Kyrkovalstidningen 2017 Svenska kyrkan i Lund by Martin Garlöv

l a v o k r Ky 17SEP2017

Påverka vad kyrkan gör. Rösta i kyrkovalet.

Sopplunch – mer än bara mat Samtal när livet känns svårt

Läs allt om erna gsgrupp nominerin

Lund

sskör” o g d a v i L ”

Dogge Doggelito, musiker:

”Därför röstar jag i kyrkovalet”

Språkkafé

– mötesplats utan gränser

VALGENERALEN HAR ORDET/ANKI BONDESSON

”Jag har ett himla spännande och viktigt uppdrag”

är det är dags för kyrkoval den 17 september 2017 är det kulmen på årslånga förberedelser. Runtom i landet har människor arbetat i valnämnder, på stift och i församlingar, haft möten och gått utbildningar. Nomineringsgrupper har arbetat fram valprogram och kandidater har utsetts – omkring 900 grupper och nära 30 000 unika personer! Det är helt fantastiskt att så många ställer upp i kyrkovalet och på ett demokratiskt sätt vill ta ansvar för hur Svenska kyrkan ska formas framöver.

SEDAN SNART TVÅ år tillbaka har jag och

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

valkansliet arbetat med att skapa förutsättningar för att kyrkovalet ska kunna genomföras säkert och korrekt. En viktig del i detta har bland annat varit att utveckla flera nya it-system för att administrera grupper och kandidater, vallokaler med mera. Men också genom att sätta oss in i

alla de regler och förordningar som måste beaktas. Det är hela tiden mycket att hålla reda på. Stort och smått! Kyrkovalet är ett stort maskineri, som drivs fram av tusentals engagerade personer – i sanning en demokratisk manifestation, där du som medlem ges möjlighet att tala om vad Svenska kyrkan ska göra. Att få vara med om att leda detta projekt är ett himla spännande och viktigt uppdrag. MED DEN HÄR tidningen vill vi bidra till att ge dig en bred bild av Svenska kyrkans verksamhet och vad du kan påverka. Här får du en hel del praktisk information om kyrkovalet. På Svenska kyrkans webbplats svenskakyrkan. se/kyrkoval finns ytterligare möjlighet till fördjupning. För det är efter valet som det egentliga arbetet börjar, när de förtroendevalda tillsammans med medarbetare, anställda och frivilliga, tar ansvar för Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

•

”Nu har du som medlem möjlighet att tala om vad Svenska kyrkan ska göra.” Anki Bondesson, projektledare för Kyrkovalet 2017.

REDAKTION Tidningen Kyrkoval 2017 är en samproduktion mellan Svenska kyrkan nationellt och Verbum AB. Postadress: Box 208, 183 23 Stockholm. Besöksadress: Kungsholmstorg 5. Telefon: 08-743 65 00. Redaktör: Sara Grant, sara.grant@verbum.se. Grafisk form: Susanna Rittner, Berling Media. Omslagsfoto: Lars Rindeskog. Tack till Jacob Lindberg, Billy Kettner och Zoe Grant. Tryck: Pressgrannar, Linköping 2017. Tryckt på Svanenmärkt papper. Distribution: Delas ut som samhällsinformation till alla hushåll av SDR och PostNord. Total upplaga: cirka 340 000 exemplar. Följ oss på: Facebook.com/svenskakyrkan/kyrkoval, Twitter: @svenskakyrkan och Instagram: svenskakyrkan.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FEM RÖSTER/KÄNDA OCH OKÄNDA

– Jag tror på det goda och vet att vi människor behöver samlas kring olika former av ceremonier. Kyrkan är allas. Det är viktigt att kyrkan fortsätter vara öppen, och det är vi som medlemmar som ser till att verksamheten fortsätter vara nära människorna som behöver den.

DOUGLAS ”DOGGE DOGGELITO” LEÓN, 42 ÅR,

– Musiken är viktig för mig, och i kyrkan får unga chansen att spela och lära sig bli musiker. Jag röstar för att jag tycker det är viktigt med kulturen och musiken som kyrkan håller levande, och vill att det ska fortsätta så.

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

ALEXANDRA CHARLES, 70 ÅR, STOCKHOLM:

FOTO: NICKLAS GUSTAFSSON

Varför ska du rösta i kyrkovalet?

ÅKE MÅNSSON, 80 ÅR, LUND:

– Med min röst stöder jag allt församlingsarbete som jag tycker är så väsentligt. Sedan är det lite tradition för mig också. Och inget fel i det, eller hur?

MIRIAM JAKOBSSON, 17 ÅR, PAJALA:

– Jag är med och röstar i kyrkovalet för att jag vill kunna påverka i min församling, men även i Svenska kyrkan i hela Sverige. Och så är det viktigt att visa att unga människors röster räknas också.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

ALICE BRAX, 42 ÅR, GÖTEBORG:

– För att vara med och påverka min församling och kyrkan som helhet. Eftersom valdeltagandet är lågt är varje röst betydelsefull. Oavsett vilken nomineringsgrupp jag röstar på letar jag efter kandidater som själva besöker kyrkan.

”Därhemma har man inget sällskap, så det här ser jag fram emot.” 4

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

REPORTAGE/SOPPLUNCH I SVEDALA FÖRSAMLING

Soppa värmer, särskilt när den äts tillsammans. Det vet de runt 150 gäster som brukar gå på sopplunch i Svedala församlingshem. Människor i alla åldrar, men framförallt äldre som vill komma hemifrån och få sällskap vid bordet. TEXT: HANNA WELIN FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

Sopplunch

– bra för både kropp & själ

ön ringlar sig lång redan före utsatt tid. Ingen vill missa säsongens sista soppa: spetskål med fläskfärs, riven ost, krutonger och gräslök. Framförallt vill de inte missa att komma hit. – Vi har kört hela vägen från Malmö. Det är det värt, för du träffar folk och det är trevligt och gott, säger Birgitta Karlsson som väntar i kön tillsammans med sin man och ett par vänner.

Dörren öppen för alla

Det är fullt hus i församlingshemmet i Svedala om torsdagarna. Så är det varje vecka, förutom under sommarens uppehåll. Hit kommer folk till fots, stödjande på en rullator, i rullstol, på cykel eller i bil. – Det här är ett unikt sätt att träffas på. Det är också det vi vill. Att dörren ska vara öppen för alla, säger Per Hansson Gladh, som är kock och värd i församlingen. Ända sedan Per Hansson Gladh var 14 år och gjorde praktik på en lunchrestaurang i Malmö har han vetat vad han vill. Efter att ha jobbat utomlands, gjort lumpen som 1:e kock i flottan, tagit silver

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

i kock-OS för juniorer 1992 och arbetat på legendariska restaurangen Petri Pumpa i Lund under kockgurun Thomas Drejing, startade han eget, 22 år gammal. – Det var hårt jobb, men jag brann för det jag gjorde. Jag levde min dröm, som man säger. Tillsammans med sin fru drev han framgångsrika verksamheter i Vellinge och Malmö. Men för två och ett halvt år sedan råkade hans blick fastna på en annons om ett jobb i Svedala församling. Den fick honom att fundera. Kanske, resonerar han i dag, hade det med hans frus bröstcancer att göra, den som hade ställt allt på ända under flera år. Eller tanken på att det faktiskt går att leva ett liv där du inte jobbar jämt, utan har tid att vara med din familj. Faktorerna bakom beslutet var många, men han sökte jobbet – och fick det. Stammisar i 23 år

Han och de andra i köket började hacka 20 kilo spetskål redan i måndags. Nu står 60 liter soppa på spisen, redo att mätta de mellan 120 och 190 personer som brukar dyka upp. Många är stammisar. När luckan till köket öppnas hejar de på personalen och plockar fram sina häften med lunch-

kuponger ur plånboken. Två av dem, Maj och Svante Persson, är kanske de mest trofasta av alla. De har ätit här sedan 1994, när sopplunchen först drog igång, fast då i betydligt mindre skala. Sällskap är viktigt

– Vi kommer för maten och gemenskapen. Efter alla år känner vi många här. Dessutom träffar man alltid någon ny och det är ju trevligt, säger Svante Persson. Maj Persson instämmer: – Det betyder så mycket när man är äldre som vi. Och då slipper ju vi två ändå äta ensamma hemma om dagarna. Vi har ju varandra. Hon nickar mot bordssällskapet mittemot, Maja Johansson. – Nej, därhemma har man ju inget sällskap, säger Maja, så det här är något jag ser fram emot, det måste jag säga. Maja är 95 år och har levt ensam i många år nu. Lunchen i församlingshemmet är betydelsefull, en av de få saker hon brukar ge sig iväg till. – Under sommaruppehållet får det bli Soldatens ärtsoppa istället. Den är god och en burk räcker i två dagar eftersom det bara är jag. u

REPORTAGE/SOPPLUNCH I SVEDALA FÖRSAMLING

Efter många år i den hektiska restaurangbranschen, ville Per Hansson Gladh göra något annat.

I församlingshemmet stiger värmen i kapp med sorlet runt borden. Vid ett av dem har fyra kolleger från socialförvaltningen i Svedala slagit sig ner. De brukar komma hit, berättar de, för att de gillar miljön, tycker att det är skönt att komma ut från kontoret en stund och få lunch till ett bra pris. – Men det är också för själva soppan. Kocken är riktigt duktig, säger Monika Dahlström. Maten lagas från grunden i församlingsköket, precis som brödet, kakorna och bakverken. Sopporna är aldrig desamma under säsongen. Per Hansson Gladh berättar att han vill få gästerna att upptäcka nya smaker och visa hur bra det går att laga soppa på nästan vad som helst. – De äldre tycker att det är spännande och frågar ofta vad det är i den. För mig är det ett roligt sätt att få kontakt med gästerna så här över luckan, säger han. Samtal och musik

Mat och möten hör ihop. Det är lunchen ett bevis på. Tanken bakom den öppna dörren till kyrkan och matsalen är just att erbjuda bra mat och, framförallt, gemenskap, sällskap och samtal över borden. Dessutom i samband med veckans musikoch lyrikstund i kyrkan, öppen för alla som längtar efter en rofylld kvart med vackra toner och ord för reflektion. Margareta Hagebris har just hämtat kaffe och en bit banankaka i luckan. Sedan hon blev pensionär för sex år sedan har hon både ätit lunch och tagit del av musi-

HALLÅ DÄR! PER HANSSON GLADH, KOCK I SVEDALA FÖRSAMLING:

Du sålde restaurang och cateringfirma för jobbet i kyrkan. Har du någonsin ångrat dig? – För en del är det nog lite märkligt att jag lämnade den glammiga företagsvärlden för att hamna här. Men jag får ut så mycket annat av mina dagar nu, inte minst av alla möten med människor. Vad fick dig att bestämma dig? – Jag hade varit som ett självgående tåg i alla år, bara matat vidare. När jag erbjöds jobbet kändes det som att det måste vara meningen. Jag hade uppnått det jag ville, att ligga på hög nivå med mat och service. Nu var det dags att göra något nytt. Vad är det bästa med församlingsjobbet? – Jag träffar så många och får inblick i livet och alla dess faser. Det här är en fantastisk arbetsplats. Har din syn på kyrkan förändrats? – Jag blev faktiskt förvånad när jag kom hit och insåg hur bred verksamheten är. Jag skulle verkligen vilja att alla fick veta det, så att fler började ta till sig och nyttja det fina som kyrkan tillför. Vi finns ju här för dem.

ken och dikterna i kyrkan om torsdagarna. – Det är avkopplande och vackert, tycker jag. Min känsla av hela församlingen är att den är modern och engagerad. Det händer mycket här, säger hon. Våga komma ensam

Ensamhet är tärande. Ändå är det alldeles för många som sällan kommer hemifrån, som blir sittande med sig själv som enda sällskap. För diakoniassistenten Elin Hansson är det därför viktigt att uppmuntra människor att ta steget att komma hit, och våga göra det även utan någon vid sin sida. – De som gör det brukar få kontakt med de andra gästerna. Dessutom finns ju vi från kyrkan här, säger hon över kaffekoppen. För Ulla Lundblad krävdes just mod. Och råg i ryggen. Hon är döpt här i kyrkan, 1942. Efter många år på annan ort har hon flyttat tillbaka till Svedala och en etta alldeles i närheten. – Sedan maken gick bort för 13 år sedan kan det kännas lite isolerat därhemma, och det är ju inte roligt, säger hon. Hon hade hört talas om sopplunchen, men inte förrän i dag gjorde hon slag i saken, eller som hon säger ”tog mig i kragen och vågade mig iväg”. – Först satt jag här själv med min bricka, men se, nu har ju folk slagit sig ner här bredvid mig. Hon skrattar till: – Dessutom var det värt pengarna, den här soppan innehåller ju inte bara vatten precis.

•

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

UTVALT/FÖR DIG

Böner på nätet Över 200 000 böner och ljus finns på Bönewebben. Det handlar om allt från matteprov till sjuka barn, ensamhet, husförsäljningar och anställningsintervjuer. Besökare från ett hundratal länder har hittat hit för att tända ett ljus eller skriva in sin bön. Några av bönerna samlades i boken/be, som kom ut år 2010. be.svenskakyrkan.se

var fjärde svensk ber. I en undersökning från 2013 svarade nästan hälften av de tillfrågade att de tror på Gud, och en fjärdedel att de ber till Gud minst några gånger om året.

Mer än ett smycke

FOTO: GETTY IMAGES

Du har säkert sett den sticka fram under ¨ärmen kring handleden på någon. Frälsarkransen är ett modernt radband, en påminnelse i vardagen om de stora och små frågorna. Det finns särskilda böner för varje pärla, men många ger sina pärlor egna betydelser eller bär armbandet för att komma ihåg att ta pauser i vardagen.

Hemma fast borta Bara på genomresa eller bofast utlandssvensk? Alla kan behöva känna sig hemma och få prata svenska ibland. På 42 platser i 24 länder i världen finns Svenska kyrkan på plats, med verksamhet som sträcker sig från fikaträffar till fängelsebesök. Här finns nya vänner, gemenskap och trygghet, men även stöd i sorg och svåra stunder.

Frälsarkransen – ett verktyg i vardagen och ett modernt radband.

6 100 000

Kyrkan har alltid varit en viktig kraft i arbetet för rättvis handel och schyst konsumtion. Det som började med ekologiskt kyrkkaffe har fortsatt till att gälla andra områden också, och nu kan kyrkor ansöka om att bli diplomerad Kyrka för fairtrade. För att uppfylla kraven måste församlingen använda Fairtrade-märkt kaffe och te, men även andra produkter som till exempel choklad, bananer eller saft. Dessutom ska man sprida kunskap om rättvisefrågor i konfirmandgrupper och liknande, samt ha minst några aktiviteter varje år som väcker opinion. Varje år ordnas exempelvis fikadagen för Fairtrade, och där är många med. www.kyrkaforfairtrade.org

FOTO: ISTOCK PHOTO

Droppa in på ett dop Ungefär hälften av alla barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan, vilket gör dopet till den största ingången till medlemskap i kyrkan. Omkring 40 000 barn och vuxna döps varje år, och runtom i Sverige har det på senare år blivit allt vanligare med drop in-dop. Drop in-dopet är ett riktigt dop på alla sätt och vis, även om upplägget är enklare. Ofta bjuder församlingen på dopfika efteråt.

Så många är medlemmar i Svenska kyrkan i Sverige. Det är drygt 61 procent av hela Sveriges befolkning.

För en rättvisare värld

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FOTO: GETTY IMAGES

Visste du att …

visste du att

…

staten har gett Svenska kyrkan i uppdrag att ansvara för begravningsväsendet i Sverige, utom i Stockholms och Tranås kommuner – där är det ett kommunalt ansvar. Den begravningsavgift som betalas till Svenska kyrkan, även av icke-medlemmar, går till att tillhandahålla begravningskapell utan religiösa symboler, vård av kyrkogårdar och ett värdigt omhändertagande av alla avlidna, oberoende av kyrkomedlemskap.

REPORTAGE/SPRÅKKAFÉ I JÄRVSÖ

Andrum på språkkaféet På fyra år har kyrkans språkkafé i Järvsö blivit en självklar träffpunkt för nyanlända och bybor. Kulturer, språk och religioner mixas i en frizon med plats för alla. TEXT: MATS KARLSSON FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

trax innan sex kommer de första. Sedan droppar de in efter hand, barnfamiljer, par, kompisar, grannar och bekanta. Alla kommer de med sitt bagage – från krigets obeskrivliga fasor, på flykt undan dödshot och hedersvåld, andra med hambo i knän och leder. De kommer från asylboenden, lägenheter och hälsingegårdar. Lokalen fylls snart av ett förväntansfullt sorl. Några är här för första gången, andra har varit med sedan starten för snart fyra år sedan. Alla vill de lära sig och lära känna. Språket, en ny kultur, nya vänner.

FAKTA HJÄLP TILL I EN SPRÅKGRUPP

För att vara med som volontär på ett språkkafé behövs inga andra kvalifikationer än att du tycker om att prata med andra människor, och är nyfiken på andras historier. Ofta är språkgrupperna ett samarbete mellan kyrkor, bibliotek och studieförbund på en ort, och du kan själv välja hur mycket och hur ofta du kan vara med.

Mer än bara språket

Varje torsdagskväll står dörrarna öppna för alla som vill vara med och skapa samhörighet mellan gamla och nya Järvsöbor. En del kommer tidigt, som Sideke från Afghanistan som hjälper till att göra kaffe och lägga upp kakor och rulltårta. Hon flydde sitt land och en hederskultur där män kontrollerar allt en kvinna gör. Hon begärde skilsmässa från sin man och försköts av sin familj. Inte heller islam kunde hon acceptera. Vägen hit, till lands och sjöss, var lång och full av umbäranden. – Jag konverterade till kristendomen här i Sverige, det kan man inte göra öppet i Afghanistan. Här på kaféet kan jag tänka på annat och göra något viktigt, säger Sideke på engelskblandad svenska. Medan hon och andra försöker slå rot här, går andra en oviss framtid till mötes. Asylboendet Kulthammar ska stängas och de nyanlända placeras ut till andra platser. De flesta kommer från Syrien, Eritrea, Etiopien och Afghanistan. Många bär på trauman och tunga erfarenheter, men lämnar dessa hemma för några timmar. Hit

kommer man för att ha trevligt, och samtidigt lära sig svenska. – Kaféet är ett andrum. De är så trötta på att prata om sin flykt. De är inte bara flyktingar, de är entreprenörer, företagare, apotekare ... Vi kan ha affärsdiskussioner. Kvinnor vill lära sig om kvinnors rättigheter. Man kan också reda ut saker, möta mig eller någon av prästerna, säger kafévärden Birgitta Piippola. Hon är också följeslagare och hjälper de asylsökande med allt från emotionellt stöd till praktiska vardagsråd. Kaféet har blivit mer än ett tillfälle att lära sig svenska. En halvtimme är det öppen scen, då vem som helst kan spela eller sjunga något, kanske läsa en text. För barnen finns ett lek- och skaparrum. Varannan torsdag är det bio. – Vi har inga fasta volontärer. De som kommer, de kommer. Det finns få mötesplatser på en liten plats som Järvsö. De nyanlända har inte överdrivet mycket pengar så att de kan sätta sig på kafé. Här

är det gratis, alla ska kunna komma, säger Stina Nordin som var med och startade kaféet hösten 2013. Hit kommer mellan 50 och 80 personer, med 5 till 20 volontärer. En av dem är Sune Hall, som varit med sedan starten och tycker det är bra att alla är välkomna oavsett religion. – Jag kommer hit som medmänniska. Kyrkorummet fyller sin uppgift på många sätt, men när kyrkan kliver ner och möter folk som den barmhärtige samariten måste man ställa upp. Men man måste vara försiktig, inte ställa för privata frågor. Man får vara öppen och låta dem berätta när de själva vill, säger Sune. Nyckeln till att få det att fungera är god handledning, anser kyrkoherde Jan Bonander. – Här i Järvsö har vi lyckats bra. Det finns en engagerad grupp och byn ställer sig bakom det vi gör. Jag tror att det finns fler som skulle vilja engagera sig än vad vi som kyrka har förstått, men vi har underskattat vår roll som handledare. Kommer närmare varandra

En projekttjänst har avsatts för kaféet, vilket han tycker är mycket väl investerade pengar. – Många förväntar sig att Svenska kyrkan ska vara diakonal. Och det här är ett starkt diakonalt arbete, att arbeta med människor som flytt undan kaos. Jag tror det är lättare på platser som Järvsö, där vi har närmare kontakt med människor än i storstäder. Visst har det funnits motstånd, mot både asylboendet och ett interreligiöst kafé i kyrkans regi. Men en klar majoritet tycker det är positivt, enligt Stina Nordin. – Gör vi något här i Järvsö ska vi göra det bra, annars ger vi tusan i det.

•

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

”Här i Järvsö har vi lyckats bra. Det finns en engagerad grupp och byn ställer sig bakom det vi gör.”

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

LOKALT/LUNDS PASTORAT

Lunds Gosskör har 55 sångare mellan 7 och 25 år. En del av både ungdomsarbetet och musiklivet i Svenska kyrkan i Lund.

Livad gosskör med kyrkan i ryggen – Alla upplevelser, både de musikaliska och de sociala, vill jag ge vidare, säger Egil Kolind. Han växte själv upp med sjungandet. Sedan två år leder han Lunds gosskör och satsar tillsammans med körsångare, föräldrar och kolleger på att pojkar ska upptäcka musiken och sina röster. TEXT: ANNA BRAW

en största upplevelsen hittills – det var när vi sjöng för påven! Alla som har sett tv-gudstjänsten eller bilderna inifrån Lunds domkyrka vet att

påven Franciskus satt nedanför kortrappan och att trappan var full av körsångare. Pojkarna i de mörkröda kåporna var Lunds gosskör. De sjunger i gudstjänster i Lunds pastorats kyrkor flera gånger varje termin, de sjunger vesper, de är med på den stora Lucia-konserten som ges fyra gånger

december, och de sjunger konserter med proffsorkester och solister. Men att vara med när den protestantiska och den katolska kyrkan tillsammans mindes starten för reformationen, det var något särskilt. Annars har Egil Kolind, sedan två år ledare för Lunds gosskör, ett annat favoritögonblick, och som tur är återkommer det ofta: – Det är när de har roligt i pauserna och tar hand om varandra, när jag ser att de mår bra. 55 sångare

Lunds gosskör består i år av ungefär 55 sångare i åldrarna sju till 25 år. Den har funnits sedan 1970-talet, när Eva Bohlin bjöd in stadens pojkar till en egen kör, och sedan några år är den en av körerna i Svenska kyrkan i Lund. Svenskakyrkan.se/kyrkoval

– De yngsta är med i aspirantkören, berättar Egil Kolind. Efter ett par år kommer de med i den stora kören. Där sjunger alla pojkarna sopran. När de kommer i målbrottet sjunger de i målbrottskören ett tag, och sedan kommer de tillbaka som altar, tenorer och basar. Det är som i den anglikanska traditionen. Han har studerat vid musikhögskolorna i Malmö och Düsseldorf, och att han är musiker och körledare beror till stor del på att han själv var med i Köpenhamns gosskör under sin uppväxt. – Jag förstår först nu hur mycket det har påverkat mig, säger han. Alla upplevelser, både de musikaliska och de sociala – allt det vill jag ge vidare. Övning i Mikaelssalen

Det är inte bara musiken som en körledare måste ta hand om. Egil Kolind beskriver planeringsarbetet som att ”man måste vara lite ingenjör”, och det beror också på att det händer så mycket i Lunds pastorat. Mikaelssalen är övningslokalen. Sopranerna i den stora kören träffas där två gånger i veckan, de äldre och de yngre en gång, och föräldrarna hjälper till med en del av det praktiska. – Utan föräldrarna kan vi inte göra mycket. De skjutsar och stöttar och berättar om barnens vardag, hur mycket de klarar i förhållande till skolan till exempel. Modig satsning

En annan förutsättning är den miljö som kyrkan är och de resurser som finns där. – Att bygga en gosskör tar ju tid – det är en modig satsning här i Lund! Den måste få vara en egen enhet som tas vara på med respekt och försiktighet. Jag kan inte tänka mig en gosskör utan församling – den måste ha ett fundament, ett grundläggande syfte. Kyrkorummet hjälper oss att sjunga. Man fattar direkt: det här är det bästa! Och barnens närvaro kan ha en enorm betydelse för församlingarna.

•

visste du att

…

... Det finns fler än 40 körer i Svenska kyrkan i Lund. Körer med små och större barn, med ungdomar, vuxna och seniorer. Pröva-på-körer och körer för de mer avancerade sångarna. Gå till församlingarnas webbplatser och sök på “kör” och hitta mer information och kontaktuppgifter.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Diakonen bär på hoppet – Alla vi diakoner tar emot dem som ber om enskilda samtal, säger Åsa Gustafsson. Hon arbetar i Lunds allhelgonaförsamling och har kolleger runtom i stan. Att bära hoppet är en av deras viktigaste uppgifter. – EN DIAKON är inte en kompis, men en dia-

kon är som en kompis, säger Åsa Gustafsson. Hon är diakon i en stad full av ungdomar och unga vuxna, och just nu har hon sju diakonkolleger runtom i staden. Alla är de beredda att ta emot den som behöver någon att tala med. – Församlingarna här har lite olika förutsättningar och arbetar på olika sätt, berättar hon. Vi kan hänvisa till varandra när det behövs. I Lund finns det studentpräster och gymnasiepräster, och diakonicentralen, sjukhuskyrkan och familjerådgivningen är för hela stan. Men alla vi diakoner tar också emot dem som ber om enskilda samtal. Unga och funktionshindrade

Själv arbetar hon i Allhelgonaförsamlingen, den församling som har Idéon och Botaniska trädgården inom sina gränser, som inte har så många skolor eller studentbostäder men som är känd för sitt musikliv. Det har också blivit i Allhelgonaförsamlingen som ungdomar och unga vuxna med olika funktionshinder har sina träffar. – Det är inte så mycket ekonomisk nöd här, men desto mer ensamhetsnöd, säger hon. Och häromdagen hade vi en träff med kyrka-psykiatri-nätverket. De från vuxenpsykiatrin berättade att 18-åringarna som kommer dit har blivit påtagligt sämre de senaste åren. En del av diakonerna i Svenska kyrkans församlingar har börjat sin utbildning med att läsa teologi, men det finns också till exempel socionomer och sjuksköterskor. Åsa arbetade själv på Barnonkologen i Lund i 20 år innan hon blev diakon. – Vi diakoner är något annat än vården. Vi för inte protokoll, säger hon. Vi är inte ute efter att behandla. När en diakon tar

Åsa Gustafsson är diakon i Lunds allhelgonaförsamling. FOTO: ANNA BRAW

emot någon som har bett om ett enskilt samtal är det för att lyssna. Diakonens tystnadsplikt bryts av en enda sak: om diakonen får reda på att ett barn far illa. Annars stannar allt mellan diakonen och den som vill ha någon att tala med. Åsa berättar om hur en gymnasist utbrast: ”Det är inte klokt! Alla i min klass är så egoistiska!” – Det ligger i ungdomskulturen att man ska vilja vara stjärna, säger hon. Det är så många som säger att du kan vad du vill om du bara ger järnet. Då vill jag säga: man kan inte allt man vill, men man kan komma jättelångt om man hjälps åt! Pröva gränser

Att gå i samtal hos en diakon kan vara en möjlighet att få pröva olika gränser fram och tillbaka, förklarar Åsa. – Om man mår dåligt blir man lätt så sjuk, men livet finns ju också, säger hon sedan. Vi diakoner kan lyssna, och vi kan hjälpa till att hålla normaliteten. Sofia Åkerman, som har skrivit om självskadebeteende, berättade för mig att det som hade fått det att vända för henne var en grupp där alla behövdes. Ofta är det ensamhet som är problemet, att det finns något som inte går att prata med någon om. Här finns det utrymme, vi kan ordna möjligheter att tala om svåra saker. Vi kan bära hoppet. Det är inte bara ord. u

”Vi för inte protokoll. Vi är inte ute efter att behandla. När en diakon tar emot någon som har bett om ett enskilt samtal är det för att lyssna.”

ANNA BRAW

LOKALT/LUNDS PASTORAT

Vad ska Svenska kyrkan i Lund I det lokala valet till kyrkofullmäktige för Lunds pastorat kan medlemmar med rösträtt välja mellan kandidater från sju olika nomineringsgrupper. De svarar kort på tre frågor, men har mer att berätta. Ta kontakt med deras företrädare och hitta mer information på deras webbplatser.

SOCIALDEMOKRATERNA

BORGERLIGT ALTERNATIV

FRIMODIG KYRKA

POSK

1 + 2. Vi vill ha ett levande gudstjänstliv. En mötesplats för andlig inspiration och medmänsklig omsorg, variation, delaktighet och förnyelse. Självständiga församlingar. Lokal närvaro och verksamhet öppen för alla, utformad efter lokala önskemål och behov förstärkt kontakt med lundaborna. Omsorg och kvalitet vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar, genom kör- och musikarrangemang och verka för att bryta ensamhet och utanförskap uppsökande diakonalt arbete. Diakoni är kyrkans vilja att ta socialt ansvar både i grupp och individuellt. Öppna kyrkor och församlingshem. Lokala mötesplatser i stadsdelar som erbjuder verksamhet med delaktighet och gemenskap med ”låga trösklar”. Välskötta begravningsplatser. Kunskap om och hänsyn till mångfald i religion och tradition skall känneteckna verksamheten.

1. Borgerligt alternativ vill ta ansvar för att församlingarna i Lund, stad och land, är en levande trosgemenskap och en naturlig del i människors liv. Lundaborna ska erbjudas stor variation av möjligheter till möten med Gud. Viktiga mötesplatser som vi vill värna och utveckla är musiken, musiker och körer, och diakonin med Uggleboden som stödjer de mest utsatta. Mer fokus bör ges konfirmander och unga vuxna. Ungdomarna är kyrkans framtid!

1. Svenska kyrkan har en

1. Kyrkan är inte till för endast några. Kyrkan är varken en förening eller en myndighet. Kyrkan i Lund är en del av den världsvida kyrkan, som erbjuder gemenskap i tradition men också opposition mot förtryck och okunskap. Vi har fyra huvuduppgifter: gudstjänst, mission, diakoni och undervisning. Våra kyrkor och församlingsgårdar ska vara välkomnande platser. Vi ska fira gudstjänster som svarar på Lundabornas behov i olika skeden av livet.

3. Vår vision: kyrkan ska vara

aktiv i samhällsdebatten, delaktig i kulturlivet, beredd att möta människors behov i livets alla skeden. En kyrka som står upp för alla människors lika värde och rätt. En öppen och välkomnande folkkyrka. När samhället utsätts för påfrestningar och när orättvisorna ökar ska kyrkan vara tydlig i ord och handling. Kontakt: Monica Molin 070-654 75 02 monica.molin@comhem.se www.socialdemokraternalund.se

2. Alla församlingar måste ha

en egen församlingsherde för att säkerställa ett fungerande församlingsarbete. Öka förskolans verksamhet, som i grunden finansieras av Lunds kommun, då denna är efterfrågad och av hög kvalité. En viktig satsning är rekrytering av nya medlemmar och att stärka det ideella arbetet. Medlemmarna i kyrkan utgör den ekonomiska basen. Utan medlemmar ingen kyrka, de resurser som finns måste användas effektivt, ansvarsfullt och främst i församlingarna.

särställning i Lund med flera församlingar runt om i staden, en unik möjlighet att möta lundaborna och att nå ut till dem om evangeliet. Kyrkan bör vara öppen för alla, så att de får höra budskapet om Jesus. Församlingarna bör ha ett särskilt fokus på ungdomar, EU-migranter, flyktingar, och de många ensamma som finns i staden. 2. Eftersom Lund är en universitetsstad följer ett särskilt ansvar att göra Jesus känd och älskad av stadens studenter. Vi bör i allmänhet göra fler utåtriktade evangelisationssatsningar för att nå människor som inte känner Jesus. Det finns mycket samlat kapital i kyrkan som vi kan använda, och vi har en budget där det går att göra omprioriteringar för att betala de nya satsningarna. Volontärinsatser ska inte heller underskattas.

2. Förnya och fördjupa kyrkans undervisning för alla åldrar med öppenhet för både tro och tvivel. Kyrkans diakoni är avgörande för identiteten och kyrkan ska alltid stå på de utsattas sida. Resurser finns! Att användas rätt – undvik onödiga utbetalningar. 3. POSK är inte bunden till

3. Borgerligt alternativ i Lund erbjuder en lista där alla är engagerade i kyrkan och alla redan arbetar aktivt och ansvarsfullt för dess framtid!

3. Frimodig kyrka är en avgjord röst för klassisk kristen tro såsom den tolkats av bekännelseskrifterna, och vill representera kyrkans traditionella fromhetsrörelser: gammalkyrkliga, högkyrkliga, lågkyrkliga och karismatiker. Vi verkar för en förening av tradition och förnyelse, på Bibelns grund.

något partipolitiskt parti. Vi är fria att helt verka för kyrkans bästa utan partipolitisk inblandning. Vi är alla engagerade i församlingarna där vi bor och har här igenom en stark lokal förankring i alla församlingar. POSK bejakar mångfalden och menar att olika uppfattningar och fromhetstraditioner kan leva sida vid sida, med respekt för dem som tänker annorlunda.

Kontakt: Anneli Andersson 0708-78 77 71 anneli_e_andersson@hotmail.com www.borgerligtalternativ.nu

Kontakt: Thomas Hermansson 0705-722869 cft.hermansson@gmail.com www.frimodigkyrka.se

Kontakt: Mats Leijman 0701-421 274 mats.leijman@gmail.com www.posk.se Svenskakyrkan.se/kyrkoval

lägga kraften på? 1. Vad ska Svenska kyrkan göra för lundaborna och vilka människor ska församlingarna ha i fokus? 2. Vad borde Svenska kyrkan i Lund göra mer av och hur ska något nytt betalas? 3. Vad är speciellt med er nomineringsgrupp och kan skilja er från andra i Lund?

CENTERPARTIET

ÖPPEN KYRKA

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Kyrkan ska vara en öppen kyrka för både lundabor och tillfälliga besökare, som erbjuder en mängd sociala mötesformer. Verksamheten ska präglas av ökad trygghet, tillgänglighet och öppenhet.

1. Vi ska ha de minsta, de mar-

1. Många medlemmar lämnar

ginaliserade i fokus precis som Jesus hade. Människor som sörjer, har tappat hoppet och livsmodet. Diakonin i församlingarna och verksamheten på Ugglan behöver prioriteras, tjänsten som chef för diakonicentralen tillsättas. Det behövs generösa tider för dop, begravningar och vigslar. Verksamhet för barn och ungdomar prioriteras.

Svenska kyrkan och vi Sverigedemokrater tror inte bara det är av ekonomiska skäl. Det är mer av besvikelse över att inte få något tillbaka för medlemsavgiften. Svenska kyrkan borde satsa på personliga möten och synas där människor är: På skolor, arbetsplatser och evenemang. Församlingsverksamhet för barn och föräldrar är viktigt. Och hembesök hos ensamma i olika åldrar borde kyrkan satsa på.

2. Satsa på effektiva och

hållbara energilösningar i sina fastigheter, göra sociala satsningar för utsatta grupper och bidra till en öppenhet för omvärlden. Finansiering kan fås genom samarbete med kommun, föreningar och näringsliv till exempel genom så kallade IOP-avtal samt söka bidrag från t.ex. staten eller stiftelser. 3. Vår grupp värnar om mångfald. Vi har en bredd inom gruppen med ett åldersspann mellan 24 och 85 år, olika yrken och utbildningar, våra kandidater har hjärtefrågor från ekologisk hållbarhet till välskötta kyrkogårdar.

Kontakt: John Lager

0737-268 831 john.lager@centerpartiet.se www.centerpartiet.se

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

2. I ett stort pastorat ska det

finnas olika typer av gudstjänster, som berör och möter människors behov och längtan. Kyrkan ska vara närvarande i samhällsdebatten i frågor som rör människovärde, miljö och utanförskap. Församlingsråden bör få starkare ställning. Fler frågor och beslut som rör enskilda församlingar ska delegeras. 3. ÖKA är en partipolitiskt

obunden nomineringsgrupp, fri i förhållande till de politiska partierna. Kyrkan behöver stå fri i debatten och kunna gå emot politiska beslut när det behövs, för att värna utsatta grupper. Vi har tydligast tagit ställning för vigsel av samkönade par och för att de som lever utanför heteronormen skall känna sig välkomna i kyrkan. Vi vill motverka alla former av diskriminering. Alla kyrkans medlemmar skall respekteras och tas på allvar.

Kontakt: Anna Wramby Nihlgård 0707-320 251 anna.nihlgard@gmail.com

2. De anställda medarbetarna behöver utbildas i naturvetenskap, därför att den utmanar kristen tro, inte minst i synen på evolutionen. Medarbetarna behöver kunna debattera. Resurserna för utbildning finns om det sker en omfördelning och om bidrag från Svenska kyrkan till andra organisationer minskar. 3. Sverigedemokraterna satsar på det kristna arvet som följt med svenska folket i generationer. En majoritet vill ha skolavslutning i kyrkan och ska få det. Det finns en stark känsla för kyrkorummet bland människor. Sverigedemokraterna vill återvinna förtroendet för Svenska kyrkan bland det svenska folket.

Kontakt: Bengt Malmberg 0706-335 928 bengt.malmberg@sd.se www.sd.se

KYRKOVALET I LUND Vad tycker du att Svenska kyrkan i Lund ska lägga kraften på? Vilka kandidater ska representera dig i kyrkofullmäktige de fyra närmaste åren? Lokalt i Lund handlar kyrkovalet om att utse ledamöter till kyrkofullmäktige som beslutar om församlingsinstruktion, verksamhetsplan och budget för de sju församlingarna och för Svenska kyrkans gemensamma verksamheterna här. Läs mer påsvenskakyrkan.se/ lund/kyrkoval-i-lund FÖRHANDSRÖSTA Från 4 september, måndag–fredag kl 9–14 i Helgeandsgården, Petersgården, Torns församlingsgård, Maria Magdalena kyrka, Sankt Hans kyrklänga, Sankt Knuts församlingsgård och Domkyrkoforum. Kvällstid från 5 september, tisdag–torsdag kl 17–20 i Petersgården och Domkyrkoforum. Lördag 9 och 16 september kl 9–14 i Petersgården och Domkyrkoforum. Lördag 16 september även kl 17–20 i Domkyrkoforum. RÖSTA PÅ VALDAGEN söndag 17 september kl 12–20 i Helgeandsgården, Petersgården, Torns församlingsgård, Maria Magdalena kyrka, Allhelgonakyrkan, Domkyrkoforum, Allhelgonagården, Sankt Hans kyrklänga och Nöbbelövsgården. ANNAN FÖRSAMLING Den som är kvar i Lund på valdagen söndag 17 september – men hör till en församling utanför Lund – kan förtidsrösta även på valdagen och då i Svenska kyrkans kansli för Lund på Kiliansgatan 7.

REPORTAGE/SORGEGRUPPER

Samtal när livet är som svårast Att få prata med någon som lyssnar när allt känns hopplöst kan hjälpa en människa att orka ta ett steg till. Det kan handla om att ha förlorat någon nära, att ha blivit av med jobbet, en skilsmässa – eller bara om att vara tonåring och livet känns tufft. TEXT: SARA GRANT FOTO: JOHANNA NORIN

”Kyrkan har en samlad livserfarenhet som gör oss unika.”

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

– Det är viktigt att inte värdera varandras sorg. Man kan ha varit tillsammans i 3 år eller 70 år, och kanske inte ha samma upplevelse av hur livet har varit med den som gått bort – men det går ändå att mötas i varandras berättelser. Ingen grupp är den andra lik, men alla präglas av en öppenhet för varandras historier och en överenskommelse om att allt som sägs stannar i gruppen. – I gruppen måste man vara fri att säga det man inte kan säga någon annanstans, och inte några känslor är någonsin fel.

fta är det prästen som håller i begravningen som blir den första kontakten, berättar Marta Engström Nilsson. Hon är diakon i Lund och har lett sorgegrupper i många år. – Prästen kan nämna att vi har grupper som träffas för att tala om sorg, och sedan går vi ut med en inbjudan i pastoratet. Ofta startar en grupp under våren och en kring allhelgonatid, när sorgen kan kännas extra tung att bära. Bara att ha inplanerade träffar med gruppen blir något som kan hjälpa den som sörjer att se framåt. – Börjar vi under hösten ser vi till att fortsätta efter jul, och för vårens grupper har vi oftast en träff efter sommaren. Då har man något att gå tillbaka till. Ibland har man särskilda grupper för de som förlorat ett barn, för de som är äldre eller för de som förlorat någon genom självmord, men Marta Engström Nilssons erfarenhet är att blandade grupper går bra.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

En utsträckt hand

FOTO: MARTIN GARLÖV

Sorgegrupperna blir en plats att få berätta, lyssna och känna igen sig i, är diakonen Marta Engström Nilssons erfarenhet.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Det finns förstås andra kriser än att förlora någon. Även när livet är bara vanligt kan det vara viktigt med en ventil. Det vet Elin Santell, som är diakon i Stockholm och har jobbat med ungdomar i många år. – Tonåren är en stor brytningstid. Man vill frigöra sig, men man har egentligen inga egna val än. Man har känslor som en vuxen, men är samtidigt utlämnad åt omständigheter man inte styr över själv. Att vara tonåring är som att vara gravid, byta jobb och pensioneras – samtidigt. Då är det klart att många tankar snurrar. Att finnas där som vuxen och bara lyssna, inte backa för de jobbiga frågorna, betyder ofta att man vinner förtroende hos den som tycker livet känns hopplöst. – Ungdomar tar ofta upp existentiella frågor själva, det är bara att haka på. Och att som vuxen våga säga att livet ibland faktiskt kan kännas så jobbigt att jag inte vill leva, det är en utsträckt hand till den som brottas med sådana känslor. Tystnadsplikten viktig

Möjligheten att prata med någon finns förstås på fler ställen i samhället, men både Elin Santell och Marta Engström Nilsson hoppas och tror att kyrkan kan bidra med en extra dimension. – Kyrkan har ett hopp. Ytterst handlar det om uppståndelsen och förlåtelsen, men hoppet är så viktigt i de här grupperna. Att inte förlora hoppet, att se var jag kan hämta hopp – då kan jag gå vidare, säger Marta Engström Nilsson. Elin Santell tror på att kyrkans långa erfarenhet betyder mycket. – Vi som kyrka arbetar med människor i livets stora skeden – dop, vigsel, begravning – och det ger en samlad livserfarenhet. Allt är ju faktiskt inte annorlunda i dag. Hon lyfter fram en annan möjlighet inom kyrkans ramar, som kan bli räddningen i de verkligt extrema situationerna. – När livet blir riktigt, riktigt svårt, då har vi en fantastisk möjlighet i prästens absoluta tystnadsplikt. För en ung människa som utsatts för

övergrepp kan det vara avgörande att få pröva att bara säga orden högt till någon som de vet inte kommer ta det vidare. – De vet att prästen inte måste agera, till skillnad från en vuxen i skolan. Bara att inse att livet inte gick under för att man pratade med någon om det, kan göra att man orkar ta det vidare och anmäla. Att ungdomar skulle dra sig för att prata med någon från kyrkan, är inget som Elin Santell har märkt. – När livet krisar har man inga fördomar. Att tro på ett visst sätt är inte en förutsättning för att få ut något av en sorgegrupp, tycker Marta Engström Nilsson. – Det finns inget man måste tro på i gruppen. Talar vi om döden möter vi många olika tankar. Vi kan visa på en möjlighet till tro, en livstolkning. Vi pratar inte alltid om det, men den finns där och den möjligheten bjuder vi på. Grupperna ger inga lösningar på allt. Det svåra jobbet måste var och en fortfarande göra själv, som med allt i livet. Marta Engström Nilsson avslutar: – Vi ska inte fixa människors liv, men vi kan följa med en bit på vägen.

•

FAKTA NÅGON ATT PRATA MED

Jourhavande präst har funnits i 60 år. Numera kan du även mejla eller chatta, lika anonymt som när du ringer. Alla präster i jouren har tystnadsplikt. Ring 112 och be att få bli kopplad till Jourhavande präst. Jouren är öppen alla dagar 21–06. Du kan skriva ett digitalt brev när som helst och få svar inom 24 timmar. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/ skriv-digitalt-brev Måndag till torsdag, 20–24, kan du chatta med en präst, krypterat och utan att något sparas. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/ chat

FAKTA OM VALET/SÅ HÄR GÅR VALET TILL

Kyrkovalet steg för steg Är du medlem, då har du också rätt att vara med och påverka vad kyrkan ska göra i stort och smått. Att rösta är ditt främsta verktyg, och det är mycket enklare än du kanske tror. TEXT: SARA GRANT ILLUSTRATION: CHRISTINA ANDERSSON

Vad är det för brev jag har fått? Du har fått ett röstkort för att du är medlem i Svenska kyrkan och är över 16 år. Det betyder att du har rösträtt – och att du alltså kan vara med och påverka allt som kyrkan gör. Det handlar om det som händer i den församling eller det pastorat där du bor, men du kan också göra din röst hörd i större sammanhang – i stiftet (som är ungefär som ett kyrkligt län) och i kyrkomötet, som fattar beslut som gäller Svenska kyrkan på nationell nivå.

Den 17 september är det dags! Sönd

Varför finns det tre olika valsedlar? Du har inte bara inflytande i din egen församling och verksamheten där, utan kan även påverka vad kyrkan gör på stiftsnivå och på nationell nivå. Ditt lokala val: kyrkofullmäktige Kyrkofullmäktige är de som bestämmer i din församling eller, om din församling samverkar med andra församlingar, i ditt pastorat. Ditt regionala val: stiftet Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. I varje stift finns en biskop och en domkyrka – och stiftsfullmäktige, som är stiftets högsta beslutande organ. Ditt nationella val: kyrkomötet Kyrkomötet är hela Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Hit väljs 251 ledamöter.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Bestämmer alla över samma saker? Nej, olika frågor hör hemma på olika ställen. Varje församling eller pastorat har mycket att säga till om när det gäller vad man gör på hemmaplan – kurser, körer, gudstjänster, dagträffar, barntimmar och all annan verksamhet lokalt. I större frågor fattas beslut inom stiftet och vissa saker beslutar man om gemensamt för hela Svenska kyrkan, i kyrkomötet. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i sitt område i deras verksamheter, och i frågor som är lite för stora för varje församling att hantera själv. På stiftsnivå finns experter på en massa olika områden, exempelvis byggnadstekniska frågor, om man behöver renovera en kyrka. Kyrkomötet beslutar om gemensamma och övergripande frågor för Svenska kyrkan i hela Sverige, till exempel om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och internationella samarbeten, och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

Förtidsrösta från och med den 4 september och fram till och med valdagen den 17 september.

Vem kan jag rösta på? Det beror på vilka frågor som är viktiga för dig. I kyrkovalet röstar man inte på partier, utan på så kallade nomineringsgrupper. Vissa grupper har koppling till politiska partier, andra är lokala intressegrupper. I olika församlingar finns olika många nomineringsgrupper, och din församling har information om vilka grupper som är kandidater och hur de ställer sig i olika frågor. Du kan förtidsrösta från och med den 4 september. På församlingseller pastorsexpeditionen finns information om var det finns röstningslokal nära dig. Här får du också veta hur du gör för att brevrösta. På röstsedeln kan du kryssa i upp till tre personer som du helst vill se valda från den nomineringsgrupp du röstar på.

På ditt röstkort ser du när din vallokal håller öppet.

u Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FAKTA OM VALET/ALLT DU BEHÖVER VETA & LITE TILL

Vart fjärde år, alltid den tredje söndagen i september, är det kyrkoval. I år infaller dagen den 17 september. Tid och plats för lokalen där du kan rösta finns på ditt röstkort. ILLUSTRATION: CHRISTINA ANDERSSON

12,8 % Så många gick till valurnorna i det förra kyrkovalet.

Kyrkoavgift … betalar alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Största delen går till arbetet i din församling och verksamheten där.

Hitta din vallokal svenskar är röstberättigade.

I gratisappen Kyrkguiden – som är gratis att ladda ner, kan du hitta vilken församling du tillhör, vilka kyrkor som finns här, samt var och under vilka tider du kan rösta.

För att få rösta i kyrkovalet ska du vara 16 år. Förra gången det var val, 2013, fick 68 838 ungdomar sina röstkort för första gången.

Visste du att … att kyrkan har lika många förtroendevalda som kommuner, landsting och riksdag tillsammans. Det finns nästan lika många förtroende valda som anställda i kyrkan, och dessa bestämmer över kyrkans ekonomi och verksamhet i 1 337 församlingar.

Sött och salt i valspurten Hos din församling finns en massa informationsmaterial, och på Svenska kyrkans sociala medier kan du följa de hetaste debatterna.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Jourhavande präst varje natt via 112, öppet för alla.

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra? Rösta i kyrkovalet den 17 september. svenskakyrkan.se/kyrkoval Annonser.indd 1

2017-06-13 16:08

KRÖNIKA/LISBETH GUSTAFSSON

”Demokratin håller kyrkan levande”

ag ser att dörren står på glänt och skyndar över grusgången för att få en stund för mig själv mitt i stadens brus. Där inne möts jag av lågmälda orgeltoner när jag sjunker ner på bänken bredvid ljusbäraren. Doften av de nedbrunna ljusen och de nötta golvstenarna fångar på ett ögonblick in mig och får mig att andas ut. DÄR PÅ BÄNKEN under valvet i det medeltida koret fylls jag av tacksamhet mot min mamma Elsa. Hon är en av alla förtroendevalda som genom åren har gett av sin tid och sin omsorg för att hålla kyrkorummen öppna och levande. Mamma Elsa var med i kyrkorådet i över fyrtio år och tog ansvar för att bevara och utveckla kyrkan i bygden. Det är tack vare sådana som hon och de fyrtiotusen andra frivilligt engagerade som dessa själsliga viloplatser finns tillgängliga för alla. Inte som museer, utan som rum dagligen tagna i bruk. Det kan vara katedraler som får oss att kippa efter andan, nyklassiska ”Tegnérlador” eller små hemlighetsfulla romanska kapell – nog firas det gudstjänst under valven och samlas till möten i församlingshem omgivna av välskötta kyrkogårdar. ÖVER HUNDRA TUSEN svenskar i alla åldrar

från budgetfrågor till kaffeservering. Det var många präster som kom och gick under hennes år i kyrkopolitiken men kontinuiteten stod de förtroendevalda för. FÖR MIG ÄR bilden av den demokratiska

folkkyrkan ett evangelium i sig. Kristen tro handlar djupast sett om att varje människa är oändligt älskad och fullt ut värdig. Kyrkans uppgift är, enligt Bibeln, att gestalta en gemenskap där vi inte längre är ”man eller kvinna, slav eller fri, jude eller grek”. Därför handlar kyrkopolitiken djupast sett om att bygga samhörighet som motkraft till vår tids utbredda individualism. Det är inte konstigt att det finns förväntningar på Svenska kyrkan som social aktör i dagens välfärdspolitik. Här behövs det kunskap och visioner för att hitta balan-

sen mellan kyrkans insats och de sociala myndigheternas uppdrag. Det finns många berörande exempel på församlingar som erbjuder långtidssjuka och arbetslösa rehabilitering i samverkan med försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Jag har själv mött människor som har fått den chansen och kan vittna om att praktik i kyrkan är så mycket mer än ett vanligt jobb! Så nog finns det skäl för oss som medlemmar i den demokratiska folkkyrkan – vi är över sex miljoner i dag – att gå och rösta i årets kyrkoval.

•

”Kyrkopolitik handlar djupast sett om att bygga samhörighet.” Lisbeth Gustafsson, journalist, författare och hedersdoktor i teologi.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

sjunger i kyrkokörer och möts i kyrkans lokaler varje vecka sida vid sida med barngrupper, sorgegrupper och många andra verksamheter. Bakom allt detta finns en demokratisk organisation med ansvar för det gemensammas bästa i folkkyrkan. Jag är inte säker på att alla tänker på Svenska kyrkan som ett demokratiskt fenomen. För mig var det tack vare mamma Elsa jag förstod poängen med det. Hon såg det som en medborgerlig plikt att engagera sig för den öppna kyrkan och deltog med glädje i allt

Denna tidning delas ut som samhällsinformation till alla hushåll av din församling, för att informera om kyrkovalet som äger rum den 17 september 2017. Är du medlem i Svenska kyrkan har du också rösträtt. Du kan läsa mer om valet på svenskakyrkan.se/kyrkoval.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval