Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västerbotten
Nr 2 2018
Torkan kostade Gösta över en miljon kronor Allt fler försäkrar sin skog Ida gör eget LapplandsSmör
Prisade ostar i Svedjan
Från lastbil till maskinförare
Familjeföretaget som växt till miljardkoncern
Innehåll Från lastbil till maskinförare ..4
Ny kampanj ska minska skador på skog ..20
Holmen Skog öppnar nytt kontor ..6
Norras satsning på barnböcker fortsätter
Stenvalls har ett specialbyggt sågverk ..8 Familjeföretaget som växt till miljardkoncern ..10 Forskare på SLU om julgranar ..13 Torkan kostade Gösta en miljon kronor ..14 Holmen Skog har skapat unikt område ..16 Allt fler försäkrar sin skog ..18
..22
Prisade ostar i Svedjan ..24 Har startat REKO–ring i inlandet ..26 Ida gör eget LapplandsSmör ..27 Speciella svårigheter i inlandet
..28
Anders Enkvist har blivit miljonär på skog ..30 Priserna verkar vara på väg upp igen ..31
Stora skogsskador av älg ..19
En sommar med stora prövningar Så är det då dags för höstens nummer av Skog & Lantbruk i Västerbotten. Efter en sommar med torka och på flera håll skogsbränder. Det har verkligen varit ett extremt år, som i många fall ställt de som sysslar med lantbruk inför stora prövningar. Även skogsbruket har drabbats. För de enskilda skogsägare som drabbats av skogsbränder är det väl närmast en katastrof. Men även många planerade skogsjobb fick ställas in i somras då inte maskinerna kunde köra på grund av brandrisken. Året började också lite extremt genom den snörika vintern. Där snömängderna var ovanligt stora och dessutom låg kvar länge på våren. Det gjorde att älgarna inte kunde hitta föda på marken utan åt istället toppar på ung tallskog i en större utsträckning än vanligt. Det gör att älgskadorna har ökat runt om i Västerbotten. Sedan kom då torkan. Vissa
platser fick knappt något regn under tre månader, från maj till och med juli. Med ungefär halva skördar mot normalt. Det innebar också att många djurägare insåg att de skulle få brist på foder fram mot vintern och började att anmäla djur till slakt för att minska bestånden. Andra skörden i höst blev däremot ganska bra för de flesta och förbättrade foderläget något. Även de som tagit en tredje skörd har fått ett bättre utfall. Men helt klart är att torkan prövat Västerbottens lantbrukare rejält. Det regn som föll under de torraste månaderna var oftast lokala skurar, som också gjort
att det är väldigt lokalt hur hårt man drabbats. En som drabbats hårt är Gösta Holmberg i Robertsfors. Där fick man inte ens någon nederbörd under augusti/september. Det innebär att Gösta, som vi träffar i detta nummer av Skog & Lantbruk i Västerbotten, räknar med att han har fått extra kostnader på minst en miljon kronor för att kompensera med kraftfoder för de uteblivna skördarna. Det blir alltså tufft ekonomiskt för många lantbrukare efter torkan. Det finns också många nya små entreprenörer som gör sitt för att hålla lantbruket i Västerbotten levande. Vi har träffat ett par goda exempel. * Svedjan Ost, har redan tagit hem en rad priser för ostar från sitt gårdsmejeri i byn Södra Svedjan. * LapplandsSmör, gör Ida Oderstål sedan ett halvår på
gården utanför Vilhelmina. Familjeföretaget Martinsons fantastiska utveckling från ett litet familjeföretag till en koncern med miljardomsättning är också en spännande historia att läsa i detta nummer. De är fortfarande Bygdsiljum trogen. Där ledningen bor kvar och huvudkontoret ligger. Jag hoppas att du hittar något som intresserar dig i detta nummer av Skog & Lantbruk i Västerbotten. Vi har i alla fall försökt ge dig mycket att välja bland. Varmt välkommen. Stefan Sahlberg
Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay
2 - Skog och lantbruk Västerbotten
Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt medgivande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.
Din skog kan göra Din Din skog skog kan kan göra göra gott för bygden. gott för gott för bygden. bygden.
Vi tror på kraften i lokala samarbeten. Tillsammans Vi trorskogsägare, på kraften iföretag lokala samarbeten. Tillsammans med och entreprenörer i Vi trorskogsägare, på kraften i företag lokala samarbeten. Tillsammans med entreprenörer i bygden skapar Sveaskog och värde i hela produktions med skogsägare, företag och entreprenörer i bygden skapar Sveaskog värde i hela produktions kedjan. Ett exempel är leverans av möbelkubb bygden Ett skapar Sveaskog värde av i hela produktions kedjan. exempel är leverans möbelkubb till sågen i Glommersträsk. Ett annat är rakt, kedjan. Ett exempel är leverans av möbelkubb till sågen i Glommersträsk. annat är rakt, stolt talltimmer för golv och Ett hyllor till Setra Malå. till sågen i Glommersträsk. Ett annat är rakt, stolt talltimmer för golv och hyllor till Setra Malå. Virkesbehovet är stort, och din skog kan bidra till stolt talltimmer är förstort, golv och och din hyllor till Setra Malå. Virkesbehovet skog kan bidra klimatsmarta slutprodukter och tillväxt i bygden.till Virkesbehovetslutprodukter är stort, och och din skog bidra till klimatsmarta tillväxtkan i bygden. Från och medslutprodukter sista maj har och vi även deni bygden. i särklass klimatsmarta tillväxt Från och med sista har vi även den i särklass högsta prislistan på maj talltimmer. Från och med sista har vi även den i särklass högsta prislistan på maj talltimmer. högsta prislistan på talltimmer.
Gör en bra virkesaffär. Göross en bra virkesaffär. Låt räkna på din skog. Göross en bra virkesaffär. Låt räkna på din skog. Låt oss räkna på din skog. Richard Holmgren Sorsele, Storuman, Lycksele, Malå och Norsjö 0953-416 51
Peter Granberg Arvidsjaur Peter Granberg och Arjeplog Arvidsjaur Peter Granberg 0960559 20 och Arjeplog Arvidsjaur 0960559 20 och Arjeplog 0960559 20
Hans Renberg Arvidsjaur och Arjeplog 070-672 87 61
Richard Holmgren Sorsele, Storuman, Richard Holmgren Lycksele, Malå Sorsele, Storuman, Richard Holmgren och Norsjö Lycksele, Malå Sorsele, Storuman, 0953416 51 och NorsjöMalå Lycksele, 0953416 och Norsjö51 0953416 51
Vi har snöredskapen inför vintern Trejon utvecklar, tillverkar och erbjuder produkter till lantbruk, skogsbruk, parkoch entreprenadverksamhet. Genom att kombinera ett brett produktprogram med stor yrkesskicklighet och hög servicenivå ger vi dig den bästa helhetslösningen som skapar en hållbar och kostnadseffektiv framtid.
Vi ger dig råd inför säsongen
Passa på att investera i en begagnad traktor, eller varför inte i en ny lantbruksmaskin från Kverneland.
0,99 % ränta RE GARANT FFA
VA D
TA D
S
ER
I
STA
0,99% ränta med Agco Finance eller De Lage Landen Finans AB. Löptid upp till 36 månader. Erbjudandet gäller t o m 2018-09-30.
BE S
IK
Verkstadsvägen 14, Skellefteå www.staffare.se HUDIKSVALL
HUDIKSVALL
LULEÅ
SKELLEFTEÅ
LULEÅ
TIMRÅ
BOLLNÄS
SKELLEFTEÅ
STORVIK
TIMRÅ
UPPSALA
VÄSTERÅS
BOLLNÄS
STOCKHOLM
STORVIK
Tel: 0910 - 140 80 UPPSALA
www.staffare.se VÄSTERÅS
STOCKHOLM
www.staffare.se
Från lastbil till maskinförare
Emma Isaksson, sadlade om från att köra lastbil med trailer till att bli maskinförare i SCA:s maskinlag i Storuman. Här framför den nya fina skotaren som hon kör.
Emma Isaksson, 30 år körde lastbil med trailer. Men i januari i år började hon istället som maskinförare i ett av SCA.s maskinlag i Västerbotten. – Det är roligt att köra skotare. Dessutom får jag komma ut i naturen på olika platser runt om i Storuman, säger Emma. Hon är lite unik. Dels är hon ung, dels är hon tjej. – Vi har fyra maskinlag med fyra maskinförare i varje i Västerbotten. Emma är den enda tjejen, berättar Anna Bylund, produktionschef på SCA Skog i Västerbotten. – Tyvärr är det brist på maskinförare. Därför var det extra roligt med Emma eftersom 4 - Skog och lantbruk Västerbotten
hon både är tjej och kommer från en annan bransch, fortsätter Anna. För Emma Isaksson var det här med jobb i skogen inte något helt okänt. – Nej, både pappa och flera andra släktingar har jobbat mycket i skogen. Så jag var van skogen, säger Emma. Och hennes stora intresse
för motorer gjorde förstås inte saken sämre. Men överlag är det alltså lite brist på maskinförare. – Det utexamineras för få på våra naturbruksgymnasier, säger Anna Bylund och fortsätter: – Nu pratas det om att köra även vuxenutbildningar för maskinförare, det tror jag vore bra. Dessutom hoppas hon att fler tjejer ska intressera sig för yrket. – Förr kanske det behövdes mer muskelstyrka för att vara maskinförare, men numer är
det ett lika bra jobb för en tjej. Jobbet sköts från hytten där arbetsmiljön är ren och fin, berättar Anna. För Emma Isaksson blev placeringen i SCA:s maskinlag i Storuman positiv av ytterligare en anledning. – Eftersom jag bor i närheten av Storuman har jag hamnat på hemmaplan igen. När jag körde lastbil utgick jag från Vilhelmina, säger Emma. Hon har inte gått någon gymnasieutbildning till maskinförare utan har utbildats internt i maskinlaget.
Frida, virkesköpare
sca.com/skog
Du kan jobba med din skog helt själv. Men du måste inte. Ingen känner din skog som du. Är du dessutom nyfiken på att öka värdet på din fastighet – eller om du vill få tiden att räcka längre – så finns vi på SCA här för dig.
Foto @ Michael Engman
Du kan alltid kontakta oss när du vill ha hjälp med din skog och ditt skogsbruk. Din lokala virkesköpare hittar du på sca.com/skog eller i Skogsvinge.
”Det blir en riktig nysatsning i Mellanbygden”
– Vi hade inte kunnat hitta ett bättre läge i Bygdsiljum, säger Magnus Lindgren, virkesköpare och en av dem som ska jobba på Holmen Skogs nya kontor i Bygdsiljum.
Holmen Skog öppnar nytt kontor i Bygdsiljum Holmen Skog fortsätter sin satsning på Mellanbygden. Snart öppnar de sitt nya kontor i Bygdsiljum. – Det blir perfekt för oss. Mellanbygden är ett viktigt område för oss. Vi behöver ha personal där vi har vår verksamhet. Och vi äger wen stor del av skogen i området, säger Michael Burström, köpchef för region Nord på Holmen Skog. Det nya kontoret, med plats för fyra personer, håller just på att färdigställas mitt i Bygdsiljum. – Vi har inte kunnat hitta ett bättre läge i Bygdsiljum, säger virkesköparen Magnus Lindgren, som är en av de som kommer att placeras på Holmens nya kontor. – Det är lättillgängligt, har bra parkeringsmöjligheter, 6 - Skog och lantbruk Västerbotten
ligger centralt och har lunchmöjligheter inom gångavstånd, fortsätter Magnus. Han har varit anställd som virkesköpare sedan i början av sommaren, men då haft sin kontorsplats på Holmen Skog i Skellefteå. – Det här känns riktigt bra. Det blir en riktig nysatsning i Mellanbygden, konstaterar Magnus.
– Sedan hoppas vi förstås att kontoret blir en naturlig samlingsplats också för de skogsentreprenörer och åkare som vi anlitar i området. De övriga platserna på Holmens Skogs nya kontor i Bygdsiljum kommer att fyllas av medarbetare som bor i närheten som nu slipper pendla till något av kontoren i Umeå och Skellefteå. Och det är inte någon slump att Holmen Skog öppnar det nya kontoret i Bygdsiljum. – Nej, ofta har man kontoren inne i städerna och får pendla ut till skogen där vi har vår verksamhet. Men här kommer kontoret att ligga
mitt ute där vår verksamhet bedrivs. Vi äger mycket skog i området och köper även in mycket av privata skogsägare, säger Michael. På längre sikt kan det dessutom ha andra positiva effekter för företaget. – Jag tror vi får bättre möjlighet att rekrytera bra personal med kontor på tre ställen , i Umeå, Skellefteå och Bygdsiljum. Då kan vi locka personal som kan tänka sig jobba i Bygdsiljum men tyckt att det var för långt at pendla till Umeå eller Skellefteå, säger avslutar Michael Burström. Holmen Skogs nya kontor ska stå klart att öppnas senast vid årsskiftet.
Tillsammans skapar vi ett högre värde på din skog!
En fot i nutid, den andra i framtid. Vi bygger framtidens smarta och skonsamma skogsmaskiner för ett hållbart skogsbruk.
www.komatsuforest.se
NÄSTA GENERATIONS
SKOGSÄGARE!
Teckna Norrskogs nya hållbarhetsavtal Träkronan så kan vi till sammans optimera din skog och avkastning förett långsiktigt hållbart skogsbruk. Ju mer du använder oss desto högre värde och avkastning. Du får högre timmerpremiefrån första kubiken, bättre rabatter och högre service.
Vi hjälper er med Fastighetsförmedling av Skogsfastigheter Deklarationer Generationsskifte Redovisning & Bokföring Skogsbruksplaner & Värdering Bouppteckningar & Arvskifte
Kontakta din skogsrådgivare idag så berättar vi allt du behöver veta för att höja värdet på skogen.
Pär-Anders Bergqvist 010-150 25 73
Cathrine Jonsson 010-150 27 31
Jörgen Hellström 010-150 25 33
PER THIGER 070 - 656 86 22 per@thigerskog.se
ANNA THIGER 070 - 245 75 98 anna@thigerskog.se
BENNY GUSTAFSSON 070 – 656 80 24 benny@thigerskog.se
trakronan.norrskog.se Följ oss ThigerSkog
www.thigerskog.se
Skog och lantbruk Västerbotten - 7
Foto: Patrick Degerman
Stenvalls har ett specialbyggt sågverk för att såga klentimmer Stenvalls Trä, med verksamhet i norra Västerbotten och i Norrbotten, har en specialitet som skiljer dem från övriga skogsbolag. De har satsat hårt på klentimmer. – Vi sågar timmerstockar med en toppdiameter på tio centimeter. Det som andra gör massaved av. Och vi gör det av både tall och gran, säger Göran Sundberg, råvaruchef på Stenvalls Trä. För att klara hanteringen av klentimmer har man specialbyggt sågverket i Lövholmen, Piteå. – Historiskt har vi alltid varit rädd om timret och hanterat även klentimmer vid vårt huvudsågverk i Sikfors. Men den riktiga satsningen kom när vi öppnade den för klen8 - Skog och lantbruk Västerbotten
timmer extremt anpassade sågen på Lövholmen, säger Göran. Sågen har sedan haft en närmast enorm utveckling. – Vi har gått från noll till att såga över 350 000 kubik klentimmer på bara några år, säger Göran. Stenvalls Träs satsning på
klentimmer gör att mycket mer virke blir sågbart vid en avverkning eller gallring. Och eftersom priset på sågtimmer är högre än på massaved så kan det vara en bra affär för skogsägaren. – Alla skogsägare som gör en avverkning eller gallring borde fråga om man tar ut klentimmer. Då gör de en bättre affär, säger Göran Sundberg, råvaruchef på Stenvalls Trä. Att Stenvalls Trä valt att satsa så hårt på klentimmer beror på att man har bra avsättning för det som sågas i klentimmer. – Vi är underleverantörer
till jättestora producenter av bl.a möbler, trappor, hyllor och inomhuspaneler, säger Göran och fortsätter: – Ofta efterfrågar kunderna just den kvaliteten man får av sågat klentimmer. Med friskare kvistar och ett livfullt mönster i träet. Och det finns stor potential för att få fram klentimmer som råvara i norra Sverige. – Skogarna har skötts om och blivit yngre och med mindre dimensioner. Därför har vi en allt större potential att hitta klentimmer att såga. Stenvalls Trä har överhuvudtaget en hög förädlingsgrad på virket.
Kolla in
visaskogen.se med information om skog, att använda av företag i besöksnäringen. Välkommen att ”guggla” med oss!
PINUS, projekt innovativa upplevelser i brukad skog: Skogsmuseet i Lycksele, SLU, Sveaskog, Granö Beckasin
Ha en plan för varenda kotte ”Ofta efterfrågar kunderna just den kvaliteten man får av sågat klentimmer.” Mycket hyvlas, anpassas i korta längder och komponenttillverkning men man framställer även pellets och gör kutterspånsbalar. – Dessutom exporterar vi nog ungefär 70 procent av det vi tillverkar. Framförallt i Europa och främst till Storbritannien, berättar Göran. Stenvalls Trä har tre virkesköpare i norra Väster-
botten och sju virkesköpare i Norrbotten. – Trots att vi haft en enorm tillväxttakt de senaste åren vill vi växa ytterligare. – Till nytta för hela regionen. Det är viktigt att ta hand om och såga även klentimmer, avslutar Göran Sundberg.
Det viktigaste verktyget för en välskött och lönsam skog är varken motorsågen eller skördaren. Det allra viktigaste är skogsbruksplanen. Så att du har koll, in i minsta detalj, på hur hela din skog blir precis som du vill ha den. Idag och i framtiden. Hör av dig, så berättar vi mer. Stig Forsberg Bert Forsberg Wictor Rytterstedt Lars Eliasson Tord Eklund Jonny Stenmark Magnus Lindgren Lars-Erik Lindmark
070-326 45 21 070-326 45 29 070-247 51 61 070-251 11 90 070-326 45 35 070-557 89 42 072-208 43 53 070-209 76 61
www.holmen.com
Skog och lantbruk Västerbotten - 9
– Vi ser ljust på framtiden, säger Martinsons koncernchef Lars Martinson.
Familjeföretaget som växt till en stor miljardkoncern Martinsons är det lilla familjeföretaget som vuxit till en stor koncern, Martinson Group, med miljardomsättning. – Vi ser väldigt ljust på framtiden, säger koncernchefen Lars Martinson, som tillhör den fjärde generationen i familjeföretaget. – Vi har investerat mycket i våra anläggningar för att ligga i framkant, fortsätter han. Historien började med att hans farfarsfar Karl Martinson 1929 köpte ett ambulerande sågverk till sin son Sigurd 10 - Skog och lantbruk Västerbotten
Martinson, som han åkte runt med i trakterna kring Bygdsiljum. 1941 uppförde Sigurd
ett permanent sågverk i Bygdsiljum. På samma plats där Martinsons håller till än i dag. 1963 tog sedan Sigurds söner Nils och Åke över verksamheten och 1984 var det så dags för den fjärde generationen att ta över. Trots att man utvecklats till en stor koncern, som omsätter nästan två miljarder kronor så har man huvudkontoret kvar i Bygdsiljum.
Med sex mil till Skellefteå och sju mil till Umeå. – Hela ledningen bor kvar här i Bygdsiljum, konstaterar koncernchefen Lars Martinson. Så Martinsons betyder mycket för Bygdsiljum med sina runt 400 innevånare. – Vi har 260 anställda vid anläggningen i Bygdsiljum. Bara i år har vi anställt 50 personer här, säger Lars Martinson.
Timmerstockar kommer i en jämn ström in i sågverket.
Fakta/Martinsons Omsättning: 1,9 miljarder kronor. Anställda: 435 Producerar: •
515 000 kubikmeter sågade varor.
•
85 000 kubikmeter byggprodukter.
•
51 000 kubikmeter limträ.
•
25 000 kubikmeter KL trä.
I monitorer övervakas timmerstockarnas väg in i sågverket.
Har det inte varit några problem med att vara kvar i Bygdsiljum? – Det är klart att rent logistiskt hade det varit bättre att ligga ute vid kusten. Men för att hitta bra arbetskraft har det varit jättebra att ligga här där vi har hela Mellanbygden att rekrytera från, svarar Lars. Nu har Martinsons verksamhet på tre ställen. Förutom i Bygdsiljum har man sågverket i Kroksjön, där man satsat hårt
på förädling, samt ett kontor i Umeå. – Att vi finns på tre olika orter gör det lättare för oss att rekrytera duktiga tjänstemän, fortsätter Lars. Numer är Martinsons ett av landets största träförädlings företag. Sågade varor är fortfarande den överlägset största delen av verksamheten. Men man var också tidigt ute med först sin satsning på 4
Martinsons har varit Bygdsiljum trogen. Fortfarande ligger huvudkontoret kvar i det lilla samhället.
Skog och lantbruk Västerbotten - 11
När det når det nya justerverket övervakas brädorna så att inget hamnar snett.
4 rat med tre anläggningar.
Nu koncentrerar vi oss på Bygdsiljum och Kroksjön, säger Lars Martinson. – Men vi utökar faktiskt ändå vår produktionskapacitet eftersom vi samtidigt utökat här i Bygdsiljum, fortsätter han. Resultaten har varit ganska blygsamma för Martinsons trots att omsättningen ökat kraftigt. Mycket beroende på att koncernen investerat stora belopp i att hela tiden ligga i framkant rent tekniskt. – I år kommer vi att göra ett bra resultat trots att nedläggningen av Hällnäs sågen kostat 25 miljoner kronor, säger Lars. För nästa år minskar då produktionskostnaderna efter stängningen av Hällnäs, 12 - Skog och lantbruk Västerbotten
samtidigt som produktionskapaciteten ökar. – Det känns hoppfullt. Det är nu vi ska få skörda efter alla investeringar, säger Lars. Men det är verkligen inte så att man slutat att investera heller. I år har man investerat 90 miljoner kronor i bl.a nya torkar i Bygdsiljum för att möta den ökade produktionen. Martinsons exporterar mycket till Norge, Nord Afrika, Asien, EU och Storbritannien. Koncernen ägs i dag av åtta personer från den fjärde generationen, varav många är anställda och engagerade i verksamheten.
Färdiga träpaket som bara väntar på att levereras från Martinsons anläggning i Bygdsiljum.
Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet:
”Konstigt att Sverige inte är självförsörjande på julgranar” – Det är konstigt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. – Odlingen av julgranar i Sverige kan utvecklas mycket mer, fastslår Martin Pettersson. I dagsläget importeras ungefär en halv miljon julgranar, främst från Danmark, av de ungefär tre miljoner julgranar som svenskarna har i sina hem. I Danmark, som till ytan är ganska litet, produceras ungefär 17 miljoner julgranar varje år. – Men de exporterar 90 procent av sina julgranar. Till Norge, Sverige och inte minst till Tyskland, säger Martin Pettersson vid SLU. Men i Sverige är alltså julgransodlingen mycket blygsam.
– För att bättre utnyttja den svenska julgransproduktionen behöver markägare bli medvetna om dagens stora möjligheter. Nu diskuteras julgranar endast några få veckor före jul, vilket visar det ganska låga engagemanget, säger Martin Pettersson och fortsätter: – För att få till en förändring måste markägare, politiker och andra potentiella intressenter få kännedom om möjligheterna. Ett problem är att det finns väldigt lite information om julgransodling.
– Något som förundrar mig är att det inte ens finns underlag och statistik om antalet julgranar som produceras och säljs, antalet odlare, brukad areal eller andelen gran och ädelgran, säger Martin Pettersson på SLU. – Varken jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta, fortsätter han. Martin Pettersson ser stora utvecklingsmöjligheter av olika skäl: l Den svenska julgransproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna. lDet finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark. l Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter
bör resultera i att man väljer bort importerade plastgranar från Kina som är dåliga för miljön. Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran. Det finns alltså många skäl till att julgransproduktionen borde kunna öka i Sverige. – Idealet vore väl att det fanns julgransodlingar i närheten av alla större städer. Så att de inte behövde transporteras så långt när de ska säljas, säger Martin Pettersson på SLU, som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion.
Skog och lantbruk Västerbotten - 13
– Sommarens torka har kostat oss minst en miljon kronor i utökade kostnader. Förmodligen mer, säger Gösta Holmberg på Herrgårdsfäboda i Robertsfors.
Torkan kostade Gösta minst en miljon kronor En av de som drabbats hårt av sommarens extrema torka är Gösta Holmberg, som driver Herrgårdsfäboda AB i Robertsfors med totalt 350 djur, varav 150-160 mjölkande. – Jag har fått kraftigt ökade kostnader. Minst en miljon kronor dyrare kommer det att bli. Förmodligen ännu mer, säger Gösta. Det är alltså tufft ekonomiskt för de som drabbats av torkan. Huvudanledningen till problemen är att skörden av ensilage blev så mycket mindre i år. – Den första skörden, som är huvudskörden, gav bara ungefär 25 procent av normalt, säger Gösta och fortsätter. – Vi har slagit tre gånger på all mark vi har. Även om de andra var bättre kan de inte kompensera för det 14 - Skog och lantbruk Västerbotten
stora bortfallet på den första skörden. Normalt sätt brukar Gösta Holmberg vara självförsörjande på grovfoder. – Men nu tror jag att vi bara fått in ungefär för 10 av årets 12 månader, säger Gösta. Det är väldigt olika hur länets lantbrukare har drabbats. Robertsfors tillhör de som drabbats hårt. – Vi har inte fått något regn alls, bara några små skurar vid några tillfällen. Inte ens i bör-
jan av hösten fick vi någon nederbörd, fortsätter Gösta. För att försöka att kompensera för det minskade ensilaget har Gösta Holmberg bytt kraftfoder. – Lantmännen har tagit fram ett grövre foder, som vi försöker blanda i, säger Gösta. – Dessutom har jag köpt ett par lass halm också, fortsätter han. Den ökade användningen av köpt kraftfoder leder förstås till ökade kostnader. – Normalt kanske vi tar hem en långtradare var tredje vecka. Nu blir det en varannan vecka. Och när varje tradare kostar kring 150 000 kronor förstår man att kostnaderna ökar kraftigt, menar Gösta.
– Fodret måste fram helt enkelt. För slakt är inget alternativ med de långa slaktköer som det blivit efter torkan, fortsätter han. En liten tröst i bedrövelsen är att fjolårets skörd var relativt bra. – Därför har vi kunnat ta av fjolårsskörden fram till månadsskiftet september/ oktober, säger Gösta. På Herrgårdsfäboda jobbar fem personer förutom familjen. De levererar mellan 1,6 och 1,7 miljoner kilo mjölk till Norrmejerier varje år. – Vi försöker bli duktigare och duktigare i det vi gör hela tiden. Det behövs eftersom det är kniven på strupen hela tiden, avslutar Gösta Holmberg.
Det var den första skörden som framförallt ställde till detv bara 25 procent mot normalt.
Tufft år för lantbruket enligt LRF Sommarens torka har slagit hårt mot många av Västerbottens lantbrukare. – Det har varit ett tufft år för lantbruket. Många redovisar produktionsbortfall på mellan 50 och 75 procent, säger Lotta Folkesson, ordförande för LRF i Västerbotten. – Men det är stor spännvidd på hur man drabbats beroende på hur mycket regn man fått, fortsätter hon. Gösta Holmberg har mycket ensilage ”korvar” hemma på gården. Men det är ändå alldeles för lite. De fick i hop ungefär till 10 av årets 12 månader.
Ungefär 350 djur, varav 150-160 mjölkkor, finns på gården.
Nu är det inte bara i Sverige man haft en torr sommar. – I stort sett hela norra Europa har haft torrt. Det påverkar naturligtvis foderpriserna, säger Lotta. Även om många lantbrukare tillslut lyckats få in tillräcklig mängd foder är det ändå inte säkert att det räcker till. – Många har slagit mark som legat i träda. Då kanske det inte är den bästa kvaliteten, säger Lotta och fortsätter: – Då kan man ändå behöva komplettera med dyrare proteinfoder. Sedan var det många lantbrukare som gick in i det här året med problem. – Det är lätt att glömma att vi gick in i det här året efter en extremt blöt höst. Som vi faktiskt kallade för nödår eftersom uppåt 50 procent inte kunde tröska och ta in höstskörden för att det var för blött i marken, påminner Lotta Folkesson, ordförande för LRF i Västerbotten. Totalt uppskattas torkan att kosta Sveriges lantbrukare tio miljarder kronor. – Nu har man anslagit 1,2 miljarder i stöd. Men resten ska tas ut av de enskilda gårdarna, säger Lotta Folkeson. – Det kommer naturligtvis att få stora konsekvenser för de enskilda lantbrukarna, fortsätter hon.
Skog och lantbruk Västerbotten - 15
– Nu kan vi visa exakt hur vi vill att det ska se ut när man gallrar och avverkar i känsliga miljöer, säger Daniel Näslund, kvalitetstekniker på Holmen Skog.
Holmen Skog ska utbilda alla sina maskinlag
Har skapat unikt utbildningsområde Holmen Skog har inrättat ett 30 hektar stort utbildningsområde strax utanför Lycksele. Där kommer de som jobbar i skogen att med egna ögon se hur man ska hantera kultur- och fornminnen samt känsliga miljöer nära vatten. – Nu kan vi visa exakt hur vi vill att det ska se ut när man gallrar och avverkar i sådana känsliga miljöer, säger Daniel Näslund, kvalitetstekniker på Holmen Skog.
Så under våren kommer Holmen att utbilda alla sina maskinlag i Västerbotten, Västernorrland och i Jämtland, både egen personal och entreprenörer, i utbildningsområdet utanför Lycksele. Skogsföretagen har länge 16 - Skog och lantbruk Västerbotten
jobbat med en gemensam målbild om hur maskinförare ska agera på känsliga områden. – Vi har kört med vanliga teoretiska möten med overhead, web-baserad utbildning och även praktiskt besökt ställen för att visa. Men då har man
i regel fått åka långt mellan olika miljöer, säger Daniel. – Men i det här området finns alla ingredienser samlade på 30 hektar, det är suveränt. Nu kan vi hitta en arbetsmetod där vi logiskt kan förklara hur det ska se ut samtidigt som vi visar upp verkliga exempel, fortsätter han. I området finns bl.a fångstgropar, framtidsbiotoper och miljöer som visar hänsyn vid närheten till vattendrag. Till våren kommer alltså Holmen Skogs samtliga maskinlag att utbildas i området.
– En tanke sedan är att kanske gå vidare med att utbilda alla våra traktplanerare, säger Daniel. Holmen Skog har också tänkt att även intressenter utifrån ska kunna få tillgång till utbildningsområdet om man vill. Holmen Skog sökte ett lämpligt skogsområde för den här verksamheten. – Det kändes jättebra när vi hittade det här området. Det var perfekt med så många bra exempel samlade inom 30 hektar, avslutar Daniel Näslund, kvalitetstekniker på Holmen Skog.
3 Hur ska man arbeta i känsliga marker nära vattendrag. Det har man skapat områden att visa upp i Holmen Skogs utbildningsområde strax utanför Lycksele.
”En tanke sedan är att kanske gå vidare med att utbilda alla våra traktplanerare”
5 På kartan över de 30 hektar stora utbildningsområdet ser man en del av vad som finns att studera för att lära sig hur man ska arbeta i känsliga miljöer.
3 Fångstgroparna i området är väl utmärkta med 1,3 meter höga kulturstubbar. Skog och lantbruk Västerbotten - 17
- Allt fler väljer att försäkra sin skog efter sommarens bränder. Det kan vi se i statistiken, säger Rakel Sandström och Helen Kock-Larsen på Länsförsäkringar Västerbotten.
Allt fler försäkrar sin skog Sommarens alla skogsbränder runt om i Sverige har fått intresset för att försäkra sin skog att öka. Det gäller även i Västerbotten, trots att man här klarade sig relativt lindrigt undan. – Ja, absolut. Det kan vi se i statistiken. Vi har fler hektar skog försäkrad nu än vi hade i maj, säger Helen Kock-Larsen, försäljningschef Försäkring Privat Lantbruk på Länsförsäkringar Västerbotten. Och trycket fortsätter fastän det har gått flera månader sedan bränderna härjade i somras. – Fortfarande är det många skogsägare som ringer och vill kontrollera att de har all sin skog med i försäkringen, så att de inte glömt att ta med någon del. Men trots det ökade intresset för att försäkra sin skog är det fortfarande många som inte har sin skog försäkrad. – Vi uppskattar att ungefär 75 procent av de privata skogsägarna har sin skog försäkrad, säger Helen. 18 - Skog och lantbruk Västerbotten
Trots skogsbränder i bl.a Nordmaling, Vännäs och Vindeln så klarade sig Länsförsäkringar Västerbotten relativt bra i somras i jämförelse med t.ex Jämtland och Gävleborg. – Vi har totalt 24 skador anmälda till följd av bränder i somras, både med större och mindre skador. Så det är klart att det ändå brann en hel del, säger Rakel Sandström, skadechef på Länsförsäkringar Västerbotten. – Av det vi känner till hittills räknar vi med att betala ut ersättningar på ca 1 - 1,5 miljon kronor, fortsätter Rakel.
Hos Länsförsäkringar Västerbotten kan man välja att försäkra sin skog på två sätt. Dels kan man välja det som kallas bas, där brand ingår, dels kan man välja Skogsmer, där bl.a också ersättning för stormskador ingår. – Stormar har också blivit vanligare. Först hade vi den stora Gudrun i södra Sverige och sedan var det Hilde, som orsakade en hel del skador just här i Västerbotten 2013, säger Rakel. Det skiljer i pris mellan de olika försäkringarna. Att försäkra 100 ha skog med bas kostar runt 700 kronor medans Skogsmer kostar runt 3 000 kronor. – En skogsförsäkring får ändå anses som prisvärd med tanke på vilka stora belopp det kan handla om när man drabbas, säger Helen Kock-Larsen. – Faktiskt är det en stor andel hos oss som valt den
större försäkringen, det är kunden som väljer men vi rekommenderar alltid att man ska ta den större försäkringen. Då är man tryggare om något händer, fortsätter Helen. Hon tycker att man ska tänka på ännu en sak. – Ja, man ska inte bara tänka på sin skog utan även på sig själv, är man mycket ute och jobbar i sin skog är det lätt till att något händer. Då är det bra om man har en olycksfallsförsäkring. Försäkringsbolagen är själva återförsäkrade internationellt, vilket gör att om det brinner extremt mycket en sommar så kan det påverka försäkringsbolagens kostnader för sin återförsäkring. – Därför tror jag man ska räkna med att skogsförsäkringarna kan höjas någon krona det kommande året, avslutar Helen Kock-Larsen.
Skogsstyrelsens Frida Carlstedt framför en tallplantering som drabbats hårt av älgskador i vinter.
– Vi måste bli bättre på att nå våra avskjutningsmål i älgförvaltningsområdena, säger Mikael Widerlund, skogsinspektor på Norra Skogsägarna i Mellanbygden.
Stora skogsskador av älg Skadorna på ung tallskog orsakade av älg fortsätter att vara stora i Västerbotten. – Målsättningen är att årligt uppkomna skador ska ligga under fem procent. Men i Västerbotten är snittet mellan 10-11 procent. Det är alldeles för högt, säger Frida Carlstedt på Skogsstyrelsen, som sammanställer siffrorna för länets inventering av älgskador. Den förra snörika vintern gjorde förstås inte saken bättre. – Det låg ett rejält snötäcke ända från november och en bra bit in i april. Alltså nästan sex månader då älgarna inte kunde äta blåbärsris och annat från marken, säger Mikael Widerlund, som jobbar som skogsinspektor hos Norra Skogsägarna i Mellanbygden. – Då är det inte så konstigt att det blir stora skador på ungskogen, fortsätter han. Så fort snötäcket blir mer än 30 cm blir älgarna hänvisade till träd och större buskar för
att få i sig föda. – Får älgen själv välja äter den helst rönn, sälg och asp, men det finns det så lite av i vårt område. Även vårtbjörk gillar den, men den står bara för 5-10 procent av vårt björkbestånd, berättar Mikael. – Så då återstår tall, det blir huvudfödan när de inte längre kommer åt markvegetationen. För att minska skadorna på ung tallskog måste älgstammen i Västerbotten minska. Inom älgförvaltningsområdena är markägare och jägare i stort sett överens om detta.
– Men tyvärr når vi sedan inte de mål som sätts upp för ökad avskjutning, säger Mikael Widerlund. Skadorna på nya tallplanteringar varierar kraftigt. – Enskilda skogsägare kan drabbas extremt hårt. Är du en liten skogsägare och har planterat, säg 20 hektar, och allt blir förstört är det förstås en katastrof, säger Mikael. Större skogsägare har möjligen lättare att hantera skador då det bara drabbar delar av deras bestånd. Men de ekonomiska förlusterna i kronor och ören blir större. – Vi tar älgskadorna på stort allvar. Det här är ett jättestort problem i hela vårt verksamhetsområde. – Vi måste bli bättre på att nå de avskjutningsmål som sätts upp i älgförvaltningsområdena, konstaterar Mikael. – I Västerbotten gör vi, tillskillnad från i Norrbotten, ett
uppehåll i jakten för brunsten. 20 procent av Norrbottens avskjutning sker under dessa veckor och det har gjort att de nått sina avskjutningsmål. Omräknat till Västerbotten skulle effekten bli att vi kan nå älgförvaltningens mål inom länet om brunstuppehållet slopas, säger Mikael. – En annan framgångsfaktor för att nå målen med avskjutningen är att använda sig av mer målstyrd jakt. Det innebär att vid en viss tidpunkt blir alla jaktlagens kvarvarande kvoter fria för alla i älgskötselområdet att skjuta. Älgarna är inte jämnt fördelade i markerna, så då kan de jaktlag som har gott om älg skjuta fler. Då uppfyller man i regel bättre avskjutningsmålen, avslutar Mikael Widerlund, skogsinspektor hos Norra Skogsägarna.
Skog och lantbruk Västerbotten - 19
Foto: Jan Lindgren
Ny kampanj ska minska skador på skog och mark - Vi hoppas att denna satsning blir en av de bidragande lösningarna till att vi tillsammans minskar markskadorna, säger Mikael Johansson, generalsekreterare i Snofed.
- Skogsbranschen går samman med Snofed om en kampanj, Skoter Y skogen, för att minska skadorna av snöskoterkörning utanför lederna, berättar projektledaren Elin Swartling.
Nu drar skogsbranschen tillsammans med Sveriges snöskoterägares riksorganisation, Snofed, i gång ett treårigt projekt, Skoter Y skogen, för att sprida kunskap om hållbar skoterkörning. Kampanjen vill uppmuntra till säker och tillåten körning som inte skadar skog och mark. Snöskoterförsäljningen ökar i Sverige och med den även en trend kring friåkning utanför uppmärkta leder. – Vi har en känsla av att trenden med friåkning gett större skador på nyplanterad skog, säger Elin Swartling, projektledare för Skoter Y skogen. – Att trenden med friåkning fortsätter öka märks tydligt genom att nyförsäljningen av snöskotrar numera domine20 - Skog och lantbruk Västerbotten
ras av så kallade Mountainoch Crossovermaskiner, säger Mikael Johansson, generalsekreterare på Snofed. Därför har kampanjen, Skoter Y skogen, en viktig plats att fylla. – Vi jobbar med att förändra attityder. Vi tror på att förstärka positiva beteenden och skapa en folkrörelse där skoterförare uppmuntrar varandra att göra rätt val ute i naturen, berättar Elin.
Och Snofed är verkligen med på båten. – Ja, vi hoppas att denna satsning blir en av de bidragande lösningarna till att vi tillsammans minskar markskadorna och ökar möjligheterna till en hållbar skoteråkning för framtiden, säger Mikael. Om det är mycket snö kanske inte en nyplanterad skog ens syns. Kör man då rakt över med snöskoter utan att tänka sig för kan i stort sett hela nyplanteringen förstöras. – Därför rekommenderar vi att man inte kör annat än där man ser att träden är två meter över snötäcket, säger Elin Swartling, projektledare för Skoter Y skogen.
Samarbetet med Snofed ökar möjligheten med att verkligen nå ut med informationen till snöskoteråkarna. – Det är ju Snofed som har kontakten med landets alla skoterklubbar. Vi ska försöka att få ut information till skoterlederna med deras hjälp, säger Elin. Problemen med skogsskador av skoteråkning är störst i inlandet. – Dels körs det mycket mer skoter i inlandet, dels är det lättare att hitta stora öppna ytor där, konstaterar Elin. Kampanjen Skoter Y skogen stöttas av alla större aktörer i skogsbranschen i norra Sverige.
A-serien 75-130 hk
Valtra A kan du lita på – alla dagar, i alla väder Traktorn är lätt att använda även under hårt arbete och erbjuder lägsta totala driftskostnader. Valtra A är rolig att köra. Den är lätt och smidig med utmärkt markgrepp och massor av effekt för olika redskap. Vändbar förarstol för enkel manövrering av till exempel skogskran, är en Valtra-finess du får på köpet. Du bygger enkelt din nya traktor efter dina behov. Läs mer om A-serien på www.lantmannenmaskin.se/ValtraA4
Allt för Allt för för Allt Allt för skogen skogen skogen Passa på! skogen
MACHINE OF THE YEAR 2017
Ett antal Valtra A finns för omgående leverans
YOUR WORKING Komplett sortiment MACHINE Komplett sortiment
Komplett sortiment för skog och mark Komplett sortiment för skog skog och och mark för mark för skog och mark
Läs mer om A-serien på www.lantmannenmaskin.se/ValtraA4
Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar ossskogsanpassade för eventuella tryckfel. Vi erbjuder bland annat traktorer, skogsvagnar, stegmatare, kranar och röjare. Välkommen att kontaktatraktorer, din säljare för mer information. Vi erbjuder bland annat skogsanpassade skogsvagnar, stegmatare, Vi erbjuder bland annat skogsanpassade traktorer, skogsvagnar, stegmatare, kranar och röjare. Välkommen att kontakta din säljare för mer information. Vi erbjuder bland Välkommen annat skogsanpassade skogsvagnar, stegmatare, kranar och röjare. att kontaktatraktorer, din säljare för mer information. kranar ochkontakta röjare. Välkommen att kontakta din säljare för mer information. Välkommen att
mig för mer information! Traktorer med leverans SKELLEFTEÅ – Industrivägen 38-40 Mathias Markström 010-556 24 07 Traktorer med leverans innan den siste december SKELLEFTEÅ – Industrivägen 38-40 Reservdelar & Verkstad 010-556 18 60 SKELLEFTEÅ Traktorer med leverans Mathias Markström 010-556 24 07 SKELLEFTEÅ – Industrivägen 38-40 innan den siste december www.lantmannenmaskin.se Traktorer med december leverans Reservdelar & Verkstad 010-556 18 60 Markström 010-556 24 07 SKELLEFTEÅ – Industrivägen 38-40 innan den siste Mathias Markström Mathias www.lantmannenmaskin.se Reservdelar & Verkstad 010-556 18 60 Mathias Markström 010-556 24 07 UMEÅ Industrivägen 2 innan den siste december www.lantmannenmaskin.se Reservdelar & Verkstad 010-556 18 60
010-556 24 07
Michael Falk 010 - 556 38 38 www.lantmannenmaskin.se
Ulla Nordlinder är författare till barnboksserien om Skogsbarnen och Gunilla Guldbrand, har gjort alla illustrationer i böckerna.
Norras satsning på barnböcker fortsätter
Släpper nya äventyr med Skogsba Den 1 december utkommer två nya barnböcker i Norra Skogsägarnas, Skogsbarnen-serien, med barnen Hjalmar och Ebba i huvudrollerna. – Det är i första hand härliga äventyrsberättelser för barn men som en bonus kan de lära sig något om skog också, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan som tagit fram barnböckerna. Böckerna är skrivna av Ulla Nordlinder och illustrerade av Gunilla Guldbrand, som båda är bosatta i Umeå. Det finns en genomtänkt tanke bakom Skogsbarnenserien. – Vi tyckte att det fanns väldigt få barnböcker om den äkta skogen. Det fanns i stort sett bara böcker där skogen 22 - Skog och lantbruk Västerbotten
var mörk, farlig och där troll och häxor bor, säger Erika och fortsätter: – Vi ville göra trevliga berättelser där vi visar den riktiga skogen, där man kan leka och ha härliga upplevelser.
Även om det är äventyret som är grunden för böckerna så ska också barnen få lära sig något om skog som de inte visste förut. – Vi vet att kunskapen om skog minskar, både hos vuxna och barn, så då är det bra att börja med de minsta. Att kanske väcka ett litet intresse för att äga skog och att jobba i skogen, säger Erika. Böckerna ger också föräldrar och mor- och farföräldrar chansen att på ett naturligt sätt prata om skog med barnen. – Vi vill lyfta fram familje-
skogsbruken och ge de vuxna verktyg för att prata skog med barnen, säger Erika. – Hälften av skogen i Sverige ägs av privata skogsägare. Förr bodde de flesta på de marker där skogen stod och då lärde sig barn automatiskt mer om skogen. Men nu bor många skogsägare inte på samma plats som man har skogen på, fortsätter hon. De tre första böckerna i Skogsbarnen-serien lanserades i samband med Bokmässan 2016, och nu släpps alltså två nya böcker den 1 december.
Foto: Calle Bredberg
5– Barnböckerna är först och främst härliga äventyrsberättelser. Men som bonus kanske barnen lär sig lite om skog också, säger Erika Nilsson, utbildningsstrateg på Norra Skogsskolan.
arnen – Vi är jättenöjda. Vi har fått så bra återkoppling både från barn, skogsägare i vår förening och även lärare, som använt böckerna i undervisningen, berättar Erika Nilsson. För efter lanseringen på Bokmässan 2016 beställdes böckerna både av många skolor och många bibliotek runt om i landet. – Böckerna riktar sig framförallt till barn i åldern 6–9 år. Men de fungerar jättebra som högläsning även för de som är yngre, säger Erika. Det är alltså två Umeåbor, författaren Ulla Nordlinder och illustratören Gunilla
Guldbrand, som gjort böckerna. Ulla jobbar till vardags på personalenheten på Umeå universitet. – Det har varit fantastiskt roligt att skriva böckerna. De handlar om barnen Hjalmar och Ebba och de andra karaktärerna som jag skapat. Men samtidigt pågår lite skogsbruk, säger Ulla Nordlinder och fortsätter: – Jag minns första gången jag såg Gunillas illustrationer. Det var så roligt. Då blev plötsligt mina karaktärer mer levande. Gunilla Guldbrand är egen
företagare som illustratör. – Klart det varit jättekul. Böcker gör man inte så ofta som illustratör, säger Gunilla. Böckerna innehåller lika mycket illustrationer som text. – Ulla har en sådan fantastisk fantasi att det verkligen varit roligt att göra illustrationerna, säger Gunilla Gullbrand.
5 Så här ser de nya barnböckerna ut som släpps den 1 december.
Skog och lantbruk Västerbotten - 23
– Gårdsosten är vår allra mest prisade ost. Den ska lagras i 14-18 månader för att bli riktigt bra, säger Johanna Hellström, som driver Svedjan Ost tillsammans med sin man Pär.
Prisade ostar i Svedjan Svedjan Ost har på relativt kort tid gjort sig känd för att göra några av Sveriges godaste ostar. Det har blivit många priser och utmärkelser. Senast vid Mathantverks-SM i oktober då det blev guld för bästa stekost. Dessutom serverades Svedjan Ost vid fjolårets Nobelmiddag. – Det har gett ett bra genomslag för oss som började göra ost som helt okända, säger Johanna Hellström. Pär och Johanna Hellström driver sitt lantbruk i Södra Svedjan, strax norr om Skellefteå. Där har de 37 mjölkkor plus ungdjur. – Men för att få företaget att överleva valde vi att bygga
24 - Skog och lantbruk Västerbotten
ett litet gårdsmejeri och börja göra ost i liten skala 2011, berättar Johanna. - Sedan har vi ökat stegvis, fortsätter hon. Nu säljs Svedjan Ost i nästan alla delikatessdiskar inne i Skellefteå, men även via
grossister till butiker i flera av landets större städer. Och i fjol byggde Svedjan Ost ett nytt ostlager i anslutning till gårdsmejeriet. – Vi var väldigt trångbodda eftersom ostarna ska lagras i 14–18 månader. Så därför var det nya ostlagret väldigt efterlängtat, menar Johanna. Nu ligger fem till sex ton ost i väntan på att ha lagrats klart. – Vi gör all ost på mjölk från våra egna kor, vi är noggrann med kvaliteten. Det är färsk obehandlad mjölk, opastöriserad med naturlig fetthalt, säger Johanna. I grunden är man fortfa-
rande först och främst mjölkbönder. – Huvuddelen av mjölken levereras fortfarande till Norrmejerier. Ostarna är fortfarande en nischprodukt, konstaterar Johanna. Men det är onekligen en nischprodukt som gett extra krydda till Pär och Johannas långa lantbrukarliv, som började vid 21-års ålder i början på 80-talet. I och med ostarna får de plötsligt berätta om sitt liv som jordbrukare. – Det är roligt att ens arbete uppskattas, säger Johanna. De har gjort sin egen
3 En blåmögelost görs också av Svedjan Ost.
arbetsfördelning, Pär har ansvaret för ostarna och Johanna för mjölken. – Pär har verkligen hittat rätt. Att göra god ost innehåller alla de utmaningar som han tycker är roligt, säger Johanna. Svedjan Ost gör just nu tre helt olika ostar. Grunden är hårdosten, Svedjans Gårdsost, som är deras mest prisbelönta ost. Men eftersom den behöver lagras 14–18 månader har man valt att komplettera med två andra ostar. * En blåmögelost, som de kallar Svedjan Rustik, där lagringen är två-tre månader. * En grillost, som de kallar Svedjan Löpeld, som i princip är klar att säljas så fort den är producerad. – Men vi sa redan när vi började att vi inte skulle göra en massa olika ostar, utan max en handfull. För att istället försöka att göra dem så bra som möjligt. Ostproduktionen har i alla fall blivit så omfattande att man valt att driva den i ett eget aktiebolag. – Vi kommer säkert att växa ytterligare. Frågan är bara i vilken riktning. Hur mycket kan vi och orkar vi öka, funderar Johanna och fortsätter: – Företaget är fortfarande under uppbyggnad och utveckling.
Gårdsmejeriet ligger naturskönt i den lilla byn Södra Svedjan, strax norr om Skellefteå.
I fjol byggde Svedjan Ost ett efterlängtat ostlager i anslutning till gårdsmejeriet. Nu ligger 5-6 ton ost och väntar på att lagras klart.
4 Grill- och stekosten Löpeld är den senaste osten som man tagit fram. Skog och lantbruk Västerbotten - 25
Vanja Marthin är projektledare för den nystartade REKO–ringen i Vilhelmina, Åsele och Dorotea.
Har startat REKO–ring i inlandet Nu i höst har man dragit igång en REKO–ring i Vilhelmina, Åsele och Dorotea. – Det är för att små lokala producenter ska få ut sina varor till konsumenterna, berättar projektledaren Vanja Marthin. – Jag tycker det är fantastiskt att vi kommit igång. Nu får jag träffa dem som köper mina köttlådor. Det är mycket roligare, säger Vanja. REKO står för Rejäl konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. De som har något att sälja lägger ut det i Facebook-gruppen och de som vill köpa gör det genom att kommentera inläggen. Sedan lämnas varorna ut en 26 - Skog och lantbruk Västerbotten
gång i månaden vid Folkets Hus i Vilhelmina, på torget i Dorotea och vid Vuxenskolan i Åsele. – Då har köparna 20 minuter på sig att hämta sina varor, berättar Vanja. Det finns REKO–ringar runt om i Sverige. I Umeå finns en sedan tidigare. – I Finland är det jättestort med REKO–ringar, berättar Vanja, som själv främst har får, men även utökat med en del nötkreatur.
Men REKO–ringen i inlandet för Vilhelmina, Åsele och Dorotea är alltså helt nystartad nu i höst. – Det svåraste har faktiskt varit att hitta producenter som vill sälja. Köpare känns det som det finns gott om, säger Vanja. Men på den senaste månadens försäljning fanns bl.a kycklingkött, ägg, smör, potatis, bröd och tårtor i utbudet. – För köparna är det bra att de kan handla lite olika saker, från olika producenter, men behöver bara åka till ett ställe. Tanken är alltså att det är småskaliga producenter, som ska få hjälp att hitta köpare till sina lokalproducerade varor.
– Men producenterna kanske inte ens driver det som företag så det har inte varit helt enkelt att komma i kontakt med dem. Men jag har fått mycket hjälp av Kristina Axelsson på Vilhelmina kommun med att hitta de småskaliga producenterna, fortsätter Vanja. REKO–ringen i Vilhelmina, Åsele och Dorotea ordnar en försäljning i månaden. Och förmodligen kommer utbudet att öka allt eftersom fler får upp ögonen för den nya REKO–ringen. För intresset för att handla närproducerad mat verkar öka hela tiden.
Ida gör eget LapplandsSmör Ida Oderstål har tillsammans med sin man Mattias byggt ett litet mejeri hemma på gården i Siksjönäs, Vilhelmina. Där gör hon nu eget smör på klassiskt hantverksvis. Under det varumärkesskyddade namnet, LapplandsSmör. – Det är jättekul. Jag har fått sälja allt jag producerat, berättar Ida. Smöret görs av mjölken från gårdens sex kor, som mjölkas morgon och kväll. – Var tredje dag ställer jag mig i mejeriet och gör smör. Det brukar bli ungefär 20 kilo smör varje gång. För det går åt en hel del mjölk för att göra smöret. Det behövs nämligen 20 kilo mjölk för att få till ett kilo smör. Ida Oderstål började göra smör i mitten av mars i år. – Men det var väl inte förrän i juli som allt var klart för att börja sälja på allvar. Hon tror att satsningen på LapplandsSmör kan lyckas bra. – Det finns ingen annan som bara gör smör, men det finns några gårdsmejerier som gör smör som en av sina produkter, berättar Ida. Hon sticker alltså ut med sin smör-satsning. – Jag gillar att sticka ut lite. Dessutom vill jag att det ska gå att köpa ett bra lokalproducerat smör till ett okej pris,
fortsätter hon. – Folk gillar smör, det går att använda till så mycket. Allt från att ha på mackan, till bakning och när man steker säger Ida. Och hennes smör blir verkligen lokalproducerat. – Våra kor går ute hela året här på gården. Vi mjölkar här och jag vet exakt vad de fått i sig för föda. Och det är inga transporter inblandade alls för mjölken, säger Ida. Den enda nackdelen med hennes smör-satsningen är att det kan vara svårt att ta riktigt bra betalt för hantverket. – Folk förknippar smör med priset i butik. Ostar är man mer vana att det ska kosta mycket om de är småskaligt producerade. Nu har hon valt att sätta priset på LapplandsSmöret till 375 kronor kilot. – Så det är klart att det kostar mer än smöret i butiken, säger Ida Oderstål i Siksjönäs utanför Vilhelmina. Hon gör smöret i sex olika
Ida Oderstål gör sitt eget lokalproducerade LapplandsSmör i sex olika smaker.
smaker, original, havssalt, vitlök, brynt, gammeldags och västerbottensost. – Dessutom har jag gjort ett bearnaisesmör. Men det får vara en sommaredition, som jag bara gör på somrarna. Nu får det bli en annan smak som vinteredition, säger Ida. Hon säljer sitt LapplandsSmör via REKO-ringarna i Umeå och Vilhelmina, i vissa utvalda butiker och i mån av tid på marknader. – Det har inte varit några bekymmer att sälja det jag producerat. Efterfrågan verkar större än tillgången. Det har
gått bra, konstaterar Ida. Just nu mjölkar hon, morgon och kväll, med elektrisk spannmjölkning, vilket blir ganska tidskrävande trots att de bara har sex kor. – Men vi ska sätta in rörmjölkning. Då kommer produktionen att bli mycket effektivare. Och kanske kan också antalet kor komma att utökas. – Det skulle inte vara några problem att dubbla besättningen och fortfarande ha kvar småskaligheten, avslutar Ida Oderstål.
Skog och lantbruk Västerbotten - 27
– Vi har kontaktat LRF Konsult om en eventuell försäljning, säger Gösta Mattsson i Laxbäcken utanför Vilhelmina driver gården tillsammans med brodern Håkan.
Speciella svårigheter i inlandet LRF i Västerbotten har tillsammans med bl.a Länsstyrelsen och Region Västerbotten arbetat med att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Västerbotten. – Det är viktigt att vi kan ha ett livskraftigt jordbruk i hela Västerbotten, säger Lotta Folkesson, ordförande för LRF i Västerbotten.
Extra tufft kan det vara i inlandet. Många av de kvarvarande lantbrukarna funderar om det kommer att finnas någon som vill och kan ta över gårdarna. – Det är klart att det är en extra utmaning att få till bra generationsväxlingar i inlan28 - Skog och lantbruk Västerbotten
det, konstaterar Lotta. – Det hänger ofta ihop med andra strukturer i samhället. Det måste finnas vård, skola och bra barnomsorg. Samt annan nödvändig samhällsservice, fortsätter hon. En som börjat att fundera kring det här med att sälja
sin gård är Gösta Mattsson, 62 år, i Laxbäcken utanför Vilhelmina. Han driver en gård tillsammans med brodern Håkan. De har 32 mjölkkor. – Men det börjar kännas lite tungt med lantbruket så vi har kontaktat LRF Konsult för att se över en eventuell försäljning, säger Gösta. Gården var från början en Lant- och husmodersskola mellan 1941 och 1965. 1966 köpte deras föräldrar gården i Laxbäcken och 1991 tog så Gösta och Håkan över verksamheten. Men nu har tankarna om
en försäljning alltså börjat att dyka upp. – Man känner att man inte riktigt räcker till längre som lantbrukare. Det är så många olika regler man ska förhålla sig till. Dessutom har foderpriset gått upp efter sommarens torka och dieselpriset har stigit, säger Gösta Mattsson. Något som komplicerar en eventuell försäljning är att fastigheten innehåller en stor mängd skog. Inte mindre än 1 300 hektar. – Totalt är fastigheten på 2 300 hektar, berättar Gösta. Det innebär att det är en stor affär för någon som vill
Skog & Lantbruk Boka din annonsplats till vårens utgåva redan idag ”Man känner att man inte riktigt räcker till längre som lantbrukare”
Ring 060 - 57 21 50
Skog& Lantbruk
Tidningen för dig me d och lantbr uk i Väster skog botten
Nr 1 2018
Glassbon
den i Sele
32 mjölkkor finns på gården i Laxbäcken.
Stockar rö mitt i sågl ntgas injen
Nyckelbio toper ska kartlä ggas
t
Utbildnin förhindr gen som ar med fyrh olyckor julingar Grisbonde n har gård sbutik i bi Vå l
ga sälja ti ll utomst
ående
ta över. Taxeringsvärdet är 25 miljoner kronor och marknadsvärdet förmodligen ännu högre. – Helst skulle man ju vilja att någon tog över helheten. Det är ju den som gör gården så speciell, menar Gösta. Han har trivts bra med åren som lantbrukare. – Ja, det har gått bra. Det är bra växtlighet här i Laxbäcken. Så det har inte varit några problem med att driva sitt lantbruk här, konstaterar Gösta.
Men allra bäst trivas han i skogen. – Jag tycker om att vara i skogen. Där trivs jag allra bäst, säger Gösta. Bröderna har delat upp arbetet så att de har ladugården, med rörmjölkning två gånger om dagen, varannan vecka. – Det vore tungt att driva gården ensam. Att vara låst vid ladugården hela tiden. Så jag tror att det behöver vara mer än en person som tar över här, säger Gösta Mattsson.
Vi kan tidningar www.mediainvest.nu
– Köp gärna skogsfastigheter i så tidig ålder som möjligt. Då får du hjälp av inflationen också, säger Anders Enkvist, som själv köpte sitt föräldrahem på 70-talet.
”Vänta inte på att skogen hos grannen blir till salu” Skog kan vara lönsamt att investera i. Anders Enkvist i Forsbacka utanför Skellefteå har blivit mångmiljonär på sina skogsaffärer. – Tyvärr går många skogsägare och väntar på att grannens skog ska bjudas ut till försäljning. Har de otur så kommer det inte att hända under deras livstid, säger Anders Enkvist. Han tycker alltså att många som skulle vilja utöka sitt skogsinnehav tänker för snävt. – Själv har jag istället försökt plocka godbitarna ur tre län, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, säger Anders Enkvist och fortsätter: – Då blir urvalet så stort att något måste passa. Anders Enkvist tog över föräldrahemmet, Krångsvarvet, i Forsbacka utanför Skellefteå på 70-talet. Då ingick 227 hektar skogsmark. 30 - Skog och lantbruk Västerbotten
– 2015 hade jag 22 fastigheter och totalt över 5 000 hektar skog, berättar Anders. Han har alltså utökat sitt skogsinnehav kraftigt genom åren. – Ett råd jag skulle vilja ge till yngre som är intresserad av att äga skog är att köpa i så tidig ålder som möjligt. Då får man hjälp av inflationen också, säger Anders och tar sin egen första affär som exempel. – När jag köpte familjegården på 70-talet betalade jag
200 000 kronor. Nu är det värt fem-sex miljoner kronor. Men det går inte att köpa skog bara för att köpa. – Varje enskild affär man gör måste man kunna räkna hem. Varje affär ska bära sig själv, säger Anders Enkvist. Han har alltså valt sina skogsaffärer med omsorg. De 25-30 sista åren har han kunna leva helt på skogen. – Det har varit en trevlig resa. Jag har tyckt om att både sälja och att köpa skog, säger Anders. – Jag tycker att det är så roligt så att jag inte ens på helgerna kan hålla mig från att gå ut på nätet och titta om några nya skogsfastigheter kommit ut, skrattar han Och då är det hela tiden skogsfastigheter i de tre länen Västerbotten, Västernorrland
och Jämtland han tittar på. 2015 hade Anders Enkvist över 5 000 hektar skog. Men med ålderns rätt har den nu 71-årige Anders försökt att minska sitt skogsinnehav de senaste åren. – Nu är jag nog nere kring 3 000 hektar och jag ska dessutom sälja av 1 000 hektar åt mina barn, berättar han. Men även om han har ambitionen att minska sitt skogsinnehav ytterligare fortsätter Anders att göra skogsaffärer. – Någon eller några skogsfastigheter till ska jag köpa. Men även fortsätta att sälja av, säger Anders Enkvist. Han har blivit mångmiljonär på sina skogsaffärer. Inte illa för en kille som började hugga skog hemma på gården efter att universitetsstudierna misslyckats.
– Det känns försiktigt positivt för priserna på skogsfastigheter i Västerbotten om man jämför med hur det varit de senaste åren, säger Steve Fahlgren, jägmästare och fastighetsmäklare på LRF Konsult i Lycksele.
Priserna verkar vara på väg upp igen Priserna för skogsfastigheter i Västerbotten verkar lite på väg uppåt igen. – Det känns försiktigt positivt nu mot hur det varit de senaste åren, säger Steve Fahlgren, jägmästare och fastighetsmäklare på LRF Konsult i Lycksele. – Det finns ett intresse helt klart. De fastigheter som kommer ut blir sålda, fortsätter han. En av anledningarna till att det känns positivt är virkespriserna. – Det finns helt klart en framtidstro på virkespriserna delvis på grund av ett ökat användningsområde för skogsråvaran, det känns som om det lossnat där. Det har inverkan på fastighetspriserna även om det tar en stund innan det slår igenom där, säger Steve. En annan anledning är det ökade intresset utifrån att köpa skogsfastighet i Västerbotten.
– Det är ett mycket stort intresse från långväga köpare, framförallt från södra Sverige, konstaterar Steve och fortsätter: – De söker sig hit främst för jakten, men också för att priserna på skogsfastigheter fortfarande är betydligt lägre här än i södra Sverige. Allra störst intresse är det då för små fastigheter, på under 50 hektar och gärna med någon form av enklare bostadsbyggnad. – Den får gärna vara kallställd så att det inte krävs så
mycket underhåll. – Det är fler som har råd med en mindre fastighet vilket gör att det blir fler intresserade där, fortsätter han. Men det innebär inte att det behöver vara svårt att sälja en större fastighet heller. – Nej, men då kan det ta lite längre tid att hitta rätt köpare. Men även på större fastigheter finns ett intresse utifrån. Det finns de som vill flytta sitt skogsinnehav hit där priserna är lite lägre, berättar Steve. Intresset söderifrån beror alltså i många fall på att det kan följa med jakt– och fiskerätter på skogsfastigheter i Västerbotten. – Skogsägare här i Västerbotten har i regel redan sådana rättigheter men många är ändå intresserade av att utöka sitt skogsinnehav, fortsätter Steve.
– Skog är trots allt en bra och stabil investering, eftersom många äldre äger skog kommer en del att komma ut på marknaden framöver. En del ärvs men en hel del kommer också att komma ut för försäljning, tror han. Sammantaget gör det att det känns som om prisbilden på skogsfastigheter i Västerbotten kan komma att öka. Om intresset för skog känns stabilt och lite ökande så finns det ändå ett undantag. – Jag har betydligt färre förfrågningar avseende försäljningar av fjällnära skog. Debatten om att staten tagit områden utan att egentligen betala för sig har lagt en död hand över den fjällnära skogen. Det är viktigt att rättsläget angående ersättningsfrågan utreds. Få törs köpa sådan skog längre, avslutar Steve Fahlgren.
Skog och lantbruk Västerbotten - 31
Skogen 1:1 1:1 Skogen
MinaMina kontrakt kontrakt
Kontakta Kontakta virkesköpare
virkesköpare
Skogås 1:16
Sågtimmer Tall / 25%
Skogås 1:16
Sågtimmer Tall / 25%
Massaved Barr / 45%
Massaved Barr / 45%
Massaved Gran färsk / 25%
Massaved Gran färsk / 25%
Min fastighet
81% Min fastighet
46%
Skogen 1:1
Sågtimmer gran 42% 1:1 Skogen Sågtimmer tall 11%
46%
Sågtimmer gran 42% Sågtimmer tall 11%
Din skog har Din skog har flyttat in i mobilen
flyttat in i mobilen I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. Logga in på skogsvinge.se när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är.
I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skog och dina skogsaffärer. MedinSkogsvinge kan du: när det passar dig och följ din skog på nära håll, var du än är. Logga på skogsvinge.se
• Se din fastighet i Skogsvinges karta • Signera dina kontrakt digitalt Beställa och kan överblicka Med• Skogsvinge du: åtgärder i din skog • Få full koll på alla intäkter och utgifter
• Se din fastighet i Skogsvinges karta • Signera dina kontrakt digitalt Skogsvinge kombinerar och analyserar fakta om din skog så att du kan följa ditt • Beställa och överblicka åtgärder i din skog • Få full koll på alla intäkter och utgifter skogsbruk i detalj och fatta kloka beslut. Behöver du hjälp är din virkesköpare aldrig längre än ett klick bort!
Skogsvinge kombinerar och analyserar fakta om din skog så att du kan följa ditt skogsbruk i detalj och fatta kloka beslut. Behöver du hjälp är din virkesköpare aldrig Nu kan du signera alla dina kontrakt digitalt längre än ett klick bort!
på skogsvinge.se
Nu kan du signera alla dina kontrakt digitalt på skogsvinge.se
81%