Swedbanks årsredovisning by Malin Johnson

Ă&#x2026;rsredovisning 2007

Innehåll

1 2 4 5 6 8 10 12

2007 i sammandrag Detta är Swedbank Styrelseordförande har ordet VD har ordet Vision och strategi Finansiella mål Marknadsandelar Fem år i sammandrag Rörelsegrenar

årsredovisning 2007

14 21 27 33 37 41

Svensk bankrörelse Baltisk bankrörelse Internationell bankrörelse Swedbank Markets Kapitalförvaltning och försäkring Gemensam service och koncernstaber

43 Medarbetare 47 Hållbar utveckling 50 Aktien och ägarna 52 Förvaltningsberättelse 56 Ekonomisk redogörelse 58 Koncernens risker och riskkontroll 66 Resultaträkning 67 Balansräkning 68 Kassaflödesanalys 69 Förändring i eget kapital 70 Noter 106 Styrelsens och VDs underskrifter 107 Revisionsberättelse 108 Styrelse 110 Koncernledning 111 Ledningsgrupp Svensk bankrörelse 112 Ledningsgrupp Baltisk bankrörelse 113 Bolagsstyrningsrapport 118 Vinstutdelning 119 Årsstämma 120 Ämnesregister 121 Definitioner Adresser och kontaktpersoner, se baksidan

Finansiell Information Delårsrapport Kv1

24 april

Delårsrapport Kv2

17 juli

Delårsrapport Kv3

23 oktober

Bokslutskommuniké 2008

12 februari

Årsstämma Årsstämman 2008 äger rum i Stockholm den 25 april

Ekonomiskt sammandrag 2007

Viktiga händelser 2007

Årets resultat uppgick till 11 996 mkr (10 880)

Swedbank stärkte sin internationella närvaro på tillväxtmarknader med förvärvet av TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) i Ukraina

Resultat per aktie uppgick till 23,28 kr (21,11) Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 18,9 procent (19,3)

Swedbank befäste sin marknadsledande position inom bolån i Sverige

Räntenettot ökade med 20 procent till 19 157 mkr (15 977)

Swedbank inledde ett omfattande samarbete med Folksam avseende kapitalförvaltning och sakförsäkring

Provisionsnettot ökade med 11 procent till 9 880 mkr (8 869) Nettoresultat finansiella poster minskade med 38 procent till 1 691 mkr (2 738)

I Svensk Kvalitetsindexs årliga mätning av kundnöjdhet ökade nöjdheten bland Swedbanks företagskunder med 2,3 procentenheter till 70,7

Kreditförlusterna uppgick till netto 619 mkr (–205)

Swedbank öppnade ett fondtorg på internet där de svenska kunderna kan handla fler än 200 fonder från förvaltare över hela världen

Skattesatsen minskade till 22 procent (23) Affärsvolymerna ökade inom alla segment – Utlåningen steg med 20 procent

Verksamheten i Shanghai uppgraderades till bankfilial

– Inlåningen ökade med 19 procent

Swedbank rankades enligt årets Företagsbarometer som den mest attraktiva banken att arbeta på i Sverige bland ekonomistudenter. I Estland och Lettland utnämndes Hansabank till landets populäraste arbetsgivare

– Fondvolymen steg med 2 procent Styrelsen föreslår höjd utdelning till 9,00 kronor per aktie (8,25)

Swedbank utsågs till Bank of the Year i Estland av Euromoney Swedbank fick priset Bank of the Year i Lettland av The Banker Swedbank Robur utsågs av Dagens Industri och Morningstar till Årets Stjärnförvaltare i Sverige 2007

Räntabilitet, eget kapital

Årets resultat

Utdelning, per aktie

Mkr

Kronor

12 000

9 000

6 000 4

10 3 000

5 0

0 2003

2004

2005

2006

2007

2003

2004

2005

2006

2007

2003

2004

2005

2006

2007

årsredovisning 2007

Kostnaderna ökade med 10 procent till 16 719 mkr (15 139)

2007 i sammandrag

Swedbank hade de nöjdaste kunderna inom Liv- och Pensionsförsäkringar enligt Svenskt Kvalitetsindex

Detta är Swedbank

Baltisk bankrörelse

Internationell bankrörelse

Verksamhet

I Sverige erbjuder Swedbank genom 459 egna kontor, uttagsautomater och telefon- och internetbanktjänster samt genom samarbetet med sparbanker och delägda banker en unik tillgänglighet för bankens 4,5 miljoner kunder. Svensk bankrörelse har ett komplett utbud av finansiella tjänster för privatpersoner, företag, organisationer, kommuner och landsting. Swedbank är marknadsledande inom flera betydande marknadssegment i Sverige.

Baltisk bankrörelse utgörs av koncernens verksamheter i Estland, Lettland och Litauen med 5,2 miljoner kunder. Verksamheten bedrivs under varumärket Hansabank. Genom ett heltäckande kontorsnät och telefon- och internetbanker erbjuds ett komplett sortiment av produkter och banktjänster till privat- och företagskunder. Hansabank är marknadsledande inom de viktigaste segmenten på de snabbt växande baltiska marknaderna.

Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks växande verksamhet utanför hemmamarknaderna i Sverige och Baltikum. Målsättningen på lång sikt är att åtminstone Ukraina och Ryssland ska utvecklas till geografiska hemmamark nader. Utöver verksamheten i Ukraina och Ryssland ingår även mindre etableringar i Luxemburg, Finland, Danmark och Norge samt representationskontor i Japan och Ukraina.

Marknader

Sverige

Estland, Lettland och Litauen

Ukraina, Ryssland, Norge, Danmark,

det ta är swedbank

Svensk bankrörelse

årsredovisning 2007

Finland, Spanien, Luxemburg och Japan

Volymer

Utlåning

Inlåning

Utlåning

Inlåning

Utlåning

Inlåning

867 mdkr

308 mdkr

177 mdkr

102 mdkr

34 mdkr

13 mdkr

Volymer Intäkter och resultat

Intäkter

Årets resultat

Intäkter

Årets resultat

Intäkter

Årets resultat

17 678 mkr

6 182 mkr

8 773 mkr

4 322 mkr

1 279 mkr

268 mkr

Kunder

Privat

Företag och organisationer

Privat

Företag

Privat

Företag

4,1 m

395 000

5,0 m

219 000

179 000

19 000

Antal kontor

299

459

Fördelning intäkter

Fördelning årets resultat*

2007

Kapitalförvaltning och försäkring, 7 % Swedbank Markets, 10 % Internationell bankrörelse, 4%

Övrigt, 2 % Svensk bankrörelse, 51 %

Kapitalförvaltning och försäkring, 8 % Swedbank Markets, 8 % Internationell bankrörelse, 2 %

Baltisk bankrörelse, 26 %

200

Svensk bankrörelse, 50 %

Baltisk bankrörelse, 32 %

* Hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB

Swedbank Markets

Kapitalförvaltning och försäkring

Gemensam service och koncernstaber

Swedbank Markets är Swedbanks investmentbank och bedriver värdepappers-, ränte- och valutahandel, projekt-, exportoch företags finansieringar samt utför uppdrag inom corporate finance. Utanför Sverige bedriver Swedbank Markets verksamhet via dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i USA samt via filialerna i Oslo, New York och Shanghai.

Kapitalförvaltning och försäkring omfattar dotter koncernen Swedbank Robur med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär kapitalförvaltning, försäkringar samt individuellt pensionssparande. Swedbank Robur är Sveriges största fondförvaltare. Produkterna säljs och distribueras huvudsakligen av Svensk bankrörelse samt av sparbanker och delägda banker i Sverige.

Gemensam service och koncernstaber inkluderar utveckling och drift av IT-system i den svenska delen av koncernen samt övriga gemensamma servicefunktioner, främst i Sverige, men även allt mer för övriga marknader i takt med att koncernens internationella prägel ökar. Treasury, koncernledning och -staber samt koncernens eget försäkringsbolag Sparia ingår också.

Sverige, Norge, USA och Kina

Sverige

Utlåning

Inlåning

Förvaltat kapital

24 mdkr

27 mdkr

606 mdkr

Intäkter

Årets resultat

Intäkter

Årets resultat

Intäkter

Årets resultat

3 557 mkr

1 010 mkr

2 183 mkr

975 mkr

2 749 mkr

–298 mkr

årsredovisning 2007

Fördelning utlåning

Fördelning anställda

2007

Totalt 22 148 heltidstjänster 2007

Internationell bankrörelse, 3 % Baltisk bankrörelse, 16 %

Swedbank Markets, 2%

Svensk bankrörelse, 79 %

det ta är swedbank

Swedbanks vision är att vara den ledande finansiella institutionen på de marknader vi är verksamma. Swedbank har totalt ca 9 miljoner privatkunder och ca 500 000 företagskunder med 459 kontor i Sverige, 299 kon tor i Estland, Lettland och Litauen samt 191 kontor i Ukraina. Koncernen har även verksamhet i Helsingfors, Kaliningrad, Köpenhamn, Luxemburg, Marbella, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, St Petersburg och Tokyo.

Kapitalförvaltning och försäkring, 2 % Swedbank Markets, 3 %

Internationell bankrörelse, 18 %

Gemensam service och koncernstaber, 7% Svensk bankrörelse, 28 % Baltisk bankrörelse, 42 %

Styrelseordförande har ordet

Swedbanks bästa år hittills

styrelseordförande har ordet

Swedbank står starkt; vårt resultat för 2007 är det bästa hittills, balansräkningen var fortsatt mycket solid och vi fortsatte utveckla de marknadsledande positionerna på våra hemmamarknader.

årsredovisning 2007

Oundvikligen har inte heller vi varit immuna mot marknadens förändrade inställning till den finansiella sektorn, som har sin grund i den pågående turbulensen på världens finansmarknader, eller till omvärderingen av utsikterna för vissa tillväxtmarknader, där även de baltiska ekonomierna ingår. Trots detta är jag övertygad om vår positionering och strategi för kommande och följande år. Strategi för aktieägarvärde Swedbank har en uttalad tillväxtstrategi som skapar aktieägarvärde genom att från vår svenska bas expandera och etablera en ledande närvaro på utvalda marknader med hög tillväxtpotential. Vår utveckling i Baltikum visar att strategin är lyckosam och ger anledning till motsvarande optimism vad gäller framför allt Ukraina men även Ryssland. Vi vet värdet av att vinna kundernas förtroende i en tidig fas av den ekonomiska utvecklingen och sedan genom goda insatser behålla förtroendet och utveckla affären.

Tillväxtstrategin ligger fast Vår närvaro i Estland, Lettland och Litauen är långsiktig och vi har även höga förväntningar på Ukraina och Ryssland. I Sverige ska Swedbank fortsätta vara ledande genom att vara först med olika initiativ som utvecklar marknaden och erbjudandet till kunderna. I Baltikum och Ukraina ska vi, genom en mix av svenska och lokala produkter och angreppssätt, fortsätta bidra till utvecklingen av finansiella tjänster, samt positionera oss för snabbt kunna ta tillvara möjligheter som kan uppstå vid en eventuell konsolidering i dessa regioner. Lång historia av lokalt engagemang Till Swedbanks idéarv hör att vara aktiva och engagerade i de samhällen där vi är verksamma, både lokalt och nationellt. Så arbetar vi sedan generationer i Sverige och så vill vi också arbeta på våra andra marknader. Vi är engagerade i samhällsdebatten och vinnlägger oss om dialog med politiker och beslutsfattare. I Sverige handlar det om synen på finanssektorns betydelse och dess förutsättningar för tillväxt. I Baltikum innefattar det bland annat att understryka vikten av sund ekonomisk politik för att fortsätta regionens dynamiska utveckling. Swedbank, sparbankerna och de sparbanksanknutna stiftelserna är på olika sätt engagerade i kultur, utbildning, sport och social verksamhet. Genom engagemang och närvaro förstärker vi våra relationer, vi gör vår röst hörd och vi får bättre insikter om förutsättningarna för fortsatt framgångsrik bankverksamhet. Tillförsikt inför 2008 Den finansiella oron är inte över och en recession i USA riskerar att negativt påverka Europa. Jag känner dock mer tillförsikt för Swedbankkoncernens utveckling än oro inför 2008. Stockholm i mars 2008 Carl Eric Stålberg Styrelseordförande

VD har ordet

Internationell tillväxt

Ukraina viktigt för framtida tillväxt Genom Swedbank i Ukraina är vi idag en av de 15 största bankerna i Ukraina. Den ukrainska bankmarknaden är fortfarande i sin linda, men i en kraftig tillväxt som förväntas fortsätta en lång tid framöver.

Framgångsrik modell för fortsatt internationell expansion Vårt kunderbjudande bygger på konkurrenskraftiga produkter och tjänster, som är enkla att förstå och att använda. Tillsammans med ledande service i kundmötet – oavsett om det sker i våra många kontor, via telefon eller internet – har vi etablerat en modell för framgångsrik bankverksamhet i respektive land. Expansionen innebär att flera kunder kan utnyttja vårt samlade kunnande och vår produktportfölj.

Kundnytta genom närvaro på övriga marknader Vår närvaro i Ryssland, övriga Norden och Europa, Nordamerika, Japan och Kina bidrar på ett positivt sätt till vårt resultat och till konkret kundnytta.

Väl framme i Europeisk reglering EUs initiativ för att öka kundrörligheten och den gränsöverskridande konkurrensen kommer att fortsätta att påverka bankstrukturen, både inom EU och i de bankmarknader som gränsar till EU, som Ryssland och Ukraina. Vi är väl framme både vad gäller MiFID, direktiv som reglerar handel med värdepapper inom EU och ESS, och SEPA, skapandet av en gemensam standardiserad europeisk betalningsmarknad. Stärka positionerna i Sverige Utbytet med våra kunder ökade under 2007 i samtliga marknader. I Sverige är vi marknadsledande inom flera stora kundsegment och betydande produktområden. Här kommer vi försöka att ytterligare stärka våra positioner och satsa på tillväxtområden där vi idag inte är marknadsledande. Goda långsiktiga utsikter i Baltikum I Estland, Lettland och Litauen ökar vi ständigt affärsutbytet med våra kunder. Trots att de senaste årens starka tillväxt nu lett till obalanser i ekonomierna, ser vi ändå på längre sikt en god ekonomisk tillväxt jämfört med de genomsnittliga EU-ländernas.

Få beslutsnivåer gynnar effektiviteten För att vara framgångsrik måste tillväxten ske under former som säkerställer aktieägarvärde och lönsamhet genom effektivitet och kompetent riskhantering. Vi har ett decentraliserat beslutsfattande och arbetar systematiskt med att identifiera och ta vara på de stordriftsfördelar som en större organisation ger möjlighet till. Jag vill med dessa ord framföra ett stort tack till bankens mer än 23 000 medarbetare för goda insatser och gemensamma framgångar under det gångna året. Stockholm i mars 2008 Jan Lidén Verkställande direktör och koncernchef jan.liden@swedbank.se

5 årsredovisning 2007

Swedbank har fyra länder som hemmamarknader. Sverige representerar en stabil bas i vår verksamhet. Estland, Lettland och Litauen står samtidigt för en allt större del av koncernens resultat. Ryssland och Ukraina kommer på sikt att ge betydande bidrag till Swedbanks intjäning.

vd har ordet

Swedbank utvecklas från en huvudsakligen svensk bank till en internationell bankkoncern med svenska rötter. En allt större del av vår intjäning kommer från tillväxtmarknader.

Vision och strategi

Tillväxt på fler hemmamarknader Från en svensk bank med internationell närvaro har Swedbank på några år utvecklats till en internationell finansiell institution med svensk bas. Utifrån starka positioner i Sverige, Estland, Lettland och Litauen tar nu koncernen nya positioner på marknader med stor potential.

Finland Norge

Sverige

Estland

Ryssland

Lettland Litauen Danmark

Ukraina

vision och strategi

Vision Swedbank ska vara den ledande finansiella institutionen på sina hemmamarknader. Med ledande menas: • den högsta kundtillfredställelsen • den bästa lönsamheten • den mest attraktiva arbetsgivaren.

årsredovisning 2007

Affärsidé Genom att förstå och agera utifrån sina kunders behov kan Swedbank erbjuda kunderna de bästa finansiella lösningarna och därmed förbättra deras livskvalitet. På så sätt kan Swedbanks marknadsvärde kontinuerligt öka och företaget vara en positiv kraft i samhället. Värderingar Swedbank tror att koncernens starka resultat och ökade internationella erkännande är resultatet av en prestationsinriktad kultur, tydlig och öppen kommunikation, förändringsbenägenhet och våra medarbetares starka engagemang. Ledande värderingar i koncernen är: • resultatinriktade – vi vill uppnå goda resultat i allt vi gör • öppna – vi är transparenta och öppna i vår kommunikation • innovativa – vi är villiga att lära oss nytt och att förändras • engagerade – vi bygger gemensamt en långsiktig och hållbar affärsverksamhet. STRATEGI Stor kundbas och brett distributionsnät Swedbank eftersträvar stora kundbaser, långsiktiga kundrelationer samt höga marknadsandelar på sina hemmamarknader. Kundrelationer och distribution av finansiella tjänster tillmäts större strategisk betydelse än att samtliga finansiella tjänster hanteras och förvaltas i egen regi. Fonder, sakförsäkringar samt betal- och kreditkort är exempel på finansiella tjänster från andra leverantörer än Swedbank som erbjuds de svenska kunderna. Försäljning och kundservice sker via bankkontor, telefon, Internet och automater, som kännetecknas av hög tillgänglighet och heltäckande lokal närvaro. Distributionskraften för-

stärks ytterligare genom samarbeten med t ex sparbanker och franchisetagare i Swedbank Fastighetsbyrå, Swedbank Juristbyrå och Swedbank Företagsförmedling samt olika former av leverantörssamarbeten och mäklarsamarbeten. Hemmamarknader och stödjande närvaro Swedbank har idag fyra geografiska hemmamarknader i form av Sverige, Estland, Lettland och Litauen, där samtliga kundsegment betjänas genom en väl utbyggd kontorsrörelse samt kundanpassade och lättanvända finansiella tjänster till konkurrenskraftiga priser. Kunderbjudandet omfattar utöver vanliga bank- och finansieringstjänster avancerade företagstjänster, kapitalmarknadstjänster, kapitalförvaltning och försäkringar. Swedbanks ambition är att etablera fler hemmamarknader, varav Ukraina och nordvästra Ryssland är högst prioriterade. Ytterligare hemmamarknader kan på sikt bli aktuella i angränsande länder. För att stödja hemmamarknadsaffären finns Swedbank etablerad på angränsande marknader som Finland, Norge och Danmark samt finansiellt viktiga länder som USA, Kina, Japan och Luxemburg. En begränsad expansion bland lokala kunder sker på vissa av dessa marknader. Tillväxt – internationellt och i lönsamhet Swedbank eftersträvar tillväxt. Vinsttillväxt har högre prioritet än tillväxt i affärsvolymer och marknadsandelar. Dock sammanfaller ofta ökade affärsvolymer och marknadsandelar långsiktigt med högre vinst. Länder i Europa som ligger under Europagenomsnittet vad gäller BNP per capita och användning av finansiella tjänster – företrädesvis i Östeuropa – bedöms erbjuda störst möjligheter för långsiktig tillväxt. Resurser omallokeras ständigt till de geografiska marknader, kundsegment och produktområden som bedöms ha långsiktigt störst tillväxtpotential. Nöjda, lojala kunder och motiverade medarbetare möjliggör vinsttillväxt.

Låg risk Swedbank eftersträvar en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. Detta uppnås framför allt genom spridning på många kunder i många olika branscher, låg koncentrationsrisk, samt en ökad geografisk diversifiering. Låg risk uppnås vidare genom kreditaffärer som alltid bygger på god återbetalningsförmåga och gott säkerställande.

Swedbanks varumärke ska återspegla ambitionen att vara ledande på service genom att alltid: • ha kundens bästa för ögonen i varje situation • generöst och proaktivt erbjuda värdefull ekonomisk rådgivning • ha en omtänksam och serviceinriktad inställning • förenkla kundernas vardag och möjligheter till affärer.

Decentraliserat beslutsfattande och lokal närvaro All affärsverksamhet i Swedbank bedrivs lokalt med decentraliserat beslutsfattande så nära kunderna som möjligt. De lokala organisationerna med kund- och kreditansvar stöttas av gemensamma produktsystem, beslutsstödssystem och regelverk.

Marknadsposition – ledande på service Swedbank ska på alla marknader uppfattas som ledande på service av kunderna. Alla kunder ska uppfatta Swedbank som:

Ett varumärke Swedbank ska bedriva verksamheten under ett gemensamt varumärke på alla marknader. På lång sikt skapas störst värde i kommunikationen med kunder, samarbetspartners och marknadsplatser genom ett varumärke.

Okomplicerade Finansiella tjänster kan vara komplexa, men våra kunder ska inte behöva bekymra sig. Vår uppgift är att hjälpa kunderna och förenkla. Produkter och tjänster ska alltid grundas på kundernas behov och vara enkla för dem att använda och förstå. Proaktiva Som ledande på service är vi alltid proaktiva. Vi tar initiativ och erbjuder frikostigt ekonomisk rådgivning och erbjuder våra kunder nya produkter och tjänster. Vi strävar efter att ständigt förbättra oss.

STARK POSITION FÖR LÖNSAMHET OCH TILLVÄXT

Sverige Swedbank är Sveriges ledande bank. Lönsamheten är hög och stabil, samtidigt som banken befäster sina marknadsandelar inom viktiga segment både på företags- och privatmarknaden.

Stabil bas

Baltikum

Ukraina & Ryssland

De baltiska ekonomierna har en stark ekonomisk tillväxt som förväntas fortsätta många år. Genom att som största bank i regionen växa med marknaden får Swedbank en god vinsttillväxt.

Swedbank har en mindre men växande närvaro i Ukraina och Ryssland. På lång sikt väntas en stor del av Swedbanks tillväxt komma härifrån.

Tillväxt och erfarenhet

Framtida tillväxt och lönsamhet

OLIKA MOGNADSFASER Privat utlåning/BNP (%) Sverige

Länder i Europa som ligger under Europagenomsnittet vad gäller BNP

Baltikum

per capita och användning av finan-

Ukraina

siella tjänster — företrädesvis i

Ryssland BNP per Capita

Östeuropa — bedöms erbjuda störst möjligheter för långsiktig tillväxt.

För marknadsbeskrivning i Svensk bankrörelse, se sid 16, i Baltisk bankrörelse, se sid 22, i Internationell bankrörelse, se sid 28–29.

vision och strategi

Kostnadseffektivitet Genom stora kundbaser och affärsvolymer, samordning och effektiva processer uppnås kostnadseffektivitet.

7 årsredovisning 2007

Kompetens Som kunskaps- och serviceföretag är personalen Swedbanks viktigaste konkurrensfördel. Betydande resurser investeras i vidareutbildning av personalen.

Tillgängliga Vi ska vara öppna såväl fysiskt som mentalt. Det ska vara enkelt att få kontakt med oss oavsett kanal och vi ska alltid möta våra kunder på ett vänligt, personligt sätt. Kunden ska alltid känna sig välkommen.

Finansiella mål Räntabilitet

Räntabilitet på eget kapital

Räntabiliteten på eget kapital ska överstiga genomsnittet för jämförelsebankerna. Jämförelsebankerna är SEB, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt DnB NOR. 2007 var Swedbanks räntabilitet 18,9 procent (19,3) medan genomsnittet för jämförelsebankerna uppgick till 19,2 procent (20,5).

20 15 10 5 0 2003

2004

Swedbank

2005

2006

2007

Jämförelsebanker

2525 2020 1515

Resultat per aktie

Tillväxt i resultat per aktie ska uthålligt överstiga genomsnittet för jämförelsebankerna. Den genomsnittliga tillväxten åren 2002 till och med 2007 var 24,2 procent i Swedbank, medan genomsnittet för jämförelsebankerna uppgick till 23,5 procent.

1010

15 10

finansiella mål

årsredovisning 2007

0 2003

2004

2005

2006

Operationell effektivitet

K/I-tal före kreditförluster

K/I-talet före kreditförluster ska långsiktigt vara lägre än 0,50. K/I-talet mäter den operationella effektiviteten som relationen mellan kostnader och intäkter. 2007 uppgick K/I-talet till 0,51 (0,52).

0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2003

2004

2005

2006

2007

Mål lägre än 0,5

Kapitaltäckning

Primärkapitalrelation %

Primärkapitalrelationen ska vara omkring 6,5 procent. Kapitaltäckningsgraden ska lägst motsvara den nivå som vid varje tidpunkt bedöms lämplig för att bibehålla en uthållig finansiell stabilitet och för att utveckla verksamheten. Vid utgången av 2007 uppgick primärkapitalrelationen enligt övergångsregler till 6,2 procent (6,5 enligt äldre regelverk). Enligt nytt regelverk uppgick primärkapitalrelationen till 8,5 procent.

10 8 6 4 2 0 2003

2004

2005

2006

2007

Mål omkring 6,5 procent

Utdelning Utdelningen ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat, rensat för poster av engångskaraktär. Utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav. Styrelsens förslag till utdelning för 2007 är en ökning med 9 procent till 9,00 kronor (8,25) per aktie, vilket motsvarar en utdelningsgrad på 39 procent (39).

Utdelning och utdelningsgrad Kr 10

% 75

0 2003

2004

2005

2006

Utdelning, kr Utdelningsgrad Mål omkring 40 %

2007

God fart på tillväxten

årsredovisning 2007

Ukraina befinner sig i en stark tillväxtfas. Mellan 2000 och 2006 ökade BNP med 52 procent, eller med 7,4 procent per år. Den inhemska efterfrågan driver tillväxten. Hushållens konsumtion utvecklas starkt då sysselsättningen ökar och därmed större tillgängliga inkomster. Även krediterna har tredubblats som andel av BNP sedan 2001.

Marknadsandelar På den svenska marknaden är Swedbank ledande inom hypotek, hushållsinlåning, fondsparande och individuellt pensionssparande. Marknadsandelar, procent 2007 2006 2005 2004

Sverige

2007

Volymer, mdkr 2006 2005

2004

Privatmarknaden Inlåning

215

177

150

135

Utlåning

496

442

395

361

varav hypoteksutlåning

422

373

330

294

Individuellt pensionssparande *

Spax

Fondförvaltning

401

398

355

280

u.s.

3 498

3 327

3 209

3 017

Inlåning

Utlåning

368

322

290

268

varav hypoteksutlåning

143

139

135

Marknadsandelar, procent 2007 2006 2005 2004

2007

Volymer, mdkr 2006 2005

2004

Bankkort (antal tusen) * exklusive sparbankernas innehav i Swedbank Robur

marknadsandelar

Företagsmarknaden

årsredovisning 2007

Ukraina Privatmarknaden Inlåning

—

Utlåning

—

varav hypoteksutlåning

—

Bankkort (antal tusen)

—

275

—

Inlåning

—

Utlåning

—

Företagsmarknaden

MARKNADSANDELAR SVERIGE Privatmarknaden, inlåning, 1:a

Företagsmarknaden, inlåning, 4:a

Privatmarknaden, utlåning

30 SEB 22% Handelsbanken 22 % Nordea 20 % Swedbank 16 % Övriga 15 %

Swedbank 26 % Nordea 18 % Handelsbanken 16 % Sparbankerna 14 % Övriga 14 % SEB 12 %

Swedbank 26 % 20

Nordea 17 % SEB 12 % SBAB 10 %

10 Sparbankerna 5 % 0

0 04

Övriga 3 % 0

Handelsbanken 28 %

* SEB ej med i statistiken Fondförvaltning, 1:a

Privatmarknaden, hypoteksutlåning, 1:a Övriga 31 %

Swedbank 30 %

Företagsmarknaden, utlåning 30 Handelsbanken 28 %

Handelsbanken 28 %

Swedbank 25 % 20

SEB 18 % Handelsbanken 14 % Nordea 12 %

0 04

Swedbank 21 %

0 04

Nordea 17 %

SEB 12 % SBAB 10 %

Övriga 3 %

* SEB ej med i statistiken Länsförsäkringar 4 % Skandia 3%

* SEB ej med i statistiken

På den baltiska marknaden är Hansabank den ledande banken inom de viktigaste segmenten. Marknadsandelar, procent 2007 2006 2005 2004

Baltikum

Volymer, mdkr 2006 2005

2007

2004

Privatmarknaden Estland Inlåning

Utlåning

10 8

varav hypoteksutlåning

Bankkort (antal tusen)

1 151

1 076

948

894

Lettland Inlåning

Utlåning

varav hypoteksutlåning

Bankkort (antal tusen)

892

787

622

493

Inlåning

Utlåning

varav hypoteksutlåning

Bankkort (antal tusen)

1 310

1 208

1 067

870

Marknadsandelar, procent 2007 2006 2005 2004

2007

Volymer, mdkr 2006 2005

2004

Baltikum Företagsmarknaden Estland Inlåning

Utlåning

marknadsandelar

Litauen

Lettland 11

Utlåning

Litauen Inlåning

Utlåning

MARKNADSANDELAR BALTIKUM Estland, Inlåning, 1:a

Lettland, inlåning, 2:a

Hansabank 53 %

Litauen, inlåning, 1:a

40 Övriga 33 %

40 SEB 26 %

Sampo 11 % Övriga 10 % 0

Parex Bank 19 % Hansabank 17 % SEB 14 % Rietmu Bank 9 % Aizkraukles banka 8 %

20 10 0

Hansabank 32 %

SEB 27 %

Övriga 16 % DnB Nord 11 % Sanoras 10 % Sampo 4 %

10 0

Estland, utlåning, 1:a

Lettland, utlåning, 1:a

Litauen, utlåning, 2:a

Hansabank 46 %

40 20 0

Hansabank 27 % SEB Ühispank 30 %

Övriga 12 % Sampo 11 %

0 04

SEB 33 %

Hansabank 26 % Övriga 24 % SEB Unibanka 18 Övriga % 16 % Parex Bank 12 % DnB Nord 14 % Nord/LB Latvija 10 % Sampo 7% Nordea 8 % Sanoras 4 %

0 04

Estland, hypotek, 1:a

Lettland, hypotek, 1:a

Litauen, hypotek, 2:a

Hansabank 28 %

Swedbank 49 %

SEB 15 % Nordea 14 % DnB Nord 14 % Aizkraukles Banka 10 % Övriga 8 % Parex Bank 7 % Hipotieku bank 4 %

40 20

0 04

SEB 29 % Hansabank 28 %

DnB Nord 17 % Övriga 14 % Sampo 12 %

10 0 04

11 årsredovisning 2007

Inlåning

Fem år i sammandrag Nyckeltal 2007

2006

2005

20041)

20032)

18,9 0,51 1,12 1,25 1,02

19,3 0,52 1,12 1,23 1,10

24,6 0,48 1,29 1,38 1,33

21,8 0,55 1,36 1,44 1,00

15,9 0,57 1,47 1,59 0,94

8,5 12,7 1,59 6,2 9,3 50 920 76 456 822 363

6,5 9,8 1,22 6,5 9,8 47 497 70 930 726 712

6,5 9,7 1,21 6,5 9,7 39 939 59 729 616 052

8,2 11,6 1,45 8,2 11,6 42 995 60 740 524 550

7,2 10,8 1,36 7,2 10,8 42 158 63 695 587 520

0,07 0,13 43 120

–0,02 0,07 50 195

0,04 0,12 48 171

0,07 0,18 40 151

0,14 0,28 40 131

70 71 u.s u.s u.s u.s u.s u.s

71 68 8,5 8,1 6,6 6,5 83 89

69 67 8,5 8,1 6,6 6,3 82 82

67 67 8,3 8,2 6,6 6,3 83 80

67 67 8,4 8,2 6,7 6,0 86 85

2007

2006

2005

2004

2003

9.3

8,9

8,7

8,4

8,3

512 4.8 3,5 22 148 1 213 2 562

459 4,3 3,0 17 399 1 051 2 376

430 3,7 2,7 16 148 1 045 2 147

400 3,2 2,8 15 156 1 064 2 105

400 2,7 2,7 15 366 1 105 2 097

Data per aktie Kronor

2007

2006

2005

2004

2003

Resultat per aktie

23,28

21,11

23,14

17,50

12,02

21,11 116,37 116,37 115,29 115,29 –10,86 8,25 248,50 3,3 11,8 213,50

23,14 104,07 104,07 105,27 105,27 16,92 7,50 216,50 3,5 9,4 208,00

17,50 86,16 86,14 94,00 93,98 39,98 6,50 165,50 3,9 9,5 192,10

12,01 79,42 79,39 77,32 77,29 14,87 5,75 141,50 4,1 11,7 177,50

Lönsamhet Räntabilitet på eget kapital, % K/I-tal före kreditförluster Räntemarginal, % Placeringsmarginal, % Avkastning på totalt kapital, %

fem år i sammandrag

Kapitaltäckning Primärkapitalrelation, % exklusive tillägg 3) Kapitaltäckningsgrad, % exklusive tillägg 3) Kapitaltäckningskvot exklusive tillägg 3) Primärkapitalrelation, % 4) Kapitaltäckningsgrad, % 4) Primärkapital, mkr 4) Kapitalbas, mkr 4) Riskvägda tillgångar, mkr 4)

årsredovisning 2007

Kreditkvalitet Kreditförlustnivå netto, % Andel osäkra fordringar, % Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Kundnöjdhet Andel nöjda privatkunder, Sverige, % 5) Andel nöjda företagskunder, Sverige; % 5) Index privatkunder, Estland 6) Index företagskunder, Estland 6) Index privatkunder, Lettland 6) Index företagskunder, Lettland 6) Index privatkunder, Litauen 6) Index företagskunder, Litauen 6)

Antalsuppgifter

Privatkunder, miljoner Företagskunder, tusen Internetbankskunder, miljoner 7) Telefonbankskunder, miljoner 7) Anställda Kontor 7) Insättnings- och uttagsautomater 7)

Resultat per aktie efter utspädning 8) Eget kapital per aktie Eget kapital per aktie efter utspädning 8) Substansvärde per aktie Substansvärde per aktie efter utspädning 8) Kassaflöde per aktie Kontantutdelning per aktie Börskurs vid årets slut Direktavkastning, % P/E-tal Börskurs/Eget kapital per aktie, %

23,28 131,96 131,96 129,66 129,66 31,70 9,00 9) 183,00 4,9 7,9 138,70

1) Ej omräknad enligt IAS 39. 2) Ej omräknad enligt IFRS. 3) 2007 enligt nytt regelverk, 2003–2006 enligt äldre regelverk. 4) 2007 enligt övergångsregler, 2003–2006 enligt äldre regelverk. 5) Enligt SKI. 6) Skala 1 till 10 respektive 1 till 100. 7) Inklusive sparbankerna och delägda banker. 8) 2003–2004 beräknat på 8 008 100 teckningsoptioner. 9) Styrelsens förslag.

Resultaträkning mkr

2007

2006

2005

20041)

20032)

19 157

15 977

15 679

15 199

16 201

Provisionsnetto

9 880

8 869

7 170

6 122

5 739

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

1 691

2 738

2 817

1 807

548

264

154

143

Räntenetto Erhållna utdelningar

105

Nettoresultat finansiella poster Försäkringsnetto Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter

801 424

222

301

366

–116

1 224

1 127

3 339

1 046

1 607 24 337

32 924

29 197

29 460

24 683

Personalkostnader

9 792

8 560

8 191

7 591

6 978

Övriga kostnader

6 222

5 920

5 362

5 457

5 585

705

659

603

563

664

Summa kostnader

16 719

15 139

14 156

13 611

13 841

Resultat före kreditförluster

16 205

14 058

15 304

11 072

10 496

619

–205

294

494

987

15 586

14 263

15 010

10 578

9 564

3 450

3 211

2 781

2 399

2 567

12 136

11 052

12 229

8 179

6 978

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Avskrivning av goodwill

614

Kreditförluster Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Rörelseresultat

–55 19

Skatt Resultat från kvarvarande verksamhet Resultat för avvecklad verksamhet efter skatt

1 770

Årets resultat

12 136

11 052

12 229

9 949

6 978

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB

11 996

10 880

11 879

9 157

6 343

140

172

350

792

635

Minoriteten

fem år i sammandrag

Bokslutsdispositioner

Balansräkning mkr

2007

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten

20041)

20032)

2006

2005

174 014

161 097

152 348

109 674

76 643

1 135 287

946 319

822 425

726 675

749 752

Räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldsförbindelser

37 134

23 024

26 523

16 276

14 136

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

78 358

76 576

60 983

64 094

63 038 5 413

Aktier och andelar

77 618

72 589

63 338

48 714

69 324

65 008

55 008

41 576

36 984

23 864

32 170

33 105

68 589

49 520

39 496

23 743

55 153

1 607 984

1 352 989

1 197 283

1 022 281

1 002 334

Skulder till kreditinstitut

163 785

130 642

110 066

101 924

95 441

Inlåning och upplåning från allmänheten

458 375

400 035

338 894

285 540

283 616

Emitterade värdepapper m m

673 116

561 208

517 582

435 029

442 103

69 819

65 289

55 249

41 580

Derivat

36 267

31 607

30 144

37 663

Övrigt

98 563

69 506

59 258

46 758

74 347

Efterställda skulder

39 736

34 425

32 221

26 430

26 826

varav för vilka kunder bär placeringsrisken Derivat Tillgångar i försäkringsrörelsen Övrigt Summa tillgångar

Skulder där kunder bär placeringsrisken

38 199

Skulder i försäkringsrörelsen

Eget kapital Summa skulder och eget kapital 1)

Ej omräknad enligt IAS 39.

Ej omräknad enligt IFRS.

38 082

68 323

60 277

53 869

47 357

41 919

1 607 984

1 352 989

1 197 283

1 022 281

1 002 334

årsredovisning 2007

Svensk bankrörelse

Sveriges största bank

svensk bankrörelse

2007 blev ännu ett framgångsrikt år i Sverige för Swedbank. I två olika undersökningar utsågs Swedbank till den mest attraktiva arbetsgivaren på den svenska finansmarknaden. Marknadsandelarna på den viktiga bolånemarknaden fortsatte att öka. Swedbanks ställning på företagsmarknaden förstärktes ytterligare.

årsredovisning 2007

Den svenska bankrörelsen verkar på en mogen marknad. Fortsatta framgångar förutsätter att mervärdet för kunderna ständigt ökar. Undersökningar visar att personliga kontakter och lokal närvaro är det som avgör valet av bank. Allt fler använder internetbanken för vardagsärenden och den personliga kontakten på kontoret och via telefon för avancerad rådgivning. Swedbanks svenska kontorsrörelse har genom sin breda marknadsnärvaro styrkan att svara mot många olika kundbehov – från lättanvända tjänster för vardagliga bankärenden till kvalificerad rådgivning. Tillväxtstrategi Swedbanks strategi i Sverige fokuserar på: • tillväxt, genom att omallokera resurser till geografiska områden med hög ekonomisk tillväxt, till kundsegment med hög ekonomisk tillväxt samt till finansiella tjänster med långsiktigt hög ekonomisk tillväxt • attraktivt kunderbjudande, bland annat genom ett brett distributionsnät i samarbete med sparbanker samt genom att vara ledande på service genom tillgänglighet, enkelhet och proaktivitet • decentraliserat beslutsfattande och lokal närvaro.

Privatkunder, miljoner

4,1

Företagskunder

275 000

Organisationskunder

Svensk bankrörelse är den dominerande rörelsegrenen i Swedbank. I den ingår det egna kontorsnätet med 459 kontor. Genom samarbetet med sparbankerna och de delägda bankerna tillkommer ytterligare 261 kontor. Swedbank har därmed det största nätverket av bankkontor på den svenska marknaden. Kundansvaret har de lokala bankkontoren samt särskilda företagsenheter och private banking-enheter inom de fyra regionerna. Av rörelsegrenens cirka 6 200 heltidstjänster återfinns ungefär 4 900 i kontorsnätet. I rörelsegrenen ingår även telefon- och internetbanken. Enheten Kunderbjudande och Produkter producerar och samordnar kunderbjudanden till olika kundgrupper och ansvarar för vidareutveckling och lansering av nya produkter utifrån kundernas behov. Enheten agerar som en förmedlande länk mellan bankrörelsen och produktbolagen.

Swedbanks svenska bankrörelse kännetecknas av hög lönsamhet, låg riskprofil, kostnadseffektivitet, höga marknadsandelar, nöjda kunder och motiverade medarbetare. Satsningar på internet, kompetensutveckling, process- och kostnadseffektivitet, säkerhetslösningar, riskkontroll, produktutveckling samt styrsystem är viktiga förutsättningar för att Swedbank ska kunna behålla och utveckla sin ledande ställning i Sverige. Strukturförändringar Som ett led i den fortsatta satsningen på private banking och kapitalförvaltningstjänster inom Svensk bankrörelse överfördes ansvaret för lokala aktiebord med cirka 50 aktiemäklare från Swedbank Markets till Svensk bankrörelse i början av året. De historiska jämförelsetalen har omräknats så att aktieborden ingår i Svensk bankrörelse även 2006. Swedbank sålde under året sitt innehav i kortinlösenföretaget CEK AB till EDB Business Partner. Swedbank Babs förvärvade under fjärde kvartalet samtliga aktier i utvecklingsföretaget Zamsos, som utvecklat nästa generations system för betalningar med chipkort.

120 000

Kommuner

220

Landsting

Kontor 459 samt 261*

Anställda

6 236

Swedbank Hypotek ansvarar för bankens långfristiga boendekrediter, mot pantsäkerhet i fast egendom och enskilda bostadsrätter. Swedbank Finans erbjuder finansiering genom leasing, factoring och avbetalning. Swedbank Babs hanterar kortinlösentjänster. EnterCard, ett med BarclayCard samägt kortföretag med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. Swedbank Fastighetsbyrå erbjuden via franchisetagare. Swedbank Juristbyrå erbjuden via franchisetagare. Swedbank Företagsförmedling erbjuden via franchisetagare. Ölands Bank, Eskilstuna Rekarne Sparbank, Färs och Frosta Sparbank, Swedbank Sjuhärad, Bergslagens Sparbank och Vimmerby Sparbank är delägda banker. *Sparbanker och delägda banker

Mobilen svensk bankrörelse

gav grönt ljus

årsredovisning 2007

Genom Swedbanks mobiltjänst Snabbsaldo är det enkelt att få saldo direkt via mobilen. Det finns 3,5 miljoner kort utgivna till bankens kunder. Kort anpassade för olika livsstilar och behov men vars gemensamma syfte är att förenkla och skapa kontroll över den egna ekonomin.

Det strategiskt viktiga samarbetet med sparbanker fördjupades under året. Swedbank förvärvade under första kvartalet resterande 60 procent av aktierna i Söderhamns Sparbank från Sparbanksstiftelsen Söderhamn. Köpeskillingen uppgick till 117 mkr. Skillnaden mellan köpeskilling och förvärvat eget kapital enligt dotterföretagets redovisning har i allt väsentligt allokerats till tillgångar som skrivs av via resultaträkningen. Söderhamns Sparbank med två kontor och 27 anställda fusionerades med Swedbank under tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet tecknade Swedbank avtal om att sälja kontoret i Lerum till Sparbanken Alingsås samt sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner till den nybildade regionala spar-

bank i nordöstra Skåne, som skapas genom fusion av Kristianstads Sparbank och Tyringe Sparbank. Nöjda privatkunder Swedbank är Sveriges största bank för privatpersoner med drygt 4,1 miljoner kunder. Runt 700 000 av privatkunderna har en personlig rådgivare, och ytterligare cirka 20 000 är kunder vid någon av bankens framgångsrika, växande private bankingenheter. Dialogen med en rådgivare skapar ett ökat engagemang för kunden att påverka sin privatekonomi. I Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjdhet för banker sjönk för första gången sedan 2001 Swedbanks index

svensk bankrörelse

Marknad

årsredovisning 2007

procent under 2007, vilket kan jämföras med 2,21 procent under 2006. Turbulensen på de globala finansmarknaderna under sommaren och hösten kopplad till den amerikanska bolånekrisen påverkade den svenska marknaden med bland annat sjunkande aktiekurser och ökad volatilitet på aktiemarknaden. För Swedbank i likhet med andra banker ökade upplåningskostnaderna till följd av osäkerheten på de internationella finansmarknaderna. I Svensk bankrörelse påverkades framför allt Swedbank Hypotek negativt, som till största delen finansierar sin verksamhet på kapitalmarknaden. Fördyrade upplåningskostnader har med viss fördröjning slagit igenom i högre utlåningsräntor till bolånekunderna. Stora prissvängningar skedde för olika typer av marknadsnoterade värdepapper och finansiella instrument, där en tydlig trend var ökade riskpremier. För Swedbank Hypotek, där merparten av utlåning, upplåning samt derivat marknadsvärderas enligt den så kallade verkligt värde optionen fick detta konsekvenser i redovisningen av nettoresultat finansiella poster till verkligt värde, då de marknadsnoteringar som ligger till grund för värdering av utlåning, upplåning respektive derivat utvecklades olika. Stockholmsbörsens breda OMX SPI-index minskade med sex procent efter fyra år av börsuppgång.

Stark konjunktur, höjda räntor och turbulenta finansmarknader Sveriges ekonomi utvecklades starkt under året. BNP-tillväxten på 2,8 procent var visserligen lägre än föregående (4,1) år men ändå klart högre än genomsnittet för OECD-länderna. Inom byggsektorn, IT och vissa delar av industrin märktes svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft för att möta en ökad efterfrågan. Hushållens disponibla inkomst ökade, bland annat efter skattesänkningar efter nyår. Sysselsättningen ökade snabbt och nådde rekordhöga nivåer. Hushållens optimism var stor, om än något avtagande mot slutet av året. Prisuppgången på bostadsfastigheter fortsatte men även den mattades under slutet av året. Inflationen steg till 3,5 procent (1,6). Riksbanken genomförde fyra höjningar av reporäntan med sammanlagt 100 räntepunkter. Vid utgången av året uppgick reporäntan till 4,00 procent. I genomsnitt var reporäntan 3,46

Fakta Sverige Sysselsättningsgrad, %

74,3

Befolkningsmängd, milj

9,1

Valuta

Krona

Svenska kronan är sedan november 1992 en flytande valuta där priset på kronan fastställs på valutamarknaden.

BNP, per capita och tillväxt

Lånepenetrationsgrad

Inflationstakt och reporänta, %

USD, tusental

Inflation

200

150

100

0 2003

2004

BNP

2005

2006

2007

BNP tillväxt

Reporänta*

2003

2004

2005

Inflation * Ränteläget vid årets slut

2006

2007

Reporänta

% av BNP

2003

2004

2005

2006

2007

Ledande på hypoteksmarknaden Den totala utlåningsvolymen uppgick till 867 mdkr vid utgången av året, vilket var en ökning med 105 mdkr eller 14 procent på ett år. Marknadsandelen av stocken på hushållsutlåningen uppgick till 26 procent (26) medan marknadsandelen av nyutlåningen ökade till 28 procent (25). Marknadsandelen av stocken på företagsutlåningen minskade till 21 procent (22). Swedbank befäste sin ledande ställning på den strategiskt viktiga bolånemarknaden. Swedbank Hypoteks utlåning till privatpersoner ökade med 47 mdkr eller 12 procent till 426 mdkr. Marknadsandelen av såväl stocken som nyutlåningen uppgick till 30 procent (30). Totalt ökade Swedbanks utlåning till 561 mdkr (510). Bankutlåningen till privatpersoner (konsumentkrediter) ökade med 7 procent till 45 mdkr.

Swedbanks verksamhet i Sverige är den första och fortfarande enda börsnoterade banken i Norden som är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Swedbank genomför miljöanalyser vid kreditgivningar mot företag. Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas företagens miljöpåverkan ur ett riskperspektiv. Modellen används för samtliga företag där bankens engagemang är större än 1 mkr. I arbetet för att skapa ett hållbart samhälle erbjuds de svenska kunderna produkter och tjänster för minskad miljöbelastning. Bland annat WWF-kortet där ett bidrag lämnas till Världsnaturfonden, energilån för energibesparande lösningar och/eller ett miljömässigt fördelaktigare uppvärmningssystem samt sparande i miljö- och etikfonder. Swedbanks miljömål för den svenska verksamheten ska uppnås med hjälp av strategier som tagits fram utifrån miljöaspekterna och miljöpolicyn. Miljömål 2008 Utifrån erfarenheter av miljömålen från 2006–2007 har Swedbank i sin målprocess valt att ta fram nya, mer mätbara miljömål för den svenska verksamheten 2008. • 60 procent av våra kunder ska tycka att Swedbank är bästa bank på att ta sitt samhällsansvar • 60 procent av våra kunder ska tycka att Swedbank är bästa bank på att ta sitt miljöansvar • 85 procent av bankens medarbetare ska anse att det är viktigt att banken överväger miljöaspekter när affärer görs med kunder och leverantörer • Swedbanks inköp av papper ska minska med 10 procent • Swedbanks koldioxidutsläpp ska minska med 10 procent Läs mer om Swedbanks miljöarbete på www.swedbank.se/miljo.

Växande företags- och finansbolagsutlåning Företagsutlåningen i banken ökade med 45 mdkr eller 26 procent till 220 mdkr. Även finansbolagsutlåningen fortsatte att växa 2007. Utlåningen i Swedbank Finans ökade med 3 mdkr eller 12 procent till 30 mdkr. Finansbolaget har en ledande marknadsposition framför allt inom segmenten skog och lantbruk, konsument och fritid, biladministration samt entreprenad.

Ökade marknadsandelar för Swedbank Fastighetsbyrå Swedbank Fastighetsbyrå har under 2007 ytterligare befäst den marknadsledande positionen i mäklarbranschen genom att öka marknadsandelarna inom villa- och bostadsrättssegmenten. Detta har lett till bibehållen lönsamhet för både Fastighetsbyrån och dess franchisetagare.

Kundnöjdhet enligt svenskt kvalitetsindex, privatkunder

Utlåning Swedbank Hypotek

Mdkr

80 75 70 65 60 55 50 45 40

600

svensk bankrörelse

Allt nöjdare företagskunder Swedbank är även Sveriges största företagsbank och gör affärer med 275 000 företag över hela landet. Dessutom är drygt 120 000 organisationer och föreningar samt merparten av landets kommuner och landsting kunder i Swedbank. Swedbank har de senaste åren systematiskt flyttat fram sina positioner på företagsmarknaden. För 2007 kom Swedbank på andra plats i omröstningen Årets Affärsbank. I Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjdhet för banker förbättrades Swedbanks index med hela 2,3 indexenheter till 70,7 (68,4).

Hållbar utveckling

17 årsredovisning 2007

något till 70,4 (71,2). Swedbank är fortsatt den storbank som har de näst mest nöjda privatkunderna. Målet är naturligtvis att Swedbank ska ha de nöjdaste kunderna.

500 400 300 200 100

Utlå

0 2003

2004

2005

2006

2007

2003

2004

2005

2006

2007

Mdkr 600 500 400 300

svensk bankrörelse

Fastighetsbyrån omsatte under 2007 drygt 1,3 mdkr (1,1) i totala provisionsintäkter. Under året förmedlades 35 000 bostadsaffärer (30 000) till ett försäljningsvärde av 42 mdkr (33). Swedbank Fastighetsbyrå har stärkt sina resurser i både antal anställda 1 100 (1 000) och antal franchisekontor 225 (215). Kundstrategin, att följa kunden genom hela bostadsbytesprocessen, utvecklas och förbättras ständigt. Förutom ökade resurser och ett konsekvent fullserviceerbjudande har även aktiv marknadsföring i kombination med högre efterfrågan i tillväxtområden och förhållandevis låga räntor bidragit till den positiva utvecklingen.

årsredovisning 2007

hög sparränta och fria uttag. Swedbanks marknadsandel av hushållens bankinlåning uppgick till 26 procent (26). Företagsinlåningen ökade med 3 procent till 95 mdkr. Marknadsandelen av företagsmarknadens bankinlåning var 16 procent (15). Nyförsäljningen av aktieindexobligationer låg på en fortsatt hög nivå. Nettoökningen av den utestående volymen var 6 mdkr till 24 mdkr. Fondtorg Under året lanserade Swedbank ett uppmärksammat fondtorg på internet, där kunderna tillsammans med information, nyheter och analyser erbjuds handel i ett stort antal fonder från olika förvaltare. Turbulensen på de globala finansmarknaderna bidrog till att många kunder sålde andelar i aktiefonder och valde sparformer med lägre risk.

Mervärde genom försäljning av sakförsäkringar Ett mervärde för kunder som finansierar sin bostad eller sitt bilköp med lån i Swedbank är att kunna försäkra ägandet på ett enkelt sätt. Efter en framgångsrik försöksperiod under 2006 utökades Swedbanks produktsortiment 2007 permanent med försäkringar för villa/hem, fritidshus och bil under 2007. 19 600 (6 400) försäkringar förmedlades under året.

Långsiktig pensionssatsning För pensionssparande med fondanknytning fortsatte Swedbank att förstärka sin marknadsposition såväl på privatmarknaden som på företagsmarknaden. Pensionsrådgivning har blivit en integrerad del av kontorens och telefonbankens kundmöten.

Stort intresse för banksparande och aktieindexobligationer Den totala sparande- och placeringsvolymen, exklusive innehav i kundernas värdepappersdepåer, uppgick till 584 mdkr vid utgången av året, vilket var en ökning med 43 mdkr eller 8 procent under året. Uttagen översteg nysparande i fonder och försäkringar med 9 mdkr netto. Värdeminskningen på grund av marknadsvärdeutveckling i fond- och försäkringssparandet var 4 mdkr. Swedbanks marknadsandel av hushållens samlade nysparande via den egna försäljningsorganisationen ökade till 18 procent (17). Swedbanks attraktiva inlåningserbjudande med bland annat Framtidskontot och e-sparkontot bidrog till att hushållsinlåningen ökade med 38 mdkr eller 22 procent till 213 mdkr. Framtidskontot är en trygg och långsiktig sparandeform med en lite högre ränta än flera andra konton. E-sparkontot erbjuder

Marknadsandel i nysparande netto*

Från kontanter till kort Trenden att kontanter minskar som betalningsmedel till förmån för kort förstärktes under året. Swedbank är Sveriges största kortutgivare med 3,5 miljoner (3,3) bankkort. Under 2007 ökade antalet kortköp med 17 procent (17) och uppgick till 492 miljoner. De väl utvecklade säkerhetsrutinerna och transaktionssystemen har ökat ser vicen till kunderna samtidigt som förlusterna genom bedrägerier har minskat. Som branschledande kortutgivare lanserade Swedbank som första bank i Sverige möjlighet för kunderna att själva välja hur deras bankkort ska se ut. Designen görs av kunden själv i internetbanken genom att använda ett eget fotografi alternativt en bild från Swedbanks bildgalleri.

Antal kortköp per kort och månad

Antal bankkort och köp

Antal kort tusental 3 500

3 300

400

3 100

300

2 900

200

2 700

100

2 500

Antal köp miljoner 500

Antal kortköp 12 10 8 6

2003

2004

2005

2006

2007

* Hushållsinlåning, fond- och försäkringssparande samt privatobligationer via egen försäljningsorganisation

2003

2004

Antal kort

2005

2006

2007

Antal köp

2003

2004

2005

2006

2007

Ökad försäljning via Sveriges största telefonbank Telefonbanken med personlig service utvecklas allt mer till en professionell rådgivnings- och försäljningsorganisation, som utifrån kundernas behov aktivt föreslår affärer samtidigt som internetbanken tar över allt mer av kundernas enkla frågor och rutinärenden. Antalet kunder anslutna till telefonbanken med självbetjäning ökade med 7 procent till 2,5 miljoner kunder och antalet kunder anslutna till telefonbanken med personlig service ökade med 9 procent till 2,1 miljoner.

Basel 2 Under 2007 infördes det nya kapitaltäckningsregelverket Basel 2 såväl i den externa kapitaltäckningsrapporteringen som i den interna styrningen och uppföljningen av den svenska verksamheten. Den lägre kapitalallokeringen 2007 till Svensk bankrörelse beror på det lägre kapitalkrav som de nya interna riskklassificeringsmetoderna ger vid handen. Det är framförallt hushållsexponeringar som enligt IRK-metoden (intern riskklassificering) har betydligt lägre kapitalkrav. Säkerställda obligationer Swedbank Hypotek erhöll under året tillstånd från Finansinspektionen att emittera säkerställda obligationer. Swedbank Hypotek avser att konvertera befintlig upplåning till säkerställda obligationer under andra kvartalet 2008. Syftet är att få högsta rating på den säkerställda upplåningen. Ny chef för Svensk bankrörelse I december utsågs Kjell Hedman till chef för Svensk bankrörelse.

Fortsatt tillväxt för Sveriges största internetbank Under året lanserades utökad funktionalitet som gör det enklare för kunderna att göra affärsavslut i internetbanken. Även utökad ekonomisk information och elektronisk avisering tillfördes. Antalet kunder anslutna till internetbanken ökade med

Inlåning

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Mdkr

400

300

200

100

0 2005

2006

2007

svensk bankrörelse

Ökad tillgänglighet I samband med lanseringen av det nya varumärket Swedbank i oktober 2006 utökades öppettiderna på drygt femtio kontor till klockan 18 måndag till fredag. Kundreaktionerna är mycket positiva till den utökade servicen, vilket innebar att ytterligare ett antal kontor har utökat öppettiderna under 2007. I början av 2008 förbättrade Swedbank tillgängligheten ytterligare genom att bli första bank i Sverige med lördagsöppet. Först ut blir utvalda kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö som kommer att hålla öppet mellan 11 och 15.

13 procent till 2,5 miljoner, varav 0,6 miljoner är kunder i sparbanker och delägda banker. Av de anslutna kunderna är 0,2 miljoner företagskunder. Antalet inloggningar ökade och varje kund gör i genomsnitt allt fler affärer via internetbanken.

19 årsredovisning 2007

Betal- och kreditkort hanteras av det med Barclay Card samägda bolaget EnterCard. Under året ökade antalet kort utgivna av EnterCard med 35 procent till 1,3 miljoner kort. Swedbank är Nordens största kortinlösare för företagskunder och en av de största inlösarna av Visa-transaktioner i Europa. Under 2007 ökade antalet av Swedbank Babs inlösta korttransaktioner med 19 procent (22) och uppgick till 770 miljoner.

0 2005

2006

2007

svensk bankrörelse årsredovisning 2007

RESULTATUTVECKLING Årets resultat minskade med 132 mkr till 6 182 mkr. Räntabiliteten på eget kapital förbättrades till 23,2 procent (22,3). K/I-talet uppgick till 0,51 (0,51). Intäkterna ökade med 731 mkr eller 4 procent till 17 678 mkr. Räntenettot ökade med 233 mkr eller 2 procent till 11 701 mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med 1 304 mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 14 räntepunkter till 0,86 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 1 135 mkr. För inlåningen förbättrades räntemarginalen med 24 räntepunkter till 1,30 procent, främst tack vare en högre reporänta, vilket påverkade räntenettot positivt med 703 mkr. Övriga effekter var 639 mkr lägre. Provisionsnettot ökade med 330 mkr eller 8 procent till 4 504 mkr, främst på grund av högre intäkter från betalningsförmedlingen samt fond- och försäkringsverksamheten. Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde minskade med 73 mkr till 335 mkr, främst på grund av värderingen av utlåning, upplåning och derivat till verkligt värde i Swedbank Hypotek. Andel av intresseföretags resultat ökade med 101 mkr till 331 mkr. Delägda banker och EnterCard redovisade resultatförbättringar. Övriga intäkter ökade med 140 mkr till 807 mkr, huvudsakligen på grund av intäkter från försäljningen av CEK AB och intäkter från Swedbank Försäkring avseende överskottsmedel från produkten låneskydd. Kostnaderna ökade med 302 mkr eller 3 procent till 9 000 mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 107 mkr eller 3 procent, främst på grund av avtalsenliga löneökningar. Resultatbaserade ersättningar ökade med 165 mkr på grund av ökade kostnader avseende resultatandelssystem och incitamentsprogram. Övriga kostnader ökade med 30 mkr eller 1 procent till 4 704 mkr, bland annat till följd av högre kostnader för data och bevakning. Kreditförlusterna var netto 71 mkr (–499). Antalet heltidstjänster minskade med 3 till 6 236.

RESULTATRÄKNING, SVENSK BANKRÖRELSE mkr

2007 Jan-dec

2006 Jan-dec

Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt

11 701 4 504 335 1 138 17 678 4 296 892 3 728 84 9 000 8 678 71 8 607 2 413

11 468 4 174 408 897 16 947 4 024 830 3 719 125 8 698 8 249 —499 8 748 2 436

Årets resultat

6 194

6 312

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoritetsandel

6 182 12

6 314 –2

26 658 23,2 0,51

28 270 22,3 0,51

15 802

15 038

1 876 17 678

1 909 16 947

867 308 251 25 2 623 972 943

762 267 255 19 2 536 840 809

51,5 6 236

58,0 6 239

mdkr

2007

2006

Inlåning Utlåning Utlåning via Swedbank Hypotek Sparande via Swedbank Robur Antal anställda

140 138 111 92 3 215

122 123 104 97 3 320

Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % K/I-tal före kreditförluster Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Summa intäkter Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond och Försäkring Övrig placeringsvolym Aktier och andelar i intresseföretag Riskvägd volym enligt äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder och övrigt eget kapital Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % Heltidstjänster

SPARBANKERNA OCH DELÄGDA BANKER

Baltisk bankrörelse

Regionens ledande bank Baltisk bankrörelse ökade vinsten med 46 procent till 4,3 mdkr under 2007. Samtidigt minskade lånetillväxten till följd av en hårdare kreditpolicy och minskad efterfrågan, vilket i sin tur stödjer en återgång till en mer balanserad ekonomisk utveckling i regionen.

Privatkunder, miljoner

5,0

Företagskunder

219 000

Kontor

299

Baltisk bankrörelse omfattar koncernens verksamheter i Estland, Lettland och Litauen med 5,2 miljoner kunder. Verksamheten drivs under varumärket Hansabank. Genom ett heltäckande kontorsnät och telefon- och internetbanker erbjuder Hansabank ett komplett sortiment av produkter och banktjänster till privat- och företags-kunder. Hansabank är marknadsledande inom de viktigaste segmenten på de växande baltiska marknaderna.

Lånepenetrationsgraden har ökat snabbt Lån som andel av BNP har vuxit snabbt i de baltiska länderna under de senaste åren, från 29 procent 2004 till 89 procent i slutet av 2007. Den snabbaste kredittillväxten har varit i Estland. De baltiska länderna uppvisar nu samma penetrationsgrad för kreditprodukter såsom Grekland, Italien och Frankrike. Däremot är avståndet fortfarande långt till de nordiska länderna. Under 2007 har kredittillväxten avtagit i Estland och Lettland medan Litauen, vars ekonomiska utveckling ligger efter de övriga två, uppvisade en fortsatt hög tillväxt för alla kredittyper. Ledande på bolånemarknaden I Estland har nästan varannan hypotekskund sitt lån hos banken. I Lettland och Litauen är marknadsandelen cirka 30 procent. Hushållssektorn står för den största andelen av de senaste årens kredittillväxt i Baltikum. Låg arbetslöshet, snabbt stigande löner och låga realräntor har tillsammans med ett ökande utbud på fastighetsmarknaden medfört en stor efterfrågan på hypotekslån. Utlåningen till bostäder ökade med 39 procent

Bankkort, miljoner

3,4

Internetkunder, miljoner

2,4

Anställda

9 203

Baltisk bankrörelse affärsverksamheten definieras som dotterkoncernen Hansabank exklusive verksamheten i Ryssland. En justering görs också så att ett lägre eget kapital allokeras till verksamheten utifrån bedömt riskkapitalbehov än det kapital som de facto finns i dotterkoncernen. De koncernmässiga konsekvenserna av Swedbanks förvärv och ägande av den baltiska verksamheten särredovisas under namnet Baltisk bankrörelse investering.

baltisk bankrörelse

Försiktigare utlåning Utlåningen ökade med 33 procent i lokal valuta 2007. En successiv avmattning har skett sedan 2006 då den årliga tillväxten låg på 59 procent. Den lägre ökningstakten beror på en försiktigare utlåning för att säkerställa kreditkvaliteten samt en lägre efterfrågan och aktivitet på framför allt fastighetsmarknaden.

21 årsredovisning 2007

Med en långsiktigt hög ekonomisk tillväxtpotential och en låg penetration av många finansiella tjänster och produkter i regionen kommer Baltisk bankrörelse att kunna fortsätta utvecklas snabbt under många år framöver. Baltisk bankrörelse fortsätter att skörda stora framgångar, inte bara finansiellt utan även i form av en rad olika utmärkelser. Under 2007 utsåg The Bankers Hansabank till Bank of the Year i Lettland samt Euromoney utsåg Hansabank till Bank of the Year i Estland. Dessutom rankades banken som den mest attraktiva arbetsgivaren i både Estland och Lettland, och som en av de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Litauen. Verksamheten i Baltikum har utvecklats starkt under de senaste åren och som den ledande banken i regionen är marknadsandelarna betydande inom alla produktområden. I syfte att skapa en ännu konkurrenskraftigare verksamhet ökade Baltisk bankrörelse ambitionen inom en rad områden under 2007. IT-strukturen för styr- och beslutsprocesser förbättrades och nya beslutsstöd utvecklades för att ännu bättre dra fördel av bankens stora och värdefulla kunddatabas. Dessutom utvecklades en rad panbaltiska massmarknadsprodukter. Ett projekt lanserades för att ytterligare förbättra affärsprocesserna och därmed öka produktiviteten. De olika initiativen har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Avsikten är att bättre kunna möta nya utmaningar i takt med att de baltiska marknaderna mognar, att enklare kunna utveckla och erbjuda nya erbjudanden till kunderna samt att kunna fortsätta infria de finansiella målen.

under 2007, utlåningsökningen under 2006 var 75 procent. I Estland och Lettland sjönk fastighetspriserna på bostäder under andra halvåret, medan priserna på fastigheter i Litauen visade en fortsatt stark utveckling. Till följd av stramare villkor för nyutlåning har marknadsandelarna på bolånemarknaden minskat något under året.

I slutet av 2006 lanserades en husförsäkringsprodukt som ett komplement vid fastighetsköp. Försäljningen av försäkringen har varit framgångsrik, och idag har 51 procent i Estland, 75 procent i Lettland och 94 procent i Litauen av kunderna med nya bolån också försäkrat sitt hus genom banken.

baltisk bankrörelse

Marknad

årsredovisning 2007

Baltikum har under en följd av år uppvisat en tillväxttakt långt över EU-genomsnittet. Med tanke på den låga penetrationsgraden inom en rad områden samt att de baltiska ländernas BNP per capita endast motsvarar 55–65 procent av snittet inom EU ser även de långsiktiga förutsättningarna positiva ut, även om tillväxten kommer att ske i en lugnare takt än tidigare. Baltikums snabba tillväxt beror främst på hushållens ökande konsumtion, som drivits genom ökade disponibla hushållsinkomster och gott om lånekapital från utlandet. De tre baltiska länderna skördar dessutom frukterna av de radikala reformer som genomfördes under 1990-talet. Alla tre länderna rankas högt avseende graden av ekonomisk frihet, transparens och innovation. Genom inträdet i EU 2004 har baltisk lagstiftning och statliga institutioner utvecklats till samma nivå som resten av Europa. Den starka tillväxten har samtidigt lett till obalanser i de baltiska ekonomierna som på kort sikt ställer krav på åtgärder, även med ökad statlig inblandning. Låga räntor, låg arbetslöshet och snabbt stigande inkomster har lett till en omfattande kreditexpansion bland hushållen och kraftigt stigande fastig-

hetspriser. Bristen på arbetskraft har lett till högre inflation och stigande kostnader för företagen. Bytesbalansunderskottet, som ökat i takt med snabbt stigande import, har nått nivåer på mellan 20–30 procent av BNP. Obalanserna medför att tillväxttakten kommer att minska under de närmaste åren med risk för ökad ekonomisk volatilitet som följd - men situationen skiljer sig åt mellan länderna i Baltikum. Estland ligger något före de andra två länderna i konjunkturcykeln. Tillväxttakten i ekonomin minskade redan under 2007 som ett resultat av lägre konsumtion, minskade investeringar, arbetskraftsbrist, kostnadsökningar samt åtföljande åtstramad penningpolitik. Lettland visade i slutet av 2007 de första tecknen på en avmattning i ekonomin av samma anledningar som i Estland. Litauens ekonomiska tillväxt ökar fortfarande snabbt, med hög inhemsk konsumtion och god export av mer förädlade produkter som främsta drivkrafter. Utsikterna för 2008 är fortsatt positiva, men de första tecknen på avmattning har noterats genom svagt sjunkande konsumentförtroende.

Fakta

Estland

Lettland

Litauen

Sysselsättningsgrad, %*

69,7

67,6

65,4

Befolkningsmängd, milj

1,3

2,3

3,4

Valuta

Kroon (EEK)

Lat (LVL)

Lita (LTL)

– Fast eurokoppling, 15,65 EEK per euro i en sedelfond

– Deltar i ERM II från och med den 2/5 2005

– Fast valutakoppling, 3,45 LTL per euro i en sedelfond

– Deltar i ERM II sedan juni 2004

– Eurokoppling, 1/1 2005 till kursen, 0,7028 LVL per euro

– Deltar i ERM II sedan juni 2004

– Tillåts svänga inom ett smalt växelkursband +/–1%

* Procent av befolkningen mellan 15–64 år.

BNP, per capita och tillväxt

Lånepenetrationsgrad

Inflationstakt och interbankränta, %

USD, tusental

Inflation

Interbankränta*

% av BNP

100

-4

0 2003

2004

Estland

2005

2006

Lettland

2007

Litauen

2003

2004

2005

Estland * Ränteläget vid årets slut

2006

Lettland

2007

Litauen

2003

Estland

2004

2005

Lettland

2006

Litauen

Behovet av rådgivning

ökar i takt med ekonomins tillväxt

Med en BNP-tillväxt långt över EU-snittet har hushållsinkomsterna ökat i Estland, Lettland och Litauen. Det ger en ökad efterfrågan på rådgivning kring den privata ekonomin, där bredden på efterfrågade tjänster förutsätter en fullskalig universalbank.

Välbalanserad konsumentkreditportfölj En försiktigare strategi har även införts för försäljning och marknadsföring av kreditkort och andra konsumentkrediter, såsom checkkrediter och blancolån. I början av 2007 stoppades all annonsering för kreditkort. Konsumentkreditportföljen, som började byggas upp i början av 2005, är idag väl balanserad och diversi fierad. Tillväxten uppgick till 41 procent under 2007. Vid årets slut uppgick bankens konsumentkreditportfölj till 8 mdkr och antalet utgivna kreditkort var 834 000.

Hållbar utveckling Som en av regionens största företag arbetar Hansabank aktivt med att bidra till dess utveckling även genom att aktivt bidra med sponsring inom utbildning, sociala projekt och kultur. I Estland bedrivs bland annat projektet ”Youth to school” för att locka universitetsstudenter till läraryrket som det råder brist i. I samarbete med Merko Ehitus och Eesti Energia bidrar Hansabank till upprustningen av löpspår över hela landet samt stödjer Universitetet i Tartu och Estonian Technical University. I Lettland sponsrar Hansabank bland annat landslaget i rullstolsbasket samt genomfört ett trafiksäkerhetsprojekt i 200 skolor. I Litauen har Hansabank tillsammans med LNK television och Vilnius universitet instiftat ”the National Advancement Awards” för att premiera de individer som bidragit till Litauens utveckling inom vetenskap, kultur och samverkan, vidare finns det ett utbyte mellan banken och skolor genom studiebesök och föreläsningar. Läs mer på www.swedbank.com.

baltisk bankrörelse

Uthållig tillväxt av företagskrediter Tillväxten inom företagsutlåningen (lån och leasing) har kommit ner till mer balanserade nivåer, 30 procent 2007 jämfört med 54 procent 2006. Bakom den lägre tillväxten ligger, för-

årsredovisning 2007

utom en inbromsning av den ekonomiska utvecklingen i Estland och Lettland, en försiktigare utlåning till bygg- och fastighetssektorn. De kommersiella fastighetspriserna har inte påverkats av den svagare utvecklingen på bostäder och behovet av kontorslokaler är fortfarande stort, men obalanserna i ekonomin innebär att riskerna ökat. Andelen bygg- och fastighetskrediter av de totala företagskrediterna uppgick vid årsskiftet till 27 procent. Övriga delar inom företagsutlåningen har utvecklats väl, men skiljer sig åt beroende på land. Svagare inhemsk efterfrågan och en avmattning i investeringstillväxten i Estland och Lettland under 2007 medförde lägre kreditefterfrågan från företagen i de båda länderna. Däremot har de litauiska företagen fortsatt att öka sina krediter i samma takt som under 2006. Leasingportföljen ökade under året, framför allt i Lettland och Litauen, och marknadsandelen för leasing i Baltikum ligger kvar på höga 42 procent. Det höga kostnadsläget tillsammans med de svagare konjunkturutsikterna har lett till att den sammantagna kredit-

Rörelseresultat

kvaliteten i företagssektorn försämrats under året. Det medför fortsatt försiktighet i företagsutlåningen under 2008. För ytterligare information, gå till www.swedbank.se/ir. Sparande är ett framtida tillväxtområde I takt med att den baltiska sparandemarknaden mognar har banken utökat sitt erbjudande av sparformer, såsom värdepappersfonder och strukturerade produkter. Inlåning är fort farande den huvudsakliga sparandeformen, men alternativa sparprodukter blir allt populärare bland kunderna. Hög ekonomisk tillväxt och stigande löner innebär att fler och fler hushåll får ekonomiska förutsättningar att börja spara i till exempel aktier och fonder. Behovet av ett långsiktigt sparande är samtidigt stort bland de baltiska hushållen. Att kunna erbjuda ett omfattande erbjudande av investeringspro-

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Mkr

5 000

4 000

3 000 20 2 000 10

1 000

0 2005

2006

2007

2005

2006

2007

Varannan pensionssparare Pensionssparandet fortsätter att växa snabbt. Vid slutet av 2007 hade cirka 2,4 miljoner privatpersoner börjat spara i det individuella pensionssparande som introducerades i samband med pensionsreformen i Baltikum 2002. Det innebär att i stort sett alla yrkesarbetande baltiska medborgare har börjat spara för sin pension. Banken försvarade under 2007 sina höga marknadsandelar och tillväxten var stark över hela Baltikum, 65 procent. Varannan pensionssparare har idag banken som sin förvaltare och 1,1 miljoner kunder har investerat i någon av bankens pensionsfonder.

45 procent har internetbank Användningen av elektroniska betalningssystem ökar snabbt bland kunderna. Under 2007 har gräns överskridande betalningslösningar lanserats och systemen har gjorts ännu säkrare. Cirka 45 procent av alla privatkunderna har tillgång till internetbank och andelen ökar snabbt. Inom företagsbetalningar prioriterades ett integrerat cash managementerbjudande, där kunderna erbjuds paketlösningar som i så hög utsträckning som möjligt är integrerade med bankens system. Andelen betalningar i elektroniska kanaler uppgick till 97 procent vid slutet av 2007. Kortanvändningen fortsätter att öka snabbt, både vad avser antalet utgivna kort och transaktioner. 48 procent av bankens kunder hade betalkort vid slutet av 2007. Volymen för kortbetalningar i bankens kortterminaler, så kallad kortinlösen, ökade med 39 procent till 24,9 mdkr medan volymen kortbetalningar ökade med 42 procent till 28,0 mdkr.

Tre nya aktiefonder 2007 Utvecklingen i bankens aktiefonder påverkades dels av oron för utvecklingen i de baltiska ekonomierna, dels av den tilltagande turbulensen på världens finansmarknader. Det sammanvägda indexet för börserna i Tallinn, Riga och Vilnius – OMX Baltic Benchmark – sjönk med 8,6 procent 2007. Nettoinflödet i bankens fonder uppgick till 1,4 mdkr vilket innebär att förvaltad volym uppgick till 6,6 mdkr vid årsskiftet. Banken förvaltar idag 34 fonder bland annat pensionsfonder, aktiefonder, likvidetsfonder. privatfonder och fond-i-fond . Tre nya fonder lanserades under året. Intresset för livförsäkringar växer snabbt. I Estland har cirka 40 procent av kunderna med huslån även tecknat en livförsäkring i banken i samband med husaffären.

K/I tal

Utlåning

Inlåning

Mdkr

0,50

200

100

0,40

160

0,30

120

0,20

0,10

0 2005

2006

2007

2005

2006

2007

2005

2006

2007

baltisk bankrörelse

Störst på kapitalförvaltning Den sammanlagda förmögenhetsförvaltningen inom banken omfattade i slutet av året 18,8 mdkr, en ökning med 42 procent från föregående år. Ökningen var främst relaterad till pensionssparandet. Inlåningen ökade med 17 procent 2007, vilket var lägre än marknadstillväxten. Konkurrensen om inlåningskunderna är hård, med många nya aktörer som erbjuder förmånliga räntor.

25 årsredovisning 2007

dukter på en större och mer utvecklad sparandemarknad är ett framtida tillväxtområde. Under de senaste åren har dessutom utbildning av och information till kunderna inom sparandeområdet prioriterats, i syfte att få dem att ta ett mer långsiktigt perspektiv på sin ekonomi.

baltisk bankrörelse årsredovisning 2007

RESULTATUTVECKLING Årets resultat ökade med 1 369 mkr eller 46 procent till 4 322 mkr (2 953). Räntabiliteten på eget kapital förbättrades till 31,2 procent (31,6) och K/I-talet till 0,40 (0,44). Intäkterna ökade med 2 603 mkr eller 42 procent till 8 773 mkr (6 170). Räntenettot ökade med 1 891 mkr eller 50 procent till 5 667 mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med 1 428 mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 7 räntepunkter till 2,28 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 96 mkr. På inlåningssidan förbättrades räntemarginalen med 93 räntepunkter till 2,47 procent, främst tack vare en högre styrränta, vilket påverkade räntenettot positivt med 840 mkr. Övriga effekter minskade räntenettot med 281 mkr. Provisionsnettot ökade med 337 mkr eller 22 procent till 1 854 mkr, främst på grund av ökade kort- och betalningsprovisioner. Även värdepappers- och låneprovisioner ökade. Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde ökade med 213 mkr eller 35 procent till 816 mkr, främst tack vare ökade tradingintäkter. Övriga intäkter ökade med 161 mkr eller 60 procent till 429 mkr, bland annat med anledning av ökade försäkringsintäkter. Kostnaderna ökade med 850 mkr eller 32 procent till 3 546 mkr (2 696). Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 348 mkr eller 31 procent till 1 475 mkr genom såväl fler antal anställda som högre löner. Resultatbaserade ersättningar ökade med 185 mkr eller 48 procent till 569 mkr. Övriga kostnader ökade med 317 mkr eller 27 procent till 1 502 mkr, främst genom ökade affärsvolymer. Antalet heltidstjänster ökade med 994 till 9 203, varav med 305 i Estland, 336 i Lettland och 353 i Litauen. Under de senaste 12 månaderna har 4 nya kontor öppnats (Estland –2 till 94, Lettland +1 till 77 och Litauen +5 till 128). Kreditförlusterna uppgick till 450 mkr, en ökning med 180 mkr. Kreditförlustnivån var 0,35 procent (0,32).

RESULTATUTVECKLING, BALTISK BANKRÖRELSE AFFÄRSVERKSAMHET* 2007 Jan-dec

2006 Jan-dec

Räntenetto

5 667

3 776

Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt

1 854 816 436 8 773 2 044 292 1 023 187 3 546 5 227 450 4 777 455

1 517 603 274 6 170 1 511 224 798 163 2 696 3 474 270 3 204 251

Årets resultat

4 322

2 953

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoritetsandel

4 322

2 953

13 866 31,2 0,40

9 356 31,6 0,44

8 773 0 8 773

6 170 0 6 170

177 102 19 175 233 218

127 84 13 125 168 158

36,0 9 203

27,1 8 209

mkr

Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % K/I-tal före kreditförluster Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Summa intäkter Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond och Försäkring Riskvägd volym enligt äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder och övrigt eget kapital Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % Heltidstjänster

* De koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av Hansabank finns redovisade i not 41.

Internationell bankrörelse

Framtida möjligheter Internationell bankrörelse ska fullfölja och genomföra Swedbanks internationella strategi på tillväxtmarknader utanför koncernens nuvarande hemmamarknader. Som ett led i tillväxtstrategin förvärvades under året TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) i Ukraina.

Privatkunder

179 000

Företagskunder

19 000

Kontor

200

Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks växande internationella verksamhet utanför hemmamarknaderna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Målsättningen är att åtminstone Ukraina och Ryssland ska utvecklas till geografiska hemmamarknader i koncernen.

Kunder De prioriterade privatkundsegmenten är den växande medelklassen och massmarknaden. På företagssidan prioriteras småoch medelstora företag. Genom Swedbank Invest finns även skräddarsydda erbjudanden som vänder sig till förmögna privatpersoner och större företag. Kundsegmentering är en viktig del av strategin. Vid årets slut uppgick antalet privatkunder till 167 000 och antalet företagskunder till 18 000. Kontorsexpansion hörnpelare i strategin Under de senaste två åren har en viktig del av den ukrainska strategin varit att utveckla retailverksamheten. Nya produkter har lanserats sam tidigt som distributionskapaciteten förstärkts väsentligt. Antalet kontor har de två senast åren ökat från 95 till 191, varav 25 öppnades under 2007. Ökning av uttagsautomater har också varit prioriterat, antalet automater ökade under året från 74 till 157. I slutet av 2007 utarbetades även en strategi för en vidare expansion på företagsmarknaden som innebär att företagen kommer att erbjudas stora förbättringar av utbudet av finansiella tjänster och produkter.

Bankkort

314 000

Internetkunder

8 000

Anställda

3 952

Utöver verksamheten i Ukraina och Ryssland består rörelsegrenen av etableringar i Luxemburg, Finland, Danmark och Norge samt representationskontor i Japan och Ukraina. Dessa etableringar syftar primärt till att stödja Swedbanks verksamhet på de geografiska hemmamarknaderna.

internationell bankrörelse

Mål På sikt ska OJSC Swedbank bli en av de ledande ukrainska bankerna på privatmarknaden och en betydande aktör på företagsmarknaden. Marknadsandelar ska öka och lönsamheten ska vara högre än genomsnittet för konkurrenterna.

27 årsredovisning 2007

UKRAINSK BANKRÖRELSE Den ukrainska bankmarknaden erbjuder utmärkta tillväxtmöjligheter. Användningen och penetrationen av finansiella tjänster är låg men snabbt ökande, samtidigt som landets ekonomi i sin helhet har och förväntas ha en hög tillväxt under långt tid framöver. Detta innebär en möjlighet för Swedbank att etablera och utveckla en verksamhet som bidrar till bankens långsiktiga lönsamhet. I början av juli 2007 förvärvade Swedbank den ukrainska banken TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) med dotterbolaget TAS-Investbank (namnändrad till CJSC Swedbank Invest). Köpeskillingen uppgick till 735 miljoner USD, inklusive ett kapitaltillskott till OJSC Swedbank om 50 miljoner USD. En tilläggsköpeskilling om maximalt 250 miljoner USD, baserad på OJSC Swedbanks resultat och finansiella utveckling, kan komma att utbetalas inom tre år. OJSC Swedbank konsolideras från och med juli 2007. I slutet av 2007 namnändrades TAS-Kommerzbank till OJSC Swedbank och dotterbolaget TAS-Investbank till CJSC Swedbank Invest. Varumärkesbytet kommer att slutföras under första halvåret 2008. Sett till utlåningen rankas OJSC Swedbank som Ukrainas 15 största bank och är en av de snabbast växande inom privatsegmentet. Kontoren finns över hela landet, även om den största andelen av affärsvolymen genereras i och runt huvudstaden Kiev. I slutet av 2007 hade OJSC Swedbank 3 433 (2 704) anställda.

Breddat utbud av produkter och tjänster Då konkurrensen inom mindre konsumtionslån och andra enkla produkter förväntas öka de närmaste åren har privaterbjudandet breddats till att även omfatta nya produkter som hypotekslån, kreditkort, checkkonton och andra transaktionsprodukter. Utbudet av produkter och tjänster till företagskunderna växer också snabbt. Satsningar kommer att ske på att öka utlåningen till små och medelstora företag. De större företagen kommer även i fortsättningen att främst hanteras av Swedbank

Invest, som fokuserar på att erbjuda kunderna skräddarsydda finansiella lösningar. Kraftig volymtillväxt Utlåningen uppgick vid årets slut till 11 mdkr. Mätt i lokal valuta har utlåningen under året ökat med 112 procent. Inlåningen uppgick till 6 mdkr. Mätt i lokal valuta har inlåningen de senaste tolv månaderna ökat med 36 procent. Marknadsandelen för total bankutlåning i Ukraina var 2 procent.

internationell bankrörelse

Marknad

årsredovisning 2007

Ukraina Trots politisk turbulens har Ukrainas ekonomi utvecklats starkt under de senaste åren. Mellan 2000 och 2006 ökade BNP med 52 procent, eller 7,4 procent per år. Det är den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. Hushållens konsumtion utvecklas starkt till följd av en allt högre sysselsättning och en fallande arbetslöshet, samt en tvåsiffrig ökningstakt i den reala disponibla inkomsten. Även den snabba kredittillväxten bidrar till att stärka konsumtion och investeringar. Mellan 2001 och 2006 har kreditstocken som andel av BNP tredubblats till 46 procent. Kredittillväxten har fortsatt att öka och nådde 76 procent i årstakt i juli 2007. Banklån utgör nu drygt 15 procent av finansieringen av företagens investeringar, jämfört med 8 procent 2003–2004.

Utvecklingen är ett resultat av dels lägre företagsvinster, dels bättre tillgång till banklån. För hushållens del är den långa löptiden på krediterna en indikation på att den större delen av lånen kan hänföras till varaktiga varor eller investeringar i bostäder. Torka och stigandelivsmedelspriser samt en mer expansiv ekonomisk politik driver upp inflationen, som blev 11,2 procent under 2007. Livsmedel utgör mer än 60 procent av hushållens konsumtion av varor och tjänster. BNP per capita är endast 25 procent av OECD-genomsnittet (mätt i köpkraftsparitet). Det finns därmed utrymme för ytterligare ”upphämtningstillväxt”, men Ukraina måste samtidigt snabba upp reformprocessen för att säkerställa att tillväxttakten blir uthållig och bärkraftig. Det är viktigt att notera att Ukraina var ett av de länder där ekonomin krympte som mest efter kommunismens fall, med 60 procent mellan 1990 och 1999.

Fakta Aktivitetsgrad, %*

Befolkningsmängd, milj

46,6

Valuta

Hryvnias (Hrv)

Officiellt kopplad till dollarn till kursen 5,05 HRV per dollar. Tillåts svänga inom ett smalt växelkursband +/-1 % * Procent av den arbetsföra befolkningen mellan 15–75 år.

BNP, per capita och tillväxt

Inflationstakt och reporänta, %

USD, tusental

Inflation

Lånepenetrationsgrad Reporänta*

% av BNP

100

0 2003

2004

BNP

2005

2006

2007

BNP tillväxt

2003

2004

2005

Inflation * Ränteläget vid årets slut

2006

2007

Reporänta

2003

2004

2005

2006

Ryssland Rysslands ekonomiska tillväxt drivs av höga råvarupriser, stora kapitalinflöden och en expansiv finanspolitik. Sedan år 2000 har BNP ökat med 55 procent, efter att tillväxten blev 7,8 procent 2007. Den inhemska efterfrågan växer snabbast. Privatkonsumtionen ökade med 12 procent och bruttoinvesteringarna med 20 procent under 2007. Den starka efterfrågan på råvaror runt om i världen tillsammans med billig energi och ett överskott på arbetskraft har lett till att Ryssland har överskott i både bytesbalans och budget. Valutareserverna är rekordhöga, cirka 450 miljarder dollar 2007. Statens utgifter ökar däremot snabbt, 28 procent 2007, vilket indikerar att budgetöverskottet är utraderat 2010.

Den snabba ökningen av den inhemska efterfrågan är ett tecken på en tilltagande diversifiering i ekonomin. Samtidigt klarar inte industrin och råvarusektorn av att öka sin produktion i tillräcklig omfattning, vilket dämpar exporttillväxten. I takt med att inflationen stiger, 8,7 procent under 2007, kommer trycket öka på centralbanken att tillåta en förstärkning av rubeln. Energi- och transportpriser stiger med tvåsiffriga tal. Dessutom stiger livsmedelspriserna allt snabbare. Dels är jordbruksproduktionen otillräcklig på hemmaplan, dels ökar livsmedelspriserna även internationellt. I Ryssland utgör livsmedel 40 procent av konsumentprisindex, i Sverige endast 13 procent. Ett högt inhemskt ränteläge har en avkylande effekt på en annars stark kreditexpansion i hushållssektorn (i juli 2007 var ökningstakten 70 procent), men riskerar samtidigt dämpa tillväxten i investeringar och produktion inom industri och handel. Ett långsamt reformarbete innebär risk för att Ryssland inte klarar att hålla uppe tillväxttakten eftersom otillräckliga satsningar gjorts för att stärka produktivitet, konkurrenskraft och stimulera diversifiering. Rysslands väg mot allt fler statliga bolag i allt fler sektorer är ett stort hot mot den ekonomiska tillväxten på lite längre sikt

Fakta Aktivitetsgrad, %

59,6

Befolkningsmängd, milj

142,4

Valuta

Rubel (RUB)

Växelkurspolitiken kan likställas som Managed Float där ingen fastställd valutakurs är angiven. * Procent av den arbetsföra befolkningen mellan 15–75 år.

BNP, per capita och tillväxt

Lånepenetrationsgrad

Inflationstakt och reporänta, %

USD, tusental

Inflation

Reporänta*

% av BNP

100

0 2003

2004

BNP

2005

2006

2007

BNP tillväxt

2003

2004

2005

Inflation * Ränteläget vid årets slut

2006

2007

Reporänta

2003

2004

2005

2006

internationell bankrörelse

Kundbasen består av cirka 400 företag och 2 000 privatpersoner. Prioriterade kundsegment är stora och medelstora företag samt privatkunder med hög eller genomsnittlig köpkraft. Den ryska bankrörelsen har sedan starten i första hand riktat sitt erbjudande till stora och medelstora företag. I och med lanseringen av en retailstrategi under 2007 breddades erbjudandet även till privatkunder. Även om ett komplett produktutbud och konkurrenskraftiga priser är en viktig del av strategin, kom-

29 årsredovisning 2007

RYSK BANKRÖRELSE Liksom den ukrainska bankmarknaden har även den ryska bankmarknaden goda förutsättningar för långsiktig hög tillväxt. Penetrationen av finansiella tjänster är betydligt lägre än genomsnittet för exempelvis EU och ekonomin förväntas under en lång period ha en hög tillväxttakt. Swedbanks ryska verksamhet omfattar tre kontor i Moskva, Sankt Petersburg och Kaliningrad, leasingverksamhet samt trade finance-affärer. I slutet av 2007 uppgick utlåningen till 10 mdkr (6) och antalet anställda till 386 (233).

mer en hög servicenivå kanske bli den viktigaste konkurrensfördelen för den ryska retailverksamheten. Under de närmaste åren ska den ryska bankrörelsen utvecklas till att bli en komplett universalbank.

internationell bankrörelse

Varumärkesbyte till Swedbank Under 2007 bytte verksamheten varumärke från Hansabank till Swedbank. Beslut fattades också om att överföra ägandet av OAO Swedbank samt leasingbolaget OOO Hansa Leasing från Hansabank i Estland till Swedbank i Sverige. Överlåtelsen förutsätter tillstånd från ryska myndigheter.

årsredovisning 2007

Mål På sikt ska Swedbank bli en ledande universalbank i nordvästra Ryssland med ett betydande nätverk av kontor i Moskva, Sankt Petersburg och Kaliningrad. Aktiviteter 2007 Under 2007 tillsattes en ledningsgrupp för den nya ryska retailverksamheten och flera nya produkter till privatkunder, exempelvis kort och hypotekslån, lanserades. Företagsteamet stärktes genom rekrytering av nya medarbetare och utbildningsprogram genomfördes för kundansvariga. Nya branscher bearbetades såsom kemi, flygtransport och maskintillverkning. Begränsning av verksamheten Den 6 juni 2007 beslutade den ryska centralbanken att under tre månader begränsa delar av Swedbanks verksamhet i Ryssland. Centralbanken ansåg att Swedbank skulle ha brutit mot landets lagstiftning och den ryska centralbankens regelverk. Efter att Swedbank vidtagit nödvändiga åtgärder togs begränsningarna bort den 5 september.

nat svenska företagskunder med verksamhet i Norge samt ett utvalt antal norska företagskunder. Kundbasen och kreditportföljen har ökat kraftigt de senaste två åren. Från och med 2007 görs en satsning även på den norska privatmarknaden. Bearbetningen sker tillsammans med EnterCard och First Securities. Swedbanks filial i Danmark etablerades våren 2005. Hösten 2006 etablerades ett andra kontor. Filialen vänder sig till såväl privat- som företagskunder. Marknadsandelen av Öresundspendlare uppskattas till cirka 30 procent. Swedbanks filial i Finland etablerades hösten 2005. Inriktningen är svenska företagskunder med verksamhet i Finland, finska företagskunder med affärsutbyte i Baltikum och Ryssland samt ett utvalt antal finska företagskunder. De nordiska filialernas utlåning uppgick totalt till 13 mdkr vid utgången av 2007, en ökning med 7 mdkr på ett år. Ökningen återfinns framför allt i Norge. Antalet heltidstjänster uppgick till 65, vilket är en ökning med 29 på ett år. LUXEMBURG Swedbank Luxemburg är specialiserade på investeringsrådgivning och kapitalförvaltning till svenskar som bor, är på väg att flytta eller har kapital utomlands. Utöver kontor i Luxemburg finns även kontor i Spanien. Swedbank Luxemburg erbjuder också rådgivning till företag och företagsägare med intresse av etablering och ägande av bolag utomlands och kapitalförvaltning utanför Sverige. Swedbanks private bankingverksamhet i Luxemburg har de senaste åren vuxit i omfattning. Förvaltad förmögenhet uppgick vid utgången av året till 3,3 mdkr (3,9) och antalet heltidstjänster uppgick till 57 (54). ÖVRIG VERKSAMHET Beslut har fattats om etablering av ett nytt representationskontor i Polen.

NORDISKA FILIALER Swedbanks filial i Norge etablerades 1998. Verksamheten inom penning- och kapitalmarknaden samt mot finansiella institutioner är en del av Swedbank Markets. Filialen har historiskt betjä-

Utlåning, Ukrainsk bankrörelse

Utlåning, Rysk bankrörelse

Mdkr

0 2005* * proforma

2006*

2007

2005

2006

2007

En ung bransch

internationell bankrörelse

på frammarsch

årsredovisning 2007

En växande ekonomi skapar behov av fler och diversifierade banktjänster i Ukraina. Kontakten med en bankmedarbetare blir alltmer en naturlig och given del i hanteringen av den privata ekonomin. Swedbank verkar i Ukraina med 191 kontor där det erbjuds konto/kontohantering, betalningslösningar, finansiering samt rådgivning.

RESULTATUTVECKLING Årets resultat ökade med 269 mkr till 268 mkr (–1). Räntabiliteten på eget kapital var 6,9 procent (neg). K/I-talet var 0,60 (0,89). Av resultatökningen kom 126 mkr från Ukrainsk bankrörelse affärsverksamhet och 191 mkr från Rysk bankrörelse, som föregående år påverkades negativt med 151 mkr av en reservering för en momstvist i leasingverksamheten. Under 2007 har 60 mkr av reserverat momsbelopp återvunnits. Periodens resultat för Ukrainsk bankrörelse investering, det vill säga Swedbanks kostnader för investeringen i form av finansieringskostnader och avskrivningar av koncernmässiga övervärden, uppgick till –74 mkr.

internationell bankrörelse

RESULTATUTVECKLING

årsredovisning 2007

mkr

2007 Jan-dec

2006 Jan-dec

Internationell bankrörelse

2007 Jan-dec

2006 Jan-dec

2007 Jul-dec varav Ukrainsk bankrörelse affärsverksamhet*

varav Rysk bankrörelse

Räntenetto

986

456

449

348

Provisionsnetto

196

116

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar

445

1 279

617

495

391

559

405

172

123

149

247

339

253

Kostnader

771

551

229

335

268 291

Resultat före kreditförluster

508

266

Kreditförluster

170

122

Rörelseresultat

338

217

169

Årets resultat

Skatt

268

–1

177

–14

126

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoritetsandel

268

–1

177

–14

126

3 884

1 060

899

552

630

6,9

neg.

19,7

neg.

20,0

0,60

0,89

0,46

0,86

0,48

1 273

613

495

391

559

1 279

617

495

391

559

Utlåning

Inlåning

2 11

Fond och Försäkring Riskvägd volym enligt äldre regelverk

Totala tillgångar

Totala skulder och övrigt eget kapital

Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % Heltidstjänster

2,2

0,0

1,5

neg.

1,1

3 952

332

386

233

3 433

* Redovisas exklusive de koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av OJSC Swedbank.

Swedbank Markets

Swedbanks investmentbank Swedbank Markets förstärkte under året sin position som den ledande aktören inom strukturerade placeringsprodukter i Sverige och var fortsatt ledande på den svenska och norska kreditobligationsmarknaden.

Fortsatt expansion inom Project and Corporate Finance Affärsområdet Project and Corporate Finance erbjuder kvalificerad rådgivning i frågor som rör företagsfinansiering, ägarrelaterade frågor samt börsintroduktioner, förvärv och avyttringar. Under året utökades corporate finance-verksamheten geografiskt genom etableringar i Estland, Lettland och Litauen och i december slöts avtal om förvärv av ett mindre ryskt bolag.

Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och derivatinstrument inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna, finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgivning. För privata placerare erbjuder Swedbank Markets aktiehandel och andra placeringstjänster, exempelvis aktieindexobligationer. Försäljningen sker genom Swedbanks kontorsnät i Sverige, genom sparbanker och delägda banker, samt genom

Stark tillväxt inom strukturerade produkter Försäljningen av strukturerade produkter fortsatte att öka kraftfullt under året, särskilt bland de institutionella kunderna där tillväxten var 54 procent. Strukturerade placeringsprodukter består främst av olika former av aktieindexobligationer, kallade SPAX. Swedbank Markets totala emissionsvolym av strukturerade placeringsprodukter uppgick under året till cirka 18,6 mdkr, en ökning med 39 procent. Swedbank Markets behöll framgångsrikt sin ledande position med 27 procent av den totala utestående volymen i den växande marknaden. Som en del av Swedbanks ambition att vara ledande på service erbjuds en daglig prissättning av samtliga Swedbanks emitterade SPAX. Detta möjliggör för kunderna att på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt köpa och sälja strukturerade placeringsprodukter under löptiden. Konkurrenskraftiga värdepapperstjänster Aktieverksamheten inom Swedbank Markets har förutom sitt ansvar för den institutionella aktiehandeln också en viktig roll som leverantör till Swedbanks kontorsnät. Swedbanks marknadsandelar har fortsatt varit stabila och andelen av handel på Stockholmsbörsen ligger kvar på cirka 4 procent. Marknadsandelarna i stort för derivathandeln har stärkts och marknadsandelen för kundhandeln med warranter har ökat från 9,2 föregående år till 11,9 procent.

Internetbanken och Telefonbanken. Swedbank Markets har också kundansvaret för finansiella institutioner. Förutom verksamheten i Sverige ingår dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York, delar av verksamheten i filialen i Norge samt filialerna i New York och Shanghai, samt Project and Corporate Finance verksamheter i Estland, Lettland och Litauen.

swedbank markets

Huvudinriktning för bolaget är finansiell rådgivning till nordiska och ryska bolag i samband med förvärv och avyttringar i Ryssland. Project and Corporate Finance är ett prioriterat framtida tillväxtområde.

33 årsredovisning 2007

Fortsatta framgångar inom ränte- och valutahandel Swedbank Markets har under ett flertal år varit marknadsledande inom kreditobligationsmarknaden. Swedbank behöll under året positionen som största emissionsinstitut på den svenska marknaden och som näst största institut på den norska marknaden. Den sammanlagda emissionsvolymen uppgick till cirka 63 mdkr, vilket motsvarar en marknadsandel på drygt 20 procent. Omsättningen i den svenska valutamarknaden fortsatte att öka under året. Swedbank har ett brett utbud av tjänster för att minimera valutarisker för företag och institutioner och efterfrågan på tjänsterna ökade markant. Handeln via Swedbanks elektroniska valutahandelssystem FX Trade visade också fortsatt god tillväxt. 43 procent av antalet valutaaffärer gjordes i slutet av året via elektroniska kanaler. Även räntemarknaden präglades av hög aktivitet och ökat kundflöde. Marknadsandelarna inom handeln med bostads- och statsobligationer ökade. Hösten präglades av oro på kreditmarknaderna, som utlöstes av problem med så kallade subprime lån i USA. Marknadsturbulensen var kraftig och ledde till en förändring av priset på kreditrisk och högre finansieringskostnader för samtliga aktörer. Som en följd sjönk marknadsvärdet på Swedbank Markets innehav av kreditobligationer med cirka 100 mkr under andra halvåret.

Under 2007 har värdepapperstjänsterna vidareutvecklats och blivit än mer konkurrenskraftiga. Aktiehandel via Internet visade en fortsatt stark positiv utveckling. Antalet kunder anslutna till Värdepapperstjänst Bas ökade med 106 procent. Värdepapperstjänsten NetTrade Premium har ett av marknadens lägsta courtage med 0,03 procent och dessutom sänktes minimicourtaget ytterligare under året för att bli än mer konkurrenskraftig. Kunderna erbjuds också aktiemäkleri i telefonbanken, där kunden kan få professionella råd av aktiemäklare och även göra avslut.

swedbank markets

Strategiskt samarbete med JP Morgan Affärsenheten Custody lanserade under året en nyhet som kraftigt förstärker kunderbjudandet. Genom ett strategiskt samarbete med JP Morgan Worldwide Securities, kan Swedbank kombinera sin sakkunskap på lokala marknader med JP Morgans avancerade produkter och kompetens inom värdepapper.

Ett flertal utmärkelser Enligt en ledande marknadsundersökning utförd av Prospera rankades Swedbanks corporate finance till position 3 till 5 i Sverige inom sitt huvudsegment av totalt 18 utvärderade nationella och internationella investmentbanker. Swedbank Markets backoffice för ränte- och valutahandel utsågs till bästa backoffice i Sverige i en annan Prosperaundersökning. I Prosperas marknadsundersökning i Norge rankades penningmarknads backoffice som nummer ett.

First Securities – en ledande aktör i Norge Dotterbolaget First Securities är en ledande fondkommissionär på den norska marknaden, med kontor i Oslo, Stavanger, Bergen och Trondheim. Bolaget ägs sedan 2005 till 51 procent av Swedbank, medan norska Sparebank 1 Gruppen samt anställda i First Securities äger resterande del. First Securities är verksamma inom aktiehandel, räntehandel och corporate finance.

årsredovisning 2007

Sedan 2006 finns även en verksamhet för aktiehandel i New York, i huvudsak inriktad på handel med nordiska och baltiska aktier. Denna verksamhet drivs av Swedbank Markets tillsammans med First Securities under namnet Swedbank First Securities LLC.

SWEDBANK MARKETS, OMX NORDIC EXCHANGE STOCKHOLM, POSITION 2007

SWEDBANK MARKETS, EMISSION KREDITOBLIGATION SEK/NOK 2006

2007

2006

Aktierelaterade produkter

7:a

Volym mdkr, SEK

Aktieoptioner, Market Maker

2:a

Marknadsandel, %

Aktieoptioner, kund

5:a

6:a

Ranking (Sverige)

Aktieterminer, Market Maker

2:a

3:a

Ranking (Norge)

Aktieterminer, kund

4:a

6:a

Emissionsvolym strukturerade produkter Sverige

SPAX marknadsandelar 2003–2007, Sverige (mätt som emissionsvolymer av strukturerade produkter VPC-registrerade som aktieindexobligationer)

Mdkr

5 0

0 2003

2004

2005

2006

2007

2003

2004

2005

2006

2007

Källa: VPC

Swedbanks tjänster

växer med kunden

Lars Backsell och Thomas Eldered är ägare av Recipharm AB. Bolaget är sedan 10 år helkunder hos Swedbank som har följt bolagets utveckling från ett bolag med en omsättning på knappa 100 mkr till ett internationellt bolag med en omsättning på över miljarden. Recipharm har kontraktstillverkning till läkemedelsindustrin med fem fabriker i Sverige, en i Frankrike samt en i Storbritannien. Kanske blir det en börsnotering om några år.

swedbank markets

RESULTATUTVECKLING Årets resultat ökade med 26 mkr till 1 010 mkr. Räntabiliteten på eget kapital var 24,2 procent (27,3) och K/I-talet var 0,56 (0,55). Intäkterna ökade med 46 mkr eller 1 procent till 3 557 mkr. Intäkterna i First Securities minskade med 152 mkr. Kostnaderna ökade med 51 mkr eller 3 procent till 1 992 mkr. Avtalsenliga löneökningar samt nyetableringar i Shanghai och New York bidrog till kostnadsökningen medan resultatbaserade kostnader minskade.

årsredovisning 2007

RESULTATUTVECKLING, SWEDBANK MARKETS mkr

2007 Jan-dec

2006 Jan-dec

Räntenetto

1 343

840

1 441 729 44 3 557 1 239 239 501 13 1 992 1 565 1 565 427

1 469 1 161 41 3 511 1 260 232 438 11 1 941 1 570 –11 1 581 423

Årets resultat

1 138

1 158

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoritetsandel

1 010 128

984 174

4 169 24,2 0,56

3 598 27,3 0,55

3 265 292 3 557

3 321 190 3 511

24 27

16 22

Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % K/I-tal före kreditförluster Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Summa intäkter Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond och Försäkring Övrig placeringsvolym Riskvägd volym enligt äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder och övrigt eget kapital Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % Heltidstjänster

50 446 442

45 320 316

8,4 752

9,0 668

Kapitalförvaltning och försäkring

Årets stjärnförvaltare

Den svenska fondmarknaden Nettoinflödet på den svenska fondmarknaden minskade med 69 procent under 2007 och uppgick till 27 mdkr. Bruttoinflödet till Swedbank Roburs fonder uppgick till 107 mdkr (101) och nysparandet i fonder uppgick netto till –10 mdkr. Marknadsandelen av förvaltad volym var 25 procent. Den totala förvaltade volymen om cirka 401 mdkr gjorde Swedbank till den näst största ägaren, efter svenska staten, på Stockholmsbörsen vid utgången av året. Swedbank Robur förvaltade vid utgången av året 102 fonder varav 9 var etiska fonder eller fonder med miljöinriktning. Tillsammans med de 134 externa fonderna i fondsortimentet uppgick det totala antalet fonder till 236. Institutionell kapitalförvaltning, som erbjuder diskretionär förvaltning åt kommuner, landsting, organisationer, stiftelser och företag, förvaltade vid utgången av 2007 246 mdkr (63). Betydande avtal med Folksam Under 2007 ingick Swedbank och Folksam ett avtal om diskretionär förvaltning, vilket innebar att Swedbank Robur förvaltar

Sparandeprodukter

Folksams portföljer av räntebärande värdepapper och aktier. Den 31 december uppgick de förvaltade portföljerna till cirka 175 mdkr. Swedbank Robur avtalade även om förvärv av Folksam Fond AB med ett förvaltat kapital om cirka 28 mdkr. Förvärvet slutfördes de 2 januari 2008. Den 1 januari 2008 gick KPs pensionskassa samman med Folksam Liv. Pensionskassans kapital och KPs Pensionsstiftelse, cirka 48 mdkr, kommer att förvaltas av Swedbank Robur. Fondsparare allt aktivare En trend bland fondsparare är att göra aktiva och kortsiktigare val i sitt fondsparande. Det senaste året har olika nischfonder sett stora nettoinflöden. Exempel på populära nischfonder är fonder vilka investerar på tillväxtmarknader och fonder inom råvarusektorn. Pensionssparande prioriterat tillväxtområde Inom Swedbank Försäkring, ett av de största försäkringsbolagen inom fondförsäkringar i Sverige, är pensionssparande ett prioriterat område. En fortsatt avreglering av tjänstepensionsmarknaden, stora upphandlingar i syfte att konkurrensutsätta avtalspensioner samt ökad betydelse av privat pensionssparande är faktorer som erbjuder ökad framtida tillväxt. Inom privat pensionssparande erbjuder Swedbank produkterna Individuellt Pensionssparande (IP S), Swedbank Traditionell Pension, Pensionsförsäkring Fond samt ett antal PPM fonder. Swedbank Försäkring är en fullsortimentsleveran-

Via externa distributörer

Swedbank Robur Via kontorsnät, webb, telefon

producent fondprodukter

Kund

Försäkringsprodukter Via upphandling

Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Swedbank Roburkoncernen med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär kapitalförvaltning, försäkringar samt individuellt pensionssparande. Swedbank Robur erbjuder placeringsmöjligheter i ett 100-tal egna fonder. Produkterna säljs via Swedbank, sparbankerna och

delägda banker i Sverige. Fonderna erbjuds dessutom genom Hansabank i Baltikum, Swedbank Luxemburg, Aktia Finland, Odin Norge, Avanza, Nordnet och Skandiabanken. Swedbank Roburs investeringsfilosofi innebär en aktiv kapitalförvaltning med en fundamental analysprocess.

37 årsredovisning 2007

Swedbank Robur utsågs till 2007 års bästa fondbolag av Dagens Industri och Morningstar. I den prestigefyllda tävlingen, som arrangeras årligen, vann Swedbank Robur det tyngsta priset som Årets Stjärnförvaltare i kategorin Årets Fondbolag. Motiveringen var: ”För starka fondresultat under 2007.”

kapitalförvaltning och försäkring

Swedbank Robur, Sveriges största fondbolag mätt som totala tillgångar under förvaltning, firade under året 40 år som fondbolag. Swedbank Robur utnämndes till Årets Stjärnförvaltare 2007.

Fondtorget, lokal känsla på global arena

årsredovisning 2007

Genom att samla all information om fonder på ett och samma ställe har Swedbanks Internettjänst Fondtorget en av marknadens bredaste utbud på fonder och fondförvaltare. Förutom Swedbank Roburs 98 fonder finns det ytterligare 29 fondbolag representerade med sammanlagt 134 fonder.

Fondförvaltningens utveckling Huvuddelen av Swedbank Roburs fonder hade under året en positiv avkastning. Aktiefonderna med inriktning på Sverige hade en värdeminskning på mellan 1,9–4,3 procent och Allemansfonderna en värdeökning på 0,3–0,6 procent. Blandfonderna visade en värdeförändring på mellan –4,0 till 2,6 procent och de svenska räntefonderna en värdeökning på 1,1 till 3,7 procent. Den genomsnittliga ratingen för Swedbank Roburs fonder var, enligt Morningstar, vid utgången av december 3,42 (3,22). Swedbank Robur har den näst bästa rankingen av de större fondbolagen. Ett flertal utmärkelser Det oberoende ratingföretaget Morningstar betygsätter löpande de flesta fonder hos de 50 största fondbolagen i

Swedbank Roburs etik- och miljöanalysteam gör till skillnad från en del andra aktörer sina egen analys av svenska aktier. Teamet består av tre etik- och miljöanalytiker, som sitter tillsammans med Swedbank Roburs övriga analytiker. Analysen fungerar som ett verktyg i att få företagen att bli bättre på etik och miljö. Efter genomförd analys av ett företag överlämnas en rapport till det enskilda bolaget med bland annat förbättringsförslag. En kontinuerlig, långsiktig dialog hålls med bolagen. Genom att erbjuda etik- och miljöfonder kan spararna använda dem som ett verktyg om man vill sträva efter att företagen ska bli bättre på etik och miljö. Swedbank Robur förvaltar idag 9 fonder med ett sammanlagt kapital på 8 miljarder kronor som har inriktning mot etik och miljö. På Fondtorget finns ytterligare 16 etik-och miljöfonder. Swedbank erbjuder också sparande i flera SPAX med fokus på etik- och miljö.

Europa. I januari 2007 fick Swedbank pris av Morningstar som bästa förvaltare av aktiefonder i Norden och sjätte plats i Europa totalt. I februari 2007 rankade fondutvärderaren Lipper Swedbank som bästa fondbolag i Norden. Enskilda fonder fick också utmärkelser under året, Swedbank Robur Sverigefond Mega fick högsta betyg av fondutvärderaren Wassum och Swedbank Robur Privatiseringsfond samt Robur Norrmix fick utmärkelser av Lipper. I en undersökning av marknadsundersökningsföretaget Prospera fick Swedbank Robur högsta betyget bland de största institutionella kunderna och hamnade på en tredje plats totalt. Stor och aktiv ägare Swedbank Robur har en öppen och tydlig ägarpolicy och arbetar aktivt med ägarfrågor i de bolag som fonderna investerat i. Ägarstyrning handlar om förhållandet mellan aktieägare och företagets styrelse samt dess ledning och utövas främst genom deltagande i valberedningar och på bolagsstämmor. Att etablera en god dialog med bolagens ledning, styrelse och andra aktieägare är också en viktig del i arbetet med bolagsstyrning. Under 2007 närvarade Swedbank på 163 bolagsstämmor och var representerade i 52 valberedningar. Syftet att arbeta som aktiva ägare är främst att långsiktigt maximera avkastningen men också verka för att aktörer och noterade bolag på aktiemarknaden iakttar god sed.

Genomsnittlig rating, Morningstar

Förvaltad volym

600

500

Mdkr

400

300 2

200

100

0 2003

2004

2005

2006

2007

2003

Mdkr

2004

2005

2006

2007

kapitalförvaltning och försäkring

Flera nya tjänster och produkter Under 2007 lanserades 13 nya fonder. Lanseringen av de nya produkterna har utvecklats väl. De nya produkterna svarade för 7 procent av den totala nyförsäljningen och förvaltningsvolymen i de nylanserade produkterna uppgick vid slutet av året till 6 mdkr. På försäkringssidan lanserades Kapitalförsäkring Depå som erbjuder en stor flexibilitet i valet av investering inom kapitalförsäkringen. Kapitalförsäkring Depå erbjuder dessutom kunden ett dödsfallsskydd.

Hållbar utveckling

39 årsredovisning 2007

tör inom tjänstepensionsområdet. Inom placeraområdet har Swedbank Försäkring både Kapitalförsäkring Fond och Depå. Satsningen på den privata pensionsmarknaden ledde under året till fortsatt ökade nettoinflöden och marknadsandelar inom avtalspensioner. Swedbanks marknadsandel av de nytecknade premierna på fondförsäkringar i Sverige uppgick under 2007 till 10 procent (11). Det totala premieflödet på den svenska försäkringsmarknaden uppgick till 145 mdkr. Swedbank Försäkrings andel var 12 mdkr, vilket motsvarar en marknadsandel på 8 procent (9). Swedbank är marknadsledande inom IPS och PPM-sparande. På den totala pensions- och försäkringsmarknaden uppgick marknadsandelen till 10 procent (11). Swedbank Försäkring är en av 5 utvalda försäkringsgivare av fondförsäkring i den nya ITP-planen som omfattar 700 000 privata tjänstemän.

kapitalförvaltning och försäkring

RESULTATUTVECKLING Årets resultat ökade med 98 mkr eller 11 procent. K/I-talet var 0,41 (0,37). Intäkterna ökade med 355 mkr eller 19 procent till 2 183 mkr, huvudsakligen på grund av högre förvaltad volym. Kostnaderna ökade med 211 mkr eller 31 procent till 888 mkr, framför allt på grund av Folksamaffären samt expansion inom pensions- och försäkringsområdet. Antalet heltidstjänster ökade med 51 till 332, varav 43 som en följd av samarbetet med Folksam.

årsredovisning 2007

RESULTATUTVECKLING, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRING 2007 Jan-dec

mkr Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt Årets resultat

2006 Jan-dec

1 868 2 230 2 183 425 148 311 4 888 1 295

1 601 2 192 1 828 302 119 254 2 677 1 151

1 295 320 975

1 151 274 877

975

877

1 712 57,0 0,41

1 671 52,5 0,37

4 305

3 831

–2 122 2 183

–2 003 1 828

401 205 0 75 74

398 26 1 71 69

8,1 332

8,1 281

SVENSK MARKNADSDATA, SWEDBANK ROBUR 2007 mdkr

2007

2006

Nysparande netto fonder

–9,8

1,6

Nysparande marknadsandel fonder, %

neg.

1,8

Fondförmögenhet

401

398

Marknadsandel i fondförmögenhet, %

24,9

25,6

Nysparande marknadsandel fondförsäkring, %

10,1

11,0

Förvaltat kapital fondförsäkring

PREMIEINFLÖDE, SVENSKA PENSIONS- OCH FÖRSÄKRINGSMARKNADEN, SWEDBANK ROBUR 2007 Volym (mdkr) Marknadsandel, % 2007

2006

2007

2006

Premiepensioner

12,8

17,4

Tjänste- och avtalspensioner

4,6

4,9

Privat pensionssparande

15,3

12,4

16,7

21,1

9,5

13,0

Kapitalförsäkringar Summa premieinflöde

Nyteckning fondförsäkring, marknadsandelar

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoritetsandel Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % K/I-tal före kreditförluster Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Summa intäkter Affärsvolymer, mdkr Fond och Försäkring Övrig placeringsvolym Riskvägd volym enligt äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder och övrigt eget kapital Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % Heltidstjänster

Swedbank Roburs fondtillgångar 31 december 2007

31 december 2007 SHB Fond 8% Skandia Link 14 %

Övriga 39 %

Marknadsandelar totala tillgångar, Svenska fondbolag 31 december 2007

Nordea 5 %

SEB Tryggliv 24 % Swedbank Försäkring 10 %

Svenska aktier 30 %

Utländska aktier 38 %

Räntebärande värdepapper 32 %

SHB Fond 14%

Swebank Robur 25 %

SEB 18 %

Länsförsäkringar 4%

Nordea 12 %

Övriga 27 %

Gemensam service och koncernstaber

Synergier och kostnadseffektivitet

Gemensam service och koncernstaber omfattar IT och övriga servicefunktioner i Sverige, Treasury, koncernledning och -staber samt koncernens eget försäkringsbolag Sparia. I syfte att arbeta effektivt med förbättrad service till bankens kunder och få ut stordriftsfördelar samt stärka konkurrens-

Koncernstaber Koncernstaberna omfattar ekonomi, finans, Investor relations, IT-styrning och kontroll, juridik, kommunikation, kredit, personal, riskkontroll samt staben för samhällskontakter. Staberna utgör i sin egenskap av koncernledningsfunktioner ett stöd till verkställande direktören och koncernledningen, främst avseende styrning, uppföljning och kontroll. Prioriterade arbetsuppgifter för koncernstaberna under året har bland annat varit förberedelse och genomförande av integrationen med OJSC Swedbank (namnändrat från TAS Kommerzbank) i Ukraina samt anpassningar och förberedelser inför nya regelverk. De viktigaste har varit implementeringen av nya kapitaltäckningsregler, Basel 2 (läs mer på sidan 60), och MiFID, ett EU-direktiv som reglerar handel med värdepapper inom EU och ESS. Omfattande förberedelsearbete har skett inför EUs penningtvättsdirektiv för förhindrande av penningtvätt och terroristfinansiering, och SEPA, skapandet av en gemensam standardiserad europeisk betalningsmarknad. Swedbank ligger mycket långt framme i alla dessa områden.

kraften har Swedbank sammanfört ett antal gemensamma funktioner till en samlad organisation. Detta gäller främst inom IT-området och Support, men i allt högre utsträckning även andra specialområden som inköp, juridik och administrativa stödfunktioner.

41 årsredovisning 2007

Gemensam service Gemensam service ska ta tillvara de skalfördelar som finns då liknande arbetsuppgifter och tjänster används av flera enheter i koncernen. Gemensam service omfattar drygt 1 300 heltidstjänster och ansvarar för IT, back-office för den svenska kontorsrörelsen och andra gemensamma supportfunktioner i Sverige. Då koncernen får en allt mer internationell profil har även Gemensam service ansvaret för integration och strävan efter att skapa gränsöverskridande synergier. En betydande del av koncernens kostnader utgörs av datakostnader. Kostnadseffektivitet inom detta område är därför ett högt prioriterat område. Trots kontinuerligt kraftigt ökade transaktionsvolymer, inte minst inom Internetbanken och kortområdet, har IT-kostnaderna för den svenska verksamheten under flera år kunnat hållas på en i princip oförändrad nivå. Den i Sverige sedan tidigare införda inköpsprocessen har under året implementerats även i den baltiska bankrörelsen. Swedbank har därigenom en gemensam rutin och samordning av alla koncernens inköp. För att ytterligare dra nytta av skalfördelarna inom detta område har även arbetet med att implementera processen i den ukrainska bankrörelsen påbörjats. Gemensam service fortsätter arbetet att effektivisera processerna med strukturerad metodik. Arbetet bedrivs i samverkan med övriga affärsområden. Ett antal gemensamma projekt drivs även med den baltiska verksamheten inom områdena IT-drift, IT-förvaltning och IT-utveckling i syfte att ytterligare effektivisera denna verksamhet.

gemensam service och koncernstaber

I en bransch där transaktionerna ökar med cirka 20 procent per år är skalfördelar och kostnadseffektivitet centralt. Swedbanks IT-drift är enligt internationell benchmarking av undersökningsföretaget Compass en av de mest kostnadseffektiva i branschen.

gemensam service och koncernstaber

RESULTATUTVECKLING Årets resultat minskade med 562 mkr till –298 mkr (264). Resultatförsämringen berodde huvudsakligen på lägre intäkter hos Group Treasury inklusive internbanken samt betydande värdeökningar 2006 på de numera avyttrade innehaven i norska sparbanker och SpareBank 1 Gruppen. Intäkterna minskade med 712 mkr eller 21 procent till 2 749 mkr (3 461). Intäkter från Group Treasury inklusive internbanken minskade med 192 mkr, varav räntenettot förbättrades med 173 mkr medan nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 460 mkr. Intäkter från innehav i norska sparbanker och SpareBank 1 Gruppen minskade med 227 mkr. Andel av intresseföretags resultat ökade med 98 mkr på grund av resultatutvecklingen i VPC. Kostnaderna minskade med 64 mkr eller 2 procent till 3 303 mkr (3 367). Förändringen av gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar uppgick till –72 mkr (4).

RESULTATUTVECKLING, GEMENSAM SERVICE OCH KONCERNSTABER mkr Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner

årsredovisning 2007

2006 Jan-dec

–196

–141

–9

–246

523

Övriga intäkter

3 174

3 088

Intäkter

2 749

3 461

Personalkostnader

1 429

1 319

Datakostnader

752

774

Övriga kostnader

865

1 025

Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster

257

249

3 303

3 367

–554

–72

–482

Skatt

–184

–174

Årets resultat

–298

264

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB

–298

264

5 955

5 104

neg.

5,2

593

1 028

Rörelseresultat

Minoritetsandel Allokerat eget kapital

2007 Jan-dec

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar

2 156

2 433

Summa intäkter

2 749

3 461

Affärsvolymer, mdkr Riskvägd volym enligt äldre regelverk

Totala tillgångar

246

229

Totala skulder och övrigt eget kapital

240

224

Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % Heltidstjänster

neg.

2,4

1 673

1 670

Medarbetare

En gemensam röst Efter förvärvet av ukrainska TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) har Swedbank idag fler anställda utanför än inom Sverige. Den snabba internationella expansionen ställer nya krav på arbetet med rekrytering och kompetensförsörjning av såväl ledare som övriga medarbetare.

Ledarförsörjning/ledarutveckling Lön och belöning Prestationsstyrning Företagskultur Medarbetarundersökningar

Attraktiv arbetsgivare Swedbank fortsätter att vara bland de mest attraktiva arbetsgivarna på sina hemmamarknader, en viktig faktor för att trygga det långsiktiga behovet av kompetens. I både Estland och Lettland innehar koncernen positionen som den mest attraktiva arbetsgivaren, oavsett bransch. I Litauen är koncernen bland de tio bästa av alla företag och i Sverige rankas Swedbank av svenska ekonomistudenter som den fjärde mest attraktiva arbetsgivaren i landet och som nummer ett i den finansiella sektorn. VOICE — hela Swedbanks röst För att behålla den starka positionen externt är det viktigt att de egna medarbetarna uppfattar koncernen som en bra arbetsplats. Under 2007 genomfördes den första koncerngemensamma medarbetarundersökningen, VOICE. Med undantag av Ukraina omfattade undersökningen alla dotterbolag och regioner, sammanlagt cirka 19 000 medarbetare. Svarsfrekvensen var 82 procent och resultatet som helhet starkt. Bland annat framkom att motivationen är hög bland medarbetarna och att de har stor tilltro till sin egen kompetens. Dessutom uppfattades koncernens mål som tydliga.

Ledarskapsutveckling För att trygga det framtida ledarskapet arbetar koncernen kontinuerligt och långsiktigt med ledarskapsutveckling, bland annat genom att stimulera till ökad internationell erfarenhet. Vilka kvaliteter, kunskaper och egenskaper en ledare i Swedbank ska ha beskrivs i koncernens ledarkriterier, vilka grundar sig på de gemensamma värderingarna. En ledare i Swedbank förstår bankens affär, tar egna initiativ och bryr sig om kunderna. Ledaren utvecklar bankens medarbetare och ser till koncernens bästa.

Hållbar utveckling Etik och förebyggande regler Swedbank är helt beroende av omvärldens förtroende för sin överlevnad. En hög etisk standard är därmed grunden för företagets förtroende och anseende. I enlighet med Swedbanks etikpolicy och ägarpolicy byggs ett välgrundat förtroende och ett gott anseende upp i möten med enskilda kunder och genom en ständig dialog bland medarbetarna. Inom Swedbank ansvarar varje chef för att lyfta fram och diskutera de etiska frågeställningar och problem som uppkommer i verksamheten. Det är avgörande för trovärdigheten att gällande regler följs. Därför finns inom Swedbank särskilda funktioner för kontinuerlig uppföljning av regelefterlevnaden. Koncernen har utarbetat interna regler och etiska uppförandekoder för att värna om förtroendet och en hållbar samhällsutveckling. Målsättningen är att även miljöfrågorna och deras betydelse som en viktig del i värderingsgrunden ska vara integrerade i den kompetensutveckling som Swedbanks medarbetare deltar i.

medarbetare

• • • • •

Viktiga värderingar I en internationell koncern som Swedbank är en företagskultur byggd på gemensamma värderingar en viktig framgångsfaktor. Arbetet med att implementera värderingarna i koncernen kommer fortsätta och intensifieras. Själva arbetet med att ta fram underlaget för VOICE blev en viktig del i byggandet av en gemensam kultur.

43 årsredovisning 2007

Swedbanks vision att vara den ledande finansiella institutionen på de marknader koncernen verkar ska uppnås genom att ge kunderna de bästa finansiella lösningarna och genom att vara ledande på service. Det ställer stora krav på det koncernövergripande personalarbetet att stödja de lokala cheferna i deras dagliga arbete att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetarna. Det arbete som koordineras på koncernnivå omfattar:

medarbetare

Koncernens utbud av ledarutbildning har fortsatt att utökas under året, i syfte att bredda basen för framtida ledarförsörjning och för att förbättra yrkeskunskapen hos befintliga ledare. Ett koncerngemensamt ledarutvecklingsprogram genomfördes under 2007 för andra året i rad. Det riktade sig till chefer på mellannivå med hög potential i Sverige, Baltikum och Ryssland.

årsredovisning 2007

Kompetensförsörjning Ökad konkurrens, mer komplexa tjänster och produkter samt ökad försäljning kräver kontinuerlig och strukturerad kompetensförsörjning — rekrytering, kompetensutveckling och avveckling. Att möta en medarbetare med hög kompetens är den enskilt största faktorn för kundnöjdhet. Det visar undersökningar från 2007, till exempel Satisfied Customer Index. Med ambitionen att bli ledande på service fortsätter Swedbank satsningen på kontinuerlig kompetensutveckling med fokus på att stärka kvaliteten i kundmötet. Under 2007 har medarbetarna bland annat tränats i säljledningsmetodik och kundmötesträning. Den svenska verksamheten har få anställda som är äldre än 60 år men ett stort antal över 50 år. Att behålla dessa medarbetare så länge som möjligt och att utveckla deras kompetens är av stor betydelse för verksamheten. Samtidigt behöver nya medarbetare rekryteras, i de lägre åldersgrupperna, i tillväxtregioner samt för olika specialistfunktioner. I Baltikum har den kraftiga ekonomiska tillväxten tillsammans med brist på arbetskraft lett till stor konkurrens om personal. Även om Hansabank är en attraktiv arbetsgivare prioriteras ett ännu hårdare arbete med kompetensförsörjning och ledarskapsutveckling framöver. Under 2007 har antalet heltidstjänster i Baltikum ökat med 994 personer.

Antal heltidstjänster i koncernen

Den snabba expansionen av verksamheten i Ukraina medför ökat fokus på rekrytering och kompetensutveckling. Bland annat har ett system för karriärplanering tagits fram och incitamentsstrukturen har förbättrats. Antal heltidstjänster i Ukraina har under 2007 ökat med 729 till 3 433. Internationell rörlighet Nya riktlinjer för intern rörlighet och utlandstjänster togs fram under 2006 som ett stöd för Swedbanks internationalisering. Under 2007 har Swedbank gått vidare och fattat beslut om nya åtgärder för att öka den internationella rörligheten inom koncernen. Syftet är att bredda urvalet vid internrekrytering, öka andelen ledare med internationell erfarenhet samt vara ett led i byggandet av en gemensam företagskultur.

KONCERNEN 2007

2006

Antal anställda, medeltal

21 955

18 623

Antal anställda vid årets slut

23 268

19 062

Antal heltidstjänster

22 148

17 399

Sjukfrånvaro, %* Långtidsfriska, %*

Personalomsättning Lettland, %

Personalomsättning Litauen, %

* Avser svenska verksamheten

24 000

12 000 8 000 4 000 0 2003 Sverige

2004

2005 Baltikum

2006

2007 Övrigt

74,9

Personalomsättning Estland,%

31 december 2007

16 000

4,2

75,8

Personalomsättning Sverige, %

Utbildning för anställda i koncernen

20 000

3,9

Övrig utbildning 13 %

Treårigt gymnasium 27 %

Övrig utbildning, högskolenivå 14 %

Akademisk utbildning 46 %

Ålders- och könsfördelning av anställda i koncernen 31 december 2007 Ålder 60– 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 –24 6

4 2 Män

0 2 4 Kvinnor

8 10 12 14 %

Nöjda medarbetare

avgörande för framgång

Swedbank arbetar aktivt med att ta del av medarbetarnas syn och förväntningar på sin situation. För Swedbank är målet att medarbetarna ska bidra till nöjda kunder genom att vara ledande på service. Därför är motivation och kompetens samt gemensam värdegrund grundläggande för utvecklingen av organisationen.

medarbetare

Prestationsstyrning Den modell för prestationsstyrning som används i Hansabank genomfördes som ett pilotprojekt i den svenska verksamheten 2007, och kommer att vidareutvecklas under 2008. Målet är att bidra till den mer kund- och lönsamhetsorienterade kultur som koncernen eftersträvar. Detta ställer krav på ett systematiskt arbete med individuella mål, uppföljning och coachning, utvärdering av prestation samt konsekvenser.

årsredovisning 2007

Mångfald och jämställdhet Swedbanks mål är att öka mångfalden i alla grupper och på alla nivåer i koncernen, för att spegla kundernas sammansättning och därmed bättre kunna möta kundernas behov. I till exempel Stockholmsområdet erbjuds idag rådgivning på 24 olika språk och koncernens rekryteringsprocess är utformad för att få ”rätt” sökande och inte exkludera viktig kompetens. Idag gäller koncernens jämställdhets- och mångfaldspolicy endast den svenska verksamheten. I koncernbolag och filialer utanför Sverige ska koncernchefen, eller av denne utsedd person, verka för att motsvarande policies fastställs med iakt tagande av respektive lands regelverk. Under 2008 är ambitionen att ta fram en koncernövergripande policy. Folksams Jämställdhetsindex 2007 rankade Swedbank som nummer sex av samtliga svenska börsbolag. Bland storföretagen, med mer än 10 000 anställda, rankades Swedbank som det mest jämställda företaget.

Lön och belöning Den revidering av lön- och belöningsområdet som genomfördes 2006 innebar en översyn och omstrukturering utifrån de nya krav som en internationell koncern ställer. Revideringen inkluderade en uppdatering av både koncernens incitamentspolicy och policyn för ersättning till ledande befattningshavare. Dessa har tidigare haft tydliga svenska utgångspunkter men tar nu en tydlig utgångspunkt i koncernstruktur istället för geografi. Under 2008 prioriteras arbetet med att ta fram ett koncernövergripande incitamentsprogram. För en utförlig beskrivning av principer och processer för ersättning till ledande befattningshavare, se Not 8 på sid 76 .

Hållbar utveckling

Swedbank en viktig del av samhället

En gemensam syn på CSR (Corporate Social Responsibility) Swedbank antog i början av 2008 en CSR-policy som ska gälla i alla länder där banken är verksam. Dessa länder har olika mognadsgrad i marknad och hantering av hållbar utveckling. Policyn är avsedd att vara vägledande i all verksamhet och baseras på Global Compact. Etik och förebyggande regler Swedbank är beroende av omvärldens förtroende. En hög etisk standard är grunden för bankens förtroende och anseende. I enlighet med Swedbanks etikpolicy och ägarpolicy byggs ett välgrundat förtroende och ett gott anseende upp i möten med

enskilda kunder och genom en ständig dialog bland medarbetarna. Inom Swedbank ansvarar varje chef för att lyfta fram och diskutera de etiska frågeställningar och problem som uppkommer i verksamheten. Det är avgörande för trovärdigheten att gällande regler följs. Därför finns inom Swedbank särskilda funktioner för kontinuerlig uppföljning av regelefterlevnaden. Koncernen har utarbetat interna regler och etiska uppförandekoder för att värna om förtroendet och en hållbar samhällsutveckling. Internationella åtaganden Swedbank har undertecknat Global Compact, som är instiftat av FN för att främja ansvarsfullt företagande världen över. Det innehåller tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt förebyggande av korruption. Koncernen stödjer också FN:s frivilliga miljöprogram, UNEP Finacial Initiative, som är det centrala forumet för världens miljöministrar för att behandla aktuella miljötrender. De som undertecknat initiativet ställer sig bakom generella principer när det gäller håll-bar utveckling. Swedbank stödjer också ICCs (International Chamber of Commerce) näringslivsprogram för hållbar utveckling. Vidare samarbetar Swedbank med övriga sparbanker i Europa och världen genom medlemskap i European Savings Banks Group (ESBG) samt World Savings Banks Institute (WSBI). Dessa båda organisationer bedriver olika samhällsprojekt, såväl i Europa som i övriga världen. Swedbank stödjer också som enda svenska bank det internationella initiativet Carbon Disclosure Project som syftar till att förmå världens största företag att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Swedbank deltar också direkt med att arbeta aktivt med begränsande av sina egna utsläpp. Swedbank Roburs fonder och förvaltningsuppdrag är certifierade i enlighet med Global Investment Performance Standard.

47 årsredovisning 2007

Starka traditioner kring samhällsansvar Genom sina rötter i Föreningsbanken och i sparbanksrörelsen, som går tillbaka till 1820-talet, har Swedbank starka traditioner kring samhällsansvar och etik – traditioner som kontinuerligt vidareutvecklas och anpassas. Inte minst mot bakgrund av att koncernen numera är universalbank inte bara i Sverige, utan även i Estland, Lettland och Litauen. Dessutom utgår allt arbete inom koncernen från ett antal gemensamma värderingar – medarbetarna ska vara resultatinriktade, öppna, medvetna och engagerade och bidra till att stärka kundrelationer och affärsbeslut – som ska leda till att Swedbanks roll i samhället blir enhetlig och stark. Förtroendet från Swedbanks kunder medför ett ansvar för banken, såväl för kunderna direkt som för samhället. Ansvaret har flera perspektiv – ekonomiskt, etiskt, miljömässigt och därmed hållbart. Swedbank ska vara en positiv kraft i samhället och verka för hållbar utveckling genom att se till att aspekter som respekt för kunder, aktieägare, medarbetare, samhälle och miljö samverkar. Swedbanks svenska bankrörelse är den första och fortfarande enda börsnoterade banken i Norden som är miljöcertifierad enligt ISO 14001.

hållbar utveckling

En finansiell infrastruktur är en förutsättning för en fungerande ekonomi. Swedbanks strategi är att på sina hemmamarknader vara en universalbank som skapar förutsättningar och tillhandahåller medel för finansiering, transfereringar och investeringar för företag, offentlig sektor och privata hushåll.

ställer krav på banktjänsterna

årsredovisning 2007

Östergrens Elmotor AB, med Börje Östergren som VD, är ett familjeägt företag med rötter ända tillbaka till 1917. Bolaget som växer har nu dotterbolag i Danmark, England samt produktion i Kina. Swedbank har som bolagets bank följt med de senaste drygt tio åren. Ökande förädlingsgrad med mer egen utveckling och omfattande montering och ökande utlandshandel ställer krav på banktjänsterna. Swedbank kan genom sina filialer i Köpenhamn och Shanghai väl matcha den ökande aktiviteten utanför Sverige.

kapitalförvaltning och försäkring

Ökande förädlingsgrad

Bidrag till utveckling Bland Swedbanks största ägare finns 11 sparbanksstiftelser som inom sina respektive geografiska verksamhetsområden främjar näringsliv, forskning, idrott och kultur med betydande belopp. Swedbank driver ett aktivt samarbete med Världsnaturfonden WWF med WWF-Kortet, där en del av kortavgiften tillfaller Världsnaturfonden. Swedbank har tecknat ett avtal om sponsring av Mattias Klums projekt ”Expedition Sverige”. Mattias Klum ska dokumentera den svenska floran och faunan under tre år.

Direkt påverkan minimeras Koncernen påverkar miljön direkt genom sin verksamhet och vidtar därför åtgärder för att begränsa den. Det är därför Swedbank har Bra miljöval el i hela den svenska verksamheten sedan 2001, trycker miljömärkt, använder miljömärkt papper och reser med tåg. Swedbank arbetar aktivt med att minska den negativa miljöbelastningen och tar sitt miljöansvar. Indirekta miljö- och etikpåverkan ger möjligheter Swedbanks produkter och tjänster gör det möjligt att kombinera fördelaktiga ekonomiska lösningar med miljö- och etikhänsyn. Ett aktivt arbete sker genom etik- och miljöfonderna. Swedbank Robur driver en aktiv dialog med de företag där de går in som investerare. Investeringar sker i de företag som uppfyller miljö- och etikkrav enligt Swedbank Roburs analysmodell. Swedbank genomför miljöanalyser vid kreditgivning till företag på den svenska marknaden. Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas före tagens miljöpåverkan ur ett riskperspektiv. Modellen används för samtliga företag där bankens engagemang är större än 1 mkr. Swedbank erbjuder lån för miljöförbättrande investeringar. Tillhandahåller internetbetalningar, för att minska transporter och öka säkerheten. Koncernövergripande miljöpolicy Sedan 2006 finns en miljöpolicy för den svenska verksamheten inom Swedbank. Med utgångspunkt i hur miljöarbetet bedrivs i Sverige ska under 2008 en övergripande miljöpolicy formuleras för hela koncernen.

Direkt miljöpåverkan i Swedbank AB 2007 Antal anställda, medeltal Lokalyta

CO2

2006

8 892

8 891

377 611 kvm

376 748 kvm

Papper, kuvert och blanketter (inköpt mängd)

1 143 ton

1 202 ton

El, Bra Miljöval

47,8 GWh

50,3 GWh

CO2

Tjänsteresor – bil – flyg – tågresor

5 911 155 km

1 040 ton

7 746 750 km

1 455 ton

16 563 150 km

2 534 ton

18 817 560 km

2 573 ton

6 431 000 km

38 kg

5 089 380 km

Totalt resor Värdetransporter Totalt transporter

3 574 ton 3 191 000 km

709 ton 4 283 ton

29 kg 4 028 ton

1 921 000 km

461 ton 4 489 ton

hållbar utveckling

Oberoende ekonomisk analys Som en ansvarsfull finansiell aktör deltar Swedbank i den offentliga debatten kring ekonomi och utveckling. Via Ekonomiska Sekretariatet genomför koncernen regelbundet samhällsekonomiska utredningar om exempelvis konjunkturen, ekonomin i olika länder och köpkraftens utveckling. Vid Institutet för Privatekonomi publiceras löpande utredningar, broschyrer och liknande i viktiga privatekonomiska frågor. Koncernen arrangerar varje år symposiet Vårt Ekonomiska Läge som speglar det aktuella ekonomiska läget i Sverige. I samband med symposiet uppmärksammas också framgångsrika företagare. Vårt ekonomiska läge kommer inte att genomföras 2008 utan banken kommer i stället att hålla en företagsgala med 200 inbjudna gäster den 4 mars, temat för galan är med miljön som affärspartner.

Ett aktivt miljöarbete Swedbank vill både genom ett internt aktivt miljöarbete och via kunderna och leverantörer bidra till att minska miljöbelastningen i samhället.

49 årsredovisning 2007

Rätt förhållning skapar lönsamhet Swedbanks arbete med hållbarhetsfrågor är långsiktigt lönsamt ur flera aspekter. Att ta ansvar stärker varumärket, skapar nya affärsmöjligheter, ökar aktiens attraktionskraft hos miljö- och etikfonder, minskar risker genom miljöanalys vid kreditgivning och ökar attraktionskraften som arbetsgivare. Swedbanks affärsidé tar fasta på det hållbara perspektivet. Genom att förstå och agera utifrån våra kunders behov kan vi erbjuda dem de bästa finansiella lösningarna och därmed förbättra deras livskvalitet. På så sätt kan vi kontinuerligt öka vårt företags värde och vara en positiv kraft i samhället.

Aktien och ägarna Swedbanks börsvärde uppgick vid utgången av 2007 till 94 mdkr. Swedbank var därmed det tolfte största företaget på OMX Stockholm. För 2007 har styrelsen föreslagit att utdelningen ökas med 9 procent till 9,00 kronor (8,25) per aktie. Utdelning Ett av koncernens finansiella mål (läs mer på sid 8) är att utdelningen, rensat för engångsposter, ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat. För 2007 har styrelsen föreslagit en utdelning om 9,00 kr (8,25), vilket motsvarar 39 procent av årets resultat.

Swedbank är noterad på OMX The Nordic Exchange (Stockholm) och listan Large cap (stora bolag), med ticker SWED A, sedan 1995. I USA kan aktien handlas genom depåbevis, ett så kallat ADR-program, under ticker SWDBY.

Återköp av egna aktier Årsstämman 2007 bemyndigade styrelsen att återköpa upp till 5 procent av utestående aktier. Inga återköp har gjorts under året och banken innehar inte heller några tidigare återköpta aktier.

ak tien och ägarna

Börsvärde och omsättning Vid utgången av 2007 var Swedbank, till börsvärde sett, det tolfte största företaget på OMX Stockholm med ett börsvärde på 94 mdkr (128). Under året var aktien den sjunde mest omsatta på OMX Stockholm. Börsvärdet var cirka 2,4 procent av OMX Stockholms samlade börsvärde. Antalet omsatta aktier per handelsdag var 4,1 miljoner (3,0) aktier och det genomsnittliga dagliga handelsvärdet var 949 mkr (629).

årsredovisning 2007

Kursutveckling Under året sjönk OMX Stockholm 30 index med 5,7 procent och OMX Stockholm Financials med 7,9 procent. Swedbanks aktiekurs sjönk med 26,4 procent. Aktiens årshögsta, 285 kronor, uppnåddes den 15 februari och årets lägsta kurs, 171,50 kronor, noterades den 8 november.

Ägarstruktur Swedbank hade vid utgången av året 315 514 aktieägare (323 057) och ägdes till 61,6 procent (58,7) av svenska institutionella investerare, till 11,3 procent (10,8) av svenska privata placerare och till 27,1 procent (30,5) av utländska investerare. 3,5 procent (3,8) av aktierna ägdes av placerare i Storbritannien och 13,6 procent (19,0) av placerare i USA. Swedbanks största ägare är Sparbanksstif telserna. Stiftelserna är långsiktiga ägare vars huvudsakliga uppgift är att föra vidare den ursprungliga sparbankstraditionen. Stiftelserna använder en del av sitt årliga överskott, som till största delen består av kontantutdelningen från Swedbank, till välgörande ändamål. ADR, American Depositary Receipts För att underlätta handel av Swedbankaktien för amerikanska placerare handlas aktien även som amerikanska depåbevis, ADR (nivå 1). Ägande av depåbevis representerar ägande av den underliggande aktien. Depåbevisen handlas i US dollar på den amerikanska OTC-marknaden med symbolen SWDBY.

Etiska investerare Swedbankaktien ingår i bland annat FTSE4Good och Ethibel Pioneer Index för etiska och hållbarhetsinriktade investeringar.

Ytterligare information finns på: www.swedbank.se/ir www.swedbank.com/ir

Handel och rösträtt En handelspost i bankens aktie på OMX Stockholm är 100 aktier. Det finns ett aktieslag, A-aktier, vilket innebär att en aktie berättigar till en röst och samtliga aktier medför lika rätt till andel i bankens tillgångar och resultat.

Swedbanks aktiekurs jämfört med bankindex och generalindex

Ägarkategorier 31 december 2007

300

Utländska ägare 27,1 %

Svenska institutioner 31,6 %

275 250 225

Sparbanker 8,4 % Sparbanksstiftelser 21,6 %

200

Svenska allmänheten 11,3 %

100 000

175

80 000

150 60 000

A-Aktien

125 40 000

100

SX Financials SX 30

20 000

75 50 01

Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl.efteranm.)

Följande analytiker bevakar Swedbank Företag Namn

Stad

ABG Sundal Collier

Rickard Henze

Stockholm

Sparbanker

8,4

ABN Amro

Kristin Dahlberg

London

Fjärde AP-Fonden

2,4

Carnegie

Magnus Andersson

Stockholm

AFA Försäkring

3,1

Carnegie

Frida Willmansson

Stockholm

Swedbank Robur Fonder

2,6

Cheuvreux

Fredrik Gutenbrant

Stockholm

AMF Pension

2,5

Cheuvreux

Rodney Alfvén

Stockholm

Handelsbanken/SPP Fonder

1,6

Citigroup

Ronit Ghose

London

Swedbank resultatandelsstiftelser

2,2

Credit Suisse

Sasu Jarvinen

London

Franklin-Templeton fonder

1,7

Danske Bank

Aksel Tarras Madsen

Köpenhamn

SEB Fonder

1,4

Deutsche Bank

Jan Wolter

Stockholm

Sparbanksstiftelser

21,6

25,4

Enskilda Securities

Hampus Brodén

Stockholm

Övriga svenska institutioner

15,8

Erik Penser

Tomas Ullman

Stockholm

Svenska allmänheten

11,3

Evli Securities

Paavo Ahonen

Helsingfors

Execution Limited

Fiona Swaffield

London

Fox-Pitt, Kelton

Kim Bergoe

London

Glitnir

Henrik Ekenman

Stockholm

Goldman Sachs

Aaron Ibbotson

London

Hagströmer & Qviberg

Hans-Olov Öberg

Stockholm

Handelsbanken

Mikael Hallåker

Stockholm

JP Morgan

Christoffer Adams

London

Kaupthing

Thomas Johansson

Stockholm

Keefe, Bruyette & Woods

Henrik Schmidt

London

Lehman Brothers

Jon Peace

London

Lehman Brothers

Chintan Joshi

London

Merrill Lynch

Derek De Vries

London

Merrill Lynch

Johan Ekblom

London

Morgan Stanley

Per Löfgren

London

Pareto

Haakon Bønes

Oslo

Redburn Partners

Garth Leder

London

Standard & Poor's equity

Mats Anderson

Stockholm

Swedbank Markets

Christian Hall

Stockholm

UBS

Andreas Håkansson

Stockholm

Öhman

Francis Dellaire

Stockholm

Totalt

100,0

Antal aktieägare

315 514

Antal aktieägare den 31 december 2007 Storleksklasser 1—100

Antal aktier

Andel

5 952 290

1,2%

101—500

26 035 992

5,1%

501—1 000

10 828 506

2,1%

1 001—2 000

6 369 862

1,2%

2 001—5 000

6 072 061

1,2%

5 001—10 000

3 850 619

0,7%

10 001—100 000

21 493 803

4,2%

100 001—500 000

51 375 928

10,0%

383 394 351

74,4%

500 001— Totalt

515 373 412

varav förvaltarregistrerade

400 506 296

Bolag/handelskoder Swedbank

Ticker

OMX Nordiska Börsen, Stockholm

SWED A

Reuters

SWEDa.ST

Bloomberg

SWEDA SS

ADR (OTC-)

SWDBY

77,7%

ISIN kod SE0000242455

ak tien och ägarna

Övriga utländska ägare

Aktiekapitalets utveckling År

Transaktion

Kvotvärde per aktie, kronor

Tillkommande/ återköpta antal aktier

Ackumulerat antal aktier

Aktiekapital mkr

1997

Nyemission

72 717 269

350 897 971

7 018

1997

Nyemission

974 591

351 872 562

7 038

1999

Fondemission

175 936 281

527 808 843

10 556

2004

Återköp av egna aktier

–14 937 531

512 871 312

10 556

2 502 100

2005

Nyemission

515 373 412

10 606

2006

Makulering av aktier

515 373 412

10 307

2006

Fondemission

515 373 412

10 823

Aktiestatistik, Swedbank A

2007

2006

2005

2004

2003

Högsta pris, kr

285,0

255,0

220,5

169,5

142,0

Lägsta pris, kr

171,5

167,5

158,5

133,5

94,5

Slutpris, kr

183,0

248,5

216,5

165,5

141,5

Börsvärde, mdkr

128

112

Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner

4,1

3,0

2,5

2,1

949

629

442

304

231

Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag

årsredovisning 2007

Aktieägare den 31 december 2007 Andel av kapital och röster, %

Förvaltningsberättelse

förvaltningsberät telse

Årets resultat ökade med 10 procent till den rekordhöga nivån 12 mdkr. Resultat per aktie förbättrades till 23,28 kronor och styrelsen föreslår att utdelningen höjs från 8,25 till 9,00 kronor. Volymtillväxten var god på alla större marknader.

årsredovisning 2007

Swedbank består av Swedbank AB (moderbolaget) och dess dotter-

Den förvärvsanalys, som upprättades vid förvärvstidpunkten i juli

och intresseföretag samt ett joint venture. Koncernstrukturen med

2007 är preliminär och kan bli uppdaterad till och med juni 2008. I

moderbolag och de viktigaste hel- och delägda företagen framgår av

analysen har förvärvad kundbas värderats till 243 mkr genom att

illustrationen nedan. Swedbank har också filialer i Helsingfors,

nuvärdesberäkna framtida resultat på förvärvade affärsvolymer till

Köpenhamn, Oslo, New York och Shanghai. I noterna 24 och 25 till

den del Swedbank anser sig ha tillräcklig kontroll över dem.

balansräkningen redovisas innehavet av aktier i intresse- och kon-

Relationernas återstående löptid har bedömts till 7,5 år, vilket medför

cernföretag. En sammanfattning av koncernens finansiella utveck-

en motsvarande avskrivningstid för värdet. TAS-Kommerzbank age-

ling med nyckeltal samt resultat- och balansräkningar för de senaste

rar på en starkt expansiv bankmarknad till följd av samhällsekono-

fem åren återges på sidorna 12 och 13.

misk tillväxt och har möjligheter att erövra marknadsandelar. Den redovisade goodwillposten representerar således förvärvet av en

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN

organisation som kan ta vara på de tillväxtmöjligheter som finns och

Förvärv av TAS-Kommerzbank

förutspås på den ukrainska bankmarknaden. Det verkliga värdet på

(namnändrad till OJSC Swedbank)

varumärket TAS är inte väsentligt och har därför inte redovisats

Swedbank förvärvade i juli samtliga aktier i den ukrainska banken

separat från goodwill. Förvärvet av TAS- Kommerzbank redovisas

JSCB TAS-Kommerzbank. TAS-Kommerzbank är i sin tur helägare av

också i not 42. I december namnändrades JSCB TAS-Kommerzbank till OJSC

den ukrainska banken CJSC TAS-Investbank. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Därutöver kan en

Swedbank och CJSC TAS-Investbank ändrade sitt namn till CJSC

tilläggsköpeskilling om maximalt 250 miljoner dollar komma att ut-

Swedbank Invest. Varumärkesbytet kommer att slutföras under för-

betalas, dock senast inom tre år från förvärvstidpunkten.

sta halvåret 2008.

Tilläggsköpeskillingen baseras på TAS-Kommerzbanks resultat och finansiella utveckling och värderades vid förvärvstillfället till 125

I rörelsegrensredovisningen ingår de ukrainska bankerna i Internationell bankrörelse.

miljoner dollar.

Swedbank AB Helägda dotterföretag

OJSC Swedbank (Ukraina)

AS Hansabank

Swedbank Hypotek AB

Swedbank Robur AB

Swedbank Finans AB

Swedbank BABS Holding AB

Swedbank Jordbrukskredit AB

Swedbank Försäkring AB

Swedbank Robur Kapitalförvaltning AB

Swedbank Robur Fonder AB

Swedbank Luxembourg S.A.

Spana Försäkrings AB

Swedbank Juristbyrå AB

Swedbank Fastighetsbyrå AB

Swedbank Företagsförmedling AB

Delägda dotterföretag CJSC Swedbank Invest

AS Hansabank (Lettland)

AB Bankas Hansabankas (Litauen)

OAO Swedbank (Ryssland)

Aktiv Försäkringsadm i Stockholm AB (51%)

Swedbank First Securities Ölands Bank AB (60%) LLC (67,55%)

First Securities ASA (51%)

Intresseföretag och joint venture

EnterCard Holding AB (50%)

Eskilstuna Rekarne Sparbank AB (50%)

Bergslagens Sparbank AB (48%)

Swedbank Sjuhärad AB (48%)

Vimmerby Sparbank AB (40%)

DocHotel i Stockholm AB (33%)

Fars och Frosta Sparbank AB (30%)

BDB Bankernas Depå AB (29%)

BGCHolding AB (29%)

Finansiell ID-Teknik AB (28%)

Privatgirot AB (22%)

VPC Holding AB (24,82%)

Swedbank har vidare avtalat med OKO Corporate Finance, ett

Förvärv av Söderhamns Sparbank Swedbank förvärvade under första kvartalet 2007 resterande 60

dotterbolag inom OKO bankkoncernen, om samarbete inom corpo-

procent av aktierna i Söderhamns Sparbank av Sparbanksstiftelsen

rate finance i Ryssland, Baltikum och de nordiska länderna. Förvärvet är villkorat av myndighetstillstånd.

Söderhamn. Köpeskillingen uppgick till 117 mkr. Vid förvärvstillfället uppgick det nya dotterföretagets redovisade tillgångar till 1 160 mkr och redovisade skulder till 1 039 mkr. Skillnaden mellan

Swedbank Babs förvärvar Zamsos AB

köpeskilling och förvärvat eget kapital enligt dotterföretagets

Swedbank Babs förvärvade i december samtliga aktier i utvecklings-

redovisning har i allt väsentligt allokerats till tillgångar som kommer

företaget Zamsos AB. Zamsos AB har utvecklat betalsystemet Zaci

att skrivas av via resultaträkningen. Förvärvet redovisas också i

som är nästa generations system för hantering av betalningar med

not 42. Söderhamns Sparbank hade vid förvärvstidpunkten två

chipkort.

kontor och 25 anställda och utgör efter förvärvet en del av Svensk bankrörelse. I augusti fusionerades Söderhamns Sparbank med

ANDRA VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2007

Swedbank.

Swedbanks årsstämma Swedbanks årsstämma hölls i Stockholm den 27 april. Vid stämman

Etablering av filial i Shanghai

valdes två nya ledamöter in i styrelsen, Gail Buyske från USA och

De kinesiska myndigheterna lämnade i april sitt godkännande till

Simon Ellis från Storbritannien. Omval skedde av styrelseledamö-

Swedbanks ansökan om att uppgradera representationskontoret i

terna Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Göran Johnsson,

Shanghai till en filial.

Anders Nyblom, Caroline Sundewall och Carl Eric Stålberg, som också utsågs till styrelsens ordförande.

Försäljning av CEK AB avyttrade Swedbank sitt aktieinnehav till EDB Business Partner

genom VPC:s försorg.

under andra kvartalet 2007. Försäljningen medförde en realisations-

Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet

vinst på drygt 40 mkr.

för år 2006.

Ägarförändringar i Ryssland

annat att ändra bolagsordníngen och beslutade om riktlinjer för

Swedbanks styrelse fattade under tredje kvartalet 2007 beslut

ersättning till vissa ledande befattningshavare, läs vidare på sidan

att överföra ägandet av den ryska banken OAO Swedbank samt lea-

54. Årsstämmans beslut om återköp av aktier beskrivs på sidan 55

singbolaget OOO Hansa Leasing från Hansabank i Estland till

under rubriken ”Upplysningar om Swedbankaktien m m”.

Swedbank AB. Överlåtelserna kommer att ske på marknadsmässiga

Styrelsen bemyndigades att besluta om att ta upp lån enligt 11 kap.

villkor och förutsätter bland annat tillstånd från ryska myndigheter.

11 § aktiebolagslagen. Slutligen beslöt stämman om utgivande och

Den ryska verksamheten ingår i rörelsegrenen Internationell

överlåtelse av andelar i Swedbank First Securities LLC och om fusion

I övrigt beslutade stämman i enlighet med styrelsens förslag bland

bankrörelse.

genom absorption av det av banken helägda dotterbolaget Söderhamns Sparbank.

Förvärv av rysk corporate finance verksamhet

Till revisorer fram till och med årsstämman 2010 valdes Deloitte

Swedbank undertecknade i december 2007 ett avtal om att förvärva

AB med auktoriserade revisorn Jan Palmqvist som huvudansvarig

ZAO OKO Capital Vostok som är ett ryskt bolag med verksamhet inom

revisor.

corporate finance från finska OKO Bank. Bolaget är verksamt inom

Vid stämman beslutades om riktlinjer för utseende av valbered-

investment banking med huvudinriktning mot finansiell rådgivning

ning. I enlighet med svensk kod för bolagsstyrning offentliggör ban-

till nordiska och ryska företag i samband med förvärv och försälj-

ken, senast sex månader före nästa årsstämma, namnen på ledamö-

ningar av företag och verksamheter i Ryssland. Bolaget har sju

terna i valberedningen. Valberedningens sammansättning redovisas

anställda.

på sidan 113.

RESULTATUTVECKLING I KONCERNEN PER KVARTAL mkr

kv4 2007

kv3 2007

kv2 2007

kv1 2007

kv4 2006

Räntenetto

5 259

4 806

4 591

4 501

4 303

Provisionsnetto

2 536

2 503

2 552

2 289

2 309

Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde

386

196

579

530

908

Övriga intäkter

693

526

504

473

392 7 912

Summa intäkter

8 874

8 031

8 226

7 793

Personalkostnader

2 633

2 412

2 425

2 322

2 180

Övriga kostnader

1 893

1 720

1 699

1 615

1 917

Summa kostnader

4 526

4 132

4 124

3 937

4 097

Resultat före kreditförluster

4 348

3 899

4 102

3 856

3 815

238

230

102

—72

Rörelseresultat

Kreditförluster

4 110

3 669

4 000

3 807

3 887

Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB

3 108

2 866

3 112

2 910

2 913

53 årsredovisning 2007

het med styrelsens förslag. Utdelningen utbetalades den 8 maj förvaltningsberät telse

Utdelningen till aktieägare fastställdes till 8,25 kr per aktie i enlig-

Tillsammans med övriga delägare i kortinlösenföretaget CEK AB

Nya kapitaltäckningsregler – Basel 2

Försäljning av norska grundfondsbevis

Ett nytt regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar,

Swedbank avyttrade i mitten av april sitt resterande innehav av

Basel 2, gäller i Sverige från den 1 februari 2007. Enligt de nya reg-

grundfondsbevis i norska sparbanker. Försäljningen fick ingen

lerna kommer kapitalkravet, i högre grad än tidigare, att kopplas till

väsentlig resultateffekt.

institutens riskprofil. Utöver kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker införs också ett kapitalkrav för operativa risker. Eftersom

Ny chef för Svensk bankrörelse

det är fråga om stora förändringar sker implementeringen stegvis

Kjell Hedman utnämndes i november 2007 till ny chef för Svensk

under en treårsperiod fram till och med 2009. För Swedbank mins-

bankrörelse. Tidigare var Jan Lidén såväl VD och koncernchef som

kar successivt kapitalkravet, då de nya kapitaltäckningsreglerna

chef för Svensk bankrörelse.

bättre speglar den låga risken i kreditportföljen. Full effekt av det minskade kapitalkravet nås först 2010.

Swedbank öppnar kontor i Polen

Kapitaltäckningsgraden, som beräknas för den finansiella före-

Beslut har fattats om att etablera ett representationskontor i

tagsgruppen, uppgick med full effekt av det nya regelverket den 31

Polen. Kontoret kommer att erbjuda kvalificerad rådgivning till

december 2007 till 12,7 procent (9,8 den 31 december 2006 enligt

företagskunder i Norden, Baltikum, Ryssland och Ukraina.

förvaltningsberät telse

äldre regler), varav primärkapitalrelationen var 8,5 procent (6,5 den

årsredovisning 2007

31 december 2006 enligt äldre regler). Kapitaltäckningskvoten

Kontorsförsäljningar till sparbankerna

uppgick till 1,59 (1,22 den 31 december 2006). Med hänsyn tagen

Swedbank och Sparbanken Alingsås meddelade i november att

till övergångsreglerna var primärkapitalrelationen 6,2 procent,

Swedbanks verksamhet i Lerum ska övertas av Sparbanken

kapitaltäckningsgraden 9,3 procent och kapitaltäckningskvoten

Alingsås. I november meddelades vidare att Swedbanks kontor i

1,16. Primärkapitalet inkluderar årets resultat efter avdrag för

Osby och Hässleholms kommuner övertas av Kristianstads Sparbank

föreslagen utdelning.

och Tyringe Sparbank, som kommer att bilda den nya Sparbanken

En specifikation över kapitaltäckningen och en sammanfattning

N Ö Skåne.

av det nya regelverket återfinns på sidan 60. Avtal med KP Pension & Försäkring Samarbetsavtal med Folksam

Swedbank Robur tecknade i november avtal med KP Pension &

Under det första halvåret slöts ett avtal mellan Swedbank Robur

Försäkring avseende förvaltning av drygt 40 mdkr av KPs kapital.

och Folksam. Avtalet innebär att Swedbank Robur förvaltar för-

Förvaltningsuppdraget beräknas påbörjas under första kvartalet

säkrings- och fondportföljer åt Folksam. Den 31 december uppgick

2008.

de förvaltade portföljerna till 175 mdkr. Den innebär även att Swedbank Robur i januari 2008 förvärvade Folksam Fond AB, ett

Utdelningen föreslås höjas med 9 procent till 9,00 kronor

fondbolag med 22 fonder med en fondförmögenhet på 27 mdkr.

per aktie

Ett gemensamägt bolag för försäkringsadministration har även

Bankens styrelse föreslår årsstämman 2008 att besluta om en

bildats.

kontant utdelning av 9,00 kronor per aktie (8,25).

Utvecklingen i Ryssland

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Den ryska centralbanken fann vid en revision under mars och april

De senaste av Årsstämman 2007 beslutade riktlinjerna, som gäller

brister i OAO Swedbanks efterlevnad av lokalt regelverk, vilket

fram till Årsstämman 2008 innebär följande. Ersättningskommittén

ledde till att den ryska centralbanken begränsade delar av

granskar årligen riktlinjerna och bereder ett förslag till styrelsen

Swedbanks verksamhet i Ryssland under en tid av tre månader från

som varje år föreslår riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

och med den 6 juni. Begränsningen omfattade bland annat korre-

ningshavare för godkännande på årsstämman. VD ska tillse att

spondentbankverksamhet, valutaaffärer, rekrytering av nya kun-

relevanta beslutsinstanser i respektive dotterbolag fastställer reg-

der och utlåning till andra banker. Den ryska centralbanken före-

ler i enlighet med riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar ersättnings-

skrev en rad åtgärder som Swedbank därefter vidtagit och

avtal med Swedbanks verkställande direktör (Nivå 1), person i kon-

restriktionerna hävdes i början av september.

cernledningen (Nivå 2) och personer i respektive ledningsgrupp för

Swedbanks aviserade expansion inom retail banking med nya

strategiskt affärsområde, VD för större dotterbolag samt stabs-

kontorsetableringar i Ryssland har mot bakgrund av myndighets-

chefer i Swedbank AB (Nivå 3) (”ledande befattningshavare”) inklu-

ingripandet försenats.

sive varje förändring av ersättningar för ledande befattnings-

Vid årets utgång var kreditvolymen i Ryssland 10 mdkr och antalet anställda uppgick till 386.

havare som beslutats efter fastställandet av riktlinjerna. Utifrån riktlinjernas principer beslutar styrelsen, efter ersättningskommitténs förslag, om specifika ersättningsvillkor för varje ledande

Säkerställda obligationer

befattningshavare. Om det enligt styrelsen i ett enskilt fall förelig-

I september 2007 erhöll Swedbank Hypotek tillstånd från Finans-

ger särskilda skäl har styrelsen rätt att frångå riktlinjerna.

inspektionen att börja emittera säkerställda obligationer. Ute-

Ersättning till ledande befattningshavare kan bestå av huvud-

stående långfristig skuld kommer att omvandlas till säkerställd

komponenterna grundlön, kortsiktiga incitamentsprogram (STI-

under andra kvartalet 2008. Detta bedöms bidra till att investerar-

program), långsiktiga incitamentsprogram (LTI-progam), förmåner

basen kan breddas ytterligare genom en högre rating och det ger

och pension. Varje ledande befattningshavare kan ha rätt till både

också en något lägre upplåningskostnad.

allmänna förmåner som banken erbjuder sina anställda och särskilda

Som en följd av att EU-direktivet om uppköpserbjudande implemen-

kan vara förmåns- eller premiebestämda och är oantastbara. I til-

terats i svensk lagstiftning gäller från och med 2007 vissa nya upp-

lägg till pensionsförmåner (förmånspension) enligt kollektivavtal

lysningskrav i förvaltningsberättelsen avseende Swedbankaktien.

(som gäller samtliga svenska anställda) ska – om pensionsförmån

Det totala antalet aktier i Swedbank uppgick den 31 december

ska utgå – samtliga ledande befattningshavare anställda efter

2007 till 515 373 412. Det finns ett aktieslag, A-aktier, vilket inne-

2006 i Sverige omfattas av en premiebaserad pension. För mer

bär att en aktie berättigar till en röst och samtliga aktier medför lika

information om befintliga pensionsavtal, se not 8 i årsredovis-

rätt till andel i bankens tillgångar och resultat. Några begränsningar

ningen för 2006. Den pensionsgrundande lönen får ej överstiga ett

i Swedbanks aktiens överlåtbarhet finns varken i lag eller bolags-

visst belopp. Den totala ersättningskostnaden omfattar årliga

ordning.

kostnader för grundlön, STI, LTI, förmåner och pension, inklusive

Det finns bara en aktieägare som har minst en tiondel av röste-

sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Det sammanlagda antalet

talet för samtliga aktier i bolaget, nämligen Sparbanksstiftelsernas

berättigade ledande befattningshavare och antalet ledande befatt-

Förvaltnings AB och som den 31 december innehade 86 400 000

ningshavare i respektive nivå kan komma att förändras. Följande

aktier eller 16,76 procent av totala antalet aktier. De anställdas

maximala ersättningskostnader ska gälla fram till årsstämman

aktieinnehav i Swedbank AB genom resultatandelsstiftelser upp-

2008, Nivå 1; 400 inkomstbasbelopp, Nivå 2; 350 inkomstbasbe-

gick den 31 december till 10 851 400 genom Resultatandelsstif-

lopp och Nivå 3; 300 inkomstbasbelopp. Vid lönesättningen ska

telsen Kopparmyntet, till 1 391 000 genom Resultatandelsstiftelsen

varje ersättning till ledande befattningshavare bedömas i enlighet

Kärven samt till 556 035 genom Resultatandelsstiftelsen Guld-

med en etablerad, strukturerad benchmarkprocess för att avgöra

eken. Rösträtten för dessa aktier kan inte utövas direkt av de

och jämföra löne- och förmånsnivåer.

anställda.

STI-program ska utformas i enlighet med bankens allmänna

Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje

policy för incitamentsprogram. Relevanta resultatmål som främjar

aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Några avtal mellan

bankens och dess aktieägares intressen ska fastställas i förväg.

aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta

Relevanta resultatmål med anknytning till den berörda ledande

aktierna är inte kända för banken. I bolagsordningen finns inte

befattningshavarens affärsområde ska finnas. Målen ska dessutom

några specifika regler om tillsättande och entledigande av styrel-

utgöra en bas för en kontinuerlig, strukturerad bedömning och dia-

seledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Aktiebolags-

log kring uppnådda resultat och ersättning mellan banken och den

lagen reglerar vad som gäller i dessa fall.

ledande befattningshavaren. Eventuellt utfall ska grundas på en

Årsstämman 2007 beslutade att banken under tiden fram till års-

bedömning av hur relevanta resultatmål har uppnåtts och utbetal-

stämman 2008 skall i sin värdepappersrörelse, för att underlätta

ning ska ske kontant efter avslutat verksamhetsår. Varje STI-

denna rörelse, löpande få förvärva egna aktier enligt lagen

program ska vara begränsat till ett maximalt belopp grundat på en

(1991:981) om värdepappersrörelse, utan begränsning avseende

procentsats av grundlönen eller ett fast belopp. Resultatmål för

förvärvssättet, till ett pris som motsvarar vid var tid gällande mark-

STI-program grundas normalt på resultatet under ett redovis-

nadspris och till ett antal som innebär att det samlade innehavet av

ningsår. På grund av förändringar på marknaden kan banken önska

sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av samtliga aktier

justera resultatmålen för att erhålla en effektiv incitamentsstruk-

i banken. Banken skall även få avyttra aktier som i enlighet med

tur innan ett redovisningsår inleds. Som en följd av detta kan sty-

bolagsstämmobeslut förvärvats i värdepappersrörelsen till ett pris

relsen, under förutsättning av årsstämmans beslut, godkänna STI-

som motsvarar vid var tid gällande marknadspris.

program som löper från början av ett redovisningsår. För närvarande

Årsstämman 2007 bemyndigade därutöver styrelsen att fatta

har banken inte antagit något LTI-program. Varje LTI-program ska

beslut om förvärv – utöver aktier som förvärvats i värdepappers-

godkännas av årsstämman. All fast ersättning utbetalas av banken

rörelse – av egna aktier. Förvärv får inte ske av fler aktier än att

i enlighet med tidigare ingångna avtal. Utbetalning av tantiem/

bankens innehav av egna aktier, utöver aktier som förvärvats i vär-

bonus i enlighet med STI-program eller LTI-program, ska godkännas

depappersrörelsen, vid var tid uppgår till högst fem procent av det

av styrelsen för varje enskilt program i form av en totalsumma per

totala antalet aktier i banken. Bemyndigandet utnyttjade inte

program.

under 2007.

Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska generellt

Det finns inga väsentliga avtal som bolaget är part i och som får

överensstämma med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor.

verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget

För ledande befattningshavare anställda efter 2006 ska följande

förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.

gälla: om banken säger upp anställningen kan lön utbetalas under

Enligt avtal med styrelsens ordförande daterat i september

en uppsägningstid på 0–12 månader, dessutom kan avgångsveder-

2002 skall Carl Eric Stålberg, om anledningen till att Carl Eric

lag utgå under 6–12 månader. För vissa ledande befattningshavare

Stålberg inte blir omvald är att bolaget blivit föremål för uppköp

som anställts före 2006 kan längre perioder gälla. För mer informa-

eller fusion, erhålla en pensionsmedförande ersättning med belopp

tion, se not 8 i årsredovisningen.

motsvarande tidigare lön under en period av 36 månader, dock

Styrelsens förslag till nya riktlinjer att gälla fram till Årsstämman

längst för tiden intill dess han uppnår 60 års ålder. Rätten till ersätt-

2009 föreslås förändras så att kretsen av ledande befattnings-

ning är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster

havare ändras till att omfatta Swedbanks verkställande direktör

från eventuell ny anställning etc. avräknas från ersättningen i den

och ledamöterna i koncernledningen (Group Executive Management).

mån styrelsen ej beslutar annat.

förvaltningsberät telse

Upplysningar om Swedbankaktien m m

med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor. Pensionsförmåner

55 årsredovisning 2007

extra förmåner. Pensionsförmåner ska generellt utgå i enlighet

Några andra avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller

HÄNDELSER EFTER DEN 31 DECEMBER 2007

anställda som föreskriver ersättningar vid anställningens upp-

Swedbank Robur 2007 års stjärnförvaltare

hörande som följd av ett offentligt uppköpserbjudande föreligger

Swedbank Robur utsågs i januari 2008 till 2007 års bästa fondbolag

inte.

av Dagens Industri och Morningstar. I den årliga tävlingen vann Swedbank Robur det tyngsta priset som Årets Stjärnförvaltare i

Redovisningsprinciper

kategorin Årets fondbolag. Sammanlagt tog Swedbank Robur hem

Inga väsentliga förändringar av tillämpade redovisningsprinciper

flest medaljpoäng vilket ledde till Grand Prix-utmärkelsen Årets

ägde rum under året förutom att ränteintäkter och -kostnader

stjärnförvaltare. Motiveringen var: ”För starka fondresultat under

avseende tradingtillgångar och -skulder nu redovisas i räntenettot

2007”.

även i koncernredovisningen. Tidigare redovisades dessa i nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde i koncernredo-

Swedbank Robur förvärvade Folksam Fond AB

visningen. Jämförelsetalen för 2006 och 2005 har räknats om.

Swedbank Robur förvärvade 2 januari 2008 samtliga aktier i

Under första kvartalet 2007 gjordes vissa finansiella transak-

Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp.

tioner i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida

Följande förvärvsanalys har upprättats vid förvärvstidpunkten.

kassaflöden. Dessa säkringsredovisas som kassaflödessäkringar,

Den första redovisningen enligt nedan är preliminär och kan bli upp-

vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på

daterad inom 12 månader.

säkringsinstrumenten redovisats direkt mot eget kapital.

förvaltningsberät telse

Koncernen använder valet att oåterkalleligt värdera avskilda

årsredovisning 2007

Redovisat i koncernen vid förvärvstidpunkt, mkr

2 jan 2008

portföljer av utlåning och inlåning till verkligt värde, då de tillsam-

Tillgångar

mans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens samman-

Skulder

tagna ränterisk. Från 2007 har även moderbolaget valt att använda

Dotterföretagets nettotillgång

värderingsmöjligheten. Jämförelsetal har omräknats, varför ingående eget kapital 2006 har justerats. Tillämpade redovisningsprinciper beskrivs i not 2.

Immateriell anläggningstillgång, fondförvaltningsuppdrag Uppskjuten skatt

583 –163

Summa

463

Anskaffningsvärde, kontanter

463

Den immateriella tillgången avser fondförvaltningsuppdrag. Det allokerade värdet kommer att avskrivas på ett systematiskt sätt över resultaträkningen under tillgångens nyttjandetid, som uppskattas till 20 år.

Ekonomisk redogörelse Årets resultat ökade med 10 procent

med reservering på 151 mkr 2006 sänkte de redovisade kostna-

Årets resultat hänförligt till aktieägarna ökade till 11 996 mkr

derna med 211 mkr.

(10 880). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 18,9 procent

Koncernens IT-kostnader uppgick, efter avdrag för intäkter från

(19,3). Resultatet per aktie ökade till 23,28 kronor (21,11) och K/I-

sparbanker och delägda banker, till 2 612 mkr (2 323). I IT-kostnader

talet förbättrades till 0,51 (0,52). Primärkapitalrelationen uppgick

ingår samtliga utvecklings- och produktionskostnader samt ser-

till 8,5 procent enligt nytt regelverk och enligt övergångsreglerna

vicekostnader för och avskrivningar av datautrustning. Ökningen

till 6,2 procent (6,5 procent den 31 december 2006 enligt äldre

avser verksamheter utanför Sverige.

regelverk). Kreditförlusterna Stark intäktsutveckling

Kreditförlusterna uppgick till 619 mkr (–205), vilket motsvarar en

Intäkterna ökade med 13 procent till 32 924 mkr (29 197). Förvär-

kreditförlustnivå på 0,07 procent (–0,02). I Baltisk bankrörelse upp-

vet av TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank), som

gick kreditförlusterna till 450 mkr (270) och kreditförlustnivån till

konsolideras från och med andra halvåret, bidrog med 485 mkr.

0,35 procent (0,32). Specifikation av kreditförluster och låneford-

Koncernens räntenetto ökade med 20 procent och uppgick till

ringar lämnas i not 12, 20 och 44.

med 1 236 mkr genom volymökning och trots fortsatt marginal-

Lägre skattesats

press. Räntenettot från inlåningsverksamheten ökade med 2 342

Resultatet före skatt uppgick till 15 586 mkr (14 263). Skatte-

mkr på grund av såväl volymökning som förbättrade räntemargina-

kostnaden var 3 450 mkr (3 211) och skattebelastningen var 22

ler. Räntenettot från övrig verksamhet minskade med 398 mkr.

procent (23).

Provisionsnettot ökade med 11 procent till 9 880 mkr (8 869). Det förklaras främst av högre intäkter från kapitalförvaltning och

Koncernens balansräkning

betalningsförmedling.

Koncernens balansomslutning uppgick vid utgången av 2007 till

1 691 mkr (2 738). Under andra halvåret 2007 påverkades intäk-

1 608 mdkr (1 353) och ökade således med 255 mdkr eller 19 procent.

terna negativt av oron på de finansiella marknaderna. Intäkterna

under föregående år påverkades positivt av värdeförändringen på

Utlåning

de numera avyttrade innehaven i norska sparbanker och SpareBank

Koncernens utlåning till allmänheten ökade med 20 procent och

1 Gruppen med 267 mkr.

uppgick till 1 103 mdkr (919). Utlåningen i Svensk bankrörelse upp-

Försäkringsnettot uppgick till 548 mkr (264). Ökningen uppkom-

gick till 867 mdkr (762), vilket var en ökning med 14 procent. I

mer genom ökade försäkringsintäkter samt på grund av upplösning

Baltisk bankrörelse ökade utlåningen till 177 mdkr (127), vilket var

av vissa tekniska reserver för låneskyddsförsäkringen.

en ökning exklusive valutakurseffekt på 33 procent.

Andelen av intresseföretags resultat ökade till 424 mkr (222) främst genom förbättrat resultat i EnterCard och VPC. Övriga intäkter ökade till 1 224 mkr (1 127) bland annat genom försäljningen av CEK AB.

ANTAL HELTIDSTJÄNSTER 2007 31 dec

2006 31 dec

Svensk bankrörelse

6 236

6 239

Baltisk bankrörelse

9 203

8 209

Kontrollerad kostnadsökning Koncernens kostnader ökade med 10 procent till 16 719 mkr (15 139). Förändringen förklaras huvudsakligen av expansionen i Baltisk bankrörelse. Förvärvet av TAS-Kommerzbank (namnändrad

Estland

3 246

2 941

till OJSC Swedbank) ökade kostnaderna med 370 mkr.

Lettland

2 577

2 241

Litauen

3 380

3 027

3 952

332

Personalkostnaderna ökade med 1 232 mkr eller med 14 procent till 9 792 mkr (8 560). Resultatbaserade ersättningar svarade för

Internationell bankrörelse

351 mkr av ökningen. Den snabba tillväxten i Baltikum, allmänna

Ukraina

löneökningar, förvärvet av den ukrainska bankrörelsen, Söderhamns

Ryssland

386

233

Sparbank samt Folksamaffären bidrog till ökade personalkost-

Nordiska filialer samt Luxemburg

122

nader.

Övrigt

Övriga kostnader ökade med med 348 mkr eller med 5 procent till

Swedbank Markets

6 927 mkr (6 579). Data- och värdetransportkostnader stod tillsam-

Kapitalförvaltning och försäkring

mans med förändringarna i koncernstrukturen för merparten av

Gemensam service & koncernstaber

ökningen. Återvunnen moms i Ryssland på 60 mkr 2007 jämfört

Totalt

3 433

752

668

332

281

1 673

1 670

22 148

17 399

årsredovisning 2007

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde uppgick till

ekonomisk redogörelse

19 157 mkr (15 977). Räntenettot från utlåningsportföljen ökade

Andelen osäkra fordringar uppgick till 0,13 procent (0,07).

Kapitaltäckning

Ökningen förklaras bland annat av förvärvet av den ukrainska bank-

En kapitaltäckningsanalys redovisas i not 49. På sidan 60 redovisas

rörelsen.

de nya kapitaltäckningsreglerna, som gäller från och med 2007.

Marknadsandelen för hypoteksutlåning till hushåll i Sverige var oförändrat 30 procent (30) av nyutlåningen. Motsvarande stock-

Förslag till vinstdisposition

marknadsandel var 30 procent. För total utlåning till företagskun-

Ett av Swedbanks finansiella mål är att utdelningen ska uppgå till

der i Sverige var stockmarknadsandelen 21 procent (22) vid årets

omkring 40 procent av årets resultat exklusive engångseffekter.

slut.

Den årliga utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste

I Baltisk bankrörelse uppgick stockmarknadsandelen för bank-

utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatut-

utlåning till 44 procent (47) i Estland, 23 procent (25) i Lettland och

veckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verk-

21 procent (20) i Litauen. Stockmarknadsandelen för hypoteks-

samheten samt marknadens avkastningskrav. Mot den bakgrunden

utlåning till hushåll uppgick till 49 procent (49) i Estland, 28 procent

föreslår styrelsen årstämman att utdelningen för 2007 höjs med

(30) i Lettland och 28 procent (30) i Litauen.

0,75 kronor från 8,25 kronor till 9,00 kronor. Styrelsens förslag om en utdelning på 9,00 kronor per aktie motsvarar en utdelningsgrad

Sparande och placeringar

på 39 procent.

Kundernas totala sparande och placeringar i Swedbank ökade under Årets resultat hänförligt till aktieägarna

till 450 mdkr (377).

Balanserade medel

14 756

Summa att disponera

19 623

ekonomisk redogörelse

Till årsstämmans förfogande står (mkr):

exklusive återköpsavtal (repor), ökade med 19 procent eller 73 mdkr

försäkrings- och fondportföljer, som den 31 december 2007 uppgick till 175 mdkr. I den baltiska verksamheten uppgick den totala

Förslaget baseras på antalet utestående aktier den 31 december

årsredovisning 2007

året med 32 procent till 1 108 mdkr (841). Kundernas inlåning,

sparande- och placeringsvolymen till 121 mdkr, vilket var en ökning

2007. Utdelningsbeloppet kan komma att ändras på grund av för-

exklusive valutakurseffekt med 20 procent.

värv av egna aktier fram till avstämningsdagen. Orealiserade vär-

I den svenska verksamheten uppgick den totala sparande- och

4 867

placeringsvolymen till 973 mdkr, vilket var en ökning med 32 procent. De höga ökningstalen förklaras främst av affären mellan

Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas:

Swedbank Robur och Folksam, som innebär att Swedbank Robur

Kontant 9,00 kronor per aktie

från och med andra kvartalet 2007 för Folksams räkning förvaltar

I ny räkning balanseras

I Sverige uppgick marknadsandelen för hushållsinlåningens nysparande till 25 procent (30), att jämföra med stockmarknads-

4 638 14 985

deförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto –231 mkr.

andelen som var 26 procent. Marknadsandelen avseende nettoför-

Som avstämningsdag för rätt till utdelning för 2007 föreslås den

säljningen på den svenska fondmarknaden var negativ (neg.) och

30 april 2008. Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt

stockmarknadsandelen var 25 procent. Stockmarknadsandelen

till utdelning blir därmed den 25 april 2008. Om bolagsstämman

avseende noterade aktieindexobligationer uppgick till 27 procent.

beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdelningen

Swedbanks marknadsandel för totalt nysparande från hushåll via

komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 6 maj 2008.

egen försäljningsorganisation i Sverige uppgick till 18 procent (17).

Utsikter för 2008

I Baltisk bankrörelse uppgick stockmarknadsandelen för hus-

Swedbanks resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som

hållsinlåning till 62 procent (62) i Estland, 28 procent (29) i Lettland

banken själv inte råder över. Bland annat påverkar förändringar i det

och 39 procent (39) i Litauen.

allmänna ränteläget, börs- och valutakurser koncernens resultatutveckling. Swedbank lämnar av det skälet ingen resultatprognos, men redovisar i not 51 en känslighetsanalys som visar hur olika intäkter och kostnader påverkas av omvärldsförändringar.

Koncernens risker och riskkontroll

Risk- och kapitalprocess Swedbank har identifierat de risker som verksamheten medför och utformat en generell process för hur dessa ska hanteras. Riskprocessen omfattar sju steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och följa upp samt slutligen rapportera risker. Processen spänner över samtliga riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde, allt i syfte att skydda koncernen mot oönskat risktagande. Riskprocessen resulterar även i en tydlig beskrivning av kon-

cernens riskprofil, som sedan ligger till grund för koncernens interna kapitalutvärderingsprocess.Kapitalutvärderingsprocessen innebär en utvärdering av behovet av kapital med utgångspunkt i koncernens samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att koncernen även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna. Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för koncernens risktagande och bedömning av kapitalbehov. I en övergripande risk- och kapitalpolicy och i särskilda policydokument för de olika riskområdena uttalas övergripande riktlinjer för risktagandet. Rätten att ta risk i olika enheter begränsas genom limiter för enskilda affärer och på portföljnivå. System för att mäta risker är en central del av riskhanteringen. De finansiella riskerna kvantifieras med hjälp av Value-at-Risk (VaR) kompletterat med olika slags känslighetsmått. Kreditriskerna kvantifieras genom det interna riskklassificeringssystemet i kombination med bedömningar baserade på lokal kompetens. Precis som alla övriga risker, bedöms operativa riskerna med utgångspunkt i sannolikheten för att en händelse kommer att inträffa samt händelsens ekonomiska konsekvenser. I Swedbank har varje affärsenhet och dotterbolag fullt ansvar för de risker som den egna verksamheten medför. Det innebär att de som ansvarar för verksamheten ska se till att

Risk- och kapitalprocess

Förebygga risker

Riskprofil

Identifiera risker

Risk tolerans

Kvantifiera risker

Strategisk planering

Analysera

Negativa scenarier

Föreslå åtgärd

Simulering

Kontrollera och följa upp

Riskkapitalbehov

Rapportera

Kvalitativ strategidiskussion

Riskprofil

Kapitalmål

59 årsredovisning 2007

Risk definieras som en potentiell negativ påverkan på ett företag som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna och externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på företaget. Aktieägarna har ett intresse av hög avkastning på det kapital de investerat i banken och därmed av att det egna kapitalet inte är onödigt högt. Å andra sidan är det ur övriga finansiärers och samhällets synpunkt nödvändigt att säkerställa att banken har en tillräcklig buffert, riskkapital, för att möta potentiella förluster. För detta ändamål finns lagar och regler som bland annat sätter minimikrav för buffertens storlek utifrån hur stora risker banken tar, så kallade kapitaltäckningsregler. Sedan 1 februari 2007 gäller nya kapitaltäckningsregler där bestämmelserna för hur riskerna ska mätas är radikalt förändrade jämfört med tidigare. (Se faktaruta på sidan 60).

koncernens risker och riskkontroll

Swedbank har en koncerngemensam riskprocess med väl beprövade metoder för kvantifiering av risk och kontroll. Riskerna är låga och väldiversifierade och den interna kapitalutvärderingen visar att Swedbank står väl rustad för eventuella makroekonomiska svängningar.

koncernens risker och riskkontroll årsredovisning 2007

riskprocessen implementeras inom respektive riskområde och enhet och att man följer den standard som beslutats av såväl styrelse som verkställande direktör i koncernen. Varje affärsenhet och dotterbolag har resurser som ska identifiera och kontrollera risker. Inom exempelvis området operativa risker används självutvärderingar som ett av de viktigaste verktygen för att identifiera risker. Självutvärderingar genomförs regelbundet inom samtliga affärsenheter och inom relevanta stödfunktioner. Utöver den kontroll och uppföljning som görs i affärsenheterna finns en från verksamheten oberoende riskkontroll. I Swedbank är den samlad i en och samma organisation, Koncernens Riskkontroll. Koncernens Riskkontroll ansvarar för att utveckla riskprocessen och tillhandahålla metoder för riskidentifiering, riskkvantifiering, analys och rapportering av alla risker, d.v.s. finansiella risker, kreditrisker och operativa risker. Utöver den riskanalys som görs av respektive affärsenhet och dotterbolag gör Koncernens Riskkontroll regelbundet analyser av hur aktuella händelser i omvärlden och samhällsekonomin påverkar koncernens risker. Stresstester görs också för att beräkna effekten på koncernen av mer dramatiska potentiella förändringar. Därtill analyseras förändringar över tiden av riskprofiler inom olika kreditportföljer. I Swedbank rapporterar de risktagande enheterna sina risker till affärsenhetens ledning och till Koncernens Riskkontroll. Koncernens Riskkontroll rapporterar i sin tur samtliga risker på en konsoliderad nivå direkt till verkställande direktören och styrelsen. Nya kapitaltäckningsregler Den 1 februari 2007 infördes nya kapitaltäckningsregler i Sverige, Basel 2. Enligt det nya regelverket finns två huvudsakliga metoder för att beräkna kapitalkravet för kreditrisker: schablonmetoden och metoden för intern riskklassificering

(IRK-metoden). I mars 2007 fick Swedbank tillstånd från Finansinspektionen att tillämpa IRK-metoden vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisk för huvuddelen av den svenska kreditportföljen. Swedbank tillämpar därmed IRK-metoden för cirka 77 procent av koncernens kreditexponeringar från och med 2007. Under 2008 förväntas Finansinspektionen ta ställning till om IRK-metoden också kan användas vid beräkning av kapitalkravet för den baltiska kreditportföljen och kreditportföljen i Swedbank Finans. Målet är att övergå till IRK-metoden för dessa portföljer under 2009. Den största delen av bankens utlåning till privatpersoner finns i riskklasser med mycket låga risker och en stor del av utlåningen är säkerställd. Sammantaget innebär detta att riskvägda tillgångar och genomsnittligt kapitalkrav för utlåning till dessa grupper, och totalt i banken, minskar med tillämpning av IRK-metoden. I de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel 2 finns tre metoder för att beräkna kapitalkravet för operativ risk; basmetoden, schablonmetoden och interna riskmätningsmetoden (AMA). Swedbank har valt att använda schablonmetoden. Intern kapitalutvärdering Processen för intern kapitalutvärdering i Swedbank bygger på sedan länge existerande processer och system för styr- och kontrollfunktioner inkluderande principer för riskhantering och strategisk planering. Regelbundna scenariobaserade simuleringar och stresstester utgör andra viktiga delar av den interna kapitalutvärderingen. Koncernens riskprofil och styrelsens risktolerans utgör startpunkt i processen för intern kapitalutvärdering. Nästa steg i processen är att ett eller flera scenarier konstrueras. Scenarierna är framåtblickande och kännetecknas av drastiska negativa svängningar i makroekonomiska variabler, som i sin tur påverkar kreditförluster, räntenetto, provisioner etc.

Nya kapitaltäckningsregler – Basel 2 Regler om kapitaltäckning - det lagstadgade kapitalet - uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital (kapitalbas), som ett kreditinstitut, till exempel en bank, måste ha i förhållande till hur stora risker som institutet tar uttryckt i form av riskvägda tillgångar. Den viktigaste delen i kapitalbasen är institutets egna kapital, men även vissa efterställda skulder, till exempel förlagslån, får ingå. Det legala minimikravet stipulerar att kapitalbasen minst ska motsvara 8 procent av de riskvägda tillgångarna. Se not 49. Sveriges riksdag har beslutat om en ny lag om kapitaltäckning och stora exponeringar som trädde i kraft den 1 februari 2007. Eftersom det är fråga om stora förändringar sker implementeringen stegvis under en treårsperiod fram till och med 2009 (övergångsreglerna). Övergångsreglerna innebär, bland annat, att kapitalbasen minst måste motsvara 95 procent (2007), 90 procent (2008) respektive 80 procent (2009) av kapitalkraven för kredit- och marknadsrisker beräknade enligt de tidigare kapitaltäckningsreglerna, Basel 1. Enligt det nya regelverket finns det två huvudsakliga metoder för att beräkna kapitalkravet för kreditrisker, schablonmetoden och IRKmetoden. I IRK-metoden kopplas kapitalkravet i högre grad än tidigare till bankens nuvarande och framtida riskprofil, egen riskmätning och

bedömning av riskkapitalbehov. Detta gäller för banker med sofistikerade och välutvecklade riskmätningsprocesser. En förutsättning för att få tillämpa reglerna på detta sätt är att Finansinspektionen godkänt detta. För banker som inte når upp till den standard som krävs, kommer kapitalkravet att baseras på schablonmetoden, som har stora likheter med de gamla reglerna, Basel 1. Utöver kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker, som funnits i bestämmelserna sedan tidigare, har också ett kapitalkrav för operativa risker införts. En annan av de viktigaste nyheterna i de nya reglerna är kravet på att instituten upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov (Pelare 2). De ska på ett systematiskt sätt bedöma sitt kapitalbehov i relation till den totala nivån på de risker som institutet är eller kan bli exponerat för. I reglerna framhålls särskilt att samtliga risker ska beaktas vid bedömningen, inte enbart de som redan ingår för att beräkna kapitalkravet för kredit-, marknadsoch operativa risker (Pelare 1). Vidare medför de nya reglerna större krav på att instituten ska offentliggöra information om sina risker, riskhantering och kapitalkrav (Pelare 3). Ytterligare uppgifter finns på www.swedbank.com.

KREDITINSTITUTENS RATING

I scenarioanalysen beaktas följande risker: • Kreditrisk (inklusive koncentrationsrisk) • Marknadsrisk • Operativ risk • Ränterisk i den övriga verksamheten (banking book) • Volatilitet i intjäningen (intjäningsrisk) • Försäkringsrisk • Pensionsrisk • Strategisk risk till följd av organisk tillväxt och förvärv. Andra former av strategisk risk och ryktesrisk behandlas vanligtvis inte inom ramen för simuleringarna, även om kapitalbufferten implicit också skyddar mot sådana risker. Dessa risker förblir dock en väsentlig del av Swedbanks potentiella riskexponering, varför de noggrant övervakas och hanteras. Likviditetsproblem kan uppstå till följd av att förhållandet mellan risker och kapital inte är ändamålsenligt och kapitalutvärderingsprocessen syftar till att säkerställa att just sådana obalanser inte uppstår. En konservativ syn på likviditetsrisker är därför av central betydelse i kapitalprocessen. En viktig slutsats i 2007 års kapitalutvärdering var att Swedbank, tack vare en hög och stabil intjäning samt en balansräkning med låg riskprofil, har stor motståndskraft för ett mycket ofördelaktigt makroekonomiskt scenario. Genom kapitalutvärderingen bekräftades även att en kapitalbuffert motsvarande det finansiella målet för primärkapitalrelationen är tillräcklig för att undvika att primärkapitalrelationen för Swedbank understiger minimikapitalkraven även vid en osannolik men ändå möjlig makroekonomisk utveckling som är extremt dålig.

Rating per februari 2008

Moody’s

Standard & Poors

Fitch

Kort

Lång

BFSR*

Kort

Lång

Kort

Lång

P-1

Aaa

A-1+

AAA

F1+

AAA

P-2

Aa1

B+

A-1

AA+

P-3

Aa2

A-2

No prime

Aa3

C+

A-3

AA-

A+

D+

A-

Baa1

E+

BBB+

Baa2

BBB

BBB-

Baa3 Swedbanks dotterbolag har följande rating: Swedbank Hypotek S&P kort rating A1, Moody’s kort P1 och lång Aa1, FITCH kort F1+ och lång AA-. Hansabank Moody’s kort P1 och lång Aa2, FITCH kort F1 och lång A.

Ratingen påverkar kostnaden för bankens finansiering på den internationella kapitalmarknaden. Ju bättre betyg och högre upp på skalan desto lägre blir finansieringskostnaden. * Bank Financial Strength Ratings

koncernens risker och riskkontroll

kapitaliseringen och kapitalstrategin. De kvantitativa beräkningarna kompletteras med en kvalitativ utvärdering och diskussion.

61 årsredovisning 2007

Analys av scenariernas effekter ger en tydlig helhetsbild av de viktigaste risker som Swedbank är exponerad mot, genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning, kapitalbasen och de riskvägda tillgångarna (RWA) i det ofördelaktiga makroekonomiska scenariot. För att konstruera de negativa scenarierna har koncernens makroekonomiska expertis utnyttjas. Affärsenheterna har i sin tur involverats i bedömningen av hur de makroekonomiska variablerna påverkar verksamheten avseende exempelvis marginaler, volymer och kreditförluster. Under de senaste åren har ett flertal olika recessionsscenarier tillämpats och för 2007 baserades det negativa scenariot på en recession som tar sin början i USA och sprider sig över världen inkluderande såväl Sverige som de baltiska länderna. Analyserna tar även hänsyn till trögrörliga kostnader samt konjunkturella förändringar i riskvägt belopp (så kallad procyklikalitet). Den helhetsbild som modellen ger utgör ett värdefullt underlag för beslut om proaktiv risk- och kapitalhantering. Konjunktureffekter beaktas på ett naturligt sätt i processen eftersom scenarierna täcker en relativt sett lång tidshorisont, minst tre år, och kännetecknas av kraftiga slag i konjunkturen. På detta sätt fås en omfattande överblick avseende Swedbanks finansiella stabilitet och styrka och motsvarande kapitalbehov med utgångspunkt i den samlade risknivån och aktuell affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet och fortsatt ha tillgång till finansiering på såväl de inhemska som internationella kapitalmarknaderna. Kapitalbehovet uttrycks som den kapitalbuffert som bedöms nödvändig i dag för att skydda Swedbank mot framtida förluster, med syftet att uppfylla minimikapitalkraven varje enskilt år i det valda scenariot. Det kvantitativa resultatet av scenarioanalysen är en viktig komponent vid formulering av mål för

koncernens risker och riskkontroll årsredovisning 2007

SWEDBANKS INTERNA RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM Swedbank har under de senaste åren utvecklat sitt interna system för riskklassificering av krediter. Riskklassificeringssystemet är primärt ett affärsstödjande redskap och möjliggör en effektivare kreditprocess genom att krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras mycket noggrant, medan krediter med lägre risk hanteras på ett mer standardiserat sätt. Dessutom är beslutsmandaten större för engagemang i riskklasser som indikerar låga risker. Genom förfinade kundkalkyler ger systemet större möjligheter att se kostnaden för risktagandet i enskilda kundaffärer samtidigt som riskkostnad och riskjusterad lönsamhet kan beräknas för bankens olika affärsenheter och kreditportföljer. Vidare förbättras förutsättningarna för att analysera koncernens kreditrisker såväl för enskilda engagemang som på portföljnivå. Utvecklingen av riskklassificeringssystemet har även skett mot bakgrund av möjligheten att använda det vid beräkning och rapportering enligt de nya kapitaltäckningsreglerna. Systemet syftar till att med så stor precision som möjligt mäta risken för att en kund eller ett kontrakt ska fallera och därigenom kunna uppskatta de förluster som koncernen i så

fall drabbas av. Kärnan i riskklassificeringssystemet är modeller som mäter riskerna i utlåning till privatpersoner och små och medelstora företag, stora företag, kreditinstitut och stater. Det finns stora skillnader mellan länder, olika kundgrupper, samt olika former av säkerheter, och för att uppnå en så stor exakthet i mätningen som möjligt och en mer rättvis och professionell behandling av kunderna har ett 70-tal olika modeller utvecklats. Riskklassificeringssystemet tillämpas, med undantag för några mindre portföljer, i hela koncernen. De tester som hittills gjorts har visat att modellerna är mycket tillförlitliga. Riskklassificering innebär att banken, med hjälp av modellerna, åsätter varje kund eller exponering ett värde på en riskskala, så kallad riskklass. Med hjälp av riskskalan rangordnas kunderna alternativt exponeringarna från dem med högst risk till dem med lägst risk. För respektive skalsteg har risken dessutom kvantifierats. Den klassificering som görs med avseende på risken för att en kund ska fallera uttrycks på en skala med 23 klasser, där klass 0 representerar störst risk för fallissemang och klass 21 representerar lägst risk för fallissemang, samt klassen ”F” för krediter i fallissemang.

Utlåning till allmänheten – Privat*

Utlåning till allmänheten – Företag*

40 35

30 25 20 Utlåning till allmänheten – Privat* 15

10 % 5 40 0 35

F 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

30 * Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanks 25 filialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen Koncernen har med sin tyngdpunkt i utlåning till en stor mängd privatper20 soner 15 – oftast med boende som säkerhet – både låga och väldiversifierade kreditrisker. Hela 86 procent av exponeringarna ligger i riskklasserna med 10 så5kallad ”investment grade”. I Swedbanks interna styrning betraktas dessa klasser som låga risker. 0 F 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Utlåning till allmänheten – Företag*

Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanks filialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen

% 0 20

F 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

* Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanks 15 filialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen Merparten av företagskrediterna är klassificerade enligt bankens interna system. Av koncernens utlåning till detta segment ligger 40 procent av 10 utlåningen i riskklasserna med så kallad ”investment grade”. I Swedbanks interna styrning betraktas dessa klasser som låga risker, till exempel gäl5 lande förhöjda beslutsmandat. Endast 3,5 procent av utlåningen ligger i 0 klasserna 0–4 som på motsvarande sätt betraktas som hög risk. F 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanks filialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen

Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk, som bland annat utgörs av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till vissa regioner eller branscher.

Koncernens strategiska inriktning är att ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg risknivå samt att uppnå balans mellan risk och avkastning på koncernens kreditexponeringar. Kreditportföljen i Swedbank domineras av utlåning i svensk bankverksamhet. En mindre men allt mer betydande del av utlåningen, cirka 18 procent, kommer från bankverksamheten i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Ukraina. Tillväxttakten i kreditportföljen i Estland, Lettland och Litauen avtog under 2007, dels som en följd av att den ekonomiska tillväxten dämpats och dels som en följd av en medveten s t r a tegi m e d f ö r än dr a d e in t er n a s t y r ning s m e d el . Portföljtillväxten uppgick till 32 procent (lokal valuta, EEK) under 2007 (58 procent under 2006). En fortsatt minskning av tillväxttakten förväntas i de tre baltiska staterna under 2008. En övervägande del av tillväxten avser utlåning till privatpersoner, som nu uppgår till 44 procent av den totala utlåningen i dessa länder. Under 2007 förvärvades TAS-Kommerzbank (numera OJSC Swedbank) och TAS-Investbank (numera CJSC Swedbank Invest) i Ukraina. Ukraina, med 47 miljoner invånare, är en av marknaderna i Europa med störst tillväxtmöjligheter. Bankmarknaden i Ukraina har utvecklingspotential och förvärvet passar bra i Swedbanks strategi att växa inom hushållssektorn samt mindre och medelstora företag. I samband med förvärvet har ett stort arbete skett för att integrera de båda bankerna i enlighet med koncernens standard avseende exempelvis kreditprocess och riskrapportering. Koncernen har med sin tyngdpunkt i utlåning till en stor mängd privatpersoner – oftast med boende som säkerhet –

Kreditförlustnivå

Utlåning per enhet

av utlåning till allmänheten

31 december 2007

% 0,25

Ryssland 1 % Ukraina 1 % Litauen 5 %

0,20

Swedbank AB 28 %

Lettland 5 %

0,15

Estland 6 %

0,10

Swedbank Finans 3 %

0,05

Swedbank Hypotek 51 %

0,00 –0,05 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Swedbanks låga kreditrisker kommer även till uttryck i såväl andelen osäkra fordringar som kreditförluster. Kreditförlusterna har sedan 1998 aldrig överstigit 0,25 procent av utlåningen. De senaste två åren har de legat under 0,05 procent. Andelen osäkra fordringar har under de senaste fem åren minskat, från som högst 0,28 procent till 0,07 procent.

Utlåningen i Swedbank-koncernen är till 91 procent säkerställd. 60 procent av utlåningen är säkerställd med pant i fastighet för bostadsändamål.

koncernens risker och riskkontroll

Kreditrisk definieras som risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Termen motpartsrisk används ofta istället för kreditrisk när man mäter kreditexponeringen i finansiella instrument och uppkommer som en effekt av att en affärsmotpart i en finansiell transaktion eventuellt inte fullföljer sina åtaganden. Risken uttrycks oftast som nuvarande marknadsvärde av kontraktet justerat med ett tillägg för framtida möjliga rörelser i de underliggande riskfaktorerna.

både låga och väldiversifierade kreditrisker. Koncernens riskklassificeringssystem visar här att utlåningen är koncentrerad till låga risker då 86 procent återfinns i riskklasser med så kallad ”investment grade”. Kombinationen av att majoriteten av kunderna har låg risk och att belåningsgraderna i den säkerställda delen är goda medför att förlusterna i detta segment förväntas ligga på låga nivåer. Företagsportföljen domineras av utlåning till små och medelstora företag som är diversifierade på ett större antal branscher där den största branschen avser fastighetsförvaltning (20 procent av total utlåning). I denna utlåning ingår även utlåning till bostadsrättsföreningar samt utlåning till kommunala fastighetsbolag. Koncentrationsrisken är även låg på motpartsnivå där den enskilt största företagsexponeringen utgör 0,7 procent av koncernens utlåning. De fem största företagsexponeringarna uppgår sammanlagt till 3 procent av koncernens utlåning. Av koncernens utlåning till företagssegmentet återfinns enligt bankens riskklassificeringssystem 40 procent i riskklasser med så kallad ”investment grade”. I Swedbanks interna styrning betraktas dessa klasser som låga risker. Endast 3,5 procent av utlåningen ligger i klasserna 0–4 som på motsvarande sätt betraktas som högre risker och där dessa motparters utveckling övervakas på ett mer frekvent sätt. Kreditförlusterna uppgick till 0,07 procent av utlåningen vilket i en jämförelse med de senaste 10 åren är fortsatt lågt. För 2007 har kreditförlusterna ökat jämfört med 2006, dels beroende på avtagande återvinningar från tidigare års reserveringar, dels beroende på förändrade makroekonomiska förutsättningar på vissa av koncernens delmarknader. Utlåningen i Swedbank-koncernen är till 91 procent säkerställd. 58 procent av utlåningen är säkerställd med pant i fastighet för bostadsändamål. Övriga fastigheter samt säkerheter i form av företagsinteckningar utgör 16 procent. Bland övriga säkerheter, knappt 10 procent av utlåningen, återfinns bland annat finansbolagsprodukter med säkerhet i de finansierade objekten där förlustnivåerna historiskt varit låga. Exponeringar mot kommuner, utlåning garanterad av kommun och säkerheter relaterade till svenska staten uppgår sammanlagt till cirka 5 procent. I den del av utlåningen, 9 procent, som inte är säkerställd med pant återfinns bland annat utlåning till stora företag vars utlåningsvillkor är kopplade till att särskilda förutsätt-

63 årsredovisning 2007

Kreditrisker

ningar är uppfyllda kring till exempel kundens finansiella ställning, så kallade covenants. En fortsatt väldiversifierad kreditportfölj med låg risk är centralt för Swedbank. Swedbank har starkt fokus på hur marknadsförutsättningarna förändras och arbetar aktivt med att upprätthålla grundläggande värderingar för hur kreditportföljen långsiktigt ska utvecklas. Finansiella risker De finansiella riskerna indelas i två huvudtyper: marknadsrisk och likviditetsrisk. Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av bankens tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde.

koncernens risker och riskkontroll

Likviditetsrisker syftar på risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

årsredovisning 2007

Swedbank strävar efter att ha en låg riskprofil avseende finansiella risker. Bankens aktivitet på olika finansiella marknader motiveras i första hand av viljan att långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och underlätta koncernens egen finansiering, i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning. Risktagandet vägs alltid mot förväntad avkastning. Marknads- och likviditetsrisker uppkommer såväl i koncernens tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bankverksamheten. Hanteringen av finansiella risker kan därför delas upp i dessa två huvudområden. Marknadsrisker De dominerande marknadsriskerna inom koncernen är strukturella och hanteras centralt av Group Treasury med ett klart uttalat uppdrag att minimera eventuell negativ påverkan på Swedbanks resultat och eget kapital. Exempel på strukturella risker är ränterisker som uppstår då räntebindningen i bankens utlåning inte helt stämmer överens med räntebindningen i dess finansiering, samt valutarisker som uppkommer vid finansiering av förvärvad verksamhet i utlandet. Den största enskilda marknadsrisken i koncernen har tidigare som regel varit ränterisk. Den internationella expansionen under de senaste åren

har inneburit att de strukturella valutariskerna har vuxit och är nu den största enskilda marknadsrisken inom koncernen, följt av ränterisk. Marknadsriskerna i Swedbanks tradingverksamhet är låga i förhållande till koncernens totala risker, vilket speglas av att dess andel av totalt riskvägt belopp vid beräkning av Swedbanks kapitaltäckning endast uppgår till cirka 2 procent. Koncernens totala marknadsrisker, uttryckta i Value-at-Risk, VaR (se figur sid 65), fördelade på de risktagande enheterna, visar att Swedbanks marknadsrisker till stor del består av strukturella risker som återfinns inom enheten Group Treasury och dotterföretaget Swedbank Hypotek. Koncernens totala VaR har under året varit som högst 202 mkr (170), lägst 106 mkr (96) och i genomsnitt 151 mkr (127). Vid årets slut uppgick koncernens totala VaR till 197 mkr varav 138 mkr avsåg valutakursrisk, 118 mkr ränterisk, 9 mkr aktiekursrisk. Diversifieringseffekterna mellan riskslag, som ska dras av, uppgick till 68 mkr. Uppgången av koncernens totala VaR under 2007 jämfört med 2006 förklaras främst av förändringar av koncernens strukturella positioner (utanför tradingverksamheten), bland annat moderbolagets förvärv av de ukrainska bankerna TASKommerzbank (numera OJSC Swedbank) och TAS-Investbank (numera CJSC Swedbank Invest) under juli. De redovisade riskerna inkluderar positioner som inte marknadsvärderas och därför inte får ett direkt genomslag på koncernens resultat. Inom Swedbank Markets tradingverksamhet har nivån på intjäningen varit relativt stabil under året. Antal förlustdagar uppgick till 44 (18). Samtliga förluster har varit begränsade och har endast vid ett tillfälle överskridit VaR. VaR har under året varit som högst 31 mkr (26), som lägst 13 mkr (14) och i genomsnitt 20 mkr (19). Ökningen av antalet förlustdagar och av VaR återspeglar den stigande marknadsoron som uppkom under andra halvåret. Trots detta har tradingverksamheten lyckats behålla en stabil nivå på intjäningen med avsaknad av stora förluster vilket är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk. De historiskt uppmätta samband som VaR-beräkningen bygger på sätts ibland ur spel, till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. För enskilda risktyper används därför kompletterande riskmått och limiter som baseras på

Utlåning per sektor, mdkr

Utlåning säkerhetsfördelad, mdkr

31 december 2007

Företagsutlåning 308,8

Kommuner 16,8

Övriga säkerheter 112 Blanco 99

Kommuner 52

Borgen 26 Fastighetsförvaltning 217,9

Privatpersoner 559,5

Kreditportföljen i Swedbank domineras av utlåning i svensk bankverksamhet. En mindre men allt mer betydande del av utlåningen, cirka 15 procent 2006, kommer från bankverksamheten i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland.

Övriga fastigheter och Företagshypotek 175

Bostadsfastigheter inkl bostadsrätter 639

Utlåning till privatpersoner uppgår till drygt hälften (52 procent) av koncernens utlåning, där andelen finansiering säkerställd med pant i bostaden utgör en stor del.

Koncernens totala marknadsrisker, uttryckta i VaR, fördelade på risktagande enheter 2007 mkr 0

Operativa risker, compliance och säkerhet Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel och felaktiga system eller yttre händelser. Definitionen inkluderar även legal risk och ryktesrisk. Compliancerisker omfattar brister i regelefterlevnad, det vill säga efterlevnad av lagar, förordningar och andra externa föreskrifter samt policies, instruktioner och interna regler, inklusive etiska riktlinjer, som reglerar hur verksamheten inom koncernen ska bedrivas. Säkerhetsrisker omfattar risker inom områdena fysisk säkerhet, informationssäkerhet, kontinuitetsplanering och penningtvätt. Med utgångspunkt från den av styrelsen fastställda definitionen av operativa risker har en standardiserad riskstruktur skapats, där riskområdena personalrisk, processrisk, IT- och systemrisk samt extern risk delats in i områden som definierats och exemplifierats med faktiska risker. Riskstrukturen utgör grund för de koncerngemensamma metoderna självutvärdering, förlust- och incidentrapportering samt riskindikatorer.

Swedbank Markets, dagligt resultat och VaR mkr 80 60

–50

–100

–150

0 –20

–200

Swedbank Markets Group Treasury

de c

no v

p se

ok t

jul

au g

jun VaR

Dagligt resultat Totalt Swedbankkoncernen Hansabankkoncernen Swedbank Hypotek

ar m

jan

07 01 0 07 2 02 0 07 2 03 0 07 2 04 0 07 2 05 0 07 2 06 0 07 2 07 0 07 2 08 0 07 2 09 0 07 2 10 0 07 2 11 0 07 2 12 02

fe b

–40 –250

koncernens risker och riskkontroll

Likviditetsrisker Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Swedbank definierar likviditetsrisk som risken för att i en ansträngd marknadssituation få svårt att fullgöra betalningsförpliktelser eller att tvingas låna upp pengar på oförmånliga villkor. Swedbank strävar efter att undvika större likviditetsrisker och har en hög likviditetsberedskap som baseras på en konservativ risksyn. Likviditetsriskerna reduceras av att banken aktivt arbetar med att säkerställa stabila finansieringskällor, till exempel inlåning från allmänheten och en diversifierad upplåning på ett stort antal kapitalmarknader. Swedbank arbetar aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade upplåningsbas. En annan viktig del av hanteringen av likviditetsrisker är de likviditetsreserver i form av likvida värdepapper som innehas i såväl den svenska som den baltiska verksamheten. Därutöver sker en löpande uppföljning och analys av Swedbanks likviditetssituation för att säkerställa att inte alltför stora kortfristiga betalningsförpliktelser uppstår. Swedbank använder sig av likviditetslimiter som sätter gränser för hur stora betalningsförpliktelserna tillåts vara under till exempel en enskild dag eller andra bestämda tidsperioder. Likviditetshanteringen är centraliserad till ett fåtal enheter vilket effektiviserar och underlättar uppföljning och kontroll av Swedbanks likviditetsrisker. Särskilda kontinuitetsplaner för att hantera allvarliga störningar av likviditetssituationen finns upprättade både på koncernnivå och lokalt i de länder där banken bedriver betydande verksamhet. Under senare delen av 2007 har Swedbanks strategi för hantering av likviditetsrisker satts på prov i samband med den så kallade subprime-krisen på den amerikanska bolånemarknaden. Denna har medfört att de finansiella marknadernas för-

måga att förmedla likviditet och finansiering mellan olika aktörer försämrats märkbart. Under dessa svåra förhållanden har Swedbanks likviditetsstrategi fungerat väl och bidragit till att koncernen kunnat bibehålla en balanserad upplåningssituation med begränsade likviditetsrisker under hela perioden. Swedbank har i enlighet med sin konservativa risksyn hållit ett likviditetsöverskott som placerats kort främst i interbanksystemet. Swedbank har vidtagit ett antal åtgärder för att öka beredskapen och minska riskerna vid fortsatta likviditetsproblem på marknaden. Bland annat används en mer proaktiv finansieringsstrategi och uppföljning och rapportering av bankens likviditet har intensifierats. Under 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek tillstånd att emittera så kallade säkerställda obligationer. Swedbank Hypoteks svenska och internationella obligationsstock kommer att konverteras till säkerställda obligationer under det andra kvartalet 2008 med en högre kreditvärdighet som följd. Detta innebär att Swedbanks likviditetsrisker kan reduceras genom att upplåningsbasen kan breddas ytterligare och att möjligheterna att hålla likviditetsreserver ökar.

65 årsredovisning 2007

känslighet för förändringar av olika marknadspriser. Risktagandet följs också upp genom stresstester för att beräkna potentiella förluster som kan uppkomma vid mer extrema marknadssvängningar. I vissa fall ligger sådana stresstester till grund för limitering, särskilt för portföljer med optionsinslag.

koncernens risker och riskkontroll årsredovisning 2007

Härigenom skapas bland annat möjligheter till analys och koncernövergripande bedömningar samtidigt som en gemensam hantering av riskerna säkerställs. Inom koncernen samordnas även insatser för att förebygga och hantera allvarliga händelser (till exempel naturkatastrofer) som påverkar bankens förmåga att upprätthålla service och tjänsteutbud. Styrelsen har fastställt en krishanteringspolicy där organisation och arbetssätt för att hantera och leda krissituationer anges. Verksamheten har en central krisledningsgrupp och specialister med ständig beredskap för att upptäcka och hantera incidenter. Vidare finns så kallade kontinuitetsplaner för alla affärskritiska verksamheter. Planerna beskriver hur bankens arbete ska bedrivas vid en allvarlig störning. Koncernen har även ett omfattande försäkringsskydd, med tyngdpunkt på katastrofskydd, för väsentliga delar av koncernens verksamhet. Målet med det kontinuerliga riskminimerande arbetet inom koncernen är att upprätthålla och förstärka koncernens förtroende och anseende genom att bland annat skydda liv, hälsa, värden och information. Den totala risknivån inom Swedbank har under 2007 bedömts vara normal då en stor del av koncernens verksamhet utgörs av kontorsrörelse som har låga risker relativt andra typer av bankverksamhet. Inom den baltiska delen av koncernen bedöms risknivån vara något högre än inom den svenska delen, framför allt avseende de externa riskerna, bland annat på grund av större risk för penningtvätt samt attacker mot de internetrelaterade kanalerna. Under året har Swedbank förvärvat två banker i Ukraina. Ett stort arbete pågår för att samordna policies, instruktioner, regelverk och metoder samt att integrera de köpta bankernas verksamhet med övriga Swedbank. Risknivån i Ukraina och Ryssland bedöms generellt sett vara högre än i den övriga koncernen, bland annat på grund av de större politiska riskerna. Affärsvolymen i Ukraina och Ryssland utgör dock en relativt liten del av koncernens totala affärsvolym. De internetrelaterade riskerna har ökat det senaste året på grund av det ökande antalet avancerade attacker som genomförts, både i Sverige och i övriga världen. Angreppen har blivit

mer sofistikerade och välorganiserade. IT-krigsföring och angrepp med politiska motiv mot länders IT-infrastruktur har vuxit fram som ett nytt hot i form av till exempel riktade överbelastningsattacker mot myndigheter och andra institutioner. Swedbank har investerat i säkra lösningar för sina internetrelaterade tjänster och har därför inte drabbats i samma omfattning som flera andra aktörer på marknaden. Hotbilden och kraven på IT-säkerheten analyseras dock regelbundet och förstärks kontinuerligt. Koncernens mål är att alltid uppfylla lagar och förordningar inom penningtvättsområdet och fokuserar löpande på att identifiera risker samt implementera åtgärder för att motverka penningtvätt samt terroristfinansiering. I det arbetet ingår även att säkerställa efterlevnaden av EUs tredje penningtvättsdirektiv, som förväntas träda ikraft under 2008. Den generella risken för att banker utsätts för eller används för penningtvätt har ökat i världen. I Ryssland, Ukraina samt de baltiska länderna är risken för penningtvätt högre än i Sverige. Den 6 juni beslutade den ryska centralbanken att under en tid om tre månader begränsa delar av Swedbanks verksamhet i Ryssland. Centralbanken anförde i sitt beslut att Swedbank skulle ha brutit mot landets lagstiftning och den ryska centralbankens regelverk om förhindrande av penningtvätt. Beslutet fattades på underlag av en revision som genomförts under mars och april 2007. Den begränsning av verksamheten som följde rörde huvudsakligen korrespondentbankverksamhet, valutaaffärer, rekrytering av nya kunder och utlåning till andra banker. Ett antal åtgärder vidtogs för att med god marginal tillmötesgå eller uppfylla den ryska centralbankens krav. Den 5 september meddelade den ryska centralbanken att Swedbank får fortsätta sin verksamhet i Ryssland utan inskränkningar. Under 2007 har ett flertal nya legala krav påverkat de finansiella marknaderna, däribland Directive on Markets in Financial Instruments (MiFID). MiFID sytfar till att ta fram enhetliga regler för värdepappersföretag. En ytterligare lag som påverkat banken är SEPA (Single European Payment Area) vilken syftar till att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde i Europa.

Operativ risk Personalrisk

Processrisk

IT- och systemrisk

Extern risk

Kompetens

Felaktiga processer

Tillgänglighet

Extern brottslighet

Bemanning

Regelefterlevnad

Tillförlitlighet

Leverantörer/ outsourcing

Mänskliga fel

Projekt/förändring

Sekretess

Allvarliga störningar

Intern brottslighet

Dokumentation

Utveckling

Rykte

Ledning/kultur

Organisation/ansvar

Bristande systemstöd

Politisk risk

Mål och belöningsmodeller

Modell

Spårbarhet

Styrning/beslut

Resultaträkning Not

Räntekostnader Räntenetto

Erhållna utdelningar

2007

2006

2007

2006

67 087

47 165

38 449

24 972

–47 930

–31 188

–30 866

–17 885

19 157

15 977

7 583

7 087

5 400

1 836

Provisionsintäkter

12 939

11 465

5 651

6 202

Provisionskostnader

–3 059

–2 596

–733

–1 404

Provisionsnetto

9 880

8 869

4 918

4 798

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

1 691

2 738

363

1 546

Försäkringspremier Försäkringsavsättningar Försäkringsnetto

Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter

Personalkostnader

548

264

424

222

1 224

1 127

1 195

1 047

32 924

29 197

19 459

16 314

9 792

8 560

6 340

5 954

9, 10

6 222

5 920

4 074

4 090

16 014

14 480

10 414

10 044

Summa allmänna administrationskostnader

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

1 353 –1 089

Summa intäkter

Övriga allmänna administrationskostnader

1 711 –1 163

Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Rörelseresultat

705

659

390

387

16 719

15 139

10 804

10 431

16 205

14 058

8 655

5 883

619

–205

–479

8 569

6 358

15 586

14 263

–1 956

138

3 450

3 211

1 746

1 461

Årets resultat

12 136

11 052

4 867

5 035

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB

11 996

10 880

140

172

Bokslutsdispositioner

Skatt

Minoriteten

2007

2006

Resultat per aktie

23,28

21,11

Resultat per aktie efter utspädning

23,28

21,11

resultaträkning

mkr

Ränteintäkter

Enligt ÅRKL Moderbolaget

67 årsredovisning 2007

Enligt IFRS Koncernen

Balansräkning Enligt IFRS Koncernen mkr

Not

Enligt ÅRKL Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

21 200

17 310

5 324

3 294

37 134

23 024

35 013

17 714

Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper

18 19

174 014

161 097

386 240

322 643

20, 21

1 135 287

946 319

362 213

273 669

78 358

76 576

99 439

88 246

69 324

65 008 3 414

Fondandelar där kunder bär placeringsrisken Aktier och andelar

6 101

5 610

2 344

Aktier och andelar i intresseföretag

2 193

1 971

1 487

1 449

Aktier och andelar i koncernföretag

43 934

37 870

Derivat

36 984

23 864

33 227

22 934

Immateriella anläggningstillgångar

20 139

15 066

1 300

1 373

Materiella tillgångar

2 688

1 853

622

634

balansräkning

Aktuella skattefordringar

årsredovisning 2007

686

Uppskjutna skattefordringar

Övriga tillgångar

14 157

8 217

14 972

1 482

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Summa tillgångar

9 708

7 068

11 374

7 816

1 607 984

1 352 989

997 561

782 631

Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut

163 785

130 642

230 802

174 727

In- och upplåning från allmänheten

458 375

400 035

348 557

315 490

Emitterade värdepapper m m

673 116

561 208

229 381

145 581

69 819

65 289

36 267

31 607

34 392

25 144

536

810

186

178

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken Derivat

Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder

2 196

1 424

Övriga skulder

75 366

49 806

70 880

46 140

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

15 511

12 813

4 153

3 568

Avsättningar

4 954

4 653

136

122

Efterställda skulder

39 736

34 425

36 975

32 140

1 539 661

1 292 712

955 462

743 090

5 164

3 226

Aktiekapital

10 823

Andra fonder

6 489

19 623

19 003

Summa skulder Obeskattade reserver

Eget kapital

Minoritetskapital Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget

315

303

68 008

59 974

Balanserad vinst Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

68 323

60 277

36 935

36 315

1 607 984

1 352 989

997 561

782 631

Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalysen eller förändringar i eget kapital: Not Not Not Not Not Not Not Not

1 2 17 41 42 43 44 45

— — — — — — — —

Företagsinformation Redovisningsprinciper Utbetald och föreslagen utdelning Rörelsegrenar Rörelseförvärv Verkligt värde för finansiella instrument Kreditrisker Finansiella risker och andra risker

Not 46 — Värdeförändring om marknadsräntan stiger en procentenhet Not 47 — Valutafördelning Not 48 — Löptidsöversikt Not 49 — Kapitaltäckningsanalys Not 50 — Närstående och andra betydande relationer Not 51 — Känslighetsanalys Not 53 — Händelser efter 31 december 2007 Vid ordinarie årsstämma 25 april 2008 skall balansräkning och resultaträkning fastställas.

Kassaflödesanalys Koncernen mkr

Not

Likvida medel vid årets början*

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

83 032

89 514

76 779

96 074

15 586

14 263

8 569

6 358

903

2 158

–6 113

–3 490

Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

Betalda skatter

–3 311

–3 356

–1 718

–1 498

Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut

22 153

–12 858

–30 899

–68 687

–183 846

–127 010

–99 562

–36 234

–18 913

–4 910

–10 283

–13 020

Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer

67 976

58 012

51 827

39 554

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut

23 805

2 878

53 663

9 096

562

12 076

4 188

8 966

–75 085

–58 747

–30 328

–58 955

–6 614

–1 067

–7 244

–404

411

2 143

364

1 668

–6 203

1 076

–6 880

1 264

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel

Förändring av övriga tillgångar och skulder, netto Kassaflöde från den löpande verksamheten

Försäljning av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Emission av räntebärande värdepapper Inlösen av räntebärande värdepapper

176 569

244 650

51 949

58 408

–173 605

–194 897

–38 472

–50 496 34 349

Ökning av övrig upplåning

98 914

6 293

61 028

Utbetald utdelning

–4 252

–3 972

–4 252

–3 865

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

97 626

52 074

70 253

38 396

Årets kassaflöde

16 338

–5 597

33 045

–19 295

1 099

–885

Valutakursdifferenser i likvida medel Likvida medel i förvärvade bolag

294

Likvida medel vid årets slut *

100 763

83 032

109 826

76 779

vid årets början

4 384

2 729

4 384

2 729

vid årets slut

8 086

4 384

8 086

4 384

* varav pantsatta värdepapper för OMX AB

** Benämningen strategiska finansiella tillgångar inkluderar aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag samt vissa andra mer långsiktiga innehav.

Kommentarer till kassaflödesanalys i koncernen Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 64 704 mkr (46 558) samt ränteutbetalningar inklusive kapitaliserade räntor med 46 034 mkr (30 055). Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar. Vid förvärv respektive avyttring av verksamheter avräknas däri ingående likvida medel som redovisas som separata poster. Under 2007 förvärvades finansiella anläggningstillgångar för 5 783 mkr, varav 4 943 mkr erlagts kontant. De väsentligaste förvärven var OJCS Swedbank (tidigare JSCB TAS-Kommerzbank), Söderhamns Sparbank AB och Zamsos AB. Vid förvärvet av Söderhamns Sparbank AB uppgick tillgångarna exklusive förvärvad likviditet till 1 154 mkr, varav utlåning till allmänheten 871 mkr. Företagets skulder uppgick till 1 039 mkr, varav inlåning från allmänheten 1 027 mkr. Vid förvärv av OJCS Swedbank

uppgick tillgångarna exklusive förvärvad likviditet till 9 071 mkr, varav utlåning till allmänheten 7 737 mkr. Företagets skulder uppgick till 8 446 mkr, varav skulder till kreditinstitut 3 009 mkr och inlåning från allmänheten 4 835 mkr.Under 2007 avyttrades aktier mot en erhållen försäljningslikvid på 333 mkr. De väsentligaste försäljningarna utgjordes av CEK AB, MasterCard samt grundfondsbevis i Sparbanken Nord. Finansieringsverksamheten Emission och återbetalning av obligationslån med löptider överstigande ett år redovisas brutto. Under förändring av övrig upplåning ingår nettoförändring av upplåning med kortare löptider och hög omsättning. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank, vid nettofordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostads obligationer med beaktande av repor och blankning. Specifikation av likvida medel Kassa och tillgodohavande hos centralbank Dagslån, netto Belåningsbara värdepapper justerat för repor och blankning Summa

2007

2006

21 200

17 310

2 371 77 192

65 722

100 763

83 032

69 årsredovisning 2007

Förvärv av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar**

kassaflödesanalys

Investeringsverksamheten

Förändringar i eget kapital Koncernen

Minoritetskapital

mkr

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB

Aktiekapital

Övrigt tillskjutet kapital

Omräkningsdifferens dotter- och intresseföretag

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

691

Utgående balans 31 d ecember 2005

232

10 606

4 068

Ingående balans 1 januari 2006

232

10 606

4 068

Valutaomräkning av utlandsverksamhet

–11

Balanserad vinst

Totalt

–213

38 485

53 637

53 869

691

–213

38 485

53 637

53 869

–1 031

490

–541

–552

–137

–1 031

353

–678

–689

–1 031

353

Uppskjuten skatt Årets intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital

–11

Årets resultat redovisat via resultaträkningen

172

Årets totala resultat

161

Nyemission Utdelning Minskning av aktiekapital

förändringar i eget kapital årsredovisning 2007

10 880

11 052

10 202

10 363

–3 865

–3 972

20 –299

299

516

–516

–3

Utgående balans 31 december 2006

303

10 823

4 068

–340

Ingående balans 1 januari 2007

303

10 823

4 068

Valutaomräkning av utlandsverksamhet

10 880 10 880

20 –107

Fondemission Förvärv från minoritet

Kassaflödessäkring

Totalt eget kapital

140

45 283

59 974

60 277

–340

140

45 283

59 974

60 277

860

–716

144

160

211

–40

– 40

157

Uppskjuten skatt Kassaflödessäkringar: -Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital -Uppskjuten skatt -Omfört till anskaffningsvärdet för säkrad post -Uppskjuten skatt -Omfört till resultaträkningen, Räntenetto Årets intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital

Årets resultat redovisat via resultaträkningen

140

Årets totala resultat

156

Nyemission Utdelning Minoritet vid nybildning av dotterföretag Utgående balans 31 december 2007

Moderbolaget mkr Utgående balans 31 december 2005

860 860

–505 –505

–44

–182

– 65 –65

11 996

12 286

12 442

–4 252

–4 424

53 027

68 008

68 323

10 315

10 10 823

4 068

520

–365

–65

Balanserad vinst

Total

6 706

17 702

35 014

155

6 706

17 857

35 169

–3 865

–33

Aktiekapital

Reservfond

10 606 10 606

Kassaflödessäkring

Lämnade koncernbidrag Skatt på lämnade koncernbidrag Fondemission

12 136 18

–172

Utdelning

Minskning av aktiekapital

306

11 996

Byte av redovisningsprincip i enlighet med FFFS 2006:16 Justerad ingående balans 1 januari 2006

290 11 996

–299 516

299 –217

–299

Årets resultat

5 035

Utgående balans 31 december 2006

10 823

6 489

19 003

36 315

Ingående balans 1 januari 2007

10 823

6 489

19 003

36 315

–4 252

Utdelning Kassaflödessäkringar: -Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital

–157

-Uppskjuten skatt

–157

-Omfört till anskaffningsvärdet för säkrad post

157

-Uppskjuten skatt

–44

Lämnade koncernbidrag Skatt på lämnade koncernbidrag Fusionsresultat Söderhamns Sparbank AB Årets resultat Utgående balans 31 december 2007

–44 –8

10 823

6 489

–8

4 867

19 623

36 935

Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och bokfört värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. Koncernens noter är upprättade enligt IFRS medan moderbolagets noter är upprättade enligt ÅRKL.

Swedbanks bokslutskommuniké 2007 godkändes den 13 februari 2008 av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2007 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 13 februari 2008. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på den Nordiska Börsen inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernens verksamhet beskrivs i Förvaltningsberättelsen. Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 25 april 2008.

Redovisningsprinciper

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN Koncernredovisningen är upprättad enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder – International Financial Reporting Standards – IFRS samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC). Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för noterade företags koncernredovisning i takt med att EU godkänner dem. I koncernredovisningen tillämpas också Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, uttalanden från Redovisningsrådets akutgrupp, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut samt värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16, 2007:6, 2007:13). Rådet för finansiell rapportering (Rådet) ersatte Redovisningsrådet från och med 1 april 2007. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16, 2007:6, 2007:13) samt Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridiska personer. Redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden förutom de finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR International Accounting Standards Board (IASB) utfärdade under 2006 IFRS 8, Operating Segments. Standarden ersätter IAS 14, Segmentsrapportering och ska tillämpas senast från och med 2009. Standarden antogs av EU under 2007. International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC) utfärdade under året tolkningarna IFRIC 13, Customer Loyalty Programmes, och IFRIC, 14, IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction. Tolkningarna har ännu inte antagits av EU, inte heller har IFRIC 12, Service Concession, som utfärdades 2006 antagits. Tolkningarna ska tillämpas från och med 2008. Ingen av de nya standarderna eller tolkningarna tillämpas 2007. De bedöms inte heller få någon effekt på koncernens framtida finansiella rapportering, annat än att IFRS 8 medför vissa tillkommande upplysningskrav jämfört med nuvarande segmentrapportering.

FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Ränteintäkter och räntekostnader avseende finansiella instrument för handel redovisas från 2007 i koncernresultaträkningen som Räntenetto. Tidigare redovisades dessa i koncernresultaträkningen som Nettoresultatet finansiella poster till verkligt värde. Jämförelsetalen har räknats om. Koncernen använder valet att oåterkalleligt värdera avskilda portföljer av utlåning och inlåning till verkligt värde, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Från 2007 har även moderbolaget valt att använda värderingsmöjligheten. Jämförelsetal har räknats om, vilket påverkade årets resultat 2006 negativt med 293 mkr och utgående eget kapital 2006 minskade med 138 mkr. BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR Presentation av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företaget gör bedömningar och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Utfallet kan avvika ifrån gjorda uppskattningar. Bedömningar Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända fondbestämmelser. Tillgångarnas avkastning tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Till följd av att beslut beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna anses inte koncernen ha någon möjlighet att kontrollera eller dominera beslutsfattandet i investeringsfonderna för att uppnå ekonomiska förmåner. Koncernens ersättning och risk är begränsad till avgiftsuttaget. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonder för att säkra åtaganden mot kunder. Andelar i investeringsfonderna representerar inget inflytande, oavsett om andelsinnehavet överstiger 50 procent eller ej. Sammantaget utgör ovan nämnda förhållanden grunden för att investeringsfonderna inte konsolideras. Koncernen har bedömt valmöjligheten att värdera samtliga finansiella instrument till verkligt värde som den mest rättvisande redovisningen för delar av koncernens utlåningsportföljer med fast ränta, då ränterisken är säkrad med hjälp av emitterade värdepapper och derivat. Tillämpningen medför att redovisningsmässig volatilitet elimineras som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper används för de ingående instrumenten. Uppskattningar Koncernen gör olika uppskattningar för att fastställa värden på vissa tillgångar och skulder. När värdet prövas på fordringar, för vilka förlusthändelse inträffat, uppskattas när i framtiden lånets kassaflöde erhålls samt dess storlek. Hur finansiella instrument värderas beskrivs i avsnittet Betydande redovisningsprinciper, Finansiella instrument (IAS 39). Vid prövning av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod uppskattas när tillgångens framtida kassaflöde erhålls samt dess storlek. Dessutom fastställs en lämplig diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. För pensionsavsättningar fastställs ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernredovisning (IFRS 3, IAS 27) Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande, det vill säga rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier för att uppnå ekonomiska förmåner. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt

noter

Företagsinformation

71 årsredovisning 2007

noter

värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarförbindelserna redovisas som goodwill. Vid rörelseförvärv i flera steg fastställs storleken på goodwill vid tidpunkten för varje transaktion. Dotterföretagen konsolideras från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande erhålls och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytandet upphör, vilket normalt sammanfaller med avyttringstidpunkten. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

årsredovisning 2007

Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses den valuta som främst används i ett företags kassaflöden. Varje enskilt företag inom koncernen fastställer sin egen funktionella valuta. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Utestående terminskontrakt värderas till balansdagens terminskurser. Innehav av utländska sedlar värderas till köpkurser för sedlar per balansdagen. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, inklusive valutakomponenten i terminskontrakt, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas direkt i eget kapital. I konsekvens härmed förs även kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen direkt till eget kapital med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas direkt i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och kursdifferenser i resultaträkningen. Finansiella instrument (IAS 39) Koncernens finansiella instrument indelas i värderingskategorierna finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, investeringar som hålles till förfall samt övriga finansiella skulder. Några enstaka och beloppsmässigt obetydliga innehav har kategoriserats som investeringar tillgängliga till försäljning. Initialt värderas samtliga finansiella instrument till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningskostnaden. Efterföljande värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. Finansiella instrument redovisas på affärsdag då avtal ingåtts om förvärv förutom lånefordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden från ett finansiellt instrument förfallit eller då rättigheten att erhålla kassaflöden överförts i allt väsentligt till annan part. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, exklusive derivat som säkringsredovisas enligt metod för kassaflödessäkring. Finansiella instrument som innehas för handel har förvärvats i syfte att säljas eller återköpas inom kort tid alternativt ingår i en portfölj för vilka det finns ett mönster av kortfristiga realiseringar av resultat. Till kategorin hänförs också andra finansiella instrument som vid första redovisningstillfället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att oåterkalleligt värdera finansiella instrument till verkligt värde används i koncernen för avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Kännetecknande för de finansiella instrumenten som om-

fattas är att de enligt kontraktet har fast räntesats. Valet görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper normalt sett används för derivat och övriga finansiella instrument. Även finansiella skulder inom försäkringsrörelsen, där kunden bär placeringsrisken, kategoriseras på samma sätt då korresponderande tillgångar också värderas till verkligt värde. Innehav av aktier och andelar som inte är intresseföretag eller avsedda för handel har koncernen valt att kategorisera till verkligt värde via resultaträkningen då innehaven hanteras och utvärderas utifrån verkligt värde. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Övrigt. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade marknadspriser. Då noterade marknadspriser saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. Värdeförändring redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. För finansiella instrument i handelsverksamhet innehåller koncernens resultatpost även aktieutdelningar. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Även värdeförändring på finansiella skulder till följd av koncernens förändrade kreditvärdighet redovisas separat vid förekomst. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsoförmåga hänförs till Kreditförluster, netto. Lånefordringar Utlåning till kreditinstitut och allmänheten som kategoriseras som lånefordringar redovisas i balansräkningen på likviddag. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffningsvärde så länge det inte finns objektiva belägg som tyder på att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov. Lånefordran redovisas första gången till anskaffningsvärde, vilket utgörs av utbetalt lånebelopp med avdrag för erhållna avgifter och tilllägg för kostnader som utgör en integrerad del i avkastningen. Den räntesats som ger lånefordrans anskaffningsvärde som resultat vid beräkning av nuvärdet av framtida betalningar utgör den effektiva anskaffningsräntan. Lånefordrans upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redovisas erhållna räntebetalningar samt förändringen av lånefordrans upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls. På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Koncernen bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt ifall objektiva belägg för nedskrivning finns. Eventuell nedskrivning beräknas då för portföljen i sin helhet. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk som individuellt identifierats ha objektiva belägg för nedskrivning värderas individuellt utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. Om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs maximalt tidigare gjord nedskrivning. Nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto, vilket antingen sker som bortskrivning för konstaterade kreditförluster, reservering för sannolika kreditförluster eller som gruppvis reservering. Förlust konstateras när den helt eller delvis kan fastställas beloppsmässigt och det inte finns några möjligheter till återvinning av lånefordran. Återbetalningar av sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster. Bokfört värde på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. Reserveringar för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan. Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.

Säkringsredovisning till verkligt värde Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i det säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. Kassaflödessäkring Derivat transaktioner görs ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av ränte- eller valutakursförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i Eget kapital. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. När ett prognostiserat kassaflöde leder till redovisning av en ickefinansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet för den säkrade posten. Leder ett prognostiserat kassaflöde till redovisning av en finansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Eget kapital och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. Återköpstransaktioner Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den säljande parten. Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas, på affärsdag, som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde. Leasingavtal (IAS 17) Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels som amortering. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernen är leasetagare i

Intresseföretag (IAS 28) Investeringar i intresseföretag, företag där ägaren har betydande inflytande men inte kontroll, konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till intresseföretaget ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på egen rad. Andel av intresseföretagets skatt redovisas i resultaträkningen som skatt. Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens. Joint venture (IAS 31) Investering i ett joint venture redovisas som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden, se Intresseföretag ovan. Med joint venture avses ett avtalsbaserat förhållande där koncernen tillsammans med ytterligare part gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Immateriella tillgångar (IAS 38) Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet som motsvarar den del av anskaffningsvärdet för den förvärvade rörelsen som överstiger verkligt värde netto för den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att nedskrivningspröva goodwill från rörelseförvärv allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget på vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i rörelsegrensrapporteringen. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet bokförs nedskrivning. Övriga immateriella tillgångar Immateriella tillgångar värderas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över dess längd och nedskrivningsprövas om nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs nedskrivningsprövning på samma sätt som för goodwill istället för systematisk avskrivning. Bedömningen att en nyttjandeperiod är obestämbar omvärderas årligen för att fastställa om den fortfarande är obestämbar. Ifall den blir bestämbar påbörjas avskrivningar. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer. Materiella tillgångar (IAS 16) Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och fastigheter för eget bruk, redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdig att tas i bruk och sker systematiskt över respektive komponents nyttjande-

noter

Övriga finansiella skulder Finansiella skulder som inte redovisas inom finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas på samma sätt som för lånefordringar.

operationella leasingavtal. Leasingavgiften för dessa avtal kostnadförs linjärt över leasingperioden. Koncernen är också leasegivare i några beloppsmässigt oväsentliga operationella leasingavtal.

73 årsredovisning 2007

Investeringar som hålles till förfall Vissa finansiella tillgångar som förvärvats i syfte att innehas till förfall har kategoriserats som investeringar som hålles till förfall. Dessa har fastställd löptid, är inte derivat och är noterade på en aktiv marknad. Investeringarna redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med eventuellt avdrag för nedskrivningsbehov. Värdering sker på samma sätt som för lånefordringar.

period ned till bedömt restvärde. Avskrivningsmetoden återspeglar hur tillgångens värde successivt förbrukas. Nyttjandeperioden omprövas löpande och ändras vid behov. Redovisade värden nedskrivningsprövas ifall händelser eller omständigheter indikerar ett lägre återvinningsvärde.

noter

Avsättningar (IAS 37) En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. Uppskattat utflöde nuvärdeberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

årsredovisning 2007

Pensionsförpliktelser (IAS 19) Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen ingen ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från avsättningen avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna samt ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust. Resultaträkningen belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster resultatredovisas först när det överstiger tio procent av det högsta värdet av nuvärdet av förpliktelserna eller värdet av förvaltningstillgångarna. Resultatredovisningen sker över de anställdas återstående tjänstgöringstid. Avsättning för löneskatt görs nominellt baserat på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till underlag för verklig löneskatt. Intäkter (IAS 18) Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument beskrivs i separat avsnitt. Arvode för tjänsteuppdrag redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas både inom Provisionsintäkter och inom Övriga rörelseintäkter. Försäkringsavtal (IFRS 4) Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument. För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på egna rader. Nedskrivningar (IAS 36) För tillgångar som inte nedskrivningsprövas enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar nedskrivningsprövas tillgången genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. Tillgångar med obestämbar löptid nedskrivningsprövas löpande oavsett om det finns indikationer på att tillgångarna minskat i värde eller inte. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger bokfört värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med

en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Skatt (IAS 12) Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. För moderbolagets estniska dotterföretag Hansabank utlöses inkomstbeskattning endast om utdelning lämnas. Till följd av att moderbolaget kontrollerar huruvida utdelningar ska lämnas reserveras endast skatt om utdelningar avses lämnas. Uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Redovisat värde för uppskjuten skatt omvärderas vid varje bokslutstillfälle. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som redovisats direkt i Eget kapital. Likvida medel (IAS 7) Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank samt fordran avseende nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar. I likvida medel ingår också i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning. Segmentrapportering (IAS 14) Med segment avses rörelsegrenar och geografiska områden. Eftersom koncernens rörelsegrenar även beskriver geografiska områden lämnas ingen separat rapportering för geografiska områden. Redovisningsprinciperna för en rörelsegren utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser rörelsegrensredovisningen. Rörelsegrensredovisningen bygger på koncernens organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsegrenarna medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Koncernledningskostnader utfördelas inte. Under året genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna allokeras till respektive rörelsegren. Allokeringen är baserad på kapitaltäckningsreglerna och bedömt kapitalbehov under året. Erhållen intäktsränta på allokerat eget kapital ränteberäknas efter relevant marknadsränta. Finansieringskostnad för goodwill och andra övervärden allokeras till den rörelsegren den avser. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas som årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till allokerat eget kapital till rörelsegrenen. MODERBOLAGET Moderbolaget upprättar årsredovisningen enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RR 32 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och IFRS är redovisning av pensionskostnader, behandling av goodwill och internt genererade immateriella tillgångar samt värdering av valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i ut ländska dotter- och intresseföretag. Moderbolaget redovisar pensionskostnader enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket medför att även förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som avgiftsbestämda planer. Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt. Alla utgifter hänförliga till internt genererade immateriella tillgångare redovisas i resultaträkningen, oavsett om de uppstått i utvecklingsfasen. Valutakomponenten på valutasäkringar avseende nettoinvesteringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Även rubriceringsmässiga avvikelser förekommer.

4 Koncernen 2007

Moderbolaget

2006

2007

svenska kronor utländsk valuta

2006

Aktier och andelar

304

264

127

121

4 643

14 690

8 855

Aktier och andelar i intresseföretag

3 055

1 730

7 893

5 047

Aktier och andelar i koncernföretag*

4 969

1 451

Summa

5 400

1 836

* varav genom koncernbidrag

4 697

883

3 463

2 913

6 797

3 808

36 594

15 985

10 585

svenska kronor

37 974

29 063

13 124

9 135

utländsk valuta

14 561

7 531

2 861

1 450

2 680

2 069

2 881

2 025

Räntebärande värdepapper

2007

6 518

52 535

Utlåning till allmänheten

Moderbolaget

2006

Ränteintäkter Kreditinstitut

Erhållna utdelningar

Provisionsnetto

svenska kronor

1 199

770

1 615

1 089

utländsk valuta

1 481

1 299

1 266

936

5 354

3 859

4 893

3 507

Provisionsintäkter

svenska kronor

3 000

2 384

2 947

2 276

Betalningsförmedlingsprovisioner

utländsk valuta

2 354

1 475

1 946

1 231

Utlåningsprovisioner

67 087

47 165

38 449

24 972

Inlåningsprovisioner

svenska kronor

45 228

33 947

25 579

17 547

utländsk valuta

21 859

13 218

12 870

7 425

–8 482

–6 066

–7 860

–4 739

svenska kronor

–4 731

–3 650

–4 408

–2 414

utländsk valuta

–3 751

–2 416

–3 452

–2 325

Övriga

Summa

Räntekostnader Kreditinstitut

In- och upplåning från allmänheten

Koncernen

Garantiprovisioner

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

4 612

4 010

1 876

2 591

671

605

361

346

231

196

155

137

Värdepappersprovisioner Courtage

1 064

989

445

460

Kapitalförvaltning

4 226

3 719

1 815

1 726

104

119

100

Övriga värdepappersprovisioner Övriga provisioner

–11 011

–5 729

–8 764

–4 453

Fastighetsförmedling

152

147

svenska kronor

–7 947

–3 945

–8 026

–3 990

Övrigt

1 809

1 620

833

783

utländsk valuta

–3 064

–1 784

–738

–463

Summa

12 939

11 465

5 651

6 202

–1 592

–1 376

–403

–991

–290

–240

–174

–154

–156

–259

Emitterade värdepapper

–22 661

–15 775

–8 664

–5 351

svenska kronor

–6 206

–5 953

–1 061

–819

utländsk valuta

–16 455

–9 822

–7 603

–4 532

Värdepappersprovisioner

–1 973

–1 836

–1 871

–1 634

Övriga provisioner

–1 177

–980

Efterställda skulder

Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner

svenska kronor

–533

–327

–385

–199

Summa

–3 059

–2 596

–733

–1 404

utländsk valuta

–1 440

–1 509

–1 486

–1 435

Summa

9 880

8 869

4 918

4 798

–3 803

–1 782

–3 707

–1 708

svenska kronor

–3 698

–1 719

–3 688

–1 708

utländsk valuta

–105

–63

–19

–47 930

–31 188

svenska kronor

–23 115

–15 594

–17 568

–9 130

utländsk valuta

–24 815

–15 594

–13 298

–8 755

19 157

15 977

7 583

7 087

22 113

18 353

8 011

8 417

–2 956

Övriga

Summa

Summa svenska kronor utländsk valuta

–30 866 –17 885

–2 376

–428

–1 330

Summa medelsaldo, tillgångar

1 521 401 1 296 316

917 852

749 878

Summa medelsaldo, skulder

1 457 835 1 240 081

882 481

715 324

Placeringsmarginal Medelränta på utlåning till allmänheten Medelränta på inlåning från allmänheten Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Ränteintäkter osäkra fordringar

1,25 5,04

1,23 4,10

0,83 4,99

0,95 3,97

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Koncernen

1,55

2,60

1,52

2006

2007

2006

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel samt derivat

Aktier/andelar

757

888

338

433

varav värdeförändring

432

677

338

433

varav utdelning

325

211

6 670

–7 292

–504

990

–74

7 487

–6 478

–166

1 423

Räntebärande instrument Andra finansiella instrument

2,55

Moderbolaget

2007

Summa Övrigt

34 007

22 782

23 715

16 956

11 556

11 093

19 391

10 634

Koncernens resultatpost Räntenetto 2006 har omräknats och ökat med 473 mkr då räntor avseende finansiella instrument för handel numer redovisas i räntenettot. I årsredovisningen 2006 redovisades räntorna inom resultatposten Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.

Aktier/andelar

117

352

257

varav värdeförändring

257

varav utdelning

Räntebärande instrument

–7 174

8 064

–113

–353

Summa

–7 057

8 416

–28

–96 –464

Säkringsredovisning till verkligt värde

–199

–496

–201

Säkrad post

Säkringsinstrument

163

458

166

428

Summa

–36

–38

–35

–36

Ineffektiv del vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet Värderingskategori, lånefordringar

0 16

Valutakursförändring

1 281

787

592

255

Summa

1 691

2 738

363

1 546

noter

Räntenetto

75 årsredovisning 2007

forts. not 6

Någon värdeförändring på finansiella skulder till följd av att koncernens kreditvärdighet förändrats har inte uppstått. Någon ineffektivitet har inte uppstått på kassaflödessäkringar. Koncernens resultatpost Nettoresultat finansiella transaktioner till verkligt värde 2006 har omräknats och minskat med 473 mkr då räntor avseende finansiella instrument för handel numer redovisas i räntenettot.

Övriga intäkter Koncernen 2007

Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar

Koncernen

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

5 955

5 311

3 765

3 581

813

751

839

794

kalkylmässiga kostnader

161

erlagda premier

678

633

Löner och arvoden Pensionskostnader*

Socialförsäkringsavgifter

1 883

1 704

1 333

1 269

Avsättning resultatandelssystem

783

492

164

Utbildningskostnader

173

149

Övriga personalkostnader

185

153

147

123

9 792

8 560

6 340

5 954

1 658

1 307

599

416

Summa varav resultatbaserade personalkostnader

2006

120

104 31

IT-tjänster

739

725

960

Övriga rörelseintäkter

307

267

180

170

1 224

1 127

1 195

1 047

Realisationsvinster vid försäljning av fastigheter, inventarier m m

Personalkostnader

2007

Fastighetsintäkter

Moderbolaget

2006

Summa

844

* Årets pensionskostnad i koncernen specifieras i not 36.

Koncernen

noter

Löner och andra ersättningar

årsredovisning 2007

2007

2006

Summa

Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare

Tantiem

Övriga anställda

Summa

3 994

4 076

3 711

3 792

404

427

Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare

Tantiem

Övriga anställda

Sverige Danmark Estland

323

343

Lettland

299

310

222

240

Litauen

341

359

269

286

Luxemburg

Norge

413

469

499

517

Ryssland

Ukraina

119

USA

5 715

5 955

Övriga länder Summa

137

103

Moderbolaget

126

2007

5 135

5 311

3 480

3 535

2006

Löner och andra ersättningar 3 653

3 700

Danmark

Sverige

Norge

USA

Övriga länder

3 718

3 765

3 526

3 581

Summa

Koncernen 2007

2006

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Lån till VD och vVD

Antal personer med lån

102

2006

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner: Till Styrelseledamöter, VD och vVD, nuvarande och tidigare

Lån till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

Antal personer

Antal personer med lån

Kostnaden i koncernen beräknas enligt IAS 19 och kostnaden i moderbolaget enligt ÅRKL. Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktören och vice verkställande direktörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelse. Stiftelsetryggande förpliktelser uppgick till 412 mkr (424).

Koncernen

Moderbolaget 2007

Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i bolagets ledning.

forts. not 8

Information angående ledande befattningshavare

Ersättningar till verkställande direktör, tkr

Med ledande befattningshavare avses styrelseledamöter och verkställande direktör tillika koncernchef samt personer i koncernledningen. Med andra ledande befattningshavare avses här personer i koncernledningen vid utgången av året. En kompensationskommitté, bestående av styrelsens ordförande, dess vice ordförande och en ordinarie ledamot bereder inför styrelsen beslut i frågor om löner och övriga förmåner för verkställande direktör, koncernledning, personer i respektive ledningsgrupp för strategiskt affärsområde, VD för större dotterbolag, stabschefer i Swedbank AB samt chefen för internrevisionen. Arvode, till verkställande direktör, vice verkställande direktörer och personer i koncernledningen i moderbolaget, för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.

Till Jan Lidén

Styrelsearvode

varav för utskottsarbete

Styrelsearvoden och ersättningar Årligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman

183

Summa

8 194

7 433

Pensionskostnad inkl löneskatt

4 464

4 399

Anställningsvillkor för verkställande direktören Jan Lidén Jan Lidéns anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar i form av bonus, tantiem eller liknande utan löneersättningen utgörs av en fast årslön. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år. Jan Lidén disponerar för avgiftsbestämda pensionsändamål ett årligt premiebelopp på 3,6 mkr. Moderbolagets åtagande avser endast premiens storlek. Premiebeloppet indexuppräknas årligen enligt den högsta procentsatsen som tillämpas av BAO, Sparinstitutens Pensionskassa och Alecta. Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Jan Lidén lön under uppsägningstiden som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker om Jan Lidén erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jan Lidéns sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

1 550

250

Ulrika Francke, Styrelsens vice ordförande

1 025

375

Gail Buyske, styrelseledamot

425

Simon F.D. Ellis, styrelseledamot

350

Berith Hägglund-Marcus, styrelseledamot

425

Göran Johnsson , styrelseledamot

600

250

Ersättningar till chefen för Svensk bankrörelse, tkr

Anders Nyblom, styrelseledamot

600

250

Till Kjell Hedman

Summa

425

5 400

1 350

För 2007 beslutades ett årligt styrelsearvode av 5 400 tkr (5 250) av bolagsstämman. Styrelsearvode utgår ej till övriga personer som har anställningsavtal med koncernen. Ersättningar till styrelsens ordförande, tkr

2007

2006

Fast ersättning, lön

2 975

2 875

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden

1 550

Till Carl Eric Stålberg

Övriga ersättningar/förmåner

Summa

4 585

4 499

varav pensionsgrundande ersättning

2 975

2 875

Pensionskostnad inkl löneskatt

3 116

2 904

Pensionsutfästelser för styrelsens ordförande Carl Eric Stålberg har som anställd från och med 1 januari 2003 rätt till förmånsbestämd pension från 60 års ålder. Pensionsrätten uppgår till intjänad del av 75 procent av lönen. Intjänandedelen bestäms av anställningstidens längd i månader dividerad med 360. Moderbolaget bestrider därjämte en pensionspremie uppgående till 360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats. Uppsägningsvillkor för styrelsens ordförande Beroende på anledningen till upphörandet av Carl Eric Stålbergs anställning kan han enligt sitt avtal med moderbolaget vara berättigad till en pensionsmedförande ersättning med belopp motsvarande tidigare lön under en period efter anställningens upphörande. Perioden uppgår till 24 månader. Under speciella omständigheter kan den utsträckas till 36 månader. Ersättning kan dock längst utgå intill dess Carl Eric Stålberg i januari 2011 uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning enligt vad här sagts är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuell ny anställning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutar annat. Pensionsutfästelse till övriga styrelseledamöter Koncernen har inte några pensionsutfästelser för övriga styrelseledamöter.

7 250

194

Carl Eric Stålberg, Styrelsens ordförande

Caroline Sundewall, styrelseledamot

8 000

Banken har flera vice verkställande direktörer. Enligt styrelsens instruktion gäller den inbördes ordningen att chefen för Svensk bankrörelse först träder in i verkställande direktörens ställe. 2007

Fast ersättning, lön

2 650

Rörlig ersättning utbetalad 2007

420

Övriga ersättningar/förmåner

Summa

3 161

Pensionskostnad inkl löneskatt

4 299

Anställningsvillkor för chefen för Svensk bankrörelse Kjell Hedman Kjell Hedmans rörliga ersättning är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Kopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. Den rörliga ersättningen är ej pensionsgrundande. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år. Kjell Hedman har ett förmånsbestämt pensionslöfte uppgående till 70% upp till 54,57 inkomstbasbelopp. Därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmånsbestämda löftet. Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Kjell Hedman lön under uppsägningstiden som är 6 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker om Kjell Hedman erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Kjell Hedmans sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas. Ersättning till andra ledande befattningshavare*

2007

2006

Rörlig ersättning, tantiem och bonus

Övriga ersättningar/förmåner

Summa

Pensionskostnad inkl löneskatt

Fast ersättning, lön

Antal personer

* Inkluderar ersättningar under året som utgår från samtliga koncernföretag, såväl svenska som utländska. Redovisade uppgifter avser hela året för de personer som vid årets utgång ingick i koncernledningen exklusive verkställande direktören. Rörlig ersättning till svenska befattningshavare är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Kopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. För de baltiska befattningshavarna är rörlig ersättning maximerad till 13 månadslöner. Därutöver fördelas 1 procent av EVA (Economic Value Added) jämnt bland ledande baltiska befattningshavare, maximalt EUR 360.000 per befattningshavare. Under år 2007 utbetalades 7 416 tkr i rörlig ersättning till andra ledande befattningshavare. Resultatfört belopp uppgick till 8 515 tkr. Rörlig ersättning är ej pensionsgrundande. Arvode för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.

noter

Styrelsen, tkr

Övriga ersättningar/förmåner

2006

77 årsredovisning 2007

2007

Fast ersättning, lön

2007

forts. not 8

Pensionsutfästelser

Könsfördelning

Till andra ledande befattningshavare vid årsskiftet, totalt sju personer, utgår till fyra personer en förmånsbestämd pension från 60 års ålder, samt till en person förmånsbestämd pension från 62 år ålder. För fyra personer görs avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats. För en person samordnas inte tidigare intjänade förmåner utan tjänstetiden reduceras och pensionslöftet är fullt intjänat vid 59 års ålder. För två befattningshavare finns ingen utfästelse om pension. För fyra personer av de fem med förmånsbestämda pensionslöften har 2004 års pensionsmedförande lön i den förmånsbestämda pensionen låsts, uttryckt i inkomstbasbelopp, och därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmånsbestämda löftet.

Koncernen i procent

Män

Samtliga anställda

Styrelseledamöter

Övriga ledande befattningshavare inkl vd

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Samtliga anställda

Styrelseledamöter

Övriga ledande befattningshavare inkl vd

Könsfördelning

2006-12-31

Män

Kvinnor

Män

Sverige

Koncernen

Danmark

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per anställd

Estland

2007

2006

Finland

Swedbank AB

8 892

8 891

Japan

Kina

Swedbank Finans

160

152

Lettland

Swedbank Robur

320

269

Litauen

Sparia Försäkrings AB

Luxemburg

Swedbank Juristbyrå AB

Norge

Ryssland

Ukraina

USA

2007

2006

3,9

4,2

Swedbank Fastighetsbyrå Swedbank Företagsförmedling AB Swedbank Babs AB Allround AB

Koncernen i procent

2007-12-31 Kvinnor

Swedbank Hypotek

noter

Kvinnor

Med övriga ledande befattningshavare avses i koncernen personer som är verkställande direktör eller vice verkställande direktör men som inte är styrelseledamot och i moderbolaget personer i koncernledningen.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 0–12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 6–12 månader. Avräkning sker om nytt arbete erhålls. Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida är uppsägningstiden högst 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

årsredovisning 2007

2006-12-31

Män

Moderbolaget i procent

Uppsägningsvillkor

2007-12-31 Kvinnor

Ölands Bank AB

Sjukfrånvaro

Swedbank Luxembourg S.A.

Moderbolaget i procent

10 215

8 917

Hansabank OJSC Swedbank

1 850

First Securities ASA

242

First Securities LLC Summa

169

21 21 955

18 623

varav i Danmark

Estland

3 558

3 142

Finland

Japan

Kina

Lettland

2 725

2 398

Litauen

3 633

3 206

Luxemburg

Norge

273

186

Ryssland

299

171

Storbritannien

Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster

62,4

67,1

Sjukfrånvaro för kvinnor

5,0

5,5

Sjukfrånvaro för män

2,4

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre

2,2

2,0

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år

3,3

3,5

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre

5,0

5,5

Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid inom respektive grupp. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

Övriga allmänna administrationskostnader Koncernen

12 505

9 233

34 803

29 517

22 148

Personalomsättningen i de svenska bolagen uppgick till 8,9 procent.

17 399

Moderbolaget

2007

2006

2007

Hyror, övriga lokalkostnader

1 181

1 061

796

795

Datakostnader

Fastighetskostnader

1 850

USA Antal arbetade timmar (tusental)

varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro

Ukraina Summa

Total sjukfrånvaro

2006

1 467

1 257

1 066

956

Tele, porto

425

426

277

293

Konsulter och köpta tjänster

936

804

510

540

Resekostnader, representation

426

371

195

187

Materialkostnader

263

261

187

199

Reklam, PR, marknadsföring

467

458

235

276

Värdetransport, larm

371

280

321

245

Övriga administrationskostnader

538

672

364

511

Övriga rörelsekostnader

106

308

122

6 222

5 920

4 074

4 090

Summa

forts. not 9

Ersättning till koncernens revisorer Revision Koncernen

2007

Konsultation

2006

2007

Kreditförluster, netto

2006

Koncernen

Av bolagsstämman valda revisorer Deloitte AB

Individuellt värderade fordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster

Ernst & Young AB Av Finansinspektionen förordnad revisor BDO Nordic Stockholm AB Summa

1 30 68

Årets reservering för sannolika kreditförluster

2006

2007

2006

575

493

399

398

–236

–207

–140

–171

453

222

193

118

Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster

–178

–225

–96

–124

Av bolagsstämman valda revisorer

Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster

–126

–264

–72

–148

Deloitte AB

Årets nettokostnad för individuellt värderade fordringar

488

284

–39

–319

–299

–590

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster

Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster

–23

–9

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster

–7

135

noter

Internrevision

Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster

Moderbolaget

2007

Konsultation

2006

2007

2006

Ernst & Young AB Av Finansinspektionen förordnad revisor BDO Nordic Stockholm AB

Avsättning/upplösning av gruppvis reservering

Summa

Internrevision

Ersättning till revisorer avseende konsultation avser främst rådgivning i skattefrågor och finansiell due diligence.

Operationell leasing

Avtalen avser i huvudsak lokaler där koncernen är hyrestagare. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan. Motsvarande kostnad och intäkt för 2007 uppgick till 666 mkr respektive 9 mkr i koncernen och i moderbolaget 619 mkr respektive 46 mkr. Koncernen Kostnader Intäkter från vidareuthyrning Summa

Moderbolaget Kostnader Intäkter från vidareuthyrning Summa

< 1 år

1—5 år

Gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar

> 5 år

Total

910

3 805

778

116

5 493 159

890

3 689

755

5 334

Gruppvis värderade homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena fordringar Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser

–20

Värdeförändring på övertagen egendom

619

–205

–479

Lånefordringar

648

–210

–491

Verkligt värde via resultaträkningen

–29

–8

997

628

559

–391

–825

–492

–881

619

–205

–479

Årets nettokostnad för kreditförluster Kreditförluster fördelade per värderingskategori

< 1 år

1—5 år

> 5 år

Total

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

880

3 721

709

5 310

Kreditinstitut

248

351

830

3 473

656

4 959

Bortskrivning och reservering Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster

–8

Allmänheten

Bortskrivning och reservering

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Summa

Koncernen

410

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Inventarier

462

434

239

253

Byggnader

Avskrivningar

Immateriella anläggningstillgångar

201

189

150

134

Summa

705

659

390

387

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Moderbolaget 2007

2006

Aktier och andelar i intresseföretag BDB Bankernas Depå AB

DocHotel i Stockholm AB

Finansiell ID-Teknik BID AB

Summa

Nedskrivning av aktier i intresseföretaget har skett till det koncernmässiga värdet.

årsredovisning 2007

Revision Moderbolaget

Bokslutsdispositioner Moderbolaget 2007

2006

Obeskattade reserver 88

132

Periodiseringsfond

–2 024

Summa

–1 936

132

Kalkylmässiga pensionskostnader

161

Utbetalda pensioner

–22

–144

–131

Avräkning pensioner

Förändring av pensionsförpliktelser avsatta i balansräkningen Gottgörelse från stiftelser m m Avsättning till stiftelser

–24

–20

6 138

Skatt

Uppskjuten skatt Summa noter

–38 –1 956

Aktuell skatt

årsredovisning 2007

0 22

Summa

Koncernen

1 22

Summa

Skatt avseende tidigare år

Moderbolaget

2007

2006

2007

–15

–80

–17

2006 –96

2 584

3 505

1 761

1 849

881

–214

–292

3 450

3 211

1 746

1 461

Koncernen Skattekostnaden motsvarar 22,1 procent av resultatet före skatt i koncernen. Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan: 2007 2006 mkr

procent

mkr

procent

Utfall

3 450

22,1

3 211

22,5

28 % på resultatet före skatt

4 364

28,0

3 994

28,0

914

5,9

783

5,5

0,1

0,6

–10

–0,0

0,3

Skillnad Skillnaden består av följande poster: Skatt tidigare år Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader Skattefri värdeförändring på aktier och andelar

0,1

104

0,7

0,1

0,3

0,4

Annan skattebas i försäkringsrörelsen

Avvikande skattesatser i andra länder

845

5,4

504

3,5

–2

–0,0

–13

–0,1

914

5,9

783

5,5

Summa

Moderbolaget Skattekostnaden motsvarar 26.4 procent av resultatet före skatt i bolaget. Skillnaden mellan bankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan: 2007 2006 mkr

procent

mkr

procent

Utfall

1 746

26,4

1 461

22,5

28 % på resultatet före skatt

1 852

28,0

1 819

106

1,6

358

5,5

Skillnad

0,2

1,4

121

1,8

219

3,4

0,2

104

1,6

Ej avdragsgill goodwillavskrivning

–34

–0,5

–33

–0,5

Schablonintäkt periodiseringsfond

–21

–0,3

–20

–0,3

Skattefri värdeförändring på aktier och andelar

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader Summa

2007

2006

Övrigt

–5

–3

Summa

–5

–3

Obeskattade reserver

2 759

2 030

729

Avsättningar för pensioner

–516

–557

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

–165

Obeskattade reserver intresseföretag

–18

Rörelseförvärv

111

Övrigt, netto Summa

–81

–322

2 196

1 424

886

–211

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas direkt mot eget kapital. Den uppskjutna skatten redovisas i resultaträkningen när säkringen får effekt i beräkningen av aktuell skatt. Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver i intressebolag ingår i balansräkningsraden Aktier och andelar i intresseföretag. Hansabank betalar inkomstskatt i Estland först när vinstmedel utdelas till moderbolaget. Skattesatsen för 2007 är 22/78 av utdelat belopp. Kvarvarande vinstmedel i Hansabank beräknas, om de blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på maximalt 3 360 mkr. Någon uppskjuten skatt har inte bokförts för dessa till följd av att moderbolaget kan styra tidpunkten för utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. Eventuella framtida utdelningar bedöms således även fortsättningsvis erhållas ur framtida vinster.

Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier. 2007

2006

11 996

10 880

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (exkl eget innnehav) för resultat per aktie

515 373 412

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (exkl eget innehav) för resultat per aktie justerat med bedömd utspädningseffekt

515 373 412

Resultat per aktie

23,28

21,11

Resultat per aktie efter utspädning

23,28

21,11

Inga andra transaktioner involverande aktier eller potentiella aktier har skett mellan balansdagen och tidpunkten för färdigställandet av dessa finansiella rapporter.

Utbetald och föreslagen utdelning 2007 per aktie

Ej skattepliktiga utdelningar

Resultaträkning

Uppskjutna skatteskulder

Skillnaden består av följande poster: Skatt tidigare år

2006

Resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget

Ej tidigare aktiverade underskottsavdrag

Övrigt, netto

2007

Uppskjutna skatteskulder

Löne- och avkastningsskatt

Skattekostnad

Balansräkning Koncernen

Överavskrivningar inventarier

Uppskjutna skatter Uppskjutna skatteskulder nettoredovisas emot uppskjutna skattefordringar då det finns en legal rätt till kvittning och då avsikten är att erhålla likvid för fordran och betala skulden vid samma tidpunkt.

0,1

–7

–0,1

106

1,6

358

5,5

2006

totalt per aktie

totalt

Utbetald utdelning

8,25

4 252

7,50

3 865

Föreslagen utdelning

9,00

4 638

8,25

4 252

Föreslagen utdelning redovisas inte som skuld i detta bokslut. Den ska godkännas på årsstämman 2008 för utbetalning till aktieägarna den 6 maj 2008. Avstämningsdagen är fastställd till den 25 april 2008.

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Belåningsbara statspapper

Bokfört värde

Koncernen

Upplupet anskaffningsvärde

Nominellt belopp

2007

2006

2007

2006

2007

2006

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel

Svenska staten

32 139

12 977

32 153

12 915

29 330

11 861

Svenska kommuner

1 426

1 817

1 432

1 826

1 441

1 840

Utländska stater

2 379

7 186

2 342

7 191

2 207

7 043

35 944

21 980

35 927

21 932

32 978

20 744

Summa Värderingskategori, hålles till förfall* Utländska stater

1 190

1 044

1 190

1 044

1 142

1 000

Summa

1 190

1 044

1 190

1 044

1 142

1 000

Summa

37 134

23 024

37 117

22 976

34 120

21 744

* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 1 161 mkr (1 054). Belåningsbara statspapper

Bokfört värde

Moderbolaget

Upplupet anskaffningsvärde

Nominellt belopp

2007

2006

2007

2006

2007

2006

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

32 028

12 665

32 042

12 603

29 219

11 549

Svenska kommuner

1 360

1 791

1 366

1 800

1 375

1 814

Utländska stater

1 625

3 258

1 581

3 256

1 468

3 135

35 013

17 714

34 989

17 659

32 062

16 498

Summa

Utlåning till kreditinstitut Koncernen 2007

Utlåning till allmänheten

Moderbolaget

2006

2007

Koncernen

2006

Värderingskategori, lånefordringar

2006

2007

2006

Svensk allmänhet

393 318

327 364

243 514

191 848

Utländsk allmänhet

236 837

153 933

56 488

20 278

–6

–2

Värderingskategori, lånefordringar

Svenska banker

30 849

24 358

28 993

19 374

464

106

155 086

124 594

38 751

40 782

98 222

94 432

13 157

32 309

1 549

Övriga svenska kreditinstitut Utländska banker Övriga utländska kreditinstitut

32 320

Summa

102 384

78 403 314 610 239 949

Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde Summa

–3 630 152

481 291 300 000

212 126

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Handel

Svenska banker Övriga svenska kreditinstitut Utländska banker Summa Summa

3 790

17 641

3 790

17 641

14 896

7 365

14 896

7 365

52 944

57 688

52 944

57 688

71 630

82 694

71 630

82 694

174 014 161 097 386 240 322 643

varav koncernföretag

143 213

varav intresseföretag

508

400

501

115 728 400

Svensk allmänhet Utländsk allmänhet

Koncernen Efterställda fordringar

2007

26 244

19 328

26 244

19 328

3 956

8 069

3 956

8 069

Övrigt

Svensk allmänhet

474 935

437 631

32 013

34 146

Summa

505 135

465 028

62 213

61 543

Summa

1 135 287

946 319 362 213

273 669

164

441

varav koncernföretag varav intresseföretag

Moderbolaget

2006

Koncernföretag

2007

2006

5 526

2 712

Intresseföretag

Övriga företag

Summa

5 600

2 782

Moderbolaget

2007

Koncernen Efterställda fordringar

Moderbolaget

2007

2006

2007

Övriga företag

340

445

340

2006 445

Summa

340

445

340

445

Finansiell leasing

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

Koncernen Bruttoinvestering Ej intjänade finansiella intäkter Nettoinvestering

2007

2006

< 1 år

1—5 år

> 5 år

Total

14 071

29 563

3 946

47 580

37 619

2 118

2 905

597

5 620

4 519

11 953

26 658

3 349

41 960

33 100

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter

–372

Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna. Finansiell leasing ingår i Utlåning till allmänheten.

–331

81 årsredovisning 2007

Svenska staten

noter

Handel

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Emitterade av andra än offentliga organ

Bokfört värde

Koncernen

Upplupet anskaffningsvärde

Nominellt belopp

2007

2006

2007

2006

2007

2006

36 636

37 485

36 775

37 703

36 239

36 775

Icke finansiella företag

4 532

5 731

4 546

5 749

4 555

5 724

Övriga finansiella företag

7 701

7 062

7 769

7 396

7 575

6 921

29 420

26 239

29 563

26 281

29 560

26 254

78 289

76 517

78 653

77 129

77 929

75 674

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel

Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter

Utländska emittenter Summa Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall* Utländska emittenter

Summa

78 358

76 576

78 722

77 188

77 998

75 733

200

275

68 112

62 094

varav efterställt varav noterat * Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 66 mkr (60). Emitterade av andra än offentliga organ

Bokfört värde

Moderbolaget

Upplupet anskaffningsvärde

Nominellt belopp

2007

2006

2007

2006

2007

2006

63 982

50 849

64 130

51 096

63 584

50 148

Icke finansiella företag

4 076

5 491

4 090

5 509

4 103

5 485

Övriga finansiella företag

7 528

7 006

7 597

7 339

7 402

6 864

23 151

24 900

23 295

24 938

23 304

24 932

98 737

88 246

99 112

88 882

98 393

87 429

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel

Svenska bostadsinstitut

noter

Övriga svenska emittenter

årsredovisning 2007

Utländska emittenter Summa Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall*

702

Summa

Utländska emittenter

702

Summa

99 439

88 246

29 323

14 924

varav koncernföretag varav efterställt varav noterat

200

275

88 483

74 606

99 814

88 882

99 095

87 429

*Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 702 mkr (—).

Aktier och andelar Koncernen Bokfört värde

Moderbolaget Anskaffningsvärde

Bokfört värde

Anskaffningsvärde

2007

2006

2007

2006

2007

2006

2007

2006

Handelslager

3 541

3 974

3 707

3 833

2 164

3 024

2 193

2 990

Fondandelar

2 326

1 238

2 280

1 145

Kreditinstitut

125

322

260

125

321

260

Övriga aktier

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel

För skyddande av fordran Övrigt

Summa

6 021

5 574

6 082

5 279

2 311

3 381

2 280

3 286

Bostadsrätter

Övrigt

Summa

6 101

5 610

6 155

5 316

2 344

3 414

2 313

3 319

119

Värderingskategori, tillgängliga för försäljning

varav onoterat

Onoterat innehav har värderats till senaste transaktionspris. Innehav i värderingskategorin tillgängliga för försäljning har värderats till anskaffningsvärde då något annat mer tillförlitligt verkligt värde inte ansetts kunna fastställas.

Aktier och andelar i intresseföretag Koncernen

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

2 059

1 822

1 468

1 430

134

149

Summa

2 193

1 971

1 487

1 449

Ingående balans

Anläggningstillgångar Kreditinstitut Övriga intresseföretag

1 971

1 868

1 449

1 370

Under året tillkommande

224

Förändring av ackumulerade resultatandelar

172

73 –7

–4

–197

–34

Under året nedskrivet Under året avgående Omräkningsdifferens eget kapital intresseföretag Utgående balans

2007 Firmanamn, säte

Organisationsnummer

Antal

Bokfört värde Bokfört värde koncernen moderbolaget

–19

2 193

1 971

–179 1 487

Anskaffningsvärde moderbolaget

Kapital andel, %

1 449

Årets andel av intresseföretags resultat före skatt

Kreditinstitut Bergslagens Sparbank AB, Lindesberg

516401-0109

582 391

134

118

48,00

Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Eskilstuna

516401-9928

865 000

159

125

50,00

Färs & Frosta Sparbank AB, Lund

516401-0091

1 478 700

393

257

30,00

Swedbank Sjuhärad AB, Borås

516401-9852

950 000

415

287

47,50

102

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby

516401-0174

340 000

40,00

NCSD Holding AB, Stockholm

556709-1763

443 700

416

270

24,82

EnterCard Holding AB, Stockholm

556673-0585

3 000

50,00

370

1 468

85 378

Övriga intresseföretag BGC-Holding AB, Stockholm

556607-0933

29 177

29,18

DocHotel i Stockholm AB, Stockholm

556626-3934

400

33,33

24 0

Finansiell ID-teknik BID AB, Stockholm

556630-4928

12 735

28,30

–3

Privatgirot AB, Stockholm

556302-4552

220

22,00

BDB Bankernas Depå AB, Stockholm

556695-3567

13 000

20,00

–3

Övriga

Ägda av dotterföretag Pankade Kaardikeskuse AS, Tallinn

10452335

3 781

47,90

AS Sertifi tseerimiskeskus, Tallinn

10747013

1 134

25,00

–1

982699355

25 000

25,00

34299140

19,80

Sparebanken Nord-Norge Sec. ASA, Tromsö International Credit History Bureau, Kiev Svensk Mäklarstatistik AB, Stockholm

556709-1292

33,00

Babs Paylink AB, Stockholm

556567-2200

4 900

49,00

Summa

134

Summa

2 193

1 487

1 513

424

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Innehavet i EnterCard Holding AB är ett joint venture. Intresseföretagens sammanlagda tillgångar och skulder uppgick till 45 385 mkr respektive 40 342 mkr, samt intäkter och resultat efter skatt för 2007 uppgick till 4 557 mkr respektive 793 mkr.

noter

483 2 059

83 årsredovisning 2007

Summa

Aktier och andelar i koncernföretag Moderbolaget 2007

2006

Svenska kreditinstitut

14 898

Utländska kreditinstitut

25 216

19 190

Övriga svenska företag

3 820

3 782

Summa

43 934

37 870

Ingående balans

Anläggningstillgångar

37 870

37 329

Under året tillkommande

6 247

541

Under året avgående

–183

Utgående balans

2007 Firmanamn, säte

43 934

Organisationsnummer

Antal

37 870

Bokfört värde

Anskaffningsvärde

Kapitalandel, %

Svenska kreditinstitut Swedbank Företagskredit AB, Stockholm

556204-2340

200 000

120

100

Swedbank Finans AB, Stockholm

556131-3395

345 000

415

100

Swedbank Hypotek AB, Stockholm

556003-3283

23 000 000

14 328

100

Ölands Bank AB, Borgholm

516401-0034

780 000

135

14 898

14 998

Summa Utländska kreditinstitut AS Hansapank, Tallinn First Securities ASA, Oslo

noter

OJSC Swedbank, Kiev

10060701

317 368 436

18 827

933 922 847

694 895

273

320

19356840 73 508 955 559

6 007

100

Swedbank First Securities LLC, New York

20-416-7414

67,55

Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg

302018-5066

299 999

138

100

25 216

25 307

Summa

årsredovisning 2007

100

Övriga svenska bolag Mandab AB, Stockholm

556318-3119

500

230

Sparia Försäkrings AB, Stockholm

516401-8631

30 000

555

595

100 100

Swedbank Administration AB, Stockholm

556284-5387

10 000

100

Swedbank BABS Holding AB, Stockholm

556691-3579

1 000

100

Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm

556090-2115

130 000

100

Swedbank Juristbyrå AB, Stockholm

556576-8891

5 000

100

Swedbank Robur AB, Stockholm

556110-3895

10 000 000

3 191

100

3 820

4 090

Övriga Summa Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

Derivat

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte- och valutarisker. Ränteswappar, som säkrar ränteriskkomponenten i vissa lånefordringar och efterställda skulder, redovisas ibland som säkringsinstrument i säkringsredovisning till verkligt värde. Derivaten redovisas till verkligt värde med värdeförändring via resultaträkningen på samma sätt som för övriga derivat. I not 6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde framgår säkringarnas eventuella ineffektivitet då derivatets värdeförändring redovisas tillsammans med värdeförändringen på den säkrade riskkomponenten. Ränteswappar säkrar ibland även framtida prognostiserade räntebetalningar, så kallade kassaflödessäkringar. De framtida kassaflödena för ränteswappar som per balansdagen redovisas som kassaflödessäkringar kommer att betalas eller erhållas samt påverka resultaträkningen under 2008 och 2009. Då derivaten redovisas som säkringsinstrument redovisas verkligt värde direkt i Eget kapital. Eventuell ineffektivitet redovisas i not 6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Nedan anges bokfört värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats bokförda värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

forts. not 26

Derivat till ett värde av 1 826 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen. Koncernen 2007 Derivat med positiva värden eller värde noll

Ränterelaterade

Valutarelaterade

Bokfört värde

Nominellt värde

Swappar, verkligt värde säkring

620

15 003

Swappar, kassaflödessäkring

117

9 466

Summa

737

24 469

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning

Övriga derivat Innehavda optioner

652

151 644

200

6 863

6 574

63 900

Terminer

1 520

2 435 453

8 010

397 882

167

Swappar

14 856

1 010 173

6 203

177 367

Övriga Summa varav clearat

313

767

17 028

3 597 583

14 413

582 113

6 632

64 834

586

463 375

Ränterelaterade Derivat med negativa värden

Bokfört värde

2 458 Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

23 073

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

5 788

Summa

5 788

702

265 105

154

7 013

4 844

Terminer

1 507

2 287 875

8 799

412 046

341

Swappar

17 604

1 051 491

4 397

103 260

6 932

Övriga derivat Summa varav clearat

895

19 813

3 604 473

13 350

522 320

4 887

31 241

622

353 237

1 240

Moderbolaget 2007 Derivat med positiva värden eller värde noll

Ränterelaterade Bokfört värde

Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

619

14 455

Summa

619

14 455

Övriga derivat Innehavda optioner

585

123 710

195

5 679

6 062

58 135

Terminer

1 510

2 435 442

8 157

422 049

167

Swappar

13 617

940 543

4 280

100 716

15 712

3 499 695

12 632

528 444

6 090

58 302

586

463 375

Övriga Summa varav clearat

Ränterelaterade Derivat med negativa värden

Bokfört värde

2 458 Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

5 788

Summa

5 788

Övriga derivat 740

271 805

149

5 926

4 717

20 806

Terminer

Utställda optioner

1 443

2 269 941

9 078

439 792

340

Swappar

16 675

995 779

3 359

105 467

18 858

3 537 525

12 586

551 185

4 732

21 146

622

353 237

Övriga derivat Summa varav clearat

1 240

årsredovisning 2007

Utställda optioner

noter

Övriga derivat

forts. not 26

Derivat till ett värde av 3 020 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen. Koncernen 2006 Derivat med positiva värden eller värde noll

Ränterelaterade Bokfört värde

Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

751

14 998

149

264

Summa

751

14 998

149

264

Övriga derivat Innehavda optioner

474

105 566

148

7 829

4 885

18 635

Terminer

1 501

1 490 774

5 441

221 394

109

Swappar

12 160

799 989

1 286

81 449

Övriga Summa varav clearat

76 272

2 058

14 150

2 472 601

6 875

310 673

4 959

20 802

352

469 428

Ränterelaterade Derivat med negativa värden

Bokfört värde

2 602 Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

20 820

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

2 689

635

Summa

2 689

635

Övriga derivat Utställda optioner

551

189 131

147

7 702

5 549

Terminer

1 467

1 442 311

8 102

291 088

1 300

Swappar

13 127

815 826

5 535

164 096

7 843

Övriga derivat noter

Summa

årsredovisning 2007

varav clearat

56 180

1 000

15 159

2 503 448

13 784

462 926

5 632

30 963

352

514 049

2 602

Moderbolaget 2006 Derivat med positiva värden eller värde noll

Ränterelaterade Bokfört värde

Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

744

14 465

116

264

Summa

744

14 465

116

264

Övriga derivat Innehavda optioner

458

102 117

140

6 323

4 762

17 316

Terminer

1 498

1 490 326

5 748

253 034

108

Swappar

11 162

727 419

1 299

57 215

7 187

316 572

4 776

17 424

Övriga Summa varav clearat

73 572

13 132

2 393 434

352

469 428

Ränterelaterade Derivat med negativa värden

Bokfört värde

2 602 Valutarelaterade

Nominellt värde

Bokfört värde

Aktierelaterade m m

Nominellt värde

Bokfört värde

Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning Swappar, verkligt värde säkring

2 689

635

Summa

2 689

635

Övriga derivat Utställda optioner

544

183 806

140

6 381

5 407

19 588

Terminer

1 419

1 437 661

7 142

299 495

1 300

Swappar

11 862

762 274

1 557

69 620

8 839

375 496

5 435

20 888

Övriga derivat Summa varav clearat

55 984

13 838

2 439 725

352

514 049

2 602

Koncernen

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

18 523

13 793

1 059

1 158

101

18 624

13 889

1 059

1 158

Kundbas

737

677

Övrigt

778

500

206

215

Summa

1 515

1 177

241

215

Summa

20 139

15 066

1 300

1 373

Med obestämbar nyttjandeperiod Goodwill Varumärke Summa Med bestämbar nyttjandeperiod

Vid 2005 års förvärv av minoritetsandel i AS Hansabank bedömdes en del av anskaffningsvärdet utgöra värdet av det förvärvade företagets varumärke. Varumärkets nyttjandeperiod kan inte fastställas utan är obestämbar. Huruvida nyttjandeperioden är obestämbar eller bestämbar omvärderas årligen.

Koncernen Goodwill och varumärke

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

13 889

14 329

2 178

Anskaffningsvärde Ingående balans Nyanskaffningar genom rörelseförvärv

4 189

Avyttringar Valutakursdifferenser Utgående balans

9 537

–440

18 624

13 889

2 202

2 178

–1 020

–901

Ackumulerade avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar

–123

–119

–1 143

–1 020

1 059

1 158

Anskaffningsår

Bokfört värde

AS Hansabank

1999

1 146

A/S Hansabanka

2000

AB bankas Hansabankas

2001

135

OU Evision Grupp

2004

AS Hansabank

2005

10 297

OAO Swedbank

2005

OOO Swedbank

2005

Utgående balans Redovisat värde

18 624

Specifikation av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod i koncernen

13 889

Goodwill

Goodwill och varumärke med obestämbar nyttjandeperiod förvärvade i ovanstående rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet, som beräknas genom att nuvärdesberäkna uppskattade framtida kassaflöden. Diskonteringsfaktorn har i samtliga fall fastställts enligt formeln Riskfri ränta + Beta x (Marknadens avkastningskrav — Riskfri ränta) + Alfa. Alfa inkluderar företagsspecifika risker såsom påslag för illikviditet och småbolagsstorlek. Betavärdet anger enhetens utveckling på aktiemarknaden i förhållande till hela aktiemarknadens utveckling. Kassagenererande enhet för goodwill och varumärke uppkommen vid förvärven av AS Hansabank utgörs av AS Hansabanks koncern. Med enhetens framtida kassaflöden avses kassaflöden som moderbolaget, Swedbank AB, erhåller om maximal möjlig utdelning lämnas med beaktande av kapitaltäckningsregler och skatteeffekter. Uppskattningarna baseras på tre års finansiella planer som fastställts av AS Hansabanks koncernledning. Därefter uppskattas ett evigt kassaflöde som successivt reduceras tills att en normal lönsamhetsnivå på en mogen marknad uppnås. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 11,3 procent före skatt och 10,0 procent efter skatt. Nedskrivningsprövning avseende goodwill och varumärke har skett både sammantaget och individuellt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen. Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av Swedbank Robur AB utgörs av Roburkoncernen i sin helhet. Separat beräkning görs också avseende goodwill uppkommen vid Swedbank Robur AB:s förvärv av Swedbank Robur Försäkring AB. Juridisk enhet Swedbank Robur Försäkring AB motsvarar i det fallet kassagenererande enhet. Med enhetens framtida kassaflöden avses kassaflöden som respektive moderbolag erhåller om maximal utdelning lämnas med beaktande av kapitaltäckningsoch solvensregler. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 15,6 procent före skatt och 11,2 procent efter skatt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen. Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av Föreningsbanken AB, FSB Bolåndirekt Bank AB och Söderhamns Sparbank AB utgörs av Svensk bankrörelse. Med enhetens framtida kassaflöden avses kassaflöden som maximalt kan lämnas som utdelning från verksamheten med beaktande av kapitaltäckningsregler. Uppskattningarna baseras på tre års finansiella planer fastställda av koncernledningen. Därefter uppskattas ett evigt framtida kassaflöde som uppkommer vid en normal lönsamhetsnivå på en mogen marknad. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 13,4 procent före skatt och 9,7 procent efter skatt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen. Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av First Securities ASA utgörs av First Securities koncern. Med enhetens framtida kassaflöden avses kassaflöden som moderbolaget, Swedbank AB, erhåller om maximal möjlig utdelning lämnas med beaktande av kapitaltäckningsregler och skatteeffekter. Uppskattningarna baseras på tre års finansiella planer som fastställs av First Securities koncernledning. Därefter uppskattas ett evigt kassaflöde. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 18,8 procent före skatt och 13,5 procent efter skatt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen. Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av OJSC Swedbank utgörs av OJSC Swedbank koncernen. Förutom OJSC Swedbank ingår CJSC Swedbank Invest. Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen då enheten är redovisad till bedömt verkligt värde minus försäljningskostnader. Övrig goodwill har nedskrivningsprövats genom att räkna fram nyttjandevärdet på likvärdigt sätt som ovan. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen. För samtliga enheter kunde diskonteringsfaktorn före skatt ha höjts med 1 procentenhet utan att nedskrivningsbehov uppkommit. Koncernen Kundbas och övrigt

Swedbank Robur AB

1995

328

Anskaffningsvärde

Swedbank Försäkring AB

1998

651

Ingående balans

Svenska kyrkans fondaktiebolag

2005

Föreningsbanken AB

1997

1 342

Kontoret i Bergsjö

1998

Ölands Bank AB

1998

FSB Bolåndirekt Bank AB

2002

159

Söderhamns Sparbank AB

2007

Nyanskaffningar genom rörelseförvärv

2005

194

2007

4 165

AS Hansabank Summa

101 18 624

1 543

253

189

313

–1

–72

50 12

–22

2 114

1 594

306

253

–417

–298

–38

–23

–27

–15

Ackumulerade avskrivningar

Avgår vid avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferenser

2005

1 594

Avyttringar

Årets avskrivningar Varumärke

2006

Ingående balans OJSC Swedbank (TAS-Kommerzbank)

2007

Nyanskaffningar genom separata förvärv

Utgående balans First Securities ASA

2006

Nyanskaffningar genom intern utveckling av IT-system

Valutakursdifferenser

Moderbolaget

2007

69 –201

–186

–2

Utgående balans

–598

–417

–65

–38

Redovisat värde

1 516

1 177

241

215

noter

Immateriella anläggningstillgångar

87 årsredovisning 2007

forts. not 27

Vid 2007 års förvärv av JSCB TAS-Kommerzbank (namnändrat till OJSC Swedbank) och Söderhamns Sparbank AB bedömdes en del av anskaffningsvärdet utgöra värdet av det förvärvade företagens kundbaser. Värdet beräknades som ett nuvärde av del av framtida vinstmarginal på kundernas affärsvolym vid förvärvstidpunkten. Tillgångarnas nyttjandeperioder fastställdes till 7,5–9 år, vilket uppskattades motsvara affärsrelationernas, vid förvärvstidpunkten, åter stående löptid. Affärsvolymer förväntas minska linjärt till noll under perioden, vilket medför en degressiv avskrivningsmetod. På så sätt återspeglar avskrivningen hur tillgången successivt förbrukas. För övriga immateriella anläggningstillgångar fördelas också det avskrivningsbara beloppet systematiskt över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden överstiger aldrig 20 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas systematiskt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod har inte ändrats under året. Någon indikation på nedskrivningsbehov fanns inte.

Ackumulerade avskrivningar Ingående balans

Koncernen

Moderbolaget

2006

2007

–9

–42

–36

Valutakursdifferenser

–10

Utgående balans

–278

–226

–10

–9

Redovisat värde

1 267

711

Taxeringsvärde, svenska fastigheter

–1

Enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obegränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Bedömda nyttjandeperioder har inte ändrats under året. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte.

2006

Övriga tillgångar Koncernen

Fastigheter övertagna för skydd av fodran

Summa

Inventarier

1 421

1 140

607

622

Byggnader och mark för den egna verksamheten

1 267

711

Summa

2 688

1 851

622

634

Summa

2 688

1 853

622

634

Inventarier

2007

2006

2007

2006

4 191

4 452

2 810

3 216

765

558

276

223

–766

–782

–636

–629

–37

4 242

4 191

2 451

Fondlikvidfordringar*

Anläggningstillgångar

noter

–9

Årets avskrivningar

Omsättningstillgångar

årsredovisning 2007

–203

Materiella tillgångar 2007

–226

Avgår vid avyttringar och utrangeringar

Koncernen

Moderbolaget

2006

2007

10 199

5 269

9 030

4 736

921

Koncernbidrag Övrigt**

Moderbolaget

2007

2006

3 958

2 948

1 206

547

Summa

14 157

8 217

14 972

1 482

Brutto fondlikvidfordringar

14 008

7 178

12 839

1 923

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler. ** Återtagen leasingegendom uppgick till 0 mkr (41) i koncernen. ** Reserv för sannolika kreditförluster ingår med 3 mkr (3) i koncernen. Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 2 mkr (2) i koncernen.

Anskaffningsvärde Ingående balans Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferenser Utgående balans

Avgår vid avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar Valutakursdifferenser

–3 051

–3 295

–2 188

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen

2 810

Ackumulerade avskrivningar Ingående balans

–2 524

717

652

584

589

–462

–434

–239

–253

–25

–1

Utgående balans

–2 821

–3 051

–1 844

–2 188

Redovisat värde

1 421

1 140

607

622

2006

2007

Upplupna ränteintäkter

7 039

4 474

9 984

5 968

Övrigt

2 669

2 594

1 390

1 848

Summa

9 708

7 068

11 374

7 816

Byggnader och mark för den egna verksamheten

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Ingående balans

937

904

Nyanskaffningar

577

Avyttringar och utrangeringar

–12

–16

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

42 460

31 605

41 761

31 284

899

665

66 326

42 773

78 294

59 280

80 092

63 441

397

3 135

1 283

Värderingskategori, övriga finansiella skulder Svenska banker Övriga svenska kreditinstitut Utländska banker Övriga utländska kreditinstitut

Koncernen

2006

Skulder till kreditinstitut Koncernen

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara fem år och deras restvärde bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte. Inom inventarierna ingår operationella leasingavtal med ett ackumulerat anskaffningsvärde på 46 mkr och med ackumulerade avskrivningar på 12 mkr. Framtida minimileaseavgifter uppgår till 16 mkr, varav 13 mkr erhålls senare än ett år men inom fem år.

Moderbolaget

2007

Summa

122 050

94 685 189 462 137 596

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Anskaffningsvärde Handel

Valutakursdifferenser Utgående balans

–31

1 545

937

Svenska banker Övriga svenska kreditinstitut Utländska banker

24 392

11 276

24 005

2 762

1 455

2 762

1 455

14 581

23 226

14 573

23 226

41 735

35 957

41 340

37 131

Övriga utländska kreditinstitut Summa Summa

1 174 163 785 130 642 230 802 174 727

varav koncernföretag varav intresseföretag

11 276

2 711

2 052

66 962

44 601

2 711

2 052

In- och upplåning från allmänheten Koncernen 2007

2006

Moderbolaget 2007

2006

Värderingskategori, övriga finansiella skulder 328 011

283 709

330 335

286 298

Inlåning utländsk allmänhet

119 325

91 668

7 206

4 581

Summa

Koncernen

Upplupna räntekostnader

Inlåning svensk allmänhet Upplåning

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övrigt Summa

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

10 516

8 479

2 764

2 339

4 996

4 334

1 389

1 229

15 511

12 813

4 153

3 568

447 359 375 424 337 541 290 879

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Avsättningar

Handel

Koncernen Inlåning utländsk allmänhet

12 745

4 873

7 446

12 745 7 446

Övrigt*

Inlåning svensk allmänhet Summa Summa

6 143

4 420

6 143

4 420

11 016

24 611

11 016

24 611

458 375 400 035 348 557 315 490

varav i koncernföretag * nominellt belopp uppgår till

6 153

4 407

Koncernen 2006

4 741

Avsättningar för försäkringsavtal Övriga avsättningar

Värderingskategori, övriga finansiella skulder Obligationslån Summa

84 226

59 747

77 002

52 080

84 226

59 747

77 002

52 080

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel

Certifikat

116 733

65 044

116 733

65 044

Obligationslån

18 682

25 786

18 701

25 786

Övrigt

16 945

2 672

16 945

2 671

Summa

588 890 501 461 152 379

93 501

Summa

673 116 561 208 229 381 145 581

Övrigt*

Certifikat Obligationslån

98 719

84 636

337 811

323 323

varav koncernföretag

29 912

* nominellt belopp uppgår till

15 029

409 803

Övriga skulder Koncernen

2 904

2 483 49

72 61

4 954

4 653

136

122

Specifikation av Avsättningar för pensioner Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernbalansräkningen som en avsättning. Koncernen beräknar avsättningar och kostnader för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt egna antaganden om framtida utveckling. Det verkliga värdet av tryggande som skett avräknas ifrån avsättningarna. Om verkligt utfall avviker från i beräkningen fastställda antaganden eller om antaganden förändras uppstår aktuariella vinster eller förluster. Aktuariella vinster och förluster resultatförs först då det ingående värdet överstiger 10 procent av det högsta värdet av antingen pensionsförpliktelserna eller förvaltningstillgångarna. I koncernen redovisas också en avsättning för löneskatt på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till grund för årets löneskatteberäkning. Beroende på svårigheten att fastställa när skillnaden blir föremål för verklig löneskattebetalning värderas avsättningen till dess nominella värde. Näst intill samtliga anställda i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP (Bankernas tjänstepension). Pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. För personer i ledande ställning finns individuella förmånsbestämda pensionslöften. Koncernens pensionsförpliktelser tryggas främst genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretag men även stiftelsetryggande förekommer. Dessutom finns en mindre förmånsbestämd pensionsplan för anställda i det norska dotterföretaget First Securities ASA. Planens utgående pensionsskuld per årsskiftet uppgick till 54 mkr (57). Förvaltningstillgångarna uppgick till 43 mkr (57). Beloppen redovisas nedan tillsammans med den svenska pensionsplanen.

Moderbolaget 2006

19 220

4 030

18 486

3 064

Skuld inlånade värdepapper

44 229

34 802

44 229

34 803

1 095

1 125

Fonderade pensionsförpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde

11 917

10 974

7 070

7 148

75 366

49 806

70 880

46 140

23 067

5 939

22 294

4 973

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

388

108

Fondlikvidskulder*

Brutto, fondlikvidskulder

362

2007

Summa

2006

Övrigt

2007

Koncernskulder

1 613

Reserveringar för garantier Summa

2006

1 508

Övriga skatter

4 407

Moderbolaget

2007

Uppskjuten löneskatt avseende avsättningar för pensioner

4 989

2007

2006

Avsättningar för skatter

6 153

Emitterade värdepapper m m 2007

Avsättningar för pensioner

Moderbolaget

2007

Koncernen Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensionsförpliktelser

2007

2006

15 018

13 691

–10 380

–10 213

Summa

4 638

3 478

Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust

–3 130

–1 865

Avsättningar för pensioner

1 508

1 613

noter

4 873

89 årsredovisning 2007

Inlåning svensk allmänhet

forts. not 36

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen Tjänstgöringskostnad under innevarande period Kostnader för förtida pensionsavgång Ränta på pensionsavsättningen Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Resultatredovisad aktuariell nettoförlust

506

478

–514

–488

Koncernen tillämpar den så kallade korridorregeln. Tillämpningen innebär att aktuariella nettoförluster resultatredovisas då den ingående aktuariella nettoförlusten överstiger 10 procent av det högsta värdet av pensionsförpliktelser eller förvaltningstillgångar. Överskjutande belopp resultatförs under de anställdas återstående tjänstgöringstid. Då koncernens aktuariella nettoförlust vid utgången av 2007 överstiger gränsbeloppet medför det att koncernens resultaträkning 2008 kommer att belastas med 1/15 av överskjutande belopp eller med 109 mkr.

507

480

Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner

187

149

Aktuariella antaganden, procent

2007

2006

Löne- och avkastningsskatt

119

122

Diskonteringsränta 1 januari

3,75

Summa pensionskostnad

813

751

Diskonteringsränta 31 december

3,75

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar

5,00

Framtida årliga löneökningar 1 januari

3,50

3,25

Framtida årliga löneökningar 31 december

4,00

3,50

Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation

2,00

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari

2,75

2,50

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december

3,00

2,75

20,00

Rörelseförvärv Tjänstgöringskostnad under innevarande period Kostnader för förtida pensionsavgång Ränta på pensionsavsättningen Aktuariella förluster och vinster, netto Pensionsutbetalningar Kursförändringar Utgående förpliktelser

Förändringar av förvaltningstillgångar Ingående verkligt värde Rörelseförvärv Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar noter

455

Pensionskostnad förmånsbestämda planer

Ingående förpliktelser

Aktuariella vinster och förluster, netto Pensionspremier och avsättningar till stiftelser Pensionsutbetalningar Kursförändringar Utgående verkligt värde

årsredovisning 2007

2006

482

Förändringar av fonderade förmånsbestämda pensionsförpliktelser

2007

2006

13 691

12 939

26 482

455

506

478

719

215

–414

–409

–4

15 018

13 691

2007

2006

10 213

9 670

20 514

488

–581

–124

621

591

–414

–409

–3

10 380

10 213

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick till —67 mkr. Koncernen förväntas tillskjuta cirka 650 mkr under 2008 för att trygga förmånsbestämda pensionslöften. I utgående förvaltningstillgångar ingår aktier i Swedbank AB med 272 mkr (644), banktillgodohavande med 282 mkr (356) samt av koncernen emitterade räntebärande värdepapper med 43 mkr (48). Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust

2007

2006

Ingående aktuariella vinster och förluster, netto

1 865

1 544

713

390

Pensionsförpliktelser Årets aktuariella nettoförlust till följd av ändrade antaganden Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettoförlust på pensionsförpliktelser Resultatredovisad aktuariell nettoförlust

–175

–33

–18

581

124

Förvaltningstillgångar Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettoförlust på förvaltningstillgångar Kursförändringar

–2

Utgående aktuariell nettoförlust

3 130

1 865

Korridorregel

2007

2006

Ingående aktuariella vinster och förluster, netto

1 865

1 544

Korridorbelopp

1 369

1 294

Överskott Genomsnittlig återstående tjänstgöringstid Resultatredovisad aktuariell nettoförlust

496

250

15 år

14 år

Anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång

När kostnaden för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen baserar, för de svenska förmånsbestämda löftena, sitt ränteantagande på realränteobligation 3104, eftersom värdepappret handlas aktivt och har en löptid som är nära pensionsförpliktelsernas. En höjning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en minskning av pensionsavsättningen med 633 mkr och en minskning av pensionskostnaden med 31 mkr. Tillgångar som finns avsatta för att trygga pensionsförpliktelserna placeras i olika finansiella instrument. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar speglar den förväntade avkastningen dessa finansiella instrument förväntas ha i årligt genomsnitt under återstående löptid. Antagandet baseras på den blandning av finansiella instrument som ska finnas och är efter avdrag för omkostnader och avkastningsskatt. Under 2007 var tillgångarna placerade i 24 procent (20) aktier, 71 procent (76) räntebärande värdepapper samt 5 procent (4) i övrigt. Vid beräkning av den förväntade avkastningen, som redovisas i resultaträkningen, tas också hänsyn till förändringar av tillgångarna till följd av under året gjorda inbetalningar och pensionsutbetalningar. Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån olika inkomstbasbelopp. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då sådan uppräkning historiskt sett alltid har skett. BTP innehåller en möjlighet för anställda att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för den anställde görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen. Avsättningar för försäkringsavtal Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

Efterställda skulder Koncernen

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Förlagslån

28 776

24 620

26 015

22 336

Eviga förlagslån

10 677

9 400

10 677

9 400

Värderingskatergori, övriga finansiella skulder

Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde Summa

283

405

283

404

39 736

34 425

36 975

32 140

Moderbolaget Specifikation av efterställda skulder

Valuta

Nominellt belopp, milj

Bokfört belopp, mkr

1989/2019

SEK

111

123

Kupongränta, % 11,00

1993/2008

SEK

216

218

nollkupongobligation

1994/2010

SEK

1 259

1 128

nollkupongobligation

1998/2008

EUR

152

1 443

5,50

1998/2008

EUR

100

5,50

1999/2009

EUR

200

1 515

rörlig

2003/2013

2008

EUR

150

1 419

rörlig

2005/2015

2010

USD

300

1 926

rörlig

2006/2016

2011

GBP

250

3 169

5,25

2006/2016

2011

USD

482

rörlig

2006/2016

2011

EUR

150

1 419

rörlig

2006/2016

2011

SEK

1 935

1 934

rörlig

2006/2016

2011

SEK

250

245

4,23

2006/2016

2011

SEK

2 100

rörlig

2006/2016

2011

SEK

1 100

rörlig

2007/2017

2012

USD

400

2 571

rörlig

2007/2017

2012

EUR

400

3 766

5,57

2007/2017

2012

NOK

156

184

5,36

2007/2017

2012

SEK

790

782

5,90

2007/2017

2012

SEK

384

rörlig

Summa

Eviga förlagslån Löptid

26 008

Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB

Valuta

Nominellt belopp, milj

Bokfört belopp, mkr

1996/evigt

2011

JPY

10 000

625

4,35

1997/evigt

2012

USD

357

8,01

1997/evigt

2012

USD

200

1 408

7,50

1998/evigt

2028

JPY

5 000

306

5,00

2005/evigt

2010

EUR

105

993

rörlig

2000/evigt*

2010

USD

300

2 047

9,00

2004/evigt*

2016

GBP

200

2 474

5,75

2005/evigt*/**

2015

JPY

14 000

796

4,00

2007/evigt*

2017

SEK

2 000

1 961

6,67

Summa

* Lånen har sådana villkor att de godkänts av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott. ** Räntan är i USD.

10 967

Kupongränta, %

noter

Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB

91 årsredovisning 2007

Tidsbundna förlagslån Löptid

Obeskattade reserver

Moderbolaget

Ackumulerade överavskrivningar

Periodiseringsfond

Total

358

3 000

3 358

Ingående balans 2006 Upplösning

–132

Utgående balans 2006

226

–132

Avsättning Upplösning Utgående balans 2007

3 000

3 226

2 024

–86 5 024

Koncernen För egna skulder ställda panter Statspapper och obligationer pantsatta för skulder, kreditinstitut Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänhet

2006

42 305

37 567

42 305

37 567

6 205

20 190

5 164

32 352

32 810

32 352

32 810

Statspapper och obligationer pantsatta för derivat

210

69 666

65 292

253

1 015

253

1 015

150 880 157 084

81 214

91 792

2007

2006

3 000

Avsättning 2007

2 024

Fondandelar pantsatta för försäkringstagare Kontanter Summa

Bokfört värde för skulder där pant ställts uppgick 2007 till 115 519 mkr.

Eget kapital enligt ÅRKL Koncernen

Koncernen

Moderbolaget

2006

2007

2006

Bundet eget kapital Aktiekapital

10 823

Reservfond

9 331

6 489

Övriga fonder

7 216

5 545

27 370

25 699

Summa

2007

20 190

Avsättning 2004

2007

2006

6 205

Periodiseringsfond

Moderbolaget

2007

Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken

–86

140

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Övriga ställda panter

2006

2007

2006

Värdepapperslån

17 508

6 727

17 508

6 727

Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden

14 461

5 066

14 433

4 954

142

136

142

136

32 111

11 929

32 083

11 817

Kontanter Summa

17 312

Moderbolaget

2007

17 312

Fritt eget kapital

noter

Ansvarsförbindelser

årsredovisning 2007

Valutaomräkning av utlandsverksamhet Kassaflödessäkringar

155

–200

–65

2006

2007

2006

Kreditgarantier

8 320

6 708

4 038

18 141

18 713

20 739

18 667

19 558

229

189

224

189

2 695

2 584

2 126

1 847

40 548

34 475

19 623

19 003

Övriga fullgörandegarantier

Summa

40 638

34 275

19 623

19 003

Accepterade och endosserade växlar

315

303

68 323

60 277

Summa eget kapital

Beviljade ej disponerade remburser 36 935

36 315

Periodens förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital.

Övriga ansvarsförbindelser Summa Reservering för befarade kreditförluster Åtaganden

Antal aktier

2007 515 373 412

530 310 943

515 373 412

Ingående balans

515 373 412

Utgående balans

515 373 412

Indragning av återköpta aktier Utestående antal aktier

1 367

345

291

256

31 324

30 565

25 346

39 991

–94

–61

–72

–49

Koncernen

Moderbolaget

2006 Nominella belopp

Antal aktier

Moderbolaget

2007

Balanserad vinst Minoritetskapital

Koncernen

Nominella belopp

–14 937 531

Beviljade ej utbetalade krediter Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter Summa

2007

2006

2007

2006

121 038

75 900

75 140

43 330

70 457

63 213

73 944

63 159

191 495 139 113 149 084 106 489

Nominellt belopp för ränte-, aktieoch valutarelaterade kontrakt framgår av not 26 Derivat. Kvotvärde per aktie är 21 kronor. Samtliga aktier är fullt betalda.

Rörelsegrenar

Externa intäkter varav andel i intresseföretags resultat Interna intäkter Summa intäkter

15 802

8 773

331

–419

Swedbank Markets

Kapitalförvaltning och försäkring

Gemensam service & koncernstaber

Eliminering

Total

1 273

3 265

4 305

593

–668

32 924

292

–2 122

2 156

–2 208

1 876

424

17 678

8 773

–419

1 279

3 557

2 183

2 749

–2 876

187

257

705

Kostnader

9 000

3 546

771

1 992

888

3 303

–2 876

16 719

Årets resultat

6 194

4 322

–463

268

1 138

975

–298

12 136

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB

6 182

4 322

–463

268

1 010

975

–298

11 996

128

445 908

75 402

246 199

73 700

239 916

Avskrivningar

Minoriteten Tillgångar Kapitalandelar Skulder Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital

2006 Externa intäkter varav andel i intresseföretags resultat Interna intäkter Summa intäkter

12 971 792

232 421

1 735

943 376

218 330

13 257

46 986 1

5 984

40 681

441 970

32 924

140 –423 981

1 607 984

–423 981

1 539 976 1 607 984

416

2 193

28 416

14 091

7 273

6 305

3 938

1 702

6 283

971 792

232 421

13 257

46 986

445 908

75 402

246 199

–423 981

Swedbank Markets

Kapitalförvaltning och försäkring

Gemensam service & koncernstaber

Eliminering

Total

613

3 321

3 831

1 028

–359

29 197

190

–2 003

2 433

–2 533

Baltisk bankrörelse Baltisk InterSvensk affärsverk- bankrörelse nationell bankrörelse samhet investering bankrörelse

15 038

6 170

230

–445

1 909

68 008

–14

222

16 947

6 170

–445

617

3 511

1 828

3 461

–2 892

125

163

101

249

659

Kostnader

8 698

2 696

101

551

1 941

677

3 367

–2 892

15 139

Årets resultat

6 312

2 953

–511

–1

1 158

877

264

11 052

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB

6 314

2 953

–511

–1

984

877

264

10 880

71 094

228 692

69 378

222 793

Avskrivningar

Minoriteten Tillgångar Kapitalandelar Skulder Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital

–2 839 518

174 168 003

1 581

809 463

157 818

12 269

17 977

320 253

4 985

16 713

316 682

29 197

172

–304 817

1 352 989

–304 817

1 293 015

–304 817

1 352 989

360

30 055

10 185

7 284

1 264

3 571

1 716

5 899

839 518

168 003

12 269

17 977

320 253

71 094

228 692

1 971 59 974

Rörelsegrenarna Svensk bankrörelse, Swedbank Markets, Kapitalförvaltning och försäkring samt Gemensam service & koncernstaber bedriver verksamhet främst inom Sverige. Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks växande internationella verksamhet utanför hemmamarknaderna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. De koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av TAS-Kommerzbank redovisas inom Internationell bankrörelse. Affärsverksamheten inom Baltisk bankrörelse särredovisas från de koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av Hansabank, som redovisas som Baltisk bankrörelse investering. På detta sätt möjliggörs en tydligare analys av hur den baltiska affärsverksamheten utvecklas. Kommentarerna om Baltisk bankrörelse i denna årsredovisning avser affärsverksamheten om inte annat anges.

noter

Beskrivning av rörelsegrenarnas verksamhet finns på sidorna 14—42. Baltisk bankrörelse Baltisk InterSvensk affärsverk- bankrörelse nationell 2007 bankrörelse samhet investering bankrörelse

93 årsredovisning 2007

Söderhamns Sparbank AB

Rörelseförvärv

Med rörelseförvärv avses förvärv av verksamheter där moderbolaget direkt eller indirekt får kontroll över den förvärvade verksamheten. Rörelseförvärv under 2007

Swedbank AB förvärvade den 28 februari 2007 återstående 60 procent av aktierna i Söderhamns Sparbank AB, som därmed blev helägt dotterföretag från samma datum. Tidigare konsoliderades företaget som intresseföretag. Söderhamns Sparbank AB har under 2007 fusionerats med Swedbank AB att gälla från 28 februari 2007. Bokfört i Bokfört i det förkoncernen värvade företaget vid förvärvsvid förvärvstidtidpunkten punkten

OJSC Swedbank Swedbank AB förvärvade den 9 juli 2007 100% av aktierna i JSCB TAS-Kommerzbank senare namnändrat till OJSC Swedbank. OJSC Swedbank äger i sin tur samtliga aktier i CJSC TAS-Investbank, namnändrat till CJSC Swedbank Invest. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Därutöver kan en tilläggsköpeskilling om maximalt 250 miljoner dollar komma att utbetalas, dock senast inom tre år. Tilläggsköpeskillingen baseras på det förvärvade företagets resultat och finansiella utveckling och värderades vid förvärvstillfället till 125 miljoner dollar. Ingående fastigheter i rörelseförvärvet var redan i dotterföretaget redovisade till verkligt värde. Bokfört i Bokfört i det förkoncernen värvade företaget vid förvärvsvid förvärvstidtidpunkten punkten

Tillgångar

9 360

Skulder

8 448

912

Dotterföretagets nettotillgång Immateriella anläggningstillgångar, kundbas

243

Uppskjuten skatt

–61

Summa

1 094

Erlagd köpeskilling

4 606

noter

Bedömd tilläggsköpeskilling

årsredovisning 2007

Transaktionskostnader Anskaffningsvärde Goodwill Justering av goodwill till följd av kassaflödessäkring Total goodwill

840 58 5 504 4 410 157 4 567

Kassaflöde Förvärvad likviditet i dotterföretaget

Tillgångar

1 159

Skulder

1 044

1 039

Dotterföretagets nettotillgång

115

120

Tidigare konsoliderat eget kapital som intresseföretag

–48

Övervärde, utlåning

Immateriella anläggningstillgångar, kundbas

Övrigt

Uppskjuten skatt

–19

Summa

115

Erlagd köpeskilling

117

Anskaffningsvärde

117

Goodwill uppkommen vid förvärvet

Goodwill uppkommen vid tidigare förvärv

Total goodwill

Kassaflöde Förvärvad likviditet i dotterföretaget

Erlagt kontant

–117

Netto

–112

Uppkommen goodwill återspeglar främst värdet av framtida förväntade affärsvolymer och expansion. Utlåningen har värderats som om tillgången förvärvats separat. Värdet av kundbasen har uppskattats genom att nuvärdesberäkna del av framtida vinsmarginal av befintliga kunders affärsvolymer. Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 16 mkr till Årets resultat 2007 och med 42 mkr till intäkterna 2007. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2007 hade företaget bidragit med 18 mkr till Årets resultat och med 50 mkr till intäkterna.

289

Erlagt kontant

–4 664

Netto

–4 375

Uppkommen goodwill återspeglar främst värdet av framtida förväntade affärsvolymer och expansion. Värdet av kundbasen har uppskattats genom att nuvärdesberäkna del av framtida vinsmarginal av befintliga kunders affärsvolymer. Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 126 mkr till Årets resultat 2007 och med 558 mkr till intäkterna 2007. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2007 hade företaget bidragit med 147 mkr till Årets resultat och med 897 mkr till intäkterna.

Övriga Bokfört i Bokfört i det förkoncernen värvade företaget vid förvärvsvid förvärvstidtidpunkten punkten

Dotterföretags nettotillgång

Immateriella anläggningstillgångar, programvara

Summa

Anskaffningsvärde

Rörelseförvärv under 2006 Koncernen förvärvade den 1 februari 2006 100,00 procent i LRF Leasing AB (namnändrat till Merkantil Leasing i Stockholm AB) via Swedbank Finans AB. Det verkliga värdet för identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten uppgick till följande:

Identifierbara nettotillgångars verkliga värde

Dotterföretagets nettotillgång Goodwill uppkommen vid förvärvet Erlagd köpeskilling inklusive anskaffningskostnader

Bokfört i Bokfört i det förkoncernen värvade företaget vid förvärvsvid förvärvstidtidpunkten punkten

4 17

Från förvärvstidpunkten har dotterföretaget bidragit med 1 mkr i Årets resultat 2006.

Verkligt värde för finansiella instrument

Jämförelse mellan bokfört och verkligt värde för koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder som omfattas av IAS 39. Verkligt värde

Bokfört värde

Skillnad

37,2

37,1

0,1

35,9

Tillgångar Finansiella tillgångar enligt IAS 39 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m verkligt värde via resultaträkningen hålles till förfall Utlåning till kreditinstitut lånefordringar verkligt värde via resultaträkningen

1,3

1,2

174,0

102,4

0,1

71,6

1 133,7

1 135,3

–1,6

lånefordringar

628,6

630,2

–1,6

verkligt värde via resultaträkningen

505,1

78,4

78,3

Utlåning till allmänheten

Obligationer och räntebärande värdepapper verkligt värde via resultaträkningen investeringar som hålles till förfall

0,1

6,1

verkligt värde via resultaträkningen

6,0

tillgängliga för försäljning

0,1

37,0

112,4

1 578,8

1 580,3

Aktier och andelar

Derivat Övriga finansiella tillgångar Summa Aktier och andelar i intresseföretag

Värderingsmodeller baserade på observerbar Noterat marknads- marknadsdata pris

–1,5

2,2

Icke finansiella tillgångar

25,5

Summa

2007 mdkr

Finansiella instrument bokförda till verkligt värde

1 608,0

Verkligt värde

Bokfört värde

Skillnad

Belåningsbara statsskuld förbindelser m m Utlåning till kreditinstitut

Finansiella skulder enligt IAS 39

Utlåning till allmänheten

övriga finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen In- och upplåning från allmänheten övriga finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen Emitterade värdepapper m m övriga finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen Efterställda skulder övriga finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen Derivat Övriga finansiella skulder Summa Icke finansiella skulder Summa

163,8

122,1

41,7

458,4 447,4

Total

Tillgångar

Skulder

Skulder till kreditinstitut

noter

2007 mdkr

Finansiella instrument värderade enligt IAS 39 Bokförda och verkliga värden överensstämmer till väldigt stor del beroende på att IAS 39 både kräver och ger koncernen möjlighet att i stor omfattning använda verkliga värden i redovisningen. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs i första hand utifrån noterade marknadspriser. För dessa beräknades verkligt värde på basis av mittkursen när marknaden stängde sista dagen 2007. Då noterade marknadspriser saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata. För OTC-instrument är beräkningen av verkliga värden baserad på priser för jämförbara noterade instrument. För ut- och inlåning med rörlig ränta anses verkligt värde motsvara bokfört värde. Verkliga värden för ut- och inlåning med bunden ränta beräknas genom diskontering av framtida avtalade eller förväntade kassaflöden under räntebindningstiden. Diskontering sker med utgångspunkt i koncernens upplåningsränta för olika löptider och vid värdering av utlåning med tillägg av kreditmarginal. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginal saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. Kreditmarginalen omvärderas för utlåning till motparter med bristande betalningsförmåga. Vid beräkning av verkliga värden för ut- och inlåning ingår således ingen uppskattning av det värde som framtida ej avtalade marginaler på ut- och inlåning representerar. En del av inlåningen som direkt är betalbar på anfordran anses i praktiken ha en räntebindning på mellan 2 och 3 år. En värdering baserat på denna bedömning medförde per årsskiftet ett positivt värde med 0,6 mdkr. Enligt IAS 39 får dock inte inlåning som direkt är betalbar på anfordran åsättas ett lägre verkligt värde än vad som ska betalas vid anfordran.

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

35,9

0,0

35,9

71,6

505,1

505,1 78,3

72,3

6,0

Aktier och andelar

5,9

0,1

6,0

458,4

Derivat

0,0

37,0

447,4

Summa

114,1

619,8

733,9

Skulder

11,0

673,0

673,1

–0,1

Skulder till kreditinstitut

41,7

84,1

84,2

–0,1

In- och upplåning från allmänheten

11,0

588,9

268,0

320,9

588,9

39,7

Derivat

0,0

36,3

39,4

Summa

268,0

409,9

677,9

39,4 0,3

0,3

36,3

158,5

1 529,7

1 529,8 9,9 1 539,7

Emitterade värdepapper m m

Värderingsmodeller som uteslutande baserats på egna antaganden har inte använts. –0,1

95 årsredovisning 2007

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser mot koncernen och att ställda säkerheter ej täcker fordran. Koncernen analyserar och följer upp kreditrisker utifrån ett internt riskklassificeringssystem i syfte att säkerställa att kreditriskerna inte överstiger önskade nivåer. Den centrala delen i riskklassificeringssystemet utgörs av cirka sjuttio modeller för klassificering av kreditrisk. Utöver dessa är metoder och rutiner för konstruktion och underhåll av modellerna samt rutiner för riskklassificering i kreditverksamheten nödvändiga för att skapa en helhet. De tre delarna, metoder vid konstruktion, modeller samt rutiner för åsättande av riskklass, hålls samman av ett antal styrande dokument, utfärdade av styrelsen, verkställande direktören och chefen för koncernens riskkontroll. Samtliga riskklassificeringar som görs i kreditverksamheten stöds av IT-system där riskklassificeringsmodellerna är implementerade. Utöver systemet för riskklassificering vid affärstillfället finns, för krediter med homogen karaktär, ett system för automatisk omvärdering av kreditrisk. Med modell för riskklassificering avses regler för hur en kund/motpart inom en viss kategori åsätts ett värde på en riskskala. Med hjälp av riskskalan rangordnas motparterna alternativt exponeringarna från de med högst risk för fallissemang till dem med lägst. För varje kategori har ett riskvärde fastställts. Riskklassificering ingår som en

noter

Koncernen 2007 Land

årsredovisning 2007

Sverige OECD ** varav Danmark varav Norge varav Finland Baltikum varav Estland varav Lettland varav Litauen Ukraina Ryssland Latinamerika varav Argentina varav Brasilien Japan Övriga Ostasien varav Sydkorea varav Kina Övriga länder Summa

Utlåning 951 157 150 802 40 760 17 453 6 627 177 149 68 629 58 033 50 487 12 310 10 906 574 460 260 1 645 1 1 388 4 498 1 309 301

integrerad del i kreditberedningen och föreslagen riskklass ska prövas och fastställas i samband med kreditbeslutet. Vidare påverkar riskklassificeringen kraven på djup i analys och dokumentation samt styr på vilket sätt uppföljningen av kunden ska ske. En försämrad riskklass kan också medföra att en inträffad förlusthändelse skett och att bokföring av kreditförlust kan komma att ske. Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistisk metod inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom experters bedömningar. Modellerna valideras såväl vid nykonstruktioner som löpande. Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Med tanke på att kreditengagemangen oftast har längre löptid, utvärderas modellerna även på längre sikt. Sammanfattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna är mycket tillförlitliga. På sidan 63 ges ytterligare en utförligare beskrivning av koncernens arbetssätt med kreditrisker. Koncernens maximala kreditriskexponering, utan beaktande av säkerheter, fördelar sig enligt följande:

Derivat* Placeringar 11 221 25 532 1 063 2 743 243 159 114 22 24

81 156 32 511 1 345 3 034 453 1 289 52 146 1 091 178 32

135

Garantier

Övrigt

Totalt

% av total

varav kreditinstitut

16 837 4 322 31 1 841 187 4 185 2 272 1 320 594 260 122 54

332 236

636 491 27 261

11 905 250 1 654 167 840 10 1 4 1 403 42 2 7 192 4 127

1 060 703 213 403 43 199 25 071 7 521 183 687 71 317 59 522 52 850 12 915 11 900 638 1 464 1 870 2 677 3 2 031 5 372 1 493 165

71,0 14,3 2,9 1,7 0,5 12,3 4,8 4,0 3,5 0,9 0,8 0,0 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,1 0,4 100,0

142 286 126 231 41 145 6 706 2 356 667 49 567 52 1 751 2 456 483 1 464 1 823 2 459 3 2 030 988 279 144

Garantier

Övrigt

Totalt

% av total

varav kreditinstitut

363 601 0 98 15 4 1 0 4 118 510 1 0 1 3 930 3 623 720 3 250

925 183 183 241 21 097 23 417 4 053 134 855 57 560 42 038 35 257 120 8 170 277 0 134 4 197 1 439 18 753 4 283 1 261 765

73,3 14,5 1,7 1,9 0,3 10,7 4,6 3,3 2,8 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1 0,4 100,0

137 284 155 046 21 068 15 126 1 502 827 77 739 11 120 1 601 136 0 134 4 197 1 380 18 752 1 156 301 747

990

36 984

191 115 492

* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 13 077 mkr. ** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien. Koncernen 2006 Land Sverige OECD ** varav Danmark varav Norge varav Finland Baltikum varav Estland varav Lettland varav Litauen Ukraina Ryssland Latinamerika varav Argentina varav Brasilien Japan Övriga Ostasien varav Sydkorea varav Kina Övriga länder Summa

Utlåning 833 697 129 229 17 468 12 834 3 273 129 563 55 577 40 648 33 338 2 7 220 211 0 132 4 005 398 15 21 3 091 1 107 416

Derivat* Placeringar 6 619 17 124 1 997 1 845 91 75 67 7 1

64 598 33 226 1 612 7 952 518 996 28 68 901

19 906 3 061 20 688 156 4 217 1 887 1 315 1 013

4 0 0 0 18 0 0 0 24 23 864

339 0 0 0 171 0 0 0 270 99 600

97 65 0 1 0 111 0 109 178 27 635

* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 10 707 mkr. ** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.

forts. not 44

Koncernens mest omfattande kreditriskexponering återfinns i balansposterna Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten. Dessa fördelas på säkerheter, lånetyp, sektor/bransch samt geografiska områden enligt följande: Koncernen Säkerheter

Koncernen 2007

2006

2007

2006

Bostadsfastigheter inkl bostadsrätter

638 930

550 522

Lånetyp Banklån

477 658

355 853

Övriga fastigheter

Hypotekslån i Swedbank Hypotek AB

560 633

510 479

162 407

136 947

Kommuner etc

52 354

47 433

Avbetalning, Leasing, Factoring

Företagshypotek

12 969

11 772

Utlåning

64 679

52 585

1 102 970

918 917 78 407

Borgen

26 062

16 019

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

83 447

Blanco

98 604

85 169

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

97 634

91 227

111 644

71 055

Återköpsavtal – allmänheten

25 250

18 865

1 309 301

1 107 416

Övriga säkerheter Utlåning

1 102 970

918 917

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

83 447

78 407

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

97 634

91 227

Återköpsavtal – allmänheten

25 250

18 865

1 309 301

1 107 416

Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten

Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar

Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar

Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper

Bokfört värde för lånefordringar efter beaktande av reserveringar

Bokfört värde för osäkra lånefordringar

187

Privatpersoner

560 277

223

375

559 492

481

Fastighetsförvaltning

218 295

162

256

217 877

393

Handel, hotell, restaurang

43 054

156

398

42 500

Byggnadsverksamhet

16 455

16 303

Tillverkningsindustri

37 682

162

394

37 126

222

Transport

21 972

115

21 837

105

Skogs- och lantbruk

50 043

49 911

124

Övrig service-verksamhet

51 385

201

51 146

Övrig företagsutlåning

90 665

256

451

89 958

196

1 106 648

1 132

2 359

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

83 460

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

97 634

Kommuner Utlåning

Återköpsavtal – allmänheten Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten

16 820

16 820 187

1 752

83 447

–12

97 634

25 250 1 312 992

1 102 970

25 250 1 145

2 359

187

124

1 309 301

1 740

479 867

161

Koncernen 2006 Sektor/bransch Privatpersoner

480 260

224

Fastighetsförvaltning

191 245

288

190 891

Handel, hotell, restaurang

34 636

440

34 134

Byggnadsverksamhet

13 050

12 933

Tillverkningsindustri

30 621

158

409

30 054

105

Transport

16 605

16 502

Skogs- och lantbruk

45 388

45 284

Övrig service-verksamhet

36 681

156

36 508

118

Övrig företagsutlåning

59 635

218

622

58 795

121

922 070

655

2 374

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

78 433

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

91 227

Kommuner Utlåning

Återköpsavtal – allmänheten Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten

13 949

13 949 124

825

78 407

91 227

18 865 1 110 595

918 917

18 865 681

2 374

124

1 107 416

825

97 årsredovisning 2007

Koncernen 2007 Sektor/bransch

Upplupet anskaffningsvärde före beaktande av reserveringar

noter

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde motsvarar återköpsavtalens bokförda värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 345 mkr (937). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

forts. not 44

Koncernen 2007 Geografiska områden

Upplupet anskaffningsvärde före beaktande av reserveringar

Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar

Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar

Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper

Bokfört värde för lånefordringar efter beaktande av reserveringar

Bokfört värde för osäkra lånefordringar

876 910

501

963

122

875 324

545

26 275

178 131

292

Sverige OECD Östersjöområdet Övriga länder

1 206

25 332

309

190

1 106 648

1 132

2 359

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

83 460

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

97 634

Utlåning

Återköpsavtal – allmänheten Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten

26 245

176 568

938

24 833

255

187

1 102 970

1 752

83 447

–12

97 634

25 250

1 312 992

1 145

2 359

187

1 309 301

1 740

768 865

499

1 295

766 977

536

13 988

130 070

126

1 079

922 070

655

2 374

78 433

Koncernen 2006 Geografiska områden Sverige OECD Östersjöområdet Övriga länder Utlåning

128 835

276

124

918 917

9 147

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

91 227

18 865

1 110 595

681

825

78 407

Återköpsavtal – allmänheten Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten

noter

9 147

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret

2 374

124

1 107 416

825

Osäkra fordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En fordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Nedan specificeras reserver som gjorts för osäkra fordringar samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella fordringar ännu inte har identifierats. Omstrukturerade fordringar avser fordringar där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga.

98 årsredovisning 2007

13 958

Koncernen Reserveringar och osäkra fordringar

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

3 183

3 784

1 725

2 529

–236

–207

–140

–171

453

222

193

118

–126

–264

–72

–148

–39

–319

–299

–590

–7

Reserveringar Ingående balans Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets reservering för sannolika kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster Avsättning/upplösning av gruppvis reservering Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster Koncernmässiga förändringar Valutakursdifferenser Utgående balans Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % (inklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar, i relation till bokfört värde före reservering avseende individuellt identifierade osäkra fordringar) Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, %

340

–50

–6

3 694

3 183

1 427

1 725

120

195

180

212

Osäkra fordringar Bokfört värde för osäkra fordringar

1 740

825

303

323

0,13

0,07

0,04

0,05

Bokfört värde före omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden

Bokfört värde efter omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden

129

164

Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar

3 669

1 627

531

Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar

1 254

542

206

765

140

Andel osäkra fordringar, % Omstrukturerade samt omklassificerade fordringar

Bokfört värde för osäkra fordringar som under perioden återfått status av normal fordran Fordringar med förfallna belopp, som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar

Kapitalfordran med förfallet belopp, 61 dagar eller mer Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar Kapitalfordran med förfallet belopp, 61 dagar eller mer Summa

1 530

743

636

357

178

130

7 334

3 457

Finansiella risker Med finansiella risker avses marknadsrisker (ränte-, valutakurs- och aktiekursrisker) samt likviditetsrisker. Riskerna mäts med hjälp av modellbaserad riskmätning och med traditionella känslighetsmått. Modellbaserad riskmätning, Value-at-Risk (VaR) och stresstest Koncernen har sedan 2002 modellbaserad riskmätning. Detta innebär att man, utifrån en modell för hur marknadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelning för resultatutfallet i koncernens portfölj, under det hypotetiska antagandet att portföljen får ligga orörd över en viss tidshorisont. I koncernens modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte Carlo-simulering, där scenarierna är baserade på historik över marknadsprisförändringar från det senaste året. Horisonten är en handelsdag. Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet Value-at-Risk (VaR). VaR anger en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sanno likhet. Koncernen använder 99 procent VaR, vilket innebär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procent sannolikhet över vald tidshorisont. Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariation mellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntor erfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffran beräknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än de rena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags risk (ränte-, aktiekurs- och valutakursrisk) kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått. Koncernens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kallad hypotetisk backtesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sannolikhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var rimlig. Backtesting sker genom att man beräknar ett (hypotetiskt) resultat utifrån positionstagandet och faktiska förändringar i marknadspriser. Det beräknade resultatet jämförs sedan med VaR. Om detta görs för ett stort antal dagar kan modellens tillförlitlighet utvärderas. Inom Swedbank sker daglig hypotetisk backtesting för koncernen som helhet och för enskilda risktagande enheter. Resultatet av backtestingen analyseras, kommenteras och rapporteras till VD månadsvis. Samtliga genomslag av VaR rapporteras till Finansinspektionen. Slutsatsen av hittills genomförd backtesting är att modellen har en god tillförlitlighet. En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräkningen bygger på ibland sätts ur spel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stresstest som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa så exceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter samman. Koncernen genomför dels ett antal standardiserade stresstester på regelbunden basis, dels genomförs ad hoc-stresstester utifrån identifierade framtida scenarier när så anses lämpligt. Intern modell för beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk Enligt gällande regelverk kan kapitaltäckning för marknadsrisk baseras antingen på en standardmodell eller på koncernens interna VaR-modell, vilken kräver Finansinspektionens godkännande. Moderbolaget erhöll under 2004 ett sådant godkännande avseende merparten av marknadsriskerna. Kapitaltäckningsrapporteringen sker i enlighet med detta sedan början av 2005. Under 2006 utvidgades godkännandet till att även omfatta även Hansabank koncernen. Valutakursrisker Med valutakursrisk avses att värdet av tillgångar, skulder och derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser. Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genom användande av derivat såsom räntevalutaswappar och valutaterminer. Vid årets slut var 27 procent (22) av koncernens tillgångar och 42 procent (39) av skulderna denominerade i utländsk valuta. Cirka 55 procent av koncernens tillgångar och 20 procent av skulderna i utländsk valuta finns i Hansabank. Ytterligare 30 procent av koncernens skulder i utländsk valuta har uppkommit till följd av att dotterföretaget Swedbank Hypotek tagit upp lån i utländsk valuta. Swedbank Hypoteks upplåning i utländsk valuta är i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skulderna i utländsk valuta vid årsskiftet något större än tillgångarna i utländsk valuta. Huvuddelen av valutarisken i den överskjutande delen av skulderna var eliminerad genom valutaterminer och räntevalutaswappar.

En stor del av Hansabanks utlåning sker i euro medan inlåningen huvudsakligen är denominerad i de lokala valutorna (estniska kroon, lettiska lat och litauiska litas). Därtill är en stor del av Hansabanks likviditetsreserv placerad i värdepapper denominerade i euro. Vid årsskiftet gav detta upphov till en tillgångsposition i euro och en ungefär lika stor skuldposition i de lokala valutorna. En justering av växelkursen mellan dessa valutor och euro skulle bara kunna inträffa i en extrem situation. Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro är fastställd och fixerad enligt estnisk lag i väntan på planerat inträde i euro-zonen. Liknande arrangemang finns i de två andra länderna. I Hansabanks moderföretag fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiska lat, litauiska litas och ryska rubel till följd av investeringar i utländska dotterföretag i Lettland, Litauen och Ryssland. För att reducera valutakursrisken är koncernens utländska strategiska innehav som regel finansierade i respektive lands valuta eller i en valuta som är anknuten till landets valuta. Till exempel är moderbolagets innehav i Hansabank som är denominerad i estniska kroon finansierad i euro. Undantaget är innehavet i den ukrainska banken OJSC Swedbank som är denominerad i den ukrainska valutan hryvnia och är finansierad med svenska kronor. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till innehav i utländska dotterbolag, goodwill och andra immateriella tillgångar, är begränsad. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent vid årets utgång skulle i sämsta fall innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på —0 mkr (—16). Ränterelaterade risker (ränterisk och räntenettorisk) Med ränterisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i räntenivån. Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte sammanfaller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränterisken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta. I princip all utlåning i koncernen med bunden ränta löper med kreditavtal där låntagaren inte har rätt att lösa lånet i förtid utan att betala ersättning för eventuella förluster som uppstår pga att räntan förändrats sedan lånet betalats ut, s.k. ränteskillnadsersättning. Även kontoinlåningen kan ur ränterisksynpunkt ses som delvis räntebunden, eftersom det finns stora volymer inlåning som löper med en rörlig ränta som är så låg att den inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Detta kan påverka räntenetto negativt, men moderbolaget har valt att positionera sig för att reducera sådana negativa effekter. Ränterisk mäts i koncernen för alla positioner, såväl de som tas upp till verkligt värde i redovisningen som de som tas upp till anskaffningsvärde. Moderbolaget har dessutom beslutat att i ränteriskmätningen åsätta delar av inlåningen en duration på mellan två och tre år. En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhet skulle den 31 december 2007 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 961 mkr (1 623). Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 549 mkr (1 608) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 412 mkr (15). Förändringarna av ränterisken kronor hänför sig både till moderbolagets hantering av strukturella ränterisker och till förändringar av positionstagandet inom tradingverksamheten. Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2007 ha minskat med 296 mkr (207). För en tidsstafflerad tabell över ränterisken, se not 46. Ränteförändringar påverkar, som tidigare nämnts, även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning banken förmår anpassa räntorna på ut- och inlåning med rörlig ränta. För redovisning av räntenettorisken (mätt som känsligheten för en varaktig förändring av samtliga räntor med en procentenhet) hänvisas till not 51. Aktiekursrisker Med aktiekursrisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i aktiekurser och i förväntningar om dessas framtida volatilitet. Exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Koncernens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Positionerna i koncernens tradingrörelse finns i Swedbank Markets samt i Hansabank, och är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt koncernens kunder. Inom koncernen mäts och limiteras aktiekursrisk med avseende på sämsta utfall av olika kombinationer av förändringar av aktiekurser och förväntade volatiliteter. En generell kursrörelse om högst 10 procent (uppåt eller nedåt) skulle vid årets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på tradingverksamhetens positioner på –14 mkr (–13).

noter

Finansiella risker och andra risker

99 årsredovisning 2007

forts. not 45

noter

Marknadsrisker tradingverksamhet Tradingverksamhet bedrivs huvudsakligen inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån i verksamheten är låg. I diagrammet på sidan 65 redovisas såväl 99 procent VaR som den dagliga intjäningen i Swedbank Markets verksamhet under 2007. Av detta framgår att intjäningen varit relativt stabil under det gångna året. Förlust har redovisats 44 (18) dagar. Samtliga förluster har varit begränsade och endast en gång överskridit VaR. VaR har under året varit som högst 31 mkr (26), som lägst 13 mkr (14), och i genomsnitt 20 mkr (19). Ökningen av antalet förlustdagar och av VaR återspeglar den stigande marknadsoron som uppkom under andra halvåret. Trots detta har tradingverksamheten lyckats undvika dagar med stora förluster och behållit en stabil nivå på intjäningen, vilket är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk.

årsredovisning 2007

100

Likviditetsrisker Likviditetsrisker uppstår som ett resultat av att förfallostrukturen för kassaflöden från tillgångar och skulder, inklusive derivat, ej sammanfaller. Om förfallostrukturen är sådan att koncernen behöver låna stora belopp för att fullgöra sina betalningsförpliktelser en enskild dag finns en risk att koncernen i en ansträngd marknadssituation kan få svårt att fullgöra sina förpliktelser eller att koncernen tvingas låna upp pengar på oförmånliga villkor. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att undvika sådana risker. Hanteringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betalningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längre fram i tiden. Likviditetsreserven i Sverige utgörs av i Riksbanken pantsättningsbara tillgångar. Liknande reserver i form av värdepapper som är pantsättningsbara i respektive lands centralbank finns även i Hansabank. Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, och koncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finansieringsbehov undviks. Goda relationer med långivare och en aktiv marknadsföring av koncernen som låntagare på världens viktiga kapitalmarknader är också av strategisk betydelse för koncernens likviditetssituation. Koncernen arbetar därför aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade upplåningsbas, både avseende antalet marknader och antalet investerare. Koncernen har således en god likviditetsberedskap baserad på en konservativ risksyn.

Under 2007 gav Finansinspektion Swedbank Hypotek AB tillstånd att emittera så kallade säkerställda obligationer. Dessa värdepapper ger investeraren förtur till vissa tillgångar hos emittenten i händelse av en konkurs och anses därför som säkrare än andra obligationer Detta innebär att likviditetsriskerna reduceras ytterligare genom att upplåningsbasen kan breddas och att möjligheten att hålla likviditetsreserver ökar. Derivat Derivat är finansiella instrument vars värde huvudsakligen beror på en underliggande tillgång, och används i koncernen inom Swedbank Markets, Treasury och i vissa dotterföretag främst Swedbank Hypotek. Inom Swedbank Markets görs affärer i derivat dels i syfte att möta kundernas behov, dels i marketmakingaktiviteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat används bland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer. Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- och valutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kunderna eller med verksamhetens finansiering. Derivat påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta- och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som uppkommer genom koncernens derivat bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen. I not 26 redovisas koncernens samtliga derivat den 31 december 2007, fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat m m. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräknat mot en clearingorganisation har koncernen en fordran på denna. Clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande likvidavräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för koncernen. Ej heller ingår dessa kontrakt i riskvägt belopp vid beräkning av bankens kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk. För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal med motparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obestånd skall koncernens samtliga derivat med motparten ses som en helhet så att eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mot transaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexponeringen till derivatens samlade nettovärde.

Värdeförändring om marknadsräntan stiger med en procentenhet

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet (+1%). Koncernen 2007

< 3 mån

Svenska kronor Utländsk valuta Summa

–97

3—6 mån 6—12 mån

–14

1—2 år

2—3 år

3—4 år

4—5 år

5—10 år

> 10 år

Totalt

–1 086

698

–810

–249

–20

–1 549

–31

–100

–104

–28

–50

–95

–33

–412

–128

–114

–1 190

698

–838

–40

–344

–53

–1 961

–250

I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år. Varav finansiella instrument värderade till verkligt värde Svenska kronor

410

–481

–445

183

–10

–15

Utländsk valuta

–10

–7

–20

–71

–24

–46

453

–491

–452

163

–81

–39

–296

Summa

Valutafördelning

Koncernen 2007

SEK

EUR

USD

GBP

Övriga

Totalt

Tillgångar Utlåning till kreditinstitut

106 931

25 457

30 433

2 637

8 556

174 014

Utlåning till allmänheten

881 788

160 815

33 638

709

58 337

1 135 287

83 457

19 218

7 324

239

5 254

Räntebärande värdepapper Övriga ej valutafördelade tillgångar Summa

183 191

115 492 183 191

1 255 367

205 490

71 395

3 585

72 147

1 607 984

163 785

Skulder Skulder till kreditinstitut

89 464

28 383

36 182

687

9 069

In- och upplåning från allmänheten

334 311

33 016

16 127

756

74 165

458 375

Emitterade värdepapper och efterställda skulder

306 511

202 316

160 869

16 771

26 385

712 852

Övriga ej valutafördelade skulder

204 649

Eget kapital Summa

204 649

68 323 1 003 258

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat Nettoposition i valuta

68 323 263 715

213 178

18 214

109 619

65 239

141 033

14 634

48 445

7 014

–750

10 973

1 607 984

17 242

I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande 6 992. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är fixerad emot euron, EUR, bedöms den långa positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor. Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 18 662 mkr (11 771) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

SEK

EUR

USD

GBP

Övriga

Totalt

Utlåning till kreditinstitut

244 658

87 490

46 639

Utlåning till allmänheten

289 413

35 734

17 252

2 354

5 099

386 240

649

19 165

Räntebärande värdepapper

108 293

13 986

7 508

362 213

239

4 426

134 452

Övriga ej valutafördelade tillgångar

114 656

Tillgångar

Summa

114 656

757 020

137 210

71 399

3 242

28 690

997 561

Skulder till kreditinstitut

158 348

28 712

36 173

731

6 838

230 802

In- och upplåning från allmänheten

334 368

4 930

5 667

351

3 241

348 557

61 459

79 940

104 852

8 587

11 517

266 355

Skulder

Emitterade värdepapper och efterställda skulder Övriga ej valutafördelade skulder Eget kapital Summa

114 912

36 935 706 022

36 935 113 582

146 692

9 669

21 596

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat

–41 687

74 531

6 423

28 961

Nettoposition i valuta

–18 059

–762

–4

36 055

997 561

17 230

101 årsredovisning 2007

2007

noter

Moderbolaget

Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas bokförda värden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan och för övriga lån likställs nästa dag för villkorsändring med avtalad förfallotidpunkt. Värdeförändringar och poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts redovisas i kolumnen Utan löptid/värdeförändring. Återstående löptid Koncernen

Betalbar på anfordran

< 3 mån 3 mån—1 år

1—5 år

5—10 år

> 10 år

Genom Utan löptid/ snittlig Värdeför- återstående ändring löptid i år

Total

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

21 200

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

21 200 8 694

8 950

6 933

2 533

10 007

4,64

37 134

0,15

174 014

Utlåning till kreditinstitut

80 159

85 554

7 158

802

309

Utlåning till allmänheten

44 615

327 383

133 718

412 064

101 155

119 743

–3 391

3,19

1 135 287

30 588

14 748

29 224

3 120

696

–18

1,72

78 358

144

407

363

962

67 428

8,44

69 324

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Fondandelar där kunder bär placeringsrisken Aktier och andelar

8 294

Derivat

36 984

Immateriella anläggningstillgångar

20 139

Materiella tillgångar

2 688

Övriga tillgångar Summa 31 december 2007

2 688

22 455

2 104

0,21

24 562

145 974

474 818

166 698

449 432

107 203

131 717

132 142

74 785

79 560

7 077

1 235

194

889

0,15

163 785

406 321

35 687

13 092

3 262

–3

0,05

458 375

196 640

236 451

229 430

11 706

605

–1 716

1,44

673 116

144

407

363

968

67 917

8,46

1 607 984

Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m m Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken

noter

Derivat

årsredovisning 2007

102

Övriga skulder Efterställda skulder

83 001

8 648

3 159

1 744

2 011

1 188

2 960

7 684

24 854

2 395

Eget kapital Summa 31 december 2007

69 819

36 267

481 106

396 220

268 248

245 177

38 870

6 031

655

0,68

98 563

6,18

39 736

68 323

172 332

1 607 984

Finansiell företagsgrupp

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Kapitalbas

76 456

70 930

63 810

61 000

Kapitalkrav

65 789

58 137

24 549

21 449

Överskott eller underskott av kapital

10 667

39 261

1,16

2,60

822 363

726 712 306 863

Kapitaltäckningsanalys

Regler om kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Den första februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler i kraft (Basel 2). Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i bankens verksamhet. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska därmed överstiga 1,0. Reglerna gäller både för enskilda institut och i förekommande fall finansiella företagsgrupper. Fördjupad information (Pelare 3) om Swedbanks kapitaltäckning 2007 finns att läsa på www.swedbank.com. I den finansiella företagsgruppen Swedbank ingick den 31 december 2007 Swedbank koncernen med följande undantag. I koncernredovisningen konsolideras intresseföretagen EnterCard (koncern), Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Färs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Bergslagens Sparbank AB och Vimmerby Sparbank AB enligt kapitalandelsmetoden. I finansiell företagsgrupp konsolideras de fullt ut enligt förvärvsmetoden utom EnterCard som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Försäkringsföretag, Swedbank Försäkrings AB, Sparia Försäkrings AB, AS Hansa Elukindlustus, AS Hansa Varakindlustus samt UAB Hansa gyvybes draudimas, vilka ingår i koncernredovisningen, ingår inte i finansiell företagsgrupp. De omfattas av solvensregler istället för kapitaltäckningsregler. Swedbank upprättar och dokumenterar också egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Kapitalbehovet bedöms systematiskt utifrån den totala nivån på de risker Swedbank kan bli exponerad för. Samtliga risker beaktas, även risker utöver de som inkluderas vid beräkningen av minimalt legalt kapitalkrav. För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet och fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna görs regelbundna scenariobaserade simuleringar och stresstester. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna Swedbank är exponerad emot genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning, kapitalbas och riskvägda tillgångar. Metodiken utgör underlag för proaktiv risk- och kapitalhantering. Kapitalbehovet är den buffert som behövs för att skydda Swedbank mot framtida förluster, med syftet att uppfylla minimikapitalkraven och fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna under varje enskilt år i det valda scenariot. Bufferten bedöms tillräcklig då primärkapitalrelationen är omkring 6,5 %.

36 267

Kapitaltäckning

Kapitaltäckningskvot Riskvägt belopp

268 107

Primärkapitalrelation, %

6,2

6,5

13,0

14,4

Kapitaltäckningsgrad, %

9,3

9,8

20,8

22,8

Finansiell företagsgrupp

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Primärt kapital

50 920

47 497

39 907

38 489

Supplementärt kapital

27 458

26 067

24 458

23 483

3 717

4 265

3 689

4 238

–1 922

–2 634

–555

–972

Kapitalbas

varav eviga förlagslån Avräkning aktier m m* Summa primärt och supplementärt kapital

76 456

70 930

63 810

61 000

Summa

76 456

70 930

63 810

61 000

* Specifikation av bolag som medför avdrag från kapitalbasen. Sparia Försäkrings AB, Swedbank Försäkrings AB, BGC Holding AB, International Credit Bureau, AS Hansa Elukindlustus, AS Hansa Varakindlustus, UAB Hansa Gyvybes Draudimas, Tallinn Stock Exchange och Lithuanian Stock Exchange.

forts. not 49

Moderbolaget

2007

2006

Kreditrisker enligt IRK 2006 Finansiell företagsgrupp

2007 Exponerat belopp efter kreditriskskydd

Genomsnittlig riskvikt

Kapitalkrav

Eget kapital enligt i koncern-/årsredovisningen redovisad balansräkning

68 008

59 974

36 935

36 453

Institutexponeringar

204 329

1 452

Föreslagen utdelning

–4 638

–4 252

–4 638

–4 252

Företagsexponeringar

299 713

72%

17 326

Hushållsexponeringar

653 557

10%

5 233

41 671

22%

726

1 199 270

26%

24 737

Exponerat belopp efter kreditriskskydd

Genomsnittlig riskvikt

Kapitalkrav

Justeringar för den finansiella företagsgruppen

Motpartslösa exponeringar

Dekonsolidering av försäkringsföretag

–892

–985

Intresseföretag konsoliderade enligt förvärvsmetoden

1 706

1 677

72 procent av periodiseringsfond Goodwill

3 617

2 160

5 566

6 097

5 539

–17 990

–13 141

–1 060

–1 158

Institutexponeringar

203 160

10%

1 668

–1

–72

–39

Företagsexponeringar

267 982

71%

15 266

–1 341

–241

–214

Hushållsexponeringar

107 008

32%

2 703

59 212

15%

734

637 362

40%

20 371

Uppskjuten skattefordran Immateriella tillgångar

Avdrag aktieinnehav mot primärt kapital Summa

–1 579

Moderbolaget

Motpartslösa exponeringar –986

–726

–23 50 920

Summa

–5 47 497

39 907

38 489

Primärkapital består huvudsakligen av eget kapital med justeringar för vissa tillgångar som inte får räknas in samt vissa avdrag. Primärkapitaltillskott är eviga förlagslån som har sådana villkor att de efter godkännande av Finansinspektionen får räknas in. Tillskottets förmånsrätt är efterställd all annan inlåning och upplåning. Räntebetalning är fastställd enligt avtalet men får bara ske om det finns utdelningsbara medel. Tillskottet redovisas i balansräkningen som skuld.

Finansiell företagsgrupp

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

844

837

650

746

varav för specifik risk

843

836

650

746

varav för generell risk

Kapitalkrav för risker i handelslagret Ränterisker

Aktiekursrisker Finansiell företagsgrupp

Moderbolaget

Kapitalkrav

2007

2006

2007

2006

Kreditrisker

44 101

56 657

21 180

20 185

Risker i handelslagret

1 242

1 475

972

1 263

Avvecklingsrisker

Valutakursrisker

Operativa risker Tillägg övergångsregler Summa

2 669

varav för specifik risk

varav för generell risk

Motpartsrisker och andra risker Kapitalkrav enligt VaR-beräkning* Summa

2 397

65 789

58 137

24 549

21 449

Finansiell företagsgrupp

Moderbolaget

2007

2006

2007

2006

Kreditrisker enligt äldre regelverk

19 364

56 657

809

20 185

Kreditrisker enligt IRK

24 737

20 371

varav institutsexponeringar

1 452

1 668

varav företagsexponeringar

17 326

15 266

varav hushållsexponeringar

5 233

2 703

Summa

323

198

322

194

1 242

1 480

972

1 263

17 770

Kapitalkrav för operativa risker Företagsfinansiering Handel och finansförvaltning

varav motpartslösa exponeringar

396 351

* Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk samt Hansabanks kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk beräknas enligt VaR-modell.

Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för risktagandet. Rätten att ta risk i enheterna rapporterar sina risker till affärsenhetens ledning och till koncernens riskkontroll.

Kapitalkrav för kreditrisker

2007

7 314

Övriga avdragsposter

Avdrag IRK, reserveringar överskott/ underskott

Kreditrisker enligt IRK

726 44 101

21 180

20 185

Moderbolaget

2007

2006

593

606

233

267

Betalning och avveckling

1 739

1 406

Administrationsuppdrag

Kapitalförvaltning

Privatkundsmäkleri

2 669

2 397

Storkundsbank

Summa

734 56 657

Hushållsbank

Finansiell företagsgrupp

2006

noter

Primärkapitaltillskott

Summa

103 årsredovisning 2007

Primärt kapital

Finansiell företagsgrupp

Närstående och andra betydande relationer

Koncernföretag Samtliga koncernföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, innebärande att interna transaktioner elimineras på koncernnivå. Tillgångar och skulder mellan moderbolaget och övriga koncernföretag specificeras i respektive not till balansräkningen. Intäkter och kostnader i moderbolaget

2007

2006

9 302

4 844

863

624

Erhållet från andra koncernföretag Finansiella intäkter Övrigt Erlagt till andra koncernföretag Finansiella kostnader Övrigt

2 929

1 390

172

236

Intresseföretag Tillgångar och skulder mellan koncernen och intresseföretagen specificeras i respektive not till balansräkningen. Aktier och andelar i intresseföretag framgår av not 24. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretagen med 105 mkr (83) och utfärdat garantier och ställt säkerheter till förmån för intresseföretagen med 232 mkr (333). Koncernen har sålt tjänster till intresseföretagen i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till övriga intresseföretag utgörs främst av betalningsförmedling. De delägda bankerna säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Sparbankerna och delägda banker.

Genom samarbetet får Swedbanks svenska kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät. Samtidigt får sparbankerna och de delägda bankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Swedbanks och dess dotterbolags produkt- och tjänsteutbud. Tillsammans svarar sparbankerna och de delägda bankerna för ungefär en fjärdedel av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Förutom i marknadsoch produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och de delägda bankerna och tillhandahåller ett brett sortiment av IT-tjänster. Samarbetet skapar möjligheter att fördela utvecklingskostnader på en större affärsvolym. Sparbankerna och de delägda bankernas ägarstiftelser utgör tillsammans en av de största aktie-ägargrupperna i Swedbank med sammanlagt 8,4 procent av rösterna. Svenska sparbanksakademin Swedbank har en röstandel om 17,5 procent i den ideella föreningen Svenska sparbanksakademin. Koncernen har inga lån lämnade till föreningen. Koncernen har inte heller utfärdat garantier eller ställt säkerheter till förmån för föreningen.

Känslighetsanalys

Koncernen

noter årsredovisning 2007

104

2007

2006

Finansiella intäkter

Intäkter sålda tjänster

132

265

316

Erhållet från delägda banker

2007

2006

Höjda räntor

+1 %-enhet

586

609

Sänkta räntor

–1 %-enhet

–960

–942

+1 %-enhet

–296

–207

–1 %-enhet

136

+ 10 %

–4

–3

–10%

–14

–13

+5%

–5 %

–0

–16

Värdeförändring 2) Marknadsränta Aktiekurser

Intäkter och kostnader i koncernen

Förändring

Räntenetto, 12 månader 1)

Valutakurser

Övrigt

Erlagt till delägda banker Finansiella kostnader Övriga kostnader

Börsutveckling 3) Personalförändring Löneförändring Osäkra fordringar 4)

Erhållet från EnterCard Finansiella intäkter

Intäkter sålda tjänster

Kreditförlustnivå 1)

Erlagt till EnterCard Finansiella kostnader

Övriga kostnader

75 2)

Erhållet från övriga intresseföretag Finansiella intäkter

Intäkter sålda tjänster

Erlagt till övriga intresseföretag Finansiella kostnader Övriga kostnader

388

372

Under året har CEK AB avyttrats. Swedbank AB har förvärvat 100% av aktierna i Söderhamns Sparbank AB. Söderhamns Sparbank AB har sedan fusionerats med moderbolaget. Ledande befattningshavare Upplysningar framgår av not 8 Personalkostnader. Sparbankerna och delägda banker Samarbetet mellan Swedbank, de 68 sparbankerna och sex av Swedbank delägda banker i Sverige regleras i ett huvudavtal om samarbete till vilket det finns ett antal underavtal rörande specifika verksamheter. Avtalet löper till utgången av juni 2011 och förutsätter att sparbankerna har ett visst basutbud av tjänster och produkter samt tillgång till kompetens på vissa områden. Flertalet av de mindre sparbanker som saknade förutsättningar att uppfylla kraven för nytt samarbetsavtal har fusionerat eller skall fusionera med närliggande sparbanker.

+/–10 %

+/–309

+/–253

+/–100 personer

–/+ 50

–/+51

+/–1 %-enhet

–/+ 87

–/+78

+/–1 mdkr

–/+50

–/+40

+/–0,1 %-enhet

–/+1 152

–/+851

Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger (sjunker) med en procentenhet och därefter ligger kvar på denna nivå i ett år och att koncernens balansräkning i princip är oförändrad under perioden. Beräkningen antager också att inlåningsräntorna är trögrörliga vid förändrade marknadsräntor vilket återspeglar det faktiska agerandet. Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktieoch valutapositioner. Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder. Kalkylränta för 2007 är 5 procent (4).

Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten Koncernen 2007

Moderbolaget

2006

Avräkning pensioner Periodiserade uppläggningsavgifter Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar Realisationsvinst/realisationsförlust finansiella anläggningstillgångar Realisationsvinst/realisationsförlust fastigheter och inventarier Outdelad kapitalandel intresseföretag Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar

2007

2006

–20

107

–55

106

–55

–708

185

131

422

–58

–20

–51

–35

–31

–296

–103

504

470

239

253

Av- och nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar

186

150

134

176

–352

Avskrivningar goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar

201

Nedskrivning av lån

820

Förändring av avsättningar försäkringsavtal

458

848 –3 887

–1 334

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

–2 367

–800

–3 547

–2 658

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2 230

1 461

565

122

–1

–16

–8

903

2 158

–6 113

–3 490

Utdelning koncernföretag*

Övrigt Summa

* Avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåret och under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.

Swedbank Robur AB förvärvade 2 januari 2008 samtliga aktier i Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Följande förvärvsanalys har upprättats vid förvärvstidpunkten. Den första redovisningen enligt nedan är preliminär och kan bli uppdaterad inom 12 månader. Redovisat i koncernen vid förvärvstidpunkt, mkr Tillgångar

2 jan 2008 58

Skulder

Dotterföretagets nettotillgång

Immateriell anläggningstillgång, fondförvaltningsuppdrag

583

Uppskjuten skatt

–163

Summa

463

Anskaffningsvärde, kontanter

463

noter

Händelser efter 31 december 2007

105 årsredovisning 2007

Styrelsens & VDs underskrift

styrelsens och vds underskrif t

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16, 2007:6, 2007:13) samt RR 32 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 13 mars 2008

Carl Eric Stålberg Ordförande

Ulrika Francke Vice ordförande

Gail Buyske

Simon Ellis

Berith Hägglund-Marcus

Göran Johnsson

Anders Nyblom

Caroline Sundewall

årsredovisning 2007

106

Gith Bengtsson

Monica Hellström

Jan Lidén Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2008 Deloitte AB

Jan Palmqvist Auktoriserad revisor

Stockholm den 13 mars 2008

Deloitte AB

Jan Palmqvist Auktoriserad revisor

107 årsredovisning 2007

Till årsstämman i Swedbank AB (publ), organisationsnummer 502017-7753. Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2007. Granskningen av årsredovisningen omfattar sidorna 52—106. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

revisionsberät telse

Revisionsberättelse

Styrelse Ulrika Francke Född 1956 Styrelseledamot sedan 2002 Vice ordförande sedan 2006 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 500 I Swedbanks styrelse som: Vice ordförande Ledamot i kompensationskommittéen Ledamot i kreditutskottet Ordförande i revisionsutskottet Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Universitetsstudier

Carl Eric Stålberg

I Swedbanks styrelse som: Ordförande Ordförande i kompensationskommittén Ordförande i kreditutskottet

108

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Beroende i förhållande till banken pga anställning och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare

årsredovisning 2007

styrelse

Född 1951 Styrelseledamot sedan 2001 Ordförande sedan 2003 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000

Arbetslivserfarenhet: VD och Koncernchef, Tyréns AB VD, SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB Borgarråd och Förvaltningschef, Stockholms Stad VD Fastighets AB Brommastaden Andra styrelseuppdrag: Brandkontoret, Ledamot Stockholm Business Region AB, Ledamot Stockholms Stadsteater, Ordförande Stockholms Stads Fullmäktige, Suppleant Tyréns AB, Ledamot

Andra styrelseuppdrag: Aktia Sparbank Abp, Förvaltningsrådet, Ledamot European Savings Banks Group (ESBG), Vice ordförande Finansmarknadsrådet, Ledamot Internationella skidförbundet, Vice ordförande KTHs Centrum för bank och finans (Cefin), Ordförande Svenska skidförbundet, Ordförande Sweden–Japan Foundation, Ordförande Swedish-American Chamber of Commerce, Inc., Ledamot Swedish Chamber of Commerce for the UK, Ledamot

Född 1954 Styrelseledamot sedan 2007 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i revisionsutskottet Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Fil.dr. i statsvetenskap, magister i internationella relationer samt fil.kand i ryska Arbetslivserfarenhet: Internationell bankkonsult EBRD – European Bank for Reconstruction and Development, Senior Banker Chase Manhattan Bank, vVD Andra styrelseuppdrag: Kazkommertsbank, Ledamot URSA Bank, Ledamot

Utbildning: Civilekonom Arbetslivserfarenhet: Koncernchef och VD, JM AB Stf VD och koncernchef samt finansdirektör Sparbanken Sverige AB vVD och regionansvarig Mellersta området Sparbanken Sverige AB Stf VD Sparbanksgruppen AB VD Nya Sparbanken och Gävleborgs Sparbank

Gail Buyske

Gith Bengtsson Född 1962 Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant sedan 2000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700 I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant Utbildning: Studentexamen Arbetslivserfarenhet: Ordförande Finansförbundets koncernklubb Swedbank Privatrådgivare Privatmarknadsansvarig Älmhult, Sparbanken Sverige Ansvarig Ställverket, Sparbanken Sverige Stf chef Redovisning, Sparbanken Kronan Andra styrelseuppdrag: EnterCard Holding AB, Suppleant, arbetstagarrepresentant Sparinstitutens Pensionskassa (SPK), Vice ordförande

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Fil.kand i modern historia Arbetslivserfarenhet: Director of Marketing, Hakluyt Chef för Investment Banking, Morgan Stanley, London Chef för Investment Banking, Deutsche Morgan Grenfell, London Investment Banking, Goldman Sachs, London Kleinwort Benson, N.Y. Bankers Trust, N.Y. Bank of America, London

Född 1958 Styrelseledamot sedan 2005 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kompensationskommittéen Ledamot i revisionsutskottet

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i revisionsutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Civilekonom Arbetslivserfarenhet: vVD Electrolux IT Koncernchef och VD, IT Solutions Sverige AB Organisations- och marknadsansvarig Norden, Electrolux–Euroclean Logistikansvarig Norden, Electrolux– Euroclean Ansvarig marknadssupport Norden, Electrolux–Euroclean Ekonomi- och administrationsansvarig Svenska Civilingenjörs förbundet Finansiell controller Bonnier Group – Åhlen&Åkerlunds Förlag AB

Anders Nyblom Född 1954 Styrelseledamot sedan 2006 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 800 I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kreditutskottet Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Gymnasieekonom samt universitetsstudier Arbetslivserfarenhet: Nyblomgruppen med bolag, Koncernchef och ordförande FöreningsSparbanken, Lokalbankschef, vVD och regionchef Rörelsechef och kontorschef, Handelsbanken Andra styrelseuppdrag: Nyblomgruppen med bolag, Koncernchef och Ordförande

Övriga uppdrag: Hakluyt, London, Executive Director

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Civilekonom Arbetslivserfarenhet: Egen företagare, Caroline Sundewall AB Kommentator, Finanstidningen Chef näringslivsredaktionen, Sydsvenskan Affärscontroller, Ratos AB Skribent och kommentator, Affärsvärlden Börs- och företagskommentator, Dagens Industri Andra styrelseuppdrag: Ahlsell AB, Ledamot Aktiemarknadsbolagens förening, Ledamot Electrolux AB, Ledamot Getupdated Internet Marketing AB, Ledamot Haldex AB, Ledamot Lifco AB, Ledamot Pågengruppen AB, Ledamot Telia Sonera AB, Ledamot Tennisinriktade Streber Cup-stiftelsen, Ordförande

Göran Johnsson Född 1945 Styrelseledamot sedan 1997 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100 I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kreditutskottet

Monica Hellström Född 1948 Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant sedan 2003 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 150 I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant Utbildning: Gymnasium Arbetslivserfarenhet: Swedbank

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare Utbildning: Folkskola samt utbildning inom arbetarrörelsen Arbetslivserfarenhet: F d förbundsordförande för Svenska Metallindustriarbetareförbundet Andra styrelseuppdrag: Centrum för högpresterat stål vid Luleå Tekniska Universitet, Ordförande Elander AB, Ledamot Exportkreditnämnden (EKN), 1:e Vice ordförande Fjärde AP-fonden, Ledamot IQ Initiativet AB, Ledamot Stiftelsen för Strategisk Forskning, Ledamot Sveriges Television AB, Ledamot Umeå Universitet, Ledamot Unionskonsult AB, Ordförande

Håkan Berg

Cecilia Hernqvist

Född 1955 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000

Född 1960 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 450

Närvarar vid styrelsens möten

I Swedbank som: Styrelsens sekreterare Koncernledningens sekreterare

I Swedbank som: Chef Internrevision Utbildning: Jur.kand.

Utbildning: Jur. kand.

styrelse

Född 1955 Styrelseledamot sedan 2007 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

Caroline Sundewall

Född 1950 Styrelseledamot sedan 2005 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 300

109 årsredovisning 2007

Simon F.D. Ellis

Berith Hägglund-Marcus

Koncernledning

Anders Ek Född 1948 Anställd sedan 2000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef Strategisk och internationell bankrörelse

koncernledning

Utbildning: Fil.kand.

Jan Lidén

Giedrius Dusevicius

Född 1949 Anställd sedan 1990 VD och koncernchef sedan 2004 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 081

Född 1971 Anställd sedan 1996 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 samt 2 000 köpoptioner

I Swedbank som: VD och koncernchef

I Swedbank som: Chef Hansabank Litauen

Utbildning: Pol. mag., ekonomexamen

Utbildning: Ekonomexamen samt examen i internationella relationer och statsvetenskap

Gith Bengtsson Född 1962 Anställd sedan 1982 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700

årsredovisning 2007

110

I Swedbank som: Banktjänsteman Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Erkki Raasuke Född 1971 Anställd sedan 1994 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 12 000

Utbildning: Studentexamen

I Swedbank som: Chef Baltisk bankrörelse VD och koncernchef Hansabank

Catrin Fransson

Mikael Inglander

Född 1962 Anställd sedan 1987 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 600

Född 1963 Anställd sedan 1988 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef Kunderbjudande och Produkter, Svensk bankrörelse

I Swedbank som: Vice verkställande direktör Ekonomi- och finansdirektör Stabschef

Utbildning: Civilekonom

Kjell Hedman Född 1951 Anställd sedan 1985 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef Svensk bankrörelse Utbildning: Ekonom

Annika Wijkström Född 1951 Anställd sedan 1986 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef Swedbank Markets Utbildning: Fil.kand.

Ledningsgrupp Svensk bankrörelse Björn Elfstrand Född 1964 Anställd sedan 1989 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 300 I Swedbank som: Stabschef, Svensk bankrörelse

Född 1962 Anställd sedan 1982 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700 I Swedbank som: Banktjänsteman Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Utbildning: Studentexamen

Jan Alexandersson

Catrin Fransson

Född 1951 Anställd sedan 1976 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100

Född 1962 Anställd sedan 1987 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 600

I Swedbank som: Chef Telefon- och internetbanken

I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef Kunderbjudande och Produkter, Svensk bankrörelse

Utbildning: Civilekonom

Kjell Hedman Lars Ljungälv

Född 1951 Anställd sedan 1985 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

Född 1969 Anställd sedan 2007 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef Svensk bankrörelse

I Swedbank som: Regionchef Södra regionen

Utbildning: Ekonom

Utbildning: Civilekonom

Bengt-Erik Lindgren

Göran Theodorsson

Född 1950 Anställd sedan 1975 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 4 000

Född 1948 Anställd sedan 1969 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 741

I Swedbank som: Vice verkställande direktör Regionchef Mälardalen

I Swedbank som: Vice verställande direktör Ansvarig samarbete med sparbankerna

Utbildning: Högskoleekonom

Utbildning: Ekonom

Britt Henriksson

Peter Rydell

Född 1949 Anställd sedan 1969 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 400

Född 1948 Anställd sedan 2002 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 200

I Swedbank som: Vice verställande direktör Regionchef Mittregionen

I Swedbank som: Vice verkställande direktör Regionchef Västra regionen

Utbildning: Marknadsekonom

Utbildning: Jur.kand.

111 årsredovisning 2007

Gith Bengtsson

ledningsgrupp svensk bankrörelse

Utbildning: Civilekonom

ledningsgrupp baltisk bankrörelse

Ledningsgrupp Baltisk bankrörelse

Erkki Raasuke

Maris Avotins

Född 1971 Anställd sedan 1994 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 12 000

Född 1974 Anställd sedan 2000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 500

I Swedbank som: Chef Baltisk bankrörelse VD och koncernchef Hansabank

I Swedbank som: Chef Hansabank Lettland Utbildning: Civilekonom

Utbildning: Civilekonom

årsredovisning 2007

112

Aivo Adamson

Antanas Danys

Född 1965 Anställd sedan 1992 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 800

Född 1975 Anställd sedan 1998 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

I Swedbank som: Chef IT-styrning och kontroll (CIO), Hansabank

I Swedbank som: Chef Retail Banking, Hansabank Litauen

Utbildning: Civilekonom

Utbildning: Civilekonom samt MBA

Giedrius Dusevicius

Kristina Siimar

Född 1971 Anställd sedan 1996 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 samt 2 000 köpoptioner

Född 1971 Anställd sedan 1994 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 600 I Swedbank som: Ekonomi- och finansdirektör, Hansabank

I Swedbank som: Chef Hansabank Litauen

Utbildning: Civilekonom

Utbildning: Civilekonom samt examen i internationella relationer och statsvetenskap

Priit Perens

Andres Trink

Född 1964 Anställd sedan 2002 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

Född 1967 Anställd sedan 2006 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100

I Swedbank som: Chef Hansabank Estland

I Swedbank som: Chef för riskhantering, Hansabank

Utbildning: Ekonom

Utbildning: Civilekonom

Rätt att delta i bolagsstämma Swedbank är ett avstämningsbolag, vilket innebär att aktieboken förs av Värdepapperscentralen AB. Alla aktieägare som är direkt registrerade i aktieboken den femte vardagen före stämman och som anmält sitt deltagande till Swedbank i tid har rätt att delta i stämman. Aktieägare kan antingen närvara vid bolagsstämman själv eller genom att sända ett ombud. Aktieägare får ta med sig högst två biträden. Swedbank ger aktieägare möjlighet att anmäla sig till stämman på flera olika sätt. Av kallelsen framgår på vilket sätt och inom vilken tid aktieägare ska anmäla sig för att ha rätt att delta i stämman.

Ägarstruktur Swedbanks aktier är noterade på OMX Nordic Exchange (Stockholm) sedan 1995. Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2007 till 315 514. Största aktieägare var Sparbanksstiftelserna med 21,6 procent av kapitalet. 306 962 aktieägare eller 97 procent av ägarna hade färre än 1 000 aktier. 27,1 procent av kapitalet innehades av utländska ägare. Närmare information om aktieägare och aktieinnehav finns på sidan 50–51 i årsredovisningen.

Styrelse och revisorer Bolagsstämman, normalt sett Årsstämman, väljer styrelseledamöter inklusive styrelseordförande och i förekommande fall, revisorer. Styrelseledamots mandattid är inte längre än ett år. Nominering av styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och revisorer sker genom en valberedning. Principerna för utseende av valberedning beslutas av stämman.

Bolagsstämma Aktieägarnas rätt utövas på bolagsstämma i Swedbank, ordinarie bolagsstämma (”Årsstämma”). Årsstämman ska hållas årligen. Utöver Årsstämma kan extra bolagsstämmor hållas. Swedbank håller normalt Årsstämma före april månads utgång. Om särskilda skäl finns kan stämma hållas därefter men senast den sista juni varje år. Årsstämma hålls normalt i Stockholm men kan också hållas på andra orter i Sverige, vilka framgår av bolagsordningen. Swedbank anger i sin bokslutskommuniké och på hemsidan var och när Årsstämma kommer att hållas. Kallelse till Årsstämma sker normalt omkring fem veckor före stämman. Kallelsen publiceras i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Post- och Inrikes Tidningar. Kallelsen finns även på Swedbanks hemsida. Årsstämma genomförs på svenska och simultantolkas till engelska. Material inför och i samband med stämman är på svenska men översätts till engelska, även stämmoprotokollet. Handlingarna hålls tillgängliga på Swedbanks hemsida.

Ärenden och handlingar till bolagsstämma Aktieägare som vill få ett ärende behandlat på Årsstämma måste skriftligen begära detta hos styrelsen. Sådan begäran måste vara styrelsen tillhanda normalt senast sju veckor före stämman.

Valberedning Årsstämman 2007 fattade beslut om de principer som gäller för utseende av valberedning inför stämman 2008. Valberedningen består av fem ledamöter. Styrelsens ordförande, som ingår som ledamot i valberedningen, kontaktar Swedbanks fyra största aktieägare eller ägargrupper, med utgångspunkt från känt aktieägande den 30 september 2007, vilka utgör resterande fyra ledamöter. Valberedningen väljer inom sig ordförande, vilken inte får vara styrelsens ordförande. Valberedningen har inför Årsstämman 2008 lämnat förslag till stämmoordförande, ordförande och övriga ledamöter i styrelsen. Dessutom har valberedningen föreslagit stämman all ersättning som ska utgå på grund av styrelseuppdraget för ordförande och övriga stämmovalda ledamöter. Slutligen har valberedningen lämnat förslag till principer för utseende av valberedning inför Årsstämman 2008. Valberedningen inför Årsstämman 2008 består av följande personer: Ulf Christoffersson, representant för Sparbanker och Sparbankernas Riksförbund, Annika Andersson, representant för Fjärde AP-fonden, Sarah McPhee, representant för AMF Pension

113 årsredovisning 2007

Allmänt Swedbank AB (”Swedbank”) är ett publikt, börsnoterat bankaktiebolag med cirka 315 000 aktieägare och moderbolag i Swedbank-koncernen. Koncernens verksamhet bedrivs i Sverige, Danmark, Estland, Finland, Japan, Kina, Lettland, Litauen, Luxemburg, Norge, Ryssland, Spanien, Ukraina och USA. Antalet medarbetare i koncernen per sista december 2007 uppgick till 22 148. I enlighet med OMX Nordic Exchange (Stockholm) noteringsavtal tillämpar Swedbank Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). Koden är ett led i självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att ett bolag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler under förutsättning att skälen till varje avvikelse anges. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av Swedbanks styrelse i enlighet med Kodens regler. Rapporten ingår i den tryckta årsredovisningen men är inte en del av årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av Swedbanks revisor.

bolagsstyrningsrappor t

Bolagsstyrningsrapport

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING SAMT ANTAL MÖTEN 2007-01-01—2007-12-31 Antal möten Styrelsen 16 st inkl 2 st per capsulam

Kompensationskommitté 4 st

Kreditutskott 21 st

samtliga

Revisionsutskott 6 st

Närvaro Carl Eric Stålberg

samtliga

Ulrika Francke

samtliga

7 av 7 t o m stämma

4 av 4 efter stämma

12 av 14 efter stämma Gail Buyske

9 av 10 efter stämma

Simon Ellis

9 av 10 efter stämma

Berith Hägglund-Marcus

6 av 6 t o m stämma

Thomas Johansson (lämnade vid årsstämman) Göran Johnsson

bolagsstyrningsrappor t

Mart Laar (lämnade vid årsstämman)

årsredovisning 2007

114

Anders Nyblom Caroline Sundewall

4 av 4 efter stämma samtliga

2 av 2 t o m stämma

9 av 10 efter stämma

3 av 4 efter stämma

5 av 6 t o m stämma

2 av 2 t o m stämma

5 av 6 t o m stämma

7 av 7 t o m stämma

10 av 10 efter stämma

13 av 14 efter stämma

2 av 6 t o m stämma 6 av 6 t o m stämma

5 av 7 t o m stämma

9 av 10 efter stämma

13 av 14 efter stämma

6 av 6 t o m stämma

samtliga

9 av 10 efter stämma Gith Bengtsson

samtliga

Monica Hellström

5 av 6 t o m stämma 10 av 10 efter stämma

och AMF Pension fondförvaltning, Lorentz Andersson, valberedningens ordförande representant för Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag och Sparbanksstiftelser samt Carl Eric Stålberg, Swedbanks styrelseordförande. Valberedningen har sammanträtt fem gånger och däremellan haft andra kontakter. Valberedningens ledamöter har inte erhållit något arvode från Swedbank för sitt arbete. Valberedningen har tagit del av den utvärdering av styrelsens arbete som skett. Utvärderingen baseras dels på samtal mellan ordföranden och varje styrelseledamot, dels på en skriftlig enkät. Valberedningen har diskuterat behovet av kompetens och styrelsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier. Aktieägare har kunnat lämna förslag till valberedningen till och med den 25 januari 2008. Inga andra förslag än från aktieägare med representanter i valberedningen har inkommit. Styrelsens sammansättning m m Vid Årsstämman 2007 valdes åtta styrelseledamöter. I styrelsen ingår även två ledamöter utsedda av Finansförbundet. Dessutom har Finansförbundet respektive SACO utsett vardera en suppleant. Suppleanterna deltar inte regelmässigt i styrelsens möten. Verkställande direktören är inte medlem av styrelsen men närvarar vid styrelsens möten. Chefen för internrevision och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten.

De av Årsstämman 2007 nyvalda styrelseledamöterna har genomgått en introduktionsutbildning i Swedbanks regi. De har också genomgått utbildning arrangerad av OMX Nordic Exchange. Inför varje styrelsesammanträde skickas förslag till dagordning ut tillsammans med fördjupningsmaterial. Handlingarna skickas normalt ut en vecka i förväg. Materialet till styrelsemöten sparas elektroniskt, även sådana handlingar som inte biläggs protokoll. Styrelsens organisation och arbete i allmänhet Styrelsens arbetsfördelning framgår av dess arbetsinstruktion. Arbetsuppdelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, inklusive styrelsens ordförande och verkställande direktören framgår av styrelsens arbetsordning och styrelsens instruktion för verkställande direktören. Styrelsen har en kompensationskommitté, ett kreditutskott och ett revisionsutskott. Kreditutskottet är det enda utskott med beslutanderätt. Därutöver har styrelsen en oberoende granskningsfunktion direkt underställd styrelsen till sitt förfogande (internrevisionen). Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i koncernen. Funktionen arbetar proaktivt med att föreslå förbättringar i den interna kontrollen.

Styrelsens arbete under 2007 Under 2007 hölls 16 möten i styrelsen, inklusive ett fördjupat möte och 2 per capsulam. Styrelsemöten hålls normalt i Stockholm men under året har även ett möte genomförts i Tokyo. Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete, normalt vid det konstituerande mötet, där styrelsen bestämmer vilka fördjupningsfrågor som ska behandlas. Frågor som varit aktuella under 2007 har bland annat varit genomgång av svagheter och styrkor i strategiska affärsenheter, successionsplanering, kapitalmarknadens syn på Swedbank och analys av klimatförändringarnas påverkan på Swedbank. Större beslut av styrelsen under året har bland annat varit förvärv av den ukrainska banken OJSC Swedbank (namnändrat från JSCB TAS-Kommerzbank) och samarbete med Folksam rörande sakförsäkringar och kapitalförvaltning. Styrelsen har utvärderat verkställande direktörens prestationer för 2007 och fastställt mål för verkställande direktören för 2008.

Ersättningsprinciper På Årsstämman 2007 fattades beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, i enlighet med förslag från styrelsen. Läs mer på sidan 54. Swedbank har inte haft något aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram under 2007.

bolagsstyrningsrappor t

Styrelsens arbetsordning tar i huvudsak upp styrelsens strategiska och kravställande roll, styrelsens ansvar för risker, intressekonflikter och jäv, kompensationskommitté och övriga utskott, styrelsens särskilda beslutsfrågor, vilka beslut som tas vid konstituerande styrelsesammanträde, firmateckning, utvärdering, sekretess och formaliafrågor (exempelvis utskick inför möten, närvaro av andra än ledamöter, föredragningar, justering, innehåll och tillhandahållande av protokoll). Minst två gånger per år rapporterar ordföranden i revisorskollegiet inför styrelsen om revisorns granskning och iakttagelser, varav en gång i verkställande direktörens frånvaro. Därutöver träffar ordföranden i revisorskollegiet regelbundet styrelsens ordförande samt ordföranden i revisionsutskottet.

Styrelsen följer den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation och får för detta ändamål en riskrapport vid varje möte. Styrelsen får dessutom rapporter om säkerhetssituationen och regelefterlevnaden. Ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. I tabellen på sidan 114 framgår ledamöternas närvaro vid sammanträden under 2007. Under 2007 rapporterade revisorn vid tre av styrelsens möten. Vid ett av dessa möten var varken verkställande direktören eller annan person från koncernledningen närvarande. Vid Årsstämman 2007 närvarade alla utom en styrelseledamot, koncernledningen utom en ledamot och de huvudansvariga revisorerna. Kreditutskottet har haft 21 sammanträden under året. Ordförande i utskottet är styrelsens ordförande, Carl Eric Stålberg. Övriga ledamöter är Ulrika Francke, Göran Johnsson och Anders Nyblom. Verkställande direktören deltar som adjungerad ledamot i utskottet. Utskottet beslutar i kreditärenden som inte tas av styrelsen i sin helhet. Revisionsutskottet har haft sex sammanträden under året. Ordförande i utskottet är Ulrika Francke. Övriga ledamöter är Gail Buyske, Berith Hägglund-Marcus och Caroline Sundewall. Internrevisionschefen, Håkan Berg, är adjungerad ledamot i utskottet. Utskottets huvudsakliga uppgift är att ge styrelsen ökade möjligheter till information om eventuella brister i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll. Revisionsutskottet granskar tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen och att revisorernas arbete bedrivits effektivt och i övrigt nöjaktigt. Samtliga ledamöter är oberoende enligt definitionen i Koden. Kompensationskommittén har haft fyra möten under året. Ordförande i kommittén är styrelsens ordförande, Carl Eric Stålberg. Övriga ledamöter är Ulrika Francke och Berith Hägglund-Marcus. Verkställande direktören är föredragande i kommittén. Ulrika Francke och Berith Hägglund-Marcus är oberoende enligt definitionen i Koden. Kommittén förbereder ersättningsfrågor inför beslut i styrelsen och har bland annat behandlat lönejustering till verkställande direktören och ersättningar enligt de av Årsstämman fastställda riktlinjerna och fastställande av modeller för STI för 2008 för befattningshavare som inte täcks av nämnda riktlinjer.

115 årsredovisning 2007

Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden, bland annat att: • Följa verkställande direktörens arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till denne samt övervaka att styrelsens beslut, anvisningar och instruktioner implementeras, • tillse att styrelsens ansvar för riskkontroll upprätthålls via erforderliga instruktioner och riskrapporter, • tillse att styrelsens ansvar för den oberoende granskningsfunktionen upprätthålls (innebärande att funktionen arbetar och rapporterar enligt fastställda instruktioner), • organisera och leda styrelsens arbete och uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion i styrelsen och initiera utveckling av styrelsens kompetens i frågor av betydelse för verksamheten, inklusive utvärdering av styrelsens arbete.

bolagsstyrningsrappor t årsredovisning 2007

116

Styrelsens oberoende Styrelsens sammansättning uppfyller såväl noteringsavtalets som Kodens krav med avseende på ”oberoende ledamöter”. Noteringsavtalet: Ingen av de stämmovalda ledamöterna arbetar som ledande befattningshavare i Swedbank eller dess dotterbolag. Mer än hälften av de stämmovalda styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen. Av de åtta stämmovalda ledamöterna har en ledamot varit beroende enligt noteringsavtalets definition. Minst två av de stämmovalda ledamöterna, som är oberoende i förhållande till Swedbank, är också oberoende av Swedbanks större aktieägare och minst en av dessa två har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. Koden: Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen är oberoende i förhållande till Swedbanks större aktieägare. Revisorer Utsedd revisor är Deloitte AB, Sverige med auktoriserade revisorn Jan Palmqvist som huvudansvarig revisor. Jan Palmqvist har lett revisionsuppdraget för Swedbank sedan 2003. Vid sidan av Swedbank har han revisionsuppdrag i de noterade företagen D. Carnegie AB, HEBA Fastighets AB samt Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC). Dessutom är han revisor i Aktiespararna och Länsförsäkringar Stockholm. Jan Palmqvist har inga uppdrag i andra företag som påverkar hans oberoende som revisor i Swedbank. Ersättningar till koncernens revisor redovisas i not 9 i årsredovisningen för 2007. Finansinspektionen, som är Swedbanks tillsynsmyndighet, har inte tillförordnat någon revisor för 2007. Verkställande direktören och koncernledning Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av Swedbank. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår, utöver vad som följer av aktiebolagslagen, av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen (Group Executive Management) och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Koncernledningen utgörs av (i) verkställande direktören, (ii) chefen för Baltisk bankrörelse, (iii) chefen för Svensk bankrörelse, (iv) chefen för Kunderbjudande och Produkter, (v) chefen för Hansabank i Litauen, (vi) chefen för Ekonomi och Finans, (vii) chefen för Swedbank Markets, (viii) chefen för Strategisk och Internationell bankverksamhet och (ix) en arbetstagarledamot, totalt nio ledamöter. Koncernledningen har möten normalt två gånger per månad.

Intern kontroll Nedanstående information avser endast organisationen av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den innehåller inte något yttrande över hur väl kontrollen har fungerat. Den externa finansiella rapporteringen i Swedbank omfattar (i) delårsrapporter, (ii) bokslutskommuniké och (iii) större delen av årsredovisningen. Den interna kontrollen i de mest väsentliga processerna i den finansiella redovisningen, med utgångspunkt i de största resultat- och balansposterna i koncernen, har under året utvärderats inom moderbolaget Swedbank AB inklusive Swedbank Markets, Swedbank Hypotek, Swedbank Robur samt Baltisk bankrörelse. Som grund för denna utvärdering och för redogörelsen nedan har Swedbank använt den så kallade COSO-modellen. Styrelsen fastställer den övergripande organisationen, finansiella mål för såväl verkställande direktören som verksamheten och utvärderar verkställande direktörens prestationer och resultat. Verkställande direktören tillser att utvärdering av övriga ledande befattningshavare sker. Verkställande direktören ansvarar för och tillser att koncernen har en väl strukturerad process för kompetensförsörjning. Styrelsen utfärdar policies som gäller för samtliga bolag i koncernen efter fastställande i respektive bolag. Av styrelsen fastställda policies finns bland annat inom områdena etik, jämställdhet och mångfald, kommunikation, krishantering, miljö, regelefterlevnad, risker, säkerhet samt utlokalisering av verksamhet. Policies och instruktioner på styrelse- och verkställande direktörsnivå följer en fastställd struktur. För den finansiella rapporteringen finns ett koncerngemensamt regelverk, Swedbank Accounting Policies. Ett koncerngemensamt regelverk finns även för internredovisningsprinciper, planerings- och uppföljningsprocesser samt rapportrutiner. På bolagsnivå finns mer detaljerade instruktioner om praktiska konterings- och avstämningsrutiner. Styrelsen fastställer rapporteringskrav i syfte att få ändamålsenlig information av det ekonomiska utfallet samt riskerna i koncernens verksamhet och hur utfall och risker påverkas i olika scenarier. Rapporteringen, som sker månatligen, sammanställs såvitt gäller risker av Group Risk Control och i övrigt av Group Finance. Rapportering sker därutöver till verkställande direktören och koncernledningen. Sedan 2006 är regelefterlevnadsoch säkerhetsfunktionerna koncerngemensamma i syfte att säkerställa koncernperspektivet och oberoendet. Verkställande direktören fastställer årligen en verksamhetsplan för koncernen, inklusive IT-plan. Koncernens risker omfattas av planen. Verksamhetsplanen hanteras av varje affärsområde utifrån lokala krav och behov.

bolagsstyrningsrappor t

Information och kommunikation – Under året har ett koncerngemensamt intranät introducerats. Respektive land har dessutom egna intranät där alla tillämpliga regler finns tillgängliga för samtliga medarbetare. Aktuella policies, instruktioner, riktlinjer och manualer hålls löpande uppdaterade. Vidare finns kanaler för alla medarbetare att kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen, vid behov. Swedbank har ett system för så kallad whistleblower, det vill säga möjlighet för anställda att anonymt anmäla regelöverträdelser. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur kommunikation bör ske. Syftet med policyn är att säkerställa att informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt. Uppföljning – Uppföljande enheter inom koncernen är främst Group Finance, Group Risk Control och internrevisionen. Uppföljning sker månatligen utifrån balanserade styrkort där lönsamhet, effektivitet, risk, försäljning och marknadsandelar, kundtillfredsställelse och medarbetarskap rapporteras och utvärderas. Kvartalsvis sker fördjupade uppföljningsmöten med verkställande direktören, ekonomi- och finansdirektören och chefen för Group Finance samt respektive affärsområde. Inom respektive affärsområde finns månatliga uppföljningsrapporter utifrån de balanserade styrkorten. Resultat, risker och händelser är alltid spårbara till enskild kund och avdelning. Uppföljningsmöten sker månatligen eller minst kvartalsvis på alla olika nivåer inom respektive affärsområde. Verksamhetens risker följs upp minst månatligen av verkställande direktören och styrelsen. Internrevisionen har till uppgift bland annat att granska och utvärdera den interna kontrollen. All revisionsverksamhet i koncernen är samordnad, det vill säga granskning planeras, genomförs och rapporteras med samma angreppssätt och metoder. Internrevisionen är en av den verkställande ledningen oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Chefen för internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelsen, revisionsutskottet, verkställande direktören samt till den externa revisorn. Granskningen sammanfattas kvartalsvis i rapporter till styrelsen som också erhåller en separat avrapportering av internrevisionens granskning av års- och delårsbokslut. I den skriftliga rapporteringen lämnas ett omdöme om den interna kontrollen inom olika områden, även avseende den finansiella rapporteringen, baserat på genomförda granskningar.

117 årsredovisning 2007

Riskbedömning – En strukturerad riskbedömning möjliggör identifiering av verksamhetens väsentliga risker. Swedbank har genom självutvärderingsprocesser dokumenterat var de väsentliga riskerna finns på såväl bolags-, affärsenhets-, funktionssom processnivå. Organisationen för att bedöma riskerna utgörs framförallt av Group Risk Control – som ansvarar för hantering av operativ risk, kreditrisk, finansiell risk, säkerhet och regelefterlevnad (compliance) – och koncernens kreditstab. Därutöver finns inom respektive affärsenheter funktioner för att följa och begränsa risker, inklusive IT-risker. Vidare gör internrevisionen en årlig oberoende riskanalys, som utgör grunden för internrevisionens årliga revisionsplan, vilken fastställs av styrelsen efter beredning i revisionsutskottet. Kontrollaktiviteter – Koncernen har övergripande kontrollaktiviteter som är gemensamma för flera processer. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för att utvärdera, förbättra och dokumentera kontrollaktiviteter i alla väsentliga processer. Det finns en särskild process för att tillse att identifierade brister åtgärdas. Exempel på väsentliga processer är utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut, inlåning från allmänheten, upplåning från kreditinstitut, emission av värdepapper, kortinlösen, kapitalförvaltning, personaladministration, fakturahantering, bokslut och konsolidering av koncern- och intressebolag. Exempel på kontrollaktiviteter är rutiner för dualitet, riskklassificering och andra rutiner för kreditbeslut, utbetalning, granskning och uppföljning av krediter, sammanställning av den totala kreditportföljen och riskprofiler. Inom andra områden kan nämnas limituppföljning, såväl manuella som maskinella avstämningar av olika positioner, stresstester, självutvärderingar samt risk- och sårbarhetsanalyser. Kontrollaktiviteter förknippade med den finansiella redovisningen rör främst avstämningar, såväl manuella som maskinella, mot reskontror och huvudbok och omfattar bland annat rutiner för att säkerställa existens av tillgångar och skulder och att tillgångar, skulder och affärstransaktioner blivit korrekt bokförda. Den fortsatta systemutvecklingen förbättrar successivt olika kontrollaktiviteter, bland annat genom att olika manuella rutiner ersätts av maskinella. För att säkerställa att nya produkter kan hanteras i system och blir korrekt redovisade finns en särskild process för test och godkännande av nya produkter.

Vinstutdelning

vinstutdelning

Styrelsens yttrande om föreslagen vinstutdelning Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en kontant utdelning om 9,00 kronor per aktie. Detta motsvarar en utdelning på sammantaget 4 638 mkr och en utdelningsgrad om 39 procent. Målet är att utdelningen ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat exklusive engångsposter. Den årliga utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav. Vidare måste lagstadgade kapitaltäckningskrav alltid vara uppfyllda.

årsredovisning 2007

118

Det är styrelsens uppfattning att förslaget till utdelning är väl motiverat med hänsyn till ovanstående. Swedbanks kapitalisering förväntas även efter föreslagen utdelning vara god och väl anpassad till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 30 april 2008. Sista dagen för handel med Swedbanks aktie med rätt till utdelning blir därmed den 25 april 2008. Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdelningen komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 6 maj 2008.

Stockholm den 13 februari 2008 Styrelsen

Årsstämma

Anmälan görs antingen per brev till Swedbanks huvudkontor, Box 47022, 100 74 Stockholm, per telefon 08-775 44 66, per telefax 08-775 80 08 märkt ”Swedbanks årsstämma” eller via internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma. I anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer uppges. Deltagande kan ske med stöd av fullmakt, om fullmakten är högst ett år gammal, och skickas till Swedbank i god tid före årsstämman och helst senast den 21 april 2008. Om fullmaktsgivaren är juridisk person ska även registreringsbevis eller annan handling utvisande firmatecknares behörighet insändas.

Kallelse och ärenden Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen beräknas publiceras den 20 mars i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Från nämnda datum finns kallelsen även tillgänglig via internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma. Utdelning Styrelsens förslag till utdelning är 9,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 april 2008. Sista dagen för handel med Swedbanks aktie med rätt till utdelning blir därmed den 25 april 2008. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 6 maj 2008.

årsstämma

Anmälan Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska: • dels vara införd i den av VPC förda aktieboken den 19 april 2008. Eftersom avstämningsdagen är en lördag måste aktieägare se till att vara införda i aktieboken senast fredag den 18 april 2008. • dels anmäla sitt deltagande och det antal biträden (högst två) som aktieägaren eventuellt avser medföra senast den 21 april 2008 klockan 15:00.

Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar att genomföra, måste vara registrerad den 19 april 2008. Eftersom avstämningsdagen är en lördag måste aktieägare underrätta förvaltaren i god tid före denna dag så att omregistreringen är genomförd senast den 18 april 2008.

119 årsredovisning 2007

Årsstämman äger rum i Stockholm på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–34 i Stockholm, fredagen den 25 april 2008.

s. 18, 33, 58 not; 45

Aktieägare

s.50, 113

BarclayCard, kortbolag

s. 19

Derivat

s.68 noter; 2, 6, 26, 44, 45

Efterställda skulder

s. 13, 60, 69 noter; 3, 37, 43, 47

EnterCard

s. 18, 57 noter; 24, 49, 50

Ersättningar till styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare Fondförvaltning

s. 21 noter; 27, 42

Hållbar utveckling

s.17, 24, 39, 43, 47

IAS 39, verkligt värde för finansiella instrument

årsredovisning 2007

120

not; 8

noter; 2, 15, 27, 42, 45, 49, 52

Hansabank

not; 2, 5, 43, 32

s. 10, 11, 19, 25, 28, 57 noter; 46

Kapitaltäckningsanalys

not; 49

Kapitaltäckningsregler

s. 60 not; 27

Kontaktpersoner Kreditförluster

omslagets bakre flik s. 13, 20, 26, 32, 36, 40, 42, 53, 57, 63, 67 noter; 2, 12, 40,44

Kundnöjdhet

s. 1, 12, 16, 17, 44

Känslighetsanalys Marknadsandelar

not; 51

s. 17, 47

Nyckeltal OJSC Swedbank

s. 12 1, 27, 43, 52, 57 noter; 27, 42

Optionsprogram (se teckningsoptioner) Organisation, rörelsegrenar

s. 52 noter; 2, 41

noter; 37, 49

Rating

s. 61

Redovisningsprinciper

s. 56 not; 2

Resultatandelsstiftelse, Kopparmyntet

Risker, finansiella

s. 51, 55 not; 8 s. 59–60, 65, 66 not; 49 s. 59, 64 not; 45

Risker, kredit

s. 59–60, 62–63 noter; 44, 49

Risker, ränte-

s. 61, 64, noter; 26, 45, 49

Risker, valutakurser

s. 33, 64 noter; 26, 45, 47, 49

Ryssland

s. 2, 6, 21, 27, 53 not; 44

Spintab (se Swedbank Hypotek) s. 6, 14, 24, 27, 47

Styrelsen

s. 53–54, 106 not; 8

Styrelsen, ersättningar Swedbank Hypotek

s. 12

Tradingverksamhet

s. 33 not; 45

Ukraina

s. 1, 3, 6–7, 10, 27–28, 44, 57 not; 44

Utdelning Utlåning

not; 8 s. 17, 19, 54, 61 not; 25

Teckningsoptioner

s. 10, 17, 21, 33, 34, 39, 40

Miljömål

s. 2, 43–44 not; 8

Primärkapitaltillskott (hybridkapital)

Strategi

IFRS, se Redovisningsprinciper Inlåning

not; 2

Personaluppgifter (medarbetare)

Risker, operativa, compliance och säkerhet s. 10, 37, 39, 56 not; 53

Goodwill

Osäkra lånefordringar

s. 1, 8, 12, 50, 52, 58, 67 s. 1–3, 10–11, 16–17, 21, 24–15, 30, 36, 57–58, 62–63, 64 noter; 19, 20, 21, 2, 3, 5, 43, 44, 45, 47, 48

Valberedning Value-at-Risk (VaR)

s. 53, 113 s. 59, 64, not; 45

Vinstdisposition

s. 58

Återköp av egna aktier

s. 50

Definitioner

Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat i relation till genomsnittlig balansomslutning. Börskurs/Eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie. Direktavkastning Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång. Duration Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år. Eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antalet utestående aktier. Kapitalbas Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt 3 kap. 5-8 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar. Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i relation till riskvägt belopp. Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i relation till kapitalkrav. Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier. K/I-tal före kreditförluster Kostnader i relation till intäkter. Kreditförluster, netto Årets konstaterade och sannolika förluster med avdrag för återförda reserveringar och återvinningar avseende fordringar, årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser samt värdeförändringar på övertagen egendom. Kreditförlustnivå, netto Kreditförluster netto i förhållande till ingående balans för utlåning samt övertagen egendom och kreditgarantier. Löptid Tid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag eller förfallodag. Osäkra fordringar Fordringar där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. En sådan fordran anses inte som osäker om det finns säkerhet för den som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förseningar. Osäkra fordringar brutto med avdrag för specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar samt reserveringar för gruppvis värderade homogena fordringar utgör osäkra fordringar netto.

Produktion: Solberg

•

Placeringsmarginal Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning. Primärkapital Eget kapital med avdrag för föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar och immateriella tillgångar samt vissa andra justeringar. Kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar tillkommer. Primärkapitalrelation Primärkapital i relation till riskvägt belopp. Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar samt reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av fordringar i relation till osäkra fordringar brutto. Resultat per aktie före utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier. Riskvägt belopp Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade och riskvägda enligt gällande kapitaltäckningsregler. Räntemarginal Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medelräntan på samtliga skulder. Räntabilitet på eget kapital hänförligt till aktieägarna Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna. Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden. Substansvärde per aktie Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och skulder i relation till det utgående antalet utestående aktier. Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar. Total reserveringsgrad osäkra fordringar Samtliga reserveringar för fordringar i relation till osäkra fordringar brutto.

Foto: Omslag Peter Gerdehag, Briljans.se, övriga bilder Johan Olsson

•

Tryck: Intellecta, Solna

definitioner

Antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

P/E-tal Börskurs vid årets utgång i relation till resultat per aktie.

121 årsredovisning 2007

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i förhållande till bokfört värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten.

HUVUDKONTOR

KINA

Swedbank AB Org.nr 502017–7753 Säte: Stockholm Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 Spärr av kort: 08-411 10 11 Telefonbanken: 0771-22 11 22 Telefax: 08-796 80 92 Swift: SWEDSESS e-post: info@swedbank.se www.swedbank.se

Swedbank Citigroup Tower 601 No. 33 Huayuanshiqiao Road 200122 Shanghai Telefon: +86 21 386 126 00 Telefax: +86 21 386 127 11 www.swedbank.cn

DANMARK Swedbank Kalvebod Brygge 45 DK-1560 Köpenhamn Telefon: +45 88 97 9000 Swift: SWEDDKKK e-post: info@swedbank.dk www.swedbank.dk

ESTLAND AS Hansapank Besöksadress: Liivalaia 8 Postadress: Tallinn 15040, Estland Telefon: +372 6310 310 Telefax: +372 6310 410 Swift: HABAEE2X e-post: hansa@hansa.ee www.hansa.ee

FINLAND Swedbank Mannerheimvägen 14 B PO Box 1107 FIN-00101 Helsingfors Telefon: +358 20 74 69 100 Telefax: +358 20 74 69 101 Swift: SWEDFIHH e-post: info@swedbank.fi www.swedbank.fi

JAPAN Swedbank 8F Shibakoen 32 Mori Building 3–4–30 Shibakoen, Minato-ku 105-0011 Tokyo Telefon: +81 357 772 081 Telefax: +81 357 772 084 e-post: swedbank.tokyo@swedbank.se

KONTAKTPERSONER

LETTLAND AS Hansabanka Balasta dambis 1A LV-1048 Riga Telefon: +371 7 024 555 Telefax: +371 7 024 400 Swift: HABALV22 e-post: info@hansabanka.lv www.hansabanka.lv

LITAUEN AS Hansabanka Savanori pr. 19 LT-03502 Vilnius Telefon: +370 5 268 44 44 Telefax: +370 5 268 4700 Swift: HABALT22 e-post: info@hansa.lt www.hansa.lt

LUXEMBURG Swedbank (Luxembourg) S.A. Besöksadress: 8–10 Avenue de la Gare L-1610 Luxembourg Postadress: PO Box 1305 L-1013 Luxembourg Telefon: +352 404 94 01 Telefax: +352 40 49 07 Swift: BNELLULL e-post: info@swedbank.lu www.swedbank.lu

NORGE

First Securities ASA Fjordalléen 16, Aker Brygge Postadress: P.b. 1441 Vika N-0115 Oslo, Norge Telefon: +47 23 23 80 00 Telefax: +47 23 23 80 01 Swift: FISANOK1 www.first.no

Swedbank Företagsförmeding AB Besöksadress: Södra Hamngatan 19–21 Postadress: 411 14 Göteborg Telefon: 031-739 01 70 e-post: foretagsformedling@swedbank.se www.swedbankff.se

RYSSLAND

Swedbank Fastighetsbyrå AB Besöksadress: Klarabergsviadukten 80 Postadress: Box 644, 101 32 Stockholm Telefon: 08-545 455 00 e-post: info@fastighetsbyra.se www.fastighetsbyran.se

OAO Swedbank Sadovaya-Spasskaya str., 24 107078 Moskva Telefon: +7 495 777 63 63 Telefax: +7 495 777 63 64 www.swedbank.ru e-post: info@swedbank.ru

SPANIEN Swedbank (Luxembourg) S.A. Representative Office Spain Centro Comercial Plaza, Oficina 19 ES-29660 Nueva Andalucia (Marbella) Telefon: +34 952 81 48 62 Telefax: +34 952 81 93 86 e-post: spanien@swedbank.lu

SVERIGE Swedbank Markets Besöksadress: Regeringsgatan 13 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 918 00 Telefax: 08-723 71 31 e-post: info.swedbankmarkets@swedbank.se www.swedbank.se/swedbankmarkets Swedbank Hypotek AB Besöksadress: Regeringsgatan 13 Postadress: 106 11 Stockholm Telefon: 08-585 921 00 e-post: info.hypotek@swedbank.se www.swedbank.se/hypotek

Swedbank Fjordalléen 16, Aker Brygge PO Box 1441 Vika 0115 Oslo Telefon: +47 23 11 62 00 Telefax: +47 23 11 62 01 Swift: SWEDNOKK e-post: post@swedbank.no www.swedbank.no

Swedbank Robur AB Besöksadress: Malmskillnadsgatan 32 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 924 00 e-post: fonder.forsakringar@swedbank.se www.swedbankrobur.se

Tobias Wagner Kommunikationsdirektör Telefon: 08-585 912 65 e-post: tobias.wagner@swedbank.se

Anna Sundblad Presschef Telefon: 08-585 921 07 e-post: anna.sundblad@swedbank.se

Swedbank Finans AB Besöksadress: Junohällsvägen 1 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 922 00 e-post: info.finans@swedbank.se www.swedbank.se/finans

Swedbank Juristbyrå AB Besöksadress: Klarabergsviadukten 80, 6 tr Postadress: Box 371, 101 27 Stockholm Telefon: 08-545 451 00 www.juristbyran.com

UKRAINA OJSC Swedbank 30 Kominterna Str., Kiev Ukraina 01032 Telefon: +38 44 481 48 58 e-post: info@swedbank.ua www.swedbank.ua Swedbank AB Representative Office in Ukraine 42–44 Shovkovychna Str, off. 306 Kiev, 01601 Telefon: +380 44 490 1238 Telefax: +380 44 490 1294

USA Swedbank New York Branch One Penn Plaza, 15th floor, New York, NY 100119 Telefon: +1 212 486 84 00 Telefax: +1 212 486 3220 Swift: SWEDUS33 www.swedbank.us Swedbank First Securities LLC Besöksadress: 570 Lexington Avenue, 35th fl. Postadress: N.Y. 10119, New York, USA Telefon: +1 212-906 08 20 Telefax: +1 212-759 92 05 Swift: SWED US 33 www.swedbankfs.com

Johannes Rudbeck Chef Investerarrelationer Telefon: 08-585 933 22 e-post: johannes.rudbeck@swedbank.se