Skog och Lantbruk Dalarna nr 1 2023

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Dalarna

Skog & Lantbruk

Tidningen

Prisvinnande ostar på Hansjö mejeri

Miljövänligare träskyddsprodukt till stolpar

Många vindkraftverk planeras i Orsa och Ljusdal

Starkt nischade på klenare granar

Ny aktör i Dalarna ..4

Vill bygga 67 nya vindkraftverk ..6

Fina pris till Hansjö mejeri ..9

Boda Såg har hittat sin nisch ..12

Lyckat för Handelsbanken ..16

Minskar användningen av kreosot ..18

Bergkvist Siljan ökade produktionen ..20

Spännande nyheter från FTG Cranes ..22

Större skador av granbarkborren ..24

Skogspriserna ökade i Dalarna ..26

Tuffare tider i branschen

Skogsbranschen har haft några väldigt bra år. Speciellt under pandemiåren då vi tvingades vara hemma mycket. Då valde många att satsa på sina hem och startade olika byggprojekt. Men nu är det tuffare tider. Kriget i Ukraina, hög inflation, höjd ränta, höga energikostnader och drivmedelspriser gör att det inte byggs lika mycket längre.

Kanske gjordes många hemmabyggen under pandemin som egentligen skulle ha spridits under flera år framåt. Det i in tur gör att efterfrågan på byggmaterial till privata kunder är ganska liten just nu.

Få branscher är väl som skogsbranschen van vid att konjunkturen går upp och ned och har lärt sig att hantera det för att överleva även under sämre tider.

Många skogsföretag lyckades göra bra resultat under pandemiåren och har förhoppningsvis lite sparat i ladorna. För långsiktigt vänder det förstås uppåt igen.

Det finns ett behov av att bygga bostäder och annat, runt om i världen. Trä är dessutom något av framtidens byggmaterial så på sikt borde

det se ljust ut.

Ett bevis för det är att priset på skogsmark inte verkar påverkas av oron runt om i världen. Priset på skogsmark i Dalarna ökade faktiskt med några procent under fjolåret. Skogspriserna har ökat stadigt i flera år nu. Det är ett kvitto på att många långsiktigt tror på skog och trä.

Visst brukar det alltid vara så, att i oroliga tider så flyttar många sina pengar från börsen till saker med reella värden, som skog.

Trots en sviktande trävarumarknad under hösten kommer många företag att göra bra resultat även för 2022 eftersom första halvåret var riktigt bra.

Kampen om råvaran till industrierna ökar också. I

Dalarna har efter årsskiftet en ny aktör gett sig in på marknaden. Det är Meraskog, ett dotterföretag till skogsägarföreningen i Norrland Norra Skog, som öppnat sitt första kontor i Dalarna på Örjastäppan i Mora. De har anställt två skogsrådgivare som är välkända bland markägarna i området. Och under april tillkommer en skogsekonom på kontoret.

Meraskog vill hjälpa skogsägarna med hela processen, till exempel att sköta om skogen.

Du kan läsa mer om Meraskogs satsning i Dalarna i detta nummer av Skog & Lantbruk i Dalarna.

Du kan även läsa ett reportage om den mindre men anrika sågen Boda Såg, som håller till i Svärdsjö nordväst om Falun.

De har verkligen hittat sin nisch. Detta genom att byta trädslag, från fura till gran, och uteslutande såga i längder på fyra meter.

Det har slagit väl ut för Boda Såg. De är nu en stabil och

välmående såg.

Även för skogsägarna kan det vara en bra affär att låta de klena granarna sågas och bli virke istället för att köras till kusten för att kokas i massaindustrin.

Det ökar värdet på deras gallring eller avverkning.

Boda Såg kompletterar helt enkelt andra sågar genom att såga ett sortiment av gran, med en toppdiameter på 11-21 cm, som många andra klassar som massaved.

Stefan Sahlberg

Redaktionen

Mediainvest, Terminalvägen 14, Timrå

Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50

Text och foto: Åke Härdfeldt, Omslagsbild: Nicolas Ruberg / Unsplash

Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se

Skog och lantbruk Dalarna

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu

Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.

Vi är experter på skogsoch lantbruksfastigheter

Funderar du på att överlåta eller sälja din fastighet? Eller vill du kanske köpa en fastighet, få din fastighet värderad eller är i behov av rådgivning kring din fastighet?

Hos oss på Ludvig & Co Fastighetsförmedling får du ett starkt och personligt engagemang. Kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning med ett muntligt värdeutlåtande.

Fastighetsmäklare, Specialistrådgivare, Falun 023-939 43 jan.bertholdsson@ludvigfast.se

Fastighetsmäklare, Specialistrådgivare, Avesta, Borlänge, Falun, Hedemora, Ludvika, Mora 070-550 91 27 asa.eriksson@ludvigfast.se

Fastighetsmäklare, Specialistrådgivare, Skog och Lantbruk, Falun 023-939 42 lars.fahlberg@ludvigfast.se

Fastighetsmäklarassistent, Rådgivare, Falun, Mora 023-939 14 johanna.gardsbackrylander@ ludvigfast.se

Registrerad Fastighetsmäklare, Avesta, Borlänge, Falun, Hedemora, Ludvika, Mora 023-939 48 erika.hellstrand@ludvigfast.se

Registrerad Fastighetsmäklare, Rådgivare, Falun, Malung, Mora 0250-592 283 thomas.j.persson@ludvigfast.se

Fastighetsmäklare, Regional Affärsområdeschef Fastighetsförmedling, Avesta, Borlänge, Falun, Hedemora, Ludvika, Mora 076-128 64 26 elin.hjalmarsson@ludvigfast.se

Registrerad

Fastighetsmäklare 023-939 44 carl.hornstrom@ludvigfast.se

Jan Bertholdsson

Åsa Eriksson

Lars Fahlberg

Johanna Gärdsback Rylander

Erika Hellstrand

Elin Hjalmarsson

Carl Hornström

Thomas Persson

Ny aktör i Dalarna

En ny aktör har gjort entré i Dalarna. Från den 1 februari har nämligen företaget Meraskog öppnat ett kontor i Mora.

– Att etablera oss i Dalarna kändes som ett självklart val, vi vet sedan tidigare att det finns många skogsägare i området som känner att de vill ha hjälp med en strategi för sin skog. Dalarna är en viktig region med tanke på att vår verksamhet sträcker sig från Härjedalen i norr till Småland i söder, säger Mikael Matsson, VD för Meraskog AB.

Meraskog har också rekryterat två välkända personer som skogsrådgivare till kontoret i Mora. Det är Magnus Wik och Mikael Eriksson, som båda känner såväl området som många av länets skogsägare.

– Meraskogs koncept med att stötta skogsägaren genom hela processen passar oss, säger Magnus och Mikael.

– Att inte bara komma och försöka ta hem en slutavverkning utan att mer vara en hjälpande hand för skogsägaren i helheten med att sköta om sin skog.

Dotterbolag

Meraskog är ett dotterbolag till skogsägarföreningen Norra Skog med 27 000 medlemmar i Norrland.

– Det känns roligt och ut-

manande att få vara med och bygga upp något nytt, säger Magnus och Mikael.

Kontoret ligger på Örjastäppan i Mora, i samma hus som Ahlsell och Ramirent.

– Läget är jättebra. Folk hittar hit, säger Mikael. Över förväntan Hur har då mottagandet i Dalarna varit?

– Vi har fått otroligt bra respons från skogsägarna, svarar Magnus.

– De är verkligen med på noterna, fortsätter Mikael.

Meraskogs skogsrådgivare jobbar utifrån ett arbetssätt som kallas Kompassen.

– Det innebär att vi hjälper dem att ta ut riktningen i sitt skogsägande. Var är de i dag och vad är målsättningen i

framtiden, säger Mikael och Magnus.

– Vi vill bygga upp ett långsiktigt och ömsesidigt förtroende med skogsägaren, fortsätter de.

Skogsekonom ansluter

Just nu är det alltså två skogsrådgivare som sitter på det nyöppnade kontoret i Mora.

– Redan i april börjar även en skogsekonom på kontoret. Det är en viktig del för att vi ska kunna erbjuda skogsägarna en helhetslösning, säger Tomas Turpers, marknadschef på Meraskogs huvudkontor i Sveg.

Runt Siljan

I dag jobbar Magnus och Mikael på hela Dalarna men tanken är att de ska koncentrera sig i området runt Siljan.

– I första hand är det Mora, Orsa och Älvdalen. Sedan är det inte omöjligt att vi även drar oss mot Leksand, Rättvik och Falun, konstaterar Tomas.

För Meraskog är alltså inte bara slutavverkningar viktiga.

– Vi vill hjälpa skogsägaren med helheten. Röjning och gallring är viktiga för skötseln av skogen, säger Tomas.

– Vår ägare Norra Skog är delägare i Husum Pulp och då passar gallring väldigt bra eftersom vi har ett bra koncept med dem för massaveden, fortsätter Tomas.

Nödvändiga resurser

– Jag har jobbat länge i Dalarna så jag visste att det var ett bra område för oss att etablera oss i, fortsätter han.

Det kan även bli fler skogsrådgivare i Mora.

– Det gäller att hitta rätt folk, som vill jobba efter vårt koncept. Med att hjälpa skogsägaren i både goda och lite svårare tider, säger Tomas.

Meraskog har även gjort klart med alla nödvändiga resurser för att klara markarbeten, röjning, gallring och slutavverkning i Dalarna.

– Bland annat har SkogsElit, som är en etablerad aktör, byggt upp ett nytt bra maskinlag som ska börja jobba åt oss från i sommar. Så det ser jättebra ut, säger Mikael och Magnus.

”Vi har fått otroligt bra respons från skogsägarna.”

Magnus Wik och Mikael Eriksson är skogsrådgivare på Meraskogs nyöppnade kontor i Mora.

DALAVIND – ANSVARSFULL ENERGI

Inget ämne är mer laddat just nu än vår energiförsörjning. Vindkraft är ett av flera alternativ eftersom all fossilfri el kommer behövas för att hantera de utmaningar vi står inför.

De flesta av våra vindparker har kommit till genom lokala initiativ och vi är med på hela resan; från projektering och byggnation till eget ägande av förnybar elproduktion.

Det viktigaste för oss är att bidra till att Dalarna blir självförsörjande på fossilfri el. dalavind.se

Vi finns nu på plats i Mora med omnejd för att hjälpa dig att nå ett långsiktigt, hållbart och värdefullt skogsägande i generationer.

VARMT VÄLKOMMEN!

Adress: Örjasvägen 21, 792 36 Mora

Vill bygga 67 nya vindkraftverk

DalaVind har lämnat in två tillståndsansökningar till länsstyrelsen i Dalarna om att få bygga 37 vindkraftverk i Orsa kommun och 30 vindkraftverk i Ljusdals kommun. Totalt täcker vindkraftverken årsförbrukningen av hushållsel för 320 000 kunder (1,6 TWh).

– Det är mer än den dubbla elproduktionen från Trängsets kraftstation varje år, säger Niklas Lundaahl, VD på DalaVind.

Det är alltså ingen liten satsning som DalaVind nu vill göra.

– Alla beräkningar tyder på att konsumtionen av el i Dalarna kommer att öka. Efter-

som Dalarna är ett importlän av el så behövs satsningar för att matcha den ökningen, säger Niklas.

Dalavind har ett projekt för

34 vindkraftverk på Fageråsen

i Malung där man har fått tillstånd.

– Där är vi inne i slutprojekteringen för att börja bygga och ansluta mot elnätet hösten 2026, säger Niklas.

– Det här projektet i Orsa och Ljusdal är vårt största någonsin, fortsätter han.

Fick uppdraget

Det var redan 2018, som DalaVind fick i uppdrag av Orsa Besparingsskog att utreda möjligheterna med vindkraft på deras marker.

– Efter att vi gallrat bort en

del var vi nere i 96 möjliga vindkraftverk, som presenterades för närboende och politiker, berättar Niklas.

Efter samrådsrundan där alla sakägare kontaktades för synpunkter drog DalaVind ner antalet vindkraftverk till 67 stycken som man nu sökt tillstånd för.

– Vi har lyssnat noga på de synpunkter som kom in på vår samrådsprocess och tog bort en tredjedel från första förslaget. Främst var det vindkraftverk i närhet till boende,

DalaVind driftar vindkraftparken i Riskebo i Hedemora. Nu har företaget lämnat in tillståndsansökan om att bygga 67 vindkraftverk i Orsa och Ljusdal.

som t.ex byn Hamra, samt för riksintresset för rörligt friluftsliv, berättar Niklas.

Två tillstånd

DalaVind har delat upp vindkraftverken i två olika tillståndsansökningar, Noppikoski och Jordikamäck.

ett av kommunens prioriterade områden, Gällsjöberget.

Blåsigt

– Just de här båda platserna har väldigt goda förutsättningar för vindkraft. Det blåser mycket och det går att göra en bra elanslutning, säger Niklas.

Nu är de två tillståndsansökningarna för totalt 67 vindkraftverk inlämnade till länsstyrelsen i Dalarna.

Noppikoski

av Orsa

samt i den sydvästra delen av Ljusdal. Projektet omfattar maximalt 57 vindkraftverk med en maxhöjd på 280 meter. 27 av vindkraftverken ligger inom Orsa kommun och 30 i Ljusdal.

De 27 vindkraftverken i Orsa är fördelade enligt följande; Läftomäck (9 verk), Svarvhol (6 verk) och Barkberget (12 verk).

För den andra tillståndsansökan på max 10 vindkraftverk med en maxhöjd på 280 meter i Jordikamäck i norra Orsa sammanfaller det med

– Det brukar ta ungefär ett år innan vi får svar därifrån och då brukar de ofta vilja ha någon kompletterande uppgift. Sedan går länsstyrelsen ut med en kungörelse och då får alla berörda chansen att tycka till igen, säger Niklas.

Flera år bort

Det är alltså fortfarande många år bort innan bygget av vindkraftparkerna i Orsa och Ljusdal kan börja byggas men processen har i alla fall dragit igång.

– Det är en spännande resa att få vara med på. Att försöka ställa om energisystemet i Sverige till fossilfria alternativ, säger Niklas.

– Alla energislag har sina utmaningar. Dalarna tros ha ett fördubblat elbehov till 2040 så det måste produceras mer här i länet, avslutar han.

”Just de här båda platserna har väldigt goda förutsättningar för vindkraft. Det blåser mycket och det går att göra en bra elanslutning.”

ligger i norra delen

kommun

- Alla beräkningar tyder på att konsumtionen av el i Dalarna kommer att öka. Eftersom Dalarna är ett importlän av el så behövs satsningar för att matcha den ökningen, säger Niklas Lundaahl, VD på DalaVind.

Det här är vår hemmaplan

Det var i lantbruken och skogen vi startade för

175 år sedan och här finns vi fortfarande kvar.

Vi ägs av dalfolket och vi finns på sju orter i länet.

Med vår lokala närvaro och höga kompetens vill vi vara din rådgivare inom både bank och försäkring.

Vi är Areal i Dalarna

Vi hjälper dig som äger, köper eller säljer jord och skog. Vi erbjuder tjänster som fastighetsförmedling, värdering, generationsskifte, deklaration, ekonomisk rådgivning m.m. Välkommen!

DALA JÄRNA | LEKSAND

Reg. fastighetsmäklare 070-295 73 03

HEDEMORA

LEKSAND

070-309 85 08

53 06

076-548 72 23

40 83

67 68

Dalarna

Olov Israelsson Skogsingenjör

Back Albert Johansson Skogsmästare

Kenneth Skovshoved Skogsmästare Reg. fastighetsmäklare 070-654

FALUN | HEDEMORA

Fredrik Skovshoved Civilekonom Reg. fastighetsmäklare 070-995 75 35

FALUN | HEDEMORA

Sven Eriksson Lantmästare

Fredrik Luhr Jägmästare Reg. fastighetsmäklare 070-650

Kerstin Granath Jägmästare Reg. fastighetsmäklare 070-556

FALUN areal.se | info@areal.se

Fina pris till Hansjö mejeri

Hansjö mejeri har utökat sitt sortiment. Förutom sin Orsamjölk gör man numer både Orsafil och Orsayoghurt. Det är fortfarande den prisbelönta ostproduktionen som är stommen i verksamheten. – Vi gör 10-12 ton av olika ostar varje år, säger Björn Daniels.

Det var i mars 2019 som Björn och hans fru Nicolina tog

över Hansjö mejeri.

Tidigare hade Björns föräldrar, Kent Daniels och Anita

Boman Daniels, drivit mejeriet som ett komplement till sitt lantbruk med mjölkkor.

När de trappade ner tog

först äldsta sonen Johan över

driften av lantbruket och sedan tog Björn över Hansjö mejeri.

– Det gör att mejeriet nu måste stå på egna ben som ett livskraftigt företag. Och det gör det, konstaterar Björn.

Däremot samarbetar de fortfarande tätt med brodern Johans mjölkgård.

”Det är framförallt vår långlagrade hårdost som tagit hem priser på slutet. Vi tog guld i Nordiska mästerskapen och blev trea i VM.”

– Vi köper all mjölk av honom till vår produktion, säger Björn.

Orsamjölk

När han och frun Nicolina tog över Hansjö mejeri 2019

gjordes bara ostar.

Två år senare startade mejeriet tillverkningen av Orsamjölk i ett containermejeri i anslutning till huvudbyggnaden.

– Vi producerar ungefär 1000 liter Orsamjölk i veckan. Sedan gör vi ungefär 250 liter Orsafil och Orsayoghurt, säger Björn.

– Egentligen skulle väl vi som en lokal mathantverkare inte göra en basvara som mjölk, men det är ett bra komplement till ostproduktionen, fortsätter han. 

En ostbricka med blåmögelosten Hansjö Tindra. Foto: Nicolina Daniels

Här är den prisbelönta långlagrade hårdosten, Hansjö Gulla. Foto: Nicolina Daniels.

Några av de populära ostar som görs på Hansjö mejeri.

Mjölken, filen, yoghurten och ostarna säljs sedan på 5-6 livsmedelsbutiker i Mora och Orsa.

Grossist

När det gäller ostarna samarbetar Hansjö mejeri även med en grossist i Stockholm, som ser till att leverera ostar både till restauranger och saluhallar.

– Det är ostproduktionen

som är grunden i vår verksamhet. Vi ystar två-tre dagar i veckan och gör nästan ett

ton ost varje månad, säger Björn.

Det har gått bra för Hansjö Mejeri som har tagit hem en rad priser.

– Det är framförallt vår långlagrade hårdost som tagit hem priser på slutet. Vi tog guld i Nordiska mästerskapen och blev trea i VM, säger Björn.

Allra populärast hos kunderna är några av de andra ostarna.

– Det är grillosten, halloumin, och vår vitmögelost,

som är storsäljarna, konstaterar han.

Utveckla vidare

Det är ostproduktionen som Hansjö mejeri vill utveckla ytterligare.

– Först vill vi göra de ostar vi gör ännu bättre och sedan kanske utöka sortimentet med några fler ostar, säger Björn.

Hansjö mejeri driver även en gårdsbutik.

– Där är det självbetjäning.

Man betalar med swish eller kontanter. Det fungerar jättebra, säger Björn.

Björn och Nicolina är småbarnsföräldrar men lägger så mycket tid de kan på mejeriet.

De har även en anställd.

– Så totalt går det åt ungefär 2,5 heltidstjänst för att driva mejeriet, säger han.

Björn ångrar inte att han tog över Hansjö mejeri.

– Nej, jag trivs bra. Det är det här jag vill göra resten av mitt liv, konstaterar han.

- Nu har vi kompletterat Orsamjölken med både Orsafil och Orsayoghurt, berättar Björn Daniels, som driver Hansjö mejeri tillsammans med sin fru Nicolina.

Nicolina och Björn Daniels ystar två-tre gånger i veckan. Foto: Jenny Norberg

Blåmögelosten Hansjö Lilja är det många som gillar. Foto Nicolina Daniels

Hansjö mejeri bedriver lokalt mathantverk.

Vi hjälper dig med skogen

Funderar du på att köpa skog? Kanske äger du skog och vill förverkliga idéer? Eller planerar för generationsskifte? Oavsett vilka funderingar du har möter du hos oss människor som förstår skog och lantbruk.

Våra lokala bankkontor har lång erfarenhet av att hjälpa till med finansiering och smarta banktjänster.

Som kund hos oss stöttar vi dig med kvalificerad ekonomisk rådgivning kring skogsverksamhet. Vi har lång erfarenhet av ägarbyten och hjälper dig att hitta den lösning som passar bäst för dig och din familj.

Investeringar ska kännas trygga och långsiktiga. Därför är du alltid välkommen att prata med oss.

handelsbanken.se/skogochlantbruk

Från vänster överst: Sara Runeberg, Hedemora 0225-361 59, Anders Rehn, Borlänge 0243-79 23 33, Andreas Byrèn, Ludvika 0240-68 93 48,

Daniel Hermansson, Vansbro 0281-59 44 62, Henrik Ragnarsson, Falun 023-76 78 78, Lars Larsson, Mora 0250-287 15, Nederst från vänster: Ola Josefsson, länsansvarig Skog och lantbruk och Magnus Johansson, Leksand 0247-646 56

Boda Såg har hittat sin nisch

Anrika Boda Såg i Svärdsjö, nordväst om Falun, har hittat sin egen nisch.

– Vi är unika i det här området, som sågar klena granar. Det ger markägarna ett bättre netto än om det skulle skickas som massaved till kusten, säger Andreas Eriksson, råvaruchef på Boda Såg.

– Vi både höjer värdet för markägaren och bidrar till klimatet genom att inte stockarna behöver transporteras med lastbil till kusten, fortsätter han.

Boda Såg har anor ända sedan 1890 talet. 1991 gick det i konkurs och köptes upp av Börje Törnberg, som såg till

att rusta upp sågen. I februari 2021 sålde han Boda Såg till sina söner Dan Törnberg och Christoffer Ljungkvist.

De bytte inriktning på sågen, som tidigare enbart sågade fura, till att bara såga gran istället.

– Dessutom valde vi att koncentrera oss på att såga fyra meter, en gångbar längd nere i centrala Europa, som är en viktig marknad för oss, säger Dan.

Den nya inriktningen har slagit väldigt väl ut. Boda Såg är nu ett välmående och stabilt företag.

Samarbetar

De samarbetar med Ljungträ i Köping, som Christoffer redan ägde.

– Det är två separata bolag men vi samarbetar nära och har gemensamt management, förklarar Dan, som är VD för båda bolagen.

– Vi ser mycket synergier när det gäller ledning, försäljning och råvara, fortsätter han.

På Boda Såg sågar man

När timmerstockarna kommer till Boda Såg mäts de in och sorteras efter kvalitet på timmersorteringen.

- Vi är unika i det här området, som sågar klena granar. Det ger markägarna ett bättre netto än om det skulle skickas som massaved till kusten, säger Andreas Eriksson, råvaruchef på Boda Såg.

alltså klena granar med en toppdiameter på 11-21 cm.

Tonvikten ligger på granar i spannet 14 till 17 cm.

– Det är positivt att ett litet sågverk som vi kan komplettera andra sågverk i området genom att ta hand om klen gran och såga den. Det är vår styrka, säger råvaruchefen Andreas Eriksson.

– Jag hoppas att markägarna förstår värdet av att plocka ut grankubb till oss.

Då höjer de värdet och det blir något bestående av det här segmentet av deras skog. Det kokas inte bara till massa, fortsätter han.

Bra råvara

Boda Såg ligger i ett område med kvalitetsmässigt mycket bra råvara.

– Vi brukar försöka att hålla oss inom en radie på tio mil från sågen, berättar Andreas.

För att driva Boda Såg krävs ungefär 110 000 kubikmeter

- Med entreprenörer inräknade är vi ungefär 20 personer som jobbar här på Boda Såg. Vi kör dagtid och enkelskift, berättar Peter Funk, som är platschef.

fub och det ger då årligen 40 000 - 45 000 kubikmeter sågade trävaror.

– Med entreprenörer inräknade är vi ungefär 20 personer som jobbar här på Boda Såg. Vi kör dagtid och enkelskift, berättar Peter Funk, som är platschef.

Effektiv produktion

Boda Såg har genom valet att uteslutande såga gran och huvuddelen fyra meter en enkel men effektiv produk-

tion.

– Anläggningen kretsar kring en Veisto-maskin, R 200, som är en specialmaskin för klentimmer och en riktig slitvarg, säger Peter och tillägger:

– Man får inte underskatta enkelheten i produktionen.

Boda Såg sågar satsvis för att fylla de sex kammartorkarna, som vardera har en kapacitet för 25 virkespaket.

– Faktum är att effektivi-

Totalt sex kammartorkar med plats för 24 virkespaket i vardera finns på Boda Såg.

Justerverket på Boda Såg är väl tilltaget.

teten i sågen är riktigt bra. Vi sågar ca 4 000 kubikmeter per personal i produktionen. Det

är högt, säger Dan.

– Vi har engagerad och

mycket duktig personal på sågen, fortsätter han.

Investeringar

Trots att effektiviteten redan

är hög investerar Boda Såg nu för att bli ännu bättre.

– Vi ska under året bygga

om styrningen i hela såglinjen för att kunna bli effektivare. Dessutom ska alla torkarna också få ny styrning, som ska göra att vi automatiskt både sparar tid och energi i torkprocessen, säger platschefen Peter.

Med den kommande investeringen ska man kunna köra snabbare när man sågar det klenaste materialet.

– Vi är inte ute för att öka produktionen utan för att med ökad automation bli bättre på det vi redan gör, konstaterar Dan.

Anrika Boda Såg i Svärdsjö har verkligen lyckats hitta sin nisch, att såga klena granar på fyra meter har visat sig vara ett lyckokast.

”Jag hoppas att markägarna förstår värdet av att plocka ut grankubb till oss.

Då höjer de värdet och det blir något bestående av det här segmentet av deras skog.”

En truck lyfter sedan de färdiga virkespaketen till rätt lagerutrymme.

Flis och spån används för att byta till sig råvara från andra skogsbolag.

En operatör på justerverket håller koll när de färdiga brädorna ska packas i buntar.

Brädorna packas i buntar som sedan slås in i plast.

Billerud stärker sin organisation i Dalarna

Kontakta virkesköparen i ditt område så hjälper vi dig att ta vara på skogens alla värden. www.billerud.se/skog

Lars Bergman DALARNA KÖPDISTRIKTSCHEF 070 201 56 40 lars.bergman@ billerud.com

Sören Nygårds MALUNG, LIMA, TRANSTRAND 070 268 33 10 soren.nygards@ billerud.com

Olle Gunnarsson MALUNG, TRANSTRAND 070 268 33 01 olle.gunnarsson@ billerud.com

Mats Jakobsson LIMA, ÄPPELBO, ÄLVDALEN, SÄRNA 072 222 35 07 mats.jakobsson@ billerud.com

Emma Annegren ORSA, LEKSAND, RÄTTVIK 072 209 50 01 emma.annegren@ billerud.com

Niclas Danielsson LEKSAND, SÄTER 072 214 22 05 niclas.danielsson@ billerud.com

Dan Flykt MORA, ORSA 070 268 33 04 dan.flykt@ billerud.com

Staffan Jutterström MORA, 070 268 33 09 staffan.jutterstrom@ billerud.com

Nils Eklund FALUN, LEKSAND, HEDEMORA 070 304 12 77 nils.eklund@ billerud.com

Magnus Eriksson GAGNEF, BORLÄNGE, 070 268 55 61 magnus.la.eriksson@ billerud.com

Staffan Gref LUDVIKA, AVESTA, SMEDJEBACKEN 070 543 28 62 staffan.gref@ billerud.com

Erik Jakobsson VANSBRO 070 167 70 10 erik.jakobsson@ billerud.com

Per Spånberg RÄTTVIK, ÄLVDALEN, SÄRNA IDRE 079 585 48 44 per.spanberg@ billerud.com

- Vi har växt kraftigt både när det gäller finansiering och sparande, säger Ola Josefsson, länsansvarig för Handelsbanken inom skog och lantbruk i Gävleborg och Dalarna.

Lyckat för Handelsbanken

2007 bestämde sig Handelsbanken för att satsa på skog- och lantbrukskunder. Före det fanns inget samlat utbud för de grupperna. Och satsningen har verkligen lyckats.

– Vi har växt kraftigt både när det gäller finansiering och sparande, säger Ola Josefsson, länsansvarig för Handelsbanken inom skog och lantbruk i Gävleborg och Dalarna.

Inom Handelsbanken agerar varje kontor lite som ett eget företag och ansvarar för affärerna i sitt område.

– Vart och ett av våra 220 kontor i landet har idag en ansvarig för skog och lantbruk, säger Ola. Handelsbanken har sju kontor i Gävleborg och åtta kontor i Dalarna.

– Ofta är skogsaffären en integrerad del. Skogsägarna är både företags- och privatkund ute hos kontoret, konstaterar Ola.

Ökad volym

Sedan Handelsbanken 2007 bestämde sig för att satsa på den här gruppen kunder har utvecklingen varit väldigt positiv.

– Det kan skilja lite från ort till ort, men när vi jämför oss med andra banker på riksnivå har vi klättrat många placeringar mätt i marknadsandelar, säger Ola.

Volymen har alltså ökat kraftigt.

– Visst vill vi fortsätta att öka ytterligare men minst lika

viktigt är att behålla de kunder som vi har, så att de verkligen får den hjälp de behöver och känner sig nöjda med sin bank, säger han.

”Visst vill vi fortsätta att öka ytterligare men minst lika viktigt är att behålla de kunder som vi har, så att de verkligen får den hjälp de behöver och känner sig nöjda med sin bank .”

Ola är en av en handfull personer som varit med hela vägen sedan 2007.

– Det är en fantastisk resa jag har fått vara med på, kon-

staterar han.

Som länsansvarig jobbar Ola gentemot de skog- och lantbruksansvariga på kontoren med bland annat rådgivning och utbildning.

Samarbeten

Handelsbanken samarbetar också med andra aktörer.

– Vi samarbetar både med Ludvig o Co och Areal för att nämna två. Men vi försöker också ha goda kontakter med de bästa företagen på orten samt skogsbolagen och deras virkesköpare, berättar Ola.

Gruppen skog- och lantbrukskunder är dessutom generellt väldigt bra kunder för Handelsbanken.

– Det är mötet med kunden och att tillsammans göra affärer som vi gillar, säger han.

Mer timmer i skogen moelven.se/skog

Har din skog drabbats av granbarkborren?

Våra virkesköpare vet hur du kan upptäcka, begränsa och förebygga skador. Hör gärna av dig till oss för att få tips och råd!

Vi hjälper dig såklart även med andra frågor om din skog.

Mikaela Salsmark Falun mikaela.salsmark@moelven.se

010-122 65 25

Jocke Lindberg Leksand jocke.lindberg@moelven.se

010-557 66 72

Per Arvidsson

Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika per.o.arvidsson@moelven.se 010-122 64 97

Anders Ferman Gagnef anders.ferman@moelven.se 072-583 44 46

Anna-Maria Eriksson Ludvika anna-maria.eriksson@moelven.se 010-557 66 77

Åsa Harrysson Vansbro asa.harrysson@moelven.se 010-122 64 90

64 93

Minskar användningen av kreosot

Rundvirke Poles med dotterföretaget Impregna i Ludvika är ett av de marknadsledande företagen i Europa och Mellanöstern när det gäller ledningsstolpar för kraftöverföring och telefon eller fiber. Stolpar som av tradition har impregnerats med kreosotolja. De senaste åren har Rundvirke Poles successivt tagit stora steg mot en allt större användning av en egen miljövänligare träskyddsprodukt, RVP Repellent.

Rundvirke Poles började redan för 15 år sedan att arbeta med att utveckla ett eget alternativ till kreosotoljan.

– Efter omfattande tester lanserade vi 2018 vår egen miljövänligare träskyddsprodukt, RVP Repellent, och det har gått över förväntan, säger Erik Karlsson, VD på

Rundvirke Poles och Impregna. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb med att de senaste åren utveckla produktionsprocessen till vad den är idag.

– Så i Sverige säljer vi i princip bara stolpar och slipers som är behandlade med RVP Repellent, fortsätter han.

Största tuben

Inför lanseringen 2018 hade en av Ludvikaanläggningens fyra impregneringstuber byggts om för RVP Repellent.

– Just nu håller vi på att bygga om ännu en tub, vår allra största, för RVP Repellent. Den ska stå klar i mitten av maj och då kommer mer än hälften av vår produktion att ske med det miljövänligare alternativet, säger Erik.

Den nya tuben som byggs om är hela 15 meter lång med en diameter på nästan tre meter och sväljer stora volymer.

– Det är jätteroligt att vi kan göra den här satsningen och successivt öka användningen

av ett modernare alternativ, säger Erik.

Det är i Sverige och övriga Norden som företag och myndigheter går i bräschen för utvecklingen mot mer miljövänliga produkter.

– Efter att den nya tuben är i full drift kommer vi troligen uteslutande att leverera stolpar och slipers som är behandlade med RVP Repellent till våra kunder i Norden, säger han.

Infrastruktur

Utanför Norden är fortfarande kreosotoljan det kunderna efterfrågar.

– Även i Storbritannien och Irland har de nu börjat titta på den här miljövänligare

Kraftledningsstolpar behandlade med det miljövänligare träskyddsmedlet RVP Repellent.

Efter impregnering kontrolleras inträngning och upptagning av impregneringsmedel i stolparna.

- Det är jätteroligt att vi kan göra den här satsningen, säger Erik Karlsson, VD för Rundvirke Poles och Impregna i Ludvika.

produkten även om de ligger några år efter den nordiska marknaden, säger Erik.

av infrastruktur runt om i världen.

Det är bland annat kraftledningsstolpar, telefonstolpar och järnvägsslipers.

– Därför är efterfrågan på våra stolpar väldigt stabil. Olikt övriga trävarumarknaden har vi inga stora toppar men heller inga djupa dalar, förklarar Erik.

Mer i luft

Så framtiden för Rundvirke Poles och dotterbolaget

Impregna i Ludvika ser ljus ut.

alla fall inte att minska, säger han.

Tvärtom finns många tecken på att efterfrågan kommer att öka.

– Under några år nu har man grävt ner många ledningar men vi får signaler om att man kommer att bygga mer i luft framöver. Behovet att flytta mer el genom landet ökar så det behövs mer ledningar, säger Erik.

kostsamt att gräva ner ledningarna och därför sätter man hellre stolpar, fortsätter han.

Stora kliv

Rundvirke Poles var alltså tidigt ute för att hitta alternativ till kreosotoljan för deras infrastrukturprodukter.

Rundvirke Poles gör stolpar som används för utbyggnad

– Det ser bra ut. Efterfrågan på våra produkter kommer i

– Dessutom behövs ledningar ut till vindkraftverken, som ofta sätts upp långt ute på landet. Där blir det otroligt

Nu tar de stora kliv mot att allt större del av produktionen sker med miljövänligare RVP Repellent samtidigt som att användningen av kreosot minskar successivt vid företagets anläggning i Ludvika.

”Efter omfattande tester lanserade

vi 2018 vår egen miljövänligare träskyddsprodukt, RVP Repellent, och det har gått över förväntan.”

Operatören på Rundvirke Poles övervakar impregneringsprocessen.

Svarvade stolpar som tillverkats av Rundvirke Poles som väntar på att träskyddsbehandlas.

Stolparna lagras i stora vältor under ungefär ett år innan de färdigställs och träskyddsbehandlas.

Bergkvist Siljan ökade produktionen

Bergkvist Siljan fortsätter att öka produktionen av sågade trävaror. I fjol sågades inte mindre 890 000 kubikmeter trävaror vid företagets tre sågverk i Insjön, Mora och Blyberg. Det ska jämföras med 805 000 kubikmeter under 2021, alltså en produktionsökning med över 10 procent.

Samtidigt jobbar Bergkvist

Siljan allt intensivare med att göra verksamheten hållbarare på olika sätt.

Enligt en alldeles färsk hållbarhetsrapport som företaget tagit fram kan man bland annat se att transporterna på järnväg av det som produceras har ökat från 58 till 62 procent.

– Tåg går löpande från vår stora containerterminal i Insjön men även från sågverken i Mora och Blyberg. Det känns verkligen bra att så stor andel lämnar Dalarna med järnväg istället för på lastbil, säger Ulf

Bergkvist, styrelseordförande på Bergkvist Siljan.

Satsningen fortsätter Satsningen på järnvägstransporter kommer att fortsätta.

– Vi har köpt in mark och ska utöka containerterminalen i Insjön ytterligare, Vi hoppas att ha en ny detaljplan framme inom ett år, säger Ulf.

Containerterminalen är redan i dag den sjätte största i Sverige. Därifrån går åtta tåg, tur och retur, varje vecka direkt ner till hamnen i Göteborg.

– Tågen sätter också press

på produktionen eftersom vagnarna ska fyllas, säger Ulf.

Ny panna

Bergkvist Siljan har även fattat beslut om att investera i en ny panna och nya torkar till Insjön, som beräknas kunna vara i drift om två år.

Även en ny höghastighetshyvel är under upphandling till sågverket i Insjön. Den kommer att installeras parallellt med nuvarande linje.

– Vi har en ökad efterfrågan från USA och Japan och de vill ha både hyvlat och exaktkapat, berättar Ulf.

Det rullar alltså på riktigt bra för Bergkvist Siljan.

– Vi hade en hajpad situation under två år under pandemin då efterfrågan på träprodukter var extremt stor, men festen klingade raskt av i höstas. Nu är det mer ett

normalt läge igen, säger Ulf.

– I skogsbranschen har vi varit vana att konjunkturen går upp och ned, men mitt intryck är att vi inte föll lika djupt den här gången, fortsätter han.

Sågat contorta

Ett bevis på det är inte minst att lagerbyggnaderna gapar relativt tomma. Det som produceras går också iväg till kunder.

Bergkvist Siljan har också sågat ett nytt trädslag, contorta, under förra året, vid sågverket i Blyberg.

– Vi tog in ett parti contorta och sågade. Det gick alldeles utmärkt och vi hyvlade det för den amerikanska marknaden där de är vana vid contorta sedan länge, säger Ulf. Han är själv en naturmänniska som ofta är ute

och jagar, fiskar och plockar bär. Men han är besviken över de onyanserade attacker som skogsägare och skogsbranschen utsätts av från bland annat miljörörelsen.

– Det känns som man tar ett problem från andra platser i världen och projicerar på vår geografi, säger Ulf.

– Vi tar bort ett träd och återplanterar två och skapar

ett förnyelsebart material. Det kan väl aldrig vara fel, fortsätter han.

Stort ansvar

Han känner också stor sympati med många av entreprenörerna i branschen.

– Vi har en yrkeskår av duktiga och ansvarstagande entreprenörer runt om i byarna i Dalarna som kanske har en skördare och en skotare.

60 år i skogen – tillsammans

Moheda och Lantmännen Maskin har en lång historia tillsammans. I år är det 60 år sedan den första Mohedavagnen rullade ut från Lantmännen Maskins anläggningar. Sedan 1963 har vi med gemensamma krafter arbetat för att du skall ha en bra dag i skogen. Något vi givetvis vill fira.

En Moheda har utvecklats för att tåla tuffa tag. Ett robust kraft paket med genomtänkt konstruktion som följsamt tar sig fram i terrängen utan att kännas klumpig. En pålitlig och flexibel kamrat som troget ställer upp, oberoende av årstid och väder.

Det är sorgligt att de ska behöva klä skott för onyanserad kritik. När de i verkligheten tar stort ansvar och anstränger sig för att inte göra någon skada i skogen, säger Ulf. Bergkvist Siljan fick nya huvudägare i fjol och tillhör nu den österrikiska storkoncernen Mayr-Meinhof Holz Group. Ulf och Per-Ragnar Bergkvist kvarstår som minoritetsägare.

för alla typer av skogsarbeten, från transport av grot för energianvändning, ved och gallringsvirke till frakt av timmer från tyngre slutavverkning. Hälsa på din närmaste Lantmännen Maskin-handlare eller besök på oss på www.ftgforest.com/moheda

”I skogsbranschen har vi varit vana att konjunkturen går upp och ned, men mitt intryck är att vi inte föll lika djupt den här gången.”

Mohedas program rymmer skogsvagnar

Spännande nyheter från FTG Cranes

FTG Cranes med sina två starka varumärken, Moheda och Mowi, fortsätter att vara marknadsledande på skogsvagnar i Sverige.

– Det går bra. Vi sålde något färre vagnar i fjol men för högre belopp. Det betyder att köparna utrustade sina skogsvagnar lite mer, säger Anders Skogsberg, försäljningschef på FTG Cranes.

Och framtiden ser fortsatt ljus ut för företaget?

– Absolut, vi har många nyheter i vårt modellprogram, både för Mowi och Moheda. Vi ser verkligen fram mot 2023, säger Anders.

Marknaden för skogsvagnar

i Sverige brukar delas in i tre kategorier, Standard, Mellan och Premium. Både Mohedas och Mowis vagnar tillhör premiumkategorin.

– Det gör att våra vagnar har lite högre inköpspris men ser man till totalekonomin,

med låga drifts- och underhållskostnader samt ett högt andrahandsvärde, står vi oss bra i jämförelse, säger Anders.

Många nyheter

Han gläds åt att kunna presentera så många nyheter.

Speciellt på kransidan har både Moheda och Mowi redan lanserat väldigt spännande nyheter.

På Elmia Wood presenterade Moheda sin nya griplastkran, M81DT, med kranspetsstyrningen X-ACT.

– Det var ett jättestort in-

tresse från besökarna, säger Anders.

Den kranen placerar sig i den tyngsta och starkaste klassen av Mohedas kategori.

– Den klarar de mest krävande behov vad gäller styrka, räckvidd och tillförlitlighet, säger han.

Omfattande fältstudie Även Mowi har intressanta nyheter på kransidan.

– Efter att ha gjort en mycket omfattande fältstudie lanserar vi nu två nya stora Mowi griplastar-kranar med

Mowi lanserar stora kranar med många nya innovationer som underlättar arbetet ute i skogen.

helt unika egenskaper. Dess främsta kännetecken är att de genom innovativt utvecklingsarbete och nya lösningar kombinerat den parallellförda kranens fördelar med den traditionella vikarmskranens bästa egenskaper, vilket ger ett mycket flexibelt och stort rörelsemönster, säger Anders och fortsätter:

– Nya Mowi P81T/P81DT har utvecklats för att nå längre och lyfta tyngre, samtidigt som en tredje cylinder som ger kranen ett helt nytt parkeringsläge med lägre tyngdpunkt. Det ger en stabilare skogsvagn/maskin vid körning utan last i svår

terräng. Mowikranarnas unika rörelsemönster ger en rak parallellförd rörelsebana

teras.

60-årigt samarbete Samtidigt passar FTG Cranes på att fira sitt 60-åriga samarbete med Lantmännen Maskin.

med en jämn styrka och låg energiförbrukning. Enastående åtkomlighet ger hög produktion vid både virkes- och grotskotning, såväl som med skördarapplikationer.

Det är alltså många spännande nyheter som presen-

– I år är det 60 år sedan de första Moheda-vagnarna rullade ut ur Lantmännens anläggningar för första gången. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt under året, säger Anders Skogsberg, försäljningschef på FTG Cranes.

Både Moheda och Mowis maskiner byggs i Sverige på FTG:s fabrik i Bäckefors, Dalsland.

- Det är i år 60 år sedan de första Moheda-vagnarna rullade ut på Lantmännens anläggningar. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt under året, säger Joakim Carlsson, försäljare på FTG Cranes. Både Mohedas och Mowis maskiner byggs på FTG:s fabrik i Bäckefors, Dalsland.

”Den klarar de mest krävande behov vad gäller styrka, räckvidd och tillförlitlighet.”

Mowis nyheter på kransidan har lanserats efter att man gjort en omfattande fältstudie.

Moheda presenterar en ny griplastkran med kranspetsstyrning.

Större skador av granbarkborren

Granbarkborren fortsätter att orsaka skada på länets granbestånd.

– Ännu är vi i Dalarna på en ganska låg nivå av skador. Vi har inte alls lika omfattande skador som t.ex i Södermanland och Västmanland, säger Magnus Hedspång, skogskonsulent och skadesamordnare på Skogsstyrelsen i Dalarna.

– Däremot ökade skadorna orsakade av granbarkborre i hela Dalarna under fjolåret, Så det gäller att vi hjälps åt att bromsa den utvecklingen, fortsätter han.

Det innebär att markägare, när det börjar bli barmark, gör en inventering av sin skog. Stormfällda granar är granbarkborrens enklaste byten.

– Det är bra att ta hand om vindfällen och även kontrollera så att man inte drabbats av snöbrott, säger Magnus.

Även tallar

Det sistnämnda gäller inte

bara för gran utan även för tallbestånd.

– Det finns nämligen en större variant, märgborren, som även går på tall. Det är en lurig en, säger Magnus.

För granbarksborren är det alltså gran som den angriper.

Även om stormfällda granar är granbarkborrens lättaste byten så kan den även angri-

pa levande träd.

Om det finns många granbarkborrar samtidigt som granarna tappat motståndskraft, t.ex vid torka, kan de orsaka stora skador på träden. Stressade granar avsöndrar en speciell doft som granbarkborren känner.

Upptäck angrepp Angrepp av granbarkborre kan identifieras under hela året, men det är särskilt viktigt att hålla utkik efter färska skador från maj till augusti. Tidiga tecken på angrepp är;

» Brunt borrmjöl vid stambasen, i barkfickor och i spindelväv på trädet.

» Torra gröna barr på marken som granen har tappat.

» Små ingångshål i barken.

Under sensommaren och hösten syns försommarens angrepp tydligare. Då blir barren roströda och barken börjar fläkas av. Kontrollera även till synes friska granar som står nära dessa eftersom de kan ha angripits senare under sommaren.

Älgskador

När det gäller skador på den unga tallskogen orsakade av älg visade fjolårets inventering på nio procents färska skador. Snittet för de senaste åren har legat stadigt runt tio procent vilket är för högt eftersom målet är max fem procents färska skador. Värst drabbat är ett område i ett band från Malung upp mot Mora och Orsa.

Prisvärda produkter till ditt jord- & skogsbruk!

Produkter för gödselhantering

Omrörare - Pumpar - Tunnor

Hos oss hittar du även Containers/sopcontainers - flak

Spolvagnar - Liftdumper

Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål

Skadorna av granbarkborre ökade i hela Dalarna under fjolåret, berättar Magnus Hedspång, skokskonsulent på Skogsstyrelsen i Dalarna.

Klassiska skador på trädstammen då granbarkborren varit framme

Oberoende och kostnadsfri energi- och klimat rådgivning

Energi- och klimatrådgivaren hjälper dig med frågor om energieffektivisering, uppvärmning, solenergi och elavtal. Du kan också få råd om:

• Hur du kan minska energianvändningen och kostnaderna för el och energi i ditt hem.

• Vilka för- och nackdelar det finns med olika uppvärmningssystem.

• Vad du bör tänka på när du ska renovera eller bygga nytt.

• Vilka aktuella bidrag och stöd det finns att söka på energiområdet.

FALUN

Mohamed Dhicisow 023-830 00 kontaktcenter@falun.se

BORLÄNGE

Hazem Dalati 0243-740 00 kommun@borlange.se

LEKSAND, RÄTTVIK, GAGNEF, MALUNGSÄLEN, VANSBRO

Niklas Andersson 0247-803 29 energiradgivning@leksand.se

Köp plantor nu

Med skogsplantor från NorrPlant ger du din framtida skog bästa möjliga start. Just nu får du 15 % rabatt på hela din order när du beställer plantor via vår webbshop scaplantor.com

Kampanjkod: Dalarna15 Beställ senast 31 maj

AVESTA, HEDEMORA, SÄTER

Mattias Johansson 0226-645 53 ekr@avesta.se

LUDVIKA, SMEDJEBACKEN

Jacob Holgersson

0240-861 50 jacob.holgersson@ludvika.se

MORA, ORSA, ÄLVDALEN

Annika Persson 0250-55 23 09 annika.persson@mora.se

Vill ditt företag synas

i Skog & Lantbruk Dalarna?

www.energiochklimat.se facebook.com/ekrdalarna

Hansjö mejeris ostar prisvinnande Miljövänligare träskyddsprodukt till stolpar Många vindkraftverk planeras i Orsa och Ljusdal Starkt nischade på klenare granar

Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer!

Foto @ Michael Engman

Skogspriserna ökade i Dalarna

Priset på skogsmark i Dalarna ökade under fjolåret.

– Vi förväntade oss att priserna skulle sjunka när räntorna började höjas och inflationen steg under hösten. Men det gjorde det aldrig, det fortsatte att rulla på, säger Kerstin Granath, fastighetsmäklare på Areal i Falun.

– Generellt skulle jag säga att priset på skogsmark ökade med ett par procent under förra året. Även om vi gjorde några riktigt stora affärer där priset var ännu högre, fortsätter hon.

Det är alltså fortsatt stort intresse för att investera i skog.

– Jag upplever att små fastigheter, som tidigare inte var så attraktiva, fått ett uppsving med många intresserade spekulanter. Det tyder på att intresset för att köpa skog är stort men att man kanske tvekar att i dagsläget låna fem miljoner kronor, säger Kerstin.

Det har gjort att det varit något färre spekulanter på medelstora fastigheter.

– De riktigt stora fastigheterna spelar i ett annat

segment som inte påverkas av ränteläget, säger Kerstin.

Stor spridning

Det är stor spridning på priset för skogsmark i olika områden i Dalarna.

– Det är kopplat till både arrondering och bonitet, säger Kerstin.

– Generellt ligger södra Dalarna, t.ex Smedjebacken, med lite högre avslut, fortsätter hon.

Det finns i alla fall fortfarande många köpare till skogs-

fastigheter.

– Det är både rågrannar och andra som brukar vara intresserade, säger Kerstin.

Just rågrannar visar ofta stort intresse för att köpa.

Stort intresse

Hur påverkas priset av om det finns ett bostadshus på marken?

– Vårt intryck är att det inte drabbats lika hårt som själva villamarknaden, men det är klart att folk är lite försiktiga, svarar hon.

Vad ska vi då tro om prisutvecklingen på skogsmark under det här året, 2023?

– Nedgången som vi var rädda för kom aldrig. Jag tror mer på en utplaning på de redan höga nivåerna, svarar Kerstin.

– De har ibland gått och väntat länge. De vet att grannfastigheten kanske kommer ut en enda gång under deras livstid. Då brukar de kunna spänna bågen och vara beredd att betala lite extra när de väl får chansen, säger Kerstin.

– Intresset för att köpa skog är fortsatt högt. Den saken är klar, fortsätter hon.

Ofta brukar skogen klara sig bra även i dåliga tider, då en del väljer att lämna en skakig börs för reella värden som skog.

– Skogen växer även när du sover och ökar i värde, avslutar Kerstin Granath på Areal.

”Jag upplever att små fastigheter, som tidigare inte var så attraktiva, fått ett uppsving med många intresserade spekulanter.”

- Generellt skulle jag säga att priset på skogsmark ökade med ett par procent under förra året. Även om vi gjorde några riktigt stora affärer där priset var ännu högre, säger Kerstin Granath, fastighetsmäklare på Areal i Falun.

Stöd till natur- och kulturmiljövådsåtgärder i skogen (Nokås)

Vill du uföra åtgärder i frivilligt avsatt skog, som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du få kostnadsfri rådgivning och söka Nokås-stöd.

Vem kan söka?

De som äger skogsmark eller som har markägarens tillstånd kan söka stödet.

Vad kan jag få stöd för? Exempel:

• Sköta naturmiljöer

• Naturvårdsbränning

• Hägna värdefull lövskog

• Hamling i syfte att restaurera

• Återställa lekplatser eller ta bort vandringshinder i vattendrag

• Röja och rensa upp och märka upp stig eller vandringsled

Skogsstyrelsen kan bevilja stöd till åtgärder som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Innan ansökan är det bra att få en rådgivning av Skogsstyrelsens rådgivare.

Ann-Charlotte Lagerkvist 0247-79 20 90

Magnus Hedspång 0281-59 47 44

Maria Nilsson 0251-59 73 88

På Skogsstyrelsens sida för Nokås finns nödvändig information och villkor för stödet. www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/stod-och-bidrag/nokas

Vilka specialsortiment döljer sig i din skog?

Vi tar naturligtvis även ut timmer, massaved och brännved och är därmed en komplett partner i skogen.

rundvirkeskog.se

Järnvägsslipers

Granpåle

Stamblock

Grovtimmer

Octostolpe Sågämne

Telestolpe

Knivfura

Kraftledningsstolpe

Svarvtimmer gran

Björkkubb/ björktimmer

Vi finns där din skog finns

Funderar du på att gallra eller slutavverka din skog? Vill du göra det nu eller behöver du hjälp att planera dina åtgärder för de kommande åren?

Prata med oss som kan trakten och som bryr oss om den. Vi ser till att du får ut det rätta värdet av din skog, samtidigt som vi värnar om miljö och klimat.

På fiskarheden.se kan du läsa om Trollskuru och andra spännande platser.

Fiskarheden är ett familjeägt företag i Dalarna med sågverk och skogstjänster under samma tak. Företaget grundades 1923 och har 140 anställda. Läs mer om våra högteknologiska lösningar och skogsexperter på fiskarheden.se.

fiskarheden.se