moderna tider
책ter i klassrummet
ledare fr책gest채llning Bakgrund 14
metod 2
resultat
17 20 24
26 27
diskussion slutanalys litteratur och tack till
32 33
30 31
6 11
Hoppas jag kan få dej på kroken?
Det var under de två sista terminerna på min bildlärarutbildning som jag kom i kontakt med något nytt, IKT: information kommunikation och teknik. Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av digitalteknik i undervisning. Det var svårt för mig som kommer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgifter. Men ack så roligt, pulsen gick i taket och jag gick igång med störta intresse att photoshoppa, blogga och filma. Nu sitter jag här på IKT utbildningen min andra termin.
3
utan en fl채ck p책 kl채derna
Ett bildt채tt samh채lle
Alla vet som har läst sin läroplan, Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmässiga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsalen när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möjligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.
att bildämnet har
en given förnyelse 6
att genomgå i teknikens datoriserade värld
ledare I läroplanen för grundskolan står det att elever ska ha förmåga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). I mina ögon kan detta även vara den livboj som bild behöver för att överleva. Men, hur går detta till i praktiken? Vad händer när 30 elever sitter framför en dataskärm? Forskare hävdar att dagens samhälle historiskt sett är det mest bildtäta samhället såväl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15).
e
Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram med foto, film och olika möjligheter till kommunikation genom medier. Där elever kommer in och ut ur bildsalen utan en fläck på kläderna. Således är min starka förhoppning att bild är ett ämne som kommer att få ett högre värde i skolan.
d.
lgr11:
Under den vfu (verksamhetsförlagd utbildning) jag gjort i olika skolor har elever arbetat med dator, där redigeringsprogram och foto varit störta delen och samtidigt analogamaterial som skiss och lera. Det har gett mig en bild av min hemkommuns situation. Vad jag kan utrycka med hög stämma är, att det varit svårt. Framförallt synen på bild som ett traditionellt ämne, där eleven själv tycker att de ska rita, måla eller skulpturerna. Men även datorer som laddar ur, program försvinner och uppkoppling som varit tröga och gör att elever inte får något gjort. Som lärare blev jag en sorts facilitatör som sprang omkring för att få igång tekningen, istället för att vara en pedagog!
7
”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning och målning, även arbeten med keramik”
frågeställning
F
Frågeställningen handlar emellertid om den problematik jag personligen och säkert många andra med mig har känt inför olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pensel möts. Olika verktyg genererar och utvecklar inte samma färdigheter och förändrar även lärosituationen. Det kan vara av intresse att förstå dess skillnader som pedagog.
-Hur påverkas interaktionen när elever använder digitala- kontra analogaverk8 tyg under en bildlektion?
Interaktion: samverkan, samspel; process där grupper eller individer genom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra.
Varför är det då så viktigt att svara på denna fråga, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verktyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Under tre år som lärarstudent har jag förstått att arbetet med människor är en interaktion och dynamik som måste tas på största allvar. Därför är det interaktionen och vad som händer oss människor i mellan som är av vikt för en lyckosam lärosituation.
Den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) miljön. Individens eget tankearbete börjar som faktiska relationer mellan människor (Strandberg)
9
En transform sedan 80-tal svenska samhället 10
Det står i inledningen av regeringskansliets digitala agenda för Sverige, att för 20 år sedan började datorn på allvar komma in i de svenska hemmen. I Lgr.80 står det att ”datakunskap” är obligatoriskt ämne i grundskolan.
Bakgrund
mation let i det Det var ett bra försök men det gav just inget utfall på grund av att pedagoger inte hade tillräckligt med kännedom i datakunskap. På grund av detta och andra skäl kommer inte datorn till förfogande för eleverna utan finns endast i projektform. Formuleringarna förändras i de övergripande målen för grund- och gymnasieskolan i Lgr.11 där digital teknik ska användas som verktyg för skapande. Den digitala kontexten har på djupet förändrat lärosystemet idag. Dessa förändringar genererar olika diskussioner om lärosituationen i skolan för elever och lärare. Frågan är inte om vi ska använda datorer eller ej, frågan är hur och på vilket sätt vi ska nyttja dess fulla kraft? Francesc Pedró som ledde OECD:s projekt New Millen-
nium Learners, menar att det inte är vilket verktyg som helst utan en systemförändrande kraft. Det gör att vi måste omdefiniera läroprocessen i grunden. Inte en lätt match för en som är över 100 år.
11
metod
T채nk dej sj채lv att vara en fluga p책 v채ggen 10
Med egna ögon
fluga på väggen
metod Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelserna i klassrummet ska vara så normala som möjligt. Hur jag ska registrera helhet och del information i salen på bästa möjliga sätt är mycket viktigtiga frågor. Jag hade få chanser att genomföra min observation,det innebar därför absolut focus på vad och hur jag skulle iaktta händelserna i klassrummet. Av den orsaken använde jag ljud- och bildinspelning, foto och loggbok under alla lektioner.
14
En sanning som man uppenbarar med egna ögon, även om den är ofullkomlig, är den värd tio sanningar som man får från andra; förutom att ens kunskap ökar har den också förbättrat ens förmåga att se. (Bjorndal, s.6)
Som en lärare på Uppsala Universitet så enkelt uttryckte sig; vad vet du inte ens om att du inte vet om i ditt undersökningsproblem?
-
o 16
bservationen gjordes på gymnasieelever i Uppsala. På grund av etiska skäl tänker jag icke förmedla vilken skola jag varit på eller vilken lärare som utförde lektionerna. Detta förefaller inte heller vara något behov av för undersökningens trovärdighet. Dock kan jag förmedla att det var en lärarstudent med goda kunskaper i analoga och digitala tekniker i ämnet bild. Det var under två lektioner med 13 respektive 7 elever jag utförde min observation. Klasserna var blandade flickor och pojkar med ett vist övertag av pojkar. Ljud och bildinspelning gjorde jag genom att jag placerade en handkamera på ett ställe i klassrummet, vilket gjorde att jag kunde infinna mig på ett annat ställe för att skriva om händelser i en annan del av rummet. Detta gjorde att jag kunde ta del av en helhet under bearbetningen av innehållet, genom att lägga samman kamera-
upptagningen och mina anteckningar. Detta gav en stor rikedom av detaljer inför min avkodning av materialet. Under tolkningen av materialet tittade jag på filmerna utan ljud för att kunna fånga den ickeverbala kommunikationen på ett så trovärdigt sätt som möjligt. Ordet har i alla tider varit starkare och även kopplat till rationella och logiska värden, medan bilden har varit kopplad till upplevelser och känslor. Dock under de senaste åren med focus på visualisering fått en starkare ställning framförallt i estetiska ämnen (Bjorndal, s. 79). Problem kunde jag finna med viss ljudupptagning, där bakgrundsljud gjorde att jag inte alltid hörde hela diskussioner från elever, där kameran var placerad.
17 kare r a t s t i h lor var c e o d i t a l l a r i all t till ratione a arit h v t r e a d a r h l O kopp ilden b n e n v a slor. ä d n e ä k m och , h rden er oc ä s v l d foe e a v k m e l p n gis till up enaste åre d a l p rkare a s t s e kop d n under sering fått e ka ämnen k c o D etis uali t s s i e v i å t l föral cus p m a r f ng ställni l, s. 79). da (Bjorn
Elevernas uppgift
Uppgiften eleverna fick av läraren bestod att i grupp om fyra till fem elever under en lektion bygga ett hus, med omnejd och interiör om tid fanns. En grupp skulle arbeta med digitala verktyg och de andra grupperna arbetade med analoga. Gruppen skulle även utse en ägare av huset, som skulle bestämma om hur huset skulle se ut. Det skulle behövas samarbete i gruppen och att eleverna klarade av vissa tekniska svårigheter av olika slag. Eleverna i den digitala gruppen skulle använda sig av Mine craft* och den analoga gruppen skulle använda sig av verktyg som tejp, papper, pennor och sax.
18
Minecraft är ett spel som går ut på att bygga olika världar av fyrkantiga byggstenar ungefär som ett virtuellt legoland. Dator digitala redskap Pensel står för analoga verktyg
metod
19
resultat
kon har h채ngt sig
verbal icke verbal
Digital grupp verbal 22
Under den verbala interaktionen tittar inte eleverna på varandra eller mycket sällan och diskussionen följer inte ett linjärt flyt (eller flow). Eleverna förefaller uttrycka sina tankar, utan att tydligt vänta på ett svar. Kommunikationen i den digitala gruppen förefaller att går ut på att vara effektiv. En fråga riktas inte mot någon speciell mottagare, svaret kommer när tiden är inne från någon i gruppen. Det skulle kunna jämföras med anycastmodellen* som används inom internet kommunikation. Sändaren skickar ut sin fråga och får svar från den närmaste topologiska och effektivaste knuten i gruppen. Under presentationen av huset föreföll läraren beskriva vad han såg och ledaren ge medhåll.
- Vill du ha wood eller sandstone?
- Vad gör kon här? - Man kan döda den!
- Den har hängt sig! - Har den hängt sig helt?
Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams f cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sen destination address.)
Analoga gruppen verbal
resultat Normerna för kommunikationen verkar inte vara samma i den analoga gruppen, där diskussionen följer en ordning med frågor, svar, problemformuleringar och diskussion. Det förefaller i vissa fall finnas svårigheter att göra sig förstådd, vilket gör att de tar till andra hjälpmedel som till exempel; skissa på papper, viker papper inför de andra, gör gester och uttryck med både händer, kropp och verbalt. Den verbala kommunikationen synes vara diskussioner mellan två eller flera i gruppen, där konkreta problem inför uppgiften utvecklades och diskuterades i gruppen som helhet. Även peppning från ledaren. Diskussioner om vad som ska göras senare på eftermiddagen eller kvällen förekommer. Under senare delen av processen var det kortare direktiv där eleverna gav varandra olika uppgifter inför slutfasen av arbetet.
from a single sender are routed to the topologint to several nodes, all identified by the same
Under presentationen av huset var det den så kallade ledaren i gruppen som beskrev funktioner, olika utrymmen och gav resten av klassen beskrivning på sådant som inte var synligt. Det var ofta skratt under denna beskrivning både från ledaren och klassen i stort.
23
- asbra! -bra jobbat ! - du kan väll göra de där, du gjorde det så snyggt! -du är ju bra på och rita!
Icke verbala kommunikation
resultat
24
Analog I den analoga gruppen konvergeras blickar mot en central punk vilket är objektet (huset), och samtidigt ser de på varandra. Ansiktsuttryck som till exempel leende, uttryck av känslor som förvåning eller mimik av olika slag är ofta noterade i denna grupp. Även gester som hifive och att röra vid någon är ofta återkommande. I den analoga gruppen rörde eleverna på objektet, de vände och vred, de klistrade dit saker och tog bort och samtidigt diskuterade viss problematik som uppstod. När huset var färdigställt fotade eleverna huset med sina mobilkameror.
”Analogagrupperna sätter sig alltid i en cirkel även om det innebär att sitta på bordet som är rektangulärt, därför kan deras blickar konvergeras”
Däremot följer blickarna i den digitala gruppen parallellinjer, där skärmen och deras objekt (huset, minecraft spelet) är den centrala punkten. I detta fall möts inte blickarna under arbetet. Under nästan hela lektionen i den digitala gruppen har ingen av eleverna haft sina teammedlemmar i siktfältet eller mycket sällan. Vilket dock är nästan helt uteslutet i den digitala gruppen.
Läraren
Icke verbala kommunikation
Digital
”koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i gruppen som hjälpmedel under processen”
Under observationen har inte läraren samma funktion i den digital och den analoga gruppen. Placeringen av datorer gör att läraren har mindre frihet. Detta gör att läraren har svårigheter att få ögonkontakt och även bli hörd i vissa fall. Läraren är även mest tillgänglig för den digitala gruppen där han behövdes för tekniska problem och hjälp till viss förståelse av minecraft.
25
Diskussion
Vi prisar fortfarande v책ra maskiner
Modernatider
Diskussion
,
Det mest iögonfallande och ögonöppnaren inträffade när jag började min observation, var hur datorerna var placerade i raka rader längs väggarna. Det är inget konstigt på grund av tekniska behov av olika slag eller bara för att det är konstruerade på detta vis, det finns en framsida och en baksida. Det är säkerligen en tekniker och inte en pedagog som har bestämt dess placering. Eleverna satt därför med ryggarna mot resten av salen och gjorde interaktion näst intill utesluten med andra elever och läraren. I den digitala gruppen intar eleverna sin plats för att utöva de jobb de har att göra utan att interagera med någon annan eller annat. Vad skulle hända om datorerna hade en annan placering el-
26
ler om eleverna fick samsas om några få datorer? Det var slående hur eleverna näst intill aldrig hade ögonkontakt med sina gruppmedlemmar, och där delen ansågs var uppgiften och inte helheten. Där datorn och spelet bestämmer människans plats och inte tvärtom.
R
esultatet får mig att tänka på den sista stumfilmen i historien Charlin Chaplins ”Moderna tider”. Filmen var den 75:e i ordningen och den han blev mycket kritiserad för, han inte följde med i utvecklingen och gick över till talfilm. Även om filmen handlar om Fordismens intåg i fabrikerna i Detroit under
h en av denstörsta mitten av 1900-talet känns den mycket aktuell just i detta sammanhang. Vi prisar fortfarande våra maskiner till den grad att vi kanske inte ser att de i vissa fall och ganska ofta bestämmer över våra liv på gott och ont. Ett youtub klipp som är värt att se just i denna anda är lanseringen av den nya Appel datorn. Den står ensam på en scen och publiken jublar och applåderar som om den vore en hyllad ledare. Jag måste säga själv att jag är imponerad av denna smarta, eleganta och tunna lilla manick.
Unersökningen gjordes på gymnasienivå med spelet minecraft kontra, penna, papper och sax. Det gör att det inte kan vara en slutsats för allt som har med digital eller analog teknik. Jag kan dock tycka att det kan ge en indikation om den digitala och analoga teknikens uttryck och arbetssätt.
27
Slutanalys
m채nniskans relation till v채rlden
S
Systemförändrande kraft
Slutanalys Människans relation till världen är inte direkt utan indirekt. Relationen är medierad
(Strandberg, s.80).
Rummet? Rummet är en rörlig plats, och behöver inte vara en stillastående struktur. Datorer behöver inte stå i rader. Det kan tänkas vara en något enkel förändring, men det kostar inget att pröva. Det kan hända att eleverna känner en tillhörighet genom att få bestämma om rummets förändring. Dock kan det vara behov av en struktur där elever inte interagerar utan utvecklas på individuell nivå.
V
i såg i resultatet i konstruktionen av pappershusen att eleverna interagerar och hjälper varandra till bästa resultat. De behövde varandra för att utveckla sig själva och genom det även sina gruppmedlemmar. Det var också en komplex uppgift där datorprogrammets något förenklade meny-värld inte kan
och kreativitet?
Interaktion
hjälpa deras förståelse för hur de skulle gå till väga för ett bra resultat, utan där de måste pröva och ompröva, förstå varandra och hjälpa varandra. I en kreativ process är det viktigt att arbetsprocess och produkt sporrar varandra (Strandberg) Interaktion är en viktig ingrediens för en god lärosituation, men behövas kanske inte hela tiden och inte heller mellan fysiska människor. När människor tänker och agerar använder hon verktyg. Det kan handla om ord, mönster, ritningar, pennor m.m. Vårt tänkande och handlande inspireras av verktygen (Strandberg). Vi har här ett verktyg där interaktion kan utnyttjas på andra sätt och kan självklart främja faktakunskap, förståelse, färdighet och slutligen förtrogenhet i ämnet. Det är i den kontexten vi befinner oss, därför skall den också nyttjas.
31
System förändrand kraft För mer än ett halvmillennium sedan, uppfanns tryckeriets konst som starkt förändrade spridningen av kunskap. Denna konst utvecklade den så kallade ” renässans humanismen” vilket var en verksamhet av kulturoch utbildningsreformer. Det var som en motsats till den medeltidaskolan och även en befrielse för mänskligheten. Med den digitala revolutionen i klassrummet kommer vi att uppleva en ny ”virtuell” humanism? Det får våra elever utvisa. Dock får detta inte skuffa undan möjligheten att ar-
beta med material som rinner, kladdar och inte gör som man vill. Som människa har vi behov av känslan för materialet, den som ger ett förhållande till den världen vi lever i. Världen är komplex och rörig inte korrekt och perfekt.
de K
anske bildämnet återigen står inför en förändring som det gjort så många gånger?
K
anske är den systemförändrande kraften en öppning till ett nytt sätt att lära där bildämnet bygger broarna för att förstå det bildtäta samhälle vi lever i idag?
M
en utan interaktion blir ingen smartare!
litteratur och tack till Maria Hazelius 2012 uppsala Universitet
IKT och lärande B
32
Skolverkets rapport 2004 Läroplan fÜr grundskola och gymnasium 2011 och Lgr.80
tack till
Måns, Lars och Finn Fredrik,, Frida Pierre, Gaia, Cesar, Saga och allla IKT elever på Uppsala Universitet
Referens lista
Grupprocesser, S. Stensaasen & O. Sletta, 1996 Det värderande ögat, Cato R. P Bjorndal. 2002 Vygotskij i praktiken,L.Strandberg Nationella utvärderingen av grundskolan Nät sökning : Skolverket, nationell utvärdering 2003. Omvärldsbloggen, Wikipedia och läroplan Lgr.80 och 11, skolverkets rapport 2004, Svenska Akademins ordbok.
33
2004
rderingen lla utvä Natione kolan 2003 ds av gr un hem- och konsumentkunskap, bild, port – och slöjd Huvudrap musik hälsa, idrott och
253 2004 Nationella
Wikipedia
T 253
RAPPOR RAPPORT
Omvärldsbloggen
gen av grun
utvärderin dskolan rt
rappo 2003. Huvud
Skolverket