Byggplats Sundsvall & Timrå nr 1 2017

Byggplats n n n 1-2017

SUNDSVALL & TIMRÅ

Himmel vad hyresrätter i Sundsvall Dreamteam storsatsar på bostäder i Timrå

De vågade välja

Landsbygden

Han vill uppgradera livet på landet

Matfors - bättre och bättre dag för dag

Resecentrum ska länka samman staden och landet

Åtgärder på väg och järnväg för ca 5 miljarder kronor Smidiga och trygga resor och transporter i Sundsvallsområdet De närmaste åren (2017−2025) planerar och gör Trafikverket flera åtgärder på vägar och järnvägar i Sundsvall. Vi gör det för att det ska bli smidigare och tryggare för dig att resa och transportera gods i Sundsvallsområdet. Åtgärderna bidrar också till en minskad miljöpåverkan, till exempel minskat buller och förbättrad luftkvalitet.

Sundsvalls infrastruktur växer. Några av projekten är: • • • • • • •

Start i Bergsåker 2017

Väg 562, gamla E4, ombyggnad mellan Njurundabommen och Skönsberg .

I Bergsåker ska vi bygga en ny järnvägsanslutning, ett Planerad byggtid 2018-2020 triangelspår, som kopplar ihop Ådalsbanan med MittE14 Timmervägen – Blåberget, fyrfilig ny väg. banan. Den nya anslutningen kommer att möjliggöra Planerad byggtid 2018-2020 effektiva järnvägstransporter för industrin efter kusten.

Bergsåker triangelspår, Planerad byggtid 2017-2021 Inför bygget av triangelspåret ska vi göra förberedande Dingersjö mötesstation, Planerad byggtid 2017-2020 arbeten. med efterarbeten till 2022 Dingersjö - Sundsvall dubbelspårsutbyggnad, - Efter sommaren planerar vi att inleda arbeten på järnplanerad byggtid 2023-2027 vägen i Nacksta och vidare västerut på Mittbanan mot Maland- och Tunadalsspåret, planerad byggtid Töva. Arbeten kommer även ske på Ådalsbanan upp mot 2018-2020 Sundsvalls resecentrum, nya spår, bättre tillgänglighet Bergsåker, berättar projektledare Håkan Åberg. och nya plattformar. Planerad byggstart: 2020/2021

Start i Dingersjö 2017 Under maj inleder vår entreprenör Skanska ledningsarbeten och rivning av inlösta fastigheter. Sedan planerar vi börja med ombyggnationen av väg 562, gamla E4, delen mellan Njurundabommen och Nolby. En sträcka som får en cirkulationsplats i korsningen mot Klockarberget samt en separat gång- och cykelväg som senare ska byggas hela vägen in mot centrala Sundsvall. Byggnationen av den nya järnvägen med ny järnvägsbro över Ljungan beräknar starta 2018.

Ny järnvägsanslutning, triangelspår, i Bergsåker, kopplar ihop Ådalsbanan med Mittbanan.

- Den nya mötesstationen i Dingersjö kommer öka järnvägskapaciteten och avlasta den hårt belastade Ostkustbanan. Den kommer även att göra det möjligt för oss att bygga en plattform i Njurundabommen. Om allt går enligt plan så kan njurundaborna pendla med tåg från en pendlarstation under 2020, berättar Robert Pettersson.

- Till hösten hoppas vi få järnvägsplanen för Bergsåker triangelspår fastställd. Bygget av den nya järnvägsanslutningen kan då börja under 2018, samma år som vi inleder byggnationen av en fyrfilig E14 mellan Timmervägen och Blåberget, avslutar Håkan.

Mer information om projekten på trafikverket.se och sundsvallväxer.se

nd

sv

e, ll? ar va ll ön ds t? : va gr n tig ät s tt Su vik nk d i e gt är be un r v li u b e s få ng r d we ar n ur gä e r H till yck vå ro er t på /g m ad ra se V a .

Sv all

su

Låna en elcykel kostnadsfritt under två veckor

Vi erbjuder elcykel, elcykel + cykelvagn och ellådcykel till dig som vill prova cykel som det primära transportmedlet under två veckor. Använd den till och från jobbet, förskola, skola, till affären eller bara ut på en mysig tur.

Att cykla till och från jobbet har många fördelar. Det kan vara ett tillfälle för vardagsmotion och att få bättre hälsa. I många fall går det snabbare att exempelvis ta cykeln från dörr till dörr. Du får mer pengar över till annat och du bidrar också till friskare luft i staden.

Boka enkelt via www.sundsvall.se/elcykel

foto: ANNA THORS

I detta nummer

6 Hela Sundsvalls kommun ska leva 8 Hans vill uppgradera livet på landet.

Kommunalrådet Hans Forsberg om Sundsvalls kommuns historiska satsning på landsbygdsprogrammet 12 Fler väljer Matfors. Icahandlaren som bygger ut, familjen som flyttade in och alla projekt som ska göra Matfors ännu bättre 16 Miljonsatsning i Liden. Skolrestaurangen som ska börja laga mat åt gamlingarna

Himmel vad hyresrätter

42

18 Kovland. Bättre centrum, bättre vä gar. Bästa stället att bo enligt familjen

Sjödin Gartmyr

8

22 Dreamteam sätter fart på

byggandet i Timrå foto:annika sohlander

18

20 Stöde har allt. Familjen Bertilsson Johansson lever lantidyll

24 Nya resecentrum tar form 26 Elcyklist javisst. Maria har bytt till elcykel 29 Notiser 30 Se in i framtiden och bygg Sundsvall

i Minecraft. Kommunen tänker nytt 32 Nu gräver vi upp Strandgatan. MittSverige

Vatten & Avfall grundar för framtiden 36 Parkfeber. Guide till stans nya parker 38 Bygglov. Lathund till vad som gäller för

sommarbygget 39 Notiser 42 Himmel vad hyresrätter. Mitthem storsatsar 44 Full fart från Njurunda till Skönsberg.

De här händer längs vägen 46 Bilden: Inuti Sundsvallsbron 48 Sommarens vägbyggen 50 Förr och nu i Indal

foto:OSCAR ERIKSSON

30

36 Parkfeber

Byggplats byggplatssundsvall.se

4 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

Byggplats Sundsvall & Timrå ges ut av Bättre Media i Sverige i ­samarbete med Trafikverket, Sundsvalls kommun, Mitthem, MittSverige Vatten & Avfall, Sundsvall Logistikpark och Timrå kommun.

Byggplats Sundsvall & Timrå delas ut till alla hushåll i Sundsvalls kommun och Timrå kommun och sprids via tidningens samarbetspartners.

Upplaga: 57 000 ex.

Tryck: V-TAB. Distribution: SDR.

Redaktion: Journalisthuset, Thulegatan 6, 852 32 Sundsvall.

Tel: 060-15 27 20 Annonser: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå.

Tel: 060-57 21 50.

Medarbetare i detta nummer: Olof Axelsson, Mia Berg, Oscar Eriksson, Johanna Karlsson, Annika Sohlander, Anna Thors.

Omslagsfoto: Oscar Eriksson

HJÄLP HJÄLP HJÄLP BARNEN BARNEN BARNEN SOM FLYR! SOM FLYR! SOM FLYR!

Tillsammans utvecklar vi Njurunda!

Bli Barnrättskämpe räddabarnen.se Bli på Barnrättskämpe på räddabarnen.se

Tfn 060-56 23 40 070-643 18 10 Affärsgatan 6, 862 31 Kvissleby njurundaforetagarna@gmail.com

Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

www.njurundaforetagarna.se

Tel: 070-563 26 26

• Produktionsutsättning • Inmätning • GPS • Volymberäkning • Stomnät

• Maskinstyrning • Fasadmätning • Sjömätning • Skanning • Mängdreglering

www.mattjanster.se

Nytt anläggningsprojekt?

Ta med oss från start.

I alla bygg- och anläggningsprojekt sker påverkan och förändringar i den omgivande miljön. För att du ska kunna utföra ditt arbete säkert och utan oönskad påverkan på omgivningen, hjälper Metron Miljökonsult dig med våra tjänster under alla moment i projektet till en optimal kostnad.

Metron Miljökonsult är ett oberoende konsultföretag inriktat på mark- och anläggningsteknik. Vi utför tekniska utredningar med fokus på vibrationer. Våra utredningar är konkreta med klara ställningstaganden om orsakssamband finns eller inte.

Metron Miljökonsult har kontor i Göteborg, Falun och Sundsvall och vi arbetar över hela landet.

Läs mer om våra tjänster på www.metron.se/tjanster

www.metron.se • info@metron.se • Göteborg 031-800420 • Sundsvall 060-157460 • Falun 023-22150 metron_annons.indd 1

2015-03-31 13.43

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 5

Miljonsatsning i Liden Läs mer på sid 16. birsta

Timrå Storsatsning på bostäder i Timrå Läs mer på sid 22.

Liden

Centrumupprustning i Kovland Läs mer på sid 19.

Kovland

bergsåker

granloholm Bergsåker granlo

Stöde

Upprustning av Stöde skola och äldreboenden Läs mer på sid 20.

NACKSTA

VIKTIG järnvägsLÄNK Bergsåkerstriangeln gör det enklare för godstrafik via järnväg. Förberedande arbeten inleds under 2017.

E14 Sundsvall-Blåberget byggs om till fyrfilig väg där hastigheten kan höjas till 100km/h.

Bättre och bättre dag för dag i Matfors Läs mer på sid 13.

Matfors

NY STADSDEL Mellan Sidsjö och Nacksta planeras för småhus och mindre flerfamiljshus i den nya stadsdelen Katrinehill.

sidsjön

GÅ OCH CYKLA Satsningen på att utveckla Sundsvalls gång- och cykelbanor fortsätter.

Här växer det så det knakar!

Investeringar på åtskilliga miljarder är på gång under de närmaste åren. Här är några av de viktigaste projekten.

Karta & Illustrationer: Annie Palmgren & Johanna Karlsson vi

VÄXANDE INDUSTRI Ett nytt industrispår till Tunadals sågverk har byggts.

Det gör att timmertransporter flyttas över från lastbil till järnväg. Tunadalssågen byggs ut. SCA planerar också att bygga järnvägsspår till Ortviken.

bosvedjan

Tunadalsspåret Tunadalsspåret upprustas för att klara 25 ton axellast och spåret elektrifieras. Det gör att tåg västerifrån kan köra direkt till industrierna utan att åka till Timrå station för att byta till diesellok. Byggstart 2018.

LOGISTIKPARK Ny kombiterminal och containerhamn.

Knutpunkt för tåg, båt och lastbil.

Nya bostäder Det byggs och planeras för allt fler bostäder, exempelvis Alliero, Norrmalm, bostäder vid Folkets Park, samt studentbostäder vid Mittuniversitetet

tunadal alnö

Äldreboende Nya platser ­skapas på Granlunda i Bergsåker, på Norra kajen och på Heffnersgården i Skönsberg.

NY STADSDEL Vid Norra kajen fortsätter bygget av lägenheter, trygghetsboende och äldreboende.

skönsberg

korsta

Full fart från Njurunda till Skönsberg Läs mer på sid 44.

haga norrmalm

Sundsvall

Ny stadsdel Nya stadskvarter vid Södra kajen och Inre hamnen som ger centrala Sundsvall kontakt med havet.

östermalm skönsmon

NYTT RESECENTUM Nya plattformar ska byggas och ett nytt resecentrum planeras vid centralstationen. Läs mer på s. 24.

DUBBELSPÅR Den första delen av utbyggnaden av Ostkustbanan sker på den 14 kilometer långa sträckan Dingersjö-Sundsvall.

Njurunda

Hans vill uppgradera livet på landet Allt fler vill bo fint och ha större ytor att röra sig på. Landsbygden runt Sundsvall är hetare än någonsin. Nu gör politikerna en historisk satsning på landsbygdsprogrammet.

– Vi vill visa att vi politiker tror på livet på landet, säger Hans Forsberg (c).

Av Mia Berg Foto: ANNA THORS

H

an växte upp i Gästa i södra Njurunda, en by med ett fåtal hushåll långt ute på landet. Den enda kollektivtrafik som fanns var skolbussen han tog till Kyrkmons skola i Njurundabommen. Någon gatubelysning att tala om fanns inte, på vintern var det kolsvart.

– De flesta moderna nutidsmänniskor har glömt bort det, hur det är när det inte finns något ljus. När man bor på ett sådant ställe kan det kännas som att kommunen inte bryr sig om en, säger Hans Forsberg, (c) som idag är ett av Sundsvalls tre kommunalråd med landsbygdsfrågan som särskilt hjärteprojekt.

Upplysande satsning Det var bland annat gatubelysningen som flyttade fokus till landsbygden igen. Utsliten som den var runt om i Sundsvalls kommun stod politikerna 2014 inför valet att riva ner eller börja sätta upp ny. De valde att satsa. Sju miljoner om året fram till 2021. Denna upplysande satsning är nu en del i det övergripande landsbygdsprogram som klubbades igenom i september 2016. Ett historiskt program, enligt Hans Forsberg.

– Det fanns ett landsbygdsprogram tidigare, men det nya har en annan tyngd.

Det har tagits fram med hjälp av människor som bor på vår landsbygd, och det pekar ut vilka nämnder som är ansvariga för varje fråga. Vi har anställt en landsbygdsutvecklare som ska följa upp att det vi sagt att vi ska göra faktiskt görs.

I Sundsvalls kommun räknas allt område utanför Sundsvalls, Vi på Alnöns och Njurundas tätortsområden som landsbygd.

8 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

Runt om på landsbygden har kommunen pekat ut olika serviceorter: Njurundabommen, Kvissleby, Kovland, Indal, Liden, Stöde, Matfors och Vi. Dessa orter ska förse invånare runt omkring med den kommunala service som behövs för att livet ska fungera. Det handlar om skolor och barnomsorg, kollektivtrafik, idrottshallar, fritidsgårdar, äldreboenden och bibliotek. Kommunen ska också verka för att kommersiell service, som matbutiker, mackar, apotek och post finns på orten, samt att det finns hälso- eller vårdcentral.

– Servicen är viktigt för att kommundelarna ska fortsätta att växa. Om jag vill bo på en ort men barnen då måste bussas långt för att komma till en skola, då kanske jag väljer ett annat ställe att bosätta mig på. I och med att vi pekat ut serviceorterna så garanterar Sundsvalls kommun att verksamheterna där kommer att finnas kvar – vilket gör att fler vågar flytta dit.

Att det finns tillgång till bredband eller helst fiber är även det helt avgörande i dagens samhälle, extra viktigt när man bor på landsbygden.

– Därför är målet med vår bredbandsstrategi att 95 procent av alla som bor i Sundsvall ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2020, säger Hans Forsberg.

Sundsvalls kommun har nu tagit fram en plan för bredbandsutbyggnaden. I den planen avsätter kommunen de närmsta fyra åren totalt 100 miljoner kronor i investeringsbidrag.

– För individen är det anslutningsavgiften som är avgörande, och på vissa håll på landsbygden kan kostnaden bli oöverstiglig, ända upp till 90 000 kronor. Med vår satsning är det tänkt att den inte ska bli ➤

De som väljer att leva på landet ska ha samma service som stadsborna.

– Bredband till alla är en självklar del i det, säger Hans Forsberg.

➤ högre än 24 900 kr, säger Hans Forsberg.

Ja, landsbygdsprogrammet nöjer sig inte med att få de som bor på landsbygden att stanna där, målet är att få fler att flytta dit och att fler även ska jobba där. Som en del i det undersöker kommunen om det går att utlokalisera kommunala arbetsplatser till Stöde, Liden eller Indal. En idé vi Sundsvallsbor är väldigt pigga på när det handlar om utlokalisering från Stockholm till resten av Sverige.

Men som vi varit dåliga på lokalt, tycker Hans Forsberg.

– Vi pratar ofta om butiksdöden i Stenstan i Sundsvall, men inte om butiksdöden i Stöde.

Hur ska vi få näringslivet i kommundelarna att utvecklas? Birsta är inte hjärtat som ska pumpa allt, hela kommunen måste får möjlighet att leva, på alla plan.

Varför ska innerstadsborna i Sundsvall bry sig om landsbygden?

– För att alla som bor inne i staden måste äta, och en stor del av vår mat kommer från landsbygden. Den är också viktig för vår rekreation, många gillar att vistas i naturen.

Sedan är det allt fler som vill bo på landet och ha tillgång till friare ytor – det finns det ute i kommundelarna. Allsta är ett bra exempel, där en nybyggaranda har gjort området attraktivt och fått framtidstron att växa.

Landsbygdsprogrammet handlar till stor del om att tvätta bort känslan av att kommunen inte bryr sig.

– Det handlar om rättvisa, att man ska få samma service var man än bor. Fram till 1974 var alla dessa kommundelar egna kommuner, sedan slogs de ihop och blev ett med Sundsvalls kommun. Vi har ett ansvar för att inte överge dem. Vi ska skapa livskraftiga samhällen som gör att folk vill flytta dit. Samhällen som man både kan arbetspendla och nöjespendla ifrån, där bygden kan blomstra och människor tror på sin ort, säger Hans Forsberg. n n n

Hans Forsberg Ålder: 32 Familj: Sambo Lina Viklund Uppdrag: Kommunalråd (c), ordförande för infrastruktur och serviceutskottet Bor: I Njurundabommen.

Favoritplats i Sundsvall:

Kustvägen längs Njurunda Jag önskar att Sundsvall…fortsätter att vara

en plats som växer och lockar till sig människor som vill bo och leva här

Möt de som håller koll

VÄND!

Jim Bruylandt Agronom med inriktning på landsbygdutveckling. Har tidigare arbetat med företagsstöd i nationella landsbygdsprogrammet på Länsstyrelsen i Härnösand. Anställd sedan januari, nu föräldraledig.

Om jobbet: Jag ser fram emot

att få arbeta med landsbygdsutveckling i Sundsvalls kommun och jag tror att landsbygden kommer ha en avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling.

Peter Norberg och Jim Bruylandt - två taggade landsbygdsutvecklare.

Vi ska se till att det blir verkstad Sundsvalls kommun har anställt en landsbygdsutvecklare.

Eller två. Eftersom den ordinarie gick på föräldraledighet i april. Byggplats kollade vad Jim Bruylandt och hans vikarie Peter Norberg vill åstadkomma!

Text och foto: mia berg

N

i är kommunens första landsbygdssamordnare – vilka är era uppgifter?

– I första hand kommer vi samordna och verka för genomförandet av Sundsvalls landsbygdsprogram. Vi ska vara en länk mellan föreningar, utvecklingsgrupper, företag, kommunen och andra myndigheter. Vi ska följa upp att förvaltningar och nämnder gör det Landsbygdsprogrammet säger att de ska göra. Och vi ska jobba för att politikerna ska lyfta landsbygden i sina politiska beslut. Det ska bli roligt, det känns som att frågan har medvind och att Sundsvalls kommun har lyft blicken och vågar satsa, säger Jim Bruylandt.

Hur får vi landsbygden att leva?

– Kommunen behöver skapa rätt grund med skolor, kollektivtrafik, fiber och bostäder. Men vi behöver också bli bättre på att ta till vara det lokala engagemanget. Och låta utvecklingen ske utifrån lokala förutsättningar, säger Jim Bruylandt.

– Det är vår uppgift är att se till att det blir verkstad, att vi inte fastnar i pratet, säger Peter Norberg.

Varför är det viktigt med en levande landsbygd?

– Ur samhällsperspektiv är landsbyg-

10 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

den viktig som en plats för det gröna arbetslivet, boendemiljön och för rekreation. Invånarna vi pratar med lyfter naturen, friheten och livskvaliteten, säger de.

Peter Norberg Tidigare egenföretagare med uppdrag för Näringslivsbolaget kring turism- och besöksnäringen. Vikarie 2017 ut.

Om jobbet: Jag drivs av ut-

vecklingsfrågor och ser fram emot att ta del av de tankar och berättelser som finns på landsbygden – troligen finns det en hel del att lära och ta ställning till.

Kontakta Landsbygdsutvecklaren peter.norberg@sundsvall.se 060-19 13 34

Vad vill ni säga till de som bor på landsbygden i Sundsvalls kommun?

– Att vi ser fram emot att arbeta med att utveckla landsbygden i Sundsvalls kommun. Att vi är er kanal in och kan ta era frågor vidare till kommunen, säger Peter Norberg. n n n

En fjärdedel av kommunens invånare bor på landet – och fler blir det!

Det bor 97 338 personer i Sundsvall, av dem bor 23 473 på landsbygden.

Det motsvarar 24 procent av befolkningen.

Kommundel

Antal Förändring invånare sedan 1985

Sundsvalls kommundel, landsbygd Alnö kommundel, landsbygd Sättna kommundel Njurunda kommundel, landsbygd Matfors kommundel Stöde kommundel Indal-Lidens kommundel

1088 st 3171 st 2665 st 2608 st 7999 st 3002 st 2940 st

+31,4% +51,4% +11,5% +30,7% +9,6% -12,4% -22,6%

Detta är en annons arbetschefen kristian Josefsson har varit en nyckelperson i arbetet på Projekt Helios.

Stora projekt är ingen match för BekaB SCa satsar 7,8 miljarder kronor i Östrands massafabrik. Den nya fabriken kommer att bli en fabrik i världsklass när det gäller produktkvalitet, miljö och konkurrenskraft. ett av de företag som arbetar som underentreprenör i projektet är Bekab. Vi har träffat Ulrik Forsberg, vd och ägare av Bekab.

Berätta om ert engagemang och de arbetsuppgifter som Bekab ansvarar för när det gäller projekt Helios.

-Vi har fått det fina uppdraget att vara underentreprenör, i ett nära samarbete, till Peab och Skanska som är projektets huvudentreprenörer gentemot SCA. - I projekt Helios producerar vi taklösningar - allt ifrån isolering upp till tätskikt på de flesta taken genom vårt dotterbolaget Jitab.

- Vi producerar även plåtgarneringen runt dessa arbeten i vårt egna plåtslageri för att sedan leverera och montera dem på plats.

- Utöver taklösningarna ansvarar vi för

i princip all håltagning, demolition och anpassning av byggnaderna med vår utrustning som exempelvis vajersågning, betonghåltagning och robotbilning.

- Det är ett ganska stort åtagande i det här projektet från vår sida.

Vilka utmaningar finns för er som leverantör i ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna?

- Ja, det har funnits stora utmaningar i att hitta resurser. Vi har dels fått utöka vår personalstyrka och investera i både utrustning och maskiner för att klara av det här. Det har varit en stor utmaning men samtidigt så får vi en jättefin referens för att ha klarat av det här.

Vad betyder det för Bekab att vara med i projekt Helios?

- För oss så är projekt Helios det största enskilda industriprojektet som vi har fått delta i. Det är verkligen roligt att arbeta med sådant projekt då det ställer stora krav på leverantörerna och att det flyter på. Det är verkligen en

jättestor ära att bli uttagna till att få göra dessa jobb.

Ulrik Forsberg vd och ägare

Fakta om BekaB Bekab grundades 1974 och ingår i mittnorden Holding Gruppen tillsammans med Jitab. med nästan fyrtio års erfarenhet av branschen är de i dag ett komplett industri- och byggföretag med bred kompetens vad gäller allt från byggnadsställningar, betongrenoveringar och byggnadsplåtslageri till kompletta hallbyggnader.

Bekab har i dagsläget ett åttiotal anställda.

Leve landet

Fam il

I Matfors växer framtidstron, och fler flyttar in. Här bor man på landet samtidigt som det är enkelt att pendla till jobben i staden.

– Att E14 byggs om är positivt. Jag tror att det gör det ännu mer attraktivt att bo i Matfors, säger ICA-handlaren Magnus Wikström.

Text: Annika Sohlander Foto: Oscar Eriksson

T

idigare bruksorten Matfors har blivit populär. På fem år har befolkningen ökat med ett femtiotal personer samtidigt som huspriserna håller en måttlig nivå.

– Det är ett bra ställe att bo på även för den som jobbar i stan. All service man behöver, som skola, vårdcentral, apotek, finns här, säger företagaren Magnus Wikström.

Välkänd profil Han är en välkänd profil som tillsammans med sin bror Thomas tog över ICA-butiken efter sin pappa år 2000.

Omsättningen ökar ständigt och vid årsskiftet utökades butiksytan med 400 kvadratmeter till totalt 1500.

12 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

– Att vi hela tiden bygger ut och förbättrar är en signal till kunderna och till personalen att vi tror på Matfors, säger Magnus Wikström.

Affären är inte enbart livsmedelsbutik utan även en mötesplats i byn. Många av ombyggnationerna, som förbutiken, returmottagning och rymligare gångar är önskemål från kunderna.

– Det är här man träffar grannen och då ska det finnas utrymme att stå och snacka vid fruktavdelningen eller på kaféet.

Magnus Wikström driver företag i Matfors samtidigt som han är uppväxt och bor i Sörberge. Som flitig pendlare ser han fram emot att E14 ska byggas om och bli fyrfilig till Blåberget.

– Det sparar tid och det är positivt.

Då kanske fler kunder också åker hem och handlar här.

Han tycker att det är positivt med det nya landsbygdsprogrammet och att det satsas på exempelvis nya gång- och cykelvägar, utbyggnad av fiberanslutning och kommunikationer.

– Det behövs satsningar på landsbygden där en så stor del av befolkningen i kommunen bor.

Företagarna i samhället anstränger sig gemensamt för att ge bra service och behålla ett levande centrum.

– Det finns en speciell anda här. På landsbygden där man inte har samma genomströmning är det extra viktigt att samarbeta över gränserna. n n n

in

Jag tror att fler kommer välja Matfors

e

lfgren flyt Ge ta n d je

Bättre och bättre dag för dag i Matfors Snabbare och säkrare med fyrfilig E14

Skönare att vänta på bussen

Som en första etapp i E14-projektet börjar ombyggnationen av sträckan mellan Timmervägen och Blåberget i slutet av 2018. Det nya vägavsnittet ska dras söder om nuvarande sträckning och beräknas vara färdigbyggt 2021. Cirka 10 000 fordon färdas på sträckan varje dygn.

– Matfors är den stora vinnaren. Det är den absolut sämsta och smalaste sträckan på E14 och den del där vi kan göra flest vinster både när det gäller säkerhet och kortare restid, säger Ulrika Sundgren på Trafikverket.

Den nya vägen ska vara fyrfilig och mötesseparerad och ska anslutas till befintlig väg strax före Blåberget. Ett förslag till en korsning i flera plan vid Timmervägen/ E14 har tagits fram.

– Jag tror och hoppas att E14 ska ha samma betydelse för Matfors som nya E4:an haft i Njurunda, säger Hans Forsberg, C, ordförande i kommunstyrelsens infrastruktur och serviceutskott.

Vill du se Trafikverkets nya film hur E14 ska utformas? Kolla här: trafikverket.se/e14-timmervagen-stode

I samband med utökade bussturer ser Trafikverket över flera busshållplatser längs E14. Hållplatserna börjar byggas om 2018 och ska vara klara 2020.

Ljus framtid för gående och cyklister En 3,5 kilometer lång gång- och cykelväg ska börja byggas på försommaren längs väg 544 mellan Matfors och Specksta.

Syftet är att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Även i Matfors centrum i korsningen Rännövägen/Centrumgatan som korsar väg 544 ska en ny gång- och cykelväg byggas. I anslutning till det kommer det även att byggas nya refuger och tryggare överfarter.

– Förutom att det ska finnas ett tryggt alternativ till bilen så ligger det i tiden att främja cykel och gångtrafik, säger Anders Westlund på Trafikverket.

Här är förbättringarna: l E14, Stöde: Vid grillen samt i Stödekorsningen och vid ICA-butik ska befintliga hållplatser utökas med busskur. I Västerlo ska busshållplatser med fickor byggas. l Vid Thulevallen i Matfors ska busshållplatsen förbättras och byggas om med kur- och belysning. l Längs väg 570, vid Allsta skola: Befintliga hållplatser ska förbättras.

Enklare att åka kollektivt Sundsvalls kommun har satsat miljoner på att öka möjligheten att åka kollektivt för såväl skolungdom som pendlare.

Samtidigt har numren på busslinjerna ändrats till 141, 142 och 143.

De utökade bussturerna är: l Linje 141: snabbuss på E14 som går mellan Matfors och Sundsvall varje halvtimme i högtrafik. Buss en gång i timmen övrig tid på vardagar. l Linje 142: Linjen från Matfors via Viforsen till Sundsvall går som vanligt. Linjen trafikerar även Matfors på kvällar och natt mot fredag och lördag. l Linje 143: från Sörfors till Matfors är nu synkad med linje 141 istället för linje 142.

Gamla Matforsbron – full fart under vattnet I januari 2016 stängdes gamla Matforsbron av för biltrafik för att två brostöd som ligger under vatten behöver förstärkas. Det ena av dem är även ett stöd för en dammlucka, därför måste en fångdamm först byggas så att arbetet kan utföras i torr miljö. Undervattensarbetena utförs av dykare och koordineras med de flöden som ska genererar elkraft.

Arbetena och byggtiden påverkas också av vårfloden och regnmängden sommar och höst.

– Jag hoppas att det finns en förståelse för att de olika momenten tar lång tid.

Vi planerar varje veckas arbete utifrån vattenflöden, säger Anders Calissendorff, projektledare på Sundsvalls kommun, som hoppas att bron ska vara färdigrenoverad under hösten 2017.

Tryggare med reservkraft För att öka tryggheten vid ett eventuellt katastrofläge vill kommunen att äldreboendet Attmarhem ska utrustas med en reservkraftanläggning. Därför är en sådan nu projekterad och ska upphandlas inom kort. Tanken är att äldreboendet även ska vara en allmän samlingsplats för boende omkring i Lucksta vid extraordinära händelser som storm, brand eller översvämning.

– Man ska kunna flytta personer som behöver extra vård dit, men anläggningen ska också vara en trygghet för alla medborgare, säger Anna-Karin Ohlsson, chef för Drakfastigheters förvaltning.

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 13

Vi hittade lugnet och livskvaliteten i Matfors Martin och Matilda Gelfgren fastnade direkt för huset i Matfors. Att ha skogen bakom huset, ett centrum i närheten samtidigt som de kan pendla till jobben i Sundsvall är livskvalitet.

– Det är lite bykänsla och samtidigt finns allt vi behöver här, säger de.

Fa

Leve landet

en Gelfgre j l i n m Martin, 40, undersköterska på Hospice och Matilda, 28, sjuksköterska på rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall. Martins barn August, 18 och Nils, 11 sedan ett tidigare förhållande och gemensamma barnen Theodor och Othilia som föddes 15 augusti.

Text: Annika Sohlander Foto: Oscar Eriksson

N

är sjuksköterskan Matilda och undersköterskan Martin möttes flyttade de ihop i centrala Sundsvall. Men ingen av dem trivdes särskilt bra och de delade en dröm om ett lantligare boende.

Matilda växte upp i byn Gargnäs nära Lycksele och Martin föddes i Sollefteå men växte upp på Alnö. När de började snegla på att köpa hus visste de vad de letade efter.

– Det viktigaste för oss var att bo lite för oss själva och komma bort från staden. Och vi hade ett absolut krav: att det skulle vara bra bussförbindelser så att Martins äldste son August skulle kunna ta sig till skolan i Sundsvall, säger Matilda.

De åkte på visningar i Njurunda

14 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

och Kovland utan att hitta något som kändes rätt. Till slut hittade de sitt drömboende. Redan när de körde in på uppfarten till villan de numera bor i, fick de en bra magkänsla.

– Det kändes rätt direkt och vi visste att här ville vi bo!

Avskilt men nära Huset ligger i Vattjom med gångavstånd till Matfors centrum. Innan de flyttade hade Matilda varit ytterst skeptisk till att bo i ett villaområde. Men med en stor åker och en närliggande skog får familjen ändå den avskildhet de vill ha. Samtidigt har barnen gott om kompisar i området. Både Martin och Matilda jobbar i Sundsvall och ser fram emot ombyggnationen av E14.

– Det är jättesmidigt att pendla redan nu. Vi jobbar ju på rätt sida av staden och behöver aldrig hamna i rusningstrafiken. Men förhoppningsvis blir restiden ännu kortare när E14 byggs ut, säger Martin.

De äldre barnen har Martin delad vårdnad om så de har skola och aktiviteter i Sundsvall. Men tvillingarna Theodor och Othilia som föddes hösten 2016, kommer bli en del av Matfors idrottsklubbar. En skridskobana finns fem minuter bort och i centrum finns badhus, gym och flera butiker.

– De kommer att gå i förskola och skola här och det känns bra när den dagen kommer att det finns så mycket aktiviteter för barn, säger Matilda. n n n

Vi Vet Vad Vi kan! –Vet du?

Industriservice - Byggservice - Byggnadsplåt Betong - Håltagning / Rivning - Injektering Golvbeläggning & Tätskikt / tak

olle Sköld

anders Hallen

Sebastian nord

kristian josefsson

060 - 58 37 90 / 060 - 17 67 30

ulrik forsberg

Morgan jonsson

johan josefsson

Stefan oliv

info @ bekab.nu / info @ jitab.nu

krister eriksson

kenneth Åhlin

thomas Landin

www.bekab.nu / www.jitab.nu

HantVerkSVägen 3a, 861 36 tiMrÅ

Glenn Vidén

Leve landet

Ålder: 39 år Familj: Fru, ett barn och ett till på gång Bor: Holm Om Liden: Trevligt, familjärt, nära, vackert. Jag bor i Holm, och flyttade dit för lugnets skull och för att man får mycket hus för pengarna Om jag fick önska mig något…

ville jag att beslutsfattarna kunde tänka sig in i hur det är att bo här.

I Holm har vi dåliga vägar, inga cykelvägar, dålig kollektivtrafik.

Folk på landet är fantastiska på att starta företag och hjälpa varandra, men de stora sakerna som vi inte kan fixa själva ligger efter

Miljonsatsning i Liden Prisbelönta restaurang Trollkrubbet på Lidens skola ska nu laga mat till Solgården i Indal och Rutsgården i Liden. Därför satsas en miljon på upprustning av köket.

Text: mia berg Foto: Oscar Eriksson

I

många år har maten som serveras på äldreboendena Solgården i Indal och Rutsgården i Liden lagats i Sundsvall och körts ut till Liden/Indal. Men nu ska det bli lokalproducerat. Det är det prisade skolköket på Lidens skola som tar på sig ansvaret att laga ytterligare 150 måltider om dagen till orternas särskilda boenden för äldre.

– Det är självklart att vi ska göra det, ett av boendena ligger bara 100 meter bort, det är dumt att de kör mat från stan. Efter sommaren drar vi igång, säger kocken Glenn Vidén.

För att kunna laga mer mat kommer köket på Lidens skola att rustas upp.

Det ska installeras en Blastchiller som snabbt kyler ner mat, en granuldiskmaskin för grovdisk och smartare logistis-

ka lösningar. Dessutom byggs ett nytt soprum. Totalt satsar Drakfastigheter cirka en miljon kronor på upprustningen. Utöver det ska golvet bytas och en extra person anställas i köket.

Skolkökens Oscarsgala Restaurang Trollkrubbet på Lidens skola har vunnit Arlas guldko och pris för årets arbetslag på Framtidsmyran.

De ligger dessutom på 18:e plats på White guide Junior – en rangordning av alla Sveriges skolrestauranger. Kockarna Glenn Vidén och Ulrica Lindvall lagar varje dag mat från grunden till 136 elever. De gör egen korv, mozzarella och halloumi, röker fisk och bakar bröd. Varje dag serveras tre rätter och en salladsbuffé. Målet är att ge eleverna

en restaurangkänsla, ett ställe där de kan sitta och njuta av maten.

Vad blir skillnaden mellan att laga mat till de äldre och att laga mat till skolbarnen?

– Kortfattat kan man säga att det jag ska bespara barn det ska jag öka på för de äldre. Jag går en kurs nu och får lära mig att göra maten energitätare och anpassad till olika sjukdomar. Men jag räknar med en hel del samproduktion kring luncherna som ska gå till båda grupperna.

150 extra måltider om dagen, sju dagar i veckan – kommer ni att hinna?

– Jag bad om en person till i köket och det fick jag, så det kommer att gå bra. Jag tänker inte kompromissa med kvaliteten, säger Glenn Vidén. n n n

50 miljonerssatsningen i Liden & Indal Sundsvalls kommun satsar 50 miljoner kronor på förbättring och upprustning av befintlig miljö i kommundelarna. I Liden och Indal innebär det: • Generellt: Sänkta hastigheter och hastighetsdämpande åtgärder, ny asfalt på gator och röjning och gallring vid bebyggelse och motionsspår.

• Liden: Upprustning av utomhusmiljön vid Lidens skola och området runt bäcken vid skolan.

• Indal: Upprustning av utomhusmiljön vid Solgården och Stige skola samt upprustning av gångvägen mellan skola och fotbollsplaner.

16 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

Läs om familjen som flyttade till Indal på sidan 50!

Tack för att du sorterar!

Genomskinliga säckar från 1 maj För att förbättra sorteringen och återvinningen kommer vi från 1 maj att bara ta emot genomskinliga säckar med avfall på våra återvinningscentraler. En färgad säck måste du öppna och sortera på plats.

Kravet på genomskinliga säckar gäller också vid grovsopshämtning. Färgade säckar lämnar vi kvar.

Leve landet

Vi smälte för Kovland direkt Från havsnära hektiskt boende i Helsingborg till lantlig idyll i Kovland.

Peter Gartmyr och Malin Sjödin flyttade 100 mil norrut för att få en livsstilsförändring – och hittade hem.

Text och foto: Annika Sohlander

M

alin är uppväxt i Ullånger i Ångermanland men studerade till lärare i Skåne när hon träffade sambon Peter Gartmyr. Så småningom bosatte de sig i Helsingborg och köpte ett parhus.

– Men Skåne blev aldrig riktigt min grej. Jag saknade naturen och skogen. Även om omgivningarna var vackra så var det mer en parkkänsla, det var inte heller samma friluftsliv som i Norrland, säger Malin.

Det var idylliskt När barnen kom växte längtan om ett annat liv fram hos båda. Malin började prata om att flytta norrut och när Peter 18 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

råkade ut för en allvarlig olycka 2014 ställdes livet på sin spets. Vid en fyrhjulingsolycka bröt han nacken på flera ställen och rehabiliteringen tog tid.

– Efter det var jag med på Malins planer att flytta norrut. Jag ville byta liv och komma bort från all stress och hets, säger han.

Våren 2016 hade de bestämt sig för att flytta och åkte runt och tittade på olika boenden runt Sundsvall. En dag fick Malin ingivelsen att de skulle åka till Kovland där hennes äldsta vän bodde. Under rundturen hamnade familjen vid Vallens miljöskola och som lärare och förälder blev Malin frälst.

– Det var så idylliskt. Att hitta en

skola där barnen får ekologisk mat och hjälpa till att odla grönsaker, det var ju fantastiskt!

Lätt beslut Även Peter gillade det han såg.

– Det var en Bullerbykänsla som gjorde att jag smälte direkt.

Båda blev så pass exalterade att de bestämde sig där och då. Huset i Helsingborg såldes snabbt och ett hus i centrala Kovland dök upp på marknaden. I slutet av 2016 gick flyttlasset och hela familjen trivs. Åttaårige sonen Vidar kånkar på katten Jönsson och berättar att han fått flera nya kompisar.

Livsstilen har blivit mer aktiv.

Bättre centrum – bättre vägar Trafikverket och kommunen samarbetar för att det ska bli bättre och säkrare miljö i Kovland.

Start redan i sommar!

Sjödin Ga n r je il Malin, 41, lågstadielärare, Peter, 42, säljare, barnen Vidar, 8, Freja, 2,5 och katten Jönsson.

yr tm

Fa m

Kommunen rustar upp Kovland i två etapper. I etapp 1 som påbörjas i sommar rustas första delen av Viljansvägen (utanför bl a ICA) upp. Från korsningen Viljansvägen och väg 320 ska gång och cykelytor får ny beläggning, ny belysning och övergångsställen som ska förbättras. Det ska även bli bättre inoch utfarter vid ICA. Etapp 2 påbörjas när Trafikverket är klara med den nya större busshållplatsen. Då kommer busshållplatser vid kiosken tas bort och resterade del av Viljansvägen rustas upp.

– Vi är ute varje helg och fiskar eller går i skogen, säger Peter.

Båda har matlagning och kärleken till fina råvaror i blodet.

– Här finns verkligen möjligheten att köpa ekologiskt och närodlat. I närområdet finns flera gårdsbutiker, säger Peter.

Varmt välkomnande För skåningen Peter blev flytten att prova på något helt nytt. Han har lärt känna sina grannar och hela familjen känner sig välkomna.

– När man flyttar till en ny plats är det mycket upp till en själv. Jag gick direkt och hälsade på folk på gatan och

upptäckte att det finns en härlig mentalitet här, säger han.

Båda har fått jobb i Sundsvall, Malin som lärare, Peter som säljare men ingen av dem upplever samma stress i vardagen.

– Här är det skönt. Vi har hittat hem och alla är glada och nöjda, säger Malin.

Båda uppskattar att bo lantligt samtidigt som de snabbt kan ta sig till Sundsvall.

– Om jag skulle önska något för framtiden så hoppas jag på cykelvägar, så att man på ett säkert sätt kan ta sig till stan, säger Peter. n n n

Trafikverket jobbar med att förbättra standarden på väg 86. Arbetet är uppdelat i delsträckor med preliminär byggstart 20202021 av sträckan förbi Kovland. Projektet beräknas kosta 60 miljoner kronor. Vägen är ett viktigt stråk för arbetspendling och godstransporter och ett vägavsnitt som varit olycksdrabbat. Syftet är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten både för fordonstrafikanter och för oskyddade trafikanter såsom gående och cyklister samt att flytta busstrafiken från centrum till väg 86.

En ca 1,3 km lång sträcka, från söder om korsningen med väg 629 till norr om korsningen med väg 320/631, ska byggas om.

Nuvarande vägsträcka har problem med erosion, bärighet och stabilitet. Vägen ska flyttas i nytt läge, öster om befintlig väg och rätas ut. Sedan ska: l Vägen breddas och gång- och cykelvägar byggas. l Busshållplatser byggas i södra delen vid anslutningen till Ånäsparken. l En ny större busshållplats byggas med plats för flera bussar och en pendlarparkering vid korsningen för väg 86/631/320 mot Bergsåker, Indal, Timrå och Kovland. l Ny bro byggas över Sättnaån, öster om

befintlig bro som rivs när den nya börjat

trafikeras. l Det byggas trafiksäkrare korsningar

med vänstersvängfält.

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 19

I en 1800-talsstuga i Stöde har Ingrid Bertilsson och Erik Andersson hittat sin plats på jorden.

Text: Mia Berg Foto: Oscar Eriksson

E

n dryg halvtimme från stan, på andra sidan backkrönet breder plötsligt Stöde ut sig. Orten som tappat många invånare sedan åttiotalet men nu blivit hett igen. Huspriserna går upp och några av husen säljs innan de ens kommit ut på marknaden.

Ingrid Bertilsson och Erik Andersson är en av de familjer som köpt huset sådär ”i smyg”. En lantlig idyll, i folkmun kallad Snickars, från slutet av 1800-talet med en mindre skog och ett par lägdor.

– Vi hade egentligen tänkt oss något enklare, som ett radhus i Sundsvall, men så såg vi det här och hittade hem. Jag hade kunnat köpa huset på stående fot, det är tur att man måste till banken först så man hinner landa lite, skrattar Ingrid.

Kaffe och fågelkvitter Ett år har de bott här, och det har varit mycket slit med ommålning och resning av ladugårdsbyggnaden. Men det Ingrid och Erik pratar om är lugnet när de kan sätta sig på bron med en kopp kaffe och bara höra fågelkvitter.

– Det är en ro här som gör att man varvar ner. Vi pendlar till jobbet i Sundsvall och Timrå båda två, och så ofta vi kan åker vi tillsammans. Det gör både att vi får mycket tid att prata om allt vi vill göra här hemma, 20 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

och att vi hinner prata om jobbet på vägen hem. När vi kliver ur bilen är vi bara lediga.

Erik är uppvuxen i Stöde, men för Ingrid är orten en ny bekantskap. En trevlig sådan.

Man får sköta sig själv, fast byn ändå har koll på en, menar de. Lugnet dominerar och ändå finns allt de behöver – matbutik, simhall, träningsanläggning, bilverkstad… Det enda de saknar är en tandläkare.

– Och ett nattåg, det vore trevligt att kunna ta sig hem från Sundsvall senare än tio på kvällen. Om man skulle vilja gå ut någon gång.

Att Sundsvalls kommun utsett Stöde till serviceort blir de glada av, alla kan inte bo i staden, menar de. Det måste finnas möjlighet att leva sitt liv som de valt att göra också.

– Nu börjar priserna på bostäder dra iväg även här, vilket väl visar att det är ett attraktivt område, det är fler som vill bo här, inte bara vi, säger Erik.

Med huset har ett intresse för odling börjat växa. Det första som införskaffades var fem hönor som värper gröna ägg.

– Förra året var vi självförsörjande på ägg, potatis, lingon och morötter – och eftersom Erik jagar kunde vi servera en middag där allt på tallriken kom från gården, det är svårt att få det bättre än så här.

Ingrid syftar på maten. Men troligtvis menar hon hela livet på landet. n n n

n

rtilsson An e B

son rs de

Stöde har allt

Fami lje

Leve landet

Ingrid Bertilsson, 28, projektledare på Permobil och Erik Andersson, 30, konstruktör på Valmet.

50-miljonerssatsningen i Viskan och Stöde Sundsvalls kommun satsar 50 miljoner på förbättring och upprustning av befintlig miljö i kommundelarna.

I Viskan och Stöde innebär det: • Generellt: Sänkta hastigheter och sänkta hastighetsåtgärder, ny asfaltsbeläggning på gator, och röjning och gallring nära bebyggelse och motionsspår • I Viskan: En lekplats rustas.

• I Stöde: Upprustning av fastigheterna Knutsgården, Skogsbrynets demensboende och Stöde skola. Upprustning av lekplats och renovering av staket och grusytor vid Vången.

www.timra.se

Bygga eller etablera?

- Vi hjälper dig!

Med en ny översiktsplan och flera nya detaljplaner på gång, fortsätter vi satsningen på näringslivet samt på att få igång vårt bostadsbyggande.

Timrå Kommun kan erbjuda dig som företagare: – Mark för industri och handel med goda transportförbindelser (bil, båt, tåg, flyg) och skyltlägen nära E4.

Ingrid Thyberg

Näringslivsutvecklare, etablering Mobil: 070-237 77 90

– Småhustomter i havs- och sjönära lägen till försäljning samt mark och tomter för byggande av kommersiella lokaler och flerbostadshus.

Linda Strid

Marknadsutvecklare, bostäder Mobil: 076-801 60 60

Dreamteam sätter fart på byggandet i Timrå Bostäder, bostäder, överallt bostäder. Nu kraftsamlar Timrå för att råda bot på bostadsbristen och skapa förutsättningar för att kommunen ska växa.

– Nu börjar det hända saker och många börjar få upp ögonen för att bygga bostäder i kommunen. Jag har positiva vibbar, säger Håkan Eriksson, planarkitekt på Timrå kommun.

Text och foto: Mia Berg

S

edan flera år tillbaka har Timrå kommun satsat intensivt på att skapa ett sverigeledande företagsklimat, att få människor och företagare att etablera sig i kommunen har stått högt på agendan.

Men nu tar kommunen ett steg till och sätter fokus på bostadsbyggandet. De som jobbar här ska också kunna bo här. Något som faktiskt varit knepigt.

– Det har nästan inte byggts lägenheter i Timrå sedan nittiotalet, och nu är vi i ett läge där Timråbo bara har runt 10 lediga lägenheter. Därför står nyproduktion av bostäder högt på listan när vi formulerat vår nya översiktsplan, säger Håkan Eriksson.

Priserna har stigit Han har jobbat som planarkitekt i Timrå kommun i tio år och följt utvecklingen. Den låga nyproduktionen har hängt ihop med att marknadsvärdet i Timrå legat lågt. Få vill investera om det finns risk att inte få igen pengarna. Men nu har allt detta ändrats.

– Priserna på både villor och bostadsrätter har stigit, och byggboomen i Sundsvall har smittat av sig på oss.

Nu är målet att det ska byggas 400 nya 22 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

bostäder till 2025 och ytterligare 500 bostäder fram till 2035 i Timrå kommun. Vårt mål är att kommunen då ska ha 20 000 invånare.

För att detta ska bli verklighet har kommunen satt in extra resurser. Nyligen anställdes Linda Strid som marknadsutvecklare för bostäder. Hennes uppgift är att arbeta strategiskt internt och locka till sig externa exploatörer för att visa vad Timrå har att erbjuda i form av både ytor och livskvalitet.

– Vi har också anställt en ny planarkitekt, Olof Lindstrand, som ska ha fokus på att ta fram detaljplaner för projekten, och några extra bygglovshandläggare. Tanken är att kunna möta det ökade intresset på ett bra sätt, och att kunna ge bra och snabb service till de som vill bygga. Det gör att vi ytterligare ökar attraktionskraften hos vår kommun, säger Håkan Eriksson.

Vilken är din känsla?

– Att nu börjar det hända saker och många börjar få upp ögonen för området. Jag har positiva vibbar, säger Håkan Eriksson. n n n

Bildtext

n

Vivsta gamla skola

Området vid före detta Vivsta Skola är ett av Timrås mest intressanta utvecklingsprojekt just nu.

– Tomten ligger centralt uppe på berget och en detaljplan är upprättad för området.

Tanken är att området ska bli fullt av bostäder, och nu letar vi efter en köpare som kan sätta visionen i verket, säger Ronnie Söderlund, förvaltningschef på Kultur- och teknikförvaltningen på Timrå kommun.

Den gamla skolan består av två delar. En stenbyggnad med 100 år på nacken och en vinkelbyggnad som stod färdig på 1950-talet. Det är nu tänkt att dessa båda byggnader ska utvecklas och omvandlas till lägenheter. Utöver det finns en byggrätt för ett höghus på upp till tio våningar inom området. Men hur dessa satsningar ska se ut, rent konkret, är upp till den som köper området.

– Jag hoppas att det blir klart med försäljningen i juni och att vi har ett spännande område där det händer mycket om ett par år, säger Ronnie Söderlund.

Genom förtätning i centrala Timrå finns även möjlighet att skapa byggrätter med havsutsikt.

– Vi arbetar för att vara det självklara valet för både företagande och inflyttning och då behöver vi utnyttja våra styrkor, just närheten till havet är en jättepotential i det avseendet, säger Linda Strid, marknadsutvecklare för bostäder.

Eftertraktade småhustomter n

Möjligheten att skapa nya småhustomter ges på flera olika områden i Timrå Kommun genom den nya översiktsplanen. Ett av de områden som efterfrågas mest och som kommunen håller på att se över är Fagervik. Sedan tidigare finns även färdiga detaljplaner för småhustomter i ibland annat Bergeforsen.

– Efterfrågan och marknadsläge är två av de faktorer som är viktiga när vi arbetar vidare med vårt utbud. Redan idag har vi småhustomter till salu i Bergeforsen och Söråker. Att få igång bostadsbebyggelsen är ett av våra mest prioriterade arbetsområden så mycket kommer att hända inom detta område, säger Linda Strid, marknadsutvecklare för bostäder

Stort intresse för åttavåningshuset

n

Timråbos nya satsning på ett åttavåningshus på Köpmangatan i Timrå har i dagsläget 150 intresserade köpare till de 35 lägenheterna.

– Eftersom många av dem är villaägare hoppas vi att bygget ska få igång en flyttkarusell i Timrå. Projektet är nu ute på remiss för andra gången och förhoppningen är att detaljplanen för bygget ska vara klar i höst, säger Lotta Björklund på Timråbo.

n

Erfarne planarkitekten Håkan Eriksson ska tillsammans med nyanställda Linda Strid, marknadsutvecklare för bostäder och Olof Lindstrand, planarkitekt underlätta för byggherrar i Timrå.

Strandnära lägen

Timrå har en lång kuststräcka och många sjöar där bostads- och fritidshusbebyggelse är möjlig. I arbetet med den nya översiktsplanen har kommunen därför försökt skapa attraktiva lägen vid vatten för byggrätter i form av flerbostadshus och villabebyggelse. Några områden som utpekas är Söråker, Vivstavarv, Hamsta, samt även så kallade LIS-områden runt om i kommunen.

Bildtext

Nygamla arbetarbostäder i Vivstavarv n

I sommar är det byggstart för nya hus i gammal stil i de gamla arbetarkvarteren vid Vivstavarv. Det är företaget Sjödin fastigheter som bestämt sig för att satsa i Timrå. De har köpt de äldre fastigheterna och kommer att komplettera dem med nybyggnation. Det första huset kommer att ha åtta lägenheter på 42 kvm var.

– Området är byggnadsminnesmärkt, så husen behöver ha samma karaktär och känsla som den tidigare bebyggelsen. Vi kommer att bygga husen i fabrik och montera dem på plats, säger ägaren Per Sjödin som sedan tidigare äger 85 lägenheter i Timrå.

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 23

Nya resecentrum ska länka ihop st

Effektivare, tryggare och med en inglasad gångbro.

Nya Resecentrum blir ett lyft för Sundsvall.

Text: Olof Axelsson idéskisser: maf arkitektkopia ab

I

mars släpptes de första skisserna över hur nya Resecentrum vid centralstationen kan komma att se ut när det invigs om ungefär tre år. Tanken är att länka ihop tågtrafik med långfärdsbussar och bussar till Sundsvalls kommuns ytterområden. Stadsbussarna kommer däremot att gå via Navet, precis som i dag.

– Nu har vi upphandlat den arkitektbyrå som ska arbeta vidare med planerna. Målet är att Resecentrum ska vara tryggt och trivsamt, säger Viveca Norberg, samhällsplanerare på Stadsbyggnadskontoret.

24 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

Det är Sundsvalls kommun som via bolaget Skifu äger stationshuset och som ansvarar för parkeringar och ytor för bussar och taxi. De är även ansvariga för anslutViveca Norberg ningarna till gång-, cykel-, bil-och busstrafik.

Ny inglasad gångbro Hur kommer det då att se ut? Ja, detaljerna är alltså inte spikade ännu, men det finns en rad intressanta förslag.

Bland annat planeras för en ny inglasad

gångbro från stationen och plattformarna ända bort till Björneborgsgatan.

– Därmed blir Resecentrum en ny länk mellan Södermalm/Östermalm och Inre Hamnen/Södra Kajen. Det gör också att trafiksituationen framför stationen blir bättre, säger Viveca Norberg.

Nya gång- och cykelvägar förstärker kopplingen mot stadskärnan och mot stadsbusslinjerna vid Köpmangatan.

Det blir även nya väderskyddade busshållplatser på Landsvägsallén.

– I anslutning till bussdockorna blir det en väderskyddad vänthall som

tan

Växer på djupet – och höjden

På framsidan skapas Sundsvalls nya busstation. Här kommer långfärdsbussar och förortsbussar ha sina hållplatser. Stadsbussarna kommer fortsätta gå från Navet.

En lång glasbro binder ihop Björneborgsgatan med resecentrum.

kompletterar den som finns inne i stationsbyggnaden. Det planeras också för omkring 70 korttidsparkeringar och ungefär 180 långtidsparkeringar i anslutning till Resecentrum Samtidigt förbereder Trafikverket, som ansvarar för spår och plattformar, en stor ombyggnad.

Första steget är att bygga ett omkring två kilometer långt dubbelspår söderifrån samt nya växlar. Något som gör det möjligt att angöra godsbangården smidigt söderifrån och att separera person– och godstrafiken.

– Jag hoppas på byggstart för dub-

belspåret 2020 eller 2021, säger Robert Pettersson, projektledare på Trafikverket.

Dubbelspår Under 2023 planerar Robert Trafikverket att fortsätta Pettersson dubbelspårsutbyggnaden från Sundsvall ner till Dingersjö. En etapp i den framtida utbyggnaden av järnvägen mellan Sundsvall och Gävle.

Och så snart den nuvarande kombiterminalen intill järnvägsstationen flyttas till Sundsvalls Logistikpark, preliminärt

2022, inleds nästa steg. Då byggs bredare plattformar och en planskild plattformsförbindelse som ökar säkerheten för resenärerna och gör det möjligt för tätare persontrafik.

– Det blir två längre plattformar med kryssväxlar som gör att man kan stå med två tåg efter varandra, säger Robert Pettersson.

Och där kombiterminalen är i dag frigörs uppställningsspår för tåg som ska städas och ”övernatta”.

– Vi får en effektivare bangård helt enkelt, säger Robert Pettersson. n n n 1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 25

Projektchefen med extra energi Namn: Maria Sällström Ålder: 38 år Bor: Granloholm Gör: Projekt- och utvecklingschef

på MittSverige Vatten & Avfall Familj: Man och två barn Fritid: Friluftsliv och träning i olika former, helst tillsammans med familjen.

Testa själv!

På Gatuavdelningen driver man ett projekt där alla Sundsvallsbor har möjligheten att låna en elcykel under två veckor, helt kostnadsfritt. Man har även möjlighet att låna cykelvagnar om man vill testa att skjutsa barnen till och från skolan. Boka på: www.sundsvall.se/elcykel

Elcyklist javisst Maria Sällström har sadlat om och cyklar nu med elcykel.

Hon har alltid föredragit två hjul och ser stora fördelar med lite extra elkraft i vardagen.

– Det är som att cykla i medvind, hela tiden, säger hon.

Text OCH FOTO: Oscar Eriksson

M

aria Sällström har alltid prioriterat cykeln. Tidigare hände det att hon valde bilen, speciellt under årets kallaste och mörkaste månader.

Men med elcykel är det ingen konst att ta sig fram. Och de största fördelarna är motionen och friska luften, menar Maria Sällström.

– Många har fördomarna om att det skulle vara som att köra en moped, så är det inte. Cyklar man med en elcykel så krävs det att man trampar och hjälper till, säger hon.

Inspirerar andra Det var i höstas som Maria Sällström fick upp ögonen för elcykling. Efter att hon lånat en av Sundsvalls kommuns elcyklar bestämde hon sig för att köpa 26 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

en egen. Det är en investering som är värd alla pengar menar hon och vill inspirera andra att börja cykla mer.

– Jag brukar låna ut cykeln till mina arbetskollegor och det är många som tycker att det är roligt och blir inspirerade. Men jag vill även uppmuntra mina barn till att cykla, säger hon.

Själv har hon cirka fyra kilometer från bostaden i Granloholm till arbetet.

Med ett fulladdat batteri tar hon sig till och från jobbet under en veckas tid.

Bilköerna slipper hon och parkeringsplatsen på arbetet är uppsagd.

– Även om motionen är min största drivkraft så får man inte glömma bort att man gör en insats för miljön. Man bör fråga sig själv om man verkligen behöver ta bilen, speciellt under kortare resor inne i stan, säger hon. n n n

Stor satsning på förmånscyklar Alla fast anställda inom Sundsvalls kommun ska nu få chansen att genom ett bruttolöneavdrag hyra en ny cykel eller elcykel. Initiativet har tagits i personalnämnden och tanken är att de anställda ska hyra cykeln under en treårsperiod och därefter välja mellan att lämna tillbaka eller köpa ut den.

Angelica Lindqvist, projektledare för Hållbart resande, ser många fördelar med projektet.

– Målet med initiativet är att det ska bidra till mer vardagsmotion och på längre sikt även gynna hälsan bland de anställda, säger hon.

Inflyttning våren 2018

Hitta ditt drömboende hos oss Vill du bo centralt i nybyggda, välplanerade, moderna lägenheter med en utsikt över vatten, stad och land är detta en dröm som kan bli din verklighet.

Försäljning pågår. Än finns ett antal trevliga lägenheter kvar. De tre nedersta våningarna består av garage, förråd och driftrum. Därefter nio våningsplan med 33 lägenheter. En takterrass med utsikt åt alla vädersträck är tillgänglig för alla boende i huset. Huset är energisnålt med bland annat bergvärme som också ger bra inomhusklimat och en god ekonomi för föreningen.

Kontakta Mäklarhuset för närmare information.

Låt dig inspireras på www.brfstenhammaren.se

BRF Stenhammaren c/o SP Fastigheter i Sundsvall AB Erstagatan 2, 852 35 SUNDSVALL brfstenhammaren@maklarhuset.se

Fastighetsmäklare Katarina Bufvers 070-314 51 00 katarina.bufvers@maklarhuset.se

Fastighetsmäklare Christina Forssell 060-789 00 88 christina.forssell@maklarhuset.se

Ta hand om vårt fina vatten

Välj biltvätten istället När du tvättar din bil spolar du av tungmetaller, olja, asfalt och däckrester. Om du tvättar bilen hemma på gatan är risken stor att föroreningarna rinner ut i en sjö eller ett vattendrag nära dig.

Tvätta bilen i en biltvätt där det smutsiga vattnet renas.

Då hjälper du vår miljö och vi får behålla vårt fina vatten.

foto: JOHANNA KARLSSON

Simmar vidare n Arbetet med den nya simhallen vid Himlabadet ligger lite efter tidsplanen på grund av några motgångar under rivningsarbetet.

– Vi jobbar nu för att få ett färdigställande och en invigning till hösten 2018. Nu kommer vi att se väggarna börja resa sig på arbetsplatsen och under sommaren kommer bassängbotten att börja växa fram. I oktober/november kommer troligtvis betongelementen på plats och målsättningen är att få ett tätt hus före vintern även om det är en otroligt tuff tidsplan, säger Anna Rydén, projektledare på Drakfastigheter.

Hur går det med E14 genom stan?

Ska det gå långsamt eller snabbt på Juniskärsvägen - det är frågan?

Letar lösningar för Juniskärsvägen Problemen på Juniskärsvägen har varit en följetong de senaste åren. Nu tittar Trafikverket på lösningar för de olika delsträckorna.

– Inriktningen är att börja med att åtgärda första sträckan längs Dövikssjön, säger Ingela Öhrling, samhällsplanerare på Trafikverket.

Juniskärsvägen har varit under diskussion under många år. Många tycker att vägen är i dåligt skick och vill att den rustas upp. Men en upprustning leder förmodligen till högre hastigheter.

Därför måste man samtidigt planera för trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Sedan Sundsvalls kommun i sin översiktsplan pekat ut området som intressant för mer bebyggelse har Trafikverket även en dialog med kommunen om utvecklingen av denna väg.

– Problemet är att vissa sträckor har dålig stabilitet och bärighetsbrister i

n Under våren 2017 har Trafikverket börjat utreda ett framtida E14.

Med hjälp av en konsult tas det fram förslag på lämpligt alternativ.

Dagens sträckning medför problem med buller, dålig luftkvalitet, låg framkomlighet och låg trafiksäkerhet.

Målet med utredningen är att hitta ett framtida alternativ som förbättrar trafiksäkerheten och framkomligheten och skapar en god stadsmiljö för både boende och trafikanter. Målet för E14 är i huvudsak mötesseparerad väg med hastighet 100 km/h.

vägkroppen. Därför kan man inte bara göra ytliga vägförbättringar utan det måste till ett större förbättringsarbete, säger Ingela Öhrling, samhällsplanerare på Trafikverket.

Just nu tittar Trafikverket på olika delsträckor och ser efter vad och när åtgärder kan göras. De hoppas kunna göra första sträckan under 2019.

– Vi vill även kunna göra en bättre gång- och cykelbana, men i dagsläget vet vi inte om det är möjligt beroende på tillgången på pengar och behovet av en vägplan, säger Ingela Öhrling.

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 29

Se in i framtiden Alla får vara med – när framtidens Sundsvall visualiseras. Med hjälp av Minecraft och 3D program kan man nu resa i tiden.

– Vi vill skapa ett ställe där man kan byta idéer och kunskaper.

Målet är att öka stadsbornas delaktighet i stadsbyggnadsprojekten, säger Maria Åslin, marknadschef på Näringslivsbolaget.

30 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

Vad är framtidslabbet?

Framtidslabbet testar nya tekniker för att ta fram nya plattformar. Ett exempel på detta är VR där kommunen visualiserar Sundsvall utveckling och framtid på ett informativt, interaktivt och underhållande sätt. Tekniken öppnar nya möjligheter att skapa förståelse kring stadsutvecklingen och att gå ut med information till en bredare målgrupp.

Hur kan jag vara med och bygga?

Har du svårt att tänka dig hur det blir med en tvåfilig väg förbi Casinot?

Så här ungefär! På Stenstan Visitor Center kan du vandra runt på gatan - som den ser ut i framtiden.

S

tenstan Visitor Center har tidigare varit en plats för att uppleva historiska Sundsvallshändelser. Men i samarbete med bland annat Stadsbyggnadskontoret vill man nu även skapa möjligheter att se in i framtiden. På Framtidslabbet vill man, med hjälp av digitala verktyg, visualisera hur framtida Sundsvall kommer att se ut. Tidigare har det varit svårt att nå ut med information om stadsbyggnadsprojekt. Maria Åslin, marknadschef på Näringslivsbolaget, vill att alla ska kunna ta del av s framtidsplaner.

Var med och bygg Sundsvall – Det vänder sig till alla som bor och verkar i Sundsvall. Vi vill öka insikten,

förståelsen och kunskapen om stadsutvecklingen bland medborgarna, säger hon.

Och nu kan vem som helst prova på att bli stadsingenjör. Framtidslabbet öppnar Minecraft Sundsvall. Med hjälp av det virtuella byggspelet Minecraft har Sundsvalls stadsdelar byggts upp.

Och genom att använda digitala kartdata är gator, broar, parker och torg i verkliga proportioner. En av de drivande i projektet är Lena Hugosson, lantmäterichef på Sundsvalls kommun.

– Stadens grunder är på plats och nu är tanken att alla ska kunna vara med och hjälpa till att komplettera och förfina det digitala Sundsvall. Vi skapar nya plattformar för att öka delaktigheten, säger hon.

Via hemsidan: minecraftsundsvall.se kan du som är intresserad hitta information om hur du ansluter dig till servern, och läsa om vilka regler som gäller på Minecraft Sundsvall.

Förutom projektet med den tredimensionella byggplatsen, som skapats i Minecraft, så har Framtidslabbet även visualiserat framtida stadsutvecklingsprojekt med hjälp av lokala spelutvecklare. På Visitor Center i Stadshuset kan man nu, med VR-glasögon (virtual reality), vandra omkring på Sundsvallsgator – i framtiden.

– Vi vill öka insikten, förståelsen och kunskapen om stadsutvecklingen bland medborgarna. Och VR är extra intressant eftersom användaren får en bra uppfattning av den verkliga skalan, exempelvis hur hög en byggnad kommer att bli eller hur bred en gata upplevs, säger Lena Hugosson. n n n

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 31

Jag är övertygad om att området kommer bli jättefint när det är klart, säger Peter Nylén på MittSverige Vatten & Avfall.

Här läggs grunden för ett tryggare Sundsvall Att det varit lite rörigt på väg 562 (gamla E4:an) och Strandgatan har nog inte undgått någon. Men det är värt det. Snart har vi dagvattenledningar som klarar de nya klimatkraven och ett vattenledningsnät som håller för framtidens leveranser. Nu är det dags för nästa etapp i projekt VA-Strandgatan.

Text: Mia Berg Foto: Oscar Eriksson

D

e jobbar smart. När nya klimatkrav kräver att de ska öka kapaciteten på sina dagvattenledningar (ja, det ska ju regna mer och någonstans måste allt vatten ta vägen) så passar Mittsverige Vatten & Avfall på att göra verklighet av ett annat projekt samtidigt.

– När vi ändå ska gräva ser vi också till att säkra framtidens vattenleveranser genom Sundsvall genom att binda samman våra tre stora vattentäkter i Wifsta, Nolby och Grönsta. Det gör vi genom att dra nya dricksvattenledningar till en ny ventilkammare som kommer att placeras vid den stora korsningen vid Heffnervägen (Skepparplatsen). Det har funnits en idé om det här länge, men den

32 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

har aktualiserats nu i samband med ombyggnationen av väg 562 (gamla E4:an).

Fokus på Strandgatan Det säger Peter Nylén, projektledare för VA-Strandgatan och berättar att projektet om någon månad går in i ett lite mindre besvärligt läge. De två stora dagvattenledningar som håller på att grävas ner under gamla E4:an för att leda dagvattnet ner till sundsvallsbukten – och som föranlett omdirigeringarna av biltrafiken – är snart klar. Nu flyttas istället fokus till Strandgatan. Här ska nu ledningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten ner.

– Vi kommer att behöva hela Strandgatans bredd för att kunna lägga ner de

stora VA-ledningarna. Det är klart att det kommer att märkas, men det är inte lika intensiv trafik här som på väg 562 och vi gör det i etapper. Vi för också en dialog med näringsidkare och närboende för att minimera olägenheter, säger han.

När Strandgatan är klar kommer en dagvattenledning att tryckas under Köpmangatan och sedan kommer det att grävas vidare till en anslutning uppe vid Nybrogatan. Planen är att gå i mål där våren 2018.

– Projektet är ett samarbete mellan oss och Sundsvalls kommun och ett led i hur det nya Sundsvall ska utformas. Jag är övertygad om att området kommer bli jättefint när det är klart, säger Peter Nylén. n n n

Logistikparken blir ett resecentrum för gods Ett resecentrum är en plats där du kan byta transportsätt under din resa. Logistikparken blir en plats där godset kan byta transportsätt. Då kan vi flytta över långväga gods från väg till järnväg och sjöfart. Det är bra för miljön och bra för våra företag.

För att du ska kunna resa effektivt, krävs att det finns resecentrum där bilar, bussar, tåg och kanske flyg möts på samma plats.

I centrala Sundsvall vill kommunen utveckla tågstationen till ett resecentrum så att det ska vara lätt för människor att resa till och från Sundsvall. En knutpunkt för människor. På samma sätt vill vi att området kring Tunadalshamnen ska utvecklas till ett resecentrum, men för gods istället.

Hamnen är idag redan ett resecentrum för gods, men behöver förbättras och byggas ut.

Hamnen är för liten och järnvägen för gammal och dålig. Dessutom ligger kombiterminalen, dit godstågen kommer, vid centralstationen mitt i Sundsvall.

Den satsning som nu ska göras innebär att vi flyttar kombiterminalen så att den blir granne med hamnen. Hamnen får en egen containerhamn och kombiterminalen kommer kunna ta emot långa godståg. På det sättet kan tåg, fartyg och lastbilar mö-

Läs mer på www.sundsvalllogistikpark.se

tas på samma plats. Godset kan byta transportsätt för att resa vidare till sin slutdestination. Sundsvall Logistikpark blir ett resecentrum för gods.

Det bästa av allt är, att när detta resecentrum blir klart, kan godset resa längre sträckor med tåg och fartyg, och resa en kortare bit med lastbil. Mycket bättre för miljön! Det kommer också att få plats med mer gods i resecentrumet - vilket är bra för näringslivet. Mer gods ger mer affärer som ger mer jobb, men på ett hållbart sätt. n

Skanska fortsätter att bygga ut Stenstan

Nu planerar Skanska att bygga nästa bostadskvarter i Inre Hamnen, Sundsvall. Denna etapp, nr 2 blir det andra kvarteret av totalt fem. I området kommer det så småningom att finnas ett hundratal lägenheter av olika typer och storlekar med ett unikt läge - med närhet till det mesta.

Kommande etapp innehåller 54 bostadsrätter och storleken varierar mellan två till fem rum och kök.

Alla boende i huset kommer att ha balkong eller terass i bästa solläge i många av lägenheterna. Insatsen börjar på 1.495.000 kronor och uppåt.

Huset byggs enligt Svanen och de som flyttar in kommer erbjudas en bilpool.

Unikt läge Sundsvall är en av Norrlands största arbetsmarknads- och handelsregioner.

Stadens ambition att växa innebär ett ökat behov av stadsnära boende, nära

kommunikationer och service, nära havet och naturen.

I den inre hamnen, mitt i centrala Sundsvall, har staden en unik möjlighet att växa österut mot Södra Kajen.

Kvarter 2 har ett unikt läge vid hamninloppet. Båthamnen, hamnträdgården, järnvägsstationen och alla stenstans affärer ligger på bekvämt gångavstånd från boendet vilket ger goda förutsättningar att ta sig runt om i stan till fots eller cykel.

Förråd

Cyklar

Miljörum Förråd Cyklar

Förråd

Miljörum Förråd

Brf H

Brf H infly

Kom Med reservation för mindre ändringar

Brf Hamnparken Södra Hamnträdgården Etapp I

2, etapp 2

Södra Hamnträdgården Etapp II 1, etapp 1, Brf Hamnparken Förråd

Cyklar

Miljörum

Med reservation för mindre ändringar

Södra Hamnträdgården Etapp I

Förråd

Levande område Stenstadskänsla Södra Hamnträdgården Etappfasader, II Planerna för området innefattar inte Bostädernas med sina harbara byggnationen av bostäder. Kvarmoniserande färger, är designade för ter 2 kommer även attKommande ha strategisktetapper att smälta ihop med stenstans estetik Brf Hamnparken 2, etapp 2 Brf Hamnparken 1, etapp 1, placerade affärs- eller restauranglokaoch gör att området blir en naturlig inflyttning vår 2017 Kommande etapper ler och kommunen planerar för ett litet förlängning av stenstan ut mot havet. torg nära vattnet.

Och skulle du vilja äta lunch eller Södra Hamnträdgården Etapp I ta en fika med en fantastisk utsikt över vattnet och Sundsvallsbron kan Södra Hamnträdgården Etapp II Vill du veta mer eller göra du enkelt gå runt hörnet från bosta- Kommande etapper en intresseanmälan? den där Café Charms hamncafé har öppnat.

Besök www.skanska.se/inrehamnen2 Med reservation för mindre ändringar

inflyttning vår 2017 Kommande etapper Kommande etapper

Under ett öppet hus på Nacksta fritidsgård fick invånare i alla åldrar tycka till om vad som ska finnas i nya Nacksta Park. Slott, studsmattor, scener, vattenlek och löparbanor, tyckte barnen.

Parkfeber

En enorm park som ska skapa gemenskap över generations- och kulturgränser. Det är målet med nya Nacksta Park som planeras i år och ska stå färdig 2018.

– Det ska bli allas park – därför får alla vara med och bidra med idéer om hur de vill använda den, säger Cecilia Andersson, stadsträdgårdsmästare.

Text och foto: Mia Berg

M

ellan höghusen och Nacksta centrum ska den breda ut sig. Den fem hektar stora yta som är tänkt att kallas Nacksta Park. Projektet är en satsning från Sundsvalls kommuns parksektion som sedan samarbetar med en mängd lokala aktörer.

– Vi har ett extremt ambitiöst program där vi träffar så många som möjligt – från förskolebarn till pensionärer – för att lyssna in vad de vill göra i det här området. Det ska ligga till grund för det förslag till utformning av parken som vi utarbetar sedan, säger stadsträdgårdsmästaren Cecilia Andersson som leder projektet.

En mötesplats för alla Området har redan idag stora gräsområden, men få verkar tänka på dem som

36 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

en park. Men nu ska det bli ändring på det.

– Det är inte så många som använder ytan idag, och gör de det är det främst killar som hänger där eller spelar fotboll. Därför har vi fokus på att få till något Cecilia som lockar tjejer, och Andersson även något som kan vara generationsöverskridande. Det ska bli en mötesplats mellan människor i alla åldrar och av alla kulturer.

På Nackstakarnevalen, den 10 juni, är ambitionen att presentera förslag som bygger på alla de idéer kommunen tagit del av, till hösten påbörjas bygget av Nacksta Park och hösten 2018 ska den vara färdig.

Men redan i år blir en annan del av

området klart: den konstgräsplan som Mitthem bygger tillsammans med Gif Sundsvall. Den nya planen ska bli hemvist för Giffarnas ungdomsverksamhet samtidigt som den kommer fungera som plan för ledarledd spontanidrott.

Alla får vara med Nacksta Park är ett samarbete mellan Forzsa 2.0, Forza Nacksta, barn och lärare från S:t Olofskolan, personal från förskolorna Vreten, Midälva, Regnbågen och Rågen, personal samt killar och tjejer från fritidsgården, personal och elever från Kristna skolan Oasen, personal från Sadaka och Trygghetsrådet, besökare och Nackstabor på Ica och Coop, förvaltningar, bolag och politiker i kommunen, intresseföreiningen Utsikten, plusboende Mitthem och äldreboendet Kristinelund. n n n

Picknick, parkour och sommar(h)äng I år är de gröna ytornas år i Sundsvall.

Här är den kompletta guiden till stans nya parker.

Heffners Bropark Var? Vid norra brofästet, under och väster om bron.

Här skapas en mötesplats som ska koppla ihop Skönsberg med de nya områdena på Norra Kajen. Det blir gräsytor, lekplats och en dagvattendamm och infiltrationsdike som MittSverige Vatten och avfall står för. Området öster om parken, längs med Lagergatan, kommer att rustas upp under sommaren.

Parken invigs i augusti.

Bropark Skönsmon Var? Vid södra brofästet.

Andra brofästet ska också få sig en park men här blir det mer fokus på ängsområden, blomsterängar och – humlor. Det kommer också göras i ordning en grillplats där man kan sitta och se ut över vattnet. Även här kommer MittSverige Vatten & Avfall bygga in en dagvattenlösning.

Bredsandsparken i Bredsand Var? Vid Linjevägen mellan Neptunvägen 22 och Linjevägen 16.

Lekplatsen i Över Bredsand är utformad för att ta till vara på naturens kvalitéer och med så litet intrång i naturen som möjligt. Lekplatsens lekredskap är i huvudsak av trä och fallskyddsmaterial av flis. Lekplatsen är också tillgänglighetsanpassad med specialbyggd sandlåda och spänger ut en bit i skogen. Under 2017 kommer det att byggas spänger från lekplatsen ner mot Tellusvägen för att kunna ta sig från gångvägen från bron över E4/järnväg upp till lekplatsen till fots. Parken kommer att invigas under våren.

I Parklyftet ingår dessutom …

Parkourpark för alla Var? Bruksgatan 6 i Skönsberg.

Här kommer Mitthem under sommaren att bygga en parkourpark. För att parken ska bli utformad på ett korrekt sätt har de tagit hjälp av parkourproffset Sebastian Alman som är tränare i Sundsvalls parkourförening. Tanken är att alla ska kunna använda parken och hitta glädje och utmaning i den. Det ska vara en yta som sammanför människor på deras egna villkor. Idén är framtagen tillsammans med ungdomarna som bor i området.

– Vi hoppas att parken ska locka ut barn och ungdomar i alla åldrar, säger Ola Näslund, förvaltare och projektledare på Mitthem.

… att rusta upp parken Asplunden på Haga, lekplatsen i Hamnträdgården, Brunnsparken på Haga, sätta upp belysning vid Sticksjön och satsa på julbelysning i Vängåvan och bygga en trappa i Oscarsparken.

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 37

Läs mer på sundsvall.se och timra.se

Så fixar du bygglov Våren har anlänt och det är många som tar tillfället i akt att renovera och upprusta sina fastigheter. Och många gånger inser man inte att det kan krävas bygglov, även för mindre projekt.

Text: Oscar eriksson Foto: Vibostugan.se

Hör alltid av dig till bygglovsavdelningen på kommunen när du ska bygga ut eller nytt. Det är en försäkring för dig själv och kan innebära att du slipper onödiga kostnader eller i värsta fall måste riva.

Tänk på att det är du som byggherre som har huvudansvaret för byggnationen. Du är själv ansvarig för att ta reda på vad som gäller för just dina åtgärder. Många tror inte att de behöver något bygglov, menar Leif Nilson, tillförordnad bygglovschef på Sundsvalls kommun.

– Man måste tänka på att det kan krävas bygglov även för mindre projekt som plank och inglasningar. Och även om vissa typer av åtgärder är bygglovsbefriade så krävs det ändå en anmälan vilket innebär att man måste ta fram samma hand-

lingar som vid ett bygglov, säger han.

Andra åtgärder som är bygglovsbefriade men kräver anmälan är rivning av bärande konstruktion, ändring av ventilation och brandskydd samt installation av eldstad. Men även de åtgärder som kräver anmälan måste du som byggherre alltid ha startbesked för innan du får påbörja.

– Enligt de nya reglerna i plan- och bygglagen, från maj 2011, utgår det en straffavgift om en byggnation påbörjas innan startbesked finns, säger Leif Nilsson.

Det är även viktigt att vid köp av befintlig byggnad kontrollera så att det finns bygglov på alla fastighetens delar. Om

Tel 060-91680 38 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

bygglov saknas är det den som uppfört byggnaden som får betala eventuell straffavgift, men du som köpare kan i värsta fall bli tvungen att riva byggnaden.

– För att kontrollera om det finns något bygglov kan man kontakta bygglovarkivet vilket man nu kan göra på nätet, säger Leif Nilsson.

Om du påbörjat ett projekt och sedan inser att du skulle sökt bygglov går det att kontakta bygglovavdelningen och få ett bygglov i efterhand, om det finns förutsättningar för det. Det kan då bli frågan om att du måste ändra eller anpassa byggnaden om den inte följer reglerna. I värsta fall kan du bli tvungen att riva. n n n

www.jwbrunnsborrning.se

foto: CANSTOCK

Nu laddar vi för Södra Kajen! n Södra Kajen, från småbåtshamnen till ungdomsfältet, planeras bli ytterligare ett stort bostadsområde i stan. I höst tar Sundsvalls kommun ett första steg för att göra det möjligt genom att förstärka kajen.

– Vi ska bygga en ny kaj och ett kajstråk.

Innanför det ska det i förlängningen bli gator och bostadshus. Men för att det ska bli möjligt måste kajen först ha bättre bärighet, säger Stefan Näslund.

Kajarbetena, som även kommer att innebära vattenarbeten och sanering, kommer att påbörjas i höst och pågå i två år.

Nya Navet utformas

Säkrare att köra på Timmervägen Timmervägen mellan Bergsåker och Birsta är hårt trafikerad av både privatpersoner och timmerbilar.

Därför har Trafikverket nu gjort vägen säkrare.

Trafikverket har satt in trafiksäkerhetshöjande åtgärder på sträckan Bergsåker-Birsta. Det har satts upp nya vägräcken vid de partier där det finns fasta hinder eller branta slänter. Vid infarten till Gudmundsbyvägen har det byggts ett vänstersvängskörfält som kommer att linjemålas under våren.

Samtidigt har hastigheten på sträckan sänkts.

– Med hård trafik och inga mitträck-

18 miljoner fick Sundsvalls kommun i byggbonus av staten för förra årets byggboom i stan.

Anledningen var att det under ett års tid gavs startbesked till 409 bostäder vilket är en av de högsta siffrorna någonsin.

en har olycksrisken tidigare varit hög.

I dagens moderna bilar finns det en chans att man överlever en kollision i 80 km/h men inte i 90. Därför gäller nu den lägre hastigheten på Timmervägen, säger trafikingenjör Anna Dahlman på Trafikverket.

Fram till 2018 kommer det även att sättas upp fyra hastighetskameror, varav två vid den olycksdrabbade korsningen vid Hulivägen. n n n

n Tryggare, snyggare och smartare – det ska Navet bli när det byggs om under 2018. Just nu utformas det förslag som vi invånare kommer att få tycka till om i sommar.

– Navet byggs om för att anpassas till Sundsvalls nya Resecentrum. När det står klart kommer regional- och förortsbussarna att ha sina ändhållplatser där och bara passera Navet för att släppa av och på resenärer. Dessa hållplatser kan bli både längs Esplanaden vid Oasen och Sjögatan, säger Niklas Bergström, infrastrukturstrateg på Sundsvalls kommun.

Navet är idag slitet och nedgånget, vilket bidrar till en otrygghet för de som vistas där.

Samtidigt är trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter dålig, eftersom det saknas gång- och cykelvägar genom området och det är otydligt vart man som gångtrafikant ska passera vägarna.

– Allt detta ska åtgärdas, samtidigt som vi bland annat ska byta ut markbeläggning, bygga ut markvärme och förbättra belysningen av området. Budgeten är satt till 35 miljoner kronor och exakt hur det kommer att se ut får vi veta i sommar.

De bygger Logistikparken n Det blir PEAB som bygger den nya kombiterminalen i anslutning till Sundsvalls hamn. Kontraktet omfattar även logistikytor och infrastrukturlösningar.

Sundsvall Logistikpark AB och PEAB ska nu göra ett gemensamt arbete med projektering av terminalen.

– Nu går projektet in i en ny fas och vi är mycket nöjda med upphandlingen. PEAB är erfarna på området och en rekommenderad entreprenör, säger logistikparkens projektledare Magnus Borgström.

Byggnation kan påbörjas först när alla tillstånd och beslut är fattade. Inflyttning i den nya terminalen beräknas till 2021.

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 39

Betongelement till allt!

Molinbil

Sundsvallsbron Selångersån

060-57 90 50 l www.timrabetong.se Industrigatan 5, 861 38 Bergeforsen

Betongprodukter till bygg, anläggning och infrastruktur.

Kontakta oss för en offert.

Detta är en annons Varje betongelement är måttbeställt och egenskapsanpassat. Här gör Jonathan Näslund en sista kontroll i ett betongelement som har gjutits.

Nya produktionschefen Peter Thelberg och säljchefen Tom Engman i ett källarfönster som ska levereras till Vemdalen.

Äntligen kan vi leverera på hemmaplan Efter 25 år av i princip obefintligt byggande av bostäder i Sundsvallsområdet, byggs det nu en hel del.

– Byggandet i Sundsvall och Timrå är positivt för hela regionen och borde vara positivt för Timrå Betong, säger ägaren Axel Hellman. Nya produktionschefen Peter Thelberg är på plats och snart ska de tio anställda bli fler.

Timrå Betong tillverkar betongelement och betongprodukter för industri, infrastruktur och bostäder. De levererade grundläggningen för kajen innan bygget påbörjades på Norra Kajen, och de stod för materialet i bygget av kajelementen längs Selångersån.

Nu har de nyligen levererat hela källarvåningen till nya Molinbil vid södra utfarten i Sundsvall. Det är ungefär 500 ton betongelement som har fraktats dit och nu lägger grunden för nya affärer.

– Vi vill bli en helhetsleverantör av bostäder i prefab-betong. Det betyder att vi förtillverkar innerväggar, ytterväggar bjälklag, pelare och balk i fabrik och levererar ut till byggena. Poängen med det är att själva tillverkningen blir väderskyddad och kontrollerad vilket gör att vi kan garantera hög hållfasthet samtidigt som vi undviker problem med fukt. Utöver det bidrar prefabindustrins sätt att jobba till ett snabbare bygge, säger ägaren Axel Hellman.

Nya produktionschefen Peter Thelberg, kommer från Skanska Betong, där han har varit ansvarig driftledare för betongstationerna i Sundsvall och Härnösand. Tom Engman har varit på företaget i många år. De märker av ett ökat tryck av förfrågningar, det tillsammans med att det nu äntligen byggs lokalt, har gjort att de nu letar efter ytterligare fem personer att anställa.

– Vi producerar 5000 ton betongprodukter varje år, men vi har ändå en jätteliten fabrik

jämfört med våra konkurrenter. Men fabriken och maskinparken är dimensionerad så att vi kan växa utan att behöva bygga ut, säger Axel Hellman.

På Timrå betong är kvalitet ett kärnvärde i verksamheten, vi jobbar för att varje anställd på Timrå betong skall känna stort engagemang för kvaliteten på våra produkter och alla delmoment i produktionen.

Vår strävan är att Timrå betongs miljöpåverkan skall minimeras, därför är vi noga med miljövänliga produktval, anpassa våra arbetsprocesser för största möjliga miljöhänsyn.

Himmel vad hyresrätter De hade tänkt bygga 500 hyresrätter. Nu planerar de för 300 till. Mitthem lägger i en extra växel för att möta befolkningsökningen i Sundsvall.

– I flera skeden i livet är hyresrätt ett alternativ många vill ha – vi vill säkra att alla ska kunna ha en bostad, säger Ante Bromée, fastighetschef på Mitthem.

Text: MIA BERG Foto: OSCAR ERIKSSON

Skolhusallén, Förrådet, Snedhörnet, Bosvedjan, Njurunda och Ryggis. Över hela stan planerar Mitthem att bygga hyresrätter. Tillsammans med de 235 lägenheter som byggts de senaste 18 månaderna, kommer Sundsvall – om det går som Mitthem tänkt – att inom några år vara 800 hyresrätter rikare.

– Vi har flera spännande projekt bakom oss, och nu har vi valt att satsa brett på framtiden. Vi har arbetat fram vad vi kallar en projektportfölj, där vi jobbar parallellt med flera olika projekt. Byggprocessen tar lång tid och på det sättet kan vi vara startklara snabbare.

”Det känns självklart” Det säger Marie Selin, avgående vd på Mitthem, som varit drivande i den stora satsningen på nyproduktion.

Bakgrunden är att det råder bostadsbrist i Sundsvall, liksom i resten av landet. Anledningen till det är hög befolkningstillväxt kombinerad med höga byggkostnader. De senaste åren har lyftkranarna ändå poppat upp som svampar ur jorden i Sundsvall, men en stor del av det som byggts har varit bostadsrätter som kräver att köparen har 42 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

en stor insats att själv lägga in.

– Det är inte alla som vill eller kan köpa sitt boende, därför är det viktigt att det finns olika bostadslösningar, säger Marie Selin.

– Det är också vårt uppdrag att säkra att alla ska kunna ha en bostad. Människor kan vara i olika skeden i livet, och vet kanske inte alltid var de vill bo. Då är det viktigt att kunna ha valet att hyra sin bostad, säger Ante Bromée, fastighetschef på Mitthem.

Många av de planerade byggena kommer att bli små lägenheter, fler ettor och tvåor än treor och fyror. Små ytor ger lägre hyror och större möjlighet för fler att bo. En lägenhet i nya Hermes på Skolhusallén kommer att kosta mellan 5000 och 6000 kr i månaden. De husen är så kallade kombohus mini, vilket innebär att de byggs efter en standardiserad modell och därmed får lägre produktionskostnad.

– Kalkylerna är alltid en balans på en knivsudd. När vi bygger inne i stan har vi hittills lyckats få produktionskostnaden att understiga marknadsvärdet. Nu letar vi sätt för att få kalkylen att gå ihop även i Njurunda där marknadsvärdet

ju blir lägre eftersom det ligger utanför stan, säger Ante Bromée.

– Jag hoppas verkligen vi lyckas med det och att vi, precis som på Norra Kajen, kan gå i bräschen för att våga satsa i ett område vi tror på. Då kanske fler följer efter, säger Marie Selin.

Varför har ni valt just dessa platser att bygga på?

– Vi har letat tomter över hela stan, de som nu finns med i planen är bara en bråkdel av de vi varit intresserade av.

Men det är så med byggen. Det finns flera kriterier som måste uppfyllas, och om det gör det finns nästan alltid någon granne som inte vill att man bygger där.

Det är bra att alla får säga sitt, men det gör att det drar ut på tiden. De här sex projekten är de som känns mest framkomliga, säger Ante Bromée.

Kommer ni att fylla alla lägenheter?

– Som alltid är det viktigt att lägga örat mot rälsen och se hur många andra som bygger när det börjar bli dags för oss att sätta igång. Men idag är suget efter hyresrätter stort, säger Marie Selin. n n n

Avgående vd:n Marie Selin och fastighetschefen Ante Bromée planerar för att bygga hyresrätter över hela stan.

Hermes – för alla som vill bo litet 51 ettor och tvåor i två fyravåningshus på Skolhusallén. Hyra: 5000-6000 kr. Färdigt för inflytning under 2018.

Förrådet 9 – för studenter som vill ha nära till skolan 50 små studentbostäder i ett fyravåningshus vid Grönborg. Färdig detaljplan 2018.

Snedhörnet – för studenter och andra som vill bo litet 60 mindre lägenheter i ett fyravåningshus i korsningen Dalgatan/Grönborgsgatan. Mitthem har nyss köpt tomten.

Byhöjden – för alla Ca 180 vanliga lägenheter i 5 punkthus upp mot skogen i Bosvedjan. Bygglovsansökan påbörjad.

Njurundabommen – för alla

Ryggis – för alla

Ca 70 lägenheter i två hus vid rondellen vid Ica. Detaljplan påbörjad

Ca 150 lägenheter i 4 punkthus i skogsområdet mellan Ryggis och motionsspåret.

Mitthem har ansökt om planbesked 1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 43

Full fart från Njurunda till Skönsberg Snart drar ombyggnationen av gamla E4:an, väg 562, igång. Först ut är delsträckan Njurundabommen-Nolby. Här kan du läsa om vad som händer med både vägen och järnvägen söder om Sundsvall.

Text: Olof Axelsson

Dubbelspår Dingersjö-Sundsvall Trafikverket utreder var ett dubbelspår mellan Dingersjö och Sundsvall kan dras.

Allmänheten kommer att bjudas in till samrådsmöte för att få veta mer om arbetet. Ett nytt dubbelspår ger utrymme för ökat tågresande.

Planerad byggstart 2023. Projektet planeras vara klar 2027.

Trafikplats Skönsmon Sundsvalls Resecentrum Väg 562 byggs om från Kubikenborg till Sundsvalls Resecentrum, en sträcka på cirka 1,2 kilometer som får separat gång- och cykelbana. Vägen kan behöva flyttas något för det planerade dubbelspåret. Projektering och arbete med vägplan pågår. I februari bjöd Trafikverket in till samrådsmöte, och inkomna synpunkter tas med i det fortsatta arbetet. I sommar/höst finns vägplanen tillgänglig för allmänheten. Planerad byggstart är sommaren 2018. Projektet beräknas vara färdigt 2020/2021.

Stockvik Skönsberg

E4

Sundsvalls Resecentrum Trafikplats Skönsberg Väg 562 byggs om från Sundsvalls Resecentrum till Trafikplats Skönsberg, en sträcka på cirka 2,6 kilometer som får separat gång- och cykelbana.

Vägplanen var tillgänglig för allmänhetens granskning i februari/mars 2017. Planerad byggstart är första halvåret 2018. Projektet beräknas vara färdigt 2020/2021.

44 44BYGGPLATS BYGGPLATSSUNDSVALL SUNDSVALL1 1/2017 /2017

Kvissleby Skönsmon

Bredsand

E4

Nolby-Trafikplats Skönsmon Väg 562 byggs om från korsningen med väg 568/ Tunavägen i Nolby fram till korsningen Fridhemsgatan/ Kubikenborg, en sträcka på cirka 16 kilometer som får separat gång- och cykelbana. Eftersom det planeras dubbelspår på järnvägen behöver vägen flyttas något.

Projektering och arbete med vägplan pågår. I februari bjöd Trafikverket in till samrådsmöte, inkomna synpunkter tas med i fortsatt arbete. I sommar/höst finns vägplanen tillgänglig för allmänheten.

Planerad byggstart är sommaren 2018.

Projektet beräknas vara färdigt 2020/2021.

Centrumupprustning Njurundabommen Njurundavägen och Mjösundsvägen rustas upp och anpassas till nuvarande och framtida verksamheter och bostäder. När den nya tågstationen står klar kan Torggatan och Prästgatan delvis behöva byggas om. Konsultföretaget Tyréns arbetar nu med att ta fram en vägplan.

Planerad byggstart är andra halvåret 2019. Projektet beräknas vara färdigt 2020/2021. Samtidigt planerar kommunen en förtätning av bostäder, handel och verksamheter för att möta förändringarna i väg- och järnvägsnätet. Mer information på sundsvallväxer.se

Ditt lokala teknikkonsultföretag inom infrastruktur, bygg & miljö ett axplock av vad vi kan erbjuda Er: Projekt- & byggledning Miljötekniska undersökningar av mark, sediment & vatten Projektering Entreprenadledning Miljöinventering byggnader Kontrollansvarig Hydrogeologiska utredningar

Njurundabommen VÄG 562

Anmälan & tillstånd enl. Miljöbalken

Johan Nordbäck VD: 070-1916820

Nolby

johan.nordback@structor.se

Myre ByvägenByvägen 8, Nolby Industriområde 20, Fax: 51 36 24 Öppet vardagar 7.00-17.00, lördagar 9.00-13.00 8, Nolby, Tfn: 5151363620, Öppet vardagar: 07-18, lördagar 09-13

Välkommen till vår familjedag Torsdag den25 maj kl. 9-15 Njurundabommen – Nolby Här byggs tre kilometer dubbelspår, tre broar samt ombyggnad av vägen mellan Njurundabommen och Nolby.

En sträcka på cirka 2,1 kilometer får separat gång- och cykelbana. Entreprenören Skanska har börjat projektera för vägen och järnvägen. I maj inleds ledningsarbeten och rivning av inlösta fastigheter. Sedan står ombyggnationen av vägen på tur. Arbetet med den nya järnvägen med mötesstation inleds 2018. Trafikverket har upphandlat det lokala teknikkonsultföretaget Structor Norr AB för byggplatsuppföljningen. I Structors uppdrag ingår 8-10 olika teknikkompetenser för kontroll och validering av alla arbeten från rivningar till färdiga spår och signalsystem. Järnvägen och vägen beräknas vara klar hösten 2020.

Skoj och spännande erbjudanden för hela familjen.

Kom och träffa h Bolisträven oc en. rg bo pp ho besök men.

Fiska i Fiskdam

• Fynda bland våra erbjudanden!

• Prata med våra utställare!

• Utförsäljning av vårt • fönsterlager!

Vi bjuder på korv och kaffe!

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 45

bilden Värme över fjärden Högt uppe i taket, inne i Sundsvallsbrons södra brofäste, ringlar sig broledningen för fjärrvärme som en orm. Ledningen som löper hela vägen över fjärden är den längsta i Sverige.

Text och foto: OSCAR ERIKSSOn

n Den 1,7 kilometer långa fjärrvärmeledningen skapar möjlighet att koppla ihop huvudnätet från ledningarna i Skönsberg, över fjärden, med södra sidan bron.

Broledningen driftsattes i november och ska ytterligare trygga värmeförsörjningen i bland annat Skönsmon och på Östermalm.

Sundsvallsbrons centrala placering skapar en unik möjlighet för att dra fjärrvärmeledningar, menar Peter Lindström, nätchef vid Sundsvall Energi.

– Det är ovanligt med så här långa broar inom tätbebyggelse. Placeringen av Sundsvallsbron möjliggör att man kunnat dra Sveriges längsta broleding, säger han.

46 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

1 /2017 BYGGPLATS SUNDSVALL 47

ggnad y mb O

sker

Här är

sommarens

väg och rälsarbeten Under sommaren är det inte bara högsäsong för semesterresor utan även för vägarbeten och underhåll på våra järnvägar.

Här kan du se vad som fixas i Sundsvall i sommar.

Text: Mia Berg illustrationer: canstock

Järnvägsarbeten

Att så många vägarbeten sker sommartid beror till största delen på väderförhållandena. På järnvägen innebär sommartid att det är mindre trängsel på spåren och därför lämpligt att göra större banarbeten.

Du som trafikant kan hålla dig uppdaterad om arbeten på både väg och järnväg på Trafikverkets webbplats. Där får du veta vilka arbeten som pågår eller ska starta inom fem dagar.

Informationen uppdateras löpande. n n n

Vägarbeten

n Mittbanan: Kontaktledningsombyggnad i Ånge och broåtgärder vecka 26-33, alla eller några spår avstängda.

n E4 Fröland-Härnösand: Beläggning varmmassa. Växelvis avstängd körbana, trafikljus i kombination med lots. Planeras utföras nattetid.

n Ostkustbanan Hudiksvall-Sundsvall: Trimningsåtgärder och brobyte vecka 25-26, som leder till tågstopp på förmiddagarna.

n E4 Timrå-Torsboda: Värmebeläggning. Eventuellt omledning.

Planeras utföras nattetid. n Väg 320 Kovland-Kälarne: Halvvarma beläggningar. Växelvis avstängd körbana, trafikljus i kombination med lots.

Cykelvägar

n Oscarsgatan: Upprustning av befintlig gång- och cykelväg mellan Bergsgränd och Högbergsgatan. Reglering med trafiksignaler kan bli aktuellt under vissa perioder.

För mer info: www.sundsvallväxer.se/oscarsgatan n Riddargatan/Lasarettsvägen: Upprustning av befintlig gång- och cykelväg. Belysningen längs Riddargatan byts ut och belysningen längs Lasarettsvägen byts ut delvis. Under arbetsperioden kommer det att vara begränsad framkomlighet för alla trafikanter.

För mer info: www.sundsvallväxer.se/riddargatan n Hagavägen/Tivolivägen: Gång- och cykelvägöverfarter byggs om för att ge oskyddade trafikanter företräde.

Håll dig uppdaterad på ... ... Trafikverkets hemsida: www.trafikverket.se och www.sundsvallväxer.se

48 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

n Väg 331 Viksjö-Östergraninge Det är ett kort arbete – ungefär en vecka – då vägen ska ytbehandlas. Hastigheten sänks till 50 km/h under vissa delar. Arbetena utförs någon gång mellan maj-sept. n E4 Sundsvallsbron: Slutmålning. Ett körfält stängt i södergående körfält. Arbetena utförs maj - juli

Har du ett kluckande avlopp med dålig avrinning? Blir det stopp i avloppet med jämna mellanrum?

Hör du kluckande ljud från vasken och duschen? Det finns flera tidiga tecken på att det är dags för en stamspolning, dvs en rejäl avloppsrensning som spolar rent rören i fastigheten.

Swoosh gör dessutom alltid en rörinspektion med kamera för att säkerställa att problemen inte kvarstår.

Låt inte dyra och tidskrävande vattenskador bli beviset på att avlopp eller dränering måste åtgärdas.

Förebygg istället skadorna med en snabb och enkel kamerabesiktning.

Du får en tydlig bild över rörens eller stammarnas kondition, plus råd från oss om eventuella lämpliga åtgärder. Fastigheter från 1980 och tidigare har äldre stammar som med åren kan ha rostat eller via avlagringar fått förträngningar. Bli tryggare – vänta inte för länge.

Relining spar både tid och pengar. Med flexibelt foder renoverar vi enkelt dina stammar inifrån och du slipper månader av arbete med att bila sönder golv, väggar och tak. Och du kan bo kvar hela tiden! Vi kan relining och lovar hjälpa dig.

Bristande avloppsunderhåll är ofta en dold källa till akuta problem.

Matfett, hudavlagringar och tvålrester med mera, sedimentar igen rören och orsakar dålig avrinning.

En stamspolning/rörspolning är lösningen. Många gånger räcker det med att rensa avloppet på detta effektiva sätt med hetvattenspolning under högt tryck.

Att lägga in stamspolning av fastigheten (s.k. fastighetsspolning) i den löpande underhållsplanen är en effektiv försäkring mot vattenskador.

Tornhuset Tornhuset i Indal byggdes 1915 och är 240 kvm stort. Första ägaren var Manne Henriksson som först bedrev taxi-verksamhet och sedan övergick till bageri- och caféverksamhet i huset.

– Han blev 100 år och vår granne har berättat att Manne var uppe på taket när han var över 90 år och donade. Efter honom köpte familjen Granhammar huset. Det är de som renoverat det mesta, sedan var de ytterligare en ägare och sedan är det vi, säger Emma Hansen.

Arkivbild: Sundsvalls museum

Allt vi behöver finns i Indal Emma och Johannes hittade sitt drömhus i Indal och valde bort stan. Det har de inte ångrat en sekund.

– Här är det lugnt och tryggt och det är inget projekt att ta med barnen ut i naturen, säger de.

Text: Mia Berg

Varför flyttade ni till Indal?

– Det var inte planerat, men när tornvillan i Indal kom ut på Hemnet föll vi pladask. Jag har alltid velat ha ett hus med torn. Vi har båda växt upp på landet, utanför Sollefteå och Hudiksvall, och ville att våra barn skulle få göra det också.

Vad är det ni får här som ni inte får i stan?

– Det är lugnt och tyst och tryggt. Vi 50 BYGGPLATS SUNDSVALL 1 /2017

har nära till skog och djur, det blir inget projekt att gå med Elliot att titta på hästarna eller korna. Sedan bor vi billigare, tornvillan kostade inte ens en miljon.

Berätta om Indal!

– Det är en välkomnande by, med affär, förskola, skola, bibliotek, isrink och fotbollsplan. Vi har faktiskt närmare till affären än vi hade i stan. Just nu är det lite av ett generationsskifte här, husen som säljs köps av yngre par och barnfamiljer. Det är på landet, men ändå folk och ett fungerande samhälle runt omkring. Det är perfekt för oss.

Vad tror ni behövs för att få fler att flytta till landsbygden?

– Jag tror många är rädda för distansen, säger Emma, men jag har 25 minuter till jobbet i Sundsvall och Johannes har 45 minuter till jobbet i Härnösand. Det är kortare pendling än för många i storstäderna.

– Jag tror att kollektivtrafiken är jätteviktigt, säger Johannes. Många kan nog bli avskräckta av att bosätta sig på ett ställe där man måste skjutsa barn hela tiden. Här går bussar ända till sent på natten, så det är inga problem.

Om ni fick önska er något för Indals räkning – vad skulle det vara?

– Att kommunen ska värna om det som finns här och fortsätta underhålla det.

Och så papperskorgar lite här och där i samhället – det vill vi ha! Det är nog det enda vi saknar!

Familjen Östergård Hansen Emma, 30, handläggare på Försäkringskassan i Sundsvall, Johannes, 27, snickare i Härnösand och Elliot 2.

1 JUN. 07:03

Grattis på födelsedagen!

Tack!

Nu när du är 16 år kan du börja samla köpoäng hos Mitthem!

Ja! Tänk så nice med en egen lägenhet. Då blir det hela nätterna och på dagarna Ha ha! Jag kommer och knackar på varje morgon vid sju Ta med lite mat när du kommer!

Sveriges just nu största industriprojekt SCA investerar nästan åtta miljarder kronor i Östrands

SCA Östrand ökar produktionen från 430 000 ton till

massafabrik i Timrå, den största industriinvesteringen

900 000 ton av vår sulfatmassa Celeste och får den största

i Norrland – någonsin.

produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen.

SCA ÖSTRAND | sca.com/pulp