Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Dalarna
Nr 1 2022
Tidningen
Skogspriserna ökar i Dalarna Större intresse för att driva lantbruk Kraftfulla antennmaster för bredband i glesbygd
Färdiga byggsatser på Bergslagsstomme
Innehåll Fiskarheden breddar verksamheten Bredband ute i glesbygden?
Långshyttan lever upp igen
..6
Bergslagsstomme en succé - snickarna får färdig byggsats
Mellanskog storsatsar mot allvarliga körskador
..8
Vill fördubbla containerterminalen Ökat intresse för lantbruk
..17 Har lyckats dubbla inköpen ..20
..4
..22
..24 Skogspriserna ökar i Dalarna ..26 Älgen orsakar störst skador
..10
..12
Har skapat lösning för automatisk märkning
..14
Stora investeringar i skogsindustrin Under pandemin har skogsindustrin gått på högvarv. Sågverken har producerat så mycket man kunnat. Och många företag har tjänat bra med pengar. Det är positivt och bra, för det gör att investerings viljan i branschen är stor och anläggningarna blir allt modernare och effektivare. Något som ökar chansen till god lönsamhet och säkra jobb även i framtiden. Det pågår många spännande och intressanta satsningar runt om i Dalarna som du kan läsa om i detta nummer av Skog & Lantbruk. Ta till exempel träindustrikoncernen Setras satsning på ett träindustricenter i Långshyttan. Det gör att den gamla bruksorten blommar upp på allvar igen. Den gamla limträfabrik en, som varit i drift sedan 60-talet har kompletterats med två nya fabriker. Dels en KL-träfabrik dels en kompon entfabrik. Intresset för att bygga i trä har ökat drastiskt de senaste åren, så efterfrågan på limträ och KL-trä är omfattande. Nu har Setra samlat sin produktion för att kunna leverera material till byggande runt om i Sverige i Långs hyttan. De planerar dessutom att dubblera produktionen till
2025. Så dagens 130 Setra-anställda i Långshyttan lär bli några fler under de närmaste åren. Bergkvist Siljan har blivit en ekonomisk succé efter fusionen där alla sågverk fått en specialiserad uppgift. Nu vill företaget dessutom fördubbla den framgångsrika containerterminalen i Insjön. Det är en öppen terminal så även företag som Clas Ohlson och Ejendals nyttjar den. Trafiken in och ut från terminalen har ökat kraftigt de senaste åren så nu börjar det bli trångt. Varje vecka avgår åtta, 630 meter långa, containertåg direkt till Göteborgs hamn. Det innebär att det måste rulla på hela tiden på containerterminalen. Inte minst eftersom det förutom de åtta containertågen också kommer tre timmertåg varje vecka till terminalen,
fullastad med råvara till sågverket i Insjön. Fiskarhedens sågverk har det senaste året sett till att bredda sin verksamhet rejält. Dels har man startat ett fastighetsbolag, som ska bygga både bostadsrätter och en ny ICA-butik i Kläppen. Ambitionen från Fiskarheden är att medverka till att bostäder byggs både i fjällen och i byarna. Det ska gynna samhällsutvecklingen i området och även göra det möjligt för personal som rekryteras till Fiskarheden att hitta någonstans att bo. Dels har Fiskarheden valt att satsa på att nå längre ut i sin förädlingskedja. Att på sikt nå från skog ut till kunden i bygghandeln. Det började med beslutet att även såga gran. Fiskarheden har historiskt bara sågat furu och inget annat. Sedan har man tagit över hela Sälen Timber, där man var delägare sedan tidigare och dessutom köpt Älvdalsfönster. Sälen Timber gör komponenter till möbelindustrin och
Fiskarheden kommer nu att satsa både på ökad produktion och fler produkter. Du kan även läsa om Karl Hedins satsning på Byggstomme i Krylbo som blivit en stor succé. De gör reglar och takstolar helt efter kunden önskemål och levererar i ”byggsatser”, som snickarna på plats bara behöver montera ihop enligt anvisningarna. Allt kommer i rätta längder och alla delar är märkta för att de ska gå lätt att montera ihop. Byggstomme har ökat sin produktion kraftigt för varje år sedan starten för tre år sedan. Så det var utan tvivel en lyckad satsning från Karl Hedins sida. Stefan Sahlberg
Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se
2 - Skog och lantbruk Dalarna
Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.
Skogsdag. 23 april. Avesta. Välkommen till vår skogsdag lördagen den 23 april mellan kl. 09-13. Kom och upptäck vilka värden vi kan skapa av din skog och fördelarna med att bli virkesleverantör av specialsortiment. Vi bjuder på enklare förtäring. Vi ses!
Koordinater:
60.0632940 16.3320934
Skanna QR-kod för Googlekarta Vägskäl Rosshyttan RV 70, strax söder om Brovallens motorbana
Banbrytande forskning har skapat en helt ny produkt för plantors överlevnad och tillväxt i skogen. När en skogsplanta sätts ut på hygget så måste rötterna växa snabbt och förankra sig i marken för att säkra överlevnaden och den framtida tillväxten.
Utan
arGrow® Granulat stimulerar tillväxten av både plantans stam och rötter. Vill du veta mer? Kontakta oss: www.arevo.se/produkter info@arevo.se 442 090 20 64 860 247
arGrow®
cm3
Med
Referens
Stamvolym tall år 5 (StarPot-50, Getingsta, Ångermanland) Skog och lantbruk Dalarna - 3
Fiskarheden breddar verksamheten Fiskarhedens Trävaru AB kan se tillbaka på ett både framgångsrikt och händelserikt år. För första gången passerades en miljard i omsättning. - Ekonomiskt blev det vårt bästa år någonsin, konstaterar Magnus Larsson, VD på Fiskarhedens Trävaru AB. Samtidigt har Fiskarheden passat på att bredda sin verksamhet, både genom att bilda ett fastighetsbolag och att börja med vidareförädling i egen regi. Av tradition har Fiskarhedens sågverk sågat furu och inget annat men ifjol började sågverket även att såga gran. - Att vi började att såga gran blev lite av en ögonöppnare för oss. Nu har vi ambitionen att försöka att ta oss längre ut i förädlingskedjan. Att ta oss ända från skogen ut till kund en på bygget, säger Magnus. Därför förvärvade Fiskar 4 - Skog och lantbruk Dalarna
heden först hela Sälen Timb er, som framförallt gör komponenter till möbelindustrin och lite senare Älvdalsfönster. Ska utveckla I Sälen Timber var Fiskar heden redan delägare men nu blir man ensam ägare. Det innebär att Fiskarheden tänkt investera och utveckla verksamheten. - Vi vill både utöka produk
Fiskarhedens sågverk gjorde sitt bästa resultat någonsin i fjol.
tionen och göra den mer diversifierad så att vi inte blir så beroende av ett fåtal produkter, säger Magnus och fortsätter: - Med Älvdalsfönster får vi chansen att lära oss om vidareförädling i fönsterindustrin. Kanske kan vi såga vissa delar ur timret som passar dem. Tanken är att alla verksamheter hänger ihop och ger synergieffekter, som gör Fiskarheden Trävaru AB ännu starkare.
Ski Resort bygger Fiskarheden Fastigheter just nu bostadsrättsföreningen Tranantorget i Kläppen, bestående av 47 lägenheter, som ska stå färd igt lagom till jul. - Som det största industriföretaget i Malung vill vi bidra till samhällsbyggandet. Det saknas bostäder i området vilket gör det svårt när vi ska rekrytera nya medarbetare. Därför vill vi vara med och bygga bostäder inte bara i fjällen utan även i byarna, säger Magnus.
Fastighetsbolaget Med bildandet av ett fastig hetsbolag i fjol får Fiskar heden ytterligare ett ben att stå på. Tillsammans med Kläppen
Ny ICA-butik Fiskarhedens Fastigheter har även beslutat att bygga en ny ICA butik i Kläppen Ski Resort i Sälen. Butiksytan blir runt 300
Fiskarheden har tagit över Älvdalsfönster för att lära sig mer om fönsterindustrin.
Fiskarheden har blivit ensam ägare av Sälen Timber, som gör komponenter till möbelindustrin. Här kommer det att investeras för ökad produktion och fler produkter.
kvadrat med fullt sortiment och öppet dygnet runt, varje dag hela året. Även butiken beräknas att stå klar i december. - Lönsamheten för sågverk brukar gå i konjunkturcykler. Med de här nya verksamheterna får vi möjlighet att möta de svackor som kommer där, säger Magnus. Välinvesterat När det gäller huvudverksamheten, Fiskarhedens sågverk, talar det mesta för att man nu kan se fram mot flera goda år. - Vi har inga stora tunga investeringar som måste göras. De har vi redan gjort. Vi fortsätter förstås att löpande fylla på med ny teknik. Vi har
till exempel satsat på AI för att hjälpa operatörerna, säger Magnus.
”Som det största industriföretaget i Malung vill vi bidra till samhällsbyggandet.” Justerverket ska få en ny effektivare scannerlösning men totalt sett är Fiskarheden redan ett väl investerat sågverk. Bättre styrning Däremot jobbar Fiskarheden ambitiöst för att förbättra organisation och styrning. - Vi har börjat mäta och
följer upp på ett systematiskt sätt. Det är mer daglig styrning nu. Det har börjat ge effekt så att vi kan se att produktionen ökar, säger Magnus. - Vi håller mindre på med brandkårsutryckningar och mer med planerat underhåll. Det är absolut skillnad. Vi har ökat tillgängligheten, fortsätter han. Fiskarheden Trävaru AB håller även på att bygga upp en koncernstruktur. - Då kan vi exempelvis bygga upp en kompetent IT-avdelning på koncernnivå, som bolagen kan köpa en andel av och slipper betala för en egen IT-avdelning, säger Magnus.
Fiskarhedens sågverk satsar medvetet på att öka transporterna med tåg.
Mer på tåg Som ni ser händer det otroligt mycket på Fiskarheden. Företaget är under stark utveckling. En medveten strategi är dessutom att försöka att köra allt mer med tåg, från terminalen i Malungsfors, istället för på lastbilar. Tidigare gick ett tåg med 34 virkescontainrar var tredje vecka. Nu går det ett sådant tåg varje vecka. Detta förutom de vanliga tågtransporterna av flis, kubb och massaved. - Målet är att vi ska få järnväg ända upp till sågverket och vidare till Sälen. Kanske även till Idre och Norge, säger Magnus Larsson. Skog och lantbruk Dalarna - 5
- Vi vill försöka medverka till att hela kommunerna, inte bara tätorterna, ska få bra bredbandsuppkopp ling, säger Lars Lindblom, VD på Samarkand 2015. Genom att sätta upp master med kraftfulla antenner.
6 - Skog och lantbruk Dalarna
Bredband ute i glesbygden? Det regionala utvecklingsbolaget Samarkand 2015, med utgångspunkt i Ludvika och Smedjebacken, har många spännande projekt på gång. - Vi vill vara med och skapa förutsättningar för att man ska kunna bo och verka i hela kommunerna, inte bara i tätorterna, säger Lars Lindblom, VD för Samarkand 2015. - Det gör att vi engagerat oss tillsammans med företaget Radio Innovation för att försöka skapa bättre wifi-lösningar i glesbygd, fortsätter han. Tanken är att Radio Innovations kraftfulla antennmaster skulle kunna vara lösningen. - En sådan mast ersätter fem vanliga master. Det gör att det blir billigare eftersom själva byggandet av master är det som är dyrast, säger Lars. Och en bra bredbandsuppkopling är i många fall nödvändig för att kunna bo utanför tätorterna. - Sedan är det en säkerhetsfråga. Om du jobbar i skogen ska du kunna ringa om något händer, säger Lars. Utvecklingsbolag Samarkand 2015 är alltså ett regionalt utvecklingsbolag,
som ägs av Ludvika och Smedjebackens kommuner, Region Dalarna och Hitachi Energy och Ovako. - Näringslivet äger 51 procent. Sedan har vi också 50-talet medlemmar från privat och offentlig verksamhet, säger Lars. De jobbar bland annat för att bredda arbetsmarknaden, personal- och kompetensförsörjning, infrastruktur, utvecklingsarbete och projekt. - De vi jobbar med ska ha verksamhet i Ludvika eller Smedjebackens kommun er. De behöver inte ha sina huvudkontor där, säger Lars.
Ny plattform Ett annat projekt där man är engagerad är att bygga upp en plattform där lokala företag som vill jobba med vindkraftsföretag kan anmäla sig.
”Skulle det gå att sätta upp antenner på befintliga vindkraftverk och inte ens behöva bygga nya master? Det är något vi tittar på.” - Vi tar inte ställning för eller emot vindkraft, men när det väl finns ett beslut vill vi underlätta för lokala företag att hitta affärsmöjligheter. Den här plattformen där företag kan registrera sig kommer att gälla hela Dalarna, säger Lars. Anledningen till att Samarkand 2015 engagerat sig just i vindkraften är att det både finns och planeras för många vindkraftparker i Dalarna.
- Sedan tittar vi också på om det är möjligt att kombinera med mastprojektet. Skulle det gå att sätta upp antenner på befintliga vindkraftverk och inte ens behöva bygga nya master? Det är något vi tittar på, säger Lars. Infrastrukturen Infrastrukturen är viktig för Dalarna, inte bara när det gäller att få bredbandslösningar för hela länet. - Det är viktigt att både vägar och järnvägar finns och fungerar bra. Det gäller både för godstransporter och för pendling, säger han. För Samarkand 2015 är det då främst att utveckla och förbättra järnvägstrafiken på sträckorna Ludvika-VästeråsStockholm respektive Örebro- Gävle som man arbetar med. Samt att förbättra möjligheterna till vägtransporter på riksvägarna 50 och 66. Samarkand 2015 har haft verksamhet i 20 år så det är långt ifrån någon dagslända. Skog och lantbruk Dalarna - 7
En rejäl takstol håller på att göras klar enligt instruktionen.
Bergslagsstomme en succé - snickarna får färdig byggsats AB Karl Hedins satsning på Bergslagsstomme med kundanpassade och exaktkapade stommar har blivit en succé. - Vi levererar en färdig byggsats till snickarna. Alla delar är märkta och numrerade så att de bara behöver montera ihop enligt anvisningarna. Snickarna behöver ingen såg och det blir inget spill, säger Lars Strandberg, produktionsansvarig för Bergslagsstomme på Karl Hedin. Allt fler väljer att bygga villor, fritidshus, Attefallshus och garage med hjälp av Bergslagsstomme. - Bygg ditt eget hus. Vi anpassar oss så gott det går efter kundernas önskemål, men vi måste förstås säga till när det är saker som inte fungerar, 8 - Skog och lantbruk Dalarna
säger Lars. AB Karl Hedin drog igång Bergslagsstomme i Krylbo för tre år sedan och det har alltså snabbt blivit en succé. - Volymen har ökat stadigt för varje år. Nu får vi gå upp på treskift på sågen för att hinna med, säger Lars.
Kraftig ökning För 2021 ökade produktionsvolymen med nästan 50 procent mot året innan och hittills under de första månaderna av 2022 med ytterligare nästan 40 procent. Fabriken består av två parallella produktionslinjer. Sågen där man exaktkapar samt med CNC-teknik fräser ut spår som visar hur delarna ska sättas ihop och gör uttag för till exempel fönster. I den andra produktions delen pressas takstolar. - Det är byggsäljarna på varje Karl Hedin bygghandel som träffar kunder som vill bygga. Det gör att vi sam-
manlagt har kanske 100-150 personer som fungera som våra säljare, berättar Lars.
”De tjänar tid eftersom allt redan är kapat i rätta längder. Alla delar packas i rätt ordning i paket, vägg för vägg.” Gjort succé Konceptet har alltså snabbt gjort succé. - Första året provade de kanske oss med ett garage. Redan år två blev byggnader-
Kapen är hjärtat i sågen på Bergslagsstomme i Krylbo.
- Vi levererar en färdig byggsats till snickarna. Alla delar är märkta och numrerade så att de bara behöver montera ihop enligt anvisningarna, säger Lars Strandberg, produktions ansvarig för Bergslagsstomme på Karl Hedin.
Ritningarna som tas fram av t.ex respektive takstol blir väldigt detaljerade och noggranna.
Takstolspressen är en av de två produktionslinjerna på Bergslagsstomme i Krylbo.
na allt större, säger han. Det finns förstås många fördelar med att bygga med Bergslagsstomme. - De tjänar tid eftersom allt redan är kapat i rätta längder. Alla delar packas i rätt ordning i paket, vägg för vägg, säger Lars. Snickarna på plats behöver bara montera ihop byggna-
derna enligt anvisningarna. De behöver inte såga, inte mäta och det blir inget spill. Konstruktörer Bergslagsstommes konstruktörer hjälper till att dimensionera och beräkna hållfasthet vad gäller takstolar, väggstomme, avväxlingsbalkar (stålbalk/limträ) och
pelare. - Just konstruktörerna är lite av vår flaskhals. Vi har haft tre-fyra konstruktörer anställda men nu ska vi upp på fem för att de ska hinna med, säger Lars. I takt med att byggsäljarna ute i bygghandeln runt om märkt att det fungerar bra att hjälpa sina kunder
med exaktkapade och kund anpassade byggnader från Bergslagsstomme så ökar förfrågningarna. - Det är roligt att det gått så bra. Att verksamheten kunnat växa så kraftigt på bara tre år, avslutar Lars Strandberg på Bergslagsstomme.
Prisvärda produkter till ditt jord- & skogsbruk! Produkter för gödselhantering Omrörare - Pumpar - Tunnor
Hos oss hittar du även
Containers/sopcontainers - flak Spolvagnar - Liftdumper
Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål Furuvägen 30, 872 32 Kramfors
0612-76 39 20
www.aspby.se
Skog och lantbruk Dalarna - 9
Vill fördubbla containerterminalen När Bergkvist Siljan summerar 2021 så blir det företagets klart bästa år som också gör att koncernen sätts på skuldfri bas. - Effekterna av fusionen mellan Bergkvist Insjön och Siljan Group sommaren 2019 har slagit igenom och en stark efterfrågan på trävaror har gett en gynnsam prisbild på produkten säger Ulf Bergkvist, ordförande i Bergkvist Siljan. En annan viktig faktor som ger företaget en relativ konkurrensfördel är container terminalen som nu körs på en årstakt på 10 000 containrar vilket motsvarar nära 500 000 m3 sågade trävaror främst från Insjön men även från Mora och Blyberg. - Nu vill vi fördubbla den säger Ulf. Terminalen i Insjön är en öppen terminal som även nyttjas av Clas Ohlson, 10 - Skog och lantbruk Dalarna
Tomoku Hus, Ejendals och Ovako Steel. - Så nu börjar det bli trångt säger Ulf. Startat projekt Bergkvist Siljan har därför startat ett projekt för att utöka terminalen från 6500 kvadratmeter till 15000. - Alltså mer än en fördubbling, säger Ewelina Dawidowska som är projektledare för utbyggnaden. Marken som behövs för
utökningen, har redan förvärvats söder om nuvarande anläggning och Leksands kommun har lämnat ett positivt förhandsbesked. -Vi hoppas ha en ny detalj plan klar om ett år, säger Ewelina. - Visionen är också att vi i framtiden kan erbjuda tullmöjligheter till de företag som importerar varor. Vi ser också på möjligheten att elektrifiera fordonen på terminalen säger Ewelina. Åtta tåg Driften av containerterminalen sköts av Vänerexpressen sedan många år. -Att driva sågverk är en enda lång logistisk utmaning, skrattar Ulf. -Det gäller inte bara att producera det kunder vill ha
utan du skall kunna leverera i förväntad tid också, fortsätter han.
”Att driva sågverk är en enda lång logistisk utmaning.” Där har containerterminalen en nyckelroll. Varje vecka körs åtta tåg från Insjön till Göteborgs hamn. Varje tåg är 630 m långt och har 44 vagnar som ska fyllas med containrar. - Det ger ett positivt driv i hela organisationen från ansvariga för råvaruförsörjningen genom hela förädlings processen där alla vet att vi måste fylla containrarna tills tåget går, säger Ulf.
Eftersom containertågen är så långa måste det delas upp i fyra delar på rangergården under arbetet.
Bergkvist Siljan har startat ett projekt för att göra containerterminalen dubbelt så stor. Jörgen Fernvik, produktchef, Ewelina Dawidowska, projektledare och Ulf Bergkvist, styrelseordförande, är alla engagerade i planerna.
Tvingas dela upp Varje tåg genererar en hel del rangerjobb. -Eftersom de är så långa tvingas vi dela upp det i fyra delar när vi ska lossa och lasta. Med den nya utökade terminalen behöver vi bara dela upp tåget i två delar. Det kommer vi att spara tid på, säger Jörgen Fernvik, produktchef på Bergkvist Siljan, som även jobbar mycket med logistiken. På terminalområdet lossas också tre timmer tåg i veckan. Spåret som går in till terminalområdet är avslutningen på den gamla Siljansbanan. - Den invigdes av Oskar II under pompa och ståt 1884. Vi återinvigde 2003 när terminalen etapp 1 var klar berättar Ulf.
Det är två kilometer tills man ansluter till stambanan. Familjeägt igen Bergkvist Siljan AB som efter fusionen hade riskkapital bolaget Orlando som huvudägare fick strax före jul nya huvudägare. Då förvärvade österikiska företaget Mayr-Melnhof Holz Holding Bergkvist Siljan. Mayr-Melnhof Holz Holding är ett 170 år gammalt familjeägt bolag och ett av de ledande företagen inom den europeiska sågverks- och trävaruindustrin. Ulf och Per-Ragnar Bergkvist blir kvar som delägare och i sina nuvarande roller. - Det känns bra nu är vi ett familjeägt bolag igen, avslutar Ulf Bergkvist, styrelseordförande i Bergkvist Siljan. Skog och lantbruk Dalarna - 11
Ökat intresse för lantbruk Intresset för att jobba inom lantbrukssektorn verkar öka starkt. Åtminstone om man ska se till det kraftigt ökande antalet ansökningar till Stiernhööksgymnasiet i Rättvik. Där lantbruksinriktningen på naturbruks programmet blivit allt populärare. - För tio år sedan var vi nere i 6-7 elever i klasserna men sedan några år tillbaka har vi inga problem att fylla våra 24 platser som vi tar in varje år. Det är jättekul, säger Lotta Persson, biträdande rektor på Stiernhööksgymnasiet och ansvarig för naturbruksprogrammet på skolan. Naturbruksprogrammet har tre inriktningar i Rättvik, lantbruk, djurvård och hästhållning. Just lantbruksinriktningen är Stiernhööksgymnasiet ensam om i Dalarna. Och intresset har alltså ökat rekord artat de senaste åren. - Nu måste en elev som vill 12 - Skog och lantbruk Dalarna
komma in här lägga manken till i grundskolan för att vara säker på att komma in. Vi har många med höga betyg som söker, säger Lotta. - Många söker utbildningen för att sedan kunna gå vidare till högre utbildningar på SLU och liknande, fortsätter hon.
Fyller platserna Det ser ut som om trenden håller i sig inför kommande termin. - Vi ser ut att kunna fylla våra 24 platser till hösten också, säger Lotta. Lantbruk är en treårig gymnasieutbildning. - Ungefär 700 av totalt 2500 timmar är ämnen som svenska och matematik som ger allmän gymnasiebehörighet. Resten är yrkesutbildning, säger Lotta. Det första året har eleverna på lantbruk en gemensam utbildning med inslag av djurvård, köra maskiner och växtodling. För årskurs två och tre väljer eleverna att specialisera sig genom att välja vilken utgång man vill ha.
40 tackor ger årligen ungefär 60 lamm. Foto:Jeanett Rousu.
Traditionelt lantbruk Då väljer de mellan lantbruk och en fördjupning mot entreprenad eller en inriktning mot att reparera tunga maskiner. - Det är framförallt inriktningen mot traditionellt lantbruk som ökat de senaste åren, säger Anders Knapp, gårdschef på Stiernhööksgymnasiet. Gymnasiet har en lång erfarenhet av framförallt lantbruksutbildning. - Den startade som en ren lantbruksskola av Anders Zorn uppe i Mora 1907. 1955 flyttade skolan hit till Rättvik och 1995 blev det ett bredare naturbruksgymnasium, berättar Lotta. I dag har Stiernhööksgym-
Potatisproduktionen på skolan gör att Rättviks kommun är självförsörjande på potatis i sina kök från förskola upp till äldreboenden. Foto:Jeanett Rousu.
På Stiernhööksgymnasiet i Rättvik finns 75 mjölkkor och 150 ungdjur i åldern upp till två år. Foto:Jeanett Rousu.
På lantbrukslinjen får eleverna lära sig att köra ett antal olika maskiner, som t.ex traktorer. Foto:Jeanett Rousu.
- Intresset för att söka lantbruksinriktningen har ökat markant de senaste åren, säger Lotta Persson, biträdande rektor och Anders Knapp, gårdschef på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik. Foto:Jeanett Rousu.
nasiet drygt 500 elever, varav 260 är internatplatser. Naturbruksprogrammet med dess olika inriktningar är fortfarande stommen i verksamheten. Fler program Gymnasiet har utökats med en rad andra gymnasieprogram, som till exempel samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, byggoch anläggningsprogrammet samt el- och energiprogrammet. - Vi har en otrolig bredd för att vara en så pass liten skola,
”Vi har en otrolig bredd för att vara en så pass liten skola.”
- Faktum är att Rättviks kommun är helt självförsörjande på både potatis och nötkött till alla kommunala inrättningar från förskola upp till äldreboenden genom det vi producerar, säger Anders. Mjölken levereras till Grådö mejeriet.
- Vi har 75 mjölkkor, 150 ungdjur i åldern upp till två år, 40 tackor och runt 60 lamm per år, 12 årssuggor och ungefär 250 slaktsvin, säger Anders. Dessutom har man en växtodling på 280 hektar, varav 200 går under plog.
Ständig utveckling Sedan finns en massa hästar och ett djurhus med många olika arter på skolan för andra inriktningar än lantbruk. - Vi har även en biodling med sex bikupor, som elever får vara med och sköta om, säger Lotta.
säger Lotta. För eleverna på lantbruk finns en rad djur att träna på.
Stiernhööksgymnasiet utvecklas ständigt. - En ny sak är att länsstyrelsen fattat ett beslut om att inrätta ett kompetenscentrum för livsmedelsproduktion, som ska vara knutet till skolan, berättar Lotta. Just livsmedelsproduktion en är en fråga som skolan brinner för. - Många av de ängar som lades i träda på 60- och 70-talet måste vi få produktion på igen om vi ska kunna nå målet om 80 procent livsmedelsförsörjning inom landet, säger Anders Knapp.
Dammavskilt stallströ Bäst för både häst och människa norratimber.se Skog och lantbruk Dalarna - 13
Företaget Logscom har konstruerat en lösning för automatisk märkning av timret direkt från skotaren eller skördaren.
Timmer kan märkas automatiskt. Märkningssystemet monteras enkelt på skotaren.
Skotarföraren tjänar både tid och slipper gå ur maskinen för att märka timret med Logscoms lösning.
Har skapat lösning för automatisk märkning Åseleföretaget Logscom AB har utvecklat ett automatiskt märksystem av virket, som fungerar både för skördare och skotare. Märkningen är i dag bland det sista moment som fortfarande görs för hand ute i skogen. - Vi vill skapa en rationellare hantering i skogen och ta bort de arbetsmiljörisker som finns i dag då skotarföraren ska gå ut från maskinen och märka virket, säger Martin Englund på Logscom. Han driver företaget tillsammans med sin kollega Chistoffer Rönnberg. De båda har på fritiden, sedan tio år tillbaka, funderat över hur märkningen av virket skulle kunna auto matiseras. - Det var när vi hösten 2017 fick med oss Sparbanksstif14 - Skog och lantbruk Dalarna
telsen på idén, som vi började jobba heltid med det här, säger Martin. De tog först fram en lösning för att märka virket direkt från skördaren. - När vi var ute och pres enterade det för kunderna så undrade de om inte det fanns en lösning för skotarna. Av
tradition är det skotarförarna som har skött märkningen. Så då tog vi fram en lösning även för skotare, säger Martin. Lyckade lösning Det blev en väldigt lyckad och smidig lösning. Ett drygt en meter långt märkningssystem skruvas enkelt fast mot lastgrinden på skotaren. - Den passar för alla modeller av skotare med bara små justeringar, säger Martin. Och gensvaret från kunderna har varit stort för lösningen från Logscom. - Vi har haft ett stort intresse. Nu har vi 30 maskiner som rullar med vårt märkningssystem installerat, säger Martin och fortsätter:
- Vi har kunder från Malå i norr till Ytterhogdal i söder. De har alltså ännu inte någon i Dalarna som testar lösningen.
”Nu har vi 30 maskiner som rullar med vårt märkningssystem installerat.” Ett extra lass Med det automatiska märkningssystemet tjänar entreprenörerna tid samt plockar bort arbetsmiljörisken med att skotarföraren måste lämna maskinen för att märka virket för hand.
Dala Game27-29 Fair maj MÄSSA MED JAKT-FISKE-SKOGSBRUK-LANTBRUKHUND-HÄST- OCH ANDRA OUTDOORAKTIVITETER
Ett drygt en meter långt märkningssystem skruvas enkelt fast mot lastgrinden på skotaren. Sedan kan man märka timret automatiskt
ÖPPETTIDER: 27/5 kl 12-17 28/5 kl 10-17 29/5 kl 10-14 Med kvällsmusikunderhållning!
Skog 31, Falun 072-743 66 88 www.dalagamefair.se
Christoffer Rönnberg och Martin Englund är killarna bakom Logscoms automatiska märkningssystem.
- De som använder vår lösning brukar säga att de hinner ett lass extra varje arbetspass, säger Martin. Förutom själva märkningen ger Logscoms lösning även möjlighet till ökad spårbarhet i virkeshanteringen. Vilket fler och fler börjar att efterlysa. ID-märkning - Vi har dessutom jobbat fram en lösning med id-märkning av timret i skördaren. Då kan man se vilket träd det är som virket kommer från, vilket kan vara intressant ut hållbarhetsperspektiv, säger Martin. - Vi tittar även på datummärkning, så att man skulle kunna undvika att timret blir
liggande för länge, och få sämre kvalitet, någonstans i kedjan, fortsätter han. Det blir alltså ständiga förbättringar på de lösningar som Logscom tagit fram. Företaget är under ständig utveckling. - Det har varit en riktigt kul resa men långt ifrån enkel, säger Martin. Under pandemin har de haft vissa problem att visa upp sina effektiva lösningar. - Det har inte varit några mässor och liknande. Men nu räknar vi med att det ska vara lättare att visa upp våra produkter igen, säger han.
Kvalitet och föryngringskompetens
skogsplantor.se
Skog och lantbruk Dalarna - 15
Långshyttan har fått ett lyft sedan Setra förlagt sitt nya träindustricenter på orten I KL-trä fabriken står världens största press för korslimmat trä. Den är 20 meter lång och sex meter bred.
16 - Skog och lantbruk Dalarna
Block av korslimmat trä väntar på att pressas ihop till stora byggdelar.
De två nya fabrikerna, komponentfabriken och KL-trä fabriken håller till i Outokumpus gamla lokaler i Långshyttan.
Med den här stora maskinen och CNC-teknik skärs uttag för t.ex fönster, dörrar, ventilation och eluttag ut ur vägg blocket redan i produktionen.
Långshyttan lever upp igen Den gamla bruksorten Långshyttan har börjat att leva upp igen. Detta sedan träindustrikoncernen Setra har byggt upp sitt nya träindustricenter på orten. Den gamla limträfabriken, som drivits sedan 60-talet, har kompletterats med två nya fabriker, en komponentfabrik och en KL-trä fabrik. Båda de nya fabrikerna håller till i Outokumpus gamla lokaler. - Nu är vi 130 anställda på de tre fabrikerna i Långshyttan, varav 100 i själva produktionen, säger fabrikschefen Hans Messing. Det är ingen slump att Setra valt att bygga upp ett träindustricenter. - Det ligger rätt i tiden. Trä är en framtidsbransch och intresset för att bygga i trä ökar hela tiden, säger Hans. De tre fabrikerna som han ansvarar för kompletterar
varandra på ett bra sätt. Limträfabriken har funnits sedan 60-talet och till husbyggen beställs ofta både limträbalkar och KL-trä. Den nya komponentfabriken producerar framförallt ämnen till fönster- och dörrkarmar.
Tog över lokalen Outokumpu stängde 2014 och 2017 tog Setra över deras gamla lokaler. 2018 startades den nya komponentfabriken och 2020 startade produktionen av KLträ, alltså korslimmat trä. - Det finns många lik heter i produktionen i de tre fabrikerna, som till exempel kvalitetskontrollen och tekniken med fingerskarvning. Det har gjort att vi haft stor hjälp av den kunskap som fanns på limträfabriken, speciellt vid uppstarten av de nya fabrikerna. Då har många rutinerade varit med, säger Hans. I år ska Långshyttan pro-
ducera 100 000 kubikmeter färdiga trävaror. Fördubbla produktionen - Redan till 2025 ska vi ha fördubblat vår produktion här i Långshyttan, berättar Hans. Framförallt ska ökningen ske i KL-träfabriken, men även i komponentfabriken. I KL-träfabriken är det idag bara två skift. - Det kommer att behöva vara treskift, minst, även där om vi ska klara den ökande produktionen, säger Hans. Setra håller i dagarna på att starta en limlinje i komponentfabriken, för att kunna växa portföljen till sina kunder och även erbjuda limmade Skog och lantbruk Dalarna - 17
I slutstationen av KL-trä fabriken tas de färdiga byggdelarna om hand och packas i rätt ordning för leverans.
En del av den långa produktionskedjan i KL-trä fabriken.
Färdiga produkter som ska gå vidare till fönsterindustrin.
Träbitar av högsta kvalitet kapas till i komponentfabriken och fogas samman till längre bitas senare i processen.
- Nu är vi 130 anställda på de tre fabrikerna i Långshyttan, varav 100 i själva produktionen, säger fabrikschefen Hans Messing.
komponenter, vilket det är stor efterfrågan på.
Inom Setra är "grönsamhet" ett ledord, säger Hans.
Egna sågverken All råvara till fabrikerna i Långshyttan kommer från Setras egna sågverk. - Den allra högsta kvaliteten behövs till komponentfabrik en. För till fönster och dörrar vill man inte ha kvistar eller annat, säger han. Därför kapas det ändå bort en del trots att det är det allra bästa virket som tas in till produktionen. - Vi använder även det som kapas bort genom att vi med fingerskarvtekniken gör byggreglar för innerväggar. Så allt kommer till användning.
”Hedemora kommun har varit väldigt hjälpsam och kommer ofta hit och hör hur våra planer är och om det är något vi behöver hjälp med.”
18 - Skog och lantbruk Dalarna
När produktionen ska fördubblas kommer även personalstyrkan att utökas. - Det är inte jätteenkelt att hitta personal men hittills har
vi lyckats bra. Vi har ett rätt stort upptagningsområde, dels i närområdet men även i från angränsande kommuner, säger Hans. Blir fler Att Setra redan har 130 anställda, som även kommer att bli fler de närmaste åren, är förstås oerhört viktigt för den gamla bruksorten Långshyttan. Det gör att orten lever upp och får framtidstro igen. - Hedemora kommun har varit väldigt hjälpsam och kommer ofta hit och hör hur våra planer är och om det är något vi behöver hjälp med, berömmer fabrikschefen.
Själv har han jobbat på Setra i Långshyttan i ungefär ett år och som fabrikschef sedan oktober. - Före det var jag i många år på ABB i Ludvika innan jag jobbade som logistikansvarig på Spendrups, säger Hans. Nu är det alltså Setra i Långshyttan och ansvar för deras tre fabriker som gäller. - Jag trivs fantastiskt bra. Både med att ägare och styrelse satsar här i Långshyttan, och med att det är en så pos itiv anda bland personalen. Där är det verkligen framåt som gäller, avslutar fabriks chefen Hans Messing.
LDV
Beställ dina plantor nu! Beställ plantor från oss på NorrPlant och få dem hemlevererade i praktiska wellpapplådor.
Leverantörsnod DalaVindKraft
Företagare - utöka din marknad! Leverera till vindkraftindustrin ©SR Energy
Registrera ert företag på den digitala plattformen Leverantörsnod DalaVindKraft. Där kan ni välja vilka vindkraftsparker ni vill leverera till. vindkraft.umigo.se
Välkommen att kontakta oss för information och beställning.
NorrPlant, tel 060-59 41 70 Ås plantterminal, tel 063-380 00 eller våra återförsäljare:
Rundvirke Skog, tel 070-205 31 06, 070-205 31 18 Värne Skog AB, tel 0383-513 50 Du kan även beställa via scaplantor.com sca.com/norrplant
Mer timmer i skogen moelven.se/skog
Hur mår din skog? Att vara skogsägare är inte alltid så enkelt. Om oturen är framme kan skogen utsättas för skador i form av både vindfällen och barkborreangrepp. Det kan sätta djupa spår i plånboken. Våra virkesköpare kan hjälpa dig med att besikta din skog och föreslå åtgärder som minimerar skaderisken i framtiden. Det ger dig mer timmer i skogen och bättre förutsättningar för en lönsam virkesaffär när det blir dags för avverkning. Välkommen att boka tid för en rådgivning!
Åsa Harrysson Västra Leksand asa.harrysson@moelven.se 010-122 64 90
Mikaela Salsmark Östra Leksand mikaela.salsmark@moelven.se 010-122 65 25
Per Arvidsson Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika per.o.arvidsson@moelven.se 010-122 64 97
Skog och lantbruk Dalarna - 19
Har lyckats dubbla inköpen Under de senaste åren har Rundvirke Skog utökat sin organisation med fler virkesinköpare. I fjol började det mesta i den nya organisationen vara på plats och det har blivit succé! På bara två år har Rundvirke Skog i princip fördubblat den inköpta volymen. - Det är verkligen positivt. Vi har fått ett bra gensvar från skogsägarna, konstaterar Fredrik Granath, VD på Rundvirke Skog. Koncernens industrier består av Marmaverken, Östanå sågen och Rundvirke komponent i Hälsingland samt två stolpfabriker i Ludvika och Kälarne. Rundvirkes industrier har gått för fullt i flera år och därför insåg koncernen att 20 - Skog och lantbruk Dalarna
behovet att få tillgång till mer råvara var stort. Råvarubolaget, Rundvirke Skog, började då att bygga ut sin organisation med fler virkesköpare. - Vi har samtidigt kontrakt erat fler fasta entreprenörer för att kunna avverka större
volymer, säger Fredrik.
extra slant, säger Fredrik.
Fördubblat inköpen Det har gått nästan osannolikt bra. Rundvirke Skog har på bara två år lyckats fördubbla sin inköpta volym. - Jag tror att skogsägarna har varit lite nyfikna och velat testa oss. Vi är inte lika välkända överallt, säger Fredrik. Rundvirke Skog använder mycket specialsortiment till koncernens industrier. - Därför försöker vi alltid maximera andelen special sortiment vid en avverkning eller gallring. Det gör att skogsägaren kan tjäna en
Järnvägs-slipers De stockar som inte passar i de egna industrierna byts med andra stora skogsbolag. - Vi har ett bra samarbete med de andra aktörerna på marknaden, konstaterar Fredrik. Till det här året har Rundvirke fått ytterligare en produkt att jobba med. Man har nämligen tecknat ett avtal med Trafikverket om att leverera 250 000 järnvägs-slipers årligen. - Timret ska sågas i Marma verken och sedan impregne
Det krävs kraftiga timmerstockar som sågas till järnvägs-slipers. Däremot behöver stocken inte vara av allra högsta kvalitet.
ras vid någon av våra stolp fabriker, säger Fredrik. Blocksågas Marmaverken har tidigare sågat enbart högkvalitativ fura. För blocksågningen till
slipers är kvalitetskraven lägre. - De kan tillredas av tall som är frodvuxen och kvistig. Det passar alltså väldigt bra in i produktionen i Marmaverken. Nu kan vi ta hand om mer av
- Det är verkligen positivt. Vi har fått ett bra gensvar från skogsägarna, konstaterar Fredrik Granath, VD på Rundvirke Skog efter att de lyckats fördubbla den inköpta volymen på bara två år.
timret själva, säger Fredrik. För råvarubolaget, Rundvirke Skog, blir det förstås en utmaning att köpa in lämplig råvara till alla järnvägsslipers som ska produceras.
- Det kommer att gå bra, det är bara roligt att ha fått in ett nytt sortiment, säger han. Det är mycket positivt kring Rundvirke Skog nu. Den saken är klar.
Det här är vår hemmaplan Det var i lantbruken och skogen vi startade för 175 år sedan och här finns vi fortfarande kvar. Vi ägs av dalfolket och vi finns på sju orter i länet. Med vår lokala närvaro och höga kompetens vill vi vara din rådgivare inom både bank och försäkring.
Skog och lantbruk Dalarna - 21
Mellanskog storsatsar mot allvarliga körskador Skogsägarföreningen Mellanskog har dragit igång en ambitiös satsning för att minska andelen allvarliga körskador. - Under hösten har vi utbildat all vår personal som jobbar i fält, säger Martina Eriksson, områdeschef produktion på Mellanskog. Och nu under våren fortsätter Mellanskog med sina entreprenörer. - Allt för att försöka att skapa en nollvision för allvarliga körskador hos Mellanskog, säger Martina. I grunden ligger de branschgemensamma riktlinjerna för att minska körskador i skogen som togs redan 2009. Som allvarliga körskador räknas främst skador och påverkan nära vatten, fornläm22 - Skog och lantbruk Dalarna
ningar, kulturminnen samt stigar och leder. - Vi har inte riktigt nått våra mål för allvarliga körskador. Så vi vill sätta större fokus på att minska de allvarliga kör skadorna, säger Martina.
All fältpersonal Därför har samtlig fältperson al hos Mellanskog, som planerare, produktionsledare och rådgivare, utbildats under den gångna hösten. Nu går Mellanskog vidare med sina entreprenörer.
”Vi vill sätta större fokus på att minska de allvarliga körskadorna.” - Vi kommer bland annat att ha web-seminarier samt ordna mindre träffar ute i fält
där vi exempelvis kan visa hur man bäst passerar en bäck eller vattenförande dike, säger Martina. Eftersom Mellanskog använder dryga hundratalet entreprenörsgrupper är det viktigt att nå ut med informationen. Planering viktig Det är högtryck ute i skogarna. Det avverkas mer än någonsin. - Ska vi leverera allt mer virke så jämnt som möjligt över året kräver det mer planering inför varje uppdrag, konstaterar hon. Både våra medlemmar, industrikunder,
Avverka mogen skog och få dubbel ränta.
Avverka mogen skog Avverka och få mogen skog Avverka Avverkaoch få dubbel ränta. mogen skog mogen skog
Tillfälligt erbjudande! Testa vårt räkneverktyg! Tillfälligt erbjudande! kan få upp till 4% i ränta dinadu simulera Just nuJust kannudu fådu upp till 4% Härpåkan Teckna avverkningskontrakt i ränta skogspengar. på dina skogspengar. utbetalningar över under perioden 25 feb-31 augusti 2022 Teckna avverkningskontrakt flera åroch och se hur dina du har möjlighet att innehålla likviden från under perioden 25 feb - 31 aug skogspengar växer. avverkningen i en betalplan med extra 2022 och du har räntenivåer. möjlighet att Skanna koden för att förmånliga innehålla likviden från avverkkomma till räkneverktyget. ningenTesta i en betalplan med extra vårt räkneverktyg! Här kan du simulera utbetalförmånliga räntenivåer. ningar över flera år och se hur dina skogspengar växer. Skanna koden för att komma till räkneverktyget. Tillfälligt erbjudande!
Just nu kan du få upp till 4% i ränta på dina skogspengar. Teckna avverkningskontrakt under perioden 25 feb-31 augusti 2022 och du har möjlighet att innehålla likviden från avverkningen i en betalplan med extra förmånliga räntenivåer.
TillfälligtTesta erbjudande! vårt räkn Just nu kan dukan få upp 4% Här du till simu skogspengar. Teckna avve ningar över flera under perioden 25 feb-31 a hur dina du har möjlighet attskogsp innehå Skanna koden f avverkningen i en betalpla tillräntenivåer. räkneverktyg förmånliga
Testa vårt räkneverktyg! Här kan du simulera utbetalningar över flera år och se hur dina skogspengar växer. Skanna koden för att komma till räkneverktyget.
Testa vårt räkneverktyg! Här kan du simulera utbeta ningar över flera år och se hur dina skogspengar växe Skanna koden för att komm till räkneverktyget.
och få ränta. och få dubbel
- Vi vill skapa en nollvision för allvarliga körskador hos Mellanskog, säger Martina Eriksson, områdeschef produktion på Mellanskog.
Tillfälligt erbju Just nu kan du f skogspengar. T under perioden du har möjlighe avverkningen i e förmånliga ränt
dubbel ränta. dubbel ränta.
Mellanskog har drygt hundratalet entreprenörsgrupper i arbete.
entreprenörer och åkerier är hetskartor för att skapa förslag betjänta av ett jämnt virkespå basvägar som reducerar flöde. risken för markskador i slut Mellanskog måste också avverkning och gallring. vara förberedda på mer extre- Det blir ett bra stöd för oss ma vädersituationer. vid planeringen. Att använda - När det regnar som det Timbertrail tror vi ska hjälpa gjorde i Gävletrakten under oss att minska de allvarliga Att erbjuda betalplan är inte unikt. Det unika i vår betalplan är september/oktober ställer det körskadorna, säger Martina. Attdu erbjuda betalplan är inte unikt. Det unika i vår betalplan är Att erbjuda betalplan är inte unikt. Det unika i vår att får betalplan ränta på är pengarna. extra krav på planering när betalplan vi Det alltså ambitiös Att erbjuda är inteär unikt. Deten unika vårränta betalplan är att du får ränta på pengarna. att dui får på pengarna. Om du inte har behov av dina pengar direkt vid avverkning Omvid duavverkning inte har behov av dina pengar direkt vid avverkning ska avverka och gallra, säger satsning som Mellanskog Om du integör har behov av dina pengar att du får ränta på pengarna. ärdirekt en betalplan hos oss en trygg placering. Du kan se pengarna är en betalplan hos oss en trygg placering. Du kan se pengarna är en betalplan hos oss en trygg placering. Du kan se pengarna Om du inte har behov dina pengar direktallvarlivid avverkning Martina. för attavminska antalet växa med bra ränta,samtidigt samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny växa med bra ränta, som du ger ny växtkraft till en ny växa med bra ränta, samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny generation ungskog detger ger dig dubbel tillväxt! är en betalplan hos oss en trygg placering. Du kanungskog se pengarna ga körskador. generation ungskog ––det dig dubbel tillväxt! generation – det ger dig dubbel tillväxt! Timbertrail växa med bra ränta, samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny - Vi vill ha en nollvision Mellanskog är även i startgeneration ungskogför – det gertypen dig dubbel tillväxt! i den av skador groparna för att implemenMellanskog samtidigt som vi tera det digitala beslutsstödet ger våra entreprenörer förutTimbertrail. sättningar att vara effektiva, Timbertrail använder data avslutar Martina Eriksson. från detaljerade markfuktigSkog och lantbruk Dalarna - 23
Älgen är fortsatt den största skadegöraren på skog i Dalarna.
Älgen orsakar störst skador Det är fortfarande älgen, som orsakar de största skadorna på skog i Dalarna. - I fjol var det nästan 11 procent färska skador på tallar, som är en till fyra meter höga, säger Magnus Hedspång på Skogsstyrelsen i Dalarna. - Sedan 2016 har vi legat stabilt runt 10 procent färska skador. Det är naturligtvis för högt då målet är att det ska vara högst fem procent, fortsätter han. Det har bland annat gjort att Skogsstyrelsen sett en trend att markägare istället planterat gran på klassiska torra tallmarker. - Nu har vi gått ut med nya allmänna råd som säger att vi inte kommer att godkänna gran som huvudträdslag på torra marker. Det gör förhoppningsvis att vi bryter den trenden på några års sikt, säger Magnus. De har även, tillsammans med länsstyrelsen och jägar24 - Skog och lantbruk Dalarna
förbundet, genomfört utbildningar hos älgförvaltningar och älgskyddsområden i hur man ska lära sig tolka siffrorna som tas fram. Granbarkborren Även granbarkborren fortsätter att orsaka skador på gran i Dalarna. - Vi hade förhoppningen att det skulle minska förra sommaren, men det blev åtminstone lika stora skador som året innan, 2020, säger Magnus.
När det gäller granbark borren skiljer sig skadorna stort för olika områden i länet. - Vi har stora skador av granbarkborre i Smedjebacken, Hedemora och Avesta, konstaterar Magnus. - Dessutom har vi fått rapporter om mer skador i Ludvika också, fortsätter han. För första gången hade Skogsstyrelsen även en fälla i norra delen av länet, i Orsa. - Det var mest för att se när granbarkborren svärmar där. Det skiljer en till två veckor mot de södra delarna, säger han. Värre skador Även om granbarkborren ger stora skador på skogen är Dalarna långt ifrån värst drabbade. - Nej sådana skador som de
har i till exempel Södermanland och Västmanland har vi inte i Dalarna, säger Magnus.
”Därför är det viktigt att vi hjälps åt och rapporterar på skogskador.se när vi upptäcker sådana skador.” Hur blir det då med skador av granbarkborren i år? - Det är nästan omöjligt att säga eftersom det beror så mycket på hur sommaren blir. Om vi får en torr sommar som 2018 eller om det blir bra med nederbörd. Det finns i alla fall tecken på att skadorna kommer att öka i år, svarar han.
Granbarkborren orsakar skador främst i Smedjebacken, Hedemora och Avesta. Men även från Ludvika kommer ett ökande antal rapporter.
Det finns tecken på att skadorna från granbarkborren kommer att öka i år.
Döda talltoppar En helt ny typ av skogsskada är att man fått in rapporter om att talltoppar dött på yngre, medelålders gallringsskog. - Vi fick in en rapport 2020 och 2021 fick vi in flera rapporter om döda toppar lite runt om i länet, säger Magnus. Det är inget stort problem än men ju fortare man kan hitta en lösning desto bättre är det.
Problemet är att man ännu inte vet vad som orsakar skadorna. - Vi har skickat in några av talltopparna till SLU, men de har inte kunnat identifiera vad som tar död på talltopparna, säger Magnus. - Därför är det viktigt att vi hjälps åt och rapporterar på skogskador.se när vi upptäcker sådana skador. SLU vill ha hjälp att kartlägga problemen,
fortsätter han. Än så länge är det alltså en okänd skadegörare som orsakar problemen med torra, döda, talltoppar. Blandskog Skogsstyrelsen har även märkt ett ökat intresse hos länets privata markägare att jobba med hyggesfritt skogsbruk. - Det är glädjande, säger
Magnus. Även intresset för blandskog, med inslag av lövträd har ökat. - Det är bra för mångfalden och gör att markägarna sprid er sina risker. Att plantera tall på tallmarker och se till att det blir mer blandskog är viktiga saker inför framtiden, avslutar Magnus Hedspång.
Plötsligt stod älgen framför bilen Jag hann inte bromsa ...
BLI MEDLEM DIREKT Swisha 150 kr och ditt personnummer till 123 514 8010
Som medlem kan Du få ersättning upp till 8000 kr vid en viltolycka med det anmälningspliktiga viltet samt ren. Läs mer om medlemsförmånen på www.algen.se
www.algen.se
Älgskadefondsföreningen Skog och lantbruk Dalarna - 25
Kerstin Granath, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal i Falun.
Skogspriserna ökar i Dalarna Priset på skogsfastigheter i Dalarna ökade under fjolåret. - Priserna stiger hela tiden. Vi ser heller ingen avmattning. 2022 har börjat på full gas, säger Kerstin Granath, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal i Falun. Intresset för att bli skogsägare i Dalarna är alltså fortfarande stort. - Jag skulle nog säga att efterfrågan är större än utbudet, säger Kerstin. Priset skiljer stort beroende på läge och innehåll. - Vi har väldigt stora prisskillnader. Från 350 kronor skogskubikmetern upp till 900 kronor, säger Kerstin. Vad är det för områden som är hetast i Dalarna? - Vi har haft några stora affärer i Smedjebacken. Sedan är det förstås kring tätorterna Falun och Borlänge, svarar Kerstin. Även andra områden har märkt av uppgången. - Ta till exempel Gagnef som var lite svårsålt tidigare. Nu 26 - Skog och lantbruk Dalarna
har det vänt och det är många som vill köpa skog där, säger hon. Stora fastigheter Riktigt stora skogsfastigheter kunde tidigare vara svåra att få ut samma höga pris för. - Nu är det stort intresse. Det beror delvis på att kapital starka investerare vill omplacera kapital från börsen till fast egendom som skog. Det har drivit upp priserna på de riktigt stora skogsfastigheterna, konstaterar Kerstin. - På sikt kan det innebära
att större arealer skogsmark ägs av personer och företag utanför länet, fortsätter hon.
”Nu är det stort intresse. Det beror delvis på att kapitalstarka investerare vill omplacera kapital från börsen till fast egendom som skog.” De flesta köparna är ute efter skogen, eller jakträttig heter, men det märks även ett ökande intresse för skogs fastigheter med någon form av bostadshus. - Under pandemin har vi märkt ett ökande intresse för lantlig boende. Speciellt då om det ligger på hyfsat pendlingsavstånd, säger Kerstin.
Läget viktigt Vad är mest betydelsefullt för de som letar skogsfastigheter med bostadshus? - Det är läget, absolut. Hittar man stället man vill bosätta sig på så renoverar man gärna. Många vill ändå sätta sin egen prägel på huset, svarar Kerstin. I vissa delar av Dalarna begränsas skogsaffärerna något av arronderingen. - Länsstyrelsen gör ett bra jobb med omarrondering, så det blir sakta men säkert bättre, säger Kerstin. Med tanke på prisökningarna de senaste åren kan länets skogsägare vara nöjda med att ha gjort en bra placering, som utvecklats positivt. - Och det mesta tyder på att det är fortsatt en bra placering att äga skog, säger Kerstin Granath.
Utbildningstillfällen i Dalarna
Natur- och kulturhänsyn, motorsåg- och röjsågskörkort Vi erbjuder många utbildningar inom det skogliga området. Utbildningarna riktar sig till privata skogsägare, företag eller organisationer. Alla våra utbildare har gedigen erfarenhet inom sitt område. De är dessutom praktiskt verksamma ute i verkligheten vilket skapar unika förutsättningar att koppla teori till praktik. Vi kan även skräddarsy utbildningar utifrån dina önskemål och behov. Sök och läs mer om utbildningarna inom ditt län på www.skogsstyrelsen.se/produkter-och-tjanster/utbildningar/utbildningstillfallen SYN-kurs Natur- och kulturhänsyn Avverkning - Förnyelse Plats: Falun Rankhyttan Datum: 2022-06-14 SYN-kurs Natur- och kulturhänsyn Röjning - Förröjning Plats: Falun Rankhyttan Datum: 2022-05-25, 2022-06-16, 2022-09-20 Röjsågskörkort Nivå RARB Plats: Falun Rankhyttan Datum: 2022-06-07, 2022-09-06 Plats: Leksand Skogsstyrelsens kontor Datum: 2022-07-05
Röjsågskörkort Nivå RB – skogsröjning Plats: Leksand Skogsstyrelsens kontor Datum: 2022-07-12 Plats: Falun Rankhyttan Datum: 2022-09-13 Motorsågskörkort Nivå AB – motorsågning och trädfällning Plats: Falun Rankhyttan Datum: 2022-09-22 Plats: Mora Skogsstyrelsens kontor Datum: 2022-10-20
Röjsågskörkort Nivå RARB – Repetition Plats: Malung alt Äppelbo Datum: 2022-06-21, 2022-09-06 Plats: Mora Skogsstyrelsens kontor Datum: 2022-08-23
HYPRO 755 HB
Processorn som ger fler skogsbrukare möjligheten att äga och använda en stark och konkurrenskraftig avverkningsmaskin! Komplett utrustad med eget variabelt lastkännande hydraulsystem och har även vidvinkelaxel för kraftuttagsdrift.
HYPRO 450 XL
En smidig, stark, enkel och lättmanövrerad traktorprocessor – omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika suveränt i klenare slutavverkning som i förstagallring. Har både Hög- och Lågfart (med upp till 5 m/s)!
TEL. 0479 220 59 • WWW.HYPRO.SE
Skog och lantbruk Dalarna - 27
Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå
Vi finns där din skog finns Funderar du på att gallra eller slutavverka din skog? Vill du göra det nu eller behöver du hjälp att planera dina åtgärder för de kommande åren? Prata med oss som kan trakten och som bryr oss om den. Vi ser till att du får ut det rätta värdet av din skog samtidigt som vi värnar om miljö och klimat.
Hitta våra skogsexperter i ditt område på fiskarheden.se eller telefon 0280-59 30 00