Ditt
hälsoval Nr. 2/2013
Artrosskolan en framgång
Torvalla satsar på service
Vaccinera dig inför resan Vemdalen får sjukvårdsmottagning
Goda matvanor
Välj din sjukgymnast
En väg till bättre hälsa
Du som patient har ALLTID rätt att välja vilken sjukgymnast du önskar bli behandlad av, en privatpraktiserande sjukgymnast eller av hälsocentralens sjukgymnast.
IngeT krAv på LäkArremIss privatpraktiserande sjukgymnaster i Jämtland – Härjedalen.
Vi vill ge er hjälp på vägen Det har gått ett par år nu, sedan reformen om vårdvalet blev verklighet. I och med reformen om vårdvalet är det du som bestämmer vart du ska vända dig för sjukvård. Det har hänt mycket på senare år inom sjukvården, larmrapporter om extrema kötider och överbelastad personal blandas med glada utrop om alla möjligheter som finns och om konkurrensen som skärper vårdkvaliteten. Men det är inte lätt att veta hur det egentligen är. Det är därför vi gör den här tidningen. För att förhoppningsvis hjälpa er en bit på vägen. För att informera och berätta om de verksamheter som finns. Vi utgår ifrån att alla vårdleverantörer finns där för att hjälpa andra människor – och så gör vi nedslag i deras värld. I det här numret berättar vi till exempel om ett samarbete som ger Vemdalen en egen läkarmottagning. Att demens är jobbigt är en självklarhet. På sidan 5 kan du läsa om hur det drabbar den anhörige. Panikångest. Ett laddat ord och skrämmande att drabbas av. Vad beror panikångest på, och framför allt: vad kan man göra åt det? Läs mer på sidan 14. Vi berättar också om en satsning för bättre matvanor, som riktar sig framför allt till unga. Projektet Goda Matvanor är ett spännande samarbete mellan folkhälsoenheterna i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland. God läsning!
Sjukgymnaster byter nu namn till fysioterapeuter! Du kan välja någon av de privatpraktiserande sjukgymnasterna som är anslutna till landstinget eller en sjukgymnast på din hälsocentral.
Active RehAb Ab
Bodil Eriksson • Storgatan 38 • Östersund • 063-13 38 80
bRittA hjAlmARs leg sjukgymnAst Frösövägen 53 • Frösön • 063-51 18 70
bRunflo sjukgymnAstik
Jarl Månsson • Rosenlundsvägen 2 • Brunflo • 063-202 85
Stefan Sahlberg
fysioRehAb fRösön
Tel 060-57 21 50, Fax 060-57 21 30. Annonsförsäljning: MediaInvest Upplaga: Cirka 50 000 ex Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg Adress: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå Tryckeri: Ektab Produktion: Journalisthuset Distributör: SDR
Ditt apotek på ICA! Du hittar oss inne vid ICA Kvantum Lillänge Östersund
Bonus med ICAs kort Med ICAs kort får du bonus på allt
utom receptbelagda läkemedel.
ditt hälsoval 2/2013
sjukgymnast
Välkommen att kontakta oss!
ditt hälsoval delas ut till hushållen i Östersunds kommun med dess kranskommuner.
2
Välj din
Michael Sundström • Fritshemsgatan 1 • Frösön • 063-57 07 07
mARiA mARken sjukgymnAstik Ab
Maria Marken • Akademigatan 4c • Östersund • 063-10 27 10
metRopolen
Inger Bjernestedt • Roland Höög • Torsten Larsson • Karin Holmberg • Skiftesvägen 3 • Östersund • 063-55 65 50
sjukgymnAsteRnA i centRum
Recept & råd
alla dagar
mån–fre 8–20 lör–sön 8–18
Lena Larsson • Maria Ericson Postgränd 20 B • Östersund • 063-10 28 02
stRömsunds sjukgymnAstik
Iréne Persson • Storgatan 21 • Strömsund • 0670-132 80
svenstAvik fysioRehAb
Daniel Landén • Galhammarvägen 1 • Svenstavik 0687-304 44
Inget krav på läkarremiss. Kostnad 100 kr/ besök • Högkostnads/frikort gäller.
gå & Löpkliniken Har du ont?
FörEtagsinFormation Gå & löpkliniken i Östersund AB har funnits i 12 år. Här jobbar bl. a. sjukgymnaster och ortopedtekniker. Personlig service, god tillgänglighet samt bred kunskap är viktiga byggstenar i verksamheten. Vi har en hög ambition gällande kvalitet på våra produkter och tjänster.
Rygg Höft
Knä Fot
Vi använder ORTOLAB, Sveriges största tillverkare av ortopediska fotbäddar. Dessa patenterade fotbäddar förebygger eller hjälper vid belastningsrelaterade besvär/skador. Exempel på problem/skador:
Ring och boka en tid hos våra ortopedtekniker för en undersökning!
Stortorget 3 Mån-Fre 10-18, Lör 10-15 Telefon: 063-57 00 16
Artros • Hälsporre, Plantar fasciit Hälseneproblem • Morton tå • Hallux valgus • Benhinneproblem • Hallux rigidus • Uttrampad fettkudde Nedtrampat längsgående & tvärgående fotvalv • Höft- & ländryggsproblem
”
Efter kort tids användning är jag besvärsfri från mina hälproblem. En bra investering för mina fötter!” – Peter Eklöv
Vi säljer marknadens ledande skadeskydd.
www.gaochlopkliniken.se facebook.com/gaochlopkliniken ditt hälsoval 2/2013
3
Unikt samarbete mellan landstinget och Skistar Skistar ville ha bättre tillgänglighet till sjukvård i det allt populärare skidområdet Vemdalen. Det resulterade i ett unikt samarbete med landstinget Jämtland som till jul öppnar en läkarmottagning i Vemdalsskalet, där en deltidsanställd distriktssköterska också anställs av Skistar på den tid då mottagningen inte är öppen. – En bra lösning som täcker två behov med samma kompetens, säger Maria Carlund, enhetschef för hälsocentralen.
V
emdalen är ett av de svenska fjällens mest expansiva skidområden med allt fler besökare och fastighetsägare. – Besöksnäringen ökar hela tiden och allt fler hus byggs. Sammantaget har det skapat ett behov av lättillgänglig sjuk- och läkarvård, framför allt för de skador som uppstår i samband med skidåkning, säger Maria.
tre mil bort
Hittills har närmaste läkarmottagning funnits på privatdrivna Fjällhälsan i Hede, cirka tre mil från Vemdalen. Men nu blir det alltså ändring på det. – Landstinget fick frågan från
Hovde hotell i förgrunden – det är där läkarmottagningen kommer att husera. Skistar om vi ville öppna en läkarmottagning i Vemdalsskalet och vi sa ja. Vi bedömde att efterfrågan och en ökad tillgänglighet är tillräcklig för att utveckla vår verksamhet inom primärvården. Den nya läkarmottagningen är en filial till Svegs hälsocentral och kommer att öppna till jul. Till att börja med bemannas den med en distriktssköterska på en 60-procents tjänst och timanställda läkare. – Det här blir en morgon- och eftermiddagsmottagning som vi sedan ska utvärdera, säger Maria.
Fjällhälsan, som tidigare avböjt att öppna hälsocentral i Vemdalsskalet, har samtidigt bestämt sig för att öppna en filial i Vemdalens by. hänvisa vidare
Så området går från ingen till två mottagningar på kort tid. – Vår läkarmottagning får som främsta uppgift att ta hand om de patienter som kommer till oss och besluta om åtgärd. I första hand färdigbehandlas de hos oss men det kan även handla om fortsatt vård i hemkommun efter semestern eller hänvisning till röntgen på en
Centrum mot våld - i nära relationer i Jämtlands län Kostnadsfritt telefonnummer 0200 - 120 145 (dagtid) centrummotvald@ostersund.se
4
ditt hälsoval 2/2013
hälsocentral eller till sjukhuset i Östersund. – Det viktiga är att bedömningen sker på plats där människorna finns och ge service till alla i området. Den distriktssköterska som jobbar på deltid fyller ut sin tid till 100 procent genom att deltidsanställas även av Skistar. – Det handlar där om en 40-procentig insats i skidpatrullen och det här är en mycket lyckad och unik lösning. En samverkan som är bra ur alla aspekter, säger Maria Carlund. OLOF WIGREN
Demens – tufft för alla som berörs En demenssjukdom är en livsomvälvande upplevelse och en smärtsam vandring. Självklart för den drabbade – men också för de anhöriga.
D
e flesta känner till fenomenet ”att bli senil” och sjukdomen Alzheimers. Det är ord som är kopplade till det bredare begreppet demenssjukdom. Demens är mycket vanligt och drabbar enligt Demenscentrum över 20 000 personer varje år. Hjärnskador
Demenssjukdomar handlar i grund och botten om hjärnskador som i sin tur kan bero på många saker. Alzheimer är den överlägset vanligaste sorten, men det finns många andra. De flesta drabbade är äldre – risken att drabbas är mycket högre då. Antalet demenssjuka blir också fler i och med att allt fler blir allt äldre. För den drabbade är en diagnos givetvis omvälvande och ofta på sätt och vis början till slutet. Men även för de anhöriga är det en jobbig resa som börjar innan diagnosen ställs och pågår resten av den drabbades liv. 8 hållpunkter
Sjukdomen kan utvecklas på olika sätt och är högst individuell. Psykologen Birgitta Ingridsdotter sammanfattar för Demenscentrum åtta olika hållpunkter som hon menar att alla passerar under sjukdoms-
Över 20 000 personer drabbas varje år av demens – och med dem deras anhöriga. Det finns stöd att få, både för den sjuke och de anhöriga. förloppet. Hälften är olika anhalter och grader av insikt om sjukdom, därefter handlar det om acceptans, arbete och till slut avsked när den sjuke till slut avlider. Svår period
Att vara anhörig är jobbigt, framförallt om man väljer att aktivt hjälpa sin anhörige med sysslor eller vård. Men även om man inte gör det, är det en svår period känslomässigt och något som kan kännas som ett ovärdigt sätt att se sin partner, förälder osv. dö.
Det finns hjälp och stöd att få även för den demens-anhörige. Idag är forskningen oändligt mycket bättre än den var för ett antal decennier sedan och vetskapen om hur sjukdomarna fungerar är bättre. Det innebär att bättre stödåtgärder kan ges. stödgrupper
Det är viktigt att man ser till att få en kontaktperson i den egna kommunen. Kommunen är skyldig att erbjuda hjälp till närstående. Självklart ska man heller inte vara rädd att söka stöd bland släkt och
foto: canstock
vänner. Med var femte drabbad över 80 är det många som har liknande erfarenheter. Det finns också, beroende på var man bor, andra stödgrupper och initiativ att vända sig till. Internet är också en viktig källa idag, med flera forum inriktade på demens och där anhöriga, eller sjuka, kan diskutera och dela erfarenheter. På svenska finns bland annat Demensforum och Alzheimerföreningens forum. En annan informativ portal är Svenskt Demenscentrum. HENRIK PERSSON
ONT I RYGGEN? Vi är en ortopedisk specialistmottagning med inriktning mot Rygg- och nackproblem men även övriga ortopediska problem och idrottsskador. Vi har även utbildning och lång erfarenhet av att utforma intyg till försäkringsbolag i ärenden som berör medicinsk invaliditet på grund av skador och sjukdomar. Har du fått en begäran från ditt försäkringsbolag om att kontakta läkare för att utfärda ett s k invaliditetsintyg, så är det försäkringsbolaget som står för kostanden för intyget.
- För att få tid hos oss kan du antingen komma via en remiss från en annan läkare - Använda dig av din sjukvårdsförsäkring - Betala själv
Tel 0647-66 50 40 Fax 0647-66 50 42
E-post: majse@nwo.se /salen@nwo.se Hemsidan: www.nwo.se
Ring
☎ 063-10 10 99
Prästgatan 46 • ryggklinik.com Av Socialstyrelsen Leg. Naprapat Ansvarsförsäkrad ditt hälsoval 2/2013
5
Stort mörkertal kring glutenintoleranta
Vi tillvaratar synskadades intressen i samhället.
Celiaki, eller glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom som mest drabbar kvinnor och som har en hög ärftlighet. Cirka 35 000 svenskar har fått diagnosen celiaki men det beräknas vara upp emot 200 000 som bär på den utan att veta att de är drabbade. ■ Celiaki är en sjukdom som påverkar tunntarmens funktion negativt när man äter det glutenprotein som finns i vete, korn och råg. Tarmluddet förstörs vilket gör att kroppen inte kan ta upp näring. Magsmärtor, uppspänd buk, diarré, förstoppning, gasbildning, illamående, lågt blodvärde, trötthet och nedstämdhet är några av de symtom som kan vara tecken på celiaki. Men för att vara helt säker på att man drabbats av sjukdomen måste man göra en s.k. gastroskopi, en inspektion av tunntarmen som görs med video- eller fiberendoskopisk teknik från insidan.
normalt liv Du kan aldrig bli fri från celiaki om du drabbats. Däremot kan du behandla den och ha ett normalt liv om du äter glutenfri kost. Har man en förälder med celiaki löper man 10 procents risk att få det som barn. Bär du på en eller flera andra autoimmuna sjukdomar, som diabetes, reumatism och sköldkörtelsjukdomar, ökar dessutom risken att drabbas. Det finns faktiskt också något som kallas tyst celiaki, och där personer inte har några av de vanliga symtomen vid celiaki men ändå upplever att de mår bättra när de äter glutenfri kost.
■ Bli medlem du också. ■ Även du som är
seende och vill stödja oss är välkommen. ■ Tillsammans är vi starka. En annan vanlig intoleranssjukdom är laktosintolerans som innebär att kroppen inte är så bra på at bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i vanlig mjölk. Detta i sin tur beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av ett speciellt enzym. Den laktos man får i sig sönderdelas inte till sockerarter utan fortsätter till tjocktarmen där det startar en jäsningsprocess som kan skapa diarré, magsmärtor och gasbildning. 14 procent av landets befolkning är genetiskt laktosintoleranta och den visar sig oftast när man är tre till tio år gammal. På Celiakiförbundets hemsida, celiaki.se, kan du läsa mer om
SRF Jämtlands län OSD Folkets Hus Box 377, Krondikesv. 93 831 25 ÖSTERSUND 063-10 27 50 BG 5908-2008 srf.jamtland@telia.com
gluten- och laktosintolerans och andra intoleranssjukdomar och bland annat ta reda på vilka som är de vanligaste symtomen och OLOF WIGREN vad du får och inte får äta.
Utslag och eksem – en folksjukdom Hudeksem och utslag är vanliga åkommor och kan ha många namn och förklaringar. Psoriasis är ett av dem och det är en av våra stora folksjukdomar. Så här tar du reda på vad du har – och hur du får hjälp.
6
ditt hälsoval 2/2013
Utslag som kliar kan vara eksem – eller bara torr hud.
Självbehandling
Eksem kan förebyggas och behandlas själv genom att undvika att fresta på huden för mycket med saker som överdriven tvättning eller kliande och rivande. Det är också bra att smörja sig med mjukgörande kräm, med kortison om det krävs. Om det inte räcker eller om den som drabbas antingen är ett litet barn eller har väldigt svåra eksem, på jobbiga ställen, är kontakt med vården att rekommendera framför fortsatt självvård. Psoriasis kan ibland misstas för eksem men är en ”egen” sjukdom. Psoriasis ger röda utslag som ofta kliar eller fjällar, det senare beror på att huden bildar nya hudceller i en mycket högre takt än normalt. Utlösande faktorer kan vara
foto: canstock
■ Kliar det? Ibland kan klåda bero på att man drabbats av en hud åkomma som till exempel eksem. Eksem är inte alltid lätt att skilja från torr hud eftersom symptomen till en viss gräns är desamma. Det kliar, huden blir röd och irriterad. Eksem och hudirritation är väldigt vanligt men tvärtemot vad många tror handlar det inte oftast om en allergi. Däremot kan man mycket väl vara känslig för kontakt med vissa ämnen, till exempel metaller i en klocka, såkallat ickeallergiskt kontakteksem. Andra vanliga typer är blöjeksem, böjveckseksem och mjälleksem, som ofta uppstår i hårbottnen. Mjällek-
sem är inte detsamma som vanliga mjällproblem, som också de är en hudåkomma som i de flesta fall kan botas på egen hand, hemma.
många, men källor anger saker som infektioner och psykisk stress som tänkbara förklaringar. Ett par procent av befolkningen bedöms lida av just psoriasis, vilket gör det till en av våra största folksjukdomar. oftast lindrigt
Lyckligtvis är det i de flesta fall en lindrig form, där de irriterade
områdena är förhållandevis små. Psoriasis går inte att bota men däremot att behandla så att det blir mindre besvärande. På webbsajten mina vårdkontakter (Vårdguiden) kan man dygnet runt ställa frågor till sjuksköterska. Det går även att ringa eller vända sig direkt till sin lokala vårdcentral. HENRIK PERSSON
Källa: Vårdguiden
EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER MÄTBARA RESULTAT KeepWalking har tagit fram en evidensbaserad metod för stegräkning. Med hjälp av världsledande stegräknare och en forskningsbaserad webbtjänst kan du erbjuda FaR®, fysisk aktivitet på recept. • Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd • Följ patienters fysiska aktivitet i detalj • Möjlighet att modifiera rekommendationer och slussa vidare till en fortsatt aktiv livsstil Läs mer och beställ stegräknare och webbtjänster på keepwalking.se. Du kan också kontakta oss på 070 - 403 21 91.
keepwalking.se
Vi söker familjehem Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård. Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster.
Hälsobyråns Livsstilsprogram ger dig verktygen för att skapa en hållbar livsstilsförändring. I samarbete med:
FAKTA OM SLANKA:
Du behöver endast tre slanka portioner per dag för att få i dig alla näringsämnen som du behöver, RDI. Slanka är den första VLCD- produkten på marknaden som inte innehåller tillsats av aspartam, gluten och sojamjöl. Alla shakes och soppor, innehåller fullvärdigt protein och mjölkproteinet innehåller alla essentiella aminosyror. Slanka har även en laktosfri produktserie. VLCD (very low calorie diet) är beprövade och dokumenterade produkter som används på sjukhus och överviktskliniker, världen över. Flera studier som bland annat bekräftar effektiviteten och säkerheten har i Sverige gjorts på Karolinska Universitets sjukhuset. Huddinge sjukhus och Shalgrenska sjukhuset. Slanka uppfyller Statens Livsmedelsverks krav på VLCD.
Hä
r fin
ns
vi
Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken.
VILL DU GÅ NER I VIKT? FÅ EN BÄTTRE HÄLSA?
Ring oss så berättar vi mer! Maud Wallgren Kontoret (08.00 - 17.00)
www.brizad.se
070-837 86 67 0650-59 53 22
med personlig coachning även på distans
Telefon: 063-12 06 00 | 070-689 79 73 Residensgränd 20A, 831 31 Östersund
ditt hälsoval 2/2013
7
Artrosskolan blev en stor framgång ■ I enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer från 2012 har Jämtlands läns landsting satsat på förebyggande vård och information för dem som lider av artros. Detta via s.k. artrosskolor på samtliga 21 landstingsdrivna hälsocentraler i länet. etapp 2
– Resultaten hittills är mycket bra och vi går nu in i det vi kallar etapp två där vi ska göra verksamheten ännu effektivare för att minska det personliga lidandet, säger Rita Sjöström, sjukgymnast på Strömsunds HC samt projekt-
ledare och samordnare för Artrosskolan. Artros är en mycket vanlig form av reumatiskt ledsjukdom. Läs mer om den i faktarutan här intill. – Genom att upptäcka den i tid kan man göra mycket för att motverka onödigt lidande och även på sikt eventuellt minska antalet operationer, säger Rita. motion bästa sättet
Motion är det bästa sättet att lindra symtomen av artros. Det är det, och hur den ska utföras, som artrosskolan i huvudsak sysslar med. Eller, BOA-skolan
som man inom vården också kal�lar dem. BOA som står för Bättre Omhändertagande av Artrospatienter. Dit krävs ingen remiss, det är sjukgymnast eller läkare på en hälsocentral som bekräftar om en patient lider av artros eller inte. jobba efter program
– Patienterna sätts ihop i grupper som under sex till tolv veckor, beroende på behov, får råd och information samt tränar tillsammans med sjukgymnast. Det finns också möjlighet till enskild sjukgymnastik och alla deltagare får även ett program att jobba på i
Artros vanligaste reumatiska ledsjukdom Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i Sverige. Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion i leden. Risken att utveckla sjukdomen ökar med stigande ålder. En artrosangripen led är stel och patienten besväras av smärta. Idag finns ingen behandling som stoppar sjukdomsförloppet. Fysisk aktivitet har däremot en mycket positiv påverkan.
Totalt har ungefär 700 000–800 000 personer i Sverige artros. Man räknar med att 5% av befolkningen mellan 35 och 54 år har artrosförändringar enligt röntgen. Sjukdomen blir vanligare med stigande ålder även om den också förekommer i yngre åldrar. Övervikt, fysisk inaktivitet och elitidrott är andra riskfaktorer. Normal idrottsutövning utgör inte någon risk för artros utan är bra för lederna. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen Källa: Reumatikerförbundet
hemmet eftersom mycket går ut på att skaffa sig nya rutiner och vanor och göra träningen naturligt och regelbundet i vardagen, säger Rita. Efter tre månader görs en uppföljning och efter ett år får patienterna svara på ett frågeformulär om hur de upplever tiden efter Artrosskolan. Så här långt har cirka 500 deltagare varit med i Artrosskolan i länet. – Vårt mål med fortsättningen är att bli bäst i landet på att få artrospatienter att delta i Artrosskolan, säger Rita Sjöström.
Bra resultat för Artrosskolan
Artrosskolan minskar smärta och förbättrar livskvalitet. Efter 3 månader har 54 procent av de som deltagit i Artrosskolan uppgett att de varje dag tillämpar det de lärt sig och 33 procent uppgav att de varje vecka tillämpar kunskaper de lärt sig. 66 procent av patienterna har deltagit i ledd träning av sjukgymnast. Av de som deltagit i Artrosskola har 6 procent blivit opererade före 12-månaders uppföljning. Källa: jll.se
Hur får man egentligen till det? Livet förändras, kroppen förändras – och i samband med nya livsfaser uppstår behov av nya samtal, även på sexualitetens område. I en ny undersökning gör RFSU ett antal stickprov för att ta reda på vad vuxna svenskar tycker, och vad de faktiskt vet om sex: • 58 procent tycker att sexlivet har påverkats negativt av att få barn. • 50 procent av männen har upplevt bristande lust någon gång då och då. • 56 procent vet inte storleken på klitoris. • 55 procent av männen tror att kvinnor lättast blir gravida 2-3 dagar innan mensen. • 65 procent vet inte att män och kvinnor har samma förutsättningar att få orgasm.
RFSU Jämtland är en nystartad förening och medlemsvärvning pågår. Kunskap om sex och om kroppen är en fråga som ytterst handlar om människors frihet att välja, vara och njuta. Behovet av kunskap och seriösa samtal om sexualitet försvinner inte med åren. – RFSU är en kunskapsorganisation som finns till för personer i alla åldrar som vill fylla på med kunskap och tips, säger Marlene Makenzius, ordförande för RFSU Jämtland.
8
ditt hälsoval 2/2013
Är du intresserad, gör då ett besök på rfsu.se eller på vår facebook-sida!
Där kan du teckna medlemskap, 150kr/år och som ny medlem i Jämtlands RFSU deltar du i utlottning av rfsu-produkter. Medlemskapet erbjuder: • Chans att vara aktiv i en lokalförening eller lokal grupp. • Du kan även vara aktiv eller stödja RFSU:s verksamhet utan lokal koppling. • Alla medlemmar erbjuds medinflytande i RFSU:s verksamhet, antingen på lokal- och förbundsnivå eller enbart på förbundsnivå. Du väljer själv om och på vilka sätt du vill delta. • RFSU:s sexualpolitiska tidning Ottar med fyra nummer per år.
OLOF WIGREN
marlene makenzius, ordf. rfSu Jämtland, marlene.makenzius@rfsu.se Vill du vara delaktig i föreningen är du varmt välkommen att kontakta någon av oss i styrelsen via vår facebook-sida, www.rfsu.com/rfsujamtland
Goda matvanor för bättre hälsa För mycket socker och för mycket läsk och juice leder till övervikt och dåliga tänder. Det är känt sedan förr men likväl är det ytterst angeläget att sprida mer kunskap om det för att motverka dåliga matvanor. Barn och ungdomar står i fokus när en utökad satsning nu sker på detta.
Ulf Söderström, folktandvården Västerbotten, och Maria Falck, folkhälsoenheten tror mycket på samverkansprojektet Goda Matvanor.
P
reventionsprojektet Goda Matvanor bedrivs av folktandvården i norr, i samarbete med folkhälsoenheterna i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland. I Västerbotten är Ulf Söderström på folktandvården projektansvarig. – Egentligen är det här inget nytt alls, det här är samma budskap som vi från folkhälsan och folktandvården fört fram i långa tider. Men det är tydligt att det behövs även nu, för problemet med övervikt i befolkkontakt de har med folktandvården. Under hösten och vintern sker ningen och frätskador på tänderna På folkhälsoenheten uttalar sig olika aktiviteter, på folktandvårdshos framför allt barn och ungdohälsostrateg Maria Falck så här om kliniker, via opinionsbildning och mar är i ökande, säger han. Detta projektet Goda Matvanor: utbildning till personal där man samtidigt som sjukdomar relaterade – Vi arbetar redan hälsofrämjande beskriver hur läsk och sura drycker till levnadsvanor blir ett allt större och förebyggande tillsammans med kan ge frätskador på tänderna, vikproblem för folktandten av att äta mer frukt och grönt samhället. vården seregelbundet och att ha en bättre De fyra dan många måltidsordning. Ökad insikt hoppas vi ska ge år inom till norra landsinga pekpinnar föräldrar och barn stöd i att exempel tingen har i sina gemenbåde om goda matvanor är göra mer hälsosamma val. Tobaksfri Debatten samma mål viktig och förhoppningen är att och aktiviDuo och den ska nå ut till både barn, ungTill Hälsoval Jämtland teter kring folkhälsa pekat ut goda Salutsatsningen. Goda matvanor är domar och deras föräldrar. matvanor som ett område att arbeta en viktig del i Salutsatsningen, därför – Det är viktigt att påpeka att vi Då den naturliga belysningen avtar finns ljusterpirum både i med några pekpinnar mer med. Denna satsning är ett sätt känns folktandvårdens engagemang inte kommer Stugun och Krokom för Dig! att försöka nå många unga medatt fokusera mer till påtvåjust detta omutan enbart visar på riskerna med Välkommen fyllda butiker med även hälsokost, homeopatiska medel & hudvård. borgare och deras föräldrar via den råde särskilt glädjande. olika beteenden och vanor. Ökad
”
insikt hoppas vi ska ge föräldrar och barn stöd i att göra mer hälsosamma val när så är möjligt. under genomsnittet
Maria Falck säger också att norrlänningar äter klart under genomsnittet av frukt och grönsaker och det är också någonting man gemensamt kan hjälpas åt att uppmärksamma befolkningen på, med hjälp av information och opinion. Folktandvården möter många människor och vi som inom de fyra norra landstingen jobbar med folkhälsa är inte så många individer, därför tycker vi att det är strategiskt att samarbeta inom dessa frågor. oloF wigren
Priserna gäller för både Stuguns och Krokoms ljusterapirum 1 ggr 100 kr Klippkort 6 ggr 500 kr (Ej personligt. Perfekt familjegåva!)
Då den naturliga belysningen avtar finns ljusterapirum både i Stugun och Krokom för Dig! Offerdalsvägen 6, KROKOM www.bastaklippet.se 0640-611 54
Välkommen till två fyllda butiker med hälsokost, homeopatiska medel, hudvård & dagsljus. Priserna gäller för både Stuguns och Krokoms ljusterapirum. Lee Svensson erbjuder massage, SPA-behandling m.m.
Ingelas ekonomi & hälsa ”Gröna huset” Stugun, Stugun , 073-036 72 49, ”Gröna huset”, 073-036 72 49 ingela651@hotmail.com Ingela651@hotmail.com
Pröva på ljusets inverkan på välmående och hälsa
Ljusterapirum Priser 1000 kr / 10 ggr 150kr / gång
Lee Svensson Massage Su Jok KINOpraktik Frekvensmedicin SPA-behandlingar
Ingelas ekonomi6,&KROKOM hälsa Offerdalsvägen
www.bastaklippet.se 0640-611 54 Pröva på ljusets inverkan på välmående och hälsa offerdalsv6@gmail.com
”Gröna huset” Stugun , 073-036 72 49, ingela651@hotmail.com
Ljusterapirum Priser 1000 kr / 10 ggr 150kr / gång Hyr rummet själv 250 kr Rekommenderad behandlingstid 1 tim
1 gång 100 kr. Klippkort 6 ggr: 500 kr
(Ej personligt. Perfekt familjegåva! Gäller i resp. shop)
Lee Svensson Massage Su Jok KINOpraktik Frekvensmedicin SPA-behandlingar
073-342 47 79 follinge.bokadirekt.se lee@follingeprodukter.se
ditt hälsoval 2/2013
9
Alkoholism – ett lidande för alla
Alkoholism är en sjukdom som även drabbar hans eller hennes omgivning. Men det finns hjälp att få.
Alkoholproblem kan innebära hälsoproblem, ekonomiska problem och ett enormt lidande. Det senare inte minst för de anhöriga.
E
n genomsnittlig svensk man dricker idag 13 liter alkohol per år, siffran för kvinnor är 6. De flesta som dricker gör det med måtta och har inga problem. Sen finns det de som har det. Missbruket får ofta stora konsekvenser, både för den som dricker och anhöriga. Ekonomin kan drabbas, äktenskap kan krascha, relationer försämras och jobbet kan vara i fara. För att inte tala om hälsan. Om man misstänker att en anhörig har problem med drickandet kan det ofta försätta en i en svår sits. Först måste man veta om det verkligen finns ett problem. Människors beteende kan förändras av andra orsaker än missbruk och det är inte roligt att bli anklagad för något man inte gjort. Även om det är missbruk behöver det dessutom inte handla om alkohol. Det finns ledtrådar
Vårdguiden listar ett antal ”ledtrådar” som kan tyda på alkoholmissbruk. Dessa är: återkommande spritlukt, koncentrationssvårigheter, att man ofta kommer sen eller bryter avtalade tider, att man är rastlös och nedstämd oftare än tidigare och att man i situationer där det dricks ofta gör bort sig eller visar på svårighet att kontrollera drickandet. Många alkoholister är duktiga på att dölja sitt missbruk. De kan dricka när de är ensamma eller på ett sätt som gör det svårt att upptäcka. Flaskor kan gömmas, kastas. Därför gäller det att, så att säga, göra sin hemläxa innan man säkert kan säga att en person har problem. Här finns råd och hjälp att få för den som känner sig tveksam. Både i den fas där man försöker reda ut om en missbruksproblematik finns och när man vill gå vidare 10
ditt hälsoval 2/2013
och ta itu med det. Det är också viktigt att komma ihåg att om en alkoholmissbrukande person beter sig på ett oacceptabelt vis och begår brottsliga handlingar (det kan vara allt från våld mot närstående till rattfylleri) ska man vända sig till polisen för att få lämplig hjälp. Den som har ett missbruk känner ofta till det. Men det är inte alltid det är så lätt att erkänna det. Som anhörig är det därför viktigt att konfrontera den som har missbruksproblem, men också att komma väl förberedd. ställa krav
Den som dricker har inte sällan utvecklat bra sköldar. En bra metod är att ”slå mjukt” och satsa på en strategi där man betonar omtänksamhet och att man är orolig för personens välbefinnande. Samtidigt får man inte glömma att också ställa krav. Drickandet har konsekvenser för alla. Att ställa krav innebär både en hjälphandling och att se till sitt eget bästa. Det finns en stark känsla av skam kring alkoholproblem hos de flesta. Som närstående till en missbrukare anpassar man sig därför ofta. Det kan innebära att man drar sig tillbaka socialt och helt enkelt ”bygger bort” situationer där missbruket kan komma till andras kännedom. Det leder inte sällan också till sömnVi ger stöd i svårigheter, stressproblem och annat. Vi ger stöd i alkoholfrågor Följande resurser kan hjälpa eller alkoholfrågor till till rådgiva dig som anhörig till någon både företag både företag och och med misstänkt eller konstaterat privatpersoner privatpersoner alkoholmissbruk: Vårdguiden, 1177.se, Stockholms beroendecentrum, Al-anon, 063-670 20 00 • skoterska@commodia.se Capio Maria, Alna, Anonyma alkoholister, IOGT-NTO,063-670 Jourha- 20 00 • skoterska@commodia.se www.commodia.se vande medmänniska, Länkarnas riksförbund
Var går gränsen? Var går gränsen?
HENRIK PERSSON
www.commodia.se
När medicinen blir en drog ■ Tack vare starka mediciner kan man bota sjukdomar och linda smärta på fantastiska sätt. Men starka preparat kan också leda till beroende och tablettmissbruk, som är svårt att ta sig ur. Enligt Vårdguiden är 65 000 personer beroende av läkemedel och över 300 000 har någon gång i livet det man beskriver som ett riskbruk. Har man fått sina tabletter utskrivna av en läkare är det av en anledning och när man övergår från bruk till missbruk är sällan särskilt tydligt. Det är viktigt att skilja på missbruk och beroende. Lars Håkan Nilsson, överläkare på beroendemottagningen på Uppsala sjukhus, menar att beroendet är betydligt allvarligare. Beroendeutveckling är kopplat till hjärnans belöningscentrum, som gör att vi kan uppleva
Smittar det?
lust och njutning. Om en person är både beroende och missbrukare diagnosticeras den oftast som beroende eftersom det anses allvarligare. Ett missbruk kan handla om att man slarvar med sitt arbete, missköter skolan eller är strulig i sina sociala relationer, tar dumma risker och liknande som ett resultat av att man tar tabletter. Har du problem med tablettmissbruk eller misstänker att någon du känner har det, finns det råd att få både från initiativ som Beroendelinjen och från landstingets sjukvård. Att sluta med tabletter kan vara väldigt jobbigt. I flera städer finns särskilda beroendemottagningar. Det finns också lokala självhjälpsgrupper och stödgrupper för anhöriga till missbrukare. HENRIK PERSSON
Hos oss kan du få råd som hjälper. Besök 1177.se eller ring 1177 när du vill ha svar om sjukdomar och hälsa. Sms:a RÅD till 71160, så får du 1177 Vårdguidens kontaktuppgifter direkt in i din mobil.
– Det är inte mitt fel. – Jag kan inte bota. – Jag har rätt att få hjälp. Vart femte barn i Sverige har en förälder som missbrukar alkohol. Som nära anhörig har man rätt att må bra fast den anhörige missbrukar eller har en psykisk ohälsa. Vill du veta mer? Hör av dig till Fjärilen Jämtland för tips, stöd och information. 063-12 76 53 > fjarilen@mobilisering.nu > www.mobilisering.nu/fjarilen duplicera.nu
>
ditt hälsoval 2/2013
11
De sätter servicen i första rummet Hög service, god tillgänglighet och stor flexibilitet. Allt för att patienterna ska känna sig välkomna. – Det är så vi jobbar och det är uppskattat, säger Astrid Hedquist, distriktssköterska på Torvalla hälsomottagning utanför Östersund.
■ Torvalla är ett stort bostadsområde och här har många människor också sina jobb. Därför är det viktigt med en hälsomottagning dit så många som möjligt kan komma på tider som passar dem. – Vi vill vara så serviceinriktade som möjligt, har telefontid varje vardag under en dryg timme på morgonen vilket kommer att ut ökas med telefontid även på eftermiddagen, säger Astrid Hedquist. – Sedan har vi öppen mottagning mellan kl 10–11.30. Eftermiddagarna har vi planerad mottagning men folk kan komma till oss oanmälda även då. Personalens stora engagemang är en tillgång för patienterna som
kommer för bland annat blodtryckstagning, lättare hud-, ögonoch öronbesvär, omläggningar, provtagningar och läkemedelsadministration. – Vi är inte en hälsocentral längre eftersom vi inte har läkare här, men allt annat fungerar precis som förr. Totalt finns här 17 personer. – Vi är sköterskor, psykolog, kurator, sjukgymnast och laboratoriepersonal. Samt sekreterare. – På mottagningen finns barnavårdscentral, mödravård, en psykosocial enhet, sjukgymnastik och en rehab-enhet, säger Astrid. När förändringen skedde att hälsocentralen blev en hälsomottagning åkte hon på egen hand ut till hälsocentralerna i regionen och informerade om vad Torvalla kan och står för. – Det är viktigt med information och även med samarbete. Både för oss som är anställda och för våra patienter, säger Astrid Hedquist.
Metropolen erbjuder snabb hjälp! Akut sjukgymnastik
OLOF WIGREN
Astrid Hedquist, distriktssköterska på Torvalla hälsomottagning.
Foto: Privat
Fakta torvalla hälsomottagning ■ Torvalla hälsomottagning ligger 8 km sydost om Östersund i Torvalla centrum. ■ Området har cirka 7000 invånare. I samma byggnad finns även kommunal verksamhet med bl.a. distriktssköterska, hemtjänst. ■ Till hälsomottagning kan du åka med Stadsbussarna nr. 4, 6 och 14. Hållplatsen är Torvalla centrum. Utanför entrén finns handikapparkering. Det finns även en stor bilparkering nära hälsomottagningen. Källa: www.jll.se
Bättre affärer delas ut kostnadsfritt till alla företag i Jämtland och Härjedalen. Den finns också på ett 30-tal platser i regionen, som banker, konferensanläggningar, kontorshotell och på flyget. Bättre affärer på nätet: battreaffarer.nu
DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING
Pris: 500 kronor per behandling. Kostnaden är inte subventionerad av landstinget. Vi har även avtal med försäkringsbolag.
För tidsbokning: 063-55 65 50 www.metropolen.net
AKTUELLT PÅ CAMPUS AKTUELLT AKTUELLT PÅ CAMPUSPÅ CAMPUS
Grattis Jämtland! Vi har fått en ny affärstidning.
MIUN PSyKoLogMoTTAgNINg MIUN PSyKoLogMoTTAgNINg IUN PSyKoLogMoTTAgNINg
Miun Psykologmottagning Behandlingsarbetet drivs av drivs av psykologkandidater Miun Psykologmottagningvid vid Behandlingsarbetet AKTUELLT PÅÖstersund CAMPUS Mittuniversitetet iav slutet av sindrivs av psykologkandidater Miun Psykologmottagning vid psykolog un Psykologmottagning vid Campus Mittuniversitetet Campus Östersund är en kandidater Behandlingsarbetet drivs av psykologkandidater iBehandlingsarbetet slutet sin utbildning. Mittuniversitetet Östersund är är en utbildningsmottagning tuniversitetet Campus Östersund Campus är som en som i slutet av sin utbildning. utbildningsmottagning drivs av Avdelningen i drivs slutet avutbildning. sinenutbildning. MIUN utbildningsmottagning som av Avdelningen För mer information och anmälan till behandling: ildningsmottagningför som drivsPSyKoLogMoTTAgNINg av Avdelningen av Avdelningen för Psykologi anslutPsykologi i anslutning till idrivs psykologutbildFör mer information och anmälan till anmälan till behandling: För anmälan mer information och och till behandling: www.miun.se/psykologmottagning för Miun Psykologi i anslutning till psykologutbildPsykologi i anslutning till psykologutbildningen. psykologutbildningen. Psykologmottagning vidFör mer information ning Behandlingsarbetet drivs av psykologkandidater behandling: www.miun.se/psykologmottagning www.miun.se/psykologmottagning Mittuniversitetet Campus Östersund är en i slutet av sin utbildning. ningen. gen. Kostnadsfri psykologisk behandling erbjuds Kostnadsfri psykologisk behandling utbildningsmottagning som drivs av Avdelningen www.miun.se/psykolog Kostnadsfri psykologisk behandling erbjuds Kostnadsfri psykologisk erbjuds till vuxna avgränsade problem som t.ex. För mer information och anmälan till behandling: erbjuds tillmed vuxna med avgränsade för behandling Psykologi i anslutning till psykologutbildmottagning www.miun.se/psykologmottagning till vuxna med avgränsade som t.ex. vuxna med avgränsade problem som t.ex.oro, rädslor och fobier, stark nedstämdhet. ningen. problem som t.ex. rädslor ochproblem fobier, Kostnadsfri psykologisk behandling erbjudssåsom rädslor och fobier, stark oro, nedstämdhet. slor och fobier, stark oro, nedstämdhet. Vi arbetar också med hälsoproblem stark arbetar tilloro, vuxnanedstämdhet. med avgränsadeViproblem som t.ex. Vihälsoproblem arbetar också med hälsoproblem såsom arbetar också medrökning, sömnproblematik och stressrelaterade också med hälsoproblem rädslor och fobier,såsom stark oro,såsom nedstämdhet. rökning, sömnproblematik och stressrelaterade ning, sömnproblematik och stressrelaterade besvär. Vi arbetar också med hälsoproblem såsom rökning, sömnproblematik och stressrökning, sömnproblematik och stressrelaterade besvär. vär. relaterade besvär. besvär.
12
ditt hälsoval 2/2013
Redaktion: red@battreaffarer.nu Annons: annons@battreaffarer.nu Ring oss på Säljstyrkan 063-14 04 80
Bättre odds för frisk resa Att vaccinera sig kan innebära att man slipper obehagliga överraskningar.
foto: canstock
Vad skingrar höstmörkret bättre än att resa utomlands? Eller en tur i skogen? Men med resor och vinterhalvår kommer risk för sjukdom och influensa. Vaccin ökar oddsen för att hålla sig frisk.
D
e flesta svenskar har vaccinerats mot saker som stelkramp och polio. Men med resor utomlands utsätts man för nya miljöer och risker. Det är inget man ska gå runt och vara rädd för, men vaccinering kan vara värt att tänka på innan du åker. Det första man ska göra inför en resa är att läsa på om vilka risker som finns i den del av världen man tänkt besöka. Sök upp information från en trovärdig källa som inte har något att vinna på att ge dig råd. Bestäm dig därefter, om du vill i samråd med läkare, för vad du behöver ta. Var ut i god tid
Vanliga typer är hepatit a och b, tyfus, malaria, tuberkulos och olika typer av diarréer. Många vaccin kräver flera doser, ibland med lång tid emellan. Därför är det viktigt att vara ute i tid så att du hinner ta alla. Två månader är att rekommendera. I större städer finns ofta särskilda drop in-kliniker, på mindre orter kan man kontakta den vanliga sjukvården för att få råd och tid.
Vissa grupper behöver tänka till en extra gång innan de vaccinerar sig. Innan man vaccinerar ett barn eller en gravid kvinna kan det vara värt att försäkra sig om att det inte medför några risker. Det kan den ansvarige läkaren svara på. Vinterplåga
Vintern för ofta med sig en ökad risk för virussjukdomen influensa. Influensa klassificeras i olika grupper, där typ A är den allvarligaste. Symptomen är som regel förkylningsbesvär, hosta, huvudvärk, ledvärk. Snuva, frossa och halsont
är också mycket vanligt och det är i princip omöjligt att jobba eller gå i skolan om man drabbas av en rejäl influensa. influensa oftast övergående
Normalt är en influensa en övergående fas som man tillfrisknar från och som inte är farlig. Är du relativt ung och frisk ska du inte behöva ett vaccin men självklart kan du vaccinera dig ändå, om du till exempel vill minimera eventuella sjukdagar eller liknande. Det finns grupper som bör vaccinera sig och till dem hör de som
redan, av någon anledning, är extra känsliga. Det handlar framförallt om äldre och folk som redan är sjuka på något vis. Det kan handlar om svår diabetes, njursvikt och andra allvarliga problem. Gravida rekommenderas också ta vaccinet. Att vaccinera sig innebär inte att man är immun mot influensa, men det sänker som regel risken att drabbas med runt 50 procent. Under vaccinationskampanjer på vårdcentraler kan pensionärer och gravida som regel vaccinera sig kostnadsfritt. HENRIK PERSSON
Rökning och övervikt vanliga hälsofaror Rökning och övervikt är två av våra största hälsobovar. Hälsofördelarna med att sluta är många och hjälp finns att få. ■ Rökning och att ha för hög kroppsvikt är dåligt för hjärtat. Riktigt dåligt. Åtskilliga människor dör varje år som ett direkt resultat av antingen rökning eller övervikt eller både och. Att sluta röka eller gå ned i vikt är aldrig för sent och hälsofördelarna är många. För dig som jobbar finns ofta hjälp att få direkt på arbetsplatsen, särskilt i offentlig
sektor. Arbetsgivare tjänar på att ha frisk personal och sannolikheten är stor att de antingen redan har program för rökstopp eller kan erbjuda hjälp och/eller friskvårdstimmar. Det senare kan också vara bra om du vill gå ned i vikt.
Viktminskning är en industri i sig och det är lätt att få råd. Frågan är bara vilka som är rätt. Kom ihåg att du alltid kan ringa sjukvården och höra dig för om din vikt och hälsa. De kan om inte annat rekommendera dig vidare.
hjälp finns
viktigt äta rätt
Utbudet på nikotinsubstitut är stort och sjukvården kan ge hjälp kring vilken metod som är bäst. Var därför inte rädd att söka råd och hjälp hos sjukvården om du vill sluta röka – det finns ingen anledning att vänta tills du eventuellt är sjuk.
Självförvållad övervikt går att komma tillrätta med. Framförallt handlar det om att äta rätt. Motion är också viktigt, dels för att tappa kilon men framförallt för att det är nyttigt för alla människor, oavsett vikt. Kostdoktorn rekommenderar framförallt en lågkolhydratkost där man skippar saker
som frukt och öl och ser till att äta sig ordentligt mätt. Grönsaker går att äta sig oerhört mätt på utan att kaloriantalet blir särskilt högt. Vidare rekommenderar Kostdoktorn mindre mejeriprodukter och en stabil sömnrytm. Ett stort antal seriösa forum på nätet ägnar sig åt frågor kring viktminskning så att fråga där (med vetskapen om att den som svarar inte ALLTID är expert) kan vara en nyttig resurs, för att inte tala om motivationen i att lära känna andra med samma problem. HENRIK PERSSON
ditt hälsoval 2/2013
13
Panikångest kan komma plötsligt Varför vissa människor drabbas av paniksyndrom, en beskrivning av upprepade panikattacker, är svårt att förklara. Det finns flera olika teorier.
B
eror det på något i hjärnans signalsystem? Kan ångestdrabbade människor bära med sig ökad känslighet som ett genetiskt arv? Eller beror det främst på att du varit med om svåra upplevelser? Det man vet säkert är att de flesta som drabbas av panikångest ofta får attacker efter eller under perioder av till exempel hög stress på arbetet eller privat. attacker leder till oro
Dödsfall inom familjen, skilsmässa, barnafödsel eller en extremt hög arbetsbelastning kan utlösa attacker. Drabbas man av flera på varandra följande attacker brukar det i sin tur leda till ökad rädsla och oro för att få fler och det förvärrar tillståndet. Så här beskrivs upplevelsen på Svenska Ångestsyndromsällskapets hemsida:
”Först upplever individen en skrämmande sensation, t ex hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar på detta med att bli ångestfylld. Oron utlöser i sin tur ytterligare sensationer, som i sin tur ökar på ångesten som leder till olika katastroftankar. Personen tänker ”jag har fått en hjärtinfarkt”, ”jag håller på att bli tokig”, eller något liknande. förväntansångest
Man får ångest för ångesten, även kallat förväntansångest. Vanligt är även att agorafobi tillstöter som en komplikation. Den drabbade börjar successivt undvika situationer där panikattacker kan framkallas, eller vistas i situationer varifrån det kan vara svårt att fly eller snabbt få hjälp i händelse av en panikattack. Attackerna tenderar även att med tiden bli mindre ”spontana”
Ångestattacker – vad beror de på? Här presenteras några teorier. foto: canstock och mer situationsutlösta och inträffa i större utsträckning i agorafobiska situationer.” Första steget att behandla panikångest är att träffa läkare och berätta om sin situation. Därefter kan man sätta in antingen läkeme-
del och/eller remittera patienten till kognitiv beteendeterapi, som syftar till att ökad förståelse och att förändra sina tankar och beteenden så att tillståndet kan stabiliseras. OLOF WIGREN
Källa: www.angest.se
Fakta/ångestattacker ■ Inom psykiatrin använder man ett diagnossystem som kallas DSM IV för att skilja olika psykiatriska diagnoser från varandra. ■ Minst fyra av nedanstående symptom ska ha uppträtt tillsammans som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter. Dessutom ska attackerna ha förekommit minst fyra gånger under den senaste månaden, eller endast en gång men i gengäld orsa-
kat minst en månads oro för en ny attack: ✓ Ansträngd andhämtning eller andnöd ✓ Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet ✓ Hjärtklappning eller hastig puls ✓ Darrningar eller skakningar ✓ Svettningar ✓ Kvävningskänslor ✓ Illamående eller magbesvär
Var rädd om dina ögon! Vi kan erbjuda ögonhälso undersökning med bedömning av ögonläkare!
✓ Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen ✓ Stickningar/domningar i händer och fötter ✓ Värmevallningar eller frysningar ✓ Smärtor eller obehag i bröstet ✓ Rädsla att dö ✓ Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat
Jag hjälper er att andas rätt!
Stressad
Välkommen in! www.stromsundsoptik.se
EFFEKTIV ANDNING
Konsultation 350:-
14
ditt hälsoval 2/2013
?
Sömnstörningar
063-10 40 70
Dålig ork Andfådd Andningsinstruktör Ann Sandberg 063-10 40 70
Det hanDlar om Du och jag Hjärnkoll är en nationell kampanj som arbetar för en mer öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. När vi talar om psykisk sjukdom tänker de flesta av oss på någon långt ifrån oss själva. Till och med var tredje person säger att man inte kan tänka sig att jobba tillsammans med en person som har psykiska problem. Problemet med den bilden är att vi troligtvis redan gör det. I Sverige har tre av fyra erfarenhet av psykisk ohälsa – antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden kompakt.
Våga PraTa om PSykISk oHÄlSa. motorn i projektet (H)järnkoll Jämtland är våra 15 ambassadörer som är öppna med sina erfarenheter av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Forskningen visar att det är när personer berättar om sina egna erfarenheter som negativa attityder och föreställningar förbättras. Boka en ambassadör hos oss på Hjärnkoll Jämtland.
koNTakTa oSS: Projektledare (H)järnkoll Jämtland, Jan Persson, jan.persson@regionjamtland.se, 070-280 99 09 koordinator (H)järnkoll Jämtland Joakim Sandström, joakim.sandstrom@regionjamtland.se, 072-560 81 45 www.hjarnkolljamtland.se
Foto: Gunno Rask
världenS viktigaSte joBB – Studera vid vård och omSorgScollege jämtland
kontakt:
Lokalt VO-C Strömsund hjalmar.stromerskolan@stromsund.se kontaktperson: lena.w.johansson@zonline.se Lokalt VO-C JGY Palmcrantz info@jgy.se kontaktperson Palmcrantz: birgitta.lundmark@zonline.se
Jämtlands vux bracke@jgy.se kontaktperson jämtlands vux Bräcke: monica.sandstrom@zonline.se Regional samordnare VO-C Jämtland kontaktperson: jan.persson@regionjamtland.se tele: 070-280 99 09
ditt hälsoval 2/2013
15
Vi erbjuder god service och trygg vård utifrån vår långa erfarenhet och goda kunskap om länsinvånarnas behov. Åre 0647-166 00
MyrViKen 0643-44 55 20
Stugun 0695-100 01
lugnViK 063-14 22 75
Järpen 0647-165 50
funäSdalen 0684-160 60
StröMSund 0670-166 00
odenSala 063-14 22 00
Hallen 0643-44 55 00
SVeg 0680-165 00
BacKe 0624-51 20 60
KroKoM 0640-166 00
BräcKe 0693-166 10
Brunflo 063-14 20 17
torValla HälSoMottagning 063-14 22 50
föllinge 0645-71 51 30
Kälarne 0696-166 60
fröSön 063-14 23 00
SVenStaViK 0687-166 00
HaMMarStrand 0696-68 25 02
lit 0642-447 47
Z-gränd (centrala östersund) 063-14 21 60
Vi är till för dig! Välkommen att kontakta oss!
Mer information om landstingets primärvård finner du på www.jll.se
J.Wiklund & Co, JC.Rönnquist, H-k.AndeRsson/bildARkiVet.se
Här finns landstingets primärvård i Jämtlands län