6-16 2011
BRICK LAY ER .. IKT B OCH LARANDE UPPSALA UNIVERSITET 2011
Bild:Marcus Falk
INNEHÅLL
INLEDNING...s.3
BAKGRUND...s.5
PROBLEMET...s.8
DE UTVALDA...s.10
UPPDRAG GRANSKNING...s.12
...VI HAR ETT RESULTAT...s.14
PIM:s KRITERIER...s.18
SUMMAN AV KARDEMUMMAN...s.19
I HUVUDET PÅ PEDAGOGEN...s.20
LITTERATURFÖRTECKNING...s.23
Inledning Mitt första möte med en dator var 1980. Jag var sju år gammal och följde med min bästa kompis hem. Han hade fått en dator. Det var revolutionerande. Hittills hade den häftigaste prylen som vi sett, varit en digitalklocka som kunde spela 12 olika melodier.
mig programmera på riktigt. Commodore 64 förde spelandet till nya nivåer och det var lätt att få tag i spel. Fråga mig inte hur, men det var minst lika mycket fildelande på det glada åttiotalet.Vi kopierade band på band av varandra. Fungerade inte spelet vid laddning, fick man ta fram den minsta skruvmejseln som fanns och justera tonhuvudet på bandspelaren
Vi kom hem till kompisen och blev tvungna att äta mellanmål. Jag ville bara komma ner i källaren där datorn stod.Vi spelade Pong och Amiga 500 var betydligt vassare grafikmässigt Space Invaders i flera timmar innan jag var och blev nästa investeringsobjekt. Det blev tvungen att åka hem. ganska många äventyrsspel och sportspel. Med Amigan kom också ordbehandlingsproTexas 99 4A, blev nästa bekantskap inom gram och jag skrev mitt specialarbete på den. datorvärlden för mig. Min pappa, som var ingenjör och ritade motordetaljer till flyg1992 tog jag studenten och kom in på lärarplan, hade bett en kollega att köpa en dalinjen i Karlstad. Studierna krävde en dator. tor till mig när han var på tjänsteresa till Jag hade ingen lust att sitta och skriva i de USA. Texas Instruments var, och kanske är, bunkerliknande datasalarna på högskolan. Jag ledande på miniräknarfronten. Det drällde tömde bankkontot och köpte en Macintosh av olika miniräknare hemma. Med datorn föjlde en tjock bok med programmeringskod. Classic med 4MB RAM-minne och en hårddisk på 40 MB. Mer behövdes inte. Datorn Det stod ”Games for TI994A” på den. Efter och programmen var jättebra, men det fanns många timmars avskrivande, rättande och inga spel… sparande på kassettbandspelare kunde jag Så blev det PC-datorer, Internet i många år äntligen spela Caterpillar, som senare fick fram tills 2011 då jag är tillbaka hos Mac. Det namnet Snake. känns gott. Om inte nästa dator kommit i vägen hade jag säkert fortsatt att skriva in kod och lärt
3
Som du märker har datorer funnits med länge i mitt liv. Jag har använt dem min undervisning sedan 1997. det har inte funnits många men jag har gjort vad jag kunnat. Tyvärr så har den mesta tiden gått åt till att fixa och trixa och hjälpa kollegor med programvara.
de sista åren.Varför har jag inte hört talas om det här? Jag insåg att under de sista åren har jag arbetat i en kommun som inte har prioriterat sin strategi för IKT. det har inte funnits någon drivande i sakfrågan och därmed har ingen utveckling skett.
när jag kom in på lärarlyftskursen förra året blev jag förvånad över hur stort IKT är. All forskning som finns och alla en-till-en satsningar. Jag hade aldrig hört begreppet förut. detta satte igång en hel del funderingar hos mig. På vilken planet har jag varit
det är dags att ändra på det nu! Min arbetsgivare måste få upp ögonen för det som händer och kommer att hända inom fältet IKT! det ska jag arbeta för!
MARCUS FALK, LÄRARE marcusfalk1@hotmail.com
4
“Att det var dåligt med datorer visste vi, men att det var så illa kunde vi aldrig tro!” Moderaternas arbetsgrupp
BAKgRUnd vårterMinen 2010 blev jag ombedd att gå en kompetensutvecklingskurs via lärarlyftet. det var svårt att välja. Flera i personalgruppen hade redan gått specialpedagogutbildning, matematik och engelska. därmed kändes det onödigt att söka dessa kurser, då kompetensen redan fanns på plats. Jag fick ögonen på IKT för grundskollärare 1-9 på Uppsala Universitet. läste innehållsdeklarationen och bestämde mig. denna kurs eller ingen! Jag lämnade in min ansökan och fick den godkänd. det visade sig senare under hösten att det var få som visste vad IKT stod för. det var nu det gick upp för mig att det fanns mycket att arbeta för inom kommun-
ens alla väggar. Tack vare att jag fick kontakt med andra pedagoger och kunniga lärare på Universitetet kunde jag börja arbeta in mig i organisationen. Jag har upptäckt brister i kommunorganisationen. det finns ingen samlad strategi för IKT-frågor. det finns tre olika IT-råd på olika nivåer, som verkar oberoende av varandra. Jag har som facklig förtroendeman varit i kontakt med en arbetsgrupp från Moderaterna och samtalat om vår skolas IT-situation. när jag ger vår bild av verkligheten blir de överraskade. Att det var dåligt med datorer i skolan visste de; men att det var så illa kunde de aldrig tro. det känns som träffarna med arbetsgruppen gett ett steg i rätt riktning och vi har skrivit ett doku5
ment, som beskriver minsta acceptabla nivå på IT-teknik i kommunens alla skolor. Vi argumenterar för att det ska finnas IKTpedagoger inom verksamheten, som kan arbeta fram IKT-strategier, implementering och kompetensutveckla pedagoger. Tyvärr är budgetramar redan lagda för kommande år. Det kommer att ta tid. Den nya läroplanen, LGR11, kunde inte ha kommit lägligare för vår del. Den ger oss, svart på vitt, stöd och motivering till varför
Lekebergs kommun måste prioritera dessa frågor. För att ytterligare trycka på vikten av IKT-satsning, har jag formulerat ett brev till kommunledning, politiker och tjänstemän. Brevet i sin helhet finns publicerat nedan. Tillsammans med brevet har vi skickat en specifikation med uppgifter om vilken teknisk apparatur vi anser oss behöva ha för att kunna nå målen i LGR11. Här är vi nu – höstterminen 2011
Till politiker, tjänstemän och kommunledning i Lekebergs Kommun från personalen på Lekebergsskolan 3-6, angående IKT-situationen på Lekebergsskolan 3-6 kopplat till den nya läroplanen, LGR11. Den nya läroplanen, LGR11, ställer krav på modern IT-teknik i den svenska skolan. Kraven har skärpts betydligt.Vi pedagoger ska ge eleverna under sin utbildningstid Digital Kompetens, vi ska forma dem för framtiden. Digital kompetens är en av EU-kommissionens nyckelpunkter för ett livslångt lärande och togs redan år 2006. I LGR11 möts vi pedagoger av nya mål som eleverna skall bedömas och betygsättas i. Skolan måste utveckla sina verksamheter så att de svarar mot de na6
tionella målen. Dessa mål kräver tillgång till modern IT-teknik. För att vi ska kunna tillgodose våra elever behöver vi få tillgång till en arbetsmiljö som är anpassad efter LGR11:s riktlinjer. Från den 1 juli 2011 är LGR11 vårt styrdokument och det är mot den vår verksamhet står lutad. Om Lekebergs kommun skall kunna bli en av landets bästa skolkommuner inom tre år, måste satsningen börja nu.
Vi kan inte acceptera att skolans legitimitet ifrågasätts! Vi erbjuder våra elever en skola som ligger långt efter deras vardag och hemmiljö när det gäller IKT-frågor. Trovärdigheten mellan skola och hem utmanas av elever och föräldrar när verkligheten skliljer sig för mycket från den värld de lever i. I Skollagen (1 juli 2011) skrivs det alla elever ska ha tillgång till lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.
till modern teknik. Det skulle stärka deras självförtroende och ge dem stimulans. Många läromedelsföretag erbjuder numera sin kurslitteratur online med inbyggd talsyntes. Vi är beredda på att använda pengar från skolans investeringskonto för att köpa in projektorer och bärbara datorer, men det känns som att kasta pengarna i sjön när vi inte kan utnyttja tekniken optimalt. Vi behöver ha ett trådlöst nätverkssystem!
Vi vet att det finns elever på vår skola som skulle utveckla sitt lärande om det fanns tillgång till modern teknik. Vi vet att det finns många elever i behov av särskilt stöd som skulle få sina behov enklare tillgodosedda om de fick tillgång
Ett klassrum fullt med sladdar och switchar gynnar inte en lärande miljö. Personalen på Lekebergsskolan 3-6
Å ?? LÅT ST
FAKTA OM LEKEBERGSSKOLAN 3-6 170 ELEVER
NIO KLASSER
EN SÄRSKOLA
20 PEDAGOGER
EGEN INLOGGNING OCH
E-POSTADRESS FÖR ELEVER
TVÅ TUNNA KLIENTER I KLASSRUMMEN FEM SKRIVARE
TRE KLASSRUM HAR PROJEKTOR EN DIGITALKAMERA
TRE STATIONÄRA DATORER I PERSONALRUMMET.
TVÅ LAPTOPS PER ARBETSLAG. ANSLUTS TILL NÄTVERKET VIA KABEL.
Bild:Marcus Falk
7
PROBLEMET Att hitta ett problem att skriva om till denna B-uppsats har varit svårt. Det har inte varit svårt att komma på problem att forska om, utan vilket problem jag ska fokusera på. Jag har läst en stor mängd referenslitteratur i ämnet och kunnat appellera den på min situation, kommunens situation. Frågan är i vilken ände jag ska börja. Jag fann Tomas Kroksmarks studie om Lärandets streatchadhet intressant och den ställde många bra frågor. Hur får vi in lärandets digitala mysterium i vår undervisning. Kroksmark refererar till En-tillEn-skolor i sin studie, men det är också något som vi vanliga skolor bör tänka på. I rapporten Framtidens lärande, i dagens skola? kan man läsa om vikten av att skolor och kommuner bör ha en samlad strategi inför En-till-En-satsningar. Allt från infrastruktur,
8
kompetens, digitalt innehåll till pedagogisk idé. Tankar finns att påbörja en En-till-Ensatsning i Lekebergs kommun och då blir det primära målet att börja arbeta mot en gemensam strategi och förankra den både i verksamheten och hos politiker. När jag studerar Lekebergs kommuns Utvecklingsplan för IT-användningen i skolan/ förskolan och IT-policy för Kultur och Bildningsnämndens verksamhet, ser jag att det finns flera bra målsättningar. Frågan är bara vem/vilka som ska arbeta mot dessa uppställda mål och se till att de genomförs. Det verkar ha fallit mellan stolarna. Att börja undersöka dessa planer, dess genomförande och konfrontera politiker och nämnd är mycket tilltalande, men ett alltför stort problemområde för denna uppsats. Den nya läroplanen, LGR11 ställer höga
krav på skolan när det gäller elevernas digitala kompetens.Vare sig vi har En-till-Enskolor i kommunen eller inte, måste pedagogernas arbetssätt förändras och anpassas till kraven i LGR11, samt att vi får verktyg till det. Hur anpassar vi pedagogerna till att bli webb 2.0-pedagoger? Lekebergs kommun är numera en PIMkommun. Jag är en av examinatorerna. Tyvärr har kraven sänkts till att alla endast ska klara två PIM-stjärnor. Det är ingen bra signal.Vill kommunen att Lekeberg ska bli en av landets bästa skolkommuner 2015 måste pedagogernas digitala kompetens prioriteras. Min problemformulering blir således: Vilken digital kompetens bör pedagogerna i Lekebergs kommun ha? Hur ställer sig den gentemot de olika nivåerna i PIM? Kan man på detta sätt motivera och inspirera, så att de flesta pedagogerna når PIM 4 eller högre? Undersökningen relevans är stor, då referenslitteraturen starkt och tydligt talar om vikten av att pedagogernas digitala kompetens och arbetssätt är avgörande för elevens kunskapsutveckling inom området.
9
DE UTVALDA I det lilla samhället Fjugesta, som ligger tre mil från Örebro finns tre skolor. En lågstadieskola som heter Tulpanen, en mellanstadieskola och ett högstadium. På högstadiet går även elever som kommer från andra delar av kommunen. Jag arbetar på mellanstadiet, Lekebergsskolan 3-6(Le3-6). I början av detta arbete hade jag som mål och ambition att besöka flera av de andra skolorna i kom10
munen och genomföra min undersökning även där. Tyvärr har jag inte haft varken tid eller möjlighet att göra detta. Jag har i stället fått inrikta mig på personalen som arbetar på Le 3-6.
På Le 3-6 arbetar 28 personer med olika kompetenser. • 15 klasslärare • 2 idrottslärare • 4 slöjdlärare • 1 specialpedagog • 1 skolassistent • 1 rektor • 2 fritidspedagoger • 1 resurspedagog • 1 assistent.
Av de 15 klasslärare som är uppräknade är det tio som har klassansvar. Tre stycken arbetar inom särskolan, en är lärare åt en synskadad elev och en arbetar som fast vikarie inom kommunen. En intressant aspekt för undersökningen är fördelningen av antal år i yrket. Hos oss spänner det över ett spektrum från 1 år till 38 år. 11
UPPdRAg gRAnSKnIng soM tiDiGare näMnt fanns det ett smörgåsbord av problem att undersöka till denna uppsats. det är lätt att ta för mycket och bli mätt. Jag fick därför försöka och välja ut den bästa godbiten. Jag valde det som låg närmast till hands och det som berör verkligheten mest. Att fokusera på lärarnas kompetens inom fältet IKT.Vilken digital kompetens har lärarna på le 3-6 just nu och vad vill de lära sig mer om. Hur ställer sig detta mot kommunens kommande PIMplaner?(som jag redan nämnt)
12
Jag har utgått från följande frågor i min enkät-undersökning: Hur ofta använder du en dator på arbetsplatsen? Hur ofta använder du datorn i hemmet? Hur ofta använder du datorn i din undervisning? Hur bedömer du din förmåga att använda datorer i din undervisning? Använder du dig av några sociala medier? Har du fått någon kompetensutbildning inom IKT de senaste åren? Får du tillräcklig på nya dataprogram som ska användas i din yrkesutövning? Vill du ha kompetensutbildning inom fältet IKT? Vill du ha möjlighet att gå på inspirationsföreläsningar. IKT i praktiken. Är du intresserad av att gå med i en Facebook-grupp, där du bl.a. kan få länktips och diskutera och dela med dig av pedagogiska tips? Är du intresserad av att få ta del av intressant litteratur inom fältet IKT?
Pedagogerna har också fått skatta sig när det gäller programkunskaper. Frågan har varit uppdelad i två delar: det här kan jag om datorer och det här vill jag lära mig mer om. Skriva ett dokument i Word Ändra typsnitt och ställa in marginaler i Word Infoga bilder i ett dokument Spara i olika format t ex PdF göra en presentation i PowerPoint ( endast text) göra en presentation i PowerPoint (ljud, animeringar, bilder) göra en presentation i något annat program Skapa en bildberättelse i Photostory Ta kort med digitalkamera och föra över bilder till datorn enkel bildredigering: Beskära, ändra färg, ändra kontrast Olika bildformat (jpg, png, gif) Filma med videokamera och föra över filmen till dator Redigera film på datorn göra en tabell i excel Summera och skapa diagram i excel Hantera ett ljudredigeringsprogram ladda ner filer från Internet t ex PdF:er, ljudklipp... ljudformat (mp3, wav, aiff)
Upphovsrätt på nätet nätsäkerhet och nätikett Bränna Cd/dVd-skivor Söka information på Internet Installera program Hantera antivirusprogram göra skärminspelningar med hjälp av Screenr eller Jing Hantera en projektor Skapa olika konton/inloggningar (t ex Hotmail, twitter, ) Skapa en blogg-sida Använda molnfunktioner t ex dropbox, iCloud Skapa en hemsida/digital ressurssida med hjälp av program/webbsidor t ex weebly eller wix
Undersökningen skickades ut till 28 personer, av dessa är det 18 personer som har svarat på enkäten. 13
...VI HAR eTT ReSUlTAT!
Hur ofta använder du en dator på arbetsplatsen?
Hur ofta använder du en dator i hemmet?
Hur ofta använder du datorn i din undervisning?
Hur bedömer du din förmåga att använda datorer i din undervisning?
Använder du dig av några sociala medier? 14
Har du fått någon kompetensutbildning inom IKT de senaste åren?
Får du tillräcklig på nya dataprogram som ska användas i din yrkesutövning?
Vill du ha kompetensutbildning inom fältet IKT?
Vill du ha möjlighet att gå på inspirationsföreläsningar. IKT i praktiken.
Intresserad av Facebook-grupp? Möjlighet att få länktips
Är du intresserad av att få ta del av litteratur inom fältet IKT?
15
Skriva ett dokument i Word Ändra typsnitt och ställa in marginaler i Word Infoga bilder i ett dokument Spara i olika format t ex PDF Göra en presentation i PowerPoint ( endast text) Göra en presentation i PowerPoint (ljud, animeringar, bilder) Göra en presentation i något annat program Skapa en bildberättelse i Photostory Ta kort med digitalkamera och föra över bilder till datorn Enkel bildredigering: Beskära, ändra färg, ändra kontrast Olika bildformat (jpg, png, gif) Filma med videokamera och föra över filmen till dator Redigera film på datorn Göra en tabell i Excel Summera och skapa diagram i Excel Hantera ett ljudredigeringsprogram Ladda ner filer från Internet t ex PDF:er, ljudklipp... Ljudformat (mp3, wav, aiff) Upphovsrätt på nätet Nätsäkerhet och nätikett Bränna CD/DVD-skivor Söka information på Internet Installera program Hantera antivirusprogram Göra skärminspelningar med hjälp av Screenr eller Jing Hantera en projektor Skapa olika konton/inloggningar (t ex Hotmail, twitter, ) Skapa en blogg-sida Använda molnfunktioner t ex Dropbox, iCloud Skapa en hemsida/digital ressurssida med hjälp av program/webbsidor t ex weebly eller wix
16
Det här kan Det här vill jag jag om lära mig mer datorer om 18 0 18 0 16 1 16 0 8 10 6 4 3 13 10 7 6 4 11 7 3 11 5 7 7 9 18 8 6 2 13 10 5 3
12 6 9 5 8 5 9 9 7 10 8 5 6 4 3 4 0 3 5 7 2 2 6 7
4
7
17
PIM:s Kriterier PIM står för Praktisk it och mediekompetens. PIM handlar om programkunskaper och ger dig en ordentlig utbildning av att använda datorer.
gram och eftertexter. Tänk på upphovsrätten när du använder bilder och musik som du hämtar på nätet. PIM-stjärna 4: Här ska du visa dina kunskaper i ett kalkylprogram. Du ska också arbeta med ljudredigering och skapa ett eget radioprogram.
PIM-stjärna 1: Skriv ett dokument i Microsoft Word/Pages. Du ska kunna ändra typsnitt i ingress, rubriker och brödtext. Du ska också kunna infoga en bild och göra marginaljusteringar.
PIM-stjärna 5: Bygg en egen digital resurssida, som du lägger upp på nätet.
PIM-stjärna 2: Gör en presentation i PowerPoint/Keynote/ Open Office Impress. I presentationen ska du ha med tre bilder. Här bör du tänka på upphovsrätt. Hitta resurser till ditt ämne på nätet och skapa en länksida till dessa. Förse din presentation med animeringar eller ljud eller bildbehandla en av dina bilder eller skapa ett montage. Glöm inte att göra en källförteckning. PIM-stjärna 3: Här ska du skapa en bildberättelse som är två till fem minuter lång. Den ska handla om ett pedagogiskt minne. I bildberättelsen ska du kunna infoga tal och musik. Du ska också skapa en startbild i ett bildbehandlingspro18
SUmman av kardemumman Resultaten av min undersökning som nu ligger framför mig på bordet är både positiva och negativa. Jag kan glatt konstatera att alla som svarat på enkäten är flitiga datoranvändare. Alla använder datorer varje dag. Om det är av lust eller tvång kan jag inte svara på men så är fallet. Svart på vitt. De flesta använder även datorn regelbundet hemma.
sprogram och söka fakta på internet. De som har projektor använder datorn mer, visar film och presentationer. Eleverna får också använda pedagogiska program.
Fjorton personer av de utvalda har angett att de använder sig av sociala medier. Ett tecken på att datorn inte endast är ett arbetsredskap utan att man använder sig av den i det vanliga livet.
Om vi går vidare och tittar på resultaten av pedagogernas skattning av sig själva kan vi se en del intressanta fakta. Tabellen är skapad efter PIM-stjärnornas kriterier. Av tabellen kan vi utläsa att alla bedömer sig kunna hantera ett ordbehandlingsprogram utifrån de kriterier som PIM ställer upp. När det gäller en PowerPoint-presentation är det ungefär en tredjedel som anser sig kunna hantera PIM:s kriterier.Vi har alltså att göra med en personalgrupp, som i stort sett har uppnått två stjärnor, vilket är kommunens krav, redan innan de gått kursen.
När det kommer till punkterna ”Hur ofta använder du datorn i din undervisning” och ”Hur bedömer du din förmåga att använda datorer i din undervisning?” är svaren lite förvånande. Bristen på digital teknik i klassrummen gör att dessa frågor i princip är omöjliga att få positiva svar på. Ändå visar resultatet på att de flesta försöker använda sig av IT i undervisningen. Tio stycken av 18 möjliga bedömer sin förmåga att använda datorn i klassrummet som ok till mycket bra. När jag analyserar följdfrågan(finns ej med som diagram)”Hur använder du datorn i din undervisning” är det mest regelbundna svaret att man använder ordbehandling-
Analysen av de övriga diagrammen talar ett tydligt språk. Det finns tydliga önskemål hos flertalet av personalen att få kompetensutveckling inom fältet IKT.
Tabellen visar att vi har att göra med en personalgrupp som vill lära sig att hantera datorn. Diagrammen ovan nämnda visar också på en personalgrupp som vill kunna hantera IKT-pedagogiken. 19
“ I mitt klassrum har jag två datorer. Jag har läst IKT-pedagogik på C-nivå.”
I huvudet på Pedagogen Under de senaste 18 månaderna har jag genomfört en resa genom det stora landskapet IKT. Det har varit en intressant resa ur många perspektiv. Inte alltid helt stressfri, men ändå bra. Jag har fått nya glasögon under resan och börjat se mina kollegors arbete på ett annat sätt. Jag har träffat på de pedagoger som är rädda för datorn, nej inte rädda, det finns det knappast någon som är, men försiktiga i sitt användande. Kraven på lärarna är så stora att de måste använda datorn, dock inte i sin undervisning, men för att skriva IUP:er och åtgärdsprogram, beställa material, filmer och sköta sin korrespondens. Det är häpnadsväckande att se hur otroligt opedagogiska bedömning20
sprogrammen är. Fast samtidigt är det kul att se och höra att nästan alla klarar av att använda dem. Det finns tre kategorier av lärare, som jag vill nämna. Ja, det finns säkert fler, men det är de som jag mött under min resa. Den första kategorin är de som ännu inte har upptäckt datorns möjligheter.Vilken skatt man kan hitta om man börjar ta del av all information som finns om IKT. Att börja leta efter digitala resurser på nätet, hur man kan variera sin undervisning om man för in IKT-pedagogiken i klassrummet. Den här kategorin känner sig stressad av alla nya rön och behöver få tid till att ta in den nya pedagogiken.
“ Det gäller att hitta tiden! Så man hinner ta till sig allt det nya” “ En gör så gött en kan”
Den andra kategorin är de som har en del på fötterna, känner sig ganska bekväma med att hantera datorer, har tillgång till datorer och projektor i klassrummet, men saknar de pedagogiska kunskaperna. Hur omvandla och förmedla sitt kunnande till eleverna. De här pedagogerna behöver input av IKTpedagogik! Den tredje kategorin är de som vill börja använda sig av sina IKT-kunskaper, men kan inte göra det på grund av att det saknas utrustning i klassrummen. Det blir en frustration som leder till att man själv stagnerar. Det gäller att hålla sig à jour med IKT-pedagogiken!
Så här i uppsatsens sista rader börjar jag fundera över det resultat som jag har kommit fram till. Jag arbetar på en skola där många pedagoger visar att de har ett intresse för att lära sig IKT-pedagogik. De behöver det eftersom de är mycket väl medvetna om vilka krav de har fått på sig genom övergången till den nya läroplanen. De ska kunna lära eleverna det som står i läroplanen. Det finns ingen annan som kan göra det. PIM i all ära står för programkunskaper inte pedagogik. Jag är fullt övertygad om att alla pedagoger på Le 3-6 kommer att klara 21
PIM 2, det har undersökningen visat, men frågan är om pedagogerna är medvetna om att det för dem skulle vara enkelt att nå mycket högre. Tror inte det. Jag tror inte på tanken att varje lärare ska sätta sig hemma och gå igenom alla PIM:s manualer på egen hand. Grundkunskaperna i PIM är bra men samtidigt som man lär sig programhanteringen behövs det konkreta exempel på hur man kan implementera sina kunskaper i sin undervisning. Ställ det i paritet med de nya uppdragen vi har fått i LGR11. Samtidigt välkomnar jag regeringens nya digitala agenda och Skolinspektionens granskning av IT i skolan. Hoppas på att dessa två vapen kommer att ge lärarna i Sverige en bättre kompetensutveckling.
22
Vi får inte komma bort från forskningen i dessa tankegångar. I flertalet rapporter kan vi läsa om hur viktigt det är att dagens lärare är väl förberedda och har gedigna kunskaper i IKT-pedagogik. Allt för att kunna garantera våra elever en bra utbildning. En utbildning som är på riktigt.
Litteraturförteckning Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Handbok-Expert på medier-Digital kompetens i läroplanen Lgr 11
Skolverket
Statens medieråd
Lärandets stretchadhet-Lärandets digitala mysterium i En-tillEn-miljöer i skolan.
Datorn ger eleverna bättre självförtroende
Kroksmark, Tomas Didaktisk tidskrift,Vol 20, No 1, 2011, s. 1-22
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf
Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/specialpedagogik/ svensk_forskning/datorn-ger-eleverna-battre-sjalvfortroende-1.150683
Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Torbjörn Skarin 2009 Metamatrix AB
Utvecklingsplan för IT-användningen i skolan/förskolan. Perioden 2010-2012 Lekebergs kommun
IT-policy för Kultur och Bildningsnämndens verksamhet i Lekeberg. 2009-02-15 Ungas multimodala gestaltning i skolan En arbetsrapport från forskningsprojektet UNGMODs våren 2011. Graviz, Ana & Hernwall, Patrik 2011
En-till-En. Falkenbergs väg till framtiden? Utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Martin Tallvid
Framtidens lärande, i dagens skola?-internationell forskningsöversikt kring IKT och skola
Vilka gränser överskrids med mobilt lärande? Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/rapporter/vilka-granser-overskrids-med-mobilt-larande-1.152827
Bloggande för kollaborativt lärande Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/rapporter/bloggande-for-kollaborativt-larande-1.154252 http://www.mitpressjournals.org/doi/pdf/10.1162/ijlm_a_00063
EU storsatsar på it i skolan
Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/2.2645/overgripande/eustorsatsar-pa-it-i-skolan-1.129527
Bloggsidor Omvärldsbloggen http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/09/20/usa-storsatsar-pa-forskningkring-it-och-larande/ http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/08/31/danmarks-it-strategi/ http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/05/20/skolinspektionen/
Rapport 2010:1 Teknikdelegationen
ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digitale tilstand http://www.itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/ITU_monitor09_web.pdf/
Skolverkets nyhetsbrev Nr 8/november 2010 Skolverkets IT-uppföljning 2010 http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/it_uppfoljningar/ ituppfoljning2010-1.140609
23
TEXTER: MARCUS FALK .. SAMTLIGA BILDER AR TAGNA, REDIGERADE OCH MONTERADE AV MARCUS FALK CC[BY ] .. . DUPLOKLOSSARNA AR LANADE AV CARL & RASMUS FALK. TACK!