Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Gävleborg
Nr 1 2019
Tidningen
Högt tryck på skogsförsäkringar Tufft år för potatisodlare Nässja plantskola satsar på miljön
Johanna driver Forsa Gårdsmejeri
Minskade anslag för nya skyddsområden Byggde ny ladugård -
Korna mjölkar mycket bättre
Innehåll Många fördelar med att ha en skogsbruksplan ..4 Minskade anslag för nya skyddsområden ..6
..22 Granfaner producerad i Hassela ..24
Stort utbud och bra priser på skogsfastigheter ..8
De jagar sortiment i branddrabbade områdena ..26
Nu sågar Färilasågen brandskadat timmer ..10
Byggde eget gårdsslakteri
Nässja plantskola satsar på miljön
Maria brinner för uppdraget ..14
..28 Tufft år för potatisodlare ..30
Mellanskog storsatsar på biobränsle ..16
Johanna driver Forsa Gårdsmejeri ..32
Kilaforsgård deltar i pilotprojekt ..18
Byggde ny ladugård - Korna mjölkar bättre ..34
Högt tryck på skogsförsäkringar ..20
Välkommen till tidningen Skog & Lantbruk Jag är verkligen glad och stolt över att kunna hälsa dig hjärtligt välkommen till en helt ny tidning om skog och lantbruk i Gävleborg. Vi vill lyfta fram goda exempel och ge tips och råd. Helt enkelt försöka spegla lite av all den spännande verksamhet som pågår runt om i Hälsingland och Gästriklands skogar och lantbruk. Fjolåret präglades av extrema väderförhållanden i flera omgångar, som ställde lantbrukare och skogsägare inför svåra prövningar. Det började faktiskt redan på hösten 2017 då det var så blött att vissa inte kunde få in sina skördar på ett bra sätt. Sedan kom den enormt snörika vintern med alla dess utmaningar. Men allra mest problem orsakade onekligen sommarens långa värmebölja, med långvarig torka och omfattande skogsbränder i vårt distrikt. Mycket av det som hände i somras präglar fortfarande arbetet för lantbrukare och skogsägare. Slaktköerna är fortfarande långa eftersom vissa inte
lyckades få in tillräckligt med foder till sina djur. I skogen pågår arbetet med att ta ut den brandskadade skogen för fullt. Några sågverk har ställt om produktionen och sågar brandskadat timmer under några månader. Sedan saneras sågverken och återgår till normal produktion och då finns det ingen som tar hand om brandskadat timmer längre. Vi har hälsat på hos Setras sågverk i Färila. De har ställt om till att bara såga brandskadat virke fram till april vilket krävde stora förberedelser för sågverket när man skulle börja såga brandskadat.
Men det händer även en massa positiva saker inom lantbruket och skogsbruket i Hälsingland och Gästrikland. Ta t.ex Plyfas fabrik i lilla Hassela. De har valt att satsa på en enda sak, tunn granfaner. Och framgångarna har inte låtit vänta på sig. Nu använder en tredjedel av Europas parkettindustrier faner som är producerad av Plyfa i Hassela på undersidan av sina parketter. Vi har även besökt mjölkbönderna Lisa och David Panas, som vågade satsa och byggde en helt ny ladugård för 11 miljoner kronor strax utanför Bollnäs. De fick en ny fräsch ladugård med två nya mjölkrobotar. De har fördubblat antalet mjölkkor från 65 till 130. Men på köpet fick de också kor som verkar trivas. För de mjölkar mycket bättre. I snitt har mjölkkorna ökat
produktionen med imponerande 20 procent jämfört med i den gamla ladugården. Jag hoppas att du hittar mycket trevlig läsning i detta första nummer av Skog & Lantbruk i Gävleborg. Om saker du är intresserad av från platser runt om i Hälsingland och Gästrikland. Att du också kanske får ett och annat tips som du kan tänka på i din egen verksamhet. Mycket nöje med det första numret av Skog&Lantbruk. Varmt välkommen. Stefan Sahlberg
Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay
2 - Skog och lantbruk Gävleborg
Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.
Holmen – din lokala samarbetspartner Holmen är en av Sveriges största skogsägare, med anor från 1600-talet. Vi är också en av landets största virkesköpare och vi bedriver verksamhet lokalt i din närhet. Vi har egna toppmoderna industrier i Iggesund, Hallstavik och Norrköping, som hela tiden växer och därför är i behov av mer virke. Virke som vi bland annat köper från privata skogsägare till konkurrenskraftiga priser. För våra leverantörer innebär vår industri en långsiktig, trygg och lokal avsättning för virket. Välkommen att höra av dig till någon av oss, vi berättar gärna mer! Hudiksvall Martin Parling Ljusdal Jan Härjebäck Bollnäs Anna Grändborn
www.holmen.com
070-287 70 11 070-554 31 07 070-223 60 41
martin.parling@holmen.com jan.harjeback@holmen.com anna.grandborn@holmen.com
– Med en skogsbruksplan har du en plan för de tio kommande åren. Med intäkter och kostnader. Som en budget, säger Daniel Larsson, virkesköpare på Holmen i Hudiksvall.
Många fördelar med att ha en skogsbruksplan En skogsbruksplan kan vara ett av de viktigaste verktygen för att bäst veta hur man ska sköta om sin skog. Oavsett om du har mycket eller lite skog. – Då har du en plan för de kommande tio åren. Som en budget där du ser både intäkter och kostnader, säger Daniel Larsson, virkesköpare på Holmen i Hudiksvall. Det gäller att anpassa skogsbruksplanen individuellt. – Den ska göras utifrån vad skogsägaren har för förutsättningar och mål med sitt skogsägande, menar Daniel och fortsätter. – Någon kanske vill maximera det ekonomiska resultatet den närmaste tioårsperioden medan någon annan hellre vill få intäkterna senare. 4 - Skog och lantbruk Gävleborg
En annan sak som gjort en skogsbruksplan allt viktigare är att allt fler skogsägare inte längre är bosatta på själva fastigheten. – Med en skogsbruksplan kan man ändå ha koll på vad som behöver göras och uppleva att du är aktiv i ditt skogsägande, säger Daniel. För det allra viktigaste i en skogsbruksplan är att du blir uppmärksammad, och får en
plan, på när saker behöver göras. – Det blir en hjälp i ditt skogsägande. Det är viktigt att göra åtgärderna i rätt tid, säger Daniel. – Det blir snabbt dyrare om du inte t.ex gallrar i rätt tid eller väntar med slutavverkningen till skogen börjat att ruttna. Plan i etapper De åtgärder som behöver göras anges i skogsbruksplanen i tre perioder. Den första är vad som ska göras det närmaste året. Den andra vad som ska göras år 2-5 och i den tredje perioden hamnar åtgärder som ska göras år 5-10.
– Det gör att du har en bra plan för tio år framåt, säger Daniel, virkesköpare på Holmen i Hudiksvall. Med nutidens teknik går skogsbruksplanen dessutom utmärkt att ha med sig i datorn, i-padden eller telefonen. – Och med gps:en kan du gå runt ute i skogen och hela tiden se var du befinner dig på fastigheten och vilken typ av skog det är där, avslutar Daniel. Det finns alltså många fördelar med att ha en skogsbruksplan.
empowering people.
HITTA DIN
ÅTERFÖRSÄLJARE
ALLTID VID DIN SIDA. —
STIHL.SE —
motorsåg MS 261 C-M STIHL SMART CONNECTOR PÅ KÖPET!
röjsåg fS 460 C-eM k TOPPUTRUSTAD MED: • STIHL SMART CONNECTOR • X-TREEm RÖJSELE • WOODCUT SÅGKLINGA
32 CM – 1141 200 0508 – ORD. PRIS 7.290:37 CM – 1141 200 0510 – ORD. PRIS 7.290:-
4147 200 0318 ORD. PRIS 9.990:-
motorsåg MS 193 C-e
Kampanj 3.390:30 CM – 1137 200 0141 – ORD. PRIS 4.290:35 CM – 1137 200 0142 – ORD. PRIS 4.290:-
www.stihl.se
Erbjudandet gäller t.o.m 2019-03-31. Med reservation för tryckfel.
STÖRST I SVERIGE PÅ SPECIALSORTIMENT
Vi har stor verksamhet i Hälsingland! Stamblockssågen AB Rundvirke i Marmaverken, Östanåsågen samt ämnesfabriken AT-Träkomponent i Edsbyn förädlar ditt virke lokalt.
Specialsortiment! Vi nyttjar varje träds unika egenskaper och det ökar lönsamheten i din avverkning. Välkommen att kontakta oss!
Hans Berglöw Virkesinköpare Söderhamn/Norra Ockelbo 070-205 31 07 hans.berglow@ rundvirkeskog.se
Daniel Larsson-Snygg Virkesinköpare Bollnäs/Järvsö 070-205 31 05 daniel.larsson-snygg@ rundvirkeskog.se
Olle Ohlsson Virkesinköpare Ljusdal/Delsbo 070-205 31 17 olle.ohlsson@ rundvirkeskog.se
Anders Jonsson Virkesinköpare Hudiksvall/Nordanstig 070-205 31 12 anders.jonsson@ rundvirkeskog.se
Marcus Sahlin Virkesinköpare Södra Bollnäs/Ovanåker 072-050 56 46 marcus.sahlin@ rundvirkeskog.se
”Nu hann vi princip bara skapa en modell vi tänkt jobba efter”
– Vi har fått mindre än 20 procent av det anslag som vi hade i fjol för att jobba med skyddsområden. Det får stora konsekvenser. Markägare som själva anmäler att de vill skydda delar av sin skog kan få vänta flera år på att vi överhuvudtaget kan behandla ärendet, säger Henrik på Skogsstyrelsen i Gävleborg.
Kraftigt minskade anslag för nya skyddsområden Med den budget som staten klubbade igenom i december har anslagen för att jobba med att skydda känslig skog minskat drastiskt. – Vi har fått mindre än 20 procent av vad vi hade i fjol här i Gävleborg för att jobba med skyddsområden, berättar Henrik Tykosson på Skogsstyrelsen i Gävleborg. – Det här får stora konsekvenser. Markägare som anmält att de vill skydda delar av sin skog riskerar att få vänta ett par år innan vi ens kan behandla ärendet, fortsätter Henrik. Gävleborg var ett av pilotdistrikten som jobbade med något som kallades, komet. Där man jobbade för att initiativet till att göra skyddsområden 6 - Skog och lantbruk Gävleborg
av känslig skog skulle komma från markägarna själva. – Sedan har arbetet fortsatt på det sättet och antalet markägare som själva tar initiativ för att bilda skyddsområden har stadigt ökat, berättar Henrik. Riskerar lång väntan Antalet markägare som själva vill att deras skog ska skyddas
har närmast fördubblats bara de senaste åren. Men nu riskerar alltså dessa markägare att få vänta länge på att deras ärenden överhuvudtaget ska behandlas. – Det är tråkigt att vi inte får fortsätta det fina arbete som gjorts de senaste åren, tycker Henrik. Läggs ner efter ett år Ett annat projekt där också pengarna försvann i den nya budgeten var det systematiska arbetet med nyckelbiotoper. Det var tänkt som ett tioårigt projekt med start under fjolåret där Skogsstyrelsen skulle hinna att systematiskt
kartlägga förekomsten av nyckelbiotoper i hela länet. – Nu hann vi princip bara skapa en modell vi hade tänkt jobba efter. Med förtolkning i ett GIS-system, säger Henrik. – Men rent praktiskt hann vi bara kartlägga 2-3 rutor, 5 x 5 km nere i Gästrikland, fortsätter han. Och nu ligger hela projektet nere. – Nu kommer vi att återgå till att bara bedöma nyckelbiotoper i samband med tillsynsärenden som avverkningsanmälningar, avslutar Henrik
Beställ dina plantor idag Har du avverkat skog de senaste åren eller planerar du att göra det snart? Kom ihåg att beställa plantor till nästa generation skog. Hos oss är alla välkomna att köpa plantor, både enskilda skogsägare och stora bolag. Våra plantor är av högsta kvalitet och ger stabila träd med god växtkraft. Vi hjälper dig hela vägen – från val av plantor som passar just din skog till själva planteringsarbetet, om du vill. Välkommen att kontakta oss för mer information och beställning. NorrPlant, tel 060-59 41 70 eller vår återförsäljare: Rundvirke Skog, AB Marmaverken, tel 070-205 31 18
sca.com/plantor
Skog och lantbruk Gävleborg - 7
Foto@Michael Engman
Välj till vårt skydd Hylosafe mot snytbaggar
Stort utbud och bra priser på skogsfastigheter i Gävleborg Prisutvecklingen på skogsfastigheter i Gävleborg har varit positiv det senaste året. – Vi har haft en stark konjunktur på virkespriset under förra året. Det har slagit igenom på priserna på skogsfastigheter också, säger Jonas Jonsson, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal i Ljusdal och fortsätter: – Vi tror att priserna kommer att ligga kvar på den här nivån under det här året. Det ser med andra ord ganska ljust ut för försäljningar av skogsfastigheter. – Vi har haft ett bra utbud och fått bra priser, konstaterar Jonas. Fastigheter med enbart skog har allra lättast att alltid 8 - Skog och lantbruk Gävleborg
hitta intresserade köpare. – Men det har faktiskt även varit ett stort intresse för fastigheter med bostadshus på. Vi har t.ex fått väldigt bra priser på några bostadsjordbruk, menar Jonas. Men när de gäller skogs-
fastigheter med bostadshus så finns det en sak som inverkar speciellt positivt på priset. – Närheten till städer och större samhällen är mycket viktigt, så att det finns en närliggande arbetsmarknad, fortsätter Jonas på Areal. Hög medelålder En anledning till att utbudet av fastigheter är ganska stort är att en större andel nu kommer ut på den öppna marknaden. – Fram till 80-talet var det självklart att någon släkting skulle ta över fastigheten. Men i dag vill barnen ofta inte
ta över. De har egna boenden som de trivs i, säger Jonas och fortsätter. – De svenska skogsägarna är i snitt ganska ålderstigna. Så det är troligt att utbudet kommer att fortsätta att vara stort. Många av köparna av skogsfastigheter i Gävleborg kommer från Stockholm och södra Sverige. – Men det är en trend vi sett ända sedan 90-talet. Jag tycker inte att den blivit starkare de senaste åren, säger Jonas, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal. – Utan det är fortfarande
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID – En stark konjunktur på virkespriserna det senaste året har slagit igenom på fastighetspriserna också, säger Jonas Jonsson, jägmästare och fastighetsmäklare på Areal i Ljusdal.
Vi ger råd som får skogen och pengarna på kontot att växa! Sveriges oberoende skogsrådgivare erbjuder kvalificerad rådgivning till skogsägare över hela landet. Vad kan vi göra för dig? hushallningssallskapet.se Kontakta Olof Olsson 076-778 40 38
väldigt ofta rågrannar och folk bosatta i närheten som köper de skogsfastigheter som kommer ut till försäljning här i Gävleborg, fortsätter han. Däremot har han sett en förändring av prisbilden av en annan anledning. – Förr fick man ungefär samma pris oavsett vilket skick fastigheten var i. Men nu får man betydligt bättre för en välskött fastighet, säger Jonas. Eftertraktad mark En helt annan sak som blivit efterfrågat de sista
åren är åkermark. – Åkermarken har blivit eftertraktad. Priserna har ökat. Det är stor efterfrågan och man får bra betalt för åkermark. Det är roligt att det blivit så, säger Jonas . Vad ska man då tänka på om man planerar att sälja sin skogsfastighet? – Det viktigaste är att man ser till att ha en skogsbruksplan. Då har man underlaget klart när man väl bestämt sig för att sälja, svarar Jonas.
Skog och lantbruk Gävleborg - 9
– Det hade varit förkastligt att inte såga det som är sågbart, säger Mattias Forslund, platschef på Setra sågverk i Färila, som ställt om produktionen under fyra månader och sågar brandskadat timmer.
Nu sågar Färilasågen brandskadat timmer Setra sågen i Färila har ställt om hela sin produktion för att såga brandskadat timmer. Den 5 december började man såga brandskadat och ska hålla på fram till påsk. Alltså i drygt fyra månader. Sedan måste hela sågverket genomgå en omfattande sanering innan man kan starta upp sin ordinarie verksamhet igen. Och sågverket i Färila tvekade inte att ställa upp när man fick frågan om att ställa om produktionen till att såga brandskadat timmer. – Våra ägare Sveaskog och 10 - Skog och lantbruk Gävleborg
Mellanskog var hårt drabbade och vi ligger nära brandområdet så det var naturligt att ställa upp, säger Mattias Forslund, platschef på Setras såg i Färila.
Färilasågen räknar med att under perioden såga 60 000 kubikmeter färdiga träprodukter av 120 000 kubikmeter brandskadat timmer. – Det hade varit förkastligt att inte såga det som är sågbart. Att förstöra värden på den här fina råvaran som råkat bli brandskadat, fortsätter Mattias. Ingen skillnad Det timmer som sågas är brandskadat på utsidan medan själva timret under barken
är i princip oskadat och blir träprodukter av samma höga kvalitet som vanligt. Det är ingen skillnad. Cellulosaflisen går dock inte att använda som vanligt utan blir istället bränsleflis till värmeverk. – Det här är positivt både för skogsägarna och våra ägare. Vi gör det bästa av situationen. Även om vi får stora merkostnader för bland annat sanering, menar Mattias Forslund, platschef på sågverket. Sågandet av brandskadat
De mesta skadorna är ytliga. Medan själva timmerstocken fortfarande håller bra kvalitet.
Färilasågen byggde en helt ny infart och en ny virkesmätningsstation för att hålla isär det brandskadat timmer från det oskadade.
Stora lager av brandskadat timmer ligger och väntar på området för att tas in och sågas.
timmer har föregåtts av en omfattande planering. – Vi byggde en ny infart till sågverket med egen virkesmätningsstation. Dessutom spärrade vi av ett stort avskilt område där vi började lagra brandskadat timmer. Det måste hållas isär från vår vanliga produktion, berättar Mattias. Så på det särskilda området byggdes lagret av brandskadat timmer upp fram tills man den 5 december i fjol alltså började att såga brandskadat timmer. – Nu har vi sanerat hela den
avskilda delen. Där börjar vi nu att lagra vanligt timmer som vi kommer att börja såga igen någon gång i april. När vi är klar med allt brandskadat, säger Mattias. Alla spår måste bort Efter att sågverket avslutat arbetet med det brandskadade timret kommer man under en period att få stå still för att hela sågverket ska saneras. Alla spår av det brandskadade måste bort innan man kan starta sin ordinarie produktion igen. 4 Skog och lantbruk Gävleborg - 11
Färdig för leverans. Då går det sågade virket vidare till kunderna.
4
Hur har då arbetet med att såga det brandskadade virket gått? – Det har gått över förväntan. Jag tror att vi har haft igen att vi planerade övergången till att såga brandskadat så noga. Det har gett oss större chans att lyckas bra, menar Mattias. Normalt sett sågar sågverket bara gran. – Men nu med det brandskadade är det övervägande tall, vilket har varit en liten omställning för oss. Tallen uppför sig lite annorlunda än granen, t.ex när det är kallt, berättar Mattias. Under produktionen av brandskadat har sågverket trappat upp sina rutiner för rengöring och underhåll kraftigt. 12 - Skog och lantbruk Gävleborg
– Speciellt på barkmaskinen, där dammet av sot lägger sig överallt. Där smörjer vi maskinen vid varje rast nu Och rengör ordentligt varje dag. Andra sågverk hjälper Att sågverket i Färila ingår som en del av koncernen Setra Group har varit något av en förutsättning för att man skulle kunna ta uppdraget att såga brandskadat. – Vi kan få hjälp av andra sågverk att se till att leveranserna till våra ordinarie kunder fortsätter som vanligt trots att vi sågar brandskadat och mycket tall under den här perioden, konstaterar Mattias Forslund, platschef på Setras sågverk i Färila.
Sågat och klart. Då håller virket samma höga kvalitet som om det inte kom från brandskadat timmer.
Vinnersjö Gårdsslakteri Vi har koll på åkern och dina EU-stöd Dags igen för SAM Vill du ha hjälp med ansökan? Vi delar gärna med oss av vår kunskap och ser till att optimera din ansökan efter dina förutsättningar.
Ljusdal | 0651-688 58 Hudiksvall | 0650-123 23
- ett vackert naturnära ställe mellan Hedesunda och Österfärnebo. Vi är ett KRAV godkänt slakteri med försäljning från vår butik på gården.
Hos oss kan du beställa Kravgodkända lammlådor (lamm från vår egen gård) älgkött, nötkött, griskött, korv m m Fårskinn och hantverk av olika slag Butiken har öppet torsdagar 16-19 Vi köper även skog på ROT och utför röjningsuppdrag Bysjöv 47, Hedesunda 070-336 38 27 tomasvinnersjo@outlook.com www.vinnersjogardsslakteri.wordpress.com
ANLITA EN SPECIALIST MED RÄTT KUNSKAP LRF Konsult är Sveriges största förmedlare av skogs- och jordbruksfastigheter. Vi är specialister med kunskap från detalj till helhet. Behöver du hjälp med värdering, överlåtelse, tillköp eller försäljning? Vi har kunskapen för att ge dig bästa möjliga affär. Vi finns i Hudiksvall, Ljusdal, Edsbyn, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken, Gävle Kontakta oss på info@lrfkonsult.se eller 0771-27 27 27 Läs mer på lrfkonsult.se
Skog och lantbruk Gävleborg - 13
Maria Jonsson, LRF-ordförande sedan 2014 brinner för sitt uppdrag.
Maria brinner för uppdraget Maria Jonsson är ordförande för LRF i Gävleborg sedan 2014. Då ersatte hon Jan Thoren, som suttit 20 år i styrelsen varav 11 år som ordförande. – Jag tycker att det är skitroligt att vara ordförande i LRF Gävleborg, säger Maria. Hon brinner för uppdraget. – Min drivkraft är när det finns förbättringar. Kan jag göra skillnad gör jag det, säger Maria. – Finns möjligheten till att göra något bättre för våra medlemmar då går jag all in. Det gäller även att få ökad förståelse för lantbrukarnas arbete. – Vi har ett stort ansvar att få allmänheten att förstå var maten kommer i från. Och 14 - Skog och lantbruk Gävleborg
att vårt arbete är livsviktigt, menar Maria. – Vi anklagas ibland för att vara ett särintresse men jag har svårt att se vår mat som ett särintresse. Mat behöver väl alla, fortsätter hon. Hon reagerar också på att köttet den senaste tiden kommit i blickfånget som något av en miljöbov. – Om man verkligen vill göra något för miljön så är det så mycket annat som är viktigare att göra än att dra
ned på köttkonsumtionen, säger Maria. Extremt väder 2018 var annars ett tufft år för länets lantbrukare. – Det var någon typ av max-väder hela tiden. Först var det jätteblött på hösten 2017, sedan kom det jättelika snömängder på vintern. Slutligen blev det extremt varmt och torrt i flera månader under sommaren, konstaterar Maria Jonsson. Framförallt torkan gjorde anspänningen stor för många lantbrukare i Gävleborg. – Ändå blir jag väldigt glad över alla rapporter som kom att folk ställde upp för varandra. Då blir man varm i hjärtat.
LRF är ett enormt nätverk vid kriser, säger Maria. Uppdraget som LRF-ordförande innebär också att informera och påverka politiker och beslutsfattare. – Vi har jobbat med en regional livsmedelsstrategi i Gävleborg. Nu gäller det att se till att det blir något av de också, säger Maria. – Om jag minns rätt är 89 procent skogsmark och 4,3 procent åkermark i länet. Vi får inte tappa mer åkermark. Det är livsviktigt, fortsätter hon. LRF har ökat medlemsantalet de senaste två åren. – Vi ökar på företagsmedlemmar. Det är väldigt glädjande, avslutar Maria Jonsson.
Boka in ett möte om målen med din skog! skogssällskapet.se
Vi gör din skog rikare Hos Skogssällskapet får du en personlig skogsförvaltare som hjälper dig att nå dina mål med skogsägandet. En trygg start för din nya skog plantor.bergvikskog.se
Skog och lantbruk Gävleborg - 15
Bränsletimmer flisas upp för att bli material till biobränsle, som här strax utanför Hudiksvall. Från den 1 september kommer en del av timret att istället kunna gå som sekunda massaved.
Mellanskog storsatsar på biobränsle Mellanskog har under lång tid jobbat med biobränsle. Bara de senaste två åren har efterfrågan på skogsbränsle ökat markant. Därför gör nu skogsägarföreningen en intensiv satsning för att öka uttaget ur skogen. – Vi ska vässa klorna. Både när det gäller en ökad volym och på vår egen organisation, som jobbar med biobränsle, säger Lars Fridh, projektledare på Mellanskog. Mellanskog ser en ökad efterfrågan på skogsbränsle vilket har flera olika förklaringar. Biobränslelagren minskade under förra året som en följd av en kall och lång vinter. 16 - Skog och lantbruk Gävleborg
Groten, alltså grenar och toppar, som samlas i högar vid slutavverkningar är grunden för satsningen. – Det kan bli ganska stora volymer speciellt i granbe-
stånd. Efter att vältorna fått ligga och torka så flisas de ner till skogsflis, berättar Lars. Mellanskog förser redan i dag många värmeverk i Mellansverige med biobränsle, bland annat Värtaverken i Stockholm. Mellanskog har en väl intrimmad logistik när det gäller att frakta skogsbränsle med tåg och har tre tågterminaler i Tjärnvik, Gnarp och Mackmyra utanför Gävle. Försprång när det ökat Efter att efterfrågan på bio-
bränsle var stort 2006-2008 har intresset avtagit och många har slutat att arbeta med grot. – Men på Mellanskog har vi fördelen att vi har hållit organisationen igång hela tiden. Det kommer vi att ha en fördel av när intresset nu ökar igen, menar Lars. Det ökade intresset hänger ihop med samhällets omställning från fossilt till förnybart. Dessutom är flera stora industrisatsningar på gång, bland annat på fordonssidan och drivmedelssidan. Samtidigt
”Det gäller att göra rätt sak i rätt tid i hela kedjan”
5 Mellanskog fyller hela tåg med flis som fraktas ner till det gigantiska värmeverket i Värtahamnen. De lastas på stationer i Tjärnvik, Gnarp och Mackmyra utanför Gävle.
4 Inför att ett tåg ska hämta har man byggt upp stora högar som ska underlätta en snabb lastning.
som dom stora värmeverksaktörer behöver stora volymer. – Det innebär att trycket på att få fram biobränsle kommer att öka, fortsätter Lars. Ny klassning Ytterligare en faktor som gör att efterfrågan kommer att fortsätta är att det från 1 augusti 2019 blir en ny massavedsklassning. Då blir det två klasser för massaved, prima och sekunda. – Det kommer att innebära att det mesta som tidigare gått
till bränsleved istället kan gå som sekunda massaved och vi kommer att behöva täcka upp med nytt bränsle som ersättning, säger Lars Fridh. Mellanskog behöver alltså få fram större volymer av grot i framtiden för att täcka den allt större efterfrågan på biobränsle. Vidare behöver skogsägarföreningen höja kvaliteten på hela organisationen för framställan av grot och även förbereda för större volymer, menar Lars Fridh. – Det gäller att göra rätt sak i rätt tid i hela kedjan. Dessut-
om vill vi kunna ta ut groten året om, säger han. Men det är en komplex kedja. Allt från hur man lägger upp högarna, vältorna på avverkningsplatsen men även hur de torkas och sedan flisas, lagras och transporteras för leverans. Men helt klart är att Mellanskog nu gör en stor satsning på groten och biobränsle. En satsning som ligger i tiden.
Skog och lantbruk Gävleborg - 17
Eva Molin och Henrik Johansson har drivit sin mjölkgård i Vallsänge utanför Kilafors helt ekologiskt sedan 1995. Nu deltar man dessutom i ett pilotprojekt, Solbruket, där bl.a Vattenfall utreder möjligheterna med solceller tillsammans med ett batterilager och intelligent styrning.
Kilaforsgård har varit ekologisk sedan 1995 - deltar nu i pilotprojekt med batterilager och solceller Mjölkgården Vallsänge utanför Kilafors är en KRAVgård som tidigt hoppade på att vara ekologisk. – Vi har varit helt ekologiska sedan 1995, säger Eva Molin och Henrik Johansson, som driver gården. Nu är de dessutom med i ett forskningsprojekt, Solbruket, där Vattenfall tillsammans med Sveriges forskningsinstitut, RISE, vill ta reda på hur svenska lantbrukare bättre ska kunna dra nytta av solenergi. Eva och Henrik köpte gården i Vallsänge 1990 efter att ha arrenderat en annan gård under några år. – Vi är lite av miljöfantaster så vi började att ställa om till ekologiskt redan 1991 och från 1995 är vi fullt ut ekologiska, säger Eva . 18 - Skog och lantbruk Gävleborg
– Det kändes naturligt och bra att göra det vi kan för miljön. Sedan förstår jag överhuvudtaget inte varför folk köper in gödsel när det korna producerar räcker mer än väl, fortsätter Henrik. De har med ålderns rätt dragit ner lite på verksam-
heten, nu har de 34 mjölkkor och lika många kvigor och kalvar. Dessutom har man en liten fårbesättning med 35 tackor, och två avelstjurar. – Totalt brukar vi lite drygt 100 hektar, fördelat på en 1314 arrenden, säger Henrik. Så trots den torra sommaren så har man klarat att få in foder så att det räcker. – Däremot kommer vi att få köpa lite mer säd än vanligt. Testlantbruk för solenergi I linje med parets miljöintresse har de valt att sätta upp 50 solpaneler på 80 kvadrat av ladugårdstaket, med en effekt
på 12,5 kilowatt. Det gjorde att de 2017 fick frågan av Vattenfall om gården ville vara med i ett pilotprojekt kring solenergi och lantbruk, Solbruket. Och det tackade man förstås ja till. Anledningen till att de fick frågan var dels att de redan själva valt att satsa på solceller, dels att de hade två väldigt klara effekttoppar varje dygn. – Det var morgon och kväll i samband med mjölkningen och att vi slog igång kyltanken, berättar Henrik. Därför installerade Vattenfall i samarbete med Sveriges forskningsinstitut, RISE tre
4 Tre nätkopplade batterier, ska utjämna topparna i gårdens energiförbrukning.
6 34 mjölkkor plus lika många kvigor och kalvar har Eva och Henrik på sin gård.
nätkopplade batterier på gården, samt ett avancerat styrsystem. Varje batteri kan lagra 10 kilowatt vardera. Tanken är att energi lagras för att sedan jämna ut topparna i elproduktionen. Projektet utvärderar möjligheterna med solceller tillsammans med batterilager och intelligent styrning.
Hög andel ekologiskt i Gävleborg 2017 brukades inte mindre än 31,3 procent av Gävleborgs jordbruksmark ekologiskt, eller var under omställning till ekologist produktion. Med 31,2 procent placerar sig Gävleborg på tredje plats i hela landet och klart över rikssnittet som är 19,1 procent. Bara i Jämtland och Värmland har man en högre andel ekologiskt odlad jordbruksmark. Siffrorna för 2017, som är de senast publicerade, innehåller alltså både mark som redan odlas ekologiskt och mark som är under omställning till ekologiskt. I Gävleborg var andelen som var under omställning inte mindre än 5,5 procent av jordbruksmarken. Det var faktiskt landets näst högsta siffra. Bara Västernorrland med 6,6 procent hade en större andel under omställning. I handlingsplanen för svensk livsmedelsstrategi finns ett inriktningsmål att 30 procent av landets jordbruksmark ska vara ekologisk år 2030. En siffra som Gävleborg alltså redan överträffat. Men för landet som helhet, med ett snitt på 19,1 procent så återstår det förstås en hel del. Så här ser listan ut för andelen ekologisk, eller under omställning till, ekologisk jordbruksmark.
Jämtlands län
37,0 %.
Värmlands län
32,0 %.
Gävleborgs län
31,3 %.
Dalarnas län
29,9 %.
Västernorrlands län
26,7 %.
Östergötlands län
25,4 %.
Västra Götalands län
25,0 %.
Jönköpings län
22,3 %.
Gotlands län
21,1 %.
Södermanlands län
20,8 %.
Örebro län
20,0 %.
Västmanlands län
18,5 %.
Uppsala län
17,9 %.
Stockholms län
15,8 %.
Kronobergs län
15,6 %.
Norrbottens län
12,9 %.
Västerbottens län
12,8 %.
Hallands län
11,7 %.
Kalmar län
10,6 %.
Skånes län
8,0 %.
Blekinge län
7,9 %
Riket totalt
19,1 %.
4 Bara några timmar gammal var den här kalven då vi var på besök.
Skog och lantbruk Gävleborg - 19
– Direkt under branden och en tid därefter var det högt tryck på skogsförsäkringar, berättar Kristina Westlund, företagsrådgivare Lantbruk på Länsförsäkringar Gävleborg.
Högt tryck på skogsförsäkringar under branden och en tid efter Sommarens omfattande skogsbränder gjorde frågan om skogsförsäkringar väldigt aktuell. – Direkt under branden och en tid därefter, var det högt tryck på skogsförsäkringar. Efter det har det trappat av en del, men de som köper skog nu är nog lite mer vaksamma på att de ska ha skogsförsäkring, säger Kristina Westlund, företagsrådgivare Lantbruk på Länsförsäkringar Gävleborg.
försäkringsbolagen rekommenderar. – Då har du ett fullgott skydd för din skog. Det är också det som de allra flesta väljer numer, säger Kristina Westlund, företagsrådgivare Lantbruk på Länsförsäkringar Gävleborg.
Trots att sommarens bränder var betydande innebär det inte några premiehöjningar på skogsförsäkringarna. – Som det ser ut nu så blir det ingen höjning av premierna det här året i alla fall, säger Kristina Westlund. Ersättningen för brand ingår i basdelen av skogsförsäkringen. – Det var många oroliga
Många utan försäkring En sak som förvånade henne under branden var att så många som ringde inte hade någon försäkring på sin skog. – Innan branden trodde jag att de flesta hade försäkrat sin skog. Men jag blev verkligen förvånad över hur pass många som ringde och inte hade någon försäkring, berättar Kristina.
20 - Skog och lantbruk Gävleborg
som ringde och undrade under bränderna. Men har du en skogsförsäkring så har du en brandförsäkring, förklarar Kristina och fortsätter: – Sedan kan du ta en tilläggsförsäkring, hos oss kallas den SkogMer och då är du även försäkrad mot bl.a stormskador. Tilläggsdelen är lite dyrare men det är ändå den som
Kanske har nu bränderna gjort att fler fått upp ögonen för vikten av att försäkra sin skog. – Jag tror att fler säkerställer att de har en försäkring på sin skog. Man är mer noggrann med det. Och att fler tagit ställning och gjort ett aktivt val om att ha en försäkring eller inte, säger hon. Det märks när mindre skogsfastigheter byter ägare inom familjen. – Jag upplever framförallt vid generationsväxlingar så kanske inte den äldre generationen har haft försäkring på skogen men den yngre generationen vill gärna ha det, säger Kristina .
Vi köper din skog. En bra affär för alla.
Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att skapa värde för alla. Dels i lokala samarbeten med skogsägare, kunder och entreprenörer, men även för vårt land, vår miljö och vår framtid. Virkesbehovet är stort. Din skog kan bidra till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt i bygden.
Gör en bra virkesaffär. Låt oss räkna på din skog.
Peter Häger Tel 076-112 33 48
Christer Westh Tel 076-125 39 70
peter.hager@sveaskog.se christer.westh@sveaskog.se
17 miljoner skogsplantor per år drivs upp på plantskolan.
Nässja plantskola satsar på miljön Nässja plantskola i Österfärnebo fortsätter att satsa hårt på miljön. I mars byter man till ett nytt miljövänligare gödsel, Arginin, som är mer likt det naturen själv producerar. – Växterna är mer anpassade att ta upp det här gödselmaterialet. Det binds i torven där plantorna växer och minskar urlakningen av gödsel till mark och vatten, säger plantskolechefen Ronja Jägbrant. – Det kommer att kosta oss ungefär 250 000 kronor mer om år än att gödsla på konventionellt sätt, säger Ronja. Hon har nyligen tagit över jobbet som plantskolechef på Nässja efter Anders Wiklund, som varit tf plantskolechef det senaste året. – Jag har förutom anläggningsansvaret haft ett uppdrag att tillsammans med personalen utveckla Nässja plantskola, säger Anders. 22 - Skog och lantbruk Gävleborg
Under den förre plantskolechefen Ronny Anngren investerades i två pelletspannor och delar av ett kulvertsystem som togs i drift 2017. På så sätt avvecklade man eldningsoljan för uppvärmning av de sex växthusen. – Under sommaren och hösten 2018 så har vi fortsatt vår miljösatsning genom att bygga ut med kulvert från växthusen till våra lokaler. Nästa steg är en teknisk
anpassning av våra lokaler och vår produktion så att vi kan värma lokalerna och även nyttja värmen från pelletspannorna i vår produktion av skogsplantor, fortsätter Anders. Plantproduktionen är mycket energiintensiv. Förutom uppvärmningen av växthusen går det åt mycket energi till beläggningslinjen. Fördel med olika storlekar Nässja plantskola driver varje år upp ungefär 17 miljoner plantor av gran och tall. – Vi har specialiserat oss på att ha plantor av olika storlekar, även lite större plantor. Där upplever vi att vi har en konkurrensfördel, säger Ronja. För att öka produktionen
utan att öka miljöbelastningen har Nässja plantskola omskolat microplantor under ett antal år. Där inte mindre än 576 plantor sätts i ett block. – Det gör att vi kan få in 6,5 miljoner plantor i ett enda växthus. Samtidigt som det blir mindre energiåtgång per planta, säger Anders Wiklund och Ronja Jägbrant. Nässja plantskola är en av tre plantskolor i Bergvik Skog plantor AB. Sedan 2012 förser man dessutom plantorna med ett mekaniskt skydd, Conniflex, mot snytbaggen. – Vi belägger plantorna med lim, strör på ett tunt lager av sand innan de går genom en tork. Det gör att snytbaggen inte kan komma åt själva
Nässja plantskola tar fram skogsplantor av både tall och gran.
5 Nässja plantskola jobbar hårt med miljön. Här står plantskolechefen Ronja Jägbrant tillsammans med Anders Wiklund, som varit tf plantskolechef det senaste året framför byggnaden med de två pelletspannorna som gjort att man kunnat stänga oljepannorna.
Beläggningsanläggningen där plantorna får ett mekaniskt skydd mot snytbaggen.
På plantskolan klänger man också kottar.
plantan, fortsätter Anders. Torken slukar mycket el. – Vi hoppas att inom en snar framtid kunna förvärma luften till anläggningen som torkar beläggningsskyddet, som i dag värms upp med el, och även vattnet till tvättmaskinen som tvättar odlingsbrättena efter att de tömts på plantor, berättar Anders, som nu finns kvar på konsultbasis. Vinster för miljön Miljösatsningarna ligger alltså hela tiden högt på dagordningen hos Nässja plantskola. I samband med att plantskolan börjar att använda ett
nytt gödsel kommer man att se över sina odlingsrutiner. Det innebär allt från individanpassade gödselscheman till en översyn av den tekniska utrustningen, som t.ex ett styrsystem förbevattningsramperna i växthusen och på frilanden. – Kan vi göra av med mindre gödsel om vi individanpassar gödsel och den efterföljande bevattningen efter trädslag och antal plantor i odlingsbrättena så är det en vinst för miljön, avslutar Ronja Jägbrant och Anders Wiklund.
En satsning på microplantor gör att 576 plantor kan få plats i samma block och gör att Nässja plantskola kan få in 6,5 miljoner plantor i ett enda växthus.
Skog och lantbruk Gävleborg - 23
En dags produktion på Plyfa i Hassela. Allt packat och klart. Redo för att distribueras till kunden.
En tredjedel av Europas alla parkettindustrier
Använder granfaner producerad i Hassela Plyfa i Hassela har verkligen hittat sin nisch. Sedan 2014 då den sista plywoodskivan lämnade fabriken har allt koncentrerats på att svarva tunn granfaner, som sedan används av stora industrier för att monteras på undersidan av parkettgolv. – Faktum är att en tredjedel av Europas parkettindustrier använder granfaner som har producerats hos oss på Plyfa i Hassela, säger Fredrik Lenz, VD på Plyfa. Parkettindustrin tog fart och närmast exploderade i och med klicksystemens intåg i golvbranschen. – Granen har stängda porer och drar inte åt sig någon fukt, Därför passar den utmärkt att limmas in på parkettens undersida, säger Fredrik och fortsätter: – Jag brukar säga till alla som ska handla parkett att de ska vända och titta på undersidan. Är det gran så behöver 24 - Skog och lantbruk Gävleborg
man inte vara orolig för fukt och att parketten ska bukta. För allra bästa resultat ska granfaneren dessutom ha samma fuktighet som t.ex själva ekparketten. – Det skiljer från kund till kund. Men vi torkar faneren till rätt fuktighet för rätt kund och kontrollmäter det noga. Den torraste faner vi gör har 3,8 procents fuktighet och den fuktigaste har 8 procents fuktighet, berättar Fredrik
Det låter som mycket att hålla reda på för att det ska bli rätt. Men det är inget som man på Plyfa tycker är dåligt. Tvärtom. – Nej, jag brukar säga att ju mer invecklat och fler varianter desto bättre. Då är det svårare för andra att kopiera och vi har blivit extremt flexibla i vår produktion här i Hassela, menar Fredrik. Stora investeringar All granfaner som produceras på Plyfa är redan såld. Man har i princip inget lager utan allt går iväg ett par-tre dagar efter att de producerats. Fabriken i Hassela går numera ekonomiskt väldigt bra trots att man investerar i snitt tio miljoner kronor varje år. – Så långt vi kan överblicka i dag fortsätter försäljningen
att vara bra även under 2019, säger Plyfas VD, Fredrik Lenz. Grunden för hela produktionen är de kraftiga granar som växer i området. – Vi tar lite grövre timmer än vad andra kanske är intresserade av, fortsätter Fredrik. Med ett minimum på 24 cm i toppen och max 70 cm i roten. Plyfa köper inte själv direkt från privata skogsägare utan samarbetar med skogsföreningar och andra skogsbolag. – Så jag hoppas att skogsägare söker en aktör som tar ut svarvtimmer för Plyfa när skogen ska avverkas. Det brukar löna sig, säger han. – Vi betalar ett riktigt högt pris för det här sortimentet. Plyfa köper uteslutande grantimmer från Hälsingland, Jämtland och Medelpad.
– En tredjedel av Europas stora parkettindustrier använder granfaner producerad här på Plyfa i Hassela, säger Fredrik Lenz, VD på Plyfa.
5 Innan det grova timret tas in i produktionen värms stockarna upp så att fibrerna mjukas upp innan svarvningen.
Alltså i praktiken inom en radie på 20 mil från fabriken i Hassela. När timmerstockarna kommer till Plyfa sorteras de efter kvalitet och längd. När de sedan ska in i produktionen värms de först upp så att fibrerna mjukas upp inför svarvningen. Sedan barkas stockarna och kapas till rätt längd innan svarvprocessen startar. Och slutprodukten är alltså en väldigt tunn granfaner, som kontrolleras noga innan den går in i den effektiva torkanläggningen där faneren får exakt rätt fuktighet till rätt kund. Med sina 93 anställda och ett tiotal fasta entreprenörer är det klart att Plyfa också betyder mycket för den lilla orten Hassela.
Produktionen av den tunna granfanerren övervakas hela tiden på kontrollskärmar.
Högar av granfaner i väntan på att kontrolleras och gå vidare till den effektiva torkanläggningen.
Skog och lantbruk Gävleborg - 25
Rundvirke Skog har flera maskinlag som jobbar med att plocka ut virke ur det brandskadade området.
5 – Vi skapar ett mervärde för skogsägaren genom att plocka ut specialsortiment vid slutavverkningen, säger Olle Ohlsson, virkesköpare på Rundvirke Skog.
De jagar specialsortiment även i de branddrabbade områdena Rundvirke Skog är alltid på jakt efter specialsortiment. – Nästan allt förädlas sedan lokalt, säger Olle Ohlsson, virkesköpare på Rundvirke Skog. – När vi gör en avverkning plockar vi ut 8-10 olika sortiment mot de vanliga 4-6. Det ger skogsägarna ett mervärde eftersom de får bättre betalt för specialsortimentet, fortsätter han. Rundvirke Skog köper varje år stora volymer specialsortiment bl.a stamblock, grovtimmer, furustolpar, octostolpar och stegslanor till ägarföretagens industrier. De är störst i Sverige på inköp av specialsortiment och verkar främst från Mälardalen upp till Västerbotten. 26 - Skog och lantbruk Gävleborg
– Vi gynnar skogsägarna och industrin. Genom att förädla och ge skogen ett högre värde, säger Olle. Nästan allt förädlas dessutom lokalt. – Vi sågar timmer på vår egen såg, Östanåsågen. Vi tar ut stamblock och grovtimmer till vår såg i Marmaverken,
samt barrsågskubb till ELE i KIlafors och björksågskubb till Björkträ i Arbrå, berättar Olle. Svarvtimmer av gran går till Plyfa i Hassela. Dessutom fraktas kraft- och ledningsstolpar samt storsäljaren octostolpar till systerföretaget Octowoods industri i Kälarne. – Mycket av tallskogen i norra Hälsingland är som gjorda för att bli stolpar och octostolpar, säger Olle Ohlsson, virkesinköpare på Rundvirke Skog. Till stolpar är det just tall som fungerar eftersom den går bra att impregnera.
Rundvirke Skog är just nu engagerade i det brandskadade området. – Vi har flera grupper som jobbar med att ta ut brandskadat timmer som sedan ska sågas på Östanåsågen, säger Olle. – Vi ska ta ut runt 60 000 kubik brandskadat virke, fortsätter han. Rundvirke Skog får sitt specialsortiment på två sätt. Dels avverkar man själva ungefär 250 000 kubikmeter varje år, dels byter man till sig specialsortiment från andra bolag. – Vi har ett bra samarbete 4
4 med andra företag som köper in skog så att de också tar ut specialsortiment. Vi byter en hel del massaved med industrierna vid kusten, berättar Olle. Erbjuder speciell tjänst Rundvirke Skog är på jakt efter en rad olika produkter, som furustolpar, stamblock, grovtimmer, octostolpar, stegslanor, pålvirke svarvtimmer gran och björktimmer. Av det görs bl.a elledningsstolpar, kraftlednings- och telefonstolpar, slipers, octostolpar samt snickerier för tillverkning av fönster, dörrar och trappräcken. En ganska speciell tjänst som Rundvirke Skog erbjuder sina skogsägare vid virkesaffärer är att man vid slutavverkning där det finns tallskog alltid skickar dit en specialvirkesutsynare.
Dessa märker ut exempelvis stamblock och furustolpar innan avverkningen. – Det blir fler ögon som bedömer det unika trädets kvalitet innan virket mäts in och det är en del av hemligheten med konceptet, avslutar Olle Ohlsson.
5 Även specialsortiment plockas ut ur de branddrabbade skogarna.
HEDDES MASKIN & ALLTJÄNST Vi erbjuder dig som kund tjänster med stor bredd inom hushåll, jord, skog, anläggning och trädgård. Våra ledord är enkelhet, flexibilitet och alltid kunden i fokus! • • • • • • • •
Trädfällning Skoglig rådgivning Skogsröjning Plantering Gräsklippning Gräsgödsling Lövuppsamling Gräsluftning med vertikalskärare
• • • • •
Gräsröjning Stubbfräsning Personlig uthyrning som maskinförare inom jord & skog Såpning av sågkedjor till allt från den minsta motorsågen till största skördaren Tjänster med lastmaskin t.ex. snöröjning, sandning, anläggningsjobb, lyftmoment m.m.
Vi lämnar alltid fri offert på våra jobb om så efterfrågas. Vi innehar f-skattesedel, så tveka inte att höra av dig! Följ oss även på sociala medier Heddes Maskin & Alltjänst. RUT-avdrag!
Telefon: (Johannes) 070-252 42 91 Mail: heddesmaskinalltjanst@hotmail.com
Skog och lantbruk Gävleborg - 27
Tomas Jönsson, 52 år, som driver Vinnersjö gårdsslakteri, tog över släktgården redan när han var 16-17 år.
Byggde eget gårdsslakteri
- slaktade 900 lamm i fjol Vinnersjö gårdsslakteri är en jord- och skogs gård belägen utanför Hedesunda. Den drivs av Tomas Jönson, 52 år, som tog över gården från sina föräldrar redan när han var 16-17 år efter att hans far blivit krasslig. – För fem år sedan byggde jag ett gårdsslakteri för att slippa transportera djuren, berättar Tomas. Vinnersjö är ett KRAV-jordbruk med lammuppfödning. – Vi slaktar 250-300 egna lamm varje år. Men gårdsslakteriet slaktar även åt andra. – Det är väldigt många som behöver hjälp med slakten. Det är inga problem att få in djur. Totalt tror jag att vi slaktade ungefär 900 lamm under fjolåret, fortsätter Tomas. 28 - Skog och lantbruk Gävleborg
Men det finns ett annat problem med slakteriet. – Det är svårt att få tag på slaktare och det tar tid att lära upp nya. Men just nu har jag i alla fall en anställd och en praktikant i slakteriet, säger Tomas. Han har dessutom en liten gårdsbutik där man säljer skinn, tofflor och annat hantverk.
Själva köttet från lammuppfödningen säljer han mestadels på egen hand med köttlådor och liknande. Trots att Tomas bara är 52 år har han drivit gården i över 35 år genom att han fick ta över så tidigt. – Men det är dålig lönsamhet i förhållande till arbetsinsatsen. En del köttpriser är samma som de var för 30-40 år sedan, menar Tomas. Medveten satsning När han tog över gården fanns det 40 hektar skog. Men Tomas Jönsson har medvetet satsat på skog genom åren.
– Nu tror jag att vi är uppe i 700 hektar skog. Jag tycker faktiskt själv att skogen är roligare. Där trivs jag allra bäst, berättar Tomas. – Det är lite friare och man får jobba i fred. Därför säljer han också lite ved under vintern. Han gör dessutom gärdsgårdar och liknande. Men i själva lantbruket är lammuppfödningen och gårdsslakteriet fortfarande den huvudsakliga verksamheten.
Jägarexamen, Röjsågskörkort, 5 Det finns en också liten gårdsbutik, som brukar vara öppen en kväll i veckan. Där kan man handla bl.a skinn, tofflor och hantverk.
eller Motorsågskörkort? - landsbygdens studieförbund har ett brett utbud med kurser och föreningsliv för skog, lantbruk och friluftsliv i Gävleborg
Välkommen att anmäla ditt intresse som deltagare eller kursledare hos oss! www.sv.se/gavleborg • 020-120 28 08 • gavleborg@sv.se Hitta oss på Facebook och Instagram!
Skog & Lantbruk
Tidningen
5
Korvar och olika köttdetaljer finns också alltid att köpa
Boka din annonsplats till vårens utgåvor redan idag Jämtland: v. 9 Västernorrland: v. 13 Västerbotten: v. 17
Ring 060 - 57 21 50
5 På Vinnersjö gårdsslakteri har fåren chansen att vistas mycket utomhus. Men det finns även plats för får inomhus. 250-300 lamm om året föds upp på gården.
www.mediainvest.nu
Numer levereras ofta hela bingar med potatis på lösvikt till livsmedelsaffärerna i närheten.
5 – I fjol var det sämsta året jag kan minnas. Det var alldeles för varmt och torrt. Vi förlorade mer än en tredjedel av en normal skörd, säger Anders Andersson, som drivit Anderssons Potatis i Hög utanför Hudiksvall sedan 1973.
Tufft år för potatisodlare 2018 blev ett närmast katastrofalt år för landets potatisodlare. Enligt många det sämsta året på år och dag. Skörden i Sverige var till och med lägre än nödåret 1867 då många svenskar svalt ihjäl. – Det var en alldeles för varm och torr sommar, konstaterar Anders Andersson, som driver Anderssons potatis i Hög, utanför Hudiksvall. Anderssons Potatis odlade på 40 hektar under 2018. – Normalt skulle vi kanske fått 1200 - 1400 ton potatis. Nu fick vi 800 ton potatis, berättar Anders och fortsätter. – Mer än en tredjedel av en normal skörd är borta. 2018 var alltså en dålig säsong för potatisodlarna. – Det är det sämsta året som jag kan minnas. Och han har lång erfarenhet av potatisodling.
30 - Skog och lantbruk Gävleborg
– Jag tog över av mina föräldrar 1973. Sedan har jag drivit Andersson Potatis i egen regi, berättar den nu 68-årige Anders. Men han har trivts med sitt yrke. – Det är fantastiskt roligt att vara odlare. Att få vara med ända från det man ställer i ordning ett område fram tills att det skördas, säger Anders och fortsätter: – Det är inget annat än en fröjd för ögat att sitta och
köra mitt i ett blommande potatisland. Från närodlat till Skövde Under 25 år drev han dessutom ett grossistföretag, Mickelssons frukt och grönt i Hudiksvall. – Jag köpte det 1991 och sålde det 2016. Tyvärr sålde de vidare grossistfirman till Grönsakshuset i Skövde redan i slutet av 2017 eftersom Grönsakshuset då vunnit den kommunala upphandlingen i Hälsingland, berättar Anders. Det innebar att kontraktet för närodlad potatis, som funnits med kommunerna i Hälsingland hamnade i Skövde. – Det gör att vi får sälja mycket mindre än tidigare, konstaterar Anders. Fortfarande säljer emellertid Anderssons Potatis mycket potatis
till olika livsmedelshandlare i Hälsingland. – Mycket blir det på lösvikt med hela bingar med potatis. Men även färdigpackade påsar om t.ex två, tre och fem kilo, menar Anders. Antalet potatisodlare i Gävleborg har blivit betydligt färre de senaste åren. Men Anders Andersson har inga planer på att sluta. – Nej jag kör vidare ett tag till i alla fall. Möjligen att vi får minska ner odlingen lite med tanke på att vi inte längre får leverera till kommunerna, säger han.
Vi utför slipning av maskinkedjor, motorsågskedjor, huggstål och klingor. Har även tur-bil
Ring för mer info 073-817 35 97
DEN KOMPLETTA VERKSTADEN Har du problem med din skogsmaskin, traktor, entreprenadmaskin. Eller kanske din bil, motorsåg, röjsåg eller snöslunga?
Då vänder du dig med fördel till oss på WIJ MASKINCENTER & MECA I butiken hittar du det mesta som batterier, olja, filter, torkarblad, miljöbränsle med mera.
Behöver du ett aggregatbyte? Kontakta din SP säljare i HELA NORRLAND. Anders Forsberg 070 – 646 02 56
Öppettider Butiken: Mån-fre 07-17 MECA: Mån-fre 07-16
Svedja 7938, Rengsjö
195x125 karta.qxp_Layout 1 2019-01-22 08:16 Sida 1
Brömsvägen 17, Ocklebo www.wijmaskincenter.se Tel: 0297-504 94
plyfa.se
SKOGSÄGARE!
Lönsammare granavverkning! I vår del av Sverige passar granskogen utmärkt som svarvtimmer, vilket ger ett bättre pris. Låter det intressant? – Sök en virkesinköpare som handlar med Plyfa!
- Det kommer att löna s ig!
••
• • • • • •• • • • • • • •• • • Bräcke
Svenstavik Ytterhogdal Sveg
Stöde
•
Örnsköldsvik
Hammarstrand
Brunflo
Kramfors
Sundsvall
HASSELA
Ljusdal
Los Bollnäs
Furudal
Falun
Hudiksvall
Söderhamn Ockelbo Gävle
Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som svarvar grov gran och försörjer stora delar av Europas parkettindustri med högkvalitativ granfaner.
Skog och lantbruk Gävleborg - 31
En färdig ostkaka som plockats ur ugnen och satts in kylen av Johanna Hildingsson, som driver Forsa gårdsmejeri.
Johanna driver Forsa Gårdsmejeri
Ostkakan är storsäljaren Johanna Hildingsson, 30 år, driver framgångsrikt Forsa Gårdsmejeri sedan hon 2012, som den tredje generationen, tog över produktionen av gårdens Hälsingeostkaka. – Det är ett hantverk. Jag gör allt för hand, säger Johanna. Sedan man byggde om ett garage på gården till mejeri 2016 och hon fick större lokaler gör Johanna även olika ostar. Det var hennes mormor som började göra ostkakan 1994, som sedan togs över av Johannas mamma, som nu är den som driver Sörhoga Lantgård. – Men när mamma 2012 ville utöka med köttkor och 32 - Skog och lantbruk Gävleborg
koncentrera sig mer på det frågade hon om jag ville ta över och göra ostkakan, säger Johanna – Så då startade jag Forsa gårdsmejeri och blev egen företagare, fortsätter hon. Ett företag som Johanna
verkligen har sett till att utveckla. – Jag omsatte 300 000 kronor det första året och i fjol, 2018, omsatte jag runt en miljon kronor, säger Johanna Hildingsson. Det stora lyftet kom när man 2016 byggde om ett garage på gården till ett nytt gårdsmejeri. – Den nya lokalen var både större och mycket bättre anpassad för verksamheten och med helt andra lagringsmöjligheter. Det blev också startskottet för att hon skulle kunna komplettera ostkakan med att
också göra olika ostar. – Jag gör hårdostar inspirerad av den svenska traditionen. Dessutom gör jag halloumi under namnet eldost. säger Johanna. Det är fortfarande den klassiska Hälsingeostkakan som dominerar. Drömmer om att anställa Under ett år gör Forsa Gårdsmejeri 5-6 ton ostkaka och 1-2 ton ost. Men Johanna har ambitionen att utöka ostproduktionen ytterligare. – Drömmen är att kunna anställa någon på heltid. Nu
Fullproppade formar med ostkaka där det sista av vätskan ska pressas ur och få rinna av innan formarna går in i ugnen.
Olika hårdostar av svensk tradition görs numer också på Forsa gårdsmejeri.
Johanna ystar ostkaka minst en gång i veckan. Det är ett rent hantverk. Allt görs för hand.
har jag tagit in säsongsanställda på de mest hektiska perioderna, säger hon. Allra mest ostkaka går inför julen. – Bara under december gjorde jag 1,4 ton ostkaka. Även under sommaren säljs mycket. Men samtidigt är känslan att vi börjar att äta ostkaka året runt, menar hon. Hon gör Hälsingeostkakan efter gårdens gamla recept och allt görs för hand. Först ystas osten, sedan läggs den upp i formar där vätskan pressas ur innan den sätts in i ugnen. – Hälsingeostkakan blir
mer ostig och gnisslar när man äter den till skillnad mot den småländska ostkakan, berättar Johanna. Forsa gårdsmejeris ostkaka görs inte bara förhand utan dessutom med lokal råvara, trots att man själv inte längre har mjölkkor på gården. – Arlas mjölkbil tappar av mjölk här när de är ute bland gårdarna här i trakten och hämtar mjölk. Så jag har alltid lokal mjölk i ostkakan, säger Johanna. Och det går åt mycket lokal mjölk. Till varje kilo ostkaka behövs tio liter mjölk.
5 Forsalloumi går ut till försäljning från Forsa gårdsmejeri.
Forsa gårdsmejeri säljer sina produkter i huvudsak i Hälsingland. – Jag säljer i lokala butiker, på marknader och före jul drog vi igång en så kallad REKO-ring i Hudiksvall, berättar Johanna och fortsätter: – Dessutom har jag kontrakt med kommunerna Hudiksvall, Nordanstig, Söderhamn och Ljusdal, som bl.a serverar ostkaka på sina äldreboenden ibland.
Forsa Gårdsmejeri har redan fått ett antal priser på mathantverks-SM för sin ostkaka. 2017 blev det guld och 2016 silver. – Det är superkul. Jag trivs verkligen med att jobba med det här, säger Johanna Hildingsson, som ystar ostkaka minst en gång i veckan, året om.
Skog och lantbruk Gävleborg - 33
– Det är det här vi kan och vill jobba med. Därför bestämde vi oss för att bygga en helt ny ladugård och fördubbla antalet mjölkkor, säger David och Lisa Parhans.
Byggde ny ladugård för 11 miljoner kronor Korna mjölkar mycket bättre Lisa och David Parhans har byggt en helt ny ladugård för 11 miljoner kronor som stod klar i fjol. – Vår gamla ladugård var uttjänad, den gick inte att bygga på något mer. Utan vi hade att välja på att sluta eller att bygga en ny ladugård, berättar Lisa och David. – Men eftersom det är det här vi kan och vill jobba med bestämde vi oss för att satsa trots att det var mycket pengar, fortsätter de. Lisa och David, som nu är 42 år gamla, tog över Parhans lantbruket 2005 efter Davids föräldrar. Det ligger i närheten av Söräng, strax utanför Bollnäs. – Vi trivs jättebra. Det här 34 - Skog och lantbruk Gävleborg
är inte ett jobb utan en livsstil, säger de. Planeringen av den nya ladugården började redan 2016, året efter startade bygget och i december 2017 restes väggarna.
– Och den 13 mars 2018 körde vi igång verksamheten i den nya ladugården. 11 miljoner kronor låter förstås som väldigt mycket pengar. Ändå hade David och Lisa gjort mycket för att hålla nere kostnaderna. – Framförallt att vi blandade och gjöt all betong själva. Det höll vi på med i åtta veckor, konstaterar de. Dessutom blev de beviljade investeringsstöd på 40 procent av investeringen, men max 2,4 miljoner kronor. – Det var väl nästan en
förutsättning för att vi skulle våga satsa på att bygga nytt, säger Lisa. De är i alla fall jättenöjda med slutresultatet. En fräsch ny ladugård med två nya mjölkrobotar. – Det är gott om plats för korna och det känns som en väldigt lugn ladugård, fortsätter Lisa. Detta trots att man växlat upp från 65 mjölkande kor i den gamla ladugården till det dubbla, 130 mjölkande kor i den nya. – Men korna verkar trivas.
Korna verkar må bra i den nya ladugården. De mjölkar i alla fall mycket bättre. Snittet har stigit med imponerande 20 procent.
De mjölkar mycket bättre så något har vi gjort rätt, menar David. Tecken på att de mår bra Tidigare mjölkade deras kor i snitt 33 kg per dygn. Nu har snittet stigit till 40 kg per dygn. Alltså en ökning med imponerande 20 procent! – Det är jätteroligt, det är ett tecken på att korna mår bra. En teknisk nymodighet i den nya ladugården är att man valt att ha samma golvyta och ingen ut gödselanläggning. Istället har man två utgödslingsrobotar, som kör runt och suger upp gödsel enligt förbestämda program. Alltså ungefär som en robotgräsklippare. Men som suger upp all ut gödsel.
– Det blev billigare att bygga när man kan ha samma golvhöjd överallt. Och så slipper man en krånglande ut gödselanläggning, säger David, som fått lite utlopp för sitt intresse för teknik med de här robotarna. Parhans Lantbruk drivs ekologiskt med KRAV-odling. Med den gamla ladugården har man nu både ett kvigstall och ett kalvstall förutom den stora ladugården för de 130 mjölkkorna. Så totalt har man ungefär 270 djur på gården. – Totalt med arrenden och egen mark brukar vi ungefär 300 hektar. Tack vare att tredje skörden blev riktigt bra har vi fått in foder så att vi klarar oss, säger David. – Däremot måste vi köpa en del spannmål.
5 En av två robotar som åker runt i ladugården, på samma sätt som en robotgräsklippare, och suger upp all ut gödsel istället för att ha en anläggning som skrapar ut det.
Skog och lantbruk Gävleborg - 35
Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå
! J N A P KAM 7 0 7 4 F M BEGRÄNSAT ANTAL O B S!
MF 4707 • • • • • • •
Växellåda 12x12 Kopplngsfri back Motorvärmare 65 l hydraulflöde AC Passagerarsäte MF 3416 Euro/SMS-lastare med 3:e funktion
HUDIKSVALL Tel 0650-948 55
LULEÅ Tel 0920-700 80
428.000:-
SKELLEFTEÅ TIMRÅ BOLLNÄS Tel 0910-140 80 Tel 060-52 78 70 Tel 0278-355 05
www.staffare.se
STORVIK Tel 0278-355 06
+ moms
UPPSALA VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 08-89 01 03 Tel 021-498 90 10 Tel 08-89 01 06
www.staffare.se HUDIKSVALL Tel 0650-948 55
LULEÅ Tel 0920-700 80
SKELLEFTEÅ TIMRÅ BOLLNÄS Tel 0910-140 80 Tel 060-52 78 70 Tel 0278-355 05
STORVIK Tel 0278-355 06
UPPSALA VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 08-89 01 03 Tel 021-498 90 10 Tel 08-89 01 06