ES Sverige nr 6 - Delaktighet by Lind Communication

SPECIALNUMMER!

Education and Sustainability SVERIGE / DANMARK

Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle

www.oresundsklassrummet.eu www.esd-guide.eu

Vänklasser över sundet · Lärcirklar i Öresundsklassrummet Metoder för delaktighet · Nycklar till ett hållbart liv Avaaz – världen agerar · Unga som engagerar unga Möt en kaospilot · Filmtips · Pedagogiska resurser

•

EDUCATION AND SUSTAINABILITY SVERIGE / DANMARK VÅREN 2013

Öresundsklassrummet är ett samarbete för lärande för hållbar utveckling i Öresundsregionen. Högstadieelever, lärare, rektorer, forskare och tjänstemän samarbetar gränsöverskridande för att tillsammans lära och agera för en hållbar utveckling.

Följ med till Öresundsklassrummet

•

NUMMER 6 DELAKTIGHET

Projektet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Delaktighet

NUMMER 6 | VÅREN 2013 | 79 kr

ES-PARTNERS I DETTA NUMMER

Innehåll

Det här numret av Education and Sustainability Sverige delﬁnansieras med medel från EU Interreg IVA genom projektet Öresundsklassrummet .

Nummer 6 · Delaktighet · Våren 2013

ARTIKLAR

MOT ETT ALLTMER HÅLLBART LIV

Education and Sustainability

REFLEKTION 20

Malmö stad

Marilyn Mehlmann skriver om tre saker vi behöver för långsiktiga och hållbara beteendeförändringar.

BARN PÅVERKAR STADSUTVECKLINGEN

Åsa Hellström www.oresundslassrummet.eu www.malmo.se/hallbartlarande

By X och Urban X är två systerprojekt som involverar barn i stadsutvecklingen i både Köpenhamn och Malmö.

SVERIGE/DANMARK

LÄRCIRKLAR I ÖRESUNDSKLASSRUMMET REDAKTÖR ES SVERIGE Marcus Lind | marcus@lindcommunication.se 0706 - 67 22 82 REDAKTÖR ES INTERNATIONAL Heloise Buckland | heloise@barcelonya.com

Lunds universitet

www.es-online.info

Heloise Buckland berättar om världens nya globala påverkansorganisation som använder webben för att få en hel värld att agera.

REDAKTIONSRÅD Åsa Hellström, Linnea Uppsäll, Helena Persson, Jonas Eriksson, Marilyn Mehlmann

SKOLGÅRDEN SOM ARENA FÖR DELAKTIGHET

Per Wickenberg www.lu.se

DE UNGE ER VORES INVESTERING I FREMTIDEN

6 13

Sekretariatschef Louise Kjær berättar på ett personligt sätt om varför EU Interreg IVA valt att medfinansiera Öresundsklassrummet.

DESIGN OCH LAYOUT S&Ø Reklambyrå · www.s-o.se

ÖRESUNDSKLASSRUMMET FORTSÆTTER MED FULD KRAFT!

CREATIVE DIRECTOR Alexis Urusoff Ramos

Føretræder for Malmö stad, Malmö högskola og Københavns Kommune mødtes til en snak omkring de næste års arbejde i Öresundsklassrummet Level 2. Samarbejdet fortsætter!

Köbenhavns kommune Anja Liebermann www.kk.dk

Global Action Plan WWF Sverige

Stiftelsen Teknikdalen Den Globala Skolan

Vad är en kaospilot? Emma Nilsson berättar om utbildningen som ger verktyg att finna vägar framåt även när framtidsprognoserna är osäkra.

ANNONSINFO Vill du nå tusentals pedagoger och andra som är intresserade av lärande för hållbar utveckling? Vi erbjuder annonsplats (helsida/halvsida) för organisationer och företag som delar vår vision. ES Sverige – Lärande för en bättre värld.

PEDAGOGISKA RESURSER #60 ORGANISATIONER #62 VI REKOMMENDERAR #64 DANSK-SVENSK ORDGUIDE #66 PARTNERINFO #67

Kontakta Marcus Lind för prisuppgifter: redaktion.es@rceskane.se Tel: 0706 - 67 22 82

Det här numret av Education and Sustainability Sverige delﬁnansieras med medel från EU Interreg IVA genom projektet Öresundsklassrummet

BESTÄLL TIDIGARE NUMMER AV ES SVERIGE Har du missat våra tidigare temanummer? Nu kan du beställa nr 2-5 för 50 kr/st ESs_02_cover:revistaes 01/02/2010 14:27 Página 1

tebarans ttebara ans test testamente tamentte

QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

een n u utställning t s tä l l n i n g a av v 1133 ffebruari ebr uari - 228 8m mars, a rs, 22010 010 r aoul wallenbergs wall enb erg s ttorg, or g, sstockholm to c k h o l m raoul

undeerund r visning visn ing materia mat erials

fför ör h högst ögsta adiet diet o g gymn ymna och ch asiet siet F Finns inns ttillgä illgän nglig g

QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

ligtt PostkodLotteriet PostkodLotteriet o och National Geogr Geographic raphic aphic Magazine är stolta över att a pr presentera esentera en särskild utomhus-utställning fotografer. utomhus -u utställning av en av världenss ledande fotogr afer. Mattias Klum, som är en YYoung oung Global bal World och ofta bidrar med bilder National Geographic Magazine, LLeader eader fför ör W orld EEconomic conomic FForum orum o ch ssom om o fta b idrar m ed b ilder ttill ill N ational G eographic M agazine, kkommer ommer prisbelönta bilder nästan dokumentation aatt tt vvisa isa p risbelönta b ilder ffrån rån n ästan 220 0 åårs rs d okumentation aavv eett tt aavv vvärldens ärldens kkänsligaste änsligaste eekosystem. kosystem. Utställningen frågor klimatförändringen, U tställningen tar upp fr ågor som klima atförändringen, förlusten av arters livsmiljöer och biologisk gisk mångfald. levererar försiktighet,, uppmanar oss att minska vår våra Den lever e ar ett omvälvande budskap er p som manar till försiktighet åra ekologiska fotavtryck och att överväga vilket arv vi lämnar över åt dem som m kommer k efter oss.

EDUCATION AND SUSTAINABILITY SVERIGE · VINTERN 2010

EnvironmEnt friEndly printing solutions www.kopa.eu

dly

Sanningens Sanninge ens stund för Borneo Borneeo National Natio onal Geographic-fotografen Geographic-fotogrrafen Mattias Mattia as Klum

ILLUSTRATION AV SAMHÄLLSPROJEKTET VID STIFTELSEN INFOCENTRO, CARACAS, VENEZUELA. © FELIPE GARCÍA

EnvironmEnt friEndly printing solutions QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified inwww.kopa.eu manufacturing

Education and Sustainability Sverige publiceras under en Creative Commons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen c resten av bilderna saknar tillstånd från dess upphovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org.

NUMMER 2 · LÄRANDE 2.0

LLadda adda ner ner llektionsplaner: ektionsplaner: w www.tierragrandeevents.com/borneo ww.tierragrandeevents.com/borneo

www www.natgeo.se .natgeo o.se

Teknikens dolda ansikte • Digitalt lärande: möjligheter och konflikter • Små insatser för hållbar IT-användning, applikationer, webquests, nätverk, pedagogiska resurser och spel för en hållbar utveckling

Lärande 2.0 NUMMER 2

| VINTERN 2010 | 80kr |

Lärande 2.0

Biologisk mångfald

Hälsa

Utomhuspedagogik

Beställ från - Nätverkstan Ekonomitjänst Box 311 20 · 400 32 Göteborg Tel: 031-743 99 05 ekonomitjanst@natverkstan.net www.natverkstan.net

Education and Sustainability

RESURSER

ISSN: 2013-5726

Alla som bidrar till spridningen av minst 100 ex/nr av ES Sverige får synas här med sin logotyp. Tack för ert stöd! Stort tack även till övriga organisationer som bidrar på andra sätt.

VI STÖDER ES SVERIGE

www.barcelonya.com

KAOSPILOTERNA – NAVIGERAR I EN OSÄKER FRAMTID

Bli en ES-partner !

ES Sverige har sedan starten haft en nära anknytning till RCE Skåne, ett av över 70 Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development som ﬁnns runtom hela världen. RCE-nätverket är kopplat till FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling (20052014). RCE Skåne består av Region Skåne, Malmö stad, Malmö högskola, Lunds kommun och Lunds universitet samt föreningen Hållbar Utveckling Skåne. ES Sverige samverkar också med RCE Barcelona och kooperativet Barcelonya.net som producerar originalversionen av ES på katalanska .

Fyra svenska pedagoger berättar om elevengagemang och vikten av det sociala mötet med danska vänklasser.

TRYCKERI JSC KOPA · www.kopa.eu

Lars Persson www.lund.se

EN DEL AV RCE-NÄTVERKET

I två artiklar skildras hur skolgården kan användas för att öka elevernas inflytande på ett konkret sätt.

VÄNKLASSER ÖVER SUNDET

DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONER Nätverkstan Ekonomitjänst 031-743 99 05 www.natverkstan.net

Lund Öster

Mats Jönsson www.lund.se

INTERVJUER

KORREKTUR Marcus Lind, Åsa Hellström, Linnea Uppsäll, Helena Persson, Nina Eneroth, Anja Liebermann

Lunds stad

Enric Pol frågar sig vad det är som påverkar vad vi engagerar oss och känner oss delaktiga i.

AVAAZ - VÄRLDEN AGERAR

ÖVERSÄTTNING Marcus Lind, Pontus Sanchez, Gabriella Ajagan

Harriet Axelsson www.mah.se www.esd-guide.eu

ANSVARIG UTGIVARE Katarina Pelin, Malmö stad

RESEARCH OCH REDIGERING Marcus Lind, Marta Moreno

Malmö högskola

Vad händer i en lärcirkel? Forskare från Malmö högskola, Lunds universitet och Professionshøjskolen UCC i København berättar om hur forskning och praktik kan gå hand i hand.

URSÄKTER FÖR ATT INTE DELTA

Stöd från EU Interreg IVA

PROLOG

Tillsammans gör vi skillnad! En utmaning i vår tid är att ungdomar ofta är avskurna från makthavares planer och inte har kunnat påverka de beslut som har tagit oss dit vi är idag. Hur ofta ser du barn komma med idéer i en arkitektstudio, runt kommunalrådens bord eller ens för vad de själva skulle vilja lära sig i skolan? Om vi vill skynda på vårt agerande inom de hållbarhetsutmaningar vi står inför borde vi verkligen sätta de människor som kommer att uppleva konsekvenserna av dagens beslut i centrum. I detta nummer lyfter vi fram ett antal metoder och sammanhang där ungdomar deltar i övergången till ett mer hållbart samhälle, med exempel från Sverige, Danmark och andra länder. Vi utforskar några av utmaningarna med att jobba med olika språk och möjligheten att väcka nyfikenhet och engagemang för en bättre framtid genom att ta sig an kulturella skillnader. Här följer några läxor vi lärt oss på vägen.

Verkliga utmaningar skapar egenmakt

Glädje skapar mening Beteendeforskare menar att information och kunskap inte räcker för att locka oss till att

Se helhetsbilden En annan utmaning vi står inför är att det ofta är svårt att se kopplingen mellan individuella handlingar och miljömässiga konsekvenser, för att inte tala om de sociala och ekonomiska implikationerna. Både Malmö och Köpenhamn har en ung befolkning och invånare från över 150 nationaliteter. Metoder som kan föra samman en mångfald av perspektiv är viktiga för att ge en bättre och mer övergripande bild av verkligheten. Barn som rör sig över bron, trots att de inte kan varandras språk, utvecklar också förmågan att uppskatta det faktum att vi alla är mer sammankopplade än vi tror. Slutligen, lite goda nyheter för oss som livnär oss på att hitta innovativa sätt att främja lärande för hållbar utveckling: Vi måste inte uppfinna hjulet på nytt. Här finns tips på platser att ta med eleverna till om du vill komma ut ur det vanliga klassrummet, här finns kreativa spel, filmer och lärresurser, stödnätverk för pedagoger och engagerande webbcommunities. Du är inte ensam.

Education and Sustainability

Ett sätt att engagera ungdomar för hållbar utveckling är att fokusera på praktiska problem, som till exempel att odla mat i städer, att hjälpa dem som har det sämre ställt eller genom att designa en bättre skolgård. Detta har gett kommunerna en mängd nya idéer, såsom en kiosk där man kan hyra och dela sina leksaker, takträdgårdar och skogsparker, men det har också varit ett engagerande sätt för eleverna att lära sig om hållbar stadsplanering. Egenmaktsprocesser är dock inte alltid så enkla eftersom de ofta innebär rollbyten, vilket ibland kan vara obekvämt. Några pedagoger har antagit denna utmaning med givande resultat, som till exempel i det klimatambassadörsprogram där några elever har designat interaktiva lärresurser kring klimatförändringar för andra elever. Politiker i Lund har deltagit i debatter och samtal arrangerade av kommunens ungdomsråd kring frågor som hur sexualundervisningen kan förnyas och hur stadens kulturella utbud kan breddas.

förändra våra vanor. För att vi ska agera i en ny riktning krävs också en känslomässig upplevelse som väcker vår nyfikenhet. Detta gäller även för hållbarhet. Att skaffa nya vänner från andra kulturer är en väg till att skapa en sådan känslomässig koppling. När ungdomarna från Malmö, Köpenhamn och Lund väl lärde känna varandra genom projektet Öresundsklassrummet väcktes en genuin nyfikenhet kring varandras agerande; varför källsorterar ni inte på er skola? Hur hanterar ni konflikter i klassrummet? Varför är så många fler nationaliteter representerade på er skola? Djupa erfarenheter leder till djupa frågeställningar som i sin tur leder till djupt engagemang. Utan erfarenheten är det svårt att ta första klivet.

Låt samtalet fortsätta.

Heloise Buckland

Redaktör ES International Barcelonya

Katarina Pelin

Ansvarig utgivare Miljödirektör Malmö stad

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

Välkommen ut i

Öresundsklassrummet Att lyfta ut undervisningen ur klassrummet utmanar elevernas sinnen och förbättrar inlärningen. Men ibland kan det vara svårt att ta steget från skolans trygga faciliteter till pedagogiska verksamheter i nya, främmande miljöer. I Öresundsregionen finns en mängd inspirerande platser där det är gratis att förlägga undervisning. - Här följer en guide till några av dem.

HELSINGØR

KRISTIANSTAD

HELSINGBORG

Utepedagogik Delaktighet

LANDSKRONA 17 18 21, 22, 23 24

KØBENHAVN 10, 14, 15, 16 11 12 13

1 2, 3, 4, 8 5 6 7 9

LUND MALMÖ

35 37

YSTAD 38

Education and Sustainability

35 35

REFLEKTION

VÄNKLASSER

Vänklasser över sundet

Inom projektet Öresundsklassrummet har tolv klasser på åtta skolor i Malmö, Lund och Köpenhamn haft utbyten med en vänklass på andra sidan sundet under två års tid. Eleverna har tillsammans arbetat med olika teman inom hållbar utveckling och besökt varandra regelbundet, med syfte att stärka vardagsintegrationen i regionen och uppmuntra ett ömsesidigt lärande.

Delaktighet

Text: Helena Persson, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Vilka tror ni är de viktigaste erfarenheterna som era elever tar med sig från vänklassutbytet? Annika: Våra elever har fått förståelse för att världen inte bara ser ut som den gör här i Veberöd. Det har också visat sig att de har lärt sig mer om hållbar utveckling än de elever på skolan som inte har varit med i projektet. Lennart: Det har varit otroligt positivt och få förunnat att ha en vänklass. Många som bor här tar sig sällan förbi Veberödsskylten och det var väldigt bra att våra elever fick uppleva större kulturskillnader. De har fått se att det kan se väldigt annorlunda ut på andra skolor än det gör här, både vad gäller byggnader, natur och elever. Våra elever är landsortsbarn med mestadels svensk bakgrund och vår vänklass består av stadsbarn, varav många har en

bakgrund från andra länder. Men jag tycker inte att vi lyckades tillräckligt bra med integrationen, vi fick inte till de möten mellan eleverna som jag hade önskat. Margareta: Eleverna har fått vidgade vyer och nya erfarenheter och det tror jag är jättebra för dem. Vi har så få invandrare här på skolan, kanske en per klass. I vänklassen hade ungefär hälften av eleverna invandrarbakgrund. Våra elever fick uppleva att så kan det också se ut och att man kan hitta sätt att kommunicera med varandra och komma överens. Ulf: Bara den känslan av att träffa andra, närma sig människor man inte känner och hitta gemensamma beröringspunkter. Det är viktigt för våra elever att få en bredare bild av ungdomar i världen. Genom att vi besökte

VÄNKLASSER

Foto: Ewa Levau

På Killebäckskolan har ni haft ett längre besök hos er vänklass, med övernattning. Hur fungerade det?

Foto: Phil Mc Cann malmo.se/gronaskolgardarr

Har det funnits några utmaningar med att ha en vänklass på andra sidan sundet? Annika: Det är trevligt och roligt att ha en vänklass, men det är inte helt enkelt. Vi var så fokuserade på att eleverna direkt skulle lära sig en massa om hållbar utveckling, redan första gången de träffades. Det skulle vi ha väntat med och istället fokuserat på de sociala mötena. I vår vänklass fanns det många elever som inte var så bra på danska. Då blev ju svenska ännu svårare.

Det här med att övernatta borde man ha gjort mycket tidigare i projektet för att få bättre förståelse för varandra. Dels för att få igång det sociala, men också för att få lära sig mer om varandras skolsystem. Jag känner att det är först nu när projektet snart är slut som jag förstår hur det fungerar i Danmark, vilka ämnen som finns och hur man lägger upp undervisningen. Det hade varit bra att få den kunskapen tidigare.

Education and Sustainability

vår vänklass på deras skola fick våra elever en helt ny syn på Köpenhamn. De fick också chans att reflektera över hur de själva har det på sin skola när de fick något att jämföra med.

Margareta: Vi har besökt vår danska vänklass och sovit över där och de gjorde samma sak hos oss. Under två dagar följde de undervisningen här och var med på lektionerna. Vi började med äventyrspedagogik i naturområdet Skrylle för att öka sammanhållningen mellan eleverna och där jobbade de jättefint ihop. Här i skolan arbetade vi med många olika ämnen. Det var nog engelska som fungerade bäst, där var de på samma nivå och hade samma utgångsläge. På kvällen gick eleverna ut och åt tillsammans, helt på frivillig basis.

Annika Claesson och Lennart Söderberg, lärare på Svaleboskolan i Veberöd, har haft ett utbyte med Husum Skole i Köpenhamn.

VÄNKLASSER

Margareta Sjödin och Ulf Kjellander, lärare på Killebäckskolan i Södra Sandby, menar att samarbetet med den danska vänklassen har gett eleverna vidgade vyer. Killebäcksskolan har haft ett utbyte med Guldberg Skole i Köpenhamn.

Foto Caroline Holgerstein

Delaktighet

Eleverna på Killebäcksskolan och Guldberg Skole har under projektet arbetat med att införa sopsortering. Berätta lite om det! Ulf: Vår danska vänklass drog igång ett sophanteringssystem på sin skola, för bland annat matrester. De ville skapa något bestående och komma ut och möta verkligheten. Jag och Margareta insåg att det låg mycket bra i detta och blev inspirerade. Vår skola har nyligen byggts om efter en brand och vi hade inte fått igång någon sopsortering efter det. Alla hemmen här i Södra Sandby har ju sopsortering och när vi pratade med vår vänklass så berättade våra elever att de alla sorterar sopor. När vår vänklass sedan kom hit till skolan påpekade de att ”här finns ju ingen sopsortering”. Då blev det så uppenbart för oss att det var dags att ta tag i det och vi såg en chans att skapa något här på skolan som kan leva vidare efter projektet slut. Vi pratade med vår klass och fem, sex elever var intresserade och började driva frågan att införa sopsortering. Jag och Margareta kunde snart släppa taget eftersom eleverna drev det så bra själva. De pratade med vaktmästare, lokalvårdare och rektorer och tog kontakt med

företag och kollade på hemsidor. Till slut tog de fram tre olika förslag till sopsortering, som de redovisade för skolans rektor. Rektorn tyckte att fler borde ta del av presentationen och därför höll eleverna även presentationen för alla rektorer och projektledningen i Öresundsklassrummet samt för kommunens tjänstemän. Den hemska verkligheten var ju sedan att det inte blev någonting av det som eleverna kommit fram till. De hade fått klartecken över allt men sen visade sig att den kommunala upphandlingen gjorde att det bara fanns ett företag som vi fick välja. Det var en släng av verkligheten men eleverna tog det på ett bra sätt faktiskt. Det blev ju ändå sopsortering på skolan tack vare dem och jag tror att de fick ut mycket av att komma ut i verkligheten och möta människor utanför skolans värld.

Har det funnits några utmaningar med att ha en vänklass på andra sidan sundet? Ulf: Det har varit utmanande att hitta ett sätt att nå ett bra utbyte. Vi har diskuterat en hel del att det är svårt att kombinera lärande för hållbar utveckling med att lära känna varandra,

VÄNKLASSER

Foto Åsa Hellström

speciellt när man talar två olika språk. Jag upplevde att våra elever tyckte att det var svårt med danskan. När vi gjorde uppgifter på svenska eller danska tillsammans med vår vänklass var vi tvungna att hålla en väldigt låg nivå för att alla skulle förstå.

Har ni något råd till andra lärare som vill arbeta med vänklasser? Ulf: Man måste ha väldigt klart för sig från början vad man vill få ut av samarbetet. En bra utgångspunkt kan vara att man genom kontakten med vänklassen kan få ta del av något som man annars inte skulle kunna uppleva, få ny kunskap och nya erfarenheter. Utan ett tydligt syfte kan det vara svårt att bara paras ihop med en klass och bestämma att man ska bli kompisar. Lennart: Den första gången man träffar sin vänklass skulle man kunna göra en enkel övning som går ut på att umgås och lära känna

varandra. Det är viktigt att det första mötet blir så enkelt och trevligt så möjligt, så att man kan lägga en bra grund för det fortsatta utbytet. Nästa gång man ses kan man fokusera mer på hållbar utveckling. Annika: Bygg upp det sociala innan man börjar med den ämnesbaserade undervisningen och ha jämnstora klasser, det tycker jag är det viktigaste. Och att man har enkla och korta arbetsuppgifter. Man måste göra något aktivt i vänklassutbyten. Att bara sitta i klassrummet kan bli lite segt. Helst skulle det vara något som inte tar extra tid utan något som ingår i både den svenska och den danska läroplanen, så att man kan beta av något. Lennart: Vi lärare deltog i lärcirklar under tiden som vänklassutbytet pågick och det tror jag var en förutsättning för att det skulle fungera. Om vi råkade ut för problem när eleverna mötte sin vänklass så visste vi alltid att vi och de danska lärarna var eniga och arbetade för samma sak. Vi var samspelta och visste var vi hade varandra, tack vare att vi hade träffats så mycket i lärcirklarna.

Education and Sustainability

Margareta: Vi trodde nog att eleverna skulle kunnat kommunicera bättre på svenska och danska men de har mest pratat engelska med varandra.

Foto Caroline Holgerstein

INTERVJU

Pedagogiska vänskapsband över sundet

I drygt tolv år har en bro förbundit Sverige med Danmark. Ändå har det varit svårt att få igång en naturlig vardagsintegrering mellan länderna. Det är bland annat den utmaningen som har legat till grund för det svensk-danska projektet Öresundsklassrummet – Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle.

Intervju av Caroline Holgerstein

Vikingaskolan i Lund är en av åtta högstadieskolor som under tre år deltagit i projektet. Vi träffar Johan Krantz, lärare på Vikingaskolan, som berättar om möten över gränserna, bomässan som fick tv-publicitet och de många resorna till Danmark. – När vi blev tillfrågade att vara med i Öresundsklassrummet kände vi en direkt entusiasm. Dels för att det var en så pass stor och seriös satsning, men också för att det fanns goda resurser till att göra en massa spännande saker. Dessutom var vi väldigt positiva till möjligheten att knyta vänskapsband med en dansk klass. På vår skola har ungdomarna många olika nationaliteter och kulturer, så konceptet var mitt i prick. På Vikingaskolan är vi dessutom vana att lägga stort fokus på elevernas delaktighet och inflytande över sin egen undervisning, så det arbetssättet var inte heller främmande för oss, berättar Johan.

Delaktighet

Fokus på social hållbarhet När Johans elever introducerades till begreppet hållbar utveckling, visade de ett särskilt intresse för social hållbarhet. I projektledningen var man lyhörd inför klassens önskemål och eleverna fick särskilt utrymme för frågor med den etiketten.

Foto: Öresundsklassrummet

– I början trodde vi, från ett lärarperspektiv, att vi bara hade undervisning om klimat och miljö framför oss. Men sedan visade det sig att det var en helt annan dimension av hållbarhet som berörde eleverna mest. De nappade på frågor om identitet och det ansvar man själv kan ta. Inte bara för miljön utan även för sina handlingar som medmänniska, berättar Johan.

Delprojektet blev en bomässa Inom Öresundsklassrummets ramar fanns stor frihet i upplägget av undervisningen. Under vissa perioder arbetade Johans klass intensivt med ett särskilt tema och involverade då i stort sett alla ämnen i det. Andra delprojekt fick löpa som vilket traditionellt schema som helst. – Vi hade ett väldigt lyckat projekt den första terminen under temarubriken ”Grön mobilitet”. Det handlar i korthet om att göra transportsträckor attraktiva för att stimulera till andra färdsätt än bilåkning, som till exempel att cykla eller gå. Vi ville arbeta praktiskt och visuellt med det temat. Vikingaskolan ligger precis vid en åkermark som snart ska bebyggas och därför tog vi med eleverna dit och sa: ”Nu ska vi tillsammans fundera på hur man kan bygga den här stadsdelen så grön och hållbar som möjligt”. Därefter bjöd vi in representanter från stadsbyggnadskontoret som berättade om de riktiga byggplanerna och gav input på hur man kan tänka när man bygger ett nytt område. Utifrån dessa förutsättningar fick eleverna bygga egna små modeller av hållbara stadsdelar, som resulterade i en bomässa strax innan jul det första året. Där presenterades deras

INTERVJU

lösningar som innehöll allt från spårvägar till gröna promenadstråk och inspirerande aktivitetsytor. – Mässan blev faktiskt riktigt välbesökt! De lokala TV-nyheterna var här och filmade, vilket naturligtvis var stort och spännande för eleverna. Det upplevdes, i alla fall från lärargruppens sida, som att det här arbetssättet skapade ett stort engagemang hos eleverna. Sedan är det ju alltid svårt att veta vad som verkligen engagerar på djupet hos ungdomar i den åldern. Men det gick inte att ta miste på den kunskap och medvetenhet som växte fram under arbetet, säger Johan.

Johan Krantz, lärare på Vikingaskolan i Lund. Foto: Caroline Holgerstein

Språket försvårade Eleverna åkte med jämna mellanrum över bron för att träffa sin vänklass på Vanløse Skole i Köpenhamn. Tillsammans hade de en del gemensam skolundervisning och gjorde olika studiebesök. Men det anordnades också en mängd sociala aktiviteter. På så sätt lärde de känna städerna och varandra.

Och hur vi lärde av varandra. Våra elever fick chansen att berätta hur vi gör och lever i Sverige och danskarna berättade i sin tur hur saker fungerar hos dem. Vi ordnade bland annat ett svenskt julbord som vi bjöd in vänklassen till och det visade sig vara stora skillnader i jultraditionerna. Tillsammans fick eleverna äta svensk julmat, sjunga julsånger och pyssla.

– Vi märkte bland våra ungdomar att det fanns en stolthet i att åka till Köpenhamn. Vid den första resan över bron var det en flicka som berättade att hon aldrig varit i Danmark tidigare. Det fanns många sådana sidoeffekter med projektet som var väldigt positiva.

Även om sådana tillfällen främst belyser olikheter i ländernas kulturer, menar Johan att projektet också hjälpt till att minska glappet mellan dem:

– Initialt ingick språket som en del i ambitionen att lära sig av varandras kulturer. Men många av våra ungdomar har andra modersmål än svenska och då blir det naturligtvis problematiskt att föra in ytterligare ett språk. Vid något möte anordnade vi lite ordlekar och det tyckte eleverna var roligt, men det innebar ju inte att språkbarriären försvann. Så ibland fick vi helt enkelt låta dem prata engelska. Någonstans insåg vi ju ändå att själva kommunikationen var viktigare än att lära sig ett nytt språk, menar Johan.

Erfarenhetsutbyten och nya möten – Den sociala integrationen ser vi som den största behållningen med Öresundsklassrummet.

– Ungdomar från alla möjliga bakgrunder och länder kunde plötsligt mötas. De spelade fotboll, hade dragkamp och satt i blandade grupper och försökte förstå varandra. Där och då insåg nog många att vi alla faktiskt är ganska lika. Det var en helt suverän effekt av projektet.

Efter Öresundsklassrummet Vänklasserna avslutade sitt samarbete i maj 2012. Idag har Vikingaskolan det material och den kompetens som krävs för att fortlöpande bedriva undervisning med hållbarhetsfokus. – Så här kort tid efter projektet finns ännu ingen fastlagd plan för hur vi ska fortsätta integrera tankarna från projektet i den dagliga undervisningen, men nu har vi all beredskap vi behöver för att så småningom göra det. Många av våra yngre elever har blivit nyfikna på det som gjorts och vill arbeta på liknande sätt. Eleverna som deltog i projektet har nu slutat på Vikingaskolan och antagit nya utmaningar på gymnasiet. – Förhoppningsvis har det såtts ett frö hos många av dem. Vi bär nog alla med oss en positiv bild av Öresundsklassrummet, avslutar Johan Krantz.

Education and Sustainability

Men Öresundsklassrummet innehöll även en del utmaningar för Johan och hans kollegor. Bland annat visade det sig vara svårare än väntat att överbrygga språkbarriärerna mellan de danska och svenska eleverna.

FÖRSKOLLÄRARE GRUNDLÄRARE YRKESLÄRARE ÄMNESLÄRARE

Fakulteten för lärande och samhälle arbetar med

HÅLLBAR UTVECKLING och lärande ur delaktiga, miljömässiga, ekonomiska och sociala perspektiv

annons_Delaktighet.indd 1

2012-10-24 14.45

INTERVJU

De unge er vores investering i fremtiden Interreg IVA programmet under EU, har igennem de sidste 3 år støttet Öresundsklassrummet økonomisk med 50% delfinansiering. Projektet afrundes 31. mars 2013 og Louise Kjær understreger i dette interview vigtigheden af at fokusere på de unges engagement og kompetencer som vigtige ressourcer i fremtidens bæredygtige udvikling, både regionalt og globalt. Interview af Anja Liebermann, projektkoordinator Öresundsklassrummet, Københavns Kommune.

ouise Kjær har fulgt elevernes arbejde og udvikling i Öresundsklassrummet med stor interesse. Hun deltog også selv i EduCamp 4 – 300 danske og svenske elevers sidste officielle fælles møde på Rådhuset og Rådhuspladsen i København den 22. maj 2012. Her dystede hun mod andre embedsmænd, politikere og forskere med grønne dansk/svenske elevteams i ryggen. Eleverne havde på flere delegationsmøder selv planlagt dagen og havde selv valgt at mødet med de voksne beslutningstagere skulle foregå på deres vilkår, nemlig gennem leg og konkurrencer, der udfordrede alles viden omkring bæredygtighed.

Hvad berettiger Öresundsklassrummets eksistens i Interreg sammenhænge?

Hvorfor give økonomisk støtte til skoleelever? – Skoleelever får jo masser af opmærksomhed. Det er vores fælles ressource. Men folkeskolen

14.45

Derfor synes jeg at det er så befriende, at der her er et projekt, som også indbyder til et kreativt engagement, der indirekte respekterer elevernes refleksion og måske også deres skepsis og frygt; et projekt som samtidig kan rumme alle disse overvejelser og bygge videre på nogle af de unges refleksioner, og som måske også rummer en kritik af os voksne – sådan som vi har skruet verden sammen. Hvis vi så gør det integrerende og legende og siger til de unge: Kom og fortæl os hvad I tænker på, kom og udfordre os voksne, kom med jeres ideer og så tager vi dem faktisk alvorligt! Det er jo ret unikt og dét der kan skabe motivation og engagement hos de unge. Jeg tror at det er en rigtig mangelvare i vore dage, for de unge føler sig tit meget distancerede fra en beslutningsproces. Jeg tror at mange unge tænker at politikere er dumme og at de voksne har skruet noget sammen der ikke er helt fornuftigt. Men derfra og til at få en aktie selv og have lyst til at tage stafetten, det er rigtigt svært. Det tror jeg er folkeskolens store udfordring. Så derfor kan Öresundsklassrummet så meget mere end at give de unge en mulighed for at sortere affald, nemlig muligheden for kreativ medudvikling af det samfund som skal bestå – også efter at vi voksne ikke er her mere.

13 Louise Kjær, Sekretariatsleder Interreg IV A ÖKS, Sekretariatskontoret Øresund

Education and Sustainability

– Interreg IVA programmet støtter meget forskellige projekter i Øresundsregionen. Nogle handler om sundhed, infrastruktur eller forskning. Der er ikke mange projekter der målretter sig til unge skoleelever. Det der først og fremmest interesserer mig er, at vi her har et anderledes projekt der specifikt retter sig mod den borgergruppe, der lige om lidt skal bære vores samfund videre. At eleverne så arbejder med bæredygtighed i en ret bred forstand, gør det jo også rigtigt interessant, for det er en stor forudsætning for at de kommende generationer vil bestå. Demokrati vinklen i projektet gør at det folder sig yderligere ud: Det handler ikke kun om eksempelvis affaldshåndtering, men også om at inddrage og engagere de unge borgere i Øresundsregionen, som måske egentlig ikke ved at de har en vigtig rolle at spille. Så projektet har så mange flere lag end bare at handle om, at vi skal opføre os grønt og ansvarligt.

er hårdt presset i disse år, den skal nå en masse og vi har en masse fordringer til de unge, som skal begribe alt om hvad vi voksne har tænkt og hvad der er vores ambitioner for fremtiden. Samtidig skal de rydde op efter vores fejltagelser. Så skolen er det sted, hvor at alle forventninger er skruet op i allerhøjeste gear. Derfor er det også meget naturligt at det er i skolen det kommer til at batte noget, hvis vi adresserer de unge på den rigtige måde. Jeg er personligt glad for at jeg ikke er ung i dag, fordi det er meget komplekst. En ting er at det bliver varmere på kloden og vi er omgivet af frygtscenarier, noget andet er den økonomiske krise. Hvordan skal man som ungt menneske overhovedet forstå, at man har en fantastisk fremtid foran sig?

ELEVPERSPEKTIV

Öresundsklassrummet

......................indefra

Daniel Powell, tidligere elev i 9. D fra Vanløse Skole i København, reflekterer i denne artikel om sit og klassens arbejde i Öresundsklassrummet: I dette specielle klasseværelse med fokus på kreative evner og handling, har læringen været anderledes end i det almindelige klasseværelse. Text: Daniel Powell, Vanløse Skole, København

eg vil gerne evaluere min egen læring, arbejdet i klassen, hvordan jeg har udviklet mig i projektet og hvordan jeg kan bruge denne læring fremover. Hvad er en kompetence, og hvordan hænger det sammen med Öresundsklassrummet? Simpelt og enkelt fortæller ordbogen, at en kompetence betyder, en speciel kunnen for noget. Det kan være at synge; så har man en kunnen indenfor sang. Öresundsklassrummet er med til at udvikle mange forskellige kompetencer.

vores venklasse i Lund. Jeg har hørt meget forskelligt, både dårligt og godt. Det hænger jo selvfølgelig sammen med, hvordan man selv opfører sig, og hvordan man giver sig selv til kende over for de svenske elever. 9D syntes jeg, har vist sig fra både gode og dårlige sider. Der er eksempler på, hvor det er gået lidt meget op i hat og brille, ikke mindst fra den danske side; derfor finder jeg det upassende, at kritisere svenskerne på den måde, som nogen personer har gjort.

To af disse kompetencer er: • De sociale relationer. • Viden og kunnen omkring samfundet.

Sammenholdet i 9D i forbindelse med Öresundsklassrummet, er øget gevaldigt. Grupperne i klassen er blevet spredt mere, så det nu ligner en hel klasse. Vi er ikke så splittede, som vi tidligere har været. Med helhed mener jeg, at vi ikke modarbejder hinanden, og der er ikke så mange konflikter indbyrdes i klassen mere. Drenge og pigerne er mere sammen, og vi er nu blevet bedre til at samarbejde. At møde svenskerne og lære dem at kende, har fået klassen til at indse, at det er bedre at stå sammen. Dette er sket, tror jeg, uden at nogle har lagt mærke til det. Flere venskaber er blevet skabt og forbedret. Det synes jeg er rigtig godt.

Delaktighet

De sociale relationer er, hvordan vi omgås hinanden, og hvordan vi integrerer os med hinanden. Dette er meget relevant, da Öresundsklassrummet også handler om internationalt samarbejde, på tværs af ”Sundet”. Viden og kunnen omkring samfundet handler om, hvordan man f.eks iværksætter projekter, fester og arrangementer. Man får en viden om hvordan samfundet hænger sammen og beslutninger der tages et sted i samfundet, vil influere andre steder i samfundet. Politiske beslutninger har afgørende betydning for handlen og kunnen i samfundet. Det samfundsmæssige netværk ligger til grund for, hvorfor og hvordan samfundet fungerer. Her lærer man; hvem/hvad man skal tage hensyn til, hvordan skal man tage hensyn til det/dem/ den og hvilke mennesker man skal kontakte for en igangsættelse. I forhold til min egen klasse, så har eleverne fra 9D fået meget stærke holdninger og meninger overfor eleverne fra Vikingaskolan,

Der er en del fra 9D, som ikke synes rigtigt godt om svenskerne. Som jeg har forstået det, er det af forskellige årsager. Dog er der elever fra klassen, som er mere åbne, og de er kommet i god kontakt med de svenske elever. Det forekommer nok, fordi de ikke er så kritiske, som de andre danske elever. 9D har nok været lidt for kritiske omkring venskabsklassen, og det tror jeg at den anden klasse har kunnet mærke. Dette kan være grunden til, at det er svært, at få klasserne til at integrere sig med hinanden. Öresundsklassrummet og 9D er en stor blandet følelse. Som jeg har opfattet

ELEVPERSPEKTIV

”Åbenhed og

nysgerrighed er vigtigt i forhold til skabe nye relationer. Det er grundstenen til at kunne opbygge viden og kunnen.

Foto: Öresundsklassrummet

det, er der stor forskel på hvor meget energi og engagement 9D:s elever lægger i projektet. Størstedelen af klassen har lært meget af projektet, og jeg synes at kunne ane nogle forbedringer af klassens elevers kompetencer. Der er så bare lige nogle hænge partier - et par elever fra klassen. Jeg tror ikke de har lyst til at deltage i projektet, hvilket helt klart er en ulempe for resten af vores klasse, da det har stor betydning for, hvordan vi som gruppe modtager svenskerne.

Min svenske forståelse er også blevet bedre, samt mit svenske ordforråd. Sammen med projektet har vi f.ek været i Lund i Sverige, på Københavns Rådhus og i Klimaministeriet. Det er steder jeg ikke ville komme, hvis jeg ikke havde været en del af Öresundsklassrummet. Det har givet mig en forståelse for samfundets opbygning, både på Folketingsplan, men også på kommunalt plan. De små projekter har lært mig en hel masse. Især når det kommer til det kreative på computeren, med papir og pap,

kortfilm og meget mere. Dette er egenskaber jeg med sikkerhed, kan få brug for i fremtiden, f.eks på mit næste uddannelsessted. Personligt har hele Öresundsklassrummet gjort gode ting for mig, i forhold til, hvad jeg skal efter niende klasse. Jeg blevet meget bevidst om, hvor meget åbenhed og nysgerrighed betyder for sociale relationer og hvor meget det har betydning for min egen læring. Desuden tror jeg, at der er sket meget ubevidst læring i Öresundsklassrummet. Læring som vil ligge i min ”rygsæk”, og som jeg vil arbejde videre med i min fremtidige uddannelse. Öresundsklassrummet har været en god form for læring og jeg har fået kompetencer, som jeg kan bruge videre på gymnasiet med studieretningen Globalisering. Lige præcis her gavner det at have haft Öresundsklassrummet i ryggen.

Öresundsklassrummet har givet en øget forståelse for hvordan klima og miljø påvirker samfundet, siger Daniel Powell (i blå trøje).

Education and Sustainability

I løbet af al den tid vi har brugt på projektet, og med alle de mindre projekter vi har lavet, føler jeg, at jeg har udviklet mine kompetencer og forcer. Projektet har hjulpet mig meget i samfundsfag, historie og biologi. Dette er med en vinkel på klimaet, miljøet og dets problemer. At se miljøet fra alle de forskellige vinkler, har både været inspirerende, skræmmende og interessant. Jeg har fået en bedre forståelse for, hvordan vores klima og miljø har indflydelse på vores verden og samfund. I den sociale del af Öresundsklassrummet, har de forskellige arrangementer været vildt fede. Det er ikke kun mødet med de svenske elever, men også at møde andre danske elever fra 3 af byens skoler.

NOTISER KÖPENHAMN

Grænsen for medbestemmelse er...

På Utterslev Skole i København er et af de store fokusområder medinddragelse af eleverne, både ved valg af temaer i undervisningen, skolens fysiske rammer og i forbindelse med planlægning af bæredygtige ude faciliteter. Text: Annette Jørgensen, kommunikationsmedarbejder, Kontoret for Bæredygtig Udvikling, Københavns Kommune

ia Mølholm, som er leder af Læringsmiljø på Utterslev Skole og skoleleder Geert Hansen, er enige om at et af skolens bærende elementer er høj grad af elevmedbestemmelse og involvering i planlægningen af undervisningen. Vi har lært utroligt meget ved at deltage i Öresundsklassrummet, og hele tanken om elevinddragelse går igen som en rød tråd i vores daglige arbejde. Inddragelse af børn og unge i udviklingen af profilskolen er en del af vor overordnede vision, forklarer Geert Hansen.

Utepedagogik Delaktighet

Kyssebænken

Utterslev Skole i Öresundsklassrummet: En klasse i udskolingen har igennem 2 år arbejdet sammen med deres venskabsklasse fra Kirsebergskolan i Malmø om emner som ”Klima og Demokrati”.

En kyssebænk til at stå i skolegården var en af de første ting, som eleverne foreslog tilbage i 2002, da de på demokratisk vis blev inddraget i indretningen af Utterslev Skole. Alle klasselokaler har meget brede vindueskarme, som fungerer som siddepladser – endnu et eksempel på inddragelse af elevernes ønsker til indretningen.

Morgensamling FOR FULD MUSIK Den daglige morgensamling har stor betydning på skolen, som på demokratisk vis går på tur mellem klasserne. Hver morgen året rundt mødes elever og lærere til morgensamling, hvor der både fokuseres på musik og læring. Klasserne skiftes til at stå for arrangementet og kun fantasien sætter grænsen, fortæller Pia Mølholm. Geert Hansen supplerer med et smil: I sidste uge havde 6. klasse ansvar for morgenens arrangement. Da de i øjeblikket beskæftiger sig med et historisk tema om Københavns belejring i 1658 opførte eleverne et rollespil om det, de havde lært. At Kong Frederik 3. pludselig bryder ud i et rap-sangnummer var ret usædvanligt og meget morsomt. Ingen vil nogensinde glemme Københavns belejring.

Her går grænsen Elevrådet har meget at skulle have sagt, og der er stor rift om pladserne i rådet. Vi lytter meget til de ønsker og behov som elevrådet fremfører, siger Geert og fortsætter: Den eneste gang, hvor vi desværre ikke kunne efterleve deres ønske, var her fornyelig, da elevrådet ønskede at få ændret reglen om udgangsforbud. I dag må ingen elever forlade skolens område i frikvarteret, da vi ikke ønsker, at de skal fjolle rundt uden opsyn. Her sætter vi grænsen for elevernes medbestemmelse. Vi kan ikke tillade at børnene går i den lokale grillbar eller kiosk og køber cigaretter eller usund frokost. I stedet sætter vi en stor ære i, at børnene spiser deres medbragte madpakke sammen. De samles i spisefrikvarteret i et stort inde område, hvor de spiller højt musik og hygger sig. Det er meget naturligt for eleverne nu om dage at ønske indflydelse og indgå i projekter, hvor de naturligt tager ansvar.

”Nysgerrig Per” – en demokratisk metode Utterslev Skole anvender blandt andet en norsk undervisningsmetode, der hedder ”Nysgerrig Per”. Metoden fokuserer på børnenes undren og hypoteser, en metode, som både lærere og pædagoger har været på kursus i. Kort fortalt tager børnene udgangspunkt i deres undrespørgsmål, hvorefter de grupperer spørgsmålene i sværhedsgrader, og vælger et spørgsmål ud, som de går i dybden med både fysisk og teoretisk. Vi har allerede en del erfaringer med metoden, og udvikler og anvender den fortsat i vor bestræbelse på at være en demokratisk skole, hvor eleverne har stor grad af kontrol over egen læring, siger Geert Hansen.

NOTISER

Pecha Kucha Barcelona Pecha Kucha uppstod på konstscenen som en interdisciplinär mötesplats där kreativa människor från olika discipliner som arkitektur, design, konst eller vetenskap, får utrymme att interagera och främja kreativiteten. Under varje session visar mellan tio och fjorton deltagare sina projekt på tjugo bilder, där det speciella är att de endast har tjugo sekunder på sig för att förklara varje bild. Deltagarna är professionella, studenter, lärare och eldsjälar inom olika discipliner.

20 bilder x 20 sekunder = 6 minuter + 40 sekunder

Barn budgeterar i Sao Paulo

Efter framträdandena ﬁnns det en mötesplats för de deltagande innovatörerna där de kan utvidga sina nätverk och få kontakt med varandra. Pecha Kucha startade i Tokyo år 2003 och idag utövas det i mer än 400 städer runtom i världen. Initiativtagarna och arrangörerna till uppsättningen i Barcelona är Pöko Design, en grupp av unga designers. Pecha Kucha Barcelona har tidigare haft uppsättningar om arkitektur och hållbarhet samt miljöinnovation för företagare.

www.pechakuchabarcelona.org

I Barra Mansa (Sao Paulo, Brasilien) fick barnen kontroll över en del av kommunens budget redan år 1998. Syftet var att främja barn och ungdomars deltagande i staden. De deltagande barnen är mellan 9 och 15 år och de väljer regelbundet 18 pojkar och 18 flickor för att bilda Barnens Råd. Här hanteras en del av den årliga kommunala budgeten på drygt 1 miljon kronor som fördelas enligt prioriteringarna i Barnens Råd. Sedan Barnens Råd bildades i Barra Mansa har de gett medel till att rusta upp skolor, förbättra rekreationsområden, installera avlopp och belysning i de mest underprivilegierade områdena, plantera träd, renovera ett sjukhus, och så vidare. Mer än 6 000 pojkar och flickor har deltagit i debatter och möten för att diskutera prioriteringar och välja fram sina representanter. Delegaterna lär sig att delta aktivt i stadsdelsföreningarnas och kommunfullmäktiges möten för att representera sina kamraters intressen och tala för barnens behov i kommunen.

Youth Outloud erbjuder en nyhetstjänst utöver det vanliga. Alla skribenter är nämligen yngre än 25 år och en del är mycket yngre. Ungdomarna berättar om sina direkta erfarenheter av något som pågår i världen, som t.ex. tsunamin i Fukushima, kriget i Afghanistan, hur det är att ha en mamma som har AIDS eller homosexuella föräldrar. Organisationen är ett kooperativ som bildats av ungdomarna själva, journalister, TV- och radiokanaler, tidningar, tidskrifter och sociala organisationer som är intresserade av ungdomsfrågor. Medierna betalar en avgift för att delta i projektet och skribenterna får 25 % av den vinst som just deras nyhet genererar.

www.barramansa.rj.gov.br

www.youthoutloud.net

c Janine & Jim Eden Education and Sustainability

Ungdomar i pressen

INTERVJU

Öresundsklassrummet fortsætter med fuld kraft! I Öresundsklassummet har det interregionale samarbejde mellem embedsmænd, skoleledere, forskere, lærere og elever skabt synlige resultater og omtale. Malmö stad og Københavns Kommune har længe ønsket at dette samarbejde bliver mere permanent. I foråret 2012 modtog kommunerne den gode besked, at samarbejdet kan fortsætte med økonomisk støtte under navnet Öresundsklassrummet Level 2 – Learning and Action for a Sustainable Öresund. Interview af Anja Liebermann, projektkoordinator Öresundsklassrummet, Kontoret for Bæredygtig Udvikling, Københavns Kommune.

n eftermiddag i januar mødtes Nils Ekelund (Prefekt for Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola), Henrik Gretoft (Leder for Afdeling for Bæredygtig Udvikling – Miljøtjenesten, Børne- og Ungdomsforvaltningen, Københavns Kommune) og Per-Arne Nilsson (Chef för avdelningen för stadsutveckling och klimat, Miljöförvaltningen, Malmö stad) til en snak omkring de næste års arbejde i Öresundsklassrummet Level 2.

Delaktighet

Hvorfor et permanent samarbejde mellem Københavns Kommune og Malmö stad om uddannelse for bæredygtig udvikling? Henrik: Øresundsregionen vil være førende indenfor bæredygtighed. En bæredygtig tankegang og adfærd kommer oftest ikke pludselig til de voksne, men får derimod gode vækstbetingelser hos børn og unge, når disse inddrages igennem handling, læring og uddannelse for bæredygtig udvikling – på en meningsfuld måde. De sidste 3 år i Öresundsklassrummet har vist os, at eleverne er kommet langt med handling, når de har skabt synlige forandringer på deres skoler med eksempelvis affaldssortering og input til klimasmart udnyttelse af grønne områder omkring skolen. Danske og svenske elever og læreres hverdag er ikke så forskellig fra hinanden, alligevel kan det være svært at arbejde sammen og føle sig som forbundne borgere i regionen, når sproget, kulturen og forskellige læseplaner er en udfordring. Hvis vi skal have en stærk region med veluddannede og fleksible unge, der kommer op med innovative løsninger på eksempelvis klimaudfordringen og bæredygtig udnyttelse af energiressourcer, er et permanent samarbejde over Sundet en klog strategi. Nils: Malmö og København oplever de samme udfordringer og problemstillinger omkring klima og miljø problematik, både teknisk og uddannelsesmæssigt. Alligevel er der stadig store udfordringer omkring forskellene i vo-

res sprog og kultur, så skal vi finde fælles permanente bæredygtige løsninger, er det vigtigt med et permanent samarbejdsgrundlag mellem de to byer, her i regionen – det må være slutmålet. Per-Arne: Ja, man kan jo gå ud fra målet om Øresundsregionen som Europas mest attraktive og klimasmarte region i 2020. Hvis man overfører det på bæredygtighedsspørgsmål, skal man udnytte den grænseregionale dynamikken til at skabe muligheder for borgerne i denne region. Det sker bare ikke af sig selv – det skabes af de mennesker vi uddanner. Nils: Så skal vi også kunne vise det og ikke bare tale om det! Per-Arne: De bedste bud på løsninger opstår ofte i grænseregioner hvor to kulturer mødes og har forskellige tanker omkring problemer og deres løsningsmodeller. Kan Danmark og Sverige sparre med hinanden og tage det bedste fra deres lande og koble med hinanden, ja så kan 1+1 måske bliver til 3 eller 4.

Hvorfor vigtigt at samarbejde med en forsknings- og uddannelsesinstitution som Malmö högskola? Henrik: En vigtig målsætning for Öresundsklassrummet er at fungere som et videncenter for uddannelse for bæredygtig udvikling i regionen. For at kunne målrette dette arbejde, er det vigtigt med et solidt samarbejde med skoleledere, forskere og forskningsinstitutioner, der har fokus på og engagement omkring lærende for holdbar udvikling. To forskere fra Malmö högskola har været med hele vejen i Öresundsklassrummet, som mentorer i lærernes læringscirkler, sammen med forskere fra Lunds Universitet og UCC i København. I fortsættelsen af projektet bliver læringscirkler til rektorcirkler hvor det er skoleledernes tur til at træde ind i ”reflektionsrummet”. Her er det en stor styrke for

INTERVJU

Öresundsklassrummet at Malmö högskola understøtter og gennemfører skoleledernes reflektionscirkler koblet med de bedste erfaringer fra lærernes læringscirkler. Nils: Malmö högskola er en stærk læreruddannelsesinstitution og det er derfor naturligt at gå med i dette projekt som partner. Lærerne på högskolan arbejder eksempelvis med lederskab, med uddannelse af børn og med de naturvidenskabelige områder. På Malmö högskola forskes der også i, hvordan børn og unge arbejder sig i et klasselokale, når de eksempelvis arbejder med fysik – her kunne man også tage udgangspunkt i bæredygtighedsperspektivet. Arbejdet i dette projekt med at sprede tanker til skolerne om, hvordan man kan tage bæredygtighed til sig, kunne med fordel spredes til resten af högskolan.

Foto Åsa Hellström

udviklede By X og vi tog idéen til os i Malmö stad og udviklede Urban X. Der er også udviklet helt nye tanker med udgangspunkt i virkeligheden. Man kan forstille sig en ”ping-pong” effekt hvor vi videreudvikler på hinandens idéer og får det bedste ud af dem og bytter rundt igen! Et spydspidsområde kunne være: Urban udeskolepædagogik – måder at arbejde med og lære om uddannelse for bæredygtig udvikling i byrummet. Institutioner på begge sider har fået større overblik over udeskole aktiviteter og læringsmiljøer i hele regionen og det er blevet nemmere at bevæge sig rundt i regionen.

Hvor er Öresundsklassrummet om 5 år?

Nils: Det er idealet. Jeg tvivler dog på at vi når dertil på 5 år. Alligevel nærmer vi os hinanden. Jeg forestiller mig at vi har fået et større udbytte af hinandens forskellige uddannelsessystemer. Der er måske kommet flere fælles læringsseminarer i regionen, som der cirkuleres helt naturligt imellem. Per-Arne: Idéudvikling på tværs af sundet har ført til at løsninger implementeres. Som da Københavns Kommune

Projektet Öresundsklassrummet Level 2 delfinansieres af Interreg IVA i perioden 1. august 2012 til 31. december 2014. Målet er etableringen af en permanent, (politisk og økonomisk) for-ankret platform der har virke og fokus på lærende for holdbar udvikling på begge sider af Sundet. Aktiviteterne i det nye projekt spænder vidt fra workshops og strategiværksteder for skoleledere, politikere og embedsmænd til studieture for lærere og tilbud om en klimaambassadøruddannelse for elever. Malmö stad, Miljøforvaltningen er lead partner i det nye samarbejde, mens Malmö högskola og Københavns Kommune, Børne og Ungdomsforvaltningen er partnere.

Education and Sustainability

Henrik: Öresundsklassrummet er forankret i regionen som en anerkendt platform og et koordinerende organ og videncenter for uddannelse for bæredygtig udvikling. Platformen har et stort netværk af offentlige og private aktører. Skoler arbejder tæt sammen på tværs af sundet omkring undervisningspraksis, sprog og kultur. Regionens læringsmiljøer, eksempelvis naturskolerne, har tætte samarbejder og udveksling med hinanden. Også kommunernes embedsmænd har et tæt og integreret samarbejde. 0-18-årsområdet og uddannelse for bæredygtig udvikling figurerer i Øresundsregionens strategiplan.

Färgade pannor, Rosenvingeska huset c Buresk

Foto: Stefan Thörnkvist

REFLEKTION

Mot ett alltmer hållbart liv

I den här artikeln visar Marilyn Mehlmann och Olga Pometun på tre viktiga saker som behövs för att vi ska kunna skapa ett alltmer hållbart liv: att känna tilltro till sin egen handlingsförmåga; att kunna se samband och; att agera utifrån egna erfarenheter i syfte att skapa meningsfull förändring.

“

Världen håller på att gå under, och ni säger åt oss att byta ut våra glödlampor!? – Elev på “hållbarhetslektion” i Ukraina

Delaktighet

ena sidan kan en hållbar utveckling bara uppnås genom ett radikalt systemskifte på alla nivåer av det mänskliga samhället, där vi istället för att utarma naturens resurser, bevarar och återställer det som vi alla är beroende av. Detta kallas ibland stark hållbarhet (strong sustainability). Å andra sidan har vi känt till denna argumentation i årtionden, och det är fullständigt överväldigande: Om vi inte gör det kommer vi alla att dö. Men ändå gör vi ingenting. Istället exploaterar vi jordens resurser i ännu högre takt på många platser. Vi backar allt snabbare in i framtiden för att snart trilla av klippans stup.

“

När du står vid randen av ett stup är ett steg fram inget framsteg. – Anonym, citerad av Tom Atlee

Robért Staats 3 Staats, Harland 1

Bohm, Heath 5 Heath

Mänskligheten är en mosaik av kulturer och av beslut som fattas dag för dag och minut för minut. Den ohållbara utveckling som pågår just nu är en produkt av alla de miljarder beslut som tagits av varje person på planeten: i hemmen, på stadens gator, på arbetsplatsen. Ofta upplevs de inte ens som beslut utan bara exempel på ”hur vi gör saker här”.

Ur det perspektivet verkar det fullständigt rimligt att lära människor nya, mer hållbara vanor, oavsett hur marginella effekterna av dem verkar bli. Detta sparar inte bara på resurser, utan släpper också lös ny kreativitet och opinionen bland gräsrötterna svänger till stöd för infrastrukturella förändringar som främjar en hållbar utveckling. Det finns dock ett villkor: beteendeförändringen måste komma ur ett medvetet beslut. Enkel propaganda räcker inte.

Egenmakt Så vad kan möjliggöra en effektiv övergång från information till ansvarsfull handling? Ett tydligt svar finns i begreppet egenmakt (empowerment), vilket innebär att man känner tilltro till sin egen handlingsförmåga. När människor väl känner denna tilltro för att börja ta mer hållbara beslut i sin vardag tenderar detta nya beteende att hålla i sig långt efter de händelser som tände gnistan. Egenmakt kan betraktas som både ett tillstånd och en process. Att vara i ett tillstånd av egenmakt innebär att man känner sig ha hyfsad kontroll över en specifik situation. Detta tillstånd kan vara generellt (jag känner att jag har kontroll över mitt liv) eller specifikt (när mina barn hotas förvandlas jag till ett argt lejon!). Processen är antingen intern (jag lär mig mer och mer att göra egna val) eller ett resultat av extern hjälp. Genom att delta i ett egenmaktsprogram kan vi börja bry oss om och längta efter saker som vi förut inte trodde låg inom räckhåll för oss: synen på hur vi värderar både vår egen och vår gemensamma framtid förändras i grunden.

Egenmaktens byggstenar Inom ramen för lärande för hållbar utveckling är egenmaktsprocessen intressant på så vis

REFLEKTION

“

Om du vill bygga ett skepp, samla då inte folk för att samla ved, och ge dem inte heller uppgifter och arbete. Lär dem istället att längta efter havets oändliga väldighet.

att den kan leda till mer hållbara livsstilar – på lång sikt. Något som ofta saknas i teorier om personlig förändring är den emotionella aspekten: för det mesta skapas ingen förändring på djupet av enbart rationella argument – känslor och övertygelser måste också involveras. Observationer från verklig, långsiktig beteendeförändring på arbetsplatsen och andra sammanhang har lett fram till en cirkulär, eller i bästa fall spiralformad, bild av hur förändring faktiskt sker:

– Anonym, citerad av Anthony Gioko

sammanhanget antingen underlättar eller försvårar att hålla sig till sina beslut tills de blir en vana.

Att se samband I våra utbildningssystem lägger vi mycket kraft på analys men liten eller ingen på syntes. Inte konstigt då att vi i våra försök att främja ett hållbart beteende snabbt faller för frestelsen att kategorisera: att fokusera enbart på CO2reduktion, eller på renare vatten, fredsarbete, skuldsanering, återvinning etc. Under sådana omständigheter kan även verkliga förändringar förbli marginella eftersom spin-offeffekterna uteblir. ”Nu har vi fixat det. Klart!”

“

Jag bryr mig inte om vad du vet förrän jag vet att du bryr dig.

Figuren saknar två viktiga element: cykelns fokus och sammanhang: Fokus t.ex. på ”stark hållbarhet” – underlättar för att skapa innehåll i medvetna beslut. Sammanhanget – det fysiska och sociala

Detta är ett vanligt resultat av den analytiska, reduktionistiska metoden, som inte ska underskattas, men som passar bättre för konvergenta problem (som har en enda korrekt lösning) än för divergenta problem som hållbar utveckling, där det som är ”korrekt” från ett perspektiv mycket väl kan vara katastrofalt ur ett annat; och där förmågan att förklara historien på intet sätt betyder att vi kan förklara framtiden. Här kommer några relevanta frågor in: • Hur kan vår undervisning bli mer syntesinriktad? • Vilken roll har ledarskapet, och hur kan adekvata beslut tas under osäkra omständigheter? I alla LHU-insatser behöver vi lära oss och undervisa för att längta efter den oändliga

Education and Sustainability

En viktig del i cykeln är länken mellan att agera och att bry sig. Om jag inte tror att jag har en chans att agera kommer jag att ha svårt att bry mig – och utan denna emotionella investering är det osannolikt att jag agerar. Å andra sidan, om jag kan bli attraherad att åtminstone testa någon form av handling kan min tro på vad som faktiskt är möjligt förändras. Det kan sedan leda till en förändring i attityd och beteende. Detta går tvärs emot konventionell vishet som menar att information och kunskap föregår attityder och agerande.

– Antoine de Saint-Exupery

Empowerment Statue c Martin Pettitt

REFLEKTION

Delaktighet

väldigheten i en hållbar framtid: att skapa en hunger efter hållbarhet. Vi behöver också undervisa och lära oss om hur vi kan få överblick över hela ”hållbarhetsskeppet”, inte som något som redan definierats utan som en visionär erfarenhet, så att varje del kan tillverkas med tanke på hur den fungerar bäst tillsammans med den framväxande helheten.

Wackernagel 7 Ziegler 8 Rost

Så hur kan en pedagog, eller ledare i allmänhet, ta genomtänkta beslut under sådana omständigheter? Vissa menar att viljan att stå till tjänst är startpunkten för bemyndigande ledarskap. Robert Greenleaf myntade termen ”servant leadership”. I hans beskrivning sätter han fingret på något centralt för alla typer av empowerment, inte bara för ledarskap generellt, utan också för undervisning, coachning, föräldraskap: ”Det startar med den naturliga känslan av att vilja vara till tjänst. Att försäkra sig om att andras högsta prioriteringar och behov blir tillgodosedda.”

Att lära sig av sina erfarenheter När vi talar om lärande för hållbar utveckling pratar vi inte om lärande om hållbarhet. Vi talar om en djup, livsförbättrande, pågående process av nya upptäckter och förhållningssätt. När de globala förändringarna går fortare och fortare har traditionella former av pedagogik svårt att hänga med, vilket försvagar värdet i metoder och relevansen i den information ochkunskap som överförs från en generation till nästa. Den största utmaningen för hållbarhetspedagoger är att utrusta eleverna till att lära sig från sina egna och andras erfarenheter med syftet att agera för hållbarhet. Vi kanske vet väldigt lite om vår destination, men vi vet i vilken riktning vi måste gå. Det finns metoder och verktyg som kan hjälpa oss att komma i rörelse och för att hantera den oro som oundvikligen går hand i hand med osäkra omständigheter – för det kan mycket väl vara så att ”erfarenheter ur kaos” kommer att bli förutsättningen för allt lärande för hållbarhet.

REFLEKTION

Learning by doing Mer än någonsin behöver vi samla all vår intelligens och lärförmåga till att genomföra övergången till en ny relation till oss själva, till andra arter och till den planet som är vårt hem. LHU är experimentellt till sitt väsen. Handling är inte tillräckligt i sig självt: agerandet, individuellt eller kollektivt, behöver äga rum i en global kontext. Detta kan betyda att framkalla och aktivera känslor, drömmar och värderingar i form av visioner av en önskvärd, hållbar framtid, samt att gå bortom enkla utvärderingar av handlingar för att undersöka bakomliggande fungerande och dysfunktionella mönster och dra slutsatser för framtida agerande. På så sätt har vi rört oss bort från beskrivande och prestationsinriktade indikatorer till en typ av indikator som innehåller frön till meningsfull förändring. Den typ av dialog som finns under ytan på det vi beskrivit ovan hjälper oss att höja vår uppmärksamhet till en nivå där vi kan samtala om vad vi alla lär oss – lärare såväl som elever.

Marilyn Mehlmann, Generalsekreterare för Global Action Plan (GAP) International. Olena Pometun, Professor i pedagogik vid The Academy of Pedagogical Science of Ukraine.

Assambleia (cc Icons) Hugo Chinaglia

Global Action Plan är ett internationellt nätverk som går före i utvecklingen av lärande för hållbar utveckling och liknande initiativ för hållbar beteendeförändring. Det grundades 1990 och har medlemsorganisationer i över 20 länder. Referenser:

Education and Sustainability

David Bohm (1992) Thought as a System. London, Routledge. Robert Greenleaf, 2002, Servant Leadership: A Journey into the Nature of Legitimate Power and Greatness. Paulist Press, New Jersey. Paul Harland, Pro-Environmental Behaviour. PhD thesis, Leiden University, Netherlands. Chip & Dan Heath (2010) Switch: How to Change Things When Change Is Hard. Broadway Books. Marilyn Mehlmann (1996) EkoTeam: Ta makten över miljöutvecklingen. –(2002) Empowerment. TCO/Bilda förlag. –(2006) The blind men and the ESD elephant. Adukator. –(2009) Blinda gubbar och LHU-elefanten. Education & Sustainability. –(2010) Questions for empowering dialogue. Kursmaterial. –(2010) Principles for design of empowering programs. Kursmaterial. Olena Pometun (2008) Encyclopedia of Interactive Learning. Kiev, A.S.K. –(2010) Lessons for sustainable development. Textbok för elever i åk 8, Kiev, Litera 2008. Karl-Henrik Robért (1991) The Natural Step. Context Institute. Langley, USA. Joseph C. Rost (1993) Leadership for the Twenty-First Century. Praeger Publishers 1991. Henk Staats et al (2008) Effecting Durable Change. Environment & Behaviour. Mathis Wackernagel (2007) Living Well on One Planet. Warren Ziegler, Deep Listening och Deep Learning (opublicerade manuskript)

INTERVJU

Kaospiloterna

- Navigerar i en osäker framtid

En Kaospilot skapar positiv förändring för sig själva och samhället i stort. Utbildningen, som är baserad i Århus, Danmark, skapar de förutsättningar som krävs för kreativa förmågor att bli ledare. Emma Nilsson är en av dem och här berättar hon om hur Kaospiloternas ”tänk” kan vara till hjälp för lärande för hållbar utveckling. Intervju av Marcus Lind

När blev du kaospilot och varför?

Delaktighet

– Jag blev färdig Kaospilot i juni 2010, men vägen dit har varit krokig. Jag var 28 år och stod i ett vägskäl i livet när jag först började stöta på Kaospiloter. Jag blev nyfiken, sökte till utbildningen och kom in. Då hade jag hunnit med att arbeta både inom kultur, media och modeindustrin och klättrade febrilt på karriärstegen, utan att jag egentligen visste vem jag var. Idag vet jag bättre vilken mylla jag står i, vart jag kommer ifrån och hur jag ska verka. Det har jag mycket att tacka Kaospiloterna för. De flesta som söker sig dit har precis som jag redan utbildning och arbetslivserfarenhet i bagaget. Tanken är att vi ska lära av varandra, vilket är helt fantastiskt för ingen Kaospilot är den andra lik. Vi utbildas inte till ett enda yrke utan uppmanas hela tiden att skapa vår egen niche.

och genom min utbildning så ser jag också lättare hur grupper formas, strävar tillsammans och ibland kör fast och när det händer räds jag inte att agera, att själv förändras eller att vara ärlig med vad jag ser pågår i en process.

Hur har du förändrats av utbildningen?

Vad kan pedagoger lära sig av kaospiloter i det sammanhanget?

– Kaospiloterna är en upplevelsebaserad utbildning där alla projekt bottnar i ett reellt samhällsbehov eller i en verklig kund. Detta gör att vi från dag ett kastas ut för att driva projekt där vi ibland inte har en aning om hur det ska gå till. Vi utmanas ständigt att möta våra rädslor men alltid med gruppen som den trygga kontexten i ryggen. Att kasta sig ut i ovisshet kan bli stökigt och kan frambringa osäkerhet, men med den trygga ramen så har vi alltid ett ställe att återvända till för att ventilera och reflektera. Vi lär oss genom att göra och vi växer av det.

”

The Kaospilots navigate terrain. They take the unknown and make it theirs.

Efter tre år på Kaospiloterna har jag fått ett speciellt mindset. Jag uppfostrades att tänka att det mesta går om man bara sätter igång. Jag har inga större problem med förändring utan välkomnar den när den kommer. Eftersom jag själv har stått i många kniviga situationer både innan

Idag arbetar jag som frilansande processledare och hjälper företag och organisationer att förstärka sitt ledarskap och sin kreativa potential. Hållbar utveckling är en viktig hörnsten i mitt arbete och mitt Kaospilot-mindset ett av mina viktigaste redskap. Jag är mer mig själv efter dessa tre år och idag kan jag väva in alla mina erfarenheter i det jag gör. Jag har breddat min kunskap och fått nya perspektiv. Enligt Marilyn Mehlmann är kaos och osäkerhet några av förutsättningarna för allt lärande för hållbar utveckling.

Jag håller helt med. Hållbar utveckling är en ytterst komplex fråga då det mycket handlar om kunskapsspridning, attityd- och beteendeförändringar samt ett starkt ledarskap. Det är extra viktigt att poängtera gruppens betydelse för att individer lättare ska kunna hantera kaos och osäkerhet. Det krävs både mod och stöd för att våga gå utanför de givna ramarna. Det räcker inte bara med att vara kreativ. I dessa situationer blir lyhördhet och följarskap lika viktigt som ledarskap och innovation. En trygg gruppstruktur är a och o för att hjälpa människor att ha mod att växa och kliva utanför sin komfortzon. Om vi tillsammans skulle lyfta den viktiga detaljen i skolan och samhället i stort så tror jag att vi kan skapa en mer hållbar framtid och där är vi kaospiloter gärna med och bidrar.

REFLEKTION

Foton: Jörgen Steen www.konstans.se

- var en del av lösningen! Text: Marcus Lind Info: www.themeetingpoint.se

BE THE SOLUTION

The Meeting Point är en ny mötesplats för dem som vill verka för socialt ansvarstagande och en hållbar värld. I anslutning till festivalen Peace & Love 2012 samlades personer från olika samhällsområden för att utbyta kunskap och erfarenheter och för att tillsammans ta fram idéer till lösningar på verkliga hållbarhetsutmaningar. Den 25-27 juni 2012 genomfördes den första upplagan av The Meeting Point. Stiftelsen Teknikdalen och Peace & Love Foundation arrangerade eventet tillsammans, i samarbete med en lång rad partners (företag, offentliga aktörer och NGOs) som generöst delade med sig av sina hållbarhetsutmaningar och framtidsfrågor. Professionella processledare guidade deltagarnas gemensamma samtal kring möjliga vägar framåt.

Bara deltagare – ingen publik En dag på TMP är en gemensam lärprocess som är starkt kopplad till det aktiva deltagandet. Det är också en helhetsupplevelse av kultur, reflektion, inspiration, möten och praktisk handling. Våra samarbetspartners inledde dagarna med att presentera sina case och att berätta mer om bakgrunden till de frågeställningar som skulle behandlas i

Programmet innehöll även inspirationsföreläsningar av personer som delar visionen om att alla kan bidra till en bättre värld. Vi hade bett inspiratörerna att berätta på ett personligt sätt om varför de själva verkar inom världsförbättringsområdet. Några av de inspiratörer som deltog var Leo Razzak, Pär Holmgren och Gabriella Blomgren från Artister för miljön, naturfotografen Mark Edwards, miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin, MAX Hamburgares hållbarhetschef Pär Larshans, samt EU-parlamentarikern Marit Paulsen.

Caseworkshops Det unika med The Meeting Point är att människor från olika sammanhang samlas runt skarpa case inom hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Varje case var kopplat till respektive partners ordinarie verksamhet, uppdrag eller affärsidé, vilket gjorde det enklare att skapa relevanta och konkreta workshops där alla kunde vara med och bidra med idéer till lösningar. Deltagarna samlades sedan till en sammanfattning av dagen där caseägarna fick berätta vad de fått med sig från sina respektive workshops. TMP:s egen konstnär AK von Malmborg visade även upp de verk hon skapat under dagen ur sin tolkning av den kreativa processen.

TMP13 Ungas synpunkter på framtidens utmaningar är eftertraktade! TMP13 vill vara en arena som ger ungdomar möjlighet att påverka sin egen framtid på riktigt, i dialog med dagens makthavare inom olika samhällssektorer. För att inflytandet ska bli verkligt behövs en mix av unga och äldre i ett sammanhang där skarpa frågor diskuteras. I år hålls arrangemanget i Borlänge den 24 och 25 juni.

Education and Sustainability

Tanken bakom The Meeting Point var att skapa en inspirerande mötesplats för människor med erfarenheter från olika delar av samhället; politik, kultur, näringsliv, akademin etc., i syfte att uppmuntra ett gemensamt lärande kring hållbarhetsfrågor och socialt ansvarstagande. Hållbarhetsfrågor behandlas bäst genom ett holistiskt och tvärvetenskapligt synsätt, eftersom allt hänger samman (Carl von Linné), men en hållbar utveckling kräver också engagemang och handlingskraft. Det är när vi själva agerar och engagerar oss för något tillsammans med andra som vi har chans att förändra vårt eget beteende och våra företag eller organisationer i positiv riktning. Därför är The Meeting Points röda tråd delaktighet. Deltagarna ska verkligen vara aktiva och få möjlighet att vara en del av lösningen.

workshopgrupperna. För att uppnå ett jämlikt samtalsklimat ledde sedan TMP:s processledare en snabbkurs i ledarskap, kreativitet, lyssnande och delaktighet. En av övningarna innebar att alla fick lägga ifrån sig sina arbetstitlar och istället skapa ett nytt namn för dagen utifrån personlighet och engagemang.

STADSUTVECKLING

Urban

Barn och unga i stadsplaneringen

”Vi barn har viktiga saker att säga till er som bestämmer!” Det var det samlade budskapet när eleverna i klass 5 på Kirsebergsskolan presenterade sina förslag för Sege parks framtida utveckling. Urban X är en pilotsatsning för pedagogik och deltagande kring arkitektur och stadsutveckling, som Malmö stad genomförde under 2012. Text: Helena Persson, Miljöförvaltningen, Malmö stad

enom att vi vuxna tar barn och unga på allvar och lyssnar på deras åsikter kan vi ge dem möjligheter att vara handlingskompetenta och aktiva samhällsmedborgare, samtidigt som vi får värdefull kunskap om deras upplevelse av staden. Genom barnkonventionen har Malmö stad ansvar för att se till att alla barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. Detta innebär att ett barn- och ungdomsperspektiv ska lyftas fram i all verksamhet samt att barn och unga ska ges möjlighet att föra fram sina egna åsikter i frågor som rör dem.

“

Vi som arbetat med Urban X hoppas att de politiker och tjänstemän som kom för att lyssna tar till sig barnens förslag i den fortsatta planeringen.

Delaktighet

Åsa Hellström, miljöförvaltningen Malmö stad, projektledare Öresundsklassrummet.

Uppåt fyrtio politiker, planerare, arkitekter och strateger och andra tjänstemän från Malmö stad kom till stadshuset den 1 juni 2012 för att lyssna och ge feedback till förslagen som eleverna arbetat fram. Eleverna fokuserade mycket på att det skulle finnas något att göra i parken för alla olika åldrar.

Det bästa med projektet är att få ha egna ”idéer, och att få säga vad vi tycker och vill. vill att förslagen ska gå igenom så att ”SegeVi park blir bättre. komma tillbaka när jag blir äldre ”ochJagse vill hur det ser ut! Det skulle vara kul att ta några av våra ”idéer, och att kunna komma tillbaka senare och se att åh, det har vi varit med och byggt!

Eleverna i klass 5 på Kirsebergsskolan i Malmö har under våren 2012 arbetat med att ta fram förslag på utveckling av utomhusmiljön i Sege park. Ett antal workshopar och uppgifter har genomförts där eleverna har lärt sig mer om stads-planering och fått verktyg att uttrycka sina idéer och tankar.

Citat från elever på Kirsebergsskolan i Malmö, som varit med i Urban X.

Barns perspektiv på utformningen av det offentliga rummet är värdefullt för hela staden. Alltför ofta utgår stadsplanering och arkitektur från vuxnas behov trots att en barnvänlig stad är en stad som är trevlig för alla.

Viktigt för eleverna var också att olika aktivitetsnivåer skulle ges utrymme så att man kunde använda ytorna oavsett om man ville spela fotboll eller sitta och ta det lugnt. En del elever föreslog ett lånesystem av leksaker och spel och andra tyckte det behövdes ett set med lånecyklar, tänkta för alla boende i området. Andra förslag som presenterades var odling på taken, skogsträdgård med fruktträd, dricksfontäner och en parkourbana.

“

Lari Pitkä-Kangas (mp), kommunalråd Malmö stad.

❝Urban X testar och utvecklar

STADSUTVECKLING

nya metoder för hur unga kan bidra till ett hållbart samhälle. Vi vill ge barn och unga en

möjlighet att påverka sin stad, vilket resulterar i en stad

som är anpassad efter deras

önskemål. Barn och unga har viktig kunskap att bidra med i stadsplaneringsprocesser.

Per-Arne Nilsson, Chef för avdelningen för stadsutveckling och klimat, Miljöförvaltningen Malmö stad. Eleverna bygger modeller över Sege park Foto: Ruyei Sasaki

Arbetet med eleverna på Kirsebergsskolan är ett sätt för Malmö stad att testa hur man kan arbeta med barns och ungas perspektiv i stadsplaneringen. Tjänstemän på miljöförvaltningen i Malmö stad och arkitektpedagoger på By X i Köpenhamns kommun har tillsammans tagit fram det pedagogiska upplägget för Urban X, med input från klassmentorerna på Kirsebergsskolan. Workshopparna för eleverna har letts av tjänstemän från miljö-, service-, kultur- och stadsdelsförvaltning Kirseberg i Malmö stad, samt av pedagoger från By X. Urban X ingår i projektet Öresundsklassrummet.

Förhoppningen för framtiden är att alla förvaltningar i Malmö stad som arbetar med planering ska kunna ha en gemensam funktion som fokuserar på barn och ungas delaktighet i stadsplaneringsprocesser. Läs mer och se på filmer om Urban X, Öresundsklassrummet och By X på - www.malmo.se/hallbartlarande, www.oresundsklassrummet.eu och www.by-x.dk

– framtidsspaning i Sege park

Här och nu: • Vad kan man göra på den här platsen här och nu? (år 2012)

Att använda en pedagogisk berättelse med invävda frågeuppgifter kan vara ett bra sätt att utforska ett område, att tänka sig in i framtiden och jämföra med nuläget

Framtiden:

Berättelsen om Sarah och Omar

• Vad skulle Sarah och Omar vilja använda den här platsen till? (år 2020)

Inom Urban X användes en berättelse om två barn i elevernas ålder som bor i Sege park år 2020. Berättelsen kan enkelt skrivas om för att passa andra platser och elever i andra åldersgrupper. Det viktigaste är att eleverna kan relatera till och leva sig in i berättelsen. I Urban X gick det till så att lärarna läste berättelsen för eleverna medan de gick runt i parken i mindre grupper. Lärarna ledde även diskussioner kring frågorna. Alla elever fick också en frågekarta att fylla i individuellt.

• Vad tror ni att Omar och Sarahs föräldrar skulle vilja ha den här platsen till? • Vad skulle Omar och Sarahs småsyskon kunna leka med här? Är det en säker plats för dem? • Vad tror ni att mormor Maryam skulle vilja ha på den här platsen?

Education and Sustainability

Metodexempel

STADSUTVECKLING

By, børn og bæredygtighed

Børn og unge udgør 20 procent af den københavnske befolkning – By X arbejder på at sikre dem indflydelse på deres by i nutid og fremtid.

”Vi er børnenes advokater,” siger Andreas Spinner Nielsen, projektmedarbejder i By X. Han og kollegerne beskæftiger sig med at bringe københavnske børns meninger og ideer i front, når det handler om fornyelse af parker, pladser og andre byrum. Igennem inddragelse og demokratiske processer giver By X børnene en stemme i forhold til Københavns byudviklingsstrategier og samtidig et vigtigt input til de københavnske byplanlæggere. ”Det vigtigste for børnene er oplevelsen af at have en stemme, der bliver hørt og respekteret. Igennem inddragelse erfarer de, at deres meninger er betydningsfulde, og de giver udtryk for stor begejstring for at blive hørt og deltager med stor motivation og energi,” fortæller Andreas Spinner Nielsen.

Delaktighet

Faglig styrke By X-teamet består af henholdsvis en kunsthistoriker, en geograf og en arkitekt. Alle med viden og erfaring inden for arbejdet med borgerinddragelse og bæredygtig byudvikling. De arbejder med demokratiske inddragelsesprocesser, hvor børn og unges udsagn bliver hørt, formuleret, samlet og overleveret til dem, der skal føre eksempelvis fornyelsen af en park ud i livet. By X er forankret i Kontoret for Bæredygtig Udvikling i Københavns Kommune. Kontoret består af i alt 14 projektenheder, som tilbyder børn og unge i københavnske skoler og daginstitutioner undervisning i natur, miljø, klima, byudvikling, sundhed og science. ”Vi sidder i en position, hvor vi i kraft af vores kollegers forskellige faglige spidskompetencer har en bred palet af ekspertviden at trække på”, fortæller Andreas Spinner Nielsen, som selv er kunsthistoriker af uddannelse. Desuden giver baglandet i Kontoret for Bæredygtighed mulighed for, at By X, i inddragelsesforløb og workshops, kan stille op med et kompetent beredskab af personale med pædagogisk ud-

Foto: Carolina Segre Høyer

Text: Catrine Østergaard Guillouet

dannelse og erfaring. ”Det er i høj grad med til at kvalitetssikre vores arbejde og giver os mulighed for at kombinere forskellige metoder, både det stillesiddende arbejde med ideudvikling og oplevelser gennem leg og bevægelse, hvor vi arbejder bevidst med at stimulere børnenes sanser og fantasi.”

Inddragelse og uddannelse By X arbejder ud fra to overordnede tilgange: inddragelse og uddannelse. Inddragelsen er metoden, der sikrer børn og unge reel indflydelse på den by de vokser op i, og hvor de i konkrete projekter oplever at blive hørt. Et aktuelt eksempel er et nyligt igangsat fornyelsesprojekt af Enghaveparken i bydelen Vesterbro (budgetteret med 7.3 millioner kroner). Områdefornyelsen Centrale Vesterbro engagerende By X, som igennem et succesfuldt inddragelsesforløb indsamlede lokale børn og unges ønsker, ideer og behov til Enghaveparken, som børn i alle aldre bruger dagligt til fysisk aktivitet og socialt samvær. Forløbet sikrede et brugbart resultat, der havde reel værdi i den videre udvikling af parken, og som kunne danne grundlag for projektholderens videre arbejde.

STADSUTVECKLING

”Det at opleve demokrati og blive lyttet til får børnene til at tage medejerskab over byen og giver dem samtidig en forståelse af, at de rent faktisk har noget at skulle have sagt”, siger Andreas Spinner Nielsen. ”Samtidig arbejder vi med deres evne til at mærke efter og give udtryk for hvilke konkrete steder de søger hen og hvilke steder de ikke kan lide at komme. De lærer at forholde sig kritisk til omgivelserne og give udtryk for oplevelser af og i byen.” By X lærer desuden børnene om tekniske principper, for eksempel, at man i stedet for en boldbane med asfaltbelægning kan vælge grus eller gummi, hvor vandet kan trænge igennem. Eller at en bygnings placering i forhold til solen kan have indflydelse på energiforbruget og CO2 udslip. På den måde klædes børnene på til at blive ansvarsbevidste, vidende og engagerede medborgere, der, med evnen til at træffe valg og handle, er afgørende for at sikre en bæredygtig by. Dette bekræfter lektor ved Aarhus Universitet, Katrine Dahl Madsen, som blandt andet forsker i læring, samfund og demokratisk dannelse: ”Inddragelsen betyder at børnene og de unge vil have mere lyst til at bidrage i vedligeholdelsen af bydelen, fordi de oplever større ejerskab til noget, som de ved noget om og selv har været med til at udvikle”, fortæller hun.

Bæredygtighed gennemsyrer alt hvad By X laver. Den sociale bæredygtighed træder tydeligst frem da fokus netop ligger på inddragelse og demokratiske processer. Oplevelsen af at blive hørt og respekteret betyder meget. I hænderne på By X oplever børn og unge at deres meninger og ideer tages alvorligt. De lærer om demokrati, hvor de både udtrykker egne ønsker og behov og samtidig indtænker andres. De lærer at skifte perspektiv, tage ansvar og gøre noget for fællesskabet. ”Vi snakker for eksempel med de ældste elever om hvilken betydning deres forslag vil have for små indskolingselever eller de ældre mennesker, som også bruger området. Hvilke behov skal dækkes og hvordan skaber vi plads til alle”, fortæller Andreas Spinner Nielsen.

Børn og unges deltagelse i byens udvikling er afgørende, både i et demokratisk- og et bæredygtighedsperspektiv. Hvis de gennem processen oplever, at deres forslag tages alvorligt, og at de har reel indflydelse på løsninger, vil denne erfaring styrke børnenes tro på – og lyst til – at deltage i demokratiske processer, også i fremtiden. ”Fremadrettet vil børnenes deltagelse betyde en tiltro til at det nytter noget at engagere sig, at man kan få ting til at rykke sig, og være med til at forme fremtiden”, siger Katrine Dahl Madsen.

By X giver børn og unge praktiske erfaringer med at forstå, hvordan deres medvirken i et lokalt projekt har indflydelse på dem selv og andre. Igennem By X forløbene oplever de, at de kan være med til at forandre og forbedre byen. By X arbejder med at styrke elevernes handlekompetencer og evne til at tage kritisk stilling til deres omgivelser. Det giver et godt afsæt for også at involvere sig som aktive og engagerede samfundsborgere i voksenlivet.

Education and Sustainability

Demokrati og social bæredygtighed

Katrine Dahl Madsen supplerer: ”Inddragelseforløb som dem By X står for, giver børn og unge en mulighed for at opnå indblik i kompleksiteten i lokale beslutningsprocesser, og det er en øvelse i at fremføre og lytte til forskellige argumenter. Herigennem kan børnene erfare, at der ofte er mange forskellige interesser på spil i lokal byudvikling – interesser som alle kan være lige legitime”, siger forskeren.

By X By X arbejder sammen med kommunens forvaltninger og andre aktører om konkrete byudviklingsprojekter og udviklingsforløb. I Öresundsklassrummet har By X sammen med svenske og danske elever udarbejdet konkrete forslag til en bæredygtig skole i den nye bæredygtige bydel Nordhavnen i København. I Öresundsklassrummet har By X fungeret som konsulenter for Malmö stads miljøforvaltning med udviklingen af et tilsvarende By X i Malmö, nemlig Urban X.

Foto: Carolina Segre Høyer

Den anden tilgang, uddannelsen, opstår når børnene inddrages.

REFLEKTION

Saga till verklighet

Från

Det här är berättelsen om Kirseberg, Malmö stads första pilotstadsdel i satsningen på lärande för hållbar utveckling. I Kirseberg har man många goda exempel på hur en ort kan utvecklas i rätt riktning genom gemensamma lärprocesser där pedagoger, politiker och alla typer av kommunala innovatörer samverkar. Text: Annette Larsson, stadsdelsförvaltningen Kirseberg, Malmö stad

”Det var en gång en vacker by utanför Malmö som hette Kirseberg…” Vi känner alla igen den typiska inledningen till den traditionella sagan som beskriver en idyllisk plats för länge sedan där allt är precis som det ska. Men så händer plötsligt något som hotar hela idyllens existens. Hela tillvaron kastas omkull och detta blir starten på en kamp där invånarna till slut lyckas vända skutan rätt igen genom hjälteinsatser, finurlighet och extra omsorg om varandra – idyllen återställs!

Så här är det i sagans värld, men hur är det i verkligheten när saker och ting inte blir som planerat? Kommer det in en hjälte och levererar en färdig lösning? Visst händer det ibland, som i en fotbollsmatch med Zlatan, men annars? Hur gör vi när vi vill rätta till något som inte blev så bra eller om vi vill förändra något i grunden? Sensmoralen i sagan är att vi kan lära oss något av det skeende som de beskriver. Redan genom att ställa frågan ”kan vi lära oss något?” har vi öppnat för en förändring genom ett gemensamt lärande. Foto Ruyei Sasaki

En bild av verkligheten Delaktighet

Kirseberg är en stadsdel i Malmö med ungefär 15 000 invånare. Stadsdelen erbjuder en omfattande kommunal service med skola, vård och omsorg, och har profilerat sig i frågor som folkhälsoarbete och samarbete kring stadsplanering. Fram till början av 1900-talet var Kirseberg en egen by strax utanför själva Malmö. Hit sökte sig fattigt folk från landet för att ta anställning i de framväxande industrierna i staden eller driva hökerier, slakterier och bryggerier. Här placerades också det stora fängelset Kirsebergsanstalten, samt ett stort mentalsjukhus.

Foto Ruyei Sasa

Den starka bykänslan lever kvar genom ett aktivt föreningsliv som bland annat tar sig uttryck i årliga arrangemang såsom karneval, kulturnatt och höstfest. De nedgångna gatuhusen från förra sekelskiftet har restaurerats och är nu attraktiva, pittoreska bostäder. Kirsebergsborna har länge drivit frågor som är viktiga för ett bra vardagsliv. På 90-talet arbetade ett starkt Agenda 21-nätverk med ki

miljöfrågor och ekologiska inköp, man startade en bytesring och arrangerade möten på Teater 23. ”Det var lätt och roligt och vi mobiliserade verkligen många”, säger Carina Nilsson, som var aktiv i nätverket och numera kommunalråd (s). Nätverk är en form som stimulerar till lärande – genom det öppna utbytet av idéer och kunskap drivs nya lösningar fram.

Pilotstadsdel för lärande för hållbar utveckling I Malmös satsning på lärande för hållbar utveckling utsågs Kirseberg till pilotstadsdel. Stadsdelsfullmäktige deltog aktivt i de inledande utbildningarna. Efter tre års uppdrag är stadsdelen nu också mentor åt andra stadsdelar, och såväl projektledare som förskolechefer och lärare har stöttat och föreläst i andra förvaltningar om det fokuserade arbetet. Det i sig innebär ett lärande; när man behöver formulera sitt uppdrag och göra det begripligt för andra blir det ännu tydligare för en själv och arbetet förstärks automatiskt. ”Att gynna ett hållbarhetsperspektiv i Malmös arbete med välfärd är, vid ett första intryck, präglat av motsättningar och prioriteringar. Genom att vi konsekvent har arbetat med ett verksamhetsnära synsätt i förskolor, skolor och boenden har vi dels främjat lärandet och kunskapsutvecklingen, och dels lagt grunden för långsiktig hållbarhet”, säger Lars-Åke Ståhl, stadsdelschef i Kirseberg.

Kommunala innovatörer De flesta i skolans värld har hört talas om Grön Flagg, en miljöcertifiering av skolans och förskolans arbete. Samtliga förskolor i Kirseberg har Grön Flagg och skolorna är också på god väg att bli certifierade. Kirsebergs vård- och omsorgsverksamhet har nu tagit sig an hållbarhetsfrågan. Med många medarbetare och brukare har verksamheten stor påverkansmöjlighet. Med stöd av en processledare har verksamhetens miljö- och kostombud startat en studiecirkel med olika teman och etapper.

REFLEKTION

Foto: Ruyei Sasa

”Utgångspunkten är att fundera över vad som är väsentligt för brukarna, det vill säga för våra uppdragsgivare. Och kan vi leverera det på ett hållbart sätt för dem och för oss, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt?”, undrar sektionschef Mikael Håkansson.

Myllan vi står i Kirsebergs skolor gräver där de står, i den mylla de har tillgång till. Kirsebergsskolan har varit drivande i projektet Öresundsklassrummet, som utvecklat metoder och arbetssätt för ungas inflytande på sin närmiljö och framtidens hållbara samhälle. Inom projektet har en Upptäckarkarta tagits fram i samarbete mellan miljöförvaltningen och stadsdelen där pedagoger och elever kan följa en karta över stadsdelen med fokus på klimat då, nu och i framtiden. Eleverna känner igen sina kvarter och får fundera över hur det såg ut förr. Hur värmde man sina bostäder för hundra år sedan? Hur skulle parken se ut utan sina stora träd – skulle det påverka klimatet? Var produceras våra varor idag och hur transporteras de till oss? Med frågor från vardagen men med ett globalt perspektiv kan diskussionen öppna nya synsätt.

Förskolecheferna arbetar strukturerat tillsammans och låter ämnesvisa nätverk för pedagogerna (bland annat pedagogik, miljö, kök) utveckla verksam heten på ett lärande sätt. Ett steg bygger på ett annat: pedagoger har utbildats i utomhuspedagogik vid Malmö högskola. Därefter har förskolorna tillsammans drivit utveckling av förskolornas utemiljöer till pedagogiska och gröna rum, för att sedan gå igång projektet MINAFÖ – miljö och naturvetenskap för förskolebarn. Förskolan utvecklade sitt MINAFÖ-koncept med tydligt stöd och närvaro av såväl högskola som pedagogisk kompetens: pedagogerna drillades i naturvetenskap för att kunna svara på barnens frågor. Exkursionerna med stadsdelens femåringar omsatte kunskaperna i praktik och såväl vatten som stad, lantbruk och skog avhandlades.

Foto: Ruyei Sasa

”Det var bra att föräldrar och barn tillsammans fick uppleva saker, som när vi besökte Vattenhallen i Lund”, menar förskolepedagog Biba Jekic. ”Vi pedagoger såg hur känslan för naturfrågorna ökade hos barnen.”

Pedagogerna är mycket nöjda med sin professionsutveckling och reflektion över det egna lärandet. Ämnesprogressionstanken fick ta plats, och dessutom utvecklade pedagogerna sin dokumentation. ”Det blev tydligt hur viktigt det är att vi som förskolepersonal har kunskaper kring naturvetenskapliga fenomen för att kunna möta och utmana barnen i det de tänker och gör”, påpekar Helena Hansen, förskolepedagog. ”Tricket är, tror jag, att vi arbetar i projektform med några personalgrupper eller förskolor - för att sedan skala upp och låta samtliga få lära sig det nya”, säger Margaretha Danielsson, förskolechef.

Foto: Ru

yei Sasa

MINAFÖ följdes av en ny utbildningstermin för pedagogerna kring ljussättningens betydelse för inlärning och välbefinnande i skollokalerna och hur man kan lära sig matematik utomhus. Ett samarbete med Malmö Museer, där museipedagoger och förskolepedagoger utvecklar pedagogiskt material tillsammans är också i full gång. ”Vi har lärt oss att vi kan förändra genom lärandet”, säger Mari Axlin. ”Det utvecklar vår verksamhet, berikar personalen och deras utveckling. Samtidigt förstärker och förtydligar det vår roll gentemot både barn och föräldrar.” Läs mer om verklighetens saga, vårt lärande för ett ännu bättre Kirseberg på: www.malmo.se/kirseberg/stadsdelsforvaltning/larande-for-hallbar-utveckling

Education and Sustainability

Skolledarnas stöd i lärandet

Våra stadsbarn fick tillfälle att uppleva olika element, de uttryckte sina upplevelser aktivt och fick referensramar inför sitt lärande i grundskolan. Och hela tiden fanns förskolecheferna aktivt med.

Jobba

NOTISER

mitt i

Malmö... men ändå i

naturen? Välkommen till

Förskolorna i Kirseberg inspireras av filosofin som finns i förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Vi lägger stor vikt vid det utomhuspedagogiska som ger fantastiska möjligheter till lek och lärande i vår gröna stadsdel.

Kirsebergs förskolor

Utepedagogik

ANNONS MALMÖ STAD??

Kirsebergs två stora parker, Sege park och Beijers park - två lärande rum Genom upplevelse och upptäckarglädje lär barnen mer om naturen och djuren i parken, men också om människans roll som vårdare, brukare och förstörare.

BESÖK OSS HÄR

2.2.indd 1

2012-12-05 14:00:10

oeår el.

Globala Malmö

I en stad med 175 nationaliteter är det svårt att vända ryggen åt de stora globala frågorna. I Malmö har man bestämt sig för att plocka ner ansvaret på ett lokalt plan. ”Det går inte att sitta på en isolerad ö och tro att man inte kommer påverkas”, menar Elin Hasselberg, projektsekreterare för Globala Malmö. Text: Caroline Holgerstein

Under hösten 2011 funderade politiker och tjänstemän i Malmö stad på hur man kunde skapa en lokal plattform för frågor om global hållbar utveckling. När Sida föreslog samarbetsprojektet ”Globala kommunen”, en satsning där en utvald stad under en kortare period belyser globala frågor, tog Malmö genast chansen. Så föddes Globala Malmö. Under fyra intensiva fokusdagar i november samma år arrangerades inspirerande föreläsningar, utställningar och filmvisningar runt om i Malmö. Globala Malmö blev så lyckat att det fick fortleva och är idag en viktig aktör i stadens arbete med att skapa engagemang för globala frågor. Elin menar att vi måste tänka globalt men agera lokalt i en fungerande värld och sammanfattar därmed hela grundidén bakom Globala Malmö. – Mycket av det vi vill peka på är orsak och verkan-principen, att det vi gör här faktiskt spelar roll i det stora hela och att det som händer i världen på samma sätt berör oss. Det går inte att sitta på en isolerad ö och tro att man inte kommer påverkas.

Nå en bredare massa – Vi kan omöjligt göra allt själva, delaktighet är grunden för det här projektet. Hittills har vi samarbetat med uppemot 50 olika aktörer. Många av de verksamheterna har redan globala frågor på sin agenda, vilket är väldigt positivt såklart, men en av de stora nötterna att knäcka nu är hur vi når utanför cirkeln av redan frälsta, säger Elin. – Många vill vara med och åstadkomma förändring, men alla vet inte på vilket plan de ska

börja. Vi menar att man måste utgå från sig själv. Det är den komponent man lättast kan förändra. Det är också troligare att budskapet får fäste om man lägger det på en greppbar individnivå. Folk kan bli väldigt frustrerade och stänga av när frågor blir för stora och svåra, menar Elin.

Foto: Åsa Hellström

Kunskapsutbyten för global hållbar utveckling En annan del av Globala Malmös arbete är att inspirera människor att lära av varandra. Elin menar att man måste få perspektiv på sin egen vardag för att kunna se vad vi har som andra kan lära sig av och tvärtom. Under 2012 har man inom Globala Malmö fokuserat på att skapa en resursbank för att underlätta samarbeten och engagemang inom lärande för hållbar utveckling. – Nästa steg är att sätta ihop en verktygslåda för pedagoger som vill jobba med globala frågor i sin undervisning. Barn är jätteduktiga på att lära sig den här typen av saker då de inte i lika hög grad som vuxna har förutfattade meningar om hur saker bör vara. De är också utmärkta ambassadörer i hemmen! Numera finns ju hållbarhetsperspektivet integrerat i läroplanen, men många pedagoger behöver hjälp att komma vidare. Vi vill visa de kompetenser som finns ute bland landets organisationer. – Globala Malmö ska vara spindeln i nätet, en informationsspridare och kontaktförmedlare. Men vi sätter bara strålkastarna mot de här frågorna. Det verkligt intressanta är det som händer när lamporna har slocknat.

Education and Sustainability

:00:10

NOTISER

Elin Hasselberg Projektsekreterare, Globala Malmö

METODER

Hållbarhet genom samverkan c Mark Sebastian

The Collaborating Centre on Sustainable Production and Consumption (CSCP) startades av The Wuppertal Institute utanför Düsseldorf och United Nations Environment Programme (UNEP) för att främja utveckling, implementering och uppföljning av olika projekt för att snabbare kunna hitta fram till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De senaste 15 åren har centrat varit aktivt i många samverkansprojekt i syfte att hitta nya idéer som leder till en blomstrande och hållbar planet genom att stötta samhällsentreprenörskap och underlätta för hållbara livsstilar. Ett pågående initiativ är ”Making sustainable living easy” – ett event med många inblandade arrangörer där man kombinerar inspiratörer, TED-liknande paneler, visionsworkshops, strategisk planering och match-making-aktiviteter. CSCP producerar även många publikationer, policydokument och visuella hjälpmedel för att främja övergången till en mer hållbar värld.

Project of How Project of How startades 2011 av fem unga svenska före detta Hyper Island-studenter ur visionen att skapa en plats för att samla och dela kunskap om olika metoder för kreativitet och deltagande. Med stöd från statliga Kulturbryggan, EU-programmet Ung och Aktiv i Europa och Stockholm stads fond Innovativ Kultur skapades en webbplats där de kunde göra just detta. Webbplatsen rymmer nu 22 olika kreativa metoder som ger stöd för att generera idéer, skapa gruppdynamik eller strukturera olika typer av resurser. Där finns också en ordlista med termer som används inom facilitering, gruppdynamik och kreativa processer. Projektet inspireras av att demokratisera kunskap och enskilda uppmuntras att lägga till nya metoder eller förbättra befintliga metoder på webbplatsen.

www.scp-centre.org

Delaktighet

www.projectofhow.com

Training for change

Art of Hosting

Training for Change är en USA-baserad organisation som förser grupper som kämpar för rättvisa, fred och miljön med aktivistträning utifrån ickevåldsmetoder. Utbildningen är designad för att inspirera och utbilda lärare, kommunledare och aktivister genom nya resurser, gruppdynamik, lekar och andra lärmetoder. Kurserna täcker in en rad ämnen, från förändringsarbete till team building, icke-våldsaktioner, tvärkulturellt arbete, antiförtryck, konflikthantering, äventyrbaserat lärande, ledarskap och kreativa workshops. Förutom kurserna har också Training for Change ett användbart urval lärresurser för pedagoger och fortbildare på sin webbplats.

The Art of Hosting är en internationell grupp av utövare som faciliterar gruppsamtal utifrån ett antal framväxande principer som syftar till att maximera kollektiv intelligens och deltagande. Gruppen vill visa värdet i en mångfald av synvinklar och förvandla konflikter till kreativ samverkan. Självledarskap, deltagande, ägarskap och icke-linjära lösningar anses vara avgörande faktorer för både individuella och kollektiva upptäckter. Metoden baseras på en fyrfaldig praxis för ”värdskap” som består av 1) närvaro, där värden uppmärksammar sin egen interna dialog, 2) deltagande, i form av en enkel dialog, 3) att vara värd för en konversation; och till sist 4) att skapa utrymme för medskapande. Tusentals utövare över hela världen har deltagit i de utbildningar som Art of Hosting har arrangerat och fortsätter att stödja varandra via ett webbcommunity.

www.trainingforchange.org

www.artofhosting.org

KØBENHAVNS KOMMUNE

KONTORET FOR BÆREDYGTIG UDVIKLING Vi underviser københavnske børn og unge i alderen 0-18 år i natur, miljø, klima, byudvikling, sundhed og science

ANNONS KÖPENHAMN STAD??

www.groen.kk.dk +45 32 68 73 00

METODER REFLEKTION

En verden udenfor I det forløbne efterår mødtes verdens ledere endnu engang på det årlige FN klimatopmøde til forhandlinger om løsning af klimaudfordringerne – og igen var resultatet skuffende. Endnu engang viste det sig at være for svær en opgave for verdens ledere, at få enderne til at mødes om globale løsninger. 36

Foto: Åsa Hellström

Delaktighet

Amalie Villesen Projektleder for Klimaambassadørerne, Kontoret for Bæredygtig Udvikling, Københavns Kommune.

Mens vi venter på den globale politiske ledelse, har Kontoret for Bæredygtig Udvikling i Københavns Kommune taget nye skridt i bestræbelserne på at koble elever til virkelige udfordringer omkring bæredygtig udvikling og herigennem uddanne en handlekraftig og bæredygtig generation.

Fra bogstaver på papir til interaktivt læringsmiljø I vinteren 2011/12 blev et hold elever fra forskellige folkeskolers udskolingstrin inviteret til Energi- og Vandværkstedet (E&V), en af Københavns eksperimentelle miljøskoler, for at løse en vigtig opgave: På taget af E&V skulle der bygges en ny læringsplatform, en oversættelse af Købenvvhavns Klimaplan fra bogstaver på papir til et interaktivt læringsmiljø. Eleverne blev bedt om at udvikle to læringsforløb à 20 min til elever på deres egen alder, dels om klimaplanen generelt og dels om bæredygtig adfærd. Udfordringen gjorde eleverne til aktive medskabere af det nye tag-projekt, der skulle stå færdigt til indvielse i april 2012. Det var ikke hvilke som helst unge der deltog i forløbet, men elever fra Öresundsklassrummet, der igennem to år, havde arbejdet tværfagligt med uddannelse for bæredygtig udvikling (UBU) i samarbejde med en venskabsklasse på tværs af sundet - i et samarbejde mellem

København, Lund og Malmøs kommuner. Deres klimaviden var således i top, men for at løse opgaven måtte eleverne også reflektere og vidensproducere indenfor et felt de normalt er brugere af. I skabelsen af det gode læringsforløb skulle eleverne kombinere deres egen erfaring og særlige perspektiv i samspil med deres faglige viden for at løse den konkrete og virkelige udfordring.

Klimaambassadøruddannelsen Rammerne for at arbejde med opgaven var Klimaambassadøruddannelsen. I en innovativ proces på 4 workshopdage fordelt over 2 1/2 måned gik klimaambassadørerne i dybden med opgaven, udviklede ideer og præsenterede konkrete koncepter. Disse blev modtaget med stor begejstring af opdragsgiveren Jesper Steenberg, leder af E&V. Jesper var fra starten forbeholden over for ideen med de elevskabte forløb. Dog var det i sidste ende elevernes koncepter der blev udslagsgivende i det endelige design af tagets læringsforløb. I april 2012 deltog klimaambassadørerne i indvielsen af den nye pædagogiske platform. Her kunne de opleve at deres ideer var omsat til virkelighed, efter at være blevet gennemarbejdet af medarbejderne på E&V. To af klimaambassadørerne holdt åbningstaler på lige fod med de deltagende borgmestre fra Københavns Kommune.

REFLEKTION

”Eleverne sidder inde med

viden og kompetencer til ikke alene at være konsumenter af UBU, men også producenter der kan bidrage med viden og løsninger til en mere bæredygtig fremtid.

E&V workshop Foto: Åsa Hellström

Derudover fremhævede eleverne i deres evaluering af forløbet, at det at præsentere og få feedback fra virkelige eksperter og de der skulle gennemføre læringsplatformen, var særligt motiverende og lærerigt.

Handling som motivation til læring

Eksemplet fra E&V viser, at inddragelsen af børn og unge som aktive deltagere i skabelsen af et bæredygtigt samfund har mange vindere. For det første, så giver det eleverne en erkendelse af deres egen kapacitet til at løse en kompleks opgave “i den virkelige verden”. Målet er, at eleverne efterfølgende som unge og i voksenlivet besidder modet, erfaringerne og tankegangen til at løse andre problemer i samfundet de bliver opmærksomme på. Med andre ord, så er virkeligheden en anledning for eleverne at lære og ikke mindst øve handlekompetence. Eleverne er dog ikke de eneste der lærer noget. For opdragsgiveren, for eksempel en kommunal forvaltning eller en privat virksomhed, kan inddragelsen af børn og unge givet et nyt og kvalificeret input til en konkret problemstilling, de ikke kan få fra voksne. Det er i sådan et samarbejde essentielt at huske, at børn og unge derfor skal inddrages som eksperter ud fra deres særlige perspektiv på bæredygtig udvikling. Der er altså ikke tale om at eleverne skal komme med bud på, hvor den næste vindmøllepark skal placeres eller lignende. Derimod er det elevernes unikke perspektiv, erfaring og indstilling omkring emner som undervisning, motivation blandt aldersgruppen, børnefamilien, børn og unges forhold til miljø og klima herunder forbrug, skraldesortering og grøn mobilitet.

Selvom handlekompetence er et populært begreb, som vinder indpas i pædagogiske kredse på flere niveauer, så kan elevernes træning i at handle ikke stå alene. Det faglige aspekt er afgørende for, at eleverne kan forstå problemstillinger korrekt, kan formidle deres tanker til hinanden og arbejde sammen og vurdere kvalificerede løsninger. Klima- og miljøspørgsmål kan arbejdes med fra det konkrete til det abstrakte og i mange forskellige fag, enkeltvist og tværfagligt. Konkret handling kan i den forbindelse virke som en motiverende faktor, for elevernes læring og en anledning til at ville vide mere. Deri er også et meningsgivende element, som at læsning af en svær tekst har et konkret formål eller specifik naturfaglig forståelse er afgørende for at kvalificere sin ide. Miljø- og klimaspørgsmål har et særligt potentiale for børn og unges deltagelse, idet de som særskilt gruppe har en aktie i disse udfordringer: Det er deres fremtid, der står på spil! Dette kan både være meget virkningsfuldt i forhold til elevernes motivation i undervisningen, men i særdeleshed også for de voksnes lydhørhed over for elevernes pointering af problematikker og nye løsninger. Virkeligheden kan således virke som en resurse for skolen, og skolen som en helt enestående resurse for bæredygtig udvikling i virkeligheden.

Education and Sustainability

Virkeligheden som platform for UBU

LÄRCIRKLAR

Lärcirklar i Öresundsklassrummet

Att träffas i lärcirklar har varit ett stöd för lärarna i projektet Öresundsklassrummet. Lärcirklarna har bidragit till utbyte och utveckling av pedagogisk praxis. I det förändringsarbete som Öresundsklassrummet utgör har lärcirklarna bidragit till att lärarna har sökt egen kunskap kring praxis och metod. Här beskrivs hur lärcirklarna har planerats och genomförts. Bakgrund Inom ramen för projektet Öresundsklassrummet har tre lärcirklar arbetat i två år. Lärcirklarna består av lärare från åtta skolor i Köpenhamn, Lund och Malmö samt fem mentorer från UCC (University College, København), LU (Lunds universitet) och MAH (Malmö högskola, Lärarutbildningen).

Inspiration till att arbeta med lärcirklar i Öresundsklassrummet har hämtats från flera håll där liknande verksamhet har betecknats med aktionsforskning, forskningscirklar och handledningsgrupper. En bakomliggande tanke är att förändringar ska ske i samarbete med dem som ska genomföra själva förändringen, i detta fall lärarna. Utveckling av forskningscirklar inom just skolområdet har bedrivits under ett flertal år vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, under ledning av Sven Persson1. Andra inspirationskällor för utvecklingen av lärcirklarna har varit Per Lauvås och Gunnar Handal2, Knud Illeris3 , John Dewey4 , samt Donald Schön5.

Delaktighet

Nedan ska vi beskriva vad som kännetecknar en lärcirkel samt hur vi som mentorer och handledare har arbetat med lärcirklarna i Öresundsklassrummet.

Lärcirklarnas syfte

Forskningscirklar – en vägledning. Metodbok, 2008. 1

Handledning och praktisk yrkesteori, 2001.

3 Erfaringspedagogik og Experiential Learning, 1998. 4 How We Think. A Restatement of the Relation of Reflective Thinking to the Educative Process, 1911.

The Reflective Practitioner – How Do Professionals Think in Action?, 1983. 5

I en lärcirkel bedrivs kunskapsutveckling tillsammans av lärare och forskare utifrån ett deltagarorienterat perspektiv. Syftet är tvåfaldigt, dels att producera kunskap för handling som är användbar för lärarna; dels att lärare tillägnar sig en djupare förståelse för sin arbetssituation genom att reflektera i och kring sin praktik och konstruera sin kunskap. I det förändringsarbete som Öresundsklassrummet utgör ska lärcirklarna bidra till att lärare söker egen kunskap kring praxis och metod. Detta görs utifrån frågeställningar som lärarna själva formulerar. I lärcirklarna plane-

rar och analyserar deltagarna egna empiriska undersökningar och pedagogiska texter som tolkas och diskuteras av samtliga i cirkeln för att nå djupare kunskap kring de frågeställningar som lärarna uppfattar som viktiga. Lärcirklarna ger också stöd för genomförandet av Öresundsklassrummets mer övergripande syften: ”att integrera samarbete mellan Sverige och Danmark om lärande för hållbar utveckling, att stärka språklig och kulturell integration, samt att underlätta och skapa förutsättningar för andra i liknande positioner att arbeta på liknande sätt”.

Mål med lärcirklarna Genom att medverka i lärcirkeln fick lärarna redskap att: - Identifiera olika pedagogiska metoder för att arbeta med lärande för hållbar utveckling - Öka kunskaperna om, för och i lärande för hållbar utveckling - Analysera pedagogiska händelser och sätta dem i större sammanhang - Använda begrepp för att bättre förstå undervisning och annan pedagogisk verksamhet - Använda kunskap om forskningsprocesser för att reflektera över pedagogisk verksamhet - Läsa och förstå relevant forskning inom intresseområdet - Bidra till den presentation av erfarenheter som Öresundsklassrummet ska ta fram - Använda kunskaperna, dels för att utveckla den egna pedagogiska praktiken, dels för att utveckla skolan och skolans verksamheter.

LÄRCIRKLAR

Lärcirklarna har bjudit på spännande upplevelser. Här besökte en av lärcirklarna Utterslev Skole.

Lärcirklarnas praktiska genomförande De tre lärcirklarna bestod av lärare från Köpenhamn, Lund och Malmö. Deltagarna fördelades så att lärare från de olika vänskolorna fick möjlighet att fördjupa sitt samarbete. Under 2011 och våren 2012 träffades de tre lärcirklarna var för sig ungefär tre gånger per termin samt en gemensam träff per termin.

Processen i lärcirkeln var central, från formulerandet av frågeställningar till analys, reflektion och diskussion. Lärcirkeln byggde på deltagarnas egna, aktiva reflektioner och det var därför viktigt att tillsammans resonera om vilka roller man har. Mentorerna i lärcirklarna och forskare från Malmö högskola, Lunds universitet och University College arbetade tillsammans med lärarna utifrån lärarnas behov och skolkontexter. Lärcirkelträffarna hölls omväxlande på deltagarnas skolor. Skolbesöken innebar i sig ett erfarenhetsutbyte av vikt för lärcirkelns arbete. Lärcirklarnas arbete dokumenterades fortlöpande både av lärarna och mentorerna.

Harriet Axelsson, Malmö högskola

Lars Persson, Lunds kommun

Helen Hasslöf, Malmö högskola

Søren Ib Cruys-Bagger, University College Copenhagen

Per Wickenberg, Lunds Universitet

Education and Sustainability

Deltagarna avsatte tid även mellan träffarna och dessutom hade varje lärcirkel ett forum på Internet för deltagande lärare och mentorer. I forumet kunde lärcirkeldeltagarna ventilera sådant som var relevant främst för de andra medlemmarna i lärcirkeln, utan att behöva ta hänsyn till utomstående. Deltagarna arbetade med egenproducerat material och skaffade sig därmed erfarenhet av att dokumentera, reflektera över och analysera pedagogiska skeenden. Det som sedan var accepterat i gruppen kunde publiceras för en vidare krets. Lärcirkeln bedrevs därmed som en arena för en kollektiv kunskapsproduktion.

LÄRCIRKLAR

Verkligheten tränger sig på i lärcirkeln

Allteftersom diskussionen pågick blev det uppenbart att det inte räckte att prata. Det krävdes handling för att vända situationen annars var risken stor att många elever skulle tappa förtroendet för demokratiarbetet som tomt vuxenprat. Lars Persson och Per Wickenberg. Mentorer i lärcirkel 2 i Öresundsklassrummet

I en lärcirkel träffas en grupp lärare med handledning av en eller flera forskare och mentorer. Mellan lärcirkelträffarna arbetar lärarna med hållbar utveckling på sina respektive skolor. Lärcirklarna syftar till att ge lärarna ett avbrott som ger möjlighet till distans till den egna vardagsverkligheten. Tanken är att detta ska öppna för perspektiv på den egna undervisningen. Mentorernas roll i lärcirklarna är bland annat att som samtalsledare tillföra forskningsperspektiv. Öresundsklassrummets andra och sista läsår hade som övergripande tema Demokrati och Klimat. Det var naturligt att i lärcirkeln diskutera elevers delaktighet och inflytande. Lärarna hade inför den aktuella lärcirkelträffen analyserat och reflekterat över sin undervisning utifrån Roger Harts delaktighetsstege1.

Delaktighet

En kommentar som förändrade allt

1 Läs mer om Harts delaktighetsstege i artiklarna på s.46 och s.54.

Det var dags för den första träffen på vårterminen. Efter inledande kaffe och småprat gick vi laget runt för att uppdatera varandra om vad som skett i undervisningen. Under tidiga-

Lärcirkel 2 besöker utelärandemiljön vid Guldberg skole.

re lärcirkelträffar hade samtalet flera gånger kretsat runt svårigheter att kommunicera mellan danska och svenska elever och hur lätt missförstånd kan uppstå. Denna gång berättar en av de danska lärarna att hans elever blivit djupt besvikna när de deltog i ett så kallat delegationsmöte kring projektets avslutande EduCamp, en heldag för alla elever i Öresundsklassrummet. Hans elever hade berättat att hela EduCampdagen, så när som 45 minuter, redan var planerad av de vuxna och att innehållet inte motsvarade deras förväntningar. Samtalet i cirkeln tog snabbt fart kring detta. Hos de andra lärarna fanns både de som hört liknande saker från sina klassers delegater och de som hört mer positivt om delegationsmötet. Vi mentorer ställdes inför att ta beslut om vi skulle genomföra den av oss planerade diskussionen eller om situationen med elevernas upplevda avsaknad av delaktighet skulle bli fokus för dagens cirkelträff. Vi fann det bäst att vänta in och lyssna av lärarna. Problemet med elevernas delaktighet passade dessutom väl i Öresundsklassrummets aktuella tema klimat och demokrati.

LÄRCIRKLAR

www.unicef-irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf. Se även s.46-49 och s.54-55. 1

Lärcirkel 2 samtalar i cirkelrummet på Guldberg skole.

Att bara snacka räcker inte diskussioner kring elevers delaktighet. Vi tror också att det framgångsrika skeendet kunde hämta näring i våra tidigare diskussioner. Att delaktighet är en process och att inflytande ställer krav om det ska nå över dekorationsstadiet är det första steget i Harts delaktighetsstege.

Vid det här laget hade planeringen för lärcirkelträffen spruckit och dessutom var en journalist med fotograf på intåg för att göra ett reportage om lärares samarbete över Öresund. Deltagarna i lärcirkeln beslutade att elevernas reaktioner varit så pass allvarliga att vi behövde förmedla dem till projektledningen på ett bra sätt. Projektledningen lyssnade och ändrade planeringen för att vid nästa delegationsmöte vara öppna för elevernas egna idéer om den avslutande EduCampen.

Lita på eleverna

Händelsen visar att samtalet i en lärcirkel är beroende av lärarnas verklighet. Vi tror att händelsen gav extra djup åt våra tidigare

Vuxna måste våga lita på elevernas förmåga, annars kan deras ansvarskänsla inte heller växa. Praktik och teori vävs samman och när de möts, som i den här situationen, kan det ge meningsfulla resultat även för framtiden. Eleverna fick möjligheten och kunde sedan genomföra en EduCamp som de själva ansvarat för. Vi mentorer tror inte att detta hade skett om inte diskussionen tagit fart i lärcirkeln, som vid flera tidigare tillfällen diskuterat delaktighet och som under en längre tid skapat en öppenhet och byggt upp ett ömsesidigt förtroende.

Education and Sustainability

Efterhand som diskussionen pågick blev det uppenbart att det inte räckte med att prata om detta. Det krävdes handling för att vända situationen för att inte riskera att många elever skulle tappa förtroendet för Öresundsklassrummet och se hela temat om demokrati som tomt vuxenprat.

Att gĂśra sig hĂśrd och vĂ¤xa som mĂ¤nniska

En Â platt Â organisation Â av Â och Â fĂśr Â unga. Â Lunds Â Ungdomsting Â har Â under Â tio Â ĂĽr Â jobbat Â med Â ungas Â ĂĽsikter. Â PĂĽ Â vĂ¤gen Â har Â mĂĽnga Â ungdomar Â funnit Â sin Â rĂśst Â och Â rĂ¤tt Â att Â hĂśras. Â med Â Lunds Â Ungdomsting, Â ett Â in-Â Â Â Av Â och Â fĂśr Â unga Â Det Â fĂśrsta Â ungdomstinget Â hĂślls Â ĂĽr Â 2003 Â och Â ungdomarna Â som Â Ă¤r Â mellan Â 12 Â och Â 24 Â ĂĽr Â har Â sjĂ¤lva Â bestĂ¤mt Â hur Â tinget Â ska Â fungera. â&#x20AC;&#x201C; Â Innan Â jag Â bĂśrjade Â engagera Â mig Â i Â ungdomstinget Â var Â jag Â oftast Â tyst. Â Jag Â sa Â aldrig Â nĂĽgot Â om Â jag Â inte Â hade Â tĂ¤nkt Â -Â Det Â Ă¤r Â igenom Â varenda Â stavelse Â fĂśrst Â men Â Ungdomstinget Â viktigt Â har Â fĂśrĂ¤ndrat Â mig, Â sĂ¤ger Â Lovisa Â MĂĽsbĂ¤ck Â sitter Â i Â en Â grĂśn Â soffa Â pĂĽ Â ett Â cafĂŠ Â i Â Lund. Â att Â utmanas Â Lovisa. Â Â Â Â Â Idag Â Ă¤r Â hon Â 19 Â ĂĽr Â Bredvid Â henne Â sitter Â kollegan Â till Â att Â gĂĽ Â och Â jobbar Â tillsammans Â Leo Â Ankarloo. Â De Â har Â bĂĽda Â utanfĂśr Â sin Â med Â Leo Â Ankarloo Â som Â varit Â engagerade Â i Â Lunds Â Ung-Â trygghetszon Ungdomsombud. Â De Â Ă¤r Â domsting Â sedan Â 12 Â ĂĽrs Â ĂĽlder. anstĂ¤llda Â pĂĽ Â kultur-Â Â och Â â&#x20AC;&#x201C; Â Jag Â var Â sĂĽ Â ung Â och Â gymna-Â fritidsfĂśrvaltningen Â i Â Lund Â fĂśr Â att Â sieungdomarna Â lyssnade Â pĂĽ Â mig, Â pĂĽ Â utveckla Â ungdomspolitiken Â och Â stĂśtta Â riktigt. Â Det Â Ă¤r Â svĂĽrt Â att Â beskriva Â hur Â mycket Â det Â betydde Â fĂśr Â mig, Â sĂ¤ger Â Lunds Â unga. â&#x20AC;&#x201C; Â FĂśr Â mig Â innebĂ¤r Â det Â mycket Â frĂĽgor. Â Lovisa Â MĂĽsbĂ¤ck.

Â Â Â Â Â Hon Â berĂ¤ttar Â om Â sitt Â fĂśrsta Â mĂśte Â Â Â Â Â Â Â Â Â Â Â

Lunds Ungdomsombud TvĂĽ Â tjĂ¤nster Â pĂĽ Â kultur-Â Â och Â fritidsfĂśrvaltningen Â med Â huvud-Â sakligt Â uppdrag Â att Â fungera Â som Â en Â lĂ¤nk Â mellan Â unga Â engag-Â erade Â och Â vuxna Â beslutsfattare. Â De Â som Â har Â tjĂ¤nsten Â ska Â vara Â mellan Â 18 Â â&#x20AC;&#x201C; Â 24 Â ĂĽr Â och Â byts Â ut Â ĂĽr-Â ligen. Â Lunds Â fĂśrsta Â ungdomsombud Â anstĂ¤lldes Â 2009. www.ungilund.se ungilund.wordpress.com

vi Â Lunds Â unga Â utrymme? Â sĂ¤ger Â Leo Â Ankarloo. Â Â Â Â Â Ă&#x201E;ven Â han Â har Â varit Â engagerad Â i Â Lunds Â Ungdomsting Â sedan Â tolv Â ĂĽrs Â ĂĽlder. Â Leo Â minns Â sitt Â fĂśrsta Â ungdomst-Â ing Â sĂĽhĂ¤r: â&#x20AC;&#x201C; Â Jag Â kĂ¤nde Â mig Â hemma. Â Jag Â kĂ¤nde Â kĂ¤nslan Â av Â att Â verkligen Â vilja Â gĂśra Â nĂĽgot, Â att Â verkligen Â vilja Â fĂśrĂ¤ndra Â och Â den Â kĂ¤nslan Â har Â suttit Â kvar Â sen Â dess, Â sĂ¤ger Â han. Â En Â viktig Â plats Â BĂĽde Â Leo Â och Â Lovisa Â ser Â Lunds Â ung-Â domsting Â som Â en Â viktig Â plats Â fĂśr Â lunds Â unga Â att Â mĂśta Â varandra Â och Â beslutsfat-Â tare Â och Â gĂśra Â skillnad. Â Och Â en Â grund Â fĂśr Â bĂĽde Â grupper Â och Â individer Â att Â vĂ¤xa. â&#x20AC;&#x201C; Â Det Â Ă¤r Â viktigt Â att Â utmanas Â till Â att Â gĂĽ Â utanfĂśr Â sin Â trygghetszon Â och Â samtidigt Â ha Â ett Â stabilt Â stĂśd Â i Â form Â av Â Ă¤ldre Â ung-Â domar Â och Â unga Â vuxna, Â sĂ¤ger Â Lovisa. Text Â och Â bild: Â Linda Â NihlĂŠn

www.naturskolan.lund.se

Bli en fĂĽgel och fĂĽ fĂśrstĂĽelse

Foto: Â Helge Â Rubin

PĂĽ Â plats Â dĂ¤r Â det Â hĂ¤nder. Â Naturskolan Â i Â Lund Â lĂ¤r Â pedagoger Â nya Â sĂ¤tt Â att Â arbeta Â med Â naturvetenskap.

pĂĽ Â Naturskolan Â i Â Lund. Â Naturskolan Â Ă¤r Â varandras Â bon. Â Det Â Ă¤r Â roligt, Â det Â Ă¤r Â ingen Â skola Â med Â skolhus Â och Â elever. Â hĂ¤ndelse-Â Â och Â lĂ¤rorikt. Â Och Â vilka Â Det Â Ă¤r Â ett Â sĂ¤tt Â att Â arbeta. Â Naturskolan Â vackra Â bon Â deltagarna Â gĂśr! Â Â i Â Lund Â Ă¤r Â en Â kommunal Â resurs Â Â Â Â Â Â Man Â behĂśver Â inte Â kunna Â med Â uppdrag Â Ă¤r Â att Â stimulera Â och Â nĂĽgonting Â om Â fĂĽglar Â fĂśr Â att Â gĂśra Â en Â sĂĽdan Â aktivitet. Â Syftet Â Ă¤r Â att Â vara Â stĂśdja Â skolutveckling Â inom Â omrĂĽdet Â Â naturvetenskap Â och Â hĂĽllbar Â uppmĂ¤rksam Â pĂĽ Â det Â Det Â Ă¤r Â fortbildningsdag Â i Â utveckling. Â Min Â utomhuspedagogik Â fĂśr Â en Â grupp Â lĂ¤rare, Â fĂĽgel Â som Â stĂĽr Â samlade Â i Â en Â klunga Â under Â mĂĽnga Â olika Â fĂĽgellĂ¤ten Â sitter Â som Â ett Â minnesavtryck Â trĂ¤den Â i Â Observatorieparken Â i Â Lund. Â i Â fĂĽgelsĂĽngen Â och Â mĂ¤rka Â sĂ¤ger Â salt, Â i Â hela Â kroppen. Â Alla Â sinnen Â sill, Â salt Â sill, Â har Â aktiverats. Â Att Â Ă¤ta Â mat Â Â Â Â Â Â De Â fĂĽr Â lyssna Â efter Â en Â fĂĽgel, Â komma Â att Â det Â rent Â av Â kan Â pĂĽgĂĽ Â tillbaka Â och Â berĂ¤tta Â hur Â den Â lĂ¤t Â och Â tillsammans Â som Â man Â lagar Â dramatik Â alldeles Â intill Â i Â salt Â sill. prova Â om Â de Â kan Â se Â den Â och Â komma Â Ăśver Â Ăśppen Â eld, Â dĂĽ Â alla Â bidrar Â fĂĽglarnas Â vĂ¤rld. Â den Â nĂ¤ra. Â Vad Â gĂśr Â den? Â Vad Â Ă¤ter Â den? Â genom Â att Â hacka Â ingredienser Â och Â Â Â Â Â Â Salt Â sill Â Ă¤r Â en Â Var Â hittar Â den Â sin Â mat? Â gransĂĽngare, Â fĂĽr Â vi Â veta, Â nĂ¤r Â salt Â sill, Â tillreder Â en Â gryta Â av Â wokade Â grĂśnsaker, Â â&#x20AC;&#x201C; Â Min Â fĂĽgel Â sĂ¤ger Â salt Â sill, Â salt Â sill, Â salt Â salt Â sill Â spelas Â upp Â frĂĽn Â en Â digital Â lĂ¤mnar Â spĂĽr Â ocksĂĽ Â i Â smaklĂśkarna. Â Â sill, Â sĂ¤ger Â en Â av Â lĂ¤rarna Â glatt. Â Â Â Â Â NĂ¤r Â man Â kommer Â tillbaka Â till Â man Â rent Â av Â locka Â en Â riktig Â fĂĽgel Â med Â platsen Â minns Â man Â vad Â man Â gjorde Â dĂ¤r Â Deltar Â i Â dramatiken Â sĂĽngen? LĂ¤rarna Â fĂĽr Â ocksĂĽ Â prova Â att Â bygga Â Â Text: Â Titti Â Olsson, Â ur Â VarfĂśr Â sjunker Â inte Â ett Â bo Â sĂĽ Â som Â en Â viss Â fĂĽgelart Â gĂśr, Â Naturskolan Â mer Â Ă¤n Â en Â skola Ă¤pplet? Â Om Â utomhuspedagogik Â i Â Lunds Â och Â placera Â det Â sĂĽ Â som Â fĂĽgeln Â skulle Â Fortbildningsdagen Â leds Â av Â Anders Â kommun Â utgiven Â av Â Lunds Â kommun Â ha Â gjort. Â Sedan Â gĂĽr Â alla Â och Â tittar Â pĂĽ Â och Â Movium, Â 2008, Â Stad Â & Â Land Â nr Â 176

LÄRCIRKLAR

Om metareﬂeksion i læringscirklen

Hvordan kan en læringscirkel i Öresundsklasserummet danne grundlag for metarefleksion mellem danske og svenske lærere om hvad der skal forstås ved bæredygtig udvikling? Om at opnå indsigt og viden gennem forskellige autentiske læringsarenaer.

Søren Ib Cruys-Bagger Mentor i Öresundsklasserummet

Lærerne har arbejdet med at få en erkendelse omkring at klassernes undervisning i bæredygtig udvikling kræver en bredere erkendelse hos eleverne end kun snæver faglig tilegnelse af viden i natur- og teknikfag. Læringscirklens reflekterende arbejde har bidraget til at lærerne fremadrettet kan foretage didaktiske og læringsmæssige overvejelser som fremkommer ud fra spørgsmål som de selv formulerer fordi lærerne mener de er meningsfulde.

Delaktighet Delaktighet

Et centralt perspektiv i lærernes egen forståelse af uddannelse til bæredygtig udvikling er at arbejdet med bæredygtig udvikling er nødsaget til at være bredere, så eleverne indser, at eksempelvis forurening og ressourceknaphed er elevens ansvar i forhold til temaet ”Klima og demokrati”. Det forventes, at uddannelse til bæredygtig udvikling vil sætte eleverne i stand til at forholde sig til en række udfordringer i et fremtidigt samfund. Læringscirklen har gennem sine aktiviteter udviklet lærernes forståelse for denne forståelse. Lærernes selvforståelse blev synliggjort og bearbejdet gennem skriftlige tekster. Lærerne peger selv på, at det har forandret deres undervisning på skolerne. Læringscirklen viste

sig at have gjort en didaktisk forskel. Lærernes forandring og udvikling af deres egen undervisning og deres egne aktiviteter sammen med eleverne har været læringscirklens bidrag til skoleudviklingen på de to skoler og mellem de to skoler. Lærerne diskuterede dybt deres egen selvforståelse og hvilken betydning den kan have på udvikling og forandring af deres undervisning i forhold til uddannelse til bæredygtig udvikling.

Men hvad med elevernes selvforståelse af bæredygtig udvikling? I begyndelsen var lærernes udvikling af deres selvforståelse meget fokuseret på deres egne undervisning. På et tidspunkt blev der rejst et vigtigt læringsperspektiv udformet som to spørgsmål: Hvad forstår eleverne ved bæredygtig udvikling? Hvilken betydning har viden om elevernes forståelse af bæredygtig udvikling for vores undervisning? Dette metaperspektiv, som skulle skabe et yderligere grundlag for lærernes selvforståelse, betød, at der blev igangsat en undersøgelse blandt de to skolers elever om hvad eleverne forstod ved bæredygtig udvikling. I læringscirklen gav det mening og autenticitet at opnå indsigt i elevernes forståelse.

Meta Photo Goodness c Jason Bechtel

LÄRCIRKLAR

META? En metadiskussion är en diskussion om en diskussion, eller ett foto av någon som tar ett foto.

Meta c Teflon

– Hvad er elevernes forståelse af hvad eleverne forstod ved bæredygtig udvikling? – Hvad er elevernes forståelse af hvordan de mener, at vi i skolen skal uddanne til bæredygtig udvikling? Udgangspunktet for lærerens efterfølgende bearbejdning udviklede sig i kort form til en afdækning af undersøgelsesspørgsmålet: Uddannelse og medborgerskab i forhold til bæredygtig udvikling, men hvordan? Gennem en metareflektorisk proces er der blevet sat

fokus på forskellige typer af hindringer både i forhold til skoleorganisationen, systemiske forhold, indre som ydre barrierer. Det at kunne arbejde med og identificere de forhold som har med modstand mod læring for bærekraftig udvikling og som virker som barrierer for udvikling, gennemførelse og undervisning i temaet ”Klima og demokrati” har skabt ny indsigt hos lærerne på begge sider af Øresund. Lærerne har gennem læringscirklen udviklet en forståelse i forhold til de mange forskellige faglige opfattelser og forskelle der er på hvad der skal forstås med uddannelse til bæredygtig udvikling. Eftersom det svenske skolesystem og uddannelses- og læringscurriculum har fokus på bæredygtig udvikling og uddannelse i forhold til den danske handlekompetence, kan der identificeres forhold hvor læringscirklen har været udviklende for lærerne.

Education and Sustainability

Læringscirklen gav efterfølgende grundlag for en række overvejelser der forsøgte at afdække svenske og danske elevers forståelse og hverdagsopfattelse af bæredygtig udvikling. Det betød, at lærerne blandt deres elever arbejdede med to spørgsmål:

REFLEKTION

Ursäkter för att inte delta

Deltagande är en rättighet som ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna1. Rättigheter kan utövas eller inte, vilket innebär att även icke-deltagande är en rättighet. Det handlar om individuell frihet. Om så är fallet, varför envisas vi då med att tala om vikten av att delta?

Seaside, Florida c Graham Blackall

Delaktighet

Enric Pol Professor i socialpsykologi och miljöpsykologi Universidad de Barcelona

Åtinstone i Artikel 18, 19, 20, 21, 23 och 27, bland andra. 2 Appropriation betyder ungefär ”att tillägna sig något” eller ”att ta något i bruk”. Se: Pol, E. (1996) La Apropiación del Espacio. 3 Pol, E., Esteve, J.M., Garcia-Borés, P. & Llueca, J. (1996) Pautas y orientaciones ambientales para el diseño de centros de reforma de menores. 4 Kuller, R. (1988) Environmental activation of old persons suffering from senile dementia. 1

Hur vi värderar delaktighet beror på vår ideologiska positionering och på vad som motiverar oss. I ett modernt och progressivt samhälle kan det verka som att delaktighet i samhällsfrågor går emot teknokratiska och ”överlägsna” visioner som presenterar magiska, nästan kirurgiska, lösningar på samhällsproblem. Dessa despotiska visioner ignorerar dock de inneboende värderingar som oundvikligen ligger bakom alla våra handlingar, oavsett om vi lägger märke till dem eller inte. Om vi kan bekräfta att den naturliga tendensen hos oss människor är att försöka ha kontroll över våra liv och den omgivning där vi utvecklas är frågan: varför deltar vi inte? Det kan delvis ha en intern psykologisk förklaring, men lika viktiga är de yttre sociala faktorer som underlättar eller försvårar deltagandet. Vi tar det bit för bit.

Psykosociala faktorer som underlättar eller försvårar deltagandet För att delta måste man känna sig involverad, man måste känna att man har kapaciteten och

rättigheten att forma sin sociala och fysiska omgivning. Teorierna kring tillägnelse2 (eng: appropriation) talar om hur vi från barndomen till ålderdomen förändrar vår syn på och hur vi agerar i vårt sociala sammanhang och vår fysiska miljö, alltså den kontext där en symbolisk identifiering uppstår som hjälper till att upprätthålla den egna självbilden. Enligt teorier kring barnets utveckling är hanteringen av föremål väsentlig för den kognitiva utvecklingen, eftersom det ger barnet kännedom om sin omgivning. Teorier kring ålderdomen framhäver å sin sida betydelsen av att upprätthålla sina tillägnade platser (platser man levt på, känner till väl och gett ett högt symboliskt värde) som en referensvärld för att upprätthålla självständigheten och välmåendet hos den äldre personen3. Dessa processer utövas aktivt i skolans undervisning, i ungdomars personifiering av platser eller i utvecklingen av interventionsprogram hos de äldre4. Känslan av tillhörighet, tillägnelse och samband är grunden för engagemang och deltagande

REFLEKTION

i en god förvaltning av miljön, såväl för det egna välbefinnandet som i ett hållbarhetsperspektiv. Problemet är att det finns fler element i vårt samhälle som hämmar identifiering och engagemang än som underlättar det. Vi ger upp allt fler delar av våra liv till specialisters arbete och agerande och känner oss därmed indirekt mindre delaktiga i det som omger oss (fysiskt och socialt), utan att vi vill eller ens märker av det. Å andra sidan hittar vi hela tiden nya saker att engagera oss i och identifiera oss med via de nya sociala medierna, även om de är abstrakta och icke-materiella. Vi riskerar att vår närmaste omgivning, det väsentliga i våra vardagliga liv, blir alltmer främmande för oss. Ibland ger detta oss impulser att utöva metoder som ses som antisociala (eller konstnärliga, beroende på vem som värderar dem), till exempel ockupationer, graffitti eller skadegörelse, som i slutändan är former av reappropriation och därmed också uttryck för en form av engagemang och deltagande.

alltid frustration och besvikelse hos någon. I alla deltagandeprocesser bör man vara extremt uppmärksam när man utvärderar den kollektiva idéutveckling som kan ha ägt rum, framförallt om flera grupper arbetar parallellt med samma fråga och om besluten tas i toppen av en hierarkisk organisation. Ett tydligt exempel är modellen för ”deltagande budgetering” som fick stort genomslag i början av 1990-talet. När de tjänstemän och politiker som ska göra invånarnas förslag livskraftiga och operativa deltar förvärras situationen, om inte ett mycket konkret och pedagogiskt resultat kan visas upp. Denna fas uppnås dock sällan eller så genomförs den inte tillräckligt noggrant. Förslagen kan ha målats upp väl, men görs ändå så suddiga att medborgarna inte längre känner igen dem. Resultatet blir besvikelse och frustration. Lägger man dessutom till lite press med motstridiga politiska intressen blir det ännu obehagligare.

Deltagande och frustration

Deltagande, missbruk och manipulation

En annorlunda aspekt som vi oftast inte ens tänker på är att deltagandet som social process oundvikligen kommer ur frustration och ickedeltagande. Ingen känner sig någonsin helt och hållet bekräftad i den kompromiss som en deltagandeprocess innebär och detta skapar

Om vi ska vara renläriga och fokusera på deltagandeprocesserna så som man har förstått och implementerat dem under de senaste åren (i varje fall i Katalonien) har deltagandet i slutändan setts och upplevts som en process av manipulation. Detta kallar Hart för kooptation

Education and Sustainability

Corriendo c Loli Jackson

REFLEKTION

snarare än deltagande. Det har förekommit ett visst missbruk av denna term och det saknas förståelse för konceptet. När man för några år sedan frågade en grupp seminariedeltagare, som alla var höga kommunala tjänstemän och politiker, om vad de menade med deltagande blev det dominerande svaret “att invånarna gör det vi säger åt dem att göra”. Den otydliga och vaga definitionen av deltagande är en annan aspekt som ofta påverkar deltagandet på ett negativt sätt. Roger Hart föreslår olika nivåer av deltagande som innefattar olika grader av engagemang5 och som tydligt markerar vid vilken punkt det inte längre går att prata om deltagande.

Deltagande, upplevd hjälplöshet och sociala nätverk

Delaktighet

Jag inledde den här texten med att presentera tanken att om det är en rättighet att delta så är ickedeltagandet det också. Vi skulle kunna konstatera att deltagandet är ett fritt personligt val. Hur som helst vet vi att välfärden ökar med nivån av deltagande. Detta är oberoende av nivån av ekonomiskt välstånd, men har mer att göra med den sociala sammanhållningen, identifikationen med platsen och de sociala grupperna som skapas6. Så antingen skadar vi situationen så mycket att människorna gör uppror och engagerar sig på grund av ilska, eller så skapar vi genomförbara förslag och model-ler från grunden och som verkligen föreslår utvägar (det finns aldrig definitiva lösningar på sociala problem) och som är stimulerande. 5 Hart, R. (1992). Children’s participation. Florens: UNICEF.

6 För mer detaljer kring situationer där strategier av social sammanhållning dominerar, se monografin om CIS-undersökningar (City, Identity. Sustainability) i tidningen Environment and Behaviour, vol. 34, nr 1, sida 5-7 ff. (2002). Tillgänglig på: http://eab.sagepub.com/ content/34/1/8.short (30/08/2011).

“I vilket fall kommer den formella och

icke-formella utbildningsvärlden att bidra med verktyg och värderingar som stimulerar självförtroende, handlingskraft och förmågan att leda sitt eget liv, även om de i vissa aspekter verkar små och föga transcendenta.

REFLEKTION REFLEKTION

Mota de Sant Pere, Cubelles, Barcelona c SantiMB

Låt oss ständigt vara uppmärksamma och hålla detta samtal levande.

Alone c Pierre Metivier

Education and Sustainability

Men samhället utvecklas och det dyker upp nya utmaningar och situationer, vars effekter är svåra att förutse. Till exempel övervärderar vårt samhälle idag den globala dimensionen av problemen vilket ger en oväntad sidoeffekt: det skapar en känsla av oförmåga och personlig meningslöshet, så kallad “inlärd hjälplöshet”. Ett sammanhang som förminskar betydelsen av en persons självbild minskar också tendensen att engagera sig och att delta, såvida inte de sociala nätverken och den nya teknologin vänder på det, vilket nu verkar hända i många länder.

VÄRLDEN AGERAR

c Avaaz - “Climate Aliens” protesterar under ett klimatmöte i Barcelona

Avaaz – Världen agerar

Delaktighet

Avaaz är en av de snabbast växande webbplattformarna som mobiliserar individer att stödja samhällsförändring runt om i världen. Med över 17 miljoner medlemmar från 195 länder som engagerar sig i olika typer av sociala och miljörelaterade frågor har Avaaz blivit ett riktmärke för global aktivism online. Här lyfter Heloise Buckland och David Murillo fram några av deras prestationer hittills samt de viktigaste orsakerna till hur de har lyckats.

Heloise Buckland Redaktör ES International David Murillo Professor på ESADE Business School, Barcelona.

Avaaz mission statement, www.avaaz.org

Avaaz betyder ”röst” eller ”sång” på flera olika språk, bland annat persiska. Under 2006 åtog sig dess grundare att ”organisera medborgare i alla nationer för att överbygga klyftan mellan den värld vi har idag och den värld de allra flesta människor överallt vill ha1”. Med åren har organisationen lyckats kombinera miljoner människors ansträngningar till en kraftfull gemensam röst som skyndar på förändringsprocesser i specifika globala, regionala och nationella frågor.

på enbart 36 timmar. Avaaz har också varit behjälpliga vid nödsituationer. De samlade in 1,5 miljoner USD på 48 timmar för cyklonen i Burma 2008, lika mycket för ett medienätverk i Egypten under den Arabiska Våren 2011 och dessutom ännu 1 miljon USD för katastrofhjälp. Under årens lopp har Avaaz också lämnat betydande bidrag till medborgarrörelser kring frågor som klimatförändringen, mänskliga rättigheter, miljöfrågor och mycket annat.

Avaaz underlättar för sina drygt 17 miljoner medlemmar att engagera sig i olika typer av samhällsfrågor, främst via e-postkampanjer och namninsamlingar via webbsidan. Under 2012 hyllades Avaaz för den avgörande roll de spelade när Palestina erkändes som en ny stat då 1,8 miljoner medlemmar skrev under Avaaz namnlista. Rörelsen har också varit viktig för att influera lagändringar runt om i världen. I Brasilien hjälpte Avaaz till att få igenom den nya anti-korruptionslagen ”Ficha Limpa”, och i Indien skrev fler än 700 000 indier under ett upprop för en liknande lag kallad ”Jan Lokpal”

Några nyckelvariabler som lett till framgång Snabbhet Det Avaaz lyckas åstadkomma på timmar tog förr åratal för traditionella hjälporganisationer. Organisationen agerar som ett enda globalt team som kontinuerligt omorganiserar sig själv i små kampanjgrupper som tar sig an specifika frågor. Varje team är självständigt och ansvarar för allt från fundraising till kommunikation, vilket betyder att arbetet levereras med ett otroligt fokus och en stor snabbhet.

VÄRLDEN AGERAR

c Avaaz / AFP - Avaaz annonserar mot tortyr på en tunnelbanestation i Washington DC

c Avaaz / AP - Underskrifter angående situationen i Burma överlämnas till Storbritanniens premiärminister Gordon Brown

Sektorövergripande samverkan Nästan alla Avaaz kampanjer innehåller en stor del strategiskt samarbete. Avaaz storskaliga globala insamlingar av medel och individers underskrifter för lokala samhällskampanjer görs i samarbete med internationella NGOs. Relationen till media är också avgörande för att skapa internationell uppmärksamhet kring en viss fråga och som en påverkansmekanism vid avgörande moment i internationella förhandlingar, som till exempel helsidesannonser i Financial Times under sista dagen av FN:s klimatförhandlingar.

Öppenhet Avaaz har lyckats hitta en fin balans mellan att, å ena sidan, vara en öppen, demokratisk plattform där medlemmarna uppmuntras föreslå kampanjer och att delta i urvalsprocessen och, å andra sidan, låta sitt

Skalbarhet · Den snabbhet och tillgänglighet som Internet, sociala nätverk och nya teknologier för med sig samt den växande etiska medvetenheten kring att vi alla (även globalt sett) är beroende av varandra har gjort det möjligt för Avaaz att växa exponentiellt. Organisationen tar sig nu an en 20-årig planeringscykel med ambitiösa tillväxtmål baserade på antagandet att mycket kommer att förändras, men att förmågan att agera snabbt måste fortsätta. ”Avaaz utnyttjar det ökande antalet tillfällen då vi känner global tillhörighet och gemenskap, där hela världen kommer samman och kräver handling kring en specifik fråga. Vi samlar energin från dessa tillfällen i ett kärl som sedan kan distribueras om och om igen, mycket effektivare och mycket snabbare än någonsin förut.” säger Ricken Patel, Avaaz grundare. Avaaz förändrar radikalt hur individer kan delta som aktiva världsmedborgare och om du inte har gjort det redan är det dags att titta närmare och – agera!

Education and Sustainability

Ekonomisk hållbarhet Avaaz finansieras till 100 % av små donationer via webben från sina 17 miljoner medlemmar runt om i världen. Hittills har över 20 miljoner USD dragits in online med ett genomsnitt på 35 USD per person sedan 2007, samtidigt som ingen donation har varit större än 5 000 USD. Tack vare den stora trafikvolymen på avaaz.org kan pengar samlas in nästan över en natt. Eftersom administrations- och personalkostnader hålls till ett minimum räcker det med ett mejlutskick fyra gånger per år för att få in de resurser som krävs för att underhålla webbplattformen och teamet bakom.

kompetenta team ta de avgörande besluten om vilka slag som går att vinna och som kommer att få största möjliga genomslag. Genom att bygga på det arbete som gjorts av mängder av sociala rörelser fokuserar Avaaz på avgörande ”tipping points”, aktuella frågor som får stor internationell uppmärksamhet, och väljer noggrant rätt tillfälle för varje kampanj.

STADSUTVECKLING

n e d i t m a r f i r å Sätt sp

Delaktighet Delaktighet

WWF:s pedagogiska program Sätt spår i framtiden – NU ger lärare möjlighet att jobba ämnesöverskridande med sina elever. Målet är att öka förståelsen och handlingskompetensen hos eleverna kring de mekanismer som påverkar utvecklingen ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt på både lokal och global nivå. Malmö Museer driver programmet i Malmö stad. Malmö Museers variant av programmet Sätt spår i framtiden – NU innefattar inspirationsträffar för både lärare och elever, djupstudier av ett valt temaområde samt en så kallad Framtidsdag. Efter den inledande inspirationsträffen för lärarna väljer de själva, eller tillsammans med sin klass, vilken inriktning av hållbar utveckling klassen ska arbeta med. Detta följs av en klassinspiration där Malmö Museers pedagoger gör skräddarsydda visningar för eleverna utifrån det tema de valt. Visningarna kan handla om allt från sillrensning med historiska tillbakablickar till klimatvandringar i Malmö. Eleverna fortsätter arbetet i skolan med lärdomarna från visningen som grund. Pedagogerna på Malmö Museer arbetar nära klasserna under terminens gång. Arbetet ska dokumenteras och därefter redovisas under en framtidsdag på eller utanför skolan. Framtidsdagen är slutpunkten för programmet då eleverna kan visa upp sitt arbete och träffa sakkunniga inom området för hållbar utveckling.

Skolgården som plattform för elevengagemang Under hösten 2012 deltog fem klasser från Backaskolan och Bulltoftaskolan. Det är första gången som elever från mellanstadiet deltar i programmet. Skolorna tillhör dessutom de prioriterade områden som Malmö stad valt att

uppmärksamma i sin satsning på ett socialt hållbart Malmö – de så kallade områdesprogrammen. Bulltoftaskolan satsade på en övergripande hållbar utveckling, främst politiskt, ekonomiskt och socialt, genom att låta eleverna arbeta med att förändra sin skolgård. Eleverna har arbetat praktiskt med presentationer av skolgårdsförslag i form av modeller, de har kontaktat politiker och media och även lämnat in ett medborgarförslag till stadsdelsfullmäktige. För att ge vikt åt sitt förslag har eleverna efter diskussioner med sjukgymnaster fått ett intyg om hur en förändring av skolgården skulle ge positiva effekter på elevernas hälsa och studieresultat. Eleverna har på olika sätt försökt få medel till att förändra sin skolgård. De har sökt stipendier, samlat tomburkar, ordnat skoldisco och jagat sponsorer. Eleverna har fått växter donerade och utplanterade av ett företag. Arbetets gång har kunnat följas på en blogg och i en skoltidning. I Sätt spår i framtiden – NU arbetar eleverna ämnesövergripande och tvärvetenskapligt, de läser till exempel teori om demokrati parallellt med det praktiska arbetet. Mycket av det genomförda arbetet har skett utifrån elevernas egna initiativ och drivkraft med lärarna som bollplank.

STADSUTVECKLING Foto: © Kinga Alanowska och Isabella Lagnerup

53 53

Bulltoftaskolans elever på besök hos sjukgymnaster. Foto: © Henrik Hedström Foto: © Henrik Hedström

Lärdomar

Genom att delta i Sätt spår i framtiden – NU har eleverna fått del av de verktyg och metoder som behövs för att själva kunna påverka, och har därmed ökat sin handlingskompetens.

Politikergruppen har diskussioner med Pia-Maria Bergius, stadsdelsnämndsordförande i Kirsebergs stadsdel.

Education and Sustainability

När eleverna får en hypotetisk uppgift om hållbar utveckling kan resultatet ofta ”bara” bli ett skolarbete som glöms bort inom kort. Men genom att arbeta med ett projekt som berör och engagerar, något verkligt och konkret, har eleverna lärt sig hur man på ett demokratiskt sätt kan påverka och förändra. Om eleverna själva får välja att arbeta med ett ämne som ligger dem nära om hjärtat, i detta fall deras skolgård, kan äkta engagemang skapas. Detta engagemang har större chans att stanna kvar och växa till en vilja att förändra något mer än bara sin egen omgivning, en vilja att påverka något större än en själv.

SKOLGÅRD

Skolgården

SOM ARENA

FÖR DELTAGANDE

Delaktighet är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. I Malmö stads projekt Gröna skolgårdar är barnperspektiv och delaktighet viktiga grundpelare. Nivån av delaktighet skiljer sig åt från en skola till en annan. Emma Crawley, Skolgårdsinspiratör Malmö naturskola

Deltagande eller icke-deltagande En skolgård med hårdgjord miljö och fast lekutrustning är bestående, men med jämna mellanrum renoveras gården och i bästa fall får då eleverna vara med och rösta om en ny lekställning. En flexibel gård, däremot, ger förutsättningar för ständig förändring. Här kan klasser tillsammans odla upp olika hörn av skolgården och fatta beslut om hur det ska utformas. Barnen får lära sig att ta hänsyn till olika förutsättningar och får förståelse

för hur deras beslut påverkat resultatet inom en överskådlig tidsram. En föränderlig miljö ger också bättre förutsättningar för fantasi och rollek, där barn bland annat övar sig i turtagande och empati. Allt detta är viktiga förutsättningar för barns hälsa och välbefinnande och för att bygga upp ett demokratiskt förhållningssätt. En förhoppning är också att delaktigheten ska bidra till att barnen blir mer rädda om den miljö de varit med och skapat, och på längre sikt även om miljön i stort.

Gröna skolgårdar

Delaktighet Utepedagogik

Under 2008 startade Malmö stad ett pilotprojekt för Gröna skolgårdar inom den särskilda satsningen på lärande för hållbar utveckling. En skolgårdsinspiratör anställdes på Malmö Naturskola och började arbeta med tre skolor för att göra deras skolgårdar grönare. Olika metoder för att göra barnen delaktiga i processen prövades och markförvaltarna involverades. Det blev ganska snart tydligt att det fanns både svårigheter och möjligheter i detta arbete. Ett av målen var att alla elever skulle känna sig delaktiga. Eftersom det rörde sig om flera hundra elever blev det naturligtvis svårt. Skolgårdsinspiratören insåg att det var bäst att överlåta till lärarna på de olika skolorna att bli länken till elevernas delaktighet.

Att delta i plantering kan bidra till att barnen visar större omsorg om sin skolgård. Barnen på bilden planterar bärbuskar på Rörsjöskolan Foto: © Henrik Hedström.

Nu har 19 skolor i Malmö blivit påtagligt grönare genom processer där eleverna på de olika skolorna varit mer eller mindre delaktiga. Projektgruppen för Gröna skolgårdar har vuxit och arbetssättet har förändrats efter hand, men barnperspektiv och delaktighet är fortfarande grundpelarna för projektet. Det ges genom hela projektet möjlighet för skolorna att engagera elever på olika sätt och det finns utrymme för alla elever att delta i planteringen eller något annat praktiskt arbete kopplat till den faktiska fysiska förändringen. Det skiljer sig dock väsentligt åt hur pass mycket barnen blir delaktiga i processen.

SKOLGÅRD

Nivåer av delaktighet Roger A. Harts delaktighetsstege är ett analysverktyg för att kunna bedöma barns inflytande i demokratiska processer och situationer. Steg 1, 2 och 3 (manipulation, dekoration och symbol) handlar enligt Hart inte alls om delaktighet. Ibland hamnar besluts- och förändringsprocessen i Gröna skolgårdar trots allt endast på någon av dessa nivåer för vissa elever. Detta kan dock till viss del hämtas hem i efterhand eftersom en mer föränderlig plats har skapats. Att barn själva kan förändra platsen i leken är nivå 7 i delaktighetsstegen. Därför är det så viktigt med platser för exempelvis kojbygge, vilket också ofta är efterfrågat av barnen själva. Det finns ett härligt exempel då delaktighet i projekt Gröna skolgårdar varit direkt initierad av barn och delat med vuxna och därmed nått steg 8 på delaktighetsstegen. Detta var på Slottsstadens skola där en grupp elever på högstadiet gjorde ansökan till Gröna skolgårdar med en lång namninsamling om att få gå med i projektet. Lärarna på skolan hade stöttat eleverna, men det var tydligt att önskemålet kom direkt från eleverna. Eleverna deltog sedan med stort engagemang genom hela processen.

Rätten att välja En viktig faktor att bära med sig i delaktighetsprojekt är att barnen ska ha rätt att välja om de vill vara med eller inte och de ska förstå syftet och målet med aktiviteten. Barnet ska ha en meningsfull roll och förstå vem som beslutade om deras medverkan och varför.

Vid plantering på Annebergsskolan blir aktiviteten ett fint möte mellan barn i träningsskola och grundskola. Foto: © Henrik Hedström

Återkoppling och informationsspridning Det finns svårigheter med både återkoppling och informationsspridning under processen. Ofta har skolgårdsgruppen en egen anslagstavla där de sätter upp ritningar och minnesanteckningar efter hand, så att hela skolan kan följa beslutsprocessen. Att ha en sådan transparens är enbart positivt ur ett delaktighetsperspektiv då det ger eleverna möjlighet att själva välja om de vill lämna synpunkter eller ej, även om de inte är med i skolgårdsgruppen. Det är viktigt att de vuxna förmedlar informationen även till dem som inte kan läsa eller förstå ritningar. Om ni är på väg in i en beslutsprocess för skolan, ta då reda på vilka förutsättningar som finns för att göra barnen delaktiga och försök att organisera er på ett sätt som gynnar så många barn som möjligt. Referenser Hart, Roger A. (1997) Children’s Participation: The Theory and Practice of Involving Young Citizens in Community Development and Environmental Care. Göteborg stad (2011) [BKA] BARNKONSEKVENSANALYS, Barn och Unga i Fokus 1.0.

Education and Sustainability

På de olika skolorna initieras projektet ofta av vuxna som är måna om barnens hälsa och välbefinnande, eller som inser värdet av en grönare skolgård av olika pedagogiska skäl. Sedan är det beroende av skolans struktur hur delaktiga barnen blir i planeringsprocessen. På vissa skolor är slumpvis utvalda elever med i skolgårdsgrupper för att representera barns perspektiv generellt. På andra används elevrådet som referensgrupp. Skolgårdsgruppen är styrgruppen för förändringarna och de träffas regelbundet för att planera tillsammans med en gestaltare och inspiratör från Gröna skolgårdar. Ibland skapas en särskild elevskolgårdsgrupp, som har särskilt stort intresse för just skolgårdsfrågan och då är de ofta med på alla planeringsmöten.

Harts delaktighetsstege är ett analysverktyg som visar olika nivåer av delaktighet.

Child Rights Classroom and School Management Varje år i maj och i september kommer 30 nya deltagare, efter individuell ansökan, från 10 utvecklingsländer till Lunds universitet för att i 4 veckor följa utbildningen ”Child Rights, Classroom and School Management”. Varje land deltar med 3 erfarna deltagare från skolans område. Hittills har mer än 500 deltagare från ett drygt 20-tal länder i Syd (se nedan) genomgått denna internationella kurs, som varar 1,5 år.

enberg och Ulf Leo), pedagogik (Agneta Wångdahl Flinck), socialt arbete (Bodil Rasmusson) och Malmö högskola/lärarutbildningen (Lena Andersson). 6 månader efter kursen i Lund så sker seminarier med alla deltagarna igen på ett nytt ställe. Därefter fortsätter förändringsarbetet igen på hemmaplan utifrån de synpunkter som de 10 teamen fått av de andra kursdeltagarna. Handledaren för landet besöker sedan sina team och skolprojektet i deras hemmamiljö efter ett och ett halvt år. ProjektarbeKursen har bland annat som syfte att deltagarna i tet avslutas med en slutrapport som samlas till en sitt team – förutom att fokusera på Barnkonven- tryckt rapportbok för varje kursomgång med de 10 tionens konkreta tillämpning i olika utbildningar deltagande landteamen. – startar konkreta, oftast lokala, utbildningsprojekt för förändring i sina egna hemmamiljöer. Dessutom Följande länder har hittills deltagit under åren sker studiebesök under kursen i flera av Lunds sko- 2003-2012: Afghanistan, Bangladesh, Cambodia, lor samt i Stockholm på Sida, Utbildningsdepar- China, Colombia, Egypt, El Salvador, Ethiopia, tementet, hos elevorganisationer och i Riksdagen. Guatemala, Honduras, India, Indonesia, Jordan, Kenya, Laos, Malawi, Moçambique, Namibia, NiDenna Sidafinansierade ITP-kurs (International caragua, Peru, Rwanda, Sierra Leone, South Africa, Training Programme) började hösten 2003 och Sri Lanka, Tanzania, Uganda, Vietnam och Zambia genomförs med lärare/handledare från Samhälls- Projektledningen ligger hos LUCE (Lund Univervetenskapliga fakulteten: rättssociologi (Per Wick- sity Commissioned Education).

UNGA ARRANGERAR

Miljötinget är Nordens största miljökonferens som arrangeras av ungdomar – för ungdomar. De senaste 20 åren har Miljötinget samlat unga från Dalarna och Gävleborg i syfte att skapa engagemang, sprida kunskap och inspiration och inte minst att ge deltagarna möjlighet att driva sina egna miljöprojekt på hemmaplan. I november 2012 genomfördes Miljötinget i Avesta där över 320 unga deltog. ES Sverige var på plats och frågade några av deltagarna om vad delaktighet betyder för dem. Här är några av deras svar.

”Att man bidrar med sina åsikter och kunskaper.”

Amina Eklund, Falun

“Delaktighet är för mig att visa att man bryr sig.”

”Att stå för det man tycker.” Maria Bjerned, Falun

Lisa Tejde, Falun

”Det betyder att man släpper in folk och låter folk vara med. Att dela med sig och att föra vidare kunskap.” Sara Lindberg, Hofors

Alva Snis Tryggvasson, Gotland

”Det handlar om att bry sig, att visa att man vill vara med och bidra. Det måste inte vara något stort bara man visar att man vill något.” Bahuz Khalaf, Gävle

”För mig är det att förklara ”Alla ska vara med” på ett krångligare sätt. Jag är med i Amnesty, men det kan lika gärna handla om att umgås med vänner och ge varandra ”internsupport” och att ställa upp för varandra.” Johan Björklund, Gävle

”Att man är välkommen om man vill. Man kan inte tvinga någon till engagemang. Det är viktigt att ALLA är välkomna till oss på Mattecentrum, oavsett handikapp eller kunskapsnivå. I en demokrati är detta fantastiskt viktigt!” Johan Wendt, Mattecentrum, Stockholm Foton: Jonas Eriksson

Education and Sustainability

”För mig handlar det om engagemang, att sätta sig in i en fråga, att ge det tid och att man sedan försöker få fler att sätta sig in i frågan. Om vi vill komma någon vart måste vi göra det tillsammans.”

Festivalen !

UNGA ARRANGERAR

med fokus på ungas inﬂytande

Bland bokbord och plakat i Lunds Stadshall trängs barn och ungdomar med lokala politiker och tjänstemän. I lokalen pågår ”Inflytandefestivalen”, ett evenemang som under två dagar fokuserar på ungas möjlighet till påverkan i samhällsdebatten.

Text: Caroline Holgerstein 58

Bakom festivalen, som hölls i november 2012, står organisationen Lunds ungdomsting. Det är första gången festivalen hålls men ungdomstinget är en sedan länge etablerad aktör på Lunds politiska arena. Organisationen bildades 2003 med ambitionen att öka ungas möjligheter till påverkan i politiska beslut. Idag verkar ungdomstinget aktivt för stärkt dialog mellan ungdomar och makthavare i kommunen.

Bara unga har rösträtt

Delaktighet

Foto: Elin Hasselberg

Ungdomstinget är en platt och hierarkilös organisation där allas röst är lika mycket värd, en utformning som helt och hållet är framtagen av medlemmarna själva. Fyra gånger om året hålls storting där ungdomar, politiker och tjänstemän träffas för att diskutera och fatta beslut i olika frågor. Men av de runt 150 närvarande vid stortingen är det bara ungdomar som får delta i omröstningarna. Inflytandefestivalen är ett pilotprojekt. Det är en sammanslagning av två vanliga storting och resultatet av en efterfrågan om mer tid vid sammankomsterna. Under festivaldagarna avhandlas tre huvudsakliga teman: hälsa, skola och fritid. Deltagarna delar upp sig i workshopgrupper och under ett par timmar diskuteras varje tema grundligt. Engagemanget bland ungdomarna är påtagligt när stora och små ämnen blandas i diskussionsrummen. I slutet av varje workshop väljs de mest brännande frågorna ut, för att under eftermiddagen lyftas i en paneldebatt med inbjudna politiker och tjänstemän från kommunen. Thea Winge och Ida Hein Olsson, båda 15 år, leder diskussionen under rubriken ”skola”. Till vardags sitter de med i ungdomstingets samordningsgrupp. – Vi jobbar hårt inför tingen. Vi träffas ungefär en gång i veckan och det finns alltid massor att göra, berättar Ida.

– Vid såna här tillfällen förstår man hur viktigt det vi gör är. Det finns jättemånga bra tankar och idéer som behöver höras, fortsätter Thea.

Debatt med politiker Under eftermiddagens paneldebatt i sessionssalen skruvas temperaturen upp ordentligt. Representanter från hela den politiska skalan får svara på ungdomarnas frågor om den förlegade sexualundervisningen, det ständigt närvarande heteronormativet i skolan och varför det inte finns några öppna kulturhus i kommunen. Det nya betygsystemet synas också och kritiseras för att skapa onödig stress och att inte vara anpassat för alla. Debatten har ett demokratiskt upplägg och ordet fördelas rättvist av tingets moderator Leo Ankarloo. Ändå råder det inga tvivel om att det är ungdomarnas arena vi befinner oss på.

”In good we trust” Men det är inte bara hårda ämnen som ges utrymme på festivalen. Konserter, eldshower och tv-spelande får också plats i programmet. Och för den som vill testa på graffiti finns en vägg och lite sprayburkar vid entrén. ”In good we trust” har någon skrivit i neonfärger, vilket på många sätt sammanfattar hela den känsla som finns i Stadshallen de här dagarna. Direkt efter att inflytandefestivalen avslutats är det ännu oklart om den återkommer i samma utformning. Ungdomstingets ombud Lovisa Måsbäck summerar: – Vi är supernöjda. Eftersom festivalen pågick under mycket längre tid än ett vanligt storting kunde vi jobba lite mer processlikt och få mer tid till våra frågor. Det kanske inte kom så mycket folk som vi hade räknat med men det var lättare att komma till tals och diskussionerna blev givande. Responsen har varit mycket god, så kanske dyker vi upp med en festival nästa år också. Foto: Elin Hasselberg

avalo

what will you do to change the world? Annons avalon sustainability

SU ST AI N AB I L I T Y SC H OOL creative minds, open hearts, wild places A unique learning experience in an international environment for young people aged 13 to 19 Combines art, adventure, community and the transition to sustainability with practicing English, in the incredible natural environment of Alta Garrotxa, Spanish Pyrenees Spring Camps: 24th March to 7th April 路 Summer Camps: 31st June to 28th July Do you work as an Outdoor, Art or Sustainability educator? Join our train the trainers co-creation program 路 June 14th to 23rd

SU ST AI N AB I L I T Y SC H OOL

www.avalon-school.org 路 avalon@barcelonya.com tel: +34 93 100 24 77 路 avalonsustainabilityschool

avalon-sustainability-school-2013-A4.indd 1

29/01/2013 12:41:11

PEDAGOGISKA RESURSER

Pedagogiska resurser I detta avsnitt har vi samlat ett antal pedagogiska resurser som relaterar till deltagandet i övergången till en hållbar värld. Materialet handlar främst om globala frågor och delaktighet och prioriteringen har varit: de som är nya, originella, tillgängliga på olika språk och lätta att finna på Internet. Vissa av dessa resurser är lämpliga för flera olika åldersnivåer.

Grundskolan F-6

Grundskolan 7-9

PUBLIKATIONER

METODER OCH FÖRELÄSNINGAR

Child and Youth Participation Resource Guide Resursguide med CD-skiva om barns deltagande som innehåller en omfattande bibliografi med kommentarer, länkar och annat material. UNICEF, 2006 www.unicef.org/adolescence (pdf) • eng

Schyssta bananer I Fairtrade Sveriges undervisningsmaterial för åk 1-6 finner du förslag på fem lektionsplaneringar att använda dig av. Varje lektion har ett särskilt tema och inkluderar även ett annorlunda och roligt studiebesök i en matbutik. Materialet är förankrat i Lgr11. www.fairtrade.se/skola-utbildning-landningssida/skola/schyssta-bananer

Så du vill konsultera barn? En verktygslåda med goda vanor Praktisk guide till barns deltagande som innehåller information, aktiviteter, material och resurser. Save the Children Alliance, 2003

Delaktighet

www.savethechildren.net (pdf) • eng

Sida Alumni – studenter med kunskap om utvecklingsfrågor och svenskt bistånd Information om Sida och biståndsfrågor på ett involverande, engagerande och personligt sätt. Du som bokar får gärna vara med och påverka innehåll och fokus i kommunikationsinsatsen som utgår från allmänna biståndsfrågor, Sida eller de ämnes-/landspecifika kunskaper som Sida Alumni-studenten besitter. www.sidaalumni.wordpress.com

Globalen Globalen är en mötesplats för ideellt engagemang, kunskap och innovationsvilja. Med utställningar, workshops och temakvällar, såväl med lokala som globala perspektiv, bjuder man in till dialog och delaktighet. Mötesplatsen är ett samarbete mellan Malmö Museer, Svenska Röda Korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp. I fokus står hållbar utveckling gällande ekologi, ekonomi, sociala och kulturella frågor. Kopplat till utställningar på olika teman erbjuds pedagogiska program för åk 7-9 och gymnasiet, samt lärarseminarier. www.malmo.se/globalen PUBLIKATIONER

Deltagande arbetsgrupper: en uppslagsbok med 21 idéoch aktivitetssamlingar 21 spel och aktiviteter för deltagande inlärning och samhällstransformation. Robert Chambers. Earthscan, 2002 www.earthscan.co.uk WEBB

Spela roll Fairtrade Sveriges metodmaterial för grundskolans årskurs 7-9. Häftet innehåller värderingsövningar, rollspel och dilemmaspel. Temat är hållbar utveckling genom medveten konsumtion och rättvis handel. Materialet är förankrat i Lgr11. www.fairtrade.se/skola-utbildning-landningssida/skola/spela-roll

Röda Korsets skolsajt Information för elever och lärare om Röda Korset-relaterade teman. Röda Korset är en organisation som finns över hela världen och har en erfarenhet som går 150 år tillbaka. Informationen kan användas till allt från skoluppgifter till att inspirera till projektarbeten, och det finns även möjlighet att boka kommunikatörer för föredrag. www.redcross.se/skolsajt

Only with your voice. Youth action guide Handlingsguide för att kräva att FN:s Milleniemål uppfylls i läroanstalter och ungdomsorganisationer. illennium Campaign, TakingITGlobal, Global Youth Action Network, 2006 www.senderi.org.se (pdf) • eng

WWF Utbildning Hållbar utveckling är en av vår tids största utmaningar. Den kräver att vi tänker om, tänker nytt och ständigt lär oss. WWF Utbildning är till för dig som vill lära eller för dig som är pedagog och vill hitta former, metoder och innehåll. Läromedel och inspirationsmaterial för elever, lärare och skolledning! www.wwf.se/utbildning · www.miljoutmaning.se

Our Time is Now. Young People Changing the World Samling och analys av mer än trettio ungdomars erfarenheter runtom i världen som deltar aktivt i sina lokala och globala gemenskaper. Sheila Kinkade, Christina Macy. Pearson Foundation, 2005 wwww.pearsonfoundation.org •eng

PEDAGOGISKA RESURSER

Enkel guide för samhällsdeltagande

WEBB

Handledning för främjande av samhällsdeltagande i kommuner och föreningar.

Globalportalen Vill du bjuda in en föreläsare eller ordna ett rollspel i klassrummet? Vill du arbeta med ett projekt om mänskliga rättigheter eller anmäla din skola till Operation dagsverke? Globalportalen är en resurs för skolan. Här hittar du inspirerande och användbara tips för att jobba med globala frågor i skolan. www.globalportalen.org

Tomás Alberich Nistal. Dykinson, 2004. www.dykinson.es • spa, eng

PBU Toolkit Samling av erfarenheter, information, hjälpmedel och resurser om deltagande budgetering. PB Unit.

Global Youth Action Network Ungdomsorganisationernas internationella nätverks hemsida, innehåller resurser för att främja och underlätta ungdomarnas deltagande i beslutsfattande. www.youthlink.org • eng

www.participatorybudgeting.org.uk • eng

The Greener Together Toolkit Samling av hjälpmedel och resurser för kollektivt och individuellt handlande för hållbarhet. Dhara Thompson. Sostenga LLP.

Movements.org Webbplats som identifierar och kopplar aktivister i hela världen och stödjer dem med digitala resurser. www.movements.org • eng

www.sostenga.org.uk • eng

Consensus-Oriented Decision-Making Praktisk guide för arbete med grupper på ett fullt deltagande och effektivt sätt.

Gymnasiet och uppåt

Tim Hartnett. New Society Publishers, 201

METODER

www.newsociety.com • eng

WATCH IT! – en metodverkstad för förändring

Ubuntu Toolbox

Watch it! handlar om att engagera unga i samhällsfrågor. I metodverkstaden agerar man tillsammans utifrån deltagarnas åsikter och provar olika metoder för att göra sin röst hörd! Man diskuterar demokrati och går snabbt till handling. Testa nya medier, hitta på aktioner och gör din röst hörd! En serie av workshops där provar vi olika sätt att handla för förändring utifrån deltagarnas egna åsikter.

En omfattande verktygslåda med texter, manualer och övningar (utan copyright). Skräddarsydda workshops för din organisation, ditt företag eller din skola. En mötesplats för dig som arbetar med dessa frågor där du kan knyta kontakter, delta i intressanta diskussioner och utbyta idéer och kunskap. www.ubuntutoolbox.com • sv, eng

Participation Compass This tool provides practical information for those working to involve people.

PUBLIKATIONER

www.participationcompass.org • sv, eng

Ett fönster mot världen Amnesty Internationals utbildningsmaterial för gymnasieskolan. Mänskliga rättigheter gäller alla, alltid. Det vill både skolan och Amnesty lära eleverna. I ett nära samarbete med lärare har Amnesty utvecklat ett nytt utbildningsmaterial som är anpassat efter gymnasieskolans behov. Ingångarna är många och valmöjligheterna stora. Utbilda om mänskliga rättigheter på ett sätt som passar dig och dina elever. www.skola.amnesty.se

Köper du det här? Fairtrade Sveriges undervisningsmaterial för gymnasieskolan består av ett häfte på drygt 100 sidor och innehåller lärarhandledning samt ett större antal elevaktiva övningar, workshops, uppgifter och texter. KÖPER DU DET HÄR? är ett gediget verktyg att använda för att uppnå skolans mål kring hållbar utveckling med fokus på hållbar konsumtion. Materialet är förankrat i Gy2011. www.fairtrade.se/skola-utbildning-landningssida/skola/koper-du-de-har • sv

WEBB

The Powercube Ett verktyg som kan användas för att analysera makt och maktrelationer med speciellt fokus på att involvera unga i samhällsförändring. www.powercube.net • eng

Young Masters Programme on Sustainable Development Global webbaserad hållbarhetsutbildning som är gratis för alla gymnasieelever. The Young Masters Programme drivs av Lunds Universitet i samarbete med UNESCO för skolor, lärare och 16–18-åriga elever runt om i världen. www.goymp.org • eng

Education and Sustainability

www./watchitmalmolund.se

PEDAGOGISKA RESURSER

Pedagogiska resurser

Delaktighet

Foto: Åsa Hellström

Röda Korsets skolsajt

The IAF Methods Database

Information för elever och lärare om Röda Korsrelaterade teman. Röda Korset är en organisation som finns över hela världen och har en erfarenhet som går 150 år tillbaka. Informationen kan användas till allt från skoluppgifter till att inspirera till projektarbeten, och det finns även möjlighet att boka kommunikatörer för föredrag.

Systematiserad katalog av mer än 500 sätt att arbeta med grupper.

www.redcross.se/skolsajt

www.iaf-methods.org/methods • eng

Youth Participation in Development Brittisk guide till hur man involverar unga i arbetet med globala utvecklingsfrågor. www.ygproject.org • eng

Hållbarhetswebben Hållbarhetswebben är plattformen för hållbarhetsfrågor som samlar engagemanget, inspirationen och de grymma idéer som faktiskt finns där ute och bara väntar på att bli ihopsamlade.

ConsensusDecisionMaking.Org Virtuell inlärningssajt för personer som är intresserade av beslutsfattande i konsensus. www.consensusdecisionmaking.org • eng

www.hallbarhetswebben.se

The World Café

Ungdomar.se IEn av Sveriges största informationssajter för ungdomar, som arbetar aktivt med att främja ungas hälsa och bidra till ett sundare samhällsklimat. Genom olika stöd- och motivationsfunktioner och spännande events försöker man hjälpa unga att må bättre, acceptera sig själva och framför allt visa vilken otroligt viktig roll de faktiskt fyller i samhället! Ungdomar.se vänder sig främst till ungdomar mellan 15-24 år. www.ungdomar.se

Webbplats som erbjuder resurser och stödmaterial för att verkställa World Café-debattekniken. www.theworldcafe.com • eng, sv

Peopleandparticipation.net Webbplats med resurser för deltagande: information, hjälpmedel, stenciler, fallstudier och debattrum. www.peopleandparticipation.net • eng

PEDAGOGISKA RESURSER

Organisationer Alianza Mundial para la Participación Ciudadana – CIVICUS

International Observatory on Participatory Democracy – IOPD

Internationellt organisationsnätverk som jobbar till förmån för samhällsaktion och förstärkning av det civila samhället.

Arena för städer, organisationer och forskningsinstitutioner i världen som

www.civicus.org • eng, fra, spa

Avaaz

vill utbyta erfarenheter och agera för ökad delaktighet och demokrati. ww.oidp.net/en • eng, fra, spa

Internationell webbaserad mobiliseringsorganisation som integrerar individers politiska handlande i de globala beslutsfattandeprocesserna.

International Observatory on Citizenship and Sustainable Environment – CIMAS

www.avaaz.org • eng, fra, spa, tys

Organisation bildad för att utveckla teoretiska, metodologiska och praktiska teman för att fördjupa delaktigheten i samhället och en hållbar

Center for Place-Based Education Organisation som tillhör Antioch New England Institute (USA) och som främjar samarbetet mellan studenter, lärare och samhällsmedlemmar för att förstärka och stödja studenternas verkningsgrad, samhällets livskraft och en hälsosam miljö. www.antiochne.edu/anei/cpbe eng •

utveckling. www.cimas.eurosur.org • eng

Participatory Budgeting Ideell förening som stödjer processer för deltagande budgetering runt-

om i världen.

European Social Forum Återkommande konferens där grupper och rörelser i civilsamhället runtom i Europa som motsätter sig nyliberalismen träffas för att diskutera och dela erfarenheter. www.fse-esf.org • eng, fra, spa, tys

www.participatorybudgeting.org • eng

Framtidsboxen Framtidsboxens vision är att skapa positiv förändring genom inflytande. Utgångspunkten är att unga är en resurs som kan hjälpa såväl offentlig

World Social Forum – WSF Debattarena för demokratiska idéer och reflektion, förslagsformuleringar, erfarenhetsutbyte angående utveckling av folkrörelser, nätverk, frivilligorganisationer och andra organisatoner i civilsamhället som är emot nyliberalismen. www.forumsocialmundial.org.br • eng, fra, pol, spa

Inter-Agency Working Group on Children’s Participation – IAWGCP Federation av organisationer med säte i Bangkok som ägnar sig åt lansering och genomförande av barnens deltagande i beslutsfattande, i avsikt att främja deras rättigheter och välbefinnande. www.childrenandnature.org • eng

Ideell förening som erbjuder resurser, fortbildning och rådgivning till anstalter, regeringar och samhällen för att förbättra beslutsfattande och främja delaktighet i samhället. www.iap2.org • eng

www.framtidsboxen.se • sv

Ung&Dum – förändra synen på barn och unga Ung&Dum jobbar för att förändra vuxnas nedvärderande inställning till unga genom att lyfta fram deras engagemang och kunskap. Istället för att se unga som passiva mottagare av politik vill projektet få vuxna att förstå att unga människor är jämlika aktörer med verklig makt. www.ungochdum.se • sv

Changemakers Sverige Changemakers verksamhet går ut på att ta vara på ungas kreativitet och entreprenörsanda, inspirera unga till handlingskraft och engagera unga i byggandet av ett hållbart samhälle. Det är en plattform för unga som brinner för att förändra världen genom egna projekt, kampanjer eller företagande, alltså socialt entreprenörskap. www.changemakers.nu • sv

International Association of Facilitators Förening som ägnar sig åt att utbilda facilitatorer och främja användningen av deltagandemetoder i grupprocesser runtom i världen. www.iaf-world.org • eng

Global Changemakers Global Changemakers är ett globalt ungdomsnätverk av sociala entreprenörer, samhällsaktivister och allmänna förespråkare mellan 16 och 25

International Centre for Participation Studies

år. Målet är att stärka unga att bidra till positiv social förändring genom

University of Bradfords (UK) akademiska inrättning vars avdelning för fredsstudier ägnar sig åt forskning och undervisning av sambandet mellan politiskt deltagande och fred.

nade människor med samma mål.

att ge dem verktyg, kontakter, möjligheter och en gemenskap av likasinwww.global-changemakers.net/action-tools • eng

www.bradford.ac.uk/acad/icps • eng

Global Action Project

LogoLink Internationellt nätverk med deltagare från frivilligorganisationer, forskningsinstitutioner och myndigheter som verkar för att öka delaktigheten i lokala beslutsprocesser. www.logolink.org • eng

En organisation som arbetar med de ungdomar som är mest utsatta för orättvisor. De producerar informationsmaterial som kan användas i media för att förändra situationen till det bättre. www.global-action.org • eng

Education and Sustainability

International Association for Public Participation – IAPP

som privat och ideell sektor att anta nutidens och framtidens utmaningar.

PEDAGOGISKA RESURSER

Vi rekommenderar Här uppmärksammas ett antal filmer som kan användas för att skapa debatt om medborgardeltagande utifrån perspektiven etik, värderingar och hållbarhet. För varje film anges titeln på originalspråk. Alla kortfilmer finns tillgängliga gratis på de angivna webbsidorna. FILMER

ANTZ

Eric Darnell och Tim Jonson, 1998 Animation, 83 min En myra med existentiella problem gör uppror mot systemet. Z-4196 är en neurotisk manlig arbetarmyra, en bland sina miljontals bröder. Han förälskar sig i prinsessan Bala, men det handlar förstås om en omöjlig kärlek. Ändå övertygar han en vän att ge upp sin plats i en militärparad för att kunna vara närmare henne. Då övertygar generalen Mandible drottningen att skicka en myrarmé till kriget mot termiterna, något som kommer att förändra Z:s liv för evigt.

Radio Favela – Uma Onda No Ar

Helvécio Ratton, 2002 Drama, 92 min Filmen är baserad på verkliga händelser och berättar historien om en grupp ungdomar i kåkstaden l’Aglomerado da Serra i Belo Horizonte som startar en radiostation under åttiotalet. Trots att ungdomarna förföljs av polisen med svepskälet att de saknar sändningstillstånd är de ihärdiga och övervinner alla typer av svårigheter för att sprida sina kritiska åsikter om den sociala situationen.

DOKUMENTÄRER

Delaktighet

The Shock Doctrine

Michael Winterbottom och Mat Whitecross, 2009 Dokumentär, 80 min Filmen är baserad på en bok skriven av Naomi Klein. Dokumentären hävdar att Milton Friedmans och Chicago School of Economics ekonomiska politik har varit så viktig, inte bara för att den är populär, utan framför allt på grund av dess påverkan på socialpsykologin. De mer drastiska neoliberala reformerna leder oss parallellt till katastrofer eller oförutsägbara händelser och man utnyttjar oroligheterna och förvirringen som uppstår. Enligt författarinnan använder man sig av en del av dessa störningar, som till exempel Falklandskriget, 11e september, tsunamin i Indonesien eller krisen efter orkanen Katrina, med avsikten att främja godkännandet av ett antal neoliberala reformer.

Χρεοκρατία

Katerina Kitidi och Aris Hatzistefanou, 2011 Dokumentär, 74 min En dokumentär skapad av två grekiska journalister som söker de verkliga orsakerna till Greklands statsskuld och kris och föreslår lösningar som regeringen och massmedia inte visar. Filmen har uppmärksammats av mer än en miljon människor i Grekland och populariserat en nationell kampanj för att skapa en revisionskommitté för statsskulden. www.debtocracy.gr

The War on Democracy

Christopher Martin och John Pilger, 2007 Dokumentär, 94 min Dokumentären är en intressant och informativ överblick av den störningspolitik som regeringen i USA har genomfört i Latinamerika sedan 1945. Med svepskälet att främja demokratin och skydda den nationella säkerheten, visar dokumentären den verkliga agendan bakom USA:s aktivitet, att stödja sig på den svaga statliga eliten för att försäkra sig om tillgången till ländernas naturresurser.

PEDAGOGISKA RESURSER

La dignidad de los nadies

Pino Solanas, 2005 Dokumentär, 120 min I nittiotalets Argentina framhävdes idén att verkligheten inte går att modifiera och att invånarna var tvungna att underkasta sig den enkelspåriga neoliberala vägen. I den här dokumentären beskrivs historier och gripande vittnesmål från det sociala motståndet i Argentina under svåra förhållanden av fattigdom, arbetslöshet och hunger. Det är historier om solidaritet, små epos berättade av deras protagonister, anonyma hjältar med kollektiva förslag som övervann förtvivlan och som lyckades bygga upp deras värdighet.

KORTFILMER

The Story of Citizens United vs FEC – Why Democracy Only Works when People are in Charge

Annie Leonard - Story of Stuff Project, 2011 Animation, 9 min

Participatory budgeting in Britain: – the story so far

PB Unit, 2008 Kortfilm, 12 min

Consensus Decision Making

Tim Hartnett, 2007 Animation, 5 min

Här undersöks betydelsen av företagens makt i USA. År 2010 bestämde Högsta domstolen i fallet mellan Citizens United vs Federal Elections Commission, att företag är juridiska personer med rätt till yttrandefrihet, inklusive rätten att spendera obegränsat med pengar för att påverka i valresultaten genom valkampanjer. Kortfilmen avslutas med överklagandet att ändra den amerikanska konstitutionen för att försäkra att demokratin ska tillhöra invånarna och inte företagen. www.storyofstuff.org/citizensunited

Sammanställning av erfarenheter som visar den nuvarande omfattningen av Storbritanniens arbete med ”deltagande budgetering” och ambitionerna och förslagen inför framtiden. www.participatorybudgeting.org.uk/case-studies/video/

Changing education paradigms

RSA Animate. Ken Robinson, 2010 Animation, 12 min En animering gjord utifrån en föreläsning av Ken Robinson, världsberömd expert på utbildning, kreativitet och innovation. Den här animationen beskriver relationen mellan tre bekymrande tendenser i utbildningssystemet i USA: skolans ökade misslyckande, det minskade engagemanget kring konst i skolan och det ökade antalet av barn med diagnosen ADHD. www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U

Education and Sustainability

En rolig och informativ video för att hjälpa till att förstå skillnaden mellan en koncensusprocess och en omröstning mellan flera alternativ när man utför ett beslut. www.consensusdecisionmaking.org

PEDAGOGISKA RESURSER

k s n e v S k s n Da

ORDLISTA

A-L

L-Ø

avis – tidning

lytte – lyssna

bog – bok

mangle – sakna, fattas

bolig – bostad

meningar – åsikter

by – stad

morgenmad – frukost

efterår – höst

måde – sätt

ensrettet – enkelriktat

n ﬁkenhet

erhvervsliv – näringsliv

nøjagtig – exakt

ferie – semester

plads – torg

ﬂader

Delaktighet

n sgerrighed

pladts – utrymme

forsinket – försenat

rar – trevlig

forskel – skillnad

rolig – lugn

forskellige – olika

sjov, morsom - rolig, skoj

forår – vår

skraldespand - papperskorg

frokost – lunch

skridt – steg

gense – återse

slem – dålig

gentage – upprepa

smide – slänga

halvanden – en och en halv

smil – leende

hinanden – varandra

spørgsmål – fråga

hygge – ha trevligt

tilpas, passende – lagom

kaffepause

ﬁka

tælle – räkna

klassetrin – årskurs

udfordringer – utmaningar

kort – karta

uge – vecka

kun – bara, endast

uheld – otur

køreplan – tidtabell, tidsschema

undskyld – ursäkta

lave – göra

velbekomme – varsågod

leder – rektor

yndling - favorit ønske – förhoppning

ES-PARTNERS I DETTA NUMMER

Innehåll

Det här numret av Education and Sustainability Sverige delﬁnansieras med medel från EU Interreg IVA genom projektet Öresundsklassrummet .

Nummer 6 · Delaktighet · Våren 2013

ARTIKLAR

MOT ETT ALLTMER HÅLLBART LIV

Education and Sustainability

REFLEKTION 20

Malmö stad

Marilyn Mehlmann skriver om tre saker vi behöver för långsiktiga och hållbara beteendeförändringar.

BARN PÅVERKAR STADSUTVECKLINGEN

Åsa Hellström www.oresundslassrummet.eu www.malmo.se/hallbartlarande

By X och Urban X är två systerprojekt som involverar barn i stadsutvecklingen i både Köpenhamn och Malmö.

SVERIGE/DANMARK

LÄRCIRKLAR I ÖRESUNDSKLASSRUMMET REDAKTÖR ES SVERIGE Marcus Lind | marcus@lindcommunication.se 0706 - 67 22 82 REDAKTÖR ES INTERNATIONAL Heloise Buckland | heloise@barcelonya.com

Lunds universitet

www.es-online.info

Heloise Buckland berättar om världens nya globala påverkansorganisation som använder webben för att få en hel värld att agera.

REDAKTIONSRÅD Åsa Hellström, Linnea Uppsäll, Helena Persson, Jonas Eriksson, Marilyn Mehlmann

SKOLGÅRDEN SOM ARENA FÖR DELAKTIGHET

Per Wickenberg www.lu.se

DE UNGE ER VORES INVESTERING I FREMTIDEN

6 13

Sekretariatschef Louise Kjær berättar på ett personligt sätt om varför EU Interreg IVA valt att medfinansiera Öresundsklassrummet.

DESIGN OCH LAYOUT S&Ø Reklambyrå · www.s-o.se

ÖRESUNDSKLASSRUMMET FORTSÆTTER MED FULD KRAFT!

CREATIVE DIRECTOR Alexis Urusoff Ramos

Føretræder for Malmö stad, Malmö högskola og Københavns Kommune mødtes til en snak omkring de næste års arbejde i Öresundsklassrummet Level 2. Samarbejdet fortsætter!

Köbenhavns kommune Anja Liebermann www.kk.dk

Global Action Plan WWF Sverige

Stiftelsen Teknikdalen Den Globala Skolan

Vad är en kaospilot? Emma Nilsson berättar om utbildningen som ger verktyg att finna vägar framåt även när framtidsprognoserna är osäkra.

PEDAGOGISKA RESURSER #60 ORGANISATIONER #62 VI REKOMMENDERAR #64 DANSK-SVENSK ORDGUIDE #66 PARTNERINFO #67

Kontakta Marcus Lind för prisuppgifter: redaktion.es@rceskane.se Tel: 0706 - 67 22 82

Det här numret av Education and Sustainability Sverige delﬁnansieras med medel från EU Interreg IVA genom projektet Öresundsklassrummet

BESTÄLL TIDIGARE NUMMER AV ES SVERIGE Har du missat våra tidigare temanummer? Nu kan du beställa nr 2-5 för 50 kr/st ESs_02_cover:revistaes 01/02/2010 14:27 Página 1

tebarans ttebara ans test testamente tamentte

QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

een n u utställning t s tä l l n i n g a av v 1133 ffebruari ebr uari - 228 8m mars, a rs, 22010 010 r aoul wallenbergs wall enb erg s ttorg, or g, sstockholm to c k h o l m raoul

undeerund r visning visn ing materia mat erials

fför ör h högst ögsta adiet diet o g gymn ymna och ch asiet siet F Finns inns ttillgä illgän nglig g

QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

EDUCATION AND SUSTAINABILITY SVERIGE · VINTERN 2010

EnvironmEnt friEndly printing solutions www.kopa.eu

dly

Sanningens Sanninge ens stund för Borneo Borneeo National Natio onal Geographic-fotografen Geographic-fotogrrafen Mattias Mattia as Klum

EnvironmEnt friEndly printing solutions QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified inwww.kopa.eu manufacturing

NUMMER 2 · LÄRANDE 2.0

LLadda adda ner ner llektionsplaner: ektionsplaner: w www.tierragrandeevents.com/borneo ww.tierragrandeevents.com/borneo

www www.natgeo.se .natgeo o.se

Lärande 2.0 NUMMER 2

| VINTERN 2010 | 80kr |

Lärande 2.0

Biologisk mångfald

Hälsa

Utomhuspedagogik

Beställ från - Nätverkstan Ekonomitjänst Box 311 20 · 400 32 Göteborg Tel: 031-743 99 05 ekonomitjanst@natverkstan.net www.natverkstan.net

Education and Sustainability

RESURSER

ISSN: 2013-5726

Alla som bidrar till spridningen av minst 100 ex/nr av ES Sverige får synas här med sin logotyp. Tack för ert stöd! Stort tack även till övriga organisationer som bidrar på andra sätt.

VI STÖDER ES SVERIGE

www.barcelonya.com

KAOSPILOTERNA – NAVIGERAR I EN OSÄKER FRAMTID

Bli en ES-partner !

Fyra svenska pedagoger berättar om elevengagemang och vikten av det sociala mötet med danska vänklasser.

TRYCKERI JSC KOPA · www.kopa.eu

Lars Persson www.lund.se

EN DEL AV RCE-NÄTVERKET

I två artiklar skildras hur skolgården kan användas för att öka elevernas inflytande på ett konkret sätt.

VÄNKLASSER ÖVER SUNDET

DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONER Nätverkstan Ekonomitjänst 031-743 99 05 www.natverkstan.net

Lund Öster

Mats Jönsson www.lund.se

INTERVJUER

KORREKTUR Marcus Lind, Åsa Hellström, Linnea Uppsäll, Helena Persson, Nina Eneroth, Anja Liebermann

Lunds stad

Enric Pol frågar sig vad det är som påverkar vad vi engagerar oss och känner oss delaktiga i.

AVAAZ - VÄRLDEN AGERAR

ÖVERSÄTTNING Marcus Lind, Pontus Sanchez, Gabriella Ajagan

Harriet Axelsson www.mah.se www.esd-guide.eu

ANSVARIG UTGIVARE Katarina Pelin, Malmö stad

RESEARCH OCH REDIGERING Marcus Lind, Marta Moreno

Malmö högskola

Vad händer i en lärcirkel? Forskare från Malmö högskola, Lunds universitet och Professionshøjskolen UCC i København berättar om hur forskning och praktik kan gå hand i hand.

URSÄKTER FÖR ATT INTE DELTA

Stöd från EU Interreg IVA

SPECIALNUMMER!

Education and Sustainability SVERIGE / DANMARK

Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle

www.oresundsklassrummet.eu www.esd-guide.eu

•

EDUCATION AND SUSTAINABILITY SVERIGE / DANMARK VÅREN 2013

Följ med till Öresundsklassrummet

•

NUMMER 6 DELAKTIGHET

Projektet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Delaktighet

NUMMER 6 | VÅREN 2013 | 79 kr