Tandreglering, smärta och livskvalitet foto: aleksandargeorgiev
/ istock
Hur påverkas ungdomars livskvalitet under tandreglering och efter det att tandställningen plockats bort? Och hur kan man förebygga vanligt förekommande bieffekter som karies under behandlingen? Vetenskap & hälsa har träffat forskare från Malmö universitet som undersöker detta.
Ortodonti, eller tandreglering, har funnits som specialitet sedan slutet av 1800-talet och det finns även beskrivningar från romartiden om hur en man vid namn Aulus Cornelius Celsus försökte räta ut tänder. Idag har mer än varje fjärde person genomgått tandreglering. I en klinisk multicenterstudie undersöker Liselotte Paulsson och hennes kollegor hur ungdomar i 12 till 17-årsåldern uppliselotte paulsson 22
lever att livskvaliteten påverkas av tandreglering. Genom enkäter har forskarna följt patienterna både under och efter behandlingen. Preliminära resultat visar att ungdomarna under tiden de har tandställning får en försämrad munhälsorelaterad livskvalitet. Efter att tandregleringen är färdig förbättras denna, särskilt hos flickor. Forskarna jämför också hur två olika tandregleringstekniker påverkar tandrötterna. – Idag kontrolleras patientens tandrötter under pågående tandreglering för att se om de påverkas negativt av behandlingen. Detta görs med röntgen, men vi vill
se om det verkligen finns evidens för att detta behövs. När vi granskat litteraturen visar det sig att den inte är så vetenskapligt underbyggt. Här behövs mer evidens, säger Liselotte Paulsson, tandläkare och forskare vid Malmö universitet. Forskarna undersökte också skillnaden i smärta mellan två olika tekniker
FAKTA KRITKARIES Är första stadiet av karies och påverkar bara tandens emalj som blir vitare än övriga tanden och därför kallas kritkares. Kan ibland läka ut av sig självt.
