Skog och lantbruk Gävleborg nr 1 2023

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Gävleborg

Skog & Lantbruk

Tidningen

FTG Cranes innovativa lösningar

Skogspriserna ökar kraftigt i Gävleborg

Stor biogasanläggning på Skrämsta gård

Planer för extra

Innehåll

Vill bygga rekordhöga vindkraftverk ..6

Spännande nyheter från FTG Cranes ..8

Pyrocell har lyckats bra ..10

Stororder på slipers ..12

Storsatsning på justerverket ..14

Bygger stor biogasanläggning ..16

Maria ny VD på Valbo Trä ..20

Lyckat för Handelsbanken ..22

Oroande ökning av vildsvin ..24

Kraftigt ökade priser på skog ..26

Tuffare tider i branschen

Skogsbranschen har haft några väldigt bra år. Speciellt under pandemiåren då vi tvingades vara hemma mycket. Då valde många att satsa på sina hem och startade olika byggprojekt. Nu är det tuffare tider. Kriget i Ukraina, hög inflation, höjd ränta, höga energikostnader och drivmedelspriser gör att det inte byggs lika mycket längre.

Kanske gjordes många hemmabyggen just under pandemin som egentligen skulle ha spridits under flera år framåt. Det gör att efterfrågan på byggmaterial till privata kunder är relativt liten just nu. Få branscher är väl som skogsbranschen van vid att konjunkturen går upp och ned, och har lärt sig att hantera det för att överleva även under sämre tider.

Många skogsföretag lyckades göra bra resultat under pandemiåren och har förhoppningsvis lite sparat i ladorna. För långsiktigt vänder det förstås uppåt igen. Det finns ett behov av att bygga, bostäder och annat, runt om i världen. Trä är dessutom något av framtidens byggmaterial så på sikt borde det se ljust ut.

Ett bevis för det är kanske att

Redaktionen

Mediainvest, Terminalvägen 14, Timrå

priset på skogsmark inte verkar påverkas av oron runt om i världen. Priset på skogsmark i Gävleborg steg t.ex med över tio procent under fjolåret. Det har ökat stadigt i många år men uppgången i fjol var en av de största på många år. Det är ett kvitto på att många långsiktigt tror på skog och trä.

Visst brukar det kanske alltid vara så att i oroliga tider så flyttar många sina pengar från börsen till saker med reella värden, som skog men det känns ändå som att också framtidstron på trä som byggmaterial är stark.

I detta nummer av Skog & Lantbruk i Gävleborg kan du också läsa om de framgångsrika mjölkbönderna Per och Magnus Johansson på Skrämsta Gård utanför Bergsjö.

De tog över efter sin pappa Lennart 2011. Han hade varit

Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50

Text och foto: Åke Härdfeldt

Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se

Stockfoto: Pexels

köttbonde med som mest över 1 000 djur i besättningen.

Sönerna bestämde sig för att satsa på mjölk istället. En ny ladugård byggdes 2011 och bröderna har i dag 320 mjölkande kor, sex mjölkrobotar och totalt drygt 900 djur.

De har lyckats att gå med vinst varje år och jobbar ständigt för att utveckla mjölkgården och hitta nya bra lösningar. De ser alltid till att ha något nytt projekt på gång varje år. Stort eller litet.

Bland de större märks bygget av en helt ny verkstad 2019 där man kan laga maskiner om det blir problem. Framförallt jobbar man förebyggande i verkstaden så att man ska slippa onödiga stopp när det är som mest intensivt i t.ex vårbruket och skörden. Då blir det kostsamt att stå stilla.

I år väntar ett riktigt stort projekt för bröderna Per och Magnus. De ska nämligen bygga en biogasanläggning för 22 miljoner kronor.

Det möjliggörs genom att Naturvårdsverket bidrar med 60 procent av investeringen genom Klimatklivet.

Biogasanläggningen beräknas att ge dubbelt så mycket el som man använder årligen på Skrämsta Gård. Så de kommer att kunna sälja en ansenlig mängd vidare.

Ni kan även läsa om ELE Trävaru AB i Kilafors.

Det är ett specialsågverk som sågar korta längder. De har gjort en mångmiljoninvestering i sitt justerverk.

Det är en del av en flerårig investeringsplan som ska göra att ELE Trävaru AB på sikt ska kunna höja sin produktion med uppåt 20 procent.

2024 tas nästa steg mot det målet då företaget installerar ett par nya torkar.

Stefan Sahlberg

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu

Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.

våra produktionsanläggningar utgör

klimatsmarta biokombinat

Hela trädet tas om hand och våra industrier producerar flera olika biobaserade och förnybara produkter av skogen.

Vill du vara klimatsmart tillsammans med oss? Kontakta oss på Holmen för en framtidssmart skog.

holmen.com/skog

Vi hjälper dig med skogen

Funderar du på att köpa skog? Kanske äger du skog och vill förverkliga idéer? Eller planerar för generationsskifte? Oavsett vilka funderingar du har möter du hos oss människor som förstår skog och lantbruk.

Våra lokala bankkontor har lång erfarenhet av att hjälpa till med finansiering och smarta banktjänster.

Som kund hos oss stöttar vi dig med kvalificerad ekonomisk rådgivning kring skogsverksamhet. Vi har lång erfarenhet av ägarbyten och hjälper dig att hitta den lösning som passar bäst för dig och din familj.

Investeringar ska kännas trygga och långsiktiga. Därför är du alltid välkommen att prata med oss.

handelsbanken.se/skogochlantbruk

Vill bygga rekordhöga vindkraftverk

Holmen Energi planerar för en stor vindkraftpark i norra Hälsingland. Planen är 38 vindkraftverk, som är upp till 300 meter höga i Tigerberget i Hudiksvalls kommun.

- Vi ser ett stort behov av fossilfri el. Då är det bra att Holmen med vårt stora markinnehav kan vara med och bidra till omställningen till fossilfri energi, säger projektledaren Filippa Giertta.

I dag finns inte 300 meter höga vindkraftverk. Världens högsta, 270 meter, finns i Danmark.

- Teknikutvecklingen går snabbt och vi vill utnyttja bästa möjliga teknik för att producera mer. Därför samråder vi nu om 300 meter höga vindkraftverk, säger Filippa.

Holmen Energi är ett av Holmens fem affärsområden tillsammans med Skog, Trävaror, Kartong och Papper.

Holmens första vindkraftpark i Varsvik, nordväst om Holmens pappersbruk i Hallstavik togs i drift 2014.

Holmens andra vindkraftpark invigdes i fjol i Blåbergsliden utanför Skellefteå.

- Om vi skulle få tillstånd för 38 vindkraftverk på Tigerberget så blir det Holmens största vindkraftpark, konstaterar Filippa, som är Holmens projektledare för satsningen i norra Hälsingland.

Samrådsmöten

Tigerberget i Svågadalen

ligger i det översta nordvästra hörnet av Hudiksvalls kommun. Hassela och Ramsjö ligger ett par mil från den planerade vindkraftsparken.

Holmen Energi har genomfört grundliga undersökningar och kartläggning av det aktuella området.

- Vi har arrangerat samrådsmöten där vi bjudit in allmänheten och intressenter

Holmen Energi vill bygga en vindkraftpark på Tigerberget i Hudiksvalls kommun med upp till 300 meter höga vindkraftverk.

för att informera och få in synpunkter, säger Filippa.

- Nu kommer vi att göra fler inventeringar och titta på olika värden, fortsätter hon.

Under 2023

Målet är att kunna lämna in en ansökan om tillstånd till länsstyrelsen under 2023.

- Vi gör våra utredningar för en så bra lokalisering av vindkraftverken som möjligt avseende djur, natur, närboenden och kultur, säger Filippa.

För att länsstyrelsen ska kunna ge tillstånd för anläggningen krävs också att Hudiksvalls kommun ger sitt klartecken.

- Det är bra att Holmen kan vara med och bidra till den nödvändiga omställningen av fossilfri energi, säger Filippa Gierta, Holmens projektledare i Tigerberget.

Fossilfri energi

Tigerberget har alltså bedömts som en lämplig plats avseende bland annat natur och hur det blåser. Därför har alltså Holmen Energi dragit igång sin omfattande undersökning och kartläggning av olika värden i området.

Berätta mer!

- En sådan här process tar i regel flera år, konstaterar hon. Holmen är en av Sveriges största markägare.

- Vi har en löpande utredning av vilka av våra marker som kan vara lämpliga för vindkraft, säger Filippa.

- Det är ett pusslande med olika värden för att avgöra bästa möjliga placering av vindkraftverken, säger Filippa. Hon trivs med att jobba med planeringen av vindkraftparker.

- Det är spännande. Vi måste ställa om till mer fossilfri energi. Då är det positivt om vi på Holmen kan vara med och bidra till den omställningen, avslutar Filippa.

Vi gillar skog och vi gillar människor!

Att höra dig berätta om dina mål, ambitioner och visioner med din skog.

Ju mer vi vet, desto bättre rådgivning kan vi ge.

Kontakta någon av oss för att boka ett rådgivningsmöte om din skog.

Peter Karsbo

Virkesköpare Los, Edsbyn 070- 573 66 46 peter.karsbo@bergkvistsiljan.com

Linn Brorsson

Virkesköpare Ljusdal, Alfta, Harsa 076- 116 54 88

linn.brorsson@bergkvistsiljan.com

Sebastian Ahlberg

Virkesköpare Bollnäs, Söderhamn 076- 116 46 84

sebastian.ahlberg@bergkvistsiljan.com

”Vi gör våra utredningar för en så bra lokalisering av vindkraftverken som möjligt avseende djur, natur, närboenden och kultur.”

I fjol invigde Holmen Energi en vindkraftpark i Blåbergsliden utanför Skellefteå.

Spännande nyheter från FTG Cranes

FTG Cranes, med starka varumärken som Moheda och Mowi, fortsätter att vara störst och marknadsledande på skogsvagnar i Sverige.

- Det går bra. Vi sålde något färre vagnar i fjol men för ett högre belopp. Det innebär att köparna utrustade skogsvagnarna lite mer, säger Anders Skogsberg, försäljningschef på FTG Cranes.

Framtiden ser fortsatt ljus ut för företaget.

- Absolut, vi har många nya modeller och program. Vi ser verkligen fram mot 2023, säger Anders.

Marknaden för skogsvagnar i Sverige brukar delas in i tre kategorier, Standard, Mellan och Premium. Både Mohedas och Mowis vagnar tillhör Premiumkategorin.

- Det gör att våra vagnar kostar lite mer att köpa men ser man till totalekonomin, med låga drift- och underhållskostnader samt ett högt andrahandsvärde, tror jag vi står oss bra i jämförelse, säger Anders.

Många nyheter Han gläds förstås åt att kunna presentera många nyheter inför det här året. Speciellt på kransidan har både Moheda och Mowi väldigt spännande

Mowi lanserar stora kranar med många nya innovationer som underlättar arbetet ute i skogen.

nyheter. På Elmia Wood presenterade Moheda sin nya griplastkran, M81DT, med kranspetsstyrning.

- Det var ett jättestort intresse från besökarna, berättar Anders.

Den kranen hamnar i tyngsta och starkaste klassen i Mohedas utbud.

- Den klarar de mest krävande behov vad gäller styrka, räckvidd och tillförlitlighet, säger han.

Omfattande fältstudie Även Mowi har intressanta nyheter på kransidan efter att ha gjort en mycket omfattande fältstudie.

utvecklingsarbete och nya lösningar kombinerat den paralellförda kranen med den traditionella vikarmskranens fördelar, vilket ger ett mycket flexibelt och stort rörelsemönster, säger Anders och fortsätter:

lågt och med låg energiförbrukning.

60-årigt samarbete

Det är alltså mycket spännande nyheter som presenteras. Samtidigt passar FTG Cranes på att fira sitt 60-åriga samarbete med Lantmännen.

- Nu lanserar vi två nya stora Mowi griplastarkranar med helt unika nya egenskaper. Dess främsta egenskap är att den genom innovativt

- Mowi P81DT/P81T låga parkeringsläge ger en låg tyngdpunkt vilket ger en stabilare skogsvagn när man kör utan last i svår skogsterräng och kombinerar det med Mowi kranens alla inbyggda fördelar, som suveränt rörelsemönster. Du når med enkla och snabba, parallelförda, rörelser både högt och

- Det är i år 60 år sedan de första Moheda-vagnarna rullade ut på Lantmännens anläggningar. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt under året, säger Joakim Carlsson, försäljare på FTG Cranes.

Både Mohedas och Mowis maskiner byggs på FTG:s fabrik i Bäckefors, Dalsland.

- Det är i år 60 år sedan de första Moheda-vagnarna rullade ut på Lantmännens anläggningar. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt under året, säger Joakim Carlsson, försäljare på FTG Cranes. Både Mohedas och Mowis maskiner byggs på FTG:s fabrik i Bäckefors, Dalsland.

”Den klarar de mest krävande behov vad gäller styrka, räckvidd och tillförlitlighet.”

Mowis nyheter på kransidan har lanserats efter att man gjort en omfattande fältstudie.

Moheda presenterar en ny griplastkran med kranspetsstyrning.

Skog och lantbruk Gävleborg - 9

Pyrocell har lyckats bra

Den 2 september 2021 var det premiär för den världsunika fabriken Pyrocell i Gävle, där restprodukten sågspån från Setra Kastets sågverk omvandlas till fossilfri pyrolysolja. Den kan samprocessas med produktion vid Preems raffinaderi i Lysekil till biodrivmedel, diesel och bensin.

- Det är en unik satsning, en värdekedja från skog till tank. Nu har vi också visat att det fungerar. Vi har en helt ny industri, en fabrik, som producerar en bra olja, säger Pontus Friberg, arbetande styrelseordförande i Pyrocell.

Med över ett års produktion i ryggen kan man stolt visa på att satsningen med Pyrocell var lyckad.

- Inom Pyrocell tittar vi faktiskt redan på förutsättningarna för var nästa anläggning skulle kunna ligga. Vi har

en pågående lokaliseringsutredning för det, säger Pontus.

Fabriken i Gävle är unik. Det fanns ingen liknande förut.

- Därför känns det förstås extra bra att det visat sig att den pyrolysolja vi producerar håller hög kvalitet, säger han.

På god väg

Målsättningen är att anläggningen ska kunna producera 25 000 ton pyrolysolja per år.

- Vi har inte riktigt nått upp dit än men vi är på god väg, säger produktionschefen

Anders Wigstein.

- Produktionen har fungerat bra sedan starten och vi har arbetat bort de barnsjukdomar som fanns i början, fortsätter han.

Pyrocell samägs av Setra och Preem. Fabriken ligger inne på samma område som sågverket i Kastet.

Det innebär att sågspånet, biomassan, slussas till fabriken i ett integrerat system. Det går först till ett mellanlager innan det torkas ner till bara tre procents fuktighet.

Här lagras sågspånet i en silo innan det ska torkas. Det torkas ner till bara tre procents fukthalt.

- Efter att ha kört produktionen i över ett år kan vi konstatera att processen fungerar, säger Pontus Friberg, arbetande styrelseordförande, och Anders Wigstein, produkltionschef.

Därefter blandas biomassan med het sand (ca 500 grader) i en reaktor, som omvandlar biomassan till ångfas. Pyrolysgaserna från reaktionerna i reaktorn kondenseras sedan till pyrolysolja.

Dygnet runt

Fabriken går dygnet runtåret runt.

- Totalt är det 14 personer som jobbar här på Pyrocell, varav 10 i produktionen, berättar Anders.

Satsningen på Pyrocell har

visat sig vara lyckad.

- Det visar också vad man kan åstadkomma med bara en idé, som vi hade 2016, och mötet mellan människor. Jag träffade Sören Eriksson på Preem som också trodde på idén. Det gjorde Pyrocell möjligt, säger Pontus.

- Nu har vi en helt ny industri. En fabrik i Gävle som gett arbetstillfällen och en bra produkt, pyrolysoljan, som bidrar till en mer fossilfri omställning, fortsätter han.

Många besök

Många är förstås intresserade av den unika anläggningen.

- Det har varit många be-

sök. Så många att vi faktiskt tvingats säga nej till en del, säger Pontus.

Pyrocell har i alla fall bevisat att deras lösning fungerar. De har en lönsam affär. Samtidigt har de en svårslagen hållbar värdekedja från skog till tank.

”Det visar också vad man kan åstadkomma med bara en idé, som vi hade 2016, och mötet mellan människor.”

Tillsammans med 500 gradig sand skapas en reaktion som bildar en ångfas, som kondenceras och bildar pyrolysolja.

Produktionschefen Anders Wigstein framför Pyrocells fabrik.

Sågspånet från sågverket Setra Kastet torkas och hamnar i en reaktor.

Stororder på slipers

AB Rundvirke har haft framgång i Trafikverkets upphandlingar och ska nu leverera stora mängder slipers.

- 2023 ska vi leverera 100 000 standardslipers, så kallade linjeslipers. Nästa år ska vi leverera 75 000 linjeslipers och dessutom 12 500 växel- och broslipers, berättar Patrik Norrlander, försäljningschef på AB Rundvirke.

- Allt sågas på vår såg i Marmaverken och impregneras sedan på någon av Rundvirkes anläggningar i Ludvika eller Kälarne, fortsätter han.

För sågverket i Marmaverken är produktionen av slipers i den här omfattningen en ny verksamhet.

- Det är ett väldigt bra komplement till vår ordinarie verksamhet. Framförallt genom att slipers lufttorkas och belastar inte vår ordinarie

torkkapacitet, säger Patrik.

Rent krasst kan sågen i Marmaverken först såga sina stamblock och grovtimmer tills torkarna är fulla. Då kan man övergå till att såga slipers som läggs på lufttorkning på området i ungefär tre månader.

Stamblock

Marmaverken sågar årligen ungefär 55 000 kubikmeter sågade varor, varav stamblocken sågas av den allra finaste furan, som växt i området i cirka 120 år.

Grovtimmrer används vid fingerskarvsanläggningen i Edsbyn som sedan fingerskarvas/limmas till dörr- och fönsterkomponenter.

Nu tillkommer alltså dessutom 10 000 kubikmeter slipers. Marmaverken sågar slipers i dubbla längden och sedan kapas de på mitten efter att ha legat ute och lufttorkats.

- Vi har skapat två nya jobb kring kapningen. Det känns bra, säger Patrik.

Bra resultat

Totalt jobbar ett 25-tal anställda på sågen i Marmaverken. Rundvirke har, precis som många andra sågverk, gjort lysande resultat de två senaste åren.

”Det är ett väldigt bra komplement till vår ordinarie verksamhet. Framförallt genom att slipers lufttorkas och belastar inte vår ordinarie torkkapacitet.”

Slipers som ligger ute och lufttorkas i ca tre månader. De läggs upp med 15 cm mellan för att torkningen ska fungera.

Har

ORG.NR: 556968-1884

- Sågningen av slipers är ett väldigt bra komplement till vår ordinarie verksamhet. Framförallt genom att slipers lufttorkas och belastar inte vår ordinarie torkkapacitet, säger Patrik Norrlander, försäljningschef på AB Rundvirke.

- Det ser fortsatt bra ut nu inför 2023. Anledningen är att vi bara sågar unika produkter, specialsortiment. Det gör att vi inte går lika högt men inte heller lika lågt i konjunktursvängningarna, säger Patrik. Det finns fortfarande efterfrågan på de unika stamblocken, som görs av den allra främsta furan som växer i närområdet.

Ny panna

Sedan är det förstås ett extra plus att Rundvirke tagit hem upphandlingen för slipers åt Trafikverket både för 2023 och 2024. De berörs inte heller av konjunkturen.

- Vi hoppas kunna fortsätta att producera slipers även

efter 2024 men de upphandlingarna är ännu inte avgjorda, säger Patrik.

JÄMTSERVICE SKOG & FJÄLL AB

Rundvirke har investerat i en ny röntgen vid timmersorteringen i Marmaverken. Även ett nytt styrsystem för torkprocessen har satts in.

Västeråsen 861 845 72 Oviken

- Dessutom tittar vi på att köpa en ny panna för att kunna öka vår torkkapacitet och därmed kunna öka produktionen, berättar Patrik.

Även det gemensamma justerverket på Östanåsågen har fått ett nytt styrsystem under fjolåret.

Så AB Rundvirke satsar helt klart vidare på sina anläggningar i Marmaverken, Östanå och Edsbyn.

Köp plantor nu

Med skogsplantor från NorrPlant ger du din framtida skog bästa möjliga start. Just nu får du 15 % rabatt på hela din order när du beställer plantor via vår webbshop scaplantor.com

Kampanjkod:

Gävleborg15

Beställ senast 31 mars

På Marmaverken har en ny röntgen installerats vid timmersorteringen.

Storsatsning på justerverket

ELE Trävaru AB i Kilafors har gjort en stor investering i sitt justerverk. Det är en investering i mångmiljonklassen och en av ELE Trävaru AB:s största investeringar någonsin.

- Det är första delen i en femårig investeringsplan som ska göra det möjligt att öka produktionen med 20 procent, säger Gustav Nyrén, VD på ELE Trävaru AB.

ELE är ett specialsågverk för kortlängder som haft en bra utveckling. Ramen är tre met-

er så allt kortare än det kan man såga. I dag sågar man ungefär 47 500 kubikmeter

sågade trävaror.

- Vi sågar både gran och fura. Man blir mindre känslig när man sågar båda träslagen, konstaterar Gustav.

Råvaran består av sågkubb främst från en radie på tio mil.

- Det gör vi både för att undvika långa transporter och för den höga kvaliteten på råvaran som växer här, säger Gustav.

Egen skog

ELE Skog förvaltar ungefär 11 000 hektar egen skog. Där avverkas årligen ungefär motsvarande tillväxten.

- Sedan gör vi bytesaffärer och samarbetar med alla skogsbolag i närområdet, säger Ulrika Eriksson, ansvarig för förvaltningen av den egna skogen.

Den stora investeringen i justerverket gjordes med

En helt ny kamerautrustning har installerats på justerverket, som sköter sorteringen. Den gjordes tidigare manuellt.

Rema Saco som huvudentreprenör och innebär en mer automatiserad produktion genom bland annat helt ny kamerautrustning, som avgör kvaliteten på det som ska sorteras. Det gjordes tidigare manuellt.

Nya torkar

Justerverket är alltså första steget för att kunna höja produktionen till 60 000 kubikmeter på fem års sikt.

- Nästa år installeras två nya torkar och sedan blir det ytterligare någon investering i såglinjen, säger Gustav.

Innan investeringen i justerverket hade ELE Trävaru AB även förberett genom att utöka timmerplan och breddat vägar på området.

- Vi ser optimistiskt på

framtiden. Långsiktigt är intresset för trä stort, säger Gustav.

- Vi är glada att vi har ägare som vill satsa på att utveckla verksamheten ytterligare, fortsätter han.

hela världen. Mycket till Europa men även till länder som Japan och Egypten, säger Gustav.

Gustav tillträdde som VD för ELE Trävaru AB några månader innan årsskiftet.

Han kom närmast från Stora Enso och Ala sågverk.

- Jag trivs jättebra. Jag har fått ett bra intryck både av ägarna och organisationen. Det är korta beslutsvägar, säger han.

Rotation

Det jobbar drygt 20 personer på ELE Trävaru AB.

- Till och med våra truckförare kan gå in och ställa sig i någon linje. Det är en stor fördel, fortsätter han.

Att man roterar mellan arbetsuppgifter gör förmodligen arbetet roligare.

Stort engagemang

- Vi har ett väldigt stort engagemang från personalen. De flesta har dessutom jobbat här länge och nästan alla bor inom ett par mils radie runt sågverket, säger Gustav.

ELE är ett nischat sågverk som sågar nästan uteslutande på beställning.

Exporterar huvuddelen ELE Trävaru AB exporterar det mesta av vad man producerar.

- Vi säljer våra varor över

- Vi har en lite unik organisation på det sättet att alla kan jobba vid alla maskiner. Vi roterar mycket vilket gör oss mindre sårbara för sjukdomar och annat, säger Gustav.

- Vi sågar nästan bara mot order. Samtidigt är vi snabba att ställa om och kan lösa specialbeställningar på kort tid, avslutar

”Vi säljer våra varor över hela världen. Mycket till Europa men även till länder som Japan och Egypten.”

Gustav Nyrén, VD på ELE Trävaru AB.

- Det är en investering i mångmiljonklassen och en av ELE Trävaru AB:s största investeringar någonsin, säger VD Gustav Nyrén om den stora satsningen på justerverket.

Intaget till justerverket är helt nytt. Produktionen i justerverket kan operatören följa på skärmar.

Färdiga paket med trävaror som är klara för leverans. ELE exporterar huvuddelen av vad man producerar.

Bygger stor biogasanläggning

Bröderna Per och Magnus Johansson driver Skrämsta

Gård utanför Bergsjö med stor framgång.

- Vi har båda samma driv och vill lösa problem och hela tiden utveckla lantbruket, säger Per och Magnus. De försöker varje år att ha något byggprojekt för att utveckla verksamheten. Årets projekt är närmast gigantiskt.

- Vi ska bygga en biogasanläggning för 22 miljoner kronor. Den kommer att förse oss med all el vi behöver, säger de båda.

Bröderna tog över lantbruket

2011 efter pappa Lennart som drivit det hela sitt liv. Han drev gården med köttdjur, dikor och hade som mest över tusen djur. Per och Magnus

Johansson valde att helt byta spår. De satsade istället på mjölk.

- Vi byggde en helt ny ladugård 2011, 96 meter lång och med fyra mjölkrobotar,

och hade i början 240 mjölkande kor, berättar de.

Bröderna startade verksamheten med att ta över driften men hyrde byggnader, även den nya ladugården, av pappan, som avvecklade köttproduktionen succesivt.

Vinst varje år

Per och Magnus har drivit sitt företag Skrämsta Gård med stor framgång.

- Vi har lyckats göra vinst varje år, konstaterar de.

2016 satte de in två robotar till och utökade till 320 mjölkkor.

- De köpte vi begagnade så

2020 bytte vi ut samtliga sex mjölkrobotar till nya från Lely.

Mjölkar mer

Ett kvitto på hur bröderna hela tiden jobbar för att utveckla mjölkgården och djuren får man när man tittar på mjölkproduktionen.

- När vi började låg vi på 10 000 liter per ko och år. Nu har vi nått upp till 12 500 liter i genomsnitt. Det gäller att få korna att trivas, säger Per och Magnus.

Det är ett resultat klart över rikssnittet.

- Totalt har vi drygt 900 djur, varav alltså 320 är mjölk-

Kornas mjölkproduktion har stigit stadigt och är nu uppe i 12 500 liter per ko och år vilket är klart över rikssnittet.

ande, säger bröderna. Även om mjölken är huvudspåret så blir det ändå en hel del kött.

- Vi slaktar ungefär 80 ton kött varje år, konstaterar de. Skrämsta Gård är ett förhållandevis stort företag.

- Vi är 11 heltidsanställda och dessutom säsongs-

anställda på sommaren, säger Per och Magnus.

Turas om De anställda jobbar dagtid. Så det är bröderna som får rycka ut om någon mjölkrobot larmar på kvällen och natten.

- Det är då det är bra att vi är två. Vi brukar turas om

att ha jouren varannan månad. Otast är det inte några problem. Mjölkrobotarna är väldigt driftsäkra, säger de. Sedan var det då det här med de årliga projekten för att utveckla lantbruket ytterligare.

Varje år

De kan vara stora och de kan vara mindre men bröderna har något på gång varje år. Några exempel från de senaste åren.

✓ 2019 byggdes en helt ny verkstad där man kan jobba med sin maskinpark.

✓ 2021 byggdes ett tältlager för spannmål, som behandlas med en gasblandning som gör att de kan ligga ute utan att förstöras, samtidigt som faktiskt proteinhalten ökar.

- I verkstaden kan vi ta in maskinerna om det blivit något fel men framförallt för-

söker vi jobba förebyggande så att vi slipper stopp under framförallt skörden, säger bröderna Per och Magnus.

Biogasanläggning

I år ska man alltså bygga en stor biogasanläggning för 22 miljoner kronor på gården.

- Det har gått bra sedan vi tog över 2011 och valde att satsa på mjölk. Vi har faktiskt lyckas gå med vinst varje år, säger bröderna Magnus och Per Johansson.

”Vi brukar göra av med 430 000 kWh el i lantbruket varje år. Den här anläggningen är beräknad att ge en miljon kWh så vi kommer att kunna sälja vidare hälften av produktionen.”

Ladugården är 96 meter lång.

Ladugården rymmer 320 mjölkande kor och sex nya mjölkrobotar.

Totalt sex mjölkrobotar finns installerade.

Kalvarna bor inne i ladugården den första tiden.

- Genom att klimatklivet ger ett bidrag på 60 procent av investeringen har vi kunnat räkna hem den här stora investeringen. Det var en förutsättning, säger de. Biogasanläggningen har många plusvärden.

- Vi brukar göra av med 430 000 kWh el i lantbruket varje år. Den här anläggningen är beräknad att ge en miljon kWh så vi kommer att kunna sälja vidare hälften av produktionen, säger Per och

Magnus.

- Dessutom rötas all dynga och ger ett lösare och bättre gödsel som också blir en stor fördel, fortsätter de.

Många arrenden

Den stora biogasanläggningen som ska byggas på gården blir alltså ytterligare en framgångsfaktor.

Skrämsta Gård förfogar över ungefär 700 hektar mark varav 170 hektar är egen mark.

- Vi arrenderar mark av

ungefär 70 fastigheter. Det gör oss självförsörjande på gräs och grovfoder, säger bröderna.

De täcker även större delen av spannmålsbehovet genom att främst odla korn och vete.

Dessutom provar de ständigt nya grödor, bland annat baljväxter, i jakten på att få till den bästa fodermixen för korna.

Testade majs

I fjol gjordes ett unikt test

genom att odla majs, som inte brukar odlas så här långt norrut, på 45 hektar.

- Det gick bra. Vi skördade i flera omgångar. Vi håller just nu på att blanda i majs i fodret men det är för tidigt att dra någon slutsats om korna producerar mer mjölk, säger Per och Magnus Johansson.

- Vi har i alla fall bestämt oss för att odla majs ytterligare ett år för att riktigt kunna utvärdera det, fortsätter de.

De har installerat kraftiga fläktar i taken för att inomhusmiljön ska bli så bra som möjligt för korna,

2021 stod ett tältlager för spannmål klart. Genom att behandla spannmålen med en gasblandning klarar de att förvaras utomhus samtidigt som proteinvärdet ökar.

Vi finns här för dig och din skog

Skogsbruk behöver inte vara krångligt. Vill du börja arbeta med din skog hjälper vi dig gärna att få en god överblick och tillgång till de verktyg du behöver för att nå dina mål med skogsbruket.

Kontakta din lokala virkesköpare så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och din skog. Din lokala virkesköpare hittar du alltid på sca.com/skog eller i Skogsvinge.

01

Peter Häger Virkesköpare Kårböle/ Ytterhogdal/Sveg 0680-138

Daniel Brolin Virkesköpare Söderhamn/ Enånger 0270-42 18 01

Johnny Berglöf Virkesköpare Gnarp/ Hudiksvall 0650-54 12 50

Claes Järvby Virkesköpare Söderhamn/ Ovanåker 0270-42 18 02

Martin Uddh Virkesköpare Ljusdal/ Järvsö/Bjuråker 076-820 53 56

Bengt Persson Virkesköpare Söderhamn/Bollnäs 0270-42 18 14

Leif Persson Virkesköpare Los/Färila/ Voxna/Tandsjöborg 073-820 58 41

Thomas Jonsnäs Tf Gruppchef 060-19 34 05

Maria ny VD på Valbo Trä

Den 1 november tog Maria Rylander över som VD på Valbo Trä. Ett företag med drygt 140 anställda fördelade på tre orter, Valbo, Skutskär och Edsbyn. Och som 2021 för första gången passerade en miljard kronor i omsättning.

- Det känns spännande. Jag är väldigt ödmjuk inför uppgiften. Nu får jag vara med och vidareförädla det jag tidigare varit med och sågat, säger Maria.

För det är på sågverk hon framförallt varit verksam tidigare. I grunden är Maria Rylander civilingenjör med träteknisk inriktning. Därefter tog hon jobb på Iggesunds sågverk fram till 2012.

- Efter det jobbade jag några år med forskning och utveckling på Holmen,

berättar Maria.

2015 började hon på Rundvirke i Marmaverken innan hon 2020 rekryterades som VD på ELE Trävaru AB i Kilafors.

Mer övergripande

Nu har Maria Rylander alltså tillträtt som VD på Valbo Trä.

- Nu får jag möjlighet att

jobba mer med övergripande ledningsfrågor och strategier eftersom det är en mycket större organisation. På ELE var jag mer direkt inblandad i den dagliga verksamheten, konstaterar Maria.

- Samtidigt påminner företagen lite om varandra eftersom de båda är familjeägda med ägare som tänker långsiktigt, fortsätter hon.

I Valbo Träs fall är det familjen Persson som står för ägandet. De har satsat rejält på att utveckla verksamheten på företagets tre orter.

Moderna hyvellinjer

I Valbo finns fyra moderna

hyvellinjer där två är helt nya. En för bulkproduktion och en för special. Dessutom finns en femte linje kvar som Valbo Trä kan använda vid behov.

- Förutom hyvellinjerna har vi i Valbo en produktionslinje där vi spikar råspontluckor. Den linjen ska vi nu uppgradera och förbättra, berättar Maria.

I Skutskär har bygget av en av Europas allra största och modernaste impregneringsanläggningarna just börjat. Och i Edsbyn är inriktningen mycket mot hustillverkare med ett stort samarbete med en ledande hustillverkare.

- Där sätter vi även in en ny

Maria Rylander är ny VD på Valbo Trä. Företaget passerade 2021 en miljard i omsättning och har drygt 140 anställda på tre orter, Valbo, Skutskär och Edsbyn.

CNC-maskin i produktionen, säger hon.

De har långsiktigheten, säger Maria.

Samtidigt är marknaden alltså tuffare nu.

- Vi får se till att spara på de saker vi kan påverka själva, säger hon.

Vi kan hjälpa dig med din skog

• Inventeringar och skadebesiktningar

• Skogliga utbildningar och motorsåg/röjsåg

• Planering av åtgärder

• Skogsvärdering

• Hitta dina gränser i skogen

Investerar

Det är alltså mycket på gång hos Valbo trä trots att marknaden nu är svagare än under pandemi-åren.

- Styrkan hos ägarna är att de investerar både i högkonjunktur och i lågkonjunktur.

Maria Rylander är född och uppvuxen i Hudiksvall. Bortsett från studierna i Luleå och ett par år i Stockholm då hon jobbade på Holmen har hon varit Hudiksvall trogen.

- Jag trivs bra i Hudiksvall och jag är van att pendla sedan tiden på ELE. Dessutom kan man med dagens teknik jobba hemifrån någon dag i veckan, säger Maria Rylander.

• Vägar

Välkommen att kontakta oss för mer information!

www skogsstyrelsen se/produkter

eller ring oss på 0278-356 64

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

”Nu får jag möjlighet att jobba mer med övergripande ledningsfrågor och strategier.”

På den helt nya speciallinjen finns en toppmodern hyvel.

En högteknologisk maskin för att bl.a slipa verktyg finns i en särskild avdelning.

Lyckat för Handelsbanken

2007 bestämde sig Handelsbanken för att satsa på skog- och lantbrukskunder. Före det fanns inget samlat utbud för de grupperna. Och satsningen har verkligen lyckats.

- Vi har växt kraftigt både när det gäller finansiering och sparande, säger Ola Josefsson, länsansvarig för Handelsbanken inom skog och lantbruk i Gävleborg och Dalarna.

Inom Handelsbanken agerar varje kontor lite som ett eget företag och ansvarar för affärerna i sitt område.

- Vart och ett av våra 220 kontor i landet har idag en ansvarig för skog och lantbruk, säger Ola.

Handelsbanken har sju kontor i Gävleborg och åtta kontor i Dalarna.

- Ofta är skogsaffären en integrerad del. Skogsägarna är både företags- och privatkund ute hos kontoret, konstaterar Ola.

Ökad volym

Sedan Handelsbanken 2007 bestämde sig för att satsa på den här gruppen kunder har utvecklingen varit väldigt positiv.

- Det kan skilja lite från ort till ort, men när vi jämför oss med andra banker på riksnivå har vi klättrat många placeringar mätt i marknadsandelar, säger Ola.

Volymen har alltså ökat kraftigt.

- Visst vill vi fortsätta att öka ytterligare men minst lika

viktigt är att behålla de kunder som vi har, så att de verkligen får den hjälp de behöver och känner sig nöjda med sin bank, säger han.

”Visst vill vi fortsätta att öka ytterligare men

minst lika viktigt

är att behålla de kunder som vi har, så att de verkligen får den hjälp de behöver och känner sig nöjda med sin bank .”

Ola är en av en handfull personer som varit med hela vägen sedan 2007.

- Det är en fantastisk resa jag har fått vara med på, konstaterar han.

Som länsansvarig jobbar Ola gentemot de skog- och lantbruksansvariga på kontoren med bland annat rådgivning och utbildning.

Samarbeten

Handelsbanken samarbetar också med andra aktörer.

- Vi samarbetar både med Ludvig o Co och Areal för att nämna två. Men vi försöker också ha goda kontakter med de bästa företagen på orten samt skogsbolagen och deras virkesköpare, berättar Ola. Gruppen skog- och lantbrukskunder är dessutom generellt väldigt bra kunder för Handelsbanken.

- Det är mötet med kunden och att tillsammans göra affärer som vi gillar, säger han.

- Vi har växt kraftigt både när det gäller finansiering och sparande, säger Ola Josefsson, länsansvarig för Handelsbanken inom skog och lantbruk i Gävleborg och Dalarna.

60 år i skogen tillsammans.

Moheda och Lantmännen Maskin har en lång historia tillsammans. I år är det 60 år sedan den första Mohedavagnen rullade ut ur Lantmännens anläggningar. Sedan 1963 har vi med gemensamma krafter arbetat för att du skall ha en bra dag i skogen. Något vi givetvis vill fira.

En Moheda har utvecklats för att tåla tuffa tag. Ett robust kraft paket med genomtänkt konstruktion som följsamt tar sig fram i terrängen utan att kännas klumpig. En pålitlig och flexibel kamrat som troget ställer upp, oberoende av årstid och väder.

Mohedas program rymmer skogsvagnar för alla typer av skogsarbeten, från transport av grot för energianvändning, ved och gallringsvirke till frakt av timmer från tyngre slutavverkning. Hälsa på din närmaste Lantmännen Maskin-handlare eller besök på oss på www.ftgforest.com/moheda

Oroande ökning av vildsvin

Vildsvinen ökar i Gävleborg. Främst är de södra delarna av Gävle kommun, Sandvikens kommun och Hofors drabbade.

- Antalet grisar ökar och därmed även rapporterna om skador, säger Lotta Zetterlund, ordförande på LRF i Gävleborg.

- Det här är en utveckling som oroar oss. Det är ett växande problem, fortsätter hon.

Vildsvin orsakar stora skador eftersom de bökar och förstör åkrar och marker.

- När de nu ökar i antal ganska snabbt måste vi försöka att göra något för att begränsa vildsvinsstammen i Gävleborg.

Ett stort problem i Gävle och Sandviken är att eftersom vildsvinen bökar omkring nere i jorden har djuren höga halter av becquerel.

- Och vem vill jaga grisar

som inte man sedan får äta, säger Lotta.

Gränsvärdet för att få äta köttet är 1 500 becquerel.

- Vissa vildsvin har haft ända upp till 33 000 becquerel, berättar Lotta.

Då klassas det som otjänlig föda och måste destrueras.

- Så i värsta fall måste jägaren både betala för becquerelprovet och sedan för destruationen. Därför har det inte funnits så stort intresse

för att jaga vildsvinen. Det har gjort att de kunnat öka alldeles för snabbt, säger Lotta.

”Vi måste ha jägare som är beredda att gå ut på nätterna och jaga grisar. Det är ingen rolig jakt ska jag säga, men nödvändig.”

Därför har LRF Gävleborg tillsammans med jägareförbundet och länsstyrelsen ordnat ett par kunskapsträffar.

- Vi måste hjälpas åt och få till någon typ av förvaltning, så att vildsvinsstammen inte ökar ytterligare utan hålls på en rimlig nivå, säger hon och

fortsätter:

- Vi måste ha jägare som är beredda att gå ut på nätterna och jaga grisar. Det är ingen rolig jakt ska jag säga, men nödvändig. Eftersom inte alla markägare är jägare så behöver vi hjälp.

Ett första steg är att det nu är gratis att lämna in sitt becquerelprov i alla kommuner i Gävleborg, säger Lotta.

- Gävle kommun har även stått för kostnaden att destruera djur med för höga värden, fortsätter hon.

Det kan alltså finnas hopp att vända trenden i Gävleborg.

- Då måste vi jobba tillsammans för att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå, konstaterar Lotta Zetterlund, ordförande

för LRF i Gävleborg.

- Antalet grisar ökar och därmed även rapporterna om skador. Det är en oroande utveckling, säger Lotta Zetterlund, ordförande på LRF i Gävleborg.

Vildsvin är ett växande problem i Gävleborg. Främst är de södra delarna av Gävle, Sandviken och Hofors drabbade.

Kraftigt ökade priser på skog

Krig, pandemi, inflation och räntehöjningar verkar inte påverka priset på skogsmark i Gävleborg.

- Trots rådande oro i världen har priserna på skogsmark stigit till rekordnivåer under fjolåret, säger Tomas Lusth, fastighetsmäklare på Areal i Bollnäs.

- Utbudet av skogsfastigheter har legat på en normal nivå samtidigt som efterfrågan varit hög både från ortsbor och utbor, fortsätter han.

Areal, Hälsinglands största mäklare på jord och skog, har sammanställt statistiken och summerat 2022.

- Statistiken visar att priset på skogsmark i Hälsingland ökat med 12 procent jämfört med 2021, konstaterar Tomas.

- Priset på skogsmark har ökat succesivt under många år men fjolårets uppgång är den enskilt största uppgången under de senaste 15 åren, fortsätter han.

Priset för skog i Gästrikland har ökat i ungefär samma nivåer men där är antalet affärer för få för att ge en exakt siffra.

Het virkesmarknad

Vad är det då som gjort att priset på skogsmark stigit så mycket under 2022?

- Prisuppgången har drivits på av en het virkesmarknad, brist på alternativa placeringar och ett lågt ränteläge i början av året. Många spekulanter ser dessutom skog som en inflationssäker investering i oroliga tider, svarar Tomas.

I takt med att räntan höjts har en viss typ av köpare blivit lite vanligare.

- Det är de som har pengar tillgängligt och inte behöver låna eller behöver låna väldigt lite, säger Tomas.

Planar ut

Vad ska man då tro om priset på skogsmark nu under 2023?

- Med tanke på den långa uppgången under många år vore det väl inte konstigt om det nu planade ut. Det skulle även kunna bli en liten nedgång. Men det blir absolut inte tal om några drastiska svängningar, svarar Tomas.

- Utbudet av skogsfastigheter skulle kunna öka lite med tanke på att snittåldern på den genomsnittlige skogs-

ägaren stiger för varje år, fortsätter han.

Om det står ett bostadshus på skogsfastigheten blir bilden lite mer komplicerad.

- De som är ute för att köpa skog har i regel redan en bostad och de som söker en bostad vill sällan betala för en massa skog också, konstaterar Tomas.

Högre i söder

Det gör att det är svårt att få fullt betalt för båda sakerna.

- Dessutom följer priset för en bostad villapriserna och har därmed gått ner under fjolåret, säger han.

Även inom Hälsingland finns det en viss prisskillnad.

- Generellt är det något högre priser i södra Hälsingland än i norra Hälsingland, säger Tomas.

”Prisuppgången har drivits på av en het virkesmarknad, brist på alternativa placeringar och ett lågt ränteläge i början av året.”

Priset på skogsmark var rekordhögt i Gävleborg under 2022.

- Trots rådande oro i världen har priserna på skogsmark stigit till rekordnivåer under fjolåret, säger Tomas Lusth, fastighetsmäklare på Areal i Bollnäs.

Processorn som ger fler skogsbrukare möjligheten att äga och använda en stark och konkurrenskraftig avverkningsmaskin! Komplett utrustad med eget variabelt lastkännande hydraulsystem och har även vidvinkelaxel för kraftuttagsdrift.

Prisvärda produkter till ditt jord- & skogsbruk!

Produkter för gödselhantering

Omrörare - Pumpar - Tunnor

Hos oss hittar du även Containers/sopcontainers - flak Spolvagnar - Liftdumper

Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål

En smidig, stark och lättmanövrerad traktorprocessor – omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika suveränt i klenare slutavverkning som i förstagallring. Matningshastighet upp till 5 m/s! Nu även med apteringsautomatik som tillval.

Furuvägen 30, 872 32 Kramfors 0612-76 39 20 www.aspby.se

HYPRO 450 XL

HYPRO 755 HB

För mer info kontakta oss på tel: 0479-220 59 / e-post: info@hypro.se @hyproab @hyproforest @hyproforest hypro.se

Gävleborgs största mäklare av jord och skog

Areal finns för dig som äger, köper eller säljer jord och skog.

Vi erbjuder tjänster som fastighetsförmedling, värdering, skoglig rådgivning, ekonomi, EU-rådgivning, juridik och utbildning.

Året 2022 förmedlade vi 68 fastigheter, 5 650 ha med 783 885 m3sk till ett värde av 444 755 000 kr. Välkommen!