Workshop fenomenologi fysik by Mats Håkansson

d llff t

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 LUNDS ARKITEKTSKOLA, VT 2015 ATELJÉ Y&Q, ÅRSKURS 1&2 SKÄLSÖ ARKITEKTER

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 mjukt och hårt centrerat skyddat skarpt onaturligt mystiskt FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Jag undersökte vad som händer när man byter plats på vägg och fönster. Istället för ett fönster i mitten lät jag väggen ta upp denna platsen. Runt om kommer ljuset in och skapar starka kontraster med den kvadratformade mittpjäsens svärta. Väggarna är tjocka och tack vare detta släpar ljuset sig in förbi kvadraten. Det är inte utsikten jag är ute efter, utan ljuset som letar sig in på alla sidor om kvadraten. Det blir kontraster mellan mjukt och hårt, centrerat och perifert, ljust och mörkt. Den svarta, skarpa kvadraten tycks sväva i ett mjukt ljus. Rummet blir mjukt upplyst utan någon som kan titta in, det blir skyddat men samtidigt instängt.

modellfoto

ljussstudie

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 mjukt / hårt osäkert instängt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG Jag valde att arbeta med mötet mellan mjukt och hårt. Ljuset som silas in på sidorna skapar ett diffust ljus som sprids utmed väggarna. Dessa består av grå betong, ytan är skrovlig och väldigt grov. Betongen valde jag för att kunna skapa något levande, som kontrast till den svarta kvadraten som är väldigt stel. Släpljuset blir inte lika kantigt när det sprids över betongens grova yta. Även fast betongen är hård får den ett mjukt intryck. Kvadraten i mitten är av täckande tyg som inte släpper igenom ljuset, nr 1. Jag ville få en mystisk känsla över objektet, få den att sväva, varför jag valde att ha tunna vajrar som spänner upp tyget. Infästningarna syns knappt med små ingjutna metallkrokar. Ljuset som träffar det svarta tyget gör att det får skarpa kanter. Det blir en lek med kontraster mellan det mjuka och det hårda. Det egentliga hårda blir mjukt och det mjuka blir hårt. I detta rum är det inte fönstrets utseende som är viktigt i sig då det inte syns. Men det är viktigt att inte en massa yta försvinner till karmar och infästningar så att man precis kan ana utsidan vid tygets kant. Därför är fönstret är av typen som Lewerentz använt i t.ex. Blomsterkiosken. Jag har provat mig fram med många olika material och olika färger, men jag tyckte att spänningen försvann när man tillförde färger. Jag provade även att låta tyget ha lite ljusgenomsläpp, nr 2. Men kvadraten får en annan funktion då, den blir mer som en skärm än som ett mystiskt objekt. I bild nr. 3 är skärmen av ärgad kopparplåt. Objektet blir ännu mer frammande, ett svävande objekt. innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: horisontalitet, betonande, tyngd

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET I en moské sker bönen huvudsakligen på knä. Fönster, belysning och inredning är anpassade efter den höjd som aktiviteten sker. Golvet och rummets lägre sfär får därför en större betydelse än de höga spektakulära kupolerna, vilket framkallar en intim upplevelse av det sakrala rummet. Med detta som inspiration och utgångsläge, försökte jag med hjälp av ljuset, åstadkomma en annorlunda upplevelse av rummet. Genom att endast belysa den nedre delen hos ett kubiskt rum, ska man uppleva rummet som horisontellt. För att åstadkomma detta har långsmala ljusinsläpp placerats lågt. Djupa nischer riktar ljuset mot den nedre delen av rummet, och hindrar taket från att bli upplyst. Då den nedre sfären belyses intensivt, och det tunga taket förblir mörkt, kommer upplevelsen av rummets riktning förändras.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Tyngd, Enhetghet, Horisontalitet

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Betongen förmedlar en tyngd, men också en enhetlighet. Något som varit viktigt då det huvudsakligen är ljuset som ska påverka upplevelsen av rummet. Betongen har formgjutits för att få en textur och en skrovligare yta, vilket kommer skapa ett mer dramatiskt skuggspel på väggarna. Ytan har lämnats obehandlad just för att förstärka det råa intrycket. Rummet upplevs nästintill som en bunker, tills man hukar sig och låter det starka horisontella ljuset ta över. FÖNSTER: Fönsterglasen är placerade precis där den nedre delen av fönsternischen planas ut. Den branta lutningen får därmed ett naturligt avslut, med vertikala tunna glasskivor, innan den övergår i en horisontell riktning. Glaset hålls på plats av tjocka kopparskivor, som också förhindrar att fönstren blir allt för framträdande. Skivorna är alltså nödvändiga för att uppnå en avskalad och självklar infästning av fönsterglaset. Samtidigt har den övre kopparskivan förlängds ut i rummet, vilket förstärker det horisontella ljusfenomenet, och genom sin tjocklek, den övre sfärens tyngd. Ljuset hindras från att leta sig uppåt och UHÀHNWHUDV LVWlOOHW QHGnW LQ L UXPPHW .RSSDUVNLYRUQD lU IlVWD med grova bultar av samma material, och kommer åldras med en patina som går igen i betongens råa uttryck.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

Svävande Lätt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET I detta rummet är det mörkt. Det enda ljus som letar sig in kommer från två springor där väggarna möter taket. Taket och en ram tycks sväva med hjälp av ljuset. Rummet känns mycket lättare att vistas i än om det hade varit ett slutet rum. Ljuset ramar in det svävande taket och fokus dras dit.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

Svävande Lätt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Hela rummet är uppbyggt av grå betong. En slät betong uppdelad i plattor hos väggarna och taket är en enda gjuten betongplatta. Ytan är matt vilket gör att ljuset breder ut sig mjukt längs taket. Det blir ljusare i rummet ju högre upp du kommer. Till slut lyfter taket och det tunga hårda materialvalet tycks helt plötsligt vara väldigt lätt. Det är denna kontrast jag vill uppnå. Det översta taket samt ramen hålls upp av en pelare som syns i vy i sektionen. Denna pelare är sedan inbyggd i den tjocka väggen. Pelaren löper snett ut från varje hörn i rummet. FÖNSTER: Ljusinsläppet kommer från ett fönster som löper runt hela rummet. Detta syns dock inte från där du står i rummet. Du ser bara ljuset som fönstret släpper igenom. Glaset är klart för att släppa igenom så mycket ljus som möjligt. Rummet blir tyst och lugnt vilket går ihop med det svävande taket.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: DEVWUDNW fokuserad REHVWlQGLJ

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Skarpa ljusstrålar med tydlig riktning formars av väggarna, efter HQ WLG I|UVYLQQHU GHVVD RFK HQGDVW OMXVHW UHÀHNWHUDU UXPPHW Ljusstrålarna kontrasterar och korsar varandra med olika OMXVVW\UNRU L KDUPRQL (Q EDODQV PHOODQ P|UNHU RFK OMXV VNDSDU HWW W\GOLJW P|QVWHU PHQ HWW VWDUNW JHRPHWULVNW XWWU\FN

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: instängt UREXVW kallt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: 9lJJDUQD lU JMRUGD DY HQ JURY EHWRQJ PHG HWW WXQJW RFK PDVVLYW XWWU\FN 7H[WXUHQ lU VNURYOLJ RFK JURY YLONHW IUDPWUlGHU QlU OMXVHW IDOOHU Sn GHVV \WD 9lJJDUQD NRQWUDVWHUDU PRW GH ¿QD RFK VPDOD I|QVWUHQD RFK VWlQJHU XWH DOOW |YULJW OMXV FÖNSTER: 'HW ¿QQV OMXVLQVOlSS IUnQ WYn ROLND ULNWQLQJDU (WW SODFHUDW L WDNHWV YlQVWUD NDQW RFK HWW VRP lU SODFHUDW L K|JUD YlJJHQV K|UQ Fönsterglasen är långsmala och sträcker sig ändå från takets HQD NDQW WLOO GHQ DQGUD UHVSHNWLYH IUnQ JROY WLOO WDN 7DNI|QVWUHW lU IlVW PHG HQ / SUR¿O DY JMXWMlUQ I|U HQ IRUWVDWW UREXVW NlQVOD bYHQ LQIlVWQLQJHQ YLG GHW DQGUD I|QVWUHW lU JMRUW DY JMXWMlUQ

innerväggselevation

JODVNLYD _ WDN / SUR¿OHU DY JMXWMlUQ

glasskiva | vägg

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: sakral upplyftande medetativ kraftfull

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET I rummet känner man en upplyftande och medetativ stämning tack vare att ljuset sprids och diffunderar på olika sätt. Den mestadels vertikala riktningen på ljusinsläppen som fortsätter up i taket bidrar till en sakral känsla när ljuset liksom strömmar in från ovan. Efter att ha tillverkat och studerat modellen har jag kommit fram till att jag vill förminska dimensionerna ännu mer på ljusinsläppen, så att de istället för att kunna ge en utblick ur byggnaden enbart fungerar som ljusinsläpp. På så sätt kommer förmodligen ljuset att kunna spridas ut ännu mer och ge en mjukare effekt i rummet.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: sakral upplyftande medetativ kraftfull

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Innerväggen är gjord i tunn, slät metallplåt i ljusgrå kulör. Ytterväggen är gjord i brungrått tegel. Väggen är 30 cm tjock och gör att ljuset utifrån blir riktat och tydligt inuti kuben. Insidan är klädd i plåt för att få en enkel och slät insida som inte påverkar ljusets spel på väggarna. Den kalla ytan och det brokiga mönstret gör att den sakrala stämningen förstärks. FÖNSTER: Fönstren är långa och smala, mestadels vertikalt resta och är placerade i den främre väggen när man kommer in i byggnaden. Fönsterglaset är infogat i tegelväggen så det liv med ytterväggens kant. Glaset förstsätter på vissa ställen i väggen upp till och igenom taket, och på andra ställen byter det riktning 90 grader och blir horisontellt. För att få så osynliga övergångar som möjligt mellan glasen när fönstren övergår från vägg till tak eller tvärt om, är glasen sammanfogade så tätt som möjligt och har svart fog i skarvarna för att dölja infästningarna. Där fönstret byter riktning i tak och vägg är glasskivorna laserskurna för att få den exakta formen på fönstret. Infästningarna till fönstren är små och stilrena i metall, de påminner om Lewerentz säregna upphängande infästningar, fast här är fönstren infästa mer i väggen. Fönstren är inte öppningsbara och har inget foder, utan är bara så enkelt och osynligt infästa som möjligt. Dessa fönster är gjorda för att passa temat så bra som möjligt, att skapa en sakral och medetativ stämning i byggnaden.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv som utgånspunkt: sakral, mystisk, kaleidoskopisk, regelbunden?

adjektiv som resultat: dramatisk, mystisk, diffus, skarp, kontrastrik. FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Ljusspelet som bildas varierar med tiden på dagen, i takt med solens höjd på himlen och rörelse runt byggnaden. I och med GH PnQJD VPDOD I|QVWHUUHPVRUPD VRP ¿QQV XWSODFHUDGH Sn WUH av byggnadens tunna väggar kommer ljusspelet nästan alltid att ha en diffus karaktär då ljuset som faller från de olika väggarna blandas samman i ytan det landar på. Samtidigt består förnstren själva av skarpa former, vilket i vissa vinklar skapar en skarp och dramatisk skuggbild. Vid en sådan skarp och riktad belysning som använts här kommer kontrasten mellan ljus och skugga vara skarp, vilket skapar en dramatisk ljusbild. Vid en mildare, mer allomslutande och mindre riktad belysning blir atmosfären mer sakral, ljusare och ännu diffusare.

modellfoto mo mode d llfoto

modellen sedd ur olika vinklar med belysning från olika håll

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: skimrande, svĂ¤vande, diffus, sakral.

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ&#x201E;GG: beskriv material, fĂ¤rg, textur och detaljer beskriv varfĂśr du har valt dessa och vad de tillfĂśr till ditt projekt VĂ¤ggarna bestĂĽr av tunna kopparplĂĽtar som med tiden kommer att Ă¤rgas, Ă¤ven pĂĽ insidan eftersom fĂśnstrena bestĂĽr av enbart Ăśppningar, utan glas, vilket tillĂĽter vatten att rinna in och ge kopparen sin patina. FĂ&#x2013;NSTER: FĂśnstrena Ă¤r skurna som mĂĽnga tunna, vertikala remsor av varierande lĂ¤ngd i kopparplĂĽtens Ăśverkant. Vissa remsor har mindre rektangulĂ¤ra utsnitt under sig, som fortsĂ¤tter fĂśnstrets linje nedĂĽt. Utsnitten bĂśrjar hĂśgst upp i plĂĽtens Ăśverkant, vars kamliknande utseende Ă¤r dolt frĂĽn insidan i och med mĂśtet med taket. PĂĽ utsidan kan detta dĂ¤remot vara synligt. FĂśnstren Ă¤r enbart utsnitt, och saknar dĂ¤rfĂśr glas. Glaset kommer i stĂ¤llet i form av en glasskiva monterad med bultar i plĂĽten, en bit innanfĂśr plĂĽten. Glasskivorna strĂ¤cker sig inte hela vĂ¤gen ut i nĂĽgon av kanterna, utan lĂ¤mnar en glipa mellan dess kanter RFK YlJJDU WDN RFK JROY 'HQ lU GlU I|U DWW \WWHUOLJDUH UHĂ&#x20AC;HNWHUD och kasta omkring de ljusstrimmor som slĂ¤pps in genom utsnitten i plĂĽten. HELHET: Den till en bĂśrjan hĂśgblanka kopparen kommer i samverkan med de inre glasskivorna och det rika och varierade ljusinslĂ¤ppet skapa ett skimrande och nĂ¤stan svĂ¤vande ljusspel inuti byggnaden. KĂ¤nslan av att stĂĽ dĂ¤rinne, omsluten av ett YLUUYDUU DY OMXVVWULPPRU RFK UHĂ&#x20AC;HNWLRQHU E|U EOL QlUPDVW VDNUDO

innervĂ¤ggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Sakral Indirekt Hemligt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Innerväggen mot de båda fönstrerna är tillräckligt bred för att täcka fönsterkonstruktionen om man är placerad i mitten av rummet. Det sakrala ljuset upplevs indirekt på väggen då den exakta ljuskällan är gömd.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Sakral Indirekt Hemligt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Solid armerad betong. Råheten spelar med det sakrala ljuset. FÖNSTER: Fönster typ 1: Gultonade mindre glas placerade längst hela väggarna på bakre schakten. Fogade med genomskinligt silikon. Fönsterkarm i grå förszinkad plåt. Fönster typ 2: Transparent härdat fönster från golv till nockel, 30 cm brett. För extra ljusinsläpp bakom bakre väggen.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: rumsupplösande fokuserat

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET I taket sitter ett antal små hål. Dessa skapar en kamera obscura som projicerar himmeln på golvet. Varje hål ger en egen bild vilket frambringar ett geometriskt ljusspel. Väggarna emellan hamnar i nästan fullkomligt mörker och storleken på rummet blir svårt att uppfatta.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: rumsupplรถsande fokuserat

INVร NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, Fร RG, TEXTUR OCH TILLร GG Vร GG: Matrialet i vรคggen รคr mรถrk, nรคstan svart matt sten. Detta fรถr DWW LQWH UHร HNWHUD QnJRW OMXV Vn DWW GH QlVWDQ EOLU RV\QOLJD L GHW P|UND UXPPHW RFK DOOW IRNXV KDPQDU Sn OMXVVSHOHW Sn JROYHW RFK i taket. Fร NSTER: 'H VPn |SSQLQJDUQD L WDNHW lU JODVO|VD RFK VLWWHU DOOD SODFHUDGH L PLWWHQ Sn WDNHW L HWW JHRPHWULVNW P|QVWHU 'HVVD lU VHGDQ LQIlOOGD L WDNHW I|UVW JHPHQVDPW HQ KDOYPHWHU XSS GlU YDUMH KnO VHGDQ JnU XSS \WWHUOLJDUH HQ KDOYPHWHU L YDUVLQ WUDWW 'HWWD I|U DWW XQGYLND DWW QnJRW OMXV GLUHNW VNXOOH NXQQD WUlIID YlJJDUQD XWDQ allt fokuseras istรคllet rakt ner.

innervรคggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: varierad, kontinuerlig

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Beroende på placering av ljuskällan skapas skilda fenomen. Samtliga smala och avlånga, men med olika riktningar och varierande knyckar. Den långa och genomgående öppningen i boxen tillåter ljuset att byta riktning utan att brytas. Modellfotot föreställer ett ljusinsläpp vilket skapar formen DY HQ UHNWDQJHO -DJ ¿QQHU GHQQD PHVW LQWUHVVDQW Gn GHQ oregelbundna formen av öppningen skiljer sig från den mer rektangulära formen på släpljuset som bildas. Här skapas ett oväntat ljus men i en enkel kontinuerlig form.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: varierad, kontinuerlig

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Boxens väggar och tak är av en mörkare och något sliten betong. Denna yta är relativt blank vilket skall ge skarpare kontrast mellan materialoch ljus. Jag har valt mörk betong för att förstärka mörkret i rummet vilket resulterar i att ljuset möjligtvis upplevs som mer önskvärt. Det är ingen självklarhet DWW GHW VNDOO ¿QQDV GlU HOOHU L YLONHQ IRUP FÖNSTER: Jag har valt att skära innerväggarna diagonalt utåt där fönstrena är placerade. Detta för att från insidan skapa en illusion av väldigt tunna väggar trots ett tungt material. Glasen sitter i en infästning där de sedan är fastlimmade med en fogmassa. Karmen tänker jag mig är av ett ljust trä som från utsidan sett ramar in fönstrena. Denna träkarm är alltså inte synlig från insidan. Den skarpa kanten som istället utgör gränsen mellan vägg och fönster är menad att ge ljuset en viss skärpa vid intrång i boxen.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 RÖRELSE UPPLÖST KUBISKT RIKTNING

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Min utgångspunkt var att genom ljus försöka tillföra rörelse till det väldigt stilla och kubiska rummet. Ordet rörselse var inte i sig lätt att förstå utan blev istället något MDJ DUEHWDGH PRW JHQRP ÀHUD DQGUD EHJUHSS 'HOV I|UV|NWH MDJ göra rummet mindre statiskt och balanserat. Jag försökte även tillföra en känsla av riktning och stora skillnader mellan de olika väggarna. Väggarna har varierande tjocklek, tunnast längst till höger och tjockast till vänster. Detta är för att förstärka en känsla på tungt respektive lätt. Det var också ett test hur fönster kan övergå från att vara som perforerade objekt med indirekt ljus till att upplösas och bli en del av en mer otydlig ljus- och rums-mässig komposition.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: INRAMAT LÄTT TUNGT

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG Jag har valt att göra väggarna i betong. Det jag ville uppnå var dels en upplevd tyngd i väggen till vänster med hjälp av ett material som känns “tungt som sten”. I motsats ville jag att materialet skulle kunna upplevas som lätt uppe i högra hörnet och därför valde jag betong som jag tror skulle kunna möta båda kraven genom att det skulle kunna göras tunnt i hörnet. Tjockleken på väggen blev också betydande för fönsterkarmen. Först ville jag att fönsterkarmen skulle vara osynlig och att mötet skulle bestå av bara betong och glas. Men slutade skissa på en lösning som dolde karmen då jag insåg att den istället skulle kunna vara ett intresant element, speciellt då det inramar den upplösta fönsterformen i hörnet. Till vänster lade jag till väggtjocklek och ett indirekt ljusinfall. I övre hörnet så var idén att det skulle vara så öppet som möjligt. Men jag var osäker på hur rent mötet mellan två fönster skulle bli i hörnet så jag valde att istället ha en fönsterkarm i hörnet som på sätt och vis även indikerade betongkubens upplösta, men samtidigt upplevda hörn.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kallt och varmt, kontrast skarpt och diffust släpljus och direktljus

FENOMENET På min första modell satte jag ordet kontrast. En ljus sida och en mörk sida - som accentueras av en ljus punkt. I ett försök att göra den ljusa sidan ljusare (öka kontrasten) så öppnade jag en till fönsterlucka i väggen. Då upptäckte jag att då man lyser igenom denna faller ljuset här direkt - medan ljuset från taket blir ett diffust släpljus. Detta kändes som en intressantare och mindre uppenbar kontrast. Det skarpa direktljuset WHGGH VLJ YDUPW PHGDQ VOlSOMXVHW ¿FN HQ NDOODUH ton. Försökte härefter ta in mycket av de båda ljustyperna, men kom i slutändan fram till att skuggan var viktig för känslan, kanske speciellt I|U GHW VNDUSD OMXVHW YLONHW ¿FN PLJ DWW J|UD fönsteröppningarna mindre.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kalt, avskärmande, kontrasterande

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET De kala väggarna i rummet belyses ovanifrån. Genom de smala springorna i taket längs väggarna sipprar ljuset in. Tjocka väggar och tak skapar ett ljus som tränger nedåt, koncentrerat och med en tydlig riktning som inte sprids runt i rummet. Endast vissa delar lyses upp. Taket är fastsatt i hörnen av rummet, vilket skapar olika områden där ljuset faller ner. Detta gör även att ljuset inte belyser alla delar av väggarna, som hörnen längst upp. Resultatet blir att ljuset släpps in i mitten av väggarna och strålar ut nedåt och åt sidorna. Ljuset bildar strålar som kryper ner längs väggarna och ner till golvet. Man kan ana att något ligger i vägen för ljuset genom springorna i taket, kanske något slags galler. För besökaren i rummet kommer väggarna upplevas som upplysta och varma, i kontrast mot centrum av rummet, som är mörkt och kallt. 2P PDQ Q\¿NHW YlOMHU DWW Jn IUDP WLOO VSULQJRUQD RFK NROOD XSS längs väggarna kommer man endast mötas av bländande ljus. Det bländande ljuset kan göra att den inre mörka mittendelen av rummet känns avskärmande från själva väggarna, som ett separat rum där besökaren heller inte kan observeras uppifrån.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kallt, simpelt, bastant

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Betong och stål var självklara val av material, då jag ville framhäva en bastant och lite råare känsla i rummet. Meningen är även att rummet ska vara hållbart och kunna stå där länge för sig själv, utan någon slags underhållning. Metallgaller är uppsatt längst nere i väggen för att föra ut vatten som kan rinna ner från taket. Även golvet har höjts en nivå för att skydda besökare från fukt på betonggolvet under och samtidigt förstärka avskärmningen, eller snarare rumsligheten, som är skapad av ljuset som strålar ner. FÖNSTER: Då mitt rum skulle få en så bastant karaktär som möjligt valde jag att sätta för ett galler för mina fönsteröppningar i taket. Detta föll även naturligt på plats då jag utgick från min modell och dess ljusinsläpp. På grund av detta har öppningarna inga fönsterglasrutor - fönstret utgörs av gallret och det smala schaktet under. På grund av dess storlek och tyngd behöver man inte ha infästningar på gallren. De ligger i breda skåror vid markytan, inuti det tjocka betongtaket. På så sätt har de samma karaktär som exempelvis ett gatubrunnsgaller. De släpper igenom både ljus, vatten och allt som kan tänkas passa genom skårorna.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: tyngd, kontrasterande, geometrisk

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Rummet består av 1 meter tjocka väggar i ett tungt, massivt material. Det 1x1 meter stora hålet i rummets nederkant skapar ett nytt rum, där ljuset kommer in direkt. Detta rum blir fyllt av ljus, och detta ljus tar sig sedan vidare in i det stora rummet. Fönstrets placering längst ned vid golvet, gör att ljuset ostört faller in på golvet, genom nischen och vidare ut i rummet. Detta händer även i hörnet mot den vänstra väggen, då ljuset kommer från vissa håll. Ljuset åt sidorna och uppåt blir däremot mer stört av de metertjocka väggarna och bryts av. Fönstrets placering skapar ett ljust hörn och ett motsatt mörkt hörn. Att det är placerat längst ned mot golvet, tillsammans med väggtjockleken, gör att känslan av tyngd i rummet uppstår.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: tyngd, enkelhet

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ¤ggen bestĂĽr av betong och har en tjocklek pĂĽ 1 meter. Materialet tillfĂśr tyngd till rummet. Det Ă¤r ett kallt och rĂĽtt PDWHULDO PHQ L GHW KlU IDOOHW PHG K|J ÂżQLVK <WDQ lU QlVW LQWLOO EODQN RFK VOlW %HWRQJHQV VNLIWQLQJDU RFK IlUJWRQHU ÂżQQV lQGn kvar. BĂĽde golv och vĂ¤ggar Ă¤r i betong. Det tunga rummet och materialet gĂśr att ljusinslĂ¤ppet kanske uppfattas starkare. FĂśnstrets trĂ¤karm bryter betongen. Den ramar in fĂśnstret och ljuset. TrĂ¤karmen Ă¤r fĂśrsĂ¤nkt i betongen och gĂśr att ljuset kan falla ostĂśrt in genom fĂśnstret utan att detta stĂśrs. TrĂ¤karmen Ă¤r obehandlad. FĂśnstret Ă¤r Ăśppningsbart fĂśr att det rum som bildas mellan de djupa fĂśnsternischerna ska kĂ¤nnas Ă¤nnu mer som ett rum; som att man till och med kan Ăśppna fĂśnstret som en dĂśrr kliva vidare ut. FĂśnsterbĂĽgen Ă¤r i aluminium fĂśr att kunna gĂśras sĂĽ liten och smĂ¤cker som mĂśjligt. Denna Ă¤r dock mĂĽlad svart fĂśr att undvika det metalliska och glĂ¤nsande i omĂĽlad aluminium. Denna skulle kunna ta fokus frĂĽn ljuset annars. I mĂĽnga fĂśnster utgĂśr karm och bĂĽge nĂĽgot hĂśgt pĂĽ vertikalen. +lU ÂżQQV GHVVD VQDUDUH KRULVRQWHOOW I|U DWW VRP VDJW LQWH VW|UD ljuset.

innervĂ¤ggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY 0\VWLVN )O\WDQGH Diffust

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET De olika ljusen och skuggorna från väggarna möts och skapar HWW OMXVÀ|GH L V\PELRV 6NXJJRUQD À\WHU VDPPDQ IUnQ ROLND ULNWQLQJDU RFK VNDSDU HQ DWPRVIlU DY P\VWLN RFK GLIIXV /MXVHQ lU HQ EODQGQLJ DY VNDUSD RFK PMXND VNXJJRU

PRGHOOIRWR

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY 5HÀHNWHUDQGH Futuristisk Diffust

9lJJ $OOD YlJJDU EHVWnU DY WXQW URVWIULWW EODQNSROHUDW VWnO HIWHUVRP DWW GHW VND JH HQ YDFNHU RFK VNDUS UHÀHNWHUDQGH \WD )|QVWHU )|QVWHUQD lU VNXUQD L IRUP DY WULDQJODU $OOD WULDQJODU KDU ROLND IRUP )|QVWUHW lU LQWH IlVW YLG YlJJHQ PHQ lU LVWlOOHW VDWW L NOlPPRU PHG HWW PHOODQUXP 'HWWD PHGI|U DWW I|QVWUHW I|UVW EOLU UHÀHNWHUDW PHG WULDQJHOIRUPHU RFK DWW GHW VHGDQ UHÀHNWHUDV Sn YlJJDU RFK JROY 0DQ InU Gn HQ GXEEHO HIIHNW DY UHÀHNWLRQHQ /MXVVWULPPRUQD OHNHU RFK VNDSDU ROLND IRUPHU DY VNXJJRU 'HW lU möjligt att öppna fönstret för att komma åt smuts RFK GDPP VRP NDQ VDPODV PHOODQ YlJJ RFK I|QVWHU .DUP PDWHULDOHW VDPW IlUJHQ lU RFNVn DY EODQNSROHUDW VWnO +HOKHW 5HÀHNWLRQHQ Sn JODV RFK YlJJ VNDSDU WLOOVDPPDQV HQ V\PELRV RFK P\VWLN L UXPVOLJKHWHQ

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Lugnt, Uttonat Cirkulärt meditativt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Ett behagligt och lugnt rum skapas, inget direkt solljus kommer in. Fönstret består av olika nivåer, desto högre upp och närmare himlen, desto mer ljus kommer in. Det skapas en uttoning mot ljuset och kontrasten, fönster/tak suddas ut. Jag valde att göra fönstret runt för att förstärka kännslan av mjukhet utan vassa tydliga kanter och hörn.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Mossig jordisk/him melsk

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Insidan är infärgad betong i mossgrön kulör. Betongen är slät. Den mossgröna kulören kan associeras till naturen och jorden medans ljuset uppifrån ger ett himmelskt perspektiv.

FÖNSTER: Glaset i fönstret syns inte från insidan, glaset är av sorten klartglas.Glasskivorna i fönstret bär upp takskivorna. Takskivorna är någon slags hanycomp board för att vara starka, men ändå håller belastningen på glaset nere. Hanycomp borden är täckt av ett tunt lager grön puts för att efterlikna den gröna betongen. Takskivan är placerade på ett sätt så att detso högre upp och närmare mitten detso mer ljus släpps in. I fasaden är glaset omgivna av en stålkarm. Glaset möter stålet direkt. .

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: SKARPT, MÖNSTRAT, KONTRASTFULLT

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET På den ena väggen har jag placerat nio stycken vertikala ljusinsläpp som går från golv till tak som tillsammans bildar ett randigt mönster. När det kommer ljus in i boxen bildas även ett ett randigt mönster på golv, tak och väggar. Så även fast det endast är en vägg som är randig så upplevs hela rummet som randigt när ljus tillförs till rummet. Tjockleken på väggar, golv och tak är tunn eftersom detta resulterar i att man kan få ett skuggspel under större delar av dagen. Om det exempelvis hade varit tjocka väggar hade man endast fått denna effekt under en viss tidpunkt på dygnet. Anledningen till att fönstrena går från golv till tak är att detta skapar en Àytande övergång mellan fönsterpartiet och skuggspelet, nästan som om de är en. Detta är även anledningen till att jag har valt att ha släpljus på sidorna av boxen.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: SKARPT, MÖNSTRAT, KONTRASTFULLT

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Jag har valt att ha ett träplank i min byggnad för att förstärka det randiga intrycket i rummet. Jag har valt ett träplank som är hyvlat så att det blir skarpa skuggor när solen möter väggen. Den varma bruna färgen på träet gör rummet känns varmt och behagligt trots de skarpa skuggorna. Jag har valt att ha samma material i hela rummet för att skapa ett enhetligt intryck. På den sida där fönstren är har jag tagit bort varannan planka och satt dit ett fönster istället. Detta för att skapa en Àytande rytm i rummet. FÖNSTER: Det ¿nns totalt nio fönster i rummet. Alla fönster är infästa på samma sätt. Alla fönster är även placerade vertikalt med två plankor på vardera sida om sig. Fönsterna är inte öppningsbara. Jag har placerat min karm innuti golvet och taket så att det inte ¿nns någon synlig karm som sticker ut från golv och tak. Detta är för att jag vill ha en Àytande övergång mellan fönsterpartiet och skuggspelet som inte störs av något horisontellt band av karmar. Karmen är gjord av samma träslag som ¿nns i resten av rummet för att smäla in i rummet på ett smidigt sätt. Jag har valt att inte ha något foder eftersom jag endast vill ha vertikala linjer i min byggnad.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Sakral Hörnlös Föränderlig

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Beroende på hur rummet vrids och vilken tid på dagen man besöker det skapas en rad olika mönster och skuggspel. I vissa lägen uppkommer ett släpljus på en vägg, vid andra tidbpunkter ett tydligt mönster på golvet. Maximal sakral effekt uppnås med fönstren vända uppåt och ljuset rakt uppifrån. För att åstadkomma “kexchokladeffekten” krävs ljus från två håll vilket kan vara från två lampor när det är mörkt ute, eller med hjälp av solljus och speglar.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Ljus Skimrande

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Tegelvägg målad med vit färg. Ganska god färgtäckning men vissa porer/håligher i täckning. Den ljusa färgen har valts för att göra rummet ljus. Väggbeklädnaden och porositeten har valts för att ge mer liv och spänning till samspelet mellan ljus- och skuggmönster.

FÖNSTER: Fönsterna är placerade i ena väggens överkant och i takets ena ytterkant. Glasen ligger i liv med ytterväggen utsida respektive takets ovansida och möts hörn mot hörn. Den lodräta delen av takbjälklaget som är synlig ovanför glasskivorna i fasaden täcks av dessa och på motsvarande sätt täcks ytterväggens överkant av glasskivorna på taket. Glasskivorn ligger i en liten nisch gjuten i betong och hålls på plats av silikonmaterial. Glasen är gjorda av ett tjockt klarglas. De delar av vägg och tak som utgör I|QVWHUVP\JDU lU NOlGGD LQ HQ VYDJW NRUDOOEOn JODV¿EHUDUPHUDG plast. Denna plastbeklädnad skapar ett skimmer som refelekteras in i rummet när den träffas av solljuset. Detta är tänkt att hjälpa till att luckra upp den skarpa gränsen mellan solbelysta och skuggade fält inne i rummet.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: skenbart, osynligt, omslutet, virtuellt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET På ena väggen framträder ett tydligt fönster. Ett fönster helt utan utsikt. Utan insyn. Nästan utan form. Ljuset från “fönstret” studsar mot väggen och ger ett diffust sken i resten av rummet. Ljuset utifrån färdas längs ett antal smala nischer som i sig nästan inte syns, men som var och en bidrar med ett litet riktat ljusinsläpp. Tillsammans bildar de en helhet som upplevs som ett fönster där fönstret inte be¿nner sig.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: hårt, omslutet, kontrastrikt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG Väggytorna utgörs av en grå betong vilket skapar ett hårt, bestämt omslutet rum med mycket stor kontrast mellan de ytor som belyses och de som inte belyses. Infäst med en minimal metallram i husets tak ¿nns en skiva kanalplast som diffuserar solljuset en aning och skapar en mjukare ljuskälla. Ljuset från fönstret leds genom mattsvarta lameller vars uppgift är att absorbera allt ljus som kommer mot dem och och endast släppa förbi det ljus som färdas i riktning mot ett speci¿kt fält på den ena väggen. Innertaket, lamellerna och den nisch som lamellerna sitter i är alla klädda med en mattsvart ¿nish som ger dessa ett homogent uttryck och gör ljusinsläppet svårt att urskilja, nästan osynligt. Ljuskäglan målar upp ett ljust, tydligt “fönster” på ena väggen som i sin tur reÀekterar en begränsad mängd ljus ut i rummet, bara tillräckligt för att rummets ytor ska kunna urskiljas.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: mönster livfullhet gemenskap kyrklig

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET När ljuset når marken skapas ett livfullt mönster som lyser upp rummet. Ljuset bildar stora speglar länga med ytan som får en att vilja sätta sig ner i rummet och beundra det faktastiska som ljus är. “We can easily forgive a child who is afraid of the dark; the real tragedy of life is when men are afraid of the light.” ʊ 3ODWR

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: livfull spännande

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Till väggarna har jag valt en svart och vit marmor som skapar ett spännande möster. Den svartvita marmorn lämpar sig bra till de färger som kommer in i och speglar sig över ytan. FÖNSTER: Genom att välja ett fönster med färgat glas förstärks mitt fenomen, ljuset som kommer in blir färgat och lika så mönstret på golvet. Fönstren är satta på insidan och hålls upp med hjälp DY LQIlVWQLQJDU 'HW ¿QQV LQJD NDUPDU Gn MDJ YLOO DWW I|QVWUHQ upplevs som “hål i väggen”. Ett komplement till fönstren vore att skapa “trappar” som samlar in mer ljus utifrån och förstärka effekten. Fönstren är satta på insidan så att trattarna ska kunna monteras på lätt.

innerväggselevation 1:20

innerväggselevation 1:40

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: diffust, mjukt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Skivor skärmar av och leder ljuset. Hindrar direkt kontakt mot ögat och skapar ett mjukt, lekande ljus.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: diffust, mjukt, kontrast

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Betongens skrovliga textur ger tyngd mot det mjuka ljuset. En kontrast som framhäver ljusets lätta rörelse. Den vertikala texturer förlänger ljuset och ger rummet mer rymd. Den gråa tonen ger skuggan sitt mörker och ljuset sin klarhet. FÖNSTER: Ljusinsläppet sker sker genom tre avlånga fönster från rummets ena sida. De är infästa i linje med väggens yttre. Med frostat glas sprids ljuset i rummet och bildar ett mer diffust sken. Innerväggen fortlöper över fönsterna i form av tre platsgjutna skivor som riktar in ljuset i rummet. Skivorna döljer fönsteröppningen för att dölja ljusets källa och ge ljuset självständighet. Fönsterkarmen är av borstad metall för att ge en lätt konstruktion som inte tar mycket plats och leder ljuset utan att skapa skärpa.

innerväggselevation

planutsnitt

sid 2/2

"(#)1'3 #,)#* $/'"$2** 0)'$1 ,"#

7 5XPPHW YlFNV WLOO OLY QlU VROHQV I|UVWD PRUJRQVWUnODU UHÃ&#x20AC;HNWHUDV ' 3 11#,0.#%#*, 2,"#/ &20#1 -!& ";/#$1#/ *#1 / 0'% 2.. '%#,-+ "# 210)2/, +=,01#/ ' %-*3#1 0-+ *;+, 10 =.., #1 "2,)* *(20#1 $</ *'3 .< 3;%% / -!& 1 ) '%#,-+ /=/#*0#/, ' 3 11,#1 #11 0) . / #11 '*"0.#* 21 3 +=,01#/ 0-+ )1'3#/ / #1/ )1 /#,0 $ ,1 0' -!& &(;*.#/ 1'** 11 &<** -+3;/*"#, 21 ,$=/ # *2$1'% 1-+/2++#, ' "#1 12,, %-*30)')1#1 *'/ /2++#10 #," *(20);** -!& $</ -00 11 '$/<% 0;11 "# )-,3#,1'-,#** 211/5!)#, $=/ &2/ $=,01#/ ) , $< 0# 21 -!& &2/ *(20',0*;..#, ' #11 /2+ =/ $2,%#/ *HQRP DWW EHO\VD UXPPHW XQGHULIUnQ PHG UHÃ&#x20AC;HNWHUDQGH OMXV Vn XSSIDWWDV UXPVOLJKHWHQ PLQGUH W\GOLJW GHÂ¿QLHUDG PHQ PHG HQ 0) /. /# /')1,',% 20#1 ,3;,"#/ .< 0 ++ 0;11 0-+ +<,% 1'"'% /# ) 1#"/ *#/ RFK PRVNpHU GHW QDWXUOLJD VROOMXVHW JHQRP ROLND Â¿OWUHULQJDU I|U 11 0) . #, /#0.#)1 $=/ /2++#1 -!& #, $ 0!', 1'-, $=/ "#00 01=//# )-,1#41

+-"#**$-1-

./-!#00

# 6 7 : 6 6 6 9 6 8

"%+&,4*6 /"452-*( '2*%3". 0.6>7-"/%&

: ! : : :

9lJJHQ lU XWDY YLW PDUPRUHUDG PDUPRU 'HQ Ã&#x20AC;DPPLJD RFK -+53" 84"/ 5/%&2->44"2 'A2 %&4 -*--" -+53*/3->11 30. 6*3"2 3*( "44 '? HIIHNW (IIHNWHQ EOLU HQ OHYDQGH YlJJ GlU OMXVHW VRP UHÃ&#x20AC;HNWHUDWV * %&4 5/%&2-*(("/%& 6"44/&4 3,"1"2 -+5331&- * '02. 54"6 0-*," 2A2-*(" .A/34&2 =

+53*/3->11&4 4*-- 25..&4 3,&2 &/%"34 (&/0. %& 543,52/" JODVSDUWLHU VRP Â¿QQV L JROYHW 'H lU XWVNXUQD HIWHU HWW 02*&/4"-*3,4*/31*2&2"4 .A/34&2 30. (&2 25..&4 &/ />34*/4*-- "/%-*( 511&/#"2&-3& -"3&4 >2 -".*/&2"4 (-"3 * 3,*,4 'A2 "44 (& %&4 &/ 34"2, )?--'"34)&4 0$) 'A2 "44 '? %&4 1"2"--&-4 .&% (0-684"/ 0. #&3,?%"2& 54."/"3 &/3 'A2&34>--/*/("2 0$) *%@&2 0. 6"% 30. >2 &44 'A/34&2 2&31&,4*6& &44 (0-6 44 %5/,&-4 -+53*/3->11 5/%&2*'2?/ '?2 033 "44 511-&6" 25.3-*()&4&/ * &/ ,5#*3, '02. 1? &44 /844 3>44 30. +"( 511-&6&2 30. .&2 "/312?,3-A3 0$) 30. '?2 033 "44 2*,4" 6?24 '0,53 .&2 .04 %&4 /"452-*("

*//&26>((3&-&6"4*0/

& 9 : = 9 9 9 < ! 9 ;

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: instängt, ensamhet, hopp

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET De nio små fönstrena som tillsammans formar en fönstergrupp i takhörnet är en väldigt koncentrerad ljuskälla. För att framhäva det rutmönstrade mönstret har jag valt att använda mig av nio I|QVWHU LVWlOOHW I|U HWW I|QVWHU PHG HWW JDOOHU |YHU Gn GHW ¿FN GHQ önskade effekten. Ljuset från fönstrenera sipprar ner från taket utmed väggarna ner till golvet där rutmönstret uppenbararr sig. Rummet får en instängd känsla som ett övergedd fängelsehåla. Ljuset lyser inte upp rummet utan ger endast ett koncentrerad sken i det mörka rummet vilket förstärker denna känsla. Samtidigt som PDQ NlQQHU HQVDPKHW ¿QQV GHW KRSS VRP HWW O\IW IUnQ RYDQ

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: instängt, ensamhet, hopp

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna är av en grå platsgjuten betong med grov textur för att ge rummet sin kalla och mörka karaktär. När ljuset träffar de skrovliga väggarna skapas skuggor som ska förstärka känslan som ljuset förmedlar. Hålrummen för fönstrena är målade i tunt lager av vit färg över betongen för att ljusinsläppet i hålen ska bli maximerade och för att ge hålen känslan av ljus och hoppet från ovan samtidigt som de behåller sin råa känsla. FÖNSTER: Högst upp i högra hörnet av rummet är nio små fönster placerade genom en 1 meter tjock vägg. Glaset är en skiva som täcker alla hålrummen. Glaset existerar i hålen som ett klimatskal och är fästa med metallklämmor då glaset så lite som möjligt ska se ut och ge ett uttryck av ett klassiskt fönster. Materialvalet här är även till för att fortsätta med att förmedla den kalla känslan. Fönstret är placerat längst ut på väggen från rummet då det ska synas så lite som möjligt och att formerna av hålen och vad de förmedlar ska ligga i fokus istället för glaset när man är i rummet.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 SPÄNNANDE TUNGT INÅTVÄNT?

Jag funderade på fönstrets funktion som inramning, och vad som händer om man inverterar det konceptet. Jag blockerade den delen av väggen som är i människans ögonhöjd, och lämnade ljusinsläpp mot hilmen och marken. Ger detta ett ökat fokus på rummet i sig? Triggar det ett intresse av det av utomhusvärdlen vi inte kan se? Skapar det en kontakt med de mest fundamentala delarna av naturen, himmel och jord? De som är desamma över hela världen?

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 NATURLIGT TUNGT SAKRALT

VÄGG: Jag har valt att jobba med gult/beige tegel som väggmaterial, detta för att ge en naturnär känsla och kontakt med himmel och jord som skymtas genom fönstret. Samtidigt är det ett ganska anpråkslöst material även om det ger ett intryck av stabilitet och av beständighet. FÖNSTER: Mitt fönster är stort, och i en väldigt ovanlig form. För att det överhuvudtaget ska kunna fungera under de förutsättningarna har jag valt att göra det i laminerat glas. Fönstet kommer att med hög precision lyftas in i väggen med hjälp av robotarmar. När det är på plats horisontellt kommer det att stagas upp på 10 cm höga klossar för att komma på plats. Därefter placeras fönsterbrädor av marmor i en liknande nyans som teglet (och utvalda av samma anledning), för att dölja fönstrets infästningar i väggen. Allt detta för att ge ett naturligt och minimalistiskt intryck.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: lugn, instängt, mörkt ,fokuserat

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET FÖNSTREN HAR OLIKA LÄNGD OCH SITTER I OLIKA HÖJDER FÖR ATT DET NATURLIGA LJUSET I RUMMET SKA UPPLEVAS OLIKA BEROENDE PÅ SOLENS POSITION. TANKEN MED VÅGMÖNSTRET I FÖNSTRET ÄR ATT SKAPA ETT MJUKARE LJUSFLÖDE, ISTÄLLET FÖR SKARPA LINJER AV LJUS SOM SKÄR GENOM RUMMET.

modellfoto

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: lekfullt, instängt, tungt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Alla ytor är i smutsig betong för den tunga, instängda känslan och en plan, öppen yta för ljuset att leka mot. FÖNSTER: Placerade i olika höjd för att rummets karaktär ska upplevas på olika sätt beroende på solens position, där med kommer det naturliga ljuset att nå väggar, tak, golv på olika sätt vid olika tidpunkter. Fönsterglaset är placerat nära ytterväggen för att så mycket som möjligt av spröjset ska kunna forma solljuset, därför lutar även slutet av väggen in mot fönstret för att inte blockera solstrålarna. Dubbla glas i fönstren för att kunna ha mönstret mellan glasen och för god isolering i fönstret. Beslagning och infästning går i svart för att fokus ska hamna på ljuset.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Ljus Diffust Sakralt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Mitt ”fönster” är en perforerad vägg där ljustrålar kommer in genom små hål men då dessa hål är många blir ljuseffekten stor. Målet med mitt fönster var att skapa ett rum fullt av ljus. Ska man fylla ett rum med ljus och samtidigt vara begränsad till en fönsteröppning borde det mest effektiva vara att göra fönstret så stort att det tar upp en hel vägg, eller? Gör man detta fyller man inte bara rummet med ljus utan också med utsikten. Jag ville att focus skulle vara på just ljuset i mitt rum och löste detta genom att skapa ett mönster i min vägg som släpper igenom ljus men har en sådan tjocklek att enda chansen att se ut är genom att ställa sig direkt framför ett av hålen. Ljusfenomenet ger en känsla som påminner om den skuggorna under en trädkrona kan ge - enligt mig är det ljusfenomenet det mest behagliga jag kan tänka mig.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Kontraster Mjukt HĂĽrt Varmt Kallt

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ&#x201E;GG: Mitt rum Ă¤r gjort av betong. ett mycket hĂĽrt och kallt material. kĂ¤nslan det ger stĂ¤ller sig i skarp kontrast till det mjuka, fĂśrsiktiga, varma ljuset som kommer in genom fĂśnstret. Den trista grĂĽa fĂ¤rgen fĂĽr blir mer nyanserat av ljusets spel och ger rummet en ny dimension.

FĂ&#x2013;NSTER: FĂśnstrets mĂśnster uppnĂĽs genom att tegelpannor staplas pĂĽ varandra, inte rakt ovan pĂĽ varandra som de gĂśrs dĂĽ de levereras utan men en halv lĂ¤ngds fĂśrskjutning. Denna fĂśrsjutning skapar de glipor genom vilka soljuset kan slinka igenom och framkalla de ljusfenomen som beskrivs ovan. Tegelpannorna Ă¤r rĂśda och fĂśrstĂ¤rker pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt ljusets varma ton i kontrast i den grĂĽ betongen i Ăśvriga rummet. VĂ¤ggen VOlSSHU LQWH EDUD LQ OMXV XWDQ lYHQ YLQG 'HW ÂżQQV LQJHW JODV VRP skiljer insidan frĂĽn utsidan utan elementet vind Ă¤r en del av den upplevelse rummet vill fĂśrmedla. Ser man det som en trĂ¤dkrona gĂśr vinden den fĂśrestĂ¤llningen mer verklig. VĂ¤ljer man att se byggnaden som en av en mer sakral typ sĂĽ kan vinden fĂĽ en K|JUH EHW\GHOVH |SSHQ I|U RlQGOLJW Ă&#x20AC;HU WRONQLQJDU

innervĂ¤ggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Suggestivt, Dolt Dunkelt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Ljuset kommer in via två band som är öppningar på väggen. Ljuset som lyser upp har två egenskaper. Det ena är en stark och skarp strimma av ljus som ramar in fönstret. Det andra mjukare släpljuset skapar en mer subtil glöd på ytan bortom öppningen. Beroende på ljusriktning kan dessa två egenskaper variera i rummet. Ibland går det starka ljuset utanför sin inramning och drar skarpa linjer på väggen. Den subtila glöden förblir på sin plats. Tillsammans skapar de ett dynamisk spel under dagens gång.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Skrovligt, Åldrande, Tryggt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggen består av ljus stuck med inristade linjer. De slarvigt dragna linjer skapar en böljande karaktär. Stenigt samtidigt som À\WDQGH 6WXFNHQV YnJLJD GHWDOMHU VNDSDU HQ OHYDQGH JURWWPLOM| som interagerar med ljusspelet. Texturen tillsammans med en neutral färg fungera väl i en miljö med ljus och mörker. Nyanser förstärks utan att distraheras. Stuckens korniga struktur gör också att släpljuset förstärkas. En inre vägg på 50 mm fungerar som en skärm som förhindrar större del av utomhusljuset. Denna vägg består även av stuck för ett helhetsintryck. FÖNSTER: Fönstren ligger bakom skärmväggen som täcker för all utsikt. Eftersom ljusfenomenet är dolt behöver installationer och infästningar inte synas. Det blir en kuliss som inte ska träda fram eftersom det kan försvaga uttrycket med stenmaterial. Infästning av fönstret sker 50mm från kanten av skärmväggen. Detta för att minska visuell kontakt med besökaren. Enkelglas-fönster med färglös metallinfästning utan karm. Eftersom fönstret på undersidan är vinklat så kommer ev. regn att rinna ner på marken.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Tyngd Antydan

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Ljus längs golv och ena hörnet på rummets bakvägg gör att väggen käns frikopplad från resten av rummet. Att ljuset är indirekt gör att man får en uppfattning om den svävande väggens tjocklek. En spänning uppstår då väggen upplevs som tung och solid men ändå svävande.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Tyngd Antydan VĂ¤rme

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ&#x201E;GG: Behandlat trĂ¤. TĂ¤nkte frĂĽn bĂśrjan skapa min illusion av svĂ¤vande tyngd med hjĂ¤lp av ett tyngre material, typ betong, men efter att ha gjort uppgift 1 fĂśll jag dock fĂśr vĂ¤rmen i kartongens fĂ¤rg - vilken fĂśr mig representerar trĂ¤. FĂ&#x2013;NSTER: FĂśr att stĂ¤rka upplevelsen av vĂ¤ggen som svĂ¤vande valde jag att placera fĂśnstret vid yttervĂ¤ggen. Luset som kommer in vill jag ska vara naturligt dagsljus och glaset fĂĽr dĂ¤rfĂśr vara vanligt fĂśnsterglas, kvartsglas. Glaset sitter 3 cm in frĂĽn yttervĂ¤ggen i en sĂ¤nka fĂśr att fĂĽ ett direkt mĂśte med vĂ¤ggmaterialet.

innervĂ¤ggselevation

DETALJ, FĂ&#x2013;NSTER: *ODVHW VLWWHU QHGVlQNW L L HQ 8 SURÂżO GROG DY IDVDGEUlGD Sn yttervĂ¤ggen.

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY HOHNWULVNW IlQJVODQGH

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÃ&#x201E;PPET /MXVHW UHÃ&#x20AC;HNWHUDV Sn P|QVWUHW VRP lU XWVNXUHW XU NDUWnQJHQ VDPW VWnOWUnGHQ 6NXJJDQ VRP XSSVWnU SUlJODV DY VWnOWUnGHQ VRP L VLQ XWIRUPQLQJ lQGUDU VNXJJVSHOHW XWVHHQGH RFK NDUDNWlU YLG ROLND WLGSXQNWHU 6WnOWUnGHQ JHU HQ RUJDQLVN NlQVOD NRPPHU OMXVHW XSSLIUnQ EOLU VNXJJVSHOHW WlWW RFK VDPPDQJlQJDQGH 9LG OMXV IUnQ VLGDQ EOLU VNXJJVSHOHW PHU RVDPPDQKlQJDQGH RFK NDQ XSSOHYDV VRP REHKDJOLJW 'H XWVNXUQD GHODUQD lU V\PHWULVNW SODFHUDGH L UHODWLRQ WLOO YDUDQGUD VRP NRQWUDVW WLOO GHQQD V\PHWUL DQYlQGHV VWnOWUnGHQ VRP DJHUDU YlOGLJW RUJDQLVNW

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY HOHNWULVNW IlQJVODQGH

,19b1',*$ <76.,.7 0$7(5,$/ )b5* 7(;785 2&+ 7,//b** 9b** 9lJJHQ lU JMRUG L EHWRQJ %HWRQJHQ lU RUHJHOEXQGHQ L VLWW XWVHHQGH GHQQD HIIHNW L NRPELQDWLRQ PHG VNXJJHIIHNWHUQD IUnQ GH DV\PHWULVND VWnOVWlQJHUQD JHU XSSKRY WLOO HQ VODJV KDUPRQL PHOODQ GH ROLND PDWHULDOHQ )g167(5 )|QVWUHW lU UXQGDW YLG NDQWHQ RFK LQGHODG L SRUWLRQHU |YHU GH |YULJD GHODUQD .DUPDUQD EHVWnU DY WUl *ODVHW VLWWHU Sn XWVLGDQ DY IDVDGHQ VWnOVWlQJHUQD lU SODFHUDGH LQWLOO JODVHW

LQQHUYlJJVHOHYDWLRQ

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Mystisk Sakral Instabil Oviss Fablisk

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Idén kring ljusfenomenet var att skapa något sakralt och mystiskt. Genom att låta allt ljusinsläpp ske underifrån utmanas idén om hur klassiska fönster och ljusinsläpp är utformade. Även idén om att ljuset ska komma uppifrån och eller leda uppåt, mot himlen, utmanas. Samtidigt sluter inte väggarna tätt kring bottenplattan vilket skapar en ovisshet och instabilitet då vi ej längre har kontroll över vad som sker på marken under oss. Rastret skapar en dynamik i ljusspelet som tillför ytterliggare dimensioner till fenomenet.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Mystisk Sakral Instabil Oviss Fablisk

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Materialvalet för väggarna föll på skivor av vit marmor, där marmoreringen i kombination med ljusspelet underifrån skapar dynamik i rummet. golvet är täckt av svart marmor som vilar på en bas av armerad betong. Den svarta marmorn återkopplar till väggarna men bryter av i sin färg. De släta ytorna ger större slagkraft åt ljuset som speglats och silats genom det grunda vattnet som undertill och utanför omger rummet. FÖNSTER: )|QVWUHW EHVWnU DY FP KlUGDW NODUW JODV RFK EH¿QQHU VLJ FP under golvytan. Infästningen är av sådan typ att det ter sig dolt I|U SHUVRQHU VRP EH¿QQHU VLJ LQQH L UXPPHW *ODVVNLYDQ YLODU OlQJVW LQ PRW EHWRQJHQ Sn HQ JXPPLWlFNW / SUR¿O ,QIlVWQLQJHQ DY SUR¿OHUQD VNHU PHG VNUXY HOOHU PXWWHU

innerväggselevation

sid 2/2

DRAGFÖNSTER 1:20 adjektiv: kvadratisk förmörkad kontrast

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Den kvadratiska öppningen i väggen dras ut från väggen likt en byrålåda. Rakt framför fönstret bildas då en förmörkelse som skymmer öppningen. Ljusinsläppet varieras genom att skjuta in och ut förmörkelsen, på så sätt kan ljuset dras in i rummet till önskad styrka. Fönsternischen är en meter djup vilket minskar direkt solinstrålning. Ljuset riktas uppåt på grund av förmörkelseskivans bärande fönsternisch.

modellfoto

process

sid 1/2

DRAGFÖNSTER 1:20 adjektiv: kvadratisk förmörkad kontrast

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna är beklädda med obehandlat trä. FÖNSTER: Fönstret består av en öppning i väggen med en infälld blomlåda samt en glasskiva och täckskiva som hänger från taket med stålstänger i en skena. Täckskivan är svartmålad. Glaset kläms fast mot väggen med klämmor. Växterna i blomlådan skapar skuggor. Täckskivan justerar ljuset i rummet.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLĂ&#x201E;PPET Ljuset ska verka formfĂśrstĂ¤rkande fĂśr den kubiska formen. KĂ¤nslan man kan fĂĽ nĂ¤r man tittar pĂĽ bilden Ă¤r tryckande, instĂ¤ngdhet RFK NDQVNH RFNVn Q\ÂżNHQKHW Sn YDG VRP ÂżQQV Sn DQGUD VLGDQ GHQ NYDGUDWLVND VNLYD som blockerar min vĂ¤g och tycks komma emot mig. De tvĂĽ kvadratiska skivorna som skymmer ljuset Ă¤r olika pĂĽ sĂĽ vis att den stora kvadrataen ger en skarp kant och ett VNDUSDUH OMXVLQĂ&#x20AC;|GH PHGDQ GHQ PLQGUH kvadraten ska ge en mer diffus inramning.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 FormfĂśrstĂ¤rkande SvĂ¤vande RĂśrlig

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ&#x201E;GG: De tvĂĽ vĂ¤ggar som mĂśter fĂśnstervĂ¤ggen Ă¤r utav betong, rubusta och grova fĂśr att skapa tyngd och ett slumpvist skuggspel pĂĽ vĂ¤ggarna, tillskillnad frĂĽn golv och tak som istĂ¤llet lU VOlW YLW RFK UHĂ&#x20AC;HNWHUDQGH 7DN RFK JROY VND JXLGD RFK OHGD fram till den hĂ¤ngande fĂśnstervĂ¤ggen. FĂ&#x2013;NSTER: Det fĂśnster som dĂśljer sig bakom den mindre kvadratiska skĂ¤rmvĂ¤ggen Ă¤r ett englasfĂśnster infĂ¤st med enkla mĂ¤ssing klamrar i linje med yttervĂ¤ggen fĂśr att frĂĽn utsidan skapa ett avskalat uttryck. InvĂ¤ndigt har fĂśrnsternischen fĂĽtt viklar fĂśr att rikta och fĂśrstĂ¤rka ljuset som kommer studsa mot den innanfĂśrliggande skĂ¤rmvĂ¤ggen och sprida ut ett diffust ljus i rummet. FĂśnstrets placering Ă¤r Ăśver huvudhĂśjd fĂśr att man ska kunna se in bakom den blockerande skĂ¤rmvĂ¤ggen och ana utanfĂśrliggande miljĂś. Ă&#x2013;PPNINGAR: FĂśrutom detta fĂśnster kommer ljus in genom den glipa som omger den hĂ¤ngande vĂ¤ggen, detta ljus Ă¤r diekt solljus och skapar en skarp och markerande kant runt fĂśnstervĂ¤ggen. Siluetten utav den hĂ¤ngande vĂ¤ggande blir dĂ¤rigenom tydligare.

innervĂ¤ggselevation

InfĂ¤stningar utav den hĂ¤ngande betongvĂ¤ggen fortsĂ¤tter ut- och lĂ¤ngs med de fasta vĂ¤ggarna fĂśr att ytterligare fĂśrstĂ¤rka formen av rummet och skapa ett spĂ¤nnande mĂśte mellan tvĂĽ vitt skilda material.

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY )LOWUHUDQGH

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÃ&#x201E;PPET 3n <XFDWDQ KDOY|Q L 0H[LFR Â¿QQV Vn NDOODGH FHQRWHV VRP lU QDWXUOLJW ELOGDGH KnOIRUPDWLRQHU L PDUNHQ I\OOGD PHG YDWWHQ -DJ Â¿FN FKDQVHQ DWW XWIRUVND HQ RFK IDVFLQHUDGHV DY GHW YDFNUD OMXVVSHOHW VRP VROOMXVHW ELOGDU XQGHU \WDQ

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY P|UNW VLSSUDQGH

INVÃ&#x201E;NDIGA YTSKIKT 0$7(5,$/ )b5* 7(;785 2&+ 7,//b** 9b** )|U DWW DQNQ\WD WLOO GH KnUGD VWHQJURWWRUQD MDJ LQVSLUHUDWV DY DQYlQGV nWHUDQYlQW WHJHO I|U YlJJDU Sn JUXQG DY GHVV UXJJDGH \WD )g167(5 'H VPn NYDGUDWLVND I|QVWUHQ lU SODFHUDGH HIWHU HWW UXWP|QVWHU L HWW RUGQDW NDRV VRP VNDSDU VSRWOLJKWV DY QDWXUOLJW OMXV 'HWWD I|U DWW XQGHUOlWWD E\JJSURFHVVHQ 0HG YLQNODGH I|QVWHUQLVFKHU L WDNHW RSWLPHUDV OMXVLQVOlSSHW 'HQ VSDUVDPPD I|QVWHUDUHDQ NRPSHQVHUDV JHQRP WDNI|QVWUHQ

LQQHUYlJJVHOHYDWLRQ

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Inlåst, Unket, Fuktigt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Fönster som snedskuret fortsätter upp över taket likt en spricka skapar en känsla av att vara fast under marken. Ljuset letar sig skarpt in i det mörka rummet och lämnar tydliga konturer på väggen. Likt en kraft som dör ut släpas ljuset ner över golvet och belyser mjukt en skuggig vrå. Det är en tydlig gräns mellan ljus och mörker. Insläppets något oförutsägbara riktningar skapar ett levande mönster av ljus. Med tydliga riktningslinjer uppmärksammar ögat först den ensliga vrån, för att sedan leta sig uppåt, längtandes ut till riktigt solsken.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: InlĂĽst, Unket, Fuktigt

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ&#x201E;GG: Detta Ă¤r en kall och hĂĽrd plats som Ă¤r bortglĂśmd sedan lĂ¤nge. FĂśr att fĂśrstĂ¤rka kĂ¤nslan av att ha blivit instĂ¤ngd under marken Ă¤r vĂ¤ggarna av ĂĽldrad betong, som med tiden skadats av fukten frĂĽn regnet. Armeringens brunrĂśda korrision frĂĽn taket har runnit lĂ¤ngst vĂ¤ggarna, samt mĂśrkare nyanser av mĂśgelskador lĂ¤ngs tak och golv. FĂ&#x2013;NSTER: LjusinslĂ¤ppet i rummet kommer frĂĽn sprickliknande fĂśnster som strĂ¤cker sig i Ăśvre kanten av vĂ¤ggen upp i taket. Det Ă¤r parallella snitt som ofĂśrsiktigt huggits ut i sten, snett in mot vĂ¤ggen. Dessa smalnar av och blir mindre fĂśr att koncentrera OMXVLQVOlSSHW 'HW ÂżQQV LQJHW I|QVWHUJODV Vn IUnQ GH |SSQD hĂĽlen slĂ¤pps bĂĽde regn och vind in. Den oregelbundna ytan fĂĽr ljuset att studsa och med skarpa strĂĽlar sila ner i rummet.

innervĂ¤ggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY YHUWLNDO IRNXVHUDG

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÃ&#x201E;PPET 1lU OMXVHW Ã&#x20AC;|GDU QHU JHQRP GH UHNDWQJXOlUD OMXVLQVOlSSHQ L WDNHW Vn ELOGDV YHUWLNDOD NDQDOHU OlQJV KHOD YlJJDUQD QHU PRW JROYHW /MXVNDQDOHUQD NRQFHQWUHUDV PHG KMlOS DY WDNHWV WMRFNOHN 1lU OMXVNlOODQ U|U VLJ Vn I|UlQGUDV OMXVHW Sn YlJJDUQD RFK ELOGDU ROLND P|QVWHU 7DQNHQ PHG DWW HQEDUW KD OMXVLQOlSSHQ L HWW DY UXPPHWV K|UQ YDU DWW VNDSD HWW IRNXV PRW GHW K|UQHW (WW RPUnGH VRP Sn HWW PHGLWDWLYW VlWW I|UlQGUDV RFK VRP PDQ NDQ LDNWWD XQGHU WLG

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: vertikal, fokuserad

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Träplankor placerade vertikalt ska ytterligare framhäva ljusfenomenets vertikalitet. Det ger även en grov struktur vilket tydliggör ljusets vandring under dagen. Träet är naturligt färgat och slitet och går mot en rödbrun ton i överkant vilket även det accentuerar hur ljuset faller ner på väggen. FÖNSTER: Rummet är försett med åtta stycken takfönster. Dessa är konstruerade av en svagt lutande glasskiva som hålls på SODWV DY WXQQD PHWDOOSUR¿OHU RFK HQ UDP DY NRSSDUSOnW bYHQ ljusinsläppens insidor är inklädda i koppar vilket är tänkt att I|UVWlUND OMXVHIIHNWHQ PHQ VDPWLGLJW VNDSD HQ ¿Q |YHUJnQJ från träpanelen. Ljuset leds ner genom det 400 mm tjocka taket och faller sedan som ljuspelare på väggarna. Det är inte tänkt att man ska kunna se fönsterinfästningen inifrån rummet utan fokus ska ligga på släpljuset. Anledningen till att jag inte lagt till fönsterfoder eller ytterligare detaljer på insidan runt ljusinsläppen är att besökaren vid första anblick inte ska se själva fönstren.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Rörelse Dramatiskt Regnande

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Ljuset leds in genom en perforerad pyramidformad pjäs som är nedsänkt i själva rummet. Ljuset tycks vandra diffust från den bakre väggen och ner mot rummets centrum. Till en början vagt och spretigt, för att sedan allteftersom, koncentreras när det närmar sig rummets mittpunkt. Det skapar en illusion av rörelse, som om ljuset regnar ner för att sedan ansamlas till en pöl av intensivt ljus.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Levande 5HÀHNWLRQ '\QDPLN

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: 9lJJDU DY JUn EHWRQJ VNDSDU HQ Un RFK DYVNDODG NlQVOD I|U DWW OnWD OMXVLQVOlSSHW VSHOD KXYXGUROOHQ %HWRQJHQ ElU GRFN W\GOLJD DYWU\FN HIWHU WUlJMXWQLQJHQ I|U DWW lQGn JH YlJJDUQD HWW YLVVW OLY RFK XWWU\FN FÖNSTER: -DJ KDU YDOW DWW LQWH DQYlQGD PLJ DY QnJUD WlFNDQGH I|QVWHU ,VWlOOHW KDU MDJ YDOW DWW OnWD NRUUXJHUDGH YHUWLNDOW XSSVWlOOGD SODVW RFK PHWDOOVNLYRU I|UD QHU OMXVHW JHQRP WDN|SSQLQJHQ QHU LQ L UXPPHW 6NLYRUQD OLJJHU RP YDUWDQQDW L ODPHOOHU /MXVHW VWXGVDU PHOODQ PHWDOOVNLYRUQD RFK SDVVHUDU JHQRP GHQ NRUUXJHUDGH SODVWHQ GlU GHW GU|MHU VLJ NYDU HWW OLWHW WDJ (YHQWXHOOW UHJQ VRP WUlQJHU VLJ LQ OHGV LQ PHOODQ ODPHOOHUQD 'URSSDUQD VRP VWDQQDU NYDU NRPPHU I|UlQGUD OMXVUHÀHNWLRQHUQD RFK ELGUD PHG lQQX HWW IHQRPHQ 3ODVWVNLYRUQD lU KRSVNUXYDGH PHG YDUVLQ PHWDOOVNLYD 0HWDOOVNLYDQ YLODU VHGDQ PHG KMlOS DY VLQD XWVNMXWDQGH WRSSDUWLHU RYDQSn WDNHW 6NLYRUQD NDQ Sn Vn YLV DOVWUD U|UHOVH IUnQ YLQG YLONHW lYHQ VlWWHU OMXVHW L UXPPHW L U|UHOVH

LQQHUYlJJVHOHYDWLRQ

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Mjukt Intensivt Harmoniskt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Det ljusfenomen som skapas i rummet grundar sig på de rinnande, intensiva och varierande regndropparna som löper längs med husets fasadväggar. Regnet har därför varit en viktig referens som formgivit väggarnas utseende i rummet. Tack vare solens rörelse skapas olika ljusspel under dagen, och eftersom väggarna inte är tjockare än 50 mm gestaltas mjuka vertikala linjer som ökar intensivt ju närmare det högra hörnet man kommer. De smala fönsterna varierar i storlek, likt regndropparna, och löper från takets mittpunkt ner till marken vilket frambringar en tydlig och harmonisk ljuskälla. En av väggarna har lämnats solid för att låta ljuset ta plats och leka fritt.

modellfoto

process

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Rå Ljus Varm

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: För att tydligt visa hur ljuset faller, samt bidra med ett lättare intryck på väggarna har ljus råbetong valts som innerväggsmaterial. Framför två av de tre betongväggarna LQ¿QQHU VLJ JODV\WRU VRP UDPDU LQ YlJJDUQD 'HVVD \WRU slutar en bit ovanför mark, vägg och tak för att tydligt visa det underliggande betongmaterialet. FÖNSTER: Väggarnas ljusinsläpp är ihåliga, utan utsmyckning, för att istället lägga fokus på hur ljuset möter de stora glasytorna. På detta sätt får ljuset en större yta att leka på och kan då skapa ett mer naturligt ljusfenomen än om man direkt från ljusinsläppet monterat fönsterglas. De ihåliga ljusinsläppen fungerar då bara som infallsvinkel för ljuset beroende på solens position. Dock har man valt att framhäva betongens ballast i ljusinsläppens uthuggningar för att ge ett ljusare och lättare intryck i den annars tunga och råa miljön. *ODV\WRUQD I\OOHU HQ YLNWLJ IXQNWLRQ Gn GH UHÀHNWHUDU ljusinstrålningen för att skapa det regnfenomen rummets koncept grundar sig på. Glaset har därför luftspår i ytan som stärker “regnljusspelet” vilket samtidigt ger en mjukare beskuggning på väggytan. I det högra hörnet av rummet möts de två glasytorna, likt ett akvarium, för att skapa den intensiva kärna som allt eftersom avtar utåt. För att hålla glasytorna på plats har man valt infästningar i för att bidra med en varmre ton i rummet.

innerväggselevation

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: dynamisk, kontrasterande, suggestiv

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET De två triangelformade fönsterna belägna i motsatta hörn av rummet skapar ett strukturerat och minimalistiskt intryck samtidigt som deras placering i förhållande till ljuskällan gör att ljuset spelar dynamiskt på väggarna. De djupa fönstergluggarna gör att ljuset fokuseras samtidigt som det antyder och anspelar Sn GHW VRP ¿QQV XWDQI|U I|QVWHUQD XWDQ DWW DYVO|MD

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: glödande, skrovlig, övergångslös

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna består av gul sten med ett visst mått av skrovlighet, vilket ger ett nästan glödande intryck när solen ligger på. Skrovligheten i materialet gör att skuggspelets dramatik understryks. Insidan av fönsteröppningen består av betong med en liknande färgnyans, blank och subtil för att visa sin underkastelse både gentmot ljuset som reser genom tunneln och väggarna i det stora rummet. FÖNSTER: De enda fönstrena som rummet är utrustat med är två triangulära som sitter i rummets motsatta hörn. Övergången mellan vägg och fönster sker så omärkbart som möjligt. Detta uppnås genom att nischa ut en smal kant ur väggen -eller taket- brevid fönsteröppningen där fönstrglaset får vila på en tätningslist. På motsatt sida av öppningen går fönstret in i en fönsterbåge som är inbyggd i väggen. Glaset till fönstrena sitter på bägge sidor av öppningen, detta för att förhindra möjligheten att sticka in huvudet och titta ut. Fokusen ligger då mer på ljuset som fenomen och fönstret som en dynamisk upplysningskälla och inte som en öppning till utsidan.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 'ROG gSSHQ Dramatisk

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET

/lQJVW LQ L HWW P|UNW NYDGUDWLVNW UXP ¿QQV HQ NRUUXJHUDG YlJJ VRP InQJDU XSS HWW DYJUlQVDW OMXV IUnQ WDNHW 7DNHW L VLQ WXU EHVWnU DY FLUNXOlUD I|QVWHU PHG YDULHUDQGH VWRUOHN VRP VNDSDU HWW GXQNHOW PHQ YDULHUDQGH P|QVWHU 'HQ NRUUXJHUDGH YlJJHQ InQJDU XSS OMXVHW RFK ELOGDU KRULVRQWHOOD OLQMHU VRP W\GOLJW YLVDU OMXVHWV DYWU\FN 3n JUXQG DY GH I|UKnOODQGHYLV VPn I|QVWUHQ JHU YlJJHQ EDUD HQ DQW\GDQ |YHU GHW RPNULQJOLJJDQGH NOLPDWHW RFK WLGHQ Sn G\JQHW 5HVXOWDWHW EOLU HWW VXEWLOW PHQ GUDPDWLVNW OMXVVSHO

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY 'ROG gSSHQ Dramatisk

INVÃ&#x201E;NDIGA YTSKIKT 0$7(5,$/ )b5* 7(;785 2&+ 7,//b** 9b** 'H ElUDQGH EHWRQJYlJJDUQD VNDSDU HWW JUnWW RFK P|UNW LQWU\FN L NRQWUDVW WLOO GHQ NRUUXJHUDGH SOnWYlJJHQ VRP InQJDU XSS DOOW OMXV IUnQ WDNI|QVWUHQ )g167(5 'H NXSROIRUPDGH WDNI|QVWUHQ lU SODFHUDGH YLG GHQ \WWHUVWD VLGDQ DY WDNHW PHGDQ GHQ DQGUD VLGDQ lU KHOW I|UVOXWHQ )|QVWUHQV NXSROIRUP ELOGDU HQ W\GOLJ ULNWQLQJ I|U OMXVHW

LQQHUYlJJVHOHYDWLRQ

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kontrasterande, separerande, sammankopplande

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Ett av rummets väggar är endast sammanlänkad med de andra genom golvet, vilket skapar en kontrast. Den separerande väggen står ensam mot de andra. Ett smalt glasparti skiljer denna från de resterande och utgör sammankopplingen mellan dessa. Glipan kan skapa ett hårt ljussken över väggarna men också ett behagligt släppljus.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kontrasterande, separerande, sammankopplande

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna är gjorda av stora granitblock i en ljusgrå ton. Texturen är grov och skapar kontraster med ljuset som faller på den. Den grova ytan separerar ljuset men blir ändå en enhet som vägg. De tunga väggarna är en stor kontrast mot de sparsmakade fönstrerna som separerar tre väggar från den fjärde.

FÖNSTER: Fönstrena är placerade som ett ljusband som går från golvet, längs med ett av rummet hörn och vidare i samma dimension längs med taket. Ett tunt glas utgör fönsterglaset som är inramat av en enkel mörkt målad träkarm. Glaset har en enkel infästning som inte stör mötet mellan det ljusa fönstret och den tunga stenväggen. Jag valde tunna karmar i en ton som inte dras för mycket av besökarens uppmärksamhet, då dessa inte är huvudfaktorerna till fenomenet. Fönstrena är placerade så att solen skapar ett släpljus vilket blir ett fenomen över den grova granitväggen. De strikta linjerna gör att ljuset blir skarpt i vissa vinklar och mjukt i andra. Skuggorna som skapas över väggen blir en skarp kontrast.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: gradierande, grottliknande, oregelbunden

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Det som jag tycker är spännande med det ljus mitt fenomen skapar är att det är varierande. Beroende på hur ljuset faller in i volymen skapas helt olika ljusförhållanden i rummet. )HQRPHQHW lU XSSE\JJW DY ÀHUD VNLYRU PHG ROLND XWIRUPQLQJ Dessa skivor är uppsatta efter varandra med ett ökande avstånd mellan dem ju längre bak de sitter. , HWW DY ÀHUD P|MOLJD OMXVVFHQDULRQ VNDSDV HWW JUDGLHUDQGH förhållande där mycket ljus letar sig in i de bortre, lite större, mellanrummen medans de främre, mer tätplacerade, skivorna är mörka. Detta skapar en “ljuset i tunneln” känsla. I andra VFHQDULRQ UHÀHNWHUDV OMXV |YHU VDPWOLJD YlJJVNLYRU YLONHW JHU hela rummet mycket ljus. (WW DQQDW XWWU\FN VNDSDV QlU OMXVHW IDOOHU LQ RFK UHÀHNWHUDV |YHU de främre skivorna. Detta skapar känslan av att en kolsvart grotta eller tunnel sträcker sig ut från rummet.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: gradierande, grottliknande, oregelbunden

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Materialet jag valt att använda till väggen är betong, och färgen i betongens naturliga färg. Texturen är lätt skrovlig och oregelbunden med håligheter. Baktanken med val av material har varit att på bästa sätt försöka framhäva det ljusspel som skapas på och mellan betongskivorna. Materialet är neutralt och tar inte fokus från detta. Betongens skrovliga textur är vald då jag trots allt vill skapa en viss spänning och oregelgelbundenhet när ljuset träffar väggarna. Texturen skapar detta genom de små skuggningar som bildas i väggen.

FÖNSTER: Fönstret är placerat i takets högra del. Måtten är 1100x3000x1,5 cm, och är i härdat glas. Placeringen är gjort så att det sticker upp något från betongytan för att undvika vattenansamlingar och extra tryck. Glaset vilar på den främre och den bortersta EHWRQJVNLYRUQD VRP ¿QQV L UXPPHW 'HW lU IUDPI|UDOOW GHVV självtyngd på 150 kg som håller det på plats. Glaset ligger på en träkloss som i sin tur vilar på en metallist. 0HOODQ JODVHW RFK WUlNORVVHQ OLJJHU HQ JUn SODVW¿OP MXVW I|U DWW dölja anordningen under. Slutligen appliceras en 3 cm tjock, grå fog mellan fönstret och betong för att ytterligare stabilisera glaset.

innerväggselevation

sid 2/2

KUB3 1:20 /MXVW 3 0nQJERWWQDW 'MXSYHUNDQGH

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÃ&#x201E;PPET )|QVWHUNRQÂ¿JXUDWLRQHQ VNDSDU HQ VNlUQLQJ PHOODQ XWH RFK LQQH 1lU YRO\PHUQD VNlU YDUDQGUD VNDSDV HQ Q\ YRO\P DY OMXV LQXWL UXPPHW *HQRP DWW EHKnOOD K|UQHW VNDSDV HWW PHU LQWUHVVDQW VNXJJVSHO VDPW \WWHUOLJDUH HQ ]RQ LQXWL OMXVYRO\PHQ 5HVXOWDWHW EOLU HQ SURJUHVVLRQ JHQRP WUH W\GOLJW GHÂ¿QLHUDGH UXP LQXWL YDUDQGUD PHG YDU VLWW I|UKnOODQGH WLOO GDJVOMXVHW

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

KUB2 1:20 adjektiv: Ljust LĂ¤tt Ă&#x2013;ppet

INVĂ&#x201E;NDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FĂ&#x201E;RG, TEXTUR OCH TILLĂ&#x201E;GG VĂ&#x201E;GG: Bred panel av douglasgran. TvĂ¤rgĂĽende och lĂ¤ngsgĂĽende panel mĂśts i en 45o gerad vinkel i linje frĂĽn fĂśnstrets nedre hĂśrn till rummets nedre hĂśrn. Samma beklĂ¤dnad anvĂ¤nds i tak. VĂ¤ggar och innertak mĂśts utan list. Douglasgran vĂ¤ljs fĂśr dess bredd, tydliga och vackra ÂżEHUVWUXNWXU VDPW OMXVD IlUJ 3DQHOHQ QnWDV PHG YLW nĂĽtningsmassa fĂśr undvika skarpa skuggkanter mellan brĂ¤dorna. Genom att anvĂ¤nda samma material pĂĽ vĂ¤gg och innertak â&#x20AC;&#x153;blurrasâ&#x20AC;? grĂ¤nsen mellan bĂĽda dessa byggnadsdelar, och UXPPHW GHÂżQLHUDV XWLIUnQ VLWW K|UQ VQDUDUH lQ VLQD VLGRU FĂ&#x2013;NSTER: FĂśnsterkarm och -bĂĽge Ă¤r bĂĽda av aluminium, fyrkantiga SURÂżOHU PP )|QVWUHQ lU |SSQLQJVEDUD RFK |SSQDV XWnW uppĂĽt. DĂ¤rigenom kan hela rummets hĂśrn Ăśppnas. Aluminium vĂ¤ljs fĂśr dess bestĂ¤ndighet p.g.a att konstruktionen Ă¤r obeprĂśvad och riskerar att utsĂ¤ttas fĂśr fukt i hĂśgre grad Ă¤n konventionella fĂśnster. Vidare Ă¤r aluminium sĂĽ pass starkt att konstruktionen kan gĂśras mycket smĂ¤cker. FĂśnstret Ă¤r uppbyggt som ett vanligt tvĂĽglasfĂśnster av vanligt Ă&#x20AC;RDWJODV

innervĂ¤ggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 behaglig mild lätt vag

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Solens första strålar smyger sig in genom den minimala springan i rummet. Långsamt trevande över väggen, lätt klättrande ner mot golvet. För att där släppa väggen helt och behagligt glida i stor kontrast över den svarta ytan.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 mörkt tyngd mild lätt

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG Väggar i svartspräcklig diabas omringar ett kvadratiskt rum. Mörkret, kompaktheten och det hårda i stenen skiljer sig från det som det minimalt fönster för med sig. En springa av glas utvecklar sig från det högra hörnet i rummet och fyller toppen på väggen. Beronde på var solen står för VWXQGHQ À\WWDV GHQ VLPSOD VWUnOHQ VRP DYWHFNQDU VLJ Sn JROYHW och väggarna. Vid någon tid är strålen liten och nästan osynligt, för att vid en annan tidpunkt fylla nästan hela rummet med ljus. Fönstret är konstruerat för att oavsett var solen är skapa en kontrast till det mörka och hårda i stenen. Fönstret har en simpel infästning för att enkelt kunna släppa in det lilla ljuset. Allt för att fokusera på ljusets möte med stenen.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: ångestfyllt, tyst, talande

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Du står ensam i ett mörkt rum, så rör sig molnen utanför och solen kommer fram. På väggen tecknar sig en förvriden skuggbild av ett ansikte med sorgsna ögon. Det har en trängande blick och i detta mörka rum står du ensam, tvungen att möta detta melankoliska ansikte. Så förändras återigen vädret utanför och ansiktet rör sig. Skuggspelet fördubblas och plötsligt är du omringad av förvrängda ansikten som skriker ut sin sorg.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: ångestfyllt, tyst, talande

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna består av matt afrikansk granit, eftersom det är ett hårt och kallt material som förstärker rummets känsla. Det ger också hög akustik i rummet. FÖNSTER: Ljusinsläppet består av ett stort takfönster. Men då 3x3 m är ett så pass stort spann har glaset delats upp i tre delar. Det har skurits utefter mönstret och för att påverka skuggbilden så lite som möjligt. Under takfönstret sitter en tunn metallskiva i vilken ansiktet har skurits ut. Fönstret hålls på plats med hjälp av infasningar i väggen och lim.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: RPVOXWHQ VLODQGH varm

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLร PPET Ljuset strรถmmar ner genom en รถppning i taket pรฅ hรถger sida av rummet. Vid olika tider pรฅ dagen ger solen antingen den hรถgra YlJJHQ HWW ยฟQW VOlSOMXV ELOG QHGDQ WLOO YlQVWHU HOOHU WUlIIDU GHW OXWDGH I|QVWUHW 'HW EHVWnU DY JODV PHG HWW P|QVWUDW UDVWHU DY SOnW Sn LQVLGDQ YLONHW VNlQNHU JROY RFK HOOHU GHQ PRWVDWWD YlJJHQ HWW VNXJJP|QVWHU 1lU GHW lU P|UNW XWH RFK UXPPHW EHO\VHV LQLIUnQ IDOOHU LVWlOOHW VNXJJP|QVWUHW XWRPKXV Sn GHQ K|JUD YlJJHQ ELOG QHGDQ WUHGMH IUnQ YlQVWHU

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: RPVOXWHQ VLODQGH varm

INVÄNDIGA YTSKIKT 0$7(5,$/ )b5* 7(;785 2&+ 7,//b** VÄGG: ,QQHUYlJJHQ EHVWnU DY WUl I|U DWW JH UXPPHW HQ YDUP NlQVOD RFK I|UK|MD GHQ JXOD IlUJHQ DY VROOMXVHW VRP VLODU LQ 0DWHULDOHW WDU LQWH |YHU XWDQ JHU VNXJJP|QVWUHW P|MOLJKHW DWW V\QDV 6DPWLGLJW JHU WUlHW HQ WH[WXU nW UXPPHW RFK J|U DWW GHW NlQQV RPVOXWHW RFK RPERQDW lYHQ QlU VROHQ LQWH VWnU Sn <WWHUYlJJHQ EHVWnU DY YLWSLJPHQWHUDG EHWRQJ I|U DWW NXQQD UHÀHNWHUD LQ OMXVHW L UXPPHW 0DWWKHWHQ RFK SRULJKHWHQ J|U VDPWLGLJW DWW YlJJHQ LQWH EOLU EOlQGDQGH FÖNSTER: *ODVSDUWLHW lU OXWDW IUnQ JROYHW WLOO |SSQLQJHQ L WDNHW I|U DWW RSWLPHUD VNXJJVSHOHW RFK J|UD DWW P|QVWUHW V\QV XQGHU HQ OlQJUH WLG Sn GDJHQ 6DPWLGLJW JHU UHJQYDWWHQ VRP ULQQHU QHU I|U UXWDQ \WWHUOLJJDUH HQ HIIHNW RFK HWW P|QVWHU )|QVWHUNDUPHQ RFK PHWDOOUDVWUHW lU LQIlOOGD L WDN RFK JROY I|U DWW V\QDV Vn OLWH VRP P|MOLJW $YVLNWHQ lU DWW I|QVWHUSDUWLHW LQLIUnQ VND XSSIDWWDV VRP en enda glasskiva utan karmar. Färgen på karmen är dessutom GHQ VDPPD VRP EHWRQJHQ I|U DWW VPlOWD LQ \WWHUOLJJDUH L E\JJQDGHQ , JUXQGHQ XWDQI|U I|QVWUHW ¿QQV HQ JMXWHQ EHWRQJUlQQD GlU YDWWHQ NDQ ULQQD DY IUnQ UXWDQ RFK I|UVYLQQD XW XQGHU \WWHUYlJJHQ

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: MASSIVT TUNGT SMALT

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLĂ&#x201E;PPET Ljuset sipprar in i de smala springorna mellan de tunga blocken RFK JHU HQ NlQVOD DY DWW GHW ÂżQQV QnJRW OMXVW EDNRP GHQ WMRFND PDVVLYD YlJJHQ )|QVWUHQD lU VnSDVV VPn RFK OLJJHU L ytterkant med blockens utsida att man enbart kan ana vad som KlQGHU Sn XWVLGDQ PHGDQ UXPPHW lQGn I\OOV DY HWW VPDOW RFK stilla ljus. Ljuset skapar ett intressant slĂ¤pljus lĂ¤ngsmed golvet, vĂ¤ggarna RFK WDNHW VRP EHURHQGH Sn OMXVNlOODQ IDOOHU ROLND LQQH L UXPPHW .lQQVODQ LQQH L UXPPHW VNDOO YDUD LQVWlQJG PHQ lQGn WU\JJ VlNHU RFK OXJQ VDPWLGLJW VRP WDQNHQ RP YDG VRP NDQ ÂżQQDV Sn XWVLGDQ LQWUHVVHUDU HQ DWW Jn QlUPDUH

PRGHOOIRWR

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: MASSIVT TUNGT SMALT

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna är av stora mörkgråa stenblock. Blocken är huggna och till sin textur råa och assymetriska vilket gör att det smala släpljus som strimlar in genom öppningarna mellan de stora stenblocken kastar skuggor längsmed stenarnas kantiga och oregelbundet brokiga ytor, vilket i sin tur medför att rummsligheten alltid kommer att upplevas som mörk och dunkel.

FÖNSTER: Fönstrena sitter infästa på utsidan en bit utanför stenblockena. Detta för att förstärka känslan och illusionen av att stenarna svävar fritt. Glaset är ett tjockare enkelglas som sitter infäst i en svart ram i gjutjärn. Detta för att återkoppla till det övergripande temat med användning av råa och kraftiga material. Gluggarna mellan stenblocken bildar djupa avsattser som kan användas fönsterbräden.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 VÄRME, SKUGGLÖS, SLÄT

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET RUMMET VÄRMS UPP, FRÅN DET HÖRNET DÄR VÄRMEN HÄRSTAMMAR IFRÅN KOMMER ÄVEN ETT MJUKT LJUS SOM INTE KASTAR NÅGRA VASSA SKUGGOR. DET OMFAMNAR.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 SKIMMER, HIMMEL, VIND, VATTEN

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: VÄGGEN PÅ VILKEN FÖNSTERNA ÄR PLACERADE ÄR AV VITBETONG MED EN MATT YTA VILKET TILLSAMMANS MED FÖNSTERNA I FROSTAT GLAS GER EN KÄNSLA AV EN HOMOGEN YTA. DE RESTERANDE VÄGGARNA, TAK OCH GOLV ÄR KLÄDDA I STRIMMOR AV VÄRMEBEHANDLAD TITANPLÅT SOM GER EN PRISMALIKNANDE EFFEKT VID LJUSPÅLÄGG. FÖNSTER: DE TRIANGELFORMADE, KARMLÖSA FÖNSTERNA ÄR PLACERADE I VERTIKAL UTSTRÄCKNING KLÄTTRANDES UPP MOT ETT HÖRN. GLASET ÄR AV FROSTAD TYP FÖR ATT MOTVERKA ATT SKARPA SKUGGOR KASTAS OCH FÖR ATT DE SKA SKAPA EN HEL YTA MED VÄGGEN. JAG HAR VALT DENNA KOMBINATION DÅ JAG VILLE SKAPA ETT RUM SOM LYSER, ETT RUM OMFAMNAT AV LJUSET OCH FÄRGERNA. INTE BARA BELYST.

INNERVÄGGSELEVATION

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kontrasterande, lugnt, tungt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Det släpps in två sorters ljus i rumet; direkt och inderekt. Längs med väggarna släpps ljus in via smala slitsar, detta ljus är direkt. Genom dessa slitsar kan man ana vad som sker utanför. Ljuset som kommer in genom dessa öppningar släpar längs med väggarna i olika mönster beroende av var ljuskällan EH¿QQHU VLJ , PLWWHQ DY YlJJHQ ¿QQV GHW HQ GLIXV OMXVNlOOD VRP VOlSSHU LQ indirekt ljus. Ljuset studsar minst en gång på sin väg in. Detta gör att man inte kan se vad som sker på utsidan genom denna öppning då man kommer in i rummer. Denna dolda ljuskälla kommer att locka fram människor då de vill se vad det är som skapar detta ljus. Det är stor kontrast mellan de de två typerna av ljusinsläpp. Den tjocka ramen gör att dessa kan existera samtidigt utan att konkurera ut varandara. Ramen framträder som en mycket stark siluet mot det infallande ljuset. Rummet blir mörkt och lugnt.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: kontrasterande, mörkt, ljust

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Målet med rummet är att locka fram besökaren till fönstren. Det stora rummet ska vara rått, kallt och mörkt medans den lilla nichen är ljus och avskalad.Rummets väggar är därför gjorda av EHWRQJ PHG HWW WMRFNW ODJHU DY JUDI¿WL |YHU /MXVHW VRP NRPPHU in genom de smala nicherna kommer att släpa sig fram över de JUDI¿WLI\OGD YlJJDUQD 'HWWD VWnU L NRQWUDVW WLOO GHQ YLWD IlUJHQ L nichen från vilken man kan spana ut över den utanförliggande världen.

FÖNSTER: Då man tittar ut från rummet genom fönstren vill jag ej att EOLFNHQ VNDOO EU\WDV DY HQ NDUP 'lUI|U KDU MDJ DQYlQW NDUPDU som är ingjutna i väggen för att de ska ge en liten påverkan. Fönstret är endast där som ett klimatskal, det skall helst inte V\QDV Utanför nichen har jag placerat ett raster vilket har som uppgift att hindra ett direkt ljusinsläpp. För att det ändå inte ska bli för mörkt i nischen har jag använt mig av en ljus färg på dessa. Detta raster har placerats ca 30 cm från väggen så att det går att se den kringliggande världen utanför.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: förfallet rått

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Fönstret tar form av en spricka som sträcker sig från nedre delen av den högra väggen upp till hörnet där höger vägg möter den bakre väggen och taket. Genom det sprickliknande fönstret letar sig ljuset fram och fortlöper genom att stryka längsmed den bakre väggen tills ljuset lägger sig på vägg och golv. Ljuset bildar en oregelbunden form som, tillsammans med exponeringen av ameringsjärnen, ger en känsla av råhet och förfallenhet. Det råa ljuset för ens tankar kanske tillbaka till en bunker som blivit bombad under andra världskriget eller en förfallen instrustribyggnad. Ljuset tar form av olika uttryck beroende på om det är dag eller natt. På dagen ges ett starkt och upplyftande ljus medan natten bjuder på ett spök- och ruinliknande ljus.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: ruggigt rått

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Väggarna består av armerad betong som med tiden har förfallit och blivit fuktskadade, därav den smutsiga, mörkgråa färgtonen. Detaljmässigt fortlöper det sprickliknande fönstret diagonalt över väggen som släpper in ljuset i rummet. Beroende på om det är dag eller natt upplevs betongrummet olika. På dagen upplever man rummet som nedgånget och sjabbigt medan på natten upplevs rummet som otäckt och obehagligt. FÖNSTER: Fönstret har placerats i rummets takhörn för att få ett så koncentrerat ljus som möjligt från sol och måne. För att erhålla den råa och förfallna känslan i rummet var syftet att ljuset skulle Jn IUnQ WDNK|UQ WLOO JROYK|UQ I|U DWW In NlQVODQ DWW PDQ EH¿QQHU sig under jord som till exempel en bunker. Det sprickformade fönstret har inget glas eller några karmar. Anledningen till detta beror på att ljuset ger en mer genuin känsla i form av förfallenhet och råhet till rummet. Glas och karmar skulle motverka den önskade effekten.

innerväggselevation

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 DGMHNWLY FORFÃ&#x2DC;RENDE DRAGENDE

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÃ&#x201E;PPET 5XPPHW HU DQRQ\PW PÂ¡UNW RJ VWDWLVN +HU Â¿QGHV LQJHQ G\QDPLN UXPPHW HU HQ XGWU\NVOÂ¡V ERNV 0HQ KHU Â¿QGHV HQ nEQLQJ JHPW L HW DI KMÂ¡UQHUQH 9LD HQ GLDJRQDOH nEQLQJ VOLSSHU HQ EHJUÂ QVHW PÂ QJGH O\V LQG L UXPPHW /\VHW KDU HQ EHJUÂ QVHW LQGIDOGVYLQNHO RJ NRQFHQWUHUHV L RPUnGHW RPNULQJ nEQLQJHQ 'HU Â¿QGHV NXQ HQ nEQLQJ L UXPPHW RJ GHQ HQHVWH G\QDPLN GHU RSVWnU L UXPPHW VWDPPHU KHUIUD KYLONHW VNDEHU HW HQRUPW IRNXV Sn O\VNLOGHQ .RQWUDVWHQ PHOOHP PÂ¡UNHW L UXPPHW RJ GHW LQGLUHNWH O\V VNDEHU HQ GUDJHQGH HIIHNW /\VHW VWUnOHU LQGLUHNWH RJ NLOGHQ WLO O\VHW HU VNMXOW 0DQ XQGUHV RYHU KYRU O\VHW NRPPHU IUD RJ GUDJHV DI mysteriet.

PRGHOOIRWR

SURFHVV

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: FORFØRENDE DRAGENDE

INVÄNDIGA YTSKIKT - MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG VÄGG: Væggen er støbt i beton. Indvendig er betonen formet af organiske positiver, som skaber dybde i rummet. Det organiske spil i rummet, skaber en mystisk og poetisk stemning. En reference er Bruder Klaus Kapel af Peter Zumthor. Forførende og dragende var de adjektiver jeg tillagde mit lysfenomen. Væggens rå og organiske udtryk skærper sanserne og afbøjer skyggerne samt lyset. Referencerne til naturen og det upolerede leder tankerne hender på eventyr. Dragende og forførende

FÖNSTER: Vinduet er placeret for enden af den diagonale åbning, som er vinklet 10 grader fra indervæg til ydervæg ved gulv, samt ved loft. Vinduesrammen er placeret exteriørt, indfæstet i en fordybning i betonvæggen. Rammen synes ikke i åbningen, og står man for enden af åbningen skabes en illusion om direkte kontakt med naturen. Glasset er klart uden tydelige forvrængninger af lyset. Dimensionerne på induet er 420 x 2860 mm. Rammen er af gulmalet fyrtræ, som skal skabe en stærk kontrast til betonen.

innerväggselevation

plan

sid 2/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 Mystiskt Drömskt Dekorativt Mjukt Hårt

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET Väggen består av hål där ljuset utifrån silas in i rummet. Hålens storlek är avgörande för hur ljust rummet blir. Ju intensivare parti av hål desto ljusare blir det i den delen av rummet. Jag placerar hålen sporadiskt i väggen för att få en mer organiskt XSSOHYHOVH DY OMXVHW VRP ¿OWUHUDV LQ /MXVHW SnPLQQHU RP solkatter och bildar ett dekorativt ljus i rummet.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: enkelhet, mod, lugn

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLĂ&#x201E;PPET En smitvĂ¤g har Ăśppnats i vĂ¤ggen som mĂśter betraktaren. Ă&#x201E;r det ett fĂśnster, en dĂśrr eller ett ljusspel som inte leder nĂĽgonstans? Rummet som bildas Ă¤r enkelt, endast en vertikal Ăśppning leder in ljuset som sprids lĂ¤ngs golv, tak och en vĂ¤gg. De vertikala linjerna i Ăśppningen speglas i vĂ¤ggen som ljuset trĂ¤ffar. Golv och tak binder ihop den geometriska ljusbilden i rummet. Vissa kanske upplever rummet som obehagligt eftersom det lU VYnUW DWW VH YDG VRP ÂżQQV Sn DQGUD VLGDQ YlJJHQ EDNRP fĂśnstret. Andra ser det som spĂ¤nnande dĂĽ endast en smal passage Ă¤r Ăśppen av ta sig igenom.

modellfoto

process

sid 1/2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 adjektiv: Mystiskt, Vackert, Flödande

FENOMENET - LJUSET & LJUSINSLÄPPET De två takfönsterna som har har formen av ett träds kontur ger upphov till en exakt ljuskopia av fönstrets form. Känslan som ges är att man står under skuggan av ett träd, utomhus. I detta fall är det dock omgivningen som står i skugga och trädets kontur står i ljus. När man belyser fönstret från olika vinklar är GHQ HQGD HIIHNW VRP XSSVWnU DWW OMXVHW À\WDU Sn VLJ PHQ RP PDQ LVWlOOHW EHO\VDU I|QVWUHW PHG ÀHUD ROLNULNWDGH OMXVNlOORU EOLU GHW ljus som möter väggarna betydligt mer difust. Känslan att man EH¿QQHU VLJ XWRPKXV L QDWXUHQV VNXJJD NYDUVWnU GRFN PDQ YDG PDQ EH¿QQHU VLJ XQGHU EOLU EnGH PHU RNODUW RFK VSlQQDQGH

modellfoto

process