2 minute read

Nystart för Sjöfartsmuseet

Next Article
SJÖSÄTT RÄTT

SJÖSÄTT RÄTT

DET HAR GÅTT fyra långa år sedan Sjöfartsmuseet akvariet som först stod färdigt 1933 stängde sina portar. Den 10 december 2022 öppnades det 90 år gamla museet igen efter en ombyggnation.

De nya lokalerna har fått en helt ny och rymlig entréhall med många sociala ytor som ett café och ett nytt stort akvarium på bottenplan.

Advertisement

– Det är fantastiskt att ha fått öppna igen. Jag började 2017 så jag fick ganska omgående börja arbeta med att avveckla och montera ner utställningar. Nu har vi fått bygga upp igen – vi hade en lång planeringsperiod men bara sju månader på oss att bygga upp alla utställningar så det har varit intensivt, säger Carina Sjöholm som är museichef.

De sex nya utställningar som har byggts upp på museet som behandlar frågor om hur haven och människors relation med varandra ser ut och Göteborgs varvshistoria.

I det nya akvariet som befinner längst ner på museet frodas levande korallrev och sjöhästar tillsammans med och krabbor. Det ska även komma hajar till akvariet framöver.

– Både fiskar och koraller måste långsamt hinna anpassa sig vid sin livsmiljö och vi vill ha koll på att de trivs i sin omgivning – vi introducerar nya arter lite allt eftersom så de hinner vänja sig, säger Carina Sjöholm.

Vattenmiljön hann precis anpassa sig efter fiskarnas förutsättningar innan öppning så de kunde flytta in i sina akvarier lagom till att besökarna var på plats.

– Vi har fått lära oss mycket under den här resan, allt från hur man upphandlar akvarierutor på en internationell marknad till att kunna fördjupa oss i våra samlingar under den tid då vi har hållit stängt.

Det finns också ett forskningslabb för besökare – Ocean lab som även skolklasser kommer att kunna besöka och ha som ett klassrum. Museet bedriver också egen forskning bakom kulisserna där korallerna är en del av forskningsarbetet.

EN TEMPORÄR FOTOUTSTÄLLNING Arven efter varven visar bilder av 27 personer som har arbetat på varven och som berättar sina historier.

Det finns också två nya utrymmen högst upp i huset som är byggda för barn. Utställningen Knattegatt vänder sig till barn mellan 0-3 år och är utformad av studenter på HDK och det finns bland annat en bläckfisk som barnen kan gömma sig i.

Den andra utställningen Stora blå vänder sig till lite äldre barn mellan 4-10 år och tanken är att de ska kunna utforska och lära sig mer om havet genom lek och det finns också en läshörna.

I den nya basutställningen Hav av historier samlas berättelser om olika människor som under olika tider av historien befunnit sig eller påverkats av havet.

Karl Hellervik har arbetat på Sjöfartsmuseet sedan 2001 och säger att det har varit många turer fram och tillbaka sedan han började. Han berättar om alla livsöden som samlats i utställningen.

– Vissa har överlevt allt och lite till på haven medan vissa snabbt fallit offer för världshaven och försvunnit. Vi kan inte berätta om allt och alla men vi vill samla en blandning av berättelser och människoöden som kan ge en större bild av människans relation till havet.

UTSTÄLLNINGEN LÖPER UNDER 400 år och målsättningen har varit att den inte bara ska handla om båtar, rederier och sjökaptener och andra sjömän utan även passagerare och de som har jobbat med passagerarna ska få komma till tals.

– Vi vet ofta mycket om vad som skedde till havs men det människor mest sett fram emot när de begett sig ut på haven är ju att komma i land. Vi har därför också försökt fånga berättelser om vad som hänt på land i olika hamnar men det finns mycket mindre bevarat och omskrivet om händelserna på land.

De båda tycker att det är kul att besökarna är på plats igen – men de har också blivit lite överrumplade av att öppna upp verksamheten efter att den har varit stängd i så många år.

– Förr hade vi kanske 1000 besökare per dag men nu har det varit omkring 3000 och i mellandagarna var det verkligen fullt av människor här. Det är kul att lokalen fylls av liv igen och att vi får visa upp våra samlingar, säger Karl Hellervik.

TEXT: JOHANNA ANDERSSON HJERPE

This article is from: