Skog och lantbruk tidningen Gävleborg nr 1 2020

Page 1

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Gävleborg

Nr 1 2020

Tidningen

Bloggen

om livet på lantbruket

Trädfällare

med precision Överbyråkratisering hos mjölkbönder

Setras nya VD

Valbo trä satsar stort i Edsbyn Får, skogsentreprenad och gårdsbutik

Bra balans på Onsängs gård


Innehåll Elin bloggar om livet på ett lantbruk ..4

Startade ny skogsägarförening 2014 ..16

Victor - en klättrande trädfällare ..6

Nu ökar skogsskador orsakade av älg igen ..18

Bra balans med får, skogsentreprenad och gårdsbutik ..8

Avverkningsanmälningarna minskar ..19 Östanåsågen riktar in sig på specialprodukter ..20

Slutar registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar ..10

Setras nya VD och koncernchef Katarina Levin ..22

Skogsstyrelsen ska utveckla nytt arbetssätt ..10 Peter och Irene säljer och levererar allt sitt kött själva ..12 Mjölkbönder utsatta för överbyråkratisering ..14

Komatsu Forest går spikrakt uppåt ..24 Oro för granbarkborrar ..26 Eldar för att rädda tallskogen ..28 Valbo Trä satsar stort ..30

Många spännande satsningar Så var det dags för ett nytt nummer av Skog & Lantbruk i Gävleborg. Tidningen där vi skildrar en del av allt spännande som pågår runt om i länet. Vi hoppas att du ska hitta några intressanta reportage om saker som intresserar dig. Kanske kan du få något tips du själv kan ha nytta av i din skogliga verksamhet. I detta nummer av Skog & Lantbruk i Gävleborg träffar vi också några intressanta lantbrukare. Ta Peter och Irene Eriksson i Bäck, Forsa strax utanför Hudiksvall. De har lyckats bygga upp en helt egen säljkanal för sin nötkött­ produktion. De har uppåt fem hundra privatpersoner, från Piteå i norr till Norrköping i söder, på sin lista. Sedan kör de själv ut köttet efter bestämda turer under året. Förutom det finns deras kött också på tre närlig­ gande ICA-butiker. Ett annat spännande lant­ brukspar som du får läsa om är Lotta Wallberg Bruun och Hans Bruun. För snart 15 år sedan läm­ nade de Mälardalen och köpte

Onsängs gård, strax utanför Ljusdal. Med en dröm om att skapa en stor fårbesättning. De blev också stora lamm­ producenter med som mest runt 250 djur. Men sedan några år tillbaka har de dragit ned lite på antalet får. Nu har man ungefär 100 får. Samtidigt har man hittat en bra balans för sin verk­ samhet, som även innehåller skogsentreprenad med en egen Sampo-skördare och en gårdsbutik. Vi har även hälsat på hos ett av Ovanåkers allra äldsta företag, Östanåsågen. Den drivs sedan 2016 av Rundvirke Industrier, som är Sveriges största specialvirkes­ koncern. Det gör att Östanåsågen också satsar hårt på special­

produkter. Nu ska man hitta ytterligare nischade produkter till verksamheten. Valbo Trä, som numer ägs av Persson Invest, har en stark enhet i Edsbyn. Just nu utvecklar man verksamheten ytterligare med flera olika miljoninves­ teringar. De har redan ett av nordens modernaste målerier, som levererar mellanstruken ytterpanel till bygghandeln runt om i Sverige. Men nu har man byggt ytterligare ett mindre måleri för att avlasta det större. Dessutom kommer det stora måleriet om några veckor få en ny torkanlägg­ ning. I anläggningen installeras ytterligare en kaplinje vid sidan av den befintliga. Sam­ tidigt drar man även igång en egen takstolsproduktion.

startade de en liten skogs­ ägarförening, som huvudsak­ ligen verkar i Nordanstig och Hudiksvalls kommuner. Och än så länge verkar initiativet fungera. De har fått fler och fler medlemmar för varje år. Komatsu Forrest bygger skogsmaskiner som aldrig förr. Vi har hälsat på i deras fabrik i Umeå, där de klassiskt röda skogsmaskinerna till­ verkas. Inte bara för Sverige utan även för resten av världen. Umeå är huvudkontor för Komatsus hela verksamhet. De har emellertid vuxit så mycket de senaste åren så att lokalerna inte räcker till. Därför planeras nu också för en ny jättefabrik i Umeå som ska stå klar 2021. Trevlig läsning! Stefan Sahlberg

Trenden just nu går mot allt större skogsägarföreningar. Men Norrhälsinge Skogsägarförening går mot strömmen. För fem år sedan

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Layout: Rebetsky kommunikation och design AB Stockfoto: Pixabay

2 - Skog och lantbruk Gävleborg

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.


Rundvirke Industriers enheter i Hälsingland: AB Rundvirke i Marma, Östanåsågen och AT träkomponent i Edsbyn har stort behov av närproducerat virke.

VI FÖRSTÄRKER ORGANISATIONEN med två inköpare i Ovanåkers Kommun. Vi har glädjen att hälsa Pelle och Leif välkommen till oss!

Hans Berglöw

Virkesinköpare Söderhamn/Bollnäs 070-205 31 07 hans.berglow@ rundvirkeskog.se

Anders Jonsson

Virkesinköpare Hudiksvall/Nordanstig 070-205 31 12 anders.jonsson@ rundvirkeskog.se

Olle Ohlsson

Virkesinköpare Ljusdal/Delsbo 070-205 31 17 olle.ohlsson@ rundvirkeskog.se

Per-Erik Forslund Virkesinköpare Ovanåker 0270-627 33 pelle.forslund@ rundvirkeskog.se

Leif Olsson

Virkesinköpare Ovanåker 0270-627 34 leif.olsson@ rundvirkeskog.se

Följ oss på facebook!

Skog och lantbruk Gävleborg - 3


Skriver populär blogg om livet på ett lantbruk Elin Bergström, som driver Nysäter Lantbruk strax utanför Sundsvall tillsammans med sin man Daniel, är också en populär bloggare hos ATL, lantbrukets affärstidning. På bloggen ger Elin en inblick i vardagen på lantbruket, men även lite om sitt eget liv med man och fyra barn. - Jag har alltid skrivit. Jag började med en egen blogg och sedan hörde jag av mig till ATL och hamnade där i stället. Det är jätteroligt om man kan nå ut, säger Elin. Hon tycker också att det är betydelsefullt att sprida kun­ skap om livet på ett lantbruk. - Förr hade fler kontakt med ett lantbruk i någon form. Men nuförtiden är det inte naturligt för folk att komma ut och se ett lantbruk. Därför är det viktigt att berätta om det, säger Elin och fortsätter: - Samtidigt har många ett genuint intresse för matpro­ duktion och vill veta hur det går till. Elin Bergström har en bred läsarskara på bloggen efter­ som hon inte bara skriver om vardagslivet på lantbruket. - Någon kanske känner igen sig i det familjekaos som uppstår då och då, andra i vardagsjobbet och en del är intresserade av våra maskiner, säger hon. - Dessutom försöker jag skriva både om det roliga och det sorgliga som händer. Djur som är sjuka eller dör är ju alltid jobbigt, vid sidan av allt 4 - Skog och lantbruk Gävleborg

som är roligt. Elin bloggar nästan varje dag. Så det tar sin tid.

”Jag får så mycket tillbaka. Jag har fantastiska läsare.” - Men jag får så mycket tillbaka. Jag har fantastiska läsare och jag får mejl och feedback i kommentarsfälten, säger Elin. När hon och Daniel 1998 tog över Nysäter Lantbruk ef­ ter hans mormor och morfar valde de omgående att satsa på ungtjurar och nötkött­ produktion. - Vi började med åtta styck­ en. I dag är det över 400 djur totalt på gården, säger Elin. Daniel och Elin har sakta men säkert byggt upp ett imponerande lantbruk. - 2004 sa Danne upp sig och började jobba heltid

Elin Bergström driver en populär blogg.

hemma på gården. Jag jobbade hemma men även i vården, på restaurang och på en städfirma innan vi fick barn, säger Elin. Nu när gården blivit så stor är det väl delvis ett eget val att förutom jobbet på gården också skriva. Förutom ATL-bloggen så skriver Elin en krönika i Sundsvalls Tid­ ning varje månad samt gör en del frilansjobb i egen firma, mest inom lantbruk och husdjur. - Dessutom jobbar jag på Hospice i Sundsvall med vård i livet slutskede. Det är nästan också som ett kall, säger Elin Bergström. - Det är få förunnat att få kombinera tre yrken som alla ger mig så mycket. Det är jag stolt över att jag lyckats få ihop, fortsätter hon. Men grunden är ändå Nysäters Lantbruk, som alltså Daniel och Elin steg för steg utvecklat till ett ganska stort

lantbruk. Nu finns över 400 djur på gården. De flesta är ungtjurar. - Men i fjol byggde vi en ny ladugård för dikor. Det är väldigt roligt att få lära sig mer, så nu har vi ett 40-tal kor med kalvar också, säger Elin Bergström. Varje år skickar gården 180-200 djur till Nyhlén Hugossons för slakt. Att lantbruket hela tiden har fortsatt att utvecklas sedan starten 1998 är maken Daniel en stor anledning till. - Han vill alltid utvecklas. Han är väldigt framåt och vill ha bra grejer. Så fort vi har färdigställt något börjar han se var nästa bygge skulle kunna vara, säger Elin. Det är kul att driva företag med en sådan man och att samtidigt kunna ha egna arbetsprojekt vid sidan av. Som att sprida bilden om vardagslivet på ett lantbruk runt om i landet.


SKOGSBRUKSPLAN SKOGSBRUKSPLAN SKOGSBRUKSPLAN

SpecialSpecialSpecialerbjudande erbjudande erbjudande till 31 mars till till 31 31 mars mars

Lätt att göra rätt Med en skogsbruksplan från SCA får Med en skogsbruksplan från SCA får en beskrivning skogsbruksplan från SCA får duMed en bra av din skog. Planen du en bra beskrivning av Planen duger endig braförslag beskrivning av din din skog. skog. Planen på åtgärder anpassade ger förslag på anpassade ger dig dig förslag på åtgärder åtgärder efter din skog och dinaanpassade mål. efter din skog och dina efter din skog och dina mål. mål. Teckna kontrakt på en skogsbruksplan senast Teckna kontrakt på en skogsbruksplan senast Teckna kontrakt påen enextra skogsbruksplan senast 31 mars 2020 så får du premie på 10 kr/m33 vid 31 2020 du premie på 10 3 vid 31 mars mars 2020 så så får får du en en extra extra premie påenligt 10 kr/m kr/m första kontrakterade avverkning eller gallring din vid plan. första kontrakterade avverkning eller gallring enligt din första kontrakterade avverkning eller gallring enligt din plan. plan.

Foto Foto @ Foto @ Torbjörn Torbjörn @ Torbjörn Bergkvist Bergkvist Bergkvist

Läs mer och kontakta oss på Läs mer Läs mer och och kontakta kontakta oss oss på på sca.com/skogsbruksplan sca.com/skogsbruksplan sca.com/skogsbruksplan


”Jag skulle inte kunna tänka mig att göra något annat.”

Victor jobbar ofta i tätbebyggda områden vilket ställer särskilda krav då stora träd ska plockas ned.


- Jag stortrivs. Jag skulle inte vilja jobba med något annat, säger Victor van Deuren, som med sitt företag specialiserat sig på avancerad trädfällning.

Victor van Deuren sågar av en bit av trädet med motorsågen.

Här har Victor precis sågat av en bit som virvlar ner till marken.

Victor - en klättrande trädfällare

Det är inte bara att fälla träden. Sedan ska träd, ris och kvistar rensas upp och fraktas iväg så att det blir snyggt och fint på platsen igen.

Han kallar sig för en klättrande trädfällare. Och har specialiserat sig på att ta ner höga träd inne i ganska tätbebyggda områden. 2013 flyttade Victor van Deuren med sin familj till Sverige från Holland. - Först jobbade jag som anställd åt andra och lärde mig språket, säger Victor. Men 2016 startade han sin egen firma Hälsinge Avancerad Träd Fällning AB. Med placering i Enånger tar Victor uppdrag längs hela kusten. - Grovt kan man säga att vi tar uppdrag från Tierp upp till Timrå, konstaterar Victor. Han har sysslat med av­ ancerad trädfällning i 18 år nu. Ända sedan han var 16 år gammal. Och sedan 2013 verkar han alltså i Sverige. Och han stor­ trivs med sitt jobb högt uppe i luften. - Jag skulle inte kunna tänka mig att göra något an­ nat. Jag trivs verkligen, säger

Victor. Är han då aldrig rädd när har håller till långt ovanför marken. Ofta i trädstammar som inte ser alltför tjocka ut. - Nej jag är faktiskt aldrig rädd. Men man får aldrig slarva med säkerheten. Den måste man vara noga med, menar Victor. I sin firma Hälsinge Avan­ cerad Träd Fällning har han som det låter specialiserat sig på ganska kniviga uppdrag. Ofta i tättbebyggda områden med hus alldeles intill. - Jag brukar säga att när alla

andra tackat nej för att det ser så krångligt och svårt ut. Det är då de ringer till oss, skrattar Victor. Det är inte bara att fälla träden som brukar ingå i före­ tagets uppgifter. - Ofta brukar vi få rensa upp och köra bort träd, grenar och kvistar så det ser snyggt ut igen, berättar Victor. Företaget tar även på sig mera vanliga skogsjobb och dessutom snöröjning och

takskottning på vintern. - Det gör att det blir bra variation i arbetsuppgifterna, säger Victor. Han har en anställd i Hälsinge Avancerad Träd Fällning och dessutom ett tiotal timanställda som kan hoppa in då det behövs. Dessutom hjälper frun Adriana till med trädgårds­ arbeten och administratio­ nen.

Skog och lantbruk Gävleborg - 7


Visst är djuren ståtliga och fina. På Onsängs gård försöker man nu prioritera djur med bra skinn och bra ull. För att kunna sälja i gårdsbutiken. Hans Bruun i sin nya Sampo-skördare.

Får, skogsentreprenad och gårdsbutik

De har hittat en bra balans Gårdsbutiken har öppet varje lördag från april fram till jul.

I mars är det 15 år sedan paret Lotta Wallberg Bruun och Hans Bruun lämnade Mälar­dalen och köpte Onsängs gård strax utanför Ljusdal. Allt för en dröm om att bygga upp en stor fårbesättning. Som mest hade man 250 får men de sista åren har man dragit ner på besättningen och har nu 100 får på gården. - Men vi trivs bra i bygden och har hittat en bra balans i verksamheten som passar oss, menar Lotta och Hans. Det innebär att de nu står på tre livskraftiga ben. ➜ Lantbruket med 100 får och 55 hektar åkermark. ➜ Skogsentreprenad, med en egen Sampo-skördare. ➜ Gårdsbutiken, som är öppen varje lördag, 11-14, från april fram till nyår.

Det var flera anledningar till att man drog ner på antalet får. Dels förändrades EU-stödet negativt för lammprodu­ center, dels problemen med rovdjur. - Därför tyckte vi att det var bättre att dra ner på antalet får och istället försöka att sälja en större andel av köttet i gårds­


Gårdsbutiken har förstås en välfylld frys med lammkött. Allt förpackat så att varje bit ska gå att se hur köttet ser ut.

Jägarexamen, Röjsågskörkort, eller Fisketillsyn? - vi har kurser för dig som gillar skog, lantbruk och natur i Gävleborg Det finns mycket spännande i gårdsbutiken. Främst ull och skinn.

Välkommen att anmäla ditt intresse hos oss!

Lotta Wallberg Bruun och Hans Bruun har hittat en bra balans i sin verksamhet. Med tre ben att stå på. Fåren, skogsentreprenad och gårdsbutik.

www.sv.se/gavleborg • 020-120 28 08 • gavleborg@sv.se

Hitta oss på Facebook och Instagram!

butiken. Det ger bättre betalt, konstaterar Lotta. - Dessutom har vi satsat mer på djur med bra skinn och ull, som vi sedan säljer i gårdsbutiken, fortsätter hon. För även om de dragit ner på antalet får på Onsängs gård de senaste åren så fort­ sätter gårdsbutiken att gå allt bättre. - Kunderna blir fler och fler varje år och det blir allt fler återkommande kunder, säger Lotta och fortsätter: - Folk blir mer medvetna om vad de stoppar i munnen. Arbetsfördelningen mellan makarna är att Lotta i första hand har hand om djuren och gårdsbutiken medan Hans kör skogsmaskinen och brukar jorden.

- Jag körde först i skogen åt andra. Men 2012 köpte jag en egen begagnad skördare och startade eget, berättar Hans. 2015 bytte han till en ny maskin och i september i fjol bytte han till den Sampo HR46X, skördare som han nu kör på dagarna. - Det är en beståndsgående skördare. Det är gott om jobb. Många uppskattar de här lite mindre maskinerna, säger han. Från början körde han åt Siljan Skog men sedan i oktober i fjol kör Hans åt Mel­ lanskog. - Jag trivs bra. Jag har alltid trivts med att jobba med gall­ ring. Det syns att man åstad­ kommer något, säger Hans.

Dags att beställa skogsplantor! Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurrenskraftiga priser. Våra Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetssäkrade av Skogsforsk.

Kontakta oss och boka plantor för årets planteringar

Öppettider: Mån-fre: 07.00-16.00 Tel: 0250-55 26 11 Flygfältsvägen 19, Orsa www.orsabesparingsskog.se

Skog och lantbruk Gävleborg - 9


Skogsstyrelsen ska utveckla nytt arbetssätt Skogsstyrelsen ska upphöra med registreringen av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. - Registreringen av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar har under lång tid varit föremål för diskussion och skapat väldigt mycket irritation hos skogsägarna, konstaterar Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen. - Så det känns bra att styrelsen fattat ett beslut som i huvudsak överensstämmer med den väldigt gedigna utredning som vi gjort, fortsätter han. Skogsstyrelsens styrelse har fattat beslut om att Skogssty­ relsen ska utveckla arbetssätt för en allsidig utredning av avverkningsärenden inklusive dokumentation av miljövär­ den. Detta för att kunna upphöra med registreringen av nyckel­ biotoper i samband med att skogsägare gör en avverk­ ningsanmälan. - Beslutet innebär att styrelsen ger i uppdrag åt generaldirektören att ta fram ett utvecklat arbetssätt för en allsidig utredning vid hand­ läggning av avverkningsan­ mälningar så att Skogssty­ relsen kan upphöra med att registrera nyckelbiotoper i samband med avverk­ ningsanmälningar senast 31 10 - Skog och lantbruk Gävleborg

december 2020, säger Mats Wiberg, ordförande i Skogs­ styrelsens styrelse. När nytt arbetssätt är fram­ taget och har redovisats kan styrelsen ta beslut om att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverknings­ anmälningar. - Det är bra att vi i dag har fått en inriktning från styrel­ sen att fortsätta arbeta i linje med förslagen från de utred­ ningar som gjorts. Nu finns en fast punkt att utgå ifrån, när vi ska ta fram utvecklade arbetssätt, säger Skogsstyrel­ sens generaldirektör Herman Sundqvist. Problemet har varit att Skogsstyrelsen vid en avverk­ ningsanmälan utövar tillsyn enligt skogsvårdslagen och

- Vi vill få klart det nya arbetssättet så fort som möjligt. Men det är et omfattande arbete så vi kommer säkert att hamna på andra sidan sommaren innan det är klart, säger Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.

miljöbalken. Tillsynen syftar till att kontrollera att lagen följs. - Och nyckelbiotoper regleras inte av någon lag. Därför kan det bli otydligt och riskerar minska trovärdighe­ ten i vårt tillsynsarbete, säger Herman Sundqvist. Skogsstyrelsen påbörjar nu utredningen om att införa ett nytt utvecklat arbetssätt vid avverkningsanmälningar. - Vi vill få klart det så fort som möjligt. Men det är ett

rätt omfattande arbete så vi kommer säkert att hamna på andra sidan sommaren innan det är klart, konstaterar Her­ man Sundqvist. Även efter att registreringen upphör i samband med av­ verkningsanmälningar kom­ mer Skogsstyrelsen att fortsät­ ta att registrera nyckelbiotoper i samband med andra delar av sin verksamhet. Men alltså inte i samband med avverk­ ningsanmälningar.


Mowi parallellkranar - med eller utan teleskoputskjut! (räckvidd 4,7-7,8m)

En bra dag i skogen!

Mowi kranar och vagnar är framtagna, konstruerade och byggda av och för skogsfolk! Fabriken där vi tillverkar ligger i Bäckefors/Dalsland. Mowi huggarvagnar finns i storlekarna från 8-14 ton och med eller utan drift.

FTG Cranes AB • 0521-26 26 30 • www.ftgforest.com

ÅTERFÖRSÄLJARE:

NYHET!

Nu kan vi på samtliga vagnar leverera vätskefyllda hjul direkt från fabrik.

staffare.se Luleå 0920-70080 • Skellefteå 0910-14080 Timrå 060-527870 • Hudiksvall 0650-94855 Bollnäs 070-5897128 • Storvik 070-5897128 Uppsala 018-102130

anderstraktorservice.se Rättvik 0248-127 60

Sveaskog skapar värden i din skog Vi erbjuder

 Rådgivning  Virkesköp  Skogsvård  Skogsbruksplaner

Vill du ha en trygg och god virkesaffär? Kontakta oss på Sveaskog

Sveaskog är Sveriges största skogsägare och en viktig leverantör av skoglig råvara. Våra kunder efterfrågar allt större volymer, vilket gagnar både Sveaskog och dig som skogsägare. Det ger dig trygghet och en god virkesaffär.

Peter Nylund Christer Westh 073-828 40 20 076-125 39 70 peter.nylund@sveaskog.se christer.westh@sveaskog.se

Skog och lantbruk Gävleborg - 11


Dikorna av rasen Hereford har fri tillgång till mat på det 72 meter långa foderbordet.

De har kunder från Piteå i norr till Norrköping i söder

Peter och Irene säljer och levererar allt sitt kött själva Peter och Irene Eriksson driver Östergårdens lantbruk I Bäck, Forsa strax utanför Hudiksvall. De är nötköttbönder och har 85 dikor i ladugården. Men det som gör att deras verksamhet sticker ut är att man lyckas sälja och leverera allt kött själva. - Vi har köpt ett kylsläp som vi kan haka på personbilen när vi åker ut med köttet, berättar Peter. De har nu 400-500 privat­ kunder, från Piteå i norr till Norrköping i söder, som köper kött från gården. Paret Eriksson levererar enligt fastställda turer där kunderna får komma och hämta sitt kött på bestämda platser. - Det är roligt att ha kund­ 12 - Skog och lantbruk Gävleborg

kontakten och leverera köttet. Ofta gör vi resorna till små minisemestrar där vi hälsar på släkt och vänner. Ibland kan vi bo på hotell, säger Irene. De tog över driften på går­ den efter Peters föräldrar 1999. De köpte djur och maskiner och började med 25-30 dikor. Men snart var ladugården,

med plats för 40 djur full. Så 2011 stod en ny 90 meter lång ladugårdsbyggnad med plats för 85 dikor klar. - Vi åkte runt och tittade på flera ladugårdar innan vi byggde. Det var värdefullt. Då kom vi fram till hur vi ville ha vår, säger paret Eriksson. De prioriterade att det skulle vara lättarbetat samtidigt som det skulle vara bra för djuren. - Jag har räknat ut att jag tjänar ungefär ett tusen ar­ betstimmar varje vinter mot vad jag behövde lägga ner i den gamla ladugården, berät­ tar Peter.

Att de började sälja sitt eget kött helt själva var i samband med att slaktpriserna var väl­ digt låga. - Det började med en som kom och frågade om vi hade en köttlåda att sälja. Sedan har det bara växt, berättar Irene. Nu har man alltså 400 - 500 privatkunder i sina register och säljer dessutom kött till tre närliggande ICA butiker. ICA Maxi i Hudiksvall, Forsahallen och Delsbohallen. De slaktar i snitt ungefär 60 djur som ger 12 ton kött. Djuren slaktas och styckas på Delsbo slakteri.


”Det är roligt att ha kundkontakten och leverera köttet”

Dikorna av rasen Hereford har fri tillgång till mat på det 72 meter långa foderbordet.

Den nya ladugårdsbyggnaden stod klar 2011 är 90 meter lång med ett 72 meter långt foderbord där djuren kan äta sig mätta.

Även om slaktpriserna nu ökat väsentligt och skillnaden mot att sälja själv inte längre är lika stor så vill paret Eriks­ son fortsätta sin försäljning. - Det är fortfarande roligt att åka runt. Man måste gilla att ha kundkontakten. Dess­ utom blir det variation i jobbet och det är bra, säger Peter Eriksson.

De gör sina mesta resor med kylsläpet på hösten och våren. På försommaren och som­ maren ägnas tiden istället åt att sköta om sina marker. - Vi har ungefär 200 hektar åkermark varav vi odlar spannmål på 50 hektar. Korn, havre och ärtor. Sedan har vi 20 hektar naturbete.

Peter och Irene Eriksson har köpt ett kylsläp som de kan koppla på personbilen då de ska ut och leverera kött.

Irene och Peter Eriksson är lite unika eftersom de byggt upp ett nät av privatkunder. Det gör att de kan sälja och leverera allt sitt kött själva.

Så vi är självförsörjande på foder. Spannmål säljer vi till mjölkgårdar som måste ha ekologiskt, berättar Peter. Östergårdens lantbruk har nämligen varit ekologiskt ända sedan 1970-talet och KRAV-gård ända sedan 1989. - Vi har alltså varit KRAVcertifierade i mer än 30 år. Många skulle kanske vilja

utöka verksamheten då man hittat en modell som fungerar så bra. Men inte Irene och Peter Eriksson. De tycker att de har hittat en lämplig balans nu. - Vi måste ha kvar glädjen i jobbet också. Den kan gå förlorad om det blir för myck­ et arbete, förklarar Peter och Irene Eriksson. Skog och lantbruk Gävleborg - 13


- Mjölkbönderna utsätts för väldigt mycket byråkrati från EU, stat och kommuner. Det är en överbyråkratisering och en tröghet i systemen som gör att många inte har motivationen att fortsätta, säger Mårten Hetta, forskare i mjölkproduktion och foder vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Mårten Hetta forskare på SLU:

”Mjölkbönderna är utsatta för en överbyråkratisering” Antalet mjölkbönder har minskat stadigt under 2000-talet. - De utsätts för väldigt mycket byråkrati från EU, stat och kommuner. Det är en överbyråkratisering och en tröghet i systemen som gör att många inte har motivationen att fortsätta, säger Mårten Hetta, forskare i mjölkproduktion och foder vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Enligt Mårten Hetta får trög­ heten i systemen orimliga konsekvenser. - De drabbas av sena ut­ betalningar och sena besked. Jag pratade nyligen med en lantbrukare som fått vänta i tre år på sina pengar, säger Mårten och fortsätter: - Man kan jämföra med om barnbidraget inte skulle beta­ las ut varje månad utan istället någon gång då och då - med varierande belopp. Även om Mårten Hetta är forskare har han ovanligt 14 - Skog och lantbruk Gävleborg

bra insyn i verkligheten för mjölkbönderna. - Vi driver nämligen Rö­ bäcksdalen lantbruk inom institutionen. Där har vi samma byråkrati som andra mjölkbönder. Skillnaden är att vi har hjälp med administra­ tionen av anställd personal, som ändå upplever att det är mycket jobb, säger Mårten. - Dessutom har jag goda vänner som är mjölkbönder och vet hur besvärligt de upp­ lever att det är, fortsätter han. Därför håller Mårten Hetta

med om att mjölkbönderna drabbas av alldeles för mycket byråkrati. - Vi har inte behov av en sådan byråkrati för de gårdar

”Risken är att vi ställer så hårda krav på lantbrukarna att de inte längre orkar fortsätta” vi har kvar. Risken är att vi ställer så hårda krav på lant­ brukarna att de inte längre orkar fortsätta. Då blir vi mer beroende av importerade varor där vi inte har möjlighet att påverka framställningen alls, säger Mårten Hetta, fors­ kare på SLU i Umeå. Och byråkratin påverkar inte bara lantbrukarna nega­ tivt. - Det är tungt även för per­

sonalen på myndigheterna, de vill nog gärna göra andra saker för att gynna produk­ tionen. Jag är övertygad om att det går att rationalisera det här på ett sätt som blir enklare både för lantbrukaren och för jordbruksverket. Det finns en hel del att göra för att minska byråkratin, säger han. Risken är att fler mjölkbön­ der hinner ge upp innan det blir någon förändring. - Trögheten i systemen gör att det blir väldigt otryggt . När bidrag blir sent utbetalda och man får vänta länge på tillsyn. Det hämmar verksamheten, tar bort arbetsglädjen - Jag förstår att många mjölkbönder då har svårt att hitta motivationen för det hårda jobb de lägger ner, avslutar Mårten Hetta.


Vinnersjö Gårdsslakteri - ett vackert naturnära ställe mellan Hedesunda och Österfärnebo.

Vi är ett KRAV godkänt slakteri som även slaktar djur åt andra. Vi köper även lamm och får. Höförsäljning av små & stora balar Vedförsäljning lösvikt och storsäck Vi säljer köttlådor med KRAVlamm, älg, nöt, gris m.m från vår butik på gården

SVE

ATVRIGES S -MstartTÖRST En trygg ÄR A för din nya skog KE En trygg start

Vi bygger och reparerar gärdesgårdar SKOGSÄGARE Vi köper skog på ROT och utför röjningsuppdrag

Från

& TV

U V, AT

s)

c

c för 00 din nya skog

SID

0 1storaenso.com/plantskolor 0

40

inkl. moms. (44.720:- exkl. moms)

M ER SV VAT

0:-

55.900:-

Bysjöv 47, Hedesunda 070-336 38 27 tomasvinnersjo@outlook.com www.vinnersjogardsslakteri.wordpress.com

IDE plantor.bergvikskog.se -S BY E

SVE RIG ES

ES

IG

ATV S -M TÖRST ÄR A KE c

A ST

55.900:KE

Från

ÄR

400 - 1000 cc

ÖR ST

ATV, UTV & SIDE-BY-SIDE

inkl. moms. (44.720:- exkl. moms)

, ATV

V& UT

IDE -S Y B ESID

00

0 00

c

1

4

Bil & Pickup Bilar - Reservddelar - Service - ATV - Batterier

Hyggesvägen, Hudiksvall 0650-990 70

Kryddstigen 12, Gävle 026-51 75 41

Nybovägen 4, Järvsö 0651-400 15

Renslyckan7, Bollnäs 070-694 60 95 Skog och lantbruk Gävleborg - 15


Norrhälsinge Skogsägarförening är den nystartade skogsägarföreningen som kämpar för att skogsägarna ska få så bra betalt som möjligt. Här är personalen och några ur styrelsen utanför kontoret i Bergsjö. Från vänster Staffan Larsson, styrelsen, Daniel Sidenblah, styrelsen, Pecka Wallin, styrelseordförande, Ulf Bergvall, skogsrådgivare, Thomas Andersson, skogsråd­ givare och Ann-Kristin Franzén, ekonomiansvarig.

Startade ny skogsägarförening 2014 Norrhälsinge Skogsägarförening bildades i oktober 2014. När andra gick mot allt större skogsägarföreningar bildades här en ny liten förening. - Vi gjorde något som inte gjorts på 80 år när vi startade en ny skogsägarförening, säger Pecka Wallin, ordförande i Norrhälsinge Skogsägarförening. Anledningen till att man star­ tade föreningen är enkel. - Vi ville få till bättre priser för skogsägarna, berättar Pecka. Och det verkar ha fungerat. - Det är med stolthet vi kan konstatera efter fem år att vi lyckats höja massavedspriset med nära hundra kronor, säger han och fortsätter: - Det här fungerar. Det finns behov av en mindre förening. Vi tror fortfarande på den här idén. Norrhälsinge Skogsägar­ förening fortsätter att göra sitt för att hålla priserna för skogsägare uppe. 16 - Skog och lantbruk Gävleborg

- Trots en nedgång på marknaden har vi samma priser nu i vår, som vi hade i höstas, säger Pecka. Norrhälsinge Skogsägar­ förening har sitt kontor i Bergsjö och verkar framförallt i Nordanstig och Hudiksvalls kommuner. - Medlemsantalet har ökat för varje år sedan starten. Nu har vi 220 fullvärdiga med­ lemmar i föreningen, säger Pecka. - Det vanliga är att man blir medlem då man tecknar ett avverkningsuppdrag hos oss, fortsätter han. Föreningen består främst av

ganska små skogsägare. - Men många små gör oss starka tillsammans, konstate­ rar Pecka Wallin, ordförande i Norrhälsinge Skogsägar­ förening. För att klara konkurrensen med betydligt större aktörer har Norrhälsinge Skogsägar­ förening sitt recept klart. - Det gäller för oss att hålla nere overheadkostnaderna. Allt för att hålla uppe priserna på timmer och massaved, menar Pecka.

”Medlemsantalet har ökat för varje år sedan starten” Därför har föreningen bara ett par skogsrådgivare och en ekonomiansvarig anställda. Det är allt. - Sedan har vi också ett mycket effektivt maskinlag som jobbar åt oss, säger Pecka

Wallin. Det innebär att Norrhäl­ singe Skogsägarförening både kan hjälpa sina medlemmar med all tänkbar skoglig råd­ givning, samt själva ta på sig avverkningsuppdrag fullt ut. En sak som ligger fören­ ingen extra varmt om hjärtat är att förse Plyfa Hassela med råvara. - Det är vår närmaste egen industri. Så vi har kört omfattande kampanjer för att få skogsägare att plocka ut svarvtimmer, konstaterar Pecka. Idén med att starta en liten skogsägarförening verkar hålla. Nu har Norrhälsinge Skogsägarförening funnits i mer än fem år. - Medlemmarna verkar nöjda. De kommer i alla fall tillbaka, konstaterar Pecka Wallin, ordförande i Norr­ hälsinge Skogsägarförening.


Biobränslekompaniet AB • • •

Sortering, sönderdelning, transport & handel av biobränslen Tillverkning av barkmull, täckbark & strötorv i rundbal Stubbfräsning för nyodling, flis, strötorv & halm

Kontakt Sverker Johansson 070-56 00 486 sverker@biobranslekompaniet.se viola@biobranslekompaniet.se

Vi finns på Facebook

www.biobranslekompaniet.se

Värdefullare skog med förädlade plantor Jo, du kan i högsta grad påverka värdet på din skog. Redan från början. Genom att välja rätt plantor skaffar du dig ett försprång som växer med tiden. Läs mer på skogsplantor.se

Kontakt Gävleborg Emil Linell 010-544 98 76

Skog och lantbruk Gävleborg - 17


Älgen orsakar åter mer färska skador på den unga tallskogen i Gävleborg igen.

Nu ökar skogsskadorna orsakade av älg igen Skogsstyrelsen i Gävleborg inventerar varje år hur mycket skador på skogen som orsakas av älg. Vartannat år inventeras den norra delen av länet och vartannat år den södra delen. Och de två senaste årens mätningar av färska skador på den unga tallskogen oroar. - Efter att ha varit lite bättre i några år har trenden brutits och det är åter större färska skador på tallskogen, säger Kenneth Lindström på Skogsstyrelsen i Gävleborg. Målet är att det max ska vara fem procents färska skador på den unga tallskogen varje år. Siffror som man i Gävleborg inte är i närheten av. - Vid fjolårets mätning i norra delen av länet uppmät­ tes nio procents färska skador. Och vid den sista mätningen i den södra delen av länet året innan var de färska skadorna så höga som 16 procent. Det är naturligtvis alldeles för höga siffror, säger Kenneth Lindström och fortsätter: - Nu måste man inom älgförvaltningarna ta krafttag 18 - Skog och lantbruk Gävleborg

och jobba mot de uppsatta målen. Innan de senaste mätning­ arna hade det sett lite bättre ut vid inventeringarna. I den norra delen, där det nu var nio procents färska skador, hade de två närmast tidigare inventeringarna varit på sex respektive fem pro­ cent. Alltså väldigt nära målet. I den södra delen av länet, där den senaste mätningen var 16 procent färska skador, hade de två närmast tidigare inventeringarna varit på fem och nio procent.

- Tyvärr ökar de färska skadorna på tallskogarna i Gävleborg igen, säger Kenneth Lindström på Skogsstyrelsen i Gävleborg.

- Det är inte bra att det går åt fel håll igen. Att de färska skadorna på den unga tall­ skogen ökar i hela länet igen, säger Kenneth Lindström på Skogsstyrelsen i Gävleborg. Vid 2019 års inventering i den norra delen av Gävleborg var det bara ett distrikt som klarade målsättningen med max fem procents färska skador.

Det var Öster-Ljusnan, som låg på fyra procent. - Med tanke på siffrorna kan man konstatera att älg­ stammen är på väg uppåt igen i hela länet, säger Ken­ neth och fortsätter: - Uppmaningen till älgför­ valtningarna måste vara att tillsammans jobba för att nå sina mål och åter sänka skad­ orna på skogen.


Intresset bland skogsägarna för att avverka skog fortsätter att minska. Höstens trend med minskade avverkningsanmälningar höll i sig i december också.

Avverkningsanmälningarna minskar Höstens nedgång av avverkningsanmälningar håller i sig. Även i december fortsatte intresset för att avverka skog att minska. Den totala arealen som anmäldes för avverkning minskade med 27 procent jämfört med samma tid 2018. Mest minskade anmälningarna i Götaland och Södra Norrland. Den totala anmälda arealen i december uppgick till 16 945 hektar för hela landet, vilket är den lägsta nivån för decem­ ber på sju år och tydligt lägre än medeltalet 20 333 hektar för perioden 2007–2019. Under 2019 har 273 638 hektar anmälts för avverk­ ning. Det är 7 procent lägre jämfört med 2018. Anmäld areal minskade i alla landsdelar: • I Götaland var minskning­ en hela 37 procent och uppgick till 4 342 hektar, vilket är den lägsta nivån för december i Götaland på sju år.

• I Södra Norrland minskade den anmälda arealen med 35 procent jämfört med samma period 2018 och uppgick till 3 567 hektar. Arealen ligger under nivån för medeltalet 5 853 hektar för december under perio­ den 2007–2019 och är den lägsta sedan 2007. • I Norra Norrland minskade den anmälda arealen med 26 procent och uppgick till 3 359 hektar. • I Svealand minskade den anmälda arealen med 11 procent och uppgick till 5 677 hektar.

Sänkta virkespriser och stora lager av virke i hela trans­ portkedjan kan vara några anledningar till minskningen av avverkningsanmäld areal i december. Anmäld avverkningsareal minskade mest i Kronobergs län med 65 procent till 288 hektar jämfört med 2018, vilket är den lägsta nivån för december sedan 2007.

”Endast två län, Gotland och Södermanland, visar ökade anmälda arealer” I Gävleborgs län minskade anmäld areal med 49 procent (1 021 hektar) jämfört med december 2018 och i Västra Götaland var minskningen 45 procent. Det är den lägsta nivån för december för båda länen sedan 2012. Endast två län, Gotland och

Södermanland, visar ökade anmälda arealer för december jämfört med samma månad 2018. Ökningen för Gotlands län var 72 procent till 186 hek­ tar, vilket är den högsta nivån sedan 2007 och betydligt högre än medel (81 hektar) för månaden. Även Söder­ manlands län uppvisar den högsta nivån anmäld areal sedan 2007 (684 hektar). Den anmälda avverkningsarealen fortsätter därmed att öka i Sö­ dermanland även för decem­ ber. Orsaken är med största sannolikhet problemen med angrepp av granbarkborre. Statistiken avser produktiv skogsmarksareal i anmälan om föryngringsavverk­ ning och i ansökningar om avverkningstillstånd för föryngringsavverkning. En anmälan eller ansökan om avverkningstillstånd behöver inte innebära att skogen verk­ ligen blir avverkad. Skog och lantbruk Gävleborg - 19


Östanåsågen har ett helt nytt intag till justerverket.

Färdigsågade plankor tas in i justerverket för behandling och sortering. Här hanteras 100 000 kubikmeter varje år.

De sågade produkterna kontrolleras i justerverket på Östanåsågen.

”Det är svårt att hitta bättre råvara än den vi har tillgång till”

Timmer i väntan på att tas in på sågverket. 20 - Skog och lantbruk Gävleborg


Färdigpackade varor från Östanåsågen som ska transporteras iväg till kund.

De stora torkarna är en viktig del för verksamheten på Östanåsågen.

- Vi kommer att fortsätta att rikta in oss på olika specialprodukter. Vi ska försöka att hitta ännu fler nischade produkter den närmaste tiden, säger Sören Henriksson, VD på Östanåsågen.

Anrika Östanåsågen riktar in sig på specialprodukter Anrika Östanåsågen satsar vidare. - Vi kommer att fortsätta att rikta in oss på olika specialprodukter. Vi ska försöka att hitta ännu fler nischade produkter den närmaste tiden, säger Sören Henriksson, VD på Östanåsågen. - Dessutom har Rundvirke Skog anställt två nya inköpare som ska verka här i området. Det kommer att bli jättebra, fortsätter han. Redan 1895 startade Östanå Ångsåg. Det gör Östanåså­ gen till ett av Ovanåkers allra äldsta företag. 2016 köpte Rundvirke Industrier Östanåsågen, som är belägen mellan Alfta och Edsbyn. Rundvirke Industrier är Sveriges största specialvir­ keskoncern. - Så redan i dag gör vi mycket specialprodukter åt koncernen. Men jag tror att det kan öka ytterligare, menar

Sören. Östanåsågen sågar både gran och tall. För 2019 produ­ cerades 48 000 kubikmeter sågade varor. - Vi ska inte öka i volym utan istället satsa på ännu fler specialprodukter där man får bättre betalt, säger VD:n Sören Henriksson. Östanåsågen är ett komplett sågverk med både justerverk och hyvleri. I justerverket hanteras

ungefär 100 000 kubikme­ ter per år eftersom de även behandlar material från sågen i Marmaverken. Hyvleriet jobbar dagtid och hanterar ungefär 7 500 kubikmeter. - Jag brukar säga att ju mer specialiserat desto bättre, skrattar Sören. Östanåsågen ligger mitt i Hälsingland där det enligt många växer den allra bästa granen och furan. - Det är svårt att hitta bättre råvara än den vi har tillgång till. Det gäller bara att se till att den stannar, och förädlas, här i distriktet också, säger Sören och fortsätter: - Därför är det så positivt att Rundvirke Skog samtidigt an­ ställer två nya inköpare, som

ska verka här i Ovanåkers kommun. Totalt på såg, justerverk och hyvleri jobbar 25 personer på Östanåsågen. Ungefär hälften av produk­ tionen går på export. Främst till Storbritannien, Schweiz, Holland, Belgien och Tysk­ land, men även en del till nord Afrika. VD:n Sören Henriksson började för ett par år sedan på Östanåsågen efter att ha job­ bat 44 år på en annan såg. - Jag stortrivs. Det är inte alla förunnat att få börja ett nytt spännande uppdrag efter att ha varit 44 år på ett annat ställe, avslutar Sören Henriks­ son, VD på Östanåsågen.

Skog och lantbruk Gävleborg - 21


”Det har varit en bra start. Jag upplever att det är en god stämning på de platser jag besökt. Det är högt i tak och en stor öppenhet.”

Katarina Levin är Setras nya VD och koncernchef Ett av Sveriges största träindustriföretag, Setra, har från årsskiftet fått en ny VD och koncenchef i Katarina Levin. Hon kommer närmast från uppdraget som marknadschef på SCA Wood och har tidigare varit sågverkschef i Bollsta och Tunadal. - Det känns jättebra. Jag har fått ett varmt och trevligt mottagande, säger Katarina Levin och fortsätter: - Jag gillar verkligen det fokus på träförädling som finns i koncernen. I sitt nya uppdrag blir Katarina Levin ytterst ansvarig för en koncern med ungefär 800 anställda fördelade på sju sågverk och tre förädlingsen­ heter, och en total omsättning på runt fyra miljarder kronor. - Jag har alltid gillat att ha ansvar för helheten och samtidigt jobba tillsammans för att skapa resultat, säger Katarina. Hennes tidigare erfaren­ heter passar också bra för 22 - Skog och lantbruk Gävleborg

den nya rollen som VD och koncernchef. - Jag är intresserad av både produktionen, marknads­ sidan och försäljningen. - Det tror jag är en förut­ sättning för ett sådant här uppdrag, säger Katarina Levin. Den första tiden har ägnats åt att sätta sig in i Setras om­ fattande verksamhet. - Jag räknar med att hin­ na besöka alla vår svenska

produktionsorter och kontor under de fem första veckorna, berättar Katarina och fortsät­ ter: - Det har varit en bra start. Jag upplever att det är en god stämning på de platser jag besökt. Det är högt i tak och en stor öppenhet. Setras två huvudägare är Sveaskog och Mellanskog. - Det är två ägare med en stor råvarubas vilket är viktigt för oss som träförädlingsin­ dustri, säger Katarina. Marknaden för trävaror har under hösten försämrats då det finns ett stort utbud efter stormar och granbarkborrar. Setra har därför gjort kon­ junkturanpassningar med minskad skiftgång på ett par av sina produktionsenheter. - Det är viktigt att hela tiden effektivisera i vardagen

och jobba med förbättrings­ arbeten, säger Setras nya koncernchef. Samtidigt fortsätter kon­ cernen investeringar och satsningar för framtiden. I Hasselfors installeras t.ex ett justerverk med integrerad hyvel. Allra mest spännande är satsningen i Långshyttan. - Där startar vi nu en helt ny KL-trä linje och samtidigt en ny linje för komponent-till­ verkning, berättar Katarina. Hon är själv bosatt i Nora­ ström, Höga Kusten. - Så jag kommer att veckopendla till vårt huvud­ kontor i Solna, säger Katarina Levin. Setras nya VD och kon­ cernchef.


6000V

ETT MÅNGSIDIGT AGGREGAT

Vårt mest populära och mångsidiga aggregat är uppdaterat med ytterligare förbättringar till 2020. Pricksäker mätning, hög kaphastighet och förbättrad hållbarhet, allt för att förenkla arbetet och maximera produktiviteten. Några förbättringar på 2020 års modell av Log Max 6000V: • • • • •

Uppdaterad infästning för mäthjulsarmen med en expanderaxel. Uppdaterad och förstärkt såglåda samt ett förstärkt mekaniskt stopp vid sågenheten. Uppdaterad kabeldragning till sågenheten. Ny infästning av styrsystemets aggregatmodul. XT-kit med gjuten fälllänk, förstärkt fast skyddsplåt och Heavy Duty-skyddssats.

Gustav Leonardsson - Norra Sverige - 070 722 11 10

Mikael Solén - Södra Sverige - 070 591 18 89

Bli en del av det lokala - som gynnar regionen!

Som virkesleverantör till oss är du med och gynnar regionen genom att ditt virke avsätts lokalt i våra närliggande industrier. Tillsammans skapar vi värden, som till exempel fler lokala arbetstillfällen. Kontakta oss gärna för mer information om vår lokala närvaro. Martin Parling 070-287 70 11 Anna Grändborn 070-223 60 41 Jan Härjebäck 070-554 31 07

Sko o Lantbruk_Gävleborg_v6_2020.indd 1

Hudiksvall Bollnäs Ljusdal holmen.com/skog

2020-01-22 08:11:54

Skog och lantbruk Gävleborg - 23


Komatsus klassiska röda hytt har monterats på plats.

Spikrakt uppåt för Komatsu Forest Komatsu Forest är en av världens största skogsmaskintillverkare. Företaget har både sitt huvudkontor och produktionen i Umeå. - Totalt jobbar 1 700 personer år Komatsu Forrest runt om i hela världen. Här i Umeå jobbar ungefär 550 personer, berättar Annelie Persson, kommunikationsansvarig på Komatsu Forest. I sin stora fabrik på Tegel­ bruksvägen i Umeå byggs skördare och skotare i en effektiv produktionskedja. - Den här fabriken har aldrig producerat fler skogs­ maskiner än i år. Det blir all time high, säger Anders Strömdahl, produktionschef på Komatsu Forest. Eftersom man helägs av den japanska jätten Komatsu ger man inga exakta produk­ tionssiffror. Men det rör sig kring tusen skogsmaskiner per år, som lämnar fabriken i Umeå. Komatsu Forest tänker dock inte nöja sig med det. 24 - Skog och lantbruk Gävleborg

För de har börjat markarbe­ tena för sin nya jättestora och toppmoderna fabrik som ska stå klar 2021 i industriområdet Klockarbäcken i Umeå. - Nu bygger vi för framti­ den. För större volymer. Där vi kan växa. Det kommer att bli en enorm fördel att ha all verksamhet på ett och samma ställe, säger Anders. För i takt med att verksam­ heten växt har Komatsu Forest blivit allt mer trångbodda. - Nu är vi utspridda och har verksamhet på fem olika ställen bara här i Umeå, säger Anders. Räknar man ytorna på alla

Skogsmaskiner med åtta hjul har blivit otroligt populära och är nu dominerande av det som säljs.

ställen så nyttjar Komatsu Forest 26 000 kvadrat i Umeå i dag. - Den nya fabriken blir på 40 000 kvadrat. Det ger oss helt nya möjligheter, säger Annelie. Komatsu Forest jobbar sten­ hårt på att hela tiden utveckla sina skogsmaskiner. I dag jobbar mer än 120 personer med utveckling i Umeå. - Skogsmaskinerna måste vara effektiva. De måste kunna kapa så snabbt som

möjligt. Produktivitet är A och O. Det ger pengar in för entreprenörerna, konstaterar Anders. - Men samtidigt satsar vi stenhårt på arbetsmiljön för förarna genom olika dämp­ ningsfunktioner i hytterna, fortsätter han. Dessutom måste skördarna och skotarna vara driftsäkra. - De byggs i princip för att kunna gå dygnet runt, säger han. Ofta kommer förslagen på


vad man kan förbättra från de som jobbar med maskinerna. - Vi lyssnar otroligt mycket på kunderna och jobbar ständigt med förarna, säger Anders. Komatsu Forest erbjuder för närvarande fem modeller av skotare och sex olika skördare. - Försäljningsmässigt är det ungefär 60/40 till skotarnas fördel, säger Anders. Modellerna kan också väljas med sex eller åtta hjul. - Där är det utan tvivel modellerna med åtta hjul som blivit helt dominerande

i Europa. De har blivit otro­ ligt populära, säger Anders Strömdahl, produktionschef på Komatsu Forest. Företaget har lyckats väldigt bra de senaste åren. - Det går spikrakt uppåt. Det är därför vi också kan bygga för framtiden med den nya fabriken. Jag är jättestolt över att vi där satsar otroligt myck­ et på hållbarhet. Fabriken ska bli CO2 neutral. Man tänker både på miljön och arbetsmil­ jön, säger Annelie Persson, kommunikationsansvarig på Komatsu Forest.

Fabriken i Umeå producerar effektivt efter olika produktionslinjer. Där bestämda delar monterar på innan man flyttar till nästa station osv.

Annelie Persson, kommunikationsansvarig.

Anders Strömdahl, produktionschef.

Till Komatsu Forest stora lager kommer det dagligen in 80 - 100 ton med delar till produktionen av skogsmaskiner. Skog och lantbruk Gävleborg - 25


Granbarkborrar är ett stort problem för skogsägare runt om i landet. Nu finns en oro att södra delen av länet ska drabbas.

Oro för granbarkborrar i södra länet Granbarkborrar har i många år orsakat skogsskador i de norra delarna av Gävleborg. Men nu finns en oro för att länets södra delar kan komma och drabbas av granbarkborrar. - Vi är lite orolig för vad som ska hända eftersom de södra delarna ligger nära där stormen Alfrida drog fram för ett år sedan, säger Nils Frank på Skogsstyrelsen i Gävleborg.

En gammal skada med det klassiska märket på trädstammen som visar att granbarkborren varit framme.

Det har redan börjat komma in rapporter om angrepp. - Senast i dag fick jag ett samtal från Storvik där man upptäckt skador på stående skog, berättar Nils. Det här gör att Skogsstyrel­ sen också kommer att inrätta en ny fällstation någonstans söder om Gävle, med tre fällor som kommer att vittjas regel­ bundet under perioden då granbarkborrarna svärmar. Tidigare har Skogsstyrelsen inte haft någon fällstation i den södra delen av länet utan bara två stationer i norra länet.

Men nu utökas det alltså med en station i södra delarna. - Vi uppmanar markägarna att gå ut och titta i sina skogar till våren. Samt ha en hand­ lingsberedskap för att ta ut skadad skog om det behövs. För bästa resultat ska den ska­ dade skogen ut på sex veckor, säger Nils. Är det något särskilt mar­ kägarna ska hålla utkik efter? - Det är viktigt att ta bort färska vindfällen, med vit innerbark eller gröna barr. Se­ dan kan man behöva gå nära träden för att upptäcka skador


”Vi uppmanar markägarna att gå ut och titta i sina skogar till våren”

Det kan vara svårt att upptäcka skador eftersom skadorna kan vara under barken. Skogsägare uppmanas att gå nära träden för att kunna upptäcka skador.

- Vi är lite oroliga för vad som ska hända eftersom de södra delarna ligger nära där stormen Alfrida drog fram för ett år sedan, säger Nils Frank på Skogsstyrelsen i Gävleborg.

för de kan fortfarande vara gröna i toppen, berättar Nils. I de norra delarna av länet ser det fortfarande positivt ut. - Trots att vi fick mycket granbarkborrar i fällorna i norra Hälsingland har vi inte några större skador på stå­ ende skog rapporterade efter 2019, säger Nils Frank. Men det går ändå inte att andas ut ändå för markägarna i Hälsingland. - Nej, läget kan förändras snabbt om det t.ex blir någon storm eller extrem torka så att träden får sämre motstånds­ kraft, säger han.

Så därför gäller det hela tiden att vara uppmärksam och kanske gå ut och titta till sin skog någon gång fram mot april. Skogsstyrelsen kommer också att försöka att ställa upp vid informationsmöten om det efterfrågas. - Informationsbehovet är störst i Gästrikland där de inte haft de här problemen tidiga­ re. Men markägarna tar det på allvar. Det märker vi på för­ frågningarna därifrån, säger Nils Frank på Skogsstyrelsen i Gävleborg.

Det kan vara svårt att se om trädet har skador av granbarkborrar eftersom kronan fortfarande kan vara grön. Då ser man inte att det är skadat om man t.ex kör med drönare. Skog och lantbruk Gävleborg - 27


Inom projektet Life Taiga har man genomfört planerade och kontrollerade skogsbränder på totalt 1 700 hektar. Nu har projektet fått ett extra år.

Eldar för att rädda tallskogen Inom EU-projektet Life Taiga har man under fem år genomfört planerade skogsbränder, naturvårdsbränningar, runt om i Sverige. Totalt har 1 700 hektar brunnit. - Nu har projektet fått ett extraår 2020. Så då tror vi att vi ska nå totalt 2 000 hektar som var målet då projektet startade, berättar Andreas Wedman, projektledare och bränningsledare i Gävleborgs län.

Sammanlagt har 14 länssty­ relser runt om i Sverige varit engagerade i Life Taiga. Anledningen är att rädda den biologiska mångfalden i skogen. - Historiskt sett brann det oftare skogen. I snitt var det 50 år mellan bränderna. Men sedan drygt hundra år tillbaka har vi blivit så duktiga på att bekämpa och släcka skogsbränder att det brinner mycket mindre i skogen nu­ förtiden, säger Andreas. Naturvårdsbränningar­ na genomförs endast inom 28 - Skog och lantbruk Gävleborg

naturreservat och skyddade områden. - Alltså på marker där vi sagt skogen ska få sköta sig själv, säger Andreas. Men eftersom det brinner mer sällan innebär det att t.ex tallskogen missgynnas. - Jag vill gärna se det som att vi sköter om tallskogar. Taiga består ju av granskogar, tallskogar och blandskogar. Historiskt sett har det brunnit i skogen, kanske vart femti­ onde år, och då har branden balanserat att det funnits tall­ skogar där sådana ska finnas

och granskogar där det har varit lite blötare. Som det är nu tar granskogen över, säger Andreas Wedman. Tallarna klarar bränder bätt­

”Historiskt sett brann det oftare skogen. I snitt var det 50 år mellan bränderna.” re genom sin tjocka bark och kraftigare rotsystem. - Så jag ser mig gärna som "tallskyddare" när vi gör natur­ vårdsbränningar, säger han.

På produktiv skogsmark har skogsägare och bolag blivit duktiga att plantera tall på lämpliga tallmarker så där finns inte samma problem som i naturreservat där sko­ gen ska sköta sig själv. - Under åren med Life Taiga har vi i Gävleborg gjort 12 bränningar på mellan fyra och 70 hektar. Totalt har vi eldat på 280 hektar, säger Andreas. - Alla bränder har genom­ förts under kontrollerade och säkra förhållanden så vi har inte haft några incidenter alls


NORRÄNGE SKOG & NATUR AB -Din oberoende skogspartner-PEFC Certifierad för ett hållbart skogsbruk-

Skogliga tjänster för dig! Vi erbjuder följande tjänster: 7 Skogsbruksplaner 7 Uppdatering/digitalisering av gamla planer 7 Skoglig rådgivning 7 Avverkningsplanering

7 Inventeringar 7 Rågångsupptagning 7 Trädfällning 7 Röjning, m.m.

Kontakta oss! Bondegatan 39, Arbrå henrik@skogonatur.se 070-600 56 14 www.skogonatur.se

Skog & Lantbruk

Tidningen

vid bränningarna, säger han. Det krävs speciella vä­ derleksförhållanden för att genomföra en naturvårds­ bränning. Först behövs en långvarig torka och sedan måste väderförhållandena vara rätta den dagen som bränningen ska genomföras. - Det är alltid på sommaren, ofta på försommaren, som vi kan utföra bränningarna, säger Andreas Wedman, pro­ jektledare och bränningsleda­ re i Gävleborg. Efter den stora skogsbran­ den i Kårböle 2018 kommer

en del av markerna att bli naturreservat. - Det brann ungefär 9 000 hektar och ungefär en tiondel av dessa kommer att göras om till naturreservat, berättar Andreas. - Det görs helt och hållet i samförstånd med berörda skogsägare, fortsätter han. Life Taigas extraår 2020 kommer nu att utnyttjas för att genomföra ytterligare naturvårdsbränningar runt om i landet. Kanske kan man nå sin målsättning med 2 000 hektar totalt.

Skog& Lantbruk

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västerbotten

Nr 1 2018

Boka din annonsplats till vårens utgåvor redan idag

Ring Glassbonden

Stockar röntga mitt i såglinj s en

Nyckelbioto ska kartlägg per as

060 - 57  21  50

i Selet

Utbildningen förhindrar oly som med fyrhjuli ckor ngar Grisbonden har gårdsbutik i bil

Våga sälja till

utomstående

www.mediainvest.nu

Skog och lantbruk Gävleborg - 29


Hyvleriet i Edsbyn behandlar 56 000 kubikmeter sågade varor varje år.

Valbo Trä satsar stort på sin anläggning i Edsbyn Det hände mycket på Valbo Träs anläggningar i Edsbyn och Viksjöfors. Flera nya satsningar har just dragits igång eller är på väg att starta. - Det ser väldigt positivt ut för Edsbyn. Jag är väldigt glad att ägarna satsar så bra på oss, säger Carl-Erik Sandström, platschef i Edsbyn. Det är Persson Invest som numer äger Valbo Trä. I grunden är Valbo Trä i Eds­ byn ett modernt hyvleri, som behandlar 56 000 kubikmeter sågade varor varje år. Men det som gör Edsbyn lite unikt är att man speciali­ serat sig på det svåra. Dessutom startades 2012 ett av nordens modernas­ te målerier, som levererar mellanstruken ytterpanel till bygghandlare runt om i hela Sverige. Och i anläggningen i 30 - Skog och lantbruk Gävleborg

Viksjöfors jobbar man med exaktkapning och övrig bearbetning av t.ex reglar till hustillverkning. - Vi har bra produkter och bra lönsamhet, konstaterar Carl-Erik och fortsätter: - Vi har också fantastiskt bra personal med väldigt låg sjukfrånvaro. Det går alltså redan väldigt bra för Valbo Träs anlägg­ ningar i Edsbyn och Viksjö­ fors.

Men nu har företaget gjort flera nya miljonsatsningar för att det ska bli ännu bättre. ✔ Ett helt nytt, lite mindre måleri, har byggts för att av­ lasta det stora måleriet. ✔ Det gamla måleriet ska få en mycket bättre torkverk­ samhet med ny teknik som gör att panelerna torkar mycket snabbare. ✔ En ny kaplinje startas i Viksjöfors för lite tunnare dimensioner. Den är tre-fyra gånger snabbare än den kap som redan finns på plats. ✔ En helt ny takstolsproduk­ tion inrättas i Viksjöfors. Det är alltså en rad nya stora satsningar i Edsbyn den när­ maste tiden. Det nya mindre måleriet togs i drift i början på

januari, den nya kapen och takstolsproduktionen har en planerad start vecka 7 och ombyggnaden av det stora måleriet är tänkt vecka 13. - Bygget av det nya mindre måleriet kommer att göra oss effektivare. Nu kan det stora måleriet koncentrera sig på lite större serier medan vi kan lägga mindre jobb i det nya måleriet, menar Carl-Erik Sandström, platschef på Valbo Trä i Edsbyn. Samma effekt få man med exaktkapningen i Viksjöfors. Där den nya kapen dels är mycket snabbare och dels avsedd för tunnare dimensi­ oner. Då kan den gamla kaplinjen koncentrera sig på lite grövre material och långa serier.


Det krävs rejäla grejer för att pressa ihop delarna i takstolen. Det visar Tomas Grims.

Här är den supersnabba nya kapen, som är lämplig för tunnare dimensioner. Den ska sättas i drift enligt plan vecka sju.

Målning i det nya måleriet. Tittar man noga så ser man att panelen far in obehandlad och att den är målad när den kommer ut på andra sidan. Här ska den nya takstolsproduktionen hålla till.

Takstolsproduktionen är en helt ny satsning. Men det ligger i linje med att företaget redan i dag levererar väldigt mycket till husbyggen. Edsbynanläggningen allra störst kund är Fiskarheden­ villan. - De köper material till husen av oss för 60 miljoner kronor varje år. Vi packar paket i den ordning som delarna ska monteras. Det går långtradare varje natt härifrån till deras husfabrik i Borlänge,

berättar Carl-Erik. Valbo Trä har cirka 40 an­ ställda i Edsbyn/Viksjöfors. - Det kan bli fråga om någon nyanställning för att klara de här nya satsningarna, säger Carl-Erik. Ägarna verkar tro på Valbo Träs Edsbynanläggning. De har fått förvärva tre hektar mark i anslutning till det be­ fintliga industriområdet. Så det finns plats om man vill utöka ytterligare.

- Det ser väldigt positivt ut för Edsbyn. Jag är väldigt glad för att ägarna väljer att satsa så hårt på oss, säger Carl-Erik Sandström, Valbo Träs platschef i Edsbyn. Skog och lantbruk Gävleborg - 31


Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå

Du vet väl att framtiden är grön? Satsa på en yrkeshögskoleutbildning hos oss! I februari öppnar ansökningar inför utbildningar med start hösten 2020 och då behöver du vara rustad så du inte står obehörig när du söker. Ta därför gärna kontakt redan nu för studie- och yrkesvägledning om någon av våra utbildningar verkar intressant! Samtliga är CSN-berättigade och fria att söka till för alla i hela landet, men vissa förkunskaper krävs. Eventuellt kan vi erbjuda dig som sökande en behörighetsgivande förutbildning.

Driftledare Lantbruk Mjölk/nöt eller får, 300p: Höj din driftledar- och företagarkompetens. Gå vår distansutbildning med ett antal fysiska träffar under ca 1,5 år. Du blir redo för mer kvalificerade uppgifter och ett ökat helhetsansvar inom primärproduktionen. Utbildningen är även för dig som vill ta klivet in i näringen på allvar med sikte på eget företagande, kanske med diversifiering och flera olika verksamheter som samverkar.

Trädgårdsmästare – frilandsodling och förädling, 400 p: Satsa på att utveckla den lokala produktionen av grönsaker, frukt och bär på ett professionellt sätt och med utgångspunkt från norrländska förhållanden. Gå vår 2-åriga kvalificerade utbildning i Umeå som ger dig ökade kunskaper inom allt från odling och förädling till försäljningskanaler, marknadsföring, logistik, emballage, lagring, ekonomi och företagande.

Trädgårdsmästare, ledarskap, skötsel och underhåll av gröna miljöer, 400 p: Älskar du trädgård och vill fördjupa dig inom området skötsel och planering, anläggning, underhåll, växtproduktion och vidareförädling? Kanske vill du bli arbetsledare inom kommun, kyrkan, handelsträdgård, hos anläggningsföretag eller varför inte bli egen företagare eller rådgivare inom området? Utbildningen ges delvis på distans med fysiska träffar och bygger vidare på grundkunskaper inom trädgård motsvarande gymnasienivå.

Kontakt och frågor: Evelin Örtelius, studie- och yrkesvägledare, 090-16 11 44, yrkeshogskolan@umea.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.