Skog och lantbruk västerbotten 2018

Page 1

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västerbotten

Nr 1 2018

Glassbonden i Selet Stockar röntgas mitt i såglinjen

Nyckelbiotoper ska kartläggas

Utbildningen som förhindrar olyckor med fyrhjulingar

Grisbonden har gårdsbutik i bil

Våga sälja till utomstående


Innehåll Länets nyckelbiotoper ska kartläggas ..4 Stora skogsskador orsakade av älg

Högt tryck efter skogsfastigheter

..6

Holmen Skog satsar mer på Mellanbygden

Fler naturvårdsbränningar än tidigare ..8

..26 Lagrar ensilaget i långa plastslangar ..27

..12

Sågverket som gått från folkrace till F 1-klass Bilen är deras gårdsbutik

Våga sälja företaget till någon utomstående

..14

..16 ..18

Först i skogsbranschen med bank-id lösning Glassbonden har blivit ett begrepp

Ökad efterfrågan på certifierad skog

Arbetsmarknadsprojekt för naturnära jobb

..20

..22

Rekordnivå på avverkningar

..33

Anna-Karin basar över en avdelning med bara killar

..34

..28

..29

Skogsägarna följer skogsuppdragen i detalj

Vill förhindra olyckor med fyrhjulingar

..25

Mekaniskt skydd mot snytbaggen

Satsningen i Malå ..11 Många fördelar med skogsbruksplan

..24

..30 ..32

Välkommen till Skog&Lantbruk Jag är verkligen glad och faktiskt lite stolt över att kunna hälsa dig hjärtligt välkommen till en helt ny tidning om skog och lantbruk i Västerbotten. Vi vill lyfta fram goda exempel. Ge tips och råd som du kan ha nytta av. Vi vill helt enkelt försöka att spegla lite av all den spännande verksamhet som pågår runt om i Västerbottens skogar och lantbruk. I detta första nummer av Skog & Lantbruk Västerbotten kan du bland annat läsa om några kreativa mjölkbönder, Tomas och Helena Ågren, som kompletterat mjölk­produktionen med att göra glass. Under varumärket Glassbonden har de gjort sig kända i stora delar av länet. Deras glass säljs framförallt i butiker i Umeå-området. Till deras populära glassbar i Västra Selet i Vännäs kommun vallfärdar folk från när och fjärran trots att gården ligger långt ute på landet. En annan som kompletterat sin verksamhet är Grisbonden. På Edgården, i Flarken, är de en av norra Sveriges största grisbönder. Sedan några år tillbaka kör de ut en liten del av gårdens

eget kött med sin rosa Grisbil. De ligger mitt emellan Umeå och Skellefteå och kör varje vecka ut kött till kunder som beställt kött på nätet. Sågverket i Sävar har genomgått en fantastisk förändring. Norra Skogsägarna har där satsat på en helt ny teknik, där man röntgar varje stock för att bäst kunna se hur man kan få ut mest av den. Sågverket är nu en av världens modernaste sågverk, dit besökare från hela världen kommer för att se den nya röntgentekniken. Redan förra året investerade Setra Malå för att höja sin produktionsvolym. De skulle öka produktionen av sågade och förädlade varor med över 20 procent. Nu visar det sig att Malå-­anläggningen faktiskt

både klarat den målsättningen och dessutom ökar lite till. Kvinnorna är fortfarande i klar minoritet när det gäller arbete i skogen. Vi har träffat Anna-Karin Hellström, som är produktionschef i Norrskogs distrikt för Jämtland och södra Lappland. Hon basar över en avdelning där alla nio är killar. Och stortrivs. Hon rekommenderar verkligen tjejer att satsa på skogsjobb. Västerbottens skogar är hårt drabbade av skador orsakade av älg. Nu befarar man att den långa, och extremt snörika, vintern ska ha gett enskilda skogsägare betydande skador. Det finns uppgifter om att vissa skogsägare har fått hela områden med ungskog upptuggade. Tyvärr har olyckorna med fyrhjulingar ökat i takt med att försäljningen av dem ökat. Nu har Norra Skogsägarna börjat anordna kurser i hela Norrland där man ska få lära sig rätt körteknik för att inte råka ut för olyckor.

Fyrhjulingen är annars mycket användbar i det dagliga skogsbruket. Men det finns en stor tippningsrisk. Med enkla tips och råd går det att undvika att drabbas av en olycka. Jag hoppas att du hittar mycket trevlig läsning från platser runt om i Västerbotten. Att du kanske får ett och annat tips, som du kan ha nytta av i din egen verksamhet. Mycket nöje med det första numret av Skog & Lantbruk Västerbotten. Varmt välkommen. Stefan Sahlberg

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay

2 - Skog och lantbruk Västerbotten

Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.


KÖP DIN NYA FORD MED LRF SAMKÖPS FÖRMÅNLIGA PRISER LRF-medlemmar

Aktiebolag i gröna näringarna

Personbilar Ford Fiesta 7% rabatt, 6 750 kr bonus Ford Ecosport 7% rabatt, 6 750 kr bonus Ford C-Max 7% rabatt, 15 750 kr bonus Ford Kuga 7% rabatt, 24 750 kr bonus Ford Focus 7% rabatt, 15 750 kr bonus Ford Galaxy 8% rabatt, 40 750 kr bonus Ford S-Max 8% rabatt, 40 750 kr bonus Ford Mondeo Titanium 8% rabatt, 27 750 kr bonus Ford Mondeo ST-Line 8% rabatt, 27 750 kr bonus Ford Mondeo Vignale 8% rabatt, 27 750 kr bonus

Personbilar Fiesta: 10% rabatt B-Max: 12% rabatt Ecosport: 12% rabatt Focus: 16% rabatt C-Max: 16% rabatt Kuga: 16% rabatt Nya Galaxy: 17% rabatt Nya S-Max: 17% rabatt Mondeo: 19% rabatt

Avtal 65003 Rabatt vid köpet + efterhandsbonus i efterhand

Transportbilar Ford Transit 8% rabatt, 39 750 kr bonus Ford Transit Custom 8% rabatt, 31 750 kr bonus Ford Transit Connect L1 7% rabatt, 16 750 kr bonus Ford Transit Connect L2 7% rabatt, 24 750 kr bonus Ford Tourneo Connect 7% rabatt, 24 750 kr bonus Ford Tourneo Custom 8% rabatt, 31 750 kr bonus Ford Ranger 8% rabatt, 44 750 kr bonus

Avtal 85780 Rabatt vid köpet (ingen efterhandsbonus)

Transportbilar Fort Transit Courier: 16% rabatt Fort Transit Connect: 16% rabatt Fort Transit Custom: 20% rabatt Fort Transit: 22% rabatt Fort Ragner: 20% rabatt

Norra länsdelen

Södra länsdelen

Nålvägen 2, 931 57 Skellefteå 0910-711 660 www.logart.se

Överstevägen 1, 906 21 Umeå 090 - 706 900 www.carstedts.se


Nu ska Skogsstyrelsen i ett tioårigt projekt systematiskt kartlägga alla skyddsvärda nyckelbiotoper i länet.

”Det kommer nämligen att ställas högre krav för att en skog ska klassas som nyckel­ biotop i nordvästra Sverige, jämfört med övriga landet”

Hårdare krav i Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Dorotea

Länets nyckelbiotoper ska kartläggas i tioårigt projekt Nu har regeringen anslagit pengar till en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper. - Det här är en stor satsning som ska pågå i tio år. Vi håller just nu på att förbereda oss för hur vi bäst ska jobba med den här kartläggningen, säger Johan Wester på Skogsstyrelsen. Att länets alla skyddsvärda nyckelbiotoper ska kartläggas ser man som glädjande. - Det är generellt sett positivt eftersom vi inte jobbat systematiskt med att kartlägga nyckelbiotoper sedan 2006, berättar Johan, som sitter i Umeå, men jobbar nationellt med frågan. - Sedan dess har vi bara upptäckt nyckelbiotoper i samband med annan verksamhetsutövning, fortsätter han. 4 - Skog och lantbruk Västerbotten

Men nu är det alltså dags för en riktigt systematisk kartläggning. - Vi har ett mycket bättre kartstöd nu än förra gången vi gjorde en inventering. Så vi kan säkert jobba effektivare denna gång, säger Johan. - Vi räknar med att komma igång med de första inventeringarna i höst, fortsätter han. För fjällkommunerna, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Dorotea gäller lite speciella förutsättningar.

- Det kommer nämligen att ställas högre krav för att en skog ska klassas som nyckel­ biotop i nordvästra Sverige, jämfört med övriga landet, säger Johan. Det står klart sedan regeringen preciserat uppdraget till Skogsstyrelsen att göra en nationell inventering. Efter pausen av inventeringar i nordvästra Sverige under förra året är Skogsstyrelsen nu i gång med att sjösätta en ny metod där systematiska testinventeringar ska genomföras i området under hösten. - Sedan ska testinventeringarna utvärderas innan

man går vidare i nordvästra Sverige, konstaterar Johan. Men klart är i alla fall att kraven för vad som kommer att klassas som en nyckelbiotop blir högre i kommuner som Storuman, Sorsele, Vilhelmina och Dorotea. Regeringen har även skickat med en påse pengar som ska användas för ersättning till skogsägare. - Där är det sagt att vi ska prioritera ersättning till skogsägare med en hög andel nyckelbiotoper på sin mark. Alltså där mer än fem procent av markytan klassas som nyckelbiotop, säger Johan Wester.


Skogen 1:1

Mina kontrakt

Kontakta virkesköpare

Skogås 1:16

Sågtimmer Tall / 25%

Massaved Barr / 45%

Massaved Gran färsk / 25%

Min fastighet

46%

Skogen 1:1

 Sågtimmer gran 42%  Sågtimmer tall 11%

Din skog har flyttat in i mobilen I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. Logga in på skogsvinge.se när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är. Med Skogsvinge kan du: • Se din fastighet i Skogsvinges karta • Beställa och överblicka åtgärder i din skog

• Signera dina kontrakt digitalt • Få full koll på alla intäkter och utgifter

Skogsvinge kombinerar och analyserar fakta om din skog så att du kan följa ditt skogsbruk i detalj och fatta kloka beslut. Behöver du hjälp är din virkesköpare aldrig längre än ett klick bort!

Nu kan du signera alla dina kontrakt digitalt på skogsvinge.se

Västerbottens skogsförvaltning, tel 090-15 83 60

81%


”Högre avskjutning har gjort att skadorna av älg börjat vika i inlandet”

Älgar ger stora skogsskador runt om i Västerbotten.

Stora skogsskador orsakade av älg Det finns en oro för att den snörika vintern gjort att skogsskador av älg har ökat. - Vi har fått signaler om att vissa fått hela bestånd av ungskog upptuggat, säger Anders Lindqvist på Skogsstyrelsen i Skellefteå, som är den i länet som samordnar inventeringar av skogsskador orsakade av älg. - Det är i så fall en enorm förlust för den enskilde skogsägaren, fortsätter han. De kan ännu inte säga säkert att skogsskadorna av älg är större efter den långa och snörika vintern. - Vi håller just på med en inventering, Äbin, som vi kallar den. Den ska vara klar i mitten av juli. Då vet vi bättre, säger Anders. - Men det som är lite oroande är att det var mycket snö under så lång tid. Dessutom var det på vissa platser enor6 - Skog och lantbruk Västerbotten

ma mängder snö, vilket kan ha gjort att älgarna fastnat och orsakat stora skador på ett ställe, fortsätter han. Generellt sätt är skador på skog orsakade av älg ett ganska stort problem i Västerbotten. - Det är ganska allvarligt i några områden. Speciellt i inlandet och i sydöstra Västerbotten, säger Anders. Vid inventeringarna kon-

trollerar man hur mycket av tallskogen, på 1 - 4 meter som är oskadad av angrepp från vilt. - Målsättningen är att när träden är fem meter ska sju av tio vara oskadda. Det klarar vi inte någonstans i Västerbotten, säger Anders. På vissa håll är inte ens hälften oskadade. -I nordöstra länet finns fortfarande chansen att nå målsättningen med sju av tio träd oskadade, men man är inte riktigt där än, säger Anders. Men det finns också positiva saker att rapportera om. - Det är positivt att man börjat ta ner älgstammen. Att

det vänder åt rätt håll, säger Anders och fortsätter: - Högre avskjutning har gjort att skadorna av älg börjat vika i inlandet. När orsakar älgarna skadorna på skogen? - Man brukar säga att det är när snötäcket blivit tre decimeter. Fram tills dess klarar älgarna att få fram bärris och annat från marken, svarar Anders Lindqvist på Skogsstyrelsen i Skellefteå. - Men en så här lång och snörik vinter som i år. Då är det många älgar som har lidit, avslutar han.


Från din skog till ditt golv. Som du vill ha det. Bräder, golv- och taklister, paneler, reglar, golv, fasadbeklädnad, altaner Allmoge, amerikafoder, gammaldags kilgolv Byggnationer och renoveringar Alla mått är kundanpassade efter dina önskemål Hitta oss på Facebook!

Järvsjöby 45, Vilhelmina kubbessag@gmail.com 0730-69 85 93 kubbes.se

Håkan Kubbelöv har 30 års erfarenhet av träindustrin

Vi ger dig råd inför säsongen Passa på att investera i en begagnad traktor, eller varför inte i en ny lantbruksmaskin från Kverneland. På Staffare får du alltid råd! Både med att hitta rätt maskin och med en förmånlig finansiering.

Vi ger dig råd inför säsongen

0,99 % ränta

Passa på att investera i en begagnad traktor, eller varför inte i en ny lantbruksmaskin från Kverneland. På Staffare får du alltid råd! Både med att hitta rätt maskin och med en förmånlig finansiering. 0,99% ränta med Agco Finance eller De Lage Landen Finans AB. Löptid upp till 36 månader. Erbjudandet gäller t o m 2018-09-30.

RE GARANT FFA

S

VA D

VABEDSI

K

TA D

TA D

ER

S

ER

I

STA

RE GARANT FFA

I

STA

0,99 % ränta 0,99% ränta med Agco Finance eller De Lage Landen Finans AB. Löptid upp till 36 månader. Erbjudandet gäller t o m 2018-09-30.

BE S

IK

www.staffare.se

www.staffare.se HUDIKSVALL

HUDIKSVALL

HUDIKSVALL

LULEÅ

SKELLEFTEÅ

LULEÅ LULEÅ

TIMRÅ

BOLLNÄS

SKELLEFTEÅ

SKELLEFTEÅ

STORVIK

TIMRÅ TIMRÅ

UPPSALA

VÄSTERÅS

BOLLNÄS

BOLLNÄS

STOCKHOLM

STORVIK

UPPSALA

STORVIK

UPPSALA

VÄSTERÅS

STOCKHOLM

www.staffare.se

SkogVÄSTERÅS och lantbruk Västerbotten STOCKHOLM - 7


Fler naturvårdsbränningar än tidigare i Västerbotten Länsstyrelsen i Västerbotten försöker varje år genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i några av sina naturreservat. - Det är en rad arter som är beroende av brand för sin utveckling och överlevnad, säger Andreas Garpebring på länsstyrelsens naturvårdsenhet. - Vi behöver rädda den biologiska mångfalden i skogen. Historiskt sett så brann det mycket mer förr i tiden i våra skogar. Men sedan slutet av 1800-talet då skogen fick ett större värde gör samhället allt för att släcka skogsbränder så fort som möjligt. Det gör att det brinner mycket mindre i skogen nuförtiden. Därför försöker länsstyrelsen genomföra planerade 8 - Skog och lantbruk Västerbotten

naturvårsbränningar i Västerbotten varje år. - Det har blivit en klar ambitionshöjning sedan vi kom med i EU-projektet, Life Taiga, tillsammans med flera andra länsstyrelser, säger Andreas och fortsätter: - Nu har vi resurser att genomföra betydligt fler bränningar varje år än tidigare. Inom projektet Life Taiga

samarbetar 14 länsstyrelser kring naturvårdsbränningar i ett femårigt projekt, 2015-19. I Västerbotten har man redan hunnit med två naturvårdsbränningar i år. Dels i Sjulsmyran, Robertsfors kommun, dels i Isklinten, Bodsmark. - Men vi hoppas hinna med att bränna i fyra-fem områden till i år, berättar Andreas. Själva naturvårdsbränningarna sker under mycket kontrollerade former. - Vi har väl avgränsade områden, all utrustning på plats, brandutbildade naturvårdare

på plats och en helikopter beredd om det skulle behövas, säger Andreas. - Så det är väldigt sällsynt att en naturvårdsbränning inte går som det var tänkt, fortsätter han. De ser också till att väderprognoserna är rätt då man väljer dag för en bränning. - Men hur bra väder­ prognoser man än har så är det ingen exakt vetenskap utan du får alltid vara beredd på att ställa in bränningen samma dag som den ska göras om inte förutsättningarna är de rätta, säger Andreas. - Värme och torka är inga

Foto: Länsstyrelsen

Naturvårdsbränningar genomförs under stor säkerhet och skarpa gränser så att inte elden ska kunna sprida sig utanför det område som ska brännas.


Områden man vill bränna i

”Vi behöver rädda den biologiska mångfalden”

Här är de områden som Länsstyrelsen i Västerbotten hoppas kunna genomföra planerade natur­vårds­ bränningar under 2018.  Västermark, nära Bodsmark i Umeå.  Stavaliden, Åmsele, Vindelns kommun.  Näsuddberget, utanför Malå.  Buberget, i Storumans kommun.  Jättungsmyran, nära Kalvträsk i Skellefteå ko.

Näsuddberget

Jättungsmyran Stavaliden Västermark Buberget Många arter gynnas efter en naturvårdsbränning. Både direkt och indirekt.

Många arter som gynnas problem utan det är när det dyker upp kraftiga kastvindar som det kan vara problematiskt. Det är alltså många arter som gynnas av brand. Insekter, växter och svampar som kanske inte är så kända. - Men många tänker inte på att tallen är en av de mest brandpräglade arter vi har, säger Andreas. - Vi får ingen ny föryngring av tallbeståndet om det inte brinner. Då kommer granen

att ta över, fortsätter han. Och för en tall som utsatts för brand men som överlevt, vilka många faktiskt gör, väntar ett ovanligt långt liv. - En tall som inte varit utsatt för brand kan bli 200 år medan en tall som överlevt en brand kan bli ända upp mot 500 år, berättar Andreas Garpebring.

En naturvårdsbränning är en dramatisk händelse för djur- och växtlivet på platsen. Men nyttan för många ovanliga och hotade arter motiverar ändå bränningen. Ett fyrtiotal insektsarter i Sverige är direkt beroende av brand för att klara sig, bland annat skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar. Dessutom är hundratals arter gynnade av brand, till exempel alla våra hackspettsarter som gärna bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden. Även många växter får förnyad kraft av en skogsbrand. Två av de

mest utpräglat brand­gynnade växterna är brandnäva och svedjenäva, båda är mycket ovanliga. Deras frön kan vila i marken under mycket lång tid i väntan på en brand. Först när fröna hettats upp till över 45-50 grader kan de gro. Det finns också ett femtiotal svamparter som bara bildar fruktkroppar på nybränd mark. Eftersom en skogsbrand lämnar många döda träd gynnas många arter som behöver död ved för sin överlevnad. En död upprättstående tall är en livsmiljö för insekter, lavar och svampar under flera hundra år.

Skog och lantbruk Västerbotten - 9


Hela anläggningen, Setra Malå, med sågverk och förädling.

10 - Skog och lantbruk Västerbotten


Satsningen i Malå över förväntan I fjol investerade Setra Malå för att höja produktionsvolymen med drygt 20 procent både inom sågat och förädlat. - Det har gått jättebra. Faktiskt över förväntan, säger platschefen Hans Liljeström och fortsätter: - Vi räknade med att gå från 170 000 kubikmeter sågade varor per år till 215 000 kubikmeter. Nu kan jag säga att vi kommer att nå minst 220 000 kubikmeter sågat i år. Det var alltså en lyckad satsning av Setra i Malå. - Satsningen kom helt rätt i tiden. Det har gått riktigt bra och vår lönsamhet har förbättrats ytterligare, säger Hans. Han har varit platschef på Setra Malå sågverk och förädling i ett och ett halvt år, men jobbat inom Setra i 11 år. - Det är en av de bästa

konjunkturerna jag upplevt just nu. Det är en bra marknad. Det är drag över hela världen, säger Hans. Det betyder naturligtvis mycket för Malåanläggningen då lite drygt 60 procent av vad som produceras går på export. - Våra huvudmarknader är Sverige, Nordafrika, Kina och Japan, säger Hans. - Där Kina är den marknad

som gått fram kraftigast de sista fem åren. Med sina ungefär 90 anställda betyder förstås Setra Malå mycket för bygden Malå. - Om man bortser från kommun och landsting så tror jag att vi är den näst största arbetsgivaren, säger Hans. Några av de största produkterna från Setra Malå sågverk och förädling är bl.a impregnerad trall och reglar. Innerpaneler till Japan och golv till Japan och Sverige. I Malå producerar Setra sågade och förädlade trävaror av Sveriges kanske bästa råvara, norrländsk fura.

- Vår satsning på utökad produktions­volym har gått riktigt bra. Faktiskt över förväntan, säger Hans Liljeström, platschef på Setra i Malå.

Produktionsvolymen för förädlade produkter är strax under 50 000 kubikmeter per år. Tillsammans med Svea Skog jobbar Setra Malå med ett projekt för att få ut bästa värdet av varje timmerstock. - Jag brukar säga att ha trädet stått och växt i 80-90 år är det värt att behandlas med respekt. Då är man skyldig att försöka att ta ut maxvärde ur stocken, säger Hans. Setra har ingen egen skog utan köper in all råvara. - Vi köper mest av Svea Skog, men även från SCA, Holmen och privata skogsägare, säger Hans.

Skog och lantbruk Västerbotten - 11


”Eftersom man börjar få mer betalt för certifierad skog kan det vara lika bra att ha en plan som är förberedd för certifiering”

- Det är viktigt att göra åtgärder i rätt tid. Annars riskerar du att det både blir dyrare och ökad risk för skador på skogen, säger Christer Hållberg, ansvarig för skogsbruksplaner på Holmen Skog.

Många fördelar med att ha en skogsbruksplan En skogsbruksplan kan vara ett av de viktigaste verktygen för att bäst veta hur man ska sköta om sin skog. Oavsett om du har mycket eller lite skog. - En plan är bra i alla lägen. Då vet du vad som ska göras de närmaste tio åren, säger Christer Hållberg, ansvarig för skogsbruksplaner på Holmen Skog. Intresset för att skaffa en skogsbruksplan har ökat de senaste fem åren. - Det är så stora värden i en skogsfastighet i dag. Då vore det konstigt om man inte hade ett mål och en plan för det, säger Christer. Men det gäller att anpassa skogsbruksplanen individuellt. - Alla har vi olika mål för vad vi vill få ut av vår skogsfastighet. Vill man ha ett kassaflöde nu eller nästa tioårsperiod? Ska vi skapa förutsättningar för ett generationsskifte? - Därför är det viktigt att planen blir individuellt anpas12 - Skog och lantbruk Västerbotten

sad, säger Christer. I en skogsbruksplan anges alltså vad som ska göras i skogen den närmastve tioårsperioden. - Det finns mycket att tjäna på att göra åtgärder i rätt tid, säger Christer. - Väntar man för länge med t.ex röjning blir det både dyrare och ökar risken för skador på beståndet. Just röjningen är särskilt viktig att göra i rätt tid. - Ja, eftersom det gäller att sköta ungskogen. Det är där tillväxten i skogsbeståndet finns, konstaterar Christer. - Men även gallringen är viktig att göra i rätt tid, liksom

slutavverkningen. Sedan ska man göra rätt återbeskogning också, fortsätter han. När det gäller återbeskogning kan planen ange markberedningsmetod och val av trädslag. Att intresset för att göra skogsbruksplaner ökat kraftigt de senaste åren kan ha flera orsaker. - Vi har haft en hel del generationsskiften. Dessutom bor fler på annan ort och slutligen kanske banker kräver bättre underlag, säger Christer. En plan ger dessutom positiva sidoeffekter. - Du får en karta över din fastighet. Med nutidens möjlighet att ha den i mobilen eller på en platta kan du gå ut i din skog och se var du är och samtidigt vilken typ av skog

det är där, säger Christer. I skogsbruksplanen kommer även naturbiten in. - Man behöver inte fasas för mycket om det här med naturvård. För det finns två klasser för den skog som avsätts för naturvård. En där skogen lämnas helt orörd men även en där du fortsätter att sköta om den, med röjning och gallring, och fortsätter att ha en nettointäkt på den, säger Christer Hållberg, ansvarig för skogsbruksplaner på Holmen Skog. - Eftersom man börjar få mer betalt för certifierad skog kan det vara lika bra att ha en plan som är förberedd för certifiering. Då ska fem procent av skogsinnehavet avsättas för naturvård, avslutar han.


Din skog kan göra gott för bygden.

Vi tror på kraften i lokala samarbeten. Tillsammans med skogsägare, företag och entreprenörer i bygden skapar Sveaskog värde i hela produktions­ kedjan. Ett exempel är leverans av möbelkubb till sågen i Glommersträsk. Ett annat är rakt, stolt talltimmer för golv och hyllor till Setra Malå. Virkesbehovet är stort, och din skog kan bidra till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt i bygden. Från och med sista maj har vi även den i särklass högsta prislistan på talltimmer.

Gör en bra virkesaffär. Låt oss räkna på din skog.

Peter Granberg Arvidsjaur och Arjeplog 0960­559 20

Richard Holmgren Sorsele, Storuman, Lycksele, Malå och Norsjö 0953­416 51

Skog och lantbruk Västerbotten - 13


700 stockar i timmen passerar genom röntgenanläggningen. Sedan vänds stockarna automatiskt i rätt läge för att få bäst sågresultat.

”Det här är början på något nytt. Ett paradigm­skifte i sågverksbranschen”

Unik teknik där alla stockar röntgas mitt i såglinjen

”Sågverket har gått från folkrace till F 1-klass” Sågen i Sävar är kanske världens modernaste sågverk. Med en helt ny unik teknik, en industriell röntgen, skiktröntgas 700 stockar i timmen, mitt i en helt ny såglinje, för att få ut det bästa av varje stock. - Det är fantastiskt. Sågverket har gått från folkrace til F 1-klass, säger Stig Grundberg, sågverkschef vid Sävar Såg. - Nu har vi tagit täten i landets tekniska utveckling. Nu får de andra ta rygg på oss, fortsätter han. På alla sågverk har det alltid varit en dröm att kunna se in i stocken innan den sågas. Men det har tagit nästan 30 år att lösa de tekniskt avancerade problem som möjliggör en fungerande skiktröntgen för ett sågverk i hög fart. Resultatet heter Microtec CT-log, som nu installerats på sågen i Sävar. 14 - Skog och lantbruk Västerbotten

- Vi är först í Norden med en sådan här industriell röntgen, säger Stig. - Och först i hela världen att sätta den direkt i en sågverkslinje, fortsätter han. Sågen i Sävar hoppas uppnå en rad fördelar med den nya unika tekniken. - Vi hoppas kunna höja värdet på den råvara vi tar in

genom att minska spillet. Och därmed ge bättre produkter till våra kunder, säger Stig. Efter att stocken passerat röntgenanläggningen vänds stocken automatiskt i rätt läge för att sågas med bästa resultat. Och det går snabbt. Med en fart på 3 meter i sekunden. 700 stockar i timmen passerar förbi datortomografen. - Folk kanske inte förväntar sig en snabbare röntgen­ anläggning på ett sågverk än på ett sjukhus, skrattar Stig. Att det här är framtiden för sågverksindustrin är han övertygad om.

- Det här är början på något nytt. Ett paradigmskifte i sågverksbranschen, säger Stig. För Stig själv är det extra speciellt att se en industriell röntgen i full produktion. Han har nämligen doktorerat i träteknologi vid Luleå tekniska universitet och började redan på 1980-talet, tillsammans med andra forskare och ingenjörer att söka svar på de tekniska och matematiska problem som behövde lösas för att röntgentekniken skulle fungera i industrimiljö. Dessutom har hans strävan varit att med hjälp av tunna sågsnitt få så lite spill som


Inne i kontrollrummet övervakas hela produktionen på skärmar.

Produktionen av sågade trävaror kommer att fördubblas med den nya röntgentekniken och den nya såglinjen.

- Nu har vi tagit täten i landets tekniska utveckling. Nu får de andra sågverken ta rygg på oss, säger Stig Grundberg, sågverkschef på sågverket i Sävar.

möjligt för varje stock. Sågverket i Sävar är designat på ett världsunikt sätt för att klara dessa uppgifter i höga produktionshastigheter. - För mig har det blivit en livsuppgift att få till en fungerande industriröntgen och tunna sågsnitt så det är ju otroligt att få vara med och leda arbetet att utveckla en helt unik såg, säger Stig och

fortsätter: - Det känns lite som att nu äntligen knyta ihop säcken på det arbete jag började på 80-talet. När det gäller tunna sågsnitt jobbar han oförtrutet vidare. - Målet är att komma ner till ett snitt på två millimeter. Då ska man tänka att det traditionella bandsågssnittet är fyra millimeter, säger Stig.

När han började som sågverkschef i Sävar 2011 låg produktionen mellan 140 000 och 150 000 kubikmeter sågade trävaror per år. - Nu siktar vi mot 300 000 kubikmeter sågade varor. Så det har skett en rejäl produktionshöjning, säger Stig. Fortfarande är dock sågen lite av en byggarbetsplats. Men håller på att färdigställa

en ny tork och en ny panna. - Det kostar för mycket att stå still. Så vi fortsätter att rusta upp samtidigt som vi kör sågverket, säger sågverks­chefen Stig Grundberg. Ett sågverk, som för dagen, kanske är världens modernaste.

Skog och lantbruk Västerbotten - 15


Grisbilen- blev deras gårdsbutik.

Bilen är deras gårdsbutik Grisbilen kör ut kött varje vecka till kunder i Umeå och Skellefteå. - Vi får fler kunder för varje vecka som går. Det är jätteroligt, säger Annika E Nygård och sonen Benjamin Edström, som driver Grisbilen. - Det ligger i tiden att fler vill handla lokalt och veta var maten kommer ifrån, fortsätter de. Edgården i Flarken, med Arne Edström som huvudansvarig, är en av de största grisfarmarna i norra Sverige. Med 250 suggor skickar man ungefär 100 grisar till slakt varje vecka. - Men vi började fundera på att utveckla företaget. Först tänkte vi på en gårdsbutik. Men vem skulle komma hit när vi har sju mil till Umeå 16 - Skog och lantbruk Västerbotten

och sju mil till Skellefteå, säger Annika. Så då tänkte de helt om. - Om vi istället gör bilen till vår gårdsbutik. Då ligger vi perfekt. Mitt emellan Umeå och Skellefteå, säger Annika och Benjamin. Så då drog de igång Gris­ bilen i november 2015. Folk lägger sina beställ-

ningar på nätet och sedan körs köttet ut en gång i veckan både mot Umeå och mot Skellefteå. - Vi var duktig på grisar. Nu har vi fått lära oss och lär oss fortfarande en ny bransch, konstaterar Annika. - Vi har gått en massa kurser i Eldrimners regi för att lära oss mathantverket riktigt, säger Annika och Benjamin. Att stycka, paketera och göra nya produkter har dock gått väldigt bra. I fjol, vid SM i mathantverk, fick Grisbilen guld för sin grillkorv och brons för sina

prinskorvar. Året innan, 2016 blev det guld för deras leverprodukt och silver för deras sidfläsk. - Det är jätteroligt att utveckla nya produkter och känna att man bidrar med något, säger Annika och Benjamin. - Den stora utmaningen ligger i att bli av med hela grisen. Att göra bra produkter av hela grisen. Allt kött som levereras av Grisbilen kommer från Edgårdens egna djur. Grisarna slaktas på det lilla slakteriet i Burträsk, endast tre


”Många yngre är miljömed­ vetna och har tankar kring djurhållning. Vi har många barnfamiljer bland våra kunder”

Annika E Nygård och sonen Benjamin Edström hjälps åt att paketera kött. De håller till i Edgårdens egna charklokal.

Benjamin Edström lastar i delar av veckans leverans till Skellefteå.

mil bort. - Vi hämtar sedan tillbaka köttet för att stycka, paketera eller vidareförädla i vår nya styck- och charklokal på Edgården, berättar Annika och Benjamin. Intresset för Grisbilen ökar hela tiden. Kundkretsen ökar för varje vecka. - Många yngre är miljömedvetna och har tankar kring djurhållning. Vi har många barnfamiljer bland våra kunder, säger Annika

och Benjamin. En bonus är mötet med kunderna när man åker runt med köttet som beställts. - Vi får mycket positiv feedback från dem när vi kommer med köttet. Det är verkligen roligt, säger Annika och Benjamin. De är certifierade mathantverkare och jobbar ständigt med att få fram nya produkter och nya smakupplevelser. Som kan levereras med deras egen gårdsbutik - Grisbilen!

Benjamin Edström och Annika E Nygård driver Grisbilen. De får fler och fler kunder för varje vecka som går. Skog och lantbruk Västerbotten - 17


Det här är en lämplig körställning om man kör uppför.

När man kör nerför är körställningen en annan.

Norra i unik utbildningssatsning

Vill förhindra att det sker olyckor med fyrhjulingar Försäljningen av fyrhjulingar har ökat kraftigt. Men samtidigt har också olycksstatistiken gått upp. Därför gör nu Norra Skogsägarna en unik utbildningssatsning i norra Sverige. - Det absolut bästa sättet att förebygga olyckor är att ha tillräcklig kunskap. Vi erbjuder därför fyrhjulsutbildningar för både våra medlemmar och andra skogsägare, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan. Utbildningen har arbetats fram nationellt av Säker Skog, men Norra är först med att bygga egna banor och arrangera utbildningar i hela norra Sverige. En godkänd bana finns redan i Burträsk, men Norra planerar också att, efter sommaren, bygga banor i Kalix 18 - Skog och lantbruk Västerbotten

och i Bredånger, Örnsköldsvik. - Det är viktigt att lära sig rätt körteknik och öka sitt riskmedvetande, säger Erika. Utbildningarna blir en mix av teori och praktiska kör­ övningar. - Det är starka maskiner och det finns risk att tippa

både framåt, bakåt och i sidled, konstaterar Benny Bäcklund, utbildningsledare för Norras fyrhjulsutbildningar. - Det är dessutom tipp­ olyckor som ger de allvarligaste skadorna. När man får maskinen över sig, fortsätter han. Men det går alltså att undvika de största riskerna. - Med ganska enkla körtips och en utbildning där du lär dig dina egna gränser kan du köra mycket säkrare, säger Benny. - Det är viktigt att ha rätt körteknik när du kör upp och ner i diken och i besvärlig

terräng. Dessutom gäller det att veta hur man kör med last. Det är vanligt i skogsbruket, fortsätter Benny. Fyrhjulingar har blivit mycket användbara i de vanligaste förekommande uppgifterna som skogsägare utför på sin fastighet. - Det kan röra sig om allt från att transportera sig själv och sin utrustning till och från en arbetsplats i skogen, eller att transportera virke med vagn, säger Benny. Norra Skogsägarna kommer att erbjuda fyrhjulsutbildningar med skoglig inriktning i tre steg genom


”Med ganska enkla kör­ tips och en utbildning där du lär dig dina egna gränser kan du köra mycket säkrare”

Norra Skogsägarna bygger banor och startar utbildningar för fyrhjulskörning. För att minska olycksrisken.

FEL handgrepp. Det är alldeles för stor risk att man inte kan bromsa om något händer.

RÄTT handgrepp. Så här ska det se ut.

sin utbildningsportal Norra Skogsskolan. Den första är en grundkurs på tio timmar och avslutas med ett prov som kan ge ett förarbevis på terrängfordon. - Vi kommer att ha en extern examinator för att säkerställa att kursdeltagarna

verkligen fått rätt kunskaper. Det är alltså inte våra utbildare som examinerar, säger Erika. Norra vill att fyrhjulsutbildningarna i framtiden ska vara ett lika naturligt inslag i kursutbudet som motorsågs­ utbildningar och röjsågs­ utbildningar är i dag.

- Det bästa sättet att förebygga olyckor är kunskap. Därför erbjuder vi kurser i fyrhjulskörning i hela Norrland, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan.

- Med enkla körtips kan man minska risken för olyckor, säger utbildningsledaren Benny Bäcklund.

- Det har fått ta lite tid att skapa den här utbildningen eftersom att vi ville vara säkra på att det blev en utbildning av hög kvalitet. Så därför har vi väntat in Säker Skogs arbete med att ta fram en bra utbildning, säger Erika.

Men nu finns den alltså. Och redan i juli gör Norras första fyrhjulsutbildning av stapeln i Burträsk. - Vi vet att det finns ett intresse för att gå utbildningen. Det märker vi på de samtal vi får, avslutar Erika Nilsson.

Skog och lantbruk Västerbotten - 19


”Vi vill göra det enkelt för skogsägarna.”

SCA först i skogsbranschen med bank-id lösning

Kan signera kontrakt digitalt Skogen har historiskt sett varit en traditionell bransch. - Affärer och kontrakt har skrivits ut på papper och undertecknats. Skogsbruksplaner har stått i pärmar, säger Jonas Arvidsson, marknadschef på SCA Skog och fortsätter: - Men nu har vi möjlighet att med ny teknik göra skogsägandet och skogsbruket enklare. Det kan vara användbart för alla typer av skogsägare. - Oavsett om du själv bor på skogsfastigheten eller långt därifrån kan man med ny teknik göra skogen tillgänglig, säger Jonas. SCA satsar därför sedan ett drygt år tillbaka på vad man kallar Skogsvinge. 20 - Skog och lantbruk Västerbotten

- Tanken är att man oavsett tid och intresse enkelt ska kunna sköta sitt skogsbruk hemifrån köksbordet om man så vill, säger Jonas. Nu har Skogsvinge byggts ut med en helt ny, men viktig funktion. - Vi är först i skogsbranschen om att kunna sig-

nera avtal och kontrakt med bank-id, berättar Jonas. Du gör alltså upp affären med virkesköparen. - Men sedan kan du signera kontraktet med bank-id när det passar dig. Du behöver inte komma in till något SCA kontor för att skriva på längre, säger Jonas och fortsätter: - Dessutom finns alla kontrakt sedan sparade digitalt så att du kan se historiken kring dina försäljningar. En som redan varit inne och utnyttjat möjligheten att skriva under ett kontrakt

med bank-id är skogsägaren Anders Enkvist, bosatt strax utanför Skellefteå. - Det gick jättebra. Det fungerade trots att jag inte är speciellt bra på datorer, säger Anders. Han använder Skogsvinge också för att följa hur långt hans avverkningar kommit. - Dessutom brukar jag använda mig av kartfunktionen, säger Anders. - Den fungerar mycket bra. Skogsvinge fungerar naturligtvis i din dator, i mobilen eller plattan. Om man laddar


Ser du skillnaden? Rätt planta kan öka värdet på din skog med 24%

- Med ny teknik har vi möjlighet att göra skogsägandet och skogsbruket enklare, säger Jonas Arvidsson, marknadschef på SCA Skog.

Vi har förädlat plantor i ett halvt sekel och därför kan vi erbjuda en ökad tillväxt med upp till 24%. För att garantera din föryngring erbjuder vi också skydds­ behandlingar, markberedning och plantering. Kontakta våra kunniga rådgivare, de finns över hela landet och säkerställer att du får den bästa plantan och den högsta tillväxten för just din skog. Det ger dig både trygghet och mer pengar i plånboken.

Så my c värdet ket ökar på din skog Räkna på: skogs planto r.se/ berak na-v pa-din ardet-skog

www.skogsplantor.se

Stärk äganderätten i skogen Skogsägaren Anders Enkvist från Skellefteå är en som testat den nya tjänsten i Skogsvinge, att signera kontrakt digitalt med bank-id. - Det fungerade jättebra, trots att jag inte är speciellt bra på datorer, säger Anders.

ner appen till sin telefon eller platta fungerar även Skogsvinge utan uppkoppling. Så det är enkelt att ha med sig både kartorna och sin skogsbruksplan då man är ute i sin skog. - Vi vill göra det enkelt för skogsägarna. Alla vill sköta sin

skog så bra som möjligt. Med Skogsvinge kan de själva välja om de vill vara aktiva och jobba i sin skog eller om de vill sitta hemma vid köksbordet och sköta sin skog. Det blir bra oavsett, konstaterar Jonas Arvidsson.

Skog och lantbruk Västerbotten - 21


”Vi ligger fantastiskt naturskönt alldeles vid Vindelälven”

Hemgjord glass från Glassbonden har gjort succé både i butiker runt om i Umeå och i den sommaröppna glassbaren.

I fjol besökte 17 000 personer glassbaren ute i obygden

Glassbonden har blivit ett begrepp Helena och Tomas Ågren är mjölk- och köttbönderna som med sitt varumärke Glassbonden fått folk att vallfärda till Selet, mitt ute ingenstans, drygt en mil från Vännäsvägen, för att äta glass. - I fjol sommar kom 17 000 personer hit till vår glassbar. Det är fantastiskt roligt, säger Helena. Dessutom levererar Glassbonden sin hemgjorda glass året om till ICA- och Coop-butiker i Umeåområdet. - Till butikerna levererar vi nio olika smaker varav två är säsongsbetonade julsmaker, säger Helena. Att besöka deras glassbar i Selet ska vara något alldeles extra. - Vi gör över 35 olika smaker. Så stort utbud tror jag 22 - Skog och lantbruk Västerbotten

ingen annan har. Vi har plats för 24 i baren så smakerna kan variera lite beroende vilken dag man besöker oss, säger Helena. - Många som besöker oss tar det nog som en upplevelse och en utflykt också. Vi ligger fantastiskt naturskönt alldeles vid Vindelälven, fortsätter hon. Glassbonden gör all sin glass av mjölk från de egna korna.

De har 28 kor, både SRB och SKB. - Men glassen görs bara av mjölk från de gamla traditionella fjällkorna, SKB, berättar Helena. Och Glassbonden har alltså fått folk att vallfärda till Selet, mitt i ingenstans, för att äta glass. Kunderna kan välja mellan kulor eller menyer. - Första sommaren vi hade öppet, 2012, kom 6 000 personer. Det var väl ungefär vad vi hade hoppats kunna nå, säger Helena. - Men sedan har besökarna ökat för varje år. Och i fjol kom 17 000 personer hit till

glassbaren, eller glasserian, som vi kallar det. Det är fantastiskt, fortsätter hon. Glassbonden håller sin glassbar öppen med servering under i princip hela sommaren. - I år har vi öppet från 16 juni till 20 augusti. Hela sommarlovet kan man säga. Varje dag förutom midsommar­ afton, säger Helena. I grunden är Tomas och Helena mjölk- och köttbönder. Fortfarande går nästan all mjölk till Norrmejerier. Men en mindre del av mjölken från just fjällkorna går alltså till den egna glasstillverkningen.


Från uteserveringen vid glassbaren i Selet har man utsikt både över Vindelälven och kor som Tomas och Helena låter beta vid gården.

I glassbaren kan man välja mellan kulor eller menyer.

Tomas och Helena Ågren driver framgångsrikt Glassbonden i Selet, långt ute i obygden. Naturskönt vid Vindelälven.

Skriven på västerbottniska är listan över vad det kostar med olika många kulor i glassbaren.

De byggde ut sin gård till 28 koplatser 1994/95. - Kring 2006 började vi prata om att utveckla företaget och ta ett steg till, säger Helena. - Först funderade vi på att utöka med fler kor. Men vi bor i en aktiv byggd och det är svårt att få tag på mark, både att köpa och arrendera. Inom 1,5 mils radie finns det många mjölkproducenter. Så därför kom idén om att göra glass istället upp. - Vi åkte runt till några ställen och tittade vad de gjort. När vi kom hem kände vi att kunde de så kan vi också, säger Helena. Så de började rita och skissa

Glassbonden är noga med närheten till djuren. Därför får kor alltid vistas i närheten av glassbaren.

på en anläggning hemma på gården. - Men så dök den här fastigheten upp till försäljning 2009, några kilometer från vår gård, med ett fantastiskt läge vid Vindelälven. Då frågade vi om vi fick köpa den och bygga upp vårt mejeri här, berättar Helena. De fick köpa och de kunde börja bygga om för Glassbondens verksamhet. - Vi startade produktionen i liten skala 2010. Men nästa år var vi igång med produktionen på allvar och från sommaren 2012 öppnade vi glassbaren med servering här på gården, säger Helena. - Först tänkte vi nog att det

skulle kunna locka några tusen varje sommar, men mest fungera som marknadsföring för varumärket Glassbonden. Men sommarverksamheten har alltså utvecklat sig till något av en dundersuccé. - Så nu är faktiskt halva omsättningen från sommaren och glassbaren och halva omsättningen från åretruntförsäljningen till butikerna, säger Helena. Glassbonden har blivit ett inarbetat namn. - Det är jätteroligt att varumärket blivit så starkt. Vi tog hjälp av en lokal reklamfirma med namn och logotyp innan vi startade. Det var bra, säger Helena.

Annars gör Tomas och Helena det mesta själva med viss hjälp av äldsta sonen. De har korna och ladu­ gården morgon och kväll året runt. De sköter glasstillverkningen, kör ut glassen till butikerna och sköter marknadsföringen. - Men på sommaren har vi tio extraanställda i glassbaren. Annars skulle det inte gå, eftersom våra dagliga sysslor pågår även den tiden, säger Helena. Det ligger alltså mycket jobb bakom att Glassbonden blivit en succé.

Skog och lantbruk Västerbotten - 23


Per Thiger, fastighetsmäklare och Anna Thiger, mäklarassistent på nystartade Thiger Skog och Mäklarbyrå i Lycksele ger lite råd om du ska sälja eller köpa en skogsfastighet.

Per och Annas bästa tips inför generations­ växling

Det är ett högt tryck efter skogsfastigheter i Västerbotten

Steg 1. - Planera i god tid. Ha framförhållning. Se till att samtala i familjen. Gör en plan hur det ska gå till.

Steg 2. - Ta hjälp med en värd­ ering och skatteutredning för fastigheten. Det är viktigt att värderingen blir rätt för att undvika framtida osämja inom familjen.

Gåva eller köp?

- Det är många som är intresserade av att förvärva en skogsfastighet, säger Per Thiger, fastighetsmäklare, och Anna Thiger, mäklarassistent vid nystartade Thiger Skog & Mäklarbyrå i Lycksele. - Det som gör det intressant är den ökande efterfrågan på fossilfria produkter vilket i sin tur kommer öka efterfrågan på timmer och massaved, vilket bör påverka fastighetspriserna positivt, säger Anna. En viktig sak att ha i åtanke i samband med förvärv av en skogsfastighet är att det är en långsiktig investering. - Det är inte som att vara day-trader på börsen och göra snabba klipp. Tvärtom, säger Anna och fortsätter: - Det mest fantastiska är att den förnybara kraften aldrig kommer att ta slut. Skogen kommer alltid att växa. Om du funderar på att sälja 24 - Skog och lantbruk Västerbotten

eller köpa en skogsfastighet ska du förbereda dig i god tid. - Som säljare är det viktigt att ha uppdaterad skogsbruksplan. Det är något som är bra för både köpare och säljare. Det är viktigt att få en korrekt bild av fastigheten, säger Per. - Är skogsbruksplanen gammal bör den uppdateras, fortsätter han. Thiger Skog och Mäklarbyrå är alltså nystartat sedan janu­ ari i år. Men Per har 40 års erfarenhet i branschen. - Vi vill göra det som upplevs krångligt så enkelt som möjligt för skogsägarna, säger Per.

Och dottern Anna fyller i: - Mitt mål är att göra skogsägandet mer modernt och få min generation att förstå värdet av att äga skog. Äger du skog är du också egen företagare vilket ställer krav på bokföring och redovisning. - Många upplever att det är krångligt och besvärligt att göra deklarationen och skatte­uträkningen. Då ska man inte vara rädd för att ta hjälp, säger Per. - Okunskap kan innebära en hel del fallgropar vilket är synd då det finns både ekonomiska och skattemässiga fördelar med att äga en skogsfastighet, säger Anna.

- Vid gåva övertar nästa generation föregående ägare skatte­situation och kan därmed exempelvis överlåta räntefördelning. Vid köp får övertagaren bland annat nytt skogsavdrags­ utrymme vilket i vissa fall kan vara mer fördelaktigt än vid gåva. En kombination av köp och gåva kan i många fall vara det bästa alternativet

Undvik samägande om det går - Samägande leder ofta till osämja. Ekonomiska mål, intresse och förutsättningar varierar över tid vilket innebär att samägande kan vara en utmaning ur ett lång­ siktigt perspektiv.

Ta hjälp med beräkningen av din skattesituation - Det är många delar att ta hänsyn till angående skatten. Allt ifrån skogsavdrag och ränte­ fördelning till expansionsfond och korrekta beräkningar av rea­ vinsten bör beaktas.


Entreprenörerna Johan och Nils Vesterlund köper in en ny gallringsmaskin och anställer två personer till i sitt företag. De är en del i Holmen Skogs satsning i Mellanbygden.

Holmen Skog satsar mer på Mellanbygden Tillsammans med entreprenörerna Johan och Nils Vesterlund gör nu Holmen Skog en satsning i Mellanbygden. - Vi ökar vår lokala närvaro. Mellanbygden är ett bra område för oss att växa i. Vi ser en stor potential där, säger Michael Burström, köpchef för region Nord på Holmen Skog. Holmen Skog har anställt en ny virkesköpare i området, Magnus Lindgren, som utgår från Bygdsiljum. - Vi har mycket egen skog i området. Men det finns också många privata skogsägare. Så vi ser stora samordningsfördelar med att få bättre maskinkraft för att ta hand

om vår egen skog men också kunna hjälpa andra, säger Michael Burström på Holmen Skog. Satsningen görs tillsammans med entreprenörerna Johan och Nils Vesterlund. De driver företaget V Forest - Vi har köpt in en ny gallringsmaskin och anställt

två personer för att klara våra nya åtaganden för Holmen i Mellanbygden, säger Johan. Sedan tidigare har företaget bland annat en kombimaskin, som både skördar och skotar. Dessutom en skotare, som tidigare mest stått hos Martinssons men nu kommer att användas tillsammans med den nya gallringsmaskinen. Slutligen förfogar V Forest över maskiner för markberedning. - Vi har varit tre anställda tidigare men nu kommer vi att

”Vi har köpt in en ny gallringsmaskin och anställt två personer” vara fem personer. Så det blir en stor utökning för oss. Men jag tror det kommer att finnas bra med jobb, säger Johan. Ambitionen för Holmen Skog är att med bröderna Vesterlund och en helt ny virkesköpare satsa lite extra i Mellanbygden den närmaste tiden. - Vi får utan tvivel en ökad lokal närvaro i området, avslutar Michael Burström, köpchef för region nord på Holmen Skog.

Det finns mycket positivt med att sälja din skog till oss. Främst kanske du tänker trygga och smarta skogsaffärer. Helt sant. Men lika viktigt är att virket används till framtidssäkert byggande. Vi tycker att den är värd att bli något stort, helt enkelt. Ring oss gärna nu på studs! Numret till din närmaste virkesköpare hittar du på martinsons.se/skog

är värd Skog och lantbruk Västerbotten - 25


”Kombinationen med bra markberedning och mekaniskt skydd gör det svårt för snytbaggen”

- Vi har byggt en anläggning för att behandla skogsplantorna med ett mekaniskt skydd mot snytbaggen. Anläggningen ska klara både våra nuvarande och kommande behov, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant där han står framför nybygget.

BYGGT HELT NY ANLÄGGNING - för mekaniskt skydd mot snytbaggen NorrPlant bygger för framtiden. Nu har man precis färdigställt en helt ny anläggning för mekanisk behandling av skogsplantor mot snytbaggar på Bogrundet i Timrå. - Folk blir mer och mer medvetna om vikten av att skydda sina nya planteringar mot snytbaggen, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant. - Så intresset ökar hela tiden. Vi tror verkligen att det är en produkt för framtiden, fortsätter han. Snytbaggen angriper den nedersta delen av skogsplantorna. - Den dras till färska hyggen med nyavverkad skog, säger Peter. Främst drabbas området längs Norrlandskusten och ungefär tio mil inåt landet. - Men med ett allt varmare klimat är risken stor att an26 - Skog och lantbruk Västerbotten

greppen av snytbaggar blir kraftigare. Snytbaggen är generellt aktivare ju varmare det är, säger Peter. Tidigare har snytbaggen bekämpats på kemisk väg. Men det är på väg att förbjudas. Därför var det nödvändigt att hitta en mekanisk lösning. - Vi har kört en provan-

läggning på Wifstamons plantskola där vi testat och lärt oss. Så nu har vi byggt en fullskalig anläggning här på Bogrundet, säger Peter. Och den nya mekaniska metoden verkar ge ett lika bra resultat som den kemiska. - Oberoende tester av SLU visar att det mekaniska skyddet är ett likvärdigt skydd, säger Peter. Även andra åtgärder kan vara bra att ta till. - Kombinationen med bra markberedning och mekaniskt skydd gör det svårt för snytbaggen, säger Peter. Eftersom SCA är FSC certi-

fierade och redan slutat med den kemiska behandlingen så levererades i fjol fyra miljoner mekaniskt behandlade plantor från pilotanläggningen till de egna skogarna. Men med den nybyggda riktiga anläggningen möjliggör NorrPlant för alla intresserade skogsägare att kunna beställa plantor med mekaniskt skydd mot snytbaggen om de så önskar. - Vi har byggt för framtiden. Den här nya anläggningen ska klara både nuvarande och framtida behov, avslutar Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant.


”Korna gillar det. Det blandas väl när korvarna fylls så det blir smakrikt.” När lastvagnen är full töms den i packaren, som ser till att fylla den stora plastslangen, korven, som kan bli ända upp till 150 meter lång.

Gösta lagrar ensilaget på ett nytt sätt

Fyller långa plastslangar Gösta Holmberg med 160 kor och 200 ungdjur på sin gård Herrgårdsfäboda i Robertsfors, skördar och lagrar sitt ensilage på ett lite annorlunda sätt. Han packar ensilaget i långa plastslangar, som korvar, som får ligga kvar ute på åkrarna. - En korv kan bli upp till 150 meter. Men det vanliga, beroende på skörden, är att de blir 50-60 meter, berättar Gösta. Det vanliga, runt om i Väster­ botten, är annars att man packar ensilaget i rundbalar eller i plattsilon. Men Gösta har valt att göra på ett annat sätt. - Jag tror att vi är ensamma i norra Sverige om att lagra ensilageskörden på det här sättet, säger Gösta och fortsätter: - Men det är tredje sommaren som vi gör så här. Och jag är verkligen nöjd. Anledningen att han valt den här metoden är framförallt beroende på att Gösta arrenderar mark på flera olika ställen. Alla ligger några mil, åt

olika håll, från gården. - Därför tog vi steget fullt ut och satsade på den här modellen, säger Gösta. Först slås åkrarna med gräs och sedan har han en strängare med 15 meters bredd mellan strängarna. Sedan kommer Gösta med sin självgående hackare, som fyller en 40 kubiks lastvagn, som körs bredvid hackaren. Därefter körs lastvagnen till packaren som fyller de stora plastslangarna, korvarna, med ensilaget. Där får de sedan ligga kvar för hämtning med en lastvagn under hela året.

- Vi har byggt en kran på en lastvagn, så när vi åker och hämtar grovfoder under året så lyfter man upp korven i ena ändan och tömmer ur det man ska ha med sig, berättar Gösta. - Det gör att vi inte orsakar några skador på marken heller. För maskinen står helt stilla bredvid och kranen gör allt jobb, fortsätter han. Ensilaget i korvarna håller dessutom hög kvalitet. - Korna gillar det. Det blandas väl när korvarna fylls så det blir smakrikt, säger Gösta. Han är självförsörjande på grovfoder till sin gård. Och med den maskinpark han investerat i så går det undan. - Vi har en stor kapacitet. Nu skördade vi ensilage på 180 hektar på fyra dagar. Och då var de ändå utspridda på

fyra byar så vi hade transport­ tid mellan varje by, säger Gösta. Han har gjort en stor investering i maskinparken, med självgående hackare, en packare och 15 meters strängare. - Men alla behöver inte investera för att ta del av den här tekniken. Det räcker att de köper en rejäl lastvagn som de kan åka och hämta med så kan de ju ta hjälp med själva skörden och packningen, säger Gösta. Men än så länge är han ensam i Västerbotten om att ha tagit det här steget fullt ut. - Det tar ett tag för folk att ta till sig ny teknik. Att göra saker på ett nytt sätt. De långa plastslangarna, korvarna, är 2,5 - 3 meter höga när de fylls på med ensilageskörden och kan alltså bli ända upp till 150 meter långa. Skog och lantbruk Västerbotten - 27


LRF startar unik utbildning i Västerbotten

- Våga sälja företaget till någon utomstående LRF i Västerbotten kommer att arrangera en unik pilotutbildning för att hjälpa lantbruksföretagare att sälja till någon utomstående när ingen i släkten vill ta över. Det speciella med utbildningen är att den inte bara fokuserar på det sedvanliga som juridik och skatter, utan att den även tar in en beteendevetare. - Det handlar om att kliva över den mentala tröskeln att sälja till någon utanför familjen, säger Gunnar Forsgren, företagsutvecklare på LRF Västerbotten. Rent historiskt har det nästan alltid varit så att lantbruken gått i arv till någon familjemedlem som drivit företaget vidare. - Men numer hittar allt fler ungdomar annat som de vill syssla med än att ta över familjens lantbruk, säger Gunnar och fortsätter: - Då kan det istället bli så att man först kör på rost och röta, för att lägga ner och sedan bo kvar på gården. Tyvärr 28 - Skog och lantbruk Västerbotten

är det många som inte ens anstränger sig för att försöka att sälja. För samhället är det också ett problem eftersom mer mark blir stående obrukad. - Om vi kunde få fler företag sålda för fortsatt drift istället för nedläggning, skulle jordbruket här kunna växa och blomstra, säger Gunnar. Med den här pilotutbildningen hoppas LRF kunna medverka till att fler vågar ta

- Vi ska försöka att hjälpa några lantbruksföretag att komma över den mentala spärren och våga säja till någon utanför släkten, säger Gunnar Forsgren, företagsutvecklare på LRF Västerbotten.

steget och sälja sitt livsverk till en utomstående. - Vi förväntar oss 10-12 företag till den första kursen. Varje företag är som regel åtminstone två personer, säger Gunnar. Utbildningen vänder sig till de som är över 50 år och driver företag inom de gröna näringarna där det inte finns någon självklar som vill ta över. - Det gäller också att gå från synsättet att sälja en fastighet med tillgångar i form av åkermark och skog till att sälja en affärsrörelse som är lönsam och attraktiv att ta över, säger Gunnar. Deltagarna får hjälp att se sin gård med en köpares

ögon och hur de kan göra den mer attraktiv som sälj­ objekt, fortsätter han. Men den stora stöte­stenen är ändå att komma över spärren att sälja till någon utomstående. - Det finns olika möjligheter för den som vill sälja. Man kan lägga upp det på lite olika sätt, säger Gunnar. Ett problem är att lantbrukarna mister sin bostad då man säljer. - Därför vore det bra om det planerades att bygga lägenheter på landet, som man gjort i Tavelsjö. Så att folk inte behövde flytta in till stan när de bott hela sitt liv ute på landet, säger Gunnar Forsgren.


Vad är skogscertifiering? Ett certifikat visar på att certi­ fieringssystemens principer och krav för hållbart skogsbruk följs.

Ökad efterfrågan på certifierad skog Kundernas efterfrågan runt om i världen på certi­fierade produkter ökar i takt med att miljö­ medvetandet växer. Det börjar på allvar märkas i det västerbottniska skogsbruket. - Många av våra kunder tar för givet att råvaran ska vara certifierad. De frågar inte ens, säger Marlene Bergström, försäljningschef på Setra i Malå. Det märks alltså att kunder runt om i världen allt mer börjar efterfråga certifierad skog. - Vi märker absolut av ett ökat intresse. Både på gran och furu, säger Marlene. Därför agerar Setra efter det ökade kravet. - Vi köper mestadels in certifierad råvara, konstaterar hon. Även SCA har märkt ett ökat

intresse för certifierad skog.

SCA:s åtta miljarFrämst gäller det fiberder-investering i Östrandsfabriken sidan för oss, där kunderna fördubblar behovet av efterfrågar att produkterna massaved till produkska vara gjorda av certifierad tionen.

skog, säger Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. - Däremot är efterfrågan inte fullt lika stark hos våra sågverk, som i fiberindustrin, än så länge, fortsätter Jörgen. Men långsiktigt ser även SCA en ökad efterfrågan

på timmer från certifierade skogar. - Det kommer att vara ökad fokus på certifierad skog de närmaste åren. Det kommer att leda till en ökad takt av certifiering hos skogsägarna, tror Jörgen Bendz. Hos Holmen Skog är frågan ännu inte lika aktuell. - Vi har så mycket egen certifierad skog att det väl har täckt våra behov, säger Michael Burström, köpchef på Holmen Skogs norra region. - Så i dagsläget har vi själva så det räcker.

Det baserar sig på att en eller flera oberoende parter har granskat virkesproduktionen. Att som skogsägare certifiera sitt skogsbruk visar på ett ställningstagande för ansvarsfullt skogsbruk. Det är du som förverkligar reglerna och kraven i ditt dagliga arbete.

Certifiering av skogsbruk står på tre ben och tar hänsyn till Skogsbruksvärden. Här regleras hur skogen ska skötas, bland annat med avseende på virkesproduktion, återbeskogning och hur skogsbruksåtgärder ska följas upp.

Sociala värden. I denna del återfinns regler­ ingar om hur skogens rekreationsvärden ska värnas, hänsyn till rennäringen samt arbetsrättigheter och entreprenörskrav.

Miljövärden. I miljödelen behandlas hur hänsyn ska visas till kulturminnen, biologisk mångfald, mark och vatten samt andra förekommande miljövärden.

Grundkrav vid skogscertifiering • Certifieringskraven gäller hela innehavet. Alla eventuella del­ ägare ska acceptera åtagandet. • Certifiering ska betraktas som ett långsiktigt åtagande. • Lagar och föreskrifter ska följas, både Skogsstyrelsens allmänna råd samt internationella avtal som Sverige undertecknat. • Allemansrätten ska respekteras, hänsyn ska tas till lokalbefolkning och eventuell renskötsel inom markinnehavet.

• Skogsägaren ska upprätta en certifieringsanpassad skogsbruksplan inom två år efter certifieringstillfället. • Naturvärdesavsättningar, natur­ vård och mål för skogsbruk är offentliga handlingar. • Nyckelbiotoper samt olikåldrig naturskog (skog som aldrig kal­ avverkats, med mycket död ved) undantas från skogsbruk. • Ta hänsyn till rödlistade arter. • 5 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas för natur-

vårdsändamål. Områden med högst naturvärden ska prioriteras. • Skogar i anslutning till vattenmiljöer och värdefulla våtmarker ska beaktas och eventuellt prioriteras när avsättning sker. • Alla naturvärdesträd ska sparas. Högstubbar (3/ha) ska tillskapas vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Alla träd och högstubbar som varit döda i mer än ett år lämnas. • Lövskogsproduktion på 5 % lämplig skogsmark.

• Betydande markskador vid skogsbruksåtgärder och transporter i skogen ska undvikas genom att man endast kör på lämpliga marker. • Begränsa användning av främmande trädslag. • Ta hänsyn till nyttjanderätter, servitut och sedvanerätter på markinnehavet samt till skogens andra värden, såsom friluftsliv, jakt och fiske Sedan kan ytterligare krav finnas beroende på storleken på skogsfastigheten.


”Jag tycker att det är ett ovärderligt verktyg när jag är ute och röjer”

- Att man kan följa sina uppdrag tror jag kommer att öka mångas intresse för sitt skogsägande, säger Jan Olof Lindberg.

Nu kan Norra Skogsägarnas medlemmar följa sina skogsuppdrag i detalj i mobilen eller på en padda.

- Det är nytt från i vår att man kan följa sina uppdrag via medlemsappen, säger Elin Swartling på Norra Skogsägarna.

Skogsägarna kan följa skogsuppdragen i detalj Norra Skogsägarna fortsätter att utveckla sin medlemsapp. Nu kan skogsägaren följa sina avverknings- och skogsvårdsuppdrag i realtid. Man kan t.ex se hur arbetet går, hur mycket virke som tas ut och i detalj följa var det sedan körs. - Det är spännande att kunna följa vad som händer i din skog. Det här tror jag kommer att öka mångas intresse för sitt skogsägande, säger Jan Olof Lindberg, skogsägare i Överrödå, Vindeln. Speciellt intressant kanske den nya tjänsten är för folk som inte är bosatta på sina marker. - Det är fler och fler som inte länge bor där de har sin skog. Jag har själv bott i Gävle under en tid, berättar Jan Olof. - Då hände det att man funderade om de som skulle utföra något uppdrag hade börjat att jobba än. Då ringde 30 - Skog och lantbruk Västerbotten

jag någon granne men de hade annat att göra än att se vad som hände på mina marker, skrattar han. Men nu kan man alltså följa arbetet i realtid oavsett var man befinner sig. - Det här är nytt från nu i vår. Att man kan följa sina uppdrag i detalj, säger Elin Swartling på Norra Skogsägarna. Men Jan Olof tycker att

man kan ha stor nytta av medlemsappen även om familjen nu flyttat hem och bosatt sig i Överrödå sedan några år tillbaka. - Det är ett fantastiskt verktyg att ta hjälp av när man ska ut i sin skog. För att hitta där och se vad skogen innehåller. Du har alltid ha med dig telefonen eller en platta när du är ute. Då har du både karta och affärsplan med dig hela tiden, säger Jan Olof. - Jag tycker att det är ett ovärderligt verktyg när jag är ute och röjer. Då kan man se var gränserna, rågångarna går. De är ofta igenväxta nuförtiden. Så jag skulle inte klara mig utan appen då jag

är ute och röjer, fortsätter Jan Olof. Norra Skogsägarnas medlemsapp innehåller alltså både gps, kartfunktion, kassabok, och din skogsägarplan, förutom den senaste nyheten att kunna följa dina uppdrag i detalj. - Appen är gratis att ladda ner. Så kartfunktionen och gps kan man få även om man inte är medlem hos oss, säger Linda Swartling. Men för övriga funktioner krävs det att du är medlem. - Det är bra att ha allt samlat på ett bra sätt. Dessutom ger det ett bra samtalsunderlag för vad man vill göra säger Jan Olof Lindberg.


Grattis alla skogsägare Vi vann målet om den fridlysta bombmurklan, vilket betyder att: • •

markägare inte ska kunna vägras rätten att använda sin mark utan ersättning. artskyddsförordningen inte längre utgör samma hot mot skogsägares rätt att bruka sin skog.

För LRF är äganderätten en prioriterad fråga. Därför har vi drivit fallet om bombmurklan som principmål och bekostat skogsägarens ombud. Regeringen ska nu utreda artskyddsförordningen för att göra den mer rättssäker. Tillsammans är vi starka!

Gå med i LRF du också!

Försäkra både dig själv och din skog! Vi vill hjälpa dig att sköta din skog och ditt lantbruk. Vi erbjuder smidiga tjänster och lösningar för din ekonomi och dina försäkringar så du får mer tid över till din verksamhet. Med vårt försäkringspaket Säker Person skyddar du dig själv, din familj och dina anställda. Kontakta oss så hittar vi en lösning som passar dina bank- och försäkringsbehov.

www.lrf.se/om-lrf/blimedlem/

Umeå 090-10 90 00 | Skellefteå 0910-73 40 00 | Lycksele 0950-347 50 E-post info@LFvasterbotten.se | Hemsida LFvasterbotten.se

Tillsammans lyfter vi ditt skogsägande till en ny nivå

Kontakta en skogsinspektor vid något av Norras 14 kontor runt om i Västerbotten via växeln 090-15 67 00.

www.norra.se

Skog och lantbruk Västerbotten - 31


Natur­vård i offentliga miljöer för att gynna friluftslivet är uppgiften för naturnära jobb.

Arbetsmarknadsprojekt för naturnära jobb i länet Regeringen har beslutat att inrätta en arbets­ marknads­satsning, Naturnära jobb, under en treårsperiod 2018-2020. Det innebär att tre myndigheter, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen samverkar för att plocka fram arbetsuppgifter och deltagare till 110 platser i Västerbotten. Man vänder sig i första hand till personer som står långt från arbetsmarknaden, t.ex långtidsarbetslösa och nyanlända. Arbetsmarknadsprojektet Naturnära Jobb konkurrerar inte med vanliga företag och entreprenörer. - Det är mest enklare röjningsuppdrag, som ska gynna friluftsliv och natur­ vård i offentliga miljöer, säger Tomas Staafjjord, på länsstyrelsen, som samordnar projektet i Västerbotten. 32 - Skog och lantbruk Västerbotten

Västerbotten har fyllt sina platser. Men målet är ju att deltagarna ska komma ut i riktiga jobb. - Så fort någon får ett jobb ersätts de med någon ny i projektet, berättar Tomas. Han är mycket nöjd med projektet. - De är väldigt motiverade deltagare. Dessutom har jag

som ansvarig för naturreservat kunnat få mycket arbete utfört i dessa, säger Tomas. Det blir en bra blandning av folk ute i grupperna. - Grovt förenklat kan man säga att en tredjedel består av + 55 åringar, en tredjedel nyanlända och slutligen en tredjedel yngre som av någon anledning haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Tomas. Fördelningen av Västerbottens 110 platser ser grovt ut så här: Umeå/Nordmaling 40 platser. Skellefteå 25 platser.

Vilhelmina 15 platser. Lycksele 15 platser. Åsele 15 platser. Norsjö 5-10 platser. - Vi når inte riktigt hela länet eftersom vi är beroende av att Skogsstyrelsen har ett kontor på platsen eftersom det är därifrån arbetet leds, säger Tomas Staafjord på länsstyrelsen. En av de som leder en grupp i projektet är Rickard Ålstig i Umeå/Nordmaling. - Det är bara positivt. Det har fungerat jättebra. Det är en bra blandning av folk, säger Rickard.


Avverkningsviljan är stor i Västerbotten. Nästan en fördubbling av avverkningsanmälningarna i april jämfört med samma månad i fjol.

Rekordnivå på avverkningar Avverkningsviljan är just nu rekordhög i Norra Norrland. Det framgår av Skogsstyrelsens statistik över avverkningsanmälningar i april. Jämfört med samma månad i fjol har den avverkningsanmälda arealen ökat med 89 procent. Det innebär den högsta nivån sedan 2007. Alltså på över tio år. Och allra störst verkar avverkningsviljan vara i just Västerbotten. Här i länet är ökningen inte mindre än 98 procent. Alltså nästan en fördubbling mot samma tid i fjol. För Norrbotten är ökningen

79 procent. - Inte lär avverknings­ anmälningar avta heller. Det är nu på försommaren som vi får in flest anmälningar, konstaterar Carina Jensen, distriktschef på Skogsstyrelsens Umeådistrikt.

”Det är nu på försommaren som vi får in flest anmälningar”

Västerbotten har den näst största ökningen av avverkningsanmälningar i landet. Bara i Västmanland är ökningen större. I stora delar av landet märks istället en avmattning, där avverkningsanmälningarna

minskar mot i fjol. Störst är minskningen i södra Norrland och på Gotland. I Gävleborg gick det ned 55 procent och i Dalarna med 43 procent. Men i Västerbotten verkar avverkningsviljan stor. Skog och lantbruk Västerbotten - 33


- Jag trivs jättebra. Det passar mitt stora intresse för skog och maskiner och allt runt omkring, säger Anna-Karin Hellström, produktionschef på Norrskogsdistrikt Jämtland och södra Lappland. Hon basar över en avdelning där alla andra är män.

”Jag skulle verkligen rekommendera fler tjejer att jobba i skogen”

Anna-Karin basar över en avdelning med bara killar I skogsbruket är det fortfarande männen som är i klar majoritet. Men det börjar komma fler och fler kvinnor. Anna-Karin Hellström är en av de som valt att jobba inom skogsnäringen. Hon är Norrskogs produktionschef för Jämtland och södra Lappland, och basar över en avdelning där alla nio anställda är killar. - Jag trivs jättebra. Det passar mitt stora intresse för skog och maskiner och allt runt omkring, säger Anna-Karin. Förutom de anställda så anlitas dessutom ett stort antal entreprenörer runt om i det stora distriktet för Norrskogs produktion. - Jag skulle verkligen rekommendera fler tjejer att jobba i skogen. Det finns många spännande yrken och det är ofta ett varierat och roligt jobb, säger Anna-Karin. Hur kom hon då själv in på skogsspåret? - Jag är uppvuxen på en gård och både farfar och morfar jobbade mycket i sko34 - Skog och lantbruk Västerbotten

gen, berättar Anna-Karin. Så därför valde hon en skoglig utbildning på gymnasiet, på Svenljunga naturbruksgymnasium. - Sedan jobbade jag några år innan jag utbildade mig till skogsmästare, säger hon och fortsätter: - Efter utbildningen flyttade jag direkt till Jämtland som trainee på SCA. På SCA jobbade hon sedan som produktionsledare fram till i april 2016 då hon började som produktionschef på

Norrskog, med ansvar för hela Jämtland och södra Lappland. - Eftersom Norrskog är en lite mindre organisation får man vara med och påverka mycket. Vi måste också vara mer flexibla, konstaterar Anna-­Karin. Och hon stortrivs med sitt arbete. - Bäst är att det är så varierat. Ibland sitter man på kontoret och ibland är man ute i skogen. En dag kanske du träffar en medarbetare och nästa dag en entreprenör, säger Anna-Karin. Norrskog satsar också på att utveckla ledarskapet hos sina chefer. - Vi vill ha ett aktivt och närmare samarbete med medarbetarna. Det ser vi som en möjlighet för framtiden, säger Anna-Karin.

Har hon då upplevt några svårigheter i sitt arbete i skogsnäringen för att hon är tjej? - Just när jag kom ut från skolan kanske man blev testad lite extra de första månaderna. ’Vet hon verkligen vad hon gör?’ Men så fort jag fått överbevisa att jag verkligen kunde så var det ingen skillnad, säger Anna-Karin. Vad är annars de största svårigheterna med jobbet? - Det är att hänga med i kunskapsutvecklingen. Det händer hela tiden mycket, framförallt med tekniken, säger hon. Men framförallt trivs Anna-Karin Hellström med sitt jobb som produktionschef på Norrskog. Där hon bevisar att även tjejer kan lyckas inom skogsnäringen.


Foto: Michael Engman

Följ utvecklingen i skogen och livet i inlandet. Prova en skogsmaskin eller lek i historiska miljöer. Unika samiska föremål i utställningen Samer i skog. I rälsbussen visas Utsikter – så långt ögat når. Vi finns på kulturområdet Gammplatsen, med bl.a. café, butik, kägelbana, naturreservat och kulturbotanisk trädgård.

Missa inte SKOGENS DAG 18 AUGUSTI

Öppettider: 25 juni–19 aug kl 11–17, övrig tid tis–lör kl 12–16

www.skogsmuseet.se

Skog & Lantbruk Boka din annonsplats redan idag till höstens utgåva

060 - 57  21  50 Vi kan tidningar www.mediainvest.nu

Hög tid att beställa plantor Funderar du på att plantera ny skog? Då är det dags att beställa plantor.

NÄSTA GENERATIONS

SKOGSÄGARE!

Vi hjälper er med  Fastighetsförmedling av Skogsfastigheter  Deklarationer  Generationsskifte  Redovisning & Bokföring  Skogsbruksplaner & Värdering  Bouppteckningar & Arvskifte

NorrPlant erbjuder plantor av högsta kvalitet, som ger stabila träd med god växtkraft. Vi hjälper dig genom hela processen - från att hitta rätt planta till själva planteringsarbetet. Kontakta oss för mer information och beställning. SCA Peter Engblom, NorrPlant peter.engblom@sca.com Tel 060-59 41 74

Återförsäljare Alfa Skogsservice, Åsele/Vilhelmina Tel 073-029 19 59

Västerbottens skogsförvaltning Tel 090-15 83 60

Kvalitetsskog Norr AB, Fredrika Tel 070-662 90 57

www.sca.com/skog

PER THIGER 070 - 656 86 22 per@thigerskog.se

Följ oss ThigerSkog

ANNA THIGER 070 - 245 75 98 anna@thigerskog.se

BENNY GUSTAFSSON 070 – 656 80 24 benny@thigerskog.se

www.thigerskog.se

Skog och lantbruk Västerbotten - 35


Vi har en plan! Har du? Det viktigaste verktyget för en välskött och lönsam skog är varken motorsågen eller skördaren utan skogsbruksplanen. Kontakta din lokala virkesköpare för mer information.

NYHET! För att utöka vår service till dig som är skogsägare i Mellanbygden, och för att bli en ännu bättre samarbetspartner, förstärker vi vår närvaro i området och hälsar Magnus Lindgren välkommen som ny virkesköpare.

www.holmen.com


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.