Skog och lantbruk Jämtland nr 1 2018

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Jämtland

Nr 1 2018

Norrskog

Unga mjölkbönder storsatsar i Brunflo

vill locka fler kvinnor

Arbetsmarknadssatsning på Gröna jobb

Kossan satsar på glass

Gällösågens produktionsrekord

Kaninuppfödning är Jämtlands framtid

STÖRST I SVERIGE PÅ SPECIALSORTIMENT

Foto: Michael Engman

Hög tid att beställa plantor

Specialsortiment Efterfrågan är stor!

Vår industri i Kälarne, Octowood, förädlar ditt virke lokalt!

Vi har stort behov av kraftledningsstolar och stamblock. Din massaved förädlar vi till Octostolpar.

Välkommen att kontakta oss!

Peter Zwahlen 0696-68 11 50

Stefan Maina 0696-68 11 49

Daniel Modin 0696-68 11 51

peter.zwahlen@ stefan.maina@ daniel.modin@ rundvirkeskog.se rundvirkeskog.se rundvirkeskog.se

Funderar du på att plantera ny skog? Då är det dags att beställa plantor.

NorrPlant erbjuder plantor av högsta kvalitet, som ger stabila träd med god växtkraft. Vi hjälper dig genom hela processen - från att hitta rätt planta till själva planteringsarbetet.

Kontakta oss för mer information och beställning.

SCA

Återförsäljare

Peter Engblom, NorrPlant peter.engblom@sca.com Tel 060-59 41 74

Alfa Skogsservice, Kälarne Tel 073-029 19 59

Jämtlands skogsförvaltning Tel 063-15 05 00

Betulaman AB, Rossön Tel 070-235 32 77 Qvarnsjö Skogstjänster AB, Kvarnsjö, Tel 070-269 17 53 Krokvågs Skogstjänst, Hammarstrand Tel 070-578 31 05 Vigge Skogsservice AB, Svenstavik Tel 070-333 13 44

www.sca.com/skog

2 - Skog och lantbruk Jämtland

Skog- och jordbruksfastigheter Köpa och sälja, fastighetsvärdering, arrende- och hyresupplåtelser, fastighetsrätt, deklaration, ägarbyte och generationsskifte.

Ring så berättar jag mer.

Birgitta Löthman, fastighetsmäklare.

Telefon: 060-64 14 68. E-post: birgitta.lothman@skogssallskapet.se

Skogssällskapet förmedlar lantbruksfastigheter över hela landet.

Du når närmaste mäklaren via telefon 0771-22 00 44.

syre.se

Vi bryr oss om Dina Försäkringar.

Minst lika mycket som du.

Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör.

Välkommen till Dina försäkringar.

Härnösand

I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund

0620-215 00 I www.dina.se

188x116_Dina_Norrskog2.indd 1

2014-05-06 12:24

CERTIFIERA MED GRÖN BONUS Med en grön skogsbruksplan bidrar du till ett hållbart skogsbruk, det premierar vi med minst 10 kr/m³ FUB i grön bonus.

Kontakta din närmaste virkesköpare så berättar vi mer!

GRÖN BONUS!

10kr PER M³ FUB

galloskog.se/gron-bonus

Skog och lantbruk Jämtland - 3

Innehåll Ny stor kartläggning av nyckelbiotoper ..6

Hon basar över en avdelning med bara killar ..28

Unga mjölkbönder storsatsar i Brunflo ..8

Norrskog vill locka fler kvinnor ..29

Arbetsmarknadssatsning på Gröna Jobb ..12

Blötare marker och mer variation från år till år ..30

Fullt ös på Rödins Trä ..15

Produktionsrekord på Gällösågen ..31

Lantmännen Maskin trivs i nya lokaler ..18

Persson Invests storsatsning ..32

Kossan satsar på egen glass ..20

Kaninuppfödning är framtiden för Jämtland ..34

Bara var tredje har aktuell skogsbruksplan ..22

Halva priset för skog i Jämtland ..36

Bygger upp ett Grönt Center i Ås ..24

Fördubblat behov av massaved ..38

Mycket att vinna på ett varierat skogsbruk ..25

Ökad efterfrågan på certifierad skog ..39

Skog kräver mer planering

..26

Välkommen till Skog&Lantbruk Jag är verkligen glad och faktiskt lite stolt över att kunna hälsa dig hjärtligt välkommen till en helt ny tidning om skog och lantbruk i Jämtlands län.

Vi vill lyfta fram goda exempel. Ge tips och råd som du kan ha nytta av.

Vi vill helt enkelt försöka att spegla lite av all den spännande verksamhet som pågår runt om i Jämtlands skogar och lantbruk.

I detta första nummer kan du bland annat läsa om de hårdsatsande mjölkbönderna Maria och Roger Altbäck i Ede strax utanför Brunflo.

De har byggt en helt ny ladu­gård med plats för 154 djur för 22 miljoner kronor.

De kommer även att komp­ lettera leveranserna till Arla med att sälja sin egen mjölk i en mjölkautomat på gården.

Samt starta en gårdsbutik.

Kossan i Berg har redan sålt mjölk i automat i snart två år.

De har många stamkunder och säljer i snitt drygt 80 liter per dygn i automaten.

Men nu tar de initiativkraftiga bönderna bakom Kossan i Berg nästa steg och börjar

tillverka egen glass. Gjord på egen mjölk och egen grädde.

Låter onekligen smaskigt.

Du får också handfasta tips inför deklarationen av ditt skogsbruk. Det är ju snart dags. Liksom råd till den som har tänkt sig att sälja sin skogs- eller lantbruksfastighet. Hur ska du tänka för att göra den bästa affären?

Sågverken går verkligen för fullt just nu. Gällösågen slog nytt produktionsrekord under 2017. Det gjorde även familje­företaget Rödins Trä i Skander­åsen utanför Svenstavik.

Rödins Trä är numer det enda ägarledda sågverket i Jämtland. Alla andra drivs

av storbolagen eller av en förening.

Men Rödins verkar ändå klara sig bra. De ökar produktionen varje år och skickar inte mindre än 85 procent av vad de producerar på export.

Nästan hälften går till Norge där intresset för furu är mycket stort. Men mycket levereras även till länder i Nordafrika.

Kvinnorna är fortfarande i klar minoritet när det gäller arbete i skogen. Vi har träffat Anna-Karin Hellström, som är produktionschef i Norrskogs distrikt för Jämtland och Södra Lappland. Hon basar över en avdelning där alla åtta är killar.

Och stortrivs.

Kan kaninuppfödning vara framtiden för Jämtland? Det är något som LRF Jämtland i samarbete med Torsta AB tittar på just nu. De har hållit seminarier och åker på studieresa tillsammans med 11 lokala företagare för att se hur

två gårdar i Ockelbo jobbar med kaninuppfödningen.

Just nu finns det bara mindre kaninuppfödningar i Jämtland som bara har kaniner för eget bruk. Men kanske ska det bli ändring på det.

Jag hoppas att du hittar mycket trevlig läsning från platser runt om i Jämtland.

Att du kanske får ett och annat tips som du kan tänka på i din egen verksamhet.

Mycket nöje med det första numret av Skog&Lantbruk.

Varmt välkommen.

Stefan Sahlberg

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay

4 - Skog och lantbruk Jämtland

Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen.

För insänt material ansvaras ej.

Funderar du på att sälja din skogsfastighet?

Erfarenhet och kunskap krävs för att göra en riktigt bra skogsaffär.

Välkommen att kontakta Bengt Eklund och Erik Olofsson som har lång erfarenhet av såväl skogsförmedling som av vanliga bostäder.

Vi har koll på lantbruk sedan 1937.

BENGT EKLUND Fastighetsmäklare och Skogsmästare 070-371 39 50 bengt.eklund@svenskfast.se

ERIK OLOFSSON Fastighetsmäklare 070-369 10 30 erik.olofsson@svenskfast.se

ÖSTERSUND | PRÄSTGATAN 25 | TEL 063 12 40 70 | SVENSKFAST.SE/OSTERSUND

”Vi kommer sannolikt att kunna inventera områden som inte tidigare inventerats med den nya metoden.”

Ny stor kartläggning av länets nyckelbiotoper Nu har regeringen anslagit pengar till en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper.

- Det är verkligen efterlängtat. Vi har faktiskt inte jobbat aktivt med inventering av nyckelbiotoper sedan 2006, berättar Erik Kretz på Skogsstyrelsen i Jämtland.

- Det här är en jättesatsning som ska pågå i tio år.

2018 blir lite av ett uppstartsår där vi testar och ser hur vi ska jobba, fortsätter han.

Under 90-talet och en bit in på 2000-talet gjordes en hel del nyckelbiotopsinventeringar runt om i landet.

- Men sedan 2006 har vi inte alltså inte jobbat med inventeringar av nyckelbio­ toper, säger Erik.

Det innebär dock inte att inte nya områden, innehåll­ ande nyckelbiotoper, hittats sedan dess.

- Vi har fortsatt upptäckt nyckelbiotoper vid våra vanliga tillsynsarbeten som t.ex vid avverkningar och upprättandet av skogsbruksplaner och områdesskyddsarbete, säger Erik.

6 - Skog och lantbruk Jämtland

Men att markerna innehåller nyckelbiotoper upptäcks just när en skogsägare tänkt avverka är inte bra för någon part.

- Förhoppningsvis kan vi nu bli klara med den storskaliga inventeringen på de här tio åren. Så att kunskapsunderlaget blir bättre för markägare och myndigheter, säger Erik.

Regeringen har även skickat med en rejäl påse pengar.

Det ska kunna användas för att skapa mer formella skydd av områden med nyckelbiotoper och även komma skogsägare till del.

- Markägare som har

mer än fem procent av sin brukningsenhet klassat som nyckelbiotop kommer att prioriteras när det gäller områdesskydd och därmed ersättning. Det känns positivt, säger Erik.

Han har stora förväntningar på den kommande inventeringen.

- Vi har ett helt annat ITstöd nu än vad som fanns då man gjorde de tidigare inventeringarna. Dessutom har vi tillgång till GIS-tekniken som gör att träffsäkerheten att hitta rätt kommer att bli stor, säger Erik.

- Vi kommer sannolikt att kunna inventera områden som inte tidigare inventerats med den nya metoden, fortsätter han.

Den nordvästra sidan av länet med sin fjällnära skog kommer att ställa särskilda krav vid inventeringen.

- Den skiljer sig från övrig

- Det är verkligen efterlängtat med en storskalig och landsomfattande inventering av nyckelbiotoper. Det här är ett tioårigt projekt där 2018 blir lite av uppstartsår, säger Erik Kretz på Skogsstyrelsen.

skog och här behövs en kompletterande metod för att bättre avgöra vad vi klassar som nyckelbiotop, säger Erik.

- Hur behandlar man t.ex en skog som inte säger så mycket men är proppfull med arter som är rödlistade?

2018 blir alltså lite av ett uppstartsår för det här tioåriga projektet för att inventera nyckelbiotoper.

- Vi håller som bäst på att rigga vår organisation. Det är möjligt att vi behöver anställa några till för att klara inventeringen, men det är inget klart än, säger Erik Kretz på Skogsstyrelsen.

- Dessutom kommer vi att göra test-inventeringar för att komma fram till hur vi bäst ska jobba för att göra nyckelbiotopsinventeringen. Vilka metoder vi ska använda och vilken teknik som passar bäst.

Skogsträffar inom Hyggesfritt och Röjning Skogsträffar om hyggesfritt skogsbruk, vad är hyggesfritt, hur väljer man ut vilka bestånd som är lämpliga och hur går man tillväga. Under kvällen presenteras också Skogsstyrelsens e-tjänster och aktuella EU-stöd för skötsel av skog.

21/2 Sveg, kl. 18.00-21.00 22/2 Svenstavik kl. 18.00-21.00 6/3 Gällö kl.18.00-21.00 8/3 Hammarstrand kl. 18.00-21.00 Norra Jämtlands distrikt planerar skogsträffar senare i vinter gå in på hemsidan för aktuell information.

Skogsträffar om röjning, under kvällen går vi igenom stamval, röjningens biologi, röjningsmetoder och hur du gör uppföljning efter röjning. Kursledare Magnus Frimodig.

10/4 Gällö, kl. 18.00-21.00 12/4 Hammarstrand, kl. 18.00-21.00 17/4 Sveg kl. 18.00-21.00 19/4 Svenstavik kl. 18.00-21.00 Anmäl dig till skogsträffarna på www. skogsstyrelsen.se eller Inger Hallgren 068055446, inger.hallgren@skogsstyrelsen.se

MER INFORMATION PÅ WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Skogsstyrelsens Produkter och tjänster är namnet på Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet.

Vi är Sveriges ledande leverantör inom det skogliga området och säljer skogliga tjänster och utbildningar. Detta är ett axplock av vad vi erbjuder:

· Utbildningar · Skogliga planer

· Inventering och besiktning · Värdering (skogs- skade- eller intrångsvärdering)

För mer information och datum för utbildningar se webben eller kontakta:

Peter Lundgren 0693-66 12 45 Läs mer om våra produkter och tjänster på www.skogsstyrelsen.se/produkter

- Vi trivs som mjölkbönder. Vi skulle inte vilja byta ut det mot något annat, säger Maria och Roger Altbäck. Hårdsatsande bönder i Ede utanför Brunflo.

Har byggt en ny ladugård för 22 miljoner kronor

Unga mjölkbönder storsatsar i Brunflo En helt ny ladugård för 22 miljoner kronor.

De unga mjölkbönderna Roger och Maria Altbäck storsatsar för framtiden i Ede, strax utanför Brunflo.

- Vi vill inspirera andra. Törs vi satsa kanske andra också vågar, säger Roger och Maria.

Byggnaden i den gamla ladu­ gården började bli gammal och sliten. Och eftersom den låg uppe på en höjd gick den inte att bygga ut.

- Vi hade kunnat köra den i botten och sedan lagt ner.

Men vi vill hellre fortsätta som mjölkbönder så då blev det naturligt att istället satsa och bygga en helt ny ladugård, 8 - Skog och lantbruk Jämtland

berättar Roger och Maria.

Den nya ladugården har plats för 154 kor mot 60 i den gamla.

- Men den nya är effektivare så att vi klarar utökningen med kor på samma arbets­ insats, berättar de.

Det har varit mycket arbete med att få till den nya fina ladugården.

- Det tog nog två år av planerande och bankmöten innan vi var klara att börja bygget.

- Men i maj 2016 sattes spaden i jorden och bygget började, berättar Maria och Roger.

Enligt plan skulle den nya ladugården ha stått klar i början på hösten i fjol. Men eftersom det var lite problem med leveranserna av utrustningen så kunde inte korna flytta in förrän i december.

- Men det har gått fantas-

tiskt smidigt. Mjölkproduktionen gick ner några dagar.

Men sedan återhämtade den sig och nu producerar vi 500 liter mer per dag än tidigare, säger paret Altbäck.

- Vi trodde aldrig att de skulle anpassa sig så snabbt.

Men det gick nog lättare eftersom den nya ladugården är uppbyggd på samma sätt som den gamla. Så de kände nog igen sig.

Den nya ladugården är ju större. Bland annat är foderbordet 70 meter långt.

Korna går själv fram och äter vid foderbordet då de är hungriga.

”Konsumenterna blir mer och mer intresserade av var produkterna kommer ifrån.”

Så här ser den ut. Hela den nya ladugården för 22 miljoner kronor.

Med mjölkrobotarna längst fram.

- Så de behöver inte slåss för maten. Utan alla kan få plats och äta när de vill.

Den nya ladugården är också en stor ekonomisk investering. 22 miljoner kronor går hela kalaset på.

- Som tur är får vi sju miljoner kronor i investerings­ bidrag. Det är unikt i Jämtland.

Att man kan få 50 procent av investeringen men med ett tak på sju miljoner, säger de hårdsatsande mjölkbönderna. Än så länge är Roger och Maria delägare tillsammans med Rogers föräldrar Christer och Sonia.

- Men tanken är väl att när väl den nya ladugården är klar och verksamheten rullar så

ska vi ta över helt, säger Roger och Maria. Även om korna har flyttat in så återstår en hel del arbete innan hela ladugården är färdig.

De bygger nämligen både en butik, ett mejeri och en plats för en mjölkautomat i ena ändan av ladugården.

Samt en hel del personal­ utrymmen.

- Huvuddelen av mjölkproduktionen kommer även i fortsättningen att gå som vanligt till Arla, men en liten del ska vi själva köra i ett eget mejeri och sedan sälja i en mjölkautomat, berättar paret Altbäck.

De vill också vara med i en

annan stark trend i samhället.

- Konsumenterna blir mer och mer intresserade av var produkterna kommer ifrån.

Att äta lokalt producerat blir allt viktigare. Därför vill vi också ha en gårdsbutik och sälja lite kött, lite lamm, smör och fil, säger Maria och Roger.

- Sedan kanske andra lokala producenter skulle vilja ha en plats i butiken för sina varor,

fortsätter de.

Gårdsbutiken och mejeriet räknar de med ska bli klart under våren.

De unga mjölkbönderna har alltså många intressanta planer för framtiden.

- Vi stortrivs. Vi skulle inte vilja byta det här livet mot något annat, säger Roger och Maria. Även om chanserna att vara Skog och lantbruk Jämtland - 9

lediga har varit minimala nu på slutet.

- Eftersom utrustningen blev försenad till den nya ladugården blev det väldigt mycket manuellt arbete sista månaderna i den gamla ladu­ gården eftersom vi ju hade beställt djur och förberett kalvning för att det skulle vara klart.

- Det kändes som vi hade djur överallt.

Men sedan mitten av december är korna på plats i den nya ladugården, som dessutom sitter ihop med en byggnad för ungdjuren.

- Tanken är dessutom att den gamla ladugården ska användas för dräktiga kvigor i framtiden. Så vi kommer att ha bra med ytor för djuren, säger paret.

Just nu har de en anställd på halvtid samt att Christer och Sonia Altbäck hjälper till en hel del.

- Men tanken är att kunna anställa åtminstone en heltid till framöver. Kanske mer, säger Roger och Maria.

Allt för att kunna få fungerande arbetsscheman på gården.

Redan nu försöker de alltid

På datorn kan allt som händer i den nybyggda ladugården följas. Vilka kor som mjölkat och hur mycket t.ex.

Korna köar in till två rejäla mjölkrobotar för att få mjölkas.

10 - Skog och lantbruk Jämtland

I ena änden av den nya ladugården kommer det både att bli en gårdsbutik och en ingång till en mjölk­ automat, där gårdens mjölk kommer att gå att köpa.

att vara ledig på kvällarna.

- Det är för Anton, vår treåring. Kvällarna är hans tid.

De brinner också för att locka in en ny generation i lantbruket.

- Det är viktigt att vi fångar upp barn och ungdomar tidigt så att de får ett intresse för att vara lantbrukare. Vi

lägger gärna tid för att vara med och påverka ungas syn på lantbruket, säger Maria och Roger.

Därför är de engagerade både hos Arlas miniorer, som riktar sig till lågstadiebarn, och i projektet Jorden och skogen, som vänder sig till mellanstadiebarn.

- Hela den nya ladugården är byggd för att vi ska kunna fortsätta att ta emot besök av barn och ungdomar med stora fönster ut mot ladugården, säger de.

Roger är 39 år och Maria 33 år. De får räknas som unga lantbrukare.

- Känslan är ändå att fler unga är beredda att ta över och satsa som lantbrukare nu, säger Maria och Roger.

- Och vi vill gärna inspirera andra. Törs vi investera så här kanske andra också vågar, avslutar de.

Vedpannor Flispannor Pelletspannor För industri och småhus Vi hjälper dig hela vägen, från projektering, försäljning och installation till reparation och service Jour dygnet runt

0640-38010, 063-131010 www.jemt.se service@jemt.se

Skog och lantbruk Jämtland - 11

- Vi har 54 platser att fylla i satsningen på Gröna Jobb. Främst med folk som står långt från arbetsmarknaden, som t.ex långtidsarbetslösa och nyanlända, säger Henrik Nilsson på Skogsstyrelsen, ansvarig för Gröna Jobb i Jämtland.

Arbetsmarknadssatsning på Gröna Jobb i länet Regeringen har beslutat inrätta en arbetsmarknadssatsning, Gröna Jobb, under en treårsperiod 2018-2020.

- Det riktar sig främst till personer som står långt från arbetsmarknaden, t.ex långtidsarbetslösa och nyanlända, säger Henrik Nilsson, samordnare för Gröna Jobb i Jämtland.

- Totalt har vi 54 platser att fylla. Förhoppningsvis kan vi bidra till att öka intresset för att jobba i den gröna näringen, fortsätter han.

De 54 är anställda av Skogsstyrelsen i max ett år.

- Målsättningen är hela tiden att de som deltar ska komma ut i riktiga jobb eller utbildning som kan leda till arbete, berättar Henrik.

- Slussas någon ut så fyller vi på med någon ny.

Många av jobben i skogen räknas också som bristyrken, där det fattas folk.

Maskinförare är ett sådant exempel.

12 - Skog och lantbruk Jämtland

Skogsstyrelsens arbetsmarknadsåtgärd görs i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och konkurrerar inte med vanliga företag.

- Nej vi vänder oss till ideella föreningar, byföreningar och idrottsföreningar. Vi kan t.ex hjälpa till att röja upp i skidspår och liknande.

- Dessutom samarbetar vi med Länsstyrelsen, som har ett behov av att röja upp längs vandringsleder, säger Henrik.

Uppdragen är spridda runt hela Jämtland.

Skogsstyrelsen är sedan gammalt van att vara engagerad i olika arbetsmarknadsinsatser.

Bland annat genom de klassiska beredskapsjobben.

Skogsstyrelsen i Jämtland drev ett arbetsmarknadsprojekt förra året, som kallades Lampa, med väldigt gott resultat.

- Målsättningen är att 30 procent ska gå vidare till riktiga jobb eller till utbildning som kan leda till jobb.

- Det målet nådde vi med råge under 2017, berättar Henrik.

Så på Skogsstyrelsen är man glada åt att man får fortsätta med nya arbetsmark-

nadsåtgärder nu i år.

- Det känns jätteroligt. Att vi får vara med och öka intresset för att jobba inom den gröna näringen, konstaterar Henrik.

Rent praktiskt går den nya satsningen, Gröna Jobb, till så att de som antas inleder med fyra veckors praktik.

Sedan anställs de i max ett år av Skogsstyrelsen. Och jobbar praktiskt ute i de olika projekten.

- Sedan hjälper vi till med kurser som kan behövas, t.ex i röjning eller att ta motorsågskörkort, säger Henrik Nilsson.

Gröna Jobb är en nationell satsning för att stötta och stärka individen. Så att denne ska kunna få anställning inom gröna näringar.

Kom in och tala ut! Vi finns till för Dig Contrado är en norrlandsägd redovisningsbyrå, med stor framtidstro.

Som kund hos oss avgör du själv hur mycket du vill betala och vi skräddarsyr en lösning just för Dig. Välkommen att kontakta oss!

När du behöver hjälp med

 bokföring  deklarationer  bokslut  generationsskifte  ekonomisk rådgivning Redovisningsbyrån för Dig! Contrado Redovisning AB Hagvägen 28, 831 48 Östersund, 063-10 98 00 www.contrado.se

Skog och lantbruk Jämtland - 13

Det behövs 200 000 kubikmeter timmer för att nå målet med 100 000 kubikmeter sågade varor.

Sågade bräder hyvlas och behandlas.

Sågade bräder går vidare i produktionskedjan för behandling och paketering.

Bräder staplas och går vidare i kedjan.

Verksamheten övervakas på tydliga skärmar.

Fullt ös på Rödins Trä - når en ny milstolpe i år På Rödins Trä, i Skanderåsen strax utanför Svenstavik, rullar verksamheten på sågverket för fullt.

De ökar produktionen för varje år.

Och i år är tanken att man ska passera en liten milstolpe.

- Vi räknar med att för första gången någonsin passera 100 000 kubikmeter sågat virke, berättar Markus Rödin, VD på Rödins Trä.

Rödins Trä är ett familjeägt sågverk. Markus är tredje generationen som driver företaget.

Det startades 1950 av farfar Ejvind Rödin. Sedan var det pappa Gunnar som drev företaget innan Markus, som jobbat på heltid sedan 2003, tog över som VD för några år sedan.

- Nu är vi det enda kvarvarande ägarledda sågverket i Jämtland. Alla andra drivs endera av förening eller av storbolagen, konstaterar Markus.

Men Rödins Trä verkar klara sig bra på egna ben trots allt.

- Det känns ibland som att vi är en liten fisk bland valar.

Men då kan vi å andra sidan

simma lite snabbare, säger Markus.

Hur ser de då till att få fram timmer till sågverket?

- Vi köper merparten av skogen från privata skogsägare i Jämtlands län, svarar Lars Svensson, köpchef på Rödins Trä.

Och eftersom produktionen ökar för varje år så måste även inköpen av skog öka.

2018 är tanken att stå nytt produktionsrekord med att passera 100 000 kubikmeter sågat virke. För att nå det behövs 200 000 kubikmeter sågtimmer.

Rödins Trä köper in all skog, men i sågverket sågar man numer bara furu.

- Våra furukunder har hela tiden ökat och efterfrågat mer så det har blivit så att vi nu bara sågar furu, säger Markus Rödin och fortsätter: - Vi exporterar 85 procent av det som vi producerar.

Nästan hälften av exporten går till Norge där efterfrågan på furu är stor.

Men Rödins Trä exporterar till hela världen, bland annat en hel del till länder i Nordafrika, som Egypten, Algeriet, Marocko och Tunisien.

Skog och lantbruk Jämtland - 15

85 procent av vad som produceras går på export.

”Vi köper merparten av skogen från privata skogsägare i Jämtlands län.”

- Det är lite roligt att vi indirekt kan hjälpa skogsägare i Jämtland och Härjedalen att komma ut i världen med sina varor, säger Lars Svensson.

Rödins Trä är ett viktigt företag i området.

- Inte bara för att vi har runt 40 anställda. En sådan här verksamhet ger många ringar på vattnet. Att vi tar emot 20-25 timmerbilar varje dygn innebär ju t.ex att många åkare får sin försörjning, säger Markus Rödin, VD på Rödins Trä.

Att som tredje generationen driva företaget kan vara lite speciellt.

- Jag känner kanske ett större personligt ansvar för både personal och skogsägare än om jag bara varit en anställd VD, säger Markus och fortsätter: - Så det jag kan påverka vill jag naturligtvis göra så bra som möjligt.

Och det går bra för Rödins Trä. Genom att hela tiden 16 - Skog och lantbruk Jämtland

effektivisera verksamheten i små steg så har produktionen ökat för varje år.

- Vi ser till att öka i jämn och säker takt. Vi vill inte riskera något. Vi ska ju vara kvar i 50 år till. Minst, säger Markus.

Sågverksindustrin är av tradition en svängig bransch, där konjunkturen går upp och ned.

Men tron på trävaror är stark hos Rödins Trä.

- Träprodukter ligger i tiden. Trä är ju det enda förnybara råvaran. Det växer hela tiden ny skog, konstaterar Markus.

Eftersom företaget är beroende av skog till sin produktion oroas man lite över avsättningen av nyckelbiotoper.

- Ska vi såga och utvecklas måste det finnas timmer. Om allt större områden avsätts för nyckelbiotoper kan det bli problem, säger Markus Rödin, VD på Rödins Trä.

- Vi räknar med att i år för första gången passera över 100 000 kubikmeter sågade varor, säger Markus Rödin, som är tredje generationens företagsledare i familjeföretaget.

- Vi köper merparten av vår skog från privata fastighetsägare i Jämtlands län, säger Lars Svensson, köpchef på Rödins Trä.

NYA MITSUBISHI L200

RUSTAD FÖR TUFFA ÄVENTYRMITSUBISHI L200 VINNARE TEKNIKENS VÄRLDS PICKUPTEST 27 OKT 2016

RUSTAD FÖR ARBETE OCH FRITID NU FRÅN 279 900 KR (EXKL MOMS)

L200 PERFORMER L200 PERFORMER PRO L200 ADVENTURER MED ALPHAKÅPA, BÅGE OCH LJUS FLAKLOCK, FLAKBÅGE, BÅGE OCH LJUS MED KÅPA, BÅGE OCH LJUS • 17” ALUMINIUMFÄLGAR • LÄDERKLÄDDA SÄTEN RATT OCH VÄXELSPAKSKNOPP • ELEKTRISKT JUSTERBAR FÖRARSTOL ® HANDSFREE • REGNSENSOR • NYCKELLÖST LÅS MED START/STOPP KNAPP • SKÄRMBREDDARE • XENONSTRÅLKASTARE •PRIS BLUETOOTH PRIS FRÅN 315 900 KR EXKL MOMS FRÅN 317 900 KR EXKL MOMS PRIS FRÅN 307 900 KR EXKL MOMS • DIFFERENTIALSPÄRR BAK • 4-HJULSDRIFT SUPER-SELECT • KLIMATANLÄGGNING, 2-ZON

Förbrukning 7,5 l/100 km.

CO g/km. CO2 173 g/km– 189 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt lagret räcker, som längst t.o.m. 2017-03-31, 2 196 Förbrukning 7,5 l/100 km.

CO 2 196 g/km. Erbjudandet gäller L200 Double Cab Business Automat så långt lagret räcker, som längst t.o.m. 2018-02-28, och kan ej kombineras med andra och kan ej kombineras med kampanjerbjudanden.

5 års nybilsgaranti ej tillbehör. priser är Bilen av generalagent rek. cirkapriser. Bilarna på bild är extrautrustade. kampanjerbjudanden.

5 årsandra nybilsgaranti gäller ej tillbehör.

Alla priser är avgäller generalagent rek.Alla cirkapriser. på bild är extrautrustad.

063-12 98 10 www.bilborsen.nu Chaufförvägen 27 i Östersund Chaufförsvägen 27 Östersund • info@bilborsen.nu info@bilborsen.nu

063-12 98 10 • www.bilborsen.nu

Mitsubishi Östersund

Mitsubishi Östersund

MITSUBISHIMOTORS.SE

KONTAKTA OSS FÖR DIN BÄSTA PICK-UP AFFÄR!

rodinstra.se rodinstra.se rodinstra.se Skog och lantbruk Jämtland - 17

”Vårt upptagningsområde är Jämtland och Härjedalen. Vi har ett väldigt stort distrikt.”

Den nya anläggningen är byggd för att arbetet på Lantmännen Maskin ska fungera bra. Härifrån utgår också de fem servicebilarna som hela tiden är ute i länet och servar kunder som fått problem med någon maskin.

- Vi är jättenöjda med vår nya anläggning. Den är byggd helt efter våra önskemål, säger Tomas Sundberg, anläggningschef på Lantmännen Maskin i Torvalla.

Lantmännen Maskin trivs i sina nya och fina lokaler Lantmännen Maskin har flyttat in i nya moderna lokaler i Verksmon, Torvalla.

Och därmed lämnat sina gamla lokaler, på andra sidan E 14 i Torvalla.

- Läget nu är mycket bättre. Skyltarna syns bra ut till E 14. Folk ser verkligen att vi är här, säger Tomas Sundberg, anläggningschef.

Men även om läget är bra är det själva lokalen som fått det största lyftet.

- Vår gamla lokal var lite sliten och inte ändamålsenlig, konstaterar Tomas och fortsätter: - Vår nya lokal är däremot byggd helt efter våra öns18 - Skog och lantbruk Jämtland

kemål. Det är mycket bättre planerat för att verksamheten ska fungera bra.

Det går bra för Lantmännen Maskin i Östersund.

- Vi växer hela tiden.

Utvecklingen går hela tiden åt rätt håll. Och nu med vår nya fina anläggning är jag

övertygad att det kommer att fortsätta uppåt, säger Tomas.

Totalt är det nu 23 personer som jobbar på Lantmännen Maskin i Östersund.

- Vårt upptagningsområde är Jämtland och Härjedalen.

Vi har ett väldigt stort distrikt, säger Tomas.

- Därför har vi också fem servicebilar, som åker runt och servar våra kunder som fått problem med någon maskin.

I den nya anläggningen i Torvalla förfogar Lantmän-

nen Maskin över totalt 13 000 kvadrat­meter. Så det finns gott om plats för nya och gamla traktorer och redskapsmaskiner.

- Vi säljer bra av både nya och begagnade maskiner, berättar Tomas.

Byggnaden har en nedervåning på 1 000 kvadrat­meter.

- Själva butiken är mycket bättre upplagd med de varor som vi säljer mycket av. Dessutom sitter vi mycket öppnare och nu ser vi alla kunder som kommer in, säger Tomas.

I den nya butiken hos Lantmännen Maskin finns de produkter som det går mest av.

Det är en öppen planlösning som möter kunderna i den nya anläggningen. Totalt 12 personer sitter så att de kan möta kunderna.

I Lantmännen Maskins nya ljusare verkstad pågår ständigt arbete.

- Totalt är vi 12 stycken som möter våra kunder. Det finns ingen chans att någon blir missad. Även verkstaden har fått ett rejält ansiktslyft i den nya anläggningen.

- Dels är verkstaden mycket ljusare och trevligare. Dels är det högre i tak och portarna in är högre så att vi kan ta in större fordon, säger Tomas.

Dessutom har Lantmännen Maskin fått en ny och fin spolhall, som underlättar arbetet.

Sist, men inte minst, så har byggnaden en mindre övervåning där det finns nya omklädningsrum, ett nytt

27-29 juli

lunchrum och konferensrum.

- Inga skor är tillåtna på övervåningen. Så där är det rent och snyggt. Det är som natt och dag mot hur vi hade det tidigare, skrattar Tomas.

Lantmännen Maskin började att flytta över verksamhet i november och i december hade man invigning.

- Det är klart att det var tufft för personalen under själva flytten. Ett tag hade vi ju öppet på båda ställena samtidigt, säger Tomas Sundberg.

- Det tar ett tag att bo in sig.

Men nu känns det som om vi landat. Vi är jättenöjda med vår nya anläggning, avslutar han.

& PARTNERS:

2018

Skog och lantbruk Jämtland - 19

Bakom den här dörren finns mjölkautomaten med Kossans egen mjölk. Öppen dygnet runt.

Kunderna köper glasflaskor som de själva fyller på i mjölkautomaten.

Kossan satsar på egen glass I juni 2016 startade Kossan i Berg sitt mejeri, café och mjölkförsäljning från automat.

Nu går de initiativrika bönderna vidare med nästa steg.

- Nu gör vi riktig glass. På riktig mjölk och riktig grädde. Den blir jättegod. En riktig premiumprodukt, säger Sven Olofsson och Bob Jonasson.

Det är två gårdar som gått samman och driver Kossan i Berg. Sven Olofsson har en gård med 150 djur och Bob Jonasson en gård med 100 djur.

- Den mesta mjölken levereras som vanligt till Arla.

Men 10 max 15 procent går till verksamheten i Kossan, berättar de.

Totalt är de fem delägare i Kossan i Berg. Sven och Bob med respektive sambo och Lennart Danielsson.

- Vi är alla uppvuxna tillsammans och känner varandra väl sedan tidigare, säger de.

Annars började tanken med Kossan under rätt tuffa om20 - Skog och lantbruk Jämtland

ständigheter.

- Vi började fundera för snart tre år sedan. Då vi hade det som sämst. Mjölkpriset var som lägst och det var mest röda siffror, berättar Bob och Sven.

- Vi behövde något att tro på. Då var det här med Kossan räddningen.

Och sommaren 2016 var man alltså klara att öppna.

Med eget mejeri och en mjölkautomat, som är öppen dygnet runt.

Och ett café dessutom.

- På invigningen den 11 juni kom 300 personer. Det var fantastiskt, säger Sven och Bob. Sedan dess har verksam-

Kossans egen glass i fem smaker lagras i frysen.

Kossan i Berg. Här finns café, mejeri och mjölk­ automat. Samt den nya glasstillverkningen.

- Nu gör vi vår egen glass. På riktig mjölk och riktig grädde, säger Sven Olofsson och Bob Jonasson på Kossan i Berg.

Disken på cafét där man kan göra sina beställningar.

heten rullat på.

- Vi säljer i snitt drygt 80 liter per dygn i mjölkautomaten, berättar de.

Och cafét är välbesökt när de håller öppet. Mest på sommaren men även då och då under resten av året.

- När vi grillar egna hamburgare brukar det alltid komma massor med folk,

skrattar Bob Jonasson och Sven Olofsson.

Själva mjölkförsäljningen går till så att folk får köpa sex glasflaskor som de sedan tar med sig och fyller i mjölkautomaten.

Automaten står bakom en egen dörr i byggnaden och är öppen dygnet runt.

- Vi har fått många stam-

kunder. Kunderna kommer i en radie av fem mil ungefär, säger Sven och Bob. Men de här initiativrika mjölkbönderna har redan tagit ett nytt steg.

Kossans mjölk och Kossans café har nu utökats med Kossans Glass.

- Vi fick tag på en riktig mjölkmaskin. Så nu har vi hållit på att testa olika recept för att få till den allra godaste glassen, berättar Bob och Sven.

- Eftersom den görs på riktig mjölk och riktig grädde så blir det en typ av glass som knappt görs längre. En riktig premiumprodukt.

Så nu kommer glassen att lanseras i fem smaker för försäljning i Jämtland och Härjedalen.

- Vi gör t.ex en riktig grädd-

glass, som inte innehåller vanilj.

De har även breddat verksamheten med lite köttförsäljning.

- Vi gör köttlådor som vi säljer. Intresset för att handla närproducerat ökar hela tiden, säger de.

Bob Jonasson och Sven Olofsson har också tankar om att försöka att på sikt vara med i kommunala upphandlingar och liknande.

- Säg att det ska vara 7 000 kilo köttfärs. Det klarar ingen enskild bonde i de här trakterna. Men går vi samman 10 bönder som tar 700 kilo var skulle det plötsligt kunna gå, funderar Bob och Sven.

Helt klart är att man på Kossan i Berg sprudlar av idéer.

Det blir spännande att följa deras utveckling.

Skog och lantbruk Jämtland - 21

”Gör man en skogsbruksplan blir man ofta överraskad av resultatet.”

Bara var tredje skogsägare har aktuell skogsbruksplan En skogsbruksplan kan vara ett av de viktigaste verktygen för att bäst veta hur man ska sköta om sin skog. Ändå visade sig bara en tredjedel av skogsägarna ha en aktuell skogsbruksplan då Gällö Skog gjorde en marknadsundersökning bland skogsägare i Jämtland och Västernorrland.

- Det är klart att vi blev överraskade att så få hade en aktuell skogsbruksplan, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.

Undersökningen visade att skogsägarna var uppdelade i tre nästan lika stora grupper.  En tredjedel hade en aktuell skogsbruksplan.  Knappt en tredjedel hade en gammal skogsbruksplan.  Drygt en tredjedel hade ingen skogsbruksplan alls.

En skogsbruksplan ger skogsägaren både en heltäckande och en detaljerad bild av sin skogsfastighet.

Skogsbruksplanen beskriver fastighetens status och 22 - Skog och lantbruk Jämtland

åtgärdsförslag utifrån både ett biologiskt och ett skötselekonomiskt perspektiv.

- Sedan tar man också hänsyn till vad den enskilde markägaren har för mål med sitt skogsägande, säger Hans.

Och de som gör en skogsbruksplan för första gången kan bli förvånade.

- Gör man en skogsbruksplan blir man ofta överraskad av resultatet. Det kan vara åtgärder som föreslås som man inte tänkt på. Eller den kan

- Bara var tredje skogsägare hade en aktuell skogsbruksplan när vi gjorde en marknadsundersökning bland skogsägare i Jämtland och Västernorrland, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.

innehålla värden som man inte känt till, säger Hans.

Vad är då faran med att inte ha en aktuell skogsbruksplan?

- Risken är att man inte gör saker i rätt tid, svarar Hans.

En uppdaterad skogsbruksplan kan alltså vara det viktigaste verktyget för att fatta rätt beslut, så att målsättningar kan nås både på kort och lång sikt.

- Sedan två år tillbaka tar vi upp frågan om skogsbruksplan vid varje kundmöte. Det är bra att få upp frågan till diskussion. Fler väljer också att göra en skogsbruksplan.

Och det finns många aktörer som kan hjälpa till och göra dem, säger Hans.

Det kostar en del att göra en skogsbruksplan.

- Säg att du har 100 hektar

skog. Då har du värden runt tre miljoner kronor och att göra en skogsbruksplan kostar kanske 10 000 - 15 000 kronor, som dessutom är avdragsgillt. Med tanke på värdet kan det var välinvesterade pengar, säger Hans.

Med nutidens teknik går det även att få sin skogsbruksplan digitalt. Så att man har den lättillgänglig i mobilen.

- Vi har full förståelse för att många markägare, speciellt mindre, kanske tycker att de vet vad de har i sin skog ändå. Men vi hoppas ändå att andelen som har en aktuell skogsbruksplan ska öka, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.

Välkommen till Norrskogs årsmöten!

Välkommen till årsmötet i ditt skogsbruksområde.

På årsmötet träffar du ditt lokala sbo-råd, skogsrådgivare, representanter från styrelse och ledning i Norrskog och NWP. Boka in datumet redan nu!

Åre

09 apr

19:00

Hållandsgården

Östersund

11 apr

19:00

OSD i Östersund

Sundsvall

09 apr

19:00

Sidsjö hotell

Härnösand

12 apr

19:00

Älandsbro Folketshus

Medelpad Ö

09 apr

19:00

Söråkers Herrgård

Kramfors

12 apr

19:00

Bollsta Folkets Hus

Sollefteå

09 apr

19:00

Hallstaberget

Ragunda

12 apr

19:00

Sockenstugan i Stugun

Berg

10 apr

19:00

Hackås nya föreningshus

Krokom

12 apr

19:00

Krokoms Wärdshus

Torp-Stöde

10 apr

19:00

Munkbysjöns Bygdegård

Stockholm

16 apr

18:00

LRF, Franzengatan 6

Borgsjö-Haverö

10 apr

19:00

Bystugan Ånge Camping

Strömsund

10 apr

19:00

Jorm

Se mer detaljerat program på www.norrskog.se/kalender.

Indalen

11 apr

19:00

Sockenstugan Liden

Gimån

11 apr

19:00

Fanbyns Bygdegård

Södra Lappland

11 apr

19:00

Järvsjögården i Järvsjö, Vilhelmina

www.norrskog.se

MS 261

Klassens bästa vikt-/effektförhållande KAMPANJPRIS

6.990:-

MOTORSÅG MS 261 C-M

50,2 cm³, 3,0 kW/4,1 hk, 4,9 kg. 32/37 cm svärd.

Vibrationsvärde vänster/höger 3,6/3,6 m/s².

M-tronic, enkel start och långtidsluftfiltersystem.

Rek. pris 8.490:-

KAMPANJPRIS

KAMPANJPRIS

650:-

2.990:-

HJÄLMPAKET G3000

SKOGSJACKA X-FIT EN 471

Komplett med hörselskydd H31, etsat nätvisir och nackdok. Extra bra ventilation i hjälmen, kort skärm och vändbar inredning. Rattjustering och UV-indikator. EN 352, EN 397, EN 1731.

Jacka i high-viz orange godkänd enligt EN 471. Slitstarkt elastiskt yttertyg och ventilationsdragkedjor. Andningsegenskaper.

Yttertyg: 90 % polyamid, 10 % elastan. Storlek XS-XXL. Rek. pris 3.450:-

Rek. pris 875:-

KAMPANJPRIS

3.290:-

KAMPANJPRIS

8.190:-

MOTORSÅG MS 193 C-E

30,1 cm³, 1,3 kW/1,8 hk, 3,6 kg.

Vibrationsvärde vänster/höger 3,5/3,5 m/s².

30/35 cm svärd. 2-MIX motor, Easy2Start.

Rek. pris 3.990:-

RÖJSÅG FS460 C-EM K

45,6 cm³, 2,2 kW/3,0 hk, 8,4 kg.

4-punkts antivibrationssystem, Easy2Start, 2-MIX motor, M-Tronic, kort riggrör.

Rek. pris 9.390:-

Finns även med skyddsklass 2 (till ord. pris)

KAMPANJPRIS

2.990:-

SKYDDSBYXA X-FIT

5 lagers sågskydd med stretch (EN 381, Design A) och stretch i yttertyg ger en otroligt hög och unik komfort både för män och kvinnor. Stora partier orange varselfärg och reflexer.

Storlek XS-XXXL. Rek. pris 3.700:-

Erbjudandet gäller t.o.m 31 mars 2018.

Med reservation för tryckfel.

STIHL och VIKING säljs endast genom servande fackhandel för att garantera dig kompetent rådgivning och personlig service.

Du hittar närmaste återförsäljare på stihl.se Skog och lantbruk Jämtland - 23

”Den gröna näringen är också en lösning på klimat­dilemmat”

Vi bygger upp ett Grönt Center i Ås.

Här finns redan mycket men vi vill gärna växa ytterligare, konstaterar projektsamordnaren Julia Pearson.

Bygger upp ett Grönt Center i Ås Många i Jämtlands län jobbar inom de gröna näringarna. Därför bygger man upp ett Grönt Center i Ås.

- Vi vill samla kompetens här i Ås. Bygga ett kluster där de olika aktörerna kan samverka, säger Julia Pearson, projektsamordnare för Grönt Center i Ås.

Redan i dag är många olika aktörer verksamma i Ås.

Bakom Grönt Center i Ås står i dagsläget LRF Jämtland.

Torsta AB, Eldrimner Nationellt resurscentrum för Mathantverk, Fröjas Oasen i Ås, Krokoms kommun samt de senast tillkomna JamtWood Consulting och Leader Sjö, Skog & Fjäll.

Och i juni flyttar Hushållssällskapet in.

- Vi har vuxit sedan vi startade men vi vill gärna växa ännu mer, säger Julia och fortsätter: - Allt för att tillsammans stötta och utveckla den gröna 24 - Skog och lantbruk Jämtland

näringen i framförallt Jämtland.

Julia började som projektsamordnare för Grönt Center i Ås i augusti i fjol.

- Genom projektet har de olika aktörerna fått upp ögonen för varandra och sett vad alla gör, säger Julia.

- Och det görs redan otroligt mycket. Det finns både en bredd och en spetskompetens här i Ås, fortsätter hon.

Julia har själv drivit eget bageri och vet hur det är att driva företag.

- Det tror jag är en stor fördel i det här projektet. Aktiviteterna i projektet måste vara

till nytta för de olika företagen runt om i länet. De ska ha något att vinna på vårt arbete i Grönt Center.

- Vi kan t.ex underlätta för företagen att avgöra vilka träffar det är viktigt att närvara vid av den uppsjö av inbjudningar till möten som de får genom samordning.

Grönt Center i Ås drivs nu som ett treårigt projekt, där målet är att samla så mycket kompetens som möjligt inom den gröna näringen på orten.

Allt för att bidra till fler företag, hållbara och gärna unga företag inom den gröna näringen i Jämtland.

- Den gröna näringen är också en lösning på klimat­ dilemmat. Växter och skog hjälper ju till att binda koldioxid, säger Julia.

Många är redan i dag sysselsatta inom den gröna näringen.

- Enligt siffror är det nästan tio procent i länet som jobbar inom den gröna näringen.

Det kanske man inte alltid tänker på, säger Julia.

- Med ett Grönt Center, med samlad kompetens, tror vi att vi kan hjälpa till och lyfta länets företagare till en ny nivå. Och hjälpa dem att hänga med i det moderna företagandet och hitta lite nya vägar, fortsätter hon.

Många finns redan i Ås, men Grönt Center vill helst att man växer ytterligare.

- Vi vill absolut bli ännu fler på Grönt Center i Ås, konstaterar Julia Pearson.

Foto: Pixabay

Mycket att vinna på ett varierat skogsbruk Skogsstyrelsen i Jämtland jobbar med att informera och ge råd kring ett varierat skogsbruk.

- Det är inte frågan om att byta ut våra standardmodeller. De fungerar bra, säger Henrik Wikström på Skogsstyrelsen i Östersund.

- Utan snarare att komplettera med lite andra sätt att bruka sin skog, fortsätter han.

En av anledningarna till att det är viktigt att få lite variation i skogsbruket är den förväntade klimatförändringen. Med varmare och blötare klimat.

- Risken är att vi får större problem med olika skadegörare som t.ex insekter och svampar, säger Henrik.

- Då kan det vara bra med en spridning av trädslag så att man inte riskerar att en typ av skadegörare angriper hela beståndet. Att sprida riskerna

helt enkelt.

- Sedan är frågan hur vi sköter vår skog vid föryngring. Nu sker nästan allt med markberedning och plantering. Föryngring med fröträd har minskat på senare år.

Finns det anledning att fundera över det, säger Henrik.

Och vad är det för skogar vi egentligen vill se i Jämtland i framtiden?

- Det är viktigt att bredda möjligheten att dra nytta av skogen i framtiden. Då

behövs större variation, säger han.

Skogsstyrelsens kampanj för ett varierat skogsbruk vilar på fyra ben.

Lövskog.

Blandskog.

Hyggesfritt skogsbruk.

Fokus på tillväxt.

- De flesta skogsägare är inriktade på att få skogen att växa bra. Men det går att optimera åtgärder kring t.ex röjning, gallring och slutavverkning så att man får verkligt hög tillväxt, säger Henrik.

Det innebär att ett varierat skogsbruk också kan vara bra för lönsamheten?

- Absolut. Det kan ge bra

ekonomiska resultat, säger han.

En åtgärd som Henrik gärna lyfter fram är dikesrensning.

- Speciellt med tanke på klimatförändringen är det inte bra att många diken runt om i markerna håller på att växa igen. Där skulle vi vinna mycket på om de rensades upp istället.

Skogsstyrelsen i Jämtlands arbete med att informera och ge råd kring varierat skogsbruk fortsätter under året.

- Vi kommer att hålla skogsträffar, men även ordna exkursioner utomhus för att kunna visa upp exempel på hur man kan göra, säger Henrik Wikström.

Skog och lantbruk Jämtland - 25

Foto: Pixabay

”Skogsägarna har ett längre perspektiv nu och ett större miljötänk kring verksamheten”

Skattekonsulten Stefan Adolfsson om skogsägandet:

”Kräver mer planering än andra verksamheter” Stefan Adolfsson jobbar som skattekonsult och är delägare i PS 63 i Östersund. De inriktar mycket av sin verksamhet mot att hjälpa skogsägare i länet.

- Skogsägande kräver mer planering. Det är ingen vanlig verksamhet. Därför har jag gillat att jobba med det, säger Stefan.

Och för skogsägarna kan de skattemässiga lagarna och reglerna upplevas som en snårskog.

- Jag tycker ändå att det är viktigt att man försöker förstå sin deklaration. Inte i detalj men i stora drag så att man 26 - Skog och lantbruk Jämtland

förstår vad det är som bygger upp värden i skogsinnehavet, säger Stefan och fortsätter: - Därför brukar vi uppmana våra kunder att ställa så många frågor de kan. Och vi måste hela tiden försöka att bli bättre på att förklara.

Ekonomin kring skogsbruket behöver hela tiden en god planering.

- Det skiljer sig från annan verksamhet på det sätt att det kan gå lång tid mellan man avverkar och får intäkter.

Samtidigt som kostnaderna ändå måste hanteras under åren däremellan, säger Stefan.

Många skogsbruk i Jämtland drivs som enskilda bolag.

- Mitt råd är att man aldrig

anställer folk i den enskilda firman. Det är för stora risker.

Ska det ändå vara anställda se till att det finns försäkringar då det kan bli oerhört kostsamt för skogsägaren. Alternativt endast nyttja F-skattare och andra företag, säger han.

Det är också viktigt att i tid ta ställning till kommande generationsskiften.

- Tyvärr händer det alltför många gånger att skogen

Skogsägande kräver mer planering än annan verksamhet, säger Stefan Adolfsson, skattekonsult på PS 63 i Östersund.

Stefans bästa tips och råd inför deklarationen Här är skattekonsulten Stefan Adolfsson bästa tips och råd inför deklarationen och en bra ekonomisk utveckling i allmänhet.

Skapa en bra planering.

Försök skapa en god plane­ ring. Det viktiga är faktiskt inte att du följer planeringen till punkt och pricka. Men har du en plan kan du agera och ändra när det behövs.

Plocka fram papperen i november. hamnar i knät på någon efter ett dödsfall. Utan att de själva fått vara med och ta ställning till om de vill ta över skogen, säger Stefan.

- Därför är det viktigt att våga prata om ett genera­ tions­skifte i tid. Ska alla barn ta över? Eller är det bara ett?

Eller två av tre? osv.

Skogsägandet har utvecklats mycket de senaste åren.

- Skogsägarna har ett längre perspektiv nu och ett större miljötänk kring verksamheten, säger han.

- Och rätt skött så ger skogen bra avkastning över tid.

Det är viktigt att klarlägga vad skogsägaren vill ha ut av sitt skogsinnehav.

- Vill de att pengarna ska växa i innehavet eller i plånboken?

- Det kan vara den allra

bästa pensionsförsäkringen eller skogen kan ge ett tillskott när man behöver pengar, t.ex när man bygger en villa eller har lägre inkomster när man är hemma mer med barnen.

- Det är frågeställningar som kan leda till lite olika åtgärder. Men det är viktigt att man har en plan för vad man vill få ut av sitt skogsinnehav, säger Stefan.

Många av dagens skogsägare har ett annat heltidsjobb.

- Om man då inte hinner med att sköta skogen tycker jag inte att man ska vara rädd att ta in hjälp, med t.ex gallring, röjning och nyplantering. Så att man inte går miste om den värdeökning som skogen ger, avslutar Stefan Adolfsson, skattekonsult på PS 63.

Plocka fram dina papper i november och kolla hur det ser ut. Behöver inte vara något exakt, men så att du vet om du går 100 000 kronor plus eller 100 000 kronor minus.

Räkna ordentligt på ränte­ fördelningen.

Det är viktigt att man varje år räknar ordentligt så att man får en positiv räntefördelning. Då bygger man snabbt upp värdet i skogsinnehavet.

Undvik underskott.

Underskott ska man försöka undvika. Enda undantaget om du vet att du snart ska göra en större avverkning.

Alla delägare ska redovisa skogen.

I samband med deklarationen lägg ner lite tid på den. Det tjänar du i regel på. Mycket går faktiskt att ändra på.

Tyvärr är det ofta bara en av delägarna som redovisar skogen. Men är man t.ex ett gift par som båda äger skogen så ska man se till att fördela resultatet på båda.

Ställ så många frågor du kan.

Var inte rädd för att betala skatt.

Se till att ställa så många frågor du kan till den som hjälper dig med deklarationen. Du behöver inte kunna detaljerna men det är viktigt att du förstår din deklaration. Och vad som bygger värdet i din skog.

Undvik panikköp i december för att försämra resultatet.

Var inte rädd för att betala skatt. Försök istället följa din ekonomiska plan som ska säkerställa värdeökningen i ditt skogsinnehav.

Lägg tid på deklarationen.

Om du bara går och oroar dig för en skattesmäll är risken att du gör fel saker för att få ditt skogsinnehav att öka i värde.

Skog och lantbruk Jämtland - 27

- Jag trivs jättebra. Det passar mitt stora intresse för skog och maskiner och allt runt omkring, säger Anna-Karin Hellström, produktionschef på Norrskogsdistrikt Jämtland och södra Lappland. Hon basar över en avdelning där alla andra är män.

”Jag skulle verkligen rekommendera fler tjejer att jobba i skogen”

Anna-Karin basar över en avdelning med bara killar I skogsbruket är det fortfarande männen som är i klar majoritet. Men det börjar komma fler och fler kvinnor.

Anna-Karin Hellström är en av de som valt att jobba inom skogsnäringen.

Hon är Norrskogs produktionschef för Jämtland och södra Lappland,och basar över en avdelning där alla åtta anställda är killar.

- Jag trivs jättebra. Det passar mitt stora intresse för skog och maskiner och allt runt omkring, säger Anna-Karin.

Förutom de anställda så anlitas dessutom ett stort antal entreprenörer runt om i det stora distriktet för Norrskogs produktion.

- Jag skulle verkligen rekommendera fler tjejer att jobba i skogen. Det finns många spännande yrken och det är ofta ett varierat och roligt jobb, säger Anna-Karin.

Hur kom hon då själv in på skogsspåret?

- Jag är uppvuxen på en gård och både farfar och morfar jobbade mycket i sko28 - Skog och lantbruk Jämtland

gen, berättar Anna-Karin.

Så därför valde hon en skoglig utbildning på gymnasiet, på Svenljunga naturbruksgymnasium.

- Sedan jobbade jag några år innan jag utbildade mig till skogsmästare, säger hon och fortsätter: - Efter utbildningen flyttade jag direkt till Jämtland som trainee på SCA. På SCA jobbade hon sedan som produktionsledare fram till i april 2016 då hon började som produktionschef på

Norrskog, med ansvar för hela Jämtland och södra Lappland.

- Eftersom Norrskog är en lite mindre organisation får man vara med och påverka mycket. Vi måste också vara mer flexibla, konstaterar Anna-Karin.

Och hon stortrivs med sitt arbete.

- Bäst är att det är så varierat. Ibland sitter man på kontoret och ibland är man ute i skogen. En dag kanske du träffar en medarbetare och nästa dag en entreprenör, säger Anna-Karin.

Norrskog satsar också på att utveckla ledarskapet hos sina chefer.

- Vi vill ha ett aktivt och närmare samarbete med medarbetarna. Det ser vi som en möjlighet för framtiden, säger Anna-Karin.

Har hon då upplevt några svårigheter i sitt arbete i skogsnäringen för att hon är tjej?

- Just när jag kom ut från skolan kanske man blev testad lite extra de första månaderna. ’Vet hon verkligen vad hon gör?’ Men så fort jag fått överbevisa att jag verkligen kunde så var det ingen skillnad, säger Anna-Karin.

Vad är annars de största svårigheterna med jobbet?

- Det är att hänga med i kunskapsutvecklingen. Det händer hela tiden mycket, framförallt med tekniken, säger hon.

Men framförallt trivs Anna-Karin Hellström med sitt jobb som produktionschef på Norrskog. Där hon bevisar att även tjejer kan lyckas inom skogsnäringen.

- Vi vill gärna propagera för fler kvinnor till skogsbruket, säger Olov Söderström, VD på Norrskog.

Norrskog vill locka fler kvinnor

- Vid våra introduktioner för nyanställda under 2017 har vi haft fler kvinnor än män säger Olov.

- Det går framåt men man kunde önska att det skulle gå Norrskog jobbar aktivt för att öka andelen kvinnor. fortare.

- Det är absolut viktigt att vi får in fler kvinnor, Problemet är att det ser lika konstaterar Norrskogs VD, Olov Söderström. ut på många håll.

- Vi har kommit en bit på vägen men har en lång - Det är lite av ett branschproblem. Här måste vi hjälpas bit kvar. åt, säger Olov.

Bäst har Norrskog än så länge på andra håll i Norrskog.

- Att försöka medvetandelyckats i de övre skikten på Bland personalen ute på göra för unga kvinnor att vi företaget. fältet, dvs i skogen, är endast är attraktiva som arbetsgivare - I vår styrelse är 35 procent 16% kvinnor. och som bransch. kvinnor, i vår koncernled- Det är mycket som tyder För det finns inte några ningsgrupp 30 procent och på att jämställda företag får en hinder för kvinnor att jobba bland våra operativa chefer i bättre lönsamhet, säger Olov. med skogsbruk.

AMFORS AMFORS skogen är andelen kvinnor 40 - På köpet får man också - Historiskt var skogsarbete Vi erbjuder både standard- och specialutföranden efter önskemål! erbjuder och arbetsklimat specialutföranden efter ditt ditt procent,Vi säger Olov.både standardbättre och ökad ettönskemål! tungt kroppsarbete. Men - 40-60 % är bra, tycker jag. arbetsglädje. i dag jobbar vi med hjärnan, Men tyvärr ser det sämre ut Men det finns ljuspunkter. säger Olov.

Prisvärda Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!

Produkter Produkter för för gödselhantering gödselhantering omrörare pumpar tunnor pumpar tunnor omrörare

Prisvärda da till jordbruk!

Prisvärda produkter till ditt ditt jordbruk! jordbruk! da produkter produkter till ditt dittprodukter jordbruk! till

Hos oss oss hittar hittar du du även även Hos Släpvangar Släpvangar containers containers flak flak spolvagnar spolvagnar rr för gödselhantering Produkter för för gödselhantering gödselhantering för gödselhantering Produkter pumpar tunnor omrörare tunnor pumpar tunnorpumpar omrörare pumpar tunnor

ittar Hos ittar du du även även Hos oss oss hittar hittar du du även även ar containers flak spolvagnar Släpvangar containers flak spolvagnar ar containers Släpvangar containers

RAMFORS RAMFORS de standard- och specialutföranden efter ditt önskemål!

flak flak

- Nu är det maskiner som utför de tunga jobben.

Just maskinförare är en yrkesgrupp där kvinnorna är lågt representerade.

- Detta trots att det är ett jobb som passar kvinnor bra, säger han.

Norrskog fortsätter att jobba aktivt för att få in fler kvinnor.

- Vi är till för våra skogs­ ägare. Och sett till landet som helhet vet vi att ungefär 40 procent av skogsägarna är kvinnor. Då borde det avspegla sig också hos oss säger Norrskogs VD Olov Söderström.

- Vi får en bättre belysning av problem som dyker upp om vi har ett mer jämställt företag, avslutar han.

spolvagnar spolvagnar

Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!

Prisvärda

de standard- och efter ditt önskemål!

Vi erbjuder och specialutföranden ditt Vi specialutföranden erbjuder både både standardstandardoch specialutföranden efter efter ditt önskemål! önskemål!

Produkter för gödselhantering

Produkter för gödselhantering Omrörare Omrörare -- Pumpar Pumpar -- Tunnor Tunnor

Prisvär Prisvär

Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även Släpvagnar Containters Släpvagnar - Containters -- Flak Flak -- Spolvagnar Spolvagnar

Produkt Produkt omrörar omrörar

Vi Vi erbjuder erbjuder både både standardstandard- och och specialutförande efter ditt önskemål! specialutförande efter ditt önskemål!

Hos Hos oss oss Släpvan Släpvan Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS

30, 872 32 Furuvägen 30, 63 87287 32 KRAMFORS KRAMFORS Furuvägen 30, 30, 872 872 32 32 Kramfors Kramfors | 070-320 63 87 Furuvägen Tel.nr 070-320 Furuvägen | www.aspby.se www.aspby.se Tel.nr 070-320 Tel.nr 070-320 63 63 87 87 Furuvägen 30, 872 32 Kramfors | 070-320 63 87 | 070-379 80 43 | 070-320 63 87 | www.aspby.se www.aspby.se

www.aspby.se www.aspby.se

Skog och lantbruk Jämtland - 29

Vi erbjuder b Vi Vi erbjuder erbjuder b b

”Eftersom vi får en förlängd växtsäsong har Jämtland möjlighet att odla allt mer vall och djurfoder”

Lina Wold om framtidens klimat i Jämtland

- Det blir blötare i markerna och mer variation från år till år Skogsbruket och lantbruket i Jämtland står inför stora förändringar framöver.

- Klimatförändringarna har redan börjat. Men det vi ser i dag kommer förmodligen att bli ännu intensivare längre fram, säger Lina Wold, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen och fortsätter: - Framförallt kommer det bli blötare i markerna och större variation från år till år. Något som länets skogsoch lantbrukare redan fått känna av.

Framtidens klimat innebär både risker och möjligheter för länets skogsbruk och lantbruk.

- Verksamheten bygger oftast på den geografiska placeringen. Men nu blir det som en ny växtzon i Jämtland. Då måste man fundera på vad 30 - Skog och lantbruk Jämtland

man kan odla i framtiden.

Man måste vara beredd att förändra när förutsättningarna förändras, konstaterar Lina.

Och det behöver inte vara negativt.

- Eftersom vi får en förlängd växtsäsong har Jämtland möjlighet att odla

allt mer vall och djurfoder.

Om vi kan tillvarata det på rätt sätt har vi möjlighet att öka produktionen, säger Lina och fortsätter: - Men det kommer att krävas mycket förberedelser och ett omfattande underhållsarbete.

För riskerna är många.

- Om det är blötare , långt in på hösten, riskerar fler lantbrukare att inte få in sin skörd.

Något som kan bli mycket kostsamt, säger Lina.

Klimatförändringarna ställer nya krav på länets lantbrukare.

- De måste hela tiden upp-

datera när man t.ex ska så och skörda. Gamla traditioner om när det ska göras kanske inte längre fungerar. Nu behövs ett större tidsspann på när olika saker ska göras vilket gör det svårare att planera, säger Lina. Även skogsbruket står inför rejäla utmaningar i skuggan av klimatförändringarna.

- De drabbas också av att det blivit blötare. Vi kan med största sannolikhet se fram mot längre och intensivare nederbördsperioder.

- Genom att det blir varmare minskar generellt tjälen i marken. Det gör att luckan

Foto: Pixabay

- Klimatförändringarna har redan börjat. Men det vi ser idag kommer förmodligen att bli ännu intensivare längre fram, säger Lina Wold, klimat­ anpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Jämtland.

Produktionsrekord på Gällösågen 2017 producerade Gällö sågverk 330 000 kubikmeter.

Det är den högsta produktionen någonsin.

- Vi är nöjda. Det har gått enligt plan hela året, säger Urban Wiklund, VD på Gällö Timber AB.

för att ta ut virke på dåliga skogsbilvägar blir mindre, konstaterar Lina.

Den ökade blötan och även den minskade tjälen bidrar till att göra markerna mindre stabila.

- Då blir markerna mer sårbara för extrema väderhändelser, som t.ex stormar som vi tror det riskerar att bli fler av i framtiden.

Dessutom gör det varmare och blötare klimatet att nya typer av skadedjur, som tidigare kanske inte funnits i Jämtland, kan etablera sig.

Skogsnäringen har delvis

börjat att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

- Det blir allt vanligare att man blandar planteringarna med även lite lövskog, säger Lina.

Helt klart innebär klimat­ förändringarna både risker och möjligheter för skogsbruket och lantbruket.

- Det är alltid upp till den enskilde brukaren. Vi kan bara rekommendera åtgärder baserat på vilka risker och möjligheter som vi ser, avslutar Lina Wold, klimat­ anpassningssamordnare på Länsstyrelsen.

Gällö, som vid senaste jämförelsen tillhörde landets tio största sågverk, har alltså haft ett mycket bra år 2017.

- Vi räknar med att kunna komma upp i ungefär samma volymer även i år, berättar Urban.

Annars är den stora nyheten att man i maj räknar med att börja elda i sin nya panna.

En investering på 50 miljoner kronor.

- Det är positivt för miljön.

Det blir mindre stoft-utsläpp och dessutom minskar våra interna transporter, säger Urban.

En av anledningarna till att sågverket i Gällö kunde producera sin största volym någonsin under 2017 är att man har en gynnsam tillgång av timmer.

- Vi har ett bra läge efter­ som vårt eget Gällö Skog köper in virke samtidigt som båda våra ägare, SCA och

Persson Invest, ser till att förse oss med timmer, säger Urban.

Sågen har effektiviserats under åren.

- Vi kör treskift, dygnet runt, måndag till fredag, berättar han. Även personalmässigt har sågverket det bra förspänt.

- Vi har låg personalomsättning och därmed små rekryteringsbehov.

- Halva personalstyrkan kommer från närområdet och den andra halvan har pendlingsavstånd. Själv bor jag på Rödön, så jag är väl en av de som har längst till jobbet, säger Urban.

Gällö sågen hoppas kunna hålla uppe produktionen på ett bra sätt även i år.

- Vi försöker hålla vår produktionsplan. Då bör det bli liknande volymer även 2018, avslutar Urban Wiklund, VD på Gällö Timber AB.

Skog och lantbruk Jämtland - 31

Har köpt skog och kraft för halv miljard i Jämtland

Persson Invests storsatsning Persson Invest fortsätter att satsa i Jämtland.

På kort tid har man investerat nästan en halv miljard i skog och kraft i länet.

Dels har man blivit hälftenägare i Mullbergs vindpark i Rätan. En affär på mellan 350 och 400 miljoner.

Dels har Persson Invest köpt en större skogsfastighet, på runt 7 000 hektar, nordväst om Gäddede av Holmen för 100 miljoner kronor.

- Vindkraften är ett nytt affärsområde för oss. Det sjätte i ordningen, säger Bob Persson, ordförande i Persson Invest och fortsätter: - Men det är roligt att kunna säga att vi nu producerar långt mer el än vi gör av med.

Och det görs med förnybar energi.

Skogen är däremot en av Persson Invests fem gamla affärsområden.

- Efter förvärvet i Gäddede har vi ungefär 110 000 hektar skog. Uteslutande i Jämtland, säger Bob. Även om det nya förvärvet ligger i Strömsund är det fyra andra Jämtlandskommuner där huvuddelen av Persson Invests skogsinnehav finns.

- Vi har vår mesta skog i Bräcke, Krokom, Åre och Öster­sund, konstaterar Bob. Helt klart är att Persson Invest med sina kraftfulla investeringar tror på Jämtland och skogen.

- Absolut, det gör vi. Skogen är en viktig del av värdet i 32 - Skog och lantbruk Jämtland

koncernen. Vi tror att det är en trygg långsiktig investering, säger Bob. Bedömningen är att det ser ljust ut de närmaste åren.

- Mycket tyder på en stabil avsättning både för timmer och massaved framöver, konstaterar Bob. Utbyggnaden av Östrandsfabriken gör att efterfrågan på massaved ökat kraftigt.

- Sedan prioriterar vi grantimmer till sågverket i Gällö. Medan furutimmer används som bytesvaluta och ofta hamnar i Bollsta, säger Bob. Vindkraften är alltså det nya affärsområdet hos Persson Invest.

- Vi har jobbat i några år tillsammans med Jämtkraft i JP Vind för att bygga en vindkraftanläggning i västra Jämtland. Men det har blivit försenat och vi har inte fått tillstånd än, berättar Bob. Så det projektet ligger på väntan. Istället blev det alltså så att Persson Invest köpte

- Vi tror absolut på skogen i Jämtland, säger Bob Persson, styrelseordförande i Persson Invest, som på kort tid investerat nästan en halv miljard i skog och kraft i Jämtland.

halva Mullbergs vindpark i Rätan av Skanska för mellan 350 och 400 miljoner kronor.

- Det är Jämtkraft som äger den andra halvan. Så nu är hela vindparken lokalt ägd, konstaterar Bob. - Vindparken är från 2014 så det är en ny anläggning i

bra skick.

- Vindkraftutbyggnaden i västra Jämtland är fortfarande aktuell, även om vi måste ha en liten återhämtningsperiod nu efter de här stora investeringarna, avslutar Bob Persson, ordförande i Persson Invest.

Svarvtimmer sökes!

Ta vara på alla värden i din skog

SKOGSÄGARE! Hjälp oss att fylla virkesbilarna med svarvtimmer av gran!

Vår fabrik i Hassela går just nu för fullt och vi är i stort behov av att fylla på svarvtimmerlagret.

Har ni granavverkning på gång så kontakta er virkesköpare så hjälper de er.

Våra skogsbruksplaner ger dig värdefull information och ett gediget beslutsunderlag för att kunna bedriva ett lönsamt och hållbart skogsbruk. Vi erbjuder planer av hög kvalitet till förmånliga priser.

Kontakta oss så berättar vi mer. Du hittar din lokala virkesköpare på www.sca.com/skog.

- Det kommer att löna sig!

Foto: Michael Engman

Jämtlands skogsförvaltning Tel 063-15 05 00

Vi kan tidningar

plyfa.se

Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som försörjer stora delar av Europas parkettindustri med granfaner.

Fabriken har under de senaste åren genomfört stora investeringar och står nu inför en spännande framtid med många möjligheter.

VÅRA TJÄNSTER Avverkningsuppdrag Naturvärdesinventering Planering och taxering Utbildningar och metodinstruktioner Skogsbruksplanläggning Rågångsarbeten Naturvårdsbränning Kontakta oss så hjälper vi er

 Annonser  Kundtidningar  Bilagor mediainvest.nu 060-57 21 50

ORANGUTANG SKOGS & NATURVÅRD AB 070-583 93 99 Byvägen 34, Frösön magnus.orangutang@telia.com orangutang.nu Skog och lantbruk Jämtland - 33

I dag finns bara mindre kaninuppfödare i Jämtland, som bara tar kött för eget bruk och inte för försäljning.

”Som man föder upp kaniner idag så får köttet närmast en neutral smak, som kan liknas vid kyckling”

Kaninuppfödning är framtiden för Jämtland - Jag tror absolut att kaninuppfödning kan vara framtiden för Jämtland, säger Ann Larsson på LRF Jämtland. Därför utreder de nu frågan i nära samarbete med bl.a Torsta AB. - Vi importerar kaninkött eftersom det är brist på svenskt kaninkött, konstaterar Ann. - Det är ju synd då vi har ett antal kaninuppfödare i Jämtland med vilja och ambition att producera mer, fortsätter hon.

Rent historiskt har produktionen av kaninkött varit stor i Sverige.

- På 40-talet var Sverige faktiskt Europas största exportör på kaninkött, berättar Ann. Men sedan dess har intres­ 34 - Skog och lantbruk Jämtland

set för kaninkött minskat drastiskt hos befolkningen.

- Tyvärr var det väl så att när man födde upp kaniner efter kriget så hade man inte tillgång till riktigt foder utan de föddes upp på rovor och

betor, som gav kaninköttet en säregen sötaktig smak, säger Ann. - Men som man föder upp kaniner i dag så får köttet närmast en neutral smak, som kan liknas vid kyckling. Tyvärr lever de gamla fördomarna kvar så folk tror att kaninköttet har en särskild smak.

Det var efter en träff på Torsta om kaninuppfödning som man fick klart för sig att det fanns en hel del kaninuppfödare runt om i Jämtland.

- Men alla håller på i ganska

liten skala och slaktar hemma bara för egen behov, säger Ann. Just slaktfrågan är det största problemet med att få igång en riktig produktion av kaninkött i Jämtland.

- Närmaste kaninslakteri ligger i Ockelbo utanför Gävle. Det är inte försvarbart att skicka kaniner så långt till slakt, säger hon.

Därför utreder man nu om det går att hitta en lösning på närmare håll.

- Det finns ett nedpackat

Lena Johansson i Aspås, Krokom, är en av de som idag har kaniner hemma på sin gård. Men bara för eget bruk. Här tillsammans med kaninen Freja.

slakteri i Fjällsta där ägaren skulle kunna tänka sig att hyra ut eller arrendera ut. Det är en sak som vi ska titta på, berättar Ann. Kaninproduktion har annars många fördelar.

- Det är klimatsmart. Det är ren mat med goda fettsyror och inget fett, säger Ann och fortsätter: - Dessutom är det ekonomiskt rätt billigt att dra i gång.

Det krävs inga stora investeringar.

Men om det ska kunna fungera måste hela kedjan från produktion till bord fungera.

- Ingen kedja är ju starkare än sin svagaste länk. Därför måste vi utreda hela kedjan, säger Ann. Hittills har de ordnat två seminarier om kaninuppfödning.

- Den 20-21 februari åker 11

företagare från Jämtland på en studieresa till två gårdar i Ockelbo för att se hur de har lagt upp verksamheten.

- Sedan ska vi besöka Fjällsta och se vilka möjligheter det finns för slakteriet där, säger hon.

Slutligen kommer man att titta närmare på samarbetsmöjligheter för de jämtländska företag som skulle vara villiga att ge sig in i kaninbranschen.

- Kaninkött blir allt mer populärt och efterfrågat i Sverige. Inte minst från krögarna. Då vore det väl trevligt om vi i Jämtland kunde vara med och bidra. Men det gäller att se till att hela kedjan från produktion till bord fungerar, säger Ann Larsson, på LRF Jämtland.

Och det är det som man nu ska titta närmare på.

- Jag tror absolut att kanin­uppfödning är framtiden för Jämtland, säger Ann Larsson på LRF Jämtland.

Skog och lantbruk Jämtland - 35

Skogsmästaren som sadlade om och blev fastighetsmäklare

Foto: Pixabay

”Det är halva priset för skog i Jämtland mot södra Sverige”

Bästa råden till dig som ska sälja Här är Bengt Eklunds tips och råd till den som ska sälja sin skogsfastighet.

1. Den viktigaste faktorn är att

4. Se också till att de vägar du

ha gott om tid. Så att du inte behöver stressa och kan planera ordentligt.

har i skogsbeståndet ser väl­ skötta ut och ger ett bra intryck.

2. Se till att du har en

annan. Bry dig inte om t.ex vad grannen fick. Varje fastighets­ affär är unik.

uppdaterad skogsbruksplan.

3. Du får aldrig en andra chans - Prisskillnaden har aldrig tidigare varit större. Det är i princip halva priset för skog i Jämtland mot skog i Stockholm och södra Sverige, säger Bengt Eklund, skogsmästaren som sadlade om och nu äger och driver Svensk Fastighetsförmedling i Östersund.

Bengt Eklund är skogsmästaren som sadlade om och blev fastighetsmäklare istället 1992.

Sedan 2005 äger och driver han Svensk Fastighetsförmedling i Östersund.

- Men jag har stor nytta av mitt gamla jobb som skogsmästare. Jag jobbade mycket med generationsskiften och har i stort sett varit i varenda by i Jämtland. Det är en styrka nu, konstaterar Bengt Eklund.

Så det är naturligt att han jobbar mycket med försäljningar av skogsfastigheter.

- Prisskillnaderna har aldrig tidigare varit så stora som nu.

Det är i stort sett halva priset på skog i Jämtland mot i Stockholm och södra Sverige, säger Bengt Eklund.

Det har gjort att det kommit in nya köpare till länet.

- Det är bara att titta på vilka som köper. Men lågt ränteläge och när börsen kanske inte ökar lika mycket längre är det

många som väljer att satsa en del i skog istället, säger han och fortsätter: - Och varför då inte köpa t.ex 200 hektar i Jämtland istället för att köpa bara hälften för samma pengar i södra Sverige?

Men nutidens teknik kan folk sitta nästan varsomhelst och sköta sitt skogsinnehav.

- Vid min senaste försäljning satt faktiskt köparen i New York, berättar Bengt när vi träffas strax före jul.

5. Jämför aldrig med någon

till ett första intryck. Städa upp eventuellt gammalt bråte på gården och försök göra byggna­ derna så attraktiva som möjligt vid den första anblicken.

6. Om möjligt anmäl en slut­

En annan sak som förändrats de senaste åren är synen på jakten.

- Intresset för att betala för jakt har definitivt ökat. Så många ser det som en stor bonus att få jakträttigheter när man investerar i skog, säger Bengt.

Svensk Fastighetsförmedling i Östersund tror stenhårt på skogsfastigheter.

- Därför har vi utökat till två mäklare som i huvudsak kommer att förmedla skog och gårdar, berättar Bengt.

Marknaden för skogsfastig­ heter har alltså förändrats mycket de senaste åren.

- Den förändras hela tiden, konstaterar han.

Det låga ränteläget har varit

gynnsamt för skogsförsäljningar.

- Det har gjort att många nästan kunnat räkna hem affären genom att göra en rejäl avverkning, säger Bengt.

Men även om mycket förändrats så är mycket av skogsägandet i Jämtland väldigt stabilt, med stora innehav hos SCA, Persson Invest och kyrkan för att nämna några.

- Sedan om du tar Härjedalen där det finns många privata skogsägare men där det är väldigt låg omsättning på skogsfastigheter, berättar Bengt Eklund.

- Men när det väl kommer ut någon fastighet i Härje­ dalen brukar det bli ett väldigt stort intresse.

avverkning till Skogsstyrelsen för att se så att det inte är något där som stoppar kommande avverkningar.

Skog och lantbruk Jämtland - 37

Fördubblat behov av massaved efter SCA:s miljardinvestering SCA:s investerar nästan åtta miljarder i Östrands­ fabriken. Den största industrisatsningen i Norrland någonsin. Den får stor påverkan på SCA:s behov av timmer till fabriken.

- Vi fördubblar vårt behov av massaved till Östrand.

Från 2,3 miljoner kubikmeter till 4,7 miljoner kubikmeter per år, konstaterar Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. För att säkra det kraftigt ökade behovet av massaved har SCA förberett sig under lång tid.

- Det är klart att det varit en utmaning att klara en så stor förändring. Men det är löst och fabriken kommer att ha den ved som behövs, säger Jörgen.

SCA har utökat sina skogsinköp i hela östersjöområdet.

- Men framförallt har vi ökat inköpet av skog i vårt naturliga kärnområde. Västernorrland, Jämtland, Västerbotten 38 - Skog och lantbruk Jämtland

och Norrbotten, säger Jörgen.

Utbyggnaden av Östrandsfabriken ska vara klar nu i sommar.

- Då har vi ställt för att ha massaved för att klara behovet på 4,7 miljoner kubikmeter. Även om fabriken kanske behöver trimmas in lite innan den når full kapacitet, säger Jörgen.

SCA kommer att behöva fortsätta att köpa in skog på de här högre nivåerna även fortsättningsvis. För att klara

produktionen vid sina anläggningar.

- Det är ett ständigt arbete att köpa in skog och vår ambition är oerhört långsiktig, säger Jörgen och fortsätter: - Därför bygger vi också upp infrastrukturen, t.ex med investeringen på 35 miljoner i terminalen i Östavall 2012, för att säkerställa att vi kan ta emot timmer från Jämtland på ett bra sätt.

För SCA tror att inköpen därifrån kan öka ytterligare.

- Vi har mer att göra i Jämtlands län. Våra analyser visar att det finns en hel del avverkningsbar skog där, säger Jörgen Bendz, virkeschef på SCA.

Vad är skogscertifiering?

Ett certifikat visar på att certi­ fieringssystemens principer och krav för hållbart skogs­ bruk följs.

Det baserar sig på att en eller flera oberoende parter har granskat virkesproduktionen.

Ökad efterfrågan på certifierad skog Konsumenternas efterfrågan på certifierade produkter ökar i takt med att miljömedvetandet växer. Det börjar på allvar märkas i det jämtländska skogsbruket.

- Vi märker tydligt att våra slutkunder nu börjar ställa krav på att våra produkter ska vara gjorda av certifierad skog, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog och fortsätter: - Några säger till och med att de inte köper en planka om det inte är certifierad skog.

Det här är något som skogsbruket måste anpassa sig till.

- Vårt behov av att köpa in virke från certifierade skogar ökar. Vi jobbar stenhårt för att täcka in behovet för 2018, och vi tror att behoven kommer att accelerera ytterligare de närmaste åren, säger Hans.

- För att stimulera skogsägarna att certifiera sina skogar har vi beslutat om att införa ett tillägg på 10 kronor per kubik för timmer från

SCA:s åtta miljarder investering i certifierad skog. Östrandsfabriken fördubblar behovet av ute Hur är då intresset massaved till produkbland skogsägarna för att tionen.

certifiera sin skog, enligt FSC eller PEFC-modellen?

- Jag tycker redan att jag ser ett ökat intresse bland våra skogsägare för att certifiera skogen. Det här tillägget ger dels ett tillskott på virkeslikviden redan vid första avverkningen och dels bekostar det den marginella anslutningsavgiften till certifierings­

Att som skogsägare certifiera sitt skogsbruk visar på ett ställningstagande för ansvars­ fullt skogsbruk.

organet, säger Hans. Även SCA har märkt ett ökat intresse för certifierad skog.

- Främst gäller det fibersidan för oss, där kunderna efterfrågar att produkterna ska vara gjorda av certifierad skog, säger Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. - Däremot är efterfrågan inte fullt lika stark hos våra sågverk, som i fiberindustrin än så länge, fortsätter Jörgen.

Men långsiktigt ser även SCA en ökad efterfrågan på timmer från certifierade skogar.

- Det kommer att vara ökad fokus på certifierad skog de närmaste åren. Det kommer att leda till en ökad takt av certifiering hos skogsägarna, tror Jörgen Bendz.

Det är du som förverkligar reglerna och kraven i ditt dagliga arbete.

Certifiering av skogsbruk står på tre ben och tar hänsyn till Skogsbruksvärden.

Här regleras hur skogen ska skötas, bland annat med avseende på virkesproduk­ tion, återbeskogning och hur skogsbruksåtgärder ska följas upp.

Sociala värden.

I denna del återfinns regler­ ingar om hur skogens rekreationsvärden ska värnas, hänsyn till rennäringen samt arbetsrättigheter och entre­ prenörskrav.

Miljövärden.

I miljödelen behandlas hur hänsyn ska visas till kultur­ minnen, biologisk mångfald, mark och vatten samt andra förekommande miljövärden.

Grundkrav vid skogscertifiering • Certifieringskraven gäller hela innehavet. Alla eventuella del­ ägare ska acceptera åtagandet.

• Certifiering ska betraktas som ett långsiktigt åtagande.

• Lagar och föreskrifter ska följas, både Skogsstyrelsens allmänna råd samt internationella avtal som Sverige undertecknat.

• Allemansrätten ska respekteras, hänsyn ska tas till lokalbefolkning och eventuell renskötsel inom markinnehavet.

• Skogsägaren ska upprätta en certifieringsanpassad skogsbruks­ plan inom två år efter certifie­ ringstillfället.

• Naturvärdesavsättningar, natur­ vård och mål för skogsbruk är offentliga handlingar.

• Nyckelbiotoper samt olikåldrig naturskog (skog som aldrig kal­ avverkats, med mycket död ved) undantas från skogsbruk.

• Ta hänsyn till rödlistade arter.

• 5 % av den produktiva skogs­ marken ska avsättas för natur­

vårdsändamål. Områden med högst naturvärden ska prioriteras.

• Skogar i anslutning till vatten­ miljöer och värdefulla våtmarker ska beaktas och eventuellt priori­ teras när avsättning sker.

• Alla naturvärdesträd ska sparas.

Högstubbar (3/ha) ska tillskapas vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Alla träd och högstubbar som varit döda i mer än ett år lämnas.

• Lövskogsproduktion på 5 % lämplig skogsmark.

• Betydande markskador vid skogsbruksåtgärder och trans­ porter i skogen ska undvikas genom att man endast kör på lämpliga marker.

• Begränsa användning av främmande trädslag.

• Ta hänsyn till nyttjanderätter, servitut och sedvanerätter på markinnehavet samt till skogens andra värden, såsom friluftsliv, jakt och fiske Sedan kan ytterligare krav finnas beroende på storleken på skogsfastigheten.

Skog och lantbruk Jämtland - 39

LH1801 LH1801

Nya Valtra Valtra A A Nya

Alltid Alltid nära nära Kontakta din säljare!

Kontakta din säljare!

Kampanj!

Kampanj!

Kesla skogsmaskiner skogsmaskiner Kesla

Moheda Mohedaskogsvagnar skogsvagnar

Förmånliga erbjudanden erbjudandenpå påextrautrustning extrautrustning Förmånliga (gäller lagermaskiner) (gäller lagermaskiner)

Kontakta Kontaktadin dinmaskinsäljare maskinsäljare så så får får du du ett bra erbjudande som passar just ett bra erbjudande som passar just dig! dig!

Vi Vihar harett ettstort stortsortiment sortiment av av snöredskap snöredskap

Westbjörn WestbjörnV2000 V2000

FMG FMGPA300 PA300

Ord Ordpris pris24.900:24.900:-

Ord Ordpris pris78.000:78.000:-

13.900:13.900:-

ÖSTERSUND ÖSTERSUND Jan JanPersson Persson010-556 010-55623 2365 65 Anders AndersEdblad Edblad010-556 010-55623 2366 66 www.lantmannenmaskin.se www.lantmannenmaskin.se

57.900:57.900:-

DUUN DUUN VF215 VF215

33.000:-

Kantvinge, Kantvinge, hydraulstyrd hydraulstyrd deflektor, deflektor, K-axel K-axel

DUUN TS260 TS260 DUUN

20.300:20.300:-

Ord pris pris24.000:24.000:Ord

Prisernagäller gällerlagermaskiner. lagermaskiner.

Priserna Priserexkl exklmoms. moms.

Priser