INFEKTIONSSJUKDOMAR

Infektionssjukdomar är både en global angelägenhet och något som berör oss alla personligen. Mikroorganismer respekterar inte de gränser vi människor sätter. Covid-19-pandemin som startade 2019 och sedan snabbt spred sig över hela världen har skördat många liv och orsakat ofattbart lidande. Vikten av att få bättre kunskap om infektionssjukdomar blev mer uppenbar för oss alla. Vi behöver lära oss mer om infektioner så att vi står bättre rustade, både mot framtida pandemier, men också mot de infektioner som människor lidit av under längre tid. Vid Lunds universitet pågår flera projekt där forskarna arbetar för att öka kunskaperna kring infektionssjukdomarna.

VÅR FORSKNING

Hur ska världen stå bättre rustad inför framtida hot? Vilka effekter kommer covid-pandemin få i samhället och hur kan vi förbättra vår pandemiberedskap? Viruset som orsakade pandemin kommer vi behöva leva med även i framtiden. Nu undersöker forskare vid Lunds universitet hur vi bäst kan vaccinera för att effektivt bromsa pandemins effekter på samhället. Vilka behöver påfyllnad av vaccinet, när ska det ske – och med vilket vaccin?

I epidemiologiska studier följer forskare vid Lunds universitet fortsatt hur effektiva vaccinen är och kartlägger biverkningar. Under pandemin var forskarna snabba med att starta kliniska studier kring både diagnostik, smittsamhet och behandling av covid-19. I ett annat stort tvärvetenskapligt projekt kartläggs också de långsiktiga konsekvenserna av pandemin.

Hur sprids virus, hur förökar de sig och vad orsakar virussjukdom? Kunskapen är värdefull för att förstå hur sjukdom uppkommer, för att effektivt minska smittspridning och för att bättre utveckla framtida behandlingar. Forskare vid Lunds universitet finslipar metoder för att snabbt kunna påvisa virusinfektioner och kartlägger olika virus genetiskt. De utvecklar

även metoder för att bättre förstå effekten av virusmutationer.

Bland bakterieinfektioner är tuberkulos den enskilt dödligaste, med 4 500 dödsfall varje dag i världen. Eftersom sjukdomen oftast kan botas med antibiotika är dålig diagnostik och felaktig användning av läkemedel viktiga orsaker till de höga dödssiffrorna.

Det har också uppstått resistenta stammar, där bakterierna till följd av illa genomförd behandling utvecklat motståndskraft mot olika slags antibiotika. Därför krävs nya angreppssätt – både för att förbättra metoder att upptäcka och att behandla sjukdomen.

Luftvägsinfektioner som orsakas av bakterier är mycket vanliga hos barn och äldre och kan leda till både svår sjuklighet och dödsfall. I flera projekt vid Lunds universitet kartläggs olika typer av luftvägsbakterier och hur de interagerar med människans immunförsvar. Bättre förståelse för denna interaktion kan leda till utveckling av nya vacciner, som är den mest effektiva metoden för att förebygga infektionssjukdomar.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 50 000 personer i sepsis och 10–20 procent av dessa avlider inom en månad. Många av de som överlever drabbas av långtidskomplikationer. Bakterier är den vanligaste orsaken till infektioner, men även virusinfektioner kan leda till sepsis, till exempel covid-19 och influensa. Vid Lunds universitet kartläggs proteiner som frisätts från olika organ som skadas vid sepsis. Tanken är att dessa proteiner sedan ska kunna användas som markörer för att upptäcka och följa förloppet hos personer som söker sjukvård. Bättre diagnostik gör att man snabbare kan sätta in behandling och specifika sepsismarkörer gör

det också möjligt att följa hur behandlingen fungerar och kan hjälpa till att identifiera individer som löper större risk att drabbas av långtidskomplikationer.

Forskare studerar också immunförsvarets försvarsmekanismer som ibland leder till att kroppen skadar sig själv. Syftet är att detta ska leda till nya alternativa behandlingar som kan stötta eller ersätta vanlig antibiotika, i en framtid med allt mer antibiotikaresistens.

En vanlig virusinfektion är humant papillomvirus, HPV, som i stort sett alla sexuellt aktiva drabbas av någon gång under livet. I sällsynta fall kan dessa infektioner ge upphov till cancer i livmoderhalsen, men även leda till andra former av cancer, som tonsillcancer, en diagnos som ökar i Sverige och i västvärlden. Att bättre förstå hur HPV-virus fungerar, och varför det dröjer sig kvar i kroppen, är ett prioriterat forskningsområde. Det finns vaccin som skyddar mot de farligaste papillomvirusen, men täckningsgraden globalt varierar stort. Det vore därför en stor fördel att få fram läkemedel för att kunna behandla infektionen, innan den utvecklas till cancer.

I dag lever 37 miljoner människor i världen med hiv och 2 500 personer smittas av hiv varje dag. Forskare vid Lunds universitet arbetar för att ta fram bättre metoder för att mäta effekten av bromsbehandling mot hiv, förstå orsakerna bakom utveckling av resistens mot hiv-läkemedel, samt konsekvenserna av virusegenskaper och smittspridning. I höginkomstländer mäts mängden viruspartiklar i blodet för att styra behandlingen, men i länder med begränsade resurser är tillgången till sådana metoder begränsad. Därför studerar forskarna om olika proteiner i blodet kan användas för att utveckla enklare metoder för att mäta utfall av hiv-behandling.

FRAMTIDA UTMANINGAR

Världen står inför flera utmaningar när det gäller infektionssjukdomar; den pandemi vi fortfarande befinner oss i, beredskap för kommande pandemier, ökande antibiotikaresistens och en åldrande befolkning där sjukdomar på olika sätt försämrar individens möjlighet att hantera infektioner. En annan utmaning är sjukdomar som sprids med insekter, som malaria, zikavirus, denguefeber och gula febern. Den globala uppvärmningen medför att de insekter som bär på dessa smittämnen kan sprida sig till nya platser. För att vinna kampen mot infektioner i världen krävs samarbete mellan grundforskare och kliniknära forskare. Sådana samarbeten kan ge upphov till nya och innovativa lösningar på dessa brännande problem.