IL
D
En spännade C-uppsats Förlaget pumpa
ledare fr책gest채llning Bakgrund metod
2
resultat diskussion slutanalys litteratur och tack till
Det var under de två sista terminerna på min bildlärarutbildning som jag kom i kontakt med något nytt, IKT: information kommunikation och teknik. Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av digitalteknik i undervisning. Det var svårt för mig som kommer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgifter. Men ack så roligt, pulsen gick i taket och jag gick igång med störta intresse att photoshoppa, blogga och filma. Nu sitter jag här på IKT utbildningen min tredje termin. Kan jag få dej på kroken?
3
utan en fl채ck p책 kl채derna
Ett bildt채tt samh채lle
Bildämnet har en given förnyelse att genomgå i teknikens datoriserade värld...men hur? Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmässiga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsalen när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möjligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.
ledare I läroplanen för grundskolan står det att elever ska ha förmåga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). I mina ögon kan detta även vara den livboj som bild behöver för att överleva. Men, hur går detta till i praktiken? Vad händer när 30 elever sitter framför en dataskärm? Forskare hävdar att dagens samhälle historiskt sett är det mest bildtäta samhället såväl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15). Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram med foto, film och olika möjligheter till kommunikation genom medier. Där elever kommer in och ut ur bildsalen utan en fläck på kläderna. Således är min starka förhoppning att bild är ett ämne som kommer att få ett högre värde i skolan.
Under den vfu (verksamhetsförlagd utbildning) jag gjort i olika skolor har elever arbetat med dator, där redigeringsprogram och foto varit störta delen och samtidigt analogamaterial som skiss och lera. Det har gett mig en bild av min hemkommuns situation. Vad jag kan utrycka med hög stämma är, att det varit svårt. Framförallt synen på bild som ett traditionellt ämne, där eleven själv tycker att de ska rita, måla eller skulpturerna. Men även datorer som laddar ur, program försvinner och uppkoppling som varit tröga och gör att elever inte får något gjort. Som lärare blev jag en sorts facilitatör som sprang omkring för att få igång tekningen, istället för att vara en pedagog!
”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning och målning, även arbeten med keramik”
frågeställning
F
rågeställningen handlar emellertid om den problematik jag personligen och säkert många andra med mig har känt inför olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pensel möts. Olika verktyg genererar och utvecklar inte samma färdigheter och förändrar även lärosituationen. Det kan vara av intresse att förstå dess skillnader som pedagog.
-Vad händer med interaktionen i bildsalen när digitala verktyg används och tra8 ditionella verktyg har mindre betydelse?
Interaktion: samverkan, samspel; process där grupper eller individer genom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra.
Varför är det då så viktigt att svara på denna fråga, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verktyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Under tre år som lärarstudent har jag förstått att arbetet med människor är en interaktion och dynamik som måste tas på största allvar. Därför tror jag att det är interaktionen och vad som händer oss människor i mellan som är av vikt för en lyckosam lärosituation.
Den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) miljön. Individens eget tankearbete börjar som faktiska relationer mellan människor (Strandberg)
9
M채nniskans relation till v indirekt. Relationen 채r me
Bakgrund
v채rlden 채r inte direkt utan edierad (Strandberg, s.80).
metod
10
intervju fluga p책 v채ggen
med
bildl채rare
resultat
resultat
Traditionell
”Analogagrupperna sätter sig alltid i en cirkel även om det innebär att sitta på bordet som är rektangulärt, därför kan deras blickar konvergeras”
Digital
”I den digitala gruppen koncentrera eleverna sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i gruppen som hjälpmedel under processen”
Diskussion
Slutanalys
Slutanalys M채nniskans relation till v채rlden 채r inte direkt utan indirekt. Relationen 채r medierad
(Strandberg, s.80).
Rummet?
Interaktion ? t e t i v i t a e r k h c o I en kreativ process är det viktigt att arbetsprocess och produkt sporrar varandra (Strandberg) Interaktion är en viktig ingrediens för en god lärosituation, men behövas kanske inte hela tiden och inte heller mellan fysiska människor. När människor tänker och agerar använder hon verktyg. Det kan handla om ord, mönster, ritningar, pennor m.m. Vårt tänkande och handlande inspireras av verktygen (Strandberg). Vi har här ett verktyg där interaktion kan utnyttjas på andra sätt och kan självklart främja faktakunskap, förståelse, färdighet och slutligen förtrogenhet i ämnet. Det är i den kontexten vi befinner oss, därför skall den också nyttjas.
litteratur och tack till
Maria Hazelius Forthomme 2013 uppsala Universitet
Bild och media
Skolverkets rapport 2004 Läroplan fÜr grundskola och gymnasium 2011 och Lgr.80
Referens lista
Grupprocesser, S. Stensaasen & O. Sletta, 1996 Det värderande ögat, Cato R. P Bjorndal. 2002 Vygotskij i praktiken,L.Strandberg Nationella utvärderingen av grundskolan Nät sökning : Skolverket, nationell utvärdering 2003. Omvärldsbloggen, Wikipedia och läroplan Lgr.80 och 11, skolverkets rapport 2004, Svenska Akademins ordbok, regeringskansliets digitala agenda för Sverige,
2004
rderingen lla utvä Natione kolan 2003 ds av gr un hem- och konsumentkunskap, bild, port – och slöjd Huvudrap musik hälsa, idrott och
253 2004 Nationella gen av grun
utvärderin dskolan rt
rappo 2003. Huvud
Wikipedia Regeringskansliets digitala agenda
T 253
RAPPOR RAPPORT
Omvärldsbloggen
Skolverket