Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västerbotten
Nr 1 2019
Tidningen
Rekordresultat av Norra Nordsvenska brukshästen står i centrum Mickelbo gårds egen minidjurpark Stabil prisbild på skogsfastigheter
Marlene basar över Setras sågverk i Malå
Innehåll Spännande projekt hos Skogstekniska klustret
..3
..19
..20 Lindas budskap till unga: kul att vara lantbrukare ..6 Fler av Jennys pysselböcker kommer ..22 Biometria samlar all virkesmätning ..8 Holmen Skog drar erfarenhet från bränderna ..24 Framgångsrikt byte till ekologiskt ..10 Vanjas dröm är att få jobba heltid med djuren ..26 Marlene basar över Setras sågverk i Malå ..12 Besparingarna i Skogsstyrelsen i Västerbotten ..27 Stabil prisbild på skogsfastigheter ..14 Många nyheter på Skogsnolia ..28 Mickelbo gårds egen minidjurpark ..16 Förr bodde folk på sina skogsfastigheter” ..30 Elin blev ansiktet utåt för #slutavverkat
..4
Rekordresultat av Norra
Nordsvenska brukshästen står i centrum
Kommer du ihåg förra sommaren? Så var det då dags för vårens nummer av Skog & Lantbruk i Västerbotten. Om några månader är det sommar igen. Kommer du ihåg förra sommaren? Det är klart att du gör. För vem kan glömma den rekordvarma och torra sommaren i fjol. Den kommer man att minnas länge. Men även om man som privatperson tyckte att det var en fantastisk sommar så ställ de den till mycket problem för länets skogsägare och lantbrukare. Torkan gjorde det svårt att få in tillräckligt med foder till djuren. En del tving ades att slakta i förtid eftersom inte fodret skulle räcka. Och i skogen stod arbetet ett tag stilla eftersom det var för brandfarligt att köra några maskiner. Som tur var klarade sig Västerbotten i alla fall bra från några större skogsbrän der. Det brann rejält på många håll i landet, bland annat i Hälsingland och Härjedalen. Men även i Örnsköldsvik, strax söder om länsgränsen var man hårt drabbade i nå gon vecka. Där har Holmen, som var den som drabbades hårdast, samlat på sig erfaren heterna från bränderna. För att se om det finns något att lära från förra sommarens bränder.
Det kan ni läsa mer om i detta nummer av Skog & Lantbruk i Västerbotten. Vi får väl hoppas på en bra sommar igen, men inte lika torr som förra sommaren. Det vore inte så dumt med ett re jält regnväder några dagar då och då under sommaren. Många lantbrukare drab bades ekonomiskt av fjolårets torka. Men inom skogs branschen är det annat. Där gör många företag väldigt bra ekonomiska resultat trots de produktionsstörningar som var förra sommaren. Marknaden efterfrågar svenska trävaror samtidigt som den svenska kronan är ganska svag mot de valutor som affärerna görs upp i. Det har gjort att många haft bra lönsamhet i skogs branschen under förra året. Några exempel kan du läsa mer om i detta nummer. Det finns knappt några sågar kvar i inlandet längre.
Därför är det glädjande att Setras såg i Malå går riktigt bra. I fjol tjänade sågen i Malå imponerande 55 miljoner kronor. Sågen, med 96 an ställda, är av stor betydelse för den lilla kommunen Malå. Därför är det roligt att det går bra så att Setra vill fortsätta att satsa i Malå. Norra Skogsägarna gjorde också sitt bästa ekonomiska resultat någonsin 2018. 127 miljoner kronor i vinst före skatt. Där har man dess utom bestämt att medlem marna ska få vara med och dela på 30 miljoner kronor av vinsten. Norra slog dessutom av verkningsrekord 2018. Detta trots att det var ett besvärligt väderår. Förutom den tidigare nämnda torkan så var början på året enormt snörik, vilket gjorde det svårt för skogs maskinerna att på ett effektivt sätt komma ut i skogen. Du kan också läsa ett in tressant reportage om Jonas och Elin Nordlund i Bjurholm. De har de senaste tio åren byggt upp ett företag helt baserat på den Nordsvenska brukshästen
På Backfors gård har de rid skola samt ordnar en mängd olika kurser i att köra häst. Dessutom sköter de hela gårdens arbete med hjälp av hästarna, som plöjer, harvar och slår samt kör timret ur skogen. De har ingen traktor utan låter hästarna göra job bet, precis som de gjorde för länge sedan. Paret Nordlund brinner verkligen för de Nord svenska brukshästarna, som annars blir färre och färre. Detta är några exempel på vad du kan hitta i detta vår nummer av tidningen Skog & Lantbruk i Västerbotten. Jag hoppas att du hittar trevlig läsning om saker du är intresserad av från platser runt om i länet. Stefan Sahlberg
Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay
2 - Skog och lantbruk Västerbotten
Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.
- Vi ska utveckla teknik för morgondagens skogsmaskiner, säger Linda Nyström, VD på Skogstekniska klustret.
” Du kan likna det med att vi bygger upp nerv trådar mellan parterna och att de aktiviteter vi genomför är impulser som sätter fart på utvecklingen”
Många spännande projekt hos Skogstekniska klustret Skogstekniska klustret har ett klart mål med sin verksamhet. - Vi ska utveckla teknik för morgondagens skogsmaskiner och driva på mot ett hållbart, jämlikt och effektivt skogsbruk, säger Linda Nyström, VD på Skogstekniska klustret i Umeå. - Dessutom ska vi synliggöra skogsbranschen för fler människor att arbeta i. Det är en modern och spännande bransch. Det handlar om en mängd spännande framtidsprojekt, som satsning på smarta och självkörande skogsmaskiner och t.ex utveckling av skogsmaskiner med minimal markpåverkan. Skogstekniska klustret är en ekonomisk förening med ett tiotal medlemsföretag. - De flesta av våra med lemsföretag finns i Västerbot ten. Men vi har medlemmar från Malå i norr till Ludvika och Iggesund i söder, berättar Linda. Skogstekniska klustret sam manför medlemsföretagen med världsledande forskare och företag. - Hjärtat är vårt innova
tionssystem, där vi kopplar ihop våra medlemsföretag med forskare, studenter, startups, skogsbolag och finansiärer, säger Linda och fortsätter: - Sedan hjälper vi dem att driva olika projekt som ut vecklar skogsbruket. Skogstekniska klustret startade 2010. Initiativet till att starta ett kluster kom från Vindelns kommun tillsam mans med Hans Eliasson och
Pär Lärkeryd. Sedan har klustret vuxit och nyligen flyttade man sitt kon tor från Vindeln till Umeå. Linda Nyström efterträdde Maria Hedblom som VD den 1 januari 2018. - Det är väldigt intressant. Vår roll är att lyssna in vilka behov som finns i branschen och sedan sammanföra med lemsföretagen med lämpliga samarbetspartners i projekt för att hitta lösningar, säger Linda. - Du kan likna det med att vi bygger upp nervtrådar mellan parterna och att de aktiviteter vi genomför är impulser som sätter fart på utvecklingen, säger hon. Och den tekniska utveck lingen går fort i skogs branschen. - Mycket går mot automa tisering och digitalisering, konstaterar Linda. Det ställer också nya krav på
Skogstekniska klustret. - Vi behöver nätverka mer med startups, små och med elstora företag för att komma åt nya spetskompetenser inom t.ex IT, elektronik och hydraulik, säger Linda. Hon är byggnadsingenjör i botten men har komplette rat med utbildningar inom entreprenörskap och inno vation. - Så det här passar mig perfekt, konstaterar Linda Nyström, VD på Skogtekniska klustret. För medlemsföretagen i Skogstekniska klustret har det medfört att flera innovationer har blivit produkter som nu finns på marknaden. Man har även genom samverkan fått mer kunskap och knutit till sig kompetens i form av nyrekry teringar. Verksamheten har alltså varit framgångsrik.
Skog och lantbruk Västerbotten - 3
Elin Olofsson, verksamhetsutvecklare på SCA Skog, har blivit ansiktet utåt för skogsbranschens eget metoo-upprop #slutavverkat. Trots att hon egentligen tänkte vara anonym.
Hon hade egentligen tänkt vara helt anonym
Elin blev ansiktet utåt för
#slutavverkat 4 - Skog och lantbruk Västerbotten
Elin Olofsson, verksamhetsutvecklare på SCA Skog, var en av personerna bakom skogsbranschens eget metoo upprop #slutavverkat, där 120 berättelser hade samlats in. Nu har Elin prisats för sitt engagemang för jämställdhetsarbetet både genom att utses till Årets SLU Alumn och att få Årets Träfluga av Martinsons. Elin har blivit något av ansiktet utåt för #slutavverkat. Men tanken var egentligen inte alls så. - Vi var några stycken som under metoo-hösten 2017 gick och väntade på att det skulle komma något från vår bransch. Men när inget hände kände vi att vi själva fick ta tag i det. Så den 17 december fick vi ut #slutavverkat med 120 olika berättelser på instagram, berättar Elin. Gruppen bakom uppropet var helt anonym och så var det tänkt att det skulle förbli. - Men i samband med att några studenter skrev ett öppet brev till SLU med krav på handling hade jag nämnt att jag var en av de som stod bakom #slutavverkat, berättar Elin. Så när dåvarande lands bygdsministern Sven-Erik Bucht i maj 2018 skulle ordna rundabordssamtal om jäm likheten i skogsbranschen på regeringskansliet, ville de väldigt gärna ha med någon som stod bakom #slutavver kat. - Då insåg jag att för att frågan skulle fortsätta att belysas så måste någon från #slutavverkat delta. Jag insåg
samtidigt att denne någon var jag eftersom jag hade "minst" att förlora, säger 33-åriga Elin Olofsson. Så hon åkte och deltog vid rundabordensamtalet och blev därmed, efter att ha varit
som kommer fram i många av berättelserna är att kvinnor anses mindre kompetenta än skogsmannen, säger Elin. Att hon nu belönats för sitt engagemang för jämställdhe ten i skogsbranschen ser hon som positivt. - Det är viktigt att fler i ledande ställning vågar ta ställning för jämställdhets arbetet. Så när Martinsons ger mig träflugan så säger de samtidigt att det här är en
”Det är viktigt att fler i ledande ställning vågar ta ställning för jämställdhetsarbetet. Så när Martinsons ger mig träflugan så säger de samtidigt att det här är en viktig fråga.” anonym i ett halvt år, ansiktet utåt för skogsbranschens eget metoo-upprop. - Men än i dag är det flera av de som startade #slutav verkat som inte har berättat att de var med och stod bakom. Det visar väl hur känsligt det är i branschen, säger Elin. #slutavverkat publicerade alltså 120 olika berättelser och vittnesmål om allt från sexuella trakasserier, härskar tekniker och diskriminering från anställda inom skogs branschen. - En gemensam värdering
viktig fråga, säger Elin. Skogsstyrelsen har granskat vad som hänt sedan 2011 inom jämlikhetsarbetet i skogsbranschen. - Det är lite av en milstolpe när deras högste chef skriver att det händer saker men att det går oacceptabelt lång samt, säger hon. I rapporten har Skogssty relsen använt sig av 16 olika mätpunkter där Elin gärna lyfter fram två som väldigt viktiga för att åstadkomma förändring. - Dels är det ledningens
engagemang. Det som chefer sätter på sin agenda blir vik tigt för hela företaget. - Sedan handlar det om att få mer jämställda rekrytering ar. Kanske till och med någon form av kvotering i bolags styrelser och ledningsgrup per, säger Elin. I grunden handlar mycket om att alla ska må bra på jobbet. - Man ska kunna vara sig själv och vara lika lyssnad på och lika betrodd som en man i regel är, säger hon. - När människan mår bra då går organisationen bättre. Själv har Elin Olofsson varit lycklig förskonad från att drabbas av egna erfarenheter av diskriminering. - Jag har varit väldigt naiv när jag tittar tillbaka på mitt yrkesliv eftersom jag själv inte drabbats. Först läste jag på SLU till jägmästare 2005-2010. Sedan när jag började som virkesköpare på SCA fick jag i den gruppen en fantastisk jordmån att växa och utveck las i. Men jag förstår nu vilken tur jag hade, säger Elin. Hur har då reaktionerna varit efter att hon tog det mo diga beslutet att vara den som klev fram och blev ansiktet utåt för #slutavverkat? - I det korta perspektivet har jag bara fått positiva reaktio ner, säger Elin Olofsson.
Det finns mycket positivt med att sälja din skog till oss. Främst kanske du tänker trygga och smarta skogsaffärer. Helt sant. Men lika viktigt är att virket används till framtidssäkert byggande. Vi tycker att den är värd att bli något stort, helt enkelt. Ring oss gärna nu på studs! Numret till din närmaste virkesköpare hittar du på martinsons.se/skog
är värd Skog och lantbruk Västerbotten - 5
”Man lär sig något hela tiden. Både om att sköta djur och att bygga.”
- Det är inte tråkigt utan kul att vara lantbrukare. Det är budskapet vi måste sprida till unga i Västerbotten, säger Linda Långström, nyvald ordförande för LRF Ungdom.
Linda vill sprida budskapet till andra unga
”Det är kul att vara lantbrukare” I november valdes Linda Långström, 27 år, till ny ordförande för LRF Ungdom i Västerbotten. - Jag tycker att det är viktigt att sprida budskapet till unga att det här med att vara lantbrukare inte är tråkigt utan kul, säger Linda. - Det är synd att ungdomar i dag ofta tror att det är ett tungt jobb med långa arbetsdagar, fortsätter hon. Men själv uppskattar Linda verkligen sitt jobb som lant brukare. Hon jobbar halvtid på sambon Jonas Pellbrants föräldragård i Laxbacken och halvtid på en annan gård. - Jag älskar det här jobbet. Det är varierande och ut manande, säger Linda och fortsätter: - Man lär sig något hela tiden. Både om att sköta djur och att bygga. Det är den positiva bilden, som Linda gärna vill hjälpa till att förmedla till andra unga i Västerbotten. - Det är värdefullt att få 6 - Skog och lantbruk Västerbotten
jobba med något man gillar. Dessutom får man vara ute mycket, säger Linda. Efter ett år som ledamot i LRF Ungdom hoppade hon på uppdraget som ordförande i november. - Jag kände att jag hade idéer för hur arbetet kunde utvecklas. Det är viktigt att nå ut till unga och visa att vi finns. Dessutom är LRF Ungdom en bra plattform för att lära sig jobba med de vik tiga lantbruksfrågorna, säger Linda. Ändå tog det ett tag för Lin da själv att inse att det här var
det rätta yrket. - Även om mamma och pappa hade jordbruk, så valde jag att gå handel- och admi nistration på gymnasiet och trodde väl att jag skulle jobba med annat, berättar Linda. Men hon hittade tillbaka till lantbruket och stortrivs. Nu jobbar hon alltså halvtid på sambons föräldragård, Pellbrants Farming i Laxback en, och den andra halvan på en gård i Rislandet. Drömmen är att Linda och sambon Jonas i framtiden ska kunna ta över Pellbrants Farming, där de bor i ett eget hus, efter Jonas pappa. Det är i dag en mjölkgård med 55 mjölkande kor. - Vi skulle helst vilja byg ga en ny, mer lättarbetad, ladugård. Men det är tufft att få bankerna att ställa upp, konstaterar Linda.
LRF Ungdom jobbar också med frågan om hur unga ska kunna få chansen att låna. - Vi kommer att anordna en utbildningshelg i Överklinten just för att informera unga om hur man ska göra för att få låna, berättar Linda. - Vi försöker också att peppa ungdomar, som går på lantbruksgymnasiet, att våga fortsätta med det som yrke. Vi har bland annat haft en pizzakväll på Forslundagym nasiet, fortsätter hon. Linda drivs av att försöka förmedla bilden av att det är kul att vara lantbrukare, inte tråkigt. Jordbruket är viktigt för Sverige, för öppna landskap och för att vi ska få bra mat på våra tallrikar. Då är det viktigt att det finns unga som vill jobba som lantbrukare.
Beställ dina plantor idag Har du avverkat skog de senaste åren eller planerar du att göra det snart? Kom ihåg att beställa plantor till nästa generation skog. Hos oss är alla välkomna att köpa plantor, både enskilda skogsägare och stora bolag. Våra plantor är av högsta kvalitet och ger stabila träd med god växtkraft. Vi hjälper dig hela vägen – från val av plantor som passar just din skog till själva planteringsarbetet, om du vill. Välkommen att kontakta oss för mer information och beställning. NorrPlant, tel 060-59 41 70 eller våra återförsäljare:
Kvalitetsskog Norr AB, Fredrika, tel 070-662 90 57 Alfa Skogsservice, Åsele/Vilhelmina, tel 073-029 19 59
sca.com/plantor
Foto@Michael Engman
Välj till vårt skydd Hylosafe mot snytbaggar
Timmerbilar rullar in på en virkesmätningsplats.
Biometria samlar all virkesmätning Från årsskiftet är hela Sveriges virkesmätning samlat i en och samma organisation, Biometria. Detta sedan SDC slagits samman med virkesföreningarna VMF Nord, VMF Syd och VMF Qbera. – Det har fungerat bra. Jag tycker att vi klivit in i våra nya skor på ett bra sätt, säger Peter Eklund, VD på Biometria. En av anledningarna till att samgåendet fungerat så bra är att det var väl planerat. – Processen började redan i april/maj 2018 men det är nu vid årsskiftet som den nya fusionerade föreningen och den nya organisationen träd de i kraft, säger Peter Eklund. För den enskilde skogs ägaren har fusionen till en enda samlad organisation för landets virkesmätning, 8 - Skog och lantbruk Västerbotten
Biometria, förmodligen gått ganska obemärkt förbi. – Vi har i alla fall inte mötts av några negativa reaktioner alls, konstaterar Peter. Vad är då fördelarna med den nya gemensamma orga nisationen? – Framförallt vill man få upp takten i beslutsfattandet. Tidigare var ju alla föränd ringar tvungna att förankras på fyra ställen innan det kun
de genomföras, säger Peter.
Bildmätning växer Det mesta av virkesmätning en sker fortfarande på tradi tionellt sätt. Men det som vuxit de se naste åren är bildmätningen, där man med hjälp av kame ror och olika analysverktyg, mäter in virke och travar. Biometria har två bildmät ningscentraler i dagsläget, i Östersund och Sundsvall. Leif Haglund är ansvarig för dem. – Vi mäter virkeslaster på 30 platser runt om i Norrland i Östersund och från 18 platser i södra och mellersta Sverige i Sundsvall, säger Leif Haglund.
– Sammantaget är det un gefär 20 miljoner kubikmeter virke som bildmäts varje år. Och det här är en verksam het som växer hela tiden. Fler och fler hoppar på kameramätningen. Ännu är bildmätningen inte lika väl utbyggd i södra och mellersta Sverige som den är i norra Sverige. Alla virkesplatser som ingår i bildmätningen har dedikera de mätare. – De som jobbar på bild mätningscentralerna i Sunds vall och Östersund har tre till fem mätplatser man jobbar mot, säger Leif Haglund. Detta för att säkerhetsställa ett bra resultat.
All virkesmätning i landet har nu sammanförts i en organisation, Biometria.
Biometria har bildmätningscentraler i Östersund och Sundsvall.
– De lär sig typen av vir keslaster och hur foto-riggar na är uppsatta just på dessa ställen. Då höjs kvaliteten på virkesmätningarna, konstate rar Leif.
Högt förtroende Det är viktigt för Biometria, som opartisk part, att bidra till att affären mellan köpare och säljare görs med högt förtroende för mätning och redovisning. Skogsägaren måste kunna
lita på att den får rätt betalt för sitt virke. Vad är annars den stora ny heten för landets skogsägare när det gäller virkesmätning? – Det är att det blir en ny klassning av massaved från 1 augusti. Då delas massaveden in i två klasser, primär och se kunda, berättar Peter Eklund. Det innebär att det nuva rande systemet där vrakan delen bestäms i procent av virkestraven upphör. Istället görs en kvalitetsbe dömning av hela traven, som
antingen klassas som prima eller sekundär. Därmed kopplas kvalitets kraven tydligare till industrins behov och skogsägarna får betalt för hela traven. Tidigare har vraket ofta inte gett något betalt alls.
Ökad effektivitet Med förenklade kvalitetsbe stämmelser ökar effektiviteten i hela kedjan. – Men det är bra om skogs ägarna inte bara jämför sorte
ringar, vad man fick förut och vad man får nu. Utan också diskuterar vilken påverkan det får på biobränsle när energi veden ändrar pris, säger Peter Eklund. – Biometria har inget att göra med prissättningen av skogens sortiment, avslutar han. Men vi kan peka på att man ska jämföra kommande mätregler för massaved måste man även tänka på att andra priser kan ändras då virke byter sortiment timmer massaved - energived. Skog och lantbruk Västerbotten - 9
Totalt 350 djur, varav 170 mjölkkor, finns på gården
Framgångsrikt byte till ekologiskt 2016 ställde Alfred Olofsson, som driver Ersmarksängarnas Lantbruk, om till att vara ett helt ekologiskt lantbruk. - Jag är nöjd. Det har gått jättebra. 2017 slog vi faktiskt rekord i levererad mjölk till Norrmejerier, då vi kom upp i 1,7 miljoner liter, säger Alfred. Skiftet till ekologiskt jordbruk har alltså gått smärtfritt. Totalt förfogar Ersmarksäng arnas Lantbruk, strax ovanför Skellefteå, över 400 hektar mark inom ett avstånd av åtta kilometer från gården. - Vi hade inte använt handelsgödsel på länge, så därför var det ingen jättestor omställning för växtodlingen att ställa om till ekologiskt, säger Alfred. Och han tror att den eko logiska odlingen kommer att gå bra. - Det gäller bara att vara noggrann med det man gör. Att ha en bra växtföljd och
10 - Skog och lantbruk Västerbotten
ha en bra tanke bakom vad man gör. Då ska man klara sig undan ogräs även i framtiden. säger Alfred. Han kör vall i tre år, sedan spannmål ett år för att det femte året köra spannmål i kombination med att så nytt. - Mitt mål är att vi ska vara självförsörjande på både vall och spannmål. Men där är vi inte riktigt än, konstaterar Alfred. Delvis beroende på att det är ganska svårt att hitta nya marker som inte ligger så långt från gården.
Alfred Olofsson är nu vid 40 års ålder ensam ägare till Ersmarksängarnas Lantbruk. Med sammanlagt 350 djur varav 170 mjölkkor. Han klev in som delägare redan som 20-åring. Och har ökat sitt ägande succesivt, genom att bland annat lösa ut syskon och köpa ut sin farbror ur företaget. Och nu har han även tagit över den sista delen från sina föräldrar. - Men pappa och min far bror finns kvar som bollplank. Det är alltid bra att ha någon att bolla med, säger Alfred. Ersmarksängarnas Lant bruk har dessutom visat upp bra ekonomiska resultat de senaste åren. - Vi gjorde faktiskt ett ännu
bättre resultat 2018 än 2017 trots att sommaren var lite besvärlig med torkan, säger Alfred. En av anledningarna till att det går bra är personalen. På gården jobbar fem heltids anställda. - Jag har en väldigt lojal och duktig personal. Det är skönt, säger Alfred. I höstas gick de upp till att mjölka tre gånger om dagen mot två gånger tidigare. - Jag har anställt en person extra för att vi ska klara av det. Men jag räknar med att vi ska kunna öka mjölkproduktio nen med tio procent genom att mjölka tre gånger om dagen. Då räknar jag hem den ökade personalkostnaden, säger Alfred.
Liten andel ekologiskt i Västerbotten 2017 brukades 12,8 procent av Västerbottens jordbruks mark ekologiskt, eller var under omställning till ekologisk produktion. Det är klart under rikssnittet, som är 19,1 procent. Det är faktiskt bland de minsta andelarna i landet. Och mycket långt under Jämtland, som toppar med 37 procent.
”Mitt mål är att vi ska vara självförsörjande på både vall och spannmål. Men där är vi inte riktigt än.”
Ersmarksängarnas Lantbruk har växtodling av vall och spannmål på 400 hektar mark.
Och det har börjat bra. - Korna producerar faktiskt mer nu än vad de någonsin gjorde då vi hade konventio nell produktion, berättar han. 2018 kunde man inte slå produktionsrekord av mjölk från 2017. - Nej, eftersom sommaren var som den var, har jag hållit igen lite på antalet djur för att vara på den säkra sidan att fodret ska räcka, säger Alfred. Men nu 2019 kanske det kan slås igen. Speciellt om uppgången till att mjölka tre gånger om dagen slår så väl ut som Alfred hoppas. - Jag kommer också att göra lite ombyggnationer i lagården och försöka förbättra kokomforten och därmed också öka produktionen, av slutar Alfred Olofsson.
- 2017 slog vi faktiskt rekord i vår mjölkproduktion, berättar Alfred Olofsson, som är nöjd med att ha ställt om till helt ekologisk odling 2016.
Många av de län som har den största andelen ekologist odlad jordbruksmark ligger i södra Norrland. Men i Västerbotten och även i Norrbotten är andelen istället väldigt låg. Siffrorna innehåller både mark som redan brukas ekologiskt och mark som är under omställning till ekologisk produktion. För Västerbottens del var 10,6 procent av jordbruksarealen redan ekologisk medan 2,2 procent är under omställning. Så inte heller när det gäller mark under omställning ligger Västerbotten speciellt högt. Där var Västernorrland, med 6,6 procent under omställning, den som hade landets högsta siffra följt av Gävleborg med 5,5 procent. I handlingsplanen för svensk livsmedelsstrategi finns ett inriktningsmål att 30 procent av landets jordbruksmark ska vara ekologisk år 2030. En andel som alltså 2017 var 19 procent. Så här ser listan ut för andelen ekologisk, eller under omställning till, ekologisk jordbruksmark. Jämtlands län Värmlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västernorrlands län Östergötlands län Västra Götalands län Jönköpings län Gotlands län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Kronobergs län Norrbottens län Västerbottens län Hallands län Kalmar län Skånes län Blekinge län
37,0 % 32,0 % 31,3 % 29,9 % 26,7 % 25,4 % 25,0 % 22,3 % 21,1 % 20,8 % 20,0 % 18,5 % 17,9 % 15,8 % 15,6 % 12,9 % 12,8 % 11,7 % 10,6 % 8,0 % 7,9 %
Riket totalt
19,1 %
Skog och lantbruk Västerbotten - 11
Marlene Bergström är ny sågverkschef på Setras såg i Malå med 96 anställda.
I det relativt nya justerverket får de sågade trävarorna sin sista finputs.
Nu basar Marlene över Setras sågverk i Malå I oktober tog Marlene Bergström över som platschef för Setras sågverk i Malå. - Jag fick frågan om jag ville anta utmaningen. Det var lockande och jag inspireras av uppdraget, säger Marlene och fortsätter: - Dessutom är jag född och uppvuxen i Malå. Jag är en stor lokalpatriot och vill gärna göra något bra för bygden. Och med sina 96 anställda är Setras sågverk förstås väldigt viktigt för Malå med 3 200 bo satta i kommunen. Men även om Marlene brinner för Malå så har hon också en bra bild av hur det ser ut utanför kommunen. Från 2013 fram tills hon tog över som platschef på såg verket var Marlene nämligen försäljningschef för Setra i Skandinavien och reste runt 12 - Skog och lantbruk Västerbotten
mycket. - Det är en otrolig styrka att ha varit ute och rest så myck et. Det har jag nytta av nu. Det är lätt att bli hemmablind, säger Marlene. I uppdraget som sågverks chef i Malå ingår bland annat att utveckla ledarkulturen på företaget. - Historiskt har det handlat om stål och klingor men de mjuka delarna är lika viktiga,
säger Marlene. Dessutom ska hon försöka att optimera värdekedjan. - Tillsammans med Svea Skog jobbar vi med att opti mera processerna så att vi får ut mesta möjliga av varje stock. - Dessutom är jag intres serad av flöden. Att försöka att göra saker i rätt tid, säger Marlene. Även om det finns utma ningar för framtiden så går Setras sågverk i Malå riktigt bra just nu. - Vi gjorde en vinst på 55 miljoner under 2018. Trots att det rent vädermässigt var ett väldigt besvärligt år, med otroligt mycket snö i början och sedan torkan på somma
ren, som begränsade möjlig heterna att få fram råvaran i den takt som vi önskade, säger Marlene. - Men som tur är var mark naden med oss och vi kunde dra nytta av den svaga svens ka valutan, fortsätter hon. För mycket av det som pro duceras i Malå går på export. Av de sågade trävarorna går 65 procent på export till bl.a Japan, England och länder i Nordafrika. Resten köps upp av svensk industri, som jobbar med bland annat möbeltillverk ning. Setra såg i Malå förädlar också ungefär 20 procent av sin produktion i det egna hyvleriet.
Sågverket jobbar tillsammans med Svea Skog för att optimera uttaget av varje stock.
De färdiga träpaketen slås in och spänns fast.
En person sköter övervakningen i sågverket med hjälp av ett antal skärmar.
Och sedan skickas de färdiga paketen ut för transport. 65 procent av de sågade trävarorna går på export.
”Tillsammans med Svea Skog jobbar vi med att optimera processerna så att vi får ut mesta möjliga av varje stock” Färdiga paket med sågade trävaror väntar på att transporteras iväg.
Det är främst paneler och golv till Japan och diverse va ror till bygghandeln i Norge. Att sågen levererar till just bygghandeln i Norge beror på att sågverket i Malå ligger bra till för att leverera dit. - En mycket viktig sak är att förstå vår roll i helheten. Att vi ingår i ett pussel i Setra-koncernen. Att det inte alltid är det allra bästa för oss
som också blir det bästa för helheten, säger Marlene. I Malå sågar man bara tall. I fjol blev det 218 000 kubikme ter sågade trävaror. - Men det var ett produk tionsmässigt besvärligt år så i år siktar vi på att nå 230 000. Det har vi goda förutsättning ar att klara. Även om vi hade 4-5 veckor med riktigt kalla väder, kring minus 20-25 gra
der, i början på året. När det blir så kallt går inte produktio nen på topp. Men vi kommer att ta igen det, säger Marlene. Så sågen rullar alltså på riktigt bra just nu. - Men det gäller att göra sin hemläxa när det är högkon junktur så att vi kan fortsätta att ha positiva resultat även i sämre tider. För ser vi inte till att tjäna pengar har vi inte råd
till de nödvändiga investe ringarna, säger Marlene. Setra tittar förnärvarande över hur sågverket i Malå bäst ska anpassas för framtiden. - Det är angenäma dis kussioner men det är inget som är klart, avslutar Marlene Bergström, den nya sågverks chefen i Malå.
Skog och lantbruk Västerbotten - 13
- Priserna på skogsfastigheter i Västerbotten kommer att ligga stabilt det här året. Kanske en liten ökning, säger Lars-Gunnar Forsberg, fastighetsmäklare på Areal i Skellefteå.
Fastighetsmäklaren tror att 2019 blir ett bra år
”Stabil prisbild på skogsfastigheter” - Jag tror absolut på skogen. Det är en bra investering att köpa skog, säger Lars-Gunnar Forsberg, fastighetsmäklare på Areal i Skellefteå. I sin yrkesroll har han varit med och sålt skogsfastigheter i tio år. Och han ser inga drastiska förändringar av prisbilden under det här året. - Nej, det känns stabilt och bra. Jag tror inte det drar iväg åt något håll. Utan prisbilden för skogsfastigheter är stabil. Kanske lite uppåt, säger Lars-Gunnar. Även under fjolåret, 2018, var det stabila priser på skogsfast igheter. - Det är bra tryck på skogs fastigheter längs kusten. Kommer man en bit längre in i landet är det i regel färre spekulanter. Men det är väl egentligen naturligt eftersom det bor mer folk längs kusten, säger Lars-Gunnar. Om det även finns en bo stad på skogsfastigheten kan det vara svårare att säga något om prisbilden generellt. - Det avgör så mycket 14 - Skog och lantbruk Västerbotten
både vilket skick bostads huset är i och var det ligger. Om huset är beläget på en naturskön plats eller nära ett större samhälle, konstaterar Lars-Gunnar. Men om man har ett bra bostadshus på skogsfastighe ten kan det vara lönsamt att stycka av den och sälja den separat. - Tyvärr brukar det nämli gen vara så att de som är ute efter skogen inte vill betala så mycket för bostaden. Och de som är ute efter en bo
stad kanske inte är speciellt intresserad av skogen, säger Lars-Gunnar och fortsätter: - Så det brukar vara en bättre affär att stycka av bo staden för de som kan vänta. En sådan process kan ta upp till ett år. Det är flera anledningar till att priserna på skogsfastighe ter hålls uppe. En är att det är stor efterfrå gan på råvaran. - Virkespriserna är relativt höga och konkurrensen mel lan virkesköparna håller uppe priserna, säger han. Och det är optimistiskt även för framtiden. - När vi ska ställa om till mer bio-ekonomi borde det gynna skogsägandet. Eftersom skogen blir en viktig resurs inom många områden, säger Lars-Gunnar. Även om det finns skogs fastigheter i Västerbotten ute
till försäljning under hela året så är det i regel på hösten som de flesta skogsfastigheterna kommer ut på marknaden. - Budgivning kan pressa upp priserna då det är fastig heter med mycket gammal
”Virkespriserna är relativt höga och konkurrensen mellan virkes köparna håller uppe priserna” skog. Där det är närmare till avverkning hjälper virkes priserna till att höja priset, säger Lars-Gunnar och fort sätter: - Även det gynnsamma ränteläget håller uppe fastig hetspriserna, så länge den fysiska tillväxten är högre än räntan torde skogsköpet vara en bra affär.
Försäkra både dig själv och din skog! Vi vill hjälpa dig att sköta din skog och ditt lantbruk. Vi erbjuder smidiga tjänster och lösningar för din ekonomi och dina försäkringar så du får mer tid över till din verksamhet. Med vårt försäkringspaket Säker Person skyddar du dig själv, din familj och dina anställda. Kontakta oss så hittar vi en lösning som passar dina bank- och försäkringsbehov.
Föryngring i vår? Beställ dina plantor online. www.skogsplantor.se
Umeå 090-10 90 00 | Skellefteå 0910-73 40 00 | Lycksele 0950-347 50 E-post info@LFvasterbotten.se | Hemsida LFvasterbotten.se
Din skog kan göra gott för bygden.
Vi tror på kraften i lokala samarbeten. Tillsammans med skogsägare, företag och entreprenörer i bygden skapar Sveaskog värde i hela produktions kedjan. Ett exempel är leverans av möbelkubb till sågen i Glommersträsk. Ett annat är rakt, stolt talltimmer för golv och hyllor till Setra Malå. Virkesbehovet är stort, och din skog kan bidra till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt i bygden. Från och med sista maj har vi även den i särklass högsta prislistan på talltimmer.
Gör en bra virkesaffär. Låt oss räkna på din skog.
Peter Granberg Arvidsjaur och Arjeplog 0960559 20
Richard Holmgren Sorsele, Storuman, Lycksele, Malå och Norsjö 0953416 51
Skog och lantbruk Västerbotten - 15
Kamelerna var orsaken till att det blev en minidjurpark på gården.
”Det är roligt att jobba med djur. Sedan är det en enorm glädje att se hur glada barnen blir när de kommer hit.”
Även olika typer av hästar finns på gården.
- Visst är jag fin tycks den här alpackan säga.
Lantbruket som byggt en egen minidjurpark Mickelbo Gård är lantbruket som satsat på att bygga upp en minidjurpark på gården. Nu har det blivit ett populärt utflyktsmål, framförallt bland barnfamiljer, att åka till gården som ligger drygt tre mil norr om Umeå längs väg 364. - Det växer hela tiden. Vi hade åtta djurarter när vi började. Nu har vi 30 olika djurarter på gården, säger Linda Rönnlund, som driver Mickelbo Gård tillsammans med sin mamma Ann-Christin. Längre tillbaka var Mickelbo Gård en mjölkgård. Men 2002 valde man att gå över till köttdjur istället. Än i dag har lantbruket 10-20 köttdjur på lösdrift med ligghallar.
Och markerna slås för att ge foder till djuren. - Vi vill ha kvar kopplingen till det gamla lantbruket även fast det numer är minidjur parken som har växt och tar den största tiden, säger
Ann-Christin och Linda. Själva idén med minidjur park startade med några kameler. - Jag har alltid hållit på med hästar men ville testa på kameler. Så därför skaffade vi sådana 2011 för att hålla på med själva, berättar Linda. Men när de samtidigt funderade över hur de skulle kunna utveckla gården så funderade de på om inte fler ville se kamelerna. - Så 2012 startade vi mini djurparken och en gårdsbutik. Sedan har det växt år från år, berättar Ann-Christine och
Linda. Trots att Mickelbo Gård alltså gått från åtta djurarter i starten till 30 djurarter i dag så är kamelerna fortfarande en av huvudattraktionerna. - De flesta kommer för kamelerna, alpackorna och lamorna. Men sedan kan ju barnen ändå fastna för en kanin eller något annat som de får klappa och mysa med, säger de. Anläggningen har komplet terats med flera byggnader sedan starten. Framförallt en inomhushall för smådjuren där de finns en särskild klapp Skog och lantbruk Västerbotten - 17
Olika sorters höns finns det i inomhushallen.
En vit påfågel breder ut sig i all sin prakt.
Här är en helt nykläckt kyckling, som kommer direkt ur värmeskåpet.
Det finns flera olika sorters getter på gården. En pigg iller som ligger och vilar sig lite.
Även lamadjuren är populära att titta närmare på.
hörna för barnen. Dessutom har Gårdsbuti kens cafédel byggts ut rejält. - Men vi har nog inte byggt klart än. Det blir säkert mer, skrattar Linda och Ann-Christin. Mickelbo Gård har nu ak tiviteter året om. Sommaren är förstås den intensivaste säsongen. Från den 15 juni 18 - Skog och lantbruk Västerbotten
till den 18 augusti har mini djurparken öppet alla dagar. Sedan är det öppet under helgerna hela september. - Men sedan har vi börjat att ha olika aktiviteter på alla loven, höstlov, jullov, sportlov och påsklov. Samt även på halloween, berättar Ann-Christin och Linda. Även om det är mycket
Ann-Christine och dottern Linda Rönnlund driver Mickelbo Gård tillsammans. Ett lantbruk med minidjurpark.
jobb är de nöjda med det som byggts upp. - Vi trivs. Det är roligt att jobba med djur. Sedan är det en enorm glädje att se hur glada barnen blir när de kommer hit, säger Linda och Ann-Christin. Även gårdens köttdjur bidrar på sitt sätt till minidjur parken.
- De blir våra egna ham burgare. De är storsäljaren i cafét eftersom de är så goda. Det är knappt att våra djur räcker till för alla hamburga re som vi säljer, konstaterar Ann-Christine och Linda Rönnlund.
”Då ser man att rent skogspolitiskt är det Norra Skogsägarna som driver på och jobbar för de privata skogsägarna.”
Pär Lärkeryd, VD för Norra Skogsägarna. na Foto: Norra Skogsägar
Kerstin Sjöström är en av Norra Skogsägarnas alla medlemmar som nu får vara med och dela på 30 miljoner kronor.
Rekordresultat av Norra
- nu får medlemmarna dela på 30 miljoner Norra Skogsägarna kan se tillbaka på sitt bästa år någonsin. Koncernens resultat för 2018 landade på imponerande 127 miljoner kronor före skatt. Att jämföras med 45 miljoner året innan. Och nu tänker Norra Skogsägarna betala tillbaka 30 miljoner kronor av vinsten till medlemmarna. Aldrig tidigare har det ekono miska resultatet varit så bra. Trots fjolårets besvärliga väderförhållanden med en snörik vinter och sedan den torra sommaren med be gränsningar av arbetet i sko gen kunde Norra Skogsägar na slå nytt rekord i avverkad skogsvolym, med 2,1 miljoner fastkubikmeter. Även satsningen på den egna sågverksindustrin har gett resultat och sågverks produktionen ökade med sju procent, från 426 000 till 456 000 kubikmeter sågad
trävara. Sett över en femårs period har sågverksproduk tionen därmed ökat med 24 procent. - Det är härligt att se hur våra satsningar börjar bära frukt. Men trots investeringar på över 300 miljoner de se naste tre åren är vi långt ifrån klara. Vi fortsätter att satsa på vår industri och nya investe ringar för 60 miljoner kronor kommer på plats under det här året. Genom satsning en på världens modernaste såglinje i Sävar har vi stakat ut vägen, och nu riktar vi våra
ansträngningar mot Kåge såg där det kommer att hända stora saker de närmaste åren, säger vd Pär Lärkeryd. Och nu får alltså medlem marna också vara med och dela på vinsten. 30 miljoner kronor ska de las ut genom en utdelning av fem procents ränta på insatt kapital samt insatsemission på 15 procent. En av Norra Skogsägar nas medlemmar är Kerstin Sjöström, Brattbacka, Nord maling. - Jag har en skogsfastig het tillsammans med en bror och en syster sedan 90-talet. Vi har varit medlemmar och knutna till Norra Skogsägarna hela tiden, säger Kerstin. - Hade vi inte tyckt att det fungerat bra hade vi natur
ligtvis bytt, men vi ser nyttan med Norra. T.ex alla utbild ningskvällar som de ordnar, fortsätter hon. Kerstin är även engagerad politiskt. - Då ser man att rent skogspolitiskt är det Norra Skogsägarna som driver på och jobbar för de privata skogsägarna, säger Kerstin. Att det nu blir en återbetal ning till medlemmarna av en del av vinsten har hon förstås inget emot. - Det kan vara roligt. Men vi har även tidigare fått ränta på insatt kapital. Var får du det någonstans i dag, funderar Kerstin Sjöström. En av Norra Skogsägarnas alla medlemmar, som nu tillsammans får dela på 30 miljoner kronor av vinsten. Skog och lantbruk Västerbotten - 19
Här står Nordsvenska brukshästen i centrum Jonas och Elin Nordlund har byggt upp ett unikt hästföretag under drygt tio år på Backfors Gård, strax utanför Bjurholm. Där är det den Nordsvenska brukshästen som står i centrum. - Vi sköter hela vår gård och skog med hästarna. Vi plöjer, harvar och slår med hjälp av hästarna. Vi har inga traktorer, säger Jonas Nordlund. - Vi brinner jättemycket för den Nordsvenska brukshästen. Det finns inte så många kvar längre, fortsätter han. Elin och Jonas sköter inte bara gården med hästarna. De har också byggt upp en ridverksamhet på gården, samt anordnar ett antal olika körkurser. - Intresset är stort och bara ökar. Både för ridning och för våra körkurser, säger Jonas. Det var 2006 som Jonas och Elin flyttade till Backfors Gård. Första året hyrde de 20 - Skog och lantbruk Västerbotten
men sedan köpte de fastig heten. - Men då fanns inget förut om bostadshuset på gården. Elin jobbade på ridskolan i Vännäs och vi började fun dera på att göra något eget, säger Jonas. - Eftersom det varken fanns ridskola eller någon körhäst verksamhet i Bjurholm sedan tidigare bestämde vi oss för
Jonas och Elin Nordlund har byggt upp ett unikt hästföretag i Bjurholm. Där står den nordsvenska brukshästen i centrum.
att satsa, fortsätter han. Så sedan 2008 har Jonas och Elin jobbat på heltid med sitt unika hästföretag, som alltså helt är uppbyggt kring den Nordsvenska brukshäs ten. - Vi vill lyfta fram det na turliga samspelet mellan häst och människa, säger Jonas.
De började med ridskola och lite kurser i att köra häst. Men med tiden har det växt och nu står turridning, ridlä ger, och en massa olika kurser i hästkörning på programmet. - Dessutom har intresset för rekreation ökat. Därför kör vi nu slädturer på vintern och vagnsturer på sommaren. Det
”Hästarna klarar av att sköta alla sysslorna på en sådan här mindre gård. Det skulle fler kunna satsa på.”
Den nordsvenska brukshästen passar till olika sysslor på gården. Här är det Jonas Nordlund som arbetar tillsammans med en av gårdens hästar.
känns bra att ha flera ben att stå på, säger Jonas. De tar även emot hästar från andra för inkörning un der året. - Eftersom vi har så många hästar utifrån också får vi köpa in hö av en grannbonde för att klara oss, säger Jonas. Backfors Gård är också utbildningsort för Wångens kuskutbildning där eleverna kommer upp tre veckor varje termin för att få lära sig att köra häst. De driver inte heller en klassisk ridskola eftersom de som går på Backfors Gård även får lära sig att köra häst. Totalt har nu Backfors Gård 13 hästar, 10 Nordsvenska brukshästar och 3 ponnyer. - Den nordsvenska bruks hästen är en ypperlig häst både som ridhäst och som
Ett ganska nyfött lamm kikar upp.
arbetshäst. Den skulle klara de tuffa vintrarna i norra Sverige och kunna dra fram timmer ur skogen, konstaterar Jonas. Hästarna klarar utan pro blem av att sköta arbetet med gårdens 50 hektar skog och 15 hektar jordbruksmark. De kör in timmer från skogen, plöjer, harvar och slår åkern. - Hästarna klarar av att skö ta alla sysslorna på en sådan här mindre gård. Det skulle fler kunna satsa på, säger Jonas. Men tyvärr minskar använ dandet av de Nordsvenska brukshästarna och det finns snart inte många kvar. Men på Backfors Gård får rasen i alla fall fortsätta att stå i centrum. På gården finns numer också både höns och får.
Hästarna är genom historien vana att dra olika vagnar.
Elin Nordlund driver en ridskola på gården. Den Nordsvenska brukshästen fungerar jättebra som ridhäst också.
På gården finns även höns. Skog och lantbruk Västerbotten - 21
Den första boken med Skogspyssel kom i fjol. Nummer två i serien kommer i samband med Skogsnolia i juni och den tredje delen av Skogspyssel kommer till hösten.
Har en egen pysselbod där hon kan vara kreativ
Nu kommer det fler av Jennys pysselböcker Jenny Järvholm, känd från SVT:s Pysselskogen, har gjort en serie pysselböcker i samarbete med Norra Skogsägarna. Den första kom i fjol, den andra lanseras i samband med Skogsnolia i juni och den tredje pysselboken i serien kommer ut till hösten. - Det är kul att få inspirera. Jag brinner verkligen för det här, säger Jenny. Bredvid sitt hus i Norrmjöle, utanför Umeå, har Jenny sin egen pysselbod. Fylld med pinnar, kottar, sågade trädbitar och alla andra möjliga prylar som kan behövas för att skapa roliga 22 - Skog och lantbruk Västerbotten
pyssel. - Jag har alltid älskat sko gen. Att bygga, snickra och pyssla. Jag ser möjligheter i allt, säger Jenny. Och det kan hon behöva även i sitt dagliga yrke som
fritidspedagog på centralsko lan i Hörnefors. - Jag har jobbat inom kommunal verksamhet sedan jag blev färdig fritidspedagog 1997. Då har man inte obe gränsat med resurser så då gäller det att vara lite påhittig, konstaterar Jenny. Pysselböckerna innehåller både inspiration, lite teknik tips, lite allemansrätt och lite artkunskap. Samt förstås en 6-7 olika pyssel, som är fotograferade i olika steg, så att även barn
som inte kan läsa kan se hur man ska göra. - Pysselböckerna ska inspi rera alla. Från två-tre års ålder upp till vuxna, säger Jenny och fortsätter: - En fördel är att vuxna och barn gärna kan pyssla tillsam mans och umgås. Att jobba och pyssla med naturmaterial är det bästa tycker hon. - Det blir unikt och person ligt. Ingen pinne är den andra lik. Och alla brukar bli nöjda med vad de åstadkommer,
Här är lite av de saker som Jenny Järvholm skapat av nat urmaterial, som pinnar och kottar.
Små trädgubbar, som man kan kasta ringar runt när man gjort dem klara.
Övergångställe för myror. Det är en skylt som Jenny gjort för att användas vid något lämpligt tillfälle.
”Det blir unikt och personligt. Ingen pinne är den andra lik.” Jenny Järvholm har en egen pysselbod på tomten där hon skapar alla pyssel till böckerna.
Här är Jennys lager av små cirkelsågade trädbitar. Hon har lådor med större bitar också. Allt som kan behövas när man pysslar med naturmaterial.
säger Jenny. Hon testar själv alla pyssel hemma i boden på gården. Allt har Jenny byggt och tänkt igenom hur det bäst ska presenteras. - Det är fantastiskt när man
får chansen att inspirera till att vara ute i skog och mark och pyssla. Sedan är det häftigaste att få jobba med barn. De är så påhittiga. Gör man en första del av ett pyssel brukar barnen själva hitta på en fortsättning,
Gamla toarullar kan vara bra att ha när man pysslar så Jenny har lagt upp ett litet lager.
säger Jenny. Det är alltså en serie om tre pysselböcker, som alla är uppbyggda på ett liknande sätt. - Men i den andra boken som kommer nu i juni an
vänder vi även såg och skruv dragare. Det gjorde vi inte i den första, berättar Jenny. Och i den tredje delen kommer huvudvikten att ligga på att kunna aktivera sig med de pyssel som skapas. Skog och lantbruk Västerbotten - 23
Holmen Skog har dragit erfarenhet från bränderna Många minns förstås alla fjolårets skogsbränder. Inte minst personalen på Holmen Skog i Örnsköldsvik som var extremt drabbade. – Det var en katastrofal sommar. Det kostade både stora pengar och extremt mycket arbete. En helg startade det 15 olika bränder väster om Örnsköldsvik, mellan Solberg och Gideå. Och det var nästan bara Holmenmark som brann, säger Kristofer Wester, ansvarig för naturvård och viltfrågor för Västernorrland och Jämtland på Holmen Skog. Totalt råkade Holmen ut för 25 bränder i sitt distrikt förra sommaren. Men det var helgen efter fredagen den 13 juli, som det var som allra mest hektiskt. – Den 13:de var det ett kraftigt åskväder med blixtar väster om Örnsköldsvik. Det startade sex bränder. Dagen efter startade sex till, som hade legat och pyrt efter 24 - Skog och lantbruk Västerbotten
åskvädret. Dag tre och fyra efter åskvädret började ytter ligare några bränder. Plötsligt stod vi med 15 bränder där vi hade ansvaret för att sköta eftersläckningen, berättar Kristofer. Den 17 juli lugnade det ner sig något men dagen efter den 18 juli startade Brattås branden. – Den släktes till stor del
med en motbrand på 40 hektar som vi startade. Den hade startat efter att ett träd fallit på en elledning, fortsätter Kristofer. Det var alltså en otroligt tuff period för personalen på Hol men, som tillsammans med inhyrda entreprenörer hade hand om alla eftersläckning arna. – Men eftersläckningarna gick i alla fall bra. Vi hade inte någon brand som blossade upp och blev stor igen.
Riktlinjer vid risk Frågan är då om man kan dra några lärdomar av de om fattande bränderna i somras. Kan man göra något för att undvika bränder?
– Redan efter Västman landbränderna drogs det upp gemensamma riktlinjer för samråd vid hög brandrisk. Det har fått positiva effekter. Man kan se att det nu är en betydligt mindre andel av skogsbränderna som startar av skogsmaskiner; säger Kristofer.
Skötselskolan – Dessutom kommer vi att fortsätta att utbilda personal, dvs öka kompetensen hos Holmenanställda och entre prenörer och deras anställda genom skötselskolan, som görs på många språk, fortsät ter han. Men att undvika bränder helt är i stort sett omöjligt.
Tillsammans skapar vi ett högre värde på din skog!
– Vi har försökt tänka över åtgärder både för att undvika bränder och för att minska brandspridningen när det väl tagit eld, säger Kristofer Wester på Holmen Skog i Örnsköldsvik.
Holmen Skog har också funderat över åtgärder för att minska risken för brandsprid ning när det väl fattat eld. – Nyckeln till hantering av skogsbränder är att de inte får bli stora, säger han. För att det inte ska hända har Holmen identifierat fem framgångsfaktorer: 1. Förebyggande arbete/ god beredskap. 2. Tidig upptäckt. 3. Snabb och kraftfullt nedtag. 4. Uthållig insats. 5. Noggrann eftersläckning. Punkterna 2-4 är rädd ningstjänstens ansvarsom råden. – När det gäller punkten ett
kan vi etablera ett bättre sam arbete, samråd samt erfaren hetsutbyte med räddnings tjänst. Ordna internutbildning av Holmenanställda. Förbättra brandjour med tydligare an svarsfördelning, säger Kristo fer Wester och fortsätter: – Samt ha bättre ordning på brandutrustningen med bl.a bättre uppmärkning. Samt kontakt med lokala brandvärn. Även på punkten fem har Holmen Skog tänkt ut förbätt ringar även om eftersläck ningarna gick bra i somras. – Holmen ska stötta efter släckningsentreprenörerna på ett tydligare sätt, både vad gäller fältnärvaro, utrustning och att ringa in personal, avslutar Kristofer.
Teckna Norrskogs nya hållbarhetsavtal Träkronan så kan vi till sammans optimera din skog och avkastning för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Ju mer du använder oss desto högre värde och avkastning. Du får högre timmerpremie från första kubiken, bättre rabatter och högre service. Kontakta din skogsrådgivare idag så berättar vi allt du behöver veta för att höja värdet på skogen.
Pär-Anders Bergqvist Rådgivare Vilhelmina Tel: 010-150 25 73 Cathrine Jonsson Rådgivare Dorotea Tel: 010-150 27 31 Jörgen Hellström Rådgivare Åsele Tel: 010-150 25 33 Tore Lövgren Rådgivare Vilhelmina Tel: 010-150 25 05
trakronan.norrskog.se
Skog och lantbruk Västerbotten - 25
Vanja Marthin har både får och nötkreatur hemma på gården i Malgovik utanför Vilhelmina.
Vanja drömmer om att få jobba på heltid med djuren Vanja Marthin i Malgovik utanför Vilhelmina har både får och nötkreatur hemma på gården. - Det är så roligt att jobba med djuren. Jag drömmer om att kunna jobba heltid med det någon gång i framtiden, säger Vanja. Nu kombinerar hon det med en halvtidstjänst på lågstadiet på Volgsjöskolan i Vilhelmina. Dessutom pluggar hon lärar utbildningen på distans. - Jag vill ha utbildningen om det här med djuren inte skulle fungera eller om man skulle bli sjuk på något sätt så att man inte kan jobba som lantbrukare, säger Vanja. Resan med fåren började redan 2011. - Jag var föräldraledig och ville inte gå tillbaka på heltid 26 - Skog och lantbruk Västerbotten
utan kunna vara mer hemma med barnen. Då bestämde jag mig för att förändra mitt liv. Så då köpte jag tre tackor på hösten 2011 och fem fårtackor till på våren 2012, säger Vanja. Därefter rullade det bara på. - Som mest var jag uppe i 70 djur. Det blev alldeles för mycket med tanke på att vi inte har tillgång till så mycket bete, säger hon.
Så just nu har hon bara nio tackor. Men det ska bli lite fler igen. - Jag har just köpt en fär digtränad vallhund, som ska hjälpa till att hålla fåren på plats. Så sedan räknar jag med att gå upp till 20-30 djur. Det tror jag är lagom, säger Vanja. För två år sedan började hon också med nötkreatur hemma på gården. I dag har hon 17 nötdjur, fördelat på både kvigor, kalvar och tjurar. - Jag har beställt slakt för åtta djur i september. Då kommer vi att sälja våra första köttlådor, säger hon. - Sedan är tanken att fort
sätta så. Att slakta en gång om året och ligga konstant på 16 djur. Kanske slakta något i början av sommaren också för att kunna göra några grillådor. Vanja har gått kurser i styckning och att göra korv. - Jag vill satsa på att förädla mer av köttet, konstaterar hon. Drömmen om en liten gårdsbutik kopplat till ett litet sommarcafé ligger och lurar. - Jag älskar att baka. Jag gör mycket tårtor, säger Vanja. Förutom lammkött och fårskinn är det just tårtor som hon brukar sälja via den nya Reko-ringen.
Skogsstyrelsen i Västerbotten har klarat besparingarna ganska bra När m/kd-budgeten klubbades igenom i riksdagen i december minskade anslagen till Skogsstyrelsen och flera pågående projekt stoppades. Skogsstyrelsen i Västerbotten har ändå klarat besparingarna ganska bra. - Vi har i alla fall inte behövt säga upp någon personal som jobbar med skogliga frågor, säger Johan Renström, distriktschef för Skogsstyrelsens norra distrikt i Västerbotten. Däremot fick några personer sluta som jobbade med arbetsmarknadsprojektet Naturnära jobb, som fick av slutas hastigt vid årsskiftet. - Det riktade sig främst mot långtidsarbetslösa och nyanlända. Det var synd att det projektet stoppades för vi hade väldigt bra resultat här i Västerbotten med att få ut deltagarna i riktiga jobb eller i studier, säger Johan. Även det tioåriga projektet med att systematiskt inven tera länets nyckelbiotoper har avbrutits. Dessutom fick Skogsstyrel sen mycket mindre pengar för att jobba med olika typer av områdesskydd. Det har gjort att man inte kan ersätta markägare med mycket skyddsvärd skog på sina marker. - Men om vårpropositio nen går igenom ska vi få mer pengar till det igen. Det hoppas vi på, så att vi kan börja jobba med det igen, säger Johan. Skogsstyrelsen i Väster botten har även gjort en omorganisation, som trädde i kraft den 1 mars i år. Tidigare har Västerbotten
varit uppdelad i tre distrikt men nu blir det bara två i fortsättningen. Skogsstyrelsen delas helt enkelt in i Västerbottens södra och norra distrikt. - Det är en stor grej för oss internt. Men utomstående märker nog ingenting. Vi har kvar samma personal och samma kontor runt om i länet, säger Johan Renström, distriktschef för Västerbottens norra distrikt. Men i övrigt rullar Skogssty relsens arbete på som vanligt i länet. - Vi har haft mycket råd givning och träffar kring vårt projekt "Ett mer varierat skogsbruk", säger Johan. Dessutom lägger man stort krut på några andra intres santa projekt. Skogens miljövärden är inne på sitt sista år, så där hoppas Skogsstyrelsen att markägare tar chansen innan det är försent. Sedan jobbas det en hel del med det regionala skogspro grammet där man plockar fram intressanta och viktiga förslag för att öka nyttan i skogen.
Skog och lantbruk Västerbotten - 27
Skogsnolias mässor håller till ute i skogen. I år blir det ett nytt mässområde i Vännäs.
Många nyheter på Skogsnolia Den 13-15 juni är det dags igen för den populära fackmässan Skogsnolia. Denna gång på en ny mässplats i Vännäs. - Det ska bli jättekul att anordna Skogsnolia igen. Utställarna har nog laddat med mycket nyheter, säger Kristin Olsson, projektledare för Skogsnolia. Senast Skogsnolia kördes var 2015 så det är nog många som ser fram mot årets mässa. Skogsnolia körs alltså denna gång i Vännäs. - Vi håller som vanligt till ute i skogen. Det blir en två kilometer lång slinga så att ut ställarna ska hinna prata med sina kunder, säger Kristin. Totalt medverkar 200 utställare på Skogsnolia. Platserna tog slut redan före jul så intresset för årets mässa är stort. - Vi räknar med att ha 13 000 - 14 000 besökare un der de tre dagarna. Det är en lagom stor mässa tycker jag, 28 - Skog och lantbruk Västerbotten
säger projektledaren Kristin. - Det är också roligt att vi fått med alla de stora maskin tillverkarna. De vill nog visa upp sina nyheter, fortsätter hon. Det innebär att t.ex Ko matsu, John Deere, Ponsse, Rottne och Eco Log alla finns representerade. Skogsnolia är en etablerad fackmässa som körts sedan 1984. Men den körs inte varje år utan bara vissa år. Senast var alltså 2015 så
-Det är jättekul att vi kan köra Skogsnolia i år igen. Utställarna har säkert laddat upp med mycket nyheter, säger Kristin Olsson, projektledare för Skogsnolia.
nu är suget stort inför årets mässa den 13-15 juni. Dessutom blir det på ett nytt mässområde i Vännäs. - Eftersom vi håller till ute i skogen och demonstrerar maskinerna brukar ett mäss område bara klara tre-fyra mässor innan vi behöver hitta ett nytt område, konstaterar Kristin. Att Skogsnolia håller till med en slinga ute i skogen gör det lite speciellt för besö karna. - De måste förstå att mäs� san är ute i skogen. Man kan inte komma i högklackat, skrattar Kristin. Även om de flesta besökar na kommer från norra Sve
rige, så kommer även en hel del från resten av landet, samt även från Norge och Finland. Även om huvuddelen kommer till Skogsnolia för att se maskiner och produkter, till skogsbruket, kommer årets mässa även ha inslag om jämställdhet i branschen. Bland annat kommer ett nytt jämställdhetspris att delas ut. Sedan arrangeras även en rekryteringsdag där intresse rade bussas ut från Noliamäs san för att se vad branschen kan erbjuda. Skogsnolia arrangeras av Nolia AB, som ägs av kom munerna Umeå, Skellefteå och Piteå.
Ida Oderstål i byn Siksjönäs utanför Vilhelmina går mot strömmen. När många mjölkbönder i Västerbotten lägger ner så väljer Ida att dra igång mjölkproduktion, I slutet av april kom mjölkbilen från Norrmejerier och hämtade för första gången.
38 år efter att slaktbilen hämtade de sista mjölkkorna
Nu kör mjölkbilen till byn Siksjönäs igen Sedan i slutet av april kommer mjölkbilen igen till byn Siksjönäs, utanför Vilhelmina. - Det känns jättekul eftersom det nu är 38 år sedan slaktbilen hämtade de sista mjölkkorna i byn, berättar Ida Oderstål, som är den som står bakom nysatsningen. - Mjölkbilen är lite av symbol för en levande landsbygd, fortsätter hon. När allt fler mjölkbönder runt om i Västerbotten lägger ner gör Ida Oderstål precis tvärtom. Hon startar upp en småska lig mjölkproduktion hemma på gården i Siksjönäs. - Det är roligt att gå mot strömmen. Men jag tror verkligen att det finns möj ligheter att driva effektiva och lönsamma mjölkgårdar även i inlandet, säger Ida. Nu är det emellertid en småskalig produktion hon startat, som kompletterar
hennes och maken Mattias övriga verksamheter. Ett entreprenadföretag med bland annat en maskin- trailer, egen grävmaskin och traktor för plogning och vägskötsel. Dessutom gör Ida fortfaran de sitt eget Lapplandssmör i det lilla mejeri, som de byggt upp hemma på gården. Det var för att få mjölk till smörtillverkningen som de började med kor. - Men nu har vi satt in rörmjölkning, vilket verkligen
underlättar, säger Ida. De köpte nya rör men be gagnade mjölkmaskiner. Och i slutet av april kom mjölkbilen från Norrmejerier för att hämta mjölk i Siksjönäs igen. Nu hämtas mjölken varan nan dag i fortsättningen. - Målsättningen är att gå upp från de sex kor vi haft till kanske 10-12 mjölkande kor, säger Ida. - Eftersom de som håller på med mjölk i snitt har 92 mjölkkor i dag så är förstås vår verksamhet väldigt småskalig. Men det känns jättekul att vi dragit igång den när många andra lägger ner, fortsätter hon. Nu kommer huvuddelen av mjölken att gå till Norr mejerier. Men Ida kommer även i fortsättningen att göra sitt
eget Lapplandssmör. Även om det kanske blir i lite mindre omfattning innan de hunnit utöka antalet mjölkkor. - Men Lapplandssmöret har gått bra. Allt jag gör säljs, säger hon. Mest har hon sålt via REKO-ringarna i Umeå, Skellefteå, Vilhelmina och Östersund. Korna på gården går i lös drift utomhus. - Så egentligen är det väl bara hagarna som sätter be gränsningen för hur många mjölkkor vi ska ha, säger Ida. De Highland cattle-djur man haft ska successivt bytas ut till mjölkkor. Allt för att mjölkbilen ska fortsätta att rulla i Siksjönäs utanför Vilhelmina. Efter 38 års uppehåll.
Skog och lantbruk Västerbotten - 29
Förr bodde oftast folk på platsen där de ägde sin skog, men nu blir det mer vanligt med rena investerare som har vanliga anställningar i någon annan del av landet.
Richard har följt utvecklingen genom åren
”Förr bodde folk på sina skogsfastigheter” Richard Grönlund, virkesköpare på SCA i Vilhelmina, har följt de stora förändringarna genom åren i skogsbruket i Västerbotten. - Jag började på SCA 1985. Då hade jag redan varit på Modo, Skogsstyrelsen och dåvarande Domänverket. Så jag har varit i skogsbranschen ända sedan lumpen, konstaterar Richard, som snart fyller 62 år. Och mycket har förändrats under den tid som han varit verksam. - När jag började på SCA så bodde 75-80 procent av skogsägarna på det ställe där de ägde sin skog. Nu kanske det är 20 procent, som bor på 30 - Skog och lantbruk Västerbotten
den skogsfastighet de äger. Det är den allra största skillna den, säger Richard. Det innebar att Richard kunde åka runt och träffa
nästan alla skogsägarna i början. - Jag var nästan som en gårdfarihandlare. Man blev nästan som en skoglig råd givare i familjen. På gott och ont blev jag nästan som en i familjen och man visste aldrig hur lång tid ett besök skulle ta, säger Richard. Att Grönlund var ett känt namn i Vilhelminatrakterna gjorde det ännu lättare att knyta nära kontakter med skogsägarna.
De kände ofta både hans föräldrar och mor- och farför äldrar. - Det var en levande lands bygd på ett annat sätt då. Med många färgstarka profiler som bodde kvar på sina skogs fastigheter, säger Richard. Men numer ser det alltså helt annorlunda ut. Med kanske 20 procent som bor på sina skogsfastigheter. - Många kommer hem till fastigheten till påsk och till älgjakten. Då kan man träffa
Ha en plan för minsta barr! Det viktigaste för en välskött och lönsam skog är skogsbruksplanen. Så att du har koll på hur hela din skog blir precis som du vill ha den. Idag och i framtiden. Hör av dig, så berättar vi mer.
Richard Grönlund, virkesköpare på SCA i Vilhelmina, har varit skogsbranschen trogen sedan han gjorde lumpen och kunnat följa de stora förändringar som blivit i skogsbruket genom åren.
många som normalt bor på andra orter, säger Richard. - Dessutom har de i regel en anställning med lön där de bor och är inte lika beroende av pengarna från skogen, som de var förr, fortsätter han. På senare år har det dess utom dykt upp en helt ny typ av skogsägare i inlandet.
”Det får en att undra vem som kommer att äga den här skogen i inlandet om två generationer.” - Det är rena investerare. Sådana fanns inte på 90-talet. De köper skogsfastigheter utan någon känsla eller släkt skap till platsen, säger Richard och fortsätter: - Men rent skogligt sköter de sina skogar väldigt bra. De är drivna på att bruka skog och vill att den ska vara välskött för att växa så bra som möjligt och ge god av kastning. En av Richards tråkigaste ögonblick under åren var när SCA 2012 tog beslutet att stänga sågen i Vilhelmina. - Dels var det 50 personer som förlorade jobbet, dels förlorade man den puls det
innebar att ha en förädling på orten, konstaterar han. Richard är också bekymrad för att priset på skog och kon kurrensen från skogsköpare från hela landet gör det svårt för unga i inlandet att köpa en skogsfastighet. - Det är synd att inte unga skogsintresserade personer i inlandet ska kunna köpa skog. De är nästan chanslösa om inte de får ärva eller på annat sätt komma över en fastighet utan att den kommer ut på marknaden, säger Richard. - Det får en att undra vem som kommer att äga den här skogen i inlandet om två generationer. När fler och fler fastigheter får ägare utan koppling till bygden, fortsätter han. Richard Grönlund fyller snart 62 år och ser sin yrkes karriär närma sig slutet. - Jag ska jobba till jag fyller 63 år. Alltså ett drygt år till, säger han. Då får han tid att ägna sig åt sin egen skog och sitt stora jaktintresse. - Jag har genom åren köpt på mig egen skog. Nu har jag 1150 hektar. Där ska jag för söka att ta hand om mycket av skötseln själv då jag får tid, avslutar Richard Grönlund.
Stig Forsberg Bert Forsberg Wictor Rytterstedt Lars Eliasson Tord Eklund Jonny Stenmark Magnus Lindgren Lars-Erik Lindmark
070-326 45 21 070-326 45 29 070-247 51 61 070-251 11 90 070-326 45 35 070-557 89 42 072-208 43 53 070-209 76 61
www.holmen.com/skog
Gillar du den här tidningen? Vi kan hjälpa dig med dina trycksaker. Ring 060-57 21 50 så berättar vi mer
Skog och lantbruk Västerbotten - 31
GALLRA MED SCA
Finare skog & pengar i handen Vid gallring tar vi bort de träd som är sjuka eller håller sämre kvalitet, vilket skapar bättre förutsättningar för de stammar som lämnas kvar. Det ger dig en finare skog och ett högre virkesvärde vid slutavverkning. Dessutom får du betalt direkt för det virke som avverkas. Kontakta din lokala virkesköpare för en kostnadsfri rådgivning. Läs mer på sca.com/gallring
S V E N S K A C E L L U LO S A A K T I E B O L A G E T
S V E N S K A C E L L U LO S A A K T I E B O L A G E T
Boka gratis rådgivning