Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Jämtland
Nr 2 2018
Förlorade en miljon på torkan Kälarne har landets ledande stolpfabrik
Älgskador slår hårt i Västjämtland Extra breda hjul minskar markskadorna
Norra Sveriges största julgransodling
SCA först med bank-id lösning
Funderar du på att sälja din skogsfastighet? Erfarenhet och kunskap krävs för att göra en riktigt bra skogsaffär. Välkommen att kontakta Bengt Eklund och Erik Olofsson som har lång erfarenhet av såväl skogsförmedling som av vanliga bostäder. Vi har koll på lantbruk sedan 1937.
BENGT EKLUND Fastighetsmäklare och Skogsmästare 070-371 39 50 bengt.eklund@svenskfast.se
ERIK OLOFSSON Fastighetsmäklare 070-369 10 30 erik.olofsson@svenskfast.se
ÖSTERSUND | PRÄSTGATAN 25 | TEL 063 12 40 70 | SVENSKFAST.SE/OSTERSUND
STÖRST I SVERIGE PÅ SPECIALSORTIMENT
Specialsortiment Efterfrågan är stor! Vår industri i Kälarne, Octowood, förädlar ditt virke lokalt! Vi har stort behov av kraftledningsstolpar och stamblock. Din massaved förädlar vi till Octostolpar. Välkommen att kontakta oss!
Andreas Zetterström 0696-68 11 52
Stefan Maina 0696-68 11 49
andreas.zetterstrom@rundvirkeskog.se
stefan.maina@rundvirkeskog.se
Daniel Modin 0696-68 11 51 daniel.modin@rundvirkeskog.se
plyfa.se
SKOGSÄGARE!
Lönsammare granavverkning! Se då till att sortera ut svarvtimmer av just den höga kvalitet som finns i de välskötta skogarna i ert område. – Kontakta din virkesinköpare för mer information.
! ig s a n lö t t a r e m m o k t - De
Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som svarvar grov gran och försörjer stora delar av Europas parkettindustri med högkvalitativ granfaner.
Skog och lantbruk Jämtland - 3
Innehåll Kälarne har landets ledande stolpfabrik ..6 Extra breda hjul minskar markskadorna ..8 Norra Sveriges största julgransodling ..10 Forskare på SLU om julgranar ..12 Här bildmäts virkeslaster i Norrland ..14 Älgskador slår hårt i Västjämtland ..16 Anders Enkvist blev mångmiljonär på skog ..18 Fastighetsmäklaren om ökade priser ..19 SCA först i med bank-id lösning..20
..22 Jämtland har störst andel ekologisk ..25 Förlorade en miljon på torkan ..26 5 855 hektar skog brann upp ..28 Drabbade marker kan bli naturreservat ..29 Allt fler försäkrar sin skog ..30 Köttbönder går samman ..32 Mekaniskt skydd mot snytbaggen ..34 VM-bolagen satsar på maten ..35 Haxäng mjölkgård satsar ekologiskt
En sommar med stora prövningar Så är det dags för höstens nummer av Skog & Lantbruk i Jämtland. Efter en sommar med svår torka och på flera håll stora skogsbränder. Det har verkligen varit ett extremt år, som i många fall ställt de som sysslar med lantbruk inför stora prövningar. Även skogsbruket har drabbats. För de enskilda markägare som drabbats av skogsbränder är det väl närmast en katastrof. Men även många planerade skogsjobb fick ställas in i somras då inte maskinerna kunde köra på grund av brandrisken. Året började också lite extremt genom den snörika vintern. Där snömängderna var ovanligt stora och dessutom låg kvar länge på våren. Det gjorde att älgarna inte kunde hitta föda på marken utan åt istället toppar på ungskogen i en större utsträckning än vanligt. Det gör att älgskadorna har ökat kraftigt runt om i Jämtland.
Sedan kom då torkan. Vissa platser fick knappt något regn under tre månader, maj till och med juli. Det växte nästan ingenting och den första skörden blev närmast katastrofal för många. Med ungefär halva skördar mot normalt . Det innebar också att många djurägare insåg att de skulle få brist på foder fram mot vintern och började anmäla djur till slakt för att minska bestånden. Andra skörden i höst blev däremot för de flesta ganska bra och förbättrade foderläget något. Men helt klart är att torkan prövat Jämtlands lantbrukare rejält.
Det regn som föll under de torraste månaderna var oftast lokala skurar, som har gjort att det är väldigt lokalt olika hur man drabbats. Vi har bland annat träffat Örjan Nilsson, utanför Tandsbyn. Han uppskattar att torkan kostat honom en miljon kronor i ökade utgifter och minskade intäkter. Jämtland ligger i topp i landet med andelen ekologiskt odlad jordbruksmark. Inget annat län kan mäta sig med den andel som Jämtland uppvisar, där 37 procent av jordbruksmarken odlas ekologiskt eller håller på att ställa om till ekologisk produktion. Vi har träffat Simon och Magdalena Sundell, som sedan årsskiftet driver Haxäng mjölkgård. Gården var redan väl fungerande för att leverera ekologisk krav-mjölk när de båda tog över. Men de har fortsatt på
samma ekologiska spår och är väldigt nöjda med det. Stolpfabriken i lilla Kälarne är lite av en framgångssaga. Det är nu ett lönsamt och stabilt företag, som betyder otroligt mycket för bygden. Dessutom är de landets ledande tillverkare av stolpar. Helst gör de förstås sin åttasidiga stolpe, som gett namnet till företaget, Octowood. De exporterar mer än hälften av de stolpar som produceras. Men trots framgångarna är Octowood fortfarande inte så kända. Men vi har varit där och hälsat på, så du kan läsa ett stort reportage om stolpfabriken i detta nummer av Skog & Lantbruk i Jämtland. Stefan Sahlberg
Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay, Pexels
4 - Skog och lantbruk Jämtland
Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.
UPPLEV NYHETER FRÅN MITSUBISHI HOS BILBÖRSEN!
NYA MITSUBISHI L200 ONYX PRIS 284 900 KR Med ett robust yttre i kombination med en rymlig och bekväm kupé, är nya L200 ONYX både lastbil och personbil – allt i ett. Allt inklätt med snygga svarta detaljer i skärmbreddare, fälgar, grill, backspeglar, handtag och robusta insteg.
NYA MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID 2019 PRIS FR 399 900 KR Idag har vi sålt över 100 000 Mitsubishi Outlander Plug-in Hybrid, bara i Europa. Nu lanserar vi nästa generations laddhybrid-SUV som vi har uppgraderat på över 100 punkter.
L200: bränsleförbrukning blandad körning från 6,6–7,2 l/100 km, CO2 173–189 g/km. Outlander PHEV: bränsleförbrukning blandad körning 1,7 l/100 km, CO2 41 g/km. Bilarna på bilderna är extrautrustade.
063-12 98 10 | bilborsen.nu
063-12 98 10 • www.bilborsen.nu Chaufförvägen 27 i Östersund
MitsubishiÖstersund Östersund Mitsubishi
Chaufförsvägen 27 Östersund • info@bilborsen.nu
KONTAKTA OSS FÖR DIN BÄSTA PICK-UP AFFÄR!
info@bilborsen.nu
Låna till en skogsfastighet eller placera skogens intäkter? Som jord- och skogsägarnas egen bank vet vi hur viktig skogen är för landsbygdens framtid och tillväxt. Vi finns till för, och har bra erbjudanden till dig som äger en jord- eller skogsbruksfastighet. Välkommen att kontakta oss på Östersundskontoret eller besök landshypotek.se/skog så hjälper vi dig att få ut mer av din skog. Anders Nilsson Kundansvarig, 063-14 12 72 anders.nilsson@landshypotek.se
Ingemar Nord Kundansvarig, 063-14 12 71 ingemar.nord@landshypotek.se
För ett rikare liv på landet
Skog och lantbruk Jämtland - 5
Inne i den här anläggningen görs kreosotimpregnering av de stolpar som måste bli allrat åligast. Det sker automatiskt.
– Nu är vi ett lönsamt och stabilt företag, säger Leif Berglund, VD för Octowood i Kälarne.
Stockarna kan övervakas på dataskärmar när de ofta görs åttasidiga i Octowoods speciella maskin. Det behövs speciella maskiner för att kunna föra in de längsta furustockarna för att svarvas av. De kan vara ända upp till 23 meter långa
6 - Skog och lantbruk Jämtland
De långa timmerstockarna av furu rullar in i stolpfabriken i Kälarne.
Kälarne har landets ledande stolpfabrik 1997 startades stolpfabriken Octowood i lilla Kälarne. Nu är man landets ledande stolptillverkare både när det gäller stängselstolpar och stora ledningsstolpar. – Det har varit en tillväxtresa under 20 år. Men nu är vi ett lönsamt och stabilt företag, säger Octowoods VD, Leif Berglund. Octowood gör smått fantastiska fyra miljoner stängselstolpar varje år plus 110 000 stora ledningsstolpar. – Vi exporterar mer än 70 procent av vad vi tillverkar, berättar Leif Berglund och fortsätter: – Jag brukar säga att Sverige är vår viktigaste marknad men det är exporten som föder oss. Affärerna görs ofta upp i pund eller euro. Octowood har ett otroligt brett utbud. Kunderna har mer än 110 olika stolpar att välja bland. – Vi gör stolpar från 1,30 upp till 23 meter långa, konstaterar Leif Berglund. Men trots den imponerande produktionen så siktar Octowood ytterligare uppåt.
– Jag ser verkligen fram mot nästa år. Då ska vi försöka att växa ytterligare, säger Leif Berglund, VD på Octowood i Kälarne. Och storsäljaren är förstås den åttasidiga stolpen, som även gett namn åt företaget. – Visst gör vi både runda och fyrkantiga stängselstolpar. Men det är den åttasidiga stolpen, octostolpen, som är vårt adelsmärke. Den gör vi allra bäst, säger Leif Berglund. Företaget Octowood har stor betydelse för orten Kälarne. – Vi har ungefär 50 anställda, men räknar man med alla kring jobb som vi skapar, t.ex åkare och servicefolk, så är det nog 90-95 personer i bygden som har jobb tack vare oss, säger Leif.
– Det är roligt att vara med och skapa jobb i en sådan här inlandskommun, fortsätter han. För Kälarne är verkligen mitt ute i glesbygden. Med ungefär tio mil vardera till Östersund och Sollefteå. Och med 12 mil till Sundsvall. _ När man jobbar i glesbygd så verkar man i en egen verklighet. Där man måste lösa saker själva. Att det finns skola, hälsocentral, hotell och någonstans att äta tar de flesta företag som ligger centralt placerade för självklart. Men så är det inte alltid här, säger Leif Berglund. Alla stolpar görs av furu, eftersom det går att impregnera. – Man ska använda impregnerat trä där det verkligen behövs. Det ska vara rätt trä på rätt plats. Det är alltid en avvägning av hur mycket skydd man ska behandla stolparna med, säger företagets VD Leif Berglund. Alla stolpar är rötskyddade för 20 års problemfri använd-
ning. Alla produkter med markkontakt impregneras enligt gällande NTR-system klass A. För de långa ledstolparna krävs ytterligare behandling. – Eftersom t.ex en kraftledningsstolpe måste hålla ännu längre. Det är inte ovanligt att en sådan håller 60-90 år, säger Leif. Stängselstolparna torkas i två stora torkar. Där de ligger i 72 timmar i 120 grader. För de långa stolparna är torkningen innan svarvning och bearbetning ännu mer komplicerad. – De måste ligga ute i minst ett år innan vi kan behandla dem, säger Leif Berglund. Det gör att hela området är fyllt med stora högar med långa stolpar som ligger och väntar på att kunna behandlas. Octowood som omsätter 180 miljoner kronor om året ingår i koncernen Rundvirke industrier.
Skog och lantbruk Jämtland - 7
Med den specialanpassade skotaren kan man arbeta med att lyfta fram timmer utan att skada markerna..
Norrskog i framgångsrikt projekt
Med extra breda hjul minskar markskadorna Sedan ett drygt år tillbaka bedriver Norrskog ett framgångsrikt projekt tillsammans med företagaren Jonas Amrén. De har utrustat en skotare med extra breda hjul och kedjor. – Det gör att vi kan utföra arbete på blöta marker utan att orsaka några markskador. Det kunde vi inte göra tidigare, säger Ulf Göransson, utvecklingsansvarig på Norrskog. Norrskog jobbar hela tiden för att bli bättre på många områden. Här handlar det om bärighet. Att ta sig fram sommartid i kanske blöta marker utan att orsaka skador. – Mitt mål är att vi inte ska orsaka några markskador. Och med den här satsningen har vi lyckats väldigt bra. Faktiskt bättre än vad vi räknat med, säger Ulf Göransson. Nu sätter Norrskog in den här anpassade skogsmaskinen, med de extra breda hju8 - Skog och lantbruk Jämtland
len, när det ska utföras arbete i känsliga marker. – Ofta i Storsjöbygden där det är mycket blöta marker, säger Ulf Göransson. Målet är att utöka med liknande specialanpassade skogsmaskiner även i andra delar av Norrskogs område. – Från i höst har vi ett liknande team i Sundsvallsområdet också. vis kan vi utöka ytterligare framöver, säger Ulf Göransson på Norrskog. Jonas Amrén från Ham-
marstrand driver företaget J Amréns skogsmaskiner och har totalt fem enheter av skördare/skotare. – Man vill göra så lite klimatpåverkan som möjligt. Och med de här extra breda däcken orsakar man inga markskador. Maskinen flyter fram mer som en bandvagn, säger Jonas. För hans del finns ytterligare en stor fördel. – Jag kan få en jämnare arbetsbelastning eftersom jag med den här maskinen kan utföra arbeten sommartid i blöta marker som jag inte kunde tidigare, säger Jonas Amrén. Till den här anpassade skotaren har Jonas beställt extra breda hjul. – De är sedan påbyggda med , 107 cm, extra breda
kedjor, vilket gör att den inte orsakar några markskador, säger han. Den specialanpassade skotaren kombineras med en skördare med åtta hjul i arbetet på känsliga marker. Efterfrågan på de här, för marken, mer skonsamma maskinerna kommer förmodligen att öka– När det är tjäle i marken har vi inte samma problem med bärigheten. Då kan skogsmaskiner i regel jobba utan att orsaka skador, säger Ulf Göransson och fortsätter: – Men den tid då vi har tjäle i marken riskerar att bli allt kortare i takt med att vintrarna kan komma att bli varmare genom klimatförändringen. Det ökar tiden då sådana här anpassade skogsmaskiner behövs.
LH1809
rodinstra.se rodinstra.se rodinstra.se
Nyhet!
Allt för skogen
Valtra A74
Kontakta din maskinsäljare så får du ett bra erbjudande som passar just dig!
Kampanjerbjudande! Prata med din säljare
Busk och sly röjer du snabbt och effektivt med Ilsbo hydrauliska och mekaniska kedjeröjare.
SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65 ÖRNSKÖLDSVIK John Rödström 010-556 25 57 www.lantmannenmaskin.se
Moheda
Svensktillverkad skogsvagn för tuffa tag i skogen
Ilsbo kedjeröjare
Sveriges mest köpta kedjeröjare
Skog och lantbruk Jämtland - 9
– Jag har verkligen trivts med att odla julgranar, säger Per-Olov Westberg, som har norra Sveriges största julgransodling.
Norra Sveriges största julgransodling I 30 år har Per-Olov Westberg i Sörbacksjö utanför Örnsköldsvik vigt sitt liv till att odla julgranar. Med sin 8 hektar stora julgransodling är Per-Olov störst i norra Sverige. Det har varit väldigt trevligt. Jag har trivts hur bra som helst, säger Per-Olov och tillägger: – Det fungerar jättebra med julgransodling här i Norrland. Ändå håller den nu 67-årige Per-Olov på att trappa ner så smått. – Det är mycket arbete. Hela somrarna går åt till att sköta julgransodlingen, konstaterar han. Därför har han sedan tre år tillbaka bara försäljning hemma på gården i Sörbacksjö. – Nu tar jag väl ut ungefär 1 500 julgranar per år mot 2 500 julgranar per år tidigare, berättar Per-Olov. – Mellan 1997 och 2007 åkte jag också till Umeå och sålde mina julgranar. Det var roligt, fortsätter han. 10 - Skog och lantbruk Jämtland
Folk i Örnsköldsvikstrakten har inga problem med att hitta ut till gården i Sörbacksjö så de 1 500 granarna han numer tar ut blir han av med.
Miljövänliga granar Per-Olov Westberg odlar sina julgranar på ett miljövänligt sätt. – Jag sprutar ingenting, säger Per-Olov. Till skillnad mot t.ex de stora julgransodlingarna i Danmark, där man både gödslar, besprutar och t.om tillför stråförkortningsmedel för att få snygga julgranar. Han är lite förvånad över att inte fler har startat julgransodlingar i Norrland. – Det är många som varit hit på studiebesök och tittat
men sedan har det inte blivit så mycket av det, säger han. En anledning kan vara att det gäller att vara tålmodig som julgransodlare. – Jag satte mina första plantor 1988 men tog ut mina första granar för försäljning 1994, minns Per-Olov Westberg. Numer avverkar han julgranarna när de blivit mellan sju och nio år. – De flesta avverkas när de är åtta år. Men det varierar lite beroende på hur de växt, säger Per-Olov. Han har delat in sin julgransodling i olika områden. Varje år sätter han plantor på en bit som då ska bli färdiga julgranar om ungefär åtta år. Huvuddelen av julgransodlingen består av klassisk gammal rödgran. – Men jag har även lite tallar och en del ädelgran eftersom en del vill ha sådana istället, berättar Per-Olov.
Han låter även en del granar växa lite längre och bli större. – Det är framförallt kommunen och bostadsrättsföreningar som ofta är ute efter lite större granar, säger han.
Inget intresse för spannmål Att det blev julgransodling har sin särskilda historia. – Jag hade nyss köpt gården och då ingick åtta hektar åkermark. Men jag var inte intresserad av att odla någon form av spannmål. Då kom idéen att plantera julgranar på marken istället, berättar Per-Olov. Det har fungerat bra i kombination med hans arbete med att köpa och sälja lastpallar. – Det här har passat mig. Jag har verkligen trivts, säger Per-Olov. – Att stå ute och sälja våra granar i december har jag
Julgranar står i långa rader hemma hos Per-Olov Westberg i Sörbacksjö.
bara tyckt varit roligt, fortsätter han. Men den sistnämnda biten har 67-åringen nu alltså dragit ner på. Förr stod han alltid vid Granngården/ Lantmännen i Örnsköldsvik och sålde sina granar. Och i tio års tid fanns han även i Umeå. – Nu säljer vi bara här på gården. Men det fungerar bra också, säger Per-Olov. Även om många av granarna som skulle säljas i fjol drabbades av granrost. –Jag fick nog slå ner ett tusen granar och bara flisa upp. Men i år verkar julgranarna inte att ha drabbats alls. Så det är glädjande, säger Per-Olov Westberg. Han avverkar alltid den tredje helgen i november. – Det fungerar jättebra här i Norrland. Då håller de sig fina den tid som behövs, säger Per-Olov. Och intresset för hans produkt är stort. – Julgranar är lika populära i dag. I stort sett varje hem vill ha en gran, säger Per-Olov Westberg.
De riktigt stora julgranarna, som vuxit länge efterfrågas framförallt av kommuner och bostadsrättsföreningar.
Skog och lantbruk Jämtland - 11
Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet:
”Konstigt att Sverige inte är självförsörjande på julgranar” – Det är konstigt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. – Odlingen av julgranar i Sverige kan utvecklas mycket mer, fastslår Martin Pettersson. I dagsläget importeras ungefär en halv miljon julgranar, främst från Danmark, av de ungefär tre miljoner julgranar som svenskarna har i sina hem. I Danmark, som till ytan är ganska litet, produceras ungefär 17 miljoner julgranar varje år. – Men de exporterar 90 procent av sina julgranar. Till Norge, Sverige och inte minst till Tyskland, säger Martin Pettersson vid SLU. Men i Sverige är alltså julgransodlingen mycket blygsam. 12 - Skog och lantbruk Jämtland
– För att bättre utnyttja den svenska julgransproduktionen behöver markägare bli medvetna om dagens stora möjligheter. Nu diskuteras julgranar endast några få veckor före jul, vilket visar det ganska låga engagemanget, säger Martin Pettersson och fortsätter: – För att få till en förändring måste markägare, politiker och andra potentiella intressenter få kännedom om möjligheterna. Ett problem är att det finns väldigt lite information om julgransodling.
– Något som förundrar mig är att det inte ens finns underlag och statistik om antalet julgranar som produceras och säljs, antalet odlare, brukad areal eller andelen gran och ädelgran, säger Martin Pettersson på SLU. – Varken jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta, fortsätter han. Martin Pettersson ser stora utvecklingsmöjligheter av olika skäl: l Den svenska julgransproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna. lDet finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark. l Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter
bör resultera i att man väljer bort importerade plastgranar från Kina som är dåliga för miljön. l Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran. Det finns alltså många skäl till att julgransproduktionen borde kunna öka i Sverige. – Idealet vore väl att det fanns julgransodlingar i närheten av alla större städer. Så att de inte behövde transporteras så långt när de ska säljas, säger Martin Pettersson på SLU, som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion.
Tillsammans skapar vi ett högre värde på din skog!
BIOENERGI
VI KÖPERbrandskadad träddelar, grot och stamved. Vi köper skog, helstam VI FLISAR eller kvistat. ditt material VI LEVERERAR flis av hög kvalitet. Vi köper bränsleved, träddelar och grot. VI RÖJER skogsbilvägar, åkerkanter Vi flisar material.grot och stamved. VI KÖPERditt träddelar, VI SLUTAVVERKAR Contorta avdelningar Vi röjer och byar. VI FLISARvägar ditt material VI LEVERERAR fliscontorta av hög avdelningar. kvalitet. Vi slutaVVerkar VI RÖJER skogsbilvägar, åkerkanter KONTAKTA Vi leVererar flis av hög kvalitet. Oskar Kallström VI SLUTAVVERKAR Contorta avdelningar
BIOENERGI Intresserad?
Kvarnmon
073-0510556 oskar@kvarnmon.net www.kvarnmon.net KONTAKTA Oskar Kallström 073-0510556 oskar@kvarnmon.net www.kvarnmon.net
AB
AB
FLIS Kvarnmon FLIS
Intresserad?
Teckna Norrskogs nya hållbarhetsavtal Träkronan så kan vi tillsammans optimera din skog och avkastning för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Ju mer du använder oss desto högre värde och avkastning. Du får högre timmerpremie från första kubiken, bättre rabatter och högre service. NEW HOLLAND T5
Kontakta din skogsrådgivare idag så berättar vi allt du behöver veta för att höja värdet på skogen.
Kampanjpris!
p.s. Träffa oss, ät en värmande höstmåltid och lyssna till spännande föreläsare (kostnadsfritt förstås) mellan 18 och 21 på följande orter: Torsdag 11/10 Östersund, Jaktstugan. Föreläsare Stina Gunnarsson, Just wood Tisdag 16/10 Alsen, Wången. Föreläsare Hans Åsling,Trångsviken Chark Torsdag 18/10 Mörsil, Kretsloppshuset. Föreläsare Christl Kampa Ohlsson Torsdag 18/10 Fanbyn Gimån, Fanbyns bygdegård. Föreläsare Leif Milling, fotograf och författare Torsdag 25/10 Svenstavik, Höglundagården. Föreläsare Olle Göransson, Jämtgärdsgård Måndag 29/10 Ragunda, Hembygdsgården Pålgård. Obs! vi lottar ut biljetter till Dunderklumpen 2019! Föreläsare Kalle Seldahl, Regissör
FARMA CT 6,3 - 9 FARMA skogsvagn T9 är sedan några år tillbaka den vagnsmodell vi säljer mest av. En mycket stark och uppskattad vagn med en ramstyrning som är vida omtalad då den levererar vad den lovar.
NIAB 5-15 C
Anmäl dig till hanna.backstrom@norrskog.se, 010-150 27 33 OBS: Begränsat antal deltagare så vänta inte med din anmälan.
Traktorprocessorn NIAB 5 – 15 C är en komplett lösning för dig som skogsbrukare. Du höjer din kapacitet och ökar skogsproduktionen tack vare minskade stickvägsförluster och rätt trädval. grandnorth.se
trakronan.norrskog.se
New Holland T5-traktorn ger de bästa egenskaperna i ett kompakt paket, oavsett om det handlar om arbete med frontlastare, arbete med front- eller trepunktsmonterade redskap eller körning på väg.
Slandrom 205, 83293 Frösön | www.rolandislandrom.nu Skog och lantbruk Jämtland - 13
Här i en lokal i gamla Folkets Hus i Östersund sitter VMF Nords bildmätningscentral. De mäter upp virkeslaster på 28 mätplatser runt om i hela norra Sverige.
Här bildmäts virkeslaster från 28 platser i Norrland I en lokal i gamla Folkets Hus i Östersund sitter VMF Nords bildmätningscental för hela norra Sverige. Där mäter man in virke och travar från inte mindre än 28 mätplatser i Norrland med hjälp av kameror och olika analysverktyg. – Den här verksamheten har vuxit snabbt på bara några år, säger Leif Haglund, ansvarig för VMF:s Östersundsdistrikt. Leif har själv varit med på nästan hela resan. Han anställdes som ansvarig 2006. året efter det allra första testet hade gjort med några videokameror. Försöken fortsatte de närmaste åren, ofta i samarbete med SCA. 2009 satte man upp nio kameror på Krokoms virkesmätningsstation. De försöken 14 - Skog och lantbruk Jämtland
visade på allvar att det fungerade att mäta in virket på distans med bildmätning. – Vi var först i Sverige med bildmätning för att mäta upp virket på bilarna, säger Leif Haglund och fortsätter: – Hade det inte varit för VMF Nords satsning på bildmätning tror jag inte vi haft bildmätning i Sverige i dag. Men satsningen har alltså
varit mycket framgångsrik och vuxit närmast blixtsnabbt de senaste åren. – Hösten 2013 flyttade bildmätningscentralen in på Campus i Östersund. Då hade vi tre mätstationer där vi skötte virkesmätningen, berättar Leif Haglund. – När vi hade vuxit ur de lokalerna 2016 och flyttade hit till gamla Folkets Hus hade vi ökat till 13 mätplatser, fortsätter han. Och nu, bara två år senare, mäter bildmätningscentralen upp virkeslaster på inte mindre är 28 mätplatser runt om i hela norra Sverige. – Det har verkligen varit en fantastisk resa. Och det är
förmodligen bara början. Det kommer säkert att bli fler virkesmätningsplatser som ansluter sig till bildmätningen, säger Leif Haglund, ansvarig för bildmätningscentralen. Vad är då den stora fördelen med bildmätning? – Det blir mycket effektivare. Dels behöver VMF Nord inte ha virkesmätare på plats, dels slipper man alla väntetider då det inte är någon timmerbil inne för mätning, säger Leif Haglund. Han drar ett exempel på hur mycket det kan skilja. – Ta Krokoms virkesmätningsstation, som var ganska stor. Där kunde en duktig virkesmätare kanske komma
Stina Larsson kan se lastbilens timmerlass från lite olika vinklar. Det gör att hon kan med stor säkerhet göra en korrekt virkesmätning av lasset.
upp i 250 000 - 300 000 kubik på ett år, säger Leif. – Men våra virkesmätare hinner med det dubbla. Mellan 500 000 och 600 000 kubik per år. Skillnaden är att man slipper väntetiderna. Hos bildmätningscentralen lägger sig bilderna, efter att chauffören i timmerbilen godkänt dem, i en kö. Så när en bil är mätt klickar man bara fram nästa. Ändå är inte det höga tempot det allra viktigaste. – Nej det är naturligtvis att bildmätningarna blir så korrekta som möjligt. Precisionen i mätningen är det väsentliga, säger Leif Haglund. På bildmätningscentralen
jobbar 12 personer, i treskift, måndag till fredag. – Vi har väldigt bra personal, berömmer Leif. För att säkerhetsställa ett bra resultat jobbar varje person på bildmätningscentralen mot tre till fem mätplatser. Så att de blir verkligt duktiga på att mäta virkestransporterna på dessa ställen. – Dessutom försöker vi i möjligaste mån att kombinera jobbet i bildmätningscentralen med att arbeta ute på närliggande vanliga virkesmätningsplatser ibland. – Det är alltid nyttigt att se virke i verkligheten, säger Leif Haglund.
– Vi var först i landet med att bygga upp bildmätning av virkeslaster, säger Leif Haglund, ansvarig för Östersundsdistriktet i VMF Nord. Skog och lantbruk Jämtland - 15
Älgen orsakar stora skador Jämtland. Allra värst är läget i Västjämtland.
– Vår senaste inventering visar att den unga skogen fått kraftiga skador orsakade av älg, säger Jörgen Sundin på Skogsstyrelsen.
Älgskador slår hårt i Västjämtland Skogsstyrelsens senaste inventering av skogsskador orsakade av älg på den unga tallskogen talar sitt tydliga språk. – Det är väldigt kraftiga skador och allra värst är det i Västjämtland, säger Jörgen Sundin, på Skogsstyrelsen. – Där är det bara två av tio tallar som är oskadda och utan skador av älg , fortsätter han. Just i Västjämtland får det dessutom kraftiga konsekvenser. – Det blir en ond cirkel. Markägarna törs i många fall inte längre plantera tall som man borde utifrån de skogliga förutsättningarna. Det gör att trycket ökar ännu mer på de tallplanteringar som ändå finns, säger Jörgen Sundin. Även övriga Jämtland är hårt drabbade av skogsskador orsakade av älg. – Det är lite lindrigare i de södra delarna av länet. Men i övrigt ökar skadorna, säger Jörgen. 16 - Skog och lantbruk Jämtland
I grunden finns nog bara en lösning på problemen. – Vi måste minska älgstammen lite. Inget drastiskt. Vi får inte ta i för mycket. Men älgstammen bör sänkas till en nivå som är mer i balans, säger Jörgen Sundin på Skogsstyrelsen och fortsätter: – Vi borde kunna hantera älgens påverkan på skogen bättre genom avskjutning. Med en större förståelse både från jägare och markägare att älgstammen måste minska något. Just den senaste vintern har älgarnas skador på den
unga tallskogen varit särskilt kraftiga. – Snön kom ju redan i slutet av december och ett rejält snötäcke låg ända in i april. Då finns det inte mycket mat för älgarna. Under ett vanligt år brukar de kunna komma åt föda på marken, som blåbärsris, under längre tid, konstaterar Jörgen. Att läget varit extremt visar även det faktum att det i Västjämtland även finns skador på gran. – Det är extremt ovanligt. Men i Västjämtland var det fyra procent av grantopparna på den unga skogen som var skadade. Det brukar alltid ligga under en procent annars, berättar Jörgen Sundin. För den biologiska mångfalden i Jämtland får skogsskadorna orsakade av älg konsekvenser. – Det är svårt för rönn och
asp att kunna komma upp i några trädliknande storlekar. De är populära som föda och förstörs innan de hunnit bli riktiga träd, säger Jörgen Sundin. Risken är alltså att skogsägare i större utsträckning, än vad som är motiverat ur skogliga perspektiv, väljer att plantera gran än tall och andra trädslag. – Helt klart är att det är älgen som orsakar de största skadorna på skogen i Jämtland. – Visst har vi problem med sork vissa år. Rådjur och kronhjort orsakar en del skador liksom snytbaggen. Men det är ändå älgen som orsakar de stora problemen, avslutar Jörgen Sundin på Skogsstyrelsen.
Gillar du den här tidningen?
VÅRA TJÄNSTER Avverkningsuppdrag Naturvärdesinventering Planering och taxering
Vi kan hjälpa dig med dina trycksaker.
Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer
Utbildningar och metodinstruktioner Skogsbruksplanläggning Rågångsarbeten Naturvårdsbränning Kontakta oss så hjälper vi er
ORANGUTANG SKOGS & NATURVÅRD AB 070-583 93 99 Byvägen 34, Frösön magnus.orangutang@telia.com orangutang.nu
ANLITA EN SPECIALIST MED RÄTT KUNSKAP LRF Konsult är Sveriges största förmedlare av skogs- och jordbruksfastigheter. Vi är specialister med kunskap från detalj till helhet. Behöver du hjälp med värdering, överlåtelse, tillköp eller försäljning? Vi har kunskapen för att ge dig bästa möjliga affär. Kontakta oss på ostersund@lrfkonsult.se eller 063-15 71 00 Läs mer på lrfkonsult.se/ostersund Skog och lantbruk Jämtland - 17
– Köp gärna skogsfastigheter i så tidig ålder som möjligt. Då får du hjälp av inflationen också, säger Anders Enkvist, som själv köpte sitt föräldrahem på 70-talet.
”Vänta inte på att skogen hos grannen blir till salu” Skog kan vara lönsamt att investera i. Anders Enkvist i Forsbacka utanför Skellefteå har blivit mångmiljonär på sina skogsaffärer. – Tyvärr går många skogsägare och väntar på att grannens skog ska bjudas ut till försäljning. Har de otur så kommer det inte att hända under deras livstid, säger Anders Enkvist. Han tycker alltså att många som skulle vilja utöka sitt skogsinnehav tänker för snävt. – Själv har jag istället försökt plocka godbitarna ur tre län, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, säger Anders Enkvist och fortsätter: – Då blir urvalet så stort att något måste passa. Anders Enkvist tog över föräldrahemmet, Krångsvarvet, i Forsbacka utanför Skellefteå på 70-talet. Då ingick 227 hektar skogsmark. 18 - Skog och lantbruk Jämtland
– 2015 hade jag 22 fastigheter och totalt över 5 000 hektar skog, berättar Anders. Han har alltså utökat sitt skogsinnehav kraftigt genom åren. – Ett råd jag skulle vilja ge till yngre som är intresserad av att äga skog är att köpa i så tidig ålder som möjligt. Då får man hjälp av inflationen också, säger Anders och tar sin egen första affär som exempel. – När jag köpte familjegården på 70-talet betalade jag
200 000 kronor. Nu är det värt fem-sex miljoner kronor. Men det går inte att köpa skog bara för att köpa. – Varje enskild affär man gör måste man kunna räkna hem. Varje affär ska bära sig själv, säger Anders Enkvist. Han har alltså valt sina skogsaffärer med omsorg. De 25-30 sista åren har han kunna leva helt på skogen. – Det har varit en trevlig resa. Jag har tyckt om att både sälja och att köpa skog, säger Anders. – Jag tycker att det är så roligt så att jag inte ens på helgerna kan hålla mig från att gå ut på nätet och titta om några nya skogsfastigheter kommit ut, skrattar han Och då är det hela tiden skogsfastigheter i de tre länen Västerbotten, Västernorrland
och Jämtland han tittar på. 2015 hade Anders Enkvist över 5 000 hektar skog. Men med ålderns rätt har den nu 71-årige Anders försökt att minska sitt skogsinnehav de senaste åren. – Nu är jag nog nere kring 3 000 hektar och jag ska dessutom sälja av 1 000 hektar åt mina barn, berättar han. Men även om han har ambitionen att minska sitt skogsinnehav ytterligare fortsätter Anders att göra skogsaffärer. – Någon eller några skogsfastigheter till ska jag köpa. Men även fortsätta att sälja av, säger Anders Enkvist. Han har blivit mångmiljonär på sina skogsaffärer. Inte illa för en kille som började hugga skog hemma på gården efter att universitetsstudierna misslyckats.
– Det känns som om priserna på skogsfastigheter ökat rejält i år, säger Sofia Palmkvist, fastighetsmäklare på LRF Konsult i Jämtland.
Fastighetsmäklaren på LRF Konsult i Jämtland:
”Det känns som om priserna ökat rejält i år” Priserna för skogsfastigheter i Jämtland är på väg upp. Det är i alla fall känslan som Sofia Palmkvist, fastighetsmäklare på LRF Konsult har. – Det har varit en djädra skjuts på försäljningen i år. Det har varit många intresserade och min känsla är att priserna gått upp rejält, säger Sofia. Hon jobbar mest med skogsfastigheter i den norra delen av länet. Nyligen kom en kartläggning centralt från hennes eget företag, LRF Konsult som sa att priserna gått ner i norra Sverige. – Men norra Sverige är ett otroligt vitt begrepp. Så det är inte den bilden vi har som jobbar här i Jämtland. Tvärtom faktiskt, säger Sofia Palmkvist. En av anledningarna till det ökade intresset för skogsfastigheter i Jämtland är intresset utifrån.
– Huvuddelen av spekulanterna är utifrån. Alltså inte bosatta i den kommunen som skogsfastigheten är belägen, berättar Sofia och fortsätter: – Och många kommer söderifrån. Det kan ha att göra med att priset fortfarande är lägre här än i södra och mellersta Sverige. – Det är nog både ett större utbud och humanare priser här i Jämtland. Dessutom ser många en stor fördel i de jaktmöjligheter, som ofta finns kopplade till fastigheterna, konstaterar Sofia Palmkvist,
fastighetsmäklare på LRF Konsult. Det innebär att det ofta är stort intresse för de skogsfastigheter som kommer ut på marknaden. – Att ingen hör av sig har nog aldrig hänt, skrattar Sofia. – Har bara säljaren rimliga förväntningar, och inte sätter ett alldeles för högt pris, brukar det ofta bli ett stort intresse, tillägger hon. Hur dyr fastigheten är påverkar också. – För skogsfastigheter upp till tre miljoner kronor säljs det ofta ganska dyrt eftersom många är intresserade. För dyrare fastigheter är det oftast lite mer komplicerat med finansieringen så de kan behöva vänta lite längre på att rätt köpare dyker upp, konstaterar Sofia. Det finns även vissa regio-
nala skillnader i länet. – Ofta får man betala lite mer i Härjedalen och Åre där närheten till de stora skidorterna kan locka lite extra, säger hon. Men överlag tror hon att det är en bra affär att satsa på skogsfastigheter. – Intresset för skog ökar. Fler vill ha en bit egen mark. Dessutom växer skogen hela tiden. Så det känns som en bra och trygg investering över tid, avslutar Sofia Palmkvist. Just nu är de tre fastighetsmäklare på LRF Konsult i Jämtland. Men nu under oktober utökar man med ytterligare två fastighetsmäklare för att kunna möta det ökade intresset för skogsfastigheter.
Skog och lantbruk Jämtland - 19
Skogsägaren Christer Lundholm från Östersund tycker det är smidigt att kunna signera digitalt.
– Med ny teknik har vi möjlighet att göra skogsägandet och skogsbruket enklare, säger Jonas Arvidsson, marknadschef på SCA Skog
SCA först i skogsbranschen med bank-id lösning
Kan signera kontrakt digitalt Skogen har historiskt sett varit en traditionell bransch. – Affärer och kontrakt har skrivits ut på papper och undertecknats. Skogsbruksplaner har stått i pärmar, säger Jonas Arvidsson, marknadschef på SCA Skog och fortsätter: – Men nu har vi möjlighet att med ny teknik göra skogsägandet och skogsbruket enklare. Det kan vara användbart för alla typer av skogsägare. – Oavsett om du själv bor på skogsfastigheten eller långt därifrån kan man med ny teknik göra skogen tillgänglig, säger Jonas Arvidsson. SCA satsar därför sedan ett drygt år tillbaka på vad man kallar Skogsvinge. – Tanken är att man oavsett tid och intresse enkelt ska kunna sköta sitt skogsbruk hemifrån köksbordet om man så vill, säger Jonas. Nu har Skogsvinge byggts 20 - Skog och lantbruk Jämtland
ut med en helt ny, men viktig funktion. – Vi är först i skogsbranschen om att kunna signera avtal och kontrakt med bank-id, berättar marknadschefen Jonas Arvidsson. Du gör alltså upp affären med virkesköparen. – Men sedan kan du signera kontraktet med bank id när det passar dig. Du behöver inte komma in till något SCA kontor för att skriva på längre, säger Jonas och fortsätter: – Dessutom finns alla kon-
trakt sedan sparade digitalt så att du kan se historiken kring dina försäljningar. En som redan varit inne och utnyttjat möjligheten att skriva under ett kontrakt med bank-id är skogsägaren Christer Lundholm från Östersund. – Det är otroligt smidigt att logga in med bank-id. Du hamnar rätt på en gång och får en bra överblick. Att du även kan signera avtal digitalt är helt perfekt, säger Christer. Han driver IT-företaget Netgraph i Östersund men har ett skogsinnehav tillsammans med sin bror Anders i Storåbränna, på gränsen mellan Krokom och Strömsunds kommuner. – Vi gjorde upp om en avverkning och sedan markberedning och plantering. Det
har fungerat väldigt enkelt och smidigt, säger Christer Lundholm. Skogsvinge fungerar naturligtvis i din dator, i mobilen eller plattan. Om man laddar ner appen till sin telefon eller platta fungerar även Skogsvinge utan uppkoppling. Så det är enkelt att ha med sig både kartorna och sin skogsbruksplan då man är ute i sin skog. – Vi vill göra det enkelt för skogsägarna. Alla vill sköta sin skog så bra som möjligt. Med Skogsvinge kan de själva välja om de vill vara aktiva och jobba i sin skog eller om de vill sitta hemma vid köksbordet och sköta sin skog. Det blir bra oavsett, konstaterar Jonas Arvidsson.
Försäkra dina tillfälliga medhjälpare! Vi vet att du som lant- och skogsbrukare ibland behöver tillfällig hjälp med arbetet på gården eller i skogen. Kanske tar du in medhjälpare för att röja i skogen eller sätta plant. Om olyckan är framme är det viktigt att även dina tillfälliga medhjälpare får den hjälp de behöver.
467 kr PER ÅR
OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING
• Gäller alla tillfälliga medhjälpare oavsett nationalitet • Ersättning vid medicinsk och ekonomisk invaliditet • Ersättning för behandlings- och läkningstid
Ring oss på 063-19 33 00 så hjälper vi dig.
Pannor för Ved | Flis | Pellets Ekonomisk och miljövänlig uppvärmning med bränsle från din egen skog Helautomatiska flis- och pelletspannor för enkel och effektiv drift
0640-38010, 063-131010
Vi hjälper dig hela vägen, från projektering och installation till reparation och service
www.jemt.se service@jemt.se Jour dygnet runt
GRATIS SKOGSBRUKSPLAN ...JO DET ÄR FAKTISKT SANT, VI BJUSSAR PÅ PLANEN!
Skogsbruksplanen visar värdet på din skog och är en förutsättning för att vi ska kunna vara bästa möjliga partner till dig, därför erbjuder vi dig just nu en gratis skogsbruksplan när du säljer en avverkning*. * Avverkningsvolym för fri skogsbruksplan: 20-60 ha: 500 m³ FUB 60-140 ha: 1000 m³ FUB 140-300 ha: 2000 m³ FUB 300-450 ha: 3000 m³ FUB
SKOGSBRUKSPLAN
GRATIS VID AVVERKNING
galloskog.se/gratis-skogsbruksplan
Skog och lantbruk Jämtland - 21
”Men man ska inte tro att det är lätt. Det krävs också mer för att driva det ekologiskt.”
För ekologisk mjölkproduktion krävs bland annat att korna får gå ute minst fyra månader på sommaren. Och de på Haxäng mjölkgård vistas dessutom i en naturskön miljö.
22 - Skog och lantbruk Jämtland
– Det känns bra att gården drivs ekologiskt, konstaterar Simon och Magdalena Sundell, som tog över gården i Haxäng, utanför Brunflo, vid årsskiftet.
Haxäng mjölkgård satsar ekologiskt Jämtland har störst andel ekologisk odlad jordbruksmark i landet. Simon och Magdalena Sundell i Haxäng utanför Brunflo driver sitt lantbruk ekologiskt. Och levererar ekologisk krav-mjölk till Norrmejerier. – Det känns bra att jobba ekologiskt, säger Simon och Magdalena. Ett av kraven för att få kalla sig ekologisk mjölkproducent är att djuren får gå ute minst fyra månader på sommaren och beta ute i två månader. Därför har Haxäng mjölkgård all mark runt själva gården, 25 hektar, för kornas sommarbete. Sedan bedriver man växtodling på 320 hektar på
marker som ligger en bit från själva gården. – Det går bra att odla spannmål utan att använda konstgödsel, konstaterar Simon Sundell. För Simon och Magdalena Sundell var det en självklarhet att fortsätta med ekologisk produktion när de tog över gården den 1 januari i år.
– Det känns bra. Tror inte att vi velat hålla på om det inte varit ekologiskt, säger Simon och Magdalena. – Men man ska inte tro att det är lätt. Det krävs också mer för att driva det ekologiskt, varnar Simon. De tog alltså över gården i Haxäng, från Karl-Åke Broström, så sent som vid årsskiftet. – Ingen av hans barn var intresserad att ta över så då ställde han frågan till oss i slutet av 2016. Och efter att ha fått klartecken från banken och Norrlandsfonden skrev vi på papperen i juni 2017, be-
rättar Simon och Magdalena Sundell. Simon har lång erfarenhet i branschen, speciellt som maskinförare med inriktning mot växtodling. – Jag har jobbat sedan 1989 och väldigt mycket här på gården sedan 2005, berättar Simon. Magdalena däremot hade ingen erfarenhet av lantbruk tidigare. – Jag jobbade på ett företag som scannade fakturor. Men jag trivs jättebra och ångrar inte en sekund att jag slutade och började med det här, säger Magdalena. Skog och lantbruk Jämtland - 23
Kalvarna har sin egen lilla avdelning i ladugården och måste förstås pysslas om.
Haxäng mjölkgård har 125 mjölkkor och totalt ungefär 260 djur. Varannan dag hämtar Norrmejerier i snitt 6,5 kubik ekologisk krav-mjölk från gården. _ En stor fördel när vi tog över var ju att det redan var en fungerande gård i full drift. Vi sålde mjölk från dag ett, säger Simon och Magdalena. Gården har två mjölkrobotar som sköter mjölkningen. Haxäng mjölkgård har, förutom Simon och Magdalena, tre fast anställda på heltid plus en som jobbar på ett tidsbestämt kontrakt. _ Vi är också självförsörjande på grovfoder. Vi drabbades inte så hårt av årets torka 24 - Skog och lantbruk Jämtland
heller utan vi har fått ihop det foder vi behöver, säger Simon Sundell. På gården finns både en torksilo för spannmålen och en plansilo för ensilaget. Sedan finns också en biogas anläggning som producerar värme och varmvatten till såväl ladugården som fyra stora fastigheter i närområdet. Det är alltså ett väl fungerande lantbruk som Simon och Magdalena Sundell tagit över och driver vidare. _ Men vi skulle behöva lite mer plats för ungdjuren. Det ska vi försöka att lösa lite längre fram, säger Simon och Magdalena. En torrsilo för att ta hand om spannmålen finns på gården
Jämtland har störst andel ekologisk jordbruksmark 37 procent av jordbruksmarken i Jämtlands län brukas ekologiskt eller är på väg att ställas om till ekologisk produktion. Det är den högsta andelen i hela landet. Bara Värmland och Gävleborg kommer också över en andel på över 30 procent som brukas ekologiskt. Snittet för riket är 19 procent. Jämtland toppar alltså listan och står lite i en klass för sig. I handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin finns ett inrikningsmål att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk år 2030. Men 2017 var andelen alltså 19 procent. I siffrorna ingår alltså både den mark som redan brukas ekologisk och den som är på väg att ställas om till ekologisk produktion. Så här ser listan ut för andelen ekologisk, eller under omställning till, ekologisk jordbruksmark för alla län.
Jämtlands län
37,0 %.
Värmlands län
32,0 %.
Gävleborgs län
31,3 %.
Dalarnas län
29,9 %.
Västernorrlands län
26,7 %.
Östergötlands län
25,4 %.
Västra Götalands län
25,0 %.
Jönköpings län
22,3 %.
Gotlands län
21,1 %.
Södermanlands län
20,8 %.
Örebro län
20,0 %.
Västmanlands län
18,5 %.
Uppsala län
17,9 %.
Stockholms län
15,8 %.
Kronobergs län
15,6 %.
Norrbottens län
12,9 %.
Västerbottens län
12,8 %.
Hallands län
11,7 %.
Kalmar län
10,6 %.
Skånes län
8,0 %.
Blekinge län
7,9 %
Riket totalt
ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR POLARIS SAMT 4P SLÄPVANgNAR
Gillar du den här tidningen? Vi kan hjälpa dig med dina trycksaker. Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer
19,1 %.
Skog och lantbruk Jämtland - 25
Örjan Nilsson, som driver Bleka Gård utanför Tandsbyn, med 500 djur som går ute sommartid räknar med att han förlorat en miljon kronor på årets torka.
500 djur går ute på so och betar på Bleka Gå Tandsbyn.
Förlorade en miljon på torkan En av de som drabbats av sommarens extrema torka är Örjan Nilsson, som driver Bleka Gård utanför Tandsbyn sedan 40 år. – Jag räknar med att vi förlorar runt en miljon kronor, i minskade intäkter och ökade kostnader, på torkan. Så det är inte så muntert. Det har varit tufft säger Örjan Nilsson. Under sina 40 år har han aldrig varit med om något liknande. – Vi brukar alltid vara självförsörjande på foder. Vi har aldrig någonsin tidigare behövt köpa in foder berättar Örjan. Men i år har man tvingats importera foder i stora mängder. – Vi har tagit hit åtta långtradare med foder från Holland. Det är klart att det blev dyrt. Men vi måste ha mat till 26 - Skog och lantbruk Jämtland
djuren, konstaterar han. Bleka Gård brukar runt 400 ha åkermark och drivs sedan 1998 som ett ekologiskt jordbruk. – Det innebär att vi på somrarna har 500 djur ute på bete, säger Örjan Nilsson. Och eftersom det växt så dåligt har det varit ett pusslande i den högre skolan för att hitta platser för djuren att beta. För att minska åtgången av stöd-foder. – Vi har satt upp 1 400
stängselstolpar runt om i skogspartier och marker vi fått låna för att hitta betesmarker åt djuren. Det har varit mycket extrajobb med det, säger Örjan. Ändå har det kunnat vara ännu värre. – Vi räddar upp mycket genom att andra skörden nu i höst blir riktigt bra, säger han. Första skörden blev däremot bara ungefär 60 procent av en normalskörd. – Vi fick extremt lite nederbörd under tre månader, maj - juli. Det har jag aldrig varit med om någon gång tidigare under alla mina år här, säger Örjan Nilsson. Men det är inte bara genom ökade kostnader som torkan slagit mot köttbonden.
Nej, även intäkterna har fallit kraftigt. – Vi säljer alla tjurkalvar vi får och det brukar aldrig vara något problem. Men i år när foderbristen har gjort att många tvingats dra ner på sitt djurbestånd fanns det nästan inga köpare. Vi fick 3 000 kronor mindre för varje kalv i år. Och säljer man som vi, 100 - 110, tjurkalvar så blir det stora summor, säger Örjan Nilsson, som driver Bleka Gård utanför Tandsbyn. Även slaktpriserna för de äldre djuren har gått ned eftersom så många skickar djur till slakt. Där har priserna gått ned med 2 000 - 2 500 kronor per djur. – Så totalt räknar jag med att torkan kostat oss en miljon
– Det kommer att ta tre till fem år att återhämta sig så att vi är tillbaka där vi var innan torkan, säger Linda Haugskott på LRF i Jämtland.
ommaren ård utanför
”Många kommer att tvingas slakta”
Den viktiga andra skörden höll på att köras in för fullt på Bleka Gård när vi var på besök.
kronor, varav ungefär 400 000 kronor är minskade intäkter, konstaterar Örjan. – Och vi kanske kommer att få lite drygt 100 000 kronor i det statliga stödet till de son drabbats av torkan. Det är jättebra att vi får det men det är ändå bara en liten del av den totala kostnaden, säger han. Örjan har drivit lantbruket länge och har möjlighet att klara den här smällen. – Vi har medvetet valt att behålla djurbeståndet och istället ta kostnaden för att köpa in foder. Det tror jag kommer att löna sig långsiktigt, säger Örjan Nilsson. En av alla de lantbrukare i Jämtlands län som drabbats hårt av sommaren extrema torka.
Bristen på foder efter sommaren torka kommer att få stora effekter i Jämtland. – Många tvingas att slakta ut delar av sina djurbesättningar för att anpassa antalet djur med vad man har för tillgång på foder, säger Linda Haugskott på LRF i Jätland och fortsätter: – Det kommer att ta tre till fem år att återställa läget till vad det var innan torkan. Den slutliga sammanställningen av torkans konsekvenser blir inte klar förrän i slutet av oktober. _ Men att det är brist på foder råder det inte någon tvekan om. Den första skörden gav i många fall bara 50 procent av en normalskörd, säger Linda Haugskott. Men för den andra skörden ser det mycket ljusare ut. – Där verkar det bli åtminstone 70 procent mot ett normalt år. Det kommer att lindra effekterna. Har man t.ex anmält 10 djur till slakt så kanske man nöjer sig med att slakta sex stycken, tror Linda. Torkan har slagit väldigt olika. – Det har regnat väldigt lokalt. Det kan skilja mycket på gårdar som ligger rätt nära varandra, säger Linda
Haugskott på LRF i Jämtland. För att klara foderbristen har en del lantbrukare testat att importera foder. – Men en del, bl.a från Tyskland, har inte hållit så hög kvalitet. Så därför hoppas vi mer på att de kan köpa in från Norrbotten istället, säger Linda och fortsätter: – Där har de fått bra skördar och har slagit för att sälja foder. Det finns nästan inget foder till försäljning i Jämtland. – De som lokalt tycker att de fått bra skördar har i de flesta fall klarat sitt eget behov. Men har inget överskott att sälja, säger Linda Haugskott. – Det gör att det kan bli störst problem för häst- och fårnäringen som ofta står längst ner i kedjan och brukar köpa ganska små mängder lokalt, fortsätter hon. Årets torka var extrem. Ingen minns någon liknande sommar. – Men vi i LRF förbereder oss för att det kan bli likadant fler år. Det gäller att fundera över vilka grödor som klarar sig? Och hur ska man förhindra att så många drabbas om det blir lika torrt igen? – Det kommer lantbrukarna att behöva fundera på de närmaste åren, säger Linda Haugskott på LRF i Jämtland.
Skog och lantbruk Jämtland - 27
– Totalt brann 5 855 hektar skog i Jämtland vid sommarens alla skogsbränder, säger Johan Agestam på Skogsstyrelsen i Jämtland
Så här ser det ut efter bränderna. Här en översiktsbild från Snödberget, Pålgård i Ragunda. Foto: Skogsstyrelsen
5 855 hektar skog brann upp runt om i Jämtland I somras härjade skogsbränder i Jämtland i en omfattning som man inte tidigare varit med om. – Det är extremt ovanligt att det brinner så mycket och på så många platser, säger Johan Agestam, biträdande distriktschef på Skogsstyrelsen i Jämtland. Han har sammanställt omfattningen av sommarens bränder för Skogsstyrelsens räkning.
Och det är höga siffror han kan rapportera. – Vi hade inte mindre än 26 bränder i Jämtland där det brann ett halvt hektar eller mer, säger Johan Agestam och fortsätter: – Totalt brann 5 855 hektar med skog. Bränderna var emellertid inte jämnt fördelade över länet. – Nej, det brann framförallt 28 - Skog och lantbruk Jämtland
i de södra delarna, konstaterar Johan. Härjedalen var speciellt hårt drabbade. Där härjade bland annat sommarens två största bränder. * Fågelsjö 3 832 hektar. * Storbrättan, nordväst om Lillhärdal, 996 hektar. I storleksordning följer sedan bränderna i Gällö och Pålgård, Ragunda där 422 respektive 216 hektar skog brann.
I all bedrövelse finns dock en sak att glädja sig åt. – Det hände inga allvarliga olyckor under bränderna, säger Johan Agestam och fortsätter: – Nu gäller det att se till att det inte händer några olyckor efter bränderna. Det gäller att tänka på säkerheten när de branddrabbade skogarna ska röjas upp. För skogar där det brunnit är farliga platser att vistas i för lång tid. – Trädens rötter har brunnit så de kan lätt falla. Så man ska absolut inte vistas i en branddrabbad skog, säger Johan Agestam. – Vi har faktiskt fått rapporter från Västmanland att träden börjar falla igen efter
fyra år. Den brandskadade skogen ska ut innan sommaren. – Använd drönare, flygbilder och liknande för att se över skadorna. Anlita sedan företag med stora maskiner som kan jobba säkert med att ta ut brandskadat timmer ur skogarna, säger Johan. – Man ska inte gå runt själv i skogarna. Utan tänk på säkerheten, fortsätter han. Fram till semestern kommer Sätra sågen i Ljusdal att ta emot brand- och sotskadat timmer. – Men efter det måste sågen saneras så då vet man inte om det är någon som tar emot det, säger Johan Agestam.
Drabbade skogsmarker kan bli naturreservat
– Drabbade markägare i Gällö och Ragunda har fått erbjudande om att vi kan göra naturreservat där, säger Cecilia Odelberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jämtland.
Markerna i de drabbade områdena i Gällö och Pålgård, Ragunda kan bli naturreservat. – Vi har skickat ut erbjudanden till alla drabbade markägare i de två områdena om att vi skulle kunna tänka oss att göra naturreservat där, berättar Cecilia Odelberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Markerna i de drabbade områdena i Gällö och Pålgård, Ragunda kan bli naturreservat. – Vi har skickat ut erbjudanden till alla drabbade markägare i de två områdena om att vi skulle kunna tänka oss att göra naturreservat där, berättar Cecilia Odelberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Och det verkar finnas ett visst intresse hos markägarna. – Det bygger på frivillighet men det känns positivt i de samtal vi haft så här långt,
säger Cecilia. Om markägarna är intresserade av att länsstyrelsen gör om delar av markerna till naturreservat har de två olika möjligheter att välja på. – Dels kan de välja att behålla ägandet av skogen och eventuella jakt- och fiskerätter. Då betalar vi en intrångsersättning. Alltså en engångsersättning med markvärdet plus 25 procent. – Dels kan de välja att sälja marken till oss. Då får de ersättning för markvärdet och inget mer, säger Cecilia.
Det är det första upplägget, med bibehållet ägande och där man har kvar jakt- och fiskerätter, som de i Gällö och Ragunda verkar mest intresserade av. – Generellt verkar det vara den äldre skyddsvärda skogen man vill omvandla till naturreservat men fortsätta att bruka den yngre skogen själva, säger Cecilia. Men det är ganska bråttom för markägarna och länsstyrelsen att komma överens. – Vår målsättning är att bli klar innan vintern så att markägarna hinner ta ut virket före sommaren på de marker som inte blir naturreservat, säger Cecilia Odelberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jämtland. I Äxingmyrkullen, Gällö är det sex markägare som berörs
av det här erbjudandet och i Pålgård, Ragunda är det 17 markägare. – Vi betalar alltid ut ersättning utifrån hur marken värderas. Så även i detta sammanhang. Marken värderas i det skick den är nu - efter branden, säger Cecilia. Om markägaren har försäkring så kommer denne få ersättning för den ekonomiska förlust som branden har inneburit. – Och eftersom marken värderas i befintligt skick så blir det relativt billigt för oss att lösa in den om man jämför med skog som inte brunnit, säger Cecilia Odelberg. – Därför räknar vi med att dessa områden ryms inom vårt ordinarie reservatsbildande, fortsätter hon.
Skog och lantbruk Jämtland - 29
– I takt med att vi haft fler naturkatastrofer som stormar och skogsbränder har intresset för att försäkra sin skog ökat, säger Jan Persson, försäkringschef på Länsförsäkringar Jämtland.
Allt fler försäkrar sin skog De omfattande skogsbränderna i länet har satt extra fokus på hur det är med försäkringar för skogar. – Rent generellt kan man säga att i takt med att det blir fler naturkatastrofer som stormar och skogsbränder så har intresset för att försäkra sin skog ökat. Det blir färre och färre som inte har den försäkrad, säger Jan Persson, försäkringschef på Länsförsäkringar Jämtland och tillägger: – Jag skulle tro att minst 80 procent nu är försäkrade mot brand. Det var många markägare som drabbades vid sommarens skogsbränder i länet. Men nästan allt var i alla fall försäkrat. – Vad jag har hört så var det endast en markägare som inte hade försäkrat, säger Kent Karlstrand, skadechef på Länsförsäkringar Jämtland. De har även hunnit med att sammanställa värdet på den skog som brandhärjats hos deras kunder. – Vi har en ganska bra bild nu av skadorna. Vi uppskattar att skogsbränderna kommer att kosta oss ungefär 55 miljoner kronor, säger Kent Karlstrand. Länsförsäkringar är överlägset störst i Jämtland och 30 - Skog och lantbruk Jämtland
har merparten av de drabbade. Hur ser då en försäkring ut? – Vi har delat in skogsförsäkringen i två delar. En som hos oss kallas för bas, där brandförsäkringen ingår. Sedan en som kallas tillägg där försäkringen mot storm ingår, berättar försäkringschefen Jan Persson. Basdelen har alltså nästan alla skogsägare. Men tillägget är det fortfarande något färre som har. Anledningen kan vara att det är lite dyrare. – Att försäkra 100 hektar skog kanske kostar 300 - 400 kronor för basdelen. men til�lägget kostar ett par-tre tusen kronor, berättar Jan Persson. – Men det är ändå förhål-
landevis små belopp med tanke på att 100 hektar kan vara värt mångmiljonbelopp, fortsätter han. Så även om Jan Persson är part i målet rekommenderar han kunderna att även försäkra mot stormskador. – Det kan bli väldigt dyrt om man drabbas av stormskador på sin skog. Mycket kan förstöras och det blir dyrare att ta ut timmer som ligger på marken, säger Jan Persson, försäkringschef på Länsförsäkringar Jämtland. Trots de stora skadorna som Länsförsäkringar tvingas ersätta efter sommarens skogsbränder verkar det inte komma att påverka försäkringspremierna framöver. – Det finns inget i nuläget som tyder på att vi behöver göra någon större förändring av försäkringspremierna, säger Jan Persson. Däremot har man märkt ett ökat intresse för att försäkra sin skog efter sommarens bränder. – Kanske inte så många nya kunder men många av våra gamla har kommit på att de kanske inte rapporterat in
det senaste skogsskiftet man köpte så det står inte med i försäkringen. Så nu vill man få med det, säger Jan Persson och tillägger: – Det visar på att man helst bör se över sin försäkring varje år. Så att den är aktuell. Men utbetalningarna till de drabbade markägarna har inte mer än börjat än. – Än så länge är det mest kostnader för eftersläckningen som vi betalat ut, berättar skadechefen Kent Karlstrand. – Vårt intryck är att de flesta vill försöka att ta ut det virke som går ur de skadade markerna nu i vinter, så det blir först efter att de fått avverkningsnotorna, som vi kan avgöra hur mycket de verkligen förlorat, fortsätter han. Och den slutliga utbetalningen för eventuell nyplantering kan ju dröja ytterligare några år. – Men vår målsättning är alltid att betala ut så snart vi har alla underlag. Men här kommer utbetalningar att ske i flera steg alltefter som processen framskrider, konstaterar Kent Karlstrand.
Produkter Produkter för för gödselhantering gödselhantering omrörare pumpar tunnor omrörare pumpar tunnor
Kom in och tala ut! Vi finns till för Dig
Prisvärda da till jordbruk! Prisvärda produkter till ditt ditt jordbruk! jordbruk! da produkter produkter till ditt dittprodukter jordbruk! till
När du behöver hjälp med Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även bokföring deklarationer Släpvangar flak spolvagnar generationsskifte ekonomisk rådgivning containers flakbokslut spolvagnar Släpvangar containers rr för Produkter för gödselhantering gödselhantering Produkter för för gödselhantering gödselhantering Contrado är en norrlandsägd redovisningsbyrå, med stor framtidstro. pumpar tunnor Som kund hos oss avgör du själv hur mycket du vill betala omrörare pumpar tunnor Redovisningsbyrån för Dig! pumpar tunnor omrörare pumpar tunnor AMFORS AMFORSSUNDSVALL, 060-17 11 75 och vi skräddarsyr en lösning just för Dig. Vi erbjuder efter ditt önskemål! SOLLEFTEÅ, 30 både Vi0620-566 erbjuder både standardstandard- och och specialutföranden specialutföranden efteratt ditt önskemål! Välkommen kontakta oss! ÖRNSKÖLDSVIK, 0660-856 25 ÖSTERSUND, 063-10 98 00 www.contrado.se
ittar Hos ittar du du även även Hos oss oss hittar hittar du du även även ar containers containers flak spolvagnar Släpvangar containers ar flak spolvagnar Släpvangar containers
AMFORS AMFORS de standard- och specialutföranden efter ditt önskemål!
flak flak
spolvagnar spolvagnar
Prisvärda Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!
de standard- och efter ditt önskemål! Vi erbjuder och specialutföranden ditt Vi specialutföranden erbjuder både både standardstandardoch specialutföranden efter efter ditt önskemål! önskemål! Produkter för gödselhantering
Produkter för gödselhantering Omrörare Omrörare -- Pumpar Pumpar -- Tunnor Tunnor
Prisvär Prisvär
Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även Släpvagnar Containters Släpvagnar - Containters -- Flak Flak -- Spolvagnar Spolvagnar
Produkt Produkt omrörar omrörar
Vi Vi erbjuder erbjuder både både standardstandard- och och specialutförande specialutförande efter efter ditt ditt önskemål! önskemål!
Hos Hos oss oss Släpvan Släpvan Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS
30, 872 32 Furuvägen 30, 63 87287 32 KRAMFORS KRAMFORS Furuvägen 30, 30, 872 872 32 32 Kramfors | 070-320 63 87 Furuvägen Tel.nr 070-320 Furuvägen || www.aspby.se 070-320 Tel.nr 070-320 63 63 87 87 Furuvägen 32 Kramfors Kramfors 070-320 63 87 Tel.nr www.aspby.se 070-379 8030, 43 872 | 070-320 63 87 | |www.aspby.se www.aspby.se
www.aspby.se www.aspby.se
Redo för en ny relation? Med lång erfarenhet av lantbruk och försäkring hjälper vi dig utifrån dina förutsättningar och ser till att du får en pålitlig försäkringspartner. Vi hörs väl?
Arne Sundberg Fältsäljare Lantbruk 0660-216 962 arne.sundberg@dina.se
Jan Nordin Innesäljare Lantbruk 0620-251 40 jan.nordin@dina.se dina.se Skog och lantbruk Jämtland - 31
Vi erbjuder b Vi Vi erbjuder erbjuder b b
Främre raden fr.v; Lars Svensson, Gällö, Elisabeth Lundström, Hammerdal och Tommy Strömberg, Hoting. Mitten raden fr.v: Folke Bäck, Hedeviken, Birgitta Bredesen, Hede, Leif Jonsson, Görvik och Agnes Jörgensen, Alsen. Längst bak står trion Lars Jönsson, Skylnäs, Billy Nord, Grötom Offerdal och Esbjörn Olofsson, Hammerdal.
Köttbönder går samman
- för att kunna delta i offentliga upphandlingar I Jämtland försöker nu ett antal mindre köttbönder gå samman för att kunna vara med i den offentliga upphandlingen hos Jämtlands kommuner och region. – Vi har inte möjlighet att själva lägga in anbud eftersom det rör sig om stora volymer. Men tillsammans kan vi klara det, säger Esbjörn Olofsson från Hammerdal. Därför har de nu väckt liv i den gamla ekonomiska föreningen, Jämtlands saluhall, som ska kunna vara med och lägga anbud. 32 - Skog och lantbruk Jämtland
Små lokala köttbönder går samman för att kunna vara med i offentliga upphandlingar hos Jämtlands kommuner och region.
För att se om även små jämtländska bönder ska kunna få chansen att leverera till kommuner och region Det första testet är en upphandling av köttfärs till Jämtlands alla kommuner. – Det är stora volymer och krav på många leveransställen runt om i Jämtland varje vecka, berättar Esbjörn Olofsson, som fungerar som ordförande för den ekonomiska föreningen Jämtlands
saluhall. Hittills har ett 20-tal lokala köttproducenter hoppat med på tåget. Och efter den kommunala upphandlingen har gruppen även möjlighet att lägga in anbud även när Region Jämtland ska göra sin upphandling. – Det tar ett tag för oss att organisera oss och lära oss hur man kan göra affärer via sådana här offentliga
upphandlingar, säger Esbjörn Olofsson och fortsätter: – Men jag tror att det är nödvändigt för framtiden. Vi är för små att själva vara med i de här offentliga upphandlingarna. Men tillsammans kan vi klara det. I Jämtland har kommunerna ett gemensamt upphandlingskontor och Region Jämtland en egen upphandlingsavdelning. En som ser positivt på de lokala köttproducenternas försök att vara med och tävla om de offentliga uppdragen är centerpolitikern Mats Gärd, själv bonde och verksam både inom Region Jämtland och i kommunpolitiken i Strömsund. – Det är jättebra. Man måste börja någonstans, säger Mats Gärd. Men han anser att fler politiker måste få upp ögonen för vilken mat som ska serveras på skolor, äldreboenden och sjukhus. – En barnfamilj i dag är ofta väldigt duktiga på att välja svenskt och även lokalt kött till middagen hemma, säger
Mats Gärd. – Men när barnen sedan äter på skolan är det något helt annat som serveras. Då är det tyska kotletter och tyska korvar, som serveras. Det här måste det bli ändring på, fortsätter han. Eftersom EU är ett gemensamt handelsområde får man inte gynna lokala företag i upphandlingen. Alla måste tävla på samma villkor. – Men du kan utan vidare sätta upp vissa krav. Börja med saker ur den svenska djurskyddslagen. Att grisar ska ha svans t.ex, säger Mats Gärd. Därför är projektet med den ekonomiska föreningen Jämtlands saluhall intressant. Det gör att lokala köttproducenter kan vara med i offentliga upphandlingar trots att de var och en är förhållandevis små. – Vi hoppas att ännu fler ska gå med. Även om vi förstår att inte alla vill sälja på det här sättet. En del vill sälja köttlådor och liknande på gården istället, säger Esbjörn Olofsson. Skog och lantbruk Jämtland - 33
- Vi har byggt en anläggning för att behandla skogsplantorna med ett mekaniskt skydd mot snytbaggen. Anläggningen ska klara både våra nuvarande och kommande behov, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant där han står framför nybygget.
”Kombinationen med bra markberedning och mekaniskt skydd gör det svårt för snytbaggen”
Byggt helt ny anläggning - för mekaniskt skydd mot snytbaggen NorrPlant bygger för framtiden. Nu har man precis färdigställt en helt ny anläggning för mekanisk behandling av skogsplantor mot snytbaggar på Bogrundet i Timrå. - Folk blir mer och mer medvetna om vikten av att skydda sina nya planteringar mot snytbaggen. Vi tror verkligen att det är en produkt för framtiden, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant. Snytbaggen angriper den nedersta delen av skogsplantorna. - Den dras till färska hyggen med nyavverkad skog, säger Peter. Främst drabbas området längs Norrlandskusten och ungefär tio mil inåt landet. - Men med ett allt varmare 34 - Skog och lantbruk Jämtland
klimat är risken stor att angreppen av snytbaggar blir kraftigare. Snytbaggen är generellt aktivare ju varmare det är, säger Peter. Tidigare har snytbaggen bekämpats på kemisk väg. Men det är på väg att förbjudas. Därför var det nödvändigt
att hitta en mekanisk lösning. - Vi har kört en provanläggning på Wifstamons plantskola där vi testat och lärt oss. Så nu har vi byggt en fullskalig anläggning här på Bogrundet, säger Peter. Och den nya mekaniska metoden verkar ge ett lika bra resultat som den kemiska. - Oberoende tester av SLU visar att det mekaniska skyddet är ett likvärdigt skydd, säger Peter. Även andra åtgärder kan vara bra att ta till. - Kombinationen med bra markberedning och mekaniskt skydd gör det svårt för snytbaggen, säger Peter.
Eftersom SCA är FSC certifierade och redan slutat med den kemiska behandlingen så levererades i fjol fyra miljoner mekaniskt behandlade plantor från pilotanläggningen till de egna skogarna. Men med den nybyggda riktiga anläggningen möjliggör NorrPlant för alla intresserade skogsägare att kunna beställa plantor med mekaniskt skydd mot snytbaggen om de så önskar. - Vi har byggt för framtiden. Den här nya anläggningen ska klara både nuvarande och framtida behov, avslutar Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant.
– Vi vill säkra upp hela värdekedjan. Från jord till bord, säger Christer Wedin, logistikansvarig för skidskytte-VM
VM-bolagen satsar på maten 2019 arrangeras både VM i skidskytte i Östersund och alpina VM i Åre. Nu gör VM- bolagen en satsning på svensk mat. – Vi har träffat en överenskommelse med VMbolagen om att 100 procent av all mat som serveras vid arrangemangen ska uppfylla svenska djurskyddsoch livsmedelsregler, berättar Ann Larsson, på LRF i Jämtland. – Minst 80 procent ska vara producerad i Sverige med fördel för den lokala maten, säger Ann Larsson. Båda VM-organisationerna jobbar hårt med hållbarhetsfrågorna. Nu blir maten en del av detta. – Vi vill gemensamt synliggöra den svenska matproduk-
tionen, säger Ann Larsson. – Normalt brukar det komma stora långtradare med mat från t.ex Tyskland. Då är det glädjande att man här valt att säga att vi ska använda det som finns i regionen, fortsätter Ann. Uppgörelsen gäller all mat som serveras på VM-täv-
– 80 procent av all mat som serveras på VM-tävlingarna ska vara svensk och den lokala maten ska prioriteras, säger Ann Larsson på LRF i Jämtland
lingarna. Såväl till de aktiva, publiken, vip-anläggningar och till alla som jobbar med arrangemangen. – Allt för att miljöbelastningen ska bli så liten som möjligt, säger Ann Larsson på LRF i Jämtland. Christer Wedin är logistikansvarig för vinterns skidskytte-VM i Östersund. _ Vi vill säkra upp hela värdekedjan. Var maten kommer ifrån. Från jord till bord, säger Christer. – Vi försöker att göra evenemanget så hållbart som möjligt. Förhoppningsvis kan en del lokala producenter få plats för sina produkter,
fortsätter han. Ute på publikplats har skidskytte-VM tänkt att matserveringen ska ha tre inriktningar. En svensk, en samisk och en internationell. – Vi sätter stort värde i samarbetet med LRF för att gemensamt lyfta fram den svenska maten, säger Christer Wedin. Och det är många människor som behöver äta vid de här VM-arrangemangen. – Vi tror att det kommer att komma 10 000 - 15 000 personer per dag, berättar Christer Wedin, logistikansvarig för Skidskytte- VM i Östersund. Skog och lantbruk Jämtland - 35
Skogen 1:1
Mina kontrakt
Skogen 1:1
Mina kontrakt
Kontakta virkesköpare
Kontakta virkesköpare Skogås 1:16
Skogås 1:16
Sågtimmer Tall / 25%
Sågtimmer Tall / 25%
Massaved Barr / 45%
Massaved Barr / 45%
Massaved Gran färsk / 25%
Massaved Gran färsk / 25%
Min fastighet Min fastighet 81%
SkogenSkogen 1:1 1:1
46% 46%
Sågtimmer gran 42% Sågtimmer Sågtimmer tall 11%
I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. Logga in på skogsvinge.se när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är.
I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. Med Skogsvinge kan du: Logga in på skogsvinge.se när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är.
• Se Skogsvinge din fastighet i Skogsvinges karta fakta om•din Signera dina kontrakt kombinerar och analyserar skog så att du kan följadigitalt ditt skogsbruk detalj och fatta kloka beslut. Behöver du hjälp är din • Beställa och iöverblicka åtgärder i din skog • Få full koll på virkesköpare alla intäkteraldrig och utgifter längre än ett klick bort!
Skogsvinge kombinerar och analyserar fakta om din skog så att du kan följa ditt skogsbruk detaljdu och fatta kloka du hjälp är din virkesköpare aldrig Nu ikan signera allabeslut. dinaBehöver kontrakt digitalt längre än klick bort! påett skogsvinge.se
Nu kan du signerakundtjänst, alla dina kontrakt digitalt Jämtlands skogsförvaltning, tel 063-15 05 01 på skogsvinge.se
gran 42%
Sågtimmer tall 11%
Dinskog skog har Din har flyttat in i mobilen flyttat in i mobilen • Se din fastighet i Skogsvinges karta • Signera dina kontrakt digitalt • Beställa och överblicka åtgärder i din skog • Få full koll på alla intäkter och utgifter Med Skogsvinge kan du:
81%