Spikrakt uppåt för Komatsu Forest

Komatsus klassiska röda hytt har monterats på plats.

Komatsu Forest är en av världens största skogsmaskintillverkare. Företaget har både sitt huvudkontor och produktionen i Umeå. - Totalt jobbar 1 700 personer år Komatsu Forrest runt om i hela världen. Här i Umeå jobbar ungefär 550 personer, berättar Annelie Persson, kommunikationsansvarig på Komatsu Forest.

I sin stora fabrik på Tegelbruksvägen i Umeå byggs skördare och skotare i en effektiv produktionskedja. – Den här fabriken har aldrig producerat fler skogsmaskiner än i år. Det blir all time high, säger Anders Strömdahl, produktionschef på Komatsu Forest.

Eftersom man helägs av den japanska jätten Komatsu ger man inga exakta produktionssiffror.

Men det rör sig kring tusen skogsmaskiner per år, som lämnar fabriken i Umeå.

Komatsu Forest tänker dock inte nöja sig med det. För de har börjat markarbetena för sin nya jättestora och toppmoderna fabrik som ska stå klar 2021 i industriområdet Klockarbäcken i Umeå.

– Nu bygger vi för framtiden. För större volymer. Där vi kan växa. Det kommer att bli en enorm fördel att ha all verksamhet på ett och samma ställe, säger Anders.

För i takt med att verksamheten växt har Komatsu Forest blivit allt mer trångbodda. – Nu är vi utspridda och har verksamhet på fem olika ställen bara här i Umeå, säger Anders.

Räknar man ytorna på alla

26 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen Skogsmaskiner med åtta hjul har blivit otroligt populära och är nu dominerande av det som säljs.

ställen så nyttjar Komatsu Forest 26 000 kvadrat i Umeå i dag.

– Den nya fabriken blir på 40 000 kvadrat. Det ger oss helt nya möjligheter, säger Annelie.

Komatsu Forest jobbar stenhårt på att hela tiden utveckla sina skogsmaskiner. I dag jobbar mer än 120 personer med utveckling i Umeå.

– Skogsmaskinerna måste vara effektiva. De måste kunna kapa så snabbt som

möjligt. Produktivitet är A och O. Det ger pengar in för entreprenörerna, konstaterar Anders.

– Men samtidigt satsar vi stenhårt på arbetsmiljön för förarna genom olika dämpningsfunktioner i hytterna, fortsätter han.

Dessutom måste skördarna och skotarna vara driftsäkra. – De byggs i princip för att kunna gå dygnet runt, säger han.

Ofta kommer förslagen på

vad man kan förbättra från de som jobbar med maskinerna. – Vi lyssnar otroligt mycket på kunderna och jobbar ständigt med förarna, säger Anders.

Komatsu Forest erbjuder för närvarande fem modeller av skotare och sex olika skördare. – Försäljningsmässigt är det ungefär 60/40 till skotarnas fördel, säger Anders.

Modellerna kan också väljas med sex eller åtta hjul.

– Där är det utan tvivel modellerna med åtta hjul som blivit helt dominerande i Europa. De har blivit otroligt populära, säger Anders Strömdahl, produktionschef på Komatsu Forest.

Företaget har lyckats väldigt bra de senaste åren.

– Det går spikrakt uppåt. Det är därför vi också kan bygga för framtiden med den nya fabriken. Jag är jättestolt över att vi där satsar otroligt mycket på hållbarhet. Fabriken ska bli CO2 neutral. Man tänker både på miljön och arbetsmiljön, säger Annelie Persson, kommunikationsansvarig på Komatsu Forest.

ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR POLARIS SAMT 4P SLÄPVAGNAR

Annelie Persson, kommunikationsansvarig.

Anders Strömdahl, produktionschef.

0640-321 49

ETT AKTIVT SKOGSBRUK FÖR EN LEVANDE LANDSBYGD

Avverkning l Planläggning l Värdering Skogsvård l Skogsbilvägar

Fria Skog är din fristående skogspartner

För info kontakta: Jonas 0647-61 10 94 l Bertil 0640-68 30 91 Tobias 0647-61 10 95 l Erik 070-365 94 11

– Mjölkbönderna utsätts för väldigt mycket byråkrati från EU, stat och kommuner. Det är en överbyråkratisering och en tröghet i systemen som gör att många inte har motivationen att fortsätta, säger Mårten Hetta, forskare i mjölkproduktion och foder

vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Mårten Hetta forskare på SLU: ”Mjölkbönderna är utsatta för en överbyråkratisering”

Antalet mjölkbönder har minskat stadigt under 2000-talet. - De utsätts för väldigt mycket byråkrati från EU, stat och kommuner. Det är en överbyråkratisering och en tröghet i systemen som gör att många inte har motivationen att fortsätta, säger Mårten Hetta, forskare i mjölkproduktion och foder vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Enligt Mårten Hetta får trögheten i systemen orimliga konsekvenser.

– De drabbas av sena utbetalningar och sena besked. Jag pratade nyligen med en lantbrukare som fått vänta i tre år på sina pengar, säger Mårten och fortsätter:

– Man kan jämföra med om barnbidraget inte skulle betalas ut varje månad utan istället någon gång då och då - med varierande belopp.

Även om Mårten Hetta är forskare har han ovanligt bra insyn i verkligheten för mjölkbönderna.

– Vi driver nämligen Röbäcksdalen lantbruk inom institutionen. Där har vi samma byråkrati som andra mjölkbönder. Skillnaden är att vi har hjälp med administrationen av anställd personal, som ändå upplever att det är mycket jobb, säger Mårten. – Dessutom har jag goda vänner som är mjölkbönder och vet hur besvärligt de upplever att det är, fortsätter han. Därför håller Mårten Hetta

28 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen med om att mjölkbönderna drabbas av alldeles för mycket byråkrati.

– Vi har inte behov av en sådan byråkrati för de gårdar

”Risken är att vi ställer så hårda krav på lantbrukarna att de inte längre orkar fortsätta”

vi har kvar. Risken är att vi ställer så hårda krav på lantbrukarna att de inte längre orkar fortsätta. Då blir vi mer beroende av importerade varor där vi inte har möjlighet att påverka framställningen alls, säger Mårten Hetta, forskare på SLU i Umeå.

Och byråkratin påverkar inte bara lantbrukarna negativt.

– Det är tungt även för personalen på myndigheterna, de vill nog gärna göra andra saker för att gynna produktionen. Jag är övertygad om att det går att rationalisera det här på ett sätt som blir enklare både för lantbrukaren och för jordbruksverket. Det finns en hel del att göra för att minska byråkratin, säger han.

Risken är att fler mjölkbönder hinner ge upp innan det blir någon förändring.

– Trögheten i systemen gör att det blir väldigt otryggt . När bidrag blir sent utbetalda och man får vänta länge på tillsyn. Det hämmar verksamheten, tar bort arbetsglädjen

– Jag förstår att många mjölkbönder då har svårt att hitta motivationen för det hårda jobb de lägger ner, avslutar Mårten Hetta.

nordfarm.se

SUPERDEAL KJ210 41.700:- 34.900:-

perfect SLAGKLIPPARE KJ/KP

Välj styrsystem WPB-vision eller isolink 10%

förhöjning 650 liter, max 2 st 10%

SULKY DX30+ med vågcell KAMPANJ Ord. Pris 139.200:- 120.000:-

PALMSE TRAILER volymVAGN OBS! nu med 3-stegs lackering

bygg din maskin på nordfarm.se

OUTLET - hela listan på nordfarm.se Artikelnummer, produkt, årsmodell, övrigt (reservation för slutförsäljning) 19377, Sulky X40+ -17, 24-36m Econov (196.800:-) 129.900:- 20751, Palmse dumpervagn 3,5 ton, -17 34.900:- 19737, Agronic strängläggare WR 500 -17 (98.900:-) 59.900:- 21134, Fella frontslåtterkross Ramos 310FZKC -18 (213.500:-) 162.500:- 19792, Kättingröjare KR160 hydraulisk 84cm3 -17 65.900:-

mammut blockuttagare från 45.000:-

Alla kranar är tillverkade av Strenx TM

-kvalitetsstål från Sverige. 3 års garanti på ram, bom och utskjut.

KunGen av SkoGen

Östersund Odenskogsvägen 35 831 48 Östersund 063-363 93

Hudiksvall Rönningevägen 5 824 34 Hudiksvall 0650-161 00

Örnsköldsvik Gärdal 145 894 93 Överhörnäs 0660-710 45

Sundsvall Johannesdalsvägen 67 863 36 Sundsbruk 060-52 56 56

SIMPLY FINE MACHINES

DIN LOKALA JOHN DEERE-EXPERT I SÖDRA NORRLAND x-maskiner.se

Åsbergets Gårdsmejeri omsätter hela sju miljoner

Ann Klensmeden har byggt upp Åsbergets Gårdsmejeri, mellan Bräcke och Albacken i östra Jämtland, till ett ganska stort företag med 100 getter och en omsättning på sju miljoner kronor.

– Vi säljer allt vi producerar. Framförallt säljer vi våra ostar på marknader runt om i Sverige. Vi har 400 marknadsdagar per år, berättar Ann Klensmeden.

Men det började i liten skala. Ann startade redan 1983 med 19 getter.

– Tidigare kunde nästan varje kvinna ute i byarna göra sin egen ost. Men det lokala mathantverket var på väg att dö ut i landet. Mycket kunskap hade redan gått i graven. Men det levde kvar lite på några håll, bl.a i Jämtland, berättar Ann.

– Så det blev något av en omstart för mathantverket. Jag fick hjälp av länsstyrelsen och Hushållningssällskapet. Men många förvånades av att jag byggde ett mejeri, fortsätter hon.

Men det har gått bra. Verksamheten har växt i etapper. – Vi har byggt ut mejeriet fyra gånger sedan starten och dessutom ett antal hus på fastigheten, säger hon.

Och nu omsätter alltså

30 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen Åsbergets Gårdsmejeri imponerande sju miljoner kronor per år.

De förädlar 200 000 liter getmjölk och gör mellan 20 och 22 ton ost varje år.

Trots 100 getter räcker inte den egna mjölken till utan man köper getmjölk från Oviken och även komjölk från Skylnäs utanför Pilgrimstad.

Trivs i alla roller En av anledningarna till att det gått så bra är att Ann verkar trivas med alla delar i verksamheten.

Hon trivs bra med att vara i ladugården hos getterna. Hon trivs med att stå i mejeriet och göra ostar och inte minst med att vara ute på marknader och sälja sina ostar.

– Jag älskar försäljning. När man är ute på marknader tar tävlingsinstinkten över. Då är ståndets tre meter hela ens värld, menar Ann.

Hon har lyckats hålla bra lönsamhet i verksamheten.

– Jag tycker det är roligt när det går bra, säger Ann Klensmeden.

Hon har också två anställda som sköter ladugården på ungefär 80 procent vardera.

Dessutom kommer Wilbert Golverdingen in tre dagar i veckan och jobbar i mejeriet med att göra ost.

Vad är det då för ost som säljer allra mest?

– Det är getmesen, Men även blåmögelosten Rocka

3 Totalt 100 getter har Åsbergets Gårdsmejeri i sin ladugård.

fett och den dragonmarinerade getosten säljs det mycket av, svarar Ann

400 marknadsdagar Ungefär 20 procent av det som produceras går till restauranger, detaljister och grossister.

Men resten, 80 procent, säljs alltså på marknader. – Vi står på marknader i hela Sverige. Vi har 400 marknadsdagar per år. Vi är i alla landskap utom Blekinge och Dalsland, berättar Ann.

Varje sommar, under juli månad, öppnar Åsbergets Gårdsmejeri upp även gårdsbutiken och ett café för besökare. – Då brukar det vara mycket folk som kommer och besöker oss på gården, säger Ann.

Inte slappna av Åsbergets Gårdsmejeri har också ställt upp och tävlat i mathantverk-SM sedan det började.

– Det är ett bra sätt att skärpa till sig och se till att vi inte slappnar av. Vi får inte medaljer varje gång men ganska ofta, säger Ann Klensmeden.

Hon har byggt upp Åsbergets Gårdsmejeri, mellan Bräcke och Albacken i östra Jämtland, till ett väl fungerande och livskraftigt företag.

6 Wilbert Golverdinger kommer in tre dagar i veckan och jobbar i mejeriet med att göra ost.

Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå

Du kan sluta googla nu

Svaren finns i din skogsbruksplan. Det ska vara lätt att göra rätt och med en skogsbruksplan från SCA kan du vara säker på att du gör rätt åtgärd i rätt tid. Vill du veta mer? Kontakta en av våra virkesköpare redan i dag.

sca.com/skogsbruksplan