Byggplats Sundsvall & Timrå nr 2 2021 by MediaInvest i Timrå AB

BYGGPLATS n n n 2-2021

SUNDSVALL & TIMRÅ

Sundsvallsregionen laddar för etablering Nya E14 snabbar på pendlingen

Nu får vi fler gröna miljöer

Logistikparken börjar ta form

• Trasigt • Inte snöröjt • Påkört • Felparkerat • Nedskräpat • Osandat

Hjälp oss och felanmäl när du ser något som är:

Trasigt Trasigt Påkört Påkört Nedskräpat Nedskräpat

Intesnöröjt snöröjt •• Inte Felparkerat •• Felparkerat Osandat •• Osandat

Felanmäl problem Felanmäl problemoch ochbrister brister längs gator gatoroch ochvägar vägarhär: här: www.sundsvall.se/felanmal www.sundsvall.se/felanmal Felanmäl här här Felanmäl

Ladda ner felanmälan som app Ladda ner felanmälan som app

www.sundsvall.se/felanmal

•• • •

Felanmäl problem och brister längs gator och vägar här:

Hjälp ochfelanmäl felanmäl Hjälp oss oss och när någotsom somär: är: när du ser något

Har du Sundsvalls kaxigaste kök? Just nu letar vi storslagen arkitektur, unik design och kreativ inredning – där du bor. Läs mer och tävla med ditt hem på svenskfast.se/grandtinydesign

SUNDSVALL | RÅDHUSGATAN 25 | TEL 060-16 60 70 | SVENSKFAST.SE/SUNDSVALL

SWECON I SUNDSVALL

Vi tar hand om din volvo

”Kompakt” är nästan ett för långt ord för att beskriva nya EWR130E ovan. Den är så slimmad att den bakre svängradien, på bara 1,55 m, och den främre, på bara 1,81 m, ger den kortaste och branschledande svängradien i 13-tonsklassen. Är du intresserad av en ny Volvo, eller behöver du reservdelar eller support för din äldre maskin, så finns Swecon i Sundsvall där för dig! Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Sundsvall: 010 - 556 16 60 www.swecon.se

Mer information på www.swecon.se

SUNDSVALL-EWR130E-195x125-2005.indd 1

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 3 2021-04-27 16:42:27

Vi välkomnar en skön dos framtidstro I detta nummer I början av juli i år sipprade nyheten ut att batteritillverkaren Northvolt i samarbete med Volvo Cars söker plats för en ny fabrik. Det blir Northvolts andra anläggning, den första i Skellefteå står inom kort redo för att producera de första batterierna för elbilar. När det också stod klart att Sundsvallsregionen är långt framme i racet om att få den nya etableringen, då var det som att en kraftig vitamininjektion skjutits in i pulsådern som binder samman kommunerna vilka ingår i nämnda region. Sundsvall och Timrå agerar draglok i just det här fallet, och en arbetsgrupp gör allt som går för att övertyga batterijätten att det är just här som de bästa förutsättningarna för produktion finns. Framtidstro började bubbla bland medborgare och ute bland små och stora företag. Upp mot 3 000 personer kan få jobb i en fabrik av den typen, och inräknat den utbyggnad av samhällsservice som krävs och behov av tjänsteleverantörer stiger den siffran till upp mot 10 000 nya arbetstillfällen. För oss som producerat material till den här tidningen, går det inte att ta miste på att det hänt något avgörande i regionen. Många vi träffat och intervjuat är påtagligt optimistiska och känner stolthet över att vi har så mycket att erbjuda. När den här tidningen går på tryck är vi med i slutspurten om etableringen. Vid utgivning har kanske ett beslut redan kommit. Blev det ett ja, då firar vi. Är det någon annan som drar vinstlotten, då vet vi att andra stora företag med liknande behov som Northvolt också överväger etablering här och att vi fortsätter samverka med nya mål i sikte.

Anders & Katarina Lövgren, Heja Sundsvall

BYGGPLATS N VA

ENMÄRK

E T

byggplatssundsvall.se

Byggplats Sundsvall Timrå ges ut av Heja Sundsvall och Mediainvest i samarbete med Trafikverket, Sundsvalls kommun, Mitthem, MittSverige Vatten & Avfall, SKIFU, Sundsvall Logistikpark, Sundsvall Energi och Timrå kommun. Byggplats Sundsvall delas ut till alla hushåll i Sundsvalls och Timrå kommun och sprids via tidningens samarbetspartners. Upplaga: 58 000 ex Tryck: V-tab

Trycksak 1234 5678

4 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

8 De kämpar för ett extra festligt 2022 10 Efterlängtad upprustning av 86:an 12 Argumenten som ska locka industrijättarna 18 Djuren tar sig säkert över E4 20 Bikupor ger både honung och en grönare stad 22 En tur på Returen på berget 24 Notiser 26 Vi bygger Bottenvikens bästa hamn 28 Här tar logistikparken form 30 Resecentrum - ”Får en känsla av en lite större stad”

32 Nya E14 knyter samman kommunens orter 34 Mitthem bygger för social hållbarhet 36 Solhöjden - en plats för det enkla livet 38 Nu får barnen säga sitt 40 Rusning för att få klimatsmart fjärrkyla 42 Notiser 44 Allieros kvarter ska byggas med stor variation 46 Nu ska Nyhamns gifter bort 48 Byggplock 50 Sundsvallsregionen kan bli navet för grön omställning

52 Arkitekttävling avgör viktig del av nya bangården 54 Smarta vattenmätare håller koll på din förbrukning 56 Gästkrönika Eric Norra Norin 57 Bergsgatan får farthinder som bjuder på ett gupp 58 TÄVLING! - Vinn övernattning på Hotel Knaust

Distribution: SDR Redaktion: Heja Sundsvall, Storgatan 29, 852 30 Sundsvall. Layout: Johanna Karlsson, JKK Design. Annonser: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå. Tel: 060-57 21 50. Omslagsbild: Katarina Lövgren

Mer djup och mer yta

Den nya containerhamnen som byggs vid terminalen i Sundsvall gör att SCA Logistics kommer att kunna ta emot större fartyg. Gods fraktas i allt högre utsträckning i container, över hela världen. För att möta den efterfrågan bygger SCA en ny containerhamn vid terminalen i Tunadalshamnen. Det skapar nya möjligheter för framtiden, både på land och på vatten.

SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA

www.sca.com

Arbete pågår!

BIRSTA

NYA VILLAOMRÅDEN Ett nytt bostadsområde i västra Granloholm planeras för såväl villor och radhus som flerfamiljshus. Även i Sibirien planeras för nya villatomter.

Häng med när nästan hela Sundsvall bygger om. Investeringar för miljarder är på gång under de närmaste åren. Här är några av de viktigaste projekten.

BYHÖJDEN Två bostadshus står redan på plats och nu byggs ytterligare tre i området.

Vill du veta mer om alla projekt? Läs mer på sundsvallväxer.se

PARKLYFT Det gröna stråket längs Selångersån rustas när Badhusparken återställs.

BOSVEDJAN

GRANLOHOLM

NORRA KAJEN En av Sundsvalls nya stadsdelar växer fram längs Norra kajen.

ALLIERO. Bostadskvarter som liknar stenstadens planeras i området längs Universitetsallén.

BERGSÅKER

SELÅNGERSÅN Kajerna längs Selångersån ska fortsätta att rustas upp.

UNIVERSITETET En ny stadsdel för studenterna växer fram vid universitetet.

NORRMALM Utbyggnad av ett centralt fjärrkylanät pågår. Det nya hotellet var först att koppla in sig.

CYKE Nya g läggs Långg

SKÖNSBERG

HAGA

VÄSTERMALM

Nya stadsdelar

NACKSTA

SÖDERMALM

Trafik, väg & järnväg SIDSJÖN

ÖSTERMALM

Bostäder Skola & omsorg Detaljplaner Grönområden, fritid & miljö 6 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

SKÖNSMON

FINNKAJEN På Finnkajen planeras ett hotell. HÅLLPLATS STENSTAN Stadstrafiken flyttar närmare stenstan med nya hållplatser för bussresenärerna i Esplanaden.

SKÖN

MALAND En viktig länk för godstrafiken byggs i form av ett nytt spår för järnvägen.

TUNADAL

PETERSVIK Bygget av logistikparken är igång. Här skapas en miljöcertifierad kombiterminal och en ny containerhamn. ALNÖ

ELSATSNING gång- och cykelstråk ans, Bland annat längs Östra gatan och Dalgatan.

CENTRALSTATIONEN Trafikverket planerar för ett nytt stort projekt med nya perronger och trafiksäker gångpassage.

RESECENTRUM Området runt centralstationen förvandlas till ett modernt resecentrum.

ROSENBORG Rosenborgskajen rustas upp vilket möjliggör ytterligare ett attraktivt promenadstråk med havskontakt. Dessutom planeras för bostäder i en framtida stadsdel.

DUBBELSPÅR Utbyggnaden av dubbelspåret mellan Njurundabommen och Nolby står klart 2021. Nu planeras även för nästa etapp in till Sundsvalls central.

NJURUNDA Jätteprojektet att ansluta stora delar av Njurundakusten till kommunalt vatten och avlopp har börjat.

NJURUNDA Under december blir det premiär att åka tåg från Njurunda Resecentrum.

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 7

n n n FRAMTID Styrelsen i Stadsutveckling i Sundsvall AB: Jane Bredberg, Sofie Stark, Anna Söderström, Peter Gotthardsson, Jonas Walker och Jonas Albecker.

De kämpar för ett extra festligt 2022

Text och foto: Anders Lövgren

ör att uppnå utmärkelsen samlar vi många goda krafter och arbetar målmedvetet för att åstadkomma något vi alla kan vara stolta över och som kan göra Sundsvall till en ännu bättre stad att bo, leva och verka i, säger Jonas Albecker, vd, Stadsutveckling i Sundsvall. Utmärkelsen Årets stadskärna har inte delats ut vare sig 2020 eller 2021 på grund av pandemin. 2022 är det dock upp till kamp för Sundsvall som

8 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

hade målet att vinna titeln 2021 och med detta toppa firandet av 400-årsjubileumet, ett evenemang som även det flyttats fram. På bilden har vi samlat styrelsen för Stadsutveckling i Sundsvall, personer som alla i sina olika roller kämpar för att utveckla stadskärnan. Vi ställde några frågor till dem.

• Vad kan fälla avgörandet till Sundsvalls fördel när vinnaren i Årets stadskärna ska utses? – Sundsvalls stenstad har i grunden så fina kvalitéer och ett fantastiskt utbud. Det jag tror kan fälla avgörandet är hur vi starkt vi kraftsamlat tillsammans de senaste åren för att lyfta det ännu mer, säger Jonas Walker, kommundirektör, Sundsvalls kommun.

Hur unik är egentligen Stenstan? – Stenstan är enastående vacker. Stadens historia ekar mellan husen, man ser stadens tidigare puls i hantver-

ken i de sensationella och enastående huskroppar som reser sig mellan stadens två berg. Här finns närheten till skog och hav som knyter an oss som en värmande famn, säger Jane Bredberg, Stenstan.

• Önska fritt – vad står högst på önskelistan i Stenstan? – För att ännu fler ska ges möjlighet att besöka vår fina stenstad står en stor centralt belägen konferensanläggning med kapacitet att ta emot även riktigt stora internationella konferenser, upp till 2 000 sittande, mycket högt på önskelistan. En sådan anläggning skulle med säkerhet även tillföra besöksnäringen i våra närmaste regioner en hel del möjligheter, säger Peter Gotthardsson, Lilium.

• Vilken detalj är du mest stolt över i Stenstan? – Den detaljen i Stenstan som jag är mest stolt över, måste vara arkitekturen.

Sundsvall är en av kandidaterna till att vinna utmärkelsen Årets stadskärna 2022. Ett intensivt arbete pågår för att vässa argumenten som ska få juryn på fall.

FAKTA n Stadsutveckling i Sundsvall AB ägs av medlemsorganisationerna Fastighetsnätverk Sundsvall City och På Stans näringsidkare (Stenstan). Sundsvalls kommun är en samverkanspartner och tredjedels medfinansiär i samverkansarbetet. Medlemsorganisationerna utgörs främst av fastighetsägare, handlare, restauranger, caféer, hotell samt övrig kommersiell service i Sundsvalls stadskärna. Bolagets uppdrag är att levandegöra city och arbeta med att skapa samverkansförutsättningar för de som verkar i staden eller har ett intresse av att vara med och bidra till ett mer levande city.

VI GÖR ENERGIANLÄGGNINGAR FÖR STORA FASTIGHETER Vi hjälper dig som är fastighetsägare med en helhetslösning för bergvärme.

Jag har turen att få jobba i en av de mest spektakulära miljöerna, Elite Hotel Knaust, med den fantastiska trappan och anrika lokalerna. Att få gå genom stadens vackra hus på väg hem är en sann lycka, säger Anna Söderström, Elite Hotel Knaust.

• Butiksetableringar har blivit mycket sällsynta och annat tar plats i stället. Ska vi börja vänja oss med en stadskärna med få butiker? – Vi är mitt i en stor omställning av våra stadskärnor där innehållet inte kommer se likadant ut som tidigare, mixen av butiker, restauranger, upplevelser, bostäder och kontor skapar flöden vilket ökar antalet människor som naturligt konsumerar staden. Om vi tillsammans skapar en attraktiv stadskärna där människor vill vara så kommer vi se fler nya affärer, pop-uper, upplevelser växa fram, säger Sofie Stark, Diös.

• Vilken av alla utmaningar är allra svårast i utvecklingen av Stenstan? – En stadskärna är inte levande av sig själv och ingen enskild klarar av att levandegöra den. Det finns många intressenter och viljor och utmaningen är att ta tillvara på energin, att prioritera och komma överens om gemensamma mål. Vi är på god väg och Stadsutveckling i Sundsvall AB är drivkraften och samordnaren i detta samverkansarbete. Lyckas vi är värdekedjan igång, trivseln ökar och man vill leva här och flytta hit, flera företag etablerar sig och skapar arbetstillfällen, flera bostäder innebär flera invånare som underlättar kompetensförsörjningen, mera flöden påverkar konsumtionen, säger Jonas Albecker, Stadsutveckling i Sundsvall AB. n n n

BERGVÄRME FÖR: Bostadsrättsföreningar Nybyggnation Industrifastigheter

STYRD BORRNING TILL: Gas Vatten Tryckavlopp Elledningar Tel 060-91680

Fjärrvärme Avlopp Självfallsledning Bredband/fiber www.jwbrunnsborrning.se 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 9

Väg 86 förbättras nu på flera sträckor. Bilden visar projektledaren Annica Boström som leder arbetet i Kovland.

n n n TRAFIK

Efterlängtad

upprustning av 86:an Ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet är ledord när väg 86 byggs om. Bygget sker etappvis och just nu pågår intensiva arbeten i höjd med Kovland. – Bygget är efterlängtat bland boende i området, säger Annica Boström projektledare på Trafikverket. Text: Thilde Vinderå Foto: Trafikverket

n ny, uppdaterad väg 86 växer sakta men säkert fram och sedan i juni i år byggs det för fullt i Kovland, den andra etappen i ombyggnatio-

nen. – Just nu bygger vi längs sträckan mellan fyrvägskorsningen på 86:an och anslutningen Ånäsparken Solumskvarn i Kovland, berättar Annica Boström projektledare på Trafikverket. Det är ett omfattande arbete där beredning av helt ny väg och bro varvas med upprustning av befintlig väg, två stora korsningar tar form och vägen får en helt ny linjeföring. Gång- och cykelbanor i anslutning till vägen byggs och busshållplatser rustas. Förväntningarna bland de boende i området är stora.

– Kovland är ett expansivt område som många vill flytta till. Inför byggstart av denna etapp var det många otåliga som hörde av sig och undrade om vi inte skulle börja bygga snart, säger Annica Boström. Trots att vägen fortfarande är framkomlig under bygget påverkas trafiken då hastigheten sänks vid sträckor där bygget pågår. – Vi ser gärna att du som bilist visar hänsyn när du kör förbi. Det som förut bara var en väg är nu också en arbetsplats och en arbetsmiljö, säger Annica Boström.

Många rör sig i området Projektet består av totalt fyra delsträckor och liknande åtgärder genomfördes under byggets första delsträcka mellan Bergsåker och Silje. Sträckan prioriterades främst

med anledning av att fler människor rör sig i området och trafiksäkerheten bedömdes som lägre. Bygget stod klart för några år sedan och responsen har varit övervägande positiv. – Det har varit väldigt uppskattat att vi separerat biltrafiken från gående och cyklister. Det ska kännas tryggt att ta sig fram till fots, säger Annica Boström. Nästa delprojekt rör sträckan Kovland-Silje och byggstart väntas bli tidigast 2024. Även där planeras gång- och cykelbanor och vägen kommer byggas om till en tvåfältsväg. – Just nu ligger vägplanen för fastställelseprövning och förhoppningsvis kan vi sätta i gång inom ett par år. Från vad vi hört är det ett efterlängtat bygge främst på grund av gång- och cykelbanorna. n n n

Hallå där Conny Olsson, projektledare på Trafikverket! Du projektleder just nu beläggningsarbetet på väg 86 mellan Kävstabron och Bispgården. Kan du berätta lite mer om projektet? – Absolut! Den befintliga beläggning som ligger på sträckan har nått sin tekniska livslängd och började gå sönder redan i fjol så det var dags för en upprustning. Det vi gör då är en så kallad värmebeläggning, där vi använder delar av den gamla beläggningskonstruktionen till den nya vägen. Spännande, hur går det till? – Den gamla asfalten värms för att sedan fräsas och blandas ihop. Sen fördelar vi det jämt över en yta som vi sedan täcker med ungefär 25–30 millimeter ny asfalt. Den här tekniken har funnits i Sverige sedan 70-talet men blir 10 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

allt vanligare då vi inte behöver använda lika mycket nytt material och kan i stället återvinna sådant som redan är producerat. Hur långt har ni kommit? – Vi har hunnit ungefär 2,1 mil av totalt 5,2. Sen har vi en bit in i Jämtland på 10,7 kilometer som också är en del av beläggningsarbetet. Beläggningsarbetet startade i år och förväntas vara klart under 2022. Nu har den stora maskinen slutat gå och det återstår bara lite kringarbeten innan vi tar paus för i år. Går det att köra som vanligt längs sträckan? – Ja, det går hur bra som helst. Det finns så gott som inga hinder alls med undantag för någon liten maskin som man måste sänka

hastigheten för. Jag har svårt att se att det skulle påverka restiden mer än högst marginellt. Vad tror du om slutresultatet? – Det kommer bli kanon. Hittills har arbetet flutit på jättebra. Vi har haft lite bekymmer med att den uppvärmda asfalten gnidits av på den nya ytan från lastbilarnas hjul och lämnat klickar av asfalt längs vägen, men det är ingen större fara. Vi städar undan med jämna intervaller och det lilla som blir kvar kommer nötas bort under vintern. n

Visste du att…

Det matavfall du slänger i din bruna soptunna blir till biogas som driver våra sopbilar I Sundsvall är vi många som väljer att använda den bruna tunnan – men vi behöver bli fler. Hjälp oss att nå 100 procent användare. En liten handling gör stor skillnad för klimatet. Beställ enkelt din bruna tunna på msva.se

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 11

n n n ETABLERING LEDER ETABLERINGSGRUPP:

Pernilla Berg och Christian Söderberg representerar kommunerna Sundsvall och Timrå i det arbete som pågår för att locka hit en större etablering.

Argumenten som ska locka industrijättarna 2021 blev året när Sundsvallsregionen samlade ihop sina styrkor och för första gången någonsin presenterade ett samlat offensivt erbjudande till en industrijätte om etablering. Byggplats har träffat duon som leder detta smått historiska samverkansprojekt; Pernilla Berg och Christian Söderberg. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

ett anonymt rum ute på Midlanda flygplats pågår sedan i somras ett intensivt arbete i syfte att locka hit en stor företagsetablering. Ett tiotal personer från Sundsvalls kommun och Timrå kommun bidrar med personal till 12 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

etableringsgruppen. I ledningen sitter två rutinerade rävar vad gäller företagande och etableringsfrågor. Christian Söderberg har gjort sig mest känd som offensiv näringslivschef i Timrå kommun, och var dessförinnan ansvarig för den regionala inkubatorn Bizmaker. Pernilla Berg är för närvarande ordförande i bostadsbolaget Mitthem och vd i Investera Mittsverige AB. Dessutom är hon verksamhetsansvarig på EQ House i Skönsberg. – Det är många som är engagerade för att vi ska få hit en stor etablering och det är väldigt roligt att känna den energi som finns i regionen kring detta, säger Pernilla Berg.

Kraftsamling Arbetet i gruppen går helt enkelt ut på att samla regionens styrkor, de offentliga och det privata näringslivet, och tydliggöra vilka fördelar som finns här. – Får vi inte en etablering på plats i närtid så är vi väldigt optimistiska ändå.

Det intresse som omvärlden visar för oss nu tyder på att vi har något värdefullt att erbjuda, säger Christian Söderberg. I skrivande stund vet vi inte om föremålet för den just nu mest aktuella uppvaktningen, batteritillverkaren Northvolt, svarar med ett rungande ja på inviten, eller om det blir någon annan region i Sverige eller Europa som får fira. Under hösten har det i riksmedia spekulerats i att det hajpade företaget väljer mellan nio platser för etablering. Det viktiga är: Regionen som innefattar kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge, Härnösand, Nordanstig och Hudiksvall (samt i just detta fall även Sollefteå) har börjat samverka på allvar för att skapa utveckling, arbetstillfällen och mer gemensam framtid. Det om något ger oss anledning till optimism. Vi har här samlat tio argument för företag, stora som små, att bosätta sig i Sundsvallsregionen. Vi hoppas listan hamnar hos näringslivets beslutsfattare och hos företag som söker ny adress. nnn

1 1

3 1

Bäst i klassen på grön el

En större elintensiv fabrik förbrukar i runda megawatt lika mycket el som en medelstor kommun. Då allt fler verksamheter har ökad hållbarhet högt upp på agendan är tillgång på förnyelsebar el hårdvaluta för regioner som vill locka till sig dessa fabriker. Northvolt är bara ett av mängder av företag som gör den prioriteringen. – Ingenstans i Norden finns så goda förutsättningar för etablering av verksamhet med stora behov av förnyelsebar el, som i Sundsvallsregionen. Det säger Claes af Burén, energikonsult, WSP. Se mer om utbyggnad av grön el i vår region på sid 50.

Logistiksatsningar ett trumfkort

Planerna på att bygga Sundsvall Logistikpark, en jätteanläggning för att knyta samman transporter till sjöss, på järnväg och på väg, har genom

Berg av textilavfall på väg till Renewcell. Då blir logistiklösningarna viktiga. Foto: Renewcell

Kartan visar delar av det ekosystem som etableringsgruppen marknadsför regionen med.

åren debatterats flitigt. När industriföretag signalerar att tillgång till smarta logistiklösningar är högt upp på önskelistan blir logistikparken ett trumfkort. Ett exempel: För textilåtervinnaren Renewcell som ägs av H&M och som 2020 etablerade sig på Ortvikenområdet har logistiklösningarna varit en av de avgörande faktorerna i valet av etableringsort. – Sverige är en relativt sett liten modemarknad och det var många år sedan textilier producerades i stor skala i landet. Bergen av textilavfall finns inte här utan på annat håll i världen. Vad som däremot finns här är världens bästa förutsättningar att bedriva fossilfri och resurseffektiv textilåtervinning i stor skala. Därför var goda logistiklösningar som tillgodoser både våra kortsiktiga behov och framtida tillväxtplaner avgörande när valet föll på Sundsvall för bygget av vår första textilåtervinningsanläggning i stor skala, säger Harald Cavalli-Björkman, Chief Growth Officer, Renewcell. Logistikparken blir viktig när den tas i drift

2024, men även Härnösands Hamn och Deltaterminalen i Söråker tillför kapacitet till regionens logistiklösningar. Kolla våra logistikreportage på sid 26-29.

Mark som väntar på spadtag

De industrier som Sundsvallsregionen vänder sig till med erbjudande om etablering behöver stora ytor. För att möta dessa behov har bolaget Timrå Invest varit förutseende och köpt upp mark i Torsboda där SCA sedan tidigare har en stor virkesterminal. – Vi hade redan mark där och nu förvärvar vi mer, vilket gör att vi kan erbjuda 150 hektar vilket motsvarar en yta på 214 fotbollsplaner, säger Christian Söderberg, delprojektledare Sundsvallsregionen. Totalt i regionen finns för närvarande ytterligare ca 500 hektar färdig industrimark.

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 13

Foto: Indalsleden.se

5 6 4

Älvens vatten kan kyla anläggningen

Tillgången på vatten kan ha avgörande betydelse vid etableringar. Batterier för fordonsindustrin är exempel på en produkt som tillverkas i renrumsmiljöer där personal passerar en luftsluss, har skyddskläder och arbetar i en mycket kontrollerad miljö där kylning av luft är nödvändig. För att klara det på ett energieffektivt och hållbart sätt är det en fördel om kallt vatten från ett närliggande flöde kan användas. Indalsälven som passerar Torsboda levererar via Industrivattenverket i Söråker över 1 000 kubikmeter industrivatten i timmen. Vattnet som rinner kallt in i en fabriks kylsystem kommer ut några grader varmare men kyls ned igen när det pumpas tillbaka i älven. Ett hållbart system. Om en etablering har behov av dricksvatten har Sundsvall ett av Europas bästa av den varan, klassat som naturligt mineralvatten.

14 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

Industriell infrastruktur en ryggrad

Sundsvallsregionen är svårslagen när det gäller industrihistoria. Vi var tidiga med att anlägga järnbruk och när sågverksepoken hade sin glansperiod i slutet av 1800-talet var vår kust den sågverkstätaste i världen. Sundsvall och Timrå har sedan dess förknippats med tung industri. Långa rader av underleverantörer till industrijättarna har under decennierna tagit plats och även om andra branscher inom näringslivet vuxit sig starka på senare tid har industrin fortfarande ett erkänt urstarkt fäste i vår region. Om betydelsen av det kan Ingela Ekebro vittna. Hon var fabrikschef på SCAs massafabrik Östrand fram till 2015 då hon sedan fortsatte fram till 2018 som direktör för utvecklingsprojektet Helios. Det investerades nära 8 miljarder kronor i att utveckla fabriken. – Det underlättade mycket för oss att kompetens och leverantörer av alla slag fanns i regionen, allt från de stora byggbolagen till

Mittuniversitetet i Sundsvall.

teknikkonsulter och leverantörer av utrustning. Det är viktigt att ha tillgång till detta i närområdet av flera skäl. Ett är att stora projekt tar lång tid och det är krävande för en leverantör med bas på avstånd att pendla, säger Ingela Ekebro. Den som kommer hit och söker samarbetspartners och leverantörer har goda förutsättningar att hitta dessa.

Kompetens inom räckhåll

I de tillverkande och elintensiva industrier som är aktuella för etablering i Sundsvallsregionen gäller generellt att 20 procent av arbetskraften är ingenjörer eller har annan högre utbildning. 80 procent är industriarbetare. Vad gäller den senare gruppen, industriarbetare, finns det i regionen gott om kompetens tack vare en stark industriell infrastruktur. När SCA Ortviken 2019 efter ett omvälvande beslut slutade producera tidningspapper tappade 700 anställda sina jobb. Snabba och breda insatser från många av arbetsmarknadens

Nya bostäder byggs på Norra kajen.

5 aktörer i samverkan har gjort att endast ett fåtal av dessa inte hittat en ny sysselsättning. – Det här visar både att det finns utrymme för rörlighet på arbetsmarknaden och att vi har en bra modell för omställning. Lägg till att vi själva i regionen redan från grundskola till gymnasium, universitet och vuxenutbildning kan påverka innehåll i utbildningar, vilket ger möjlighet att trygga kompetensförsörjningen, säger Pernilla Berg, Sundsvallsregionen. Att kunna attrahera högutbildad arbetskraft är en utmaning som ofta framställs som mycket svår, inte minst för företag utanför storstadsregionerna. Att det skulle vara enkelt att locka hundratals ingenjörer från hela världen till Sundsvall och Timrå är ingen självklarhet, med tanke på att många industriföretag i dagsläget kan vittna om hur tufft det är att rekrytera. Men bevisligen har innovativa företag ofta starka varumärken och därmed ett försprång när det gäller attraktion, något som kan fälla avgörandet. Ikea, Google och Spotify är exempel på arbetsgivare som i mätning efter mätning rankas högt av unga

högutbildade. Ett annat exempel på popularitet kan vi hämta från Skellefteå där Northvolt etablerat sin första batterifabrik och ska starta produktion 2022. Där har cirka 2 000 ansökningar i veckan ramlat in från personer som vill jobba med det omskrivna företaget.

Bostäder byggs på löpande band

Det första som händer när en fabrik etableras är ett byggprojekt som oftast kräver tillfälliga boenden för byggnadsarbetare. När industriprojektet Helios pågick hos SCA Östrand i Timrå behövde många tillresta arbetare boende. Företag som var specialiserade på att erbjuda just tillfälliga boenden bildades och finns kvar med sin verksamhet i regionen. Ingela Ekebro som var projektdirektör för Helios 2015-2018 tycker att de företagen varit viktiga, men vill även applådera Timrå kommun. – Kommunens näringslivskontor bidrog med att upprätthålla en kontaktlista för de leverantö-

rer som behövde ordna boende för inrest personal. Såvitt jag vet gick ingen bet på det och vi var ju som mest cirka 2 000 personer på arbetsplatsen varje vardag under sista året, där en mycket stor del av entreprenörer kom från andra orter i Sverige eller utomlands, säger hon. Vid inflyttning av medarbetare till den färdiga fabriken behövs en attraktiv bostadsmarknad. Bostadsbyggandet i framför allt Sundsvall de senaste åren har formligen exploderat med tusentals byggda bostäder. I närtid står ytterligare 4 400 nya bostäder på tur att byggas runt om i Sundsvallsregionen. De båda bostadsbolagen Mitthem och Timråbo arbetar med en modell som prioriterar bostadssökande som flyttar till regionen för ett arbete. För att räknas som arbetsinflyttare har du fått en ny prov- eller tillsvidareanställning på heltid inom Sundsvall eller Timrå kommun. Du är folkbokförd utanför Sundsvall och Timrå kommun sedan minst ett år och har för avsikt att folkbokföra dig på den nya adressen. Läs mer om bostadsbyggande och olika aspekter på boende på sid 34-37 och 44-45. 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 15

n n n PÅ RESANDE FOT

8 8

Kommunikationer i alla riktningar

Sundsvallsregionen ligger mitt i landet längs kusten och har de bästa geografiska förutsättningarna för resande i alla väderstreck. De senaste årens stora satsningar på E4 med Sundsvallsbron, E14 västerut och Sundsvalls nya centralstation är exempel på framsynta investeringar för att förenkla resandet. Snart startar också bygget av dubbelspår på järnvägen närmast söder om Sundsvall och på Sundsvall Timrå Airport trafikerar SAS med dagliga avgångar.

Företagsklimatet bäst i norr

16 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

Timrå har enligt Svenskt Näringslivs ranking Norrlands bästa företagsklimat. Vad gäller handläggning och hantering av företagsärenden ligger Timrå på tredje plats av alla svenska kommuner. De här positionerna har uppnåtts bland annat av det enkla rättesnöret att företagsärenden prioriteras när de kommer in till kommunens alla handläggare. I Sundsvall, en av tre kommuner som kandiderar till titeln Årets digitaliseringskommun 2022, är just digitalisering en väg till ett bättre företagsklimat. Ett nytt digitalt Företagscenter ska göra tillståndsprocessen snabbare, tydligare och mer effektiv. Sundsvall är sedan många år är ett starkt fäste för myndigheter och bolagsjättar inom bank, försäkring och pension, vilket

gjort att it-konsultbranschen är mycket stark. Att Digitaliseringsmyndigheten (DIGG) ligger i Sundsvall förstärker den digitala profilen. – Digitaliseringen är en förutsättning för en hållbar omställning. För en lyckad digitalisering krävs ett lagarbete mellan det offentliga, näringslivet, akademin och invånarna och därför känns det bra för hela Sundsvall som plats att vi nu är finalister, säger Bodil Hansson, kommunstyrelsens ordförande, Sundsvalls kommun.

Aldrig några fritidsproblem

Sundsvall har en fin vana att ligga i toppskiktet bland landets kommuner när

Timrå kommun prisas för sitt företagsklimat som är bäst i Norrland.

10 utmärkelsen Årets fritidskommun delas ut. Två gånger (2010 och 2018) blev det vinst och de höga poängen i bedömningen kommer av att det finns närmast obegränsad tillgång på natur. Friluftsområdet Sidsjön med motionsspår, slalombacke och badbryggor är ett lysande exempel på en plats där det är enkelt att ta en träningsrunda eller bara vara och andas. Andra populära platser är våra havsbad, friluftsmuseet på Norra berget och Södra berget med bland annat slalombacke och cykelsatsningen Dynamo (se sid 22). Sundsvall är Norra Sveriges restaurangtätaste stad. De senaste årens etableringar i den gastronomiska branschen har gjort att den som vandrar genom staden har en krog som lockar i vart och vartannat gathörn. Ryktet om

10 Sundsvall som smakernas stad är minst sagt välförtjänt. En stad som hörs och syns inom nöje och kultur blir attraktiv. I Sundsvall finns välbesökta musikkrogar som Estreet och Quality Hotel med qbar där artistuppträdanden blandas med olika event. Vi är hemstad för Nordiska kammarorkestern och vi har en stadscirkus. Här finns rockklubben Pipeline, en stor filmfestival och inte minst hemmascenen för Teater Västernorrland. I höst har Lennart Jähkel spelat huvudrollen i teaterns uppsättning av En handelsresandes död. För de lite större festivalerna och evenemangen står arrangörer som Sundsvall Bjuder, Höga Kusten Nöje, Sommarmusik i Galtström och Torgfesten.

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 17

n n n TRAFIK

Djuren tar sig säkert över E4 Särskilda passager har byggts för att hjälpa djur att passera E4:an mellan Stockvik och Myre. Mycket glädjande är att de används flitigt och att viltolyckorna är få. TEXT: Thilde Vinderå FOTO: Trafikverket

odjur, älg och utter är några av de många djur som använder faunapassagerna längs med E4:an, Stockvik och Myre, det visar Trafikverkets senaste utvärdering av bygget. Totalt finns 15 passager i olika utformningar längs den nio kilometer långa sträckan och de är en del av Trafikverkets strategi i att anpassa trafiken efter naturen. – På huvuddelen av sträckan ser vi inga tecken på en barriäreffekt som en motorväg annars skapar, utan nu kan

djur röra sig fritt från den ena sidan till den andra, säger Annette Ekman, miljöspecialist på Trafikverket.

Inbjudande underlag Ett jordtäcke och vegetation anläggs på passagerna som går över E4:an för att skapa ett naturligt underlag för djuren att gå på. Det finns även portar under vägen där passagerna kombineras med grusade skogsvägar. Viltolyckorna längs sträckan är få, men det går inte att fastställa om det förekommer färre olyckor än tidigare då nya E4:an ligger på en helt annan plats än den tidigare. – Däremot kan vi konstatera att viltstängsel och tätt placerade passager är en bra kombination vad det gäller ökad trafiksäkerhet, säger Annette Ekman.

Olika typer av passager Trafikverket driver nu ett projekt tillsammans med SLU, Sveriges lands-

bruksuniversitet, där utvärderingen av E4:an ingår. Projektet syftar till att kartlägga vilka typer av passager som används i högst utsträckning. – Passagerna längs E4:an är utformade på lite olika sätt, något som verkligen varit till stor hjälp när vi nu ska utvärdera användningen. Vissa är riktade specifikt till djur, utan stig eller väg, andra är kombinerade faunapassager och friluftsvägar. Några av passagerna är smalare än normalt och vi har också några broar som är över 100 meter, säger Annette Ekman. Kameror placerades ut på några av passagerna längs E4:an för att bevaka djurens användning. Två somrar i rad har Trafikverket med hjälp av sommarjobbare sammanställt resultatet och tagit fram en rapport. – Häftigt nog har vi sett att samtliga passager nyttjas flitigt av både djur och människor, säger Annette Ekman. nnn

HITTAR EN PASSAGE: En rask älg tar sig över E4 söder om Sundsvall. Faunapassage finns även längs E14. 18 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 19

n n n GRÖNA SUNDSVALL

GRÖNA GREPP I FRILUFTSKOMMUNEN Sundsvall har en trevlig vana att år efter år placera sig på medaljplats när utmärkelsen Årets friluftskommun delas ut. Det beror på en medveten strategi att bygga fritid och satsa på gröna miljöer och platser som bjuder in till aktivitet. På följande sidor lyfter vi tre härliga och helt olika initiativ; Cykelsatsningen Dynamo, bikupor på hustak och nya parkområden. För den som vill botanisera mer i allt Sundsvall har att erbjuda som friluftskommun rekommenderar vi att kolla fliken Uppleva och göra på sundsvall.se

Bikupor ger både honung och en grönare stad Fastighetsbolaget SKIFU har bikupor på två av sina hustak. – Det gör vi för att förbättra mångfalden och därmed få ett mer blomstrande Sundsvall, säger Anette Bergman, vd, SKIFU. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

20 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

å en takyta på företagscentret Grönborg står SKIFUs vd Anette Bergman och spanar ner i myllret hos ett bisamhälle. Inspirerad av Anna-Karin Johansson som driver företaget BEEhappy och hyr ut bisamhällen, har fastighetschefen blivit intresserad av de hårt arbetande flygfäna. – Tänk att en tredjedel av all mat vi människor äter är pollinerad av bin någonstans i kedjan, och eftersom dessa är hotade av både klimat och gifter i världen måste vi ta vårt ansvar och agera lokalt. Insatsen är i linje med EU:s globala mål för hållbara städer och biologisk mångfald. Därmed rimmar biodling också bra med vårt bolags hållbarhetsmål, säger Anette Bergman. För Anna-Karin Johansson går affärs-

idén ut på att företag ska abonnera på hennes tjänster. I nuläget har hon elva bisamhällen placerade på hustak och gårdar runt om i Sundsvall. De flesta nöjer sig med ett samhälle, men SKIFU har även en kupa på fastigheten Stuvaren. – Jag placerar ut bisamhällena, gör tillsyn varannan vecka och åtgärder om så behövs. Men det kanske viktigaste är att få igång samtal på arbetsplatser om biologisk mångfald och hållbarhet. I abonnemanget ingår också föreläsning för medarbetarna, berättar hon. En kupa kan ha upp emot 60 000 arbetsbin som varje dag flyger ut och är glada om de kan hitta blommande växter i privata trädgårdar, parker, kyrkogårdar och liknande gröna oaser. Där bidrar de till pollinering och ett grönare samhälle.

BRA SURR: Anette Bergman, vd, SKIFU, och Anna-Karin Johansson, BEEhappy, gillar att det pågår pollinering runt om i Sundsvall.

– Faktum är att bina ofta har mer att göra inne i stan är till exempel på Alnö där jag bor och har kupor. Det beror på att det finns relativt gott om planterade växter och träd i stadsmiljön, det är stor variation på växtligheten och växtsäsongen är längre, säger Anna-Karin Johansson. En trevlig bi-effekt av detta för SKIFUs del är cirka 160 burkar god och hälsosam honung varje år, honung som Anna-Karin Johansson skördar och levererar. – Honungen kan bli en uppskattad och hälsosam gåva exempelvis till våra hyresgäster. Jag har lärt mig att bin är vänliga små djur och utmanar gärna fler fastighetsägare att hjälpa dem på traven, säger Anette Bergman. n n n

Så går det till att samarbeta med BEEHappy och bli med bikupa: n Företaget blir fadder åt ett bisamhälle och bikupan placeras där ni vill, till exempel på ett tak.

n BEEhappy sköter om era bin året om och även honungshanteringen.

n Honungskalas när sommaren tagit slut. n Honungen levereras i glasburkar med er logga på, och ert budskap.

n Möjliga bieffekter är glada och stolta medarbetare, imponerade kunder, en blomstrande närmiljö och något nytt att prata om på fikarasten. Se mer: beehappy.se 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 21

n n n GRÖNA SUNDSVALL

GILLAR: Savannah Strand, 10 år, brukar cykla på LV5-området men trivdes jättebra i den nya banan dit hon gärna vill komma tillbaka.

PÅ RULL: Åkturen längs Returen går över stock och sten och en och annan bro. Banan som är 1,8 km lång har svårighetsgraden blå i en gradering som är densamma som i alpina sammanhang; grönt till svart. Foto: Sweden Mountainbike

En tur på Returen på berget – Det här vill jag göra fler gånger! Det säger 10-åriga Savannah Strand efter att ha provat cykelleden Returen på Södra berget. Projektet Dynamo rullar på och trots att mycket återstår lockar attraktionerna redan många cyklister. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

et swishar till mellan trädstammarna när en grupp cyklister tar sig fram längs leden som kallas Returen. Med stort mod och hög fart passeras en träbro och sedan ser vi bara ryggtavlan på ungdomar som med sina mountainbikes tar sikte på nästa kurva.

22 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

Så ser det ut när tidningen Byggplats besöker Södra berget i Sundsvall. Där pågår cykelprojektet Dynamo för fullt, och just den här kvällen har projektledaren Vincent Arvidsson bjudit in barn och ungdomar med föräldrar som får prova på en del av banan. I den enkät som de 20-talet deltagarna fick fylla i efter provturen visar resultatet sedan att betyget är mycket bra. – Mer än 80 procent av deltagarna tycker banan är rolig eller mycket rolig. Åsikter från barnen gjorde dessutom att en del av banan byggts om så det blir enklare att komma med hög fart till i en uppförsbacke. Barnens perspektiv spelar stor roll, säger Vincent Arvidsson.

Stor utmaning att bygga bana För att planera hur de många banorna ska byggas har företaget Sweden Mountainbike anlitats. Företaget har också varit med och byggt både en teknikbana och den nämnda Returen. – Returen är 1,8 kilometer och går från bergets fot vid en plats som kallas

Apelsinlunden och upp till Friluftscentrum. Det är strikta regler för hur man får bygga leder i terräng och vi strävar efter att göra minimal påverkan på befintlig natur. Stor hänsyn tas till djurliv och växtlighet, säger Andreas Danielsson, Sweden Mountainbike. Det innebär att det enda som får tillföras i bygget av själva leden är grus och stenmjöl. Fyllnadsmassor som morän får inte fraktas in i skogen på grund av att det kan innehålla föroreningar. – Det är en stor utmaning för oss att skapa en led som är både rolig och lagom utmanande att ta sig fram på, genom att endast utnyttja det terrängen kan erbjuda. Men jag vill understryka att Södra berget är en fantastiskt vacker och inspirerande plats för cykling. Det är ett roligt projekt att vara involverad i, säger Andreas Danielsson. Cykling är en starkt växande friluftsaktivitet och en allt viktigare pusselbit inom besöksnäringen. Snart står en riktigt vass anläggning klar i Sundsvall. nnn

Upprustningen av parker är ett samarbetsprojekt mellan Kultur och Fritid och parkavdelningen på Stadsbyggnadskontoret, och finansieras med medel via det politiska uppdraget Aktivitetsoch parklyftet. Åtgärderna i Sundsbruk ska även delfinansieras av Boverket. På bilderna: Granlo och Sundsbruk idag.

Gröna oaser får ett lyft HIGH TECH: En teknikbana med tio olika hinder gör att cyklister kan öva balans, koordination, hopp och andra färdigheter som kan behövas i terrängbanorna.

Tre stora parksatsningar sätter fart i Sundsvall: Badhusparken, Granlo Park och parken i Sundsbruk. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

S FAKTA Dynamo är ett affärsutvecklingsprojekt under tre år (2020-23). Banor för terrängcykling anläggs i området kring Södra berget, med Friluftscentrum som nav. Förutom rena motionsbanor, planeras även så kallade ”flowbanor” och även en XCO-bana – den typ av tävlingsbana som används i olympiska sammanhang. Två asfalterade ”pumptracks” ska också anläggas i kommundelar i Sundsvall, samt en mobil variant, och hela konceptet kommer också att knytas ihop med S:t Olavsleden, och Downhillbanan i Sundsvalls slalombacke. Budget för Dynamo är 20 miljoner kronor och finansierar gör EU, Region Västernorrland och Sundsvalls kommun. Dessutom bidrar ett 20-tal föreningar med både arbete och pengar. n

tadsbyggnadskontoret har högt ställda mål när det gäller gröna ytor i Sundsvall. De ska vara enkla att nå och bjuda in till aktiviteter och skönt häng. Nu drar flera projekt igång som syftar till att det ska grönska lite extra. Centralt i Sundsvall vid Storbron blev det stökigt när både bron byggdes om och rör för fjärrkyla skulle ner i marken. Nu sker återställning av Badhusparken. Stadsbyggnadskontoret som fick in drygt 300 förslag från allmänheten på innehåll och utseende har i oktober börjat med att plantera träd. – Det ska bli en lummig park med ett 30 tal träd, berättar landskapsarkitekten Alena Repko och räknar upp skogsek, flikbladig bok, blodlönn, al, lind, poppel och körbärskornell som ska ner i jorden i ett arbete som påbörjats under hösten. Det mest speciella i parken är något som kan liknas med ett grönt smycke. Små sammanhängande rum av växtlighet byggs upp och kommer att vara belysta. Mitt i den här planteringen kommer den omtyckta statyn Sittande vildsvin av Carl Frisendahl att stå vakt. – Genomgående gäller att vi har med oss tanken att det ska vara en trygg plats att vistas på. Därför är god synlighet och belysning viktigt, säger Alena Repko.

Ett annat parkområde – ett av Sundsvalls största – som kommer att putsas upp är det drygt 4 hektar stora grönområde som sträcker sig genom Granlo och omgärdas av flerbostadshus. – Här har engagemanget från de närboende varit stort och över 400 synpunkter har kommit in. Nu arbetar vi med att sammanställa åsikterna. Vi kan ändå säga att dåliga gång- och cykelvägar ska åtgärdas och det ska bli ännu trevligare och vara inbjudande för aktiviteter, säger Alena Repko. Det finns en oro för att området som av många uppfattas “bra som det är” ska förändras till det sämre, men den som känner så vill Alena Repko lugna: – Vi ska inte ta bort träd och vi ska inte asfaltera stora ytor, utan vi vill rusta upp parken och göra det i dialog med de boende. Vi har bland annat haft ett väldigt bra möte med styrelsen för den stora bostadsrättsföreningen Selånger 4. Den tredje parken vi berättar om här är den som går rakt genom Sundsbruk. Där satsas 5,6 miljoner kronor i en liknande upprustning som i Granlo, i syfte att förbättra utemiljön och göra det mer lockande att hitta på aktiviteter. Arbetet med de tre parkerna kommer att pågå under hela 2022. n n n 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 23

nnn

Livet längs nya stadsgatan Byggplats utsända strosade en dag längs Sundsvalls nya stadsgata, som tidigare var en tungt trafikerad Europaväg. Så här tyckte några personer vi träffade. Ulf Ödberg som bor i Haga cyklar året runt till sitt arbete inne i stan. “Det har blivit bra här, mycket finare, särskilt tänker jag på cykelvägen”, säger han. “Det är estetiskt vackert, det har blivit fint här. Men jag tar bilen till jobbet, parkerar i hamnen och får ibland sitta lite längre vid trafikljusen än tidigare”, säger Camilla Bergmansson. Björn Melander är sedan i somras boende i området och vi träffar honom just när han hittat en parkering. “Vi flyttade hit från Timrå i somras och tycker det är trivsamt med de fina grönytorna och välplanerade gång- och cykelbanor. Det är också lätt att ta sig in och ut i området, men att hitta parkeringsplats är inte det lättaste. Det är också lite knepiga parkeringsbestämmelser på gatorna intill, så man måste vara påläst för att inte göra fel”, säger han.

Ulf Ödberg

Björn Melander

Trafikverket satsar 6 miljarder i Sundsvall Sundsvall har de senaste åren varit ett sjudande centrum för en lång rad projekt som rört vägar, järnväg och mark. Trafikverket står de senaste åren bakom investeringar på 6 miljarder kronor, vilket gett massor av förbättringar. Se vår långa lista! När den här tidningen kommer ut till hushållen har ett stort allmänt firande av projekten redan varit, i samband med folkfesten Lyslördag den 13 november. Där firas också många av de projekt som gått i mål och som Sundsvalls kommun ansvarar för. Många av de projekt som firas hittar du läsning om i det här numret av Byggplats. Så här ser listan ut på Trafikverkets större satsningar som mellan 2018-2028 hamnar på drygt 6 miljarder kronor i Sundsvallsregionen: Åtgärder på väg & järnväg: n Väg 562 Njurunda – Sundsvall (gamla E4) * n E14 Sundsvall (Timmervägen) – Blåberget n Bergsåker Triangelspår n Dingersjö, mötesstation och kapacitetsförstärkning n Dingersjö - Sundsvall, dubbelspårsutbyggnad * n Maland- och Tunadalsspåret * n Sundsvalls resecentrum, tillgänglighet och plattformar * n Sundsvall, resecentrum, statlig medfinansiering n Väg 86 Silje-Kovland, trafiksäkerhetshöjande åtgärder (Projekt markerat med * är påbörjade men inte slutförda) – Trafikverket gör flera åtgärder på vägar och järnvägar i Sundsvall för att det ska bli smidigare och tryggare att resa och transportera gods i Sundsvallsområdet, berättar Per-Henrik Fräjdin, Trafikverkets regionala planerare.

Camilla Bergmansson

15 nya villatomter på gång I slutet av 2022 är planen att 15 villatomter i Korsta ska vara ute till försäljning. – Det är inte så vanligt att vi kan erbjuda så centralt belägna tomter, och vi räknar också med stor efterfrågan på dem, säger Jesper Ljung Holm, planarkitekt, Sundsvalls kommun. Tomterna ligger i västra delen av det område som kallas Sibirien och gränsar mot Ortviksberget. Där har Sundsvalls kommun naturmark som nu ska omvandlas till tomter. För att det ska kunna genomföras kommer befintligt motionsspår att flyttas en aning. n Du följer hela detaljplaneprocessen här: sundsvallvaxer.se/dps 24 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

Sundsvalls kommunalråd Bodil Hansson (s), om de investeringar som kommit Sundsvallsregionen till godo: – Sundsvall är en stad i förändring och utveckling. Ett startskott gick när Sundsvallsbron invigdes 2014 och därefter har flera pusselbitar kommit på plats, senast E14 västerut och ett nytt resecentrum. Mycket pågår också, som förbättringar av järnvägen och bygget av vår egen logistikpark. Med det strategiska läge Sundsvall har mitt i Sverige kommer de nya logistiklösningarna att bidra till landets och vår egen tillväxt. Foto: Evelina Ytterbom

rjat!

r bö a h n e g n kni

Nedrä

na genheter lä s a r e c li ub I januari p e mitthem.s

på

RI JANUA

79 meter till äventyret Vi bygger nya lägenheter i Bosvedjan. På Bågevägen bor du i moderna lägenheter med grönområden alldeles runt knuten och oändliga möjligheter till ett aktivt friluftsliv. Med 79 meter till skog och mark är det alltid nära till äventyret. www.mitthem.se/byhöjden

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 25

n n n LOGISTIK

Magnus Svensson, direktör, SCA Logistics, blev VD 2004. Det var två år innan planerna på en egen SCA-hamn började ta form för att utveckla och förstärka Sundsvalls Hamn. Nu ser han fram mot att hamnanläggningen kan erbjuda kunderna dubbel kapacitet och därmed frakta 100 000 lastcontainrar om året.

’

“Vi bygger Bottenvikens bästa hamn” SCAs logistikdirektör ser en ljus framtid för regionens transporter 2006 drogs de första pennstrecken i SCAs satsning på en egen hamn med större djup än någons annanstans i Bottenviken. I höst har bygget äntligen kunnat starta, och Magnus Svensson som är direktör i SCA Logistics känner stor glädje. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

Hur viktig är den nya hamnen? – Det är en vitamininjektion för näringslivet i hela regionen, och kan sporra till investeringar inom både handel och industri. Vi ser redan effekter med etableringen av Renewcell och SCAs 26 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

investeringar i en CTMP-anläggning i Ortviken. Den kommer också att spela stor roll när regionen presenterar sig som en möjlig plats för etablering av nya verksamheter. Jag ser det som att vi bygger Bottenvikens bästa hamn.

Vad är det som gör den till den bästa hamnen? Nu är vattendjupet tio meter vid containerkajen och 12 meter vid bulkkajen, men efter utbyggnad har vi 15 meters djup och det är lika djupt som ute i farleden vilket är en stor fördel. Djupare har ingen annan hamn i Bottenviken. För att ens komma in till Östersjön som har ett grunt inlopp kan fartygen inte gå djupare än strax över 15 meter. Båtar med dubbelt så mycket last mot för i dag kommer att kunna lägga till hos oss. Den nya kombiterminalen med

direkt koppling till transporter på järnväg och väg är också en väldig fördel. Dessutom ligger hamnen fint skyddad av Alnö vilket gör att det är ytterst sällan bogserbåtar måste användas för att klara väder och vind när fartyg lägger till.

Vad är den stora utmaningen med utbyggnaden? – Den stora problematiken har egentligen redan varit, och då tänker jag på den orimligt långa process vi haft för att få detaljplan och miljötillstånd. Det tog 13 år från att vår planprocess började! Det här är min personliga åsikt, men överklaganden som kostat skattebetalarna 100-tals miljoner och fördröjt utveckling i regionen borde klarats av redan i tidigt stadium. Vi ska givetvis följa miljölagar, men längre tid än max-

FAKTA n Sundsvalls Hamn AB som ägs till 85 procent av Stadsbacken AB och till 15 procent av SCA Logistics AB ansvarar för förvaltningen av Tunadalshamnen med 850 meter kaj. Strax intill investerar nu SCA 460 miljoner kronor i en 185 meter lång kaj där hamndjupet blir 15 meter, samt i ytor för godshantering. Den nya hamnen ska tas i drift 2024 och kommer då att arrenderas in till Sundsvalls Hamn.

imalt tre eller fyra år ska det inte ta att få tillståndet. – I själva byggprojektet pågår nu muddring där 45 000 kubikmeter bottensediment tas bort, sedan sker fyllning av massor och pålning innan betongarbeten kan börja. Det är ett avancerat arbete som ska ske på över 15 meters djup.

Om du ser framåt, hur tror du näringslivet ser på Logistikparken med nya hamnen? – När kapaciteten för last på båtarna fördubblas så sjunker också transportkostnaden väsentligt. Det kan fälla avgörandet när en verksamhet som har behov av att frakta stora volymer ska etablera sig. Med den nya möjligheten att ställa upp projektlaster, till exempel vind-

kraftsprojekt, blir det också attraktivt att frakta via oss. Helheten med sammankopplingen av tre transportsätt bidrar till attraktiviteten.

Vad behövs för att vi ska få se hela den här anläggningen användas fullt ut? – Vi behöver marknadsföra alla våra fördelar med etablering i den här regionen, tillgången till stora mängder billig grön el, stora mängder råvatten och vår infrastruktur som de senaste åren blivit ett trumfkort. De regioner som inte kan erbjuda de här sakerna har en betydande konkurrensnackdel för flera typer av stora etableringar. Sedan får regionen inte missa att väldigt snabbt utveckla mer industrimark! nnn 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 27

n n n LOGISTIK

Här tar logistikparken form Sundsvall Logistikpark tar form när 2 miljoner ton jord och berg flyttas, sprängs, krossas och återanvänds. Byggplats åkte på guidad tur genom området – och häpnar över storleken på projektet. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

å den cirka en kilometer långa kustremsan mellan Ortviken och Sundsvalls hamn ska en kombiterminal byggas, samtidigt som containerhamnen byggs ut och elektrifierad järnväg ansluts. Det är separata projekt, men de knyts samman under samlingsnamnet Sundsvall Logistikpark. Sundsvalls kommun, SCA och Trafikverket samarbetar i satsningen där kommunen satsar 785 miljoner i Sveriges första hållbarhetscertifierade kombiterminal. Med tanke på att bygget av kombiterminalen rent konkret startade så sent som i juni 2020 har väldigt mycket skett. Det blir tydligt under en tur mellan kratrar, grushögar och mullrande maskiner. Noterbart är också att ett större infrastrukturprojekt har Sundsvalls kommun aldrig varit huvudman för. n

FAKTA Sundsvall Logistikpark är en kraftsamling för att bli ett av Sveriges viktigaste transportnav. Väg, järnväg och sjöfart kopplas samman så att de möts på ett och samma område, där om- och utlastning kan ske utan onödiga tidsförluster och transportsträckor. Beslut om att bygga logistikparken togs 2013 av kommunfullmäktige i Sundsvall.

Tidplan: 2014-2017 – Planeringsarbete, miljöprövning och järnvägsplaner 2017-2019 – Projektering, upphandling 2020-2023 – Byggande 2024 – Drifttagande

BULLER OCH BÅNG: Under veckorna arbetar mellan 50-70 byggnadsarbetare från ett tiotal olika entreprenadföretag med att bygga logistikparken. Arbetstiderna är 07-18 och känt faktum är att sprängningar orsakat en del störningar både hos boende kring Korsta och på Alnö tvärs över sundet. “De bullervallar som byggts hjälper en del, men tar inte bort allt ljud och de närboende kan fortfarande märka av sprängningarna. Vi tackar för stor förståelse från allmänheten under byggtiden”, säger Mattias Pesonen, platschef hos Peab som är huvudentreprenör.

28 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

LEDANDE TRIO: För att få arbetet att flyta har det kommunala bolaget Sundsvall Logistikpark AB två byggledare på plats; Thomas Jönsson och Jenny Martinsson. De samarbetar nära med huvudentreprenören Peabs platschef Mattias Pesonen. Andra aktörer som är inblandade i projektet är Trafikverket och SCA.

BÄCKEN RÄDDAD: För att rädda Tunabäcken som har sitt flöde ut i Sundsvallsfjärden har en 200 meter lång kulvert dragits genom bullervallen. “I bäckfåran växte också den fridlysta gula svärdsliljan och den har vi nu flyttat till bäckens utlopp. Generellt vad gäller miljödelen av projektet är det de stora omflyttningarna av massor (850 000 kubikmeter jord) som gör det lite speciellt. Alla provtagningar som gjorts visar att det i huvudsak är rena och jungfruliga massor som vi ju dessutom kunnat återanvända i exempelvis bullervallen”, säger Jenny Martinsson, byggledare med inriktning på miljöfrågor.

GRUVJÄTTE: Entreprenadföretaget M Öhman Schakt AB sköter det omfattande markjobbet. Företaget med bas i Älvsbyn är sedan länge etablerat inom gruvindustrin och många av maskinerna som används för att bygga logistikparken har också tjänstgjort under jord norrut. Denna Caterpillar D11 väger över 100 ton och kan flytta på det mesta som står i vägen.

MÅNGA SPÅR: Inne på logistikparken kommer sammanlagt 5,3 kilometer järnväg att byggas. I hamnområdet blir det tvåspårigt och längre in på kombiterminalen trespårigt. En viktig detalj som installerats den här hösten är spårväxeln vid infarten till hamnen som gör att flera tågsätt kan lastas i olika delar av logistikparken. Dessutom rustas järnvägssträckan till logistikparken från norr upp av Trafikverket och blir elektrifierad, samt att en järnvägstriangel i Maland ska möjliggöra betydligt enklare och snabbare transporter inom regionen än tidigare. Allt hänger ihop!

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 29

n n n RESECENTRUM

“Får känslan av en lite större stad” Sundsvalls centralstation är officiellt invigd och Byggplats har minglat runt bland resenärer, som trivs i den nya miljön. Vi är nyfikna på hur de reser, vart de är på väg och vad de tycker om resultatet av renoveringen. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

n Elinor Bris bor i Sollefteå, har en särbo i Söderhamn och brukar resa däremellan med sin hund Ciro (för övrigt en rumänsk gatuhund hon tagit hand om). När vi träffar henne sitter hon och läser en deckare. “För min del är det buss från Sollefteå till Sundsvall och sedan tåg. Jag måste säga att jag är riktigt imponerad av hur fint det blivit här, att de bevarat det gamla men ändå moderniserat”, säger hon.

n Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson har varit i Sundsvall och föreläst om hur man bäst bygger idrottsanläggningar och är på väg tillbaka till Stockholm. “Jag tycker det var fridfullt och bra här inne, stilla och inget stök. Jag har en angenäm stund”, säger han. 30 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

n Verna Zaher har varit hos sin pappa i Sundsvall och ska med tåg till hemstaden Hudiksvall. “Jag gillar arkitekturen, särskilt på nedre våningen där det kommer in mycket ljus. För mig påminner det lite om busstationen i Hudiksvall och den är fin.”

n Babker Alnoor väntar på tåget. Han bor i Ånge och studerar i Sundsvall. “Jag tycker det blivit fint och en skillnad är att jag känner att den nya centralstationen respekterar människor mycket mer än den gamla. Här inne får jag också känslan av en lite större stad”, säger han.

TRYGGT MÖTE: En resande på väg till Gävle byter några ord med trygghetsvärden Eva-Lena Berglund på Sundsvalls Centralstation.

Värdar skapar trygghet n Anna och Per Felländer som bor i Njurunda ska åka tåg upp till Umeå och hälsa på sonen. För Anna är det första gången hon besöker centralstationen, men Per har ett företag som levererat skyltar till fastigheten. “Det ser jättefint ut, mycket mer tillgängligt och öppet och bra att det blivit enklare att lämna och hämta med bil på framsidan”, säger Anna. “Det har blivit riktigt fint här, nu väntar vi bara på nya järnvägen från Njurunda in till stan”, säger Per.

n Oliver Mesch bor i Matfors och pluggar på Engelska skolan vid Västermalm. Han åker med treans buss från skolan in till Stenstan och tar Matforsbussen hem. “Det är ett lugnt och skönt ställe, jag gillar att det känns modernt och att man får vänta inomhus till skillnad mot när bussen gick från Navet. Nu väntar jag bara här tills dörren i slussen öppnas ut till bussen”, säger han.

När Sundsvalls centralstation öppnade ville fastighetsägaren SKIFU att en extra dos trygghet och service skulle finnas med i den välbesökta byggnaden. Därför jobbar nu två trygghetsvärdar med att bemöta resenärer med alla tänkbara funderingar. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

När trygghetsvärden Eva-Lena Berglund rör sig mellan våningarna inne på centralstationen möter hon resenärer från när och fjärran. Uppgiften är att vara synlig i vimlet och med ett gott värdskap kunna ge svar på frågor eller hjälpa till att lösa något problem. – Det kan vara frågor om hur de ser avgångar för tågen, eller vart de ska hitta sin buss eller helt andra saker. Jag försöker också se till så att inte är skräpigt här, är det lugnt inne så går jag ut och plockar skräp. De som kommer hit ska mötas av en välkomnande miljö, säger Eva-Lena Berglund. Trygghetsvärdarna, just nu är det två personer som delar på jobbet, har fått sina jobb via Arbetsmarknadstorget, Sundsvalls kommuns enhet för att hjälpa långtidsarbetslösa att hitta vägar in på arbetsmarknaden. Eva-Lena Berglund har egenskaper som kommer väl till pass som värd och hon ser väldigt positivt på att hon erbjudits jobbet. – Det känns jättebra, jag får vara ute och träffa mycket folk vilket passar mig. Tidigare har jag varit sjukskriven lång tid på grund av astma och kol men fick till slut bra hjälp från vården. Nu rehabiliterar jag mig parallellt med arbetet, berättar hon. Från Arbetsmarknadstorget ser man mycket positivt på samarbetet med SKIFU. – Det är helt nya tjänster, trygghetsvärdar på centralstationen har inte funnits tidigare och därför är det svårt att veta exakt vad arbetsuppgifterna kommer att vara. Men från vår sida tycker vi det är ett jättebra samarbete, arbetet är meningsfullt och det är win-win för alla inblandade, säger Inger Pehrsdotter Åslin, företagskoordinator, Arbetsmarknadstorget. Det är viktigt att påpeka att trygghetsvärdarna inte kommer att ersätta ordningsvakter som ronderar på området. Däremot kommer trygghetsvärdarna att kunna samarbeta med dessa om den typen av frågor dyker upp. n

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 31

n n n TRAFIK BÄTTRE NU: Företagaren Lena Schmidt gillar nya E14 som gör hennes många resor till och från Matfors snabbare, säkrare och enklare. Dessutom hoppas hon att fler ska hitta till Matfors och längre västerut från Sundsvall nu.

Nya E14 knyter samman kommunens orter

“Känns fantastiskt att det är klart” På nya E14 mellan Nacksta och Blåberget har hastigheten höjts och fyra körfält blir två. – Min förhoppning är att fler ska känna sig lockade att åka till Matfors, säger Lena Schmidt, flitig pendlare längs E14. Text: Thilde Vinderå Foto: Katarina Lövgren

edan december 2018 har det byggts längs E14 mellan Nacksta och Blåberget. Med sina 8 meter i bredd bedömdes sträckan tidigare som den sämsta längs E14. I höst står bygget äntligen klart och det är en splitterny fyrfältsväg som trafikanter nu kan inta. En av dem som sett fram emot öppningen av den nya vägen är Lena Schmidt som bor i Sundsvall men jobbar i Matfors. – Jag måste säga att jag aldrig trodde att det skulle bli av. Att bredda E14 har det varit på tal om tidigare, men det stoppades då andra arbeten prioriterades. Det känns fantastiskt att det är klart, säger Lena Schmidt.

Gillar inte vansinnesomkörningar Lena Schmidt har jobbat i Matfors sedan 1998 och har använt E14 flitigt under alla år. Hon beskriver den tidigare vägen som problematisk på grund av sin 32 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

storlek i förhållande till den stora mängden trafik. – Det hela var ett stressmoment. Innan och efter jobbet i rusningen var det helt omöjligt att köra om eftersom det var så pass mycket mötande trafik. Risken att någon skulle göra en vansinnesomkörning fanns ju alltid, säger Lena Schmidt. Två körfält blir fyra, hastigheten höjs från 70 kilometer i timmen till 100 och de fartkameror som funnits längs sträckan försvinner. Lena Schmidt berättar att trafiken flutit på fint trots det intensiva vägarbetet. – Det märks att de jobbat för att underlätta Sträckan Timmervägen – Blåberget. för oss trafiProjektet inleddes vintern 2018 kanter. Nu på och totalt 5 kilometer fyrfältsväg senare tiden har byggts. Hastigheten höjs från har det varit 70km/h till 100km/h. Fartkamerorna asfaltering som tidigare funnits längs sträckan och då har de försvinner. stängt av en del av vägen med trafikljus. Men det

FAKTA

har inte varit några större bekymmer egentligen.

Mer naturligt att åka till Matfors Lena Schmidt driver Matforsfabriken, där hon bland annat bedriver lanthandel och café. Hon hoppas att den nya vägen kommer göra att fler känner sig lockade att besöka orten – Om man bor ute i en kommundel så är det naturligt att åka in till stan när man ska göra något. Men att åka ut till en kommundel som stadsbo är inte lika naturligt. Jag hoppas att den här vägsträckan kommer göra så att fler människor söker sig ut mot Matfors och även vidare mot Stöde. Det här är inte bara en ny väg utan ett sätt att binda ihop vår kommun, säger Lena Schmidt. Själv hade hon önskat en fyrfältsväg hela sträckan ut till Matfors men är trots det nöjd över det kommande resultatet. – Det är klart att en längre sträcka hade varit bra, men man får vara glad för det som blir. Det kommer bli spännande att jämföra den nya vägen med den gamla, säger Lena Schmidt. n n n

Vi Vi gör gör Sverige Sverige närmare närmare

Vi kortar avstånden mellan människor och företag. Mellan stad och Vi kortar avstånden mellan människor och företag. Mellan stad och land. Mellan generationer och landsändar. Och mellan dig och de som land. Mellan generationer och landsändar. Och mellan dig och de som är viktiga för dig. För att du ska komma fram smidigt, grönt och tryggt. är viktiga för dig. För att du ska komma fram smidigt, grönt och tryggt. Skanna OR-koden med kameran i din Skannaoch OR-koden mobil se filmenmed om kameran hur vi göri din mobil och se filmen om hur vi gör Sverige närmare. Sverige närmare.

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 33

n n n BOSTÄDERK

Mitthem bygger för socia Bland hyreshus och grönområden i Nacksta byggs det nu för fullt. Men den här gången är det inte bostäder som tar form utan en hållbar social infrastruktur. – Samverkan med boende och verksamma är en viktig byggsten, säger Nina Staaf, Mitthems processledare i Nacksta. Text: Thilde Vinderå Foto: Kristofer Lönnå

edan 2018 drivs projektet Ett Sundsvall som håller ihop, en kommunal satsning för att jämna ut skillnader i frågor om hälsa, arbetslöshet och skola. Nacksta är ett av sex områden i Sundsvall där projektet drivs och med ett stort bestånd av bostäder i området föll det sig naturligt att Mitthem fick projektansvaret. – Vi drog en vinstlott med Nacksta,

34 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

det är ett otroligt fint område fullt med drivna invånare, säger Nina Staaf.

Viktigt att se till faktiska behov Projektet utgår från frågor om social hållbarhet och hennes första uppdrag som processledare var en gedigen kartläggning av behoven i området. – Det var viktigt för oss att utgå från de boende och verksamma i Nacksta. Det går inte riktigt att komma utifrån och genomföra insatser utan att veta vad som faktiskt efterfrågas, säger Nina Staaf. Kartläggningen resulterade i en områdesplan som godkändes av politiken innan projektet drog igång på riktigt. Ninas arbete går till stor del ut på att belysa behov och samordna insatser. Det har visat sig att samverkan är en viktig byggsten i att skapa en socialt hållbar infrastruktur. Hittills har projektet resulterat i aktiviteter rörande skola, fritid och trygghet där Mitthem och lokala föreningar samarbetat bland annat under rubrikerna en meningsfull fritid och ökad trygghet. – Det är viktigt för barn och ungdomar att ha tillgång till idrott och

kultur i olika former. Aktiviteter utanför hemmet och skolan är ett sätt för unga att skapa sig en identitet och det har vi satsat på, säger Nina Staaf.

20 satsningar under 2020 Som en del i projektet investerade Mitthem under förra året en miljon kronor till föreningsliv och aktiviteter i Nacksta. Projektet fick namnet 20 satsningar under 2020. – Totalt gick det att söka max 50 000 kronor per projekt, förutsatt att pengarna investerades i Nacksta. Var man flera aktörer gick det att söka mer. Det ska löna sig att samverka, säger Nina Staaf. På grund av pandemin fick flera aktiviteter flytta utomhus. Bland annat genomfördes en stor satsning på utomhusaktiviteter i vilka unga, vuxna och äldre deltog tillsammans. En uppskattad aktivitet bland områdets plusboenden var gå-fotboll. Något som dessutom gav en rejäl trygghetsboost när många äldre var ute och rörde sig i området. Utöver projektet jobbar Mitthem aktivt med sociala frågor på egen hand. – Egentligen har vi två infallsvinklar till hur vi jobbar med sociala frågor.

FAKTA För Mitthem är det viktigt att ha en nära dialog med människorna som bor och verkar i området. Mitthem samarbetar med följande aktörer i Nacksta för att kunna göra skillnad på riktigt: Sadaka, Stiftelsen Läxhjälpen, SDFF-plus, GIF Sundsvall, Rädda barnen, Nacksta Kultur, S:t Olofsskolan, Studiefrämjandet, Forza Nacksta, Fritidsgården, Trygghetsgruppen, Polisen och Socialtjänsten.

al hållbarhet Den första handlar om att vi ska vara ett allmännyttigt bostadsbolag. Sen har vi även ägardirektiv som säger att vi ska jobba med socioekonomiska frågor, säger Nina Staaf.

Drivna och engagerade boende Nina betonar vikten av att alltid utgå från boende och verkande vid bygge av social infrastruktur: – Makten måste ligga hos dem som faktiskt lever i våra områden. Det är inte långsiktigt att som bostadsbolag vara verksamma i ett område utan en nära dialog med människorna som bor där. Det är tillsammans som vi kan skapa områden där livskvalitet och social hållbarhet står i fokus. En av många eldsjälar i Nacksta är Berit Karlsson som bott och verkat i området sedan 1972. Bland annat startade hon föreningen Sadaka Familjebyrå på 90-talet. – Vi fungerade som en plats för sysselsättning och umgänge för utlandsfödda kvinnor i Nacksta. De kom till oss för att prata svenska och lära känna det svenska samhället, säger hon. Idag är föreningen Sadaka fortfaran-

de en viktig aktör i Nacksta, inte minst i kommunens projekt. Kartläggningen visade att elevers betyg i idrott påverkades negativt på grund av att de inte klarade av simningen. Som svar på det anordnade Sadaka simskola på Nacksta badet under sommaren, ett uppskattat initiativ bland både unga och vuxna.

Samverkan för social hållbarhet Berit beskriver det som enkelt att jobba med social hållbarhet i Nacksta då hon själv bor där och har nära till engagerade grannar och vänner. Hon är även en del av Nackstas trygghetsgrupp där Mitthem, socialtjänst, polis, fritidsgård och andra lokala föreningar samverkar. – Gruppen är en sammanhållande länk för ett hållbart Nacksta. Det är viktigt att vi drar åt samma håll och då måste vi samarbeta, säger Berit Karlsson. Efter år av brinnande engagemang har Berit fått smeknamnet MammaNacksta. – Nu har man börjat kalla mig för Mormor-Nacksta också, skrattar områdets eldsjäl. Hej mormor får jag ofta höra när jag möter ungdomar och barn.

Själv tycker Berit Karlsson inte att den negativa bilden av Nacksta stämmer överens med verkligheten och menar i stället att Nacksta flödar av liv och har gjort det länge. Om framtiden i Nacksta är Berit positiv och förväntansfull. – Jag tror att det bara kan bli bättre, vi har nya grupper av människor som flyttar hit, som studenter och plusboende. Vi som redan bor här har en stor uppgift i att få nya invånare att känna sig trygga, säger hon och fortsätter. – Vi har ett bra samarbetsklimat och vi är inte rädda för att mötas och prata, det är sådant som skapar trygghet. Nina Staaf håller med och berättar att hon upplever ett ökat intresse för att genomföra aktiviteter och projekt i området. – Man skulle kunna säga att det här projektet varit som en vitamininjektion. Det finns en vilja och ett driv här och det är det allra viktigaste. Det spelar ingen roll hur fina lägenheter vi än bygger och förmedlar om det inte finns en social infrastruktur i området. Vi som lokal aktör kan stötta på alla sätt och vis, men utan de boende är det omöjligt. nnn 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 35

n n n BOSTÄDER

Solhöjden en plats för det enkla livet Timrå kommun utvecklar nu området Solhöjden som ska ge plats för 300 bostäder, både villor och flerfamiljshus. Viktigt är att skapa gott om svängrum för de boende. Därför blir tomterna större än brukligt och de gröna områdena rejält tilltagna. Stort intresse för att bygga rapporteras redan nu. Text: Anders Lövgren Foto: Linda Niia Illustration: Sweco

samma veva som Sundsvallsregionen gick ut och berättade att det pågår samarbete för att få hit en större företagsetablering, då startade Timrå kommun arbetet med att utveckla Solhöjden. – Tajmingen hade inte kunnat vara bättre. Behovet av bostäder bara ökar. Det är inspirerande att allt vi gör kan vara till fördel för regionen och etableringen, säger Olof Lindstrand, verksamhetsansvarig vid samhällsenheten, Timrå kommun. Solhöjden är i dag ett skogsområde mellan Fagervik och Sörberge. I området finns närhet till förskolor, skolor, matbutik och rekreationsområdet Fagerstranden. Det mesta som behövs för ett enkelt vardagsliv finns på gång- och cykelavstånd. – Det här är ett exempel på förtätning, något vi eftersträvar. Det tar inte många minuter att ta sig från hemmet till en planerad eller spontan aktivitet och det kan skapa det enkla livet, säger Olof Lindstrand.

Soligt läge för Solhöjden Det var flera decennier sedan Timrå kommun satte igång ett utvecklingsarbete för ett så stort bostadsområde. 36 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

För att parera livsstilsförändringar så kommer området att ha lite större tomter än vad som varit brukligt. – Allt tyder på att fler än tidigare kommer att arbeta mer hemifrån och då behövs större hus med plats för hemmakontor. Lite större grönytor i området hänger samman med den utvecklingen, säger David Östlund, mark- och exploateringssamordnare, Timrå kommun. Intresset för att bygga är så stort att om byggrätter såldes i dag till de byggföretag som anmält intresse, då vore området fulltecknat. Undantaget småhustomterna. Hur det ser ut med köpare 2024 när försäljning drar igång i skarpt läge återstår att se, men onekligen ser läget bra ut för Solhöjden. En nog så viktig detalj är att området från sin högsta punkt har ett fall på 40 meter nedåt och ligger i söderläge mot Klingerfjärden.

Att kunna sitta i solen på balkongen eller altanen och titta ut över fjärden är inte det sämsta lockbetet i marknadsföringen. n n n

FAKTA Solhöjden är arbetsnamnet på ett nytt område med 300 bostäder, villor, radhus och flerfamiljshus som planeras mellan Fagervik och Sörberge i Timrå. Nu pågår planeringsarbetet som innefattar samråd och dialog med de omkringboende för att ta in synpunkter. 2022 tas en detaljplan fram och 2023 ska enligt planen gator, VA-nät och annan infrastruktur på plats. Försäljning av byggrätter startar troligen under 2024. Följ processen på timra.se/byggabomiljo

ARBETSGRUPP: Kvartetten Stina Reinhammar, Olof Lindstrand, David Östlund och Torbjörn Nylander har hittills varit kärntrupp i Timrå kommuns arbete med Solhöjden.

MÖJLIG MILJÖ: Solhöjden med 300 bostäder ska utvecklas med inriktning på närhet till skolor, fritidsaktiviteter och annat som hör det vardagliga livet till.

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 37

n n n TRAFIK

Nu får barnen säga sitt De unga i Söråker kan börja fundera på vad de tycker är viktigt när trafikmiljön ska byggas om. Text: Anders Lövgren

är Trafikverket planlägger för vägar och järnvägar görs ofta en så kallad barnkonsekvensanalys. Då prövas vilka åtgärder som är de bästa för barnen i området, men det är inte alltid man involverar de yngre utan analysen görs på en övergripande och akademisk nivå. Annat blir det nu i Söråker. I ett projekt där bland annat ny gång- och cykelväg, busshållplatser och en rondell ska byggas i centrala Söråker kommer barn att få vara med och ge direkta synpunkter till Trafikverket. – Barn och unga kommer att vara stora nyttjare av den färdiga anläggningen och det är därför viktigt att vi får med oss deras synpunkter och önskemål i detta skede. Hela projektet syftar till ökad trafiksäkerhet, särskilt för oskyddade trafikanter och särskilt för barn och unga, säger Jörgen Stjärne, projektledare, Trafikverket.

Trafikverket träffar unga Inför den här typen av projekt hålls offentliga samrådsmöten dit allmänheten bjuds in och kan lufta sina åsikter. Så blir det även i Söråker under 2022, men av erfarenhet kan det vara svårt att få deltagare oavsett ålder att dyka upp på kvällsmöten. Bland yngre åldersgrupper riskerar läxläsning, träningar, fritidsaktiviteter och familjeliv att komma i vägen och några nya grepp ska därför testas. – Vi har inte landat fullt och fast i vad vi tänker oss genomföra men samråd, frågeenkät, temadag, utställning på skolan och kampanj i sociala medier finns som förslag för att nå unga och deras föräldrar. Kontakter med idrottsklubbar i Söråker kan bli aktuellt och då besöka dem på någon träning för att få in deras synpunkter, säger Jörgen Stjärne. n n n

38 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

TIMRÅ HAR NORRLANDS BÄSTA

FÖRETAGSKLIMAT 2021 det igen! Vi gjorde

FINALIST! ÅRETS SAMHÄLLSBYGGARE VÄSTERNORRLAND 2021 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 39

n n n MILJÖ

Rusning för att få klim Sundsvall Energis satsning på att dra ledningar för fjärrkyla i centrala Sundsvall välkomnas av fastighetsägarna. På annat sätt kan man inte tolka det faktum att flera av de större fastighetsbolagen nu beställt fjärrkyla och vill ha den moderna och klimatsmarta tekniken. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

40 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

edan den första januari 2015 råder nya EU-regler för vilken köldmediegas vi kan ha i våra anläggningar. Successivt måste man gå över till alternativ som är bättre för miljön och inte påverkar växthuseffekten negativt. – Det vi märker är att kunderna inser vilka stora miljöfördelar som finns med fjärrkyla. Det är väldigt roligt att se hur beställning efter beställning kommit in i takt med att utbyggnaden genom Sundsvall tagit fart, säger Fredrik Ekwurtzel, affärsutvecklingschef, Sundsvall Energi. Den första kunden i Sundsvall var Diös Fastigheter som köper fjärrkyla till fastigheten som rymmer nya Clarionhotellet vid ån. Diös fortsätter nu att använda fjärrkyla även i en rad andra

fastigheter i centrala lägen. – Med fjärrkyla får vi en säker och effektiv kyla med låg klimatpåverkan. Det innebär också att vi kan mäta och följa upp på ett bättre sätt för att optimera fastigheternas kylbehov. Det innebär en förbättrad arbetsmiljö för våra hyresgäster, säger Anna Dahlgren, affärschef, Diös. – Som stor aktör på vår marknad har vi möjlighet att driva utveckling, och olika aspekter av hållbarhet genomsyrar allt vi gör på Diös, lägger hon till.

Moderna lösningar Ett annat stort fastighetsbolag som tecknat avtal är Lilium. – Med kombinationen fjärrvärme och fjärrkyla är det lättare att få ett optimalt inomhusklimat, särskilt om man som vi

GILLAR FJÄRRKYLA: De första fastighetsägarna att ansluta till Sundsvall Energis nät med fjärrkyla var Diös och Lilium. Anna Dahlgren, affärschef, Diös, och Peter Gotthardsson, styrelseordförande, Lilium, ansluter nu många av sina fastigheter. I stort sett alla fastigheter som syns på bilden, ägs av dessa bolag och har nu fjärrkyla. Bilden är tagen på taket till nya Clarion Hotel som var först med fjärrkyla i Sundsvall. Fredrik Ekwurtzel, affärsutvecklingschef Sundsvall Energi (till vänster) tipsar fler att följa efter: ”Vår förhoppning är att fler fastighetsägare får kunskap om, och ser fördelarna med den klimatsmarta fjärrkylans höga driftsäkerhet och minimala underhållsbehov. Speciellt nu när ledningsnätet börjar bli utbyggt på många håll i stan och det är enkelt att ansluta.”

Ledningar för fjärrkyla grävs ner i centrala Sundsvall.

matsmart fjärrkyla gör också kan använda moderna AI-lösningar för att styra systemen. Vi ser att vi kan göra energibesparingar och tekniken kan få ännu större betydelse i ett allt varmare klimat, säger Peter Gotthardsson, styrelseordförande, Lilium Fastigheter. Välkända landmärken i Sundsvall som SCA-kontoret, Skatteskrapan och kontorsdelen på NP3 Arena får nu tillgång till fjärrkyla. Andra fastighetsbolag vi kan nämna som beställt fjärrkylaanslutning är Nyfosa och Skifu. När den här artikeln publiceras finns cirka 2,3 km rör som leder fjärrkyla nedgrävda i Sundsvall. Målet i ett första skede är att fastighetsägare i centrala Sundsvall ska ha tillgång till den svalkande nyheten. n n n

FJÄRRKYLA

Fjärrkyla bygger på att kallt vatten distribueras i ett ledningsnät på samma sätt som för fjärrvärme. Processen fungerar genom att vatten kyls centralt och distribueras sedan i ledningsnät till de fastigheter som behöver avkylning. I fastigheterna överförs kylan via värmeväxlare till fastighetens egna kylsystem. Fjärrkylan kommer att produceras med kallt grundvatten från Sundsvallsåsen i kombination med absorptionskylmaskiner som drivs av värme från spill- och restvärme från industrin samt avfallsförbränningen på Korstaverket. Temperaturen på vattnet som pumpas ut i fjärrkylenätet håller 6-10°C. När vattnet återvänder från kunderna till produktionsanläggningen är vattnets temperatur uppvärmt till cirka 18°C och efter att det kyls på nytt ger det återigen sig ut på nästa varv i systemet. n

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 41

nnn

Två vinnare när jordmassor får ny plats i Birsta Tack vare ett lika fint som unikt samarbete mellan Trafikverket och Sundsvalls kommun kan 100 000 kubikmeter jord från ett järnvägsbygge i Maland nu användas till nya företagsytor i Birsta. Och Trafikverket sparade 40 miljoner kronor.

tt stort dilemma vid byggen av järnväg och väg är vart jordmassor som grävs bort ska fraktas. Men vid Trafikverkets projekt i Maland löstes problemet på ett oväntat sätt. Den nu pensionerade medarbetaren på Sundsvalls kommuns stadsbyggnadskontor, Gunnar Westerlund, anade att det kunde blir ett dilemma för Trafikverket att hantera alla jordmassor. Då ringde han Trafikverket och frågade om kommunen kunde få ta reda på dem. – Det här är första gången vi samarbetar på det här sättet. Så fort vi fått löfte

om att få massorna kunde vi börja titta på användningsområden. Till slut landade det i att vi kunde börja bygga två områden för verksamhetsmark i Birsta, ytor där företag kan etablera sig, berättar Malin Holmkvist, projektledare, stadsbyggnadskontoret. – Utan den här gåvan hade vi inte kunnat göra det, det här blev en ren bonus för oss. Den här typen av mark är efterfrågad så det känns riktigt roligt. Mellan fem och nio företagsetableringar kan bli aktuella på de två nya områdena, säger hon vidare. De massor som schaktas undan när nya järnvägsspåret Maland-Tunadal byggs av Trafikverket återanvänds på så vis bara några hundra meter bort, något som bara kan kallas för en win-win-situation. – En väldigt bra lösning för oss. Det kan vara svårt att bli av med schaktmassor, som vi då tvingas frakta iväg till en deponi någonstans, säger Håkan Åberg,

projektledare, Trafikverket. En uppskattning från honom är att det den här gången tack vare ett överlåtande av massorna blev en besparing på cirka 30-40 miljoner kronor bara i deponiavgifter, jämfört med att betala för deponi på exempelvis Blåbergets avfallsanläggning som har en avgift på 200 kronor per ton. n

MALANDTUNADAL: I Maland byggs en ny järnvägsanslutning som kopplar ihop Ådalsbanan med Tunadalsspåret, ett spår som går till Sundsvalls Hamn och logistikparken. Tidigare har tåg på ett omständligt sätt tvingats åka till Timrå C för att vända och byta spår för att komma in på Tunadalsspåret. Den nya anslutningen gör det enklare att flytta över gods från väg till järnväg vilket ger stora miljövinster. Nytt är också att Tunadalsspåret rustas upp och elektrifieras i stället för att endast diesellok kan köra sträckan. Arbetet beräknas vara färdigt 2023.

WIN-WIN: Schaktmassor från järnvägsbygge i Maland (bild till vänster) blir mark för företag i Birsta (bild till höger).

Klart för start på Njurunda resecentrum i december Med nya Njurunda Resecentrum blir restiderna med kollektivtrafiken avsevärt förkortade vilket också ger regionala nyttor. Restiden med buss Njurundabommen – Sundsvall C är i dag 25 minuter. Med tåget kommer det att ta 12 minuter. När dubbelspåret Dingersjö – Sundsvall är klart kommer restiden att vara 6 minuter. För att resa med tåg söderut just nu måste Njurundaborna först norrut nästan två mil till Sundsvall C för att sedan åka tåget samma väg tillbaka. När Njurunda Resecentrum är färdigbyggt kan man kliva på X-trafiks tåg som går söderut direkt. n 42 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

På resecentrumet kommer det finnas plats för: n 10 parkeringar med

n 2 handikapparkeringar

motorvärmare n 6 parkeringar med laddstolpar n 27 vanliga parkeringar

n 3 taxiplatser n 2 cykelparkeringar med

tak n 5 busshållplatser

Detta är en annons

Ulrik Forsberg, vd, Timrå Logistik Fastigheter

Vi bygger för ett växande Timrå Vårt företag, Timrå Logistikfastigheter, har sedan 2007 hyrt ut ändamålsenliga lokaler till företag inom verkstad och industri. Just nu pågår en mycket intressant utveckling i regionen där vi kan se att efterfrågan på lokaler ökar. Därför sätter vi spaden i jorden och bygger en ny industrifastighet på 1 100 kvadratmeter på Vivstamon i Timrå industriområde. Fastigheten delas in i 8 hallar om vardera 108 kvadratmeter, med fullhöjdsportar och en gemensam tvätthall. Lokalerna blir färdiga att tas i bruk våren 2022. Att vi redan nu har hälften av ytorna uthyrda tycker vi bekräftar bilden av ett expanderande Timrå. Vi blir inte alls förvånade om en stor batterifabrik,

Ny industrifastighet som beräknas stå färdig våren 2022.

Hantverksvägen 3 | 070-376 67 44

eller en liknande aktör med avancerad tillverkning, inom närtid hamnar i regionen. Kanske blir det på mark i Timrå.Vi ser också att alla satsningar på infrastruktur, inte minst den nya logistikparken i Sundsvall, har goda förutsättningar att leda till fler affärer och arbetstillfällen inom verkstad och industri. Med det sagt så är bygget av den nya industrifastigheten ett steg vi tar för att vara en del i utvecklingen.Vi har ytterligare 25 000 kvadratmeter obebyggd mark i industriområdet, och där står vi redo att ta nästa steg. Vi är en aktiv partner för företag som växer eller etablerar sig och behöver behovsanpassade lokaler. Kontakta oss och berätta om era planer så tar vi en diskussion!

n n n BOSTÄDER

Allieros kvarter ska byggas med stor variation Tidigast under 2023 sätter bygget av de nya bostadskvarteren på kommunens mark i Alliero igång. Området beräknas inrymma ca 800 lägenheter och för att få vara med och bygga en del av dessa lägenheter har kommunen tagit fram särskilda kvalitetskriterier som legat till grund för ansökan om marken. Text: Anders Lövgren Illustration: Moa Engblom

44 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

i vill se ett område med stor variation. Vi har höga ambitioner kring arkitektonisk utformning och kreativa lösningar. Vi vill skapa mervärden för både de boende i Alliero och för staden, säger Malin Lingell, projektledare, stadsbyggnadskontoret. Sundsvall är attraktivt bland utvecklingsbolag och byggare inom fastighetsbranschen, som anar tillväxt och goda tider. Det är också en av anledningarna till att Sundsvalls kommun kan ställa högre krav på de som vill köpa mark för flerbostadshus i Alliero. Förfrågningsunderlaget bestod av specificerade förutsättningar, krav och kvalitetskriterier och kvalitetskriterierna är de delar som är poänggrundande och valfria att uppfylla. – Tidigare när marknaden varit svagare har höga kvalitetskrav från

vår sida gjort att intresset att bygga varit svalt. Nu har det varit många intressenter som ansökt om att få bygga i Alliero, och anbuden håller hög måluppfyllelse för samtliga kvalitetskriterier, säger Malin Lingell. – Inkomna anbud kommer från bolag som redan ligger långt framme med kreativa lösningar inom hållbarhet, mobilitet och estetik, så det ligger också helt i linje med deras sätt att arbeta, lägger hon till. I Alliero säljer kommunen fem markområden. Tre av dem ligger mitt emot Emharts långa fabriksbyggnad på Universitetsallén och det är dessa områden som utvärderas utifrån kvalitetskriterierna. Stadsbyggnadskontoret vill att området ska ha en stor variation. – Arkitekturen ska vara varierad och livfull och bidra till att fasaderna

Trots att Sundsvall växt fram vid Selångersåns mynning ut mot havet har stadslivet under m från nära vattenkontakt. Det ska det nu bli ändring på.

att Sundsvall växt fram Selångersåns mynning ut mot stadslivet mer Även södra kajenTrots planeras bli föremål för vid mer stadslik miljö, att havet helt har enkelt låtaunder sten-

Livet i Alliero 2026, som Sundsvallskonstnären Moa Engblom tolkar det.

från nära vattenkontakt. Det ska det nu bli ändring på. Precis som norra kajen ärhavetstaden växaunder vidare utett påsekel södra somfjä Trots attstadsutveckling. Sundsvall växt fram vid Selångersåns mynning ut mot har stadslivet mer än varit kajen, förhållandevis det idag ettDet utpräglat därmed blirstadslik en nymiljö, del iatt den kvartersfrån nära vattenkontakt. ska det nu verksamhetsområde. blisödra ändring på. planeras bli föremål Även kajen för mer heltgamla enkelt låta sten- d

Inför vintersäsongen 2014/2015... 2020/2021 2021/2022

stadsutveckling. Precis som norra kajen är förklarar staden växaErland vidare utSolander. på södra kajen, som d – Till skillnad mot norra kajens bostadsstaden, fokus finns här förutsättningar att skapa en Här finns också planer på att utveckla stadsutveckling. Precis som norra kajen staden på södra kajen, dernt och effektivt – Till är skillnad motväxa norravidare kajensutbostadsstaden,som förklarar Erland Solander.resecentrum. M

Även södra kajen planeras bli föremål mer stadslik miljö, att helt enkeltdärmed låta stenstationsområdet det idagför ett utpräglat verksamhetsområde. blir endet nynärliggande del i den gamla kvarters- ti m

det idag ett utpräglat verksamhetsområde. därmed blir en nyatt delskapa i den en gamla kvartersE4-dragningen bli färdi fokus finns här förutsättningar Här finns måste ocksånya planer på att utveckla – Till skillnad mot norra kajens bostadsstaden, förklarar Erland Solander. fokus finns här förutsättningar att skapa en Här finns också planer på att utveckla

i samarbete med

Vi fixar värmen till Byggarbetsplatsen med Gasol. Tillsammans levererar vi hela konceptet för Er uppvärmning av vinterbygget. Vi fixar värmen till Byggarbetsplatsen med Gasol. Tillsammans levererar vi hela konceptet för Er uppvärmning av vinterbygget.

Tel.värmen 060-17 80 • www.stallningsbyggarna.se Vi fixar till30 Byggarbetsplatsen med Gasol. Tillsammans levererar vi hela konceptet för Er uppvärmning av vinterbygget.

… förutom Byggnadsställningar och väderTel. 060-12 12 72 | ww skydd ordnar vi också värmen till byggarbetsmed Tillsammans levererar vi hela Tel.platsen 060-17 30gasOl. 80 • www.stallningsbyggarna.se konceptet för Er uppvärmning av vinterbygget.

Tel. 060-17 30 80 • www.stallningsbyggarna.se

FAKTA Några kvalitetskriterier för Alliero: • Fasader ska vara livfulla och upplevas som flera byggnader. • Taknockshöjd och takutformning ska variera. • Trä, rött tegel eller puts ska användas till fasader. • Minst en fjärdedel av bostäderna ska ha minst tre rum och kök och det ska finnas minst en publik lokal med egen entré i bottenvåningen.

tel: 060-17 30 80 TrafikTeknik www.stallningsbyggarna.se TrafikTeknik i

i Sundsvall AB Sundsvall AB

TrafikTeknik i Sundsvall AB GOLV | BADRUM | KAKEL | KLINKER

• Utveckla träbyggandet genom att uppföra en byggnad med stomme och fasad i trä och ha lösningar som främjar hållbart resande.

utmed gatorna upplevelsen som flera byggnader. Ett av kvalitetskriterierna innebär att exploatör åtar sig att bygga en lokal med egen entré. De som går förbi kan se in genom ett skyltfönster, det ger liv och rörelse, säger Malin Lingell. Vanligtvis brukar kommunen inte utvärdera anbud efter kvalitetskriterier utan kötid brukar vara avgörande med ett pris som bestämts efter extern värdering. För Alliero har vi även här haft ett fast pris men intressenterna har konkurrerat med kvalitet och med förmågan att uppnå kvalitetskriterierna istället för kötid. Då efterfrågan att bygga i området är stor har vi möjlighet att få en variation inom området och vi har en chans att tilldela området till flera exploatörer, säger Malin Lingell. n n n

GOLVENTREPRENADER Våra duktiga och utbildade medarbetare utför allt inom golventreprenad såsom inläggning av trä-, plast- ,textil- och linoleumgolv samt golvslipning och golvunderhåll.

PLATTSÄTTNING Genom Golv Ettan får du inte bara hjälp med att välja de rätta plattorna efter dina förutsättningar, vi lägger även in ditt nya golv om du vill. Vi sköter plattsättning inom badrum, kök och tvättstugor, men också större bad- och bruksanläggningar så att du slipper oroa dig för våtutrymmet.

Välkommen in!

060-14 17 70 - www.golvettan.se 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 45

nnn De gamla fabriksbyggnaderna är i bedrövligt skick och kommer i en nästa etapp av saneringsarbetet att rivas.

Nu ska Nyhamns gifter bort Tidningen Byggplats är med när den förorenade marken i Nyhamn ska börja saneras. Först gäller det att ta reda på exakt hur mycket gift som finns och var det gömmer sig. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

46 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

yhamn på Essvik har varit adress för många industrier genom årens lopp. På 1800-talet var det trä- och cellullosaindustrin som gjorde sig hemmastadd, och senare kemisk-teknisk verksamhet. En lång industrihistoria har satt sina spår. Nu är det dags att ta hand om det hårt nedsmutsade området som är 12 hektar stort, motsvarande nästan 60 fotbollsplaner. Prislappen för den första etappen är 150 miljoner kronor. – Det vi gör nu under hösten är provtagningar i marken för att avgöra mängden föroreningar och på vilka platser inom området de finns. Tidigare i år har vi även utrett hur byggnaderna ska kunna rivas på ett säkert

sätt. Det känns bra att vi får komma igång med arbetet, det är ett av de största saneringsprojekten som vi haft i Sundsvall. Det har tagit tid men det är inte förrän nu vi fått klart med finansieringen, säger Sven-Åke Westman, Stadsbyggnadskontoret, Sundsvalls kommun.

Farligt, spöklikt område Det har i många decennier varit känt att Nyhamn är en tickande miljöbomb. Gifter som arsenik, PCB och asbest samt tungmetallerna zink, bly och koppar finns i marken och läcker också ut i Ljungans utlopp alldeles intill. 2005 flyttade det företag som senast använt sig av området ut, gick i konkurs, och sedan dess har det saknat

FAKTA BILDTEXTER:

Ett 20-tal gropar grävs i Nyhamn när Frida Rehnberg och Joel Nordin från konsultföretaget WSP tar prover. Sven-Åke Westman från stadsbyggnadskontoret (orange kläder) är med och diskuterar förutsättningarna. I bakgrunden grävmaskinisten Johan Lundqvist. De gamla fabriksbyggnaderna är i bedrövligt skick och kommer i en nästa etapp av saneringsarbetet att rivas.

Marksanering Nyhamn, Essvik Det ska göras: Få bort föroreningar som arsenik, PCB och tungmetaller ur marken samt riva fallfärdiga industribyggnader. Kostnad: 150 miljoner kronor är kalkylen i dagsläget. För föroreningar som skett innan 1969 ligger det ekonomiska ansvaret för rening på staten. Naturvårdsverket står för merparten och SCA för 19,5 procent av kostnaderna. Tidplan: Är beroende av beslut från Naturvårdsverket men om rivningen startar 2022 skulle området kunna vara helt åtgärdat i slutet av 2025.

Mellanrubrik

ägare och stått tomt. Eller nästan tomt skulle man kunna säga, eftersom de gamla och närmast spöklika industribyggnaderna lockat till sig personer som av olika anledningar gillat att vara på området. Om det vittnar inte minst allt klotter på väggarna. Detta trots att Länsstyrelsen 2014 utfärdade förbud för privatpersoner att vistas innanför stängslet. – Vi tvingas byta lås på grinden nästan varje vecka eftersom det är avklippt. Det är ett farligt område och de arsenikhalter som finns här i marken kan man bli allvarligt sjuk av, säger Sven-Åke Westman. Sundsvalls kommun har huvud-

mannaansvar för saneringsarbetet och har anlitat konsultfirman WSP för att sköta provtagningarna, innan själva marksaneringen kan komma igång. Att riva de fallfärdiga byggnaderna är också en viktig del i planen för Nyhamn, men det är ett eget projekt som inväntar statlig finansiering.

Framtida rekreation Målet med hela saneringen är att det stora området ska gå att använda för rekreation, man kan tänka sig ett promenadstråk längs vattnet. Mark som görs i ordning för att bygga bostäder och företagslokaler ryms också i kommunens målsättning. n n n

… och snart saneras även Nyvik Det är inte bara i Nyhamn det händer saker. På Alnö låg för 100 år sedan ett pärlband av sågverk längs kusten. Flera av dem behandlade virket med träskyddsmedel som innehöll dioxin. Stadsbyggnadskontoret har under de senaste åren sanerat Ankarsviks och Karlsviks sågverk. Näst på tur är Nyviks gamla sågverksområde, som kommer att saneras för 30 miljoner kr, bidrag från Naturvårdsverket. Området kommer också göras mindre skredkänsligt och den ursprungliga strandlinjen kommer återställas på delar av området. – Saneringsåtgärderna är en del av Sveriges miljömål, En giftfri miljö. Genom att driva dessa projekt skapar vi bättre förutsättningar för de som bor och vistas i området, men också för djurlivet i Alnösundet, säger Astrid Göthe Ålin, projektledare för åtgärden. n

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 47

nnn

Byggplock Det spikas, gjuts och skapas nytt överallt i regionen. Här är ett litet axplock av stort och smått. Årets samhällsbyggare: Diös n Utmärkelsen Årets samhällsbyggare delas ut av Byggföretagen och tilldelas en person, företag, organisation, projekt eller innovation som utvecklar och bidrar till att göra Västernorrland till en modern, hållbar och attraktiv plats. I år var Timrå kommun, Diös Fastigheter och Trafikverket i final och när juryn sagt sitt stod Diös som segrare. Vi gratulerar! På bilden nybyggda Hotel Clarion Sundsvall. Motivering: Med sitt målmedvetna arbete och sina långsiktiga satsningar är vinnaren en viktig aktör för utvecklingen av Norrland. Vinnaren är en uppskattad kund till branschens leverantörer, bidrar till Sundsvalls utveckling och arbetar ständigt med att sätta stadskärnan i fokus. Genom vidareutveckling och modet att tänka nytt, skapas attraktiva, hållbara och tillgängliga städer.

Raketförsäljning vid Sidsjön n Läget vid Sidsjön går inte att klaga på där fastighetsbolaget Hedern bygger 23 radhus och en lägenhet i bostadsrättsform. Storlekarna varierar mellan 95–138 kvm och första inflytt är beräknad till hösten 2022. Intresset för bostäderna var så stort att samtliga radhus sålde slut på mindre än en vecka. Slutpriser mellan 2,7 miljoner – 4,7 miljoner. Contractor kammade hem bygguppdraget, som nu är i full gång.

Ett företag i fin form n Husbyggaren Jupiter & Gran har utsetts till Årets formbärare 2021 i Västernorrland med motiveringen: ”Trähusföretaget Jupiter & Gran AB i Sundsvall, grundat av Daniel Blomqvist, får utmärkelsen för sitt ’nytänkande gammaltänkande’ som lyfter lokal hantverkstradition och kreativitet. Med en fot i historien och en i hållbar framtid. Med passion för träbyggande och det tidlöst vackra vågar de utmana etablissemanget genom att visa att det inte är dyrare att bygga tidlöst vackert och långsiktigt hållbart. Med modet att använda färger och färgkombinationer som inte är så vanliga och som sticker ut, bygger de levande kvarter i glada samhällen.” Bakom utmärkelsen står Svensk Form Västernorrland. 48 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

Ny idé blev årets snackis n När Lilium Fastigheter i oktober gick ut med idén att bygga ett kongresscenter på Stora torget i Sundsvall, då rörde de om ordentligt i grytan. Debatten har sedan dess gått het i lokal media. Så här såg två kommentarer ut på Heja Sundsvalls facebooksida: “Tycker det låter som en kreativ idé. Äntligen en satsning som lockar människor till den vackra stadskärnan”, skrev Jan Siezing. “Så fruktansvärt fult! Måste väl finnas en annan plats än mitt i centrum om nu detta ska byggas. Borde vara öppet ner mot Vängåvan så centrumkärnan får vara stor med fina planteringar, träd och parkkänsla. Folkomröstning?”, skrev Viola Bergkvist. Åsikterna går isär och fortsättning följer.

Större och bättre för onkologen n Onkologkliniken har länge haft behov av större och bättre lokaler, och nu börjar dessa ta form vid norra sidan av sjukhuset i Sundsvall. Det är en 4 300 kvadratmeter stor tillbyggnad som ska inrymma en ny mottagning och dagvård, färdig att tas i bruk första halvåret 2023. För att inte störa patienter och personal på intilliggande verksamheter görs bullriga delar av arbetet efter klockan 16 på dagarna.

Aptiten ökar i Bydalen n Granne med City Gross i Bydalen renoverar livsmedelsjätten Lidl just nu fastigheten där Northcar tidigare sålde bilar. Nu ska det bli 1 400 kvadratmeter butiksyta och start blir någon gång i första halvan av 2022. Omfattande markarbeten görs för att få till en bra parkering. Huvudentreprenören är Kynningsrud Bygg AB.

n n n MILJÖ

FAKTA

En större elintensiv fabrik som Northvolt planerar använda 2 TWh per år eller lika mycket som 100 000 villor under ett år. Hybrit, producent av fossilfritt stål i Luleå, kommer använda 15 TWh per år, eller mer än hela Luleälven producerar. n

“Sundsvallsregionen kan bli navet för grön omställning” – Energiexpert om det unika läget Ingenstans i Norden finns så gott om grön el som i Sundsvallsregionen. – Det är något stort och kraftfullt som håller på att hända för norra Sverige, och tillgången på grön el är en viktig anledning till stora företags intresse att etablera sig, säger energiexperten Claes af Burén, WSP. Text: Anders Lövgren Foto: WSP

illgången på el från både vattenkraft och vindkraft har länge varit god i norra Sverige. Merparten av produktionen har dock transporterats söderut genom elnätet. Det är först under de senaste åren som den elintensiva industrin med hållbar agenda på allvar fått upp ögonen för den övre halvan av landet. – Elektrifiering och digitalisering har dragit upp farten på den gröna omställningen. Intresset för att etablera sig med tillgång till hållbar energiförsörjning är oerhört stort och jag tror inte någon kunde förutse hur snabbt utvecklingen skulle 50 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

gå, säger Claes af Burén. Han har på uppdrag av Region Västernorrland studerat förutsättningarna för länet att leverera grön el till företag. Resultatet bekräftar att vi har trumf på hand på området.

Vindkraft en förutsättning Sverige delas in i fyra elområden. Under 2020 producerade området som sträcker sig från Gävle upp till Umeå (elområde 2) 35 TWh vattenkraft och 11 TWh vindkraft och där är Västernorrland det stora producentlänet. I området norr om Umeå (elområde 1) produceras hälften så mycket grön el, och söder om Gävle betydligt mindre. – Om vi till detta lägger till att planerna på utbyggnad av vindkraft är offensiva i elområde 2 så ser det här förhållandet ut att bara förstärkas. Det blir också tydligt att vindkraften kan vara en förutsättning för att norra Sverige ska få stora etableringar och många arbets-

tillfällen, vilket även kan öka acceptansen för vind som energikälla, säger Claes af Burén. – Det gäller att de som bor i regioner där utbyggnad sker också får ta del av fördelarna, så har det ju inte alltid varit om vi tittar i ett historiskt perspektiv men nu finns goda förutsättningar när allt fler industrier vill etablera sig i regionen, lägger han till. I de resonemang som Claes af Burén för är inte bara elen en förutsättning för attraktivitet. Om dessutom tillgång på mark, kompetens och bra logistiklösningar är på plats blir det pluspoäng. – Har man så mycket att erbjuda som Sundsvallsregionen har, så anser jag att det är läge att inte lova bort eleffekt till vilket projekt som helst. Vi bör ställa oss frågan, till vad ska tillgångarna användas till? Är det till de etableringar som ger mest i förhållande till hållbar utveckling och arbetstillfällen. Lyckas man det kan kan regionen bli navet för en grön omställning, säger Claes af Burén. n n n

SUNDSVALL LOGISTIKPARK – NODEN MITT I NORDEN Vi bygger en effektiv transportnod för godstransporter i ett Sundsvall som växer. Här kan näringslivet nå både den lokala och den globala marknaden.. Vill ni finnas där godset möts? www.sundsvalllogistikpark.se

” Med ett geografiskt läge mitt i Norden erbjuder vi effektiva och hållbara transportalternativ från Atlantkusten till hela Östersjöregionen. Luleå

Trondheim

Sundsvall

Gävle

Helsingfors

Stockholm Tallinn

Göteborg

Malmö

USA, Europa, Asien/Afrika

St. Petersburg

n n n TRAFIK

Arkitekttävling avgör viktig del av nya centralstationen Trafikverkets arbete med att bygga nytt dubbelspår på Ostkustbanan innebär också en anpassning av bangården på Sundsvalls Centralstation. – Vi kommer att utlysa en arkitekttävling för att få in förslag på en planskild passage, säger Anders Vilhelmsson, biträdande projektledare, Trafikverket. Byggstart för de stora projekt som går hand i hand, 12,5 kilometer dubbelspår söderut och nya perronger på bangården, är 2023. Planeringsarbetet är dock mycket omfattande och bland annat har samråd för dubbelspåret genomförts den gångna sommaren. – De inkomna synpunkterna håller på

att sammanställas. Det som är genomgående är synpunkter angående linjedragningen för dubbelspåret och önskan om åtgärder för bullerskydd, och det ska vi försöka ta hänsyn till, säger Anders Vilhelmsson. Inne på bangården ska mycket ske. Så snart logistikparken är klar kommer kombiterminalen som i dag finns inne på centralstationens bangård att flyttas dit, och då kan också ombyggnation av spår av området sätta igång. Spåren ska byggas om så att godstågen och persontågen går in på var sitt spår vilket gör att vi får effektivare transporter. Perronger ska breddas och förlängas

Vi krossar berg med moderna transportabla verk och levererar grus från egna täkter i Binböle, Lagmansören, Kallsta och Torsboda.

så att fler och längre tåg ryms så att fler kan åka tåg och framför allt ska en gångbro byggas för att resenärer ska kunna ta sig mellan spårområdet och centralstationen utan att behöva korsa spåren. En arkitekttävling som hålls 2022 ska avgöra designen på den planskilda passagen. Noterbart är att trätaket på perrongen klassas som vara riksintresse av Riksantikvariatet och därmed kommer att bli kvar på stationen. – Det blir något av en utmaning för oss att ta ner det, rusta upp det och få det på plats igen, säger Anders Vilhelmsson. Såväl dubbelspåren som den nya centralstationen ska vara färdigbyggda 2028. nnn

Gustafssons Rör i Sundsvall, är ett VVS-företag som vill vara med och hjälpa Sundsvall i sin expansion. Vi utför alla typer av VVS jobb till både större och mindre entreprenader.

Flexibla lösningar till rimliga kostnader! I och med ökande uppdrag behöver vi nu även

anställa fler VVS-montörer. Vi är auktoriserad VVS-installatör och utför installationer av värme, sanitet, kyla Därför söker vi dig som är en: samt service- och underhållsarbete. Vi hanterar och allt från små Självständig enkla VS-installationer till stora komplexa installationsprojekt. kundorienterad VVS-montör Varmt välkommen att höra av dig med frågor till

Varmt välkommen att höra av dig med frågor Nordlund tel. 070-626 26 65 12, 80 till Jonatan Sundsvallskontoret 060-606 Peter Gustafsson tel. 070-626 26 89

Frölén Kross AB www.frolenkross.se Frågor och beställning till Maria: Tel 0611-214 40, 070-654 72 70 52 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

Följ oss på facebook och instagram!

Förtill mer info se Skicka din ansökan liselott@gustafssonsror.se www.gustafssonsror.se

För mer info se www.gustafssonsror.se

Vi skippar onödiga utskick i år! Vill du ha Miljöalmanackan 2022? Hämta almanackan i en butik eller beställ den på msva.se/miljoalmanackan. Där finns det också en lista över alla hämtställen. Du kan också höra av dig till kundservice, 020-120 25 00 eller kundservice@msva.se.

msva.se/miljoalmanackan

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 53

nnn NÖJD TESTPILOT: Josef Öhrn i Söråker har haft en smart vattenmätare för fjärravläsning i sitt hus ett år. Här har han besök av Martin Luthman och Peter Engblom från MittSverige Vatten & Avfall som tillsammans med sina medarbetare hoppas kunna installera fler smarta vattenmätare under 2022.

Smarta vattenmätare har koll på din förbrukning Hushållen i Sundsvall, Timrå och Nordanstig är på väg att få nya fjärravlästa vattenmätare med flera nya funktioner. – Den har varit bra, en gång slog den larm och talade om att vår förbrukning var onormal, berättar Josef Öhrn i Söråker som varit med i ett pilotprojekt och testat den nya tekniken. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

ittSverige Vatten & Avfall har tillsammans med ServaNet arbetat för att ersätta analoga vattenmätare mot digitala som kan fjärravläsas. – Idag kan fjärravlästa, så kallade smarta vattenmätare inte bara leverera

54 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

data om vattenförbrukning i realtid utan också skicka olika typer av larm, till exempel larm om läckage och frostrisk. Vi får möjlighet att debitera kunderna utifrån deras faktiska vattenförbrukning och kunna larma om det till exempel är en vattenläcka i fastigheten, säger Peter Engblom, utredningstekniker på MittSverige Vatten & Avfall. I ett pilotprojekt som påbörjades i fjol installerades smarta vattenmätare i 82 villor i regionen, i Söråker och Bergsåker. Josef Öhrn som bor med sambo och två barn i ett av de hus där en mätare testats, tycker det fungerat bra. – Egentligen har jag inte märkt någon större skillnad, annat än att den skött sig själv och jag inte behövt läsa av den. Men vid ett tillfälle blev jag uppringd av MittSverige Vatten & Avfall som hade noterat en ovanligt hög förbrukning hos oss. Det kunde jag direkt koppla till att vi hade fyllt vår pool. Det var ju faktiskt intressant att se att tekniken fungerar. Hade det gällt ett läckage så hade det förstås varit bra att få stopp så fort som möjligt, säger Josef Öhrn.

Han tycker också det är en fördel att vattenförbrukningen debiteras direkt utifrån den faktiska förbrukningen och inte som tidigare efter en preliminär uppskattning på årsbasis. – Vår utvärdering av pilotprojektet säger att det fungerat väldigt bra. Kunderna har nog inte märkt av så mycket, vilket är ett kvitto i sig på att det har fungerat, säger Peter Engblom. För MittSverige Vatten & Avfall väntar nu en utvärdering av projektet och vid beslut om fortsättning kan de smarta vattenmätarna installeras hos övriga kunder. Normalt byts ca 2000 st vattenmätare per år, men det är troligt att utbytestakten kommer att bli snabbare nu när det rör sig om ett teknikbyte. – Planen är att vi förbereder genom att byta ut till smarta vattenmätare och till en början kan vissa kunder fortsättningsvis behöva läsa av manuellt då vi tillsammans med ServaNet måste planera och bygga ut infrastrukturen successivt, säger Martin Luthman, Kundservicechef på MittSverige Vatten & Avfall.

Arbetet med att dra en överföringsledning från Bergafjärden till Essvik pågår för fullt. Foto: MSVA

7,5 kilometer ledning dras till Essviks avloppsreningsverk Startskottet har gått för jätteprojektet att ansluta kommunalt vatten och avlopp till stora delar av Njurundakusten.

FAKTA För att ge möjlighet för samhällets aktörer att tillhandahålla tjänster och service som bygger på insamling av data har ServaNet byggt upp en kommunikationslösning. Den heter LPWAN och bygger på LoRa-teknik. Nätverket är en trådlös teknik med lång räckvidd. Gateways, som tar emot och skickar data, är anslutna till fibernätet. LPWAN-nätet är en möjliggörare till det smarta samhället för effektivisering, hållbara lösningar och ökad nytta för kommunal verksamhet, medborgare och företag genom sensorer som mäter olika värden.

En aspekt som Josef Öhrn tar upp är dock att installationen av vattenmätaren medför en kostnad för fastighetsägaren, eftersom det krävs en vattenmätarkonsol med avstängningsventiler där vattenledningen kommer in i fastigheten. Han fick anlita en rörmokare och den kostnaden säger han sig helst velat slippa. – Visst kan jag förstå det, säger Martin Luthman, men det är viktigt för att minska risken för läckage och vattenskador hos fastighetsägaren och för att underlätta framtida byte och service. Alla fastigheter ska ha en vattenmätarkonsol med tillhörande ventiler oavsett typ av vattenmätare. Bolaget äger vattenmätaren och fastighetsägaren ansvarar för vattenmätarplatsen. Medverkar i projektet gör

som sagt även ServaNet som leverantör för kommunikationslösning och överföring av data från mätarna till MittSverige Vatten & Avfall. Här används en teknik som heter LPWAN och som med hjälp av sensorer sänder signaler på långa avstånd och med låg energiförbrukning. – Det här samarbetsprojektet är viktigt på flera sätt, inte minst ur ett hållbarhets- och kundperspektiv. Det ger oss och hushållen möjlighet att bättre hålla koll på vattenförbrukning och tidigt upptäcka läckage, säger Martin Luthman. n n n

MittSverige Vatten & Avfalls VA-projekt längs Njurundakusten har några extra viktiga pusselbitar. En av dessa är den överföringsledning för avloppsvatten som ska gå från Bergafjärden till Essviks avloppsreningsverk. Där ska avloppsvattnet från 900 i framtiden anslutna fritidsboenden transporteras, för att renas och sedan släppas ut i naturen igen. – Det är ett stort och utmanande projekt, eftersom ledningen måste dras i så skilda miljöer på den 7,5 kilometer långa sträckan. Vi tar oss fram över åker, genom skog, passerar samhällen och vi ska även använda oss av en schaktfri metod som innebär att vi borrar oss under Ljungans botten, berättar Peter Nylén, projektledare, MittSverige Vatten & Avfall. Hela VA-projektet är budgeterat att kosta 900 miljoner kronor och ska vara färdigt 2026. – Överföringsledningen som ska transportera avloppsvattnet från Njurundakusten är jätteviktig. Vi har studerat många olika alternativ men kommit fram till att transportera avloppsvattnet till vårt befintliga avloppsreningsverk Essvik är den mest fördelaktiga lösningen, både ur ett ekonomiskt och hållbarhetsperspektiv, säger Peter Nylén. n 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 55

n n n SÅ HÄR TÄNKER JAG

Stenstan är den finaste av gåvor från en generation till en annan När det senaste projektförslaget på Stora torget väckte livlig debatt och engagemang blev jag både glad och faktiskt lite stolt.

snart sju år har jag varit en del av folkrörelsen Arkitekturupproret. En organisation som jobbar med frågor inom arkitektur och stadsbyggnad. Mycket av mitt engagemang där har handlat om just debatt och det demokratiska samtalet. Därför känns det extra trevligt att just min hemstad, Sundsvall, har en så engagerad och intresserad befolkning. Det kan ju trots allt inte vara en slump att Sundsvall var den stad som flest valde att lägga sin röst på då Arkitekturupproret utlyste Sveriges vackraste stad 2017. Städers planering och arkitektur ser ut att bli en allt viktigare fråga i vårt samhälle. Som arkitekt är det roligt att se att fler människor inser att den byggda miljön, hus, gator och torg många gånger står kvar i hundratals år. Därför påverkar våra val idag långt fler än vi kanske först tänker oss. Den gata som du går idag kan ha sin krokiga sträckning som lösning på en marktvist för flera hundra år sedan. Eller att det provisorium till vedbod som gammelmorfar en gång byggde, långt senare kom att avgöra både färg och storlek på din utbyggnad. Med det synsättet på stadsplanering är jag

56 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

övertygad om att vi gör klokare val. Vi bör förankra våra beslut både i folkopinionen och i 100-årsperspektivet. Det är först i det perspektivet som det framgår att den mest hållbara och miljövänliga lösningen oftast är den mest långsiktiga. Den som kan nyttjas och uppskattas i flest generationer. De byggnader som idag utgör Stenstan har redan 130 år på nacken. Trots sin ålder är dessa miljöer bland de mest uppskattade och välvårdade i vår stad. Kanske just för att husen och stadsplanen är byggd för att hålla.

Estetisk hållbarhet Hållbarhet blir i längden framtidssäkerhet. Byggt med naturliga byggnadsprinciper med ekologiska material som spelar med naturens regler, inte kämpar emot dem. Hållbara hus som klarar tidens tand som är logiska att vårda då naturmaterial aldrig ”utgår ur sortimentet”. En annan typ av hållbarhet är den estetiska hållbarheten. Vi som människor tenderar att bättre ta hand om det vi tycker om. Vi vårdar det vi tycker är vackert av kärlek och omtanke. På samma sätt som vackra och häftiga veteranbilar fortfarande rullar på våra vägar står de mest omtyckta husen fortfarande kvar. Med detta sagt är det kanske ingen överraskning vad jag tycker och tänker om Stenstan. Jag fullkomligt älskar vår fantastiska stadskärna i Sundsvall. Det är en ynnest att vi i en så liten ort befolkningsmässigt kan ha en sådan kontinental

och storslagen stad, en riktig stad, precis som Paris, Wien eller London. Åtminstone finns det platser och byggnader i staden som verkligen känns precis så. Det är först då man lyfter blicken och möts av granskogens taggiga horisont man påminns om att man faktiskt är i Norrland. Häftigt! Stenstan är den finaste av gåvor från en generation till en annan, som vi i Sundsvall fått ansvaret att förvalta till nästa generation. Förvalta genom vårt engagemang, användande och genom vår demokrati. Staden tillhör oss alla. Därför blir jag alltid lika besviken när jag hör att någon vill ”sätta staden på kartan”. Min uppmaning är till dessa personer att granska en jordglob. Vi brukar faktiskt vara utmärkta även på jordgloben. Sundsvall finns redan på kartan, stolt som en skogshorisont, mitt över Bottenviken brukar det stå just Sundsvall. Fortsätter vi att förvalta staden och utveckla är född och uppvuxen i Sundsvall. den på ett I dag är han delägare i arkitektkontoret varsamt Tradition Arkitekter med kontor i Gamla sätt så Stan i Stockholm. Tidigare i höst såg kommer vi honom debattera modern arkitektur den att med arkitektkollegan Gert Wingårdh finnas kvar i SVT:s Mötet. på kartan länge till. nnn

Eric Norra Norin

n n n NOTISER

Bergsgatan får farthinder som bjuder på ett gupp Nästa år får Bergsgatan i Sundsvall ett så kallat aktivt farthinder. När ett fordon passerar med för hög fart fälls en lucka i vägbanan ner några centimeter. Det guppar till och föraren påminns om att – ojdå nu gick det för fort! Text: Anders Lövgren Foto: Edeva

Aktiva farthinder har använts på några platser i landet, men i Sundsvallsregionen blir det premiär. – Det finns många fördelar med den här lösningen, till exempel att det endast är den som kör för fort som påverkas. Fasta farthinder som gupp eller avsmalningar påverkas ju alla av, även de som håller hastigheten, säger Gabriella Gulliksson, trafiksäkerhetsutredare, Trafikverket. Traditionella farthinder skapar ofta också buller och vibrationer när fordon kör över dem, vilket kan störa närboende. Dessutom kan hindren orsaka köer. Det här blir den fjärde installationen av aktivt farthinder som Trafikverket gjort på landets statliga vägnät. På kommunala och privata vägnät finns cirka 50 stycken. Bergsgatan är hårt trafikerad med många korsningar och flera oskyddade passager för gångtrafikanter. Hastighetsbegränsningen är av dessa anledningar satt till 40 km/h och nu byggs det aktiva farthindret i syfte att få fler att efterleva begränsningen. Eftersom det är två körbanor i vardera körriktningen är det fyra aktiva farthinder som ska på plats. Tilläggas kan att tekniken testats i vinterförhållanden i Hammarstrand. n

AKTIVT FARTHINDER: Tekniken fungerar så att radar läser av fordonens hastighet. Informationen går via kabel till en kontrollenhet med internetuppkoppling. Om hastigheten är för hög skickas signaler från kontrollenheten till luckan som är integrerad i vägbanan och luckan öppnas, följt av att föraren genom ett gupp får en påminnelse om att sänka farten.

BÄTTRE BÄTTRE PRESTANDA PRESTANDA MINDRE MINDRE CO CO22

Med Swerock Med Swerockblir blirdet detlite liteenklare! enklare! en viktig i hållbart byggande. Den beständig, underhållsfri, underhållsfri, fukttålig och brandsäker. I ECO-Betong har vihar ersatt en BetongBetong har enhar viktig platsplats i hållbart byggande. Den ärärbeständig, fukttålig och brandsäker. I ECO-Betong vi ersatt en del av cementen med slagg, en biprodukt från stålindustrin. På så sätt kan betongens klimatpåverkan upp till halveras. En väl beprövad del av cementen med slagg, en biprodukt från stålindustrin. På så sätt kan betongens klimatpåverkan upp till halveras. En väl beprövad metod som dessutom ger många tekniska fördelar. Det gör valet lite enklare! metod som dessutom ger många tekniska fördelar. Det gör valet lite enklare! Kontakta oss på 060-16 80 80 eller besök oss på Birstavägen 13 så hjälper vi dig med ditt projekt!

Kontakta oss på 060-16 80 80 eller besök oss på Birstavägen 13 så hjälper vi dig med ditt projekt!

Vill du veta mer? swerock.se

2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 57

Vinn övernattning för två på Hotel Knaust Nu har du chansen att vinna välkomstdrink och lyxig övernattning med frukost får två på Elite Hotel Knaust i Stenstan. Tidningen Byggplats tävlar ut ett presentkort på övernattning med frukost för två personer som första pris. Men inte nog med det, här är alla fina priser: 1:a pris: Välkomstdrink och övernattning med frukost för två personer på Elite Hotel Knaust. 2:a pris: Biosupé för två på Bio Drakstaden/qbar 3:e pris: Stenstan presentkort, laddat med 500 kronor 4:e pris: Två biljetter till Teater Västernorrlands föreställning Pippi Långstrump. 5:e pris: Två biljetter till Nordiska Kammarorkestern och pianisten Claire Huangci, den 31 mars. Svara på vår tipstävling och mejla din tipsrad (till exempel 1, X, 2, 1, X 2) till byggplats@hejasundsvall.se senast den 28 februari så är du med i vår utlottning. Tycker du frågorna är svåra så finns alla svaren i tidningen. 1. Hur fungerar ett aktivt farthinder? 1. En lucka i vägen som fälls ned vid fortkörning X. Uniformerad vakt signalerar med flagga vid för hög fart 2. En stark magnet bromsar fordonets fart 2. Vad heter cykelprojektet på Södra berget? 1. Full rulle X. Dynamo 2. I like bike 3. Var har du goda möjligheter att hitta höga halter av arsenik och tungmetaller i marken? 1. Nolby X. Nyhamn 2. Nacksta 4. I Söråker vänder sig Trafikverket till en speciell grupp för att få in åsikter om nya trafiklösningar. Vilken grupp då? 1. Taxichaufförerna X. Singlarna 2. Barnen 5. På vilken plats i regionen finns etableringsklar industrimark på en yta motsvarande 214 fotbollsplaner? 1. Granlo X. Alnö 2. Torsboda

Rätt tipsrad i vårnumret: 2XX122. Vinnare: Övernattning Clarion Sundsvall: Sheena Isaksson, Stenstans presentkort: Edvin Nilsson, fri hyra elcyklar: Julia Björklund, presentkort Filmfest: Karin Bratt. Vinnerna är meddelade. 58 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

6. Vem var det som kom med den uppmärksammade idén att bygga ett kongresscenter på Stora torget? 1. Sundsvalls kommun X. Lilium Fastigheter 2. Radio Västernorrland

Se över ditt elavtal inför vintern och vintersäkra mot pristoppar! Kontakta oss så hjälper vi dig! Tel: 060-19 22 00

s u n d s v all e n

i.s e 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 59

Vi skapar framtidens arbetsplats Oavsett vad du behöver hjälper vi dig hela vägen från idé till verklighet. På Inredningshuset har vi lång erfarenhet av att skapa rätt känsla för offentliga miljöer. S H O W R O O M : T E G E LVÄ G E N 18 N A C K S TA

Byggplats Sundsvall & Timrå nr 2 2021

Articles inside

Djuren tar sig säkert över E4

De kämpar för ett extra festligt 2022

Vi bygger Bottenvikens bästa hamn

En tur på Returen på berget