R E Y A L K C I R B NR 1
LEKEBERG SVERIGES BÄSTA SKOLKOMMUN 2015?
LGR11
EN TILL EN
Hur når vi målen?
Vågar vi? Kan vi?
DIGITAL KOMPETENS en framgångsfaktor för pedagogen
IKT B OCH LÄRANDE
PIM
Belastning eller avlastning?
UPPSALA UNIVERSITET 2011
Bild:Marcus Falk
2
Inledning Text: Marcus Falk
Mitt första möte med en dator var 1980. Jag var sju år gammal och följde med min bästa kompis hem. Han hade fått en dator. Det var revolutionerande. Hittills hade den häftigaste prylen som vi sett, varit en digitalklocka som kunde spela 12 olika melodier. Vi kom hem till kompisen och blev tvungna att äta mellanmål. Jag ville bara komma ner i källaren där datorn stod.Vi spelade Pong och Space Invaders i flera timmar innan jag var tvungen att åka hem. Texas 99 4A, blev nästa bekantskap inom datorvärlden för mig. Min pappa, som var ingenjör och ritade motordetaljer till flygplan, hade bett en kollega att köpa en dator till mig när han var på tjänsteresa till USA. Texas Instruments var, och kanske är, ledande på miniräknarfronten. Det drällde av olika miniräknare hemma. Med datorn föjlde en tjock bok med programmeringskod. Det stod ”Games for TI994A” på den. Efter många timmars avskrivande, rättande och sparande på kassettbandspelare kunde jag äntligen spela Caterpillar, som senare fick namnet Snake. Om inte nästa dator kommit i vägen hade jag säkert fortsatt att skriva in kod och
lärt mig programmera på riktigt. Commodore 64 förde spelandet till nya nivåer och det var lätt att få tag i spel. Fråga mig inte hur, men det var minst lika mycket fildelande på det glada åttiotalet.Vi kopierade band på band av varandra. Fungerade inte spelet vid laddning, fick man ta fram den minsta skruvmejseln som fanns och justera tonhuvudet på bandspelaren Amiga 500 var betydligt vassare grafikmässigt och blev nästa investeringsobjekt. Det blev ganska många äventyrsspel och sportspel. Med Amigan kom också ordbehandlingsprogram och jag skrev mitt specialarbete på den. 1992 tog jag studenten och kom in på lärarlinjen i Karlstad. Studierna krävde en dator. Jag hade ingen lust att sitta och skriva i de bunkerliknande datasalarna på högskolan. Jag tömde bankkontot och köpte en Macintosh Classic med 4MB RAM-minne och en hårddisk på 40 MB. Mer behövdes inte. Datorn och programmen var jättebra, men det fanns inga spel… Så blev det PC-datorer, Internet i många år fram tills 2011 då jag är tillbaka hos Mac. Det känns gott. 3
Som du märker har datorer funnits med länge i mitt liv. Jag har använt dem min undervisning sedan 1997. Det har inte funnits många men jag har gjort vad jag kunnat. Tyvärr så har den mesta tiden gått åt till att fixa och trixa och hjälpa kollegor med programvara. När jag kom in på lärarlyftskursen förra året blev jag förvånad över hur stort IKT är. All forskning som finns och alla en-till-en satsningar. Jag hade aldrig hört begreppet förut. Detta satte igång en hel del funderingar hos mig. På vilken planet har jag varit de sista åren.Varför har jag inte hört talas om det här?
4
Jag insåg att under de sista åren har jag arbetat i en kommun som inte har någon strategi för IKT. Det har inte funnits någon drivande i sakfrågan och därmed har ingen utveckling skett. Det är dags att ändra på det nu! Min arbetsgivare måste få upp ögonen för det som händer och kommer att hända inom fältet IKT! Det ska jag arbeta för!
Bild:Marcus Falk
INNEHÅLL
INLEDNING...s.3
BAKGRUND...s.8
PROBLEMET...s.13
UNDERSÖKNING...s.16
REFERENSLITTERATUR...s.17
NÄSTA NUMMER AV BRICKLAYER...s.19 5
Bild:Marcus Falk
6
“Att det var dåligt med datorer visste vi, men att det var så illa kunde vi aldrig tro!”
Moderaternas arbetsgrupp
7
BAKgRUnd Text: Marcus Falk
VÅrterMinen 2010 blev jag ombedd att gå en kompetensutvecklingskurs via lärarlyftet. det var svårt att välja. Flera i personalgruppen hade redan gått specialpedagogutbildning, matematik och engelska. därmed kändes det onödigt att söka dessa kurser, då kompetensen redan fanns på plats. Jag fick ögonen på IKT för grundskollärare 1-9 på Uppsala Universitet. läste innehållsdeklarationen och bestämde mig. denna kurs eller ingen! Jag lämnade in min ansökan och fick den godkänd. det visade sig senare under hösten att det var få som visste vad IKT stod för. det var nu det gick upp för mig att det fanns mycket att arbeta för inom kommunens alla väggar. Tack vare att jag fick kontakt med andra pedagoger och kunniga lärare på Universitetet kunde jag börja arbeta in mig i organisationen. Jag har upptäckt brister i kommunorganisationen. det finns ingen samlad strategi för IKT-frågor. det finns tre olika IT-råd på olika nivåer, som verkar oberoende av varandra. Jag har som facklig förtroendeman varit i kontakt med en arbetsgrupp från Moderaterna och samtalat om vår skolas IT-situ8
ation. när jag ger vår bild av verkligheten blir de överraskade. Att det var dåligt med datorer i skolan visste de; men att det var så illa kunde de aldrig tro. det känns som träffarna med arbetsgruppen gett ett steg i rätt riktning och vi har skrivit ett dokument, som beskriver minsta acceptabla nivå på ITteknik i kommunens alla skolor. Vi argumenterar för att det ska finnas IKTpedagoger inom verksamheten, som kan arbeta fram IKT-strategier, implementering och kompetensutveckla pedagoger. Tyvärr är budgetramar redan lagda för kommande år. det kommer att ta tid. den nya läroplanen, lgR11, kunde inte ha kommit lägligare för vår del. den ger oss, svart på vitt, stöd och motivering till varför lekebergs kommun måste prioritera dessa frågor. För att ytterligare trycka på vikten av IKT-satsning, har jag formulerat ett brev till kommunledning, politiker och tjänstemän. Brevet i sin helhet finns publicerat på nästa sida. Tillsammans med brevet har vi skickat en specifikation med uppgifter om vilken teknisk apparatur vi anser oss behöva ha för att kunna nå målen i lgR11. Här är vi nu – september 2011
Till politiker, tjänstemän och kommunledning i lekebergs Kommun från personalen på lekebergsskolan 3-6, angående IKT-situationen på lekebergsskolan 3-6 kopplat till den nya läroplanen, lgR11. den nya läroplanen, lgR11, ställer krav på modern IT-teknik i den svenska skolan. Kraven har skärpts betydligt.Vi pedagoger ska ge eleverna under sin utbildningstid digital Kompetens, vi ska forma dem för framtiden. digital kompetens är en av eU-kommissionens nyckelpunkter för ett livslångt lärande och togs redan år 2006. I lgR11 möts vi pedagoger av nya mål som eleverna skall bedömas och betygsättas i. Skolan måste utveckla sina verksamheter så att de svarar mot de nationella målen. dessa mål kräver tillgång till modern IT-teknik. För att vi ska kunna tillgodose våra elever behöver vi få tillgång till en arbetsmiljö som är anpassad efter lgR11:s riktlinjer. Från den 1 juli 2011 är lgR11 vårt styrdokument och det är mot den vår verksamhet står lutad. Om lekebergs kommun skall kunna bli en av landets bästa skolkommuner inom tre år, måste satsningen börja nu. Vi kan inte acceptera att skolans legitimitet ifrågasätts! Vi erbjuder våra elever en skola som ligger långt efter deras vardag och hemmiljö när det gäller IKT-frågor. Trovärdigheten mellan skola och hem utmanas av elever och föräldrar när verkligheten skliljer sig för mycket från den värld de lever i. I Skollagen (1 juli 2011) skrivs det alla elever ska ha tillgång till lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Vi vet att det finns elever på vår skola som skulle utveckla sitt lärande om det fanns tillgång till modern teknik. Vi vet att det finns många elever i behov av särskilt stöd som skulle få sina behov enklare tillgodosedda om de fick tillgång till modern teknik. det skulle stärka deras självförtroende och ge dem stimulans. Många läromedelsföretag erbjuder numera sin kurslitteratur online med inbyggd talsyntes. Vi är beredda på att använda pengar från skolans investeringskonto för att köpa in projektorer och bärbara datorer, men det känns som att kasta pengarna i sjön när vi inte kan utnyttja tekniken optimalt. Vi behöver ha ett trådlöst nätverkssystem! ett klassrum fullt med sladdar och switchar gynnar inte en lärande miljö. Personalen på lekebergsskolan 3-6 Bild:Marcus Falk
9
FAKTA OM LEKEB
170 E
NIO K
EN SÄ
20 PEDA
EGEN INLOG
E-POSTADRES
TVÅ TUNNA KLIENT
FEM SK
TRE KLASSRUM
EN DIGIT
TRE STATIONÄRA DATOR
TVÅ LAPTOPS PER ARBETSLAG. AN
Bild:Marcus Falk
?? Å T S LÅT
BERGSSKOLAN 3-6
ELEVER
KLASSER
ÄRSKOLA
AGOGER
GGNING OCH
SS FÖR ELEVER
TER I KLASSRUMMEN
KRIVARE
HAR PROJEKTOR
TALKAMERA
RER I PERSONALRUMMET.
NSLUTS TILL NÄTVERKET VIA KABEL.
Hur v채ljer man ett problem? N채r Det finns s책 m책nga...
Marcus Falk
12
Bild:Marcus Falk
PROBLEMET Text: Marcus Falk
Att hitta ett problem att skriva om till denna B-uppsats har varit svårt. Det har inte varit svårt att komma på problem att forska om, utan vilket problem jag ska fokusera på. Jag har läst en stor mängd referenslitteratur i ämnet och kunnat appellera den på min situation, kommunens situation. Frågan är i vilken ände jag ska börja. Jag fann Tomas Kroksmarks studie om Lärandets streatchadhet intressant och den ställde många bra frågor. Hur får vi in lärandets digitala mysterium i vår undervisning. Kroksmark refererar till En-till-En-skolor i sin studie, men det är också något som vi vanliga skolor bör tänka på. I rapporten Framtidens lärande, i dagens skola? kan man läsa om vikten av att skolor och kommuner bör ha en samlad strategi inför En-till-En-satsningar. Allt från infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll till pedagogisk idé. Tankar finns att påbörja en En-till-Ensatsning i Lekebergs kommun och då blir det primära målet att börja arbeta mot en gemensam strategi och förankra den både i verksamheten och hos politiker.
Utvecklingsplan för IT-användningen i skolan/ förskolan och IT-policy för Kultur och Bildningsnämndens verksamhet, ser jag att det finns flera bra målsättningar. Frågan är bara vem/ vilka som ska arbeta mot dessa uppställda mål och se till att de genomförs. Det verkar ha fallit mellan stolarna. Att börja undersöka dessa planer, dess genomförande och konfrontera politiker och nämnd är mycket tilltalande, men ett alltför stort problemområde för denna uppsats. Den nya läroplanen, LGR11 ställer höga krav på skolan när det gäller elevernas digitala kompetens.Vare sig vi har En-till-En-skolor i kommunen eller inte, måste pedagogernas arbetssätt förändras och anpassas till kraven i LGR11, samt att vi får verktyg till det. Hur anpassar vi pedagogerna till att bli webb 2.0-pedagoger? Lekebergs kommun är numera en PIMkommun. Jag är en av examinatorerna. Tyvärr har kraven sänkts till att alla endast ska klara två PIM-stjärnor. Det är ingen bra signal.Vill kommunen att Lekeberg ska bli en av landets bästa skolkommuner 2015 måste pedagogernas digitala kompetens prioriteras.
När jag studerar Lekebergs kommuns 13
Min problemformulering blir således: Vilken digital kompetens vill pedagogerna i Lekebergs kommun ha? Hur ställer sig den gentemot de olika nivåerna i PIM? Kan man på detta sätt motivera och inspirera, så att de flesta pedagogerna når PIM 4 eller högre? Undersökningen relevans är stor, då referenslitteraturen starkt och tydligt talar om vikten av att pedagogernas digitala kompetens och arbetssätt är avgörande för elevens kunskapsutveckling inom området.
14
Bild:Marcus Falk
DIGITAL KOMPETENS!
UNDERSÖKNING Text: Marcus Falk
Under de närmaste veckorna kommer jag att besöka kommunens olika skolor. Jag kommer att ge en bakgrund till mitt kommande projekt. Informationen kommer belysa vikten av att du som pedagog förbereder dig på att anpassa ditt analoga arbetssätt mot ett digitalt arbetssätt. Jag kommer att sammanställa en enkät, där pedagogerna får skatta sig själva gällande sin digitala kompetens. Det kommer också att finnas frågor angående vad man önskar lära sig mer om. Enkäten kommer att göras via Google docs. Jag kommer också att intervjua några pedagoger. Det är viktigt att pedagogerna får höra informationen innan de svarar på enkäten.
16
Sammanställningen av pedagogernas svar på enkäten jämförs med kriterierna för de fem PIM-stjärnorna.Vad prioriterar PIM kontra pedagogerna? Kommer svaren och önskemålen från pedagogerna att överstiga PIM-kriterierna eller inte? Om svaret är ja, kan vi starta med Workshoptillfällen som leder till att de flesta kan nå högre i PIM än vad kommunen kräver. Min tanke är att rikta utbildningen så att de flesta når PIM 4 omedvetet. Om svaret är nej, står vi inför ett stort problem.
LITTERATUR Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skolverket Lärandets stretchadhet-Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan. Kroksmark, Tomas Didaktisk tidskrift,Vol 20, No 1, 2011, s. 1-22 Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Torbjörn Skarin 2009 Metamatrix AB Utvecklingsplan för IT-användningen i skolan/förskolan Perioden 2101-2012 Lekebergs kommun IT-policy för Kultur och Bildningsnämndens verksamhet i Lekeberg. 2009-02-15 Ungas multimodala gestaltning i skolan En arbetsrapport från forskningsprojektet UNGMODs våren 2011. Graviz, Ana & Hernwall, Patrik 2011 En-till-En. Falkenbergs väg till framtiden? Utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Martin Tallvid Framtiden lärande, i dagens skola?-internationell forskningsöversikt kring IKT och skola Rapport 2010:1 Teknikdelegationen ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digitale tilstand http://www.itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/ITU_monitor09_web.pdf/
Skolverkets nyhetsbrev Nr 8/november 2010 Skolverkets IT-uppföljning 2010 http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/it_uppfoljningar/ituppfoljning2010-1.140609
17
LITTERATUR Handbok Expert på medier-Digital kompetens i läroplanen Lgr 11 Statens medieråd http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf
Datorn ger eleverna bättre självförtroende skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/specialpedagogik/svensk_forskning/datorn-gereleverna-battre-sjalvfortroende-1.150683
Vilka gränser överskrids med mobilt lärande? Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/rapporter/vilka-granser-overskridsmed-mobilt-larande-1.152827
Bloggande för kollaborativt lärande Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/rapporter/bloggande-for-kollaborativt-larande-1.154252 http://www.mitpressjournals.org/doi/pdf/10.1162/ijlm_a_00063
EU storsatsar på it i skolan Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/2.2645/overgripande/eu-storsatsar-pa-it-i-skolan-1.129527
Bloggsidor Omvärldsbloggen http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/09/20/usa-storsatsar-pa-forskning-kring-it-och-larande/ http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/08/31/danmarks-it-strategi/ http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/05/20/skolinspektionen/
18
NÄSTA NUMMER AV
R E Y A L K C I R B
GENOMFÖRANDET MÖTEN MED PEDAGOGER UTKOMMER VECKA 47
19