Skog och lantbruk tidningen Västernorrland nr 1 2019

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västernorrland

Nr 1 2019

Tidningen

Nätraälven Skog växer kraftigt

Stiftet med mest skog

Rationellt lantbruk med flera ben

Norrskog framgångökar andelen kvinnor

Västernorrlandsgården drivs nu i privat regi

SCA har startat egen skogsmaskinutbildning

Vi erbjuder fiske i våra natursköna områden mellan Börtnan och Storsjö kapell i Bergs kommun. God Kontakt: Jämtlands SF , 063-15 05 00, Åsarna distrikt, Agne Wikén, 0687-515 05, 070-319 88 07. Distrikt Syd. beläget i norra FrostviFiske från båt är tillåtet i Ankarvattnet.

Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, André Ahlberg, 0670168 19, Distrikt Nord.

- beläget 7 km norr vintertid.

Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, André Ahlberg, 0670168 19, Distrikt Nord.

- beläget ca 60 km norr om Strömsund. Fiskarter: Öring, röding, abborre samt även gädda i Sjougdälven.

Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, Christer Eriksson, 0670-168 14, Distrikt Nord.

- beläget ca 75 km nordväst om Strömsund mot Gäddede. Fiskarter: Öring och röding.

Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, André Ahlberg, 0670168 19, Distrikt Nord. vägen mellan Junsele-Backe. Fiskarter: Öring, röding i avgränsade vatten. Abborre och gädda i övriga. Utsättning sker av öring och röding.

Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 20, Hampus Ekskär, 0624-51 40 94.

- ca 20 km syd Kramfors.

Tillfartsväg över Habborn mot Viksjö. Öring och röding i samtliga vatten. I vissa vatten förekommer småvuxen abborre.

Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 22, Kramfors distrikt, Frida Vikner, 0696-681063, 070-3911866.

- mellan Junsele-Bredbyn och Näsåker. Riklig tillgång på sjöar och tjärnar.

Rotenon-behandlade vatten underhålles med öring och

stånden utgöres till största delen av gädda och abborre. Valv-

Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 20, Backe distrikt, Hampus Ekskär, 0624-51 40 94.

-

Kontakt: Kramfors distrikt, Frida Vikner, 0696-681063, 070-3911866.

Foto: Peter Sjödin - Rime

EN STARK PARTNER Staffare AB grundades 1982 och har tills idag utvecklats till en organisation med 70 anställda och finns på åtta orter med fullservice anläggningar i Luleå, Skellefteå, Timrå, Hudiksvall och Bollnäs.

Vi säljer nya och begagnade entreprenad- och lantbruksmaskiner samt dem flesta förekommande tillbehör och redskap till dessa.

Hos oss finner ni några av dem största varumärkerna inom sina segment.

Genom att tillhanda hålla produkter och tjänster av hög kvalitét och ständigt sträva mot att förbättra vår organisation med en långsiktighet i varje agerande och kunden i fokus kan vi vara En Stark Partner till våra kunder, medarbetare och leverantörer.

www.staffare.se facebook.com/staffare LULEÅ Tel 0920-700 80

SKELLEFTEÅ Tel 0910-140 80

TIMRÅ Tel 060-52 78 70

HUDIKSVALL Tel 0650-948 55

BOLLNÄS Tel 0278-355 06

UPPSALA Tel 08-89 01 03

VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 021-489 90 10 Tel 08-89 01 06

f

FÖRSÄLJNING

l

ELINSTALLATION

l

SERVICE

ALLT INOM EL

PRIVAT, FÖRETAG OCH INDUSTRI Vi hjälper dig hela vägen från förstudie/kalkyl till färdig installation. Kontakta oss för kostnadsfri offert.

VI UTFÖR KOMPLETTA SOLCELLSLÖSNINGAR

060-750 63 00

Vi ser fram emot vårat möte med ”spänning” www.w3solvindenergi.se

PERFORMANCE

BY HUSQVARNA HUSQVARNA 545 Mark II, 13” X-CUT

HUSQVARNA 550XPG Mark II, 13” X-cut

HUSQVARNA 545 FxT Auto Tune

Pris inkl. moms

Pris inkl. moms

Pris inkl. moms

8.400:-

Vid köp av såg ingår 5st X-CUT sågkedjor till ett värde 1150.- gäller till 30/4

9.800:-

Vid köp av såg ingår 5st X-CUT sågkedjor till ett värde 1150.- gäller till 30/4

9.900:-

Vid köp av såg ingår 5st sågklingor, Scarlett 24T till ett värde 1050.- gäller till 30/4

VÄRDEKUPONG X-cut kedja 13” och 15”.

5 st kedjor för 500.Ord pris 1150:-/1250:Gäller till 2019 04 30

Verktygsbälte Pris inkl. moms

1.990:-

Heffnersvägen 24 Tel 0771-654654 Öppetttider Mån-fredag 7-18 Lörd Stängt www.servicecentralen.se

Skog och lantbruk Västernorrland- 3

Innehåll ..22

Norrskog ökar andelen kvinnor ..6

Västernorrlandsgården - nu i privat regi

SCA startar egen utbildning i Ånge ..8

Sågverket i Tunadal har förvandlats sedan 2004 ..24

Nätraälven Skog växer kraftigt ..10

Biometria samlar all virkesmätning ..28

..12 Stjärncoach stöttar Nordvikelever ..13

Norras satsning på barnböcker fortsätter ..30

Nya chefen tvingas till hårda prioriteringar ..14

Tyske ambassadören besökte Callans Trä ..34

Granfaner producerad i Hassela ..16

Ett välskött och rationellt lantbruk med flera ben ..36

Stiftet med mest skog i landet ..18

Norrskog bygger slingor för skogsbruk vid vatten ..36

Innala stortrivs trots tuff start

Holmen skog har dragit erfarenhet från bränderna ..32

Stabila priser på skogsfastigheter ..20

Viktigt att öka kunskapen om skog hos unga Det är något speciellt med att äga skog.

Den växer ständigt, är bra för miljön och kan i slutändan användas till en rad olika produkter.

Att dessutom många tycker om att vistas i skogen och vara ute i naturen är en extra bonus.

Men faktum är att kunskapen om skog nuförtiden minskar.

Både bland vuxna och barn.

Då är det roligt med Norra Skogsägarnas satsning på att ge ut äventyrsböcker för barn som handlar om skog.

Författaren Ulla Nordlinder och illustratören Gunilla Guldbrand är visserligen nu bosatta i Umeå men härstammar båda från Ångermanland.

Båda har dessutom sommarbostäder i landskapet, där de försöker att vistas så mycket som möjligt.

Så kanske är det de ångermanländska skogarna som inspirerat dem till delar av innehållet i de här böckerna.

Du kan läsa mer om serien med Skogsbarnen i detta nummer av Skog & Lantbruk i Västernorrland.

Ett annat problem för skogsbruket är att bolag och entreprenörer ofta har svårt att hitta skogsmaskinförare.

Det är ingen som riktigt vet hur stor bristen är eller hur många som kan komma att gå i pension de närmaste åren och behöver ersättas.

SCA har i alla fall tagit ett eget initiativ för att förbättra läget.

Tillsammans med Ånge kommun har de startat en egen utbildning av tio skogsmaskinförare. De har ställt två skotare, två skördare och ett antal simulatorer till utbildningens förfogande.

Och de har haft inledande samtal med andra kommuner i länet, både i Medelpad och Ångermanland, om att starta liknande utbildningar när

den i Ånge är avslutad till sommaren. Tanken är att de införskaffade maskinerna och utrustningen ska flyttas vidare till ett nytt ställe.

SCA tar tag i problemet men påpekar samtidigt att det är viktigt att branschen tillsammans under tiden lyckas kartlägga hur många nya skogsmaskinförare som egentligen behövs.

Sedan kan du få läsa om att landets äldsta skogsägarförening, Nätraälven Skog, som bildades 1923 är piggare än någonsin.

Nätraälven, med huvudkontor i Sidensjö, har växt så det knakar de senaste åren.

De har mer än fördubblat antalet medlemmar sedan 2008 och 2015 öppnade de ett kontor i Ullånger efter att de fått så många medlemmar söder om Skuleskogen.

Många mindre skogsägarföreningar gick upp i andra större under 60- och 70-ta-

lens förvandling mot stordrift.

Men i dag ser Nätraälven Skog bara fördelar med att vara en liten lokal skogsägarförening med stark lokal förankring.

Det är onekligen intressant att Nätraälven Skog inte bara överlevde när de flesta andra försvann utan också har fler medlemmar än någonsin.

Det är några exempel om vad du kan läsa om i detta nummer.

Varmt välkommen till ett nytt nummer av Skog & Lantbruk tidningen i Västernorrland.

Stefan Sahlberg

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay, Pexels

4 - Skog och lantbruk Västernorrland

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen.

För insänt material ansvaras ej.

Lyft ditt skogsägande med Skogsägarstrategier

Med hjälp av tjänsten Skogsägarstrategier får du som skogsägare både kontroll över skogens ekonomi och dess framtida utveckling. Skogsägarstrategin ger en konkret handlingsplan utformad efter dina målsättningar med ditt skogsbruk.

Kontakta oss på 090-15 67 00 så berättar vi mer! Se filmen på norraplay.se.

www.norra.se

HEDDES MASKIN & ALLTJÄNST Vi erbjuder dig som kund tjänster med stor bredd inom hushåll, jord, skog, anläggning och trädgård. Våra ledord är enkelhet, flexibilitet och alltid kunden i fokus!

• • • • • • • •

Trädfällning Skoglig rådgivning Skogsröjning Plantering Gräsklippning Gräsgödsling Lövuppsamling Gräsluftning med vertikalskärare

• • • • •

Gräsröjning Stubbfräsning Personlig uthyrning som maskinförare inom jord & skog Såpning av sågkedjor till allt från den minsta motorsågen till största skördaren Tjänster med lastmaskin t.ex. snöröjning, sandning, anläggningsjobb, lyftmoment m.m.

Vi lämnar alltid fri offert på våra jobb om så efterfrågas.

Vi innehar f-skattesedel, så tveka inte att höra av dig!

Följ oss även på sociala medier Heddes Maskin & Alltjänst.

RUT-avdrag!

Telefon: (Johannes) 070-252 42 91 Mail: heddesmaskinalltjanst@hotmail.com

Skog och lantbruk Västernorrland- 5

Norrskog framgångsrikt i att öka andelen kvinnor Skogsnäringen är fortfarande en mansdominerad arbetsplats. Men hos Norrskog ökar andelen kvinnor hela tiden.

– Det syns att vårt medvetna och envetna arbete lönar sig, säger Erika Lundin, HR-chef på Norrskog och fortsätter: – Jag är nöjd, glad och stolt för jag märker att det vi gör får effekt.

Norrskog har jobbat aktivt med jämställdhet och mångfald i flera år.

– Vi har jobbat medvetet för att vi tror att det är en framgångsfaktor för Norrskog.

Det är bra för vår affär. Mycket tyder på att mixade grupper presterar bättre, säger Erika.

– Därför tänker vi på ålder och bakgrund. Vi försöker mixa våra grupper så att inte alla medarbetare är lika.

Gett resuktat Nu kan Norrskog se att deras satsning på jämställdhet har gett resultat.

– I ledningsgruppen är vi snart 45 procent kvinnor och i 6 - Skog och lantbruk Västernorrland

Norrskogs styrelse är andelen kvinnor 44 procent, berättar Erika.

– För hela koncernen med industrier och allt är andelen kvinnor 18 procent mot 14 procent 2012, fortsätter hon.

På Norrskog tror man alltså att den ökande andelen kvinnor ska vara bra för affärerna.

– Vi kan nå och lyssna på våra kunder på ett bättre sätt, säger Erika Lundin, HR-chef på Norrskog sedan tio år tillbaka.

Bland de som främst möter kunder på skogssidan ökar också andelen kvinnor. Från 20 procent 2012 till 27 procent i dag.

– Det syns att vårt medvetna och envetna arbete lönar sig, säger Erika Lundin, HR-chef på Norrskog. Andelen kvinnor ökar nu hela tiden hos Norrskog.

– Allt går åt rätt håll. Vi har också fler kvinnliga chefer i dag. Det ger ringar på vattnet.

– Förr var det oftast en man som satt och rekryterade personal. I dag är det oftare en kvinna som rekryterar.

Faktum är att vi på Norrskog numer försöker att ha med både en man och en kvinna när vi gör rekryteringar.

Och det är inte bara i statistiken som den ökade jämställdheten syns.

– Den syns också i arbetsklimatet. Nu lyfter vi de mjuka värdena. Vi försöker prata mjuka värden vid varje möte eller träff vi har. Det är enklare om vi har blandade grupper, säger Erika.

– Nu lägger vi tid och tankar på hur vi bemöter våra kollegor.

Norrskog har alltså haft stor framgång med sin medvetna satsning på en ökad andel kvinnor.

– Det är viktigt att påpeka

att det här inte är något projekt som vi jobbar med under en begränsad tid. Det är ett ständigt aktuellt arbete.

Hur jobbar då Norrskog för att bli ännu bättre?

– Vi är väldigt konkreta.

Inför varje år sätter vi upp en lista över saker som ska göras och när de ska vara klara. Det är bättre att få saker gjorda än att bara snacka, svarar Erika Lundin.

– En förutsättning för hela jämställdheten är att vi har chefer som är med på tåget.

Ledarna är otroligt viktiga ambassadörer, fortsätter hon.

Norrskog vill fortsätta att aktivt jobba med frågor om jämställdhet och mångfald.

– Jag är övertygad att de företag som bäst lyckas jobba med de här frågorna också kommer att bli de företag som lyckas attrahera de bästa medarbetarna, säger Erika Lundin, HR-chef på Norrskog.

Beställ dina plantor idag Har du avverkat skog de senaste åren eller planerar du att göra det snart?

Kom ihåg att beställa plantor till nästa generation skog.

Hos oss är alla välkomna att köpa plantor, både enskilda skogsägare och stora bolag. Våra plantor är av högsta kvalitet och ger stabila träd med god växtkraft.

Vi hjälper dig hela vägen – från val av plantor som passar just din skog till själva planteringsarbetet, om du vill.

Välkommen att kontakta oss för mer information och beställning.

NorrPlant, tel 060-59 41 70 eller våra återförsäljare: Betulaman AB, Rossön, tel 070-235 32 77 Alfa Skogsservice, Östavall, tel 073-029 19 59

sca.com/plantor

Skog och lantbruk Västernorrland- 7

Foto@Michael Engman

Välj till vårt skydd Hylosafe mot snytbaggar

Håkan Molin, Fränsta är en av dem som utbildar sig till skogsmaskinförare. Här kör han en skotare i simulatorn.

SCA har startat en egen utbildning av skogsmaskinförare i Ånge

”Det kan bli fler utbildningar på andra platser i Norrland” SCA har startat en egen utbildning för skogsmaskinförare tillsammans med Ånge kommun.

Tio personer började sin utbildning till skogsmaskinförare den 3 mars och håller på i 22 veckor, fram till början av juli.

– Vi får ofta höra av våra entreprenörer att det är svårt att hitta skogsmaskinförare, berättar Göran Tjernberg, skogsförvaltare på SCA. – Frågan är akut. Nu kan vi inte vänta längre. Därför startade vi den här utbildningen, säger Göran.

Ett problem för branschen har varit att kartlägga hur stor bristen på skogsmaskinförare är.

– Vi har försökt att skicka ut enkla enkäter till företagen i 8 - Skog och lantbruk Västernorrland

Mellannorrland, men det har varit dåligt med svar. Så ingen vet riktigt hur stora behov av skogsmaskinförare vi står inför de kommande åren, säger Göran Tjernberg.

– Men från branschens sida är det viktigt att vi hittar ett sätt att kartlägga hur stor bristen på skogsmaskinförare är.

I väntan på att skogsnäringen ska lyckas med kartläggningen har SCA valt att inte sitta stilla och vänta utan att agera.

– Därför startade vi den här utbildningen i Ånge tillsammans med Ånge kommun. Det var enkelt att komma igång där eftersom vi gjorde en liknande satsning 2013 i Ånge med väldigt gått resultat. Då fick sju av åtta som gick utbildningen en anställning direkt.

Undersöker möjlighet Det kan bli fler liknande utbildningar på andra platser

i Norrland.

– Vi tittar på om det finns intresserade kommuner där vi kan göra ett likadant upplägg som i Ånge, säger Göran och fortsätter: – Vi har haft inledande kontakter både i Medelpad och i Ångermanland.

För att klara utbildningarna har SCA köpt in två skotare, två skördare och fyra simulatorer.

– Tanken är att de maskinerna ska kunna flyttas runt till ett annat ställe efter att utbildningen i Ånge är färdig, säger Göran Tjernberg, skogsförvaltare för SCA:s

Totalt tio personer går utbildningen till skogsmaskinförare som SCA startat tillsammans med Ånge kommun. Här är det Ola Linngård på Alfta Skogstekniska som tillsammans med sin kollega Tony Hanses är de som sköter utbildningen. Här ett teoripass men det mesta av utbildningens 22 veckor ägnas åt praktiskt arbete i skogen.

När Anders Witzöe från Fränsta kör en skördare i simulatorn blir det nästan lika verkligt som ute i skogen.

sydligaste skogsförvaltning som bland annat innehåller landskapet Medelpad.

Stor chans De tio som går den gymnasiala vuxenutbildningen i Ånge till skogsmaskinförare är inte garanterade jobb.

– Men de har stor chans att få en anställning. Målet med utbildningen är att de själva ska kunna framföra en skogsmaskin och fylla en plats,

säger Göran.

Det finns heller inga krav att de ska jobba åt SCA i framtiden.

– Visst hoppas vi att de ska bli duktiga och vilja jobba endera åt oss eller några av våra entreprenörer. Men även om de väljer andra arbetsgivare så har vi ändå fyllt på med tio skogsmaskinförare i systemet.

Det tjänar vi alla på, konstaterar Göran Tjernberg.

Alfta Skogstekniska sköter

– Vi får ofta höra av våra entreprenörer att det är svårt att hitta skogsmaskinförare. Frågan är akut. Nu kan vi inte vänta längre. Därför startade vi den här utbildningen i Ånge, säger Göran Tjernberg, skogsförvaltare på SCA.

utbildningen i Ånge. Tonvikten ligger på att lära sig framföra skogsmaskiner även om det också ingår en del teori.

SCA och Ånge kommun delar på kostnaderna.

– Den här utbildningen är ett handfast sätt att försöka att göra något åt bristen på skogsmaskinförare. Förhoppningsvis kanske övriga skogsbolag i regionen följer efter, avslutar skogsförvaltaren Göran Tjernberg.

Skog och lantbruk Västernorrland- 9

– Vi har mer än fördubblat medlemsantalet sedan 2008.

Det är jätteroligt, säger Mattias Persson, VD på Nätraälven Skog. Här framför huvudkontoret i Sidensjö.

Landets äldsta skogsägarförening är piggare än någonsin

Nätraälven Skog växer kraftigt Nätraälven Skog växer så det knakar.

– Det är jätteroligt. Vi har mer än fördubblat antalet medlemmar sedan 2008, berättar Mattias Persson, VD på Nätraälven Skog.

Då var drygt 500 skogsägare anslutna till föreningen.

– I dag har vi 1166 medlemmar och det fortsätter att växa, säger Mattias.

Nätraälven Skog bildades redan 1923 och är faktiskt landets äldsta skogsägarförening.

Föreningen växte sakta men säkert och 2008 var man drygt 500 medlemmar.

– Men från 2008 har det tagit fart ordentligt. Vi växer hela tiden, konstaterar Mattias.

Och detta utan att egentligen göra någon kampanj för 10 - Skog och lantbruk Västernorrland

att värva skogsägare som nya medlemmar.

– Vi försöker att i första hand ta hand om de skogsägare vi har och göra det så bra som möjligt för dem. Och gör vi det bra så kommer det nya också, fortsätter Mattias.

Föreningen har hela tiden haft sitt huvudkontor i Sidensjö.

– Men 2015 öppnade vi ett

kontor i Höga Kusten också eftersom vi började få så många medlemmar söder om Skuleskogen.

Så huvuddelen av föreningens skogsägare kommer från Örnsköldsvik och Kramfors kommuner.

– Men vi har också en hel del medlemmar i Sollefteå, Härnösand och Nordmaling, säger han.

Stora fördelar Det finns inte så många små skogsägarföreningar kvar i landet längre.

Många försvann under 60och 70-talens sammanslagningar till större enheter.

– Men i dag är det stora

fördelar att vara lokala och ha huvudkontoret i det område vi verkar, säger Mattias.

– Vi försöker vara lokala, att finnas där skogen finns och vara tillgängliga för våra skogsägare, fortsätter han.

Oberoende Eftersom Nätraälven Skog inte har några egna industrier är man helt oberoende på virkesmarknaden och kan sälja dit det ger bäst betalt.

– Dessutom är det så fiffigt att vi kan sälja det mesta lokalt. Det är bra för både ekonomin och miljön med korta transporter, säger Mattias Persson.

– I Ullånger säljer vi t.ex

Välkommen till Norrskogs årsmöten!

På väggen vid entrén på huvudkontoret följs medlemsutvecklingen dag för dag. Nu är Nätraälven Skog uppe i 1166 skogsägare som medlemmar i föreningen.

mycket timmer till Älgsjö såg och massaved till Väja.

Medan vi i Övik ofta säljer till Höglandsågen och till Domsjöfabriken.

Mål att öka Nätraälven Skog bryter sitt räkenskapsår den sista augusti. I fjol avverkades 223 000 kubikmeter.

– Men i år siktar vi på att nå över 230 000 kubikmeter, berättar Mattias.

Till sin hjälp har Nätraälven sju grupper som bara jobbar åt dem. Med både gallring och avverkning.

– Så när vi kör för fullt brukar jag säga att vi är 50-60 personer, som jobbar varje dag i kedjan från skog till industri, varav vi är 14 personer anställda.

Det mesta ser alltså bra ut

för Nätraälven Skog.

– Det känns positivt och vi har en ung ledningsgrupp med stort engagemang, säger Mattias.

– Men visst finns det fortfarande mycket vi kan göra bättre och bli effektivare, fortsätter han.

För det finns en liten baksida på den stora tillväxten av medlemmar i föreningen.

– Vi har haft lite växtvärk de senaste åren. Men vi håller på att rekrytera lite ny personal och entreprenörer samt att vi funderar på att skaffa ett nytt effektivare affärssystem. Det tror vi kommer att förbättra vårt jobb ytterligare och ge oss mer tid att vara ute på fältet hos våra skogsägare, avslutar Mattias Persson, VD på Nätraälven Skog.

Välkommen till årsmötet i ditt skogsbruksområde. På årsmötet träffar du ditt lokala sbo-råd, skogsrådgivare, representanter från styrelse och ledning i Norrskog och NWP.

Åre

08 apr

19:00

Hållandsgården

Sundsvall

08 apr

19:00

Folkets Hus, Matfors

Medelpad Ö

08 apr

19:00

Tynderö Bygdegård

Sollefteå

08 apr

19:00

Hallstaberget

Berg

09 apr

19:00

Klövsjö Bygdegård

Torp-Stöde

09 apr

19:00

Ede skola, Viskan NWP Östavall (17.30 studiebesök)

Borgsjö-Haverö 09 apr

19:00

Strömsund

09 apr

18:00

Fjällsikten i Tåsjö (18.00 middag)

Indalen

10 apr

19:00

Sockenstugan Liden

Gimån

10 apr

19:00

Fanbyns Bygdegård

Södra Lappland 10 apr

19:00

Varpsjö Bygdegård, Åsele

Östersund

10 apr

19:00

Grönt center, Ås (18.00 prova skördesimulator)

Härnösand

11 apr

19:00

Älandsbro Folketshus

Kramfors

11 apr

19:00

Hotell Höga Kusten

Ragunda

11 apr

19:00

Sockenstugan, Bispgården

Krokom

11 apr

19:00

Grönt center, Ås (18.00 prova skördesimulator)

Detaljerat program hittar du på www.norrskog.se/kalender.

Där hittar du också inkomna motioner.

Skog och lantbruk Västernorrland- 11

Frederik Innala stortrivs som VD för Hushållningssällskapet Västernorrland trots att han kastades in i hetluften direkt han började genom Nordvikskolans ekonomiska problem och konkurs.

”Det känns fa en oslipad d

Stortrivs trots tuff start Den 14 maj i fjol tillträdde Frederik Innala, som VD för Hushållningssällskapet Västernorrland. Och han kastades direkt in i hetluften.

Nordvikskolan hade stora ekonomiska problem och fick begäras i konkurs i juli.

Men Nordvikskolan lever i alla fall vidare med den skillnaden att nu driver Hushållningssällskapet bara gymnasiet på Nordvik och inga yrkesutbildningar.

en spretig uppsättning av verksamheter.

Men totalt sett blir det ett mycket stort företag.

– Vi omsatte 100 miljoner kronor 2018. Nu blir det väl 10-20 miljoner lägre 2019 eftersom vi inte längre har Västernorrlandsgården.

Frederik Innala fick alltså en riktigt tuff start som VD. – Men jag stortrivs. Jag ångrar inte en sekund att jag hoppade på VD-jobbet här, säger Frederik.

Hushållningssällskapet Västernorrland har dessutom de mest skiftande verksamheter.

Förutom skolverksamheten i Nordvik har man bl.a fiskeodlingar, redovisningsbyrå, och fastigheter.

Utveckla området

12 - Skog och lantbruk Västernorrland

Fram till januari i år ägde Hushållningssällskapet även styck- och charkföretaget Västernorrlandsgården, som då såldes.

– Vår mission är att vara med och starta igång företag.

Däremot är det inte givet att vi på sikt ska fortsätta att driva företagen. Därför sålde vi Västernorrlandsgården, förklarar Frederik.

Hushållningssällskapet Västernorrland har visserligen

Han tror mycket på Nordvik, där Hushållningssällskapet inte bara driver gymnasieskolan utan dessutom äger det stora antalet fastigheter som finns på området.

– Platsen Nordvik ska växa. Vi tror mycket både på gymnasiet och utveckling av området Nordvik. Det känns faktiskt som en oslipad diamant, tycker Frederik.

Anledningen till att Nordvik

hamnade i svårigheter var en kombination av att allt för få sökte till naturbruksgymnasiet under några år, samtidigt som arbetsförmedlingen aviserade att de inte tänkte köpa yrkesutbildningar längre.

– Men i höstas var det fler sökanden och nu till hösten hoppas vi att kunna fylla alla 30 utbildningsplatserna, säger han och fortsätter: – Det är nyckeln till att lyckas. För vi har nästan lika stora utgifter även om det bara är 10 som börjar. Men intäkterna blir avsevärt större om vi kan fylla platserna.

Därför har man nu satsat stenhårt för att locka ungdomar till gymnasieutbildningen på Nordvik, genom att synas ute på skolor, mässor och liknande.

aktiskt som diamant” Frederik Innala fungerar även som platsansvarig på Nordvik så länge, i väntan på att man får fler elever och större intäkter.

– Vi har sagt att jag fungerar som platschef på Nordvik fram till sommaren i alla fall.

Så jag lägger väl halva min tid där ungefär, säger han.

– Men personalen på Nordvik är väldigt engagerade och brinner verkligen för det de gör. Många har varit där länge. Det är nästan som en livsstil för dem som jobbar där.

Hushållningssällskapet har dessutom ekonomi- och redovisningsbyrån Y-ekonomi, som specialiserat sig på at hjälpa skogs- och lantbrukare.

Sedan finns fiskodlingen, Omegalax, som jobbar med avelsarbete. Främst med lax och en del öring.

Bolaget Svensk Fjällröding är en kasseodling i Krokoms kommun.

Stipendier Dessutom har Hushållningssällskapet ansvar för en rad stiftelser som delar ut stipendier en gång om år.

– Visst är det en lite spretig verksamhet, det är en liten utmaning att hålla i hop det.

Men det är omväxlande. Jag sitter inte mycket inne på kontoret utan försöker vara ute i verksamheten så mycket som möjligt, säger Frederik Innala.

– Dessutom vill jag gärna skapa en företagskultur där man vågar prata med mig som VD, fortsätter han.

Succésamarbete. Stig Wiklund, mental tränare till stjärnorna, och Frederik Innala, vd för Hushållningssällskapet Västernorrland, vill ge Nordviks elever nya verktyg för att nå framgång.

Stjärncoach stöttar Nordvikelever Han har hjälpt idrottare till guld på OS, VM och SM. Nu ska supercoachen hjälpa eleverna på Nordviks naturbruksgymnasium att bli stjärnor på andra arenor – i en helt unik satsning på personlig utveckling från Hushållningssällskapet.

– Det här är ett genidrag, säger Stig Wiklund, mental tränare.

Stig Wiklund har jobbat med mental träning i snart 30 år. Han arbetar både med organisationer, företagsledare och privatpersoner men också – och det är för det arbetet han framför allt blivit känd – med ett flertal svenska idrottare i den absoluta världseliten.

Namn som Helena Ekholm, Johan och Anna Olsson samt Johnny Takter känns igen bland klienterna – men också nya stjärnskott som William Poromaa och Frida Karlsson.

Nu ska han hjälpa eleverna på Hushållningssällskapets naturbruksgymnasium Nordvik att utvecklas som personer.

– Utmaningen kittlar, jag tycker att det här är jättespännande. Med det här ska eleverna växa som människor och bli starkare. Det här kommer de att ha nytta av hela livet, säger Stig Wiklund.

Varför behövs det här?

– Det här initiativet känns oerhört inspirerande. Min erfarenhet är att många ungdomar i dag tror inte på sig själva, det finns både självtvivel och oro.

Har det förändrats?

– Jag upplever att pressen och stressen är större nu, det har blivit tuffare. Då tror jag att det blir ännu viktigare att förstå sig själv och andra. Därför tycker jag att det Nordvik gör nu är så intressant, jag tror att det här

initiativet kommer att bli historiskt. Det är fantastiskt bra och jag är djupt imponerad av idén – det måste jag verkligen få säga.

Hushållningssällskapet Västernorrland driver Nordviks naturbruksgymnasium och verkställande direktören Frederik Innala är mycket nöjd med att kunna erbjuda eleverna möjligheten att jobba med sig själva.

– Det känns jättebra, Stig har ju på fötterna. För oss handlar det om att förbereda våra elever för framtiden och jag tror verkligen på det här konceptet, säger Innala.

Hur kommer det att gå till rent konkret?

– En elev som går tre år hos oss kommer att träffa Stig sammanlagt tolv gånger, två gånger varje termin. I slutet av varje föreläsning lämnar han över en handfull mentala övningar som ordinarie personal sedan jobbar vidare med eleverna kring. Det känns som ett bra upplägg och det kommer att ske en hel del interaktion kring vilka saker som ska tas upp mellan eleverna och Stig.

Varför gör ni det här?

– Det handlar om samma sak som det alltid gjort för Hushållningssällskapet, utvecklingsarbete. Vi vill känna att våra elever är självsäkra, trygga personer med en balanserad livssyn när de lämnar oss och vi tror att det här kommer att bli riktigt bra.

Skog och lantbruk Västernorrland- 13

– Vi kommer att få prioritera hårdare bland vad vi kan göra, säger Fredrick Lundqvist, ny distriktschef för Skogsstyrelsen i Västernorrland.

Nya chefen tvingas till hårdare prioriteringar Den 1 december utsågs Fredrick Lundqvist till ny distriktschef för Skogsstyrelsen i Västernorrland.

Bara några veckor senare stod han inför en tuff utmaning.

Anslagen till Skogsstyrelsen minskade kraftigt i den m/kd budget som klubbades igenom i riksdagen i mitten av december.

– Vi kommer att få prioritera hårdare när det gäller vad vi kan göra, säger Fredrick.

– De helikopterinventeringar som vi brukar göra kommer vi sannolikt inte att kunna göra i år, fortsätter han.

Sedan var det viss verksamhet som helt försvann när den nya budgeten trädde i kraft vid årsskiftet.

– Satsningen på naturnära jobb för arbetssökande försvann över en natt och den organisation som vi byggt upp kring detta är avslutad, säger Fredrick Lundqvist.

– Även den tioåriga sys14 - Skog och lantbruk Västernorrland

tematiska inventeringen av länets biotoper ströks. Men där hade vi inte riktigt hunnit börja innan det blev stopp, fortsätter han.

Det som kan drabba länets skogsägare är att anslagen för ersättning för skyddsvärd skog minskat kraftigt.

– Där bearbetar vi hela tiden en lista utifrån objektens naturvärden. Som tur var hade vi i princip gjort klart alla ärenden som påbörjats, säger Fredrick.

– Men det är klart att skogsägare med skyddsvärd skog kan undra vad som ska hända nu när vi inte samma anslag för ersättning längre.

Den tuffa biten blir ut mot skogsägare.

Vända på slantarna Det är möjligt att det kommer mer pengar till Skogsstyrelsen i vårbudgeten om någon månad.

– Men vi måste jobba utifrån vad vi vet. Då blir det till att vända på slantarna och prioritera hårdare, konstaterar Fredrick Lundqvist, ny distriktschef på Skogsstyrelsen i Västernorrland.

– Ibland kan det finnas en positiv sida också. Det kan dyka upp nya effektiva arbetsmetoder, som man annars inte tänkt på om man bara kört på som vanligt, fortsätter

han.

Skogsstyrelsen fyller en viktig funktion i många frågor.

– Ta bara det här med klimatet och vägen mot ett fossilfritt samhälle. Frågorna, åsikterna och förväntningarna på skogen är många och jag ser fram emot att få bidra i de processer som kommer ske med skogen som arena, säger Fredrick.

Han har jobbat på myndigheten sedan 2004, så han kan Skogsstyrelsens arbete väl.

Att utses till ny distriktschef ger nya möjligheter.

– Du får andra plattformar. Att träffa näringen och politiker. Du får chansen att påverka på ett annat plan, säger Fredrick.

– Dessutom hoppas jag att kunna utveckla människor både internt och externt, avslutar han.

Gillar du den här tidningen?

Vi kan hjälpa dig med dina trycksaker.

Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer

Dags att beställa skogsplantor!

Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurrenskraftiga priser.

Våra Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetssäkrade av Skogsforsk.

Kontakta oss och boka plantor för årets planteringar

Öppettider: Mån-fre: 07.00-16.00 Tel: 0250-55 26 11

Flygfältsvägen 19, Orsa

Funderar du på att avverka?

Vi erbjuder fullservice inom skog.

Kontakta någon av våra köpare!

Gustaf Rådman 070-5411490 gustaf.radman@rodinstra.se

Svante Sköld 070 349 51 02 svante.skold@rodinstra.se

Medelpad, Härjedalen, centrala & östra Jämtland.

Södra Jämtland, Härjedalen & Ånge kommun.

Vi sätter värde på din skog! rodinstra.se Skog och lantbruk Västernorrland- 15

En dags produktion på Plyfa i Hassela. Allt packat och klart. Redo för att distribueras till kunden.

En tredjedel av Europas alla parkettindustrier

Använder granfaner producerad i Hassela Plyfa i Hassela har verkligen hittat sin nisch.

Sedan 2014 då den sista plywoodskivan lämnade fabriken har allt koncentrerats på att svarva tunn granfaner, som sedan används av stora industrier för att monteras på undersidan av parkettgolv.

– Faktum är att en tredjedel av Europas parkettindustrier använder granfaner som har producerats hos oss på Plyfa i Hassela, säger Fredrik Lenz, VD på Plyfa.

Parkettindustrin tog fart och närmast exploderade i och med klicksystemens intåg i golvbranschen.

– Granen har stängda porer och drar inte åt sig någon fukt, Därför passar den utmärkt att limmas in på parkettens undersida, säger Fredrik och fortsätter: – Jag brukar säga till alla som ska handla parkett att de ska vända och titta på undersidan. Är det gran så behöver 16 - Skog och lantbruk Västernorrland

man inte vara orolig för fukt och att parketten ska bukta.

För allra bästa resultat ska granfaneren dessutom ha samma fuktighet som t.ex själva ekparketten.

– Det skiljer från kund till kund. Men vi torkar faneren till rätt fuktighet för rätt kund och kontrollmäter det noga.

Den torraste faner vi gör har 3,8 procents fuktighet och den fuktigaste har 8 procents fuktighet, berättar Fredrik

Det låter som mycket att hålla reda på för att det ska bli rätt. Men det är inget som man på Plyfa tycker är dåligt.

Tvärtom.

– Nej, jag brukar säga att ju mer invecklat och fler varianter desto bättre. Då är det svårare för andra att kopiera och vi har blivit extremt flexibla i vår produktion här i Hassela, menar Fredrik.

Stora investeringar All granfaner som produceras på Plyfa är redan såld. Man har i princip inget lager utan allt går iväg ett par-tre dagar efter att de producerats.

Fabriken i Hassela går numera ekonomiskt väldigt bra trots att man investerar i snitt tio miljoner kronor varje år.

– Så långt vi kan överblicka i dag fortsätter försäljningen

att vara bra även under 2019, säger Plyfas VD, Fredrik Lenz.

Grunden för hela produktionen är de kraftiga granar som växer i området.

– Vi tar lite grövre timmer än vad andra kanske är intresserade av, fortsätter Fredrik.

Med ett minimum på 24 cm i toppen och max 70 cm i roten.

Plyfa köper inte själv direkt från privata skogsägare utan samarbetar med skogsföreningar och andra skogsbolag.

– Så jag hoppas att skogsägare söker en aktör som tar ut svarvtimmer för Plyfa när skogen ska avverkas. Det brukar löna sig, säger han.

– Vi betalar ett riktigt högt pris för det här sortimentet.

Plyfa köper uteslutande grantimmer från Hälsingland, Jämtland och Medelpad.

– En tredjedel av Europas stora parkettindustrier använder granfaner producerad här på Plyfa i Hassela, säger Fredrik Lenz, VD på Plyfa.

5 Innan det grova timret tas in i produktionen värms stockarna upp så att fibrerna mjukas upp innan svarvningen.

Alltså i praktiken inom en radie på 20 mil från fabriken i Hassela.

När timmerstockarna kommer till Plyfa sorteras de efter kvalitet och längd. När de sedan ska in i produktionen värms de först upp så att fibrerna mjukas upp inför svarvningen.

Sedan barkas stockarna och kapas till rätt längd innan svarvprocessen startar.

Och slutprodukten är alltså en väldigt tunn granfaner, som kontrolleras noga innan den går in i den effektiva torkanläggningen där faneren får exakt rätt fuktighet till rätt kund.

Med sina 93 anställda och ett tiotal fasta entreprenörer är det klart att Plyfa också betyder mycket för den lilla orten Hassela.

Produktionen av den tunna granfanerren övervakas hela tiden på kontrollskärmar.

Högar av granfaner i väntan på att kontrolleras och gå vidare till den effektiva torkanläggningen.

Skog och lantbruk Västernorrland- 17

Stiftet med mest skog i landet Härnösands stift, som omfattar landskapen Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland, är det stift i landet som äger överlägset mest skogsmark.

Stiftet förvaltar, genom egendomsnämnden, de så kallade prästlönetillgångarna, som består av skog, jord och fonder.

– Det är fascinerande att tillgångar som historiskt kom till för att försörja en präst fortfarande tjänar sitt syfte. Allt överskott delas ut till församlingarna, säger Max Enander, stiftsjägmästare.

När kristendomen började få fotfäste i Sverige på 1000-talet behövde prästerna något att leva av och någonstans att bo. I byarna ställdes därför prästgård och mark till kyrkans förfogande.

Lönen bestod till största delen av avkastning från jordbruket.

Det var början till prästlönetillgångarna. Ända fram till 1910 bestod prästens lön och uppehälle av prästlönetill-

18 - Skog och lantbruk Västernorrland

gångarna tillsammans med tiondet.

I Härnösands stifts prästlönetillgångar ingår 93 996 hektar mark, varav nära 70 000 hektar är produktiv skogsmark.

– Vi driver skogsbruket affärsmässigt precis som vilken annan aktör som helst. Med syftet att generera vinst, säger Max. I fjol delade egendomsnämnden ut 42 miljoner kronor till församlingarna i stiftet från prästlönetillgångarna.

Hälften av vinsten fördelas utifrån den andel av tillgång-

arna varje församling och pastorat förde med sig in i de gemensamma prästtillgångarna.

Den andra hälften går tillbaka till församlingarna via kyrkans vanliga utjämningssystem.

– Skogspriserna har fortsatt att vara bra så årets utdelning blir nog i samma nivå som i fjol, menar Max. Härnösands stift har delat in sin skogsskötsel i fyra distrikt.

– I varje distrikt har vi en skogvaktare som har totalgreppet över allt som ska göras i sitt distrikt. Det

– Härnösands stift är det stift i landet som har mest skogsmark, berättar stiftsjägmästaren Max Enander.

ser jag som en stor fördel, säger stiftsjägmästaren Max Enander.

– Vi får bra koll på våra skogar på det sättet. En bra helhetssyn. Och vi har duktiga medarbetare.

Anlitar entreprenörer Två tredjedelar av Härnösands produktiva skogsmark ligger i Jämtlands län och en tredjedel i Västernorrland.

– Vi har inte så många anställda utan nyttjar istället olika entreprenörer för det som ska göras. På ett år anlitar vi ett 70-tal olika entreprenörer till olika saker, säger Max. Han har jobbat i snart 30 år

med stiftets skogar, först som biträdande stiftsjägmästare och sedan 2003 som ansvarig stiftsjägmästare.

– Det är ett omväxlande jobb eftersom vi har så bred verksamhet. Det är frågor om skogsskötsel, vindkraft, vattenkraft, vägar och frågor om naturreservat för att nämna några saker, säger Max Enander.

Just olika miljöfrågor har blivit allt större.

– Kyrkan är generellt positiv till förnyelsebar energi. Därför har vi också två vindkraftsparker, i Sidensjö och Rätan, som står på kyrkans mark, säger han.

– Men vi jobbar överlag mycket med hållbarhet och miljö. I Stugun får nu stiftets första kyrka solceller på taket.

Det är ett exempel. Även när det gäller att ta hand om skyddsvärd skog ligger Härnösands stift långt framme.

– Vi har tio procent av vårt skogsinnehav avsatt för höga naturvärden. Det är högt, konstaterar stiftsjägmästaren Max Enander.

Tradition från 1000-talet Vad kännetecknar i övrigt kyrkan som skogsägare.

– Det är den långa his-

toriken med tradition från 1000-talet och det spridda innehavet över hela landet.

Det byggdes upp ett innehav kring varje kyrka. Sedan är det vår långsiktighet, svarar Max. Stiftet drabbades av de omfattande skogsbränderna förra sommaren.

– Det brann på kyrkans mark både i Klövsjö och Lillhärdal. Totalt brann 60 hektar.

Vi har brandförsäkring på våra skogar men inte stormförsäkring eftersom premien är så hög och vi har en riskspridning med det spridda innehavet, säger stiftsjägmästaren Max Enander.

Skog och lantbruk Västernorrland- 19

Priserna på skogsfastigheter verkar ligga stabilt under 2019.

Stabila priser på skogsfastigheter Prisutvecklingen på skogsfastigheter i Västernorrland ökade lite under fjolåret.

Det berättar Peter Zetterström, som är auktoriserad lantbruksvärderare och skogsmästare på LRF Konsult i Sollefteå.

– Vår barometer för hela riket visar på en liten nedgång för priserna i Norrland. Men det gäller inte här i Västernorrland där vi istället hade en liten prisökning, berättar Peter.

Priserna verkar ligga stabilt även under 2019.

– Möjligen kan man förvänta sig en prisuppgång på skogsfastigheter utan byggnader eftersom virkespriset har varit högt på slutet. Det har inte fått genomslag på fastighetspriserna än, men det skulle kunna komma, säger Peter Zetterström.

För skogsfastigheter med byggnader är det oftare svårare att ge något rakt besked om

prisutvecklingen.

– Där beror så mycket på byggnadernas skick och var de ligger i förhållande till större samhällen, säger Peter. Ändå gjordes det många affärer med skogsfastigheter som hade byggnader under 2018 i Västernorrland.

– Kanske berodde det på att utbudet av rena skogsfastigheter var ganska litet. Det är många som vill köpa skog men inte så många som vill

20 - Skog och lantbruk Västernorrland

sälja, säger Peter Zetterström på LRF Konsult i Sollefteå.

Men när det gäller skogsfastigheter med byggnader kan det vara svårare att få bra betalt.

– Det är inte alltid som ett plus ett blir två. Ofta vill de som är ute efter skog ha skog och de som villa ha en fastighet vill betala för den och inte skogen. Så tyvärr brukar ett plus ett snarare bli en och en halv är två, säger Peter.

Samma prisbild Om skogsfastigheter med byggnader varierar i pris beroende på skick och vart det ligger så är priserna på rena skogsfastigheter i stort sett samma oavsett var i länet fastigheten ligger.

– Närhet till en industri kan

Priserna på skogsfastigheter steg något i Västernrrland i fjol, berättar Peter Zetterström, auktoriserad lantbruksvärderare och skogsmästare på LRF Konsult i Sollefteå.

påverka lite men i stort sett är det samma prisbild, säger Peter Zetterström.

Men det finns annat som kan trissa upp priserna.

– Om en granne är riktigt intresserad så går priserna upp. Det kanske inte är så konstigt eftersom det kanske händer någon enda gång under en skogsägares livstid att grannfastigheten blir till salu, säger han.

En gemensam nämnare finns också hos de som vill köpa skogsfastigheter.

– Många som köper skog har skogsfastigheter sedan tidigare också, säger Peter Zetterström, auktoriserad lantbruksvärderare och skogsmästare på LRF Konsult.

Vet du vad din skog är värd?

Med en skogsbruksplan från SCA får just din skog de allra bästa förutsättningarna – och du får svar på alla dina frågor.

Skog och lantbruk Västernorrland- 21

Foto @ Laila Berglund

Kontakta oss så berättar vi mer.

Mer information och kontaktuppgifter till din lokala virkesköpare hittar du på sca.com/skogsbruksplan

Johan Finnström var tidigare platschef för Västernorrlandsgården i Timrå. Men nu har han köpt företaget av Hushållningssällskapet tillsammans med två andra och tagit på sig VD-rollen.

Västernorrlandsgården drivs nu i privat regi Västernorrlandsgården startade först som ett EUprojekt. Men sedan 2010 har Hushållningssällskapet drivit Västernorrlandsgården som ett eget bolag.

Västernorrlandsgården har blivit varumärket för god och smakrik mat av hög kvalitet från Västernorrland.

Men från i januari drivs nu Västernorrlandsgården i privat regi.

en har omsättningen ökat med 20-25 procent per år, berättar Johan Finnström.

– I fjol producerade vi ungefär 500 ton kött och charkprodukter.

Det är den tidigare platschefen Johan Finnström, som köpt företaget tillsammans med Christer Finnström och Anders Segebo.

– Det var ett lätt beslut att bestämma oss när vi fick chansen att köpa det från Hushållningssällskapet. Vi tror verkligen på företaget, säger Johan Finnström, VD på Västernorrlandsgården.

Västernorrlandsgården styckar och gör charkprodukter från ett 80-tal producenter

Det finns en sak som mer än något annat ligger bakom den stora ökningen.

– Konsumenterna har verkligen blivit duktiga på att välja svenskt kött. Det ska de ha beröm för, säger Johan och fortsätter: – De får förstås gärna välja lokala produkter från oss, men det viktigaste är ändå att man köper svenskt.

2018 var ett tufft år för många köttbönder, eftersom torkan gjorde det svårt att få

i Västernorrland.

Sedan säljs produkterna i ungefär 40 livsmedelsbutiker runt om i länet.

– Dessutom samarbetar vi med en lokal grossist som säljer till restauranger och storkök, säger Johan.

Sedan 2016 har Västernorrlandsgården en egen anläggning i Timrå sär man styckar och gör charkprodukter, som paketeras för att skickas ut i affärerna.

– Sedan vi fick anläggning-

22 - Skog och lantbruk Västernorrland

Medvetna kunder

fram tillräckligt med foder.

– Vi försöker hjälpa till genom att erbjuda så kallad återtagsstyckning. Då kan bonden få tillbaka t.ex köttlådor och sälja själv till högre pris, säger Johan Finnström, VD på Västernorrlandsgården.

Västernorrlandsgården samarbetar med en inköpare och ett slakteri.

– Det är Bröderna Jakobsson i Nyland som köper in av bönderna och sedan slaktas djuren i Delsbo innan de kommer tillbaka hit för styckning, säger Johan..

I takt med att efterfrågan och omsättningen ökar behöver Västernorrlandsgården hitta fler bönder att samarbeta med.

– Vi behöver definitivt hitta

Charkprodukter görs hos Västernorrlandsgården.

Kött och charkprodukterna packas och görs klar innan de distribueras ut till ett 40-tal livsmedelsaffärer runt om i Västernorrland.

Foto: Lars Råbom och Lars Ek Lööv

SKOGSÄGARE!

fler duktiga producenter. Jag är stolt över alla konsumenter som nu väljer att köpa lokalt. Det känns som om den trenden kommer att fortsätta, säger Johan.

Västernorrlandsgården legotillverkar chark produkter, som t.ex röks.

– Vi har ambitionen att utöka både legotillverkningen och återtagsstyckningen. Det tror vi gynnar länets bönder, säger han.

När Västernorrlandsgården tog över anläggningen i Timrå 2016 var man fem anställda.

– Nu är vi 12 anställda.

Anläggningen har dessutom växtpotential. Både i befintliga

lokaler och möjligheter till en framtida utbyggnad, säger Johan Finnström.

Hushållningssällskapet lyckades aldrig at få Västernorrlandsgården att gå med vinst. Ändå tvekade inte de nya ägarna.

– Det känns väldigt positivt även om vi fortfarande är i uppstartfasen. Men 2019 kommer att bli ett stabilt år.

Vi ska försöka hitta rätt fokus och vara mer resultatinriktade, säger Johan.

– Vi är så säkra som man nu kan vara på att vi ska vända till svarta siffror så att företaget går med vinst, fortsätter han.

I över 90 år har vi tillverkat faner i Hassela.

Låt oss få fortsätta i minst 90 år till...

I vår del av Sverige passar granskogen utmärkt som svarvtimmer, vilket ger ett bättre pris.

Vår fabrik i Hassela har alltid ett stort behov av att fylla på lagret av svarvtimmer för att säkerställa produktionen av faner.

Har ni granavverkning på gång?

– Sök då upp en virkesköpare som handlar med Plyfa!

- Det kommer att löna sig!

plyfa.se

Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som försörjer stora delar av Europas parkettindustri med högkvalitativ granfaner.

Fabriken har under de senaste åren genomfört stora investeringar och står nu inför en spännande framtid med många möjligheter.

Skog och lantbruk Västernorrland- 23

För att klara den höga produktionen måste lagret av virke fyllas på hela tiden innan det kan lyftas in i produktionen.

Sågverket i Tunadal har förvandlats sedan 2004

Varje stock sågas nu optimalt med en toppmodern utrustning Tunadal sågverk har genomgått en total förvandling de senaste 15 åren. SCA har steg för steg investerat i ny och förbättrad teknik.

Nu är Tunadal ett av de modernaste gransågverken i Europa.

– Det är ett nytt sågverk mot 2004, säger Ville Huittinen, tf sågverkschef.

– Vi har mer än fördubblat produktionen sedan dess. Nu tar vi till vara varje stock optimalt, fortsätter han.

Byggandet av en ny råsortering 2004 var startskottet för en medveten upprustning av Tunadal sågverk.

De senaste stora investeringarna är en helt ny såglinje 2016 och ett nytt hyvleri 2018.

– En förutsättning för utvecklingen, eftersom vi

ligger inklämda mellan vägen och havet, är att vi fått öka vårt område genom att bygga land. Hela den nya såglinjen är t.ex byggd där det var hav förut, säger Kartarina Levin, som varit sågverkschef i Tunadal från 2015 till i höstas då hon utsågs till marknadsdi-

24 - Skog och lantbruk Västernorrland

rektör på SCA Wood.

I fjol producerade Tunadal sågverk 520 000 kubikmeter sågade trävaror trots de extrema väderförhållanden under året.

– Vi har en stabil och robust produktion. De senaste investeringarna är väl intrimmade.

Så nu skulle vi kunna öka driften ytterligare, säger Ville och Katarina.

Öka produktionen Därför söker SCA Wood nu ett utökat miljötillstånd för sågverket i Tunadal.

– Vi har tillstånd för 600 000 kubikmeter i dag. Men i det nya miljötillståndet söker

vi för 900 000 kubikmeter.

För att ha möjlighet att öka produktionen ytterligare, säger Ville Huittinen, som förutom sitt ordinarie jobb fått hoppa in som tf sågverkschef i väntan på att en ny chef är på plats i april.

Men Ville känner väl till anläggningen eftersom han själv var sågverkschef i Tunadal mellan 2008 och 2014.

– Vi kör kontinuerlig tvåskift på veckorna. Totalt sågar vi 111 timmar av veckans 168 timmar. Vi skulle kunna såga mer även om man naturligtvis även behöver tid för skötsel och underhåll.

Nu är ändå inte utökad

Totalt går det åt en miljon kubikmeter timmer under ett år för att såga de 520 000 kubikmeter färdiga trävaror som Tunadal sågverk producerade 2018.

Timmerstockarna mäts in av personal från Biometria när de tas in i produktionen.

Tunadal fyller ut land hela tiden.

Såglinjen här till vänster står t.ex där det tidigare var hav.

produktion det mest betydelsefulla. Tunadal vill vara en pålitlig leverantör för sina kunder och maximera värdeutbytet från varje stock som sågas.

– Det handlar om att vi måste var bra i hela värdekedjan. Sitta i förarsätet i alla delar och ta till vara varje stock optimalt, säger Ville Huittinen.

– Det är ett helt nytt sågverk mot 2004. Vi har mer än fördubblat produktionen sedan dess, säger Ville Huittinen, tf sågverkschef.

Specifik för varje stock På Tunadalssågen har man teknisk avancerad utrustning för att nå ett bra resultat.

Stockarna röntgas och med kameror ges 3 D-bilder som med hjälp av algoritmer och kalkyleringsprogram exakt Skog och lantbruk Västernorrland- 25

– De granar som finns i det här området är av den kvaliteten att vi kan inrikta oss på att göra synliga produkter. Paneler och synligt limträ, säger Katarina Levin, marknadsdirektör på SCA Wood.

räknar ut hur varje enskild stock ska sågas för att så mycket som möjligt ska tas tillvara.

– Genom att vi sågar så mycket blir varje promille vi kan förbättra viktig. Skulle vi kunna få ut en procent mer av varje stock så blir det tio miljoner kronor ytterligare på nedersta raden, säger Katarina Levin.

Mot bygghandeln De senaste åtta åren har SCA Wood byggt en affär mot den svenska och nordiska bygghandeln, vilket förbättrats ytterligare genom det nya hyvleriet som stod klart i fjol.

– De granar som finns i det här området är av den kvaliteten att vi kan inrikta oss på att göra synliga produkter.

Paneler och synligt limträ, berättar Katarina.

– Vi gör ytterpanel direkt för bygghandeln, fortsätter hon.

Av den totala produktionen går 60 procent på export, främst till Frankrike, Tyskland, Kina, Italien och Japan.

Medan 40 procent går till den skandinaviska marknaden Och då är det framförallt produkterna till bygghandeln som det rör sig om.

Tunadalssågen går ekonomiskt bra.

– Efterfrågan på våra produkter har varit bra. Vi är med och bidrar rejält till SCA Woods resultat, säger Katarina.

Men även om det mesta är positivt slår de sig inte till ro.

– Även om man är bra kan man bli bättre, det finns alltid förbättringsområden. Vi lär oss hela tiden, säger Ville och Katarina.

26 - Skog och lantbruk Västernorrland

Det sågas för fullt på Tunadal sågverk. Det gör att man ständigt behöver byta sågklingor.

Det här är ”klingrummet” i den nya såglinjen.

Tunadals sågverk är ett toppmodern anläggning som försöker utnyttja varje stock optimalt. Den nya såglinjen är en imponerande anläggning.

HÖGLAND VÄXER! Tänker du avverka?

Kontakta våra virkesköpare – det lönar sig!

Vänd dig till oss för att få hjälp med skogsvård, rådgivning och skogsbruksplaner.

LISBETH RANTANIEMI Kramfors/Härnösand

070-279 96 85

ROGER GJERSVOLD

LEIF ENGSTRÖM

Kramfors/Härnösand Sollefteå/Strömsund

070-265 87 87

070-666 45 06

ROBERT MOSTRÖM Sollefteå/Åsele

070-410 00 23

AXEL RÖDSTRÖM

KARIN HÄGGLUND

SVANTE LINDSTRÖM

LARS KARLSSON

JÖRGEN WESTBERG

Örnsköldsvik

Örnsköldsvik

Örnsköldsvik

Örnsköldsvik

Örnsköldsvik

070-609 04 01 070-679 72 00 070-655 47 89 070-377 97 79 070-690 00 94

AB Höglands Såg & Hyvleri. Gamla Riksvägen 52, SE-891 51 Örnsköldsvik, www.hoglandssagen.se

Skog och lantbruk Västernorrland- 27

Timmerbilar rullar in på en virkesmätningsplats.

Biometria samlar all virkesmätning Från årsskiftet är hela Sveriges virkesmätning samlat i en och samma organisation, Biometria. Detta sedan SDC slagits samman med virkesföreningarna VMF Nord, VMF Syd och VMF Qbera.

– Det har fungerat bra. Jag tycker att vi klivit in i våra nya skor på ett bra sätt, säger Peter Eklund, VD på Biometria.

En av anledningarna till att samgåendet fungerat så bra är att det var väl planerat.

– Processen började redan i april/maj 2018 men det är nu vid årsskiftet som den nya fusionerade föreningen och den nya organisationen trädde i kraft, säger Peter Eklund.

För den enskilde skogsägaren har fusionen till en enda samlad organisation för landets virkesmätning,

Biometria, förmodligen gått ganska obemärkt förbi.

– Vi har i alla fall inte mötts av några negativa reaktioner alls, konstaterar Peter.

Vad är då fördelarna med den nya gemensamma organisationen?

– Framförallt vill man få upp takten i beslutsfattandet.

Tidigare var ju alla förändringar tvungna att förankras på fyra ställen innan det kun-

28 - Skog och lantbruk Västernorrland

de genomföras, säger Peter.

Bildmätning växer Det mesta av virkesmätningen sker fortfarande på traditionellt sätt.

Men det som vuxit de senaste åren är bildmätningen, där man med hjälp av kameror och olika analysverktyg, mäter in virke och travar.

Biometria har två bildmätningscentraler i dagsläget, i Östersund och Sundsvall.

Leif Haglund är ansvarig för dem.

– Vi mäter virkeslaster på 30 platser runt om i Norrland i Östersund och från 18 platser i södra och mellersta Sverige i Sundsvall, säger Leif Haglund.

– Sammantaget är det ungefär 20 miljoner kubikmeter virke som bildmäts varje år.

Och det här är en verksamhet som växer hela tiden.

Fler och fler hoppar på kameramätningen. Ännu är bildmätningen inte lika väl utbyggd i södra och mellersta Sverige som den är i norra Sverige.

Alla virkesplatser som ingår i bildmätningen har dedikerade mätare.

– De som jobbar på bildmätningscentralerna i Sundsvall och Östersund har tre till fem mätplatser man jobbar mot, säger Leif Haglund.

Detta för att säkerhetsställa ett bra resultat.

All virkesmätning i landet har nu sammanförts i en organisation, Biometria.

Biometria har bildmätningscentraler i Östersund och Sundsvall.

– De lär sig typen av virkeslaster och hur foto-riggarna är uppsatta just på dessa ställen. Då höjs kvaliteten på virkesmätningarna, konstaterar Leif.

Högt förtroende Det är viktigt för Biometria, som opartisk part, att bidra till att affären mellan köpare och säljare görs med högt förtroende för mätning och redovisning.

Skogsägaren måste kunna lita på att den får rätt betalt för

sitt virke.

Vad är annars den stora nyheten för landets skogsägare när det gäller virkesmätning?

– Det är att det blir en ny klassning av massaved från 1 augusti. Då delas massaveden in i två klasser, primär och sekunda, berättar Peter Eklund.

Det innebär att det nuvarande systemet där vrakandelen bestäms i procent av virkestraven upphör.

Istället görs en kvalitetsbedömning av hela traven, som

antingen klassas som prima eller sekundär.

Därmed kopplas kvalitetskraven tydligare till industrins behov och skogsägarna får betalt för hela traven.

Tidigare har vraket ofta inte gett något betalt alls.

Ökad effektivitet Med förenklade kvalitetsbestämmelser ökar effektiviteten i hela kedjan.

– Men det är bra om skogsägarna inte bara jämför sorteringar, vad man fick för-

ut och vad man får nu. Utan också diskuterar vilken påverkan det får på biobränsle när energiveden ändrar pris, säger Peter Eklund.

– Biometria har inget att göra med prissättningen av skogens sortiment, avslutar han. Men vi kan peka på att man ska jämföra kommande mätregler för massaved måste man även tänka på att andra priser kan ändras då virke byter sortiment timmer - massaved - energived.

Skog och lantbruk Västernorrland- 29

Ulla Nordlinder är författare till barnboksserien om Skogsbarnen och Gunilla Guldbrand, har gjort alla illustrationer i böckerna.

Norras satsning på barnböcker fortsätter

Har släppt nya äventyr med Skogs Strax före jul utkom två nya barnböcker i Norra Skogsägarnas, Skogsbarnen-serien, med barnen Hjalmar och Ebba i huvudrollerna. _ Det är i första hand härliga äventyrsberättelser för barn men som en bonus kan de lära sig något om skog också, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan som tagit fram barnböckerna.

Böckerna är skrivna av Ulla Nordlinder och illustrerade av Gunilla Guldbrand, som båda är bosatta i Umeå.

Det finns en genomtänkt tanke bakom Skogsbarnen-serien.

– Vi tyckte att det fanns väldigt få barnböcker om den äkta skogen. Det fanns i stort sett bara böcker där skogen 30 - Skog och lantbruk Västernorrland

var mörk, farlig och där troll och häxor bor, säger Erika Nilsson och fortsätter: – Vi ville göra trevliga berättelser där vi visar den riktiga skogen, där man kan leka och ha härliga upplevelser.

Även om det är äventyret som är grunden för böckerna ska också barnen få lära sig något om skog som de inte visste förut.

– Vi vet att kunskapen om skog minskar, både hos vuxna och barn. Så då är det bra att börja med de minsta. Att kanske väcka ett litet intresse för att äga skog och att jobba i skogen, säger Erika Nilsson på Norra Skogsskolan.

Böckerna ger också föräldrar och mor- och farföräldrar chansen att på ett naturligt sätt prata om skog med barnen.

– Vi vill lyfta fram familjeskogsbruken och ge de vuxna verktyg för att prata skog med barnen, säger Erika.

– Hälften av skogen i Sverige ägs av privata skogsägare. Förr bodde de flesta på de marker där skogen stod. Då lärde sig barn automatiskt om skogen. Men nu bor många skogsägare inte på samma plats som man har skogen på, fortsätter hon.

De tre första böckerna i Skogsbarnen-serien lanserades i samband med Bokmässan 2016. Och nu

Foto: Calle Bredberg

6Så här ser de nya barnböckerna ut som släpptes före jul.

5– Barnböckerna är först och främst härliga äventyrsberättelser.

Men som bonus kanske barnen lär sig lite om skog också, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan.

sbarnen har alltså två till släppts.

– Vi är jättenöjda. Vi har fått så bra återkoppling både från barn, skogsägare i vår förening och även lärare, som använt böckerna i undervisningen, berättar Erika Nilsson.

För efter lanseringen på Bokmässan 2016 beställdes böckerna både av många skolor och många bibliotek runt om i landet.

– Böckerna riktar sig framförallt till barn i åldern 6-9 år.

Men de fungerar jättebra som högläsning även för de som är yngre, säger Erika.

Det är alltså två Umeåbor, författaren Ulla Nordlinder

och illustratören Gunilla Guldbrand, som gjort böckerna.

Men båda härstammar från Ångermanland och vistas fortfarande mycket där.

Ulla Nordlinder är född i Vännersta i Nordingrå och har fortfarande en stuga i Ulfvik där man försöker vara så mycket som möjligt från valborg och framåt Gunilla Gullbrand är ”nolaskogsare”, från Önskan,Skorped.

Hon har också ett sommartorp där och hennes bror har skog där..

Ulla jobbar till vardags på personalenheten på Umeå

universitet.

– Det har varit fantastiskt roligt att skriva böckerna. De handlar om barnen. Hjalmar och Ebba och de andra karaktärerna som jag skapat. Men samtidigt pågår lite skogsbruk, säger Ulla Nordlinder och fortsätter: – Jag minns första gången jag såg Gunillas illustrationer.

Det var så roligt. Då blev plötsligt mina karaktärer mer levande.

Gunilla Guldbrand är egen

företagare som illustratör.

– Klart det varit jättekul.

Böcker gör man inte så ofta som illustratör, säger Gunilla.

Böckerna innehåller lika mycket illustrationer som text.

– Ulla har en sådan fantastisk fantasi att det verkligen varit roligt att göra illustrationerna, säger Gunilla Gullbrand.

Skog och lantbruk Västernorrland- 31

Holmen Skog har dragit erfarenhet från bränderna Många minns förstås alla fjolårets skogsbränder.

Inte minst personalen på Holmen Skog i Örnsköldsvik som var extremt drabbade.

– Det var en katastrofal sommar. Det kostade både stora pengar och extremt mycket arbete.

En helg startade det 15 olika bränder väster om Örnsköldsvik, mellan Solberg och Gideå. Och det var nästan bara Holmenmark som brann, säger Kristofer Wester, ansvarig för naturvård och viltfrågor för Västernorrland och Jämtland på Holmen Skog.

Totalt råkade Holmen ut för 25 bränder i sitt distrikt förra sommaren.

Men det var helgen efter fredagen den 13 juli, som det var som allra mest hektiskt.

– Den 13:de var det ett kraftigt åskväder med blixtar väster om Örnsköldsvik. Det startade sex bränder. Dagen efter startade sex till, som hade legat och pyrt efter

åskvädret. Dag tre och fyra efter åskvädret började ytterligare några bränder. Plötsligt stod vi med 15 bränder där vi hade ansvaret för att sköta eftersläckningen, berättar Kristofer.

Den 17 juli lugnade det ner sig något men dagen efter den 18 juli startade Brattåsbranden.

– Den släktes till stor del

32 - Skog och lantbruk Västernorrland

med en motbrand på 40 hektar som vi startade. Den hade startat efter att ett träd fallit på en elledning, fortsätter Kristofer.

Det var alltså en otroligt tuff period för personalen på Holmen, som tillsammans med inhyrda entreprenörer hade hand om alla eftersläckningarna.

– Men eftersläckningarna gick i alla fall bra. Vi hade inte någon brand som blossade upp och blev stor igen.

Riktlinjer vid risk Frågan är då om man kan dra några lärdomar av de omfattande bränderna i somras.

Kan man göra något för att undvika bränder?

– Redan efter Västmanlandbränderna drogs det upp

gemensamma riktlinjer för samråd vid hög brandrisk.

Det har fått positiva effekter.

Man kan se att det nu är en betydligt mindre andel av skogsbränderna som startar av skogsmaskiner; säger Kristofer.

Skötselskolan – Dessutom kommer vi att fortsätta att utbilda personal, dvs öka kompetensen hos Holmenanställda och entreprenörer och deras anställda genom skötselskolan, som görs på många språk, fortsätter han.

Men att undvika bränder helt är i stort sett omöjligt.

Holmen Skog har också funderat över åtgärder för att minska risken för brandspridning när det väl fattat eld.

Ha en plan för minsta barr!

Det viktigaste verktyget för en välskött och lönsam skog är varken motorsågen eller skördaren. Det allra viktigaste är skogsbruksplanen. Så att du har koll, in i minsta detalj, på hur hela din skog blir precis som du vill ha den. Idag och i framtiden.

Hör av dig, så berättar vi mer.

Emil Fahlén Arne Lindblad Richard Sahlén Tomas Sjölund

070-210 92 20 072-298 67 70 070-332 14 50 070-642 42 34

www.holmen.com

– Vi har försökt tänka över åtgärder både för att undvika bränder och för att minska brandspridningen när det väl tagit eld, säger Kristofer Wester på Holmen Skog i Örnsköldsvik.

VI UTFÖR – Nyckeln till hantering av skogsbränder är att de inte får bli stora, säger han.

För att det inte ska hända har Holmen identifierat fem framgångsfaktorer: 1. Förebyggande arbete/ god beredskap.

2. Tidig upptäckt.

3. Snabb och kraftfullt nedtag.

4. Uthållig insats.

5. Noggrann eftersläckning.

Punkterna 2-4 är räddningstjänstens ansvarsområden.

– När det gäller punkten ett kan vi etablera ett bättre samarbete, samråd samt erfarenhetsutbyte med räddningstjänst. Ordna internutbildning av Holmenanställda. Förbättra

brandjour med tydligare ansvarsfördelning, säger Kristofer Wester och fortsätter: – Samt ha bättre ordning på brandutrustningen med bl.a bättre uppmärkning. Samt kontakt med lokala brandvärn. Även på punkten fem har Holmen Skog tänkt ut förbättringar även om eftersläckningarna gick bra i somras.

– Holmen ska stötta eftersläckningsentreprenörerna på ett tydligare sätt, både vad gäller fältnärvaro, utrustning och att ringa in personal, avslutar Kristofer.

AVVERKNINGSUPPDRAG ENTREPRENADARBETEN

E-post: athelberg@live.se Tel: 070-673 78 76

Glada miner var det på Callans Trä när den tyske ambassören gästade företaget. Arvid Callans, ambassadören Hans-Jurgen Heimsoeth och Gustaf Callans var alla nöjda med besöket.

Tyske ambassadören besökte Callans Trä Callans Trä med sågverket i Erikslund, nio mil väster om Sundsvall är lite unika eftersom att nästan allt man producerar går på export.

Den allra största exportmarknaden är Tyskland dit Callans Trä exporterar för över 70 miljoner kronor årligen.

Därför var det förstås extra hedrande när den tyske ambassadören i Sverige Hans-Jurgen Heimsoeth kom på besök den 18 mars.

Den tyske ambassadören hade varit på skidskytte-VM i Östersund och på hemvägen ville han gärna träffa Callans Trä och få en kort presentation om företaget.

– Det var roligt att han ville besöka oss. De ringde en vecka före och frågade om

han kunde få komma, berättar Arvid Callans.

Arvid är den tredje generationen som äger och driver Callans Trä. När sonen Gustaf tar över blir han den fjärde generationen.

Den tyske ambassadören Hans-Jurgen Heimsoeth ville

34 - Skog och lantbruk Västernorrland

bland annat veta hur vanligt det är att svenska sågar är familjeägda.

Han fick svaret att de är ganska få i den här storleken.

Förmodligen färre än tio.

Callans Trä exporterar alltså nästan allt de producerar.

Tyskland är den överlägset största exportmarknaden, följd av Marocko och Vietnam.

– Vi började göra de första affärerna med Tyskland 1977, berättar Arvid Callans.

– Vi har haft många långsiktiga samarbeten med olika familjeföretag i Tyskland. Även de är ofta inne på andra och till och med tredje gene-

rationen som gör affärer med oss, fortsätter han.

Den tyske ambassadören Hans-Jurgen Heimsoeth var också intresserad av att få veta till vilka områden i Tyskland som Callans Trä gör affärer med.

Och där var svaret enkelt.

– Vi gör affärer i hela Tyskland, svarade Arvid Callans.

Med tanke på Callans Träs långa affärshistorik med Tyskland var det naturligtvis uppskattat att den tyske ambassadören i Sverige HansJurgen Heimsoeth ville göra ett besök på företaget.

NÄR DET GÄLLER SKOG Avverkningsuppdrag • Rotposter • Leveransrotköp • Leveransvirke • Rådgivning Markberedning • Plantering • Gallring • Röjning • Skogsbruksplaner • Certifieringsrådgivning

NÄR DET GÄLLER SKOG

Avverkningsuppdrag • Rotposter • Leveransrotköp • Leveransvirke • Rådgivning Markberedning • Plantering • Gallring • Röjning • Skogsbruksplaner • Certifieringsrådgivning

Vi finns här för dig som är skogsägare.

Vi är ett skogligt fullserviceföretag. Vår skogsavdelning hjälper Dig som skogsägare att förvalta Din skog på bästa sätt! Välkommen att kontakta oss.

Vi finns här för dig som är skogsägare.

Vi är Gustaf ett skogligt Vår Poromaa skogsavdelning hjälper DigVictoria som Söderlund Callansfullserviceföretag.Larry Råvaruchef Inköpsansvarig Virkesinköpare, skogsägare att förvalta Din skog på bästa sätt! Välkommen att kontakta oss. skogsvård 0691-66 20 22 073-098 21 06 gustaf@callanstra.se

Gustaf Callans

Råvaruchef 0691-66 20 22 073-098 06 Oscar21Lockneus gustaf@callanstra.se Virkesinköpare Östra Medelpad 0691-66 20 23 070-375 44 95 oscar@callanstra.se

Oscar Lockneus

0691-66 20 20 070-375 42 32 larry@callanstra.se

Larry Poromaa

0691-66 20 28 070-375 44 37 victoria@callanstra.se

Victoria Söderlund

Inköpsansvarig 0691-66 20 20 070-375 42 32 Niclas Andersson larry@callanstra.se Virkesinköpare

Virkesinköpare, skogsvård 0691-66 20 28 070-375 44 37 Peter Nilsson victoria@callanstra.se Virkesinköpare

Ånge, Stöde & Indal 070-375 44 16 niclas@callanstra.se

Ragunda, Bräcke 070-375 44 52 peter@callanstra.se

Niclas Andersson

Familjeföretaget Callans Trä AB ärVirkesinköpare beläget i ett av världens Virkesinköpare bästa växtområden för gran och tall. Här i Skandinavien har Östra Medelpad Ånge, Stöde & Indal uppskattningen av boende i äkta trämiljö varit stor sedan 0691-66 20 23 070-375 44 16 urminnes tider. Våra naturliga råvaror niclas@callanstra.se har en viktig nyckelroll 070-375 44 95 oscar@callanstra.se i att bygga ett biobaserat, miljövänligt och hållbart samhälle.

Peter Nilsson

Virkesinköpare Ragunda, Bräcke 070-375 44 52 0691-66 20 00 peter@callanstra.se www.callanstra.se

100 platser fördelade på 40 köttkor och 60-talet kvigor finns i Blåvik.

Ett välskött och rationellt lantbruk med flera ben Lars Strindin driver Larsgårdens Ekolantbruk i Ödsbyn, Sidesjö sedan i maj 1987.

Han har genom åren byggt upp en välskött och rationell verksamhet med många olika ben att stå på.

Framförallt är det en stor mjölkgård, som levererar 1,1 miljoner kilo ekomjölk till Norrmejerier.

Men han har också en ovanligt omfattande växtodling, kör snöröjning åt både kommunen och trafikverket, samt arrenderar en toppmodern ladugård i Blåvik med 40 köttkor.

– Jag gillar att ha nya projekt på gång, konstaterar Lars.

När han köpte gården 1987 var det ett litet familjejordbruk där man hade påbörjat ett ladugårdsbygge för att ha upp till 30 kor.

En ladugård som Lars

färdigställde och som sedan byggts till i omgångar, Först för 90 kor 1999 och sedan med ytterligare 40 båsplatser 2007.

2007 gjorde Lars sin allra största satsning.

– Då byggde jag en helt ny ladugård för ungdjuren, en ny verkstad förutom utbyggnaden med 40 nya båsplatser.

Det var en satsning på 9,2 miljoner kronor. Men det blev bra, konstaterar Lars.

Ta t.ex ungdjursladugården.

36 - Skog och lantbruk Västernorrland

– De första 46 kalvarna som växte upp där var friska och starka. Mot att vi tidigare fått problem med nästan varannan kalv.

Så nu har Larsgården två rejäla ladugårdar. Men arrenderar dessutom en tredje, toppmodern ladugård, i Blåvik, med 100 platser där 40 köttkor och ett 60-tal kvigor trivs.

– Totalt, med rekrytering, har vi 320 djur, varav 140 är mjölkkor och 40 köttkor, säger Lars.

Omfattande odling Men något problem med foder har han ändå inte. För Larsgården har en ovanligt omfattande ekologisk väx-

todling.

– Vi har 100 hektar för spannmål, 55 hektar rybs och 400 hektar där vi odlar vall, säger Lars.

Ett tag drev han ett åkeri tillsammans med äldsta sonen.

Delar av den verksamheten drivs nu vidare i Larsgårdens Ekolantbruk.

– Jag har två killar anställda som bara kör. På vintern är det snöröjning och sedan jobbar de med vår växtodling.

Vi försöker slå åtminstone två gånger varje år.

I ladugården har han fyra anställda, bland annat en som fungerar som ladugårdschef.

– Det innebär att jag inte längre behöver gå på fasta arbetsscheman utan kan

Mjölkgropen där korna mjölkas morgon och kväll.

140 mjölkkor finns på gården.

En del nyfikna på fotografen.

Kalvarna slussas vidare i tre boxar efter hur gamla de är. När de är 12 veckor slussas de ut i själva ungdjursladugården.

hoppa in och hjälpa till där det behövs, säger Lars Strindin och fortsätter: – Sedan har jag förstås hand om ekonomin och planerar för framtiden.

Den nu 57-årige Lars är positiv till livet som lantbrukare.

– Jag har haft ett rikt liv.

Och jag tror fortfarande på framtiden, säger han.

Så Lars fortsätter att utveckla lantbruket.

– Vi ska bygga en ny mjölkkammare längre fram i vår.

Sedan skulle jag också vilja bygga en större mjölkgrop än den vi har i dag. Då skulle mjölkningen gå fortare och bli effektivare, säger Lars och tillägger: – Vi skulle också behöva

bygga en riktig gödselbrunn.

Det är alltså ingen brist på nya idéer hos Lars Strindin på Larsgården i Ödsbyn, strax utanför Sidensjö.

En gård som Lars köpte efter att ha jobbat som avbytare i åtta år hos nästan varenda mjölkgård på hemorten Härnösand.

– Vi har haft bra ekonomi ända sedan vi byggde ut ladugården för 90 kor 1999. Så det har gått bra. Mycket tack vare att vi har många ben att stå på, eget spannmål och egna kvigor. Och försök att proteinförsörja kossorna med egen rybs, plus en liten åkeridel med en bergtäkt, avslutar Lars Strindin.

– Det har gått bra. Mycket beroende på att vi har många ben at stå på, säger Lars Strindin, som driver Larsgården i Sidensjö sedan 1987.

Några av de allra yngsta kalvarna, bara något dygn gamla, rullas över från ladugården till ungdjursladugården.

Skog och lantbruk Västernorrland- 37

Lars Holm, skogsägare i Åvike Bruk och medlem i Norrskog, har engagerat sig i hur man tar hänsyn till vatten och våtmarker i sitt skogsbruk. Nu ska Norrskog bygga upp två slingor under 2019 där skogsägare och entreprenörer kan vandra runt och studera intressanta miljöer.

Norrskog bygger slingor för skogsbruk vid vatten Nu ska skogsägare få tips hur man jobbar för att ta hänsyn till vattendrag och våtmarker i skogsbruket.

Det är Norrskog som engagerat sig i Skogsstyrelsens EU-finansierade projekt Grip on Life.

– Under 2019 ska två slingor byggas upp i Västernorrland där skogsägare och entreprenörer kan vandra runt och lära sig mer om hur man kan jobba med skogsbruket i vattenmiljöer, säger Lars Holm, skogsägare i Åvike Bruk i Timrå kommun.

Det är ingen slump att just Lars valt att engagera sig i frågan om skogsbruk där det finns vatten.

– På vår fastighet har vi två kilometer som gränsar till havet. Vi har två åar som rinner igenom och åtta dammar. Så man har varit tvungen att lära sig, berättar Lars.

Men de flesta har förstås inte så mycket vatten på sina marker.

– Men i de här trakterna har nästan alla skogsägare någon form av vatten på sina marker.

38 - Skog och lantbruk Västernorrland

Så det här borde intressera alla.

Alla de fyra stora skogsägarföreningarna har fått två miljoner vardera för att ordna slingor med skyltar och intressanta miljöer att studera.

– Vi ska bygga upp två slingor vardera i Västernorrland och Jämtland under 2019. Och sedan två till i varje län under 2020, berättar Lars Holm.

– Det ska även utbildas guider som kan gå med och informera ytterligare.

Slingorna måste innehålla lite olika saker att titta på. Det finns en lista på tänkbara objekt.

– De bör i alla fall innehålla någon kantzon och överfarter, säger Lars.

På Norrskog har man börjat med att ta fram avtal för skogsägare som upplåter sin skog till vattenslingorna.

Dessutom har man börjat att identifiera lämpliga marker.

– Vi har hittat fyra lämpliga ställen i Västernorrland. Två på Norrskogs egen mark och två hos privata markägare. Vi tycker att det är lämpligt att starta på någon av Norrskogs egna marker.

– Vi hoppas hitta fler lämpliga ställen också. Hittills ligger tre i Sundsvalls kommun och en i Kramfors.

Att ta hänsyn till och värna om värdefulla vattendrag

och våtmarker är viktigt för framtiden.

– Det är viktigt att de miljöer vi hittar ligger i produktiv skogsmark så att skogsägarna känner igen sig. Det är bra att förkovra sig och lära sig så att man har på fötterna i kontakter med myndigheter, säger Lars Holm, skogsägare i Åvike Bruk.

– Även om vi i första hand tror att det blir skogsägare och entreprenörer som kommer att gå de här slingorna så öppnar projektet upp för en dialog med beslutsfattare. De kan få förståelse för vilken miljö vi jobbar i, fortsätter han.

Under 2019 ska alltså två vandringsslingor färdigställas där man kan vandra runt och se hur man kan ta hänsyn till vatten i sitt skogsbruk.

Och 2020 kapas ytterligare två slingor i Västernorrland.

ittar du även Hos oss hittar du även ar containers flak spolvagnar Släpvangar containers

flak

spolvagnar

Prisvärda produkter till ditt jordbruk!

AMFORS

de standard- och efter ditt önskemål!

Vi specialutföranden erbjuder både standardoch specialutföranden efter ditt önskemål!

Produkter för gödselhantering Omrörare - Pumpar - Tunnor

Prisvär

Hos oss hittar du även Containters - Flak - Spolvagnar

Produkt omrörar

Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål!

Hos oss Släpvan Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS

070-320 63 87 Furuvägen 30, 872 32 Kramfors | 070-320 63 87 Tel.nr | www.aspby.se

Vi erbjuder b

www.aspby.se

NYHET! Nu har vi utökat vårt team med en grafisk designer som kan hjälpa dig med logotyper, formgivning av broschyrer/foldrar/tidningar, konceptutveckling, design av hemsidor, annonser och mycket mer.

Kontakta oss för mer information: 060-57 21 50 eller johanna@mediainvest.nu

Körning i terräng – värt att tän

Nya regler från 1 oktober 2009 Hur får jag köra i terräng?

Terränghjuling är numera benäm- All körning på barmark i terräng är ningen på sådana terrängfordon i princip förbjuden. Undantag gäller som inte är snöskotrar. Vanligtvis är nyttokörning för t e x skogsbruk terränghjulingen en s k fyrhjuling och jordbruk. Vid jakt får hämtning Nya regler från 1 oktober 2009 Hur får jag köra i terräng? anpassad körning i terräng på är av fälld älg, björn, hjort eller vildAllför körning på barmark i terräng Terränghjuling är numera benämbarmark.i princip En terränghjuling får bara förbjuden. Undantag gäller svin ske. Körning för skötsel av ningen på sådana terrängfordon t e enskilda x skogsbruk park- , idrotts- eller friluftormåde är som inte är snöskotrar. Vanligtvis är i nyttokörning köras terräng ochförpå Hur får jag och körajordbruk. i terräng?Vid jakt får hämtning Nya regler från 1 oktober terränghjulingen en2009 s k fyrhjuling också undantagen, liksom körning vägar. på All körning i terräng Terränghjuling är numera benämfälld älg, björn,ärhjort eller vildanpassad för körning i terräng på avbarmark som krävs för vissa andra yrkeskaningen på sådana terrängfordon i princip förbjuden. Undantag gäller barmark. En terränghjuling får bara svin ske. Körning för skötsel av för tkrävs. e x skogsbruk som inte är snöskotrar. Vanligtvis är nyttokörning Förarbevis Du ska ha fyllt köras i terräng och på enskilda park- , idrotts- eller friluftormåde är tegorier, t e x räddningstjänst. terränghjulingen en s k fyrhjuling och jordbruk. Vid jakt får hämtning 16 år, gått utbildning hos behörig vägar. undantagen, anpassad för körning i terräng på av fälld älg, också björn, hjort eller vild-liksom körning som förgodkänd vissa utbildare ochkrävs blivit hosyrkeskabebarmark. En terränghjuling får bara svin ske. Körning för skötsel av andra Nöjeskörning på Du ska parkhahörig fyllt tegorier, t e x räddningstjänst. köras iFörarbevis terräng och krävs. på enskilda , idrottseller friluftormåde är förarbeprovförrättare. Äldre också undantagen, liksom körning vägar. 16 år, gått utbildning hos behörig barmark i terrängen viskrävs gäller tillsandra vidare. Även körkort för vissa yrkeskautbildare och blivit godkänd som hos beNöjeskörning på är förbjuden. (alla tbehörigheter) och traktorkort Förarbevis Du ska ha Äldre fyllt förarbetegorier, e x räddningstjänst. hörigkrävs. provförrättare.

16 år, gått utbildning hos behörig barmark utfärdade före 1 januarii terrängen 2000 gäller. vis gäller tills vidare. Även körkort Dispens från förbudet prövas av utbildare och blivit godkänd hos beNöjeskörning på är förbjuden. (alla behörigheter) och traktorkort En del fyrhjulingar är registrerade hörig provförrättare. Äldre förarbelänsstyrelsen. barmark i terrängen utfärdade före 1 januari vis gäller tills vidare. Även körkort2000 gäller. som motorcyklar ochförbudet anpassade att av Dispens från prövas är förbjuden.

En del fyrhjulingar är registrerade (alla behörigheter) och traktorkort köras pålänsstyrelsen. allmän väg. Körkort med utfärdade föremotorcyklar 1 januari 2000och gäller.

Tänk på att återkallelse av förarbesom anpassade att från förbudet prövas av Dispens minst Aeller B-behörighet krävs En del köras fyrhjulingar är registrerade på allmän väg. Körkort med vis kan ske vid trafikbrott och kan länsstyrelsen.

Tänk på att återkallelse av förarbesom motorcyklar anpassade att då. minst A-och eller B-behörighet krävs vis kan ske vid trafikbrott och kan senare innebära svårigheter om du köras på allmän väg. Körkort med då.

Tänk på att återkallelse av förarbeminst A- eller B-behörighet krävs senare innebära svårigheter om du ska ta körkort för bil. vis kan ske vid trafikbrott och kan då. skasvårigheter ta körkort om för du bil.

Privat övningskörning med terrängsenare innebära Mer information Privat övningskörning med terrängska ta körkort för bil. hjuling är inte tillåten.

Mer information Omövningskörning körkort förarbevis: hjulingoch ärmed inte tillåten.

Privat terrängOm körkort och förarbevis: Mer information hjuling är inte tillåten. www.transportstyrelsen.se Om körkort och förarbevis: www.transportstyrelsen.se

Körning i terräng – värt att tänka på

Körning i terräng – värt att tänka på

www.transportstyrelsen.se

Lagbestämmelser:

Lagbestämmelser:

Lagbestämmelser: Terrängkörningslagen (1975:1313), Terrängkörningslagen (1975:1313), Terrängkörningslagen (1975:1313), Terrängkörningsförordningen (1978:594) Prästlönetillgångar i Härnösands stift Terrängkörningsförordningen (1978:594) Terrängkörningsförordningen (1978:594) och Trafikförordningen (1998:1276) och Trafikförordningen (1998:1276)

och Trafikförordningen (1998:1276)

Skog och lantbruk Västernorrland- 39

Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå

Skogskampanj!

KANONRÄNTA JUST NU! RING FÖR MÅNADSKOSTNAD

John Deere 5050E

John Deere 5067E

John Deere 5090M

Smidig traktor på 50 hk. Lastare John Deere H240 ingår. Kopplingsfri fram och bak samt 540/540E PTO kraftuttag. Stor och rymlig hytt för långa arbetspass.

24/12 hög/låg snabbväxel kopplingsfri fram/bak.

Avgasrör vid hyttstolpe. Två dubbla hydrauluttag.

Aircondition. Control panel. Framskärmar.

90 hk. Växellåda 32/16 HI/LO. Passagerarsäte, 3 dubbelverkande hydrauluttag, AC, 540/540E kraftuttag, motorvärmare, arbetsbelysning 2+4, hydr. vagnsbroms.

Pris nu:................ 349.000:-

Pris nu:................ 459.000:-

- med lastare JD H240

- frontlastare JD 543

- med lastare JD H240

Pris nu:................ 598.000:-

Kungen av skogen

SIMPLY FINE MACHINES

- nr 1 i Europa!

Kampanj NU!

Kampanj-ekipage: P3.67-9s • Kran: 6,7 m, utskjut 1,6 m • Lyftkraft vid 4 m: 710 kg • Svängmoment: 12KNm • Ventilpaket: Hydraulisk servo, Parker • Vagn: 9 ton netto • Dubbla styrkolvar - Svängvinkel: ± 40°

Kampanjpris:......179.900:Ord pris: .....................218.000:-

Stort och brett program 2.54

4.70

5.72

5.85

7.86

7.94

X-maskiner saluför märken som John Deere, Yanmar, Avant, Palmse Trailer, Tokvam, Sami, JAPA, Perfect, Jeantil, Jyfa, Farmi, Grégoire Besson, Sulky, Fella med mera.

Japa 365

Nyhet

- innovativ och komplett vedmaskin!

Maskinen som passar för både stora vedproducenter och mindre skogsägare. Japa 365 arbetar oerhört snabbt och tillförlitlig p.g.a. av flera smarta och innovativa lösningar. Japa 365 är vedmaskinen som har allt och lite till i sin prisklass.

Japa 365 Basic EL

klyver 36 cmØ kaplängd 60 cm

Intropris fr: .......................89.800:Ord pris: .....................99.900:-

Maskine på bilden visar en JAPA 365 PRO

Priser exkl. moms. Maskinerna på bild kan vara extrautrustade. Reservation för felskrivningar eller tryckfel. Mer info. och våra kontaktuppgifter finns på x-maskiner.se

www.x-maskiner.se www.x-maskiner.se HUDIKSVALL HUDIKSVALL

SUNDSVALL SUNDSVALL

ÖSTERSUND ÖSTERSUND

0650-161 00 060-52 56 56 063-363 93

ÖRNSKÖLDSVIK ÖRNSKÖLDSVIK

0660-710 45