BraVå

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

BraVås kvalitetskrav hjälp i äldrevården | sidan 2 Årets hedersutmärkelse gick till Örebro | sidan 4 ”Ett gott liv varje dag” på Tapiren i Kristinehamn | sidan 8 Ökad kunskap höjer kvaliteten i äldreomsorgen | sidan 10

Munhälsa och livskvalitet hänger ihop Sidorna 2, 6 och 7

MEDFÖLJER SOM BILAGA I SVENSKA DAGBLADET, OKTOBER 2010.

ANNONS

2

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

BraVås kvalitetskrav

FÖRENINGEN BRAVÅ BILDADES I FEBRUARI 2001 i vetskap om att man bäst åstadkommer en bra vård och omsorg i samverkan mellan de olika berörda parterna. Det krävs samsyn om de olika målen, inte bara i mötet med äldre på de olika arbetsplatserna, utan även på övergripande nivå. BraVå har tagit fram 17 kvalitetskrav som vänder sig till alla som har intresse av äldres vård och omsorg, exempelvis den enskilde äldre, dennes närstående, beslutsfattare och vårdpersonal. Du kan läsa om kraven i en kortversion på denna sida.

1 Värdigt bemötande Bygger på den enskildes integritet, vilja och erfarenheter.

3 Individuell planering Den äldres livserfarenheter ligger till grund för planeringen av vården.

en viktig del av livskvaliteten för äldre

4 Aktivering och rehabilitering Bygger på att ge den äldre möjligheter att själv kontrollera sin livssituation och få delta i meningsfull aktivering.

5 Boendemiljö Den fysiska miljön ska ge den boende möjligheter att knyta an till tidigare upplevelser.

BRA VÅRD? VAD ÄR DET? De flesta av oss förutsätter att vi får ett proffsigt och respektfullt bemötande när vi söker vård. Men ibland fungerar inte allt riktigt som vi vill och som det borde. När vi kommer upp i åren och behöver extra stöd från samhället vill vi såklart bli bemötta med respekt, omtanke och professionalitet. Det var en av anledningarna till att föreningen BraVå startades. Nästa år firar BraVå tio år och BraVås riktlinjer används idag av vårdgivare, vårdtagare som kompetensutveckling för äldrevårdens yrkesgrupper, för anhöriga som utbildningsmaterial och ibland som underlag för upphandlingar.

I år har föreningen BraVå valt att särskilt uppmärksamma munhälsan hos äldre, både för att det är ett viktigt område som alltför sällan diskuteras och för att Bravå vill visa att trenden faktiskt är positiv. Med anledning av årets tema har föreningen reviderat och uppdaterat riktlinjerna för MunBraVå®.

6 Mat och dryck samt måltidsmiljö Mat och måltidsmiljön ska vara anpassad till personens förutsättningar och varje person ska kunna välja vad man vill äta.

7 Mun- och tandhälsa Att känna sig ren, fräsch och lukta gott är en självklarhet för livskvalitet och allmänt välbefinnande!

8 Hörsel Samtal ska föras med den äldre på dennes villkor och den äldre ska få de hjälpmedel som behövs.

9 Sexuell hälsa Varje människa som fortfarande har glädje av sin sexualitet ska kunna ha det, oavsett ålder eller hälsa.

BraVås kvalitetskrav® handlar om att både uppfylla rent praktiska behov som att servera god och näringsriktig mat, och att bemöta den äldre med en respekt och förståelse för personens bakgrund och egna vilja.

Läkemedelshantering

All vårdpersonal måste ha kunskaper om aktuella läkemedel, deras effekter och orsakerna till den äldres läkemedelsbehandling. Personen själv ska vara delaktig.

11

Sömn, oro och ångest

Smärta

Inkontinens

Ingen ska behöva skämmas för hur kroppen fungerar och den som har behov av hjälpmedel ska få det.

14

Trycksår

Trycksår ska inte förekomma och det ska finnas riktlinjer för prevention av trycksår.

15

Fall och fallskador

Varje äldre ska riskbedömas och vården och vårdmiljön ska anpassas för att undvika att den äldre faller.

16

Demens

Alla symtom på demens måste utredas, eftersom det har visat sig att omkring 20 procent av dem som betraktas som dementa har behandlingsbara sjukdomar. Närstående till en demenssjuk ska få stöd att hantera detta.

17

Att trivas och må bra – det är en rättighet för alla våra äldre att få känna varje dag.

Annika Wåhlin Ordförande BraVå

Vi behåller våra tänder allt längre och det finns enkla sätt att förlänga tändernas livslängd, även längre upp i åldrarna. Att det är möjligt visar bland annat 94-åriga Rut på sidan 6 som fortfarande har de flesta tänderna kvar och i gott skick. Som äldre med funktionsnedsättningar kan det vara svårt att upprätthålla en god munhygien utan hjälp från anhöriga och vårdpersonal.

Det som krävs är ett nära samarbete mellan omvårdnadspersonal och tandvården. Det finns även möjlighet att göra undersökningen hemma hos den äldre.

Fortfarande saknar tyvärr alltför många inom äldrevården relevant utbildning. Det finns knappast något annat omsorgsområde där det är okej och normalt att inte ha utbildning, men inom äldrevården är fortfarande alldeles för många helt outbildade.

Här kan kvalitetskraven fungera som en hjälp och vi på föreningen BraVå ser fram emot en höjning av utbildningsnivån och statusen på vårdyrket.

Att den äldre i möjligaste mån inte ska uppleva smärta och att smärtan tas på allvar även i de fall som man inte kan påvisa någon orsak.

13

vad bra vård innebär och hur inställningen hos personal som vårdar bör vara. BraVås kvalitetskrav® handlar om att både uppfylla rent praktiska behov som att servera god och näringsriktig mat, och att bemöta den äldre med en respekt och förståelse för personens bakgrund och egna vilja. Att ha en dialog mellan personal, vårdtagare och eventuella anhöriga är det allra viktigaste i detta.

Tillsammans har vi de bästa förutsättningarna att finna ett upplägg som den äldre känner sig nöjd och bekväm med. Då kan vi skapa ett värdigt, innehållsrikt och meningsfullt liv för fler äldre.

Förutom att vi rapporterar från en tandläkarmottagning och pratar med en tandhygienist och en dietist, så ger vi i den här tidningen också exempel på hur personalen arbetar på några av landets bästa äldreboenden. Tapiren är ett boende vi ofta och gärna berättar om. Här har man skapat en hotellkänsla som fått de boende att känna sig både delaktiga och väl omhändertagna.

En av de boende är Eivor Holm som själv fick jobba hårt för att få komma till Tapiren. Hon trivs numera fantastiskt bra och känner sig inte längre så ensam.

Foto: Helene Grynfarb

Att den äldre har rätt att sova, följa sin dygnsrytm och vakna utvilad, och få hjälp att hantera oro och ångest.

12

Medlemsorganisationer i föreningen BraVÅ: Akademikerförbundet SSR, Attendo Care, Audionomerna, Carema, Dietisternas Riksförbund, Folktandvården Stockholms län AB, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Kommunal, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Norlandia Care, Pensionärernas Riksorganisation, SKTF, Stora Sköndal, Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Tandhygienistförening, Vårdförbundet

Munhälsan

2 Delaktighet Den äldre ska delta i planeringen av sin egen vård och närstående ska ses som en resurs.

10

ANNONS

Bra vård omfattar många områden BraVå beskriver vad som kännetecknar god vård och omsorg för äldre. Föreningens kvalitetskrav® vänder sig till alla som har ett intresse av äldres vård och omsorg och särskilt till den enskilde äldre, samt dennes anhöriga, beslutsfattare och vårdpersonal.

Innehållet utgår från ett humanistiskt synsätt och bygger på en grundsyn om alla människors lika värde med rätt till självbestämmande och en integritetsbevarande vård.

Föreningen BraVå har tagit fram hela 17 punkter med krav på

Livets slutskede

Bra vård i livets slutskede innebär bland annat att den äldre har rätt till god livskvalitet den sista tiden i livet, har rätt att välja var han/hon vill vårdas och dö, och få en värdig död.

Bilagan ges ut av föreningen BraVå, oktober 2010.

Frågor om innehållet besvaras av BraVås sekretariat: brava@vardforbundet.se www.bravard.se Ingridh Holmér handläggare

Margot Bodén webbansvarig

-makes you visible

Projektledare:

Redaktörer: Text:

vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Anders Söderberg 0736-99 11 89 anders.soderberg@marknadsmedia.se Mats Hellström, Anders Post Anders Post

Grafisk form: Omslagsfoto: Repro: Tryck:

Anna Hammarbäck Heidi-Kristin Andersson /bildarkivet.se JMS V-tab

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

Vi hjälper dig som har speciella behov vid tandläkarbesöket Medicinsk tandvård på Folktandvården i Stockholm är mycket erfarna att hjälpa dig som har speciella behov som ålderdom, sjukdom eller funktionshinder. Du som behöver extra tid, vård och omtanke vid dina tandläkarbesök. För en rullstolsburen kan det vara besvärligt att komma upp i tandläkarstolen. Andra kan ha problem att öppna munnen. Olika utmaningar ställer krav på personalens kompetens.

Folktandvården har även tandläkare specialiserade på att utföra proteser, bryggor, tandkirurgi med mera. Även unga och friska behandlas.

Ingen behöver remiss. Vi vill att alla, unga som gamla, ska känna sig trygga och få ett professionellt omhändertagande, inte bara när det gäller tandvård. Hos oss får det ta tid. Vi vet hur vi bäst underlättar för såväl personer med funktionsnedsättning som sjuka.

De Àesta kliniker ligger i sjukhuslokaler. Det innebär ökad säkerhet för kunderna då tandvårdspersonalen kan ha ett nära samarbete med vårdpersonalen.

Folktandvården Medicinsk Tandvård!

En del mediciner och sjukdomar ökar riskerna vid tandvårdsbehandling vilket tandläkare utanför den medicinska tandvården inte alltid har kunskap om. Vi vet hur mediciner och sjukdomar påverkar munhälsan. Vi kan ge råd hur du undviker risker och minimerar bieffekter.

Den som har rätt till nödvändig tandvård betalar för tandvården enligt sjukvårdstaxan och omfattas av högkostnadsskyddet.

Medicinsk tandvård samarbetar med Folktandvårdens övriga klinker som alla är anpassade för kunder med funktionsnedsättning.

Här hittar du oss!

Sabbatsbergs sjukhus, tel 123 153 20 Danderyds sjukhus, tel 123 162 60 Bromma sjukhus, tel 37 93 21 Stora Sköndals Sjukhus, tel 605 08 16 Läs gärna mer på www.folktandvardenstockholm.se

3

4

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün Bravü

ANNONS

FÜreningen BraVüs Hedersutmärkelse 2010 – BraVü-styrelsens motivering

Hedersutmärkelse till Dagrehab i Örebro FÜreningen BraVü delar varje ür ut en hedersutmärkelse fÜr att uppmärksamma verksamheter som arbetar i BraVüs anda, vilket innebär god vürd och omsorg fÜr äldre. Åtta verksamheter var nominerade 2010, och av dem gick hedersutmärkelsen till Dagrehab Markbacken i Örebro kommun.

HARRIET ÖHNELL ÄR ÄVEN kÜsamordnare fÜr dagrehab inom Vürd & Omsorg Väst. – Tillsammans med en underskÜterska, som är kontaktperson, gÜr jag alltid hembesÜk hos dem vi tar emot pü rehab. Det här är ett viktig fÜrsta mÜte där vi i lugn och ro kan samtala och se hur den äldre har det i sin vardag. Vi diskuterar individuella mülsättningar och vad patienten

Foto: August Ă…berg

ILL MARKBACKEN KOMMER man tvü dagar i veckan och für rehabilitering genom olika former av träning. De esta är äldre som har eget boende och behÜver träning exempelvis efter en stroke, en fraktur eller fÜr att allmäntillstündet är sänkt efter nügon sjukdom. Helt enkelt personer som inte längre klarar sin vardag fullt ut. – Här ingür patienten i en grupp med ütta personer, berättar Harriet Öhnell som är arbetsterapeut. Hon tillhÜr rehabteamet som ocksü bestür av tre underskÜterskor och sjukgymnast frün primärvürden.

vill fÜrbättra. Ja, patient fÜrresten – vi brukar kalla dem gäster när de är pü rehab, säger Harriet Öhnell.

När gästerna kommer till Markbacken fÜrsta güngen sü träffar de rehabteamet och gür igenom den individuella Harriet Öhnell, arbetsterapeut träningsplanen. Rehabiliteringen pügür ungefär ütta veckor. Efter sex veckor är det utvärdering. Behoven och mülen kan se väldigt olika ut – alltifrün att själv klara sina toalettbesÜk, till att kunna gü till affären och handla.

DAGEN PĂ… MARKBACKEN BĂ–RJAR med ďŹ ka och sedan har man gruppgymnastik. Därefter vid-

tar olika individuella aktiviteter, som styrketräning, kondition och balansträning i olika verksamheter, exempelvis i kÜket. – Den sociala gemenskapen är viktig, man peppar varandra, säger Harriet Öhnell. Münga für nya bekanta och det kan kännas trükigt att skrivas ut. Men vi släpper ju ingen utan att vi ser att det gür bra och att behandlingsplanen kan fortsätta hemma med olika hjälpinsatser.

Ofta kommer vüra gäster tillbaka fÜr ytterligare rehabilitering.

Vilka resultat kan ni se? – Münga blir starkare och har efter rehabperioden mycket stÜrre fÜrmüga att mer självständigt klara av att bo kvar hemma. Det känns meningsfullt att fü fÜlja en person frün det fÜrsta hembesÜket hela vägen framüt och se märkbara resultat, säger Harriet Öhnell.

Hur kändes det att fü hedersutmärkelsen av BraVü? – Det var väldigt roligt, en bekräftelse pü att det vi gÜr är bra. Det stimulerar oss att utveckla verksamheten ännu mer med nya aktiviteter och träningsmodeller. Nu ska vi till exempel besÜka tvü olika dagverksamheter i Stockholmstrakten och fÜrhoppningsvis fü med oss nügra goda idÊer som kan leda till en vidareutveckling i vür verksamhet.

Norlandia cares‌ Norlandia Ca re är en av Sk andinaviens frä lOGUHRPVRUJ R msta omsorg FK SDWLHQWKRWH skoncerner. Vi OO 9nU RPVlWWQ är verksamm DQVWlOOG LQJ I|U a inom D 9L lU L HQ SH YDU PLOMRQ ULR G DY HU RFK YL KDU WR VWDUN WLOOYl[W R 7LOO YnU GLYLVLRQ WDOW FK EHK|YHU G LQRP lOGUHER lUI|U I|UVWlUND HQGH L 6YHULJ RUJDQLVDWLRQH H V|NHU YL QX Q

Regionchef No

rd

.YDOLÂżNDWLRQH

U ng pü universit et eller hÜgsko ‡ Bred er le nivü. farenhet av le da rskap, ekonom ‡ Tydlig i och kvalitets fÜrmüga att sa arbete. mspela, utfÜra motiverande ledarskap, at t uppnü resu ltat genom an ‡ Arbeta dra. mülfokuserat. ‡ Utbildni

Arbetsomrüde t är att starta , utveckla oc 1RUODQGLDV Q\ h fÜlja upp D RFK EH¿QWOL JD lOGUHRERH Professionellt QG H L 0HOODQVYH samarbete m ULJH ed uppdragsgi Bidra till tillväx vare och kund t och utvecklin er. g av omsorg oc i Sverige och h vürd Norlandia Ca re.

Rekrytering sk er fortlĂśpande .

Senast ansĂśkn ings dag 11 No vember FĂśr ytterligare information, kontakta Divi sionschef Cecil ia Karlsson Tfn 0320- 43 0006 0RELO

HOOHU S n cecilia.karlsson @norlandiaca re.se

PĂĽ Dagrehab Markbacken är individen och dennes perspektiv mycket tydligt i fokus. Redan innan vistelsen pĂĽ Dagrehab pĂĽbĂśrjas den individuella planeringen. Vid ett hembesĂśk ges individen mĂśjlighet att bland annat beskriva sina egna mĂĽl med rehabiliteringen. Under den ca ĂĽtta veckor lĂĽnga vistelsen pĂĽ Dagrehab utgĂĽr rehabiliteringen frĂĽn en individuell plan som upprättas gemensamt med den enskilde, där dennes livsberättelse, fĂśrmĂĽgor och mĂĽl är utgĂĽngspunkten. Den enskilde deltar ocksĂĽ i den kontinuerliga uppfĂśljningen av de uppsatta mĂĽlen och innan utskrivningen sker, planläggs de olika alternativ som ďŹ nns fĂśr att pĂĽ bästa sätt bibehĂĽlla upptränade fĂśrmĂĽgor.

FÜreningen BraVü vill genom Hedersutmärkelsen uppmärksamma Dagrehab Markbackens arbete där den enskilde äldres delaktighet i hela rehabiliteringsprocessen är central.

Övriga nominerade verksamheter • Carema Kastanjens Demensboende, LinkÜping • Carema Äldreomsorg, Sjätte Tvärgatan 26, Gävle, demensboende • Dagrehab Markbacken Örebro kommun, Dagvürd och Demensdagvürd • Folktandvürden Bromma sjukhus • Norlandia Care Tapiren, Kristinehamn, omfattande omvürdnadsbehov, demens • RÜnngürdens gruppboende, Pajala kommun, demens • SjÜjungfruns demensboende, Umeü kommun • Storängsenheten SÜderkÜping, Geriatri och Äldreomsorg i Sverige (AB), demens

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

Solna visar vägen: Kvalitet skapas i vardagen

Foto Johanna Wulff

Solna stad lägger mycket tid och arbete på att följa upp kvaliteten i vård och omsorg tillsammans med entreprenörer och den egna verksamheten. Genom att ställa höga krav i upphandlingen, ställer vi också krav på oss själva när det gäller att följa upp, säger Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Solna Stad har valt att behålla äldreboendet Skoga i egen regi, ett kommunalt alternativ till de privata. Äldreboendet Skoga, ligger i vacker miljö på Jungfrudansen i Solna. Här bor 100 personer, många har utsikt över Ulvsundasjön.

Trädgården, som sköts av en trädgårdsmästare används dagligen, året runt, för stimulans, upplevelser och underhållning. Här finns örtagård, lusthus, boulebana och en fruktträdgård. Verksamhetschefen Mia Thorn Lundquist uppmuntrar det som sker spontant och som ger guldkant åt de äldre. Som att baka en äppelkaka av trädgårdens egna frukter.

- Det blir alltid trevliga samtal över något nybakat, säger hon.

På Skoga tar man tillvara på de resurser man har. Trädgårdscafé blir kulturcafé när personalen tillreder något från sitt hemland, håller ett föredrag eller visar en dans. Skoga arbetar med att hitta sin egen profil. Man har frågat de äldre vad de vill göra: aktiviteter som innebär att jag blir lyssnad på, är deras självklara svar.

- Vi kommer att arbeta med våra aktiviteter så att det blir bra möten mellan människor.

Att de äldre blir lyssnade på, istället för att de bara ska lyssna till andra. De har så mycket att berätta men ofta ingen att prata med, säger verksamhetschef Mia Thorn Lundquist.

Boenden med intresseinriktningar Sedan den 1 mars har Solna profilerade äldre-

boenden vilket innebär att de äldre kan välja boende utifrån personliga intressen. Den som blir beviljad ett boende har ett stort utbud att välja mellan allt från konst, till matupplevelser och trädgårdsskötsel.

Idén om profilerade boenden har arbetats fram av de lokala pensionärsföreningarna tillsammans med politiker och tjänstemän.

Makten förskjuts till de äldre Solna har tagit fram kvalitetsgarantier både för boenden och för hemtjänst. Garantierna är skrivna så att de ska vara så konkreta och tydliga som möjligt och visa vad den äldre kan förvänta sig av boendet.

Mia Thorn Lundquist tycker att det är bra med kvalitetsgarantier.

- Ska det bli bra är det viktigt att förväntningarna stämmer överrens med verkligheten, säger hon.

Tanken bakom kvalitetsgarantierna är att makten ska förskjutas till de äldre. Kvalitetsgarantierna ställer krav på alla äldreboenden i upphandlingen men även i uppföljningen.

Krav på goda måltider Det är inte bara Solnas boenden som har kvalitetskrav, utan även maten och måltider. na. Kraven har arbetats fram tillsammans med de boende själva i gruppdiskussioner på alla boenden.

De åsikter och synpunkter som kom fram har sedan omvandlats till en policy med kvalitetskrav för mat och måltider. Policyn

är inte en pappersprodukt utan ett levande dokument med flera användningsområden. Vid upphandlingen av ny matentreprenör på Skogas restaurang användes den policy som bland annat de boende på Skoga varit med och tagit fram.

Det skall vara lätt att göra rätt Policyer och värdegrunder i alla ära, men Solnas styrka är arbetet med strukturerad uppföljning av verksamheterna. För detta krävs en tydlig organisation och tydliga rutiner.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annette Arnkil, som tillsammans med kvalitetsansvarig för boenden, ansvarar för tillsyn och avtalsuppföljning, ser sin roll mer som en rådgivande funktion.

- Vi kan säga att boendena ska upp till en viss kvalitetsnivå men hur ska de komma dit?

Det handlar inte bara om att säga hur folk ska göra utan också vara beredda på att stötta verksamheten att komma dit, säger hon.

Solna arbetar med både tillsyn och uppföljning i samverkan med entreprenörerna.

Devisen här är: inga pekpinnar!

- Vi driver förbättringarna tillsammans, säger Annette Arnkil.

För mer information www.solna.se/aldreomsorg

5

6

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

Bättre kunskap om munhälsa ökar äldres livskvalitet Äldre människor behöver göra tandläkarbesök oftare än yngre. Mediciner påverkar tänder och tandkött, men även slarvig tandskötsel, enligt tandläkaren Jenna Pekmic vid den medicinska Folktandvården på Sabbatsbergs sjukhus. Hon efterfrågar mer utbildning för vårdpersonal när det gäller äldres munhälsa.

JUKHUSTANDLÄKAREN JENNA Pekmic och sköterskan Margarita San Martin har fullt upp med äldre patienter under förmiddagarna. Patienterna kommer med färdtjänst i en strid ström till Folktandvården på Sabbatsbergs sjukhus. Men här råder ingen stress, alla får ett varmt och lugnt mottagande och den tid de behöver.

DE FLESTA AV PATIENTERNA kommer från äldreboenden runt om i stan. Jenna Pekmic kommer själv från Sarajevo och har bott i Sverige i sjutton år. Under sina tio år inom medicinsk tandvård har hon lyckats bygga upp ett nära samarbete med vårdpersonalen på de äldreboenden som patienterna kommer ifrån. Det märks att Jenna Pekmic även känner sina åldriga patienter väl. I väntrummet är det glada miner och relationen med tandläkaren känns trygg.

– Det kan ta sin tid att bygga upp ett förtroende, säger Jenna Pekmic. Munnen är ju ett privat område och många gamla, särskilt dementa, kniper gärna ihop första gången.

Så man får lirka och ta det lugnt, ibland krävs ett antal besök innan rädslan släpper.

I början tyckte jag att det här var svårt, men nu har vi byggt upp rutiner och har inga som helst problem ens med de ”svåraste” fallen.

Jenna Pekmic och Margarita San Martin.

JENNA PEKMIC ÄR OFTA UTE på äldreboenden och informerar om hur vårdpersonalen ska sköta de gamlas tänder. Hon tycker att det brister ganska mycket när det gäller kunskap om tandvård för äldre.

– Byte av personal och för lite tid är också

orsaker till att äldres tänder inte sköts på rätt sätt. Har man till exempel implantat så behövs kanske femton minuters rengöring på kvällen, mot några minuter om det handlar om en helprotes som kan tas ut och rengöras. Tyvärr verkar det som att tänderna ofta kommer i andra hand när allt annat ska göras. Om de äldres tänder sköts på rätt sätt så slipper de mycket lidande och behöver inte komma till tandläkaren så ofta.

Tyvärr verkar det som att tänderna ofta kommer i andra hand när allt annat ska göras.

JENNA PEKMIC MENAR ATT den uppsökande tandvården bör utökas. Genom offentlig upphandling har Folktandvården för närvarande ansvar för den uppsökande tandvården för äldre, vilket innebär att tandläkare, tandsköterska och tandhygienist besöker äldreboenden och gör munhälsobedömning.

I samband med besöket har man utbildning av personalen på äldreboendet.

– Det här är en landstingsfinansierad verksamhet. På grund av ständigt byte av omvårdnadspersonal borde utbildningen utökas från en gång om året till två gånger per år. Det skulle förbättra munhälsan hos de äldre avsevärt, säger Jenna Pekmic.

EN AV PATIENTERNA DENNA förmiddag är Rut Falk som bor på äldreboendet Solbacken på Kungsholmen. Rut är 94 år och har de flesta av sina tänder i behåll. Med ett stort skratt hälsar hon på Jenna och Margarita i väntrummet. Hon tycker att det känns väldigt bra att få komma till Folktandvården och få sina tänder omsedda.

– De sitter i alla fall kvar från gång till gång, skämtar hon. Själv borstar hon tänderna morgon och kväll med en vanlig tandborste.

NÄR RUT FALK ÄR FÄRDIG väntar nästa patient på sin tur och chauffören från färdtjänsten står beredd att ta med Rut tillbaka till Solbacken.

VILKEN ÄLDREVÅRDSFRÅGA ÄR VIKTIGAST JUST NU?

Guy Lööv:

Foto: Viveka Sandberg

Vi har frågat Sam Sandberg, ordförande för Svenska Kommunalpensionärernas förbund (SKPF) och Guy Lööv, Pensionärernas Riksorganisation (PRO).

Patienten Rut Falk tas om hand och får sina tänder omsedda av sköterskan Margarita San Martin.

Foto: August Åberg

– Kommuner och landsting måste satsa mer på samverkan inom vård och omsorg om äldre med de största behoven. PRO har tillsammans med olika yrkesgrupper som är verksamma inom dessa områden tagit fram en plattform för hur denna samverkan ska byggas upp i team runt den enskilde. Här finns många olika yrkesgrupper involverade, som till exempel logopeder, sjukgym-

naster, dietister, sjuksköterskor och läkare. Idag fungerar inte den samverkan som behövs för en god vård och omsorg. Det leder till att den enskilde inte alltid får den hjälp och de insatser som han eller hon behöver. Många onödiga akutintagningar skulle kunna undvikas om samordningen fungerade bättre. Det är något som kan spara mycket lidande för den enskilde och även vara mer kostnadseffektivt för samhället.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

God munhälsa höjer livskvaliteten. Här instruerar tandhygienisten Karin Andersson en av sina patienter vilken tandborste som bör användas för att rengöringen ska bli effektiv. Foto: August Åberg

Dålig tandskötsel kan ge undernäring Löständer börjar snart bli ett minne blott. Allt fler äldre har sina egna tänder i behåll eller så har man inplantat. Men denna utveckling ställer krav på noggrann rengöring av tänderna och på den mat som serveras. Här berättar Karin Andersson, tandhygienist, och Kerstin Österberg, dietist, om sina erfarenheter.

KARIN ANDERSON ÄR TANDHYGIENIST och arbetar med medicinsk tandvård på Folktandvården Stora Sköndal.

– Många har numera sina egna tänder kvar eller inplantat. På det viset ser det bättre ut i munnen, men det ställer också större krav på att hålla rent, vilket många äldre inte klarar själva, säger Karin Andersson. Särskilt implantaten behöver noggrann rengöring, och jag märker att vårdpersonalen inte alltid hinner med – eller har kunskap om hur det ska göras.

DET ÄR VANLIGT ATT ÄLDRE tar mediciner med biverkningar som exempelvis muntorrhet.

Feber, minskad vätsketillförsel, inaktivitet och munandning är andra faktorer som kan ge muntorrhet och därmed karies och inflammationer i munhålan.

– Vi upptäcker mycket genom vår uppsökande verksamhet, säger Karin Andersson, som själv har ett stort distrikt söder om stan där det bor flera tusen patienter. Vi gör en snabb munhälsobedömning och hittar ofta människor som har tandvärk eller andra problem som de inte har haft förmågan att själva kommunicera. I vissa fall kan det vara beläggningar i munnen som gett problem med lungor och luftvägar.

KERSTIN ÖSTERBERG ÄR DIETIST och arbetar med äldre människor. Hon har gjort ett antal så kallade måltidsobservationer på äldreboenden där hon även har utbildningar med personalen. Besöken genomförs på Östermalm inom projektet Maten i Fokus.

– Problem att tugga är väldigt vanligt hos äldre som har dålig munhälsa, säger Kerstin Österberg. På så vis väljer man bort vissa svårtuggade livsmedel som kött och grönsaker och får ett felaktigt näringsintag, vilket i

sin tur kan ge undernäring. God munhälsa är alltså en mycket viktig del av livskvaliteten.

– Att maten har rätt konsistens är nödvändigt, menar Kerstin Österberg. Äter man lite och ofta så ökar chansen att man får i sig tillräckligt med näring. Men risken med att äta lättuggad mat sex gånger om dagen är i sin tur att man kan få karies. Det gäller att ha en balanserad kost och bra näringsrika mellanmål. Kaffe och kaka är definitivt inget bra mellanmål.

PÅ DE ÄLDREBOENDEN DÄR Kerstin Österberg varit ute och informerat personalen brukar det bli klara förbättringar när det gäller kost och näring.

– Personalen blir mer medveten och slutar till exempel att servera saft, som inte är en bra måltidsdryck, säger hon. Mjölk däremot ger ett bra näringstillskott, inte minst för tänderna. Ett tips är att avsluta måltiden med en liten bit hårdost, vilket uppskattas av de äldre. Forskning visar att ostbiten minskar risken för att karies bildas.

TIPS FRÅN TANDHYGIENISTEN • Borsta tänderna morgon och kväll – använd alltid fluortandkräm • Gör rent mellan tänderna med tandsticka, tandtråd eller mellanrumsborste • Drick vatten när du är törstig • Använd extra fluor om du ofta får karies (fluorsköljning, tabletter eller tuggummi)

TIPS FRÅN DIETISTEN Ät tre huvudmål om dagen: frukost, lunch och middag. Dessutom två till tre mellanmål.

Om aptiten sviktar eller om man äter små portioner ska maten vara energirik, vilket innebär helfeta produkter – ej lättprodukter.

Sam Sandberg: – En fråga som jag tycker kom bort i valet är personalrekrytering inom äldrevården, där de anställdas åldersstruktur är ganska hög. Detta betyder att stora personalgrupper slutar inom en snar framtid. En undersökning visar att det kommer att fattas ca 65 000 anställda inom äldrevården år 2030, om vi inte gör något åt rekryteringen. Samtidigt ökar antalet åldringar markant de närmaste tjugo åren. Vi måste alltså få unga människor att söka till äldreomsorgen, genom att göra dessa arbeten mer attraktiva utbildningsmässigt och lönemässigt.

Partille satsar på

omvårdnaden Partille kommun har under de senaste åren påbörjat flera satsningar för att öka kvaliteten inom äldreomsorgen. Det handlar bland annat om kompetenshöjning av personal, konstnärlig hjälp och en amerikansk förändringsmetod.

Validering av undersköterskor Kommunen påbörjade under 2010 en kompetenshöjning av personalen, med målet att samtliga vårdanställda ska inneha minst en undersköterskeutbildning. Verksamhetsutvecklare Lena Sjöö ser det både som en kvalitetsgaranti och en belöning för trogna medarbetare.

– Genom detta tror vi att vi höjer kvaliteten inom äldreomsorgen. I samarbete med Meritea AB och GR-regionen använder vi oss av något som kallas validering.

Vi tittar på kunskaperna hos våra anställda och stämmer av detta med målen i omsorgsprogrammet.

En pilotgrupp har redan genomgått validering och nu planeras en ny omgång till våren.

– Valideringen är anpassad till individens förkunskaper. Men även handledarna får en speciell utbildning för att kunna guida validanterna.

TILLT – att se saker ur en annan synvinkel Alla som jobbat på samma arbetsplats en längre tid vet att det är lätt att bli hemmablind. Under våren påbörjade Partille ett samarbete med TILLT, en organisation som med hjälp av konstnärlig kompetens hjälper människor och företag att utvecklas. Genom metoden Airis, där en konstnär knyts till och finns på en arbetsplats

under cirka ett år, är tanken att nya ögon ska öppna upp ett nytt sätt att tänka.

Inspiratör är författaren Kristine Falkenland som fungerar som bollplank och spegel gentemot verksamheterna.

– För att kunna nå ut till brukarna så måste vi kontinuerligt öka vår yrkeskvalitet. Genom detta tror jag att vi kan öka yrkesstoltheten och glädjen i arbetet, säger enhetschef Marianne Hjortmarker.

Bättre omsorg – större arbetsglädje Genombrott är en metod för kontinuerligt förändringsarbete som ursprungligen utarbetats av The Institute for Health Care Improvement i Boston (IHI). BOSA – bättre omsorg större arbetsglädje, bygger på genombrottsmetoden och innebär att man lyfter fram idéer inom personalgruppen, systematiskt prövar dem och utvärderar om de kan leda till förändringar.

Partille påbörjade denna metod förra året och såg genast flera förändringar.

– Vi ville få en effektivare verksamhet som samtidigt inte inkräktar på miljön och kvaliteten för brukarna. Vi fick fram en bättre arbetsplanering och bättre ekonomi. Jag upplever att personalen jobbar mer samspelt och att de ser förändringarna som ett gemensamt uppdrag, säger enhetschef Helene Eriksson.

7

8

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

Det är en onsdag förmiddag i slutet av augusti när vi besöker äldreboendet Tapiren i Kristinehamn, som kan liknas vid ett välrenommerat hotell när det gäller service och kvalitet. Regnet öser ner och vi blir hämtade på stationen av Helen Björk som är teamledare för en av avdelningarna på Tapiren.

Teamledaren Helen Björk och Tapirens verksamhetschef Callie Gustafsson pysslar om Eivor Holm i hennes hemtrevliga rum.

Foto: Oskar Kullander

Tapirens äldreboende ligger centralt i Kristinehamn. På gården utanför finns en vinterträdgård med växter, damm och ett stort växthus.

Hotellkoncept bäddar för trivsel på äldreboende i Kristinehamn APIRENS ÄLDREBOENDE ligger centralt i Kristinehamn och invigdes 2008. Norlandia Care, som driver Tapiren och ett antal andra äldreboenden i Sverige och Norge, arbetar efter devisen ”Ett gott liv varje dag”, där man tar fasta på de äldres delaktighet och fokuserar på individuella behov. Tapirens entré liknar på många sätt lobbyn till ett hotell. Och det är högst medvetet, säger verksamhetschefen Callie Gustafsson som tillsammans med Helen Björk guidar oss runt på de tre våningsplanen.

Det finns ett stort engagemang och vi diskuterar ständigt förbättringar – allt syftar till att de boende ska känna att det är de som är huvudpersonerna DET FINNS 60 RUM på Tapiren, med matsal på varje våningsplan. Utanför har man anlagt en upplevelseträdgård med växter, damm, gångar och ett stort växthus. Till Tapiren söker man sig via kommunens kö till äldreboende.

Och det är många som vill hit, för det är väl känt att trivselfaktorn är hög, och att de boende får bästa tänkbara service och omsorg.

– De ska känna sig väl omhändertagna så snart de kommer hit, säger Helen Björk. Det där med hotellkänslan handlar om att ge våra äldre den service som ett förstklassigt hotell kan erbjuda i mötet med personalen, och i sättet att se på kvalitet. När den nya hyresgästen flyttar in finns ett välkomstbrev och

en morgonrock på sängen, och på kudden en chokladbit. Det är mycket uppskattat. Men allra viktigast är att man träffar sin kontaktperson direkt och få svar på alla frågor.

Hotellkänsla eller hemkänsla?

– Det är förstås både och, säger Callie Gustafsson. De boende har ju sina egna rum som de inreder med egna möbler. Så när man stänger dörren om sig så är det hemkänslan som tar över.

NÅGON TID EFTER INFLYTTNINGEN träffar man sin kontaktperson tillsammans med anhöriga och en sjuksköterska, och går igenom omsorgsavtalet och sin levnadsberättelse. Detta ligger sedan till grund för utformningen av en god individuell omvårdnad. På Tapiren arbetar man för att skapa ”ett gott liv varje dag”.

– För att klara av att leva upp till våra målsättningar så är det viktigt att personalen är involverad och delaktig i de beslut som tas.

Det finns ett stort engagemang och vi diskuterar ständigt förbättringar – allt syftar till att de boende ska känna att det är de som är huvudpersonerna, säger Callie Gustafsson.

Vi säger aldrig ”det går inte”, vi använder istället ordet ”hur”: Hur kan vi göra en sak bättre, hur löser vi ett problem, hur kan vi tillmötesgå olika önskemål?

ENGAGEMANGET FÖR DE ÄLDRE resulterar bland annat i många olika aktiviteter – allt ifrån höstfest med dans och mannekänguppvisning, till shoppingpromenad i stan och utflykter i skärgården.

– Det är ett digert aktivitetsprogram varje

vecka, berättar Helen Björk. Och visst får man ta sig en snaps om det är kräftskiva – det ska vara ”ett gott liv varje dag”.

PÅ TAPIREN HAR DE BOENDE ÄVEN tillgång till präst och på varje våningsplan finns fullt utrustade lägenheter som gratis står till de anhörigas förfogande vid övernattning.

Vi knackar på hos Eivor Holm som själv har arbetat inom äldrevården. Rummet är hemtrevligt inrett med egna möbler: byrå, fåtöljer, soffa och tavlor. Här finns även ett trinettkök med kylskåp.

– Jag hade faktiskt kämpat lång tid för att

få komma hit, säger Eivor. Varje gång jag åkte förbi med färdtjänsten så tänkte jag att här vill jag bo, centralt och fint. Efter det att min livskamrat gick bort efter femtio år så var jag alldeles ensam. Man ansåg först att jag var för frisk för att få komma till Tapiren, men efter en envis kamp med kommunen så kunde jag flytta in här den fjortonde februari i år. Och jag trivs så fantastiskt bra, och aldrig är jag ensam här. Går jag ut så träffar jag människor att tala med och får en klapp här och en klapp där. Felet med hemsjukvården är att det inte finns någon tid för den mänskliga kontakten, men det finns det här. Här händer alltid något.

PÅ ETT ANNAT VÅNINGSPLAN träffar vi Henry Gustavsson. Han är 96 år och kommer från Björneborg ett par mil norr om Kristinehamn, där han varit svarvare. Henry vill gärna diskutera partiledardebatten han sett på teve kvällen innan, eller något annat aktuellt ämne.

– Här på Tapiren är det alla tiders, tycker han. Ett himmelrike att slippa laga maten själv som jag gjort sedan min fru gick bort för många år sedan. Det enda jag kan sakna är någon att diskutera med, en hel del som bor här är dementa.

– Här på Tapiren är det alla tiders, säger 96-årige Henry Gustavsson.

HELEN BJÖRK BERÄTTAR ATT många som kommer hit har dålig aptit och helst vill ligga på sina rum för sig själva.

– Men efter en tid brukar vi få igång dem, de går upp i vikt och vill hellre umgås än att vara på rummet. Det känns väldigt meningsfullt när vi ser alla dessa positiva resultat.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

<< 90-årsdagen firas med bubbel i poolen tillsammans med närstående.

En meningsfull vardag i Höör År 2003 startade ett omfattande utvecklingsarbete inom den sociala sektorn i Höörs kommun. Det har bland annat lett till ett nytt demenscentrum, Björken, som bland annat erbjuder lugn och harmoni, ekologiska råvaror och en relaxavdelning.

Den sociala sektorn omfattar äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård samt måltidsverksamhet både för skola, barnomsorg och äldreomsorg. Inför vårt kommande utvecklingsarbete ställde vi flera viktiga frågor: KZb ~g k^ i^aa [ g4 KZbh WZ]dk h`V k^ i^aa\dYdhZ4 =jg h`V k^ i^aa\dYdhZ WZ]dkZc4 K^a`V WZ]dk h`V k^ i^aa\dYdhZ4 KZb h`V i^aa\dYdhZ WZ]dkZc4 Dessa besvarades av samtliga medarbetare och politiker samt kommunala pensionärsoch handikapprådet. Svaren blev grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet som kännetecknats av fantasi, kreativitet och många goda idéer som sedermera har blivit projekt.

Ett av projekten var att verkställa kommunfullmäktiges beslut om ett nytt demensboende med 56 platser. I stället för att tänka i termer av boendeplatser valde vi att bygga en omsorgs- och vårdkedja med särskild hemtjänst för personer med demens, dagverksamhet, korttidsboende, gästrum för närstående och särskilt boende under samma tak. De 56 platserna blev istället ett sammanhållet center med 28 lägenheter där vi möter fler medborgare och närstående än i ett traditionellt boende.

Björkens demenscentra invigdes i december 2007. På invigningsdagen besöktes lokalerna av mer än 1 000 Höörsbor. Utmärkande för demenscentret är att det bedrivs i antroposofisk anda, vilket innebär ett helhetstänkande där alla sinnen tillfredställs.

I tillagningsköket på Björken lagas all mat

från grunden med företrädesvis ekologiska råvaror. Stor vikt har lagts vid färgval och miljö för att skapa lugn och harmoni både inomhus och utomhus. Björkens demenscenter fokuserar på att möta medborgaren utifrån de funktionsnedsättningar som sjukdomen ger och medarbetarna möter med beröring och upplevelser, innan de tänker läkemedel.

För att möjliggöra upplevelser på Björken finns en spa- och relaxavdelning med ett upplevelserum, en liten pool, karbad, hårvård, fotvård och massage. Upplevelserummet med bubbelrör, fiberoptik och en skön musiksäng kan användas för att koppla av en stund. I mötet mellan medborgaren och medarbetaren skapas en meningsfull vardag, något som socialtjänstens samtliga verksamheter utifrån den gemensamma värdegrunden arbetar med på olika sätt.

processkartläggning i alla verksamheter där samtliga medarbetare har varit involverade.

FAKTA ISO 9001 är en metod för att bygga ett ledningssystem för kvalitet. Den bygger på åtta principer som ska uppfyllas i ledningssystemet: AZYVgh`Ve @jcY[d`jh EgdXZhh^cg^`ic^c\ HnhiZbVc\gZeehh~ii [ g aZYc^c\ BZYVgWZiVgcVh Zc\V\ZbVc\ ;V`iVWVhZgVYZ WZhaji ybhZh^Y^\i [ gYZaV`i^\V gZaVi^dcZg till leverantörer Hi~cY^\V [ gW~iig^c\Vg

Som ett kvitto på socialnämndens och sektorns mångåriga utvecklingsarbete blev vårt ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001:2008 i september 2010. Certifieringen som mäter medborgarfokus har föregåtts av

Höörs kommun har drygt 15 200 invånare och ligger mitt i Skåne, på gränsen mellan slättlandskapet och skogsbygden.

Närheten till hela Skåne, de goda kommunikationsmöjligheterna, den omväxlande naturen och det rika kultur- och fritidslivet har gjort Höör till en eftertraktad kommun att bo i.

KOMMUNICERA MED

SVENSKA BILDER

svensk bildbyrå · bildbankslösningar · uppdragsfotografering

9

10

ANNONS

Foto: Stephan Berglund / Bildarkivet.se

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

ANNONS

Foto: T. Andersson / Bildarkivet.se

Bra individuell äldreomsorg kräver kunskap och intresse

Lisbeth Löpare Johansson menar att det är hög tid att prioritera vården av äldre, och fråga efter kvalitet och inte enbart ekonomi.

– Vården och omsorgen måste alltid utgå ifrån den enskilda individen, dennes behov och önskemål. Den äldres och de närståendes delaktighet, både i att skapa och att utvärdera vården

säger Annika Wåhlin. Härifrån kan den individuella vården planeras på ett bra sätt. Vi ska alla kunna åldras med trygghet och inte behöva strida för att få våra rättmätiga behov uppfyllda.

BRAVÅS KVALITETSDOKUMENT används i undervisningssammanhang, inom äldrevården, av politiker, enskilda äldre och anhöriga – ja för alla som på något sätt har intresse av äldres vård och omsorg.

Lisbeth Löpare Johansson

måste lyftas fram och tas tillvara.

Hur ser en god äldrevård ut?

– Kvaliteten måste lyftas upp inom ett antal olika områden, säger Annika Wåhlin. BraVå har arbetat fram ett dokument som i sjutton punkter beskriver vad som kännetecknar god vård och omsorg för äldre. Dessa värdegrunder är egentligen självklara och bygger på alla människors lika värde, med rätt till självbestämmande och respekt för vars och ens integritet.

Foto: Helene Grynfarb

– MÅNGA ÄLDRE KOMMER i kläm därför att man inte har förmågan att göra sin röst hörd, säger Annika Wåhlin. Det var när jag själv arbetade som sjuksköterska på en medicinavdelning som jag började intressera mig för hur vi tar hand om våra gamla. Jag såg hur mycket som fallerade i vårdkedjan – från det vardagsnära till det mer akuta.

Foto: Cecilia Larsson

Äldrevården i Sverige är bra på många platser.

Men det är en lång väg kvar innan vi kan vara nöjda.

Vad är då bra äldreomsorg? Vi har intervjuat Annika Wåhlin som är ordförande i BraVå och ledamot i Vårdförbundets styrelse, samt Lisbeth Löpare Johansson, vice förbundsordförande i Vårdförbundet och tidigare ordförande i BraVå.

Annika Wåhlin

BLAND DE SJUTTON PUNKTERNA som tas upp kan nämnas bemötande, delaktighet, hälsa, vård, boendemiljö och mat.

– Jag tycker att det värdiga bemötandet, där man tar vara på den äldres unika livshistoria, är särskilt viktigt,

Hur kan ni se resultatet av BraVås arbete genom åren? Frågan går till Lisbeth Löpare Johansson, föreningens tidigare ordförande.

– Att föreningen BraVå samlar så många olika aktörer, pensionärsorganisationer, vårdgivare och professionsorganisationer, gör att vi spelar roll och påverkar. Styrkan med BraVås material är enkelheten. Vi vet att kvalitetskraven används frekvent, i vissa fall i hela kommuner, eller inom enskilda enheter och i undervisning. Jag kommer ihåg ett äldreboende där man fokuserade på två av kvalitetskraven: god sömn och inkontinens. Resultatet blev bättre sömn för de äldre med sömnproblem, minskad användning av sömnmedel och ef-

fektivare inkontinenshjälpmedel, vilket ökade livskvaliteten för den enskilde.

NÄR DET GÄLLER KVALITET I VÅRDEN av äldre tar Annika Wåhlin upp en viktig grundförutsättning, nämligen satsningar på utbildning av vårdpersonal.

Att de som arbetar med barn ska ha specialistutbildning tycker vi är självklart, men när det gäller vården av äldre ställs inga sådana krav.

– Att de som arbetar med barn ska ha specialistutbildning tycker vi är självklart, men när det gäller vården av äldre ställs inga sådana krav. Om arbetsgivarna ställde krav på utbildning så skulle statusen att arbeta med äldre höjas och kvaliteten på vården också – ett hälsoekonomiskt tänkande som lönar sig långsiktigt.

– Om du får ett gott liv de sista åren kan bero på om de som tar hand om dig har kunskap om äldres behov – och dessutom brinner för sitt arbete, säger Annika Wåhlin.

Hemsjukvården behöver vårdlotsar

Kundval i hemtjänsten

Stockholms enda äldreboende med parlägenheter

Ekonyheterna har nyligen uppmärksammat bristerna i hemsjukvården. Det har gått tre år sedan Socialstyrelsen rapporterade att hemsjukvården har allvarliga brister. Trots det kvarstår problemen.

– Det är bra att detta uppmärksammas, säger Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund, som menar att man bör införa vårdlots som en funktion inom vården.

250 000 personer vårdas dagligen i hemmet. 87 procent av dem är äldre, de flesta kvinnor.

– Vårdlotsen kan ge råd, stöd och vägledning till den som behöver. Det gäller exempelvis de som har behov av att möta flera olika kompetenser i hemsjukvården, säger Anna-Karin Eklund.

Fler och fler kommuner i Sverige har infört kundval inom hemtjänsten, vilket innebär att det är kunden som väljer vem som ska utföra hemtjänstinsatserna.

Attendo Care, som bedriver hemtjänst i stora delar av Sverige, vill att det här uppmärksammas ännu mer och att den som är beviljad hemtjänst blir medveten om de valmöjligheter man har. Hemtjänstavgiften påverkas inte av vem man väljer.

Inbäddad i Älvsjös attraktiva villakvarter ligger nyrenoverade Långbroberg vård- och omsorgsboende. Långbroberg, som drivs av Attendo Care i egen regi, är ett modernt boende med vidsträckt utsikt från flertalet lägenheter. Den tillhörande trädgården är lättillgänglig och ligger omgiven av en skogsbacke. I närheten finns även ett litet centrum med restaurang och konditori.

Långbroberg erbjuder lägenheter för personer över 65 år med demens, Parkinson och somatiska sjukdomar. De flesta lägenheter har egen balkong och de gemensamma vardagsrummen är vackert och trivsamt möblerade. Här finns också möjlighet till parboende för dem som vill fortsätta att leva tillsammans.

Högst upp i huset har man byggt en vinterträdgård med utekänsla året runt. Även egen ”biosalong” med filmvisning och ett mindre bibliotek ingår i boendet.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Bravå

PRECIS SOM DEN HÄR ANNONSYTAN SÅ ANVÄNDS INTE VÅR KUNSKAP FULLT UT. Vi vill göra vården bättre, säkrare och mer effektiv. Visa ditt stöd på fulltut.se

Sektionen för Gerontologi och Geriatrik - Äldres hälsa

Ättestupa eller folkhälsomål?

Det är aldrig för sent att förbättra hälsa och rörelseförmåga!

Forskning har visat att äldre personer har stor nytta av aktivitet och träning. Att ha hälsa innebär inte bara att vara utan sjukdom. Hälsa kan också innebära att må bra och att orka och ha lust till det man vill! Därför är det viktigt att vi bygger äldreboenden och skapar strukturer som stimulerar till aktivitet och ökad delaktighet! t!

ANNONS

11

Enköpings eldsjälar inom demensvården Demensteamet i Enköping består av tre kvinnor med ett brinnande intresse för sina medmänniskor och arbetar för att stötta och hjälpa personer med demenssjukdom samt deras anhöriga.

Demensteamet i Enköpings kommun består av demensvårdsutvecklare Karin Andersson och Berit Anderson samt demenssjuksköterska Margareta Fredriksson-Lennartsson.

Dessa tre kvinnor har arbetat tillsammans sedan 2006. Innan dess arbetade Margareta och Berit själva under ett antal år med samma frågor och före det bedrev Margareta verksamheten själv. Under de senaste åren har behovet av stöd och hjälp i demensvården ökat kraftigt och att utveckla demensvården med ett demensteam var ett måste.

Demensteamet erbjuder stöd och hjälp som är utformad och anpassad efter vad varje person med demenssjukdom behöver. De ger också råd, stöd och information till anhöriga, både enskilt och i grupp. Det är viktigt att förstå hur mycket livet kan förändras om ens närstående drabbas av demenssjukdom och att ha någon utomstående att vända sig till är i många fall guld värt. Den som ska sättas i främsta rummet är först och främst den demenssjuke, något som är enklare sagt än gjort.

– För oss är det viktigast att se personen bakom sjukdomen, och att hjälpa till med att skapa ett meningsfullt liv för den som är sjuk. Men det finns ju bra hjälp att få och det är viktigt att få rätt information och stöd så tidigt som möjligt, säger Karin.

Demensteamet arbetar inte bara med demenssjuka personer och deras anhöriga utan även med kommunens egna medarbetare. På Enköpings olika boenden arbetar det personal som får stöttning och tips i sitt dagliga arbete med demenssjuka och deras

anhöriga. Det är inte bara kommunens personal som de utbildar; de samarbetar också med många andra såsom polisen, husläkare och Minnesmottagningen i Uppsala.

Enköping är en relativt liten stad och det är något som kan vara både på gott och på ont.

”För oss är det viktigast att se personen bakom sjukdomen, och att hjälpa till med att skapa ett meningsfullt liv för den som är sjuk.”

– För en tid sedan gick en man dagligen in på banken och tog ut stora summor pengar. Banken kontaktade oss, och då bestämde vi tillsammans med de anhöriga och banken att banken skulle föreslå mannen att bara kan ta ut 200 kronor vid bankbesöken. Det här är ett bra exempel på ett gott samarbete med de anhöriga.

INGA ”VANLIGA” DAGAR I Enköping anser man sig vara välsignade som har ett eget demensteam med tre anställda eftersom man i många kommuner bara har en. Att demensteamet är så pass populärt märks i antalet studiebesök de får, med gäster från kommuner och landsting över hela landet. Demensteamet är även eftertraktat som besökare. Närmast ska teamet besöka Västerås och de kommer även att medverka på de stora demensdagarna i Kista under 2010.

Karin, Berit och Margareta är tre mycket aktiva kvinnor med olika personligheter

som alltid har något nytt på gång.

– Vi har ju världens roligaste jobb! Att få träffa så många olika människor och dela deras livsöden, detta tillsammans med all den respons vi får tillbaka, är helt fantastisk, säger Berit.

– Det finns inga vanliga dagar. Ibland har vi planeringsmöten och ibland blir det telefonsamtal och hembesök. Ingen dag är den andra lik.

Nyligen har Karin och Berit startat ett nätverk för demensvårdsutvecklare. Tanken med nätverket är att personer som arbetar som demensvårdsutvecklare ska kunna utbyta tankar, idéer, tips och kunskaper med varandra.

BPSD-TEAM Demensteamet bedriver ytterligare ett team, BPSD-teamet, som vänder sig till personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom. BPSD-teamet som är mobilt, består av åtta specialutbildade undersköterskor och fungerar som en extra resurs till den ordinarie arbetsstyrkan, då behov uppstår. Efter handledning och bedömning av demensteamet sätts BPSDteamet in del av eller hela dygn.

De arbetar med praktisk handledning och observerar miljön, bemötande, atmosfär på boendet och eventuella medicinändringar.

Allt som händer dokumenteras i en dygnsbok under hela ärendet. Teamet hjälper till med att bygga upp en struktur runt personen och gör en skriftlig omvårdnadsplan efter varje ärende. De arbetar för att skapa en trygg och fungerande tillvaro inte bara för

den som har beteendeproblem utan även för anhöriga och personal. Det handlar om att inte flytta personen med BPSD-symptom utan om att lösa problemet på plats.

ANHÖRIGCENTRUM Demensteamet är starkt kopplat till anhörigstöd, något som man arbetar mycket med på Anhörigcentrum i Enköping. Här finns förutom demensteamet, Enköpings Frivilligcentral med volontärer, Anhörigkonsulenten och ett café dit man som anhörig kan vända sig för att fika eller att få hjälp med avlösning medan man själv, som anhörig, går ett par ärenden. På anhörigcentrum finns även en fixartjänst dit man kan vända sig för lättare hjälp i hemmet, för att exempelvis byta glödlampor eller hänga upp tavlor.

– Många kommer hit för att prata och träffa andra i liknande situationer, för att inte känna att man är helt ensam. Att vårda en närstående är ofta en stor utmaning och ibland kan man behöva lite tid för att hinna gå till frisören, affären eller banken och då är det ett bra alternativ att kunna få avlösning på Anhörigcentrum, berättar Margareta.

Entusiasmen är det inget fel på, inte heller drivkraften hos de tre eldsjälarna. Deras motto är lika självklart som deras engagemang – brinner man så hinner man!