Litar patienten på doktor dator?

Med nyfiken misstro. Så kan patienternas inställning till användandet av artificiell intelligens inom bilddiagnostiken beskrivas. Studierna på området är än så länge få men inom bröstcancerforskningen i Skåne finns idéer på att titta närmare på frågor som rör inställning och behov av information bland patienterna.

Det bedrivs mycket forskning kring hur artificiell intelligens (AI) kan användas i sjukvården. Anetta Bolejko, röntgensjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, tycker att forskningen framöver även behöver omfatta frågor som rör patienternas inställning och informationsbehov kring användningen av AI inom vården. – Det behövs fler frågeställningar samt fler och större studier, både nationellt och globalt. Vi kan få fram viktig kunskap om acceptans, inställning och informationsbehov bland patienterna genom till exempel intervjustudier, diskussioner i fokusgrupper och enkätundersökningar. Det är en viktig del i utvärderingen av ett AI-system, säger Anetta Bolejko.

I sin egen forskning inom bilddiagnostik fokuserar Anetta Bolejko på individens perspektiv i hälsokontroller, upplevelser av undersökningar och kontakten med vårdpersonal. – Inom bröstcancerområdet diskuterar vi att utveckla studier som även undersöker patienternas inställning till användandet av artificiell intelligens inom bilddiagnostiken, säger Anetta Bolejko.

Misstro och oro

Och studier om individens inställning till att använda AI i bröstcancer- och annan cancerdiagnostik behövs. Av de få studier som gjorts inom bilddiagnostik i Sverige, Nederländerna, Kanada och England sticker dock en del inställningar och frågor ut. Patienterna ger i studierna till exempel uttryck för en viss misstro mot AI.

– I studierna pratar patienterna om rädslan för det okända.

– I fall där en radiolog och ett AI-system gör olika bedömningar föredrar patienterna i en majoritet av fallen radiologens bedömning, trots att man vet att radiologen också kan göra fel. Man ser helst att AI fungerar som stöd åt radiologen, inte som ett självständigt system där ingen människa är en del i slutresultatet.

Ett skäl till misstron kan vara att det saknas kunskap om hur AI kan användas och vilken roll ett AI-system kan ha i vården. I studierna lyfts behovet av information fram. – I studierna pratar patienterna om rädslan för det okända. Patienternas inställning till AI hänger ihop med vilken kunskap de har och informationskällorna så här långt är oftast media och sociala medier. Vi inom sjukvården behöver fundera på hur vi bäst informerar om AI, hur det fungerar och vad det är tänkt att användas till, för att ge patienterna möjlighet till en välgrundad inställning.

I studierna framkommer även en oro för att användningen av AI kan väntas öka på bekostnad av kontakten med vårdper-