Skog & Lantbruk nr 1 2017

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västernorrland

Nr 1 2017

Boosta värdet på din gård

Så säkerställs virkeshanteringen

Naturvårdsbränningar

Milk-bots

hos lokala handlare

Planera generationsskiftet

Välkommen till Skog&Lantbruk Jag är verkligen glad och faktiskt lite stolt över att kunna hälsa dig hjärtligt välkommen till en helt ny tidning om skog och lantbruk i Västernorrland.

Vi vill lyfta fram goda exempel. Ge tips och råd som du kan ha nytta av.

Helt enkelt försöka spegla lite av all den spännande verksamhet som pågår runt om i Västernorrlands skogar och lantbruk.

I detta första nummer kan du läsa om mjölkbonden Dwayne Patrick i Viksäter utanför Ullånger.

Han har satsat på ett eget gårdsmejeri tillsammans med sambon Karin Hamberg. Nu ska de sälja mjölk i automater hos flera lokala ICA-handlare. Även grisfarmarna, bröderna Nils och Mattias Andersson, i Selånger har allt större fram­ gång på den lokala marknaden med sitt varumärke, Selångergrisen.

Genom sitt samarbete med Västernorrlandsgården kan nu nästan hälften av brödernas produktion av grisar gå till lokal försäljning.

I Örnsköldsvik försöker Skogsstyrelsen tillsammans med Örnsköldsviks kommun visa att skogsbruk går bra tillsammans med ett aktivt friluftsliv.

Med sin inspirationsskog i Gullvik vill de visa på flera möjligheter till ett varierat skogsbruk.

Samt vad som är viktigt att tänka på när man börjar att närma sig ett generationsskifte.

Tyvärr är inte allt det som händer i Skog&Lantbruk bara positivt. Fortfarande är andelen kvinnor som jobbar i skogen låg.

Du får träffa Nicole Nordström från Sollefteå som är ensam tjej bland 15 anställda på produktionen hos Norrskog. Hon stortrivs med jobbet.

Problemen med granbarkborren verkar inte heller att bli mindre. Skogsstyrelsens testfällor har visat att granbarkborrarna blir lika många som i fjol, kanske ännu fler.

Så risken att stora värden av skog förstörs är stor.

Jag hoppas att du hittar mycket trevlig läsning om saker du är intresserad av från platser runt om i Västernorrland.

Att du kanske får ett och annat tips som du kan tänka på i din egen verksamhet.

Mycket nöje med det första numret av Skog&Lantbruk.

Varmt välkommen.

Stefan Sahlberg

Du får också handfasta tips om vad du ska tänka på när du öppnar ett skogskonto.

Innehåll Selångergrisen till lokala butiker ..6 Sälja skogsfastighet ..8 Öppna skogs­konto efter deklarationen ..9 Granbarkborre­angreppet fortsätter ..10 Mjölkbönder i Storboda ..11 Mjölk i automater på lokala ICA ..14 Naturvårdsbränningar ..16 Kombinera skogsbruk och friluftsliv ..18 Ensam tjej på Norrskogs produktion ..20 Norrskog vill locka fler kvinnor ..21 Jaktnyheter ..24 Motorsågskörkort ..26 Allemansrätten ..28 Våga prata om generationsskiftet ..32 En dag i skogen ..34 NorrPlant levererar 78 miljoner plant ..38 Skogsförsäkringar ..40 Säker virkesmätningen ..42

- er oberoende samarbetspartner inom skogen •

Vi köper leveransvirke och avverkningsuppdrag.

•

Vi upprättar skogsbruksplaner.

•

Vi utför rotpoststämplingar och upprättar anbudsunderlag.

•

Utför skogsvårdstjänster som röjning och plantering.

Ulf Norell 070 / 657 35 16

ulf.norell@telia.com

Skogens arkiv En historisk tillbakablick på flottning, skogsbruk och skogsindustri. arkivcentrumnord.se/skogensarkiv

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Texter: Åke Härdfeldt och Andreas Lindegren Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se Sälj och marknad: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen.

För insänt material ansvaras ej.

2 - Skog och lantbruk

Landsarkivet i Härnösand

Mer löv i skogen - ger minskade risker för skador och ökad mångfald Det finns flera olika utmaningar för skogsbruket i framtiden både vad det gäller klimatförändring, skaderisker och vad vi kommer att använda skogen till. Ett sätt för skogsägaren att möta utmaningarna är att variera sitt skogsbruk. Det kan man göra genom att använda olika metoder och trädslag på sin fastighet.

Vi vet att klimatet förändras och att skogen påverkas av detta. Det blir mer extremt med torka och skyfall, vilket gör att det blir än viktigare att välja det trädslag som passar bäst på ståndorten. Lövinblandning minskar risken för rotröta, granbarkborreangrepp och gör också att skogen blir mindre stormkänslig. Blandbestånd producerar ofta lite sämre än ett rent bestånd av det lämpligaste trädslaget, men det kan i slutänden vägas upp av att blandbeståndet är mer robust och står emot skador bättre.

Variationen i sig bidrar också till högre upplevelsevärden. Det finns naturligtvis också många miljöskäl för ett variationsrikt skogsbruk. Ju fler blandade skogar, desto fler arter.

Skogsträff om blandskogsbruk Under 4 timmar visar vi exempel på hur man kan variera sitt skogsbruk och öka andelen löv på fastigheten. Vi diskuterar skötsel i olika bestånd.

Vi åker i bilar.

24 september, klockan 10:00-14:00 – Sollefteå 30 september, klockan 10:00-14:00 – Ånge 1 oktober, klockan 10:00-14:00 – Sundsvall Anmälan senast 25 september på www.skogsstyrelsen.se/skogstraffar Det går också att ringa Veronica på 060-553181.

Skogsstyrelsens Produkter och tjänster är namnet på Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet.

Vi är Sveriges ledande leverantör inom det skogliga området och säljer skogliga tjänster och utbildningar. Detta är ett axplock av vad vi erbjuder.

Din personliga skogskonsulent · Skogliga planer · Värdering Inventering och besiktning · Utbildningar Läs mer om våra produkter & tjänster på: www.skogsstyrelsen.se/produkter-och-tjanster

19.500:19.500:19.500:19.500:19.500:19.500:19.500:19.5 16.900:16.900:16.900:16.900:16.900:AUTOMOWER® 315 345FR INKL. MOMS INKL. MOMS

INKL. MOMS INKL. MOMS

INKL. MOMS

Vid ord. pris ingår installation.

Vid ord. pris ingår installation.

Pris endast maskin Vid ord. pris Pris endastPris maskin endast maskinPris endast maskin Pris endast maskin

LT-A500XP INKL. MOMS MOMS AUTOMOWER® AUTOMOWER® 315AUTOMOWER® 315 315INKL. Pris endast maskin INKL. MOMS

INKL. MOMS

INKL. MOMS INKL. MOMS

INKL. MOMS 315 endast maskin •AUTOMOWER® Ytkapacitet: 1 500m Pris (+/-20%) 2 2

2 45,7 cc, 2,1 kW, 8,7 kg sluttningar Ytkapacitet: • Ytkapacitet: 1 500m2med (+/-20%) 1 500m • Ytkapacitet: (+/-20%) 1 500m2 (+/-20%) Ytkapacitet: 1 500m på (+/-20%) Multimaskin servo.

•• Hanterar 40% Hanterar sluttningar • Hanterar sluttningar på 40% • Hanterar på 40%sluttningar på 40% • Hanterar sluttningar på 40%

16.900:AUTOMOWER® 315

7.400:-

97.900:-

AUTOMOWER® 315

16.900:-

INKL. MOMS

Pris endast

16.9

INKL. MOMS INKL. MOMS AUTOMOWER® 315 AUTOM • Ytkapacitet: 1 500m (+/-20%) • Ytkapacitet: 1 500m (+/-20%) • Ytkapaci LB CLASSIC Hanterar sluttningar på 40% • Hanterar sluttningar påLB 40%348VCLASSIC • Hanterar Ord.LB pris 7.900:- CLASSIC LB•348V CLASSIC 348V LB 348V CLASSIC Den perfekta ”gå348V bakom-klipparen” med INKL. MOMS

Ytkapacitet: 1 500m2 (+/-20%) Hanterar sluttningar på 40% ink moms

2

2

Den perfekta Den ”gå perfekta bakom-klipparen” ”gå bakom-klipparen” Den perfekta med ”gå med bakom-klipparen” med Den perfekta ”gå bakom-klipparen” Kingquad 500XP med servostyrning drivning och fantastiskt klippresultatmed tack drivning och drivning fantastiskt och fantastiskt klippresultat drivning klippresultat tack och fantastiskt tack klippresultat tack drivning och fantastiskt klippresultat tack är kraftfull, smidig och lättanvänd. vare mulchingbladet går även att vare mulching vare bladet mulching går även bladet att vare går mulching även att bladet går även att vare mulchingbladet går även att Dragkrok och 12 voltsuttag är använda med sidoutkast. använda med använda sidoutkast. med sidoutkast. använda med sidoutkast. med sidoutkast. standard.

Den perfekta ”gå bakom-klipparen” med Den perfekta ”gå bakom-klipparen” med använda Den perfekta ”gå bakom-k

LB 348V CLASSIC

LB 348V CLASSIC

LB 348V

drivning och fantastiskt klippresultat tack vare mulchingbladet går även att Ord. pris 5.200:använda med sidoutkast.

drivning och fantastiskt kli vare mulchingblad Ord. pris 5.200:Ord. pris 5.200:använda m

4.790:4.790:4.790:-4.790:4.790:4.790:4.790:4.7

drivning och fantastiskt klippresultat tack vare mulchingbladet går även att Ord. prismed 5.200:Ord. pris 5.200:använda sidoutkast.

Ord. pris 5.200:-

Ord. pris 5.200:-

Ord. pris

550XP

25L Alkylatbensin på köpet 50,1 cc, 2,8kW, 5,2kg

ACCESS ATV 6.46 LTD T3b BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR KRAFT / DESIGN

79.900:-

8.500:-

6,46 LTD från ACCESS MOTOR är en kvalitetsmaskin som är utvecklad för att klara av tuffare tag både för arbete som fritid. Motorn som är på 600 cc, är mycket kraftfull och flexibel med överlägsna köregenskaper och hög tillförlitlighet.

ink moms

445 Triobrake 45,7 cc, 2,1 kW, 5,2 kg

3.990:Ord. pris 6.000:-

VI ÖNSKAR VI ÖNSKAR GAMLA GAMLA VI ÖNSKAR GAMLA VI ÖNSKAR GAMLA SOM NYA SOM KUNDER NYA KUNDER SOM NYA KUNDER SOM NYA KUNDER EN GLADENSOMMAR GLAD SOMMAR EN GLAD SOMMAR EN GLAD SOMMAR VI ÖNSKAR GAMLA VI ÖNSKAR GAMLA VI ÖNSKAR GAMLA SOM NYA KUNDER SOM NYA KUNDER SOM NYA KUNDER EN GLAD SOMMAR EN GLAD SOMMAR EN GLAD SOMMAR

Tel: 060-701 Tel: 83 55 060-701 • Timmerv.

83 554 • Timmerv.

Tel: 060-701 4 83 55 • Timmerv. 4 www.skogochtradgard.nu www.skogochtradgard.nu www.skogochtradgard.nu Öppet: mån –Öppet: fre 7.00mån – 18.00 – frelör 7.00 10.00 –Öppet: 18.00 – 14.00 lör mån 10.00 – fre–7.00 14.00 – 18.00 lör 10.00 – 14.00

Birsta City

Tel: 060-701 83 55 • Timmerv. 4 www.skogochtradgard.nu Öppet: mån – fre 7.00 – 18.00 lör 10.00 – 14.00

VI ÖNS SOM N EN GL

Tel: Tel:060-701 060-70183 8355 55• •Timmerv.

Timmerv.44 www.skogochtradgard.nu www.skogochtradgard.nu Öppet: Öppet:mån mån––fre fre7.00 7.00––18.00 18.00lör lör10.00 10.00––14.00 14.00

Tel: 060-701 83 55 • Timmerv. 4 www.skogochtradgard.nu Öppet: mån – fre 7.00 – 18.00 lör 10.00 – 14.00

Tel: 060-70 www Öppet: mån – fre 7.00 – 1

JAKT OCH VILTVÅRD Björnjakten 2017 Länsstyrelsen beslutade den 14 juni om licensjakt på björn inom Västernorrlands län.

 Jakttid: 21 augusti- 15 oktober  40 björnar får fällas i Västernorrlands län  Den som jagar björn ska hålla sig informerad om hur många björnar som återstår av tilldelningen.

Ring länsstyrelsens telefonsvarare för aktuell information 0611-34 91 53.  Anmälan om fälld björn ska göras utan dröjsmål och senast inom en timme samma dag som björnen fälldes Länsstyrelsen 070-352 00 37.

Läs mer om bestämmelser kring björnjakten på Länsstyrelsens webbsida www.lansstyrelsen.se

Made by Cybercom: Makers of Tomorrow

Länsstyrelsens beslut om björnjakten kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Luleå. Skrivelse med överklagande ska skickas eller lämnas till Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand och ska ha kommit in senast den 10 juli 2017.

Älgjakten inom älgförvaltningsområdena Örnsköldsvik och Älvarna i Västernorrlands län jaktåret 2017/18 Jakttider

 Licensområden: 4 - 25 september och 9 oktober 2017 – 31 januari 2018  Älgskötselområden: 4 - 25 september och 9 oktober 2017 - 31 januari 2018  Kalvområde (jakt efter kalv inom oregistrerade områden): 4 - 8 september (5 dagar) Fällavgift

 400 kronor för vuxen älg och 100 kronor för årskalv.  Fälld älgkalv på oregistrerat område ska anmälas senast den 21 september 2017 till www.algdata.se.

Fällavgift ska betalas för älgkalv (100 kronor).

Inbetalningen görs till länsstyrelsen på plusgirokonto nr 95 39 91-7 i samband med anmälan.

TRYGGARE ÄN BANKEN MED GÄLLÖ EKONOMI Vi bjuder på två timmars ekonomisk rådgivning tillsammans med vår erfarna partner PS63. Ta chansen att få värdefull guidning i frågor kring BESKATTNING, DEKLARATION och GENERATIONSSKIFTE. Ett planerat generationsskifte ger en unik möjlighet till mentorskap i skogsägandet.

2 TIM MAR S FR I RÅD GIVN ING!

TRYGGA ED M E R A G Ä S SKOG OMI N O K E Ö L L GÄ

 BOKA RÅDGIVNING MED DIN LOKALA VIRKESKÖPARE!

galloskog.se

Skog och lantbruk - 5

Selångergrisen når ut i allt fler lokala butiker Grisfarmarna Nils och Mattias Andersson i Selånger har lyckats med sin satsning på att sälja närproducerat griskött under varumärket Selångergrisen i lokala affärer och direkt från gården.

- Halva vår produktion av grisar säljs nu lokalt, säger bröderna Nils och Mattias.

Annat var det bara för några år sedan. Då gick hela gårdens produktion av grisar till Scans stora slakteri i Rättvik.

- Men nu går runt 1 000 grisar i stället till det småskaliga slakteriet Gryttje Slakt&Lantbruk i Gnarp för att sedan säljas i lokala matbutiker, säger bröderna.

Främst är det samarbetet med Västernorrlandsgården som möjliggjort att Selånger­ grisen kommit ut med sitt närproducerade griskött till allt fler butiker.

- När Västernorrlands­ gården fick möjlighet att börja göra korv på de delar som inte skickas ut till butik blev det mycket enklare att nå ut, säger Nils och Mattias.

När grisfarmarna för något år sedan började att sälja kött

till lokala matbutiker levererade man 4-5 djur i veckan till slakteriet i Gnarp.

- Men nu skickar vi i snitt 20 djur i veckan. Så försäljningen lokalt av Selångergrisen har verkligen ökat, säger bröderna Andersson.

Sedan ett drygt år tillbaka har Nils och Mattias dessutom kompletterat med försäljning direkt från gården.

- Varannan vecka säljer vi köttlådor, med ungefär 10 kilo styckat griskött, som kunderna får komma hit och hämta, säger Nils och Mattias.

Det har möjliggjorts av att man byggt ett kylrum, där de färdiga köttlådorna förvaras, efter att ha kommit tillbaka från det småskaliga slakteriet i Gnarp.

- Kunderna beställer ena

veckan, sedan skickar vi ett sms när de kan hämta sin låda, berättar bröderna.

Försäljningen direkt från gården har också ökat kraftigt - speciellt nu i grilltider. Detta trots att man egentligen inte marknadsfört sig.

- Vi har bara marknadsfört oss på Facebook. Det och nöjda kunder har fått försäljningen på gården att öka, säger Nils och Mattias.

Att kunna sälja så mycket lokalt har förbättrat gårdens marginal.

- Vi får lite bättre för det som går ut med Västernorrlandsgården och ännu bättre på det vi kan sälja själva, konstaterar bröderna Andersson.

Selångergrisen har alltså haft en väldigt positiv utveckling de senaste åren.

- Det är ju en trend att handla svenskt kött. Dessutom närproducerat och lokalt. Det har gynnat oss, konstaterar Nils och Mattias.

- Det är en stark trend nu att köpa svenskt kött och även närproducerat, säger Mattias och Nils Andersson.

- Det är nästan som en hype och den ser ut att fortsätta. Än så länge i alla fall.

Grisfarmen i Selånger har 330 suggor.

- De producerar ungefär 8 000 smågrisar varje år. Av dessa föder vi upp ungefär 2 200, berättar de.

- Resten säljer vi vidare via två mellangårdsavtal till grisfarmare som inte har egna suggor, fortsätter de.

Hälften av de 2 200 grisarna man föder upp går fortfarande till det stora Scan slakteriet i Rättvik, medan hälften alltså numer säljs lokalt.

Selångergrisen har verkligen växt lokalt de senaste åren.

- Det har alltid gått upp och ned i lönsamheten med grisar.

Men just nu känns det riktigt bra, säger Nils och Mattias Andersson.

De tog över grisfarmen 1994 efter sin far, som haft grisar i Selånger ända sedan 60-talet.

Text och foto: Åke Härdfeldt

6 - Skog och lantbruk

Nya Valtra A

Allt för skogen!

Pris från 123.000:-

Kesla skogsmaskiner

Moheda skogsvagn M101-4WD

Förmånliga erbjudanden på extrautrustning (gäller lagermaskiner)

Pris från 245.000:10% rabatt

på Jonsereds sortiment T ex motorsågar och röjsågar.

Extra kampanj!

20 % rabatt Gäller endast modell CS2253.

Erbjudanden gäller t o m 2017-07-31.

SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Reservdelar 010-556 16 30 www.lantmannenmaskin.se

10% rabatt på Oregons sortiment T ex brytjärn och kilar.

Agrol olja 100:- rabatt per 20-liters dunk.

Aspen alkylatbensin Aspen 2- och 4-takt.

Bättre för hälsa, maskin och miljö.

Alla priser exkl moms. Reservation för tryckfel.

Moheda skogsvagn M91 med kran

Foto: Pixabay

Sälja skogsfastighet Ska du sälja bilen åker du till din lokala bilhandlare eller lägger ut den för försäljning på Blocket.

Riktigt lika enkelt är det inte när man ska sälja sin skogsfastighet. Med hjälp av Markus Helin, chefsmäklare vid LRF Konsult listar vi här de bästa tipsen inför försäljningen.

Att sälja en skogsfastighet skiljer sig markant från att sälja ett radhus eller en villa och att göra det på egen hand är inget som rekommenderas.

– Det är naturligtvis lämpligt att man hör av sig till en fastighetsmäklare med kompetens inom skogs- och lantbruksfastigheter då det är ganska komplext att sälja en skogs- eller lantbruksfastighet. Har man hittat en köpare själv så bör man åtminstone ta hjälp för att upprätta handlingarna, tipsar Markus.

Men som skogsfastighetsägare finns det flera saker som man kan göra på egen hand, dels för att underlätta själva 8 - Skog och lantbruk

försäljningen, men även för att höja värdet.

– I samband med en försäljning ska man se till att ha en skogsbruksplan. Den ska vara ny eller nyligen uppdaterad med senaste åtgärder. Sen är det alltid bra att tillsammans med sin granne märka ut gränserna av fastigheten. Är man osäker ska man ta hjälp av sakkunnig, säger Markus.

Har du en byggnad som är ämnad för året-om-boende ska du också se till att ha en energideklaration som är max 10 år gammal. Är det däremot ett fritidshus behövs ingen energideklaration.

– Sen behöver man inte

Markus Helin, chefs­ mäklare vid LRF Konsult

göra något mer alls, men jag tycker det är ett bra tips, att man gör en förbesiktning av boendehuset så man kan upptäcka eventuella brister.

Sen kan man välja att åtgärda dem innan försäljningen eller ta in offert på vad det skulle kosta att åtgärda så köparen kan se klart och tydligt vad det skulle kosta.

Som säljare kan man självklart välja att inte åtgärda felen, men man har ett ansvar att upplysa både mäklare och spekulanter om fel som man känner till. Det gäller även andra delar av gården, exempelvis en brunn som regelbundet torkar ut på sommaren. Öka ditt värde Det finns även flera åtgärder som du kan göra för att öka värdet inför en försäljning.

– Det som kan vara värde­

höjande är att man exempelvis kör iväg gammalt bråte som bilar, skottkärror eller vad det nu kan vara. Kör bort allt det och få fram ytorna. Har du bott länge på gården och har en riktigt bra utsikt som börjat växa igen, ta fram motorsågen.

Ett tips är även att se till att färgen på byggnaderna, oavsett om det är boendebyggnader eller ekonomibyggnader, är fräsch.

Idag är det inte ovanligt att man väljer att sälja skogs­ fastigheten i stycken.

– Ja, det är rätt vanligt. Det kan vara att ens granne är intresserad av skogen och inte en massa byggnader. Då kan grannen utöka sin fastighet och så har man byggnaderna kvar som man kan sälja till de som vill bo på en avstyckad gård.

10 tips, så boostar du värdet på din gård

1.

Låt göra en muntlig besiktning av mangårds­ byggnaden.

Kontakta en besiktningsman och gör en muntlig besiktning. Åtgärda därefter enkla fel men dölj aldrig ett fel genom att ”fusklaga”. Det får en motver­ kande effekt och sänker värdet.

2.

Välj bra material

Om renovering av byggnader sker innan försäljning. Se då till att renovera på ett sätt som om du själv skulle bo kvar. Det skapar förtroende. Ta inte gen­ vägar och välj inte de enklaste och billigaste materialen. Det lyser igenom och kan ibland få motsatt effekt.

3.

Måla ekonomibyggnader

Måla ekonomibyggnader vid behov. Det höjer helhetsin­ trycket.

4.

Städa ekonomibygg­ nader och marken kring gårdscentrum Kör iväg eventuellt skräp och bråte. Se också till att klippa gräset och fruktträd samt röj fram eventuell utsikt.

5.

Lägg energi på dina markvägar Röj och grusa markvägarna.

Det kostar förhållandevis lite men ger ett positivt intryck.

Värderingen av skog och åker är komplex och innefattar inte bara det man ser vid försäljningstillfället, utan även bonitet för skogen och bördighet för åkermark är viktiga delar i värderingen. Ju högre desto mer är marken värd.

– Känslan man får av skogen kan också vara värdehöjande. Är den välskött eller är det bara en massa skog som man kommer att behöva röja?

Allt påverkar! Se till att genom-

6.

Skogsvård

Se till att skogsvården inte slä­ par efter. Plantera, hjälpplantera och röj. En köpare vill oftast inte börja sitt ägande med den typen av arbete.

7.

Märk ut gränserna tydligt tillsammans med rågrannarna.

Ta kontakt med en lantmätare om du är osäker. För en ny ägare är det viktigt att veta var gränserna går.

8.

Vänta med att slut­ avverka och gallra Går det att skjuta på det så gör det. Som köpare vill man kunna avverka något ganska snart efter köp. Det höjer ofta betalningsviljan.

9.

Skogsbruksplanen

Ett viktigt underlag för en ny ägare är skogsbruksplanen. En sådan bör upprättas om det inte redan finns en.

10.

Frigör fastigheten från arrenden och nyttjande­ rätter Se till att fastigheten är så fri som möjligt från arrenden och nyttjanderätter. Köparen vill of­ tast bestämma brukandet själv. Även om de nya ägarna ofta vill behålla gamla arrendatorer är det viktigt att man får skriva nya avtal. föra skogsvård som att röja och plantera om det behövs innan försäljningen.

En vanligt förekommande fråga om man ser till diverse forum på internet är vad skatten kommer att bli? Även det är en mycket komplex och krånglig fråga och kräver normalt sett att man tar hjälp för att det ska bli rätt.

– Helt rätt, se till att ta hjälp!

Text: Andreas Lindegren

- Öppna inte skogs­konto förrän efter du har deklarerat

Barbro Karlsson

Möjligheterna att sätta in inkomster på ett skogskonto har varit positivt för skogsägarna.

- Det har nästan varit ett måste. Så att de har kunnat fördela inkomsterna från avverkningar jämnt mellan åren, säger Barbro Karlsson, på Y-Ekonomi i Härnösand.

Barbro är lantmästare i grunden och har jobbat med skogsfrågor sedan 1981. Så hon vet vad hon pratar om.

Och det finns en del att tänka på när man ska öppna skogskonto.

- Först och främst gäller det att tänka på att du öppnar ett nytt skogskonto för varje år, säger hon och fortsätter: - Sedan ska man inte öppna skogskontot förrän man har deklarerat. Först då vet man vad som är lämpligt att sätta in.

Om du öppnar det tidigare riskera du att det blir fel.

- Ja, eftersom du inte får åstadkomma ett underskott i skogsfastigheten med hjälp av ett skogskonto kan det bli fel om du öppnar det innan du deklarerat, konstaterar hon.

Så sista dagen för att öppna ett skogskonto för 2016 var alltså den 2 maj 2017, då dek­ larationerna skulle vara inne.

Det är inte lätt att alltid själv hålla reda på vad som gäller.

- Det är väldigt speciella regler för jord och skog så det är bra att ha kontakt med någon som kan skogsbeskattning, konstaterar Barbro.

- Sedan är det bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite, fortsätter hon.

Om man byggt upp ett underskott i skogsfastigheten

under några år.

- Då kan det vara fördelaktigt att plocka ut pengar från sina skogskonton utan att behöva skatta för dem, konstaterar hon.

De stora stormarna som drabbat Västernorrland har ställt till särskilda problem.

- Många tvingades avverka mycket mer än vad de tänkt på grund av stormarna, säger Barbro. Då räckte inte skogskontona riktigt till.

- Istället har många tecknat betalningsplaner med skogsbolag, så att de delar upp betalningen på t.ex tio år.

En försäljning på en miljon kronor kanske delas upp i 100 000 kronor per år istället, säger Barbro.

Generellt tycker hon att länets skogsägare är duktiga på att sköta om sina skogar.

- Ja, många gör skogsbruksplaner så att de vet vad de ska röja. Och ser till att hålla koll på baggen, så att det inte blir skadeangrepp, säger hon.

Däremot har andelen passiva skogsägare ökat på senare år.

- Visst finns det de som själva går runt och gallrar i sin skog men det är inte så vanligt nuförtiden, konstaterar Barbro.

Text och foto: Åke Härdfeldt Skog och lantbruk - 9

Granbarkborre­ angreppet fortsätter Det stora problemen med granbarkborrarna fortsätter.

Och det finns ännu inga tecken på minskning.

- Tyvärr har vi fått rekordfångster av granbarkborrar i våra fällor så här tidigt på säsongen, berättar Niklas Åberg på Skogsstyrelsen i Sundsvall.

De har fällor i Njurunda, Hassela/Norra Furuberg, Torpshammar/Kälen och Ilsbo.

- I Njurunda och Hassela/ Norra Furuberg har vi varit uppe i så mycket som 10 000 granbarkborrar per vecka och fälla samt 5 000 i Torp och Ilsbo, säger Niklas.

Granbarkborrarna finns naturligt i ganska stora mängder i skogen. Men oftast i någon sorts balans.

- Men sedan 2009 pågår ett omfattande angrepp där granbarkborrarna är alldeles för många och orsakar stora skador på granskogen, säger Niklas.

Det som var lite unikt med det här angreppet av granbark­borrar var att det startade utan föregående stormfällning.

- Det började som ett ståndskogsangrepp. Alltså på stående skog, säger Niklas och fortsätter.

- Sedan har vi haft två kraftiga stormar som spätt på problemen. Vid den första fick populationen av granbarkborrar chansen att växa till sig och efter den andra fullständigt exploderade populationen.

Finns det något hopp om att problemen ska minska?

- Om vi slipper stormfällningar tror vi att det värsta kan 10 - Skog och lantbruk

vara över om några år, svarar Niklas.

- Men det är klart att en ansenlig mängd skog kan bli skadad innan dess.

Normalt pågår ett angrepp i 8-12 år och det här angreppet av granbarkborrar i för stor population har alltså pågått sedan 2009.

Tyvärr visar de första resultaten av de av Skogsstyrelsen vittjade fällorna att det snarare kan bli värre i år än i fjol.

- Våra fångster 2017 visar att populationen är minst lika stor, förmodligen större än i fjol, konstaterar Niklas.

Skogsstyrelsen tömmer de fyra fällorna varje vecka från maj till september.

- Det måste vara 18 grader i luften för att de ska kunna flyga och leta färska vindfällen och torkstressade stående granar, berättar Niklas.

- Och trots att vi haft en rätt kall försommar har det varit över 18 grader några gånger, samtidigt som det inte varit så kallt på nätterna.

Det skiljer också på hur granbarkborren övervintrar i våra trakter och i södra Sverige.

- I södra Sverige övervintrar minst 70 procent i barken, medan här uppe övervintrar minst 70 procent i marken.

Det gör att de klarar kylan

Tusentals granbarkborrar blir fångsten varje vecka i Skogsstyrelsens fällor.

Tips att tänka på Niklas Åberg på Skogsstyrel­ sen i Sundsvall ger här några tips för skogsägare att tänka på för att om möjligt minska angreppen från granbark­ borrar: ✓ Ta reda på vindfällen, så långt det är möjligt. ✓ Tänk på att inte lämna stormkänsliga hyggeskanter. ✓ Se till att hålla koll efter kanterna på nya hyggen och nybrutna vägar. bättre, säger Niklas.

Skogsstyrelsen vet inte riktigt skälet till varför angreppet av granbarkborrar startade 2009.

- Men vi tror att det var en kombination av olika saker.

Det hade varit ett par år med kraftig försommartorka som stressar granarna. Dessutom hade det gallrats i gammal granskog, säger Niklas.

- Man bör inte gallra i granskog som är äldre än 60 år. Helst ska den sista gallringen vara när skogen är 55-60 år, för att sedan få stå orörd fram till slutavverkningen.

Men allt tyder på att vi kommer att få dras med omfattande skogsskador av granbarkborren i åtminstone ytterligare några år.

- Det är svårt att riktigt veta hur stora skadorna är. Men när vi pratat med avverknings­ företag så säger de att mer än

De ger också skogsskador Granbarkborrarna är det enskilt klart största skade­ problemet för våra skogar.

Men det finns andra saker som orsakar skador också. Älgskador Har varit ett problem under lång tid. Det är framförallt den unga tallskogen som drabbas då älgen betar både toppskott och sidoskott.

Vissa områden har svårt att föryngra med tall. Älgskador har varit ett återkommande problem under hela 2000talet.

Snytbaggen Äter både på tall och gran.

Kan ringbarka de nya plantor­ na så att hela nyplanteringar försvinner. Framförallt längs kusten gäller det att hålla koll efter att man planterat.

Angrepp av svamp Greminella och andra svampar angriper barren. Övriga skador Det finns många olika orsaker till skador. Men om ni tar en bild på problemen och skick­ ar in till Skogsstyrelsen brukar de kunna hjälpa till att svara på vad det är för problem.

hälften av alla avverkningar har någon form av skador från granbarkborrar, avslutar Niklas Åberg.

Text och foto: Åke Härdfeldt

”Vi sysslar med en färskvara, som inte går att lagra”

Flyttade 40 mil för att bli mjölkbönder i Storboda Anna Strömgren, 29, och Joakim Vägermark, 27, är det unga paret som flyttade 40 mil från Enköping, Uppland och Björkvik, Sörmland för att bli mjölkbönder i Storboda utanför Torpshammar.

- Vi trivs bra och ser ljust på framtiden, säger Anna och Joakim, och fortsätter: - Mat kommer vi alltid att behöva och då vill vi vara med och producera.

Att de hamnade i just Storboda var lite av en slump.

- Vi hade börjat att prata om att ha mjölkkor i Norrland. Vi tyckte att förutsättningarna var tilltalande eftersom bland annat vallen produceras lika bra som i södra Sverige, säger Anna och Joakim.

Sedan fick de tips på att gården i Storboda fortfarande var till salu. De hade sett den på nätet tidigare.

- Så vi åkte upp i mars 2015.

På sommaren skrev vi på och den 1 oktober 2015 tog vi över driften med djur och allt, berättar de.

- Så det var produktion från dag ett.

Däremot var det kanske inte en slump att de köpte just då.

- Nej, vi hade filosofin att köpa när mjölkpriset var lågt.

Vi trodde att det skulle stiga, säger Joakim och Anna.

- Det var tufft första året.

Mjölkpriset sjönk ytterligare.

Det var väl nere i 2,30 litern men sedan i september i fjol kom höjningarna och nu ligger mjölkpriset kring 3,25.

Eftersom gården, med 320 djur, varav 170 mjölkande,

producerar ca 1,8 miljoner liter mjölk om året förstår man att det pris man får för mjölken är betydelsefullt.

- Första tiden jobbade vi mycket själva. Men nu har vi bättre rutiner och vi har landat i produktionen mer och följer ett schema där vi jobbar var tredje helg, berättar Anna och Joakim.

- Vi har två anställda och dessutom några som hoppar in i bland. Så det är Team Storboda Mjölk, som ska lyckas.  Skog och lantbruk - 11

På dataskärmen kan de anställda på Storboda Mjölk följa så att alla kor går till en robot och blir mjölkade.

De 170 mjölkkorna mjölkas av tre robotar.

Korna går själva in i båset när de vill för att robotmjölkas.

Tyvärr är medelåldern 

bland lantbrukare ofta hög.

- Vi behöver fler unga i lantbruket, säger Joakim och Anna.

Därför gör de också sitt bästa för att stimulera andra unga att välja det här yrket.

- Vi inledde tidigt ett samarbete med Real gymnasiet och låter elever därifrån praktisera här.

- Vi låter även elever från högstadiet komma på praktik ibland. Det är jättebra om 12 - Skog och lantbruk

En kalv som bara är någon vecka gammal.

unga får upp ögonen för att jobba inom lantbruk.

Både Anna och Joakim har en gedigen utbildning bakom sig. Hon som husdjursagronom med mastersutbildning från Uppsala och han som lantmästare med erfarenhet av entreprenadarbete.

Det gör att de kompletterar varandra och har olika huvudsysslor på gården.

Anna har ansvaret för korna och Joakim har ansvaret för växtodlingarna och utejobbet.

Men för som många lantbrukare vill de gärna ha fler ben att stå på.

Därför har Anna kvar en 25 procentig anställning hos det privata avelsföretaget Semex, Sweden.

De har även tagit på sig snöröjning i Matfors åt Sundsvalls kommun.

Dessutom ska Joakim utnyttja sina kunskaper inom lantbruks-entreprenad ytterligare.

- Vi har investerat i en

växtskyddsspruta så att vi kan erbjuda den tjänsten till andra lantbrukare i Medelpad, berättar han.

Gården var fullt fungerande när Anna och Joakim tog över. Men de har fått sätta sin egen prägel på verksamheten, bland annat med avelsstrategin.

Dessutom har man investerat i en helt ny foder­ anläggning.

- Det har hjälpt oss att öka produktionen, konstaterar

Mjölktanken rymmer 18 kubik.

Arla kommer och tömmer den varannan dag.

Traktorerna har GPS så att de styr själva, och helt rakt, när Joakim t.ex är ute och plöjer.

Anna Strömgren och Joakim Vägermark flyttade 40 mil från Uppland och Sörmland för att bli mjölkbönder i Storboda, utanför Torpshammar.

Anna och Joakim.

Totalt är det alltså 170 mjölkkor i fri trafik som mjölkas dygnet runt i tre robotar.

På datorn registreras alla som går in i robotarna så man enkelt kan upptäcka om någon ko inte mjölkats.

Det är mycket teknik för dagens mjölkbönder. Även den nya foderanläggningen sköts automatiskt. Och traktorerna har GPS. Men att de skulle ha stor fördel med all data och teknik

för att de är unga håller de inte med om.

- Nej det är snarare intresse för teknik än ålder, som är avgörande för att man ska hänga med bra, säger Anna och Joakim.

Storboda Mjölk är i princip självförsörjande på grovfoder.

- Men vi skulle vilja odla mer spannmål. Därför testar jag lite olika grödor på en del av våra marker för att se vad som fungerar, berättar Joakim.

Fodersystemet med transportband fyller automatiskt på maten ute i ladugården.

Varannan dag hämtar Arla mellan 10 och 11 kubik mjölk och kör ner till mejeriet i Sundsvall.

- Vi sysslar med en färskvara, som inte går att lagra. Den måste hämtas varannan dag.

Anna och Joakim upplever att intresset för hur och var maten är producerad ökar vilket känns positivt för deras framtid.

- Vi stortrivs och byn Storboda har tagit emot oss med öppna armar.

Här styrs hela fodersystemet automatiskt.

Text och foto: Åke Härdfeldt Skog och lantbruk - 13

”Jag är säker på att det finns en marknad för lokalproducerad gårds­mjölk”

Sommartid går gårdens kor ute i en naturskön miljö i Viksäter.

Ska sälja gårdens mjölk i automater på lokala ICA Nu ska Dwayne Patrick och Karin Hamberg börja att sälja mjölk i automater i lokala ICA-affärer från sin gård i Viksäter, Ullånger.

- Jag är säker på att det finns en marknad för lokalproducerad gårds­mjölk, säger Dwayne.

- Det ligger i tiden. Folk vill veta var det man äter och dricker kommer ifrån.

I januari 2014 tog Dwayne och Karin över gården, som var hennes föräldrahem .

Nu har gården i Viksäter 42 kor, varav 30 är mjölkkor.

Och nu är det alltså premiär för gårdens nya gårdsmejeri, där man ska pastörisera sin egen mjölk, som sedan ska säljas i särskilda mjölkautomater, så kallade milk-bots, hos lokala ICA-handlare.

14 - Skog och lantbruk

- Det blir spännande, jag tror att det finns kunder som vill köpa mjölk från ett lokalproducerat gårds­mejeri, säger Dwayne.

De har tagit namnet Höga Kusten Mejeri, för sitt gårdsmejeri.

Mjölken kommer att säljas på ICA i Kramfors, Nordingrå, Ullånger och ute på Ulvön.

När vi besöker gården håller

man just på att göra det sista med att färdigställa det nya mjölkrummet och den nya mejeridelen.

- Vi hoppas komma i gång till turistsäsongen. Då är det ju extra mycket folk här i området, säger Dwayne.

Men även fortsättningsvis kommer gården att skicka minst hälften av sin mjölkproduktion till Norrmejeriers vanliga mjölkproduktion.

Men genom försäljning också i de här speciella mjölk­ automaterna når man de kunder som är mycket intresserade av lokalproducerat.

En milk-bot har storleken 70 x 210 cm, och rymmer 216 liter mjölk.

Kunden köper en engångsflaska som fylls. Sedan diskas den och kunden tar med den nästa gång man ska köpa mjölk.

Det var inte givet att Dwayne skulle bli bonde när han 2003 flyttade till Sverige från Sydafrika.

- Det var kärleken som lockade mig hit. Jag har jobbat både som telefon­för­säljare och utbildat mig till elektriker, säger Dwayne.

Men sedan januari 2014 då

FRAMTIDENS SKOGSBRUK

– Kostnadseffektiva maskiner för morgondagens skogsbruk!

Kontakta din närmaste återförsäljare: Christer Tallmarker 070-689 42 56 Stig Jakobsson 070-689 42 25 Per Jakobsson 070-674 42 28

www.stigsmaskin.se

Bygget av den nya mejeridelen var alldeles i slutfasen då vi hälsade på. Förhoppningsvis kan produktionen vara igång lagom till turistsäsongen i Höga kusten.

www.vimek.se

- Jag är säker att det finns ett underlag för att sälja lokalproducerad mjölk direkt via lokala handlare, säger Dwayne Patrick, där han står i det nya mjölkrummet.

paret tog över Karins föräldrahem har Dwayne jobbat heltid som mjölkbonde. Karin har kvar jobbet som läkare i Sundsvall men kommer också att hjälpa till med det nya gårdsmejeriet.

Dwayne trivs dock som mjölkbonde.

- Ja, det är roligt. Mitt mål är att vi ska kunna anställa någon och få byn att växa,

säger han.

- Men samtidigt är jag noga med att det inte blir större än att jag ska klara allt själv om det behövs, fortsätter Dwayne.

Höga Kusten Mejeri är färdiga att starta med närproducerad gårdsmjölk i automater direkt till de lokala ICA-handlarna. Det blir spännande att följa.

Text och foto: Åke Härdfeldt

Oberoende med Oberoende med Oberoende rötterna imed hembygden Oberoende med rötterna rötternai ihembygden hembygden rötterna i hembygden

Nätraälven Skog är en förening med mer än 1000 skogsägare som Nätraälven Skog är en förening med mer än 1000 skogsägare som medlemmar. Vi är oberoende. Ledstjärnan för oss anställda är att ge

Nätraälven Skog enoberoende. förening medmed mer mer än 1000 skogsägare som är medlemmar.

Viärärär Ledstjärnan för oss anställda att ge Nätraälven Skog en förening än 1000 skogsägare våra medlemmar de bästa råden för sittoss skogsägande.

Vigeharsom våra medlemmar.

ViViärär oberoende. anställda är attVi våra medlemmar de bästaLedstjärnan råden för för sitt skogsägande. harattvåra medlemmar. oberoende.

Ledstjärnan för oss anställda är ge rötter i hembygden och är stolta över det än förtroende vi får från våra våra medlemmar de är bästa råden för sitt skogsägande.

Vi har våra Nätraälven Skog en förening med 1000 skogsägare som rötter i hembygden ärråden stolta över det förtroende vi våra medlemmar de och bästa för sittmer skogsägande.

Vi får harfrån våravåra medlemmar och andra skogsägare. rötter i hembygden och är stolta över det förtroende vioss får från våra är att ge medlemmar.

Vi är oberoende.

Ledstjärnan för anställda medlemmar och andra är skogsägare. rötter i hembygden stolta över det förtroende vi får från våra medlemmar och andraoch skogsägare.

våra medlemmar demed bästa för sitt och skogsägande.

Viköper har våra Vi hjälper gärna dinråden avverkning gallring eller ditt medlemmar och dig andra skogsägare.

Vi hjälper hjälpergärna gärna med din avverkning och gallring eller köper ditt Vi digdig med din är avverkning och det gallring eller köper rötter i hembygden och stolta över förtroende vi ditt får från våra leveransvirke.

Vi hjälper gärna dig med din avverkning och gallring eller köper ditt leveransvirke. leveransvirke. medlemmar och andra skogsägare. leveransvirke.

Vi hjälper gärna dig med din avverkning och gallring eller köper ditt

Dinakontaktpersoner, kontaktpersoner, Nätraälven Dina Nätraälven Skog Skog Dina kontaktpersoner, Nätraälven Skog

Christer Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, 33 Christer Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-564070-564 25 33 25 Dina kontaktpersoner, Nätraälven Skog Christer Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-564 25 33 leveransvirke.

Per-Ola Lindberg, Köp/Rådgivning Kusten, 070-632 04 Per-Ola Köp/Rådgivning Höga Höga Kusten, 070-632 76 04 Christer Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-564 25 3376 Per-OlaLindberg, Lindberg, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-632 76 04 Victor Köp/Rådgivning Norr, Norr, 073-028 73 87 73 Victor Carlson, Köp/Rådgivning 073-028 87 76 04 Per-Ola Lindberg, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-632 DinaCarlson, kontaktpersoner, Nätraälven Skog Victor Carlson, Köp/Rådgivning Norr, 073-028 73 87 Anders Westman, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-217 76 51 76 51 Anders Westman, Köp/Rådgivning 070-217 Victor Carlson, Köp/Rådgivning Norr, Sidensjö, 073-028 73 87 Christer Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, Anders Westman, Köp/Rådgivning Sidensjö, 76255133 Mikael Carlsson, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-265 070-217 60070-564 62 Mikael Carlsson, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-265 6051 62 Anders Westman, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-217 76 Per-Ola Lindberg, Köp/Rådgivning Höga Kusten, Mikael Carlsson, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-265 60 6276 04 Lina Vestin, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-346 53 03070-632 Lina Vestin, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-346 03 Mikael Carlsson, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-265 6053 6203 Victor Carlson, Köp/Rådgivning Norr, 073-028 73 87 Lina Vestin, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-346 53 Lina Vestin, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-346 53 03 Anders Westman, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-217 76 51

Mikael Carlsson, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-265 60 62 www.natraalven.se Tfn 0660-26 www.natraalven.se 00 55 Lina Vestin, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-346 53 03 www.natraalven.se Tfn 0660-26 00 55 www.natraalven.se Tfn 0660-26 00 55 Tfn 0660-26 00 55

www.natraalven.se Tfn 0660-26 00 55

Skog och lantbruk - 15

Försöker att rädda den biologiska mångfalden

Planerade naturvårdsbränningar i länet

Områden man vill bränna i

Länsstyrelsen försöker varje år att genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i några av sina naturreservat.

- Huvudskälet är att rädda den biologiska mångfalden i skogen, säger John Granbo, förvaltare av skyddade områden på Länsstyrelsen i Västernorrland.

- Många arter är hotade för att det inte längre brinner i skogen, fortsätter han.

 Stormyran-Lommyran, Ånge.

Historiskt sett så brann det mycket mer förr i tiden i våra skogar.

- Men sedan slutet av 1800-talet, då skogen fick ett större värde, gör vi allt för att släcka skogsbränder så fort som möjligt, konstaterar John.

- Det gör att det brinner mycket mindre i skogen nuförtiden.

Så för att rädda den biologiska mångfalden i skogen har Länsstyrelsen i Västernorrland genomfört planerade 16 - Skog och lantbruk

naturvårdsbränningar i sina naturreservat sedan 1993.

- Det var väl inte så omfattande från början men under 2000-talet har bränningarna fått ett uppsving, säger John.

- Nu bränner vi så fort vi får chansen.

Men det innebär ändå inte några stora mängder av naturvårdsbränningar.

- Nej, det är en nyckfull verksamhet, som är extr­emt väderberoende, säger John.

- Först behövs en långvarig

torka och sedan måste väderförhållandena vara rätta den dagen man ska genomföra bränningen, fortsätter han.

Det innebär att vissa år har man inte lyckats genomföra en enda naturvårdsbränning.

- De ska dessutom kunna genomföras på säkrast möjliga sett, säger John.

Länsstyrelsen i Västernorrland deltar just nu i ett stort EU-projekt, Life Taiga. Där samverkar man tillsammans med 13 andra länsstyrelser i ett projekt med naturvårdsbränningar under fem år, 2015 - 2019.

Eftersom ingen vill ha de oönskade okontrollerade skogsbränderna längre så försöker vi som sagt släcka

Här är de naturreservat där läns­styrelsen hoppas kunna genom­föra en planerad naturvårdsbränning i något område senast 2019.

 Helvetesbrännan, Ånge.  Jämtgaveln (två områden), Ånge.  Fageråsen, Timrå.  Mo-Långsjön, Sollefteå.  Trolltjärn, Örnsköldsvik.  Vändåtberget, Örnsköldsvik.  Hummelvik, Örnsköldsvik.

dessa så fort som möjligt när de blossar upp.

Men en planerad naturvårdsbränning gör liknande nytta för arterna, som den oönskade skogsbranden skulle gjort.

Den viktigaste skillnaden är att naturvårdsbränningen är styrd och kontrollerad av brandutbildade naturvårdare.

Text: Åke Härdfeldt

Foto: Länsstyrelsen Västernorrland

Naturvårdsbränningar genomförs under stor säkerhet och skarpa gränser så att inte elden ska kunna sprida sig utanför det område som ska brännas.

Foto: Länsstyrelsen Västernorrland

”Nu bränner vi så fort vi får chansen”

V�x��r��.

F�� ����ra�i����.

• Odlas i ett öppet och modernt odlingssystem.

• Plantorna levereras frysta, i vila, i låda och på

engångslastpall.

• Varje plantlåda innehåller ca 500 plantor, vilket ger stora logistikförtjänster och ett effektivare planteringsarbete.

• Finns tillgängligt i både gran- och tallsortiment.

Se vår hemsida www.skogsplantor.se för kontaktinformation.

Många arter gynnas efter en naturvårdsbränning. Både direkt och indirekt.

Många arter som gynnas En naturvårdsbränning är en dramatisk händelse för djuroch växtlivet på platsen. Men nyttan för många ovanliga och hotade arter motiverar ändå bränningen. Ett fyrtiotal insektsarter i Sverige är direkt beroende av brand för att klara sig, bland annat skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar.

Dessutom är hundratals arter gynnade av brand, till exempel alla våra hackspettsarter som gärna bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden. Även många växter får förnyad kraft av en skogsbrand. Två

av de mest utpräglat brand­ gynnade växterna är brand­ näva och svedjenäva, båda är mycket ovanliga. Deras frön kan vila i marken under mycket lång tid i väntan på en brand. Först när fröna hettats upp till över 45-50 grader kan de gro. Det finns också ett femtiotal svamparter som bara bildar fruktkroppar på nybränd mark.

Eftersom en skogsbrand läm­ nar många döda träd gynnas många arter som behöver död ved för sin överlevnad. En död upprättstående tall är en livsmiljö för insekter, lavar och svampar under flera hundra år.

Skog- och jordbruksfastigheter Köpa och sälja, fastighetsvärdering, arrende- och hyresupplåtelser, fastighetsrätt, deklaration, ägarbyte och generationsskifte.

Ring så berättar jag mer.

Birgitta Löthman, fastighetsmäklare.

Telefon: 060-64 14 68. E-post: birgitta.lothman@skogssallskapet.se

Skogssällskapet förmedlar lantbruksfastigheter över hela landet.

Du når närmaste mäklaren via telefon 0771-22 00 44.

Skog och lantbruk - 17

Så kallad ”Pelarsalsskog”, alltså äldre skog med bra sikt och höga träd är det som folk helst vill vistas i.

Skogsbruk och friluftsliv kan kombineras Skogsstyrelsen och Örnsköldsvik kommun driver ett spännande projekt för tätortsnära skogsbruk i närheten av Gullviks havsbad.

- Vi vill inspirera till ett bättre skogsbruk och hänsynstagande i ett område med mycket rörligt friluftsliv, säger Oskar Forsberg på Skogsstyrelsen i Örnsköldsvik.

- Så att man kan kombinera skogsbruk med höga upplevelsevärden, fortsätter han.

Mest besökare i skogen är det tätortsnära, närmast där man bor och kring utflykts­mål.

- Vi människor mår väldigt bra av att vistas ute i naturen.

Vi blir friskare och rör oss.

Därför är det bra med attraktiva skogar så att folk vill komma ut, säger Oskar.

- Att skogsbruket tar hänsyn till friluftslivet behöver inte vara dyrt,fortsätter han.

Inspirationsskogen i Gullvik syftar just till att visa skogs18 - Skog och lantbruk

ägare hur man kan göra för att möta de speciella utmaningarna som det innebär att äga tätortsnära skog.

- Framförallt vill vi åstadkomma ett engagemang och en samverkan mellan skogsägare. Ofta ägs den tätortsnära skogen av privata skogsägare, säger Oskar.

- När den förste gör en avverkning är det inget problem.

Inte heller när den andre gör det. Men när den femte och

Metoder som används Här är några av de alternativa skogsbruksmetoderna som visas upp i Gullviks inspirations­ skog.

sjätte skogsägaren avverkar upplevs skogen inte så positiv längre. Andelen hyggen har blivit för stor.

Därför är det viktigt att skogsägarna samverkar så att inte alla närliggande avverkas samtidigt.

- Det är viktigt att sprida åtgärderna över tid. Men det kräver samverkan, konstaterar Oskar.

Det folk i allmänhet gillar mest är så kallad "Pelarsalsskog", alltså äldre skog med bra sikt och stora träd. Det man tycker sämst om är motsatsen, tät ungskog och stora vidsträckta hyggen.

- Så för att folk ska uppskatta att vara ute i skogen gäller det att inte för stora områden

Luckhuggning Man avverkar i mindre luckor i olika storlekar för att det inte ska bli stora kalhyggen. Då får man kvar skogskänslan hos de som vistas i skogen. Vissa luck­ or testas också med att ris och grenar plockas bort.

Blädning Motsatsen till trakthyggesbruk.

Det ger träd i alla storlekar och ålder. Bara de största träden huggs ner. I en sådan skog får man inte "Pelarsalsskogen" men heller inga hyggen. Det ger en jämnare produktion och det är bara de största och värdefullas­ te träden som plockas ut. avverkas samtidigt, säger Oskar.

I Gullvik vill Skogsstyrelsen och Örnsköldsviks kommun visa skogsägare på bra alternativ.

- Vi behöver lite mer varierat skogsbruk, som komp­ lement till det traditionella, säger Oskar.

karminkom.se • Foto: Michael Engman

Blädning innebär att bara de största träden tas ut. Det blir en skog med träd i varierande storlekar och ålder.

Dags att tänka på din nya skog!

- Vi vill inspirera till ett bättre skogsbruk på platser med ett aktivt friluftsliv, säger Oskar Forsberg om den inspirationsskog man startat vi Gullviks havsbad.

- Vi kommer att bjuda hit skogsägare och kommuner för att visa hur man kan lösa de speciella utmaningarna med tätortsnära skogar.

Projektet bekostas till hälften av LONA-bidrag genom länsstyrelsen. Medan Skogsstyrelsen och Örnsköldsviks kommun delar på den andra halvan.

- Det här är ett långsiktigt projekt som vi ännu bara är i början av, säger Oskar.

Det innebär att med tiden kommer fler möjligheter för skogsbruket att provas och

visas upp.

Men redan finns en hel del att se. Bland annat har man börjat med några varianter till traditionell avverkning.

Det finns flera exempel på olika typer av luckhuggningar och blädning.

- Mycket av den föryngring som görs är bra. Men skogsbruket skulle må bra av lite större variation. Det vill vi ge inspiration till och visa hur man kan göra, avslutar Oskar Forsberg på Skogsstyrelsen.

Text och foto: Åke Härdfeldt

Har du avverkat skog nyligen? Då är det dags att tänka på återplanteringen. När du väljer plantor från oss får du plantor av högsta kvalitet, som ger stabila träd med ett högklassigt rotsystem och god tillväxt.

Vi erbjuder två planttyper, JackPot och PowerPot, som finns som gran, tall och contorta. Vi hjälper dig att hitta rätt planta som passar för din nya skog. Om du vill kan vi även hjälpa dig med planteringsarbetet.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Medelpads skogsförvaltning, tel 060-19 34 00 Ångermanlands skogsförvaltning, tel 0612-257 20 Peter Engblom, NorrPlant, tel 060-59 41 74

Återförsäljare Lantz Skogsvård AB, Torpshammar Tel 070-312 98 93 Alfa Skogsservice, Östavall Tel 073-029 19 59 Betulaman AB, Rossön Tel 070-235 32 77

www.scaskog.com Skog och lantbruk - 19

”Det är ombytligt med ett högt tempo och många beslut som ska fattas”

Nicole Nordström är ensam tjej bland de 15 anställda på Norrskogs produktionsavdelning. Men hon stortrivs med jobbet.

Ensam tjej bland 15 anställda på Norrskogs produktion Av 15 anställda är Nicole Nordström, 24 år, den enda tjejen på Norrskogs produktionsavdelning.

Men det är inte något hon går och tänker på. Hon stortrivs.

- Jag har hamnat helt rätt. Jag kan faktiskt inte tänka mig något jobb jag hellre skulle vilja ha, säger Nicole.

Hon jobbar som planerare på Norrskogs produktionsområde öst, med ansvar för Sollefteå, Kramfors och Härnösand.

De ansvarar för avverkningar, vägbyggen och skogsvård.

Nicole tycker att jobbet är jättebra.

- Det är väldigt snabba kast.

Det är ombytligt med ett högt tempo och många beslut som ska fattas, säger Nicole och fortsätter.

- Man måste vara stress­tålig.

Det är kanske en speciell typ 20 - Skog och lantbruk

av person som krävs. Men jag är nog en sådan eftersom jag trivs så bra.

Och jobbet görs med ett enda för ögonen: - Produktionen måste flyta.

Det gäller att få det att fungera för maskinförarna så att de inte behöver stå stilla, säger Nicole.

Hur hamnade hon då själv inom skogsbruket?

- Jag gick tre år på skogsskolan i Skedom. Sedan är jag väldigt jakt­intresserad så det

gav sig nästan själv, svarar hon.

I grunden är Nicole alltså utbildad maskinförare. Men hon kör inte själv längre utan ägnar hela sin tid åt att planera produktionen inom Norrskog.

Norrskog har en del egen skog som ska skötas om, men ofta kommer uppdragen från privata skogsägare som är medlemmar i Norrskog och behöver hjälp med något.

Om det t.ex ska avverkas åker Nicole ut och märker upp vilka delar som ska avverkas.

Var skogsmaskinerna ska köra och vilka områden som man inte får åka in på. Hon planerar hela avverkningen.

- Vi har olika typer av band när vi märker upp. Men samtidigt lägger vi in uppgifterna i datorn, på kartan, så att alla ska veta vad som gäller när arbetet sedan startar, berättar Nicole.

Att hon inte har några kvinnliga kollegor är inget hon går och tänker på.

- Nej, jag tror det är tillfälligheter som gjort att det inte är fler tjejer som jobbar i skogen.

Skolorna måste bli bättre på att marknadsföra sig mot tjejer så att fler väljer sådana utbildningar, säger Nicole.

Text och foto: Åke Härdfeldt

”På köpet få man också bättre arbets­ klimat och ökad arbetsglädje”

- Vi vill gärna propagera för fler kvinnor till skogsbruket, säger Olov Söderström, VD på Norrskog.

Norrskog vill locka fler kvinnor Norrskog jobbar aktivt för att öka andelen kvinnor.

- Det är absolut viktigt att vi får in fler kvinnor, konstaterar Norrskogs VD, Olov Söderström.

- Vi har kommit en bit på vägen men har en lång bit kvar.

Bäst har Norrskog än så länge lyckats i de övre skikten på företaget.

- I vår styrelse är 30 procent kvinnor, i vår koncernledningsgrupp 40 procent och även bland våra högsta operativa chefer är andelen kvinnor 40 procent, säger Olov.

- Har man kring 40 procent är det hyggligt, tycker jag.

Men tyvärr ser det sämre ut på andra håll i Norrskog.

På produktion är det bara en kvinna på 15 anställda.

Och bland skogsrådgivar-

na är det fem kvinnor av 39 anställda.

- Det är ju vetenskapligt fastslaget att jämställda företag får en bättre lönsamhet, säger Olov.

- På köpet få man också bättre arbetsklimat och ökad arbetsglädje.

Men det finns ljuspunkter.

- Vid vår senaste introduktion för nyanställda var faktiskt sex av åtta kvinnor, konstaterar Olov.

- Det går framåt men man kunde önska att det skulle gå

Isabelle Sjöqvist och Anna Henckel är nyanställda och båda ska jobba på Norrskogs skogsägarservice.

fortare.

Problemet är att det ser lika ut på många håll.

- Det är lite ett bransch­ problem. Här måste vi hjälpas åt, säger Olov.

- Att försöka att medvetande­göra för unga kvinnor att vi är attraktiva som arbetsgivare och som bransch.

För egentligen finns inte några hinder för kvinnor att jobba med skogsbruk.

- Historiskt var skogsarbete ett tungt kroppsarbete. Men i dag jobbar man med hjärnan, säger Olov.

- Nu är det maskiner som utför de tunga jobben.

Just maskinförare är en

yrkesgrupp där kvinnorna är lågt representerade.

- Detta trots att det är ett jobb som passar kvinnor bra, säger han.

Norrskog fortsätter att jobba aktivt för att få in fler kvinnor.

- Vi är till för våra skogsägare. Och sett till landet som helhet vet vi att ungefär 40 procent av skogsägarna är kvinnor. Då borde det avspegla sig också hos oss säger Norrskogs VD Olov Söderström.

- Vi får en bättre belysning av problem som dyker upp om vi har ett mer jämställt företag, avslutar han.

Text och foto: Åke Härdfeldt Skog och lantbruk - 21

Skogen

Mina kon

 Kvi Skogås 1:16

Sågtim Tall / 2

Massaved Barr / 45%

Massaved Gran färsk

Min fastig

46%

Skogen 1:1

 Sågtimmer gra

 Sågtimmer tall

Din skog har flyttat in i mobilen

n 1:1

ntrakt

Vi har gjort det lika enkelt för dig att sköta din skog som att kolla Facebook eller posta en bild på Instagram. Nu kan du beställa en gallring och se vad

Kontakta irkesköpare

l 11%

din skog när du vill på skogsvinge.se

Anton Larsson, Sundsvall/Njurunda, tel 060-19 34 87 Sandra Westin, Sundsvall/Matfors/Gnarp, tel 060-19 34 05 Andreas Mattsson, Matfors/Sundsvall, tel 060-19 34 20

d k / 25%

an 42%

 Besök

 Vill du ha hjälp att komma igång? Kontakta oss:

mmer 25%

ghet

du tjänade på avverkningen – mitt i fredagsmyset.

Mikael Kullström, Sundsvall/Indal/Liden/Kovland, tel 060-19 34 83 Sandra Westin, Sundsvall/Indal/Liden, tel 060-19 34 89 81%

Lisbeth Rantaniemi, Härnösand, tel 0611-444 91 Erik Viklund, Härnösand, tel 0611-444 94 Ebba Okfors, Stöde, tel 0691-368 43 Pär-Ragnar Frank, Stöde, tel 0691-368 46 Jill Nordin, Stöde - västerut, tel 0691-368 48 Mikael Ericsson, Ånge - västerut, tel 0690-638 82 Lukas Holmström, Ånge, tel 0690-638 85 Erika Nylander, Kälarne, tel 0696-536 95

Jaktnyheter

Text: Andreas Lindegren

Foto:Svenska Jägareförbundet

Mårdhundar ska stoppa mårdhundar I april släpptes 20 mårdhundar ut i Norr- och Västerbotten för att förhindra att mårdhunds­stammen får fäste i Sverige.

För att utesluta förväxlingsrisk med vilda mårdhundar har vi i år valt att använda helvita mårdhundar som sändardjur, säger P-A Åhlén, projektledare för Mårdhundsprojektet.

Syftet med utsläppet är att de ska leta upp andra vilda mårdhundar och Svenska Jägareförbundet uppmanar nu alla att inte skjuta de vita mårdhundarna.

– Vi har nu släppt ut 20 vita farmdjur. Dessa är steriliserade och veterinärbesiktade.

Djuren ska hjälpa oss att stoppa att mårdhundsstammen får fäste i Sverige. Därför vill vi Foto: Jeff Kidd

Det är Svenska Jägareförbundets Mårdhundsprojekt som släppt ut 20 stycken vita och steriliserade mårdhundar i Norr- och Västerbottens län.

Tidigare har man använt sig av vildfångade mårdhundar som steriliserats och sändarförsetts, men i och med att stammen nu minskat har man fått svårt att hitta lämpliga sändardjur.

– Efter ett lyckat försök 2016 vet vi att mårdhundar från pälsfarmar klarar av att anpassa sig till ett liv i det vilda och har kvar sitt naturliga beteende att leta efter en partner.

uppmana alla jägare som ser en vit mårdhund att låta den vara. Normalfärgade mårdhundar ska de naturligtvis skjuta ifall de inte har sändare,

men de vita är viktiga för att vi ska klara av den utmaning som det innebär att stoppa en art från att etablera sig i landet, säger P-A Åhlén.

Blyammunition kan komma att förbjudas Förbjud blyammunition, det är slutsatsen av en stor studie av kungsörnar som blivit förgiftade av just bly.

En studie som har letts av forskare vid Sveriges lant­ bruks­universitet, SLU, i sam­arbete med bland annat Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt örnforskare i USA, och som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology, fastslår att blyammunition ger förgiftade kungsörnar. Örnarna får i sig bly genom att äta inälvor som lämnats kvar efter jakten och genom att jaga och äta skadeskjutna djur.

Forskargruppen har tagit blodprov från vilda kungs­

24 - Skog och lantbruk

örnar som försetts med sändare. Genom blodprovsanalyser i kombination med data från sändarna kunde man konstatera att kungs­örnar med högre blyhalter rörde sig mindre och flög lägre än örnar med låg blyhalt. Studien visar också att redan låga blyhalter kan öka dödsrisken hos kungsörnen och att blyhalten hos örnarna ökade i takt med förloppet av älgjakten, en period då många av kungs­ örnarna är asätare.

Studien fastslår att ett förbud mot blyammunition troligen är det enda sättet att rädda örnarna.

Foto: Pixabay

Vargstammen ökar, öppnar för licensjakt Vargstammen har ökat marginellt, visar den senaste inventeringen av vargstammen i Sverige, något som öppnar för licensjakt.

Hörnell Willebrand, chef för Viltanalysenheten på Naturvårdsverket. Även om ökningen av vargstammen är marginell har Naturvårdsverket delegerat rätten att besluta om licensjakt på varg till Länsstyrelserna i Mellansverige under kommande jaktsäsong.

– Inventeringsresultatet från den senaste vintern innebär att förutsättningarna för att delegera detta till länsstyrelserna är uppfyllda även i år.

Samtidigt har vargstammen haft en svag utveckling de senaste två åren. Det finns därför anledning att vara försiktig Foto: Pixabay

Resultatet från den senaste varginventeringen under vintern 2016-2017 är klar och visar att vargstammen idag består av cirka 355 individer i Sverige. Förra vinterns resultat visade på cirka 340 vargar, en marginell ökning. Under hela inventeringssäsongen, som är gränsöverskridande med Norge, dokumenterades sammanlagt 46 familjegrupper, varav 34 i Sverige, fem i Norge och sju gränsöverskridande.

– Trots snöbristen var det en bra inventering. Länsstyrelserna, och i år även jägare, har bidragit till ett bra inventeringsunderlag, säger Maria

när länsstyrelserna bedömer om det går att besluta om licensjakt, säger Hanna Dittrich Söderman, handläggare på Viltförvaltningsenheten.

För att få rätt att bedriva beslutad licensjakt måste respektive jägare anmäla sig till Jägarregistret och uppfylla kravet på att jakten ska ske under strängt kontrollerade förhållanden.

– Naturvårdsverket har

tidigare beslutat om vissa undantag från kravet på att alla ska registrera sig, bland annat eftersom det upplevts som svårt eller omständligt.

Numera är det mycket enkelt att registrera sig och det finns flera sätt att göra det. Därför finns det inte längre tillräcklig anledning att göra undantag från kravet, säger Hanna Dittrich Söderman.

Vill ha anmälningsplikt på åtelkamera Kravet på tillstånd på åtelkameror har debatterats i riksdagen.

Kameraövervakningslagen i Sverige har fått många att reagera då det bland annat inneburit problem för företag som bedriver sin verksamhet med hjälp av drönare och även för svenska jägare som använder sig av åtelkameror. I slutet av maj debatterades just åtelkameror i riksdagen. I en interpellationsdebatt frågade Jesper Skalberg Karlsson (M) landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) om beredningen påbörjats för att lägga ett skarpt förslag om att ersätta tillståndskravet för åtelkameror med en anmälningsplikt.

– Utredningen om kamera-

övervakning är i sitt slutskede och resultatet ska redovisa uppdraget senast 15 juni 2017.

Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser i frågan.

Regeringen återkommer till frågan i samband med beredningen av utredningens förslag, svarar landsbygds­ minister Sven-Erik Bucht.

Förslaget har tidigare debatterats och behandlats i riksdagen, men har stoppats med hänvisning till kamera­ övervakningslagen, en lag som nu ses över för att eventuellt kunna anpassas så att tillståndskravet slopas för åtelkameror. Fortsättning följer.

Skog och lantbruk - 25

Så här kan det se ut i den praktiska delen av kursen för motorsågskörkort. Här är vi på en kurs, som hölls strax utanför Matfors.

Einar Alke, utbildare.

”Attityden är allra viktigast för säkerheten i skogen” Sedan 2012 är det obligatoriskt med motorsågskörkort om du ska jobba på annans mark.

- Det är positivt för säkerheten i skogen, säger utbildaren Einar Alke och fortsätter: - Men det kanske allra viktigaste är attityden. Att du har respekt för säkerheten. Om du har dålig attityd kommer du att fortsätta att ta risker i alla fall.

Einar Alke har, i olika former, jobbat som utbildare i skogssäkerhet i 35 år. Så han har en lång erfarenhet.

Och han har hopp om att säkerheten ska bli allt bättre.

- Vi har haft lite macho kultur i skogen. Men den nya generationen är bättre på att ta till sig av säkerhetsarbetet, säger Einar.

- Det är inte så mycket av "så här har vi alltid gjort" 26 - Skog och lantbruk

längre.

Einar Alke leder många kurser i Medelpad och Jämtland, som leder till motorsågskörkort, nivå A och B. Även kurser för att ta körkort på röjningssåg.

- Det är både teori och praktik. Vi brukar hålla på 2-3 dagar, säger Einar.

- Jag brukar försöka att lägga tonvikten på säker trädfällning. Det är det viktigaste för

Det finns flera olika klasser, nivåer för motor­ sågskörkort. A och B är överlägset vanligast.

A = Motorsågning B = Trädfällning, grund att undvika olyckor i skogen.

För att ta motorsågskörkortet krävs att man har rätt skyddskläder på sig.

- Så en liten bonus för säkerheten är att alla nu skaffar riktiga skyddskläder. Det är oerhört viktigt när man är ute och jobbar med motorsåg, konstaterar Einar.

När vi besöker en kurs, i trakterna av Matfors, har gruppen haft en dag teori och

C = Trädfällning, avancerad D = Linjearbete E = Skylift (motorsågning från mobil arbetsplattform) F = Räddningstjänst I = Industri V = Väghållning är nu ute i skogen för den praktiska delen.

Teoridelen avslutas med ett

- Kurserna för motorsågskörkort är väldigt populära. Vi har fått skapa en väntelista, säger Johan Blomqvist, marknadschef på SCA Skog.

Einar Alke visar kurs­ deltagarna hur man bäst, och säkrast, kvistar en trädstam.

Det är viktigt att ha rätt skyddskläder när du ska jobba med motorsåg i skogen. Den här skydds­ utrustningen behöver du:  Hjälm. Med hörselskydd och visir.  Skyddshandskar. Kravet är vanliga kraftiga arbetshandskar.

Speciella sågskyddshandskar med sågskydd på ovansidan är ännu bättre.  Varselkläder på överkroppen.  Huggarbyxor med sågskydd.  Huggarstövlar eller kängor med stålhätta.

Tänk på att vanliga skyddsstövlar med stålhätta inte räcker.

Det ska finnas sågskydd bakom stålhättan.  Första förband. Ett litet förstaförband ska finnas i huggar­ blusens axelficka eller i huggarbältet så att det är nära till hands. teoriprov och den praktiska delen med en uppkörning där man får visa att man behärskar motorsågen.

- Grupperna får inte vara för stora. Sex personer är lagom för att man ska hinna med alla, säger Einar.

Kurser för att ta motorsågskörkort ordnas året om.

- Även om topparna kommer på vår och höst.

Och det är alltid nyttigt att

gå kurserna.

- Oavsett vilken nivå personerna är på så lär de sig alltid något nytt när de går kurserna. säger Einar.

Framtiden för säkerhets­ arbetet ser alltså allt bättre ut: - Den nya generationen har ett bättre säkerhetstänk, avslutar Einar Alke.

Text och foto: Åke Härdfeldt

SCA har kö till sina kurser SCA anordnar flera kurser för motorsågskörkort varje säsong.

- De senaste tre åren har de blivit väldigt populära, säger Johan Blomqvist, marknadschef på SCA Skog.

- De har blivit så populära att vi har väntelistor på folk som vill gå kurserna.

För SCA:s del är kurserna viktiga av flera aspekter.

- Vi vill främja att våra skogsägare kan vara ute och sköta om sina skogar på bästa sätt. Vi är ju beroende av att kunna köpa virke från många privata skogsägare, säger Johan.

Men det finns fler skäl.

- Dessutom får vi chansen att träffa våra kunder i en annan miljö. Vi har utbildat ett hundratal mark­ägare sedan vi började med de här kurserna för motorsågskörkort, säger Johan.

- Så det här är en av alla marknadssatsningar vi gör under året.

Därför erbjuds också skogsägarna ett reducerat pris när de går på kurserna som SCA

erbjuder.

- Vi vill att arbetet med motorsåg ska vara ett tryggt och säkert moment i deras skogsbruk, säger Johan.

En annan faktor som kan ha gjort att många vill gå kurserna är att det finns många nya skogsägare.

- I allt vårt utbildnings­arbete försöker vi ta hän­syn till att vi ser en stor generationsväxling bland skogsägarna.

- Därför behöver många grundläggande utbildning också, säger Johan.

Förutom de populära kurserna för att ta motorsågskörkort har SCA nu också börjat att sticka in en och annan kurs för att ta körkort på röjsåg.

Text och foto: Åke Härdfeldt

Skog och lantbruk - 27

Foto: Pixabay

”Många tror inte det gör någon skada att riva näver från en björk”

Vad säger allemansrätten?

Allemansrätten ska värna om allmänhetens rätt att färdas och vistas ute i naturen, något som ibland kan innebära att en konflikt uppstår med markägaren. Så vad säger egentligen allemansrätten, får man som markägare begränsa tillträdet till ett område och har man någon rätt till skadestånd om skador uppstått på ens mark?

Allemansrättens grundläggande tanke är att ge allmänheten rätt till att färdas och vistas ute i skog och natur under premissen ”inte störa, inte förstöra”. Det är en urgammal sedvana i Sverige som på många sätt är unik i världen, inte minst då dess innebörd är mycket luddig och svår att få grepp om.

– Allemansrätten kan inte

28 - Skog och lantbruk

sägas vara en egen lag utan snarare ett frirum mellan övriga lagar. Frirummet har blivit en sedvana som gjort det möjligt för allmänheten att ta del av naturtillgångarna som finns kvar då övrigas behov tillgodosetts, vilket reglerades genom Magnus Eriksssons landslag från 1350-talet. Idag är allemansrätten inskriven i regeringsformen ”alla ska

ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” och har sedan 1994 stöd i grundlagen, berättar Jean Esselström, friluftslivssamordnare på Länsstyrelsen och fortsätter: – Man har gjort undersökningar som visar att en stor majoritet tycker allemansrätten är viktig att värna om.

I en enkätstudie från 2008 instämmer 96 procent av det

svenska folket i påståendet ”allemansrätten är viktig att försvara” Som markägare, precis som allmänheten, har man både rättigheter och skyldigheter.

Grundregeln är att allmänheten får vistas på ens mark, förutsatt att vistelsen inte ger upphov till några skador på marken. Det innebär att som markägare, oavsett om

Foto: Pixabay Foto: Andreas Lindegren

Ett dygn eller ett fåtal dygn får man tälta på samma ställe, enligt allemansrätten.

Jean Esselström, friluftslivssamordnare på Länsstyrelsen.

skadorna har uppkommit uppsåtligt eller av oaktsamhet, har rätt att få ersättning för skador som uppstått. Samma sak gäller även om du har djur på ägorna som smitit ut och skadat sig eftersom någon som passerat på marken lämnat en grind öppen.

– Jag känner inte till några vägledande domar krig detta, men det är tydligt att man inte får släppa ut inhägnade djur.

Om man är oförsiktig med grindar eller stängsel kan man göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande, säger Jean.

Vad som kan ta skada är dä-

remot aningen luddigt, men exempelvis plantskolor är av sådan karaktär att de beräknas kunna ta skada att man passerar till fots. Skogsplanteringar brukar man inte räkna som plantering i brottsbalkens mening, däremot nyplanterade områden. Åkrar som befinner sig mellan sådd och skörd räknas också till ägor som kan ta skada.

– Många kanske inte riktigt vet vad som gäller och vad som inte gäller, vilken skada man faktiskt kan göra på plantor i känsliga skeden. Därför är det viktigt att prata om alle-

mansrätten ur olika sakägares perspektiv.

De som vistas på annans mark har självklart skyldigheter att följa. En sådan sak som regleras tydligt i lagstiftningen är att eldning i skog och mark endast är tillåten med största försiktighet och att nedskräpning är förbjudet.

En fråga som alltid är aktuell är om och hur länge man får uppehålla sig på annans mark, exempelvis genom att tälta.

– Ett dygn eller ett fåtal dygn gäller. Ibland är det besvärliga förhållanden, exempelvis om det är storm och man blir väderfast, då måste du få vänta ut den. Det viktiga är att man bedriver friluftslivet så att det inte syns, att man inte lämnar några spår.

Dock får man inte tälta i närheten av bostadshus eller på vad som räknas som annans tomt.

Som markägare har man rätt att hägna in mark som anses som skadekänslig, exempelvis planteringar

eller åkrar, en inhägnad som allmänheten måste respektera enligt lagen. Att däremot inhägna ett stort område av exempelvis skog, även om det i sig är osannolikt att så skulle ske, så gäller andra regler och grundregeln är att det inte får begränsa tillträde och passage av marken.

– Det får man inte och dessutom måste man ha i åtanke att tillträdet till marken gäller hela året.

Det finns även rättsfall, exempelvis en skånsk markägare som satte upp viltstängsel runt en skog där han bedrev försöksverksamhet med vildsvin i samarbete med ett universitet. Där tvingades mark­ägaren öppna en passage i stängslet för allmänheten.

Som markägare kan man även ansöka om vitesförbud mot en specifik person, något som inte hjälper om man har problem med att en stor skara människor rör sig på ens mark, däremot om personen i fråga exempelvis är en 

Skog och lantbruk - 29

Foto: Pixabay

Foto: Pixabay

ningen är vilt växande bär, svamp och blommor, förutsatt att de inte är fridlysta.

– Bär och svamp får man plocka, även i kommersiellt syfte. Näver är däremot ett Vid friluftsliv med rese­ exempel på något som man arrangör är det inte säkert att allemansrätten gäller. inte får ta. Många tror inte det gör någon skada att riva näver

researrangör som hänvisar få tillstånd. från en björk, men även om  till allemansrätten när han Något som debatterats och trädet inte dör av det så gör vistas med turister på mark­ skapat en hel del rubriker man skada på sikt eftersom ägorna. de senaste åren är rätten till den kommer att bli känsligare – Då handlar det om en naturens produkter, exemför röta och inte få samma organiserad form av friluftsliv pelvis bär, svamp, mossa och virkeskvalitet. och då gäller inte allemansblommor.

I allemansrätten anses rätten nödvändigtvis. Är det Så kallade ”kulturprodukter”, cykling, skidåkning och i viss återkommande, intensivt exempelvis odlade bär och utsträckning även ridning att RAMFORS eller storskaligt exempelvis blommor får inte plockas av ingå, självklart under samma RAMFORS Vi både standardoch efter önskemål! ett scoutläger med flera allmänheten, inte heller bark förutsättning Vi erbjuder erbjuder bådetält, standardoch specialutföranden specialutföranden efter ditt ditt önskemål! att skador inte då bör man komma överens eller större stenar. Det som får uppstå. Motorfordon är med markägaren först för att däremot inte nämns i lagstiftdäremot mycket begränsade.

Prisvärda Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!

Produkter Produkter för för gödselhantering gödselhantering omrörare pumpar tunnor pumpar tunnor omrörare

Prisvärda da till jordbruk!

Prisvärda produkter till ditt ditt jordbruk! jordbruk! da produkter produkter till ditt dittprodukter jordbruk! till

Hos oss oss hittar hittar du du även även Hos Släpvangar Släpvangar containers containers flak flak spolvagnar spolvagnar rr för gödselhantering Produkter för för gödselhantering gödselhantering för gödselhantering Produkter pumpar tunnor omrörare tunnor pumpar tunnorpumpar omrörare pumpar tunnor

ittar Hos ittar du du även även Hos oss oss hittar hittar du du även även ar containers flak spolvagnar Släpvangar containers flak spolvagnar ar containers Släpvangar containers

RAMFORS RAMFORS de standard- och specialutföranden efter ditt önskemål!

flak flak

”Inte störa, inte förstöra” är allemansrättens devis.

– Terrängkörnings­ lagen är väldigt strikt och förbjuder all terrängkörning som inte handlar om någon skogsbruks­åtgärd.

I terrängkörningslagen förbjuds all privat körning på barmark i terrängen med motorfordon, bortsett från skoterkörning på snötäckt mark, dock under samma återkommande förutsättning, att körningen inte ger något upphov till skada på marken.

– Du får inte ens som mark­­ägare säga att det är okej för andra att exempelvis nöjes­köra på din mark. Då måste man ansöka om dispens för någon form av bana eller tävling.

spolvagnar spolvagnar

Text: Andreas Lindegren

Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!

Prisvärda

de standard- och efter ditt önskemål!

Vi erbjuder och specialutföranden ditt Vi specialutföranden erbjuder både både standardstandardoch specialutföranden efter efter ditt önskemål! önskemål!

Produkter för gödselhantering

Produkter för gödselhantering Omrörare Omrörare -- Pumpar Pumpar -- Tunnor Tunnor

Prisvär Prisvär

Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även Släpvagnar Containters Släpvagnar - Containters -- Flak Flak -- Spolvagnar Spolvagnar

Produkt Produkt omrörar omrörar

Vi Vi erbjuder erbjuder både både standardstandard- och och specialutförande efter ditt önskemål! specialutförande efter ditt önskemål!

Hos Hos oss oss Släpvan Släpvan Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS

30, 872 32 Furuvägen 30, 63 87287 32 KRAMFORS KRAMFORS Furuvägen 30, 30, 872 872 32 32 Kramfors Kramfors | 070-320 63 87 Furuvägen Tel.nr 070-320 Furuvägen | www.aspby.se www.aspby.se Tel.nr 070-320 Tel.nr 070-320 63 63 87 87 Furuvägen 30, 872 32 Kramfors | 070-320 63 87 | 070-379 80 43 | 070-320 63 87 | www.aspby.se www.aspby.se

www.aspby.se www.aspby.se

30 - Skog och lantbruk

Vi erbjuder Vi Vi erbjuder erbjuder

Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig.

Välkommen.

Bredbyn 0661-619 50

Liden 0692-609 60

Sollefteå 0620-78 77 60

Ullånger 0613-72 23 30

Fränsta 0691-66 14 60

Matfors 060-66 99 50

Sundsvall 060-13 03 00

Ånge 0690-677 50

Härnösand 0611-251 00

Nordingrå 0613-72 23 40

Sörberge 060-66 98 70

Örnsköldsvik 0660-29 51 50

Kramfors 0612-614 40

Ramsele 0623-602 30

Timrå 060-66 37 60

Kvissleby 060-52 74 60

Skönsberg 060-66 32 40

Certifiera din skog för kommande småkottar

Att driva ett hållbart skogsbruk är också en lönsam investering. Efterfrågan och pris på PEFC-certifierat virke ökar stadigt, i takt med det växande miljöengagemanget hos företag och konsumenter.

Vi kan hjälpa dig med certifieringen, utan kostnad, och även ge dig bättre betalt för virket.

Samtidigt bidrar du till ett hållbart och lönsamt skogsbruk med frihet under ansvar.

Kontakta din skogsrådgivare eller besök norrskog.se så berättar vi mer om hur du både kan investera för framtiden och göra skillnad för miljön. För dig själv och nya generationer. www.norrskog.se

syre.se

utom Dess extra u får d ie på prem et! virk

Skog och lantbruk - 31

Hans Lantz råd till skogsägare:

”Våga prata om generationsskiftet” Många av länets skogsägare står inför ett generations­ skifte i någon form under de närmaste åren.

- Det viktigaste är att våga prata om det och att genomföra det i tid. En del kanske har svårt att tala om det. Men det finns mycket att vinna på att prata om det och göra ett planerat generationsskifte, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.

Enligt siffror från Sifo/Orvesto skulle ett par tusen skogsägare i Västernorrland fundera på att göra sig av med sina fastigheter de närmaste åren.

- Jag hajade till för de höga siffrorna. Men det är nog bara att konstatera att vi är mitt i en process med många generationsskiften bland skogsägarna, säger Hans.

Och det är mycket att tänka på för den som börjat fundera på att överlåta sin skogsfastig­ het.

- Det är många saker att ta hänsyn till. Ska den vara kvar i familjen eller säljas ut, säger Hans och fortsätter: - Men gör man det planerat så finns alla möjligheter att se till att det blir gynnsamt både 32 - Skog och lantbruk

för säljare och köpare.

Har man däremot inte vågat pratat om generationsskiftet och inte planerat för det finns risken att det blir mer negativa överraskningar.

- Om man blir ställd inför fakta, med en oplanerad överlåtelse genom arv finns risken att man måste skatta bort stora belopp. Och i värsta fall kan det bli osämja bland de efterlevande, säger Hans.

Vill man genomföra ett välplanerat generationsskifte finns det ett råd som Hans tycker är särskilt viktigt.

- Man ska konsultera någon som verkligen kan skogsbeskattning, eftersom det är komplicerade regler kring just skogsbeskattning, säger han

- Det viktigaste är att våga prata om generationsskiftet, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.

och fortsätter: - Det är många som jobbar med det så det är inte svårt att hitta någon samarbetspartner och det är ofta värt väldigt mycket.

Många skogsägare lever i och på sina skogsfastigheter.

- Ofta har det blivit så att skogsägandet hoppar över en generation. Det kan ibland leda till onödig stiltje i skötseln av skogen och därigenom så blir tillväxt och förräntning sämre, säger Hans.

- Då är det viktigt att skogsägarna har en skogsbruksplan som de ser till att följa så att man har en plan för hur skogen ska se ut när man lämnar över den till nästa ägare.

Det är viktigt att fråga sig hur länge man ska fortsätta som skogsägare.

- Helst skulle man önska att skogsägarna hade en symbios mellan planen att sköta och äga sin skog och planen på

hur överlåtelsen, generationsskiftet, ska gå till, säger Hans.

Men det viktigaste är alltså att våga tala om generationsskiftet. Och att göra det i tid.

- Även om man skulle komma fram till att inte göra något så har man i alla fall tagit ett beslut. Det är det viktiga, säger Hans.

Han är också själv inblandad i ett generationsskifte.

- Jag kan tala från egen erfarenhet där min far nu planerar att lämna över vår släktgård till mina barn. Vi hoppar alltså över en generation.

- Samtidigt kan farfar nu ta med sina två barnbarn ut och förklara hur han tänkt med sitt brukande av skogen och finnas där för att svara på deras frågor.

- Och samtidigt är det den absolut bästa skatteplaneringen för vår familj om vi ser till helheten, avslutar Hans Lantz.

Text och foto: Åke Härdfeldt

Bokföring, bokslut och deklaration – vi hjälper dig.

Med hjälp av våra ekonomer kan du koncentrera dig på det du är bäst på – din verksamhet. Resten sköter vi! Välkommen att kontakta oss, du hittar våra kontaktuppgifter på www.yekonomi.se

Vi erbjuder fiske i våra natursköna områden Ankarvattnets kortfiskeområde – beläget i norra Frostviken. Öring och röding (naturvatten). Flugfiske i Ankarälven och Lejarälven.

Bra rödingfiske i Ankarvattnet vintertid. Fiske från båt är tillåtet i Ankarvattnet. Kontakt: Jämtlands skogsförvaltning, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17

Sjougdälvens kortfiskeområde – beläget ca 60 km norr om Strömsund. Fiskarter: Öring, röding, abborre samt även gädda i Sjougdälven. Kontakt: Jämtlands skogsförvaltning, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17 Torsfjärdens kortfiskeområde – beläget ca 75 km nordväst om Strömsund mot Gäddede.

Fiskarter: Öring och röding. Kontakt: Jämtlands skog förvaltning, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17

Långvattnets kortfiskeområde – beläget efter allmänna vägen mellan Junsele-Backe.

Fiskarter: Öring, röding i avgränsade vatten.

Abborre och gädda i övriga. Utsättning sker av öring och röding. Kontakt: Ångermanlands skogsförvaltning, 0612-257 20, Jonas Olovsson, 0624-51 40 92 Kramfors kortfiskeområde – ca 20 km söder om Kramfors. Tillfartsväg över Habborn mot Viksjö. Öring och röding i samtliga vatten.

I vissa vatten förekommer småvuxen abborre.

Kontakt: Ångermanlands skogsförvaltning, 0612-257 20, Kramfors distrikt, Mikael Thybeck, 0612-77 13 51, mobil 070-668 45 98.

www.areskoog.se

Tossåsen kortfiskeområde – beläget efter Ljungans ådal mellan Börtnan och Storsjö kapell i Bergs kommun. God tillgång på små och medelstora vatten med laxartad fisk. Bra vinterfiske efter röding. Fjällnatur. Kontakt: Jämtlands skogsförvaltning, 063-15 05 00, Åsarna distrikt, Agne Wikén, 0687-515 05, mobil 070-319 88 07.

Skog och lantbruk - 33

”Det är inte först och främst maskinerna som lockar, utan att få vara i skogen”

Skotaren lastar av träden för upphämtning av lastbilar.

En dag i skogen Hur är det att arbeta inom skogsavverknings­ industrin? Är det ensamt, trist och långtråkigt eller underhållande, fartfyllt och fullt med utmaningar?

Skog & Lantbruks reporter följde med ett arbetslag under en dag för att reda ut frågan.

Grundträsk, Krokträsk och Mensträsk, många är namnen på skyltarna som jag passerar på min färd till dagens avverkningsplats några mil utanför Malå i södra Lappland, en stad där merparten av invånarna är sysselsatta inom just skogsoch träindustrin. Klockan är ganska precis fem på morgonen när skogens tystnad bryts av två motorer som startar.

Dagens första pass har startat, 34 - Skog och lantbruk

en skördare och en skotare rullar sakta ut i terrängen för att börja dagens avverkning.

I hytten på den sexhjulsdrivna skördaren, en Eco Log 580D, sitter Sten Ögren, som arbetat i skogen i över 40 år, ett jobb som han uppenbarligen trivs med.

– Mest för att man får vara ute. Det är ett ganska självständigt jobb och ett väldigt bra jobb på det sättet. Man är

inte på samma ställe, utan en vecka där och sedan en vecka på ett annat ställe. Ingen skog är den andra lik och hade man inte trivts så hade man inte varit kvar, säger Sten.

Där arbetslaget befinner sig idag ska man utföra gallringsarbete, vilket skiljer sig från slutavverkning. Vid gallring avverkas enbart vissa träd inom området, något som självklart ger virke, kubb och massaved, men som även fungerar som skogsvård då träden som lämnas får bättre förutsättningar att växa. De

flesta träd som avverkas är mellan 45 till 60 år gamla och på en karta är det noggrant utmärkt i vilka områden det ska avverkas och hur många kubik gallringen förväntas ge.

Sittandes bakom Sten i skördaren ser det först ut som ett helt slumpmässigt val av vilka träd som ska avverkas, men det finns en noggrann tanke bakom varje träd.

– Är trädet undertryckt eller är det ett stort och ett mindre träd som står nära varandra tar man bort det mindre. Träden ska helst inte slå ihop med

Skördaren både kapar, mäter och kvistar träden. Skördaren avverkar ett träd på bra ett fåtal sekunder.

Armens räckvidd är över 10 meter.

varandra. Man får ett öga för det allt eftersom. Det som är intressant med just gallring är att gör man ett bra jobb så blir det ett väldigt bra resultat efter.

Rent ekonomiskt är det ingen jätteaffär, utan det är mycket för framtiden, berättar Sten.

Lång erfarenhet gör att arbetet går snabbt. Under passets åtta arbetstimmar kommer Sten att ha avverkat runt 1 200 träd, vilket ger ett snitt på ett träd var 24:e sekund!

Teknisk utveckling Skogsindustrin har genom åren genomgått en enorm teknisk utveckling och innehåller idag mer avancerad utrustning än moderna bilar.

Bland annat kan tekniker koppla upp sig på distans till

en maskin för att kunna felsöka eventuella problem utan att fysiskt vara på plats. På en datorskärm i hytten loggas och visas exakt vilka vägar skördaren har tagit i skogen så att nästkommande förare ska kunna se var det är avverkat. Även skotaren, som senare ska följa i skördarens spår, kan se kartan på sin display.

– Jag ser också längd, diameter och volym som trädet innehåller, säger Sten.

Det är faktiskt näst intill otroligt att datorn, under de få sekunder det tar att avverka ett träd, hinner mäta en rad olika data och avgör på egen hand vad som ska bli till kubb, massa­ved eller virke. Rotkubben blir bland annat till limträskivor och möbler, beställare är bland annat IKEA. Det som är slående är hur tyst och mjukt maskinen tar sig fram i terrängen, hytten rör sig nämligen så att om maskinen lutar så rätar hytten på sig automatiskt i sidled.

Att maskinerna blivit mer avancerade märks även på priset. Runt 4 miljoner kronor

kostar skördaren och då ingår inte banden som satts på runt däcken för att öka framkomligheten.

Skotarens jobb Samtidigt som skördaren avverkar befinner sig skotaren några hundra meter bort.

Under dagens första pass är det Lasse Lundgren, även han med drygt 40 års erfarenhet från skogsarbete.

– Jag känner lite samma som Sten. Det är ett självständigt jobb och jag tycker om skogen, naturen och djuren, säger Lasse.

Skotaren han kör är en 20 ton tung och tio meter lång åttahjulig Komatsu 865 som lastar runt 16 ton träd.

Det är långt ifrån den största maskinen som finns, utan en medelstor maskin som passar bra för just gallring.

Arbetet kräver sin koncentration. Målet är att plocka upp och lasta fällda träd utan att orsaka skador på levande träd, samtidigt som föraren ska hålla koll på vad träden ska användas till och vilken typ av

träd det är. Allt transporteras nämligen till en uppsamlingsplats och lastas av i separata högar för att senare hämtas upp av lastbilar för att forslas vidare.

Precis som skördaren är maskinen tekniskt avancerad.

Bland annat kan stolen roteras så att maskinföraren kan köra i både riktningarna, vilket underlättar när terrängen är svår. Lastutrymmet är anpassningsbart och kan breddas genom att sidobalkarna fälls ut och på så sätt skapas mer utrymme.

Skiftbyte När klockan slår 14.00 är det dags för skiftbyte där veteranen Lasse i skotaren byts av vad som i sammanhanget får ses som en ”rookie” i sammanhanget, 26-åriga Pontus Lundström, som arbetat i skogen sedan 2010.

– Det är inte först och främst maskinerna som lockar, utan att få vara i skogen, säger Pontus.

Bakom sig har han en treårig utbildning på natur-  Skog och lantbruk - 35

Pontus Lundström är yngst i arbetslaget.

Skotaren sorterar träden i olika högar beroende på vad träden ska användas till.

Mattias Torgel har arbetat sedan 2010 med egna arbetslag.

bruksgymnasiet och att det  blev just skogsavverkning tror han till stor del är ett intresse han fått av sin far.

– Jag följde mycket med pappa när jag var liten och det var väl det som blev inkörs­ porten, säger Pontus.

Jobbet ser han som ett långsiktigt arbete. Han har inga planer på att söka sig vidare, trots att det innebär många ensamma timmar i skotaren.

– För att vara ett vanligt arbete så kan jag inte tänka mig ett annat yrke.

Till de som funderar på om skogsavverkning är ett framtidsyrke, förklarar Pontus hur han ser på viktiga yrkes­ 36 - Skog och lantbruk

egenskaper.

– Du kan inte förvänta dig att någon hela tiden ska förklara vad du ska göra. Det är en produktionsstyrd bransch och det handlar mycket om egna initiativ. Går maskinen sönder så ska det vara ett stort fel för att någon ska komma och laga det åt dig. Sen, det absolut viktigaste, är att man trivs och är intresserad av skogen.

Framtidsyrke Mattias Torger är ansvarig för totalt sex arbetslag i norra Sverige. Varje lag består av fyra maskinförare som arbetar i skift så att maskinerna går 16 timmar per dag. Idag är skogsavverkningen noggrant

tidsstyrd och det råder förbud att arbeta mellan 24.00 och 05.00, då detta räknas som ensamarbete.

– Jag har hand om egen anställd personal, sammanlagt 24 maskinförare fördelade på sex lag. Ett i Malå, två i Lycksele, ett i Storuman, ett i Dorotea och ett lag i Sorsele. Jag har jobbat sedan 2010 med att enbart driva egna lag och det är ett nytt sätt för Svea Skog att arbeta. Totalt tror jag vi är fyra stycken i Sverige som driver så här inom Svea Skog, förklarar Mattias.

Mattias dagar handlar mycket om ekonomi och underhåll av maskiner.

– Det är ganska mycket pappersjobb. Sen är det en hel del att ringa också. Det handlar mycket om personalen, att hålla alla 24 maskinförare motiverade och mycket handlar också om att hålla maskinerna rullande. Jag brukar räkna på att vi kör ungefär 30 000 maskintimmar sammanlagt med de tolv maskinerna per år.

Varje månad har man även så kallat koj-möte, ett möte där han bland annat går

igenom föregående månad, kommande uppdrag och planerade investeringar med respektive arbetslag.

Svea Skog har som målsättning att minst 30 procent av personalen ska vara kvinnor, något som varit svårt att leva upp till. Det är nämligen få kvinnor som söker sig till yrket, trots att det anses vara ett framtidsyrke.

– Absolut som jobb. Vi har haft mellan 30 till 40 sökande varje gång vi har haft ute tjänsterna, men det är ett ganska speciellt arbete, det är mycket ensamjobb. Vad vi saknar är tjejer och det är en jättebrist. Man pratar om att det bara är att anställa, men jag sitter själv med i programrådet både i Burträsk och på Liljansskolan och vi försöker jobba med de här frågorna, säger han och fortsätter: – Vi har haft några tjejer som har sökt, men de har saknat erfarenhet och utbildning.

Vi måste jobba långsiktigt och försöka få fler kvinnor att vilja gå skogsutbildningar.

Text och foto: Andreas Lindegren

EN STARK PARTNER Staffare AB grundades 1982 och har tills idag utvecklats till en organisation med 70 anställda och finns på åtta orter med fullservice anläggningar i Luleå, Skellefteå, Timrå, Hudiksvall och Bollnäs.

Vi säljer nya och begagnade entreprenad- och lantbruksmaskiner samt dem flesta förekommande tillbehör och redskap till dessa.

Hos oss finner ni några av dem största varumärkerna inom sina segment.

Genom att tillhanda hålla produkter och tjänster av hög kvalitét och ständigt sträva mot att förbättra vår organisation med en långsiktighet i varje agerande och kunden i fokus kan vi vara En Stark Partner till våra kunder, medarbetare och leverantörer.

www.staffare.se facebook.com/staffare LULEÅ Tel 0920-700 80

SKELLEFTEÅ Tel 0910-140 80

TIMRÅ Tel 060-52 78 70

HUDIKSVALL Tel 0650-948 55

BOLLNÄS Tel 0278-355 06

UPPSALA Tel 08-89 01 03

VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 021-489 90 10 Tel 08-89 01 06 Skog och lantbruk - 37

f

”Vi är en fabrik, som bygger på biologi”

Jörgen står vid en av NorrPlants äldsta frö­plantager ligger inne på Bogrundet. Den sattes 1967 och har levererat frön till plantor i åtmin­ stone 30 år. Så härifrån har mycket av skogen i Norrland planterats.

En blomma och en färsk kotte.

NorrPlant levererar 78 miljoner plant SCA Skogs plantverksamhet, NorrPlant, levererade i fjol imponerande 78 miljoner skogsplantor, 36 miljoner gick till SCA:s egna skogar men mer än hälften, 42 miljoner såldes till privata skogsägare och andra skogsbolag.

- Vår försäljning är koncentrerad till de fyra nordligaste länen, berättar Jörgen Andersson, chef på NorrPlant.

- Vi har kapacitet att producera upp till 100 miljoner skogsplant.

NorrPlant består av de två plantskolorna i Timrå, Bogrundet och Wifstamon, där Bogrundet är den överlägset största anläggningen.

Redan nu håller NorrPlant på att förbereda sig för en ännu större försäljning nästa år.

- Vi måste ha beställningarna ett och ett halvt år innan för att vi ska kunna ta fram rätt 38 - Skog och lantbruk

plantor, säger Jörgen.

- Därför vet vi redan nu att vi kommer att sälja 15 miljoner fler plantor 2018.

Anledningen till den långa framförhållningen är att det är en komplicerad process att driva fram rätt skogsplanta till rätt område.

- De går som i olika växt­ zoner kan man säga. Det går

inte att plantera en Sundsvallstall i Kiruna och vice versa, säger Jörgen och fortsätter: - En Sundsvallstall skulle fortsätta att växa långt in på hösten och frysa ihjäl. En Kiruna­tall i Sundsvall skulle sluta växa mitt i sommaren och bli alldeles för låga.

Därför har NorrPlant ett stort antal fröplantager, både för tall, gran och contorta, där man driver upp frön som lämpar sig för olika områden.

- Vi är nu framme i vad vi kallar tredje generationens fröplantager. De har 25 procent bättre tillväxt än kottar som vi plockar i skogen, berättar Jörgen.

Kottarna plockas manuellt

på fröplantagerna. Sedan torkas de i växthus och skickas sedan i väg. Först för klängning, så de får kottarna att öppna sig. Sedan skickas fröna till Skogsforsk i Sävar, som både kan ta bort vingarna och rensa bort dåliga frön.

Därefter kommer fröna tillbaka till NorrPlant.

- Vi sår fyra gånger på ett år. Den första redan i januari, säger Jörgen.

Efter sådden sätts plantorna in i ett jättelikt kyllager innan de får gro upp några veckor i något av de enorma växthusen.

Sedan sätts plantorna ut på friland runt om i området där de står fram till att de ska

Arbetsstyrkan på NorrPlant  16 heltidsanställda  25 säsongsarbetare (6-9 mån)  20 skolungdomar Fröet till plantorna sätts i lådor med torv. De målas invändigt med en kopparfärg, som gör att rötterna inte växer för långt och snärjer in sig.

 Samarbete med idrotts­ föreningar vid speciella insatser.

Bogrundets plantskola Produktionskapaciteten är ca 85 miljoner plantor per år av tall, gran och Pinus contorta.  14 värmeväxthus på vardera 100 x 25 meter  110 friland, totalt 15 hektar  Laboratorium, såddhall och kyllager

Wifstamons plantskola

Sedan sätts fröna ut i NorrPlants enorma kyllager i väntan på att sättas ut i växthus.

Produktionskapaciteten är ca 15 miljoner plantor/år av tall, gran och Pinus contorta.  2 värmeväxthus på vardera 100 x 25 meter, 2 på 100 x 12 m  25 friland, totalt 4 hektar  Såddhall, kyllager

levereras.

- För de som övervintrar har vi en egen konstsnö­ anläggning så vi tillverkar 50 000 kubikmeter snö med snökanon. Det gör att rötterna klarar vintern, säger Jörgen.

Det är alltså en ganska komp­licerad process att producera skogsplant.

- Vi är en fabrik, som bygger på biologi. Och biologi kan vara komplicerat ibland, säger Jörgen.

Han har varit chef på NorrPlant i 32 år, sedan 1985.

- Men det är fortfarande lika roligt och spännande när man jobbar med levande material, säger Jörgen Andersson.

Text och foto: Åke Härdfeldt

Efter att ha stått i det stora kyllagret så sätts plantorna ut i de enorma växthusen för att de ska få gro upp under några veckor.

De olika andelarna av skogs­ plantor från NorrPlant 40-45 % tall 40-45 % gran ca 10 % contorta 1-2 % lövträd

Efter växthuset sätts plantorna ut på så kallade friland, där de står fram tills de ska levereras.

Skog och lantbruk - 39

Skogsförsäkring – risken avgör Vilken risk är du beredd att ta? Det är en av de avgörande frågorna när du ska välja försäkring för din skog.

Vid en snabb överblick kan man snabbt konstatera att det idag skiljer relativt mycket mellan olika försäkrings­bolags skogsförsäkringar, både när det kommer till självrisker, premier och villkor. Den som ska försäkra sin skog gör därmed rätt i att ägna en del tid åt jämföra bolagen.

– När det gäller stormskador så är det ganska stora skillnader. Det största bolaget på skogs- och lantbruks­ försäkringar, Länsförsäkringar, har gjort en del ändringar där man ersätter med ett fast pris per skadad volym. Det får självklart konsekvenser där du får en hög ersättning för gammal skog med stor volym.

För ungskog däremot som har en mindre volym blir inte ersättningen lika stor och man har ingen planteringsersättning, säger Stefan Magnusson på Dina Försäkringar och fortsätter: – Hos oss får du ersättning för hur ungskogen såg ut innan stormen och dessutom 40 - Skog och lantbruk

ersättning för plantering. Vår ersättning är högre där men lite lägre på äldre skog, förklarar Stefan.

Utbudet av försäkringar varierar så pass att vissa bolag inte alls erbjuder skogsförsäkringar, vissa har det som en tilläggsförsäkring, dvs att du exempelvis måste ha en villaeller fritidshusförsäkring för att kunna teckna skogsförsäkring, medan ett fåtal bolag har det som en fristående försäkring. Folksam är ett av försäkringsbolagen som erbjuder skogsförsäkring som en tilläggsförsäkring, men enbart för skogar som är 500 hektar eller mindre.

– Vi har det som ett erbjudande till befintliga kunder som har mindre skogar. Vi har lagt en gräns där, blir det större skogar handlar det ofta om någon form av näringsverksamhet och då är det bättre att man har en separat och mer anpassad skogsförsäkring, berättar Magnus Lindgren på Folksam.

– Dina Försäkringar erbjuder bara skogsförsäkring som tillägg till annan egendomsförsäkring, säger Stefan Magnusson.

Frågan många nyblivna skogsägare ställer sig är när det är värt att försäkra sin skog och i vilken omfattning?

– Du ska alltid brandförsäkra din skog. Sen kan du göra en avvägning på stormförsäkringen beroende på hur viktig skogen är som inkomstkälla. Är du beroende av den och lånat pengar på den då behöver du en skogsförsäkring.

Magnus Lindgren på Folksam delar Stefan Magnussons bild på vikten av skogsförsäkring.

– Det är jättesvårt att säga när det är värt att försäkra sin skog. Många skogar ser väldigt olika ut och det är upp till ägaren att avgöra om behovet finns. Men det är klart att det är en trygghet att ha en försäkring om något skulle hända och något som är bra med vårt skogstillägg är att du har en ansvarsförsäkring om exempelvis någon skulle

En brandförsäkring bör du alltid ha på din skog.

skada sig och du blir ersättningsskyldig, säger Magnus.

I Folksams skogstillägg ingår också rättsskydd vid tvist på grund av ägande eller brukande av skogsfastigheten.

Allt fler försäkrar Under de senaste åren har allt fler valt att försäkra sin skog, vilket är en effekt av att antalet omfattande skador från exempelvis bränder och svåra stormar har ökat i Sverige.

– Ja, det har det gjort. Jag har inga exakta siffror, men det började öka redan i slutet av 60-talet då det var en rejäl storm och sedan har det fortsatt att öka efter Gudrun 2005 som var en tung belastning för de bolag som försäkrade skog. Det tog hårt på resurserna, både skogsskador och egendomsskador.

Efter det gjorde vi också om våra skogsvillkor och la in begränsningar vid storm där du som mest får 60 procent av basbeloppet i södra Sverige och max 40 procent av basbeloppet i norra Sverige.

Utbudet varierar som sagt

”Gudrun 2005 var en tung belastning för de bolag som försäkrade skog”

Se till att din skog är rätt försäkrad.

stort från tilläggsförsäkringar till rena skogsförsäkringar, men även nivåerna på själva försäkringarna kan variera.

I grundförsäkringarna ingår normalt brandförsäkring, men för storm eller skador uppkomna av torka eller insektsangrepp krävs ofta extra tilläggsförsäkringar.

– Vi var inne på det tidigare, ett brandskydd ska du alltid ha. Den kan förstöra hela din skog och den kan bli obrukbar för många år framöver. Sen är det en avvägning för om du är aktiv i skogen och gör åtgärder för att minska risken för stormskador och tar hand

om granbarkborren kanske du inte behöver mer än en paketförsäkring i grunden.

Löper din skog större risk för betesskador och granbarkborre kan det vara värt att ta en extra försäkring. Det är en avvägning att vara aktiv i skogen kontra att köpa extra försäkringsskydd, säger Stefan.

Ersättning Om du drabbas av skador på din skogsmark och har försäkring för skadan utgår ersättning. Det man dock bör känna till är att ersättningen i regel inte bara skiljer sig mellan bolagen, utan även beroende på vilken region din

skogsmark finns i. Ersättning för träd i södra Sverige är i regel högre än i mellersta och norra Sverige. Även röjningskostnader efter exempelvis brandskador eller ersättning för nyplantering varierar mellan olika delar av Sverige.

– Det är för att det växer bättre i södra Sverige, det är större volym per hektar, säger Stefan.

I en snabb jämförelse mellan olika bolag kan man också se att det skiljer sig åt i hur omfattande skadan måste vara för att man ska få ersättning. Vid stormskador finns det olika krav på hur många

hektar eller vilken volym skog som ska vara drabbad för att kunna få ersättning. Som exempel har Folksam krav på att den sammanlagda skadan ska vara ett hektar, medan andra bolag kan ha en högre minimumgräns.

– Gränserna ligger på 0,5 hektar varav minst 50 procent ska vara skadat när det gäller storm och plantskador. Länsförsäkringar har ingen hektargräns utan en volymgräns på till exempelvis 100 m3fub i södra Sverige, säger Stefan Magnusson.

Text: Andreas Lindegren Foto: Pixabay

Grundkurs för skogsägare

Utbildningen passar dig som äger skog, har kontakt med skogsägare eller helt enkelt bara vill lära dig mer om skog och skogsbruk.

Webbutbildningar • Webbinarium • Liveföreläsningar • Praktiska träffar

www.norraskogsskolan.se

Skog och lantbruk - 41

Sven-Erik Löfvenring på VMF Nord i Sundsvall.

Säkerställer virkesmätningen Kan man som skogsägare vara säker på att få rätt ersättning för det man avverkat? Det är en fråga som många kanske ställt sig någon gång. I Sverige mäts nästan all skogsråvara som levereras till skogsindustrin av opartiska virkesmätningsföreningar.

I norra Sverige är det VMF Nord, som har hand om det.

- Vi har området från Ljungan och norrut, berättar Sven-Erik Löfvenring på VMF Nord i Sundsvall.

VMF Nord är indelat i åtta olika distrikt.

- Sundsvall är det sydlig­ aste distriktet och omfattar i princip Medelpad, säger Sven-Erik.

VMF Nord är, precis som övriga virkesmätningsföreningar, opartiska.

- Vi ägs till hälften av köparna och till hälften av säljarna och är en ekonomisk förening som drivs helt utan vinstintresse, säger Sven-Erik och fortsätter: - Vi finns till för att underlätta virkeshandeln för köpare och säljare. Vi ger dem en opartisk och enhetlig värdering. Vi är en part de kan lita på.

42 - Skog och lantbruk

När en skogsägare gjort upp om en försäljning och avverkat, märks virket upp.

Varje virkesparti måste vara märkt med en unik identifikation.

- Åkaren som hämtar virket måste kolla på märkningen för att se till att det är rätt virke som han lastar. Sedan kollar vi också vid virkesmätnings­ stationerna att det är rätt, säger Sven-Erik.

VMF Nord har totalt nio virkesmätningsstationer i Sundsvallsdistriktet.

Själva virkesmätningen kan gå till på några olika sätt, bland annat beroende på om virket ska gå till sågtimmer, massaved eller annat.

- All virkesmätning bygger på en mätning och bedömning från våra medarbetare, säger Sven-Erik.

- Men för att säkerställa att

allt blir rätt sker kontinuerliga stickprovskontroller som via datorn slumpas ut då mätmetoden är travmätning, fortsätter han.

Vid dessa stickprovskontroller mäts varje enskild stock för att ge ett exakt resultat.

- Det är stickprovsmätningarna som styr den volym som leverantören får betalt för.

Med hjälp av stickproven får man fram ett omräkningstal som justerar det värde som skilde bedömningen vid travmätningen från stickprovet, berättar Sven-Erik.

Omräkningstalet styrs av alla stickprovsmätningar som fallit ut under de senaste 12 månaderna.

På vissa platser testar VMF Nord kameramätning. Då kör åkaren fram till en fotorigg och ett foto tas på lasten, ett foto per trave. Efter detta granskas bilderna och en mätning och kvalitetsbedömning görs av en person som sitter någon annanstans.

- Det här är ganska nytt

Här uppskattar Alexander Borg på mätstationen i Ortviken den genomsnittliga stockens längd.

VMF Nord, som är den opartiska organisation som har hand om virkesmät­ ningen i norra Sverige, från Ljungan och norrut, är inde­ lat i följande åtta distrikt.

Sundsvall, Kramfors, Örnsköldsvik, Östersund, Umeå, Skellefteå, Piteå och Kalix. men har kommit mer och mer de senaste åren, säger Sven-Erik.

- Men då är det extra viktigt att märkningen är väl synlig och man är mer beroende av att tekniken fungerar och av att det inte är alltför dåligt väder, fortsätter han.

Så fortfarande är de bemannade virkesmätningsstationerna vanligast.

Efter att mätningen är klar skickas uppgifterna vidare till SDC, skogsnäringens eget IT-företag, som sammanställer och ser till att skogsägaren får rätt ersättning för sin avverkning.

Text och foto: Åke Härdfeldt

Har skog?

Hardu du skog? fr sek 2:40/planta

Plantering fr sek 2:40/planta ••Plantering röjning fr sek 2 500/hektar •• röjning •Fällning– •Fällning– avverkning •avverkning sågning–Virke SolumS EntrEprEnad •sågning–Virke fr sek 2 500/hektar

Jord- och skogsägare Jag kan hjälpa er med följande tjänster: l

Deklaration och bokslut

l Ekonomisk

Harry rörscH

Vi är PEFc cErtiFiErad

rådgivning

l Fastighetsförmedling

l Fastighetsvärdering

l Generationsskiften

l Skogsbruksplan

073-050 57 80 • 0611-603 57 • harry@rorsch.se

SolumS EntrEprEnad Harry rörscH

Vi är PEFc cErtiFiErad

073-050 57 80 • 0611-603 57 • harry@rorsch.se

Vi gallrar och Vi gallrar och slutavverkar slutavverkar Vi har maskiner för Vi har maskiner för alla uppdrag, alla uppdrag, från de allra minsta från de allra minsta till de största till de största Vi markbereder Vi markbereder och planterar och planterar Vi gräver,säljer Vi gräver,säljer och transporterar och transporterar krossmaterial och krossmaterial och grus grus

Kontakta mig gärna!

Ingemar Olofsson, fastighetsmäklare skogsmästare

mob: 070 - 258 22 97 e-post: olofssons@skogomakleri.se www.skogomakleri.se

VINNARE VINNARE TEKNIKENS TEKNIKENS VÄRLDS VÄRLDS PICKUPTEST PICKUPTEST 27 27 OKT OKT 2016 2016

0652-401 80, 070-334 50 75, www.hasselaskog.se

Vi gör ditt skogsbruk

tryggt, enkelt och lönsamt!

Vänd dig till någon av våra skogsinspektorer så kan vi berätta mer om våra nya tjänster – Norra Skogsbyrån kan bland annat hjälpa dig att planera din skogsekonomi.

MITSUBISHI MITSUBISHI L200 L200 PERFORMER PERFORMER PRO PRO

RUSTAD FÖR TUFFA ÄVENTYR MED ALPHAKÅPA, BÅGE OCH LJUS PRIS FRÅN 315 900 KR

MOMS MED ALPHAKÅPA, BÅGE OCH LJUS PRIS FRÅN 315 900 KR EXKL EXKL MOMS

Förbrukning 7,1 l/100 km CO2 186 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt Förbrukning 7,1som l/100 km CO 1862017-06-30, g/km. Erbjudandet Double Cab Business Automat så långt 2 lagret räcker, längst t.o.m. och kangäller ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. lagret räcker, som längst 2017-06-30, ochäkan kombineras rek. medcirkapriser. andra kampanjerbjudanden.

5 års nybilsgaranti gäller t.o.m. ej tillbehör.

Alla priser r av ej generalagent 5 års nybilsgaranti gäller ej tillbehör. Alla priser ä r av generalagent rek. cirkapriser.

Bilarna på bild är extrautrustade.

Bilarna på bild är extrautrustade.

MITSUBISHIMOTORS.SE MITSUBISHIMOTORS.SE

0660-29 59 20, info@ababil.se Skortsedsvägen 2, Örnsköldsvik Mån - fre: 09.00 – 17.00 www.ababil.se

Ångermanälven

Örnsköldsvik södra

Jonas E. Eriksson_070-294 46 84 Julia Mellåker_072-147 92 64 Erik Westman_070-656 42 40 Lars Boström_072-147 11 44 Åke Larsson_070-585 88 23 Sara Svanlund_070-656 84 80

Arne Alstergren_070-604 14 06 Ove Eriksson_070-224 26 32 Staffan Nordin_070-219 58 68 Frida Vesterlund_072-141 80 10

Anundsjö

Örnsköldsvik norra

Leif Strandberg_070-687 10 17 Cecilia Persson_070-336 37 84 Emil Andersson_070-305 98 56 Axel Rödström_ 072-147 89 30 Jonas Sjödin_föräldraledig Jörgen Tellström_070-341 31 74 Erik Forsberg_072-141 17 12

www.norra.se

Skog och lantbruk - 43

ikstockholm.com

Ta med dig jobbet hem. Och fritiden till jobbet.

Att förverkliga drömmen om en gård och samtidigt arbeta full tid med annat är både stimulerande och krävande. Våra Skogs- och Lantbruksspecialister har stor erfarenhet av gårdsägandets möjligheter och utmaningar. Det ger dig en trygghet i dina finansiella beslut och optimerar skärningen emellan gården och din privata ekonomi. Vi jobbar med branschens mest framgångsrika företagare och gårdsägare.

Det ställer givetvis höga krav på oss. Och det är något vi trivs med och stimuleras av.

Kontakta gärna någon av våra specialister på danskebank.se/lantbruk om du behöver ett bollplank i dessa frågor. Du kan också ringa vår affärsområdeschef för Skog och Lantbruk, Johan Freij på telefon 0752-48 12 61. Välkommen.