Läkarutbildningen, Lunds universitet 2014 by Faculty of Medicine, Lund University

L채karutbildningen 2014

Tryckt hos Media-Tryck, Lunds universitet, oktober 2014 | Omslagsfoto: Mikael Risedal

L채karutbildningen 2014 Medicinska Fakulteten | Lunds universitet

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se

LÄKARUTBILDNINGEN 2014

Alla gällande styrdokument för läkarprogrammet finns ständigt uppdaterade på programmets hemsida: http://www.med.lu.se/lakarutbildning. Denna tryckta version är i första hand avsedd som ett översiktligt informationsmaterial.

För dig som studerar till läkare vid Lunds universitet I detta häfte finns information om allmän uppläggning av läkarutbildningen, hur den är infogad i universitetet och den medicinska fakulteten och vad det finns för resurser för studenterna i form av olika organ, expeditioner, studentorganisationer, möjligheter till studievägledning m.m. Läkarutbildningen Läkarutbildningen är både en akademisk utbildning och en yrkesutbildning. Den ska utbilda nästa generation av professionella medicinska yrkesutövare, forskare och beslutsfattare inom alla de områden där samhället har behov av medicinsk kompetens. Utformningen av utbildningen regleras i första hand av Högskolelag och Högskoleförordning. Utbildningen styrs också av krav från sjukvården, universitetet, patienterna, den medicinska professionen och studenterna. En viktig uppgift för de som planerar läkarutbildningen är att kontinuerligt hålla sig informerade om behov av fortsatt utveckling, speciellt inom områden där nya krav behöver ställas på grundutbildningen. De ska också försöka att så långt som möjligt förutse kommande krav i yrkeslivet. Läkarutbildningen ska självklart ge studenterna tillgång till den samlade medicinska kunskap som tidigare generationer skapat. Men det räcker inte med det. Utbildningen måste också utveckla studenternas förmåga till självständig analys och granskning, ge dem instrument och incitament för utveckling av den egna kompetensen samt förändringsberedskap och vetenskaplighet. En sådan attityd till medicinskt arbete och kompetensutveckling samt insikt om det egna ansvaret är grundförutsättningen för professionell medicinsk yrkesverksamhet. Det är därför som läkarutbildningen, förutom att ge goda kunskaper, också strävar efter att utveckla studenternas förmåga till god patient/läkarrelation och tränar dem i samtalsmetodik, problemformulering och analys, muntlig och skriftlig presentation, forskningsmetodik och vetenskapsteori samt förmåga till argumentation och debatt. Vi vill därmed även stimulera studenterna att engagera sig i forskningsprojekt och utvecklingsarbete. Kort sagt ska grundutbildningen planeras med utgångspunkt i ett långt yrkesperspektiv. Viktigast är givetvis att studenterna förvärvar de kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att kunna påbörja den allmäntjänstgöring som krävs för obegränsad behörighet som läkare. Grundutbildningen är emellertid bara första steget i utbildningen till läkare med självständigt ansvar. Den byggs på med allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST), som båda fullgörs under handledning, samt fortbildning under hela det yrkesverksamma livet. Många kliniska färdigheter och praktiskt läkararbete tränas effektivare under AT och ST än under grundutbildningen. Det pågår för närvarande olika utredningar angående både AT och ST. Medicinskt yrkesutövande kommer att ställa stora krav på ledarskap och teamarbete, fortlöpande förändring av egen verksamhet samt förmåga att kunna hantera nya krav och problem. Preventivt arbete får allt större betydelse liksom hälso- och sjukvårdsekonomisk medvetenhet och analys. Varje patient är en individ men också en del av samhällets samlade hälso- och sjukvård. Resurserna måste användas på optimalt sätt, vilket varje enskild läkare har ansvar för.

Läkarutbildningen sker i samverkan med sjukvården där också en stor del av den viktiga praktiska utbildningen äger rum och där de flesta som genomgår läkarutbildningen kommer att ha sin yrkesverksamhet. Det är därför ett gemensamt intresse för Medicinska fakulteten och sjukvården att utbildningen har högsta möjliga kvalitet. Fortlöpande kontakter och diskussioner mellan sjukvården och fakulteten samt gemensam planering av utbildningen försöker tillgodose detta. Utbildningen fokuserar således på studenternas lärande, delaktighet och ansvar för sin egen utbildning. Detta fokus är utgångspunkt för det reformarbete som studenter och lärare tillsammans fortlöpande genomför. Reformarbetet och den nya examensordning som beslutades 2006 har medfört en ny utbildningsplan, nya riktlinjer för utbildningen, väl definierade kunskapsmål samt ökat eget ansvar för våra studenter genom införandet av examensarbeten på termin 5 och 10 och breddning/fördjupningsmoment på den senare delen av programmet. Vårt gemensamma reformarbete har gett resultat då läkarutbildningen vid Lunds universitet fått mycket goda vitsord vid Högskoleverkets senaste utvärdering I detta häfte ser du vilka utbildningsmål och examinationskrav, som ledningen för läkarutbildningen har ställt upp. Det är din uppgift att tillsammans med dina lärare välja den bästa vägen att nå dessa mål. Lycka till med dina studier! Martin Stjernquist Programdirektör, läkarprogrammet

Innehåll Information och studievägledning

Information på Internet om läkarutbildning m m

Läkarutbildning vid svenska universitet

Utbildningsplan för läkarutbildningen vid LU, fastställd 2007-01-20

Programbeskrivning

Syfte och progression

Relation till arbetsmarknad

Relation till fortsatta studier

Mål

Kunskap och förståelse

Färdighet och förmåga

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Självständigt arbete (examensarbete)

Kursuppgifter

Behörighet till forskarutbildning

Möjlighet till studier vid annat lärosäte respektive studier för utländska studenter vid läkarprogrammet i Lund

Examensuppgifter

Förkunskapskrav och urvalsgrunder

Omprov

Övrigt

Läkarprogrammet, översikt

Utbildningsnämnd

Läkarutbildningens organisation

Undervisnings-, arbets- och examinationsformer

Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen

Examination, betyg, förnyade prov

Åtgärder vid underkända prov

Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen

Medicine kandidatexamen

Masterexamen

Lokalt regelverk för läkarprogrammet gällande behörighetskrav mm

Behörighetskrav och ansökan

Dispens

Fördelning av basplacering/studieort T4-T5 och T6-T9 Lund/Mö/Hbg

Byte av basplacering/Anhållan om särskild basplacering

Studieuppehåll

Återupptagande av studierna

Tillgodoräknande av kurs

Gå om en kurs

Parallelläsning

Övergång från annat universitet/antagning till senare del av läkarprogrammet 24 Övergång från annat universitet i Sverige

Regler för platstilldelning vid antagning till senare del program

Övergång från annat universitet inom EU/EES respektive övriga världen

Allmänt

Vaccination: Tuberkulos, Hepatit samt screening för smittsamma bakterier

Screening av studernter för meticillin-resistenta S.aureus (MRSA)

Varför är det viktigt att screen-odla?

Vem skall screen-odlas?

Hur ordnar jag provtagning

Vad händer om MRSA påträffas hos mig?

Studier utomlands

Sjukdom

Adressändring och namnbyte

Extra studenter

Studentinflytande i läkarutbildningen

Likabehandlingslagen

Miljö och arbetsmiljöpolicy

Kvalitetsfrågor

Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Riktlinjer kvalitetsarbete fastställda av NBMFU 2010-11-24

Medicinska Föreningen, MF

Adresslista: läkarutbildningens ledningsorganisation

Handledning om förväntade studieresultat eller learning outcomes

Kunskaper och förståelse

Färdighet och förmåga

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Grundnivå och avancerad nivå

Bakgrund

42 4

Exempel

Kursöversikt

Krav på kursplaner

Kurser i bokstavsordning Breddnings- och fördjupningskurs 1

105

Breddnings- och fördjupningskurs 2

107

Cellbiologi

Examensarbete, T5

Examensarbete, T10

102

Frivilliga fördjupningsstudier G15

115

Frivilliga fördjupningsstudier G30

117

Frivill fördjupningsstudie, avancerad nivå

119 61

Homeostas Individ och samhälle, HT 2012

109

Klinisk medicin 1

Klinisk medicin 2

Klinisk medicin 3

Klinisk medicin 4

Kliniska placeringar

122

Kompletterande tillfällig kursplan: Gastroenterologi och nefrologi

112

Läkarprogrammets grundkurs

Nervsystemet och rörelseapparaten

Patobiologi 1

Patobiologi 2

Professionell utveckling 1

Professionell utveckling 2

Professionell utveckling 3

Professionell utveckling 4

Professionell utveckling 5

Lista över institutioner finns på http://www.med.lu.se/om_fakulteten/organisation/institutioner

Information och studievägledning Samtliga nedanstående tider gäller under terminstid. Studievägledning

Helena Axelsson, termin 1 -3 E-post: helena.axelsson@med.lu.se Mottagningstid: Måndagar och torsdagar kl 10.30-12.30 Mottagningsadress: BMC, F11, Sölvegatan 19 Postadress: Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, 221 84 Lund

046 222 72 17

Åse Feltborg, termin 4-11 046-222 97 21 E-post: Ase.Feltborg@med.lu.se Mottagningstid: Lund: Måndagar 10.30–12.30 Onsdagar 13.00–15.00 Torsdagar ojämn vecka: 10.30 – 12.30 Mottagningsadress: BMC, F11, Sölvegatan 19 Malmö: Tisdagar 09.00-13.00, 14.00-15.00 Mottagningsadress: CRC, Jan Waldenströmsgata 35, hus 28, plan 11. Helsingborg: Torsdagar jämn vecka 12.00-16.00 Mottagningsadress: Studiecentrum, Helsingborgs sjukhus Postadress: Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, 221 84 Lund Studentstudievägledning

E-post: studievagledning@med.lu.se Mottagningstid: Tisdagar 17.00-18.00 Mottagningsadress: BMC, F11, Sölvegatan 19 Postadress: Studievägledningen, Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, 221 84 Lund

Nämndadministratör

Monica Bergqvist-Silow E-post: Monica.Bergqvist-Silow@med.lu.se Besöksadress: BMC, F11,Sölvegatan 19 Postadress: Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, 221 84 Lund

046-222 97 24

Internationell koordinator

Anna Beran E-post: Anna.Beran@med.lu.se Mottagningstid: Tisdagar, 13.00-15.00 Torsdagar, 10.00-15.00 Mottagningsadress: BMC F1180, Sölvegatan 19 Postadress: Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, 221 84 Lund

046-222 14 71

Information på Internet om läkarutbildning, studentorganisationer m.m. Medicinska fakulteterna vid: Lunds universitet http://www.med.lu.se Göteborgs universitet http://www.sahlgrenska.gu.se/ Linköpings universitet http://www.hu.liu.se Karolinska institutet http://ki.se/ Uppsala universitet http://www.medfak.uu.se Umeå universitet http://www.umu.se/medfak/ Köpenhamns universitet http://www.sund.ku.dk/ Lunds universitet http://www.lu.se Medicinska Föreningen Lund-Malmö http://www.mfskane.se

Läkarutbildning vid svenska universitet Läkarutbildning ges vid sju svenska universitet. Syftet är att utbilda personal för hälso- och sjukvården som kan ta självständigt medicinskt ansvar i arbete med hälsoinriktade åtgärder, i ledning av hälso- och sjukvård och vid diagnos och behandling av människor som är sjuka eller skadade. Det är numera huvudsakligen ett lagarbete som utförs tillsammans med annan personal och med patienterna själva. Både utbildningen och yrkesverksamheten vilar på vetenskaplig grund. Utbildningen omfattar 11 terminer och leder fram till läkarexamen, som är en yrkesexamen inom grundläggande högskoleutbildning. Den svenska utbildningen sker i överensstämmelse med allmänt hållna föreskrifter och riktlinjer som gäller i alla EU-länder. Delar av utbildningen kan genomföras i annat land under förutsättning att kurserna utomlands har motsvarande mål och innehåll som de vid Lunds universitet. För att erhålla legitimation krävs allmäntjänstgöring under minst 18 månader efter läkarexamen. AT omfattar 6 mån allmänmedicin, 3 mån psykiatri samt 9 mån medicin och opererande specialiteter och avslutas med skriftligt och muntligt prov. För specialistkompetens krävs ca fem års specialiseringstjänstgöring efter AT. Intyg om fullgjord ST utfärdas av den verksamhetschef (klinikchef och motsvarande) som haft huvudansvar för ST-läkarens utbildning, varefter Socialstyrelsen utfärdar bevis över specialistkompetens. I en del specialiteter finns möjlighet att avlägga en särskild specialistexamen. Det sker i de flesta fall med examinatorer som utsetts av respektive specialistförening. För vissa specialiteter finns en internationell examen. Den snabba utvecklingen inom vetenskap och medicinsk teknik samt förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation gör att de flesta läkare måste fortbilda sig kontinuerligt under hela sin yrkesverksamma tid. Läkarutbildningen ser något olika ut på de olika studieorterna inom Sverige, beroende på att varje enskilt universitet bestämmer om uppläggning, innehåll, samt arbets- och examinationsformer i sina olika utbildningsprogram. För all läkarutbildning i Sverige gäller dock vissa statliga bestämmelser, vilkas efterlevnad blir föremål för återkommande utvärderingar organiserade av Högskoleverket. Föreskrifterna återfinns i Högskolelagen av 1992 och Högskoleförordningen av 1993 med senare ändringar. De ändringar som är särskilt intressanta finns i högskoleförordningen 2006:1053

UTBILDNINGSPLAN

Dnr M 2012/924 jfr M 2008/1638 jfr M:G221 1407/06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen 2007-01-20 Reviderad av Medicinska fakultetsstyerlsen 2008-10-22 Reviderad av Medicinska fakultetsstyrelsen 2012-06-13 Gäller från ht 2012

Medicinska fakultetsstyrelsen

Läkarprogrammet (Master of Science in Medicine) 330 högskolepoäng

Nivå A

MALÄK

Programbeskrivning Syfte och progression: Programmet syftar till att utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav på medicinsk kompetens, som patienter och samhälle ställer. Vidare syftar programmet till att ge en god akademisk förankring med ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt inför den framtida yrkesgärningen. Läkarprogrammet är en 11 terminer lång utbildning och genomförs i nära samarbete med hälso- och sjukvården. Programmet har två nivåer, den grundläggande nivån omfattar termin 1-6 och den avancerade termin 7-11. Det finns en tydlig progression avseende professionell utveckling. Den säkerställs genom två olika nivåexamina inlagda på termin 5 respektive termin 9. Båda nivåerna innehåller dessutom examensarbeten och den avancerade nivå även valbara kurser för att säkerställa progression inom respektive nivå och mellan de båda nivåerna. Därmed uppfyller programmet även de formella kraven för kandidat- och masterexamen. Relation till arbetsmarknad: Arbetsmarknaden för läkare i Sverige är god, en situation som förväntas bestå inom överskådlig framtid. Relation till fortsatta studier: Läkarexamen ger behörighet att ansöka om allmäntjänstgöring. Programmet ger också behörighet till forskarutbildning. Mastersexamen ger behörighet till forskarutbildning inom EU och efter erhållen legitimation till specialistutbildning inom EU. Riktlinjer för utbildningen Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande riktlinjer för läkarutbildningen: ”Läkarutbildningen vid Lunds universitet i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens 9

lärande. - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle.” Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t ex djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden.

Mål Enligt högskoleförordningen 2006:1053, bilaga 2, Examensordning ”För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse För läkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och - visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga För läkarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till helhetssyn på patienter utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete) För läkarexamen skall studenten inom ramen för kunskapsfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.”

Varje nyutexaminerad läkare skall således: • kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, • kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, • kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, • kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, • kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, • kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, • kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, • kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, • kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, • kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, • kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt • kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer.

Kursuppgifter Läkarprogrammet är en 220 veckor lång utbildning vilket motsvarar totalt 11 terminer. Ungefär hälften av den totala utbildningstiden genomförs som en praktisk klinisk utbildning i nära samarbete med hälso- och sjukvården, s.k. verksamhetsförlagd utbildning. Termin 1-6 utgör grundnivån. Denna innefattar de basvetenskapliga kompetenserna inklusive patobiologi samt klinisk medicin I. Gränsen till den avancerade nivån efter T6 avgränsar därmed tydligt basvetenskap/grundläggande internmedicin mot efterföljande områden. I grundnivån ingår ett examensarbete om 15 hp. Placeringen av detta arbete efter de basvetenskapliga/patobiologiska kurserna möjliggör en fördjupning relaterad till dessa kompetensområden. Vetenskapliga metodmoment på grundnivå är inkluderade i examensarbetet. Den avancerade nivån utgörs av terminerna T7-11 och innefattar klinisk medicin II-IV, valbara kurser, examensarbete 30 hp, samt det avslutande momentet ”Individ och samhälle”. Examensarbetet på avancerad nivå kommer sent i utbildningen för att möjliggöra ett brett urval av projektarbeten samt överensstämma med examensordningen för Lund universitet.

Breddnings- och fördjupning kurser utgör totalt 15 hp av programmet. Det är kurser på avancerad nivå som studenterna väljer individuellt efter intresse. Kurserna är placerade på T11, antingen som två enskilda 7,5 hp kurser eller som en enda 15 hp stor kurs. De valbara kurserna kan i huvudsak indelas i fyra kategorier: 1) medicinska basvetenskapliga kurser; 2) kliniska kurser; 3) relevanta kurser inom andra områden; 4) forskningsinriktade projekt. Valbara kurser får gärna användas för nationellt eller internationellt utbyte. De kan med fördel ges på engelska, men i övrigt sker all undervisning på svenska, om inte annat anges i kursplanen. Behörighet till forskarutbildning Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå inom läkarutbildningen uppnås efter 4 års studier (”fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå.,” Högskoleförordningen, 7 kap, 39 §). Student som t. ex. under sommarforskarskola redovisat ett projektarbete om 30 hp kommer kunna antas efter T7. Möjlighet till studier vid annat lärosäte respektive studier för utländska studenter vid läkarprogrammet i Lund - Det sammanhållna examensarbetet om 15 hp på T5 utgör en möjlighet till utbyte.

- Examensarbetet om 30 hp på T10 möjliggör att en hel termins arbete förläggs vid annat lärosäte. Denna period bedöms vara den mest attraktiva för utbyte, då studenten bör kunna tillgodogöra sig kliniska erfarenheter såväl som forskningserfarenheter inom ett brett urval av ämnen. - Valbara kurser på T11 infaller då studenten genomgått de stora kliniska disciplinerna, vilket medger ett brett urval av ämnen. Denna period bör därför möjliggöra deltagande såväl i relevanta kurser inom Lunds universitet som vid andra lärosäten. För utländska studenter ger bägge examensarbetena möjligheter till studier på läkarprogrammet vid Lunds universitet. Valbara kurser kan vid behov ges på engelska och utgör en möjlighet att ta emot utländska studenter. En schematisk bild över programstrukturen finns sist i utbildningsplanen

Examensuppgifter Efter fullgjord utbildning utfärdas efter ansökan Läkarexamen, 330 högskolepoäng (Master of Science in Medicine). Programmet uppfyller fordringarna för medicine kandidatexamen (Bachelor of Medical Science) och medicine masterexamen (Master of Medical Science (120 credits) ) och möjlighet finns att ta ut dessa examina. Engelska översättningar reviderade i enlighet med rektors beslut 2010-02-18 (SU 2010/60)

Förkunskapskrav och urvalsgrunder För tillträde till läkarutbildningen krävs förutom grundläggande behörighet MaD, FyB, KeB och BiB med lägst betyget Godkänd. Regler för tillämpning av urvalsprinciper och meritberäkning återfinns i universitetets antagningsordning.

Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar.

Övrigt Utbildningsplanen gäller för de studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2007 eller senare.

Grundnivå Läkarprogrammets grundkurs, 10,5 hp Professionell utveckling 1, 1,5 hp

Nervsystemet och rörelseapparaten, 28,5 hp Professionell utveckling 2, 1,5 hp

Homeostas, 28,5 hp Professionell utveckling 3, 1,5 hp

Patobiologi 1, 28,5 hp Professionell utveckling 4, 1,5 hp

Cellbiologi, 18 hp

Examensarbete I, 15 hp

Patobiologi 2, 12 hp Professionell utveckling 5, 3 hp Nivåexam Klinisk Medicin I, 30 hp

6 Avancerad nivå 7

Klinisk Medicin II, 30 hp

Klinisk Medicin III, 30 hp

Klinisk Medicin IV, 30 hp

Examensarbete II, 30 hp

Nivåexam

Breddn. fördj. kurs 7,5 hp

Individ & samhälle, 15 hp

Utbildningsnämnd Övergripande ledningsorgan för läkarutbildningen är Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU), som på fakultetsstyrelsens vägnar planerar utbildningen och handlägger övriga frågor om vad utbildningen ska innehålla och om hur utbildningen ska organiseras, dvs. besluten är av strategisk natur. Nämnden består av åtta lärare, fyra studenter samt två företrädare för yrkeslivet. Programdirektören ansvarar för programmets operativa ledning och drift och verkställer beslut fattade i nämnden. Programdirektören har närvaro- och yttranderätt i nämnden. NBMFU ansvarar för följande utbildningsprogram: läkarprogrammet, biomedicinprogrammen, apotekarprogrammet och masterprogrammet i folkhälsovetenskap Ordförande i nämnden: professor Christer Larsson Programdirektör för läkarutbildningen: professor Martin Stjernquist Under nämnden finns: Studiesociala kommittén: behandlar ärenden rörande kursplatser, studieuppehåll, studieortsbyten, tillgodoräknande av tidigare studier, dispenser från behörighetskrav m m. Läkarutbildningens organisation Studierna bedrivs i form av terminskurser. För varje terminskurs finns upprättat en kursplan som visar vad kursen innehåller, tider, lärare, tentamenskrav etc. I terminskursen ingår flera moment eller ämnen som är integrerade med varandra, och det finns oftast ett gemensamt föreläsningsschema för hela terminen. En terminskurs leds av en terminsansvarig kursledare. Denne är oftast en senior lärare från en av de institutioner som deltar i kursen. På samma institution finns som regel kurssekreteraren. Det är kurssekreteraren och den terminsansvarige kursledaren ni i första hand skall vända er till med frågor som rör terminskursen. De olika ingående momenten har oftast lärare med speciellt ansvar för just denna del av terminskursen som kan svara på mer detaljerade frågor rörande just deras moment. Ca 2-3 gånger per termin sammanträder terminsrådet där terminsansvarig (ordförande), momentansvariga lärare, studerandrepresentanter och ibland även andra lärare från terminen ingår. I början av varje termin väljs i varje terminsgrupp två till tre studenter som kallas kursombud. Kursombuden är studentrepresentanter i terminsråden för innevarande och föregående termin. Kurs- eller terminsansvarig lärare tar initiativ till kursombudsval på det första introduktionsmötet på terminen. Studenterna själva genomför därefter valet och Medicinska Föreningen är huvudansvarig för att val förrättas. Kursansvarig lärare tar in protokollet från valet och ombesörjer att det skickas till Medicinska Föreningen. Speciellt utsedda lärare är nivåansvariga och utgör, tillsammans med terminsansvariga lärare och studeranderepresentanter nivågruppen. Den gruppens uppgift är att utöva ett övergripande ledningsansvar för nivåns kurser.

Hela läkarprogrammet leds av programdirektören som är operativ chef och till sin hjälp har en operativ ledningsgrupp, i vilken oftast ingår de nivåansvariga från de grundläggande- och avancerad nivå, den ansvarige för valbara moment, sekreterare och studentrepresentanter. Programdirektören är direkt förordnad av och underställd medicinska fakultetens dekanus, men arbetar också på uppdrag av en utbildningsnämnd (nämnden för biomedicinsk, medicinsk- och folkhälsovetenskaplig utbildning, NBMFU, i sin tur ledd av en ordförande). Programdirektören handlägger för läkarprogrammet övergripande frågor. Utbildningsnämnden beslutar om kursplaner och tillstyrker budget mm på förslag från programdirektören. Högsta beslutande organ för medicinska fakulteten är fakultetsstyrelsen vars ”verkställande direktör” är dekanus. I alla dessa fakultetsorgan finns representanter för studenterna med, vilka väljs in genom Medicinska Föreningen i Lund/Malmö. Programdirektör för läkaprogrammet är professor Martin Stjernquist Nivåansvarig för grundläggande nivå är professor Lo Persson. Nivåansvarig för den avancerade nivån är i Lund docent Christian Moëll, i Malmö professor Jonas Åkeson och i Helsingborg docent Peter Olsson. Ansvarig för examensarbeten och valbara kurser är professor Martin Garwicz På den grundläggande nivån studeras framförallt människans normalbiologi (termin 1-3) och sjukdomars biologi (patobiologi, termin 4-5). Undervisningen på de tre första terminerna är framförallt förlagd till Biomedicinsk Centrum (BMC) i Lund. Under terminerna 4-5 delas studentgruppen lika mellan sjukhusen i Lund och Malmö Det finns också moment av kontakt med läkare och patienter under dessa terminer. Dessa ingår i vad vi kallar professionell utveckling på grundläggande nivå(PUG) och tidig patientkontakt och ligger som en ”strimma” under de 5 första terminerna. De sista tio veckorna av termin fem ägnas åt ett examensarbete på grundläggande nivå, och du kommer då att genomgå en organiserad mindre utbildning i forskningsmetodik. Eftersom Bolognaprocessen kräver sex terminer för kandidatexamen, ingår termin 6 formellt i den grundläggande nivån. Termin sex är liksom de följande terminerna kliniskt inriktad och passar rent praktiskt bättre med den avancerade nivån. På den avancerade nivån genomförs den kliniska utbildningen och träningen. Studenterna delas då upp mellan sjukhusen i Lund, Malmö och Helsingborg Terminerna 6-9 benämns också Klinisk Medicin I-IV. Det är nu som du på allvar får träffa patienter, tillämpa dina teoretiska kunskaper och träna dig i alla de kliniska färdigheter som en läkare måste kunna. Studentgruppen delas på terminerna 6-9 mellan Lund, Malmö och Helsingborg. Fördelningen avgörs genom val och lottning på termin 3. Under termin sex och sju studeras framförallt invärtesmedicinska moment, som allmän internmedicin, kardiologi, lungmedicin, njurmedicin, hematologi, reumatologi och neurologi. Det finns också närliggande moment, som infektions- och hudsjukdomar, öron- och ögonsjukdomar. På termin åtta återfinns framförallt kirurgiska moment, som allmän kirurgi, ortopedi, urologi, och anestesi. Du får också tjänstgöra på en s.k. klinisk utbildningsavdelning (KUA), där olika studentkategorier sköter patienter och avdelning under handledning. På termin nio studeras och tränas några särskilt känsliga moment, nämligen psykiatri, gynekologi och obstetrik samt barnmedicin.

Hela termin tio ägnas åt ett examensarbete på avancerad nivå. Vi återknyter då till den forskarutbildning du fått på termin fem och du vidareutvecklar dina kunskaper inom forskningsmetodik. Termin elva inleds med två vardera fem veckor långa breddningsoch fördjupningskurser, där du exempelvis kan fördjupa dig inom något område som intresserar dig speciellt. Programmet och terminen avslutas sedan med ett tio veckor långt moment, som kallas ”Individ och samhälle” och bl. a. innehåller allmänmedicin, där du knyter ihop de kunskaper du tillägnat dig under tidigare terminer. Dessutom ingår rätts-, arbets- och miljömedicin. Grundläggande träning i ledarskap ingår också. Det finns också Professionell utveckling på avancerad nivå (PU-A), där ingår KUA, en veckolång kurs på T8, ledarskapsutbildning på T11 och inslag på alla de kliniska terminerna. Undervisnings-, arbets- och examinationsformer Flera olika arbetsformer används i läkarutbildningen. I utbildningsplanens riktlinjer betonas studentens eget ansvar för sitt lärande och att programmet ska erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation. Till arbetsformer med självstyrt lärande räknas problembaserat lärande (PBL), casemetodik, fördjupningsarbeten, diskussionsgrupper, kliniskt arbete under handledning, laborationer, datorsimulering och självständigt arbete med kurslitteratur i anslutning till studie- eller arbetsuppgifter. Föreläsningar är främst avsedda att ge introduktion, överblick, stimulerande fördjupning och sammanfattning. Läkarexamen erhålls på grundval av godkänt genomförda kurser och godkända tentamina på samtliga kurser i programmet. Slutexamen för legitimation sker i och med AT-provet. Nedan beskrivs examinationssystemet kortfattat. Mer ingående uppgifter om kurskrav och prov finns i kursbeskrivningarna. I och med omläggningen av läkarutbildningen har antalet tentamina blivit mindre genom att de kommit att omfatta större avsnitt av utbildningen än tidigare. Vanligtvis omfattar examinationen i den nya uppläggningen kurser på mellan 15 eller 30 högskolepoäng. Under kursernas gång förekommer inte sällan avstämningar som har karaktär av självtest eller försöksskrivningar. Den betygsgivande bedömningen präglas i de flesta kurser av en strävan att allsidigt pröva studenternas kunskaper och färdigheter i enlighet med kursernas mål som anges i kursplanerna. När kursansvariga har formulerat kursmål har de oftast försökt ange vad studenterna ska kunna beskriva, förklara och göra i form av förslag till åtgärder osv, så att studenterna själva kan ta ställning till vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt de behöver förvärva för att uppfylla kurskraven. Proven på kurserna kan ha form av muntligt förhör, skriftligt prov, praktiskt prov, redovisning eller prov med utgångspunkt i video eller bild. På kliniska avsnitt i utbildningen är det vanligt med tentamenspatienter i samband med muntliga förhör och i samband med prov som har karaktär av stationstentamina (objective structured clinical examination OSCE). Tentamenssvar ska avges på de skandinaviska språken utom ifråga om utbytesstudenter och deltagare i engelskspråkiga kurser. Undantag medges av examinator.

Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen Arbetet i PBL-gruppen är av central betydelse för ditt lärande. Gruppen fungerar bäst om medlemmarna inklusive tutor respekterar de enkla förhållningsregler som anges nedan. Det är också dessa regler som utgör grunden för din tutors bedömning av PBL arbetet. 1. Du ska vara närvarande vid både PBL 1- och PBL 2- övningarna. 2. Du ska komma i tid till övningarna. 3. Du ska ha fungerat både som ordförande och sekreterare någon gång under kursen. 4. Du ska på ett konstruktivt sätt bidra till arbetet både under PBL 1 (steg 1-5) och PBL 2 (steg 7) så att gruppen uppfattar din insats som värdefull. 5. Du ska vara väl förberedd och påläst (steg 6) inför PBL 2. 6. Du ska under PBL-övningarna muntligen kunna reflektera över gruppens arbete samt ditt eget arbete och lärande. 7. Du ska vid kursens slut (sista PBL-övningen) lämna in en skriftlig reflexion över din egen insats i PBL-arbetet (en A4-sida lång) där du ska beakta punkt 1-6 enligt ovan. Denna reflexion ska signeras av tutorn. Reflexionen ska vara skriven på ordbehandlare. Skall endast tillämpas på termin 1-5. Ledighet från PBL-arbetet kan i princip inte beviljas (beslut i den tidigare Nämnden för läkarutbildning). Vid upprepad eller långvarig frånvaro riskerar du att få PBL-momentet underkänt. Det åligger tutor att på ett tidigt stadium, i samråd med terminsansvarig, informera studenter som riskerar underkännande. Om du blir sjuk måste du meddela din tutor så fort som möjligt.

Examination, betyg, förnyade prov Som betyg används orden godkänd eller underkänd. Studenter som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Studenter som underkänts två gånger i prov på samma kurs har rätt att hos NBMFU begära att få byta examinator. För betyget godkänd på en kurs krävs att alla de examinationsmoment som finns angivna i kursplanen är godkända. Reglerna för vad som krävs för godkända kursmoment ska meddelas vid varje kursstart. Samråd om reglerna ska ske mellan kursansvarig lärare och tillträdande och avgående kursombud. Närvaro vid kursupprop är dock alltid obligatorisk. Godkända kursmoment gäller sex terminer. Utsträckt giltighetstid kan medges efter särskild prövning.

Åtgärder vid underkända prov Nämnden för läkarutbildning (den nämnd som föregick NBMFU) har beslutat att följande ska gälla när studenter blir underkända på prov: • Kursansvarig lärare rapporterar till studievägledningen (Medicinska fakultetens kansli) när studenter underkänts vid examination på en kurs två eller flera gånger. Studievägledningen får härigenom vetskap om problemet och tar eventuellt kontakt med de studenter som underkänts två gånger på en kurs. • Efter tre underkända prov på en kurs sammankallar studievägledaren vid behov en samrådsgrupp bestående av studievägledaren, studenten och den kursansvarige läraren. Gruppen ska söka komma fram till en studieplanering inför ett fjärde examinationstillfälle. Om meningarna är delade inom gruppen hänskjuts ärendet till NBMFU för avgörande. • Efter fyra underkända prov bör studenten gå om kursen i dess helhet innan ett femte och sista prov kan bli aktuellt. Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen I alla kurser stimuleras forskningsintresset genom att sambandet mellan forskning och kliniskt arbete betonas. Forskningsintresset stimuleras också genom att studenterna i smågrupper får tillfälle att på ett vetenskapligt sätt gripa sig an olika typer av uppgifter. Möjligheterna till mer djuplodande studier med forskningsanknytning tillgodoses genom examensarbetena och breddningsoch fördjupningsstudier. Examensarbeten skrivs dessutom som regel i den vetenskapliga uppsatsens form. Vidare uppmuntras studenterna att göra frivilliga fördjupningsstudier. Dessa består av handledda studier av vetenskaplig karaktär och innefattar kritisk litteraturgenomgång eller en laboratorieundersökning eller en klinisk studie eller en kombination av dessa. För att ytterligare stimulera yngre läkarstuderandes forskningsintresse har också sommarforskningsstipendier för medicine studerande inrättats. Stipendierna sträcker sig över två månader och utdelas företrädesvis till studenter som genomfört obligatoriskt fördjupningsarbete. Stipendierna utannonseras i februari månad. Medicine kandidatexamen Programmet uppfyller fordringarna för medicine kandidatexamen. De studenter som så önskar har möjlighet att ta ut denna examen. Examen omfattar 180 högskolepoäng och minst 90 av dessa högskolepoäng ska avse kurser inom huvudområdet medicin inklusive ett skriftligt examensarbete om minst 15 högskolepoäng, dvs att termin 1-6 på utbildningsplan 2007 är examinerade med godkänt resultat. Kandidatexamen är i första hand avsedd för studenter som lämnar programmet för att övergå till annan utbildning eller annat arbete. Mastersexamen Programmet (utbildningsplan 2007) uppfyller även fordringarna för masterexamen. Efter fullgjord utbildning finns möjlighet att, förutom läkarexamen ta ut en medicine masterexamen

Lokalt regelverk för läkarprogrammet gällande behörighetskrav, studieuppehåll, fördelning av kursplatser/basplacering, antagning till senare del av program/studieortsbyte, mm fastställt av Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning 2011-05-25 Behörighetskrav och ansökan Särskilda behörighetskrav gäller vid uppflyttning till terminskurserna 3, 6 och 9 inom läkarprogrammet. Ansökan om tillträde till dessa terminer ska lämnas till Studievägledningen, Medicinska fakultetens kansli senast den 15 april för höstterminen och senast den 15 oktober för vårterminen. Kurslista enligt nedanstående krav upprättas av studiesociala kommittén på delegation av Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning. Behörighetskrav för tillträde till termin: 3 Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 1 samt genomförd termin 2 6

Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 4 och godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5 samt genomförd termin 5

Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 7 samt genomförd termin 8

Student som följer ordinarie studiegång och gjort sig behörig, dvs. tenterat resttentamina med godkänt resultat, efter ansökningstidens utgång tilldelas kursplats före dem som söker åter efter studieuppehåll inom prioritetsgrupp II och III. Studenten måste själv meddela till studievägledningen på fakultetskansliet att sådan tentamen ägt rum senast kl 12.00 fredagen en vecka före kursstart. Dispens Student som inte uppfyller behörighetskrav för tillträde till högre termin kan ansöka om dispens från behörighetskrav. Dispensansökan görs på särskild blankett och motivering för dispens skall anges. Ansökan skall lämnas in till studievägledningen senast kl 12.00 fredagen en vecka före kursstart. Beslut om dispenser tas av studiesociala kommittén vid sammanträdet en vecka före terminsstart. Fördelning basplacering/studieort T4-T5 och T6-T9 Lund/Malmö/Helsingborg Under termin 4 och 5 är studenterna fördelade mellan Lund och Malmö så att hälften läser på respektive ort. Studenter antagna höstterminen 2009 eller senare fördelas under termin 6-9 i tre grupper så att studenterna har en basplacering på något av undervisningssjukhusen i Lund, Malmö eller Helsingborg. Klinisk utbildning förekommer även vid övriga sjukvårdsinrättningar inom hela Region Skåne för samtliga studenter. En del undervisningsmoment på termin 6-9 är gemensamma och genomförs för alla studenter på ovanstående undervisningssjukhus och placeringar förekommer också på andra sjukhus och vårdcentraler i regionen.

Fördelningen av studenterna till respektive basplacering för termin 4 – 5 samt 6 – 9 genomförs under termin 3. Fördelningen av kursplatserna sker alltid proportionerligt i förhållande till studentgruppens storlek. Närmare information om fördelningsprocessen lämnas i början av termin 3. Fördelningen görs utifrån studentens anmälan om önskad basplacering i en webportal. Alla studenter ska delta i val av basplacering. Inga personliga hänsynstaganden görs före fördelningen av platserna. Vid fördelningen tas i möjligast mån hänsyn till studenternas prioriteringar. Den placering studenten erhållit i termin 3 behålls kommande terminer, under förutsättning att studenten följer ordinarie studiegång. Vid studieuppehåll upphör den basplacering studenten fått vid fördelning i termin 3. Vid återupptagande av studierna tilldelas studenten basplacering där kursplats finns ledig. Behov av eller önskemål om särskild placering ska motiveras i samband med ansökan om återupptagande av studierna. Särskilda skäl ska styrkas med intyg. Byte av basplacering/ Anhållan om särskild basplacering Student som följer ordinarie studiegång och önskar byta basplacering ska anhålla om detta hos studiesociala kommittén. Byte mellan kursorterna kan beviljas i mån av plats och med hänsyn tagen till proportionaliteten mellan studieorterna. Den basplacering man får genom byte gäller för resten av studietiden. Ansökan med personlig motivering ska ha inkommit till studievägledningen senast 1 december inför vårtermin och 1 augusti inför hösttermin. Särskilda skäl skall styrkas med intyg. Samtliga ansökningar om särskild basplacering beslutas av studiesociala kommittén vid sista sammanträdet före terminsstart efter det att alla studenter som följer ordinarie studiegång och som gjort sig behöriga efter ansökningsdatum placerats. Alla önskemål om särskild basplacering skall motiveras. Ansökningar om särskild basplacering från student som ansöker om återinträde efter studieuppehåll och från student som önskar byta basplacering under ordinarie studiegång jämställs vid fördelningen av tillgängliga kursplatser. Hänsyn tas till särskilda skäl, i övrigt sker fördelning genom lottning. Denna fördelningsprincip är förankrad i samråd med Medicinska föreningen (MF). Studieuppehåll Alla avbrott i studierna ska anmälas och bör ske i samråd med studievägledare. Anmälan sker till Medicinska fakultetens kansli på särskild blankett före 15 april respektive 15 oktober.. Anmälan om studieuppehåll gäller en termin och måste förnyas terminsvis. Studievägledningen informerar dem som har anmält uppehåll i upp till sex terminer i följd om större förändringar i utbildningen. I samband med anmälan placeras studenten i prioritetsgrupp inför återupptagande av studierna: I

Sjukdom, graviditet/föräldraledighet, antagen till forskarutbildning i medicinsk vetenskap, heltidsarvoderat kårarbete gällande läkarprogrammet, beordrad militär tjänstgöring (platsgaranti)

Frivilliga fördjupningsstudier, 30 högskolepoäng på avancerad nivå med syfte att tillgodoräknas som examensarbete

III

Övriga skäl.

För placering i grupp I krävs intyg. För placering i grupp II krävs att studenten är registrerad på fördjupningsstudier 30hp avancerad nivå. För grupp III skall motivering lämnas. Studieuppehåll under första terminen beviljas endast p.g.a. synnerliga skäl t ex allvarlig sjukdom. Återupptagande av studier Vid återupptagande av studierna efter studieuppehåll måste alla tentamina och kurser före den termin som skall påbörjas vara godkända. Vid återupptagande av studierna placeras studenten på den studieort där kursplats finns ledig. Studenten kan i samband med ansökan om återupptagande anhålla om särskild basplacering. Särskilda skäl ska styrkas med intyg. Se vidare anvisningar under rubrik Byte av basplacering/ Anhållan om särskild basplacering. Behörig sökande i prioritetsgrupp II och III som efter studieuppehåll ansökt om återupptagande av studierna men som inte kan beredas plats på önskad termin har inför kommande termin förtur inom prioritetsgruppen till ledig kursplats. Vid återupptagande av studierna efter mer än sex terminers uppehåll i följd krävs ansökan i form av skrivelse till studiesociala kommittén före återupptagande av studierna. Kommittén kan därvid ålägga studenten att gå om kurs eller delar av kurs. Godkända kursmoment är giltiga i sex terminer. Utsträckt giltighetstid kan medges efter särskild prövning. Tillgodoräknande av kurs Endast student som antagits till läkarprogrammet vid Lunds universitet kan ansöka om tillgodoräknande för tidigare studier, enligt Högskoleförordningen 6 kap § 8 (2011). Om en student inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt, t ex läst kursen på annan studieort, finns möjlighet att bli befriad från hel kurs eller från del av kurs. Ansökan om tillgodoräknande för hel terminskurs ska göras skriftligt på särskild blankett som tillhandahålls av Medicinska fakultetens kansli. Ansökan ska lämnas in komplett med kursplaner och studieintyg från tidigare lärosäte, i god tid före terminsstart. Studiesociala kommittén fattar beslut efter yttrande av terminsansvarig. I mån av lediga kursplatser kan student som beviljas tillgodoräknande placeras in på lämplig högre termin. Ansökan om tillgodoräknande för del av terminskurs bedöms och beslutas av terminsansvarig. Studenten kontaktar själv terminsansvarig lärare. Tidigare studier ska kunna styrkas på samma sätt som ovan. Gå om en kurs Studenten har kursplats en gång per kurs. Tillstånd att gå om en kurs kan ges av studiesociala kommittén om det föreligger särskilda skäl och om det finns ledig kursplats. Parallelläsning Det är inte tillåtet att läsa två kurser parallellt inom läkarprogrammet. Om det finns särskilda skäl kan dock Studiesociala kommittén, efter hörande av berörd terminsansvarig lärare, ge tillstånd till parallelläsning. Ansökan ska göras skriftligt i god tid före kursstart.

Övergång från annat universitet/antagning till senare del av läkarprogrammet Övergång från annat universitet i Sverige Student som studerar på läkarprogram vid annat universitet i Sverige kan beviljas antagning till senare del av program/studieortsbyte till Lunds universitet under förutsättning att nedanstående kriterier är uppfyllda. 1. 2. 3. 4.

Studenten uppfyller behörighetskraven eller har kunskaper motsvarande dessa. Studenten har läst kurser på det tidigare universitet som väsentligen motsvarar kurserna vid Lunds universitet. Studenten är godkänd på alla tentamina och har genomfört och är godkänd på samtliga kurser från tidigare universitet. Att det finns ledig kursplats. Med ledig kursplats avses inte enbart plats på viss termin. Hänsyn tas till antalet studenter på hela programmet enligt utbildningsuppdraget.

Regler för platstilldelning vid antagning till senare del av program Studieortsbyte till termin 2 medges endast i undantagsfall då det föreligger prioriterade skäl som uppkommit efter det att utbildningen påbörjades. Om antalet studenter som uppfyller ovanstående kriterier och som vill byta studieort är större än antalet lediga platser sker prioritering enligt följande: 1. 2.

Starka sociala, medicinska eller andra särskilda skäl som uppkommit eller förstärkts efter det att studierna påbörjades. Lottning

Övergång från annat universitet inom EU/EES respektive övriga världen Om det fortfarande finns ledig kursplats när alla behöriga studenter som begärt studieortsbyte inom Sverige beretts plats, kan antagning till senare del av programmet beviljas studenter som påbörjat läkarutbildning utanför Sverige. Kriterier och regler för platstilldelning är desamma som för övergång från annat universitet i Sverige (se ovan). Studenter antagna på läkarutbildning inom EU/EES prioriteras före studenter från övriga världen. Från och med höstterminen 2011 uttas en studieavgift för studerande som inte är medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz (SFS 2 010:543, § 5). Beslut gällande Lunds universitet finns tillgängligt på http://www5.lu.se/upload/Studieavgifter/Rektorsbeslut_Studieavgifter_alla_utbildningar_201006 28.pdf För mer information om studieavgifter hänvisas till Antagning.se https://www.antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Anmalnings--och-studieavgifter/ Allmänt Nämnden kan i undantagsfall, om särskilda skäl föreligger, besluta om avvikelser från ovanstående regler för enskilda studenter.

Vaccination: Tuberkulos, Hepatit samt screening för smittsamma bakterier I samband med kursstart fyller alla studenter på termin 1 i en hälsodeklaration. Utifrån denna gör sedan Lungdispensären en bedömning om studenten behöver tuberkulintestas, lungröntgas eller BCG-vaccineras. Hepatit B-vaccination erbjuds samtliga studenter på termin 1. Kurssekreteraren är kontaktperson vid förfrågningar om Hepatit B. Screening av studenter för meticillin-resistenta S. aureus (MRSA) MRSA är gula stafylokocker som är resistenta mot vanliga stafylokock-antibiotika och endast mottagliga för behandling med special-medel. Oftast är man enbart bärare, utan att vara sjuk, men dessa stafylockocker kan ge svårbehandlade infektioner. Varför är det viktigt att screen-odla? Om du bär MRSA finns risk att du smittar patienter. Detta kan i värsta fall leda till svårbehandlade infektioner, med risk för dödlig utgång hos patienterna. Därför är det viktigt att hitta personal och studenter i vården som bär på dessa bakterier. Innan du börjar på kliniska tjänstgöringar eller andra aktiviteter som innebär att du fysiskt är i kontakt med patienter, måste du därför i nedanstående situationer screen-odlas för MRSA. Vem ska screen-odlas? - Student som under de senaste 6 månaderna har arbetat i öppen eller sluten sjukvård utanför Sverige, oavsett yrkeskategori. Gäller även de nordiska länderna - Student som under de senaste 6 månaderna studerat vid sjukhus eller annan vårdinrättning utomlands och då haft klinisk tjänstgöring - Student som under de senaste 6 månaderna vårdats på sjukhus/sjukhem utanför Sverige - Student som kommer från länder utanför Sverige för studier vid läkarprogrammet Detta gäller för samtliga studenter på läkarprogrammets alla terminer. Enda undantaget är besökande studenter som enbart ska passivt, ”med händerna i fickorna”, studera verksamheten och inte ska deltaga i handhavandet av patienter. Hur ordnar jag provtagning? Beställ tid på infektionsklinikens mottagning i Malmö, Lund, Helsingborg eller Kristianstad. Gör detta i så god tid som möjligt innan du ska börja klinisk tjänstgöring, eftersom provanalysen tar 2-3 dagar. Provtagningen och analysen är kostnadsfri. Vad händer om MRSA påträffas hos mig? Då blir du kallad till infektionskliniken och får träffa en infektionsläkare med specialistkunskaper om MRSA och handläggning av denna smitta. Oftast blir en bärare av med sitt bärarskap spontant, men ibland kan man bli tvungen att försöka behandla bort bakterierna med antibiotika. Under denna tid är du, enligt smittskyddslagen, skyldig att följa de föreskrifter som ges av din MRSA-läkare. Oftast kan man, i samråd med vårdhygiens överläkare, göra en bedömning som inte helt utestänger dig från klinisk praktik. Sådana anpassningar kan dock inte helt garanteras och det finns en liten risk att utbildningen kan bli fördröjd. I många fall kan dock terminsansvarig anpassa ditt schema för klinikplaceringar så att du inte riskerar en längre utbildningstid. Det finns inget som hindrar att du deltar i andra moment i utbildningen, såsom föreläsningar, gruppövningar, seminarier etc. där patientkontakt inte förekommer.

Studier utomlands Medicinska fakulteten uppmuntrar sina läkarstudenter att förlägga en tid av sina studier utomlands, främst under den senare delen av utbildningen. Studenter kan fullfölja del av eller hel termin utomlands under T7 – T9 och T11 via Erasmus, Nordplus eller inom utomeuropeiska bilaterala avtal. Det finns också goda möjlighet att göra fördjupningsstudier utomlands under T5 och T10. För detta kan resebidrag sökas från Medicinska fakulteten. Mer information om internationella möjligheter finns på Medicinska fakultetens hemsida: www.med.lu.se/utbildning/studera_utomlands. Sjukdom Det är viktigt att du meddelar kurssekreteraren om du blir sjuk och inte kan delta i obligatoriska kursmoment. Anmäl också sjukdom till försäkringskassan. Om du blir långvarigt sjuk har detta betydelse för din möjlighet att få studiemedel. Adressändring och namnbyte Det är viktigt att du meddelar om du byter namn eller bostadsadress. Anmälan ska göras till kurssekreteraren eller till kansliet. Via studentportalen/ladoktjänster kan du även själv ändra din tidsbegränsade adress. Vid namnbyte måste personbevis skickas till kansliet, Monica BergqvistSilow. Namn och adressändring skall även meddelas kår eller nation. Glöm inte ange personnummer. Extra studenter En student som för forskning eller forskarutbildning har behov av grundkurs i visst ämne inom läkarutbildning kan, om kursplats finns ledig, få tillstånd att som extra elev få genomgå kursen i fråga. Detsamma gäller personer som i sin yrkesutövning har särskild användning för ett ämne inom läkarutbildningen, varvid intyg från arbetsgivaren krävs. Ansökan ställs till Nämnden för biomedicinsk, medicinsk- och folkhälsovetenskaplig utbildning (senast den 15 april eller 15 oktober terminen innan). Studentinflytande i läkarutbildningen Studenterna i grundutbildningen är representerade i fakultetens olika nämnder. Studentinflytandet gör sig också i hög grad gällande i samband med kursvärderingarna, som regelmässigt sker i de olika kurserna. Utfallet av kurskritiken och eventuella åtgärder redovisas i allmänhet för nästkommande kurs. Kursvärderingarna har i de flesta fall stor genomslagskraft när det gäller förändringar i kursinnehåll, kurslitteratur och arbetsformer. Universitetsstyrelsen har också fastställt Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter. Riktlinjerna kan du hitta på adress: http://www.lu.se/studera/livet-somstudent/studentrattigheter Likabehandlingslagen Lagen om likabehandling av studenter trädde i kraft den 1 mars 2002. Lunds universitet har med anledning av kraven i lagen utarbetat och beslutat om en handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter. Mer och läsa finns på http://www5.lu.se/pa-online/lika-villkor/likabehandling-avstudenter

Miljö- och arbetsmiljöpolicy Lunds universitet har antagit både en miljö- och en arbetsmiljöpolicy vilka signalerar en hög ambitionsnivå för att minska verksamhetens miljöpåverkan respektive minimera riskerna för att universitetets personal och studenter ska påverkas negativt av arbetsmiljön. Miljöpolicyn säger bl a att miljöarbetet ska vara förebyggande, gällande miljölagstiftning ska efterlevas och principer som försiktighetsprincipen, utbytesprincipen, principen om förorenarens betalningsansvar och kretsloppsprincipen ska beaktas. Miljöarbetet ska kontinuerligt förbättras, och anställda och studenter ska ges miljöutbildning och stöd i praktisk miljöhantering. Verksamheten inom utbildning, forskning och utvecklingsarbete ska hålla en konkurrenskraftig och hög kvalitet. Även arbetsmiljön för studenter och personal ska ligga på en hög nivå så att vår viktigaste resurs, människan, trivs och fungerar väl i sitt arbete, och på så sätt kan erbjudas en stimulerande arbets- och studiemiljö. Alla som är verksamma inom universitetet har ett ansvar för att missförhållanden eller risker uppmärksammas. Instruktioner, föreskrifter och rutiner ska följas och brister eller risker rapporteras till den som är arbetsmiljöansvarig. Studenter vid Lunds universitet likställs således i dessa avseenden med anställda vid universitetet och har samma rättigheter och skyldigheter. Inför varje termin kommer du att få information om de rutiner, instruktioner, föreskrifter mm som gäller vid institutionen och som syftar till att uppnå målen i miljöpolicyn respektive arbetsmiljöpolicyn. Det är din skyldighet att följa givna instruktioner samt att uppmärksamma och rapportera eventuella brister eller risker som inte innefattas i de givna instruktionerna.

Kvalitetsfrågor Som ett led i det kvalitetsarbete som bedrivs inom fakulteten har det upprättats en "Strategiplan för Medicinska fakulteten vid Lunds universitet under tiden 2012-2017" . Planen återfinns på adress: http://www.med.lu.se/om_fakulteten/vision_maal_och_strategier Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten består av sex institutioner, som är indelade i sektioner och därunder i forskargrupper. Förutom forskning och utbildning har fakulteten ansvar för samverkan med och information till det omgivande samhället samt för utvecklingsarbete, administration mm. På våra program på grundnivå kan du studera till arbetsterapeut, audionom/magisterexamen i audiologi, kandidatexamen i biomedicin, logoped, läkare, röntgensjuksköterska, sjukgymnast och sjuksköterska. På avancerad nivå kan du läsa masterprogram i audiologi, biomedicin, folkhälsovetenskap, idrottsvetenskap och medicinsk vetenskap. Tillsammans med natuvetenskapliga fakulteten ger fakulteten en sjukhusfysikerutbildning. Du kan också välja bland ett antal fristående kurser. Förutom utbildningsprogrammen finns fortbildnings- och vidareutbildningskurser för främst hälso- och sjukvårdspersonal. Sammanlagt finns det ca 2800 studenter i den grundläggande utbildningen. Medicinska fakulteten leds av en dekanus, professor Gunilla Westergren-Thorsson, som vid sin sida har en prodekan och flera vicedekaner, av vilka en, professor Cecilia Lundberg, har ett särskilt ansvar för grundutbildningen. Fakultetsstyrelsens sammansättning och andra upplysningar om Medicinska fakultetens organisation finns på fakultetens hemsida http://www.med.lu.se 27

Lunds universitet Lunds universitet är ett av Europas ledande lärosäten med utbildning och forskning inom teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, humaniora, teologi, konst, musik och teater. Omkring 47.700 studenter läser vid universitetet, som har ca 7.500 anställda främst i Lund, Malmö och Helsingborg

Riktlinjer kvalitetsarbete fastställda av NBMFU 2010-11-24 M 2010/1971 Reviderade av NBMFU 2011-11-22 och 2013-05-22 M 2011/1883, M 2013/293 Grunden för allt kvalitetsarbete är dialog, dokumentation och återkoppling. Idag finns ett antal rekommendationer och beslut på olika nivåer som styr kvalitetsarbetet. Nämnden har dessutom under tre tillfällen det senaste året diskuterat kvalitetsarbetet (se protokoll daterade 09-09-09, 0910-14, 09-12-16). I dessa protokoll finns olika datum angivna som behöver justeras. Nämndens kvalitetsarbete ska bedrivas enligt följande: Kursnivå x Terminsråd/motsvarande ska genomföras två gånger per termin. Vid ett terminsråd/motsvarande träffas kursrepresentanter och kursledning för att diskutera pågående kurs. Terminsrådet ska dokumenteras och signeras av båda parter. Terminsrådet utgör en del av underlaget för kursbokslutet. x

En för nämnden gemensam kursvärdering ska användas (se bilaga). Den ska fyllas i samband med kursens examination. Kursspecifika frågeställningar kan läggas till.

I samband med kursslut ska en muntlig utvärdering i helkurs genomföras. Ett format som kan användas är en s k SWOT (strength, weakness, opportunities och threats).

När tentamensresultat erhållits ska kursansvarig skriva ett kursbokslut enligt bifogad mall. Kursbokslutet ska baseras på ett underlag bestående av terminsråd, muntlig och skriftlig kursvärdering och examensresultat Bokslutet ska även innehålla ett kortfattat åtgärdsprogram. Kursbokslutet bör inte överstiga en A4-sida. Kursbokslutet ska sedan skickas in till programdirektören och även publiceras samlat på kursens hemsida.

Programnivå x Det åligger programdirektören att med kursboksluten som underlag färdigställa ett programbokslut enligt bifogade mall (exempel på ett programbokslut bifogas). Programbokslutet bör vara kortfattad och även det innehålla ett åtgärdsprogram. Programbokslut upprättas en gång per läsår och ska publiceras på programmets hemsida samt tillsändas nämnden (se M2009/2130). x

Programmen ska upprätta en kvalitetsplan som fastställs av nämnden. Nämnden fastställer eventuella prioriterade områden på andra höstmötet. Programdirektör tar fram plan som fatställs vid nämndens första vårmöte. Kvalitetsplanen fastställs varje år och har ett tvåårsperspektiv. Planen ska även sammanfatta vilka punkter som genomförts under det gångna året. (se M2009/2130 och M2013/293). Underlaget för kvalitetsplanen är programbokslutet.

Nämndnivå x Nämnden är ålagd att efter kalenderårets slut upprätta ett bokslut innehållande en redovisning av nämndens ekonomi och nämndens resultat avseende HST och HPR i förhållande till budget.

Tidpunkter x Kursbokslut ska publiceras på kursens hemsida senast fyra (4) veckor efter kursslut. x

Programbokslut ska presenteras för nämnden inklusive publikation på programmets hemsida senast vid nämndens första sammanträde på höstterminen.

Nämnden fastställer prioriterade områden för kvalitetsplanerna på andra höstsammanträdet.

Vid nämndens första vårsammanträde ska den reviderade kvalitetsplanen fastställas.

Välkommen till Medicinska Föreningen – en liten introduktion Varmt välkommen och grattis till dig som läser detta. Du befinner dig i världens roligaste studentstad, både vad gäller studentliv och utbildning. För att ombesörja detta finns Medicinska föreningen och utan att egentligen veta om det har du automatiskt hamnat i vårt sköte. Så här kommer en liten introduktion till din studentkår – Medicinska Föreningen.

Vad är Medicinska Föreningen? Medicinska Föreningen (även kallat MF) är den kår alla studenter inom Medicin, Biomedicin, Logopedi, Audionomi och Master of public health hamnar i. Kåren är alltså, till skillnad från nationer, inte valbar. MF bedriver dels verksamhet internt för sina studenter men samarbetar även med övriga kårer, nationer och Akademiska Föreningen i Lund.

Den interna verksamheten är uppdelad i: - Utbildningsbevakning, där studentrepresentanter granskar vår utbildning och ser till att den behåller sin goda kvalitet men även driver saker som bör förbättras. Utbildningsbevakningen sköts via utbildningarnas olika utbildningsråd som för läkare heter MUR, för biomedicinare BUR, för log/aud LAUR och för folkhälsovetenskap MPHUR. Hit kan du vända dig om du vill engagera dig i dessa frågor eller har frågor/synpunkter rörande din utbildning. - Sociala utskott, här ingår allt spexigt MF arrangerar utanför det som rör studierna. Torsdagsärtsoppan, fredagspuben och söndagsbrunchen är stående inslag som varvas med idrotts-och kulturaktiviteter, novischperiod, skidresa, fester m.m.

Andra utskott inom MF är bl.a. - Kirurgiska utskottet, KirU, som anordnar kirurgisk undervisning för alla medlemmar - Sonden, kårens egna anrika tidning som skickas ut till alla medlemmar - Kören Ultraljud, där all sorts stämbandsmotion genomförs varje vecka - Arbetsmarknadsdagsutskottet, som ser till att det varje år anordnas en arbetsmarknadsdag där man kan hitta allt från sommarjobb till inspirerande föreläsningar. - Locus Medicus Lundensis och Locus Medicus Malmoensis är föreningens två hus som vi studenter har att förfoga över. Här sker det mesta av tidigare nämnda aktiviteter och det kommer inte ta lång tid innan ni lär er hitta hit.

Missa inte att gilla Medicinska föreningen på facebook eller besök mfskane.se för att läsa mer samt hålla dig uppdaterad och inte missa allt roligt som händer inom föreningen!

Hur är MF organiserat? MF är ganska komplext uppbyggt men enkelt att engagera sig i. Till varje utskott finns jobbare och för utbildningsråden kursrepresentanter och andra aktiva. Varje utskott har i sig en eller flera utskottsordföranden dit du vänder dig för att komma i kontakt om du vill engagera dig i ett specifikt utskott. Utskottsordföranden väljs på årsbasis av Föreningens fullmäktige. Fullmäktige är kårens högsta beslutande organ och kan jämföras lite med en riksdag där alla föreningens medlemmar både kan kandidera och har rösträtt. Ytterst ansvarig för föreningens verksamhet är kårstyrelsen med ordförande. Styrelsen väljs, likt alla övriga poster, in via studentrepresentanter i fullmäktige.

Intro till studentlund Studentlund är det samarbete som finns i Lund mellan kårer, nationer och Akademiska Föreningen. Studentlund är alltså en sammanslagning av kårernas utbildningsbevakning och sociala aktiviteter, nationernas nattklubbar och evenemang samt Akademiska föreningens bostäder och kulturverksamhet. Ett medlemskap ger dig alltså allt Lund har att erbjuda i ett samlat paket.

Stående schema Måndag - Exp-tid 10-13 BMC

Tisdag - Kör, 19-21 - Innebandy 20-21

Onsdag - Exp-tid 11-13 BMC

Torsdag - Ärtan, 12 Locus - Fotboll

Fredag - Exp-tid 11-13 BMC

Lördag

Söndag - Brunch 11.30 Locus

Kontaktlista Ordförande: ordf@mfskane.se Vice ordförande: vice@mfskane.se Socialt ansvarig: socialt@mfskane.se Studenthälsa och arbetsmiljö: studenthalsa@mfskane.se Medlemsfrågor: medlem@mfskane.se Övriga frågor: mf@mfskane.se

Utbildningsbevakning

Sociala utskott Pubmästeriet: pubm@mfskane.se Sexmästeriet: sexm@mfskane.se Kören Ultraljud: ultraljud@mfskane.se Novischförmän: novisch@mfskane.se Brunchen: brunch@mfskane.se Ärtan: artu@mfskane.se Kirurgiska utskottet: kiru@mfskane.se Övermarskalk: overmarskalk@mfskane.se Idrottsutskottet: idru@mfskane.se Kulturutskottet: kulu@mfskane.se Husförman Locus Malmö: malmolocus@mfskane.se Malmömästare: malmomastare@mfskane.se Husförman Locus Lund: husforman@locusmedicus.org

Utbildningsansvarig: utbildning@mfskane.se Medicinska utbildningsrådet: mur@mfskane.se Biomedicinska utbildningsrådet: bur@mfskane.se Logoped- och Audiologistuderandes utbildningsråd: laur@mfskane.se Utbildningsrådet för Master of Public Health: mph@mfskane.se

LUNDS UNIVERSITET

ADRESSLISTA

Medicinska fakulteten LÄKARUTBILDNINGENS LEDNINGSORGANISATION

Avsnitt

Befattning, namn, epostadress, [hämtställe]

Telefon

Vice dekanus GU Cecilia Lundberg Cecilia.Lundberg@med.lu.se [66]

046-2220528

Ordförande i Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning Christer Larsson Christer.Larsson@med.lu.se [33]

040-337404

Programdirektör Martin Stjernquist Martin.Stjernquist@med.lu.se [33]

Grundläggande nivå

Lo Persson Lo.Persson@med.lu.se [66 D12]

Avancerad nivå, Lund

046-178295

Jonas Åkesson Jonas.Akesson@med.lu.se [33]

Avancerad nivå, Helsingborg

046-2227746

Christian Moëll Christian.Moell@med.lu.se [32]

Avancerad nivå, Malmö

040-336741

040-337453

Peter Olsson Peter.Olsson@med.lu.se

Examensarbete, breddningsoch fördjupningskurser

Martin Garwicz Martin.Garwicz@med.lu.se [66 F10]

046-2227755

Terminsansvariga T1

Fredrik Ivars Fredrik.Ivars@med.lu.se [66 D14]

Fredrik Bengtsson Fredrik.Bengtsson@med.lu.se [66 F10]

046-172675

Klas SjĂśberg Klas.Sjoberg@med.lu.se [33]

T6H

0705-267025

Erik Hertervig Erik.Hertervig@med.lu.se [32]

T6M

046-173653

Johan Malm Johan.Malm@med.lu.se [33]

T6L

046-173233

Mats GĂĽfvels Mats.Gafvels@med.lu.se [32]

T5M

046-173235

Gabriela Godaly Gabriela.Godaly@med.lu.se [33]

T5L

046-2227765

Elisabet Holst Elisabet.Holst@med.lu.se [13]

T4M

046-2228581

Catarina Rippe Catarina.Rippe@med.lu.se [66 D12]

T4L

046-2224651

Cecilia Holm Cecilia.Holm@med.lu.se [66 C11]

046-2220597

Marcus Granmo Marcus Granmo@med.lu.se [66 F10]

046-2229789

040-336161

Magnus Ekelund Magnus.Ekelund@med.lu.se

Tel: 042-406 17 90

T7L

Arne Lindgren Arne.Lindgren@med.lu.se [32]

T7M

Peter Åsman Peter.Åsman@med.lu.se [33]

T7H

T9H

042-4061000

Christian Moëll Christian.Moell@med.lu.se [32]

T9M

040-337453

Birger Pålsson Birger.Palsson@med.lu.se

T9L

046-171438

Jonas Åkeson Jonas.Akeson@med.lu.se [33]

T8H

042-4063372 mobil 0732-033167

Christian Ingvar Christian.Ingvar@med.lu.se [32]

T8M

040-332719

Kristina Källén Kristina.Kallen@med.lu.se

T8L

?????? Kolla

046-178295

Martin Stjernquist Martin.Stjernquist@med.lu.se [33]

040-336741

Claes Ignell

042-406 22 13

Claes.Ignell@med.lu.se T10L och M

T11L

Fredrik von Wowern Fredrik.wowern@med.lu.se

040-333207

Patrik Midlöv

040-391363

Patrik.Midlov@med.lu.se [33] T11M

Anders Beckman Anders.Beckman@med.lu.se [33]

040-391361

Momentansvariga Professionell utveckling

Margareta Troein Margareta.Troein@med.lu.se [33]

Professionell utveckling

Cecilia Benoni

avancerad niv책

Cecilia.Benoni@med.lu.se [33]

Examensarbete 1 (T5)

Cecilia Eriksson Linsmeier cecilia.eriksson_linsmeier@med.lu.se

Examensarbete 2 (T10)

040-391366

040-336421

046-222 41 07

Fredrik von Wowern Fredrik.wowern@med.lu.se

040-333207

Lunds universitet, Medicinska fakulteten Handledning om förväntade studieresultat eller learning outcomes1 Alla utbildnings- och kursplaner skall från och med 2007 innehålla mål formulerade som förväntade studieresultat eller learning outcomes. Som stöd vid formulering av förväntade studieresultat har en gemensam handledning för Medicinska fakulteten utarbetats. Handledningen innehåller ett antal exempel på verb som är lämpliga att använda i beskrivningar av de kunskaper, förmågor och förhållningssätt studenterna skall uppnå under kurserna och några råd för hur verben skall tolkas. Verben kompletteras med kvalitativa beskrivningar som har olika karaktär på grundnivå respektive avancerad nivå. En innehållskomponent gör ett learning outcome komplett. Till exempel: Kunna förklara (verb) hur förkylningar sprids (innehåll) på ett sätt som kan förstås av en lekman (kvalitativ beskrivning). Fler exempel finns sist i denna skrift. Learning outcomes blir mer realistiska om de formuleras med examinationen i åtanke. Hur kan studenterna visa att de uppnått målet? Vilka möjligheter att träna momentet ges under kursen? För att uppnå konstruktiva samband (constructive alignment) i kursen kan examinationen med fördel ske invävd i kursarbetet genom olika typer av skriftliga och muntliga uppgifter. Andra aktiviteter än en sluttentamen kan ges ökad betydelse genom att mer tid avsätts för presentationer, diskussioner och sammanställning av portfoliomaterial i slutet av kursen. Målen bör vara kumulativa och successivt fördjupas och kopplas samman med mål som uppnåtts under tidigare kurser. Det innebär att tidigare kursers mål på ett naturligt sätt ingår i examinationen. Avsikten är inte att målen skall brytas ner i form av veckomål eller liknande, utan att målen skall täcka längre tidsperioder för att stimulera ett lärande som är inriktat mot övergripande och bestående kunskaper. Detaljeringsgraden i målen skall inte vara för hög utan skall ge utrymme för studenterna att tolka situationer och formulera inlärningsmål som kan variera inom rimliga ramar. Högskoleförordningen ställer krav på att studenterna skall utveckla självständighet och självinsikt vilket bland annat innebär att de skall kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskaper. PBL, casemetodik och andra handledda övningar förutsätter att studenterna skall resonera sig fram till vilka kunskaper de behöver skaffa sig. Arbetsformer och examination behöver utformas så att de ger utrymme för en viss variation i studenternas val inom kursramarna. Denna handledning är ämnad att öka konsekvensen och sambandet mellan olika kurser inom ett program genom att den definierar ett antal nivåer som är lämpliga att använda i learning outcomes. Syftet med sammanställningen är att formuleringarna skall användas med samma betydelse och samma gradvisa progression i alla kursplaner inom ett program. Kursplanernas funktion som delar av ett sammanhängande program från första till sista terminen betonas. Learning outcomes sorteras i Examensordningen under rubrikerna kunskaper och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt. Examensordningens mål för yrkesexamen är de övergripande mål som skall uppnås under utbildningen. Målen för _________________________ 1

Framställningen bygger på ett paper som presenterades vid Utvecklingskonferensen för högre utbildning i Karlstad hösten 2005. Thomé, G, Edgren, G. (2005) Samordning av målbeskrivningar och examination i utbildningar som leder till yrkesexamen. Utvecklingskonferensen för högre utbildning. Proceedings 2005.

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

kurserna formuleras med utgångspunkt från de övergripande målen på ett sådant sätt att de tre områdena täcks in. Målen inom de olika områdena växelspelar med varandra och bildar en helhet. Den som tagit examen skall ha utvecklats kunskapsmässigt, färdighetsmässigt och värderingsmässigt. Rubrikerna från Examensordningen Kunskaper och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt behöver inte finnas med i kursplanen. Det kan vara en fördel att inte använda rubrikerna eftersom mål som uttrycks som kompetenser mycket väl kan innehålla komponenter från mer än ett av områdena. Kunskaper och förståelse De taxonomier för den kognitiva domänen som nämns i avsnittet Bakgrund nedan har olika nivåer och beskriver en successiv utveckling. Den högsta nivån förutsätter de lägre och är den nivå som man behöver ha uppnått för att kunna uppträda som professionell inom området. På vägen kan man behöva lära sig saker på en lägre nivå och inom vissa områden även stanna på en lägre nivå. De högre kunskapsnivåerna finns med på grundnivån och dominerar på den avancerade nivån. Som examensordningen är skriven är den kognitiva domänen delad på kunskaper och förståelse respektive färdighet och förmåga. Vissa av de målformuleringar som hör till den högre nivån i den kognitiva domänen hamnar under rubriken färdighet och förmåga. Tabell 1 bygger på Biggs SOLO-taxonomi (se avsnittet om bakgrund nedan) och innehåller förslag på verb som kan användas under rubriken Kunskaper och förståelse. Kunskapsnivå

Enkel

Sammansatt

Relaterad

Verb

Krav som kan ställas vid examinationen Studenten skall kunna:

Några exempel: Identifiera, definiera, räkna Nämna eller känna igen en upp. term, beskriva vad den står för, räkna upp faktorer, ringa in ett fenomen så att missförstånd inte kan uppstå, exempelvis definiera ett sjukdomstillstånd. Redogöra för, beskriva. Använda termer, orsaker eller faktorer inom ett område på ett sammanhängande sätt. Förklara, jämföra, indela. Reda ut ett sammanhang genom att koppla ihop orsaker och följder, jämföra fenomen och lyfta fram väsentliga likheter och skillnader. .

Aktivitet under kursen

Självstudier Föreläsning

Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuellt föreläsningar. Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuellt föreläsningar. PBL. Casemetodik.

Utvidgad Se under Färdighet och förmåga Kvalitetsbeskrivningar kan vara: översiktligt; som det beskrivs i läroboken; för lekmän; för medstudenter; med vetenskapligt korrekt språkbruk; med för sjukvårdens adekvat ordval mm. Tabell1: Nivåer för kunskaper och förståelse efter Biggs SOLO-taxonomi.

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

Färdighet och förmåga Färdighet och förmåga i Examensordningen innehåller de delar av den kognitiva domänen där kunskaper tillämpas. Huvudsakligen är det då de högre nivåerna i taxonomierna som hamnar här. I tabell 2 finns denna högre nivå med förslag på verb som kan fungera här. Grundat på tidigare Aktiva övningar och kunskaper och litteraturen uppgifter i kombination diskutera ett ej tidigare med självstudier och känt fenomen och/eller eventuellt föreläsningar. kritiskt granska en ny text. PBL. Casemetodik. Examinationen på denna Projekt. nivå är vanligen ett projekt, hemtentamen, eller muntlig diskussion. Kvalitetsbeskrivningar kan vara: för lekmän; för medstudenter; för patienter; med vetenskapligt korrekt språkbruk; med för sjukvårdens adekvat ordval; med stöd i lagstiftning inom området; med användning av aktuella teorier (vilka?) inom området; utifrån litteraturen mm. Utvidgad

Analysera, undersöka, kritisera, testa, argumentera, förutsäga, bedöma

Tabell2: Den högsta nivån för kunskaper och förståelse efter Biggs SOLO-taxonomi. I denna domän hör också praktiska/kliniska färdigheter hemma. Färdighet och förmåga i praktiska/kliniska sammanhang grundas här på nivåerna (tabell 3) i Millers pyramid (se avsnittet om bakgrund nedan) och examineras praktiskt. Kursen måste ge alla studenter möjlighet att träna i den utsträckning som den valda nivån kräver. Att nå nivån "utföra" ställer höga krav på träningsmöjligheter. I Millers beskrivning handlar den högsta nivån om att kunna utföra något självständigt i klinisk praktik. De två första nivåerna beskriver den kunskapsmässiga bakgrunden till de kliniska färdigheterna. Utöver kunskaper och kliniska färdigheter skall studenterna utvecklas inom ett antal allmänna områden. I Högskolelagen föreskrivs att alla studenter på grundnivån skall utveckla självständig kritisk förmåga, kunna formulera och lösa problem, kunna möta förändringar, kunna göra vetenskapliga bedömningar och kunna kommunicera på ett konstruktivt sätt. Dessa och likvärdiga formuleringar kan användas på grundnivån. På den avancerade nivån tillkommer att studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper ytterligare skall fördjupas och att förmågan att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer samt studenterna förutsättningar för självständig yrkesverksamhet eller forskning ytterligare skall utvecklas. Det bör återspeglas i målformuleringarna på den avancerade nivån. Ytterligare inspiration kan hämtas i målbeskrivningarna för generella examina och i respektive yrkesexamensbeskrivning. Examinationen sker lämpligen genom inlämningsuppgifter/hemtentamina, projekt, uppsatser, postrar, seminarier och liknande aktiviteter. Studenterna kan samla dokument som visar att de utvecklat sina färdigheter i en portfolio där de reflekterar över sin utveckling i förhållande till målen för kurs och utbildning.

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

Nivå

Verb

Känna till

Några exempel: Identifiera, definiera.

Känna till hur man utför

Redogöra för.

Krav som kan ställas vid examinationen Studenten skall kunna: Nämna eller känna igen en aktivitet, beskriva vad den står för, räkna upp faktorer, ringa in en aktivitet så att missförstånd inte kan uppstå. Använda termer, orsaker eller faktorer i anslutning till en aktivitet på ett sammanhängande sätt. Visa hur man utför momentet

Aktivitet under kursen Självstudier Föreläsning Demonstration

Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuellt föreläsningar. Praktik. Studenten tränar momentet och utför det själv under handledning några gånger på träningslaboratorium eller i praktik. Studenten har tränat flera gånger under klinisk praktik eller motsvarande även utan handledning.

Undersöka, värdera, testa, ge råd, föreslå, bemöta, informera, besluta, lägga upp och planera eller annat som beskriver det som görs Utföra momentet Kunna utföra. Undersöka, värdera, testa, ge råd, föreslå, bemöta, informera, besluta, lägga upp och planera eller annat som beskriver det som görs Kvalitetsbeskrivningar kan vara: enligt instruktioner; under handledning; på modell under handledning; självständigt på modell; självständigt; med hjälp av manual mm. Kunna visa hur man utför.

Tabell 3: Nivåer för praktisk/klinisk färdighet och förmåga efter Miller.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenterna skall på grundnivån utveckla sin förmåga att göra bedömningar utifrån en given referensram, skaffa sig insikter om människors ansvar för hur kunskap används och utveckla sin förmåga till självständig kompetensutveckling. Det bör finnas mål i kurserna på grundnivå som innehåller uttryck som att kunna bedöma, att kunna välja och liknande med hänsyn tagen till ett visst kunskapsområde. Att kunna bedöma den egna utvecklingen inom ett område är väsentligt. På den avancerade nivån ökar det egna ansvarstagandet både i utbildningssituationen och i förhållande till vetenskapens roll i samhället. Studenten skall kunna ansvara för den egna kunskapsutvecklingen. Att kunna ta ansvar bör få stort utrymme i målformuleringarna på den avancerade nivån. Examensordningen ger ytterligare yrkesspecifik inspiration för målformuleringar. Examination av värderingsförmåga och förhållningssätt sker exempelvis genom Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

observation av beteenden under praktiska övningar, genom reflektioner över den egna utvecklingen och genom att studenterna redovisar sina framsteg enligt portfoliomodellen.

Grundnivå och avancerad nivå Förväntade studieresultat skall uppvisa en progression både inom nivåerna och mellan grundnivån och den avancerade nivån. Vi kräver mer av studenterna mot slutet av både grundnivån och den avancerade nivån. Inte minst visar det sig i att nivåerna innehåller ett större självständigt arbete under den senare delen om studierna skall leda till examen. Här behöver studenten använda kunskaper och förmågor som byggts upp under de tidigare delarna av nivån. Det bör också komma till uttryck i hur målen formuleras i tidiga och senare kurser. Fler mål som ställer högre krav på studenterna bör ingå i senare kurser inom nivån. Den avancerade nivån har ett större inslag av mål av relaterad och utvidgad art (tabell 1). Kurser som domineras av mål på den avancerade nivån klassificeras som avancerade. Mål av grundnivåkaraktär kan således ingå i kurser på avancerad nivå. Likaså kan avancerade mål finnas i kurser som klassificeras som kurser på grundnivå. Det är inte enbart de förväntade studieresultaten som bestämmer på vilken nivå en kurs passar in. Högre förkunskapskrav, fördjupat innehåll, mer självständiga arbetsformer och andra examinationsformer är karakteristiskt för den avancerade nivån. Senare kurser i de längre programmen ligger på den avancerade nivån. I början av grundnivå kan kvalitativa beskrivningar som översiktligt och grundläggande passa in. Viss självständighet, fördjupning, kritisk förmåga och liknande kvaliteter skall uppnås under grundnivån. Kommunikationsförmåga och vetenskapligt förhållningssätt skall likaså utvecklas inom grundnivån. Kvaliteten på det som studenterna förväntas uppnå är högre på den avancerade nivån. Den högre kvaliteten kan beskrivas med ord som systematisk, väsentligt fördjupad, kreativ, kvalificerad, klar, ansvarsfull, professionell eller med hög grad av självständighet. Termerna är direkt hämtade ur förslaget till ny Högskoleförordning. Andra uttryck med liknande valör kan också användas. Det studenten skall kunna göra skall alltmer likna det som en kvalificerad yrkesverksam person gör. Man skall kunna välja i oklara situationer och på ett självständigt sätt identifiera egna behov av nya kunskaper och färdigheter. Kommunikationsförmågan skall ha utvecklats ytterligare. Innehållet är mer komplext och har en närmare relation till kvalificerad yrkesverksamhet och forskning inom det huvudsakliga området för utbildningen. Ord som integrerat, samband och komplext kan användas men även ord som beskriver en bredd i innehållet som omfattande och överblickande. Begrepp som komplexitet, självständighet och ansvarsfullhet påverkar utformningen av arbetsformer och examination på den avancerade nivån. Studenterna bör i högre grad själva välja uppgifter som de vill arbeta med. Skriftliga och muntliga redovisningar med diskussioner i grupper av studenter bör ingå i ökande omfattning. Kommunikationsförmågan behöver övas och utvecklas under kurserna. Yrkesanknytningen och den akademiska anknytningen pekar mot att lärandet skall ske i ett integrerat sammanhang, i verksamhet på klinik och/eller i en forskningsliknande situation.

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

Bakgrund Utgångspunkten har varit några välbekanta taxonomier och modeller för kunskapsnivåer. Klassisk är Blooms taxonomi publicerad 1956 (Taxonomy of Educational Objectives, The Classification of Educational Goals. Bloom, B. med flera David McKay Company, New York 1956. Finns på MedCUL:s bibliotek och innehåller ett sju sidor långt appendix som beskriver nivåerna kortfattat.). Blooms nivåer är kunskap, förståelse, tillämpning, analys, syntes, utvärdering. På den högsta nivån skall man vara så insatt och kunnig att man kan värdera ett material eller en metod i ett bestämt sammanhang eller i förhållande till en uppsättning kriterier. Blooms taxonomi har visat sig vara svår att tillämpa i praktiskt kursarbete. En något senare taxonomi är SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) som försöker beskriva hur komplexiteten i det studenterna lär sig växer efterhand. Kunskaperna ökar kvantitativt, allt fler detaljer memoreras, och samtidigt sker kvalitativa förändringar genom att den mer fragmentariska kunskapen vävs samman och bildar mönster. I SOLO beskrivs enkla kunskaper (känna till, identifiera), flerfaldiga kunskaper (räkna upp, beskriva, lista), relaterade kunskaper (jämföra, förklara orsaker, analysera, relatera) och överförbara kunskaper (teoretisera, generalisera, reflektera). Även SOLO-taxonomin finns beskriven (Teaching for Quality Learning at University. Biggs, J. Open University Press. Second Edition 2003.). En tredje utgångspunkt är Millers pyramid som direkt är inriktad på nivåer som går att bedöma i samband med kliniska examinationer och därför synnerligen relevant för kliniskt-praktiska kompetensmål. Millers nivåer är veta, veta hur man utför, kunna visa hur man utför och kunna utföra i ett yrkesmässigt sammanhang. Pyramiden är publicerad i ett ordagrant referat av ett föredrag i ett supplement till Academic Medicine från september 1990. Avsnitten om grundnivå och avancerad nivå bygger på regeringens proposition Ny värld – ny högskola (2004/05:162) och skrivningar i den nya Högskoleförordningen 2006 samt skriften A Framework for Qualifications of the European Higher Education Area (Köpenhamn 2005). För mycket fakta i en kurs leder till att studenterna arbetar mer på de lägre nivåerna och får mindre utrymme för att integrera och väva samman kursinnehållet med sina tidigare kunskaper. Examination genom inlämningsuppgifter/hemtentamina, projekt, uppsatser, postrar, seminarier och liknande aktiviteter befrämjar djupinlärningsstrategier och behöver ges ett högre värde. Inriktning mot och koncentration på en skriftlig sluttentamen tenderar däremot till att befrämja ytinlärningsstrategier. Studenternas tidigare erfarenheter av examination ställer särskilda krav på att undvika aktivteter som öppnar för inlärningsstrategier som ligger på för låg nivå. Djup- och ytinlärningsstrategier beskrivs i Biggs lärobok (se ovan) eller mer utförligt till exempel av Ference Marton och Shirly Booth i boken Om lärande (Studentlitteratur 2000).

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

Exempel Exemplen är avsedda att beskriva en progression inom ett område. Gränsen mellan grundnivå och avancerad nivå kan variera beroende sammanhang och områdets betydelse för utbildningens kärna. Exempelsamlingen behöver utvecklas. Skicka därför gärna learning outcomes som du tycker är lyckade till goran.thome@med.lu.se eller gudrun.edgren@med.lu.se . Studenten skall efter kursen: Trafik kunna översiktligt redogöra för gällande trafikregler kunna agera i trafiken med beaktande av gällande trafikregler kunna göra relevanta prognoser om effekter av regeländringar i trafiken Cellbiologi kunna redogöra för de olika skeendena i cellcykeln samt förklara hur cellcykeln regleras och synkroniseras med ett medicinskt korrekt språkbruk på en nivå som krävs för klinisk verksamhet kunna förklara och argumentera för olika teorier om hur störningar i cellcykelns funktion kan leda till ohämmad celltillväxt, på ett sätt som är acceptabelt under ett vetenskapligt seminarium inom området. Omvårdnad känna till grundläggande principer för omvårdnad kunna redogöra för grundläggande principer för omvårdnad så som de framställs i läroböcker kunna förklara grundläggande principer för omvårdnad för en medstudent kunna tillämpa grundläggande principer för omvårdnad i kliniska situationer kunna analysera grundläggande principer för omvårdnad med stöd av litteraturen kunna instruera en medstudent i tillämpningen av grundläggande principer för omvårdnad kunna handleda en student på kliniken i tillämpningen av grundläggande principer för omvårdnad Statistik kunna tolka och bedöma statistiska redovisningar i dagspressen kunna tolka statistiska redovisningar i vetenskapliga artiklar kunna kritiskt bedöma statistiska redovisningar i vetenskapliga artiklar kunna göra enklare bearbetningar av kvantitativa data med hjälp av statistikprogram kunna föreslå statistiska bearbetningsmetoder för ett givet datamaterial kunna genomföra statistiska test/metoder med hjälp av statistikprogram och kunna rimlighetsgranska resultatet av testet Samverkan och arbetsledning känna till grunderna för hur grupper fungerar kunna planera sitt arbete och samverka med studenter från andra utbildningar kunna leda en grupp så att dess arbete ger resultat kunna hantera konflikter i en grupp på ett konstruktivt sätt kunna analysera en konfliktsituation i en grupp med stöd av litteratur

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

Självständigt arbete kunna skriva en rapport om en enklare undersökning med begränsade krav på resultat i den form ett vetenskapligt manuskript har kunna skriva en rapport om en undersökning med relativt omfattande resultat enligt de regler som en utvald vetenskaplig tidskrift anger Högskolepedagogik ha kännedom om hur vuxna människor lär kunna välja arbetsformer i en kurs så att de stimulerar studenternas lärande kunna söka stöd för sitt kursutvecklingsarbete i högskolepedagogisk litteratur och forskning kunna självständigt genomföra och redovisa ett pedagogiskt utvecklingsarbete med stöd av litteratur inom området kunna analysera och utveckla en kurs med avseende på mål, arbetsformer och prov/återkoppling så att dessa är i samklang och stödjer studenternas lärande självständigt och evidensbaserat kunna utveckla arbetsformer och examination i en kurs kunna utvärdera och bedöma en kursuppläggnings långsiktiga effekt på studenternas lärande kunna ansvara för förändringsarbetet i en kurs mot bakgrund av det övergripande förändringsarbetet i ett program kunna ansvara för utvecklingen av en kurs i linje med ett lärosätes (en fakultets) strategiska plan kunna ansvara för den egna kompetensutvecklingen med utgångspunkt från ett lärosätes utvecklingsbehov så som det är formulerat i en vision eller strategisk plan kunna självständigt genomföra och redovisa ett pedagogiskt utvecklingsarbete med stöd av litteratur inom området så att rapporten uppfyller kraven för publicering i en vald vetenskaplig tidskrift Yrkesroll efter ett studiebesök på en arbetsplats kunna skriftligt sammanfatta sin syn på yrkesrollen så att sammanfattningen kan läsas och utgöra underlag för en diskussion i en studentgrupp efter yrkespraktik kunna skriftligt reflektera över yrkesrollen och hur ens syn på den utvecklats/förändrats så att reflektionen kan utgöra underlag för en diskussion i en studentgrupp efter yrkespraktik kunna skriftligt diskutera samarbete mellan olika yrkeskategorier på arbetsplatsen och hur ledarskapet sett ut/organiserats med vetenskapligt korrekt språkbruk Självinsikt kunna sammanfatta sina kunskaper inom ett avgränsat område och formulera ett inlärningsbehov kunna omsätta målformuleringar i en kursplan till ett inlärningsbehov kunna identifiera behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling De två sista är hämtade direkt ur Examensordningen, grundnivå respektive avancerad nivå.

Lunds universitet, MedCUL, Gudrun Edgren, Göran Thomé, Juni 2006. reviderad januari 2012

KURSÖVERSIKT FÖR VT 2014 och HT 2014 Grundnivå MALÄK Läkarprogrammets grundkurs, 10.5 hp T1 Cellbiologi, 18.0 hp Professionell utveckling 1, 1.5 hp

LÄKA14 LÄKA13 LÄKA11

Nervsystemet och rörelseapparaten, 28.5 hp Professionell utveckling 2, 1.5 hp

LÄKA22 LÄKA21

Homeostas, 28.5 hp Professionell utveckling 3, 1.5 hp

LÄKA32 LÄKA31

Lund Patobiologi 1, 28.5 hp Professionell utveckling 4, 1.5 hp

LÄLA42 LÄKA41

Malmö Patobiologi 1, 28.5 hp Professionell utveckling 4, 1.5 hp

LÄMA42 LÄKA41

Patobiologi 2, 12.0 hp Professionell utveckling 5, 3.0 hp Examensarbete, 15.0 hp

LÄLA52 LÄKA51 LÄLA53

Patobiologi 2, 12.0 hp Professionell utveckling 3.0 hp Examensarbete, 15.0 hp

LÄMA52 LÄKA51 LÄMA53

Klinisk medicin 1, 30.0 hp Klinisk medicin 1, 30 .0 hp

LÄLA61 LÄHA 61

Klinisk medicin 1, 30.0 hp

LÄMA61

Avancerad nivå T7 T7

Klinisk medicin 2, 30.0 hp Klinisk medicin 2, 30.0 hp

LÄLM71 LÄHM71

Klinisk medicin 2, 30.0 hp

LÄMM71

T8 T8

Klinisk medicin 3, 30.0 hp Klinisk medicin 3, 30.0 hp

LÄLM81 LÄHM81

Klinisk medicin 3, 30.0 hp

LÄMM81

T9 T9

Klinisk medicin 4, 30.0 hp Klinisk medicin 4, 30 hp

LÄLM91 LÄHM91

Klinisk medicin 4, 30.0 hp

LÄMM91

T10

Examensarbete 2, 30.0 hp

LÄKM01

Examensarbete 2, 30.0 hp

LÄKM01

T11

Breddnings- och fördjupningskurs 1, 7.5 hp Breddnings- och , fördjupningskurs 2, 7.5 hp Individ och samhälle, 15,0 hp

LÄKM12

Breddnings- och fördjupningskurs 1, 7.5 hp Breddnings- och fördjupningskurs 2, 7,5 hp

LÄKM13

Individ och samhälle, 15.0 hp

LÄKM11

LÄKM11 LÄKM12 LÄKM13

Krav på kursplaner Allmänt Enligt senaste högskoleförordningen (SFS 1993:100) med senare ändringar ska kursplaner innehålla upplysning om kursernas fördjupningsnivå, krav på särskilda förkunskaper samt om använda betygsgrader. 1) Kursernas fördjupningsnivå Grundnivå: Termin 1 – 6 Avancerad nivå: Termin 7 - 11 2) Kursernas krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen Studenten ska vara antagen till läkarutbildningen vid Lunds universitet. Vidare gäller att för övergång till terminerna 3, 6, och 9 krävs ansökan och att följande krav är uppfyllda: Behörighetskrav för tillträde till termin 3

Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 1 samt genomförd termin 2

Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 4 och godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5 samt genomförd termin 5

Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 7 samt genomförd termin 8

3) De betygsgrader som ska användas Godkänd–Underkänd.

KURSPLANER

Alla gällande styrdokument för läkarprogrammet finns på programmets hemsida http://www.med.lu.se/lakarutbildning. Denna tryckta version är i första hand avsedd som ett översiktligt informationsmaterial

TERMIN 1 Terminen innehåller följande kurs/er/: Läkarprogrammets grundkurs, 10.5 högskolepoäng Cellbiologi, 18 högskolepoäng Professionell utveckling, 1.5 högskolepoäng

LÄKA14 Läkarprogrammets grundkurs Terminsansvarig

Fredrik Ivars Tel:046-222 97 89 E-post: fredrik.ivars@med.lu.se

Kursansvariga

Lena Uller Tel: 046-222 04 13 E-post: lena.uller@med.lu.se Margareta Troein Tel: 040-39 13 66 E-post: margareta.troein@med.lu.se

Biträdande kursansvarig

Maria Björkqvist Tel: 046-222 05 25 E-post: maria.bjorkqvist@med.lu.se

Kurssekretariat

Annette Jönsson Tel: 046-222 77 70 E-post: annette.jonsson@med.lu.se Adelé Månsson Tel: 046-222 72 31 E-post: adele.mansson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2008-11-19 Gäller från vt 2009 Reviderad av programdirektören 2011-04-27 Gäller från ht 2011 10.5 högskolepoäng (hp)

Nivå G1N

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin

T1 Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör introduktion till Läkarprogrammet och är obligatorisk Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelskspråkig litteratur används.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x förklara och diskutera hur egenskaper kan ärvas, hur genetisk variation uppkommer och upprätthålls samt implikationer av de ökade kunskaperna och möjligheterna inom genetiken och därvid kunna använda sig av en korrekt terminologi (t.ex. som används i kurslitteraturen) och ett språk som är avpassat för kollegor och/eller allmänheten x förklara knäledens funktionella anatomi med korrekt terminologi samt känna till vanliga typer av knäskador och deras diagnostik x förklara, med användning av ett korrekt språkbruk (t.ex. som används i kurslitteraturen), hur nervsignaler fortleds och överförs, samt översiktligt redogöra för centralnervös kontroll av kroppsmotoriken jämte vanliga neurologiska sjukdomar med motoriska rubbningar och deras diagnostik x redogöra för basala inflammatoriska processer, olika former av smärta och dess fortledning samt känna till hur man farmakologiskt kan behandla akut smärta x Redogöra för grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer x redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x analysera och tillämpa användningen av släkttavlor (pedigrees) x utföra första hjälpen och hjärt-lungräddning x presentera uppgifter skriftligt i enlighet med anvisningar x konstruktivt arbeta i och bedöma sin egen roll i en grupp Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x identifiera sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sitt eget lärande x reflektera över sin egen utveckling och sitt lärande x reflektera över medicinsk-etiska ställningstaganden

Kursinnehåll Ovanstående mål utgör en del av den grundvetenskapliga kompetensen för följande kliniska situationer: Smärtande och/eller svullen led; Trauma (lågenergi); Frakturer; Yrsel/balansstörningar; Rörelserubbningar; Ofrivilliga rörelser; Andningsstillestånd; Drunkningstillbud. I kursen ingår också allmänna kunskaper i genetik, som utgör grund för förståelse av genetiska sjukdomar samt deras handläggning och diagnostik. Studenterna sätter sig in i läkarutbildningens struktur och översiktligt i dess innehåll för att öka beredskapen för den uppgift de står inför. Kärnan i kursen utgörs av utgångspunkter som behandlas i tutorledda studentgrupper enligt principerna för problembaserat lärande (PBL). 49

T1 Etiska aspekter belyses parallellt. Sambanden mellan olika medicinska discipliner belyses; läkaryrket och den medicinska forskningen sätts i relation till varandra i ett medicinhistoriskt och vetenskapsteoretiskt perspektiv. Under första veckan introduceras arbetsformen PBL. Förutom PBL innehåller kursen ett antal andra undervisningsformer som föreläsningar, grupparbeten, praktiska moment, auskultation i sjukvården, diskussionsövning (i statistik), skriftliga uppgifter och seminarier.

Provmoment Skriftlig tentamen (6 hp), kursportfölj med individuell genomgång (4.5 hp)

Undervisning och examination 1. Undervisning: Grupparbete enligt principerna för problembaserat lärande (PBL) (O), föreläsningar, forskningsföredrag, föreläsningar och gruppövningar i etik (O), diskussionsövning i statistik, hjärtlungräddning och första hjälpen (O), studiedag Läkarens yrkesroll (O). Obligatoriska moment markerade med (O). 2. Examinationsformer: Skriftlig tentamen, kursportfölj med individuell genomgång 3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Antagen till läkarprogrammet.

Litteratur Förtecknas i särskild lista.

LÄKA13 Cellbiologi Terminsansvarig

Fredrik Ivars Tel:046-222 97 89 E-post: fredrik.ivars@med.lu.se

Kursansvarig

Fredrik Ivars Tel:046-222 97 89 E-post: fredrik.ivars@med.lu.se

Biträdande kursansvarig

Anna Hultgårdh Tel: 046-222 96 73 E-post: anna.hultgardh@med.lu.se

Kurssekretariat

Annette Jönsson Tel: 046-222 77 70 E-post: annette.jonsson@med.lu.se Adelé Månsson Tel: 046-222 72 31 E-post: adele.mansson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2007-03-07 Reviderad av NBMFU 2008-11-19 Reviderad av programdirektören 2010-10-13 Gäller från ht 2007 Reviderad av NBMFU 2012-05-16 Gäller från ht 2012 Reviderad av programdirektören 2014-03-15, U2014/253 Gäller från ht 2014

18 högskolepoäng (hp)

Nivå G1N

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin

Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i termin 1 i läkarrogrammet och är obligatorisk.

Undervisningssspråk Kursen ges på svenska. Engelskspråkig litteratur används.

T1 Mål Kunskap och förståelse x Förklara de egenskaper hos cellens "byggstenar" som utnyttjas för att upprätthålla cellens integritet och understödja livsfunktionerna. x Förklara vad tredimensionell molekylär struktur betyder för de biologiska processerna. x Förklara hur celler tillgodogör sig energi och hur olika energimetabola processer integreras och regleras på cellulär nivå. x Redogöra för mekanismer för transport av joner, molekyler och partiklar in och ut ur cellen och förklara hur dessa mekanismer utnyttjas av celler med olika funktion. x Redogöra för principerna för informationsöverföring DNA>RNA>protein i en eukaryot cell samt förklara hur uttrycket av den genetiska arvsinformationen kan variera i olika celler. x Förklara hur proteiner styrs till olika destinationer i cellen. x Redogöra för de olika skeendena i cellcykeln samt förklara hur cellcykeln regleras och synkroniseras. x Förklara hur signaler utanför cellen kan överföras till olika effektorsystem inne i cellen samt hur aktiviteten i olika intracellulära signalsystem kan integreras. x Redogöra för vad som styr cellens form, förmåga till förflyttning, delning samt hur celler interagerar med varandra och omgivningen. x Förklara hur molekylära defekter i en cell kan leda till att cellen omvandlas till cancercell. x Förklara hur immunsystemets celler upptäcker infektioner, hur de medfödda och adaptiva försvaren aktiveras samt hur försvarscellerna ansamlas och angriper infektioner. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Presentera och förklara information från vetenskapliga artiklar med cell- och molekylärbiologiska frågeställningar och sätta denna information i dess allmänbiologiska funktionella sammanhang. x Arbeta konstruktivt i grupp och kunna leda denna x Bedöma sin egen roll i grupp Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Identifiera sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sitt eget lärande x Redogörelse och förklaring skall göras med medicinskt korrekt språkbruk på en nivå, som krävs för klinisk verksamhet

Kursinnehåll Allmänna kunskaper i cell- och molekylärbiologi, som fordras för att genomgå läkarutbildningen och för att upprätthålla den allmänbiologiska kompetens som läkaryrket kräver, förmedlas under kursen. Studenten sätter sig in i cellens byggnad och funktion och i de mekanismer som styr celldelning samt cellers samspel och metabolism. Provmoment Skriftligt prov 3 hp, muntlig tentamen 12 hp, godkända kursmoment 3 hp.

T1 Undervisning och examination Kursen är uppbyggd enligt principerna för problembaserat lärande (PBL) med tutorledda lärargrupper, där cell och molekylärbiologi penetreras med modifierade fall från klinisk verksamhet. Vetenskapliga original- och översiktsartiklar presenteras av studenterna för att ge insikt i vetenskaplig kommunikation. För att få cellbiologiska principer illustrerade skall studenterna genomföra en laboration eller projektlaboration. Skriftligt prov, som utgår från för kursen angivna kompetensmål (3 hp). Muntlig tentamen, med en vetenskaplig artikel som utgångspunkt, baserad på kursens angivna kompetensmål. (12hp). Kursportfölj (3hp) bestående av: x Godkänt PBL-arbete, inkluderande artikelredovisning x Självvärdering av PBL-arbete För att få delta i den muntliga tentamen krävs godkänt skriftligt prov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd

Förkunskapskrav Antagen till programmet för läkarutbildning

Litteratur Senaste upplagan av Cellbiologi Alberts, B et al. Essential Cell Biology, Garland Science Alberts, B et al. Molecular Biology of the Cell, Garland Science Pollard, T et al. Cell Biology, Saunders Lodish, H et al. Molecular Cell Biology, WH Freeman & Company Cooper, G M. The Cell - a Molecular Approach, W H Freeman & Company Murphy, K, Janeway's Immunobiology, Garland Science Abbas, A K & Lichtman, A H. Basic Immunology. Functions and Disorders of the Immune System. Saunders Doan et al. Lippincott's Illustrated Reviews Immunology. Lippincott Abbas AK & Lichtman AH: Cellular and Molecular Immunology, Saunders Biokemi Nelson, D L & Cox, M M. Lehninger Principles of Biochemistry, W H Freeman & Company Berg, J M et al , L. Biochemistry, ("Stryer"), W H Freeman & Company Hjälp vid inläsning Många studenter anser att dessa böcker underlättar vid inläsningen av Cellbiologi/Biokemi. Erlanson-Albertsson, Charlotte & Gullberg, Urban, Cellbiologi, Studentlitteratur Brändén, H & Andersson, J. Grundläggande immunologi, Studentlitteratur Mulder, H. Diabetes mellitus – ett metabolt perspektiv på en växande frolksjukdom. Studentlitteratur.

LÄKA11 Professionell utveckling 1 Terminsansvarig

Fredrik Ivars Tel:046-222 97 89 E-post: fredrik.ivars@med.lu.se

Kursansvarig

Margareta Troein Tel: 040-39 13 66 E-post: margareta.troein@med.lu.se

Kurssekretariat

Romana Solaja

Tel 040-39 13 65 E-post: romana.solaja@med.lu.se Fastställd av NBMFU 2007-03-07 Gäller från ht 2007 Reviderad av programdirektören 2012-05-10 Gäller från ht 2012 Reviderad av NBMFU 2014-04-02, U2014/282 Gäller från ht 2014 1,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Obligatorisk kurs på termin 1 i läkarprogrammet. Undervisningssspråk Svenska. Viss litteratur kan vara på engelska.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Känna till grundläggande principer för basal omvårdnad x Beskriva hur deltagarnas och ledarens förhållningssätt och samtalsstrategier kan påverka samarbete och arbetsledning i en grupp samt kunna beskriva konsekvenser av olika sätt att ge feedback. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Tillämpa principer för basal omvårdnad x Finna medicinsk vetenskaplig litteratur inom ett specificerat område med hjälp av nätbaserad litteratursökning x Skriva ett referat av en vetenskaplig artikel i enlighet med instruktioner

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Uppmärksamma och beakta patientens utsatthet i vårdsituationen x Uppträda på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, personal, kurskamrater och lärare

Kursinnehåll Kursen ges parallellt med Läkarprogrammets grundkurs respektive Cellbiologikursen under termin 1. Provmoment Litteratursökning av vetenskaplig artikel, skriftligt referat. Skriftlig reflexion över gruppkommunikation. Närvarointyg vid obligatoriska moment

Undervisning och examination 1. Undervisning

Föreläsning om professionell utveckling Basal omvårdnad: gruppövning med teorigenomgång (obl), praktikdag på äldreboende (obl), gruppdiskussion (obl). Gruppkommunikation och ledarskap: teorigenomgång och färdighetsträning i grupp (obl), skriftlig reflexion (obl). Gruppseminarium om skönlitterär bok (obl), 2. Examinationsformer Skriftligt referat, skriftlig reflexion Närvarointyg vid obligatoriska moment

3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändring.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Antagen till läkarprogrammet

Litteratur S Lindgren & K Aspegren (red): Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare. 2:a uppl (Studentlitteratur, 2004) Andersson SO et al (red). Profesionell utveckling inom läkaryrket. Liber: Stockholm 2012 Kurskompendium om basal omvårdnad Skönlitterär bok om att vara patient eller anhörig (individuellt val ur lista)

TERMIN 2 Terminen innehåller följande kurs/er/: Nervsystemet och rörelseapparaten, 28.5 högskolepoäng Professionell utveckling 2, 1.5 högskolepoäng

LÄKA22 Nervsystemet och rörelseapparaten Terminsansvarig

Fredrik Bengtsson Tel: 046-222 05 97 E-post: fredrik.bengtsson@med.lu.se Marcus Granmo Tel: 046-222 46 51 E-post: marcus.granmo@med.lu.se

Kursansvarig

Fredrik Bengtsson Tel och e-post se ovan

Kurssekretariat

Annette Jönsson Tel: 046-222 77 70 E-post: annette.jonsson@med.lu.se Adelé Månsson Tel: 046-222 72 31 E-post: adele.mansson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2007-11-22 Gäller från vt 2008 Reviderad av programdirektören 2014-03-25, U2014/254 Gäller från ht 2014

28,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Nervsystemet och rörelseapparaten Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är obligatorisk del av läkarprogrammet och ingår i dess termin 2. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelskspråkig litteratur används 56

Mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter genomgången kurs kunna: x redogöra för embryots utveckling under de första fyra veckorna. x redogöra för rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad inkluderande hela skelettet, kroppens muskler och dessas funktioner samt cirkulationen och innervationen av rörelseapparaten. x förklara hur rörelser genereras genom samverkan av olika delar av rörelseapparaten. x redogöra för struktur och tillväxt av ben, brosk och övrig stödjevävnad. x förklara det strukturella och molekylära underlaget för muskelkontraktionen. x redogöra för det centrala nervsystemets anatomiska och funktionella uppbyggnad, inklusive olika celltyper och deras egenskaper. x förklara nervcellens principiella uppbyggnad och de elektrofysiologiska och molekylära mekanismerna bakom nervcellsignalering och synaptisk överföring. x redogöra för de viktigaste sensoriska och motoriska bansystemens anatomi. x förklara sinnesorganens morfologi och funktion. x redogöra för det centralnervösa underlaget för tolkning av sensorisk information, motorisk kontroll, kognitiva funktioner och emotionell kontroll. Färdighet och förmåga Studenten ska efter genomgången kurs kunna: x välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med lekmän respektive experter. x förklara grundläggande förhållanden inom kursens område för lekmän. x söka, muntligen presentera och sammanfatta vetenskapliga/populärvetenskapliga artiklar som anknyter till de olika veckotemata på ett för medstudenter klart och koncist sätt samt kunna ge och ta emot konstruktiv återkoppling angående de muntliga presentationernas innehåll, struktur och framförande. x arbeta i grupp och konstruktivt leda denna. x bedöma sin egen roll i en grupp. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter genomgången kurs kunna: x reflektera över människosyn och etiska problem som aktualiseras av neuroforskning. identifiera sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sitt eget lärande.

Kursinnehåll Kursen avser att förmedla integrerade kunskaper om rörelseapparatens morfologi och fysiologi samt nervsystemets uppbyggnad och funktion. Ovanstående mål utgör en del av den grundvetenskapliga kompetensen för följande kliniska situationer: Kramper, medvetanderubbning, feber, huvudvärk/ansiktsvärk, svimning, kraftnedsättning, smärtande och/eller svullen led, trauma (lågenergi), frakturer, sår/sårskador, känselförändring, synförändring/synfenomen, hudbesvär, förändrad hudfärg, bränn- och köldskador, yrsel/balansstörningar, ont i ryggen/nacke/skuldra, rörelserubbningar, förvirring, långvarig smärta/värk, pigmentförändringar, klåda, vanföreställningar/hallucinationer, ofrivilliga rörelser, heshet, sömnproblem, glömska/minnesförlust, stämningslägespåverkan, hörselnedsättning/öronsusningar, aggressivitet och irritabilitet, språk och talrubbning, lukt och smakbortfall, hår och nagelbesvär. 57

T2 Provmoment Skriftlig tentamen (15 hp), morfologiförhör (6 hp), kursportfölj (7,5 hp) Undervisning och examination Kursen bygger på problembaserat lärande (PBL). Den är uppdelat i veckoteman där varje vecka innehåller två obligatoriska PBL-sammankomster och en eller två stödföreläsningar. Därutöver innehåller kursen obligatoriska laborationer och palpationsövningar samt mikroskoperingsövningar och anatomiska demonstrationer. Examinationens omfattning och uppläggning: Skriftligt prov som utgår ifrån för kursen angivna kompetensmål (15 hp). Morfologiförhör avseende förmåga att identifiera och namnge definierade strukturer utifrån anatomiska modeller och mikroskopiska preparat (6 hp). Kursportfölj (7,5 hp) bestående av: x godkänt PBL-arbete, inkluderande artikelredovisning. x självvärdering av PBL-arbete x dokumentation angående närvaro vid laborationer. Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända kursmoment/portfölj termin 1.

Litteratur Förtecknas i särskild lista

LÄKA21 Professionell utveckling 2 Terminsansvarig

Fredrik Bengtsson Tel: 046-222 05 97 E-post: fredrik.bengtsson@med.lu.se Marcus Granmo Tel: 046-222 46 51 E-post: marcus.granmo@med.lu.se

Kursansvarig

Margareta Troein Tel: 040-39 13 66 E-post: margareta.troein@med.lu.se

Kurssekretariat

Romana Solaja Tel: 040-39 13 65 E-post: romana.solaja@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2007-10-17 Gäller från vt 2008 Reviderad av programdirektören 2012-05-10 Gäller från ht 2012 Reviderad av NBMFU 2014-04-02, U2014/283 Gäller från ht 2014 1,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Obligatorisk kurs på termin 2 i läkarprogrammet. Undervisningsspråk Svenska. Viss litteratur kan vara på engelska.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Redogöra för de viktigaste principerna i sekretesslagen x Analysera viktiga etiska principer som aktualiseras i patient-läkar-relationen Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Genomföra en basal kroppsundersökning med avseende på rörelseapparatens funktion x Tillämpa de viktigaste principerna i sekretesslagen 59

T2 x

Skriftligt diskutera grundläggande etiska problem i patient-läkar-relationen

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Uppträda med respekt för patientens integritet x Uppträda på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, personal, kurskamrater och lärare

Kursinnehåll Kursen ges parallellt med Nervsystemet och rörelseapparaten under termin 2. Under kursen förmedlas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som vidareutvecklar studentens förmåga att på ett professionellt sätt bemöta patienter. Provmoment Skriftligt prov avseende tillämpning av sekretesslagen och etiska principer. Skriftlig reflexion avseende etik. Närvarointyg vid obligatoriska moment Undervisning och examination 1. Undervisning: Sekretess: föreläsning Patientläkarrelationen: föreläsning, gruppövning (obl) Etik: föreläsning, skriftlig uppgift(obl) och gruppövning (obl) Undersökningsmetodik: gruppövningar (obl) 2. Examinationsformer Skriftligt prov avseende tillämpning av sekretesslagen och etiska principer. Skriftlig reflexion avseende etik Närvarointyg vid obligatoriska moment 3. Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd. Förkunskapskrav Genomgången termin 1 på programmet för läkarutbildning. Litteratur S Lindgren & K Aspegren (red): Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare. 2:a upplagan (Studentlitteratur, 2004). Andersson SO et al (red). Profesionell utveckling inom läkaryrket. Liber: Stockholm 2012 Utdelade artiklar om etik

TERMIN 3 Terminen innehåller följande kurs/er/: Homeostas, 28.5 högskolepoäng Professionell utveckling 3, 1,5 högskolepoäng

LÄKA32 Homeostas Terminsansvarig

Catarina Rippe Tel: 046-222 77 65 E-post: catarina.rippe@med.lu.se Cecilia Holm Tel: 046-222 85 81 E-post: cecilia.holm@med.lu.se

Kursansvarig

Catarina Rippe Tel och e-post se ovan Cecilia Holm Tel och e-post se ovan

Kurssekretariat

Annette Jönsson Tel: 046-222 77 70 E-post: annette.jonsson@med.lu.se Adelé Månsson Tel: 046-222 72 31 E-post: adele.mansson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2007-11-22 Gäller från ht 2008 Litteraturlistan reviderad av programdirektören 2011-05-20 och 2011-08-09 Reviderad av programdirektören 2014-03-25, U2014/255 Gäller från ht 2014

28.5 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Homeostas Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är obligatorisk del av läkarprogrammet och ingår i dess termin 3.

T3 Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelskspråkig litteratur används.

Mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter genomgången kurs kunna: x förklara struktur, funktion och styrning av olika samverkande organsystem involverade i upprätthållandet av kroppens inre miljö (cirkulation, respiration, digestion, metabolism och exkretion). x förklara reproduktionsorganens struktur och funktion. x förklara endokrina och neuroendokrina signaleringsmekanismer för upprätthållande av homeostas samt tillväxt, utveckling och åldrande. x redogöra för det autonoma nervsystemets övergripande organisation och funktion inklusive signalöverföring. x redogöra för hur man farmakologiskt kan påverka organsystemens funktioner. x redogöra för olika metoder som används för fysiologiska undersökningar på människa (spirometri, blodtryck, EKG, MR och elfores). Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x koppla och identifiera ett normalt 12-avlednings-EKG (elektrokardiogram). x mäta blodtryck. x kunna använda ett ljusmikroskop och med hjälp av ett sådant identifiera de celler, vävnader och organ som kursen behandlar. x välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med lekmän respektive experter x söka, muntligen presentera och sammanfatta vetenskapliga/populärvetenskapliga artiklar som anknyter till de olika veckotemata på ett för medstudenter klart och koncist sätt samt kunna ge och ta emot konstruktiv återkoppling angående de muntliga presentationernas innehåll, struktur och framförande. x arbeta i grupp och konstruktivt leda denna. x bedöma sin egen roll i en grupp. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna:

identifiera sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sitt eget lärande.

Kursinnehåll De olika organsystemens struktur och funktion studeras integrerat med tillhörande relevant farmakologi. De olika veckotemata presenteras som PBL-fall som bearbetas under en vecka. Detta arbete kompletteras med föreläsningar samt laborationer (obligatoriska), mikroskoperingsövningar och modelldemonstrationer som anknyter till veckotemat. Ovanstående mål utgör en del av den grundvetenskapliga kompetensen för följande kliniska situationer: Andningssvårigheter; ont i bröstet; chock; medvetanderubbning; buksmärta; blodiga kräkningar; hjärtklappning/onormal hjärtrytm; svimning; illamående och kräkningar; diarré; förgiftningar; vattenkastningsbesvär; reproduktion/graviditet; normal förlossning/amning; blod i avföring/missfärgad avföring; hosta; blod i urinen/proteinuri; menstruationsproblem; svullna

extremiteter; beroende och missbruk; törst/uttorkning; förändrad vätske- och elektrolytbalans; halsbränna/sura uppstötningar; aptitlöshet; viktminskning; preventivmedel;

blodtrycksförändringar; svårt att svälja; övervikt/fetma; sexuell olust/dysfunktion; hjärtstillestånd samt de laborativa situationerna: Onormalt blodglukos/glukos i urin; förändrad blodbild och onormala laboratorievärden avseende leverfunktion. Provmoment Skriftlig tentamen (15 hp), morfologiförhör (6 hp), kursporfölj (7.5 hp)

Undervisning och examination Undervisning: Grupparbete enl. principerna för problembaserat lärande (PBL), föreläsningar, demonstrationer, mikroskoperingsövningar och obligatoriska laborationer. Examinationens omfattning och uppläggning: Skriftligt prov som utgår från för kursen angivna kompetensmål (15 hp). Morfologiförhör (6 hp). Kursportfölj (7,5 hp) bestående av: x godkänt PBL-arbete, inkluderande artikelredovisning. x självvärdering av PBL-arbete x dokumentation angående närvaro vid laborationer. Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m termin 1 samt godkända kursmoment/portfölj t o m termin 2.

Litteratur Förtecknas i särskild lista

T3 LÄKA 31 Professionell utveckling 3

Terminsansvarig

Catarina Rippe Tel: 046-222 77 65 E-post: catarina.rippe@med.lu.se Cecilia Holm Tel: 046-222 85 81 E-post: cecilia.holm@med.lu.se

Kursansvarig

Margareta Troein Tel: 040-39 13 66 E-post: margareta.troein@med.lu.se

Kurssekretariat

Romana Solaja Tel: 040:39 13 65 E-post: romana.solaja@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2007-10-17 Gäller från ht 2008 Reviderad av programdirektören 2012-05-10 Gäller från ht 2012 Reviderad av NBMFU 2014-04-02, U2014/284 Gäller från ht 2014 1,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Obligatorisk kurs på termin 3 i läkarprogrammet. Undervisningssspråk Svenska. Viss litteratur kan vara på engelska.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Redogöra för grundläggande psykologiska mekanismer som påverkar patient-läkar-relationen Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Etablera kontakt med patienten och genomföra den inledande delen av konsultationen på ett professionellt sätt

T3 x

Genomföra en kroppsundersökning med avseende på cirkulation och respiration: lungor, hjärta, perifera pulsar och blodtryck

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Reflektera över teori och praktik i fråga om patient-läkar-relationen x Uppträda på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, personal, kurskamrater och lärare

Kursinnehåll Kursen ges parallellt med Homeostas under termin 3. Under kursen förmedlas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som vidareutvecklar studentens förmåga att på ett professionellt sätt bemöta patienter. Provmoment Skriftlig reflexion avseende medicinsk psykologi Närvarointyg vid obligatoriska moment

Undervisning och examination 1. Undervisning Föreläsningar om medicinsk psykologi Gruppövningar i samtalsmetodik (obl), klinisk undersökningsmetodik(obl) och tillämpning på vårdcentral (obl). 2. Examinationsformer Skriftlig reflexion avseende medicinsk psykologi Närvarointyg vid obligatoriska moment 3. Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m termin 1 samt godkända kursmoment/portfölj t o m termin 2.

Litteratur S Lindgren & K Aspegren (red): Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare. 2:a upplagan (Studentlitteratur, 2004). Andersson SO et al (red). Profesionell utveckling inom läkaryrket. Liber: Stockholm 2012 Utdelade artiklar om medicinsk psykologi.

TERMIN 4 Terminen innehåller följande kurs/er/: Patobiologi 1, 28.5 högskolepoäng Professionell utveckling 4, 1,5 högskolepoäng

LÄLA 42 och LÄMA 42 Patobiologi 1 Terminsansvariga Lund

Elisabet Holst Tel: 046-17 32 35 E-post: elisabet.holst@med.lu.se

Malmö

Gabriela Godaly Tel 046-17 32 33 E-post: gabriela.godaly@med.lu.se

Kursansvarig Lund

Elisabet Holst Tel och e-post se ovan

Malmö

Gabriela Godaly Tel och e-post se ovan

Kurssekretariat Lund

Cecilia Nyqvist Tel: 046-17 32 91 E-post: cecilia.nyqvist@med.lu.se

Malmö

Irene Rönnstrand Tel: 040-33 74 71 E-post: irene.ronnstrand@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2008-10-22 Gäller från vt 2009 Reviderad av programdirektören 2012-03-15 Reviderad av programdirektören 2014-03-25, U2014/256 Gäller från ht 2014 28,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Patobiologi och laboratoriemedicinsk diagnostik Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är ingår i termin 4 i läkarutbildningen och är obligatorisk

Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelskspråkig litteratur används

Mål Kunskap och förståelse Studenterna skall efter genomgången kurs kunna: förklara hur inflammation uppkommer och redogöra för manifestationer av inflammation samt efterföljande reparations- och läkningsprocess förklara hur immunitet uppkommer, hur immunförsvaret motverkar infektioner och tumörsjukdom samt redogöra för patologiska processer orsakade av immunförsvaret förklara hur specifika bakterier, virus, parasiter och svampar ger upphov till sjukdom, hur de kan undgå immunförsvaret samt utveckla resistens mot antimikrobiella medel översiktligt redogöra för principer för laboratorie- och bilddiagnostik av sjukdomstillstånd samt obduktionsundersökningar förklara verkningsmekanismer för antimikrobiella-, antiinflammatoriska- och immunsuppressiva läkemedel och för preparat som används vid cancerbehandling samt grundläggande principer för läkemedelsomsättning och läkemedelseffekter förklara hur cancersjukdomar uppkommer och progredierar samt hur tumörer klassificeras beskriva och förklara funktionsförändringar och sjukdomstillstånd i blod och cirkulationssystem, lungor och luftvägar, centrala nervsystemet samt vid autoimmuna sjukdomar, immunbristtillstånd, amyloidos och metabola sjukdomar redogöra för aktuella sjukdomars etiologi, patogenes, naturalförlopp, komplikationer och prognos med integration av laboratorie- och bilddiagnostika aspekter samt känna till de viktigaste sjukdomstillståndens incidens och prevalens Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: använda korrekt terminologi och ett språk avpassat för insatta kollegor presentera och kritiskt granska vetenskapliga artiklar inom kursens ämnesområden tolka och värdera resultat och utlåtanden från laboratorieundersökningar identifiera utifrån en sjukhistoria, symptombeskrivning eller avvikande undersökningsfynd möjliga förklaringar eller sjukdomsorsaker samt föreslå vidare laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: bedöma sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sin kunskapsutveckling reflektera över människors värde och integritet och etiska aspekter på obduktioner

Kursinnehåll Kursen har inriktning på sjukdomsprocesser och sjukdomsmekanismer och syftar till att ge förståelse och kunskap om generella mekanismer som orsak och förklaring till uppkomst och förlopp vid olika sjukdomstillstånd. Kursen ger även grundläggande kunskaper om laboratoriemedicinsk diagnostik och farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd. Kursen knyter an till normalbiologin från tidigare terminer och Patobiologi 2 under nästföljande termin och ger förberedande kunskap för kommande kliniska terminer.

Kursmålen utgör en del av den grundvetenskapliga kompetensen för flertalet av läkarprogrammets kliniska och laborativa situationer Provmoment Skriftlig tentamen (15 hp), kursportfölj (13,5 hp)

Undervisning och examination Kursarbetet bedrivs med PBL-fall som grund och med föreläsningar, laborationer, demonstrationer, obduktioner, seminarier, skriftliga uppgifter och artikelläsning som kompletterande undervisningsmoment. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examinationens omfattning och uppläggning: Skriftligt prov som utgår från för kursen angivna kompetensmål (15 hp) Kursportfölj (13,5 hp) bestående av: x x x x

Godkänt PBL-arbete, inkluderande artikelredovisning Självvärdering av PBL-arbete Dokumentation angående närvaro vid obligatoriska moment Genomförande av skriftlig uppgift som anges vid kursstart

Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m läkarprogrammets termin 2 och godkända kursmoment till och med läkarprogrammets termin 3

Litteratur Förtecknas i särskild lista

Övrigt Kursen omfattar den tidigare kursen Allmän patobiologi (LÄLX41, LÄMX41) samt delar av den tidigare kursen i Speciell patobiologi (LÄLX56 och LÄMX56). Den ges parallellt med 1,5 hp av läkarprogrammets PU-moment

LÄKA 41 Professionell utveckling 4 Terminsansvariga Lund

Elisabet Holst Tel: 046-17 32 35 E-post: elisabet.holst@med.lu.se

Malmö

Gabriela Godaly Tel 046-17 32 33 E-post: gabriela.godaly@med.lu.se

Kursansvarig

Margareta Troein Tel: 040-39 13 66 E-post: margareta.troein@med.lu.se

Kurssekretariat

Romana Solaja Tel: 040-39 13 65 E-post: romana.solaja@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2008-10-22 Gäller från vårterminen 2009 Reviderad av programdirektören 2012-05-10 Gäller från ht 2012 Reviderad av NBMFU 2013-05-22 Gäller från ht 2013 1,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G2F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är en obligatorisk del av läkarprogrammet och ingår i dess termin 4 Undervisningssspråk Kursen ges på svenska

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Redogöra för huvudinnehållet i en medicinsk anamnes x

Redogöra för grundläggande begrepp avseende patientcentrerat arbetssätt och patientsäkerhet

Beskriva konsekvenser i det professionella samarbetet av olika professioners inbördes roller och olika kommunikationskultur

Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Genomföra inledningen av ett patient-läkarsamtal med tillämpning av professionella metoder för att etablera relationen och få fram relevant information, med respekt för patientens integritet och med beaktande av etiska regler x Tillämpa kunskaper om kommunikation och teamarbete i studiesituationen x Reflektera över den icke-verbala kommunikationens betydelse i samarbetssituationer Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Uppträda på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, sjukvårdspersonal, x kurskamrater och lärare x -Reflektera över patientcentrerat arbetssätt och patientsäkerhet

Kursinnehåll Kursen ges parallellt med kursen Patobiologi 1 under termin 4. Under kursen förmedlas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som vidareutvecklar studentens förmåga att på ett professionellt sätt bemöta patienter Provmoment Aktivt deltagande i obligatoriska moment styrkt genom intyg Skriftlig reflexion över kommunikation

Undervisning och examination 1. Undervisning Föreläsning om patient-läkarkommunikation och om patientsäkerhet. Gruppövningar i samtalsmetodik, patientsäkerhet och gruppkommunikation och ledarskap (obligatoriska). Klinisk praktik i primärvård, infektionsvård (obligatoriska). 2. Examinationsformer Deltagarintyg avseende obligatoriska moment Skriftlig reflexion om patientsäkerhet 3. Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd

Förkunskapskrav Godkända tentamina till och med läkarprogrammets termin 2 och godkända kursmoment till och med läkarprogrammets termin 3

Litteratur Lindgren S, Aspegren K (red): Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare. Lund: Studentlitteratur. Andersson SO et al (red). Professionell utveckling inom läkaryrket. Stockholm: Liber. Utdelade artiklar.

TERMIN 5 Terminen innehåller följande kurs/er/: Patobiologi 2, 12 högskolepoäng Professionell utveckling 5, 3 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng

LÄLA 52 och LÄMA 52 Patobiologi 2 Terminsansvariga Lund

Mats Gåfvels Tel: 046-17 36 53 E-post: mats.gafvels@med.lu.se

Malmö

Johan Malm Tel: 040-33 35 36 E-post: johan.malm@med.lu.se

Kursansvariga Lund

Mats Gåfvels Tel och e-post, se ovan

Malmö

Johan Malm Tel och e-post, se ovan

Kurssekretariat Lund

Cecilia Nyqvist Tel: 046-17 32 91 E-post: cecilia.nyqvist@med.lu.se

Malmö

Irene Rönnstrand Tel: 040-33 74 71 E-post: irene.ronnstrand@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2008-10-22 Reviderad av programdirektören 2009-11-20, 2010-10-06, 2012-08-30 Gäller från ht 2012 Reviderad av programdirektören 2014-03-25, U2014/257 Gäller från ht 2014 12.0 högskolepoäng (hp)

Nivå G2F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin

Ämne Patobiologi och laboratoriemedicinsk diagnostik Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i termin 5 i läkarutbildningsprogrammet och är obligatorisk Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelskspråkig litteratur används

Mål Kunskap och förståelse x kunna beskriva och förklara funktionsförändringar och sjukdomstillstånd i magtarmkanal och lever, njurar och urinvägar, endokrina organ, mammae och genitalia, hud, mjukdelar och skelett. x kunna redogöra för de aktuella sjukdomarnas etiologi, patogenes, naturalförlopp, komplikationer och prognos, med integration av morfologiska, funktionella och biokemiska aspekter. x översiktligt kunna redogöra för de viktigaste sjukdomstillståndens incidens och prevalens. x översiktligt kunna redogöra för grundläggande principer för diagnostik av sjukdomstillstånd inom de olika organsystemen med fysiologiska, morfologiska och biokemiska metoder Färdighet och förmåga x kunna tolka undersökningsresultat och utlåtanden från kemiska, fysiologiska och morfologiska undersökningar inklusive obduktionsundersökningar x utifrån en sjukhistoria, symptombeskrivning eller avvikande undersökningsresultat kunna identifiera möjliga förklaringar eller sjukdomsorsaker och föreslå vidare laboratorieundersökningar x kunna presentera och kritiskt granska vetenskapliga artiklar inom de aktuella ämnesområdena Värderingsförmåga och förhållningssätt x kunna bedöma sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sin kunskapsutveckling x reflektera över människors värde och integritet och för de etiska aspekterna på obduktioner

Kursinnehåll Kursen är en direkt fortsättning av Patobiologi 1 och omfattar sjukdomar i magtarmkanalen, njurar och urinvägar, endokrina organ, genitalia och mammae, hud, muskler och skelett. Kursen ska ge de grundläggande kunskaper och färdigheter inom patobiologi och laboratoriemedicinsk diagnostik som fordras för den vidare kliniska utbildningen och för läkaryrket.

Kursmålen utgör en del av den grundvetenskapliga kompetensen för följande kliniska och laborativa situationer: Buksmärta, blodiga kräkningar, illamående och kräkningar, diarré, smärtande och/eller svullen led, blod i avföring/missfärgad avföring, blod i urinen/proteinuri, trötthet, svullna extremiteter, svullen buk, beroende och missbruk, förändrad vätske- och elektrolytbalans, förändrad hudfärg, smärta vid avföring, halsbränna/sura uppstötningar, aptitlöshet, viktminskning, långvarig smärta/värk

Undervisning och examination Kursen är uppbyggd kring PBL-fall, laborationer, seminarier och demonstrationer, översiktsföreläsningar samt tvärvetenskapliga tema med deltagare från prekliniska och kliniska ämnen. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Skriftligt prov som utgår från för kursen fastställda kompetensmål (6 hp) Omtentamen kan på kursledningens önskemål även ske i muntlig form Kursportfölj (6 hp) bestående av: x Godkänt PBL-arbete x Självvärdering av PBL-arbete x Dokumentation av aktivt deltagande i obduktioner, laborationer och mikroskoperingsseminarier x Dokumentation av närvaro vid demonstrationer Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m läkarprogrammets termin 2 och godkända kursmoment till och med läkarprogrammets termin 4

Litteratur Förtecknas i särskild lista

Övrigt Kursen omfattar delar av den tidigare kursen i Speciell patobiologi (LÄL556 och LÄM556). Den ges parallellt med ett 3 hp avsnitt av läkarprogrammets PU-moment

LÄKA 51 Professionell utveckling 5 Terminsansvariga Lund

Mats Gåfvels Tel: 046-17 36 53 E-post: mats.gafvels@med.lu.se

Malmö

Johan Malm Tel: 040-33 35 36 E-post: johan.malm@med.lu.se

Kursansvariga

Margareta Troein Tel: 040-39 13 66 E-post: margareta.troein@med.lu.se

Kurssekretariat

Romana Solaja Tel: 040-39 13 65 E-post: romana.solaja@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2009-03-04 Gäller från ht 2009 Reviderad av programdirektören 2012-05-10 Gäller från ht 2012 3 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Obligatorisk kurs på läkarprogrammet, termin 5. Undervisningsspråk Svenska

Mål Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Genomföra ett inledande samtal med en patient, och därvid kunna få fram såväl den medicinska anamnesen som patientens egen uppfattning om problemets natur x Anpassa sitt patientbemötande med hänsyn till patientens individuella förutsättningar x Genomföra en grundläggande kroppsundersökning i god kontakt med patienten och med respekt för hans eller hennes integritet 74

x x

Dokumentera information i journal, med beaktande av gällande regler Reflektera över hur etnicitet och genus påverkar synen på hälsa och sjukdom

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Reflektera över sin egen professionella utveckling x Uppträda på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, sjukvårdspersonal, kurskamrater och lärare

Kursinnehåll Kursen ges parallellt med Patobiologi II under termin 5. Under kursen förmedlas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som vidareutvecklar studentens förmåga att på ett professionellt sätt bemöta patienter Provmoment Portfolio innehållande: x Dokumentation om deltagande i obligatoriska moment x Reflexion över erfarenheter från undervisning om mångfald x Resultaten av praktiska prov av färdigheter i samtal och kroppsundersökning x Reflexion över den egna professionella utvecklingen

Undervisning och examination 1. Föreläsningar, gruppövningar, klinisk praktik. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. 2. Kursen examineras som ett samtal med en lärare kring studentens portfolio. 3. Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning

Betyg Som betyg används uttrycken godkänd eller underkänd

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m läkarprogrammets termin 2 och godkända kursmoment till och med läkarprogrammets termin 4

Litteratur S Lindgren & K Aspegren (red). Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare. 2:a upplagan. Studentlitteratur 2004 Andersson SO et al (red). Profesionell utveckling inom läkaryrket. Liber: Stockholm 2012

LÄLA 53 och LÄMA 53 Examensarbete Terminsansvariga Lund

Mats Gåfvels Tel: 046-17 36 53 E-post: mats.gafvels@med.lu.se

Malmö

Johan Malm Tel: 040-33 35 36. Mobiltel: 0705-26 70 25 E-post: johan.malm@med.lu.se

Nivåansvarig

Martin Garwicz Tel: 046-222 77 25 E-post: martin.garwicz@med.lu.se

Momentansvarig

Cecilia Eriksson Linsmeier Tel: 046-222 41 07 E-post: cecilia.eriksson_linsmeier@med.lu.se

Momentsekretariat

Eva Barbro Henriksson Tel: 046-222 06 85 E-post: eva_barbro.henriksson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2009-04-17 Reviderad av programdirektören 2010-01-22 Reviderad av NBMFU 2013-02-06 Reviderad av programdirektören 2013-05-13 Gäller från ht 2013 Reviderad av NBMFU 2013-02-06 15 högskolepoäng (hp)

Nivå G2E

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är tio veckor lång, obligatorisk och utgör sista hälften av Läkarprogrammets femte termin. Undervisningsspråk Huvudsakligen svenska men engelska används såväl i litteratur som i de skrivna uppsatserna.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Redogöra för basala forskningsetiska begrepp, vetenskapsmetodik, grundläggande statistik, epidemiologi och kvalitativ metodik och upphovsrätt. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x med erforderlig handledning definiera ett vetenskapligt problem med medicinsk relevans och utifrån detta formulera en specifik frågeställning, redogöra för adekvat metodik samt författa en projektplan x använda medicinska databaser x söka och identifiera relevant litteratur samt på ett översiktligt sätt sammanfatta denna x identifiera relevanta etiska problemställningar i relation till projektplanen x genomföra ett mindre projekt utgående från projektplanen x sammanställa och analysera vetenskapliga resultat samt redogöra för betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod x skriva en kort uppsats i den vetenskapliga artikelns form x muntligen presentera uppnådda resultat x opponera på studentkamraters examensarbeten

Kursinnehåll I ett teoretiskt avsnitt ges basala kunskaper i vetenskapligt arbete. Under projektarbetet får studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden som de hyser speciellt intresse för och härigenom ges träning i att söka, kritiskt granska och sammanställa medicinsk och vetenskaplig information från olika källor samt i relevanta fall genom journalgenomgång, registerstudie och/eller experimentellt arbete. Under perioden ska studenterna formulera en frågeställning och med utgångspunkt från denna skriva en projektplan samt utföra ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en litteraturstudie och presentera detta i den vetenskapliga artikelns form. Möjlighet att arbeta två och två uppmuntras. Provmoment Teoridel 3 hp Projektdel 12 hp

Undervisning och examination 1. Undervisning: I det teoretiska avsnittet ges i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar basala kunskaper i litteratursökning, forskningsetik, projektplan, studiedesign, epidemiologi, statistik, kvalitativ metod, intervju/enkät, vetenskaplig artikel och muntlig presentation.

I projektavsnittet genomförs ett eget vetenskapligt projekt under handledning. All schemalagd undervisning utom föreläsningar är obligatorisk. 2. Examinationsformer: Skriftlig tentamen omfattande forskningsetik, studiedesign, epidemiologi, statistik, kvalitativ metod och intervju/enkät och upphovsrätt. Avsnitten litteratursökning, projektplan, vetenskaplig artikel och muntlig presentation examineras inom ramen för projektarbetet. Skriftlig redovisning i form av dels en projektplan, dels en kort uppsats skriven i den medicinska vetenskapliga artikelns form, vilken även ska inkludera en sammanfattning på engelska. Uppsatsen ska redovisas och försvaras muntligen; därtill ingår även kritisk granskning och opposition på annan students vetenskapliga arbete. 3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m läkarprogrammets termin 2 och godkända kursmoment till och med läkarprogrammets termin 4.

Litteratur Förtecknas i särskild lista samt specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

TERMIN 6 Terminen innehåller följande kurs/er Klinisk medicin 1, Lund och Malmö, 30 högskolepoäng

Kursplan för Klinisk medicin 1, termin 6, programmet för läkarutbildning, Lund universitet LÄLA61, LÄMA61 och LÄHA 61 Klinisk medicin 1 Terminsansvariga Lund

Erik Hertervig Tel: 046-17 26 75 E-post: erik.hertervig@med.lu.se

Malmö

Klas Sjöberg Tel: 040-33 61 61 E-post: klas.sjoberg@med.lu.se

Helsingborg

Magnus Ekelund Tel: 042-406 17 90 E-post: magnus.ekelund@med.lu.se

Momentansvariga Lund Akutmedicin Kardiologi

Ulf Ekelund Tel: 046-17 67 44 E-post: ulf.ekelund@med.lu.se Gustav Smith Tel: 046-17 38 26 E-post: gustav.smith@med.lu.se Sasha Koul Tel: 046-17 14 39 E-post: sasha.koul@skane.se

Lungmedicin

Alf Tunsäter Tel: 046-17 58 57 E-post: alf.tunsater@med.lu.se

Njurmedicin

Matthias Hellberg Tel: 046-17 10 00 vx E-post: matthias.hellberg@skane.se

Gastroenterologi

Emma Nilsson Tel: 046-17 77 06 E-post: emma.nilsson@skane.se

Hematologi

Marja Ekblom Tel: 046-17 71 41 E-post: marja.ekblom@skane.se Gunnar Juliusson Tel: 046-17 13 15 E-post: gunnar.juliusson@med.lu.se

Momentansvariga Malmรถ Diabetes/Endokrinologi

Tereza Planck Tel: 040-39 12 13 E-post: tereza.planck@med.lu.se Karin Filipsson Tel: 046-17 59 07 E-post: karin.ah.filipsson@skane.se

Gastro

Klas Sjรถberg Tel: 040-33 61 61 E-post: klas.sjoberg@med.lu.se

Kardiologi

John Molvin Tel: 040-33 19 02 E-post: john.molvin@skane.se

Njurmedicin

Erik Fjellstedt Tel: 040-33 12 23 E-post: erik.fjellstedt@skane.se

Lungmedicin

Eeva Piitulainen Tel: 040-33 21 81 E-post: eeva.piitulainen@med.lu.se

Momentansvariga Helsingborg Akutmedicin

Fredrik Jonsson Tel: 042-406 50 24 E-post: fredrik.n.jonsson@skane.se

Bilddiagnostik

Bengt Kullendorff Tel: 042-406 28 26 E-post: bengt.kullendorf@med.lu.se

Endokrinologi

Magnus Ekelund Tel: 042-406 17 90 E-post: magnus.ekelund@med.lu.se

Gastroenterologi

Leif Angelison Tel: 042-406 16 62 E-post: leif.angelison@med.lu.se

Hematologi

Gösta Bergh Tel: 042-406 34 74 E-post: gösta.bergh@med.lu.se

Kardiologi

Emil Pantev Tel: 042-406 34 78 E-post: emil.pantev@med.lu.se

Klinisk fysiologi och nuklearmedicin

Tomaz Tekavec Tel: 042-406 20 55 E-post. tomaz.tekavec@med.lu.se

Lungmedicin

Mats Lagerstedt Tel: 042-406 17 25 E-post: mats.lagerstedt@med.lu.se

Njurmedicin

KG Prütz Tel: 042-406 50 65 E-post: kg.prutz@med.lu.se

Kurssekretariat Lund

Eva Körner Muhrbeck Tel: 046-17 12 12 E-post: eva.korner.muhrbeck@med.lu.se

Malmö

Christina Gustavsson Tel: 040-39 10 64 E-post: christina.gustavsson@med.lu.se

Helsingborg

Ulla Hellström Tel: 042- 406 16 86 E-post: ulla.hellstrom@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2009-12-08 Gäller från vt 2010 Reviderad av programdirektören 2010-04-21 Reviderad av programdirektören 2011-10-24 Reviderad av NBMFU 2014-04-02, U2014/280 Gäller från ht 2014 30 högskolepoäng (hp)

Nivå:G2F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin 81

Ämne

Akutmedicin, kardiologi, lungmedicin och allergologi, nefrologi, gastroenterologi, hematologi, akutneurologi, endokrinologi och professionell utveckling. Parallellt på relevanta moment avhandlas farmakologi och bild- och funktionsdiagnostik. Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör termin 6 på läkarutbildningen och är obligatorisk. Undervisningsspråk

Kursen ges på svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna - redogöra för utredning, värdering av svårighetsgrad och behandling av hjärtsjukdom, njursjukdom, gastroenterologisk sjukdom, lungsjukdom, allergi, hematologisk och endokrin sjukdom samt stroke, - redogöra för preventionens betydelse för att förhindra insjuknande i de sjukdomar som ingår i de olika momenten på kursen, - redogöra för principer för remittering till specialiserad vård vid sjukdomar inom områdena kardiologi, nefrologi, gastroenterologi, lungmedicin och allergologi, hematologi samt endokrinologi, - förklara övergripande principer för farmakologiska behandlingar inom kursens moment, - redogöra för samband mellan läkemedelsdosering och nedsatt lever- och njurfunktion, och - beskriva en akut krisreaktion. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna - diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt initiera utredning och behandling vid hjärtsjukdom, njursjukdomar, gastroenterologiska sjukdomar, lungsjukdom, allergi, samt akuta tillstånd vid hematologiska och endokrina sjukdomar och akutneurologiska tillstånd, - ta upp anamnes samt genomföra en relevant kroppsundersökning (status) på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen, - tillämpa basala hygienrutiner inom vården. - dokumentera patientkontakt enligt gällande lagstiftning, - skriva remisser till laboratorier, bild- och funktionsdiagnostik och konsulter på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen, - tolka resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar såsom EKG, spirometri, blodtryck samt förklara innebörden för patienten, - tolka utlåtande från endoskopier och bilddiagnostik inkluderande ultraljudsundersökningar av hjärtat samt förklara innebörden för patienten, - bedöma fynd i urinsediment, - genomföra ett kort informationssamtal med råd om livsstilsförändringar, - sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor, och - samarbeta och kommunicera med personal av alla kategorier, och andra instanser inom vård och omsorg, Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna - bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt, - identifiera etiska frågeställningar vid svår sjukdom, och - självständigt ta ansvar för sin egen utbildning. 82

Kursinnehåll Kursen innefattar de grundläggande kunskaperna och färdigheterna inom akutmedicin, kardiologi, lungmedicin och allergologi, nefrologi, gastroenterologi, hematologi, akutneurologi, endokrinologi och professionell utveckling som behövs för att kunna påbörja allmäntjänstgöring. På relevanta moment avhandlas även farmakologi och bild- och funktionsdiagnostik. På relevanta moment avhandlas även farmakologi och bild- och funktionsdiagnostik. Provmoment Skriftlig tentamen (7,5 hp) Praktiskt prov (7,5 hp) Kursportfolio (15 hp)

Undervisning och examination Undervisning på kursen utgörs dels av teoretisk utbildning i form av föreläsningar och case och dels av gruppövningar inkluderande undervisningsmottagning, patientdemonstration, case-seminarier samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även avdelningstjänstgöring samt demonstration inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik, klinisk fysiologi, bakteriologi, klinisk immunologi, virologi, klinisk kemi). All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examination Vid kursslut examineras praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen (7,5 hp), och teoretiska kunskaper med skriftligt prov (7,5 hp). Kursportfolio(15 hp) dokumenterar genomförda praktiska moment under kursen. Den innehåller också reflektioner avseende värderingsförmåga och förhållningssätt. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m termin 4, godkända kursmoment/portfölj t o m termin 5 samt godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5.

Litteratur Förtecknas i särskild lista.

Övrigt Till kursplanen finns studieanvisning och betygskriterier.

TERMIN 7 Terminen innehåller följande kurs/er Klinisk medicin 2, Lund och Malmö 30 högskolepoäng

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarubildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLM71, LÄMM71 och LÄHM71 Terminsansvarig Lund

Arne Lindgren Tel: 046-17 14 24 E-post: arne.lindgren@med.lu.se

Malmö

Peter Åsman Tel: 040-33 27 19 E-post: Peter.Asman@med.lu.se

Helsingborg

Kristina Källén Tel: 042-406 33 72 E-post: kristina.kallen@med.lu.se

Momentansvariga Lund Neurologi

Tobias Cronberg Tel: 046-17 76 16 E-post: tobias.cronberg@skane.se

Ögon

Monica Lövestam-Adrian Tel: 046-17 16 50, mobil 070 - 827 44 01 E-post: monica.lovestam-adrian@skane.lu.se

Öron

Ann Hermansson Tel: 046-17 13 60 E-post: ann.hermansson@med.lu.se Måns Magnusson Tel: 046-17 17 96 E-post: mans.magnusson@med.lu.se

Infektion

Bertil Christensson Tel: 046-17 13 36 E-post: bertil.christensson@med.lu.se

Dermatologi

Niels Bendsöe Tel: 046-17 21 17 E-post: niels.bendsoe@med.lu.se

Reumatologi

Momentansvariga Malmö Neurologi

Tore Saxne Tel: 046-17 16 27 E-post: tore.saxne@med.lu.se Magnus Wahlqvist Tel: 040-33 19 12 E-post: magnus.j.wahlqvist@skane.se

Ögon

Peter Åsman Tel: 040-33 27 19 E-post: peter.asman@med.lu.se

Öron

Ulla Westin Tel: 040-33 33 75 E-post: ulla.westin@med.lu.se

Infektion

Inga Odenholt Tel: 040-33 77 50 E-post: inga.odenholt@med.lu.se

Dermatologi

Cecilia Svedman Tel: 040-33 17 69 E-post: cecilia.svedman@med.lu.se

Reumatologi

Carl Turesson Tel: 040-33 24 19 E-post: carl.turesson@med.lu.se

Minneskliniken

Katarina Nägga Tel: 040-33 55 84 E-post: katarina.nagga@med.lu.se

Momentansvariga Helsingborg Neurologi

Anette Risedal Tel: 042-406 16 42 E-post: anette.risedal@skane.se

Ögon

Maria Tyrberg Tel: 042-406 25 56 E-post: maria.tyrberg@skane.se

Öron

Frida Enoksson Tel: 042-406 18 50 E-post: frida.enoksson@skane.se

Infektion

Cecilia Rydén Tel: 042-406 23 92 E-post: cecilia.ryden@skane.se

Dermatologi

Mats Bjellerup Tel: 042-406 23 10 E-post: mats.bjellerup@skane.se

Reumatologi

Bjarne Hansen Tel: 042-406 37 47 E-post: bjarne.hansen@skane.se

Kursekretariat Lund Terminssekreterare

Marieanne Göransson Tel: 046-17 12 60 E-post: marieanne.goransson@med.lu.se

Kurssekreterare Ögon/ÖNH

Marita Fryksén Tel: 046-17 26 79, mobilnr: 070-270 31 58 E-post: marita.fryksen@med.lu.se

Malmö

Christina Gustavsson Tel: 040-33 27 55 E-post. Christina.Gustavsson@med.lu.se

Helsingborg

Annika Martinsson Tel: 042-406 35 62 E-post: annika.martinsson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2010-06-21 Gäller från ht 2010 Reviderad av programdirektören 2012-04-17 Gäller från ht 2012 30 högskolepoäng (hp)

Nivå A1N

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin

Ämne Dermatologi-venereologi, infektionsmedicin, nervsystemets sjukdomar, oftalmologi, otorhino-laryngologi och reumatologi. På relevanta moment ingår farmakologi samt bild- och funktionsdiagnostik.

Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör termin 7 på läkarutbildningen och är obligatorisk. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna - redogöra för patofysiologiska mekanismer, diagnostiska metoder, behandlingsmetoder samt relevanta samhällsaspekter för de inom kursen ingående ämnesområdena, - redogöra för principer för remittering till specialiserad vård vid sjukdomar tillhörande de i kursen ingående ämnesområdena, - redogöra för medico-legala aspekter på relevanta delar av kursens moment, - förklara övergripande principer för farmakologiska behandlingar inom kursens moment, och - förklara patofysiologiska skeenden för de i kursen ingående ämnesområdena utifrån kända morfologiska och fysiologiska förhållanden. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna - självständigt diagnostisera och initialt behandla centrala tillstånd vid de inom kursen ingående ämnesområdena, - ta upp anamnes samt genomföra en riktad kroppsundersökning (status) och kognitiv bedömning på patient som söker eller vårdas för sjukdom tillhörande de inom kursen ingående ämnesområdena, - tillämpa hygienrutiner inom vården, och - samarbeta och kommunicera med personal av alla kategorier och andra instanser inom vård och omsorg. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna - bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt, - analysera och resonera kring etiska frågeställningar vid sjukdom, och - självständigt ta ansvar för sin egen utbildning.

Kursinnehåll Kursen innefattar de grundläggande kunskaperna och färdigheterna inom dermatovenereologi, infektionsmedicin, nervsystemets sjukdomar, oftalmologi, oto-rhinolaryngologi och reumatologi som behövs för att kunna påbörja allmäntjänstgöring. På relevanta moment ingår farmakologi samt bild- och funktionsdiagnostik. Provmoment Skriftlig tentamen (10 hp) Praktiskt prov (5 hp) Kursportfolio (15 hp)

Undervisning och examination

T7 Teoretisk undervisning på kursen utgörs av föreläsningar, case-undervisning, team-based learning, PBL och självstudier. Praktisk undervisning inkluderar avdelningsplacering, undervisningsmottagning, patientdemonstrationer, case-seminarier samt övning i simulator- alternativt reell miljö. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examination Vid kursslut examineras teoretiska kunskaper med skriftligt prov (10hp) och praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen (5 hp). Värderingsförmåga, förhållningssätt samt de praktiska färdigheter som inte ingår i OSCEtentamen examineras och dokumenteras i en sammanlagd kursportfolio. I kursportfolion ingår även godkänd avdelnings- och mottagningsplacering. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m termin 4, godkända kursmoment/portfölj t o m termin 6 samt godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5.

Litteratur Förtecknas i särskild lista.

Övrigt Utöver kursplanen finns studieanvisning och betygskriterier.

TERMIN 8 Terminen innehåller följande kurs/er Klinisk medicin 3, Lund och Malmö 30 högskolepoäng

Kursplan för Klinisk medicin 3, termin 8, programmet för läkarubildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLM81, LÄMM81 och LÄHM81 Terminsansvarig Lund

Christian Ingvar Tel: 046-17 14 38, mobiltel 0706-18 14 38 E-post: christian.ingvar@med.lu.se

Malmö

Jonas Åkeson Tel: 040-33 74 53 E-post: jonas.akeson@med.lu.se

Helsingborg

Birger Pålsson Tel: 042-40 63 117 E-post: birger.palsson@med.lu.se

Momentansvariga Lund Kirurgi

Christian Ingvar Tel och e-post se ovan

Ortopedi

Leif Dahlberg Tel: 046-17 15 40, E-post: leif.dahlberg@med.lu.se

Anestesi och intensivvård

Mikael Ekelund Tel: 046-17 19 42 E-post: mikael.ekelund@med.lu.se

Urologi

Fredrik Liedberg Tel: 040-33 19 41, mobilnr: 0721-99 83 12 E-post: fredrik.liedberg@med.lu.se

Onkologi

Håkan Olsson Tel: 046-17 75 54 E-post: hakan.olsson@med.lu.se

Diagnostisk radiologi

Pia Sundgren Tel: 046-17 30 32 E-post: pia.sundgren@med.lu.se

Thoraxkirurgi

Sigurdur Ragnarsson Tel: 046-17 52 86 E-post: sigurdur.ragnarsson@skane.se

Kärlkirurgi

Per Törnqvist Tel: 0768-87 10 48 E-post: tornqvist.pelle@gmail.com

Professionell utveckling, PU/ Klinisk utbildningsavdelning, KUA

Cecilia Benoni Tel: 0733-10 00 48 E-post: cecilia.benoni@med.lu.se / Ingela Dahlqvist Tel: 046-17 74 90 E-post: ingela.dahlqvist@med.lu.se

Momentansvariga Malmö Kirurgi Ortopedi

Sara Regnér Tel: 040-332052 E-post: sara.regner@med.lu.se Björn Rosengren Tel: 040-333096 E-post: bjorn.rosengren@med.lu.se Magnus Karlsson Tel: 040-333843 E-post: magnus.karlsson@med.lu.se

Anestesi och intensivvård

Jonas Åkeson Tel och e-post se ovan

Urologi

Fredrik Liedberg Tel: 040-33 19 41, mobilnr: 0721-99 83 12 E-post: fredrik.liedberg@med.lu.se

Onkologi

Elisabeth Szekely Tel: 040-33 78 37 E-post: erzsebet.szekely@skane.se

Diagnostisk radiologi

Olle Ekberg Tel: 040-33 88 61 E-post: olle.ekberg@med.lu.se

Handkirurgi

Lars Dahlin Tel: 040-33 17 24 E-post: lars.dahlin@med.lu.se

Kärlkirurgi

Per Törnqvist Tel: 0768-87 10 48 E-post: tornqvist.pelle@gmail.com

Professionell utveckling PU/ Klinisk utbildningsavdelning/KUA

Cecilia Benoni Tel: 0733-10 00 48 E-post: cecilia.benoni@med.lu.se / Linn Kennedy Tel: 040-33 69 59 E-post:linn.kennedy@skane.se

Momentansvariga Helsingborg Kirurgi

Per-Anders Larsson Tel: 042-40 629 05 E-post: per-anders.larsson@skane.se

Ortopedi

Karl Lunsjö Tel: 042-40 653 29 E-post: karl.lunsjo@skane.se

Anestesi och intensivvård

Ole Naesh Hendriksen Tel: 042-40 629 17 E-post: olenaesh.hendriksen@skane.se

Urologi

Magnus Wagenius Tel: 042-40 615 43 E-post: magnus.wagenius@skane.se

Diagnostisk radiologi

Bengt Kullendorff Tel: 042-40 628 26 E-post: bengt.kullendorff@skane.se

Professionell utveckling PU/ Klinisk utbildningsavdelning/KUA

Cecilia Benoni Tel: 0733-10 00 48 E-post: cecilia.benoni@med.lu.se / Gerd Samuelsson Tel: 042-406 10 10 E-post: gerd.samuelsson@skane.se

Kurssekretariat Lund

Susanne Claesson Tel: 046-17 18 75 E-post: susanne.claesson@med.lu.se

Malmö

Petra Henriksen Tel: 040-33 31 26 E-post: petra.henriksen@med.lu.se

Helsingborg

Annika Martinsson Tel: 042-40 635 62 E-post: annika.martinsson@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2010-11-24 Gäller från vt 2011 Reviderad av programdirektören 2012-10-02 Gäller från vårterminen 2013 30 högskolepoäng (hp)

Nivå A1F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Allmän kirurgi, traumatologi, ortopedi, anestesi och intensivvård, urologi, kärlkirurgi, thoraxkirurgi, handkirurgi, onkologi, bild- och funktionsdiagnostik och professionell utveckling. Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör termin 8 på läkarutbildningen och är obligatorisk. Undervisningsspråk Kursen utgör termin 8 av läkarutbildningen och är obligatorisk

Mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter genomgången kurs kunna - redogöra för utredning, värdering av svårighetsgrad, behandling och uppföljning av de sjukdomstillstånd/kroppsskador som ingår i kursen - redogöra för preventiva åtgärder vid de sjukdomstillstånd/kroppsskador som ingår i kursen - redogöra för principer för remittering till specialiserad vård av de sjukdomstillstånd/kroppsskador som ingår i kursen - redogöra för och diskutera pre-, per- och postoperativt omhändertagande av patienter - förklara sin blivande yrkesroll ur ett interdisciplinärt och interprofessionellt perspektiv. .

Färdighet och förmåga Studenten ska efter genomgången kurs kunna - ta upp anamnes samt genomföra relevant klinisk undersökning av patienter som studenten möter under kursen - diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt föreslå utredning och behandling på patienter som studenten möter under kursen - tillämpa och förstå peroperativa hygien- och sterilitetsrutiner - dokumentera patientkontakt enligt gällande svensk lagstiftning - utforma adekvata remisser för laboratorie-, bild- och funktionsdiagnostik liksom för interdisciplinär konsultation på patienter som studenten möter under kursen - föreslå tolkning av bildmaterial - tolka utlåtanden från bild- och funktionsdiagnostisk utredning samt kunna förklara innebörden så att patienten förstår - tillämpa gällande svensk sekretesslagstiftning - samverka och kommunicera med medarbetare, patienter och anhöriga - sammanfatta och förmedla relevant patientinformation för medarbetare, patienter och anhöriga. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter genomgången kurs kunna - bemöta och samverka med medarbetare, patienter och anhöriga på ett professionellt sätt - reflektera över sin blivande yrkesroll i relation till etiska frågeställningar med anknytning till omhändertagande vid svår sjukdom/kroppsskada och i livets slutskede - självständigt ta ansvar för sitt lärande.

Kursinnehåll Studenten ska under terminen tillägna sig de grundläggande kunskaper och färdigheter beträffande avhandlade sjukdomstillstånd/kroppsskador som erfordras inför allmäntjänstgöring. Betydelsen av god patofysiologisk och farmakologisk förståelse för uppkomst, diagnostik och behandling av avhandlade sjukdomstillstånd/kroppsskador, liksom av interdisciplinär och interprofessionell samverkan, framhålls. Provmoment Skriftlig tentamen (15 hp) Praktiskt prov (5 hp) Kursportfolio (5 hp) Professionell utveckling och klinisk utbildningsavdelning (5 hp)

Undervisning och examination Undervisningen omfattar föreläsningar, seminarier, case-undervisning, praktisk färdighetsträning, fullskalesimuleringar samt individuell och interprofessionell klinisk tjänstgöring under handledning. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examination Vid kursslut examineras teoretiska kunskaper med skriftligt prov (15hp) och praktiska färdigheter med OSCE-tentamen (5 hp). Värderingsförmåga, förhållningssätt samt praktiska färdigheter examineras och dokumenteras i en

sammanlagd kursportfolio (5 hp), som även omfattar godkänd avdelnings- och mottagningsplacering. Professionell utveckling och tjänstgöring vid klinisk utbildningsavdelning examineras genom bedömning av tjänstgöring, teamredovisning och individuell skriftlig reflexion (5 hp). För att få genomföra det praktiska provet krävs godkänd portfolio. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m termin 4, godkända kursmoment/portfölj plus godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5 samt godkända kursmoment t o m termin 7

Litteratur Ortopedi Kompendium Ortopedi – utdelas vid kursstart. Lindgren U, Svensson O. Ortopedi. Almqvist & Wiksell Medicin/Liber. Persson B, Wingstrand H. Ortopedisk Grundbok. Önnerfält J, Önnerfält R. Akut ortopedi. Handkirurgi Lundborg G. Handkirurgi – skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. Studentlitteratur. Dahlin L, Myrhage R, Romanus M, Rydevik B. Basfaktakompendium. Övre extremitetens antomi, latinsk ordlista. Anakomp AB. Kirurgi Jeppsson B, Naredi P, Peterson H-I, Risberg B (red). Kirurgi. Studentlitteratur. Hansson LF. Akut Buk. Studentlitteratur. Urologi Damber P. Urologi. Studentlitteratur. Jeppsson B, Naredi P, Peterson H-I, Risberg B (red). Kirurgi. Studentlitteratur (urologidelen). Franksson C, Hamberger G, Haglund U. Kirurgi. Liber (urologidelen). Radiologi www.sfmr.se (Svensk Förening för Medicinsk Radiologi) gå till länkar eller utbildning www.dr.is www.myesr.org gå till education EU-publikation Strålskydd 118: Riktlinjer för remittering till bilddiagnostik – http://ec.europa.eu/energy/nuclear/radioprotection/publication/118_en.htm ICRP publication Annals of the ICRP Vol. 31 No 4, 2001. Radiation and your patient: A guide for medical practitioners. Finns att hämta på Lunds universitets bibliotek ELIN. Onkologi Kurspärm: Allmän Onkologi: Kompendium Läkarutbildningen T8 (utdelas i samband med temadag onkologi). Ringborg et al. Onkologi. Liber förlag. Olsson H (red). Tumörsjukdomar. Bilder med praktikfall. Studentlitteratur. DeVita, Hellman, Rosenberg. Principles and practice of oncology.. Tidigare böcker under neoplasi-avsnittet, termin 4, för tumörbiologi. Anestesi och intensivvård Bodelsson M. Anestesiologi. Studentlitteratur. Renck H. Svikt av vitala funktioner. ANIVA förlag. Svenska Cardiologföreningen och Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. A-HLR. Stiftelsen för HLR 2006.

Övrigt Till terminens kursmoment finns studieanvisningar.

TERMIN 9 Terminen innehåller följande kurs/er Klinisk medicin 4, Lund och Malmö 30 högskolepoäng

Kursplan för Klinisk medicin 4, termin 9, programmet för läkarubildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLM91, LÄMM91 och LÄHM91 Terminsansvarig Lund

Christian Moëll Tel: 046-17 82 95, mobil: 0706-399440 E-post: christian.moell@med.lu.se

Malmö

Martin Stjernquist Tel: 040-33 67 41, mobil: 0705-846885 E-post: martin.stjernquist@med.lu.se

Helsingborg

Claes Ignell Tel: 042- 406 22 13 E-post: claes.ignell@med.lu.se

Momentansvariga Lund Psykiatri

Åsa Westrin Tel: 046-17 38 87 E-post: asa.westrin@med.lu.se

Barn- och ungdomspsykiatri

Maria Råstam Tel: 046-17 44 01 E-post: maria.rastam@med.lu.se

Beroendelära

Agneta Öjehagen Tel: 046-17 38 85 E-post: agneta.ojehagen@med.lu.se

Pediatrik

David Ley Tel: 046-17 84 40 E-post: david.ley@med.lu.se

Obstetrik/gynekologi

Peter Malcus Tel: 046-17 25 09 E-post: peter.malcus@med.lu.se

Momentansvariga Malmö Psykiatri

Mats Lindström Tel: 040-33 72 08 E-post: mats.lindstrom@med.lu.se

Barn- och ungdomspsykiatri

Peik Gustafsson Tel: 046-17 44 36 E-post: peik.gustafsson

Beroendelära

Hanne Tönnesen Tel: 040-33 29 85 E-post: hanne.tonnesen@med.lu.se

Pediatrik

Christian Moell Tel: 046-17 82 95 E-post: christian.moell@med.lu.se Rolf Ljung Tel: 040-33 12 86 E-post: rolf.ljung@med.lu.se

Obstetrik/gynekologi Momentansvariga Helsingborg Psykiatri

Martin Stjernquist Tel: 040-33 67 41, mobilnr: 0705-846885 E-post: martin.stjernquist@med.lu.se Farshid Sheikhvand Tel: 042-406 27 41 E-post: farshid.shejkhvand@med.lu.se

Barn- och ungdomspsykiatri

Elisabeth Sandberg-Kullenberg Tel: 0431-816 58 E-post: elisabet.sandberg-kullenberg@skane.se

Beroendelära

Louise Brådvik Tel: 046-17 49 91 E-post: louise.bradvik@med.lu.se

Pediatrik

Anne Jung Tel: 042-406 19 23 E-post: anne.jung@med.lu.se Mats Leijman Tel: 042-406 32 66 E-post: mats.leijman@med.lu.se

Obstetrik/gynekologi

Kursekretariat, Lund Pediatrik

Obstetrik/gynekologi

Barn- och Ungdomspsykiatri Kurssekretariat, Malmö Obstetrik/gynekologi

Psykiatri

Leif Matthiesen Tel: 042-406 22 30 E-post: leif.matthiesen@skane.se Eva Fredriksson Tel: 046-17 83 46 E-post: eva.fredriksson@med.lu.se Christel Ekstrand Tel: 046-17 25 07 E-post: christel.ekstrand@med.lu.se Viveca Caspersen-Wiklund

Tel: 046-17 44 07 E-post: viveca.caspersen_wiklund@med.lu.se Maria Walles Tel: 040- 33 29 93 E-post: maria.walles@med.lu.se Monica Karlsson Tel: 040-33 77 26 E-post: monica.karlsson@med.lu.se

Barn- och ungdomspsykiatri

Ingrid Thörnerup Tel: 040-33 16 79 E-post: ingrid.thornerup@skane.se

Beroendelära

Eva Skagert Tel: 040-33 29 78 E-post: eva.skagert@med.lu.se

Pediatrik

Johan Agardh Tel: 040-33 16 64 E-post: johan.agardh@med.lu.se

Kurssekretariat Helsingborg

Simon Heissler Tel: 042-406 50 35 E-post: simon.heissler@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2011-05-25 Gäller från ht 2011 Reviderad av programdirektören 2013-04-15 Gäller från ht 2013 30 högskolepoäng (hp)

Nivå A1F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Obstetrik & gynekologi, pediatrik, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, beroendelära Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör termin 9 på läkarutbildning och är obligatorisk. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Svensk- och engelskspråkig kurslitteratur används.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: - redogöra för utredning, värdering av svårighetsgrad, behandling och uppföljning av de sjukdomstillstånd som ingår i kursen - redogöra för preventiva åtgärder vid de sjukdomstillstånd som ingår i kursen - redogöra för principer för remittering till specialiserad vård av de sjukdomstillstånd som ingår i kursen - redogöra för farmakologiska principer för behandling av sjukdomar inom kursens moment. - redogöra för medico-legala aspekter på relevanta delar av kursens moment. - redogöra för och diskutera pre-, per- och postoperativt omhändertagande av patienter - förklara sin blivande yrkesroll ur ett interdisciplinärt och interprofessionellt perspektiv. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: - ta upp anamnes samt genomföra relevant klinisk undersökning av patienter som studenten möter under kursen, speciellt avseende de särskilda behov som finns vid undersökning av barn, gynekologisk/obstetrisk undersökning av kvinnor och undersökning av personer med psykiatriska sjukdomar. - diagnostisera och värdera svårighetsgrad av sjukdomar samt föreslå utredning och behandling av patienter som studenten möter under kursen - dokumentera patientkontakter enligt gällande svensk lagstiftning - utforma adekvata remisser för laboratorie-, bild- och funktionsdiagnostik liksom för interdisciplinär konsultation på patienter som studenten möter under kursen - tillämpa gällande svensk sekretesslagstiftning - samverka och kommunicera med medarbetare, patienter och anhöriga - sammanfatta och förmedla relevant patientinformation till medarbetare, patienter och anhöriga. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: - bemöta och samverka med medarbetare, patienter och anhöriga på ett professionellt sätt - reflektera över sin blivande yrkesroll i relation till etiska frågeställningar med anknytning till omhändertagande vid svår sjukdom och i livets slutskede - självständigt ta ansvar för sitt lärande.

T9 Kursinnehåll Studenten ska under terminen tillägna sig de grundläggande kunskaper och färdigheter beträffande avhandlade sjukdomstillstånd som erfordras inför allmäntjänstgöring. Betydelsen av god patofysiologisk och farmakologisk förståelse för uppkomst, diagnostik och behandling av avhandlade sjukdomstillstånd, liksom av interdisciplinär och interprofessionell samverkan, framhålls. Provmoment Skriftlig tentamen x Obstetrik & gynekologi (4 hp) x Pediatrik (4 hp) x Psykiatri (4 hp) x Barn och ungdomspsykiatri (1 hp) x Beroendelära (1 hp) Kursportfolio x Obstetrik & gynekologi (4 hp) x Pediatrik (4 hp) x Psykiatri (4 hp) x Barn och ungdomspsykiatri (1 hp) x Beroendelära (1 hp) Nivåtentamen (2 hp)

Undervisning och examination Undervisningen omfattar föreläsningar, seminarier, case-undervisning, praktisk färdighetsträning samt individuell och interprofessionell klinisk tjänstgöring under handledning. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examination Vid kursslut examineras teoretiska kunskaper med skriftligt prov (14 hp). Värderingsförmåga, förhållningssätt samt praktiska färdigheter examineras och dokumenteras i en kursportfolio (14 hp), som även omfattar godkänd avdelnings- och mottagningsplacering. Vid kursslut examineras kunskaper och färdigheter som inhämtats under avancerad nivå (och termin 6)i en muntlig patientanknuten tentamen som innefattar sit-in och förhör av flera examinatorer (2 hp). För att få deltaga i denna nivåtentamen krävs godkända tentamina t o m termin 8 och godkända kursmoment/kursportfölj t o m termin 9. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 7 samt genomförd termin 8.

100

Litteratur Senaste upplagan av: Janson, Landgren (red). Gynekologi, Studentlitteratur. Hagberg, Marsal, Westgren (red). Obstetrik, Studentlitteratur. Symonds M. Essential Obstetrics and Gynaecology, Churchill Livingstone. Moëll C, Gustafsson J (red). Pediatrik, Liber. Lindberg T, Lagercrantz H (red). Barnmedicin, Studentlitteratur. Lissauer T, Clayden G. (red). Illustrated Textbook of Paeditrics, Mosby. Herlofson J, Ekselius L, Lundh L-G, Lundin A, Mårtensson B. Psykiatri, Studentlitteratur. Gelder et al. Psychiatry, Oxford University Press. Ottosson J-O. Psykiatri, Liber. Gelder et al. Shorter Oxford Textbook of Psychiatry, Oxford University Press.

Övrigt Till terminens kursmoment finns studieanvisningar

101

T10

TERMIN 10 Terminen innehåller följande kurser: Examensarbete 2 (Avancerad nivå), 30 högskolepoäng

LÄKM01 Examensarbete 2 (Avancerad nivå) Nivåansvarig

Martin Garwicz Tel: 046-222 77 25 E-post: martin.garwicz@med.lu.se

Momentansvarig

Fredrik von Wowern Tel: 040-33 32 07 E-post: fredrik.wowern@med.lu.se

Momentsekretariat

Kerstin Troein Tel: 040- 39 14 00 E-post: kerstin.troein@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2011-09-21 Gäller från vt 2012 Reviderad av programdirektören 2012-10-16 och 2013-01-09 Gäller från ht 2013 Reviderad av NBMFU 2014-04-02, U2014/281 Gäller från ht 2014 30 högskolepoäng (hp)

Nivå A2E

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Individuella studieperioder och examensarbete. Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är obligatorisk och utgör Läkarprogrammets termin 10. Undervisningsspråk Huvudsakligen svenska men engelska används såväl i litteratur som i de skrivna uppsatserna.

102

T10

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Definiera ett vetenskapligt problem med medicinsk relevans och utifrån detta formulera en specifik frågeställning, redogöra för adekvat metodik samt författa en projektplan x Identifiera relevant litteratur samt på ett översiktligt sätt sammanfatta denna x Definiera relevanta etiska problemställningar i relation till projektplanen x Genomföra ett projekt utgående från projektplanen x Självständigt sammanställa och analysera vetenskapliga resultat samt bedöma och kritiskt värdera betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod x Självständigt skriva en uppsats i den vetenskapliga artikelns form x Skriva en populärvetenskaplig sammanfattning som kan förstås av en lekman på svenska x Muntligen, med adekvat audiovisuell utrustning, presentera och diskutera projektet och uppnådda resultat på engelska x Muntligen, med adekvat audiovisuell utrustning, opponera på andra studenters examensarbete på engelska Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Använda medicinska databaser x Muntligt och skriftligt presentera vetenskapligt arbete på engelska x Kritiskt granska och ge konstruktiv återkoppling på vetenskapligt arbete på engelska Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Diskutera etiska aspekter rörande vetenskapliga studier

Kursinnehåll Examensarbetets syfte är att ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden de hyser speciellt intresse för och härigenom ge träning i att söka, kritiskt granska och sammanställa medicinsk och vetenskaplig information från olika källor samt i relevanta fall genom journalgenomgång, registerstudie och/eller experimentellt arbete. Studenten ska formulera en frågeställning och med utgångspunkt från denna utföra ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en meta-analys eller systematisk litteraturöversikt i fall där meta-analys inte är formellt möjlig och presentera det i den vetenskapliga artikelns form. Provmoment Skriftlig redovisning i den vetenskapliga artikelns form, vilken ska presenteras, diskuteras och försvaras muntligt på engelska. Uppsatsen skall skrivas på engelska. En populärvetenskaplig sammanfattning skriven på svenska ska ingå.

Undervisning och examination 1. Undervisning: Genomförande av eget ( dvs arbetet skall vara individuellt och kan ej göras i grupp) vetenskapligt projekt under handledning. Utformning av projektplan som ska godkännas av ansvariga för Individuella Studier och Examensarbete (ISEX) före arbetets start. Arbetet kan genomföras i Sverige eller utomlands. Om arbetet ska genomföras utanför Sverige eller om vetenskaplig kompetens saknas där studien ska utföras måste även handledare utses vid medicinska fakulteten i Lund. 103

T10 2. Examinationsformer: Skriftlig redovisning i form av uppsats skriven på engelska i den medicinska vetenskapliga artikelns form, vilken även ska inkludera en sammanfattning (abstract) på engelska samt en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska. Uppsatsen ska redovisas och försvaras muntligen; därtill ingår även kritisk granskning och opposition på annan students vetenskapliga arbete under redovisningsseminarium samt aktivt deltagande i ytterligare tre redovisningsseminarier. De muntliga delarna av examinationen sker på engelska 3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 7 samt genomförd termin 8 och 9.

Litteratur Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

Övrigt

104

T11

TERMIN 11 Terminen innehåller följande kurser: Breddnings- och fördjupningskurs 1, 7.5 högskolepoäng Breddnings- och fördjupningskurs 2, 7.5 högskolepoäng Individ och samhälle, 15 högskolepoäng

Kursplan för Breddnings- och fördjupningskurs 1, termin 11, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladokkod: LÄKM11

Momentansvarig:

Martin Garwicz Tel: 046-222 77 55 E-post: martin.garwicz@med.lu.se

Terminssekretariat

Kerstin Troein Tel: 040-39 14 00 E-post: kerstin.troein@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2012-05-16 Gäller från ht 2012 7.5 högskolepoäng (hp)

Nivå A1F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Breddning och fördjupning Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är obligatorisk och ges på Läkarprogrammets T11 under terminsvecka 1-5. Den utgör breddning eller fördjupning av temata med anknytning till eller av relevans för läkarutbildningen eller läkaryrket. Inom kursens ramar kan ämnesområdet för teoretisk eller klinisk breddning och fördjupning variera beroende på aktuellt utbud och studentens eget val. Undervisningsspråk I första hand svenska, i andra hand engelska i de fall där svenska inte är möjligt p.g.a. kursens geografiska placering eller motsvarande omständigheter.

105

T11

Mål Kursens övergripande mål är att ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom teoretiska och/eller kliniska områden de hyser speciellt intresse för. Studenterna ska härigenom bredda och/eller fördjupa sin kliniska kompetens och eller få träning i att inhämta, kritiskt granska och sammanställa komplex medicinsk och vetenskaplig information. Breddnings- och fördjupningskursen skall utgöra ett mervärde i läkarutbildningen. Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga, Värderingsförmåga och förhållningssätt De specifika målen avseende kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt beror på det specifika teoretiska och/eller kliniska området som kursen behandlar.

Kursinnehåll Beroende på det specifika breddningsoch fördjupningsområdets natur kan kursen innehålla teoretiska eller kliniska moment. Kursen kan vara förlagd i Sverige eller utomlands. Provmoment Provmoment varierar beroende på det specifika ämnesområdets natur och ska utformas med hänsyn till målen

Undervisning och examination 1. Undervisningsformer varierar beroende på det specifika teoretiska och/eller kliniska området som kursen behandlar. Obligatoriska moment definieras utifrån det specifika områdets natur. 2. Examinationsformer varierar beroende på det specifika teoretiska och/eller kliniska området som kursen behandlar. 3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina och kursmoment t.o.m. termin 7 samt genomförd termin 8 och 9.

Litteratur Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

Övrigt Kursbeskrivning ska finnas.

106

T11

Kursplan för Breddnings- och fördjupningskurs 2, termin 11, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladokkod: LÄKM12

Momentansvarig

Martin Garwicz Tel: 046-222 77 55 E-post: martin.garwicz@med.lu.se

Terminssekretariat

Kerstin Troein Tel: 040-39 14 00 E-post: kerstin.troein@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2012-05-16 Gäller från ht 2012 7.5 högskolepoäng (hp)

Nivå A1F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Breddning och fördjupning Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är obligatorisk och ges på Läkarprogrammets T11 under terminsvecka 6-10. Den utgör breddning eller fördjupning av temata med anknytning till eller av relevans för läkarutbildningen eller läkaryrket. Inom kursens ramar kan ämnesområdet för teoretisk eller klinisk breddning och fördjupning variera beroende på aktuellt Undervisningsspråk I första hand svenska, i andra hand engelska i de fall där svenska inte är möjligt p.g.a. kursens geografiska placering eller motsvarande omständigheter.

T11 Kursinnehåll Beroende på det specifika breddningsoch fördjupningsområdets natur kan kursen innehålla teoretiska eller kliniska moment. Kursen kan vara förlagd i Sverige eller utomlands. Provmoment Provmoment varierar beroende på det specifika ämnesområdets natur och ska utformas med hänsyn till målen

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina och kursmoment t.o.m. termin 7 samt genomförd termin 8 och 9.

Litteratur Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

Övrigt Kursbeskrivning ska finnas.

108

T11

Kursplan för Individ och samhälle, termin 11, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladokkod: LÄKM13

Terminsansvariga

Patrik Midlöv Tel: 0705-37 83 45 E-post: patrik.midlov@med.lu.se Anders Beckman Tel: 040-39 13 61 E-post: anders.beckman@med.lu.se

Terminssekretariat

Kerstin Troein Tel: 040-39 14 00 E-post: kerstin.troein@med.lu.se

Momentansvariga Allmänmedicin

Patrik Midlöv Tel och e-post se ovan Anders Beckman Tel och e-post se ovan

Rättsmedicin

Peter Krantz Tel: 046-33 39 10 E-post: peter.krantz@rmv.se

Arbets- och miljömedicin

Catarina Nordander Tel: 046-17 31 68 E-post: catarina.nordander@med.lu.se

Geriatrik

Sölve Elmståhl Tel: 040-39 13 20 E-post: solve.elmstahl@med.lu.se

Fastställd av NBMFU 2012-03-28 Gäller från ht 2012 15 högskolepoäng (hp)

Nivå A1F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, rättsmedicin, geriatrik, ledarskap och organisation.

109

T11

Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är en obligatorisk del av läkarprogrammet vid Lunds universitet och utgör sista halvan av termin elva. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Mål Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x redogöra för omhändertagande, utredningsgång och handläggning av ett patientmaterial utifrån ett allmänmedicinskt perspektiv. x redogöra för arbets- och miljömässiga faktorer med betydelse för sjukdom och hälsa. x redogöra för det normala åldrandet avseende organ och deras funktion. x redogöra för specifika geriatriska aspekter på vanliga kroniska sjukdomar, palliation samt handläggning av multisjuka. x redogöra för skadors uppkomstsätt och karakteristika som underlag för rättslig bedömning. x redogöra för relevanta regler och lagar inom hälso- och sjukvård, arbetsmiljö och försäkringsmedicin. x beskriva sjukvårdens principiella organisation. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x i sin helhet självständigt handlägga enklare allmänmedicinska konsultationer, inkluderat relevanta undersökningar såväl ur hälso- som sjukdomsperspektiv. Handläggandet innefattar hänsynstagande till relevanta dokumentationskrav och intygsskrivande, inkluderande underlag för rättslig bedömning. x självständigt handlägga dödsfall. x leda arbete utifrån gruppdeltagares likheter och olikheter. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska såväl ur ett individ- som ett samhällsperspektiv kunna: • bemöta patienter, anhöriga och medarbetare på ett professionellt sätt, • analysera och resonera kring etiska frågeställningar vid hälsa, sjukdom och behandling inkluderat palliativ vård • analysera och resonera kring ledarskap och samarbete • analysera sina starka och svaga sidor i konsultationen, särskilt vilka områden som behöver utvecklas ytterligare samt hur denna utveckling kan ske. • självständigt ta ansvar för sin egen utbildning genom att bedöma sitt lärande och reflektera över hur ytterligare utveckling kan ske.

110

T11

Kursinnehåll Kursen innefattar de grundläggande och avancerade kunskaper och färdigheter inom allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, rättsmedicin, geriatrik, ledarskap och organisation som behövs för att kunna påbörja allmäntjänstgöring. Provmoment Skriftlig tentamen, 10 hp Portfolio, 5 hp

Undervisning och examination Kursen alternerar mellan klinisk praktik på vårdcentral och teoretiska moment varannan vecka. Praktik på vårdcentral omfattar 15 dagar med individuell handledning och feedback. Den teoretiska undervisningen sker huvudsakligen i seminarieform, bland annat med stöd av studentaktiverande arbetsformer som casemetodik, kompletterat med föreläsningar och självstudier. Vårdcentralspraktik, konsultationsmetodikseminarier och ledarskapsmoment är obligatoriska. All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examinationens omfattning och uppläggning Vid kursslut examineras teoretiska kunskaper med skriftligt prov (10hp). Värderingsförmåga, förhållningssätt samt praktiska färdigheter (5hp) examineras och dokumenteras i en sammanlagd kursportfolio. I kursportfolion ingår även uppnådda färdigheter och förmågor under vårdcentralsplacering. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina och kursmoment t o m termin 7 samt genomförd termin 8 och 9.

Litteratur Förtecknas i särskild lista.

Övrigt Utöver kursplanen finns studieanvisningar.

: 111

Ă&#x2013;vriga kursplaner

Kompletterande tillfällig kursplan KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2010-02-03 Gäller från vt 2010

LÄLA62 och LÄMA62 Gastroenterologi och nefrologi 7,5 högskolepoäng (hp)

Nivå G2F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Nefrologi och gastroenterologi Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör del av termin 6 på läkarutbildningen och är obligatorisk för de studenter som övergår till utbildningsplan 2007. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna - redogöra för utredning, värdering av svårighetsgrad och behandling av njursjukdom och gastroenterologisk sjukdom, - redogöra för preventionens betydelse för att förhindra insjuknande i de sjukdomar som ingår i de olika momenten på kursen, - redogöra för principer för remittering till specialiserad vård vid sjukdomar inom områdena nefrologi och gastroenterologi, - förklara övergripande principer för farmakologiska behandlingar inom kursens moment, och - redogöra för samband mellan läkemedelsdosering och nedsatt lever- och njurfunktion. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna - diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt initiera utredning och behandling vid njursjukdomar och gastroenterologiska sjukdomar,

112

- ta upp anamnes samt genomföra en relevant kroppsundersökning (status) på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen, - dokumentera patientkontakt enligt gällande lagstiftning, - skriva remisser till laboratorier, bild- och funktionsdiagnostik och konsulter på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen, - tolka resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar såsom blodtryck, samt förklara innebörden för patienten, - tolka utlåtande från endoskopier och bilddiagnostik samt förklara innebörden för patienten, - bedöma fynd i urinsediment, - sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor, och - tillämpa basala hygienrutiner inom vården. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna - bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt, - identifiera etiska frågeställningar vid svår sjukdom, - samarbeta och kommunicera med personal av alla kategorier, och andra instanser inom vård och omsorg, och - självständigt ta ansvar för sin egen utbildning.

Kursinnehåll Kursen innefattar de grundläggande kunskaperna och färdigheterna inom nefrologi och gastroenterologi, som behövs för att kunna fullgöra allmäntjänstgöring. På relevanta moment avhandlas även farmakologi och bild- och funktionsdiagnostik. Provmoment Skriftlig tentamen (2 hp) Praktiskt prov (2 hp) Kursportfolio (3,5 hp)

Undervisning och examination Undervisning på kursen utgörs dels av teoretisk utbildning i form av föreläsningar och case och dels av gruppövningar inkluderande undervisningsmottagning, patientdemonstration, case-seminarier samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även avdelningstjänstgöring samt demonstration inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik, klinisk fysiologi, bakteriologi, klinisk immunologi, virologi, klinisk kemi). All schemalagd undervisning utom katedrala föreläsningar är obligatorisk. Examination Vid kursslut examineras praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen (2 hp), och teoretiska kunskaper med skriftligt prov (2 hp). Kursportfolio (3,5 hp) dokumenterar genomförda praktiska moment under kursen. Godkänd kursportfolio fordras för att få genomgå OSCE-tentamen. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning.

113

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina t o m termin 4, godkända kursmoment/portfölj samt godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5.

Litteratur Förtecknas i särskild lista.

Övrigt Utöver kursplanen finns studieanvisning och betygskriterier.

114

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2007-11-22 Gäller från ht 2007

Ladokkod: VMFB21

Frivillig fördjupningsstudie G15

15 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Frivillig fördjupning i medicinskt ämne Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är fristående från programmet för läkarutbildning och kan påbörjas och genomföras när som helst under eller efter läkarutbildningen. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen vid den institution där arbetet ska utföras eller till av institutionsstyrelsen utsedd person. Undervisningsspråk Huvudsakligen svenska men engelska används såväl i litteratur som i de skrivna uppsatserna.

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x x x x x

Definiera ett vetenskapligt problem med utgångspunkt från relevant litteratur Formulera en specifik frågeställning med utgångspunkt från problemet Identifiera adekvata vetenskaplig metodik med utgångspunkt från frågeställningen Författa en projektplan med utgångspunkt från den vetenskapliga metodiken Sammanställa vetenskapliga resultat i form av en vetenskaplig artikel

Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Använda medicinska databaser för att söka litteratur x Muntligt presentera vetenskapligt arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: Diskutera etiska aspekter rörande vetenskapliga studier.

115

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2007-11-22 Gäller från ht 2007

Kursinnehåll Handledare och student kommer gemensamt överens om fördjupningsarbetets syfte, omfattning och uppläggning. Examensarbetets ska ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden de hyser speciellt intresse för och härigenom ge träning i att söka, kritiskt granska och sammanställa medicinsk och vetenskaplig information från olika källor samt i relevanta fall genom journalgenomgång och/eller experimentellt arbete. Under perioden ska studenten formulera en frågeställning och med utgångspunkt från denna utföra ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en litteraturstudie och presentera det i den vetenskapliga artikelns form. Provmoment Skriftlig redovisning (vetenskaplig artikel), vilken ska redovisas och försvaras muntligt.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Påbörjade studier på läkarprogrammet.

Litteratur Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

116

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2007-11-22 Gäller från ht 2007

Ladokkod: VMFB22

Frivillig fördjupningsstudie G30

30 högskolepoäng (hp)

Nivå G

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Definiera ett vetenskapligt problem med utgångspunkt från relevant litteratur x Formulera en specifik frågeställning med utgångspunkt från problemet x Identifiera adekvata vetenskaplig metodik med utgångspunkt från frågeställningen x Författa en projektplan med utgångspunkt från den vetenskapliga metodiken x Sammanställa vetenskapliga resultat i form av en vetenskaplig artikel Färdighet och förmåga x Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Använda medicinska databaser för att söka litteratur x Muntligt presentera vetenskapligt arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: Diskutera etiska aspekter rörande vetenskapliga studier.

117

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2007-11-22 Gäller från ht 2007

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Påbörjade studier på läkarprogrammet.

Litteratur Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

118

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2011-03-30 Gäller från vt 2011

Ladokkod: VMFN31

Frivillig fördjupningsstudie Avancerad nivå

30 högskolepoäng (hp)

Nivå A1N

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Frivillig fördjupning i medicinskt ämne Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen är fristående från programmet för läkarutbildning och kan påbörjas och genomföras när som helst efter att studenten har godkända tentamina samt godkända kursmoment/portfölj till och med termin 6 (grundnivå) på läkarprogrammet. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen vid den institution där arbetet ska utföras eller till av institutionsstyrelsen utsedd person. Undervisningsspråk Huvudsakligen svenska men engelska används såväl i litteratur som i de skrivna uppsatserna.

Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x Använda medicinska databaser för att söka litteratur x Muntligen, med adekvat audiovisuell utrustning, presentera och diskutera projektet och uppnådda resultat.

119

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2011-03-30 Gäller från vt 2011 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: Diskutera etiska aspekter rörande vetenskapliga studier.

Kursinnehåll Handledare och student kommer gemensamt överens om fördjupningsarbetets syfte, omfattning och uppläggning. Arbetet ska ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden de hyser speciellt intresse för och härigenom ge träning i att söka, kritiskt granska och sammanställa medicinsk och vetenskaplig information från olika källor samt i relevanta fall genom journalgenomgång och/eller experimentellt arbete. Under perioden ska studenten formulera en frågeställning och med utgångspunkt från denna utföra ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en litteraturstudie och presentera det i den vetenskapliga artikelns form. Provmoment Skriftlig redovisning i den vetenskapliga artikelns form, vilken ska presenteras, diskuteras och försvaras muntligt. I regel bör uppsatsen skrivas på engelska, men svenska kan användas efter överenskommelse med handledaren. En populärvetenskaplig sammanfattning skriven på svenska ska ingå.

Undervisning och examination 1. Undervisning: Genomförande av eget vetenskapligt projekt under handledning. Arbetet kan genomföras vid institutioner eller kliniker i Sverige eller utomlands. I det senare fallet ska handledare och examinator i förväg utses vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och handledaren ska ha godkänt planen för fördjupningsstudierna före avresa. Om uppsatsen planeras att skrivas på svenska ska detta motiveras i projektplanen. Om projektet är tänkt att tillgodoräknas som examensarbete på avancerad nivå (30 hp), ska projektplanen även godkännas av momentansvarig för examensarbetena innan arbetet påbörjas. I dylika fall ska kursen genomföras som en 20 veckor lång sammanhållen sådan och arbetet ska utföras på heltid, med uppehåll från ordinarie studier. För att kursen ska kunna tillgodoräknas som examensarbete på avancerad nivå måste kursen kompletteras med muntlig opposition på andra studenters examensarbete enligt målen för ordinarie examensarbete. Beslut om tillgodoräknande sker efter särskild ansökan, när kursen är examinerad med godkänt resultat. 2. Examinationsformer: Skriftlig redovisning i form av uppsats skriven i den medicinska vetenskapliga artikelns form. Uppsatsen ska presenteras, diskuteras och försvaras muntligt och examineras av en i förväg utsedd examinator. 3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar.

Betyg 120

KURSPLAN Fastställd av NBMFU 2011-03-30 Gäller från vt 2011 Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Godkända tentamina samt godkända kursmoment/portfölj till och med termin 6 på läkarprogrammet.

Litteratur Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

121

KURSPLAN

Diarienummer U 2014/287

Fastställd av NBMFU 2014-05-07 Gäller från höstterminen 2014

Ladokkod: VMFN22

Kliniska Placeringar

Clinical Placements 12 högskolepoäng (hp)

Nivå A1F

Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin

Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen ges som fristående kurs för inresande studenter.

Undervisningsspråk Svenska eller engelska

Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x redogöra för patofysiologiska mekanismer, symtom, utredning och behandling av vanliga sjukdomstillstånd inom verksamheten där kursen är förlagd.

Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: x genomföra kroppsundersökning av patient med inriktning på de sjukdomstillstånd som är relevanta för den kliniska placeringen x kunna tillämpa hygienrutiner inom vården x visa upp ett professionellt och respektfullt bemötande av patient.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna:: x reflektera över den framtida yrkesrollen med utgångspunkt i erfarenheter från kursen.

Kursinnehåll Kliniska placeringar inom valt ämne på vårdavdelning, mottagning och/eller operationsavdelning. Delmomenten 1 och 2 måste förläggas på olika kliniska verksamheter Teoretiska studier med fokus på kliniskt område där placeringen sker

122

Provmoment och poäng Muntlig examination på basis av loggboksanteckningar Delexamination kliniskt projekt 1. 6 hp Delexamination kliniskt projekt 2. 6 hp

Kursens genomförande 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Placeringsschema ska vara fastställt innan start av placering Klinisk praktik under handledning – obligatoriskt Studenten för loggbok avseende ronder, falldiskussioner, operationer Teoretiska studier motsvarande ca 2 timmar per dag i samband med kursstart avtalas lämplig litteratur med handledare Veckovis genomgång och feedback med handledare Delta i diskussionsutbyte internationalisering av vård i världen med läkarstudenter vid LU

Kursens examination Vid slut av respektive delmoment examineras teoretiska kunskaper och praktisk tjänstgöring med muntlig examination på basis av loggboksanteckningar Examination av kursen kan ske i förtid om studenten beroende på bristande kunskaper och färdigheter begår allvarliga misstag på praktikplatsen. För student som blir underkänd vid förtida examination skall en individuell plan upprättas. De brister som uppdagats skall förtecknas, det stöd som studenten kan få beskrivas och tidpunkter för examination och eventuell omexamination anges. Först när studenten visat att bristerna är åtgärdade kan praktiken återupptas.

Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Förkunskapskrav Sistaårsstudier på läkarprogram vid utländskt universitet eller minst en avklarad klinisk basplacering i det för placeringen relevanta ämnet. Grundläggande kunskaper i klinisk undersökning av patient. Kunskaper i engelska motsvarande Engelska B.

Övrigt Kursen ersätter VMFN19 Kliniska Placeringar. Kursen är nu uppdelad i två delmoment om en månads placering inom olika kliniska områden.

Anteckningar ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

L채karutbildningen 2014

Tryckt hos Media-Tryck, Lunds universitet, oktober 2014 | Omslagsfoto: Mikael Risedal

L채karutbildningen 2014 Medicinska Fakulteten | Lunds universitet

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se