Skog och lantbruk tidningen Jämtland & Härjedalen nr 2 2019

Page 1

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Jämtland & Härjedalen

Nr 2 2019

Tidningen

Norrlands största havtornodling Storsatsning i Jormvattnet

SCA rycker söderut Robinson-Linn tillbaka i vardagen

Succé direkt för

Härjedalens sista mjölkbönder

Nästgårds


DU GÖR VÄL INTE KÖTTFÄRS AV ÄLGFILÉN? Vi förädlar ditt kvalitetsvirke på bästa sätt. Kontakta oss så berättar vi mer!

Daniel Modin 070-205 31 25 daniel.modin@ rundvirkeskog.se

Andreas Zetterström 072-402 89 38 andreas.zetterstrom@ rundvirkeskog.se

Jonas Zwahlen 073-048 66 94 jonas.zwahlen@ rundvirkeskog.se

Stefan Maina 070-303 31 66 stefan.maina@ rundvirkeskog.se

Följ oss på facebook!

BIOENERGI

träddelar, grot och stamved. BIOENERGIVIVI KÖPER FLISAR ditt material VI LEVERERAR flis av hög kvalitet.

BIOENERGI

bränsleved, träddelar och grot. VI KÖPER LEVERERAR flis av hög kvalitet. VI KÖPER träddelar, grot och stamved. VI RÖJER skogsbilvägar, åkerkanter VI FLISAR ditt material VI FLISAR ditt material.VI KÖPER träddelar, grot och sta SLUTAVVERKAR Contorta avdelningar VI LEVERERAR flis av högVIkvalitet. VI FLISAR ditt material VI RÖJER vägar och byar. VI RÖJER skogsbilvägar, åkerkanter Intresserad? VI LEVERERAR flis av hög kvali VI SLUTAVVERKAR Contorta avdelningar VI RÖJER skogsbilvägar, åkerka KONTAKTA VI GALLRAR, SLUTAVVERKAR din skog

Oskar Kallström Contorta av Kvarnmon VI SLUTAVVERKAR

2 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

KONTA

Kvarnmon Oskar K

FLIS

BA

FLIS

AB

FLIS

FLIS

Intresserad?

AB

Kvarnmon

073-0510556 INTRESSERAD? KONTAKTA: oskar@kvarnmon.net KONTAKTA www.kvarnmon.net Oskar Kallström 073-0510556 oskar@kvarnmon.net www.kvarnmon.net

AB

Intresserad?

073-051 oskar@ www.kv

www.kvarnmon oskar@kvarnmo


SKOGSÄGARE!

Vi vill rikta ett stort tack till er, för att ni låter era granar bli faner. I vår del av Sverige passar granskogen utmärkt som svarvtimmer, vilket ger skogsägaren ett bättre pris. Tänk på detta då ni planerar er nästa granavverkning. Sök en virkesinköpare som handlar med svarvtimmer.

- Det kommer att löna sig!

••

• • • • •• • • • • • • •• • • Bräcke

Svenstavik Ytterhogdal Sveg

Stöde

Örnsköldsvik

Hammarstrand

Brunflo

Kramfors

Sundsvall

HASSELA

Ljusdal

Los Bollnäs

Furudal

Falun

Hudiksvall

Söderhamn Ockelbo Gävle

plyfa.se

Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som svarvar grov gran och försörjer stora delar av Europas parkettindustri med högkvalitativ granfaner.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 3


Innehåll 300 långa trädstammar till Dubai ..6

Fortsatt stora skador av älg ..22

Ny förädlingsindustri i Gällö ..8

Norrlands största havtornodling ..24

Robinson-Linn tillbaka i vardagen ..10

Storsatsning i Jormvattnet ..26

Norrskog vill gå ihop med Norra Skogsägarna ..12

Härjedalens sista mjölkbönder ..28

Succé direkt för Nästgårds ..14

Kan mindre maskiner bli lönsamma i skogen? ..30

Stabila priser på skogsfastigheter ..16

Ola - Årets Nötköttsföregtag ..32

SCA rycker söderut..18

Åkeriägaren som sadlade om ..33

Sveriges norligaste lövsågverk ..20

Från företag till miljardkoncern ..35

Blir det en ny gemensam skogsägarförening? Många privata skogsägare i Jämtland och Härjedalen berörs av höstens stora nyhet. Norrskog vill gå samman med Norra Skogsägarna och bilda en helt ny gemensam skogsägarförening. Den skulle få drygt 28 000 medlemmar och täcka nästan hela Norrland. Medlemmarna ska få rösta om samgåendet vid extra stämmor den 7 februari. Tidigare har Norrskog och Norra Skogsägarna delvis konkurrerat eftersom båda föreningarna verkat i Ångermanland. Men nu vill man alltså istället gå samman och bilda en ny stor gemensam skogsägarförening. Styrelserna hos både Norrskog och Norra Skogsägarna är övertygade om att en gemensam stark skogsägarförening är bra för deras medlemmar, de privata skogsägarna. Den nya föreningen skulle samtidigt bli ett av norra Sveriges allra största företag med en omsättning på över fyra miljarder kronor. Men det alltså de enskilda medlemmarna som slutligt

bestämmer om sammanslagningen ska bli av när de via sina ombud röstar på föreningarnas respektive extrastämmor. Norrskog meddelade samtidigt att man ska lägga ner sågverket i Östavall för att satsa på sitt sågverk i Hissmofors i Krokom. Det är naturligtvis ett jättehårt slag för de 80-talet anställda och hela bygden kring Östavall. Norrskog har förklarat att nedläggningen inte hänger ihop med det planerade samgåendet utan att det hade Norrskog behövt göra ändå. Skälet är att man inte har råd med de kostsamma investeringarna som behövs i båda sågverken utan behöver

koncentrera sig på ett sågverk. Samtidigt som man haft problem att fullt ut täcka råvarubehovet för två sågverk. Men helt klart är att det blir tufft för de som förlorar sina jobb i Östavall. Det är inte så lätt att hitta nya jobb i en glesbygdsort som Östavall där sågen varit den i särklass största arbetsgivaren. Gällö Timber gör en spännande satsning då man startar en förädlingsindustri i anslutning till sågverksområdet. Där ska man göra komponenter till pall- och emballageproducenter. Det är första gången på många år som det startas en förädlingsindustri i Gällö. Men det allra mes spännande kanske ändå är att de startar ett helt nytt råvarusortment för att klara den nya produktionen. Tanken är att såga klentimmer, med diametern 11-13 cm. Och att det sortimentet, som är trädslagsneutralt, med

både gran och tall sorteras för sig redan ute i skogen. För att sedan transporteras till den nya förädlingsindustrin utan att behöva passera Gällösågens timmersortering. För skogsägarna kan det här betyda högre avverkningsnetton eftersom en större andel kan gå till sågade varor. Du kan också läsa om en spännande satsning längst upp i Jormvattnet. Där ett ungt par har byggt en helt ny ladugårdshall för åtta miljoner kronor. Där blir det plats för 90 djur mot knappt 30 i den gamla hallen. Det är onekligen roligt att några vågar satsa så långt ut i obygden, den verkliga glesbygden. Det ger hela byn lite hopp.

Stefan Sahlberg

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay, Pexels

4 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.


Vi sätter värde på din skog! Vi sätter värde på din skog! Vi skog! Vi sätter sättervärde värdepåpådin din skog! Svante Sköld Svante Sköld 070 349 51 02 349 51 02 Svante070 Sköld Svante Sköld Jämtland 070Södra 349 51 02Jämtland Södra 070 349 51 02 & Härjedalen Södra Jämtland & Härjedalen Södra Jämtland & Härjedalen & Härjedalen

Roger Göransson Roger Göransson 070 349 51510505 070 349 Roger Göransson Roger Göransson Södra Jämtland 070 349 51 05 Södra Jämtland 349 51 05 &Jämtland Härjedalen Södra070 & Härjedalen Södra Jämtland & Härjedalen & Härjedalen

Gustaf Gustaf Rådman Rådman 070 070 541 541 14 14 90 90 Gustaf Rådman Gustaf Rådman Medelpad, 070 541 14 90 Medelpad, 070 541 14 90 Härjedalen, Medelpad, Härjedalen, Medelpad, centrala Härjedalen, centrala & & östra centrala &Härjedalen, östra Jämtland. Jämtland. centrala & östra Jämtland. östra Jämtland. Anders Anders Sahlin Sahlin Anders Sahlin 070-349 070-349 51 51 10 070-349 Anders 51 10 Sahlin Norra, centrala centrala Norra, 070-349 10 Norra, centrala och östra östra51 Jämtland och Jämtland och östraNorra, Jämtland centrala och östra Jämtland

Dan Björklund Dan Björklund Dan Björklund 070 349 51512828 070 349 070 349 51Björklund 28 Dan Centrala Centrala && 070 51 28 Centrala &349Jämtland norra norra Jämtland norra Centrala Jämtland &

PärPär Lennartsson Lennartsson Pär070 Lennartsson 191191 90 90 93 93 070 070Pär 191Lennartsson 90 93 Västra Jämtland Västra Jämtland 070 Jämtland 191 90 93 Västra Västra Jämtland

norra Jämtland

Vi erbjuder fullservice inom skog. Vierbjuder erbjuder fullservice inom skog. Vi fullservice inom skog. Funderar du på attavverka? avverka? Vi erbjuder fullservice inom skog. Funderar dudupå avverka? Funderar påatt att

Funderar dunågon påavatt Kontakta avavverka? våra köpare! Kontakta någon våra köpare! Kontakta någon av våra köpare! Kontakta någon av våra köpare!

rodinstra.se rodinstra.se rodinstra.se

rodinstra.se

empowering people.

TUFFA UPPGIFTER ENKLA LÖSNINGAR.

röjsåg FS 460 c-em K

motorsåg ms 211 c-BE

motorsåg ms 261 C-M

Komplett utrustad motorsåg med snabbkedjespänning, Easy2Start och hårdmetallkedja som håller 10 ggr längre.

Det optimala arbetsredskapet: Lätt + smidig + stark + STIHL Smart Connector = full kontroll.

kampanj! 3.490:-

SE priset 7.290:-

SMART

CONNECTOR

PÅ KÖPET

Ett riktigt röjproffs komplett utrustad med STIHL M-Tronic. X-TREEm röjsele WoodCut sågklinga Smart Connector

kampanj! 8.990:-

—VÄRDE 299:-

ORD. PRIS 9.990:-

ORD. PRIS . 4.490:-

Erbjudandet gäller t.o.m 2019-12-31. Med reservation för tryckfel.

www.stihl.se Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 5


Höga trädstammar ska vara stommen i den svenska paviljongen på världsutställningen, Expo 2020, i Dubai nästa år.

Illustration: Alessandro Ripellino Arkitekter, Studio Adrien Gardère och Luigi Pardo Architetti

En virkesleverans utöver det vanliga

300 långa trädstammar till världsutställning i Dubai En virkesleverans av det lite ovanligare slaget ska Rundvirke industrier utföra. De har fått uppdraget att leverera höga trädstammar till den svenska utställningen på Världsutställningen, Expo 2020, i Dubai nästa år. Och det är inte precis bara frågan om några enstaka träd. – Vi har skickat ungefär 300 träd. Upp till 21 meter långa, berättar Leif Berglund, VD på Octowood.

En tävling anordnades bland arkitekt- och designteam under våren 2018 om hur Sveriges paviljong skulle se ut och bidraget som juryn utsåg till vinnare var ”The Forest”. – I den ska det vara träd både vid ingången och även höga trädstammar inne i

paviljongen. Det blir ett bra tillfälle att profilera den svenska skogsindustrin, säger Leif Berglund. Från Dalarna till Dubai De höga tallarna har plockats ut och sågats ner av Rundvirke i Söderbärke i Dalarna.

6 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

– Sedan har vår stolpfabrik i Ludvika tagit bort alla grenar och barkat stammarna. För att sedan impregnera trädstammarna, berättar Leif Berglund, VD på Octowood. Så nu skeppas de 300 trädstammarna med båt till Dubai. – Sedan byggs de upp på plats i Dubai för världsutställningen nästa år, säger han. Plats för inspiration De många, och höga, trädstammarna är stommen för den svenska utställningen men den kommer att innehålla även andra moment. – The Forest bygger på idén om skogens vidsträckthet och

det fria strövandet. Skogen har använts som metafor i allt från det arkitektoniska förhållningssättet till utställningens dramaturgi, med rum som inspirerats av gläntor, kojor och trädkronor. Den svenska paviljongen blir en öppen plats för reflektion som gynnar fantasi, kreativitet och samskapande. Ett fantasieggande möte mellan nordisk skog och arabisk mönsterverkan, mellan vår kultur och den kultur vi besöker, säger Alessandro Ripellino från den vinnande arkitektfirman.


KunGen av SkoGen PALMS produktion är godkänd av SSAB genom ”My Inner StrenxTM-certifikatet” och alla kranar är tillverkade av StrenxTM-kvalitetsstål från Sverige. 3 års PALMS-garanti på ram, bom och utskjut. Vi är experter på PALMS och hjälper dig att bygga ditt ekipage!

SIMPLY FINE MACHINES

• Klyver 36 cm Ø • Kaplängd upp till 60 cm • Ramyxa standard • Hydrauliska uttag för stockbord/stocklyft och inmatningsrulle • Automatisk hydraulisk kedjesmörjpump

BASIC pris från

Klyver 36 cm Ø Kaplängd 60 cm

97.500:-

• Automatiskt returnerande vedstopp • Svängbar utmatningstransportör 4,2 m • PRO-modellen har som standard: - Hydraulisk styrspak för sågmanövrering - Hydraulisk justering av klyvyxans höjd Kostnadsexempel från

935:-/mån Beräknat på 3,95% ränta, 30% kontant/inbyte, 84 månader samt 0:- slutamortering.

Japa 365 vedmaskin

Maskinen för både stora vedproducenter och mindre skogsägare. Japa 365 arbetar oerhört snabbt och tillförlitlig tack vare flera smarta och innovativa lösningar - vedmaskinen som har allt och lite till i sin prisklass! Hudiksvall ....... 0650-161 00 Sundsvall ........ 060-52 56 56 Östersund ....... 063-363 93 Örnsköldsvik ... 0660-710 45

Priser exkl moms, gäller 2019. Maskiner på bild kan vara extrautrustade. Reservation mot felskrivningar/tryckfel. Mer info på nordfarm.se

nordfarm.se


När stockarna sågats till bräder transporteras de vidare i produktionen.

Ny förädlingsindustri och nytt råvarusortiment i Gällö Det händer spännande saker i höst i Gällö. Gällö Timber startar nämligen upp en helt ny vidareförädlingsindustri i den närliggande industrilokalen där Gelfa tidigare höll till. Där man ska tillverka komponenter för svensk och norsk pall- och emballageproduktion. Samtidigt skapas ett helt nytt råvarusortiment där Gällö Timber kommer att såga både tall och gran i dimensionen 11-13 centimeter för att försörja den nya industrin. För skogsägarna innebär det ett bättre avverkningsnetto genom att en större andel går till sågade varor. Gällösågen har utvecklats mycket de senaste åren. Från 2011 när man gick över till treskift har produktionen ökat från 160 000 kubikmeter sågade varor till dagens imponerande 335 000 kubikmeter. – Ägarna, SCA och Persson

Invest, har investerat mer än 200 miljoner kronor i bl.a en ny panna och nya torkar. Det har gjort produktionsökningen möjlig, säger Urban Wiklund, VD på Gällö Timber. Och nu tar man alltså ett helt nytt steg. – Vi har köpt en fastighet i anslutning till sågverksområdet. Där ska det bli komponenttillverkning mot

8 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

svensk och norsk pall- och emballageproduktion, säger Urban och fortsätter: – Det här är den första vidareförädlingen som startas i Gällö på många år. Vi ser det som ett viktigt steg i vår företagsstrategi. I drift i november Investeringen är på totalt tio miljoner kronor och kommer att sysselsätta fem personer. – Vi räknar med att gå i drift i november, säger Urban. Att Gällö Timber startar den här nya industrin i Gelfas gamla lokaler för med sig en kanske ännu intressantare sak. För att försörja den nya industrin med råvara skapas ett helt nytt och unikt råvaru-

sortiment. – Vi tar ut en klen massavedsskog som är träslagsneutral, alltså både gran och tall i diametern 11-13 cm, berättar Urban Wiklund. Det ger skogsägare möjligheten till ett bättre avverkningsnetto eftersom en större andel går till sågade varor. Sorteras i skogen Och Gällö Timber har tänkt ut ett finurligt upplägg för den nya råvaran. – Den kommer att sorteras redan ute i skogen. Blandat gran och tall. Sedan körs det med lastbil utan att behöva passera vår timmersortering direkt till vår nya förädlingsindustri. Det kommer att göra oss konkurrenskraftiga,


Här i Gelfas gamla industrilokal, i angränsning till sågverksområdet kommer Gällö Timbers nya vidareförädlingsindustri att starta i november.

5 En ny panna, för 52 miljoner kronor, är den senaste stora investeringen på sågen i Gällö.

konstaterar Urban. De räknar med att behöva 20 000 kubikmeter per år av det här nya unika råvarusortimenet, med diametern 11-13 cm. Största privata Totalt inom Gällö Timber jobbar i dag ungefär 75 personer på Gällösågen och 25 till på Gällö Skog. – Vi är en av de största privata arbetsgivarna i Bräcke kommun. Dessutom bor lejonparten av våra anställda i kommunen, säger Urban. Och nu kommer fem personer ytterligare att anställas när den nya förädlingsindustrin drar igång.

Sågverket i Gällö har höjt produktionen kraftigt sedan 2011. Det enorma timmerlagret utanför anläggningen räcker bara för några veckors produktion och måste ständigt fyllas på.

Såglinjen på Gällö sågverk har höjt kapaciteten till 335 000 kubikmeter sågade trävaror per år.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 9


Linn Lund är sedan en tid tillbaka i vardagen igen som virkesköpare på Gällö Skog. Ett jobb hon verkligen gillar.

Robinson-Linn är tillbaka i vardagen

Jobbar som virkesköpare I våras var Linn Lund en av de färgstarkaste profilerna i årets TV-sända Robinson-tävling. Men själv är Linn sedan länge tillbaka i vardagen på sitt ordinarie jobb som virkesinköpare hos Gällö Skog. – Det trivs jag djäkligt bra med. Det är ett jätteroligt jobb, säger Linn. Hon började som virkesköpare för två och ett halvt år sedan. Då var Linn Gällö Skogs första kvinnliga virkesköpare någonsin. – Men jag har aldrig känt mig ensam på det sättet. Jag har fått extremt mycket feedback och stöd av mina kollegor, säger hon. Och hon trivs som sagt bra med jobbet. Framförallt att sitta ner och träffa olika markägare och ge dem goda råd. – Jag får väl erkänna att det inte är det roligaste att hänga snitselbanden utan att träffa människorna, skrattar Linn Lund och fortsätter: – Jag är helt enkelt väldigt intresserad av att träffa och prata med människor.

Linn sitter på Gällö Skogs kontor i Krokom, i det som förr var turistinformation på den stora rastplatsen. – Jag jobbar mest mot Västjämtland. Från Ytterån upp mot Hallen är mitt huvuddistrikt, säger Linn. Sociala spel För ungefär ett år sedan var Linn iväg och spelade in Robinson som sedan sändes på TV i våras. – Jag blev femma. Jag åkte ut sista dagen innan finalen. Totalt var jag 50 dagar på ön och borta hemifrån i två månader, berättar Linn och fortsätter: – Jag hade inget problem med att vara hungrig och de ständiga sysslorna som skulle

10 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

utföras. Utan det jobbiga var det sociala spelet. Att aldrig få vara för sig själv. När sedan programmet sändes i våras så förändrades Linns liv fullständigt. – Allt tog plötsligt dubbelt så lång tid. Skulle jag handla eller uträtta något snabbt ärende var det alltid någon som ville prata Robinson, berättar Linn. Det hade hon inte något problem med. Däremot drabbades hon av en hel del näthat. – Det gick så långt att jag fick stänga ner min Facebook. Folk kan vara ganska elaka på sociala medier. Det är klart jag blev ledsen ibland, säger Linn Lund. Ändå är Robinson-äventyret inte något hon skulle ha velat ha ogjort. – Jag ångrar inte att jag var med, för det var mer positivt än negativt, menar Linn. – Dessutom lärde jag mig mycket om mig själv. Både

därnere på ön och sedan när man såg sig själv på tv:n, fortsätter hon. Linn Lund tycker även att hon förändrats, till det bättre, av Robinson. Innan hon åkte ner tyckte hon ofta att folk var ”idioter”, som inte tyckte som henne. – Jag har blivit mycket mer tolerant mot människor. Nu tycker jag verkligen att olikheter skapar möjligheter. Man kompletterar varandra och ingen är helt perfekt. Men tar man ut de bästa av varandra så kan det bli riktigt bra, säger Linn. Men nu är hon som sagt sedan länge tillbaka i vardagen igen, som virkesköpare på Gällö Skog. – Eftersom jag inte hållit på så länge så får jag aktivt leta nya kunder. Det handlar om att skapa ett förtroende hos markägaren, säger Linn, som också hunnit få en kvinnlig kollega som virkesinköpare på Gällö Skog.


Nyfiken på din fastighet? I vår tjänst Min fastighet får du svaren. Vi ger dig information om din fastighet, en överblick av gränserna, servitut, inteckningar, areal, planer och markreglerande bestämmelser. Behöver du dessutom en detaljerad karta för till exempel bygglov eller utflykt hittar du det i tjänsterna Min karta och Kartutskrift. www.lantmateriet.se

En trygg start för din nya skog

plantor.bergvikskog.se En trygg start för din nya skog

storaenso.com/plantskolor

Skaffa en lantbruksförsäkring idag. Ring oss eller läs mer på dina.se Arne Sundberg Fältsäljare Lantbruk 0660-216 962 arne.sundberg@dina.se

Jan Nordin Innesäljare Lantbruk 0620-251 40 jan.nordin@dina.se

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 11


– Det är helt klart det bästa beslutet för våra medlemmar, våra privata skogsägare, att Norrskog går samman med Norra Skogsägarna och bildar en ny gemensam skogsägarförening, säger Olov Söderström, VD på Norrskog.

Norrskog vill gå samman med Norra Skogsägarna Styrelserna för Norrskog och Norra Skogsägarna vill att man går ihop och bildar en ny stor gemensam skogsägarförening. Det ska beslutas på extrastämmor i respektive föreningar den 7 februari. – Jag är absolut övertygad om att det här är det bästa för våra medlemmar, säger Norrskogs VD Olov Söderström. – Det här borde kanske gjorts redan för flera år sedan, fortsätter han. Nu inleder Norrskog en rad träffar med de som sitter som förtroendevalda. Under november och december ska alla dessa få träffas och få mer information om den tilltänkta sammanslagningen. – Sedan blir det öppna informationsmöten för alla medlemmar i januari. I Östersund den 9 januari och

i Kramfors den 13 januari, säger Olov Söderström. Eftersom Norrskog är en förening är det alltså medlemmarna som bestämmer om det blir någon sammanslagning vid den extra stämman som ska hållas den 7 februari. – Men jag har skulle bli förvånad om medlemmarna säger nej. Samgåendet är

12 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

positivt för skogsägarna. Vi blir en starkare skogsägarförening och kan ge ännu bättre service till medlemmarna, säger Olov. Tillsammans kommer den nya skogsägarföreningen att få drygt 28 000 medlemmar, eftersom Norrskog i dag har drygt 12 000 och Norra Skogsägarna drygt 16 000 medlemmar. Samtidigt skulle man bli en av norra Sveriges allra största företag med en omsättning på över fyra miljarder kronor – Det skulle ge ekonomiska fördelar både genom ökade intäkter eftersom vi blir en starkare part och genom minskade kostnader för administrationen, menar Olov Söderström.

– Vi är bra på lite olika saker. Men tar vi det bästa från respektive förening så kan det här bli riktigt bra, fortsätter han. Den nya skogsägarföreningen skulle täcka i princip halva Sverige.

Värderas lika En sak som underlättar samgåendet är att föreningarna i dagsläget anses lika värda. Norrskog har lite mindre ekonomiskt kapital men har samtidigt ett stort dolt kapital. – Våra egna skogar är i dag värderade efter inköpspris och det mesta av våra 24 000 hektar köptes på 70-talet. Så där har vi ett stort dolt värde, berättar Norrskogs VD. Att Norrskog och Norra


Norrskog har beslutat att stänga sågverket i Östavall till sommaren 2020. Norrskog har också beslutat att satsa på sågverket i Hissmofors. Det har redan beslutats om investeringar i hyvleriet och det ska beslutas om satsningar på såglinjen.

Skogsägarna ansens lika värda förenklar hanteringen av medlemmarnas insatskapital. – Har man satt in 1 000 kronor i Norrskog så är det 1 000 kronor även i den nya föreningen. Ingen blir rikare och ingen blir fattigare av att vi går samman, säger Olov Söderström. Den nya föreningen kommer att byggas upp kring tre nav, Östersund, Umeå och Luleå. Huvudkontoret kommer att ligga i Umeå.

Nödvändigt men tragiskt I samband med planerna på samgåendet med Norra Skogsägarna så presenterade

Norrskogs styrelse att man fattat beslut om att stänga sågverket i Östavall med 80 anställda. För att istället satsa på sågverket i Hissmofors. – Vi har inte haft råvara fullt

– Samtidigt måste sågverk hela tiden effektiviseras och producera mer för att överleva. Och vi kunde inte klara det stora investeringsbehovet på båda sågarna. Så därför valde Norrskog att

”En tragedi för våra duktiga anställda i Östavall och orten” ut till våra två sågverk utan fått köpa av andra. Under fjolåret hade vi stora problem att få tag på tillräckligt med råvara och kunde inte dra nytta av den högkonjunktur som var, förklarar Olov och fortsätter:

satsa i Hissmofors och lägga ner i Östavall. – Skogsägarna i Medelpad har varit mer drabbade av stormar och barkborrar. Det gör att det avverkats hårdare där så råvarutillgången i

Jämtland ser bättre ut för de kommande åren, säger Olov. Men beslutet om nedläggningen av Östavall har enligt honom inte med sammanslagningen att göra. Utan det är ett beslut som Norrskog har varit tvingade att ta oavsett. – Sedan är beslutet förstås en tragedi för våra duktiga anställda i Östavall och för orten Östavall. Och även jättejobbigt för oss andra inom Norrskog. Men för våra medlemmar, skogsägarna, var det här ett nödvändigt beslut, avslutar Olov Söderström.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 13


Martin, Ann och Johan Rudsby driver alla tre olika företag hemma på familjens gård i Hölje utanför Lit.

Nu drivs tre olika företag hemma på familjens gård

Succé direkt för Nästgårds Den 19 juni slog Johan Rudsby upp dörrarna till sin nya restaurang, Nästgårds, hemma på familjens gård i Hölje, strax utanför Lit. Och det har blivit succé direkt! Folk har vallfärdat till den avsides liggande restaurangen. – Det har gått jättebra. Jag försöker att ha uteslutande lokala råvaror i maten, säger Johan. Efter att Nästgårds öppnat sjuder det av liv på familjens gård. Nu är det inte mindre än tre, helt olika, företag som håller till på gården. * Mamma Ann driver verksamheten i Rudsby Jord & Skog, med 20 köttdjur av rasen Hereford och 90 talet Jämtlandsfår. * Johan, 29 år, driver alltså

kvalitetsrestaurangen Nästgårds. * Martin, 25 år, har företaget Trekta, med både skogsmaskin och jordbruksentreprenad. – Vi har nytta av varandra. Vi kan få hjälp när det behövs, säger trion Rudsby. Alla bor dessutom på gården. Pappa Sven hjälper också

14 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

till men han jobbar som slöjdlärare på dagarna. För att kunna öppna restaurangen Nästgårds har familjen gjort en stor utbyggnad på sidan av huset. Johan har jobbat i restaurangbranschen i många år. Hela tiden på bättre och bättre ställen, bl.a på Gotland. – Under mitt andra år på Gotland bjöd jag ner pappa och mamma och åkte runt och visade hur duktiga man är där på att ta hand om sin lokala mat. Jag skulle vilja göra något liknande i Jämtland sa jag, berättar Johan. Det slutade med utbyggnaden hemma på familjens gård. Nästgårds ligger långt från

tätare bebyggelse, en knapp halvmil från Lit. – Jag ville att det här skulle vara en restaurang man åkte till och inte förbi, säger Johan.

Lokala råvaror Och hans målsättning, och satsning, med lokala produkter är den röda tråden. – Vi har redan kommit långt men inom tre år skulle jag vilja laga maten helt med råvaror från gården eller andra närliggande gårdar, säger Johan. – Redan i år har i praktiken allt kött kommit från vår gård. Sedan har jag fått mycket hjälp av Ås trädgård med fräscha grönsaker, fortsätter han.


Gårdens avelstjurar till köttdjursuppsättningen av rasen Hereford.

Och det första året blev något av en succé för Nästgårds. – Vi har haft bra med folk på luncherna, 50-70 personer om dagen och nästan fullbokat på kvällssittningarna, säger han. Hela familjen Rudsby verkar vara företagsamma och jobba hårt. Den yngre brodern Martin driver alltså företaget Trekta. – Jag har en ny skogsmaskin, en kombimaskin och dessutom grävare och jordbruksmaskiner, berättar Martin. En ganska brokig kombination kan man tycka. – Men jag måste hålla på med lite olika saker för att trivas, säger Martin, som när vi träffas just varit iväg och jobbat som snickare i ett par veckor. Mamma Ann driver gårdens företag med köttdjur och får och har dessutom ett eget litet spinneri. – Jag jobbade som undersköterska fram till vi skaffade fåren 2012 och jobbar fortfarande ungefär 30 procent som det, berättar Ann.

5 Martin Rudsby driver Trekta, ett entreprenadföretag med både en ny skogsmaskin och ett antal jordbruksmaskiner. Här framför en nyinköpt traktor.

3 Mamma Ann Rudsby driver verksamheten i Rudsby Skog & Jord med 90-talet Jämtlandsfår och 20-talet köttdjur av rasen Hereford.

Johan visar upp resultatet av två lunchtallrikar som ska bäras ut till väntande gäster på restaurangen Nästgårds.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 15


– Priserna på skogsfastigheter i Jämtland håller sig på en stabil nivå. Det är ett bra utbud och en relativt hög efterfrågan. Det görs mycket affärer, säger Sofia Palmkvist, fastighetsmäklare på LRF Konsult i Strömsund.

Stabila priser på skogsfastigheter Priserna på skogsfastigheter i Jämtland har varit stabila under året. – Det är ett bra utbud av fastigheter och ganska hög efterfrågan. Det görs mycket affärer. Men känslan är att prisutvecklingen har legat stabil i nivå med fjolåret, säger Sofia Palmkvist, fastighetsmäklare på LRF Konsult i Strömsund. Och det troliga är att det fortsätter även det närmaste året. – Jag tror inte på någon stor prisökning men inte heller på sjunkande priser. Utan känslan är att priserna kommer att fortsätta att vara stabila, säger Sofia. Högst är priserna kring skidorter i Åre och Härjedalen. Även området kring Östersund är hett.

– Men även här uppe i norra delen av länet där jag mest verkar går det bra att sälja skogsfastigheter. Då är det ofta folk som ser skogen som en investering eller är ute efter jakträttigheter, säger Sofia och fortsätter: – Det är många som insett att de får mycket för pengarna här uppe. Det säljs både rena skogs-

16 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

fastigheter samt skogsfastigheter med någon byggnad på. – Det finns spekulanter till båda grupperna. Rena skogsfastigheter köps ofta lokalt av någon som redan har skog och vill utöka sitt innehav, menar Sofia. – Däremot de som köper utifrån vill gärna ha åtminstone något enklare boende på fastigheten, fortsätter hon. Andelen köpare utifrån växer också stadigt. – Det ökar succesivt varje år. Det beror nog på att fler och fler kommer på att det är tryggt att investera i skog. Det kan vara sådana som tjänat pengar på aktier men nu vill

satsa på något mer bestående, säger Sofia. I t.ex Strömsundområdet är ofta jakten en stor anledning till intresse hos köparna. – Kommer de söderifrån kan de få oanade jakträttigheter till förhållandevis små pengar. Det är det många som är intresserade av, säger hon. Priserna varierar sedan efter i vilket skick skogsfastigheten är i. – Självklart blir det ett högre pris om det är en välskött fastighet, med bra åldersfördelning på skogen samt bra vägar än där det är tvärtom, säger Sofia.


Kom in och tala ut! Vi finns till för Dig När du behöver hjälp med

 bokföring  deklarationer  bokslut  generationsskifte  ekonomisk rådgivning Redovisningsbyrån för Dig! SUNDSVALL, 060-17 11 75 SOLLEFTEÅ, 0620-566 30 ÖSTERSUND, 063-10 98 00 ÖRNSKÖLDSVIK, 0660-856 25 HUDIKSVALL, 0650-996 30 BERGSJÖ, 0652-56 51 00 www.contrado.se

Contrado är en norrlandsägd redovisningsbyrå, med stor framtidstro. Som kund hos oss avgör du själv hur mycket du vill betala och vi skräddarsyr en lösning just för Dig. Välkommen att kontakta oss!

Prisvärda produkter till ditt jordbruk! Produkter för gödselhantering Omrörare - Pumpar - Tunnor

Prisvär

Hos oss hittar du även Containters/sopcontainers - Flak Spolvagnar - Liftdumper

Produkt omrörar

Hos oss Släpvan

Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål! Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS

070-320 63 87 Furuvägen 30, 872 32 Kramfors | 070-320 63 87 Tel.nr | www.aspby.se

www.aspby.se

LRF KONSULT ÄR

LEDANDE OCH OBEROENDE LEDANDE OCHSKOG OBEROENDE AKTÖR INOM OCH SKATT AKTÖR INOM SKOG OCH SKATT LRF KONSULT ÄR

50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är skogsägare dina? 50 000 anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. LRF är Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag med över 75 000 kunder. VilkaKonsult är dina? Vi erbjuder branschspecifika tjänster inom ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. LRF Konsult är Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag med över 75 000 kunder. Vi erbjuder branschspecifika tjänster inom ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. KONTAKTA OSS IDAG SÅ BERÄTTAR VI MER! LRF Konsult Östersund KONTAKTA OSS71 IDAG Telefon 063-15 00 SÅ BERÄTTAR VI MER! LRF Konsult Östersund E-post ostersund@lrfkonsult.se Telefon 063-15 71 00 E-post ostersund@lrfkonsult.se

lrfkonsult.se/ostersund lrfkonsult.se/ostersund Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 17

Vi erbjuder b


– Det är helt klart en medveten satsning av oss att öppna fyra nya kontor längre söderut utifrån vårt behov av råvara till våra industrier, säger Göran Tjernberg, skogsförvaltare på SCA Skog.

SCA rycker söderut - öppnar fyra nya kontor SCA flyttar fram sina positioner söderut. I höst har man öppnat inte mindre än fyra nya kontor i Ytterhogdal, Hudiksvall, Ljusdal och Söderhamn. – Det är helt klart en medveten satsning utifrån vårt behov av råvara till våra industrier, säger Göran Tjernberg, skogsförvaltare på SCA Skog. Tre av de nya kontoren har redan invigts och Söderhamn öppnar i oktober. – Det känns att skogsägarna i området är nyfikna på vår satsning. Det är alltid spännande med nya aktörer. Och SCA är en stor aktör, säger Göran. – De förstår också att vår satsning är långsiktig. Vi behöver råvara till våra tunga industriinvesteringar under

lång tid framåt, fortsätter de. SCA har gjort mycket stora investeringar i t.ex Tunadals sågverk och Östrands fabriken. Dessutom vill man göra en miljardinvestering i Obbola. Det ökar trycket på råvara. – Helst vill man hitta råvaran så nära våra industrier som möjligt. Därför är vår satsning i Hälsingland viktig, konstaterar Göran Tjernberg.

18 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

Stort intresse Ett av kontoren som öppnats är det i Ytterhogdal. Där ska Emil Gunnarsson och Peter Häger jobba som virkesköpare. Viktoria Woxlin som produktionsledare och Marcus Carlsson, som traktplanerare. Dessutom har SCA anställt åtta maskinförare och startat två egna arbetslag i området. Så på kort tid har SCA blivit en relativt stor aktör i Ytterhogdal. – Vi har mötts av ett stort intresse. Det har börjat bra och vi har gjort en hel del affärer, säger Emil Gunnarsson och fortsätter: – Det bor väl runt 450 i byn

och det var kring 100 som kom på vår invigning den 31 augusti. Det får man säga är bra. SCA sitter i det gamla kommunkontoret i Ytterhogdal. Och alla anställda kommer från skogsbranschen. Emil från Holmen, Peter från Sveaskog och både Viktoria och Marcus kommer närmast från Stora Enso. – Det är så vi gjort mycket av rekryteringen till de nya kontoren. Vi har försökt hitta bra personal som redan kan området och branschen, berättar Göran. Det är många olika företag som köper skog i Härjedalen och Hälsingland.


ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR POLARIS SAMT 4P SLÄPVAGNAR

3 Emil Gunnarsson och Peter Häger är virkesköpare på SCA:s nyöppnade kontor i Ytterhogdal.

Ändå väljer SCA att ge sig in i området på allvar. – Visst är det hård konkurrens men vi tror stenhårt på vår satsning. Genom att visa vår långsiktighet med vårt stora råvarubehov i många år framåt ska vi lyckas, menar Göran. – Sedan är det förstås hur vi presenterar och sköter våra åtaganden gentemot den enskilde skogsägaren, som kommer att avgöra, fortsätter han. På sikt utvidga SCA är med sina 2,6 miljoner hektar själva en jättestor skogsägare. – Vi är bra på att bruka vår egen skog. De erfarenheterna vill vi gärna dela med oss till andra, säger Göran. Men i dagsläget har inte

SCA någon egen skog i det här nya området. – I Gnarp står vårt sydligaste skogsinnehav i dag. Men med den här satsningen i Hälsingland är vi intresserade att på sikt även skaffa egen skog i det här området, säger han. För det är inte bara virkesköpare som ska knytas till de nyöppnade kontoren. Utan det ska även byggas upp produktion för avverkning och röjning. – Nu har vi redan flera maskinlag som verkar på gränsen till det här nya området som vi enkelt kan utnyttja i början men på sikt bör det förstås finnas maskinlag och liknande även i det här nya området, konstaterar Göran Tjernberg, skogsförvaltare på SCA Skog.

VI UTFÖR:

Markberedning, plantering, gallring, röjning, slutavverkning, olika avverkningsformer, vägar, nybyggnation och restaureringar Vi köper också ditt leveransvirke TA KONTAKT MED OSS

Kalle Björk 070-395 69 79

www.bjorkskog.com

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 19


– Vi tror på framtiden. Det är stor efterfrågan på våra björk-produkter, säger Per-Anders Franzén, VD på Björkträ Timber AB i Arbrå.

Björkträ är Sveriges nordligaste lövsågverk Björkträ Timber i Arbrå är Sveriges nordligaste lövsågverk. Här har man framgångsrikt sågat björk sedan 1985. – Vi ser positivt på framtiden. Det är bra efterfrågan på våra produkter. Och vi tror att det kommer att bli mer björk i skogarna framöver, säger Per-Anders Franzén, VD i Björkträ Timber. Anledningen är förstås att man numer allt mer pratar om vikten av ett varierat skogsbruk med inslag av lövträd. – På 70- och 80-talen var det nästan som om björken skulle bort ur skogarna men nu är det helt annat. Björken är mer accepterad och allt fler inser fördelarna med att ha björk i sitt bestånd, säger

Per-Anders och fortsätter: – Björk är bra för att minska angreppen från granbarkborren. Dessutom är den bra vid stormar och faktiskt även vid skogsbränder. Förutom dessa fördelar kan skogsägare få ett ekonomiskt utbyte om de plockar ut björk vid en avverkning. – Skogsägare får ett högre netto om man plockar ut

20 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

sågbar björk. Därför borde alla skogsägare ställa krav på de som ska avverka att se till att plocka ut björken. Det tjänar de på, säger Per-Anders Franzén. Björkträ Timber är ett familjeföretag, som startades av hans pappa Bror-Inge, som fortfarande är verksam som senior advisor i företaget. Höja värdet Björktrå satsar uteslutande på att höja förädlingsvärdet på den björk man sågar. Därför har man för några år sedan investerat i en toppmodern komponentlinje, där man klyver, scannar, kapar och sorterar alla möjliga produkter.

– Det är inte mycket som lämnar som bräder och plankor längre. Utan vi gör mängder av produkter till olika branscher. Allra mest blir det till möbelindustrin, berättar Per-Anders. Men det finns många andra än de som gör kvalitetsmöbler som efterfrågar delar av björk. – Vi bearbetar det torkade virket även till golv- och inredningsdetaljer. Vi gör även trappspaljéer och alla möjliga produkter, som t.ex skaft till moraknivar, säger han. Behov av råvara Björkträ exporterar en hel del till länder som Danmark, Norge och England. – Men vi satsar i första


På Björkträ sågas bitar i alla möjliga längder. 5 I den nya och moderna komponentlinjen styr datorn hur produkterna ska klyvas, scannas, kapas och sorteras.

hand på Sverige, konstaterar Per-Anders. Totalt sågas 16 000 - 18 000 kubikmeter björk per år i anläggningen i Arbrå. – Vi skulle gärna såga mer. Det finns avsättning för våra produkter. Men det är inte alltid så lätt att få fram mer råvara, säger han. En av anledningarna är att björk ofta växer på lite blötare marker där det kan vara svårare att avverka hela året. – Från jul och fram till semestrarna är perioden då våra stora volymer av björk kommer in, säger Per-Anders Franzén, VD för Björkträ Timber. Det innebär att man ibland fyller ut med enstaka sågningar av gran under hösten. Men förhoppningen är alltså att uttaget av björk ska öka i området eftersom fler satsat på inslag av björk i sina skogsinnehav. – Då vill vi stå rustade att ta emot mer. Därför funderar vi på att investera i en ny såglinje. Det kan bli beslut ganska snart, berättar Per-Anders. Växa långsiktigt Beslutet att bygga en topp-

Här sorteras och buntas de olika produkterna för leverans.

modern komplementlinje för några år sedan kan man nu se var lyckat. – Ja, den har verkligen bidragit till att vi utvecklats positivt, säger han. Björkträ Timber har goda ekonomiska resultat och sysselsätter i dag 23 personer i Arbrå. – Men vi ser hela tiden till att växa långsiktigt och inte ta några risker, avslutar Per-Anders Franzén.

Stora lager av sågade björkbräder ligger ute för att torka.

Här sorteras och buntas de olika produkterna för leverans.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 21


Fortsatt stora skogsskador av älg - men nu ökar även problemen med kronhjortar

Älgen fortsätter att orsaka stora skador på de unga tallskogarna i Jämtland. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventeringar. – Totalt i länet är det fortfarande väldigt höga skadenivåer, säger Jörgen Sundin på Skogsstyrelsen. Vid inventeringen mäts bland annat andelen nya skador på ung tallskog, 1-4 meter höga. Där är målsättningen att det ska var fem procent eller lägre. För Jämtland ser det ut så här: * 2017 = 14 %. * 2018 = 14 %. * 2019 = 13 %. – Det är alltså ganska långt till målet på fem procents nya skador, konstaterar Jörgen. Största skadorna är i Väst-

jämtland. Och bäst klarar man sig nere i Härjedalen. – De har sex procent nya skador. Så de har nästan uppfyllt målet, säger Jörgen. Men de är ensamma. På alla andra håll i länet är skadorna alldeles för höga. – Tyvärr har det fått den effekten att en del privata markägare planterar gran på magra tall marker för att slippa skador av älgen. Det är inte alls bra, menar Jörgen. Som om det inte var nog

22 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

med skogsskador från älg börjar nu det dyka upp allt fler skador orsakade av kronhjortar. – Lokalt har vi sett en del riktigt allvarliga skador, berättar Jörgen och fortsätter: – De börjar att finnas i hela länet. Men värst är nog skadorna i Brunflo mot Orrviken samt i Alsen mot Offerdal.

Väldiga lokala Kronhjortarna uppträder i flock vilket gör att skadorna blir väldigt lokala. – En markägare i Brunflotrakten hade sett en flock med 50 hjortar, säger Jörgen.

Skadorna blir annorlunda där hjortarna dragit fram. – Vi har rapporter där 50 år gammal skog blivit bark gnagda så att träden skadats allvarligt, berättar han. I de värst drabbade områdena har nu hjortskötselområden bildats för att försöka att skjuta av en del av hjortstammen. – I Brunflo och Orrviken tror jag att de skjuter 20-30 hjortar per år och uppe i Alsen-trakterna blir det mellan 50 och 100, säger Jörgen Sundin på Skogsstyrelsen.


Maskinkedjor

Priser per dr

ivlänk

Bredd 1,6 mm 2,0 mm

Allt för skogsentreprenören – En leverantör räcker!

Blueline

42 48 54 59 / 60 64 67 70 75 80 /82 85 90 Nosekit

515:515:519:519:525:529:529:539:569:-

719:729:745:745:759:765:775:-

are rlig Ytte

5rab%att

1,75:-

Standard

(lös topp) 535:535:535:535:535:549:549:559:575:159:-

469:479:499:509:525:529:549:565:575:-

Speed MAX RSN s topp) (lös topp) (lö

499:509:525:529:549:565:-

139:-

555:569:585:595:615:635:645:159:-

19HX 1,89:-

RMH 1,85:1,85:-

Gripar

RMHS 1,99:-

Vi har all gripar på latigder!

Vi säljer även stubbsvärd till bra priser!

ning! Turbil för kedjeslip pade Vi levererar sli noverade re t m sa kedjor rrland svärd i södra No ige! er sv an samt mell

Alla priser är exkl. moms

Längd (cm)

1,75:-

rd Vid köp av 20 svä eller 120 kedjor

Maskinsvärd Blueline JPS

18HX

AdBlue • Bandlås • Boggieband • Broddar • Däck • Filter • Färgmunstycken • Glykol • Gripar • Kedjefångare Kedjor • Markberedningständer • Matarhjul • Märkfärg • Oljor • Rotatorer • Slirskydd • Smörjfett • Stolar • Svärd

0278-450 22 • www.samsons.se info@samsons.se

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 23


Galina Timermane driver en av Norrlands störa odlingar av havtorn i lilla Krångede, väster om Hammarstrand.

Galina driver en av Norrlands allra största havtornodlingar i Krångede I Krångede, en dryg mil väster om Hammarstrand, driver Galina Timermane sin havtornodling, Planta Jemtlandica. – Vi har 2 500 plantor och skördar ungefär 1,5 ton bär varje år, berättar Galina och fortsätter: – Vi tar hand om hela kedjan själv. Från planta till färdiga produkter. Av havtornen gör man bl.a sin egen juice, marmelad, nektar och havtornsolja. Det är nyttiga grejer eftersom havtornen är riktiga c-vitaminbomber. Galina startade havtornodlingen 2008 tillsammans med sin man Rolf Nordström. Tyvärr avled Rolf tidigare i år så nu driver Galina Planta Jemtlandica på egen hand. – Vi började med att sätta 2 500 plantor på två hektar, av lettiska och ryska sorter, som

vi importerade från Lettland, säger Galina, som är biokemist i grunden. Det gör Krångede-odlingen till en av Norrlands allra största havtornodlingar. Odlingen är inhägnad för att skydda mot älg och rådjur. Det tog nästan fem år för plantorna att etablera sig riktigt på platsen. Men sedan några år tillbaka skördar Galina ungefär 1,5 ton bär varje år. Det går till så att man kapar

24 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

kvistar och fryser ner dem. Sedan kan man enkelt skaka av bären, som annars är rätt svåra att få av. Förutom alla produkter som görs av havtornen så säljer hon även plantor av havtorn. – Vi brukar faktiskt sälja ungefär 500 havtornsplantor varje år. Så det finns ett stort intresse för bäret. Ofta köper folk tre-fyra honbuskar och en hanbuske och sätter hemma, berättar Galina. I år har Planta Jemtlandica börjat att ha höns som går fritt runt och det ska vara bra för odlingen. Galina provar också en del andra växter på sina marker. – Framförallt har jag 50 buskar med bäret svart Aronia. Det trivs här och är också

ett populärt bär. Sedan har vi också satt några äppelträd och päronträd. De är av sorter som ska klara ännu högre växtzoner så vi hoppas de ska gå bra. Men det är ändå den supernyttiga havtornodlingen som är basen för hennes verksamhet. Det är av dessa bär hon gör alla sina populära produkter, som havtornjuice och havtornnektar. – När vi hittade den här gården i Krångede 2007 kände jag att vi måste satsa på havtorn. Det finns så lite av det här i Sverige, berättar Galina Timermane, som driver Planta Jemtlandica i lilla Krångede utanför Hammarstrand.


Planta Jemtlandica har även satt några äppelträd och päronträd på odlingen i Krångede.

Innan man gör alla produkter som t.ex juice och marmelad så torkas och mals bären.

Galina har även planterat 50 buskar med svart Aronia.

På gården gör man alla möjliga nyttiga produkter, som juice, nektar och marmelad av havtornen.

I år har Galina börjat att ha höns som går fritt på odlingen vilket ska vara bra för den.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 25


Den nya ladugårdshallen, för åtta miljoner kronor, ligger idylliskt i Jormvattnet.

Storsatsning i Jormvattnet 2015 tog Anders Olsson över mjölkproduktionen hemma på gården i Rönningsberg, utanför Trångsviken, av sina föräldrar. 2016 byggde han en ny ladugård med lösdrift för korna och en mjölkrobot. Han ville ha en ljus ladugård med lugn och tyst miljö. – Det blev en bra satsning. Jag är väldigt nöjd med resultatet. Korna trivs och jag trivs, säger Anders Olsson, 29 år. Den nya hallen är för lösdrift för köttdjur. – Vår gamla hall hade plats för 28 djur. Nu bygger vi för 90 djur, varav 60 dikor, säger Magnus Olsson. – Och vi kommer att ha fullt direkt eftersom vi kunnat bygga upp besättningen på en annan gård i byn, fortsätter han.

Men det är en rejäl satsning de gör. Slutnotan hamnar på runt åtta miljoner kronor. – Detta trots att vi lagt ner massor med eget arbete på bygget för att hålla nere kostnaderna. Vi gjorde t.ex hela markjobbet själva, berättar Magnus. Deras gamla laduhall var både gammal, för liten och

26 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

tungjobbad. Magnus tog över gården 2006 efter sin farmor. – Då var jag 19 år. Så jag började ung och har haft gott om tid att tänka på att göra en sådan här nybyggnad, skrattar Magnus.

Mångsysslare Numer jobbar både han och nyblivna frun Emelie heltid på gården. – Jag har två grävmaskiner också, som jag kör en hel del entreprenadjobb med. Sedan är det snöröjningen på vintern, säger Magnus och fortsätter: – På sommaren blir det en hel del rundbalspress och att hjälpa andra med skörden.

Alltså en hel del annat än köttproduktionen. – Det är det som är grejen när man valt att bo häruppe. Då får man se till att hitta olika arbetsuppgifter att försörja sig på. De är också delägare i ett eget slakteri i byn. Där en veterinär besiktar både före och efter slakt. – Så våra djur behöver bara åka två kilometer till slakt och de är med oss som de känner hela tiden. Det känns bra att kunna stå för hela kedjan, säger Magnus. De säljer sedan sitt kött själva lokalt.

Positiva reaktioner Magnus och Emilie Olsson


Totalt 90 djur kommer att flytta in i den nybyggda ladugårdshallen i Jormvattnet.

ETT AKTIVT SKOGSBRUK FÖR EN LEVANDE LANDSBYGD

Avverkning l Planläggning l Värdering Skogsvård l Skogsbilvägar

Fria Skog är din fristående skogspartner

För info kontakta: Jonas 0647-61 10 94 l Bertil 0640-68 30 91 Tobias 0647-61 10 95 l Erik 070-365 94 11

www.friaskog.se l 0647-61 10 90

Gillar du den här tidningen? Martin och Emelie Olsson, driver nötköttproduktion tillsammans. Här tillsammans med dottern Matilda. I den nya hallen kommer det att finnas plats för 90 djur, varav 60 dikor.

storsatsning har mottagits väl av byborna i Jormvattnet. – Det har varit väldigt positiva reaktioner. De tycker att det är kul att det händer. Att de säger så blir man väldigt peppad av, säger Magnus. De hjälper till och slår marker i byn där det inte

Vi kan hjälpa dig med dina trycksaker. Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer

längre bedrivs någon form av lantbruk. – Vi håller i alla fall markerna öppna. Om det sedan kommer någon och vill ta över någon av gårdarna så blir vi bara glada. Men i väntan på det slår vi och håller öppet, berättar Magnus Olsson. Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 27


Ungefär 20 mjölkkor har paret Sundeberg i Hede, som mjölkas morgon och kväll. Sju dagar i veckan.

28 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen


Härjedalens sista mjölkbönder

Härjedalens sista mjölkbönder. Ingegerd och Karl-Olof Sundeberg inne i sin ladugård i Hede.

Karl-Olof och Ingegerd Sundeberg i Hede är Härjedalens sista mjölkbönder. De enda som fortfarande levererar mjölk till ett mejeri. – Vi har runt 20 mjölkkor och levererar ungefär 90 ton mjölk till Arla varje år, berättar de. – De kommer till Hede och hämtar vår mjölk varannan dag. Utvecklingen med allt färre mjölkbönder i Härjedalen har gått fort. – När vi började 1985 tror jag nästan att det fanns uppåt 80 stycken som levererade mjölk till ett mejeri. Vid EU-inträdet var vi fortfarande 37 mjölkproducenter, säger Karl-Olof. Och nu är paret Sundeberg alltså ensamma kvar. – Det är tråkigt att det blivit så, säger Karl-Olof och Ingegerd. Men de har inte tänkt sluta än på ett tag. Karl-Olof som hunnit fylla 67 år och Ingegerd, 61 år,

kämpar vidare. – Det är jobb sju dagar i veckan och inte speciellt bra betalt heller. Men det har blivit en livsstil. Vi trivs bra med det, säger Karl-Olof och Ingegerd. Men det gäller att vara morgonpigg. – Vi går upp halv fem så att vi hinner rengöra i ladugården innan vi kör igång med mjölkningen klockan sex. Sedan brukar vi vara klar vid sju, berättar Ingegerd. Och på eftermiddagen upprepas så proceduren. De går ut vid halv fyra och är inne igen vid halv sex. Det var alltså 1985 som de

tog över Karl-Olofs föräldragård och drog i gång sin verksamhet. Det är en ekologisk KRAVgård sedan 2009. Korna går i lösdrift och mjölkas med mjölkräls. Det som är lite speciellt med paret Sundebergs verksamhet är att varje sommar flyttar man ut till sin fäbodvall, Östvallen i Västsätern. – Det är guldkanten på tillvaron när vi flyttar upp på fäbodvallen i två och en halv månad varje sommar, säger Karl-Olof och Ingegerd. Den ligger 2,5 km från gården. Dit transporteras korna men hem går man genom skogen. – På fäbodvallen finns ett kokhus. Så då gör vi smör, messmör, ost och grynost varje vecka, berättar de. Sedan åker de runt på marknader och säljer produkterna. – Det brukar vara strykande

åtgång på våra produkter från fäbodvallen, säger Karl-Olof och Ingegerd. Förr hade inte Karl-Olof tid att vara på plats lika mycket på fäbodvallen men nu när yngste sonen Johan tagit över ansvaret för växtodlingarna kan även Karl-Olof vara mer på fäbodvallen under sommaren. – Johan är jätteduktig. Han planerar och gör sakerna i tid på ett helt annat sätt än när jag skötte växtodlingen, säger Karl-Olof. De har en förhoppning att sonen Johan kanske vill ta över gården längre fram. – Men om han vill fortsätta med mjölk är inte säkert. Han jobbar som maskinförare i dag, säger paret Sundeberg. Men än så länge kämpar i alla fall Karl-Olof och Ingegerd vidare. Sju dagar i veckan, som Härjedalens sista mjölkbönder.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 29


Vimek skördaren kan snirkla fram mellan träden eftersom man har dubbla styrsystem. Förutom den ordinarie midjestyrningen kan man även styra framhjulen.

Treårigt projekt på Torsta ska ge svar: – Kan mindre maskiner bli lönsamma i skogen? Bland privata skogsägare finns ett ökat intresse för mer skonsam skogsavverkning. Ett sätt är att gallra med mindre maskiner. Därför genomför Torsta AB i Ås utanför Östersund just nu ett treårigt projekt för att se om en entreprenör kan få ekonomi i den typen av uppdrag. – Vi ska utvärdera om det kan vara lönsamt att köra med mindre maskiner, säger Mats Wiksten, projektledare och instruktör på Torsta. Många tycker att maskinerna som används normalt vid avverkning är alltför stora för gallring och att de gör för breda vägar och djupa spår med skador på trädens rotsystem. Det skulle kunna undvikas med mindre maskiner. Men frågan är alltså om det är ekonomiskt intressant för en entreprenör att utföra den typen av uppdrag. Därför startade Torsta ett treårigt projekt förra året bestående av skördaren Vimek 404se och skotaren 610se. – Båda är små och smidiga.

Betydligt mindre än vanliga skogsmaskiner, säger Mats Wiksten.

Praktisk Projektet körs tillsammans med Norrskog, Vimek och Stigs maskiner i Lit. – Syftet är att göra en utvärdering om dom ekonomiska och praktiska förutsättningarna för maskiner i den här storleksklassen, säger Mats. Och det handlar verkligen om klart mindre maskiner. – Skördaren väger drygt 4,5 ton mot en vanlig som väger

30 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

16-17 ton. Den stora fördelen med Vimek-skördaren att den har dubbla styrsystem. Förutom den ordinarie midjestyrningen kan man även styra ramhjulen så det är lätt att snirkla sig fram mellan träden, säger Mats. Även skotaren är betydligt mindre än en vanlig. Vimek-skotaren väger bara dygt 4,9 ton mot en vanlig som ligger mellan 16-18 ton. Och fullastade blir skillnaden ännu större. Vimek-skotaren väger strax under 10 ton, medan en ordinär skotare som används i gallring väger runt 30 ton fullastad. – Vinsten ligger dels i att det blir mindre markskador, dels att stickvägarna blir så smala att de inte syns när det är färdig kört. Det blir en jämnare fördelning av stammar i skogen, finare för ögat och mindre stormkänsligt i den

känsliga ungskogen, säger Mats.

Miljövinst Så för miljön vore de mindre maskinerna en stor tillgång. Men det hjälper inte om det inte går att få ekonomi för en entreprenör att köra med de här mindre maskinerna. – Vi har kört för fullt med de här Vimek-maskinerna sedan projektet startade. De är ute på gallringar hos privata skogsägare som Norrskog ordnar åt oss, säger projektledaren Mats Wiksten. Eftersom projektet ska hålla på i tre år är det ännu inte några större utvärderingar gjorda utan arbetet rullar på. – Det är uteslutande vid första gallringar som just Vimek-maskinerna kan komma ifråga, säger Mats. Då just deras smidighet är en stor fördel.


3– Vi ska utvärdera om det kan vara lönsamt för en entreprenör att köra med de mindre maskinerna, säger Mats Wiksten, projektledare och instruktör på Torsta.

4 Även skotaren är betydligt mindre än en vanlig skotare.

• Solel ger god ekonomi • Vi finns och verkar i Norrland • Vi hjälper till i hela processen • 10 års erfarenhet

Solel för Norrländskt lantbruk! Vi har levererat

500

över solcellsanläggningar och fler än

30 000 solcellsmoduler i Norrland.

25 kW- Solcellsanläggning

32 kW - Solcellsanläggning

Vi har kontor i Timrå, Östersund och Bollnäs

ÖKA TIMMERUTTAGET, MAXA AVKASTNINGEN! Gällö MAX är ett helt nytt sätt att köpa virke. Gällö MAX ger ökat timmeruttag och MAX avkastning till skogsägaren. Prata med din lokala virkesköpare om du vill veta mer!

galloskog.se/certifiering

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 31


Ola Holm i Nordanälden har utsetts till Årets Nötköttföretagare i Jämtlands län av LRF.

Ola utsedd till Årets Nötköttsföretag Ola Holm driver sin gård i Nordanälden. Det är en konventionell dikouppfödning med rasrena Charolais och Hereford. Nu har han utsetts till årets Nötköttsföretag i Jämtlands län av LRF. – Det är kul att bli sedd. Att det är någon som uppskattar det man gör, säger Ola. För två år sedan byggde han en ny ligghall och startade upp köttproduktionen. – Vi byggde den helt i egen regi. Jag, pappa Sture och en byggfirma som jag gör mycket grävjobb åt, berättar Ola. Han nekades startbidrag till bygget eftersom verksamheten inte gav tillräcklig sysselsättning för att vara bidragsberättigad. Men Ola byggde den alltså ändå. Nu har han ett 40-tal djur på gården. – Tanken är att det ska bli fler. Kanske kring 55, varav då 35 vuxna dikor vilket är tiotalet fler än i dag, säger Ola.

Landa i tillvaron Utöver det har han i dagsläget inga ytterligare planer på att växa. – Nej, jag vill landa i det här först och se hur det går, säger han. Djuren säljs till slakteriet när det är dags. Parallellt med jobbet som nötköttföretagare så jobbar Ola extra som grävmaskinförare. Framförallt på vår och höst. – På sommaren när det ska skördas så försöker jag att hålla mig mer hemma på

gården, säger Ola. När han är ute och gräver är det pappa Sture, nu 69 år, som tar den dagliga skötseln av djuren. – Han är helt oumbärlig för mig när jag är ute och gräver, säger Ola. De driver också verksamheten, med djuren och grävmaskinen, tillsammans. Han hade turen att tilldelas en så kallad McDonalds-tjur via projekt Romeo så Ola har en bra avelstjur på gården. Och Ola gillar att vara köttbonde. – Jag trivs hur bra som helst. Jag är glad att jag vågade satsa på det här, säger han. Han trivs också med att dela sin tid mellan jobbet som köttbonde och jobbet som grävmaskinist. – Det finns många fördelar med att få jobba hemma. Du är t.ex hemma när barnen kommer hem från skolan, säger Ola och fortsätter: – Sedan får jag den sociala biten när jag åker ut och gräver. Att få tillhöra ett arbetslag och käka matlåda tillsammans. Årets nötköttföretagare Ola Holm från Nordanälden verkar helt enkelt rätt nöjd med tillvaron.

32 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen


– Jag trivs verkligen som mjölkbonde. Det är ett kul och spännande jobb. Även om det förstås är mycket att lära sig.

Åkeriägaren som sadlade om Christian Nilsson är åkaren som sadlade om och blev mjölkbonde. På en gård med 170-180 mjölkkor. – Jag stortrivs och kände direkt att jag inte ville tillbaka till lastbilen igen, säger Christian och fortsätter: – Det är kul och spännande. Men mycket att lära förstås. Det är med skräckblandad förtjusning jag går till jobbet varje dag. Christian körde från 2004 i sin pappas åkeri, Eisten Nilssons Åkeri AB i Hammerdal. 2009 köpte han åkeriet tillsammans med sin bror och då bytte man namn till Z-bulk AB. De drev åkeriet tillsamman fram till hösten 2016. Då Christian tog klivet över till att bli mjölkbonde istället. Anledningen var att ha träffat Liw Pålsson från Raftsjöhöjden och hennes föräldrar drev en stor mjölkgård. – Så det var väl i princip

givet att Liw skulle ta över gården på sikt, berättar Christian. – Däremot var det väl upp till mig om jag skulle vara kvar på åkeriet eller börja som mjölkbonde. Jag tänkte att jag kunde väl prova i alla fall, fortsätter han. Det var alltså hösten 2016 och ett beslut som han inte behövde ångra. – Jag kände direkt att jag trivdes och inte ville tillbaka till lastbilshytten igen.

I december i fjol inleddes generationsskiftet med ett första steg. – Då köpte vi mjölkkorna och arrenderar byggnader och maskiner, berättar Christian. Så nu driver Christian, tillsammans med sin mer rutinerade sambo Liw, en mjölkgård med 170-180 mjölkkor. Liw och Christian har tagit namnet Q-mjalka på sitt företag. Det är jämtska och blir i översättning helt enkelt komjölk. – Det är roligt med ett litet udda namn, skrattar Christian. De båda ser också stora framtidsmöjlighet med gården i Raftsjöhöjden.

– Målet är att ta över alla djur från Liws föräldrar. Sedan vill vi kanske bygga en ny mer lättarbetad mjölkgrop, säger Christian. – På lång sikt kanske vi skulle vilja ha möjlighet att bygga en helt ny och modern ladugård, fortsätter han. Förutom Liw och Christian finns det en anställd och tre med F-skattsedel på gården. Dessutom tar ju Liws föräldrar fortfarande hand om sina kvarvarande djur och kan hjälpa till när det behövs. – Så det är ganska mycket folk här. Det är skönt eftersom vi också är småbarnsföräldrar och det är inga bekymmer om man behöver vara ledig något, säger Christian Nilsson - Åkeriägaren som sadlade om och blev mjölkbonde.

Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 33


Karl Hedin har byggt upp koncernen till en miljardindustri.

Från företag till miljardkoncern Bara 34 år gammal tog Karl Hedin, som den tredje generationen, över som VD och ägare av familjeföretaget AB Karl Hedin 1983. Sedan dess har han framgångsrikt utvecklat företaget till en stor koncern som 2018 omsatte 4,6 miljarder kronor och gick med över 500 miljoner i vinst. Nu är AB Karl Hedin en av landets ledande privata trähandelskoncerner, med bl.a en bygghandelskedja med 44 enheter, fem sågverk, flera emballageindustrier och ett stort eget skogsinnehav. En del av AB Karl Hedins framgångsrecept är att man, tillskillnad från många andra i träbranschen, förfogar över hela kedjan. Från trädplantan till de

färdiga produkterna som säljs i den egna bygghandeln. – I många fall har det varit tillfälligheter som gjort att vi börjat med något efterhand har man upptäckt att det passar bra in och då har det utvecklats till en strategi, säger Karl Hedin. Han är ensam ägare till AB Karl Hedin och jobbar numer som arbetande styrelseordförande. Karl, som fyllt 70 år,

34 - Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen

var VD i 32 år men för några år sedan klev han av från den rollen. Engagerad i utvecklingen Som arbetande styrelseordförande i koncernstyrelsen är Karl Hedin fortfarande mycket engagerad i företagets utveckling. Kan han då njuta av att ha lyckats bygga upp en så framgångsrik och lönsam koncern? – Det är klart att jag är stolt över vad vi åstadkommit, svarar Karl. Men trots den enorma framgången med familjeföretaget var han helt oförberedd för vad som hände för snart

ett år sedan. Den 26 oktober i fjol anhölls Karl Hedin misstänkt för att ha skjutit varg. – Jag fördes utan att ha en aning om varför till Kronobergshäktet och där blev jag kvar i 31 dagar innan jag släpptes fri, säger han. Det var vid en telefonavlyssning av ett samtal mellan Karl Hedin och hans syster, som polisen och kammaråklagaren Lars Magnusson uppfattade något som de tolkade som att Karl varit med och skjutit en varg den dagen, – I själva verket hade jag varit ute vardagsklädd och i lågskor i en timme för att lyssna i ett område där någon


Skog & Lantbruk

Tidningen

Vecka 47 kommer ett nytt nummer av

Skog & Lantbruk Västerbotten

Skog& Lantbruk

Tidningen för och lantbru dig med skog k i Västerb otten

Nr 1 2018

5 Totalt har Karl Hedin 44 bygghandelsenheter runt om i landet.

ringt och sagt att någon hört en varg yla. Det var verkligen ingen jakt, säger Karl Hedin. Det bör betonas att Karl Hedin inte heller längre är misstänkt för att ha skjutit någon varg. Föreläser om händelsen När han efter 31 dagar i häktet släpptes ut valde han att inte ligga lågt. Tvärtom har Karl berättat om det maktmissbruk som han tyckte att han utsattes för. – Fram till sommaren så höll jag inte mindre än 43 mycket välbesökta föredrag om vad som hänt och det blir några till nu i höst, säger Karl Hedin och fortsätter:

– Nu har vi dessutom lagt ut föredraget på You Tube så att alla som vill kan ta del av det. Han har dessutom tillsammans med Björn Törnvall och Sven Severin skrivit en bok ” Maktmissbruket. Ett hot mot demokratin”. – Jag har inget att skämmas för. Jag har inte gjort det jag misstänks för. Därför har jag inte heller tvekat att åka runt och berätta min historia, säger Karl.

Glassbon

den i Sele

Stockar rö mitt i sågl ntgas injen

t

Utbildni förhindr ngen som ar ol

med fyrh yckor Nyckelbio julingar toper Grisbond ska kartlä en har gå rdsbutik ggas i bil Våga sälja till utom stående

Vill ditt företag synas i den?

Ring 060 - 57  21  50

www.mediainvest.nu Skog och lantbruk Jämtland & Härjedalen - 35


Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå

Vältajmad slutavverkning ger mer Att vänta för länge med slutavverkning innebär risker. Äldre träd är mer mottagliga för röta och insektsangrepp. Att avverka i rätt tid eliminerar riskerna och ger dig avkastning att investera i ny skog med bättre tillväxt. Läs mer och boka kostnadsfri rådgivning på sca.com/slutavverkning

SVENSK A CELLULOSA AK TIEBOL AGE T

Boka gratis rådgivning

to @ Michael Engman

SVENSK A CELLULOSA AK TIEBOL AGE T

SLUTAVVERKA MED SCA


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.