Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västernorrland
Nr 2 2018
SCA först med bank-id lösning Bondens frys i nio matbutiker
NorrPlant levererade trots torkan Driver jordbruksföretag trots universitetsstudier
Norra Sveriges största julgransodling
EN STARK PARTNER Staffare AB grundades 1982 och har tills idag utvecklats till en organisation med 70 anställda och finns på åtta orter med fullservice anläggningar i Luleå, Skellefteå, Timrå, Hudiksvall och Bollnäs. Vi säljer nya och begagnade entreprenad- och lantbruksmaskiner samt dem flesta förekommande tillbehör och redskap till dessa. Hos oss finner ni några av dem största varumärkerna inom sina segment. Genom att tillhanda hålla produkter och tjänster av hög kvalitét och ständigt sträva mot att förbättra vår organisation med en långsiktighet i varje agerande och kunden i fokus kan vi vara En Stark Partner till våra kunder, medarbetare och leverantörer.
www.staffare.se facebook.com/staffare LULEÅ Tel 0920-700 80
SKELLEFTEÅ Tel 0910-140 80
TIMRÅ Tel 060-52 78 70
HUDIKSVALL Tel 0650-948 55
BOLLNÄS Tel 0278-355 06
UPPSALA Tel 08-89 01 03
Skoterförare
VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 021-489 90 10 Tel 08-89 01 06
f
Det här måste ni veta l
Det är i lag förbjudet att köra i skohsföryngringar (hyggen) innan skogen nått 2 meter över snötäcket
l
Skoterkörning är förbjuden på jordbruksmark om det inte är uppenbart att körning kan ske utan risk för skada på marken.
UPPSALA Tel 08-89 01 03
l Skoterförbud gäller även inom tätort (Kontakta din kommun för info) l
Skoterkörning kan orsaka mycket stora och dyrbara skador
l
Högsta tillåtna hastighet är 70 km/h
l
För att få köra terrängskoter krävs förarbevis för terrängskoter eller att du har körkort eller traktorkort som är utfärdat före 1 januari 2000. Har du körkort eller traktorkort som är utfärdat efter 1 januari 2000 och vill köra terrängskoter, krävs alltså ett förarbevis för terrängskoter.
5 06 l
Använd befintliga leder i största möjliga utsträckning! OBS! Var vänlig kör ej i mitten på oplogade skogsbilvägar (försvårar effektiv snöröjning) kör på vägkanten. TAck!
Prästlönetillgångar i Härnösands stift
STÖRST I SVERIGE PÅ SPECIALSORTIMENT
Specialsortiment Efterfrågan är stor! Vår industri i Kälarne, Octowood, förädlar ditt virke lokalt! Vi har stort behov av kraftledningsstolpar och stamblock. Din massaved förädlar vi till Octostolpar. Välkommen att kontakta oss!
Andreas Zetterström 0696-68 11 52
Stefan Maina 0696-68 11 49
andreas.zetterstrom@rundvirkeskog.se
stefan.maina@rundvirkeskog.se
Daniel Modin 0696-68 11 51 daniel.modin@rundvirkeskog.se
plyfa.se
SKOGSÄGARE!
Lönsammare granavverkning! Se då till att sortera ut svarvtimmer av just den höga kvalitet som finns i de välskötta skogarna i ert område. – Kontakta din virkesinköpare för mer information.
- Det kommer att löna s ig!
Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som svarvar grov gran och försörjer stora delar av Europas parkettindustri med högkvalitativ granfaner.
Skog och lantbruk Västernorrland- 3
Innehåll SCA först i med bank-id lösning ..6
Skattekonsulten Stefan om skogsägandet ..22
Lage Öhlén satsar för framtiden ..8
Virkeslaster bildmäts i Norrland ..24
Länsstyrelsen vill rädda fäbodvallar ..10
Anders har blivit miljonär på sina skogsaffärer ..26
Satsade tidigt på ekologiskt ..12
Ökat intresse för skogsfastigheter ..27
Driver jordbruksföretag trots studier ..14
Rekordår för granbarkborren ..28
Torkan har slagit väldigt olika ..15
NorrPlant levererade trots torkan ..29
Karolina Westlund Investerade i mjölkrobot ..16
Bondens frys finns nu i nio matbutiker ..30
Norra Sveriges största julgransodling ..18
Många fördelar med en skogsbruksplan ..32
Forskare på SLU om julgranar ..20
Norra skogsägarna i unik utbildningssatsning ..34
Rekordstora skogsskador av älg
..21
En sommar med stora prövningar Så är det dags för höstens nummer av Skog & Lantbruk i Västernorrland.. Efter en sommar med torka och på flera håll stora skogsbränder. Det har verkligen varit ett extremt år, som i många fall ställt de som sysslar med lantbruk inför stora prövningar. Även skogsbruket har drabbats. För de enskilda markägare som drabbats av skogsbränder är det väl närmast en katastrof. Men även många planerade skogsjobb fick ställas in i somras då inte maskinerna kunde köra på grund av brandrisken. Året började också lite extremt genom den snörika vintern. Där snömängderna var ovanligt stora och dessutom låg kvar länge på våren. Det gjorde att älgarna inte kunde hitta föda på marken utan åt istället toppar på ungskogen i en större utsträckning än vanligt. Det gör att älgskadorna har ökat kraftigt runt om i Västernorrland.
Sedan kom då torkan. Vissa platser fick knappt något regn under tre månader, från maj till och med juli. Det gjorde att markerna blev extremt torra. Med ungefär halva skördar mot normalt . Det innebar också att många djurägare insåg att de skulle få brist på foder fram mot vintern och började anmäla djur till slakt för att minska bestånden. Andra skörden i höst blev däremot för de flesta ganska bra och förbättrade foderläget något. Och för de som tagit en tredje skörd har den blivit riktigt bra. Men helt klart är att torkan prövat Västernorrlands lant-
brukare rejält. Det regn som föll under de torraste månaderna var oftast lokala skurar, som har gjort att det är väldigt lokalt olika hur man drabbats. Vi har träffat en rad lantbrukare, som gjort olika typer av satsningar i det här numret av Skog & Lantbruk i Västernorrland. Alla har de på ett eller annat sätt berörts av sommarens extrema torka. Just nu känns kanske jul ganska avlägset. Men vi har varit och träffat Norrlands största julgransodlare, PerOlov Westberg från Sörbacksjö utanför Örnsköldsvik. Han har odlat julgranar i 30 år, men håller faktiskt på att trappa ner lite. Forskaren Martin Pettersson, vid SLU, tycker att det är konstigt att ett skogsland som Sverige inte kan vara självförsörjande på julgranar utan tvingas att importera.
Tyvärr har olyckorna med fyrhjulingar ökat i takt med att försäljningen av dem ökat. Nu har Norra Skogsägarna börjat att anordna kurser i hela Norrland där man ska få lära sig rätt körteknik för att inte råka ut för olyckor. Vi har varit på besök i Bredånger, utanför Bjästa, där tanken är att bygga en bana där man kan anordna utbildningar Läs också om Bertil Lundgren spännande satsning på Bondens frys. Där den lokale köttbonden ställer in en frys hos den lokala matbutiken. Varmt välkommen. Stefan Sahlberg
Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay, Pexels
4 - Skog och lantbruk Västernorrland
Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.
VI UTFÖR
AVVERKNINGSUPPDRAG ENTREPRENADARBETEN
FRAMTIDENS SKOGSBRUK
– Kostnadseffektiva maskiner för morgondagens skogsbruk! Kontakta din närmaste återförsäljare: Christer Tallmarker 070-689 42 56 Stig Jakobsson 070-689 42 25 Per Jakobsson 070-674 42 28
www.stigsmaskin.se
E-post: athelberg@live.se Tel: 070-673 78 76
LH1809
www.vimek.se
Nyhet!
Allt för skogen
Valtra A74
Kontakta din maskinsäljare så får du ett bra erbjudande som passar just dig!
Kampanjerbjudande! Prata med din säljare
Busk och sly röjer du snabbt och effektivt med Ilsbo hydrauliska och mekaniska kedjeröjare.
SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65 ÖRNSKÖLDSVIK John Rödström 010-556 25 57 www.lantmannenmaskin.se
Moheda
Svensktillverkad skogsvagn för tuffa tag i skogen
Ilsbo kedjeröjare
Sveriges mest köpta kedjeröjare
Skog och lantbruk Västernorrland- 5
Skogsägaren Rolf Aronsson, Åse, Kovland, är en som testat den nya tjänsten i Skogsvinge, att signera kontrakt digitalt med mobilt bank-id.
– Med ny teknik har vi möjlighet att göra skogsägandet och skogsbruket enklare, säger Jonas Arvidsson, marknadschef på SCA Skog
SCA först i skogsbranschen med bank-id lösning
Kan signera kontrakt digitalt Skogen har historiskt sett varit en traditionell bransch. – Affärer och kontrakt har skrivits ut på papper och undertecknats. Skogsbruksplaner har stått i pärmar, säger Jonas Arvidsson, marknadschef på SCA Skog och fortsätter: – Men nu har vi möjlighet att med ny teknik göra skogsägandet och skogsbruket enklare. Det kan vara användbart för alla typer av skogsägare. _ Oavsett om du själv bor på skogsfastigheten eller långt därifrån kan man med ny teknik göra skogen tillgänglig, säger Jonas Arvidsson. SCA satsar därför sedan ett drygt år tillbaka på vad man kallar Skogsvinge. _ Tanken är att man oavsett tid och intresse enkelt ska kunna sköta sitt skogsbruk hemifrån köksbordet om man så vill, säger Jonas. Nu har Skogsvinge byggts 6 - Skog och lantbruk Västernorrland
ut med en helt ny, men viktig funktion. _ Vi är först i skogsbranschen om att kunna signera avtal och kontrakt med bank-id, berättar marknadschefen Jonas Arvidsson. Du gör alltså upp affären med virkesköparen. _ Men sedan kan du signera kontraktet med bank id när det passar dig. Du behöver inte komma in till något SCA kontor för att skriva på längre, säger Jonas och fortsätter: _ Dessutom finns alla kon-
trakt sedan sparade digitalt så att du kan se historiken kring dina försäljningar. En som redan varit inne och utnyttjat möjligheten att skriva under ett kontrakt med bank-id är Rolf Aronsson, som har en skogsfastighet i Åse, Kovland strax utanför Sundsvall. _ Det har varit enkelt och smidigt. Nu kan jag signera hemifrån köksbordet istället för att boka ett möte. Det passar bra eftersom jag har ju ett annat heltidsjobb på dagarna, säger Rolf. Eftersom han äger skogsfastigheten tillsammans med sin fru Lena är de två som ska signera digitalt och kan logga in var för sig när det passar dem. _ Vi har beställt gallring, röjning, markberedning och
nyplantering digitalt. Det fungerar jättebra. Det är bekvämt, säger Rolf Aronsson. Skogsvinge fungerar naturligtvis i din dator, i mobilen eller plattan. Om man laddar ner appen till sin telefon eller platta fungerar även Skogsvinge utan uppkoppling. Så det är enkelt att ha med sig både kartorna och sin skogsbruksplan då man är ute i sin skog. _ Vi vill göra det enkelt för skogsägarna. Alla vill sköta sin skog så bra som möjligt. Med Skogsvinge kan de själva välja om de vill vara aktiva och jobba i sin skog eller om de vill sitta hemma vid köksbordet och sköta sin skog. Det blir bra oavsett, konstaterar Jonas Arvidsson.
Tillsammans lyfter vi ditt skogsägande till en ny nivå Kontakta någon av våra skogsinspektorer! Härnösand
Sollefteå
Örnsköldsvik
Julia Mellåker, 072-147 92 64
Lars Boström, Dan Persson, 072-238 71 83 072-147 11 44
Stefan Moe, 072-538 27 23
Åke Larsson, 070-585 88 23
Arne Alstergren, Staffan Nordin, 070-219 58 68 070-604 14 06 Per-Olof Nordin, Ove Eriksson, 073-048 65 28 070-224 26 32
Malin Söderlind, 072-235 37 20
Marie Löfgren, 070-237 72 02
Sara Amsby, Föräldraledig
Bredbyn
Axel Nilsson, 070-665 99 80
Leif Strandberg, Cecilia Persson, 070-687 10 17 070-336 37 84 Emil Andersson, Ida Auselius, 070-305 98 56 072-141 17 12 Jonas Sjödin, Jörgen Tellström, 070-359 98 00 070-341 31 74
www.norra.se
www.norra.se
Redo för en ny relation? Med lång erfarenhet av lantbruk och försäkring hjälper vi dig utifrån dina förutsättningar och ser till att du får en pålitlig försäkringspartner. Vi hörs väl?
Arne Sundberg Fältsäljare Lantbruk 0660-216 962 arne.sundberg@dina.se
Jan Nordin Innesäljare Lantbruk 0620-251 40 jan.nordin@dina.se dina.se Skog och lantbruk Västernorrland- 7
–Jag stod vid ett vägskäl. Jag hade passerat 50 och det kändes inte som om kroppen skulle klara av att mjölka 70-80 kor i grop ända fram till pensioneringen, säger Lage Öhlén i Västervalto, Nordingrå som valde att installera två mjölkrobotar på gården istället.
Storsatsning i Västervalto - för att orka fram till pensioneringen Det senaste året har Lage Öhlén i Västervalto, Nordingrå gjort en riktig storsatsning på sin mjölkgård. Han har investerat 4,3 miljoner kronor i två nya mjölkrobotar och en helautomatisk foderanläggning. – Jag är helnöjd. Det har blivit mycket mer lättarbetat, konstaterar Lage Öhlén. Lage är tredje generationen som driver släktgården. Han var 24 år när han tog över den 1990. – Jag kände att jag stod vid ett vägskäl. Jag hade passerat 50 år och det kändes inte som om kroppen skulle orka med att mjölka 70-80 kor i en mjölkgrop fram till pensioneringen, berättar Lage. Så därför beslutade han sig för att installera två mjölkro8 - Skog och lantbruk Västernorrland
botar istället. Och dessutom några månader senare en helautomatisk foderanläggning. – Du kan få investeringsstöd på upp till 50 procent. Annars hade jag aldrig kunnat räkna hem den här satsningen, säger Lage Öhlén. Och arbetssituationen har förändrats radikalt. – Du får fortfarande lägga mycket tid. Du måste ha koll
på djuren. Men du är inte lika trött längre när du kommer in på kvällen och du får lite mer normala arbetstider, säger Lage. Så framtiden för gården i Västervalto, Nordingrå ser ljus ut. – Det känns jättebra. Vi har en bra och lättarbetad anläggning med toppenpersonal. Det känns tryggt, säger Lage Öhlén. Egentligen hade han tänkt försöka att öka antalet mjölkkor från nuvarande 70-80 mjölkkor till 90. – Men torkan i år har gjort att jag fått skjuta det lite på framtiden, berättar Lage. – Vi som alltid varit själv-
försörjande på foder. Men i år tvingas jag komplettera med att köpa in för att ha tillräckligt med foder till de djur vi har. Då är det inte läge att utöka redan i år, fortsätter han. När Lage Öhlén tog över släktgården 1990 hade man 20 djur. – Men jag har byggt ut och fördubblat besättningen två gånger. Först till 44 mjölkkor och sedan till 80, berättar han. Och bara fodersituationen blir normal ska det alltså utökas till 90 mjölkkor. – Men annars har jag nog blivit så stor jag kan bli häruppe. Det finns inte marker i närheten så det räcker till mer. Jag har redan marker ända ut
Tillsammans skapar vi ett högre värde på din skog!
Två nya mjölkrobotar gör nu arbetet med att mjölka i grop till ett minne blott.
mot Ullånger, säger Lage. Med två mjölkrobotar på 70-80 mjölkkor har gården hög kapacitet. – Det är mycket robot för det djurantalet. Men nu har jag marginal. Men bara en robot hade vi blivit väldigt känsliga, säger Lage Öhlén. Med den nya helautomatiska foderanläggningen har arbetet också förenklats. – Vi blandar ihop ett foder en gång om dagen. Sedan fördelar maskinen ut det automatiskt till korna sex gånger under dygnet. Det är väldigt smidigt och du kan ställa in den exakt hur du vill att det ska vara, säger han. Lage Öhlén har medvetet
valt att koncentrera sig på mjölkproduktionen. Varje år levererar gården mellan 700 och 800 ton mjölk till Norrmejerier. – Förhoppningsvis ska den siffran öka lite nu med effektivare mjölkning och en utökning till 90 djur, säger han. Dessutom höjer Norrmejerier priset på mjölken med 30 öre den 1 november. – Det är bra med tanke på de ökade kostnaderna man fått genom torkan, säger Lage Öhlén. Mjölkbonden som satsat stort på gården det senaste året.
Kontakta din skogsrådgivare idag så berättar vi allt du behöver veta för att höja värdet på skogen. p.s. Träffa oss, ät en värmande höstmåltid och lyssna till spännande föreläsare (kostnadsfritt förstås) mellan 18 och 21 på följande orter: Tisdag 9/10 Sollefteå, Hallstaberget. Föreläsare Stina Gunnarsson, Just wood Onsdag 10/10 Norra berget, Grankotten. Föreläsare Stina Gunnarsson, Just wood Tisdag 16/10 Dala, Jon Hillgren Gård/Hernö Gin. Föreläsare Magnus Ernstsson, Hernö gin Torsdag 18/10 Ramsele, SVAR. Föreläsare Thorsten Laxvik, mångsysslare Fredag 19/10 Ljungaverk, Hussborg. Föreläsare Lars Lagerbäck, Förbundskapten Tisdag 23 /10 Timrå, Vivansborg. Föreläsare Stig Viklund, Mental coach Torsdag 25/10 Höga kusten, Hotell höga kusten. Föreläsare Lasse Nilsson Virkeschef Mondi Anmäl dig till therese.sjokvist@norrskog.se, 010-150 25 20 OBS: Begränsat antal deltagare så vänta inte med din anmälan
trakronan.norrskog.se
grandnorth.se
Nu blandar de till ett foder en gång om dagen. Sedan fördelar den helautomatiska foderanläggningen ut foder till korna vid sex tillfällen under dygnet.
Teckna Norrskogs nya hållbarhetsavtal Träkronan så kan vi tillsammans optimera din skog och avkastning för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Ju mer du använder oss desto högre värde och avkastning. Du får högre timmerpremie från första kubiken, bättre rabatter och högre service.
Skog och lantbruk Västernorrland- 9
Länsstyrelsens Helen Öhrling och Maria Olsson är ute och tittar på de byggnader som fortfarande finns kvar. Den här tros vara uppförd på 1840-talet.
Länsstyrelsen vill rädda fäbodvallar som finns kvar Länsstyrelsen i Västernorrland har startat ett projekt för att restaurera en unik gammal fäbodvall Oxsjövallen, som ligger ganska otillgängligt på nästan 500 meters höjd i östra Borgsjö i Ånge kommun. – Västernorrland hade en gång i tiden många fäbodvallar. Men de flesta har försvunnit. Nu försöker vi rädda en liten spillra av det som är kvar, säger Annika Carlsson på länsstyrelsen. Det var just Annika som när hon var ute och tittade på tänkbara fäbodvallar att restaurera kom gåendes upp på Oxsjövallen. – Jag trodde att jag sett allt efter att ha jobbat med sådana här saker i 20 år. Men så dök den här fantastiska platsen upp. En nästan fem hektar 10 - Skog och lantbruk Västernorrland
stor och öppen fäbodvall. Dessutom med flera gamla byggnader kvar, säger Annika Carlsson. Så nu ska länsstyrelsen restaurera och bevara fäbodvallen, Oxsjövallen. – Det här är den största kvarvarande fäbodvallen i länet, konstaterar Helen
Öhrling och Maria Olsson på länsstyrelsen, som också engagerat sig i arbetet med att restaurera Oxsjövallen. Men platsen är inte bara intressant på grund av sin storlek. – Nej, den har dessutom en otroligt spännande och intressant historia, säger trion från länsstyrelsen. – Den började som en finnby redan på 1600-talet, fortsätter de. När de sista finlandsättlingarna lämnade Oxsjövallen i slutet på 1700-talet så började platsen användas som fäbodvall. En verksamhet som fortsat-
te ända fram till 1926. Från 1910 var sedan uppemot 75 man, från och till bosatta på Oxsjövallen ör att jobba i skogen. – Så platsen har egentligen tre perioder. Finnbyn, fäbodvallen och skogsarbetet, summerar Maria Olsson. Men nu har platsen legat i stort sett öde under en ganska lång period. – Det gjordes en rejäl röjning av fäbodvallen på 90-talet. Det är anledningen till att det fortfarande var ganska öppet, säger Annika Carlsson. – Dessutom har den vuxit igen mest med enbärsbuskar, som är ganska lätt att röja,
– Vi kommer att titta över de byggnader som står på min mark, säger Arvid Callans, som tänker ta Victoria Söderlund, Callans Trä till hjälp för att anlita snickare och andra som behövs för att få arbetena utförda.Här står de framför det härbre från 1840, som man tror är den äldsta kvarvarande byggnaden på Oxsjövallen.
Med röjsåg öppnar de i projektet Naturnära jobb upp den fem hektar stora gamla fäbodvallen.
fortsätter hon. Tack vare ett samarbete med projektet Naturnära jobb har jobbet med att restaurera fäbodvallen börjat. – Personalen har gjort ett jättejobb med att rensa bort enbärsbuskar och öppna upp här igen, berömmer trion från länsstyrelsen. När den magra jorden, som under så många år brukats som åkermark och ängsmark, inte är igenvuxen hoppas länsstyrelsen på många positiva effekter. – Vi hoppas att några gamla arter som funnits här tidigare ska återkomma. Det är otroligt vad som kan finnas kvar i
marken och som kan komma fram igen när det får chansen, säger Annika Carlsson. – Just det har vi sett hända på andra platser som vi har restaurerat, tillägger Helen Öhrling. Genom att Oxsjövallen är så stor, finns det många olika markägare på fäbodvallen. – Det som var roligt var att här var alla markägare positiva till att vi skulle restaurera fäbodvallen, berättar Annika Carlsson. Länsstyrelsen önskar dessutom att markägarna gör förbättringsåtgärder på de byggnader som fortfarande finns kvar.
När fäbodvallsarbetet var som aktivast i mitten på 1800-talet då lär det ha funnits ett 30-tal byggnader på området. Men nu har de flesta försvunnit. Även om det också finns en hel del kvar. En av dem som äger en bit av Oxsjövallen är Arvid Callans. – Jag som är väldigt historieintresserad tycker att det är helt sanslöst roligt att Länsstyrelsen valt att restaurera just Oxsjövallen, säger Arvid Callans. – Vi kommer att titta över de byggnader som står på mina marker. Lägga på plåttak
på något ställe, fortsätter han. Arvid äger marken som privatperson, men kommer att ta hjälp av Victoria Söderlund på Callans Trä för att se till att snickare och andra som behövs för att utföra arbetet blir anlitade. – Tänk att sedan kunna ta med utländska gäster på besök hit upp till den här platsen med all dess historia, säger Arvid Callans.
Skog och lantbruk Västernorrland- 11
Hans Häggkvist, från Lövsätt, Kovland satsade tidigt på ekologiskt. Och var dessutom en av de första som satsade på krav-mjölk.
Satsade tidigt på ekologiskt Mjölkbonden Hans Häggkvist i Lövsätt, Kovland var tidigt ute med att satsa ekologiskt. – Vi har nog kört ekologiskt sedan 1989. Dessutom var vi bland de första att börja med krav-mjölk för tio år sedan, berättar Hans. – Det har känts viktigt att jobba så. Trots att Hans Häggkvist bara är 55 år har han drivit gården i 35 år. – Jag fick ta över tidigt efter min farmor och farfar, berättar Hans. Nu har han 70-80 djur varav 40 är mjölkkor. – Det har ökat lite de senaste åren, säger Hans. Det innebär att han har 12 - Skog och lantbruk Västernorrland
djur på några olika ställen. På själva gården står framförallt mjölkkorna. Även om de är mycket ute just nu. För ett av kraven för att vara ekologisk är att djuren går ute minst två månader på sommaren. – Glädjande nog så höjde också Arla ersättningen för ekologisk mjölk med 33 öre
litern den 1 oktober. Det var bra, säger Hans Häggkvist. Han mjölkar korna i en mjölkgrop. Just för tillfället har Hans ingen anställd personal utan har några olika som hjälper till på tillfällig basis. – Klart att det är lite tråkigt att inte kunna vara ledig så mycket, säger Hans. – Men är man bara hemma och inte ska göra något särskilt på helgen tycker jag att det går bra att ta korna också, fortsätter han. Men Hans gör ändå ett stort undantag.
– Vid älgjakten vill jag gärna vara lite ledig. Den vill jag inte missa, säger Hans. Annars trivs han rätt bra som mjölkbonde. – Man bestämmer över sig själv. Lägger upp dagarna som man själv vill, säger Hans Häggkvist. Dessutom har han en hel del skog, över 200 hektar. – Det är tur man har skogen. Det är inte alltid så lönsamt som mjölkbonde, säger Hans och fortsätter: – Det är inte fel på intäkterna utan det är att allt blivit så dyrt.
Stor andel ekologiskt i Västernorrland 2017 brukades 26,7 procent av Västernorrlands jordbruksmark ekologiskt eller var under omställning till ekologisk produktion. Det är klart över rikssnittet, som är 19,1 procent. Men samtidigt långt under Jämtlands 37 procent, som ligger allra högst i landet. Även i Värmland och Gävleborg är andelen ekologiskt brukad jordbruksmark över 30 procent.
Här två, bara några veckor gamla, fina kalvar
Siffrorna innehåller både mark som redan brukas ekologiskt och mark som är under omställning till ekologisk produktion. För Västernorrlands del brukas 20 procent av jordbruksarealen redan ekologiskt medan 6,6 procent är under omställning. Med det har Västernorrland faktiskt landets största andel som är under omställning till ekologisk produktion. I handlingsplanen för svensk livsmedelsstrategi finns ett inriktningsmål att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk år 2030. En andel som alltså 2017 var 19 procent. Så här ser listan ut för andelen ekologisk, eller under omställning till, ekologisk jordbruksmark.
Jämtlands län
37,0 %.
Värmlands län
32,0 %.
Gävleborgs län
31,3 %.
Dalarnas län
29,9 %.
Västernorrlands län
26,7 %.
Östergötlands län
25,4 %.
Västra Götalands län
25,0 %.
Jönköpings län
22,3 %.
Gotlands län
21,1 %.
Södermanlands län
20,8 %.
Örebro län
20,0 %.
Västmanlands län
18,5 %.
Uppsala län
17,9 %.
Stockholms län
15,8 %.
Kronobergs län
15,6 %.
Norrbottens län
12,9 %.
Västerbottens län
12,8 %.
Hallands län
11,7 %.
Kalmar län
10,6 %.
Skånes län
8,0 %.
Blekinge län
7,9 %
Riket totalt
19,1 %.
Hans Häggkvist ger lite extra foder till några av sina kor
Skog och lantbruk Västernorrland- 13
– Allra roligast är att jag nästan uteslutande fått arrendera och bruka mark som stått oanvänd i kanske flera decennier, säger Emil Frölander.
Driver jordbruksföretag trots universitetsstudier 21-årige Emil Frölander från Kornsjö, strax utanför Bjästa är en ung kille som inte ligger på latsidan. För samtidigt som han studerar på heltid till civilekonom på universitetet i Umeå så driver Emil sitt eget jordbruksföretag. – Jag får hålla på med det jag vill. Det här är roligt, säger Emil när han kliver ur traktorn en stund. Han startade sitt företag redan som 16-åring då han arrenderade 10 hektar. – Sedan har jag i princip fördubblat ytan jag brukat varje år, säger Emil Frölander och tillägger med ett litet skratt: – Men nu blir det nog svårt att fördubbla igen till nästa år. För nu arrenderar Emil 130 hektar mark, 60 hektar i Överhörnäs och 70 hektar i Bjästa. – Jag satsar på spannmålsodling. Främst korn men även en del ryps och gräsvall, säger Emil. 21-åringen har därmed väckt nytt liv i många områden. 14 - Skog och lantbruk Västernorrland
– Det är nästan det som är allra roligast. Att kunna bruka jord, som legat i träda och inte använts det senaste åren, säger Emil Frölander. – Så har det varit med nästan all mark jag arrenderar. Åtminstone 90 procent är mark som bara stått i flera decennier. Innan jag tog över och började bruka den igen, fortsätter han. I år har emellertid skörden varit sämre eftersom det varit så torrt. – Skörden var bara ungefär hälften av ett normalår. Men så är det i den här branschen. Du måste vara med även på de dåliga åren för att kunna
vara med på de bra, säger Emil Frölander. Så han ser framåt med tillförsikt. Och han trivs bra med att kombinera heltidsstudier på Umeå universitet med sitt jordbruksföretag. – Det fungerar bra eftersom jag satsat på spannmålsodling. Då är det väldigt intensivt under några veckor på våren och några veckor under hösten, säger Emil. – Men i övrigt är det inte så ansträngande. Jag får ägna kvällar och helger åt jordbruket, fortsätter han. Emil Frölander har just börjat det tredje året av fyra i sin utbildning till civilekonom. Han läser med inriktning mot företagsekonomi. Men Emil har ännu inte bestämt sig för vad han ska jobba med när han är färdig med studierna. – Nej, jag vet inte om jag kommer att jobba med något
inom ekonomi eller om jag kommer att utöka mitt jordbruksföretag. Men utbildningen kommer jag att ha stor nytta av oavsett, säger Emil. – Även om jag väljer att jobba med annat kan jag ändå ha kvar jordbruket på sidan om jag vill. Han verkar förövrigt att ha det här med företagande i blodet. Redan som 14-åring startade han, och drev under tre år, paintball i Kornsjö. – Dessutom har jag ett litet fastighetsbolag, med två hyreshus i Bollstabruk, tillsammans med min sambo, berättar Emil. Så det är inte svårt för 21-årige Emil Frölander att få dagarna att gå. Med heltidsstudier på universitetet till civilekonom, ett eget jordbruksföretag och så några hyresfastigheter tillsammans med sin sambo.
Torkan har slagit väldigt olika
Prisvärda Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!
Sommarens extrem torka har slagit väldigt olika i Västernorrland. – DetProdukter är stora variationer på hur man drabbats. för Produkter för gödselhantering gödselhantering Det kan skilja mycket på gårdar som inte ligger omrörare pumpar tunnor pumpar tunnor så långtomrörare ifrån varandra, säger Gunilla Kjellsson, regionordförande för LRF Västernorrland. – De Hos som fick korta oss hittar du även Hos ossnågra hittar duregnskurar även under torkan har klarat sig mycket bättre, fortsätter hon.
närmast katastrofalt ut. Det såg ut att bli mycket stor foderbrist. Men hösten har räddat upp läget en del. – Speciellt tredje skörden har blivit riktigt bra. Så nu ser det nästan ut som on vi når tillräckligt antal rundbalar, säger Gunilla och fortsätter: LRF är inte riktigt klar med la Kjellsson. – Men eftersom man har sammanställningen av effek– För även de som lyckats slagit på marker som kanske AMFORS terna av sommarens torka. få in tillräckligt med foder har AMFORS legat i träda i tio år finns riserbjuder både och specialutföranden efter Vihelt erbjuder både standardstandardoch specialutföranden efter ditt ditt önskemål! önskemål! – MenVi klart kommer haft betydligt högre kostnader ken att det är en del balar som det att slå på ekonomin hos för att få in det. innehåller ganska dåligt foder. våra lantbrukare, säger GunilMitt i sommaren såg läget
Prisvärda da till jordbruk! Prisvärda produkter till ditt ditt jordbruk! jordbruk! da produkter produkter till ditt dittprodukter jordbruk! till
Släpvangar Släpvangar containers containers flak flak spolvagnar spolvagnar rr för gödselhantering Produkter för gödselhantering för gödselhantering Produkter för gödselhantering pumpar tunnorpumpar omrörare tunnor pumpar tunnor omrörare pumpar tunnor
ittar Hos ittar du du även även Hos oss oss hittar hittar du du även även ar containers flak spolvagnar Släpvangar containers flak spolvagnar ar containers Släpvangar containers
AMFORS AMFORS de standard- och specialutföranden efter ditt önskemål!
flak flak
spolvagnar spolvagnar
Trots att många nu dragit ned på de slaktanmälningar som gjordes når det såg som värst ut i somras är det fortfarande köer till slakterierna. – Det hade varit bra om livsmedelsverket kunde ha gett dispens till de gårdsslakterier som vill att även få hjälpa grannen. De har i regel också upparbetade säljkanaler. Så det skulle kunna underlätta, säger Gunilla Kjellsson, regionordförande för LRF Västernorrland.
Prisvärda Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!
de standard- och efter ditt önskemål! Vi erbjuder och specialutföranden ditt Vi specialutföranden erbjuder både både standardstandardoch specialutföranden efter efter ditt önskemål! önskemål! Produkter för gödselhantering
Produkter för gödselhantering Omrörare Omrörare -- Pumpar Pumpar -- Tunnor Tunnor
Prisvär Prisvär
Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även Släpvagnar Containters Släpvagnar - Containters -- Flak Flak -- Spolvagnar Spolvagnar
Produkt Produkt omrörar omrörar
Vi Vi erbjuder erbjuder både både standardstandard- och och specialutförande efter efter ditt ditt önskemål! önskemål! specialutförande
Hos Hos oss oss Släpvan Släpvan Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS
30, 872 32 Furuvägen 30, 63 87287 32 KRAMFORS KRAMFORS Furuvägen 30, 30, 872 872 32 32 Kramfors Kramfors | 070-320 63 87 Furuvägen Tel.nr 070-320 Furuvägen || www.aspby.se Tel.nr 070-320 Tel.nr 070-320 63 63 87 87 Furuvägen 30, 872 32 Kramfors | 070-320 63 87 www.aspby.se 070-379 80 43 | 070-320 63 87 | www.aspby.se www.aspby.se
www.aspby.se www.aspby.se
Gillar du den här tidningen? Vi kan hjälpa dig med dina trycksaker. Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer
Skog och lantbruk Västernorrland- 15
Vi erbjuder b Vi Vi erbjuder erbjuder b b
– Det kostade faktiskt mindre att sätta in en ny mjölkrobot nu än när vi satte in den första för 17 år sedan, säger Karolina Westlund, mjölkbonde i Hov, Selånger strax utanför Sundsvall.
Jobbet med att installera en ny mjölkrobot hos Karolina Westlund pågick för fullt när vi hälsade på.
Investerade i ny mjölkrobot
- billigare nu än när första sattes in för 17 år sedan Karolina Westlund, mjölkbonde i Hov, Selånger utanför Sundsvall har just installerat en ny mjölkrobot. Och faktum är att det kostar mindre än när gårdens första mjölkrobot sattes in 2001, för 17 år sedan. – Då kostade den 1,3 miljoner kronor. Nu går investeringen på runt en miljon kronor med installationen, berättar Karolina. Trots uppdateringar började den gamla roboten att krångla väldigt mycket. Med höga drifts- och reparationskostnader. – Jag hoppas att den här nya ska vara driftsäkrare. Dessutom kommer den med garanti och serviceavtal. Så nu vet jag vad årskostnaden 16 - Skog och lantbruk Västernorrland
blir. Det känns tryggt, säger Karolina. Dessutom hoppas Karolina Westlund på att kunna höja mjölkproduktionen ytterligare. – Mina kor mjölkar redan 16:de bäst i landet. Men med nya effektiva maskiner borde det kunna bli ännu lite bättre,
skrattar Karolina. Karolina Westlund är fjärde generationen som driver gården. Hon tog över från sina föräldrar för sex år sedan. – Det var precis det året då gården varit i vår släkts ägo i 100 år, berättar Karolina. Nu har hon 70 mjölkkor och totalt ungefär 150 djur. – Jag stortrivs med att vara mjölkbonde, säger Karolina. Hon har dessutom valt att sats en hel del på odlingar. – Vi odlar 250-270 hektar varav spannmål på 100 hektar. Så vi säljer faktiskt en del spannmål. Speciellt sedan man byggt en ny torksilo och kan torka
allt själva. – Däremot har vi inte mycket maskiner utan väljer att beställa via Maskinringen när något ska göras, berättar Karolina Westlund i Hov utanför Sundsvall. Sedan har hon valt också att engagera sig i LRF:s regionstyrelse i Västernorrland. – Det är roligt att känna vad vi kan åstadkomma när man är många tillsammans, säger Karolina. – Dessutom är det inspirerande att träffa och jobba tillsammans med så duktiga personer, fortsätter hon.
Ha en plan för varenda kotte Det viktigaste verktyget för en välskött och lönsam skog är varken motorsågen eller skördaren. Det allra viktigaste är skogsbruksplanen. Så att du har koll, in i minsta detalj, på hur hela din skog blir precis som du vill ha den. Idag och i framtiden. Hör av dig, så berättar vi mer. Emil Fahlén Arne Lindblad Tomas Sjölund Richard Sahlén
070-210 92 20 070-298 67 70 070-642 42 34 070-332 14 50
www.holmen.com
Skog och lantbruk Västernorrland- 17
– Jag har verkligen trivts med att odla julgranar, säger Per-Olov Westberg, som har norra Sveriges största julgransodling.
Norra Sveriges största julgransodling I 30 år har Per-Olov Westberg i Sörbacksjö utanför Örnsköldsvik vigt sitt liv till att odla julgranar. Med sin 8 hektar stora julgransodling är Per-Olov störst i norra Sverige. Det har varit väldigt trevligt. Jag har trivts hur bra som helst, säger Per-Olov och tillägger: – Det fungerar jättebra med julgransodling här i Norrland. Ändå håller den nu 67-årige Per-Olov på att trappa ner så smått. – Det är mycket arbete. Hela somrarna går åt till att sköta julgransodlingen, konstaterar han. Därför har han sedan tre år tillbaka bara försäljning hemma på gården i Sörbacksjö. – Nu tar jag väl ut ungefär 1 500 julgranar per år mot 2 500 julgranar per år tidigare, berättar Per-Olov. – Mellan 1997 och 2007 åkte jag också till Umeå och sålde mina julgranar. Det var roligt, fortsätter han. 18 - Skog och lantbruk Västernorrland
Folk i Örnsköldsvikstrakten har inga problem med att hitta ut till gården i Sörbacksjö så de 1 500 granarna han numer tar ut blir han av med.
Miljövänliga granar Per-Olov Westberg odlar sina julgranar på ett miljövänligt sätt. – Jag sprutar ingenting, säger Per-Olov. Till skillnad mot t.ex de stora julgransodlingarna i Danmark, där man både gödslar, besprutar och t.om tillför stråförkortningsmedel för att få snygga julgranar. Han är lite förvånad över att inte fler har startat julgransodlingar i Norrland. – Det är många som varit hit på studiebesök och tittat
men sedan har det inte blivit så mycket av det, säger han. En anledning kan vara att det gäller att vara tålmodig som julgransodlare. – Jag satte mina första plantor 1988 men tog ut mina första granar för försäljning 1994, minns Per-Olov Westberg. Numer avverkar han julgranarna när de blivit mellan sju och nio år. – De flesta avverkas när de är åtta år. Men det varierar lite beroende på hur de växt, säger Per-Olov. Han har delat in sin julgransodling i olika områden. Varje år sätter han plantor på en bit som då ska bli färdiga julgranar om ungefär åtta år. Huvuddelen av julgransodlingen består av klassisk gammal rödgran. – Men jag har även lite tallar och en del ädelgran eftersom en del vill ha sådana istället, berättar Per-Olov.
Han låter även en del granar växa lite längre och bli större. – Det är framförallt kommunen och bostadsrättsföreningar som ofta är ute efter lite större granar, säger han.
Inget intresse för spannmål Att det blev julgransodling har sin särskilda historia. – Jag hade nyss köpt gården och då ingick åtta hektar åkermark. Men jag var inte intresserad av att odla någon form av spannmål. Då kom idéen att plantera julgranar på marken istället, berättar Per-Olov. Det har fungerat bra i kombination med hans arbete med att köpa och sälja lastpallar. – Det här har passat mig. Jag har verkligen trivts, säger Per-Olov. – Att stå ute och sälja våra granar i december har jag
Julgranar står i långa rader hemma hos Per-Olov Westberg i Sörbacksjö.
bara tyckt varit roligt, fortsätter han. Men den sistnämnda biten har 67-åringen nu alltså dragit ner på. Förr stod han alltid vid Granngården/ Lantmännen i Örnsköldsvik och sålde sina granar. Och i tio års tid fanns han även i Umeå. – Nu säljer vi bara här på gården. Men det fungerar bra också, säger Per-Olov. Även om många av granarna som skulle säljas i fjol drabbades av granrost. –Jag fick nog slå ner ett tusen granar och bara flisa upp. Men i år verkar julgranarna inte att ha drabbats alls. Så det är glädjande, säger Per-Olov Westberg. Han avverkar alltid den tredje helgen i november. – Det fungerar jättebra här i Norrland. Då håller de sig fina den tid som behövs, säger Per-Olov. Och intresset för hans produkt är stort. – Julgranar är lika populära i dag. I stort sett varje hem vill ha en gran, säger Per-Olov Westberg.
De riktigt stora julgranarna, som vuxit länge efterfrågas framförallt av kommuner och bostadsrättsföreningar.
Skog och lantbruk Västernorrland- 19
Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet:
”Konstigt att Sverige inte är självförsörjande på julgranar” – Det är konstigt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. – Odlingen av julgranar i Sverige kan utvecklas mycket mer, fastslår Martin Pettersson. I dagsläget importeras ungefär en halv miljon julgranar, främst från Danmark, av de ungefär tre miljoner julgranar som svenskarna har i sina hem. I Danmark, som till ytan är ganska litet, produceras ungefär 17 miljoner julgranar varje år. – Men de exporterar 90 procent av sina julgranar. Till Norge, Sverige och inte minst till Tyskland, säger Martin Pettersson vid SLU. Men i Sverige är alltså julgransodlingen mycket blygsam.
– För att bättre utnyttja den svenska julgransproduktionen behöver markägare bli medvetna om dagens stora möjligheter. Nu diskuteras julgranar endast några få veckor före jul, vilket visar det ganska låga engagemanget, säger Martin Pettersson och fortsätter: – För att få till en förändring måste markägare, politiker och andra potentiella intressenter få kännedom om möjligheterna. Ett problem är att det finns väldigt lite information om julgransodling.
20 - Skog och lantbruk Västernorrland
– Något som förundrar mig är att det inte ens finns underlag och statistik om antalet julgranar som produceras och säljs, antalet odlare, brukad areal eller andelen gran och ädelgran, säger Martin Pettersson på SLU. – Varken jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta, fortsätter han. Martin Pettersson ser stora utvecklingsmöjligheter av olika skäl: l Den svenska julgransproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna. lDet finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark. l Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter
bör resultera i att man väljer bort importerade plastgranar från Kina som är dåliga för miljön. l Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran. Det finns alltså många skäl till att julgransproduktionen borde kunna öka i Sverige. – Idealet vore väl att det fanns julgransodlingar i närheten av alla större städer. Så att de inte behövde transporteras så långt när de ska säljas, säger Martin Pettersson på SLU, som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion.
Rekordstora skogsskador av älg Skogsstyrelsen har sammanställt resultatet av skador på ungskog orsakade av älg.Och det är ingen munter läsning. – I år är det rekordstora skador. Mycket har att göra med vinterns stora snömängder där älgarna blev stående stilla och orsakade väldigt stora skador på vissa områden, säger Frida Carlstedt på Skogsstyrelsen i Västernorrland. Inom vissa älgförvaltningsområden är det väldigt höga resultat. – Både Öviks älgförvaltningsområde och Älvarnas älgförvaltningsområde har 18 procent årligt uppkomna
skador. Det är alldeles för mycket, säger Frida. Även om man tittar på snittet under de senaste åren ligger Västernorrland högt. – Då har vi ett snitt på 11-12 procent årliga skador. Mål-
sättningen är att ligga under fem procent, berättar Frida Carlstedt. – Så vi ligger överlag alldeles för högt i jämförelse med målsättningen, fortsätter hon. Och egentligen finns bara en lösning: – Vi behöver succesivt få ner älgstammen för att bättre kunna uppfylla vår målsättning, säger Frida och tillägger: – Men det är en ständig balansgång. Det får inte gå för snabbt men heller inte för långsamt så att markägarna
som drabbas tappar förtroendet. Det är viktigt att varje älgförvaltningsområde bestämmer hur målsättningen ska nås. – Vi måste få en samsyn i att målen bestäms på älgförvaltningsnivå och inte av respektive jägare eller jaktlag, säger Frida Carlstedt. – Då är jag optimistisk för att vi ska kunna bättre uppfylla våra mål om högst fem procent årliga skador framöver.
GRATIS SKOGSBRUKSPLAN ...JO DET ÄR FAKTISKT SANT, VI BJUSSAR PÅ PLANEN!
Skogsbruksplanen visar värdet på din skog och är en förutsättning för att vi ska kunna vara bästa möjliga partner till dig, därför erbjuder vi dig just nu en gratis skogsbruksplan när du säljer en avverkning*. * Avverkningsvolym för fri skogsbruksplan: 20-60 ha: 500 m³ FUB 60-140 ha: 1000 m³ FUB 140-300 ha: 2000 m³ FUB 300-450 ha: 3000 m³ FUB
SKOGSBRUKSPLAN
GRATIS VID AVVERKNING
galloskog.se/gratis-skogsbruksplan
Skog och lantbruk Västernorrland- 21
”Skogsägarna har ett längre perspektiv nu och ett större miljötänk kring verksamheten”
Skattekonsulten Stefan Adolfsson om skogsägandet:
”Kräver mer planering än andra verksamheter” Stefan Adolfsson jobbar som skattekonsult och är delägare i PS 63 i Östersund. De inriktar mycket av sin verksamhet mot att hjälpa skogsägare i länet. - Skogsägande kräver mer planering. Det är ingen vanlig verksamhet. Därför har jag gillat att jobba med det, säger Stefan. Och för skogsägarna kan de skattemässiga lagarna och reglerna upplevas som en snårskog. - Jag tycker ändå att det är viktigt att man försöker förstå sin deklaration. Inte i detalj
men i stora drag så att man förstår vad det är som bygger upp värden i skogsinnehavet, säger Stefan och fortsätter: - Därför brukar vi uppmana våra kunder att ställa så många frågor de kan. Och vi
22 - Skog och lantbruk Västernorrland
måste hela tiden försöka att bli bättre på att förklara. Ekonomin kring skogsbruket behöver hela tiden en god planering. - Det skiljer sig från annan verksamhet på det sätt att det kan gå lång tid mellan man avverkar och får intäkter. Samtidigt som kostnaderna ändå måste hanteras under åren däremellan, säger Stefan. Många skogsbruk i Jämtland drivs som enskilda bolag. - Mitt råd är att man aldrig
anställer folk i den enskilda firman. Det är för stora risker. Ska det ändå vara anställda se till att det finns försäkringar då det kan bli oerhört kostsamt för skogsägaren. Alternativt endast nyttja F-skattare och andra företag, säger han. Det är också viktigt att i tid ta ställning till kommande generationsskiften. - Tyvärr händer det alltför många gånger att skogen hamnar i knät på någon efter ett dödsfall. Utan att de själva
Skogsägande kräver mer planering än annan verksamhet, säger Stefan Adolfsson.
Stefans bästa tips och råd inför deklarationen Här är skattekonsulten Stefan Adolfsson bästa tips och råd inför deklarationen och en bra ekonomisk utveckling i allmänhet. Skapa en bra planering. Försök skapa en god planering. Det viktiga är faktiskt inte att du följer planeringen till punkt och pricka. Men har du en plan kan du agera och ändra när det behövs.
Plocka fram papperen i november. fått vara med och ta ställning till om de vill ta över skogen, säger Stefan. - Därför är det viktigt att våga prata om ett genera tionsskifte i tid. Ska alla barn ta över? Eller är det bara ett? Eller två av tre? osv. Skogsägandet har utvecklats mycket de senaste åren. - Skogsägarna har ett längre perspektiv nu och ett större miljötänk kring verksamheten, säger han. - Och rätt skött så ger skogen bra avkastning över tid. Det är viktigt att klarlägga vad skogsägaren vill ha ut av sitt skogsinnehav. - Vill de att pengarna ska växa i innehavet eller i plånboken? - Det kan vara den allra bästa pensionsförsäkringen
eller skogen kan ge ett tillskott när man behöver pengar, t.ex när man bygger en villa eller har lägre inkomster när man är hemma mer med barnen. - Det är frågeställningar som kan leda till lite olika åtgärder. Men det är viktigt att man har en plan för vad man vill få ut av sitt skogsinnehav, säger Stefan. Många av dagens skogsägare har ett annat heltidsjobb. - Om man då inte hinner med att sköta skogen tycker jag inte att man ska vara rädd att ta in hjälp, med t.ex gallring, röjning och nyplantering. Så att man inte går miste om den värdeökning som skogen ger, avslutar Stefan Adolfsson. .
Plocka fram dina papper i november och kolla hur det ser ut. Behöver inte vara något exakt, men så att du vet om du går 100 000 kronor plus eller 100 000 kronor minus.
Räkna ordentligt på räntefördelningen. Det är viktigt att man varje år räknar ordentligt så att man får en positiv räntefördelning. Då bygger man snabbt upp värdet i skogsinnehavet.
Undvik underskott. Underskott ska man försöka undvika. Enda undantaget om du vet att du snart ska göra en större avverkning.
Alla delägare ska redovisa skogen.
I samband med deklarationen lägg ner lite tid på den. Det tjänar du i regel på. Mycket går faktiskt att ändra på.
Tyvärr är det ofta bara en av delägarna som redovisar skogen. Men är man t.ex ett gift par som båda äger skogen så ska man se till att fördela resultatet på båda.
Ställ så många frågor du kan.
Var inte rädd för att betala skatt.
Se till att ställa så många frågor du kan till den som hjälper dig med deklarationen. Du behöver inte kunna detaljerna men det är viktigt att du förstår din deklaration. Och vad som bygger värdet i din skog.
Undvik panikköp i december för att försämra resultatet. Var inte rädd för att betala skatt. Försök istället följa din ekonomiska plan som ska säkerställa värdeökningen i ditt skogsinnehav.
Lägg tid på deklarationen.
Om du bara går och oroar dig för en skattesmäll är risken att du gör fel saker för att få ditt skogsinnehav att öka i värde.
Skog och lantbruk Västernorrland- 23
Här i en lokal i gamla Folkets Hus i Östersund sitter VMF Nords bildmätningscentral. De mäter upp virkeslaster på 28 mätplatser runt om i hela norra Sverige.
Här bildmäts virkeslaster från 28 platser i Norrland I en lokal i gamla Folkets Hus i Östersund sitter VMF Nords bildmätningscental för hela norra Sverige. Där mäter man in virke och travar från inte mindre än 28 mätplatser i Norrland med hjälp av kameror och olika analysverktyg. – Den här verksamheten har vuxit snabbt på bara några år, säger Leif Haglund, ansvarig för VMF:s Östersundsdistrikt. Leif har själv varit med på nästan hela resan. Han anställdes som ansvarig 2006. året efter det allra första testet hade gjort med några videokameror. Försöken fortsatte de närmaste åren, ofta i samarbete med SCA. 2009 satte man upp nio kameror på Krokoms virkesmätningsstation. De försöken
visade på allvar att det fungerade att mäta in virket på distans med bildmätning. – Vi var först i Sverige med bildmätning för att mäta upp virket på bilarna, säger Leif Haglund och fortsätter: – Hade det inte varit för VMF Nords satsning på bildmätning tror jag inte vi haft bildmätning i Sverige i dag. Men satsningen har alltså
24 - Skog och lantbruk Västernorrland
varit mycket framgångsrik och vuxit närmast blixtsnabbt de senaste åren. – Hösten 2013 flyttade bildmätningscentralen in på Campus i Östersund. Då hade vi tre mätstationer där vi skötte virkesmätningen, berättar Leif Haglund. – När vi hade vuxit ur de lokalerna 2016 och flyttade hit till gamla Folkets Hus hade vi ökat till 13 mätplatser, fortsätter han. Och nu, bara två år senare, mäter bildmätningscentralen upp virkeslaster på inte mindre är 28 mätplatser runt om i hela norra Sverige. – Det har verkligen varit en fantastisk resa. Och det är
förmodligen bara början. Det kommer säkert att bli fler virkesmätningsplatser som ansluter sig till bildmätningen, säger Leif Haglund, ansvarig för bildmätningscentralen. Vad är då den stora fördelen med bildmätning? – Det blir mycket effektivare. Dels behöver VMF Nord inte ha virkesmätare på plats, dels slipper man alla väntetider då det inte är någon timmerbil inne för mätning, säger Leif Haglund. Han drar ett exempel på hur mycket det kan skilja. – Ta Krokoms virkesmätningsstation, som var ganska stor. Där kunde en duktig virkesmätare kanske komma
Stina Larsson kan se lastbilens timmerlass från lite olika vinklar. Det gör att hon kan med stor säkerhet göra en korrekt virkesmätning av lasset.
upp i 250 000 - 300 000 kubik på ett år, säger Leif. – Men våra virkesmätare hinner med det dubbla. Mellan 500 000 och 600 000 kubik per år. Skillnaden är att man slipper väntetiderna. Hos bildmätningscentralen lägger sig bilderna, efter att chauffören i timmerbilen godkänt dem, i en kö. Så när en bil är mätt klickar man bara fram nästa. Ändå är inte det höga tempot det allra viktigaste. – Nej det är naturligtvis att bildmätningarna blir så korrekta som möjligt. Precisionen i mätningen är det väsentliga, säger Leif Haglund. På bildmätningscentralen
jobbar 12 personer, i treskift, måndag till fredag. – Vi har väldigt bra personal, berömmer Leif. För att säkerhetsställa ett bra resultat jobbar varje person på bildmätningscentralen mot tre till fem mätplatser. Så att de blir verkligt duktiga på att mäta virkestransporterna på dessa ställen. – Dessutom försöker vi i möjligaste mån att kombinera jobbet i bildmätningscentralen med att arbeta ute på närliggande vanliga virkesmätningsplatser ibland. – Det är alltid nyttigt att se virke i verkligheten, säger Leif Haglund.
– Vi var först i landet med att bygga upp bildmätning av virkeslaster, säger Leif Haglund, ansvarig för Östersundsdistriktet i VMF Nord. Skog och lantbruk Västernorrland- 25
– Köp gärna skogsfastigheter i så tidig ålder som möjligt. Då får du hjälp av inflationen också, säger Anders Enkvist, som själv köpte sitt föräldrahem på 70-talet.
Foto: Pixabay
”Vänta inte på att skogen hos grannen blir till salu” Skog kan vara lönsamt att investera i. Anders Enkvist i Forsbacka utanför Skellefteå har blivit mångmiljonär på sina skogsaffärer. – Tyvärr går många skogsägare och väntar på att grannens skog ska bjudas ut till försäljning. Har de otur så kommer det inte att hända under deras livstid, säger Anders Enkvist. Han tycker alltså att många som skulle vilja utöka sitt skogsinnehav tänker för snävt. – Själv har jag istället försökt plocka godbitarna ur tre län, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, säger Anders Enkvist och fortsätter: – Då blir urvalet så stort att något måste passa. Anders Enkvist tog över föräldrahemmet, Krångsvarvet, i Forsbacka utanför Skellefteå på 70-talet. Då ingick 227 hektar skogsmark.
– 2015 hade jag 22 fastigheter och totalt över 5 000 hektar skog, berättar Anders. Han har alltså utökat sitt skogsinnehav kraftigt genom åren. – Ett råd jag skulle vilja ge till yngre som är intresserad av att äga skog är att köpa i så tidig ålder som möjligt. Då får man hjälp av inflationen också, säger Anders och tar sin egen första affär som exempel. – När jag köpte familjegården på 70-talet betalade jag
26 - Skog och lantbruk Västernorrland
200 000 kronor. Nu är det värt fem-sex miljoner kronor. Men det går inte att köpa skog bara för att köpa. – Varje enskild affär man gör måste man kunna räkna hem. Varje affär ska bära sig själv, säger Anders Enkvist. Han har alltså valt sina skogsaffärer med omsorg. De 25-30 sista åren har han kunna leva helt på skogen. – Det har varit en trevlig resa. Jag har tyckt om att både sälja och att köpa skog, säger Anders. – Jag tycker att det är så roligt så att jag inte ens på helgerna kan hålla mig från att gå ut på nätet och titta om några nya skogsfastigheter kommit ut, skrattar han Och då är det hela tiden skogsfastigheter i de tre länen Västerbotten, Västernorrland
och Jämtland han tittar på. 2015 hade Anders Enkvist över 5 000 hektar skog. Men med ålderns rätt har den nu 71-årige Anders försökt att minska sitt skogsinnehav de senaste åren. – Nu är jag nog nere kring 3 000 hektar och jag ska dessutom sälja av 1 000 hektar åt mina barn, berättar han. Men även om han har ambitionen att minska sitt skogsinnehav ytterligare fortsätter Anders att göra skogsaffärer. – Någon eller några skogsfastigheter till ska jag köpa. Men även fortsätta att sälja av, säger Anders Enkvist. Han har blivit mångmiljonär på sina skogsaffärer. Inte illa för en kille som började hugga skog hemma på gården efter att universitetsstudierna misslyckats.
Ökat intresse för skogsfastigheter Marknaden för försäljning i Västernorrland ser ljus ut. – Min bedömning är att det är stor efterfrågan på jordoch skogsbruksfastigheter. säger Mathias Hagman, som driver Mathias Hagman fastighetsmäklare AB i Sundsvall. – Har man en ren skogsfastighet brukar affärerna gå snabbt, fortsätter han.Ingår det däremot även byggnader på fastigheten får man ha lite mer tålamod. – Det kan ta lite längre tid att hitta rätt köpare, som vill betala det fulla värdet för alla ingående delar, bostadshus, ladugård, skog och ängar, säger Mathias. Intresset för att köpa skogsfastigheter ökar i Västernorrland. – Det har dykt upp många
nya köpare. De kommer från hela landet. Men ofta har man någon form av anknytning hit till länet, säger fastighetsmäklaren Mathias Hagman. – Även om det förstås också finns de utifrån, som saknar tidigare anknytning. Men som vill göra en strategisk affär och köpa en skogsfastighet i länet som man sedan kan bygga vidare på, fortsätter han. Andelen tillköp, alltså där köparen redan är bosatt i området är ganska konstant.
– Däremot tror jag att utbudet av skogsfastigheter kommer att öka de närmaste åren. För det är många 40-talister som är skogsägare och står inför generationsskiften, säger Mathias. – Och finns det inte barn som är intresserade att ta över så brukar skogsfastigheterna ofta komma ut på marknaden, fortsätter han. Många affärer görs redan i dag kring generationsskiften. – Jag har faktiskt haft några fall där man köper till sig mer skog i område för att kunna göra generationsskiftet så rättvist som möjligt när man har flera barn, berättar Mathias Hagman. När det gäller fastigheter
Skogsfastighet i Matfors Sundsvall Sköle 4:100
där även bostadshus ingår får man alltså räkna med att ha lite mer tålamod. – Men ta Ljungandalen där jag är mycket verksam. En villa i Sundsvall eller i Östersund kostar 2,5 - 3 miljoner. Många börjar då fundera på vad man får för den summan femsex mil från städerna, säger Mathias. Ofta är då inte enbart pengarna en fråga för vissa av säljarna. – Säljarna vill inte att glesbygden ska dö ut. Därför kan de vara mer intresserade av vad köparen tänker göra av gården, som de själva har brukat i kanske 30-40 år, säger Mathias Hagman.
Birgitta Löthman, fastighetsmäklare Telefon: 060-64 14 68 E-post: birgitta.lothman@skogssallskapet.se
Lättillgänglig skogsfastighet utanför Matfors. Totalt 137,1 ha och 10 411 m³sk i virkesförråd. 5 m³sk/ha i medelbonitet. Övervägande skog är under 50 år. Fastigheten har andelar i Sköle Elektriska Ekonomiska Förening med en utdelning på ca 25 000 kr per år. Jakträtt i Tuna Södra VVO med över 8 000 ha småviltsjakt och 4 000 ha älgjakt. Utgångspris 3 500 000 kr. Anbud senast 26 oktober 2018. Skogssällskapet förmedlar lantbruksfastigheter över hela landet. Du når närmaste mäklaren via 0771-22 00 44. Skog och lantbruk Västernorrland- 27
Rekordår för granbarkborren 2018 blev ett rekordår för granbarkborren. Insekten som ger våra granskogar så stora skador. Skogsstyrelsen har uppmätt rekordfångster i flera av sina fällor. Dessutom svärmade granbarkborren en andra gång samma sommar vilket är extremt ovanligt. – Ändå är det inte säkert att vi får de allra värsta skogsskadorna, säger Niklas Åberg på Skogsstyrelsen i Västernorrland. Sedan 2008 har det bara inträffat en gång tidigare att granbarkborren lyckats få två generationer samma sommar. – Vi hade den första i maj och den andra i andra halvan av juli, berättar Niklas Åberg. En anledning till att de första kunde svärma en gång till är förstås det torra varma vädret. – Men vid den första
svärmningen i maj hade granarna fortfarande gott om vatten och hade stor motståndskraft mot angreppet från granbarkborrarna, säger Niklas Åberg. – Därför är känslan att den första generationen med granbarkborrar lyckades ganska dåligt. Det är nämligen stor skillnad på hur de lyckas beroende på i vilket skick granen är i.
28 - Skog och lantbruk Västernorrland
– Det behövs kanske 5 000 - 10 000 granbarkborrar för att skada en gran som har gott om vatten. Men kanske bara 1 000 granbarkborrar för att skada en torkstressad gran, berättar Niklas Åberg på Skogsstyrelsen i Västernorrland. Ändå uppmättes rekordsiffror av granbarkborrar i Skogsstyrelsens fällor under några veckor i maj/juni. – I några fällor fick vi totalt 40 000 granbarkborrar under säsongen, säger Niklas. Åndå tyder det mesta på att det blev så stora skador. – Det finns två alternativ till de stora fångsterna. Endera är det extremt mycket granbarkborrar eller också lockas många till fällornas dofter eftersom de har svårt att hitta
annan lämplig föda, säger Niklas Åberg och tillägger: – Vi tror mest på det andra alternativet. Det skulle förklara varför det ändå bara blev begränsade skador på skogen. Men sedan kom alltså en, högst ovanlig, ny svärmning under andra halvan av juli med en andra generation granbarkborrar samma sommar. Och då när granarna inte alls hade tillgång till lika mycket vatten längre. Utan det var närmast snustorrt i skogarna. – Vi är ännu inte klara med kartläggningen av hur den andra generation klarade sig och vilka skador den orsakade. Men vi hoppas att de inte blivit fler i alla fall inför nästa år, säger Niklas Åberg.
Hur mycket slog torkan mot den planerade markberedningen? Trots sommarens svåra torka lyckades NorrPlant leverera 81 miljoner plant av de 83 miljoner man budgeterat. – Det är klart att vi är jättenöjda med tanke på hur det såg ut i somras, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant. Men nu är osäkerheten desto större inför nästa år. – Det gick inte att jobba i skogen då när det var som torrast. Så nu är frågan hur många som hade tänkt markbereda för att plantera nästa sommar som verkligen hann med det, funderar Peter. NorrPlant vet hur det ser ut på SCA:s marker. – Vi tror att två tredjedelar av de markberedningar som skulle ha gjorts verkligen blivit
utförda, säger Peter Engblom. Men hur det ser ut bland de privata skogsägarna har inte NorrPlant något grepp om. – Men det troliga är väl att det ser ut likadant som hos oss på SCA. Att 30-40 procent av de planerade markberedningarna inte blev gjorda, säger Peter. En del av de plantor som sattes i somras, överlevde inte
– Trots den besvärliga torkan lyckades vi leverera 81 miljoner plantor av de 83 miljoner vi hade budgeterat. Så vi är jättenöjda, säger Peter Engblom, marknadschef på Norrplant.
i torkan. – Kanske upp mot 20 procent överlevde inte. Inom SCA kommer dessa nyplanteringar att kompletteras nästa sommar. Men hur övriga gör är svårt att veta, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant. Det råder alltså stor osäkerhet för det kommande året. – Vi odlar skogsplant efter
beställning. Så vi har faktiskt budgeterat för 85 miljoner plantor till nästa år. De står redan härute i växthusen och på friland, säger Peter och fortsätter: – Men i verkligheten kanske några av de som beställt plantor inte kan sätta dem eftersom markberedningen inte kunde göras. Det vet vi inte än.
Den ultimata sökmotorn. Premiär i oktober för X-Klass V6 Diesel! SUNDSVALL Bergsgatan 120 • 060-14 00 00 transport@rylanderbil.se • www.rylanderbil.se
Skog och lantbruk Västernorrland- 29
Bertil Lundgren är mannen bakom Bondens frys. Där lokalt ekologiskt nötkött finns i en speciell frys ute i affärerna
Bondens frys finns nu i nio matbutiker Några år efter att Bertil och Pia Lundgren, tagit över släktgården och lantbruket i Nässom, Bjärtrå 2007 började han som många andra att sälja köttlådor på gården. – Men så tänkte jag att när så många vill köpa köttlådor och lägga i sin frys. Varför inte har frysen i butiken istället. Det är själva grundidén med Bondens frys, berättar Bertil Lundgren. Så 2012 drog han igång Bondens frys på två lokala butiker, ICA Rosen i Nyland och Handlarn i Lugnvik. Sedan dess har det framgångsrika konceptet växt. _ Nu finns Bondens frys på sammanlagt nio butiker i framförallt Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik, säger Bertil Lundgren, som driver Lundgrens Lantbruk.
Bondens frys är ett varumärkesskyddat koncept, för att sälja bra ekologiskt nötkött. En väl uppmärkt frys ställs ut i butiken, som sedan ansvarar för att alla delar som levereras säljs. _ Vi styckar hela djuret. Vi har inget svinn. Det gör att vi kan vara lite billigare än annars. Men butiken får av alla styckningsdetaljer. De kan
30 - Skog och lantbruk Västernorrland
inte välja bara någon viss del, berättar Bertil Lundgren. Under dekalen Bondens frys framgår det också på butikens frys vilken bonde som levererar köttet. Då kan kunderna se vilken lokal bonde som köttet kommer ifrån. _ Det är populärt. Det är många som handlar kött och köttfärs från Bondens frys, berättar Charlotte Jansson på Handlarn i Lugnvik. Just nu är det Lundgrens Lantbruk som står för leveranserna till alla frysar i butikerna utom en. _ Det är Kerstin Kårén i Resele som levererar allt kött till lanthandeln där, berättar Bertil Lundgren.
Men det är öppet för fler att hoppa med i det varumärkesskyddade konceptet. De måste dock kunna leverera ekologiskt nötkött. _ Vi har sagt att Bondens frys ska vara ekologiskt kött, säger Bertil. Lundgrens Lantbruk har dessutom klimatcertifierat sin produktion. _ Det var vi först i Norrland med. Det innebär att vi tar hänsyn till klimatpåverkan i alla beslut vi tar, säger Bertil Lundgren. På gården finns 60 dikor, som årligen föder kalvar. _ Vi slaktar ungdjuren när de är mellan ett och två år gamla, beroende på hur de
Den senaste satsningen hemma på gården är ett gårdsbryggeri. Där gör man nu Kustens gårdsbryggeri öl.
– Bondens frys är populärt. Det är många kunder som väljer deras kött och köttfärs, säger Charlotte Jansson på Handlarn i Lugnvik.
Den lokala, ekologiska köttet, står i en särskild frys i nio livsmedelsbutiker, främst i Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik.
har växt till sig, berättar Bertil. Förutom till Bondens frys så säljer de fortfarande köttlådor från gården också. _ Det gör att vi säljer nästan allt vårt kött själva. Butikerna som är med i Bondens frys blir alltid prioriterade. De kan alltid få bra kött, säger Bertil Lundgren. Butikerna beställer från 40 kg till 150 kg per gång, beroende på storlek på butiken. Och de betalar exakt för de delar de får. Sedan är det butikens ansvar att få det sålt. Lundgrens Lantbruk slaktar sina djur via bröderna Jakobsson i Nyland. Men styckar gör man numer hemma på gården.
_ Det var så stora problem med att hitta ställen som kunde stycka djuren på ett bra sätt att vi byggde ett eget styckeri hemma på gården, berättar Bertil Lundgren och fortsätter: _ Så förutom att vi styckar allt vårt eget kött har vi hjälpt ca 40 andra bönder med styckning efter att vi byggt vårt eget styckeri. Trots att Bertil Lundgren bara drivit Lundgrens Lantbruk i drygt tio år har han hunnit utveckla företaget mycket. Förutom att han startat Bondens frys och byggt ett styckeri hemma på gården i Nässom, Bjärtrå så har han byggt ut ladugården, ställt
om till lösdrift och satsat på ekologiskt lantbruk. I år har han dessutom, tillsammans med sin svåger, byggt och startat ett ölbryggeri hemma på gården. Där görs nu Kustens gårdsbryggeri öl. _ Vi har haft fullt upp hela sommaren att brygga. Försäljningen går bra. Dels säljer vi 3,5 procentig öl i samma butiker som har Bondens frys, berättar Bertil. _ Men sedan säljer vi också starköl till restauranger och liknande, fortsätter han. Planerna är emellertid inte slut med det. Nu planeras både för en pub/provsmakningsdel kopp-
lat till öl bryggeriet och bygget av en gårdsverkstad. _ Kanske kan en gårdsverkstad få samma resultat som styckeriet fick. Så att vi även kan hjälpa andra förutom att ta hand om våra egna maskiner, säger Bertil Lundgren.
Skog och lantbruk Västernorrland- 31
”Eftersom man börjar få mer betalt för certifierad skog kan det vara lika bra att ha en plan som är förberedd för certifiering”
- Det är viktigt att göra åtgärder i rätt tid. Annars riskerar du att det både blir dyrare och ökad risk för skador på skogen, säger Christer Hållberg, ansvarig för skogsbruksplaner på Holmen Skog
Många fördelar med att ha en skogsbruksplan En skogsbruksplan kan vara ett av de viktigaste verktygen för att bäst veta hur man ska sköta om sin skog. Oavsett om du har mycket eller lite skog. - En plan är bra i alla lägen. Då vet du vad som ska göras de närmaste tio åren, säger Christer Hållberg, ansvarig för skogsbruksplaner på Holmen Skog. Intresset för att skaffa en skogsbruksplan har ökat de senaste fem åren. - Det är så stora värden i en skogsfastighet i dag. Då vore det konstigt om man inte hade ett mål och en plan för det, säger Christer. Men det gäller att anpassa skogsbruksplanen individuellt. - Alla har vi olika mål för vad vi vill få ut av vår skogsfastighet. Vill man ha ett kassaflöde nu eller nästa tioårsperiod? Ska vi skapa förutsättningar för ett generationsskifte?
- Därför är det viktigt att planen blir individuellt anpassad, säger Christer. I en skogsbruksplan anges alltså vad som ska göras i skogen den närmastve tioårsperioden. - Det finns mycket att tjäna på att göra åtgärder i rätt tid, säger Christer. - Väntar man för länge med t.ex röjning blir det både dyrare och ökar risken för skador på beståndet. Just röjningen är särskilt viktig att göra i rätt tid. - Ja, eftersom det gäller att sköta ungskogen. Det är där
32 - Skog och lantbruk Västernorrland
tillväxten i skogsbeståndet finns, konstaterar Christer. - Men även gallringen är viktig att göra i rätt tid, liksom slutavverkningen. Sedan ska man göra rätt återbeskogning också, fortsätter han. När det gäller återbeskogning kan planen ange markberedningsmetod och val av trädslag. Att intresset för att göra skogsbruksplaner ökat kraftigt de senaste åren kan ha flera orsaker. - Vi har haft en hel del generationsskiften. Dessutom bor fler på annan ort och slutligen kanske banker kräver bättre underlag, säger Christer. En plan ger dessutom positiva sidoeffekter. - Du får en karta över din fastighet. Med nutidens möjlighet att ha den i mobilen el-
ler på en platta kan du gå ut i din skog och se var du är och samtidigt vilken typ av skog det är där, säger Christer. I skogsbruksplanen kommer även naturbiten in. - Man behöver inte fasas för mycket om det här med naturvård. För det finns två klasser för den skog som avsätts för naturvård. En där skogen lämnas helt orörd men även en där du fortsätter att sköta om den, med röjning och gallring, och fortsätter att ha en nettointäkt på den, säger Christer Hållberg, ansvarig för skogsbruksplaner på Holmen Skog. - Eftersom man börjar få mer betalt för certifierad skog kan det vara lika bra att ha en plan som är förberedd för certifiering. Då ska fem procent av skogsinnehavet avsättas för naturvård, avslutar han.
CAn-Am 2018 OutlAnder 570 -1000 CC Pris från 97 375 kr
tillbehÖr fÖr 7 000 Kr iNGÅr i KÖPET!
norra vägen 8, sundsvall 060-16 75 81 sales@northbike.se
www.northbike.se
Marinvägen 12, ÖrnskÖldsvik 0660-582 70 info@ovikMarinaMotor.se
www.ovikMarinaMotor.se
®, tM och brP-logo typen är varumärken som tillhör bombardier recreational Products inc. eller dess dotterbolag.
När man kör nerför är körställningen en annan.
Det här är en lämplig körställning om man kör uppför.
Norra i unik utbildningssatsning
Vill förhindra att det sker olyckor med fyrhjulingar Försäljningen av fyrhjulingar har ökat kraftigt. Men samtidigt har också olycksstatistiken gått upp. Därför gör nu Norra Skogsägarna en unik utbildningssatsning i norra Sverige. - Det absolut bästa sättet att förebygga olyckor är att ha tillräcklig kunskap. Vi erbjuder därför fyrhjulsutbildningar för både våra medlemmar och andra skogsägare, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan. Utbildningen har arbetats fram nationellt av Säker Skog, men Norra är först med att bygga egna banor och arrangera utbildningar i hela norra Sverige. En godkänd bana finns redan i Burträsk, men Norra planerar också att, under hös-
ten, bygga banor i Kalix och i Bredånger, Örnsköldsvik. – Det är viktigt att lära sig rätt körteknik och öka sitt riskmedvetande, säger Erika Nilsson. Utbildningarna blir en mix av teori och praktiska körövningar.
34 - Skog och lantbruk Västernorrland
– Det är starka maskiner och det finns risk att tippa både framåt, bakåt och i sidled, konstaterar Thomas Afvander, utbildare för Norras fyrhjulsutbildningar i Västernorrland. – Det är dessutom tippolyckor som ger de allvarligaste skadorna. När man får maskinen över sig, fortsätter han. Men det går alltså att undvika de största riskerna. – Med ganska enkla körtips och en utbildning där du lär dig dina egna gränser kan du köra mycket säkrare, säger Thomas Afvander. – Det är viktigt att ha rätt körteknik när du kör upp och
ner i diken och i besvärlig terräng. Dessutom gäller det att veta hur man kör med last. Det är vanligt i skogsbruket, fortsätter Thomas. Fyrhjulingar har blivit mycket användbara i de vanligaste förekommande uppgifterna som skogsägare utför på sin fastighet. – Det kan röra sig om allt från att transportera sig själv och sin utrustning till och från en arbetsplats i skogen, eller att transportera virke med vagn, säger utbildaren i Västernorrland Thomas Afvander. Norra Skogsägarna kommer att erbjuda fyrhjuls-
”Med ganska enkla körtips och en utbildning där du lär dig dina egna gränser kan du köra mycket säkrare”
Norra Skogsägarna bygger banor och startar utbildningar för fyrhjulskörning. För att minska olycksrisken.
FEL handgrepp. Det är alldeles för stor risk att man inte kan bromsa om något händer
RÄTT handgrepp. Så här ska det se ut
utbildningar med skoglig inriktning i tre steg genom sin utbildningsportal Norra Skogsskolan. Den första är en grundkurs på tio timmar och avslutas med ett prov som kan ge ett förarbevis på terrängfordon. – Vi kommer att ha en
extern examinator för at säkerställa att kursdeltagarna verkligen fått rätt kunskaper. Det är alltså inte våra utbildare som examinerar, säger Erika Nilsson. Norra vill att fyrhjulsutbildningarna i framtiden ska vara ett lika naturligt inslag i kurs-
- Det bästa sättet att förebygga olyckor är kunskap. Därför erbjuder vi kurser i fyrhjulskörning i hela Norrland, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskola
_ Med enkla körtips kan man minska risken för olyckor, säger utbildaren i Västernorrland Thomas Afvander.
utbudet som motorsågsutbildningar och röjsågsutbildningar är i dag. – Det har fått ta lite tid att skapa den här utbildningen eftersom att vi ville vara säkra på att det blev en utbildning av hög kvalitet. Så därför har vi väntat in Säker Skogs arbete
med att ta fram en bra utbildning, säger Erika Nilsson. Men nu finns den alltså. Och redan i somras genomfördes Norras första fyrhjulsutbildning i Burträsk.
Skog och lantbruk Västernorrland- 35
Skogen 1:1
Skogen Mina1:1 kontrakt Mina kontrakt
Kontakta Kontakta virkesköpare virkesköpare Skogås 1:16
Sågtimmer Tall / 25%
Skogås 1:16
Sågtimmer Tall / 25%
Massaved Barr / 45%
Massaved Barr / 45%
Massaved Gran färsk / 25%
Massaved Gran färsk / 25%
Min fastighet
81% Min fastighet
46%
Skogen 1:1
Sågtimmer gran 42% Skogentall 1:1 Sågtimmer 11%
46%
Sågtimmer gran 42% Sågtimmer tall 11%
Din skog har Din skog har flyttat in i mobilen
flyttat in i mobilen I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. Logga in på skogsvinge.se när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är. Med Skogsvinge kan du:
I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. • Se din fastighet i Skogsvinges karta • Signera dina kontrakt digitalt Logga in på skogsvinge.se när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är.
• Beställa och överblicka åtgärder i din skog • Få full koll på alla intäkter och utgifter
MedSkogsvinge Skogsvinge kan du: och analyserar fakta om din skog så att du kan följa ditt kombinerar • Se skogsbruk din fastighet i Skogsvinges karta • Signera digitalt i detalj och fatta kloka beslut. Behöver du hjälpdina är dinkontrakt virkesköpare aldrig längre och än ett klick bort! åtgärder i din skog • Få full koll på alla intäkter och utgifter • Beställa överblicka Skogsvinge kombinerar och analyserar fakta om din skog så att du kan följa ditt Nu kan du signera alla dina kontrakt digitalt skogsbruk i detalj och fatta kloka beslut. Behöver du hjälp är din virkesköpare aldrig på skogsvinge.se längre än ett klick bort!
Medelpads skogsförvaltning, tel 060-19 34 00 Ångermanlands skogsförvaltning, tel 0612-257 20
Nu kan du signera alla dina kontrakt digitalt på skogsvinge.se
81%