Kräftskivans ursprung

Kräftskivan är en traditionell svensk fest som hålls för att fira kräftfiskesäsongen, vanligtvis i augusti varje år. Ursprunget till kräftskivan är inte helt klart, men den har sina rötter i Sverige och har funnits i landet i flera hundra år.

Kräftfiske i Sverige har en lång historia och ända sedan medeltiden har man fiskat efter kräftor för att äta. Ursprungligen ansågs kräftor vara fattigmansföda och var vanligt förekommande bland bönder och arbetare. Under tidigt 1900-tal ökade populariteten för kräftfiske och kräftor blev en eftertraktad delikatess även för borgerskapet.

Kräftskivan som festlighet med tillhörande traditioner och sånger utvecklades under tidigt 1900-tal. Traditionellt sett äts kräftor kokta i saltlag och kryddade med dill. Till kräftorna serveras bland annat bröd, ost, Västerbottenpaj och goda såser. Det är även vanligt att dricka nubbe, en kryddad spritdryck, tillsammans med kräftorna.

Kräftskivan är en social tillställning där man samlas med vänner och familj för att äta och dricka gott. Det är vanligt att man bär kräfthattar och dekorerar med kräftor och blommor. Under kvällen sjungs traditionella snapsvisor och det kan även förekomma lekar och tävlingar.

Idag är kräftskivan en populär tradition i Sverige och många svenskar ser fram emot att fira kräftfiskesäsongen.

Kräftpremiären var den 7 augusti, vilket utgår från det traditionella kräftfisket som har sitt startskott samma datum. Längden på kräftsäsongen kan variera – men det vanligaste är att den pågår ända till slutet av september.