Hälsovalet Jämtland nr 1 - 2013

Page 1

Ditt

hälsoval Nr. 1/2013

Allt fler barn drabbas av ätstörningar

1177 har alltid öppet

Hjälp till sundare liv i strömsund YOGA – nya hälsotrenden

Glöm inte vaccinera dig inför resan

remissfritt till sjukgymnasten Sårmottagning på Frösö minskar lidandet och spar pengar

Välj din sjukgymnast

Du som patient har ALLTID rätt att välja vilken sjukgymnast du önskar bli behandlad av, en privatpraktiserande sjukgymnast eller av hälsocentralens sjukgymnast.

IngeT krAv på LäkArremIss privatpraktiserande sjukgymnaster i Jämtland – Härjedalen.


Du kan välja – om du vill I och med reformen om vårdvalet är det du som bestämmer vart du ska vända dig för sjukvård. Om du vill. På samma sätt som vi numera kan välja elleverantör eller telefonoperatör kan vi välja vårdcentral – på gott och ont. Men mest på gott, tycker jag. Min hälsa är viktig och är jag nöjd som det är finns ingen anledning till förändring. Men om jag inte är nöjd – då kan jag numera göra något åt saken. Även apoteksvärlden har förändrats. Numera finns ett apotek i (nästan) varje gathörn, och den klassiska apoteksskylten har fåt konkurrens av andra apoteksföretag. Men hur är det med min säkerhet? Kan jag lita på att även de privata apoteken sköter sekretessen kring mina recept? Svaret på den frågan finns på sidan 12. Dessutom har vi hälsat på hos Strömsunds Hälsocentral. De bedriver ett mycket spännande projekt för att hjälpa människor att må bättre genom regelbunden motion, sundare kosthållning och bättre vanor. I tidningen kan du även läsa om Frösö Hälsocentral som gjort en mycket lyckosam satsning på en särskild sårmottagning som spar både patienterna lidande och landstinget pengar. Yoga, vaccineringar, ätstörningar och personliga assistenter är andra ämnen som du hittar på följande sidor. God läsning! Stefan Sahlberg

Välj din sjukgymnast Du kan välja någon av de privatpraktiserande sjukgymnasterna som är anslutna till landstinget eller en sjukgymnast på din hälsocentral.

Välkommen att kontakta oss! Active RehAb Ab

Bodil Eriksson • Storgatan 38 • Östersund • 063-13 38 80

bRittA hjAlmARs leg sjukgymnAst Frösövägen 53 • Frösön • 063-51 18 70

bRunflo sjukgymnAstik

Jarl Månsson • Rosenlundsvägen 2 • Brunflo • 063-202 85

eleveRA Rygg- och idRottsmedicin

Ola Lekselius • Prästgatan 41 • Östersund • 063-12 78 90

fysioRehAb fRösön

Michael Sundström • Fritshemsgatan 1 • Frösön • 063-57 07 07

hogdAls sjukgymnAstik

Gudrun Norberg • Ångevägen 19 • 840 90 Ytterhogdal 0680-607 89

hoting sjukgymnAstik & hälsoseRvice Carina Mauritzon • Storgatan 24 • Hoting • 0671-107 05

mARiA mARken sjukgymnAstik Ab

Maria Marken • Akademigatan 4c • Östersund • 063-10 27 10

ditt hälsoval delas ut till hushållen i Östersunds kommun med dess kranskommuner. Tel 060-57 21 50, Fax 060-57 21 30. Annonsförsäljning: MediaInvest Upplaga: Cirka 50 000 ex Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg Adress: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå Tryckeri: Ektab Produktion: Journalisthuset Distributör: SDR

ONT I RYGGEN? Ring

metRopolen

Inger Bjernestedt • Roland Höög • Torsten Larsson • Karin Holmberg • Skiftesvägen 3 • Östersund • 063-55 65 50

RehAbcentRAlen Birgitta Widerström • Ringvägen 2 • Östersund • 063-685 63 70

sjukgymnAsteRnA i centRum

Yrsa Wikström • Lena Larsson • Maria Ericson Postgränd 20 B • Östersund • 063-10 28 02

sjukgymnAstiken i ÅsARnA

Daniel Landén • Centrumvägen 1 • 840 31 Åsarna 0687-304 44

stRömsunds sjukgymnAstik

Iréne Persson • Storgatan 21 • Strömsund • 0670-132 80

ÅRe fysiocenteR Andreas Norén • Kurortsvägen 20 • Åre • 0647-109 00

063-10 10 99 Prästgatan 46 • ryggklinik.com Av Socialstyrelsen Leg. Naprapat Ansvarsförsäkrad 2

ditt hälsoval 1/2013

Inget krav på läkarremiss. Kostnad 100 kr/ besök • Högkostnads/frikort gäller.


Välkommen till de privata hälsocentralerna i

Jämtland/Härjedalen Vi står för god tillgänglighet och professionellt bemötande. Våra patienter är nöjda, vi är rankade i toppskiktet av alla hälsocentraler i Jämtland/Härjedalen. Våra öppettider är måndag-fredag 08.00-17.00. Välkommen att lista Dig hos oss.

Nya Närvården: Hoting 0671-71 66 80 Strömsund 0670-166 80 Hammerdal 0644-722 00 www.nnv.nu

Offerdals Hälsocentral Ek fören. Medborgarkooperativ Offerdal 0640-166 80 www.offerdalshalsocentral.se

Fjällhälsan Hede Vemdalen 0684-160 00 www.fjallhalsan.se

gå & Löpkliniken Har du ont?

FörEtagsinFormation Gå & löpkliniken i Östersund AB har funnits i 12 år. Här jobbar bl. a. sjukgymnaster och ortopedtekniker. Personlig service, god tillgänglighet samt bred kunskap är viktiga byggstenar i verksamheten. Vi har en hög ambition gällande kvalitet på våra produkter och tjänster.

Rygg Höft

Knä Fot

Vi använder ORTOLAB, Sveriges största tillverkare av ortopediska fotbäddar. Dessa patenterade fotbäddar förebygger eller hjälper vid belastningsrelaterade besvär/skador. Exempel på problem/skador:

Ring och boka en tid hos våra ortopedtekniker för en undersökning!

Stortorget 3 Mån-Fre 10-18, Lör 10-15 Telefon: 063-57 00 16

Artros • Hälsporre, Plantar fasciit Hälseneproblem • Morton tå • Hallux valgus • Benhinneproblem • Hallux rigidus • Uttrampad fettkudde Nedtrampat längsgående & tvärgående fotvalv • Höft- & ländryggsproblem

Efter kort tids användning är jag besvärsfri från mina hälproblem. En bra investering för mina fötter!” – Peter Eklöv

Vi säljer marknadens ledande skadeskydd.

www.gaochlopkliniken.se facebook.com/gaochlopkliniken

3

ditt hälsoval 1/2013


Resevaccin – borde vara självklart Just nu bokar tusentals svenskar semesterresor till mer eller mindre exotiska resemål. Men många tycker att vaccinering är för dyrt och struntar i reseskydd.

A

tt inte ta de vaccinationer som rekommenderas innan resan kan ge konsekvenser. – Ofta går det bra men man ska vara medveten om att man kan ha otur och bli jättesjuk, säger sjuksköterskan Kerstin Fessé på Norrlandskliniken. Resan är bokad och reseförsäkringen betald. Men reseskydd i form av vaccin är något som inte alla ser som självklart. kan bli dyrt

– Om man är en familj med flera barn som ska till Thailand så kan det ju bli rätt dyrt men det är ju ändå viktigt att man får rätt skydd

beroende på var man ska resa, säger Karin Fessé, som jobbar med rådgivning och behandling med resevacciner. Vaccin efter resmål

På Norrlandskliniken i Umeå och på många andra vårdinrättningar som vaccinerar inför resan är högsäsongen framförallt i oktober november. – Då ska många resa till Thailand och vilket vaccin vi rekommenderar beror på var i landet man ska åka och hur länge man ska vara där. Men vi tycker alltid att man ska vaccinera sig med ett grundskydd av Hepatit A och B om man reser till turistorterna. – Ska man däremot resa runt på landsbygden eller upp mot gränsen till Burma exempelvis så ska man även skydda sig mot sjukdomar som kan spridas av myggor som malaria och japansk encefalit, säger hon.

Även för resenärer till Turkiet rekommenderar hon att man vaccinerar sig mot Hepatit A. Vaccinerna är ofta dyra men trots det väljer många resenärer att skaffa sig ett reseskydd. Men det finns också de som av ekonomiska skäl struntar i det och chansar. – Det är alldeles säkert många som bara åker på egen risk. Men Hepatit A som smittar genom mat och dryck kan man ju råka ut för och då kan man bli väldigt sjuk under lång tid. – Om man tycker att det är väldigt dyrt kan man ju välja att enbart skydda sig mot den åtminstone så blir det inte lika kostsamt, säger hon. Annika Sohlander Cassel

Nattens-Änglar ● Utför alla sorters städuppdrag ● Hjälp åt barnfamiljer m.m. ● Är godkänd för servicetjänster (tvätt, städ & inköp) i Krokom, Åre och Östersunds kommuner ● Personal för dygnet runt-uthyrning såsom undersköterskor och vårdbiträden med lång erfarenhet, t.ex. terminalvård m.m.

För mer information, kontakta Ewa Tel: 070-698 00 08 4

ditt hälsoval 1/2013

Söndag 11–16

Söndag 12–16

FAKTA/ Så smittar Hepatit A och B Hepatit A Hepatit A är ett virus som kan finnas i förorenat vatten och i rå eller otillräckligt tillagad mat, till exempel skaldjur eller grönsaker. Den som drabbas av hepatit A-smitta kan sedan lätt föra smittan vidare genom exempelvis dålig handhygien vid toalettbesök. I länder där hepatit A är vanligt förekommande behöver man inte vistas i områden med dålig hygien för att smittas, folk har infekterats även på finare hotell.

g

Hepatit B Hepatit B smittar främst via blod och sexuella kontakter. Senare tids forskning pekar på att sjukdomen även kan smitta via saliv. De flesta infektioner läker ut, men ett betydande antal övergår i ett kroniskt tillstånd, där man ofta förblir smittsam. Speciella risksituationer är oskyddat sex, piercing, tatuering och akupunktur. Men även lokal akutsjukvård räknas hit. Barn som smittas av hepatit B kan drabbas hårdare än vuxna.

g


Hjälp till sundare hälsovanor Regelbunden motion, sundare kosthållning och bättre vanor. Det är tre sätt att må bättre. Just förbättrad hälsa är det som projektet HälsoSam Ström riktar in sig på.

P

rojektet, som genomförs av Strömsunds Hälsocentral, inleddes i slutet av oktober i fjol. – Vi drog då igång den första gruppen av personer, säger projektledaren Rita Sjöström Problemet initialt var just rekryteringen av personer som ska ingå. – Vi lade ned enormt mycket jobb och kraft på att nå ut med information till invånarna om det här. Jag kan känna att vi hade svårt att nå fram och skapa intresse till en början. Men det anslöt i alla fall fem deltagare. – Vi har satt som mål att varje grupp ska bestå av sex till åtta personer. Stort intresse

I andra gruppen, som startade upp i slutet av januari, deltar åtta. – Sedan har vi redan tre stycken som står i kö till gruppen som startar i månadsskiftet mars/april. HälsoSam Ström riktar sig till alla arbetsföra människor mellan 18–65 år. – Vi har också fått förfrågningar från pensionärer som i regel har mer tid att vara med på sådana här

saker. Behovet finns också i den gruppen och därför ansöker vi om medel för att framledes kunna bedriva projekt även Rita Sjöström, för dem. projektledare Uppföljning för HälsoSam. och återkoppling sker med varje grupp för att ta reda på hur deltagarna klarat av att använda sina nya kunskaper och skapa bättre vanor i sin vardag. – Det lilla vi vet hittills är att vi ser ganska stora förändringar åt det positiva hållet, säger Rita.

Under din tid i Hälsoprogrammet kommer du bland annat att erbjudas: • Tester (bl.a. BMI, midja/höftkvot, blodtryck, fysiska tester, stegräknare, frågeformulär, blodprover) • Promenader • Stavgång • Therabandsträning • Avslappning • Korta föreläsningar om bl.a. kroppens funktioner, kost/diet, stresshantering osv • Praktiska aktiviteter som t.ex. matlagning

foto: canstock

Bättre vardagsvanor

Hon säger också att det mesta möjliga i projektet är aktiviteter och mindre av teori. – Vi försöker lägga in så mycket praktiskt som möjligt eftersom vi tror att det är det bästa sättet att hjälpa personer igång och att skapa nya, bättre vanor i vardagen. Ett systerprojekt drivs även på Ragunda Hälsocentral med samma inriktning som det i Strömsund.

Metropolen erbjuder snabb hjälp! Akut sjukgymnastik

OLOF WIGREN

FAKTA om HälsoSam Ström Ger dig möjlighet att påverka/förbättra din hälsa genom anpassade hälsoaktiviteter. HälsoSam Ström är ett projekt inom Samordningsförbundet, Folkhälsocentrum och Strömsunds hälsocentral, Jämtlands läns landsting.
Insatsen riktar sig till personer i arbetsför ålder, som ett stöd för att komma igång med hälsoaktiviteter. I en grupp på 6–8 personer och med stöd från alla yrkeskategorier vid hälsocentralen har du möjlighet att i egen takt komma igång med aktiviteter som passar dig och din hälsa. Du har även möjlighet att få individuellt stöd vid behov. Hälsoprogrammet innehåller praktiska övningar och anpassade aktiviteter för att stärka hälsan och välbefinnandet med gruppträffar vid tio tillfällen. Aktiviteterna ordnas både inomhus och utomhus och sker framför allt med utgångspunkt från Strömsunds hälsocentral, Lövbergavägen 37. Uppföljning kommer att ske 3, 6 och 12 månader efter gruppavslut.

Effektiv andning – ett sätt att återuppbygga hälsan. Andningsövningar med motstånd: Ökar din energi • Ökar motståndskraften • Lugnar dig vid stress

Pris: 500 kronor per behandling.

• Lyssna till vetenskapen bakom. Gratis föreläsning om nyttan av att andas mindre. För privatperson & företag.

Kostnaden är inte subventionerad av landstinget. Vi har även avtal med försäkringsbolag.

• Boka enskild andningskonsultation inkl:

• Komma igång med Smart Breathe (även enskilt) • Alfa (HRV)-mätning av hälsostatus.

För tidsbokning: 063-55 65 50 www.metropolen.net

Ring för mer info & priser: Ann Sandberg, andningsinstruktör, 063-10 40 70 Färjemansgatan 27, Östersund

Hår & Hälsa

5

ditt hälsoval 1/2013


Irene erbjuder ett par extra armar Ett par extra armar och ben. Någon som kan lyssna, trösta och peppa. Allt det och lite till är Irene Persson som jobbat som personlig assistent i tretton år. – Närheten till människor är det bästa med mitt jobb, säger hon.

F

örutom att hon gillar att hjälpa så är friheten i yrket och en ständig variation en motivation för att gå med ett leende till jobbet. – Ibland åker vi till Birsta och shoppar eller till bowlinghallen. Malin gillar när det är lite liv och rörelse, säger Irene Persson, som jobbar åt Härnösandsföretaget Rik assistans. Malin Eriksson är 16 år och lider av Kabuki syndrom, en sjukdom som bara tolv barn i Sverige har. Hon är rullstolsburen och kan inte prata. – Men vi surrar ändå med henne hela tiden och det känns som att hon förstår. Innan vi ska göra något brukar jag säga högt: nu ska vi duscha eller: nu ska vi äta så att hon ska veta vad som händer, säger Irene. Hjälp dygnet runt

Irene är en av tre personliga assistenter från samma företag som delar på dygnet med hjälp av ett rullande sexveckorsschema. Malin har svår epilepsi och kan få kramper som kräver intensivvård och även eftervård på barnkliniken. – Även när hon är på sjukhus har hon rätt att ha en assistent med sig, säger Irene. Fram tills för två år sedan tog Malins föräldrar hand om henne själva i

hemmet. Nu kan de både jobba och åka bort några dagar om de vill. För ett halvår sedan byggde de till huset så att Malin fick en egen lägenhet med genomfart till föräldrarnas bostad. – Vi hjälper till så att familjen får det drägligt. Sedan tycker jag om Malin jättemycket och trivs med henne, säger Irene. Samspelet viktigt

Samspelet mellan assistent och familj är alltid viktig, extra mycket när det gäller barn. Personkemin ska fungera. – Det är alltid brukaren som ska välja sin assistent och kan den inte göra det får någon närstående göra det i stället. Eftersom Malin går i skola på dagarna och har en egen assistent som är anställd där så jobbar Irene och hennes kollegor mestadels kvällar. – Det är väl en liten nackdel men nästa år börjar Malin på Västermalm och då kanske det blir dagtid också, säger hon. fritt jobb

Malin åker färdtjänst till skolan från Ljustorp i Timrå till Haga i Sundsvall. Ibland kan de ta en eftermiddagspromenad direkt efter skolan om det är vackert väder. – Det är ett väldigt fritt jobb och

Tandsköterskeutbildning som ger jobb I år startar en ny YH- utbildning för tandsköterskor i Umeå. Bakom satsningen står landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Utbildningen är på tre terminer och de som fullföljer den kan räkna med att få jobb. – Detta är ett framtidsjobb, g

6

ditt hälsoval 1/2013

efterfrågan av tandsköterskor är stor. Utbildningen ger kunskaper och färdigheter att arbeta som tandsköterska, säger Eva Quist Engström, rektor Viva komvux i Umeå. Termin tre består till största delen av praktik som kommer att erbjudas på tandvårdskliniker i Norrland.

Malin tycker om att göra saker, det tycker jag är kul. Det finns många som inte vill gå ut och då blir också assistenten isolerad, säger hon. De senaste två åren har Irene enbart jobbat hos Malin men sedan 1999 då hon började jobba som personlig assistent har hon jobbat hos många olika brukare. Hon ska gå en hjärt- lungräddningskurs och om hon vill fortbilda sig inom något visst område kan hon önska det av arbetsgivaren.

Irene Persson jobbar åt det privata assistansföretaget RIK Assistans sedan två år tillbaka. Här hjälper hon brukaren Malin Eriksson till sängen med hjälp av en taklyft. foto: annika sohlander cassel

Annika Sohlander Cassel

Stressa lagom på jobbet! Stressnivån på ditt jobb kan göra att hjärtat tar stryk. Personer som upplever höga krav och lite utrymme att fatta beslut på sitt arbete har ökad risk för hjärtinfarkt, enligt en delvis svensk jätteanalys i den medicinska tidskriften The Lancet. Det är en grupp europeiska forsg

kare som forskat kring sambandet mellan jobbstress och hjärtsjukdom. Risken att drabbas av en första hjärtinfarkt eller hjärtdöd var 23 procent högre hos dem som kände sig stressade. Närmare 200 000 personer som var hjärtfriska, jobbade med en snittålder på 43 år, var med i studien.


Våra kunder pratar om trygghet. Hur vill du ha din personliga assistans?

Ring och prata med oss om personlig assistans. Fr v Gabriella Eriksson, Monika Grahn, Maria Wenehed. Maud Deckmar, och Madelene Johansson.

I en kundundersökning frågade vi våra kunder varför de valt Humana. Svaret blev tryggheten. Det gläder oss, för trygghet är väl precis vad personlig assistans ska handla om? Flest kunder i landet har valt Humana. Vill du också veta mer om ett tryggt val, prata gärna med mig.

Vi gör allt för att du ska bli nöjd med din assistans.

Ring eller mejla oss, så berättar vi mer om vår verksamhet.

Vi anordnar personlig assistans för barn och vuxna med olika typer av medfödda och förvärvade funktionsnedsättningar.

Vi är IFA-godkända och har Socialstyrelsens tillstånd att bedriva personlig assistans.

Vi har kontor i Östersund och Sundsvall.

Mikael Häggkvist 070-544 88 29 mikael.haggkvist@humana.se

Fritzhemsgatan 1, 832 42 FRÖSÖN 063-12 89 00 Fredsgatan 5, 852 36 SUNDSVALL 060-15 22 10 info@hjarnstyrkan.se

– Det är inte mitt fel. – Jag kan inte bota. – Jag har rätt att få hjälp. Vart femte barn i Sverige har en förälder som missbrukar alkohol. Som nära anhörig har man rätt att må bra fast den anhörige missbrukar eller har en psykisk ohälsa. Vill du veta mer? Hör av dig till Fjärilen Jämtland för tips, stöd och information. 063-12 76 53 > fjarilen@mobilisering.nu > www.mobilisering.nu/fjarilen duplicera.nu

>

7

ditt hälsoval 1/2013


Yoga – hetare än någonsin Träningsformen med rötter i Fjärran Östern har blivit något av en folkrörelse bland hälsomedvetna. Vissa varianter ökar den fysiska smidigheten och minskar stress medan andra former i vetenskapliga studier visat sig ha en positiv effekt på hjärtat.

Y

oga var från början ett system för mental och fysisk träning som skapades för att nå balans mellan kropp och själ. Målet är att öka kontrollen över kroppen, skärpa koncentrationen och lugna sinnet. Ännu idag är grunderna i yoga att träna olika kroppsställningar, andningsövningar och meditation för att nå en högre nivå av medvetande och avspänning. Tusenårig tradition

I österlandet har yogan funnits i flera tusen år. I väst är yoga mest känd och etablerad som en mjuk och lätt ansträngande form av träning. Det som tilltalar många yogautövare är den naturliga andningen, stillheten och koncentrationen - att hela tiden låta sinnet vara skärpt kring varje rörelse. Många tycker att känslan av stress minskar och att självkontrollen ökar. Som så ofta när det gäller alternativa behandlingsmetoder har det tidigare funnits få vetenskapliga bevis och många skeptiker men flera nya studier har stärkt tron på de positiva effekterna av yoga Bland annat har man kunnat visa att andningen blir lugnare, muskelspänningar släpper, blodtrycket och ämnesomsättningen sjunker.

En svensk studie som gjordes 2010 vid hjärtintensiven på Danderyds sjukhus har haft stor betydelse för yogans anseende som behandlingsmetod. Den visade att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt och regelbundet utövar medicinsk yoga med fokus på lätta rörelser och djupandning, hade mindre risk att drabbas av en ny infarkt. bra medicinska resultat

Resultatet var så tydligt att sjukhuset efter att studien avslutats fortsatte använda den medicinska yogan som en del i rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienter. Även patienter med reumatiska problem har fått hjälp av yoga enligt vissa studier och i nya forskningsprojekt fortsätter forskarna att studera yogans effekt på vanliga folksjukdomar, exempelvis högt blodtryck och förmaksflimmer. Annika Sohlander Cassel

fakta/ YOGA Yoga är ingen modern företeelse utan har långa historiska anor. I Indien har yoga praktiserats i uppemot 5000 år. Först på 1800 talet började yoga dyka upp i västerlandet. Till en början var det inte så många som övade yoga i våra trakter, men från 1960-talet har intresset vuxit kraftigt. Kunskapen om de österländska hälsolärorna har spridits, skaran av anhängare blir allt större och läkarna är mindre skeptiska, även om många fortfarande ställer sig kritiska till påstådda läkande effekter.

foto: canstock

Yoga finns i många olika varianter. Här är guiden för dig som vill veta mer om de olika sorterna HATHA En av yogans ursprungliga huvudgrenar och grunden till en lång rad fysiska yogaformer. Här arbetar man med fysiska övningar, nässköljning, koncentration och meditation för att öka kroppsmedvetenheten, koncentrationen, energinivån och välbefinnandet. En variant som passar alla.

BIKRAM Mycket populär i USA. Utövas i lokaler uppvärmda till över 40 grader. Har sitt ursprung i Hatha-yoga. Träningen är hård och består av 26 olika ställningar som görs två gånger. Träning i värme ökar kroppens flexibilitet, avgiftar och stabiliserar. Passar bäst för yngre människor i god form.

ASHTANGA Mycket fysisk och hård yogaform som passar bäst för yngre personer och sådana som är fysiskt aktiva och redan i god form. Här arbetar man mycket med andningsövningar, med så kallat kroppslås, och med olika serier då man utan paus byter

8

ditt hälsoval 1/2013

ställning. Syftet är att förbättra välbefinnandet genom hård träning som renar muskler, leder och inre organ samt skapar balans i kroppen.

IYENGAR En mycket gymnastisk, tekniskt betonad, fysisk yogaform som har sitt ursprung i Hatha-yoga. Ställningarna hålls längre än i andra yogaformer. Långsam, men fysisk. Syftet är att få kropp och andning att samverka och skapa ökat fokus på kroppshållningen. Olika hjälpmedel gör att de flesta kan delta. Passar speciellt för äldre, handikappade, rörelsehindrade och för rehabilitering.

POWER YOGA Har sitt ursprung i Ashtanga-yoga med vissa element från aerobics. I motsats till vanlig yoga, där det finns inlagda pauser, kör man från början till slut precis som ett aerobicspass. Syftet är att kombinera stretching, styrketräning och andningsövningar. Passar alla.

S.A.T. S Yoga Ny yogaform som passar alla. Påminner om power yoga och består av en kombination av fysiska övningar och avslappning. Den här yogavarianten är en mer avspänd version av yoga, som är mer lättillgänglig med mindre betoning på det spirituella.

KRIPALU Mjuk form av yoga som passar alla och fokuserar både på det fysiska och på det mentala när man arbetar i riktning mot att meditera i rörelse. Syftet är att via olika ställningar utforska och lösa känslomässiga konflikter.

SIVANADA En spirituell form av yoga som består av fysiska övningar, andningsövningar och avslappning med syftet att nå en förbindelse med en ”gud”. Passar mest de som söker spirituellt.

KUNDALIN De flesta kroppsställningarna i Kundalin är relativt lätta att utföra. Nästan alla

människor kan göra övningarna även om man är lite äldre eller inte har tränat på länge. Övningarna kombineras ofta med kraftfull andning, därför brukar man kalla Kundalin-yoga för en aktiv och dynamisk yogaform. Kundalin - yoga är mer intensivt än varianterna Hatha och Iyengar men mindre fysiskt krävande än Ashtanga. Här ligger fokus på den mentala och andliga delen av yoga. Hatha lägger större vikt vid att bemästra kroppen, Kundalin på att bemästra sinnet.

MEDICINSK En mjukare, lugnare form av Kundalinyoga som kan utövas av alla. Kan hjälpa och förebygga stress, långvarig smärta, högt blodtryck, reumatism och hjärtinfarkt. Denna yogaform används idag även på vårdinrättningar runtom i landet. Danderyds sjukhus är ett exempel där yogan används som rehabilitering för hjärt- kärl patienter. Övningarna som ingår har visat sig ha medicinska effekter på människans välbefinnande såväl fysiskt, känslomässigt som mentalt och kallas därför medicinsk. KÄLLA: I form, Wikipedia


Må bättre på ett skönt sätt som passar dig!

AKTUELLT PÅ CAMPUS AKTUELLT AKTUELLT PÅ CAMPUSPÅ CAMPUS

Välj lämplig nivå utifrån ditt hälsotillstånd:

MIUN PSyKoLogMoTTAgNINg MIUN PSyKoLogMoTTAgNINg IUN PSyKoLogMoTTAgNINg

• Nybörjare, äldre och yngre otränade: rörelse i vila, yoga sittande på stol, medicinsk yoga. Miun Psykologmottagning Behandlingsarbetet drivs av drivs av psykologkandidater Miun Psykologmottagningvid vid Behandlingsarbetet AKTUELLT PÅÖstersund CAMPUS • Mjuka övningar för alla: Yinyoga, medicinsk yoga eller Kundaliniyoga. Mittuniversitetet iav slutet av sindrivs av psykologkandidater Miun Psykologmottagning vid psykolog un Psykologmottagning vid Campus Mittuniversitetet Campus Östersund är en kandidater Behandlingsarbetet drivs av psykologkandidater iBehandlingsarbetet slutet sin utbildning. Mittuniversitetet Östersund är • Mer krävande övningar: Ashtanga, Flowyoga, ThaiHathayoga och Kundaliniyoga. är en utbildningsmottagning tuniversitetet Campus Östersund Campus är som en som i slutet av sin utbildning. utbildningsmottagning drivs av Avdelningen i drivs slutet avutbildning. sinenutbildning. MIUN utbildningsmottagning som av Avdelningen För mer information och anmälan till behandling: ildningsmottagningför som drivsPSyKoLogMoTTAgNINg av Avdelningen av Avdelningen för Psykologi anslutPsykologi i anslutning till idrivs psykologutbild• Gravidyoga och mamma-barnyoga. För mer information och anmälan till anmälan till behandling: För anmälan mer information och och till behandling: www.miun.se/psykologmottagning för Miun Psykologi i anslutning till psykologutbildPsykologi i anslutning till psykologutbildningen. psykologutbildningen. Psykologmottagning vidFör mer information ning Behandlingsarbetet drivs av psykologkandidater Vi erbjuder också: Mindfulnesskurser och instruktörsutbildning i mindfulness med leg. behandling: www.miun.se/psykologmottagning Mittuniversitetet Campus behandling Östersund är en erbjuds i slutet av sinwww.miun.se/psykologmottagning utbildning. ningen. gen. Kostnadsfri psykologisk behandling Kostnadsfri psykologisk psykolog och mindfulnessinstruktör. Samt olika former av massage. utbildningsmottagning som drivs av Avdelningen www.miun.se/psykolog­ Kostnadsfri psykologisk behandling erbjuds Kostnadsfri psykologisk erbjuds till vuxna avgränsade problem som t.ex. För mer information och anmälan till behandling: erbjuds tillmed vuxna med avgränsade för behandling Psykologi i anslutning till psykologutbildmottagning www.miun.se/psykologmottagning till vuxna med avgränsade som t.ex. vuxna med avgränsade problem som t.ex.oro, rädslor och fobier, stark nedstämdhet. ningen. problem som t.ex. rädslor ochproblem fobier, Kostnadsfri psykologisk behandling erbjudssåsom rädslor och fobier, stark oro, nedstämdhet. slor och fobier, stark oro, nedstämdhet. Vi arbetar också med hälsoproblem stark arbetar tilloro, vuxnanedstämdhet. med avgränsadeViproblem som t.ex. Information, schema och anmälan: Vihälsoproblem arbetar också med hälsoproblem såsom arbetar också medrökning, sömnproblematik och stressrelaterade också med hälsoproblem rädslor och fobier,såsom stark oro,såsom nedstämdhet. Yogashala, tfn 063-12 40 50, www.yoga-shala.se, rökning, sömnproblematik och stressrelaterade ning, sömnproblematik och stressrelaterade besvär. Vi arbetar också med hälsoproblem såsom rökning, sömnproblematik och stresswww.yogajamtland.se, www.curatiomindfulness.se. rökning, sömnproblematik och stressrelaterade besvär. vär. relaterade besvär. besvär. Studieförbundet Vuxenskolan, tfn 063-10 29 50, www.sv.se/jamtlandslan

Vi söker familjehem Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem.

Medicinsk fotvård i Jämtland

Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård.

Hä r

finn

sv

i

Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken.

ÅRE FOTHÄLSA Järpen, Åre 070-246 44 58

ETT TÅ TRE Brunflovägen 15 831 37 Östersund 070-626 17 68 etttoetre@gmail.com

FOTENS FOTVÅRD Gräftågränd 36 831 71 Östersund 070-372 90 88 fotens-fotvard@live.se

Z-FOTVÅRDSCENTER

Ring oss så berättar vi mer! Maud Wallgren Kontoret (08.00 - 17.00)

070-837 86 67 0650-59 53 22

www.brizad.se

Västra Hoting 415 830 80 Hoting 070-239 46 41 lollojonsson@home.se

KE:S FOTVÅRD Hallen Mörsil 070-2470595

k.e.mattmar@telia.com

duplicera.nu

Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster.

Personlig utveckling, kurser och terapi » Bli fri ångest, oro, stress och höj din självkänsla. » Behandling av grundorsaken till ditt symptom. » Medial vägledning privat eller till företag. K O N TA K TA O S S R E D A N I D A G :

Marie Bergwall 070-396 35 49 Helena Söderlund 073-417 41 70 info@spirajamtland.se Brogränd 17, Östersund

www.spirajamtland.se 9

ditt hälsoval 1/2013


Effektiv behandling av bensår ger många positiva effekter Minskat lidande för patienterna och lägre kostnader för landstinget. Satsningen på en särskild sårmottagning på Frösö Hälsocentral, den största i länet, ger bara positiva effekter.

L

inda Jervidal är distriktssköterska på Frösö HC sedan fyra år tillbaka och den som ansvarar för sårmottagningen, som syftar till en effektivare behandling av patienter med bensår. – Vi startade upp sårmottagningen i oktober 2011 som den första i Jämtland. Tidigare hade sårmottagningar funnits på andra ställen i Sverige och de Kan vi korta ned tiden goda erfarenheför att bota patienterna terna därifrån är det bra för alla parter. inspirerade oss. Sårmottagningen har ett brett stöd internt och är öppen för alla patienter med bensår. – Vi är flera som är involverade i det här och det fungerar på samma sätt som med andra specialistmottagningar för till exempel diabetespatienter och KOL-astma. Man bygger upp en kunskap som kommer patienterna till godo och som ger en behandling som blir bättre.

Kompetensen ökar

Engagemanget och kompetensen ökar hela tiden. Att just Frösö HC blev först i länet med en sårmottagning beror mestadels på Linda Jervidal. – Jag har arbetat på en annan vårdcentral söderut som hade sårmottagning och där såg jag hur bra det var. Min chef såg också att det fanns ett behov och stöttade mig när jag kom med förslaget om att starta upp en sårmottagning. Jag har också ett gott stöd från distriktsläkaren Håkan Garli som gör det hela möjligt. – Vi har även deltagit i det nationella genombrottsprojektet ”Bättre vård med kvalitetsregister” under 2012 som har bidragit till att vi utvecklat oss ytterligare. Vi har efter det fått mer kunskaper om modern sårbehandling och hittat ett strukturerat arbetssätt. Genom att delta i kvalitetsregistret RiksSår kvalitetssäkrar vi vår verksamhet samtidigt som vi också lättare kan se vad som skulle kunna göra oss ännu bättre. ­– I genomsnitt handlar det om mellan 12 och 16 patienter i hela vårt upptagningsområde som får regelbunden vård och behandling för den här typen av

”Bensår innebär ett stort lidande. Kan vi korta ned behandlingstiderna är det bra för alla”, säger Linda Jervidal. problem, säger Linda. Bensår är ofta mycket plågsamt. – Patienter som drabbas av det lider och det kostar stora pengar att ta hand om dem. Kan vi korta ned tiden för att bota patienterna är det bra för alla parter. Individuell diagnos

Linda säger att alla patienter som kommer in får en individuell diagnos och behandlas utifrån den. – Det finns olika typer av bensår och de kräver olika behandlingsmetoder. Eftersom vi specialiserat oss på bensår kan vi snabbare sätta in rätt behandling. Förhoppningen är att kunskapen om bensårsbehandling ska tillvaratas på ett brett sätt och spridas till andra hälsocentraler i länet på sikt.

Förslår förbättringar för ofrivilligt barnlösa i Norrland g Politikerna i Norrlandstingens regionförbund ska utreda frågan om behandling av infertilitet under hösten. Avsikten är att ge en rekommendation om de fyra landstingen Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Västerbotten ska enas om gemensamma riktlinjer. Villkoren i norra regionen är mer strikta än i vissa andra landsting. Nu har

10

ditt hälsoval 1/2013

arbetsutskottet föreslagit att förbundsdirektionen ska besluta om förbättringar för bland annat lesbiska par som kommer att erbjudas tre subventionera donatorinseminationsförsök. Dessutom kommer par som genomgått provrörsbefruktning, där ytterligare försök med hjälp av frysteknik inte är möjlig, att erbjudas ett nytt vanligt försök.

fakta Bensår Bensår definieras som ett sår nedanför knäet som inte har varit läkt under de senaste sex veckorna. I definitionen inkluderas även fotsår. Orsaken till bensåret ska alltid fastställas av läkare eftersom diagnosen styr den fortsatta behandlingen. Svårläkta sår på benen kan ha en rad olika orsaker. Vanligast är venös insufficiens, men såren kan också bland annat bero på arteriell cirkulationsstörning, vaskulit och diabetes. I vissa fall kan såret bero på en malignitet som kan vara primär eller ha utvecklats i ett svårläkt sår. Venös insufficiens är den vanligaste orsaken till bensår. Venös insufficiens kan orsakas av djup trombos eller svaghet i klaffsystemet i underbenets ytliga vener, oftast i de så kallade perforantvenerna. Första tecknet på venös insufficiens är underbensvullnad som minskar vid högläge. Underbenseksem, framför allt kring ankeln som förorsakas av den venösa stasen/vävnadsödemet (staseksem), kan också vara en tidig markör. Så långt det är möjligt ska venös insufficiens behandlas. Det viktigaste med behandlingen är att motverka ödem genom kompressionsbandagering av benet. Intermittent kompressionsbehandling med så kallad pumpstövel är också effektivt för att reducera ödemen. Lindriga benödem kan behandlas med stöd- eller kompressionsstrumpor. När bensår har uppkommit bör benen lindas av en person med rätt kompetens. Kompressionsbehandling ska alltid kombineras med råd till patienten om högläge och/eller fysisk aktivitet. g

OLOF WIGREN

Nästan var femte vuxen sköter om närstående g Runt 1,3 miljoner svenskar vårdar eller stödjer någon närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder. En kartläggning från Socialstyrelsen som är den första i sitt slag, visar också att uppskattningsvis 100 000 personer har behövt lämna jobbet eller gå ner i arbetstid för att kunna hjälpa till. Omsorgen kan exempelvis handla

om personlig omvårdnad och tillsyn eller att hjälpa till med praktiska sysslor och ekonomi. – Utan insatser från familj, grannar och vänner skulle inte samhället klara av att tillgodose befolkningens behov av vård och omsorg, säger Susanna Dellans, utredare på Socialstyrelsen.


Allt fler barn får ätstörningar

Så unga flickor som nioåringar har drabbats av ätstörningar.

Ätstörningar ökar och drabbar även barn. I de norrländska länen finns en utbyggd stödverksamhet för drabbade och föräldrar men få vårdplatser. – Den erfarenheten vi har i vår förening är att Norrland brister när det gäller ätstörningsvården, säger Hanna Kihlander, pressansvarig på stödföreningen anorexi och bulimikontakt, ABK. foto: canstock (Personen på bilden har inget samband med artikeln).

I

dag är det runt 100 000 personer i hela Sverige som på något sätt har kontakt med vården på grund av ätstörningar. Men enligt ABK är antalet drabbade betydligt fler. – Det finns ett mörkertal. Ätstörningar totalt ökar och framförallt kryper det ner i åldrarna, det finns drabbade som varit i nioårsåldern, säger Hanna Kihlander. Ätstörningar har länge betraktats som ett kvinnoproblem men även killar och män i olika åldrar söker sig numera till stödgrupperna.

skamligt

– De kan ha skämts för att söka hjälp tidigare men vi märker också av en utseendefixering i samhället generellt som kan ha betydelse. I södra Sverige är anorexivården betydligt mer utbyggd än i de norra delarna av landet. – Den vård som finns fungerar men många som ringer oss säger att det är för lite vård, för få platser och för stora avstånd, säger Hanna Kihlander. ABK finns i hela landet och kan verka som ett stöd och en hjälp både för den drabbade och anhöriga. De erbjuder också mentorer, personer som

varit sjuka i någon ätstörning men tillfrisknat och för föräldrar finns på vissa håll föräldragrupper eller kontaktpersoner som haft en anhörig som varit sjuk. Pia Fjällmo i Sundsvall är en av de anhörigmentorer som ger av sin lediga tid Pia Fjällmos för att hjälpa. dotter Linn Hennes dotter Linn blev drabbades av sjuk i anorexia när hon ätstörningar. gick i åttonde klass. Hon skrevs in på BUP men eftersom hon var under 18 år så bodde hon hemma. Hela tiden stod Pia vid hennes sida, med hjälp av maken Kurre. – Att hjälpa någon med den här sjukdomen kräver ett tålamod som inte går att beskriva. Jag är glad att vi fick vara med Linn hela vägen, det var bra för oss men samtidigt ett djävulskt jobb, säger Pia Fjällmo.

var. Med den erfarenhet vi fått kändes det naturligt att försöka hjälpa. Även om de bara ställer en fråga via mejl så försöker vi alltid följa upp kontakten, säger hon. Anorexi är den minsta gruppen av ätstörningar, men också den mest livshotande. Runt tio procent av de sjuka överlever inte. – Vi är ett levande bevis på att sjukdomen kan övervinnas. Man får vara en boj att hålla sig i när det stormar som värst, säger Pia Fjällmo. I ABK är mentorsverksamheten väldigt viktig. – När någon ringer och mår dåligt kan vi erbjuda en kontakt och det är vi väldigt stolta över. Det är fantastiskt att de här personerna vill hjälpa till helt ideellt, det är stommen i vår verksamhet och betyder väldigt mycket, säger Hanna Kihlander. annika sohlander cassel

AKTUELLT AKTUELLT

frisk i dag

I dag är Linn 19 år och frisk och både Pia och Kurre är anhörig­mentorer i ABK. – När Linn var sjuk kände vi hur viktigt det var att få prata med någon som visste hur det

Diabetesprojekt på på Curera Curera vårdcentral vårdcentral •• Diabetesprojekt i Stockholm, Projekt 600. www.typ2.se i Stockholm, Projekt 600. www.typ2.se • Broschyrer på 500 vårdcentraler/

•sjukhus. Broschyrer på 500 vårdcentraler/ www.doktorn.com sjukhus. www.doktorn.com

• VLCD under 4 veckor vid övervikts-

med Aspire, ny operationsmetod. •studie Slanka TankeTräning, 8 v. webbkurs. www.minamedical.se

•• Föreläsning för patienter/personal. Slanka TankeTräning, 8 v. webbkurs.

Här finns hjälp att få Är du eller någon du känner drabbad? Här kan du få hjälp: Riksföreningen Anorexi/ Bulimi-Kontakt: www.abkontakt.se

Här finns vården: Västernorrland: BUP, Örnsköldsvik Psykiatriska kliniken, Sundsvall Ätstörningsteamet BUP, Sundsvall Jämtland: Ätstörningsenheten, Östersund

Västerbotten: Freja anorexi & bulimicentrum Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken med enheter i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Norrbotten: Ätstörningsenheten, Luleå

Föreläsning förpersonliga patienter/personal. •• Din lokala och viktcoach finns HÄLSOBYRÅN i Östersund. • Din hos lokala och personliga viktcoach finns hos HÄLSOBYRÅN i Östersund.

• Även när du handlar hos oss på nätet har • Även när du handlar hos oss på nätet du personlig uppföljning & coachning.

har du personlig uppföljning & coachning.

•• Handla i vår webshop på På vår hemsida, www.halsobyran.nu www.halsobyran.nu/webshop kan du läsa mer om Slanka, se våra

drop-in tider och handla i vår webshop. Slanka viktcoach

11

ditt hälsoval 1/2013


Så funkar det med recept

I dag finns många fler apotek att välja mellan när du hämtar ut din medicin. Men hur fungerar det och kan jag som patient vara säker på att känsliga uppgifter skyddas?

D

en 1 juli 2009 blev det tillåtet för vem som helst att få driva öppenvårdsapotek förutsatt att man upp fyller de krav som ställs. Det har gjort att apoteksmarknadens vuxit kraftigt, hösten 2012 fanns det drygt 1300 godkända apotek runt om i landet. Läkemedelverket som ansvarar för att utfärda tillstånd för varje enskilt apotek och att företagen sköter sig, tycker att recepthanteringen fungerar på samma sätt som tidigare. Det är fortfarande så att apoteken mest behandlar receptbelagda mediciner, säger Annika Babra, gruppchef på Läkemedelsverkets inspektionsenhet. antalet personer ökar

Alla recept skickas elektroniskt till centrala receptregistret. I och med att det finns många apotek ökar antalet personer som hanterar recepten men det innebär inte att patienter behöver vara oroliga för att känsliga uppgifter ska hamna i orätta händer, enligt Annika Babra. All apotekspersonal omfattas av samma regler och lagar när det gäller sekretess som anställda i hälsooch sjukvården. Det innebär bland annat att vi har ett system där man kan spåra vilka som hanterat ett

läkemedel från recept till dess att det lämnas ut, säger hon. Läkemedelsverket åker regelbundet ut och kontrollerar att företagen följer lagen bland annat när det gäller sekretess och tystnadsplikt. De flesta apotek sköter sig väldigt bra och vill göra rätt men det är en helt ny marknad som ställer betydligt större krav på oss som inspektionsmyndighet, säger Annika Babra.

Vem ser mina uppgifter nu när det finns så många apotek?

tror inte på ökning

Hon tror inte att försäljningen av receptbelagda läkemedel skulle ha ökat nämnvärt i och med att det finns fler aktörer. Precis som förr måste de olika företagen måste leva upp till kravet att inte göra reklam för mediciner. Man får inte marknadsföra läkemedel och för att det inte ska finnas misstankar om särintressen får en läkare exempelvis inte driva ett apotek, säger Annika Babra. Däremot tror hon att de receptfria läkemedlen som numer säljs på ICA har ökat den totala försäljningen. Det blir självklart mer lättillgängligt, säger Annika Babra. Datainspektionen är den myndighet som ser till att känsliga uppgifter behandlas riktigt på den nya apoteksmarknaden. Kontroller görs dels genom in-

Privat barnläkarmottagning 0-18 år mitt i Östersund

När ditt barn är sjukt - ring oss!

foto: canstock (Personen på bilden har inget samband med artikeln).

spektioner på plats dels genom att företaget rapporterar att de jobbar på ett säkert sätt. Det vi tittar på är att apoteksaktörerna håller sig till regelverket, exempelvis genom att den personuppgiftsansvarige har rutiner för återkommande och systematiska logguppföljningar, säger Susanne Isberg, jurist på Datainspektionen. Skulle någon anställd ha gjort ett dataintrång eller brutit mot sekretessen utreds det av polis eller åklagare.

Träning i vattnet är optimalt – du bygger upp styrka, kondition, smidighet, balans och koordination. Allt i samma pass! Du kan träna i grupp eller enskilt vid varmvattenbassängen på sjukhuset. Se våra övriga pass på hemsidan.

A

Mob 076 – 8384763 Mail anna@doktoranna.se Hemsida www.doktoranna.se

12

ditt hälsoval 1/2013

KÄLLA: Datainspektionen.

Korpen Storsjöns vattenträning

Doktor Anna

Specialistläkare, Barn – & Ungdomsmedicin, Barn – & Ungdomsallergi, Forskare barnallergi

När du besöker en läkare eller en sjuksköterska och får ett recept så sänds det elektroniskt till det så kal�lade centrala receptregistret. Tidigare var det Apotekets AB som hade ansvar för registret och läkemedelsförteckningen, nu sköts detta av Apotekens Service AB som är personuppgiftsansvarig och de som arbetar där har tystnadsplikt när det gäller uppgifter i receptregistret. g

Annika Sohlander Cassel

Lång erfarenhet av allmän barnmedicin samt allergiska sjukdomar.

Anna Sandin MD, PhD

fakta centrala receptregistret

Agneta Smedsaas-Löfvenberg Leg Läkare, Spec Barn-och ungdomsmedicin, Skolläkare, Specialist Neonatologi Mob 076-7969019

Mail agneta.smedsaas@gmail.com

ADRESS Medicin Direkt • Akademig 4c, Östersund Tidsbokning till resp doktor

Välkommen med din anmälan! Korpen Storsjön, Ängegatan 2, 831 37 Östersund. Tel 063-13 84 00, storsjon@korpen.se Se även www.korpenstorsjon.se


Tandvård för bättre livskvalitet Tandläkare Annika Korvo har riktat in sig på kosmetisk tandvård och vill hjälpa patienterna till en bättre livskvalitet. – Det är en enorm glädje att gör de här små förändringarna som stärker självkänslan och gör att patienten vågar le igen, säger hon.

H

on har 17 års yrkeserfarenhet som tandläkare och driver sedan tio år tillbaka den egna kliniken, Excellence tandvård. Från att ha jobbat som traditionell tandläkare har hon satsat alltmer på kosmetisk tandvård. – Jag har alltid varit konstnärlig och haft ett öga för det som är vackert, säger hon. Kosmetiska tandbehandlingar kan till exempel vara blekning, byte av fyllningar, tandreglering eller porslinsfasader. Den vanligaste patienten är en kvinna men även män och ungdomar kommer. – Patienten kan behöva hjälp med allt ifrån små förändringar till stora ingrepp, säger hon.

Om någon vill köpa sig ett vackert leende, varför ska man inte få det?”

före- och efter-bilder

På den ljust inredda kliniken finns gott om före och efterbilder av patienter som gjort olika ingrepp. – Att till exempel fixa en glugg är enkelt gjort men gör en väldigt stor skillnad för personen som inte trivs med den, säger hon. Det har kommit nya metoder och material för kosmetisk tandvård under de senaste åren. För att lära sig den senaste tekniken åker Annika Korvo varje år på kurser till England och USA som är föregångsländer när det gäller kosmetisk tandvård. Men målsättningen är inte att bygga upp bländvita, perfekt raka tänder på en patient som inte har det från början. – För mig är det viktigt att skapa ett naturligt leende, att tänderna harmonierar med munnen, ansiktet och hela människan, säger hon. Det ska inte bara vara snyggt på ytan. Lika viktigt att tänder och käkar fungerar som de ska.

– När någon kommer hit för en första undersökning så tittar jag på helheten så att bettet blir funktionellt. Om någon exempelvis har ett snett bett så kanske de dyra fina porslinständerna man satt in går sönder, säger hon. Annika Korvo är en av få i Norrland som inriktat sig på kosmetisk tandvård. Det är betydligt vanligare i större städer men intresset ökar långsamt även här. livskvalitet, inte lyx

– Många tittar snett på den här typen av tandvård och säger att det

är lyx men för mig handlar det om livskvalitet. Om någon vill köpa sig ett vackert leende, varför ska man inte få det? Hon berättar om en patient som inte vågade le när hon kom på sitt första besök eftersom hon skämdes för sina sneda tänder. – När jag såg henne titta på sig själv i spegeln efteråt: hur hon vågade le och lyste av självförtroende, sådana stunder är det absolut roligaste med mitt jobb, säger hon.

Annika Korvo är en av få i Norrland som erbjuder kosmetisk tandvård – i storstäderna är det mer vanligt. foto: annika sohlander cassel

Annika Sohlander Cassel

13

ditt hälsoval 1/2013


Nya försäkringen sänker priset för tandgnisslare Att gnissla tänder eller spänna käkarna hårt kan skada tänderna. Men med den nya tandvårdsförsäkringen kan man behandla problemet till en betydligt lägre kostnad än tidigare.

T

andläkare Marit Wikander får regelbundet patienter som har nött ner sina tänder. Många av dem gnisslar tänder nattetid så att tänderna slits ner eller spänner käkarna så hårt att tänderna spricker och patienten kan även lida av huvudvärk, ömhet eller ilningar. – Ofta handlar det om att käkleder och tuggmuskler inte är i harmoni med tänderna. Käkled och tuggmuskler finns på plats redan vid födseln men tänderna kommer senare och hamnar inte alltid där de behöver vara för att bettet ska fungera bra. förklarar Marit Wikander.

finns hjälp att få

Men nu finns det hjälp att få, för genom den nya tandvårdsförsäkringen, finns det möjligheter att bygga upp bettet och få en stor del subventionerad genom försäkringen. – Jag tror inte att många känner till att försäkringen är så generös på det här området. Tand för tand måste prövas om man ska få ersättning, men om man går till sin 14

ditt hälsoval 1/2013

EU-kommissionens hälsoexperter har föreslagit att alla cigarettpaket ska bli tråkigare och se likadana ut. Detta för att minska antalet rökare. Strategin är en del i målsättningen att Europa ska vara rökfritt 2050. I ett förslag, som Dagens Nyheter tagit del av, ingår att alla cigarettpaket ska vara formgivna på samma sätt oavsett fabrikat. Paketen ska innehålla 20 vita cigaretter och hälsovarningarna ska täcka hela 90 procent av paketets yta. Varje märke ska bara finnas i en variant och exempelvis smaktillsatser som mentol, tas bort. De 27 EU-kommissionärerna ska tycka till innan förslaget läggs fram för beslut under nästa år. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft till årsskiftet 2014. g

FELDENKRAIS® Gertrud Olofsdotter 063-10 76 76 Cilla Hurtig Eva Johansson 063-10 44 40

lida av huvudvärk

Någon tand kan ta i lite tidigare och då fungerar hjärnan så att den söker symmetri och man börjar nöta tänderna mot varandra. Vissa kan ha stora bettfel utan att ha några besvär, andra med betydligt mindre fel kan gnissla tänder, lida av huvudvärk , ilningar och ömhet i tänderna. – Det kan hända om man är ofta är stressad eller koncentrerar sig och biter ihop väldigt hårt, att man spräcker tänder, säger Marit Wikander.

Tråkiga paket ska ge mindre rökning

Att gnissla tänder har varit en dyrbar ”vana”. Men nu finns billigare hjälp att få. ”Jag tror inte att många känner till att försäkringen är så generös på det här området”, säger tandläkare Marit Wikander. tandläkare kan man få ett kostnadsförslag. Vi kommunicerar hela tiden med Försäkringskassan, säger hon. Många drar sig för att åtgärda problemet eftersom det ofta kräver åtskilliga timmar hos tandläkaren,

enligt Marit Wikander. – Det är ingen quick fix och även om man inte lider av bettfelet så nöts tänderna mer och mer med åren, säger hon Annika Sohlander Cassel

FAKTA/Tandvårdsförsäkringen g Den 1 juli 2008 genomförde regeringen en stor tandvårdsreform för vuxna. Den innebär att alla som har fyllt 20 år får bidrag till tandvård. Bidraget är 300 kr vartannat år för dem som är mellan 30 och 74 år och 600 kr vartannat år för dem som är 20-29 år, samt för dem som är 75 år och äldre. Den nya tandvårdsförsäkringen ger också bättre skydd mot höga kostnader.

Aukt. Feldenkrais®pedagog Leg Sjukgymnast har skrivit ett vårdavtal med Jämtlands läns Landsting 2011-2015.

Vi erbjuder Feldenkrais® lektioner, individuella eller i grupp och är ett alternativ till traditionell sjukgymnastik i medicinsk rehabilitering. Kostnad: 100 kr/lektion. Högkostnadsskydd gäller. Remissfrihet råder. Adress: Storgatan 44, Östersund För mer info: www.feldenkraismetoden.org


”Gröna huset” Stugun , 073-036 72 49, ingela651@hotmail.com Pröva på ljusets inverkan på välmående och hälsa

3

sätt att söka rätt vård

Du vet väl att det finns olika sätt att kontakta vården beroende på vad du behöver hjälp med? 1

Ring 1177 om du tror att du är sjuk, om du är lindrigt skadad eller behöver råd om vård. Du kan också söka information på www.1177.se.

2

Ring din hälsocentral om du är sjuk och behöver vård. Telefonnummer finner du på www.jll.se, eller på telefonkatalogens blå sidor. På mina vårdkontakter, www.minavardkontakter.se, kan du själv utföra enklare vårdärenden, dygnet runt – utan telefonköer.

3

Ring 112 till SOS Alarm om du är akut, allvarligt sjuk eller skadad. För så snabb och bra service som möjligt när du behöver vård!

Ljusterapirum Lee Lee

Ingelas ekonomi & hälsa Ingelas ekonomi & hälsa ”Gröna huset” Stugun 72 49, 72 49, ”Gröna huset”, 073-036 Stugun , 073-036 ingela651@hotmail.com ingela651@hotmail.com

Lee Svens

Svensson Svensson

Pröva på ljusetspå inverkan på välmående och hälsa Pröva på ljusets inverkan välmående och hälsa

Ljusterapirum Ljusterapirum

Priser 1000 kr / 10 ggr 150kr /Priser gång 1000 krsjälv / 10 ggr250 kr HyrPriser rummet

Massage

Massage Su Jok Su Jok KINOpraktik KINOpraktik Frekvensmedicin SPA-behandlingar Frekvensmedicin SPA-behandlingar

150kr / gång 1000 kr / 10 ggr Hyr rummet själv 250 kr 150kr / gång Rekommenderad Rekommenderad Hyr rummet själv 250 kr

Massag Su Jok KINOprak Frekvensme SPA-behand

behandlingstid tim behandlingstid1 1 tim

Rekommenderad behandlingstid tim försäljning av hudvård, hälsokost mm, samt Har1även

erbjuder healing Har även försäljning av hudvård, hälsokost mm,073-342 samt47 79

Varmt Välkommen till oss!

Har även försäljning av hudvård, hälsokosthealing mm, samt erbjuder erbjuder healing

Varmt Välkommen till oss! Varmt Välkommen

follinge.bokadirekt.se lee@follingeprodukter.se

073-342 47 79 follinge.bokadirekt.se lee@follingeprodukter.se

till oss!

073-342 47 follinge.bokad lee@follingeprod

Vi är en ortopedisk specialistmottagning med inriktning mot Rygg- och nackproblem men även övriga ortopediska problem och idrottsskador. Vi har även utbildning och lång erfarenhet av att utforma intyg till försäkringsbolag i ärenden som berör medicinsk invaliditet på grund av skador och sjukdomar. - För att få tid hos oss kan du antingen komma via en remiss från en annan läkare - Använda dig av din sjukvårdsförsäkring - Betala själv

Tel 0647-66 50 40 Fax 0647-66 50 42

E-post: majse@nwo.se /salen@nwo.se Hemsidan: www.nwo.se

15

ditt hälsoval 1/2013


1177 har alltid öppet Sjukvårdsrådgivningens 1177 har funnits ett bra tag. Du slår numret och hamnar hos en rådgivning närmast dig. 1177 finns också på nätet. Något som medfört att ännu fler använder sig av servicen vid funderingar över sjukdomar.

I

Jämtland har 1177 som telefonnummer varit igång sedan 1970-talet. Numret som du kan slå dygnet runt och där det alltid finns någon som kan ge råd och lotsa dig rätt. – Nationellt kommer samtliga landsting att ha numret 1177 under 2013, säger Ingela Eckerdal, enhetschef på Sjukvårdsrådgivningen i Jämtlands läns landsting. Etableringen av 1177 på nätet – www.1177.se – har lett till att antalet personer som söker sjukvårdsrådgivningen ökat högst markant. – Men många som sökt eller läst på nätet ringer ändå numret för att muntligt få bekräftelse på att det de tror är rätt.

Råd via nätet

Den information som finns på hemsidan är densamma som varje sköterska på sjukvårdsrådgivningen och många hälsocentraler också har tillgång till. Dvs, samma råd ges oavsett vilken informationskanal som väljs. – Själva syftet med att få råd på nätet och via telefon är dels att patienten snabbt ska få hjälp, dels

1177 – numret till sjukvårdsupplysningen.Sedan nätjänsten infördes har antalet personer som söker hjälp ökat markant.

att undvika att patienten besöker akutmottagningar med små problem. Att minska belastningen och köerna helt enkelt, säger Ingela. Feber och hosta

De vanligaste samtalen eller sökningarna rör infektionssjukdomar samt feber och hosta hos barn. – Vår uppgift är att ge rätt information om hur sjukdomarna ska behandlas och att patienten ska kunna göra det hemma eller besöka rätt instans.

– Cirka 40 procent av alla kontakter som tas med oss är av den typen att det räcker med rådgivning. Hade inte 1177 funnits skulle köerna vid akuten och hälsocentraler varit långa, säger Ingela Eckerdal. På 1177 på nätet kan du också finna information och i vissa fall filmer om till exempel sex, hälsa och relationer bland unga, träning, stroke, astma och graviditet. OLOF WIGREN

Fakta om 1177 Visionen bakom 1177 Sjukvårdsrådgivningen är att ha ett gemensamt nummer i hela Sverige – enkelt att komma ihåg när man behöver det, samma höga kvalitet på sjukvårdsrådgivningen i hela landet, en trygg och säker tjänst som alltid är öppen och lätt att komma fram till. När en person ringer 1177 känner telefonisystemet av var personen som ringer befinner sig och styr samtalet till rätt sjukvårdsrådgivning. Om personen har knappat in sitt personnummer görs en automatisk sökning i folkbokföringsregistret. Sjuksköterskan som svarar ser informationen från telefonen direkt på sin datorskärm. Sjuksköterskan som bedömer personens vårdbehov har ett datoriserat rådgivningsstöd med kvalitetssäkrad medicinsk information till sin hjälp. I samma system kan sjuksköterskan dokumentera samtalet och via katalogfunktionen hittas enkelt uppgifter om olika vårdinstanser. Alla samtal bandas ur patientsäkerhets- och kvalitetsuppföljningsperspektiv. På 1177 Sjukvårdsrådgivningen arbetar erfarna legitimerade sjuksköterskor med att bedöma vårdbehovet hos den som ringer. Ibland räcker ett egenvårdsråd och ibland larmas ambulans. Sjuksköterskans uppgift är att först lyssna och sedan ställa frågor. Varje samtal är unikt och får ta den tid som krävs. Det gäller för sjuksköterskan att under hela samtalet ta till sig ny information och vara beredd att omvärdera sin egen tidigare bedömning. Alla sjuksköterskor är utbildade i en särskild samtalsprocess. Ett kvalitetssäkrat medicinskt rådgivningsstöd stödjer dem att under samtalet utesluta eller identifiera allvarliga tillstånd som kräver akut vård. Det är sjuksköterskans uppgift att utifrån de symptom som beskrivs bedöma vårdbehovet hos den som ringer och vägleda till rätt vård. Det är inte sjuksköterskans uppgift att ställa en diagnos. Källa: www.inera.se

16

ditt hälsoval 1/2013


Vill du bli kontaktperson? Vill du bli kontaktperson? En kontaktperson har till uppgift att ge funktionshindrad person möjlighet att komma ut på fritiden för att t.ex. kunna gå på bio, dans, bowling, styrketräna, ta en att promenad eller umgås hemma En kontaktperson har till uppgift ge funktionshindrad person hos varandra. möjlighet att komma ut på fritiden för att t.ex. kunna gå på bio, dans, bowling, styrketräna, ta en promenad eller umgås hemma Ni skall träffas som mest en gång/vecka ca tre timmar, du är fyllda hos varandra. En kontaktperson har till uppgift att ge funktionshindrad 18 år och bör ha möjlighet att ta uppdraget ett år framåt. person möjlighet att komma ut på för att kunna gå Ni skall träffas som mest enfritiden gång/vecka cat.ex. tre timmar, dupåärbio, fyllda dans, bowling, styrketräna, ta ta enuppdraget promenad eller Duår fåroch ersättning för ditt uppdrag och dina omkostnader. 18 bör ha möjlighet att ett år umgås framåt.hemma hos varandra.

Vill du bli kontaktperson?

Välkommen att höra av dig till: och dina omkostnader. Du får ersättning för ditt uppdrag Ni skall Olsson träffas som mest en gång/vecka ca tre timmar, du är fyllda Kristin Andersson 18 år och hahöra möjlighet O63-14 45bör 47att Välkommen av digatt till:ta uppdraget ett år framåt. Kommunala habiliteringsteamet LSS, Kristin Olsson Andersson Du får ersättning för ditt uppdrag och dina omkostnader. Östersunds O63-14 45 47kommun Hab.teamet@ostersund.se Kommunala habiliteringsteamet LSS, Välkommen kommun att höra av dig till: Östersunds Kristin Olsson Andersson Hab.teamet@ostersund.se O63-14 45 47 Kommunala habiliteringsteamet LSS, Östersunds kommun Hab.teamet@ostersund.se

Remisskrav till sjukgymnaster har tagits bort i samtliga Sveriges landsting. foto: canstock

Raka vägen till sjukgymnasten Ont i kroppen? Ta snabbfilen till sjukgymnasten. I dag behövs ingen remiss för att få hjälp med rygg eller andra muskulära problem.

D

u väljer själv och kostnaden blir densamma oavsett om du går till någon privat eller landstingsanställd. Idag är det remissfrihet till sjukgymnaster i landets alla 21 landsting och regioner. Valfriheten gäller antingen sjukgymnasten är anställd inom primärvården eller arbetar på en privat mottagning. Landstinget har avtal med vissa privata aktörer och då betalar primärvården ersättningen så att det kostar lika mycket som ett besök hos en sjukgymnast eller läkare inom primärvården. Bara hälften vet

Men bara hälften av befolkningen känner till att det finns remissfrihet till sjukgymnast enligt en undersökning som Synovate har gjort på uppdrag av sjukgymnastförbundet. – Framför allt är landstingen dåliga på att upplysa om att den här möjligheten finns. Vi anser att det är ett ”systemfel” där man hela tiden utgår ifrån läkaren och glömmer andra yrkesgrupper som kan hjälpa, säger Peter Karlssom, informationsansvarig på Legitimerade Sjukgymnasters riksförbund, LSR. Många som har besvär som krä-

ver en sjukgymnast går fortfarande till en läkare för att få en remiss. Vårdstatistik visar att en knapp tredjedel av långa sjukskrivningar handlar om ospecifik smärta och att ungefär tio procent av dem som besöker vårdcentraler har problem i rörelse och stödjeorganen och kunde få hjälp hos en sjukgymnast. spara pengar och lidande

– Vi säger absolut inte att alla ska hamna hos sjukgymnasten. Men med tanke på hur många som söker hjälp med problem som vi kan ta hand om och bristen på läkare så kunde landstingen jobba mer kostnadseffektivt och spara både miljoner och mänskligt lidande på att använda sig av remissfriheten, säger Peter Karlsson. annika sohlander cassel

Stödfamiljer sökes Stödfamiljer sökes Vi söker stödfamiljer till barn med handikapp/funktionshinder.

Barnen är i åldrarna 4–15 år. Stödfamiljen behövs 1–2 helger i månaden. Vi söker stödfamiljer till barn med handikapp/funktionshinder. Vi behöver familjer i 4–15 Östersund med omnejd, Barnen är i åldrarna år. familjer med behövs eller utan barn. Stödfamiljen 1–2 helger i månaden. Det är bra om du lever i en stabilmed social situation. Vi behöver familjer i Östersund omnejd, Vi stödfamiljer tillbarn. barn medsom handikapp/funktionshinder. Dusöker kan också varautan ensamstående stödförälder. familjer med eller Barnen är iom åldrarna Du får ersättning och4–15 handledning i uppdraget. Det är bra du lever i enår. stabil social situation. Stödfamiljen 1–2 helger i månaden. Du kan ocksåbehövs vara ensamstående som stödförälder. Vi behöver familjer i Östersund med omnejd, Du får ersättning och handledning i uppdraget. familjer med eller utan barn. Det är bra om du lever i en stabil social situation. DuÄr kan vara ensamstående som stödförälder. duockså intresserad During får ersättning och handledning i uppdraget. Susanne Olsson,

Stödfamiljer sökes

familjehemssekr. Är du intresserad Tel. 063-14 45Olsson, 51 eller 14 45 35 ring Susanne Kommunala habiliteringsteamet LSS, familjehemssekr. Östersunds Tel. 063-14 45kommun 51 eller 14 45 35 Är du intresserad Hab.teamet@ostersund.se Kommunala habiliteringsteamet LSS, ring Susanne Olsson, Östersunds kommun familjehemssekr. Hab.teamet@ostersund.se Tel. 063-14 45 51 eller 14 45 35 Kommunala habiliteringsteamet LSS, Östersunds kommun Hab.teamet@ostersund.se

Företagshälsa Verkar för en sund och trygg arbetsmiljö Betonar vikten av förebyggande insatser Gym/Hälsoträning Fys.aktivitet på recept/FAR Alla åldrar, gemytlig stämning Hälsotester Omfattande tester/analyser Uppmätning av syreupptagning/kondition Massagebehandling/laser Enskilda, företag, idrott

Var finns de? g Sjukgymnaster och läkare som har avtal med landstinget kan du hitta i landstingskatalogen. Läs mer: www.remissfritt.se

Privat sjukvård Läkare,sjukgymnaster BK, KBT, OMT-idrottsmedicin Ansvar och engagemang hos vår personal www.reacting.se 063-18 12 00 17

ditt hälsoval 1/2013


Ny studie kan ge bättre livsvillkor för diabetiker Livskvalitén för många typ 2-diabetiker kan öka i framtiden. Nya preparat kan ge ett jämnare blodsocker och förhoppningsvis minska risken för livshotande följdsjukdomar . Tre typer av preparat undersöks just nu i en unik internationell studie där Öbackakliniken deltar.

D

et händer väldigt mycket spännande inom diabetesbehandlingen nu med många nya bra preparat, säger läkaren Anders Kempe på Öbackakliniken, som leder en diabetesstudie där tre nya läkemedel testas på en patienter med typ 2 diabetes, så kallade åldersdiabetes. Studien är internationell och läkemedel som ska underlätta vardagen för denna grupp testas på mellan 10 000 och 15 000 diabetespatienter över 35 år i hela världen. Viktig studie

– Det har aldrig gjorts i den här omfattningen tidigare och det är en viktig studie eftersom mer än 85 procent har typ 1 diabetes, säger han.

Hjärt och kärlsjukdomar är vanligaste dödsorsaken g

Hjärt- och kärlsjukdomar skördar

flest liv av alla dödsorsaker i Sverige enligt rapport från Socialstyrelsen. Förra året avled sammanlagt 89 943 personer i hela landet med en fördelning på något fler kvinnor än män. Men även om statistiken är dyster finns små ljuspunkter. För även om det fortfarande är den enskilt största dödsorsaken var det cirka 1 300 personer mindre som dog av hjärt- och kärlsjukdomar i fjol jämfört med 2010.

Foto: canstock

I Sverige genomförs studien förutom i Härnösand även i Umeå och Luleå. Bland de länder som deltar internationellt finns bland andra USA, England, Frankrike, Tyskland, Polen och Japan. – Diabetes har ökat i många länder, bland annat USA och Indien där man har fått en ny livsstil. Diabetes är i högsta grad en välfärdssjukdom, säger Anders Kempe. preparaten samverkar

De patienter som ingår i försöksgruppen är sådana som behandlas med grundmedicinering. Där kan de nya preparaten samverka så att blodsockret blir jämnare. – Det finns nya preparat som är effektiva i sänkandet av blodsockret men utan att pressa det för lågt

så att patienten mår dåligt, säger Anders Kempe. Läkemedlen som testas är så kallade inkretiner och de kan tas både i tablettform och injiceras. Många av de nya preparaten används redan kliniskt, andra väntar på att bli godkända. – De fungerar helt ok som det är men vi behöver även se de långsiktiga effekterna, om de kan förhindra följdsjukdomar, det måste göras under en längre tid, säger Anders Kempe.

ditt hälsoval 1/2013

GLP 1 analoger: tas med spruta, exempelvis läkemedlen Bajetta, Byedeuron, Victoza DPPP4 hämmare: Januvia, Onglysa, gallivus

Svårt hitta balans

Han säger att många patienter kan ha problem med att få en bra balans på blodsockret. Där kan de nya läkemedlen vara en god hjälp. – Ojämna blodsockernivåer ökar

risken att patienten drabbas av följdsjukdomar som hjärtinfart och stroke. Läkemedlen är dyra men kostnadseffektiva, enligt Anders Kempe. – Man behöver inte kontrollera sitt blodsocker lika ofta, och det sparar ju en del kostnader, säger han. Studien avslutas senast 2016 då resultaten ska analyseras. annika sohlander cassel

Samarbete kring livmoderhalscancer De fyra norrlandslänen: Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland har enats om ett gemensamt vårdprogram för att förebygga livmoderhalscancer. Vårdprogrammet innebör en kvalitetsförhöjning och att vården ges på lika villkor för alla kvinnor i hela regionen, säger g

Anna Enander, överläkare vid kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Genom att ändra laboratoriemetoden för analys av cellprovet hittar man de cellförändringar som är kopplade till det HPVVirus som kan orsaka cancer. Då hittar man också de kvinnor som verkligen behöver utredas.

Vill du vara med i nästa nummer? Ring 060-57 21 50 18

Exempel på preparat som testas

Forskning visar också att kvinnor som tidigare behandlats för svårare cellförändringar har en livslång ökad risk för nya sådana. I det nya vårdprogrammet erbjuds tidigare behandlade kvinnor fortsatta cellprovskontroller även efter att de fyllt 60 år, enligt Landstinget.

HÄLSOVAL A Ditt

Nr. 1/2013

1177 har alltid öppet

Allt fler barn drabbas av ätstörningar

HJÄLP TILL SUNDARE LIV I STRÖMSUND YOGA – nya hälsotrenden

HÄLSOVAL Ditt

Nr. 1/2012

Livsstilsprojekt för ett friskare liv

Glöm inte vaccinera dig inför resan

De drabbades av sjukdom – startade assistansföre

tag

REMISSFRITT TILL SJUKGYMNASTEN

Sårmottagning på Frösö minskar lidandet och spar pengar

Välj din sjukgymna

st

Du som patient har gymnast du önskar ALLTID rätt att välja vilken sjukbli behandlad sjukgymnast av, en privatpraktisera eller av hälsocentralens nde sjukgymnast.

IngeT krAv på LäkArremI ss privatpraktis erande sjukgymnast Jämtland – Härjedalen. er i

OFFERDAL – den kooperativa

hälsocentralen

Välj din sjukgymna

Backe bäst i landet

st

Du som patient har gymnast du önskar ALLTID rätt att välja vilken sjukbli behandlad sjukgymnast av, en privatpraktisera eller av hälsocentralens nde sjukgymnast.

IngeT krAv på LäkArremI ss privatpraktis erande sjukgymnast Jämtland – Härjedalen. er i

hälsoval Ditt

Nr. 1/11

PATIENTERNA SÄTTER BETYG PÅ VÅRDEN

Hur fungerar hälsovalet? väntetiderna till vården i JäMtland

Välj din sjukgymna

st

Så tycker politikerna

Du som patient har gymnast du önskar ALLTID rätt att välja vilken sjukbli behandlad sjukgymnast av, en privatpraktisera eller av hälsocentralens nde sjukgymnast.

IngeT krAv på LäkArremI ss privatpraktis erande sjukgymnast Jämtland – Härjedalen. er i


Vanligt med tablettmissbruk Minst 250 000 svenskar är läkemedelsmissbrukare, enligt Folkhälsoinstitutet. Ofta börjar det med att man får vanebildande medicin mot sömnproblem eller ångest. Så var det för Tomas Häggström som missbrukade mediciner i flera år.

E

nligt Folkhälsoinstitutet kostar läkemedelsberoendet samhället över 50 miljarder kronor i kostnader för vård, sjukersättning, förtidspensioneringar och uteblivet arbete. Men trots att så många människor som en kvarts miljon svenskar är beroende och trots de enorma kostnaderna betraktas inte läkemedelsberoende som ett folkhälsoproblem. – Det är det absolut och jag tror att det finns ett stort mörkertal. Det är lättare att ta ett piller och missbruka i smyg än när det gäller exempelvis alkohol, säger Tomas Häggström. fler och fler samtal

I dag jobbar han på Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsmissbrukare, RFHL, i Luleå och Norrbotten. Mycket av hjälpen är att stötta och att hjälpa den som vill att trappa ner sitt beroende. – Vi får mer och mer samtal hit och min känsla är att många av dem missbrukar just läkemedel.Sedan finns det ju också

missbruks­enheter på landstingen men alla är olika och vissa klarar inte att man tvingas trappa ner så snabbt, säger han. Oftast är det i samband med att man sover dåligt eller hamnar i en livskris som man tappar kontrollen. – Det blir precis samma förlopp som vid andra missbruk och slutar oftast med att man inte orkar jobba Tomas Häggström hamnade själv i missbruk när han fick sömnproblem. Läkaren skrev ut beroendeframkallade medicin som fungerade bra i ett halvår. Sedan ökade oron och kroppen krävde större doser och så småningom skrev läkarna ut starkare narkotikaklassade Sömnproblem fick mediciner. Thomas Häggström att – Jag provade nästan missbruka tabletter. I 20 mediciner under den dag hjälper han andra med liknande problem. här tiden. Till slut satt

Plastikkirurgi

• Ansiktsoperationer • Bröst- & Bukoperationer • Fettsugning • Ögonlocks- och öronoperationer För info och bokning kontakta oss:

Tel 0297- 403 00

Estetisk Kirurgi

foto: canstock

jag i ett eget universum där jag inte fungerade och förlorade mitt jobb. familjen var kvar

Det som blev Tomas Häggström räddning var att han hade sin familj kvar som stöttade. För sju år sedan lyckades han bli fri från medicinmissbruket och nu vill han hjälpa andra. – De här människorna hamnar mellan stolarna för när en läkare skriver ut mediciner blir det legitimt att ta dem. Han tycker att vården borde börja vara mer restriktiv med läkemedel.

– Det är ofta inte är ett piller man behöver utan en människa att prata med. Från vårdens sida borde man ta ett större ansvar genom att vara uppmärksam och berätta tydligt hur läkemedlen ska användas, säger Tomas Häggström. annika sohlander cassel

g Har du eller någon

du känner problem? Vänd dig till missbruksenheten i det landsting du bor eller gå in på: www.rfhl.se

Svenska kyrkans Familjerådgivning Östersund/Jämtland 063-12 00 40 Besöksadress: S.Gröngatan 33, Östersund Övrig info: www.varsta.se

Södra Åsgatan 29, 816 30 Ockelbo Leg. Läkare, Med. Dr. Spec. I allmän- och plastikkirurgi www.estetiskkirurgi.se 19

ditt hälsoval 1/2013


Vi erbjuder god service och trygg vård utifrån vår långa erfarenhet och goda kunskap om länsinvånarnas behov. Åre 0647-166 00

myrviKen 0643-44 55 20

Stugun 0695-100 01

lugnviK 063-14 22 75

Järpen 0647-165 50

FunäSdalen 0684-160 60

StrömSund 0670-166 00

odenSala 063-14 22 00

Hallen 0643-44 55 00

Sveg 0680-165 00

BacKe 0624-51 20 60

torvalla 063-14 22 50

KroKom 0640-166 00

BräcKe 0693-166 10

BrunFlo 063-14 20 17

Föllinge 0645-71 51 30

Kälarne 0696-166 60

FröSön 063-14 23 00

Z-gränd (centrala Östersund) 063-14 21 60

SvenStaviK 0687-166 00

HammarStrand 0696-68 25 02

lit 0642-447 00

vi är till För dig! Välkommen att kontakta din närmaste hälsocentral!

mer information om din hälsocentral finner du på www.jll.se

J.Wiklund & Co, JC.RÖnnquist, H-k.AndeRsson/bildARkiVet.se

Här finns landstingets hälsocentraler i Jämtlands län


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.