marcussvedlund PORTFOLIO
hamnen
22
In colaboration with Max Märkel The task: Investigate how architecture can enrich the public space and how to dwell in the urban environment. The site: Nyhamnen in Malmö and the focus areais Skeppsbron. The proposal in short: • Extend the scale and city life of central Malmö to Skeppsbron. • Creating a structural backbone in shape of an arcade. • Attach buildings. Skeppsbron is a dock in the center of Malmö that before Öresundsbron was a key location for communication with trains to Lund and ferrys to Copenhagen and Kastrup airport. Today, it is a parking lot in a big scaled surrounding facing water and the evening sun with an undefined plaza to the south. By forcing the scale down, Skeppsbron will better harmonize with that of central Malmö and define Posthusplatsen. The buildings should clearly define the street, the dwelling and the courtyard to make it a part of the urban fabric.
The aim is to re-populate Skeppsbron by building urban dwellings for the post nuclear family era, for people that want to live together for social reasons, not for economical. For sustainable reasons bicycling will be promoted and cars not supported. Systems to minimize the need for cars will be designed. The dwellings should tackle future environmental threats.
View from Anna Lindhs plats
The Nyhamnen harbour is the next large industrial site in MalmĂś to be developed into a mixed urban fabric.
Analysis
We believe in the importance of a north-south connection connecting the city center to Nyhamnen and Västra hamnen.
The proposed metro to Copenhagen will make the central station an even more important hub.
This project proposes that Skeppsbron has a key location and an important role to play in the expansion of the urban fabric of MalmĂś.
Define Posthusplatsen and extend the city centre by developing the northern part of Skeppsbron.
Bring the small scale of the centre to the large scale of the harbour.
Create a spine as a unifying element and attach the buildings to it.
Reduce the scale and traffic from the two large streets to the east by blocking with buildings and filter it down.
Strategy
An arcade is placed on the site as a spine in the development project.
The archade
Small squares are created at the entrances and in the centre.
The arcade is bent to reduce wind and to reduce the infinity tunnel effect. A wooden construction connects to the water.
Buildings adapt and attach to the arcade. Taller buildings emphasise the squares.
Universitetsbron
Jรถrgen Kocksgatan
Hans Michelsensgatan
Skeppsbron
Future pedestrian bridge
House boats
Carlsgatan
Pocket park
Posthuset
Posthusplatsen
Hamnen22
Anna Lindhs Plats
atan tunig p e N
Suell
sbro
n
Gueast harbour
Site plan 1:1000
The plot attached to the predefined arcade.
A stepped structure lets the sun in and pushes the wind over.
The building
Volume containing four stories.
The street facing ground floor is decreased to create a sheltered space and the western volume is pushed on top of the arcade to maximize the courtyard.
A sheltered courtyard is created by removing mass between the street and the water front.
The western volume is rotated to maximize sun exposure and further attach to the arcade.
South facade 1:300
Multifunctional space
Laundry
Bicycle service shop
Entrance
Mail & refrigerated boxes for food deliveries Generous bicycle parking
Plan 1 1:300
View from Posthusplatsen
Apartment type 2
Apartment type 1
Plan 2 1:300
Apartment type 1 – 3 rooms, 50 m2
Apartment type 3
Apartment type 2 – 4 room maisonette, 100 m2
Plan 3 1:300
Sauna
Plan 4 1:300
Apartment type 3 – 3 rooms, 77 m2
View from the courtyard
kruthuset Landborgen är en vertikalförskjutning som börjar i Hittarp i norr och slutar i Ramlösa söder om Helsingborg. Höjdskillnaden är upp till 30 meter, vilket skapar en barriär i staden och tillsammans med kusten har tvingat staden att växa i nord-sydlig riktning.
Med dessa förutsättningar och en karaktär av hus i park vill jag göra en historisk och platsspecifik återkopplig. Både i upplevelsen av rummen mellan byggnaderna, rörelsen från Himmelriksgränd upp på landborgen och i det lokala materialvalet som är lerskiffer.
Längs landborgen finns raviner som har bildats av smältvatten från inlandsisen. Dessa används idag för att koppla samman staden som ligger nedanför landborgskanten längs kusten och den delen av staden som ligger uppe på platån.
Mitt tillägg är tänkt att tillföra platsen liv, något som idag är begränsat till passerande människor som rör sig mellan knutpunkten och sina arbetsplatser och skolor. Restaurang, café, bokshop och läsbibliotek är funktioner som kommer ge Helsingborg mer liv under de tider på dygnet då stadskärnan annars upplevs som öde.
Himmelriksgränd är en av dessa raviner i centrala Helsingborg med en historisk förankring som sträcker sig tillbaka på 1600-talet. Som en av Helsingborgs äldsta gator och även en av de äldsta förbindelserna genom landborgen fanns i Himmelriksgränd den första fasta bebyggelsen nedanför Landborgen. Tidigare fanns på denna platsen ett kruthus som låg på den första platån fram till 1955, vilket också har givit namn till projektet. Sjukhuset (1858-1879) låg på den på den andra platån och blev sedemera soppkök. 1902-1941 fungerade byggnaden som Sveriges första arbetsförmedling. Dessa byggnader var en förlängning av Himmelriksgränd och kopplade an till platån uppe på landborgen. Idag finns inte denna kopplig, men platåerna som de tidigare byggnaderna låg på finns fortfarande kvar.
Tillsammans med detta föreslås parkeringsplatsen uppe på landborgens platå att bebyggas med bostäder i två våningar samt lokaler som vätter ut mot landborgen med en fantastisk utsikt över Öresund. Med dessa tillägg kommer stadslivet med bostäder att växa upp på landborgen och knyta samman Helsingborgs stad.
Landborgen, som tillsammans med kustlinjen är Helsingborgs mest påtagliga kännetecken, börjar i Hittarp (12 m) i norr och går genom Helsingborg ner till Ramlösa (8 m) i söder.
Johan Banérs gata Halalid
Tågagatan Hälsovägen Nedre Långvinkelsgatan Hallbergs trappor Himmelriksgränd Bergaliden
Gasverksgatan Ravinerna som binder samman platån och strandterrassen finns i hela staden och har med sin naturliga lägre lutning än övriga landborgen blivit förbindelsepunkter mellan stadens olika nivåer.
Himmelriksgränd i Helsingborg har tidigare haft en karaktär av hus i park, med en smal gränd som har slingrat sig upp på landborgen. Idag är dessa hus rivna, men platåerna som husen tidigare stått på finns kvar.
Himmelriksgränd ca 1890
Himmelriksgränd idag
Grönsktråk I centrala Helsingborg är landborgens gröna stråk det mest utmärkande. I anslutning till landborgen ligger parkområdet Slottshagen med det historiska landmärket Kärnan och terrasstrapporna som binder samman parken uppe på landborgen med staden nedanför platån. Landborgspromenaden är en led som nyttjas av många Helsingborgare och turister vilket är en stor tillgång för staden.
Stadens riktning och rörelser Helsingborgs utbredning i nord-sydlig riktning mellan kusten och landborgen. Som ny besökare i Helsingborg är den primära rörelsen norr från knutpunkten, där varje gata öster ut fångar upp besökarna och filtrerar ut dessa åt norr eller söder. Önskvärt hade varit om fler rörelser upp på landborgen på andra ställen än terrasstrapporna hade möjliggjorts.
Rörelsemönster Rörelsemönster mellan knutpunkten och institutionerna som finns uppe på landborgen, så som sjukhuset och ett flertal skolor. Idag är himmelriksgränd en transportsträcka via Möllegränden ner mot knutpunkten och de arbetsplatser och skolor som ligger uppe på landborgen. Gatorna som löper i ost-västlig riktning saknar det liv som de större gatorna i nord-syd har.
Utveckling av staden Förslag till att knyta samman staden på båda sidor landborgen, med förlängda gator med bostäder, lokaler och torg för att främja stadslivet i Helsingborgs centrala delar. Den nordligaste gatan på bilden ovan, Nedre långvinkelsgatan, är likt Hallbergs trappor, Himmelriksgränd och Bergaliden raviner i landborgen. För att knyta samman staden kan de sistnämnda gatorna få forsätta sin sträckning upp på landborgen, likt Nedre långvinkelsgatan. Detta i kombination med bostäder uppe på landborgen hade gett större tilllströmning av folk och högre cirkulation, något som är en bra förutsättning för en levande stad.
1
2
3 Byggnadens funktioner
1. Cirkulation på och förbi byggnaden 2. Cirkulation genom och i byggnaden 3. Tillgänglighet för rörelsehindrade
Situationsplan 1:500
Plan 1 1:300
Plan 2 1:300
Plan 3 1:300
Fasad 1:500
Sektion 1:300
Modellfoto, konstruktion- och ljusstudie
Modellfoto, topografi
paradis Kvarteret Paradis är en del av Lunds kunskapsstråk, som börjar i Lundagård och sträcker sig norr ut mot LTH. Den väst-östliga riktningen är påtaglig i den sydöstra delen av kvarteret, bland annat genom den befintliga bebyggelsens orientering. Den nord-sydliga riktningen är starkt förankrad i Lund och det är något som kommer framhävas med tillägget. De funktioner som eftersträvats i kvarteret är: • Mötesplatser som kan användas över hela året. Exteriöra och interiöra rum ingår i symbios där detta möjliggörs av tillägget. • Byggnaden ska tillföra nya kvaliteter till kvarteret utan att ta någon egentlig vistelseyta i anspråk. Här används bland annat platsens topografi för att möjliggöra detta. • Matsal med försäljning av lunch och fika, restaurang på kvällstid och sommar. Fokus på lokalproducerade och säsongbetonade råvaror. Kvarterets historia som en plats där oldligar i olika form har bedrivits, återintroduceras i och på byggnaden. • Flexibelt boende i Sociologen ger kvarteret mer liv under större delen av dygnet. Föreslagsvis kortperiodsboende där man inte binder sig till några kontrakt, där huvudsakligen studenter, gästlärare, forskare, utbytesstudenter under stuideperioder kan bo. Under sommaren skulle man kunna erbjuda dessa plater till bland annat turister och andra människor som besöker Lund under kortare perioder. • Kvarterets framtida ändringar i form av Academic City Lounge av Juul och Frost Arkitekter har jag valt att förhålla mig till och valt funktioner som ska fungera som ett komplement.
Orienteringskarta över Lunds stadskärna
Analys av kvarteret Paradis
Förslag till förbättringar av kvarteret Paradis
Rörelsemönster
Aktivare rörelsemönster
Parkering
Studiecentrum i norr, Sociologen blir alternativboende
Barriär
Uppbruten barriär
KO P
SG AT AN
SAN
DG ATA N
BREDGATAN
BIS
PARADISGATAN
Situationsplan 1:1000
Markplan 1:300
K채llarplan 1:300
Fasad 1:300
Sektion 1:300
1
1 2 3 4 5 6
2
3
7
4
5
6
7
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Takfönster Odlingslådor Träraster Träpanel Cellglasisolering Betongstomme Ljusinsläpp till källarplan
Tekniskt snitt 1:100
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Betongbjälklag tak Betongstomme tak Ytterväggar av betong Betongbjälklag markplan Betongstomme markplan Källarväggar av betong Grundplatta av betong
Bärande stomme
soundscape Byggnaden är ett tillägg på en gammal industritomt på Möllevången i centrala Malmö. Möllevången har idag ett rikt musikliv med ett flertal scener och klubbar, där kvarteret Bilden som byggnaden ska ligga på, kommer utgöra ett nytt musikcentrum. Brist på replokaler i centrala Malmö, tillsammans med efterfrågan på en flexibel musikscen för allt från oetablerade musiker, till finkultur var utgångspunkt för projektet. Detta kompletteras också med en inspelningsstudio för att få alla funktioner under ett och samma tak. För att få byggnaden till en mötesplats för musiker och musikintresserade finns även ett café och en bar som hjälper till att aktivera området både dag- och kvällstid. Utformningen av byggnaden kommer från platsens egna ljud; resonans, eko och interferens. Jag använde mig av en visuell avbild av dessa ljud för att få en byggnadskropp som bryter med upprepningen i de befintliga byggnadernas fasader, samt bidrar till att sprida ljudet inne i byggnaden från scenen på markplan upp till balkongerna som omgärdar den. I springorna som bildas mellan byggnadselementen tas dagsljus in och förser byggnaden med ljus.
BABEL
KB
DEBASER
MORISKA
STATION TRIANGELN (N) BODONI
FAR I HATTEN INKONST GLASSFABRIKEN
Orienteringskarta över Möllevången, Malmö STATION TRIANGELN (S) MÖLLEVÅNGSTORGET FOLKETS PARK
STATION SÖDERVÄRN
Musikutbudet på Möllevången Rörelsemönster från kollektivtrafik Mötesplatser
MON
UGA TAN
FRIISG ATAN
HELS
INGB
ORG SGAT AN
BERG SGAT AN
BIJO
Situationsplan 1:1000
Kvarteret Bilden som det ser ut idag, med huvudsakliga rörelsemönster från Möllevångstorget och från stationen Triangeln.
Kvateret kommer få en ny byggnad som förlänger den befintliga mot Helsingborgsgatan, där också en passage kommer förbinda innegården med gatan.
Den nya byggnaden får en avtrappande form som får ner skalan i kvarterets nordöstra hörn. Byggnaden nås, liksom övriga kvarteret från två olika håll.
Sektion 1:250
1
2
3
4
5
1. 2. 3. 4. 5. Markplan 1:250
Fasad av sträckplåt på stomme av betong Plan 3: Inspelningsstudio Plan 2: Replokaler Plan 1: Replokaler Markplan: Café, bar och musikscen
square Inspirationen till stolen hämtades från besök på olika industrier i Skåne, bland annat varvsindustrin. Det som fångade mitt intresse var materielen som användes, både i byggnaderna som huserade industrierna och som var industriernas tillverkningsmaterial. Materialen var råa, obehandlade och tåliga vilket gav ett intryck av äkthet, men också hur materialen åldrades vackert. Målet var att skapa samma känsla för stolen som den jag upplevde på mina besök på industrierna. Det material som använts vid tillverkningen av square chair är uteslutande stålplåt. Stolen uttrycker sig på olika sätt beroende på varifrån man betraktar den, och den visuella upplevelsen skiljer sig från den fysiska. Rakt uppifrån fösvinner nästan stolen och smälter in i sin bakgrund. Sedd från sidan ger stolen ett tungt, industriellt intryck. Genom att använda 1 mm tjock stålplåt som enda material fick stolen det motsägelsefulla uttryck som eftersträvades. Square chair ser vass och fientlig ut, men är noga utformad för att upplevelsen av att sitta på den ska vara så långt ifrån den visuella intrycket som möjligt. Själva tillverkningen av stolen var lika viktig som resultatet. Jag använde mig av maskiner lika de som fanns på industrierna där jag hämta inspiration. Tillverkningen av stolen resulterade i en film som visar förvandlingen från ett ark stålplåt till en färdig stol. Ur stålplåten skars profilerna som skulle bli själva stolen ut, för att sedan bockas och slutligen svetsas samman.
Stålplåten vattenskärs till profilerna som ska bli stolen. Stolen utgörs av 22 unika profiler.
Alla profilerna bockas sedan för att tillsammans bilda ett rutmönster i sitsen.
Alla profilerna svetsas sedan samman med en specialbyggd punktsvet.
415 mm
490 mm
790 mm
385 mm
Skala 1:10
Square har ställts ut på Sydform som är resultatet av en designtävling 2013. Utställningen hölls på Galleriet i Malmö, Vattenborgen i Karlskrona, Designtrade i Köpenhamn och Dunkers Kulturhus i Helsingborg.
passagen Passagen är reslutatet av ett projekt där fokus varit att förbättra mellanrummen i Kvarteret Svartbröder i centrala Lund. Kvarteret består av bebyggelse från sent 1700-tal till 1970-tal, där ombyggnader har gjorts med jämna mellanrum under denna tid. Kvarteret har, på grund av sin brokiga bebyggelse, en spännande innergårdsstruktur, med många fina rum, vilket var något jag ville ta tillvara och förstärka. Huvudidén med mitt projekt är att använda det som finns på platsen så långt det går, och med små medel skapa en ny intressant plats mitt i Lund. De behandlade innergårdarna har valts utifrån sina rumssamband, hur människor rör sig på platsen idag och lokaler som finns tillgängliga — det står lokaler tomma som behöver en ny verksamhet. Från Skomakaregatan leder passagen in genom en lång övertäckt gång, in till en lugn och grön oas, där lugnet infinner sig bara ett stenkast från gatan med alla ljud. Här kan man stanna och ta en fika, sitta och ta det lugnt i ett omslutande rum med mycket grönska, eller bara passera genom och fortsätta ut på Kungsgatan, där Domkyrkoforum och domkyrkan tillsammans möter besökaren.
SVARTBRÖDER IDAG
PRIVAT OFFENTLIGT
Analys av Kvarteret Svartbröder
Kungsgatan
Kil
St o r
i an
sg
at a n
t o rg
et
Skomak
aregatan
Kvarteret Svartbröder idag
Offentligt Privat
Förslag till förbättringar
BORTTAGET
PRIVAT
TILLAGT
OFFENTLIGT
Borttaget
Offentligt
Tillagt
Privat
HANDEL
BOSTÄDER
TOMMA LOKALER
VERKSAMHET
Verksamhet
Tomma lokaler
Handelsstråk
Passager
Bostäder CAFÉ
PRIMÄRT RÖRELSEMÖNSTER
RESTAURANG
SEKUNDÄRT RÖRELSEMÖNSTER
RUM
BUTIK KONTOR BOSTÄDER
Café
Kontor
Primärt rörelsemönster
Restaurang
Bostäder
Sekundärt rörelsemönster
Butik
Rumsliga samband
Orienteringskarta över Lund
Lunds stadskärna och Kvarteret Svartbröder
KUNGS GATAN STORTORGET
EGATAN
SKOMAKAR
Plan 1:500
B A
B
A
Sektion A-A 1:200
Sektion B-B 1:200
Marcus Svedlund marcussvedlund@gmail.com 070-350 66 55 www.marcussvedlund.com