moderna tider by maria hazelius

moderna tider

책ter i klassrummet

ledare

livboj i bild

fr책gest채llning Bakgrund

metod

resultat

diskussion/ analys

sammanfattning litteratur

Under den sista terminerna på min bildlärarutbildning kom jag i kontakt med något nytt, IKT( information kommunikation och teknik). Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av tekniken, exempelvis datorn i vår undervisning. Det var svårt för mig som kommer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgifter. Men ack så roligt, pulsen gick i taket med photoshopp, blogg och filmredigering. Nu sitter jag här på IKT utbildningen för andra terminen.

”utan en fläck på kläderna”

Livboj ibild

Skolan börjar formas efter den digitala tekniken vilket är av vikt och ett måste i styrdokumenten. 5

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmässiga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsalen när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möjligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

Men vad betyder det för bildämnet egentligen?

ledare

Men låt oss ta en tittar under ytan lgr11: Bildämnet har en given förnyelse att genomgå i teknikens datoriserade vingslag. Därför tror jag att bildämnet har en livlina att hålla sig fast vid, under tider av nedskärningar i skolor, genom den så kallade moderna tekniken. Det står i läroplanen för grundskolan att elever ska ha förmåga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). Detta har vi hört förut! Men hur går detta till i praktiken med bildsalar som har en dator för 30 elever eller dålig uppkopplingsförmåga och framförallt lärare som inte har kännedom i den moderna tekniken. Forskare hävdar att dagens samhälle är historiskt sett mest bildtäta samhället såväl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15).

”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning oc målning, även arbeten med keramik”

frågeställning

ör att inte ta vatten över huvudet i denna undersökning har jag tagit en något smalare frågeställning inför min undersökning. Emellertid rör den vid problematik jag personlige och säkert många andra med mig har känt inför olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pensel möts. Självklart är det inget som är svart eller vit, dock kan det ena verktyget eller det andra utveckla olika färdigheter och det kan vara av störta intresse att förstå dess skillnaden.

Varför är det då så viktigt att svara på dessa frågor, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verktyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Det är för mig en självklarhet att bildämnet ska ha den plats den borde för att ge elever en grund att stå på inför dagens bildtäta samhälle. Därför är det väsentligt att vi inte misslyckas i våra bildsalar idag.

- Hur förändras och vad händer i interaktionen mellan lärare/elev och elever sinnsemellan när vi använder analoga kontra digitala verktyg under en lektion? På vilket sätt påverkas interaktioner och gruppdynamiken av verktygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet?

Vad som händer i skolan mellan elev, lärare och elever sinsemellan är lika viktigt som vad läraren predikar om i klassrummet. Under tre år som lärarstudent har jag förstått mer och mer att arbetet med människor är en interaktion och dynamik som måste tas på största allvar. Därför är det interaktionen och vad som händer mellan oss människor som är av vikt för en lyckosam lärosituation.

”Vad som händer i skolan mellan lärare, elev och elever sinnsemellan är lika viktigt som vad läraren predikar i klassrummet.”

Den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) miljön. Individens eget tankearbete börjar som faktiska relationer mellan människor (Strandberg, s.28)

Bakgrund

En transform sedan 80-tal svenska samhället

Det står i inledningen av reger7 ingskansliets digitala agenda för Sverige att för 20 år sedan började datorn på allvar komma in i de svenska hemmen. I Lgr. 80 står det att ”datakunskap” är obligatoriskt ämne i grundskolan.

mation let i det D

et var ett gått försök men det gav just inget utfall på grund av att personalen inte hade tillräckligt med kompetens. Alltså kommer inte datorn till förfogande för eleverna utan finns endast i projektform. Det förekommer i Lgr 80, bildtolkning och arbete med olika tekniker som foto, film och Tv. Formuleringarna förändras i de övergripande målen för grund- och gymnasieskolan Lgr 11 där digital teknik ska användas som verktyg för skapande. Den digitala kontexten har på djupet förändrat lärosystemet idag. Dessa förändringar genererar olika diskussioner om lärosituationen i skolan för elever som lärare. Frågan är inte om vi ska ha datorer eller ej, frågan är hur och på vilket sätt vi ska nyttja dess

fulla kraft? Francesc Pedró som ledde OECD:s projekt New Millennium Learners, menar att det inte är vilket verktyg som helst utan en systemförändrande kraft. Detta är självklart inte en lätt match att föra in i en verksamhet som är ganska trång rodd.

metod

” Tänk dej själv att vara en fluga på väggen”

Med egna ögon

fluga på väggen

metod

Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelserna i klassrummet ska vara så normala som möjligt. Hur jag ska registrera helhet och del information i salen på bästa möjliga sätt är mycket viktigtiga frågor. Jag hade få chanser att genomföra min observation,det innebar därför absolut focus på vad och hur jag skulle iaktta händelserna i klassrummet. Av den orsaken använde jag ljud- och bildinspelning, foto och loggbok under alla lektioner. Det har givit det underlag för denna undersökning som ni ska få ta del av. Den har öppnat mina ögon inför min kommande roll som bildlärare och IKT pedagog.

Ordet har i alla tider varit

starkare och även kopplat till rationella och logiska värden, medan bilden har varit kopplad till upplevelser och känslor

Dock under de senaste åren med focus på visualisering fått en starkare ställning framförallt i estetiska ämnen.

En sanning som man uppenbarar med egna ögon, även om den är ofullkomlig, är den värd tio sanningar som man får från andra; förutom att ens kunskap ökar har den också förbättrat ens förmåga att se. (värderande ögat, s.6) Därför hoppas jag och tror att det kommer till nytta för alla som har rollen som lärare.

ppgiften eleverna fick av läraren bestod att i grupp om fyra till fem elever under en lektion bygga ett hus, med omnejd och interiör om tid fanns. En grupp skulle arbeta med digitala verktyg och de andra grupperna arbetade med analoga. Gruppen skulle även utsäga en ägare av huset, som skulle bestämma om hur huset skulle se ut. Det skulle behövas samarbete i gruppen och att eleverna klarade av vissa tekniska svårigheter av olika slag. Eleverna i den digitala gruppen skulle använda sig av Mine craft* och den analoga gruppen skulle använda sig av verktyg som tejp, papper, pennor och sax.

Mind craft är ett spel som går ut på att bygga olika världar av fyrkantiga byggstenar i olika matrial, som vatten, sten, lava, glas men även där världen måste överlevas genom att sätta gröda, föda upp djur osv. Allt i denna värld är fyrkantigt, solen, djuren, husen, träden osv Dator står för undervisning av foto/film med redigeringsverktyg (elements och photoshop osv) även användning av datorn som verktyg för nätsökning osv Pensel står för en undervisning där verktygen är analoga som papper, lera, färger på tub osv.

metod

resultat

” kon har hängt sig”

verbal icke verbal

Digital grupp verbal 10

Under den verbala interaktionen tittar inte eleverna på varandra eller mycket sällan och diskussionen följer inte ett linjärt flyt (eller flow). Eleverna förefaller uttrycka sina tankar, utan att tydligt vänta på ett svar. Kommunikationen i den digitala gruppen förefaller att går ut på att vara effektiv. En fråga riktas inte mot någon speciell mottagare, svaret kommer när tiden är inne av någon i gruppen. Det skulle kunna jämföras med anycastmodellen* som används inom internet kommunikation. Där sändaren skickar ut sin fråga och får svar från den närmaste topologiska och effektivaste knuten i gruppen. Under pres�sentationen av huset föreföll läraren beskriva vad han såg och ledaren ge medhåll.

-Vill du ha wood eller sandstone? -Vad gör kon här? -Man kan döda den! -Den har hängt sig! -Har den hängt sig?

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams f cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sen destination address.)

Analoga gruppen verbal

resultat Normerna för kommunikationen verkar inte vara densamma analoga gruppen, där diskussionen följer en ordning med frågor, svar, problemformuleringar och diskussion. Det förefaller i vissa fall svårigheter att göra sig förstådd, vilket gör att de tar till andra hjälpmedel som tillexempel; skissa på papper, viker papper inför de andra, gör gester och uttryck med både händer, kropp och verbalt. Den verbala kommunikationen synes vara diskussioner mellan två eller flera i gruppen, där konkreta problem inför uppgiften utvecklades och diskuteras i gruppen som helhet. Även peppning från ledaren. Diskussioner om vad som ska göras senare på eftermiddag eller kväll förekommer. Under senare delen av processen var det kortare direktiv där eleverna gav varandra olika uppgifter inför slutfasen av arbetet. Under presentationen av huset var det den så kallade le-

from a single sender are routed to the topologint to several nodes, all identified by the same

daren i gruppen som beskrev funktioner, olika utrymmen och gav resten av klassen beskrivning på sådant som inte var synligt. Det var ofta skratt under denna beskrivning både från ledaren och klassen i stort

- asbra, bra jobbat och du kan väll göra de där, du gjorde det så snyggt eller du är ju bra på och rita! I

Icke verbala kommunikation

resultat

den analoga gruppen konvergeras (går samman, gå mot varandra)blickar mot en central punk vilket är objektet (huset), och samtidigt ser de på varandra. Däremot följer blickarna i den digitala gruppen parallellinjer, där skärmen och deras objekt (huset, minecraft spelet) är den centrala punkten. I detta fall möts inte blickarna under arbetet. Under nästan hela lektionen i den digitala gruppen har ingen av eleverna haft sina teammedlem i siktfältet eller mycket sällan. Ansiktsuttryck som till exempel leende, uttryck av känslor som förvåning eller mimik av olika slag är ofta noterade i den analoga gruppen. Även gester som hifive och att röra vid någon är ofta återkommande i den analoga gruppen. Vilket dock är nästan helt uteslutet i den digitala gruppen.

”Den analogagruppen konvergeras blickarna mot objektet och i den digitala gruppen går blickarna parallelt med sina teammedlemar.”

I den analoga gruppen rörde eleverna ofta på objektet, de vände och vred, de klistrade dit saker och tog bort och samtidigt diskuterade viss problematik som uppstod Även en vis interaktion både verbal och ickeverbal kunde jag notera mellan de analogagrupperna under arbetets gång, dock noterade jag ingen sådan med de digitala grupperna. ”koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i gruppen som hjälpmedel under processen”

Kvaliteten och kvantiteten

av interaktionen i de analoga grupperna verkade som en viktig ingrediens i arbetsprocessen. Däremot tycks inte detta betyda lika mycket i de digitala grupperna. Det som föreföll vara av vikt i denna grupp var att koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i gruppen som hjälpmedel under processen, detta utan någon större interaktion mer än genom korta verbala ord och korta fraser.

Diskussion

”Vi prisar fortfarande våra maskiner”

Moderna tider

Diskussion

ar min fråga besvarats som jag i introduktionen av denna tidning framförde? På vilket sätt påverkas ickeverbal och verbal interaktion mellan elever, lärare och elever sinsemellan av verktygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet? Vist har jag rört vid ett vist resultat, där jag ser att verbal och ickeverbal kommunikation (interaktion) är olika och inte är den samma. Detta vore kanske konstigt annars?

Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna, som inträffade när jag började min observation. Datorerna var placerade i rakarader längs väggarna, det är inget konstigt på grund av tekniska behov av olika slag eller bara för att det är konstruerade på detta vis, det finns en framsida och en baksida. Det är även säkerligen en tekniker och inte en pedagog som har bestämt dess placering. Detta gjorde att eleverna satt

”Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna” med ryggarna mot resten av salen och därför gjorde interaktion näst intill utesluten med andra elever och läraren. I den digitala gruppen intar eleverna sin plats för att utöva de jobb de har att göra utan att interagera med någon annan eller annat. Det var slående hur eleverna näst intill aldrig hade ögonkontakt med sina gruppmedlemmar, och där delen var uppgiften och inte helheten. Där datorn och spelet bestämmer människans plats och inte tvärtom. Det får mig att tänka på den sista stumfilmen i historien Charlin Chaplins ”Moderna tider”. Filmen var den 75:e i ordningen och den han blev mycket kritiserad för därför att han inte följde med i utvecklingen och gick över till talfilm. Även om filmen handlar om Fordismens intåg i fabrikerna i Detroit under mitten av 1900-talet känns den mycket aktuell just i detta

sammanhang. Vi prisar fortfarande våra maskiner till den grad att vi kanske inte ser att de i vissa fall och ganska ofta bestämmer över våra liv på gott och ont. Ett youtub klipp som är värt att se just i denna anda är lanseringen av den nya Appel datorn, där den ensam står på en scen och publiken jublar och applåderar som om den vore en hyllad ledare. Jag måste säga själv att jag är imponerad av denna smarta, eleganta och tunna lilla manick.

bild på en dator på en scen

Slutanalys

”Virtuell humanism”

Ett vinnande par

”virtuell” hum Slutanalys

För mer än ett half milenium sedan, fanns tryckeriets konst som förändra på djupet spridningen av kunskap. Denna konst utvecklade den så kallade ” renässans humanismen” vilket var en verksamhet av kultur- och utbildningsreformer, som ett sorts motsvar till den medeltidaskolan och en befrielse för mänskligheten. Med den digitala revolutionen i klassrummet kommer vi att uppleva en ny ”virtuell” humanism? Det får våra elever utvisa. Dock måste eleverna har möjlighet att arbeta med material som rinner, kladdar och inte gör som de vill. Som människa har vi behov av känslan för materialet, den som ger ett förhållande till den världen vi lever i. ITGuru Ruben R Puentedura

förklarade i tidningen 360 hur en skola som helt slutade dissekera djur på biologin åter gick till detta för det är inte räckte att göra det på ett dataprogram. Eleverna måste se i verkligheten när man öppnar ett riktigt djur är det en enda röra av vävnader och organ. Den rörigheten och komplexiteten går inte att återskapa virtuellt. Det är inte långt ifrån mina tankar om bildens fantastiska möjligheter att utvecklas till ett betydelsefullt ämne. Bildsalen skulle kunna bli den plats där verkligheten och de virtuella världarna möts. Där eleverna får utforska materialens olika rörligheter och komplexitet för att bilda sig en uppfatt-

manism?

uppade

ning om dess substans och struktur. Detta är en av de saker som också ger eleven tillgång till kreativitet, kritiskt tänkande och den reflekterande varelse som det även skrivs om i läroplanen (Lgr 11). Den ena kan inte vara utan den andra. Den ena är inte bättre eller sämre än den andra. Dock kan jag konstatera under mina år på bildlärarutbildningen. Att Bildämnet har fått ett lyft i sin betydelse i samhället. Detta kan vi tacka den digitala tekniken för. Men vi måste fortfarande slåss för våra bildsalars existens i skolan och att bilden behövs mer än någonsin.

litteratur