Vårdvalet Västernorrland nr 2 - 2013

Välkommen till Njurunda Vårdcentral

a i r f t De

vårdvalet

en bilaga från

Nr. 2/2013

Välkommen till Njurunda Välkommen till Vårdcentral Njurunda Vårdcentral

Fler läkare i Nacksta

bättre stöd för blivande föräldrar Doktorerna vid

Njurunda Vårdcentral När unga drabbas av psykisk ohälsa

Doktorerna vid

Hos oss arbetar 7 ordinarie läkare och 2 utbildningsläkare, vilket ger dig en valfrihet.

Det finns alltid tid för dig som behöver träffa en läkare samma dag.

Njurunda Vårdcentral är ett alternativ för dig som söker kontinuitet och hög kompetens hos personalen. Vårdcentralen är välbemannad inom samtliga enheter.

Våra öppettider måndag-fredag är kl. 07.30 -18.00.

Hos oss arbetar 7 ordinarie läkare och 2 utbildningsläkare, vilket ger dig en valfrihet.

Ska du ut och resa besök vår Vaccinationsmottagning. finns alltid tid förvilket dig som behöver träffa en läkare samma dag.

Hos oss arbetar 7 ordinarie läkare ochDet 2 utbildningsläkare, ger dig en valfrihet.

Drop in kl. 16.30-18.00.

Vårdcentral ett alternativ för dig som söker kontinuitet och hög kompetens Det finns alltid tid för dig som behöverNjurunda träffa en läkare sammaärdag. hos personalen.

Vårdcentralen är innebär välbemannad • DU når oss på telefon 060-51 53 28 är ettför Tele-Q vilket att viinom samtliga enheter.

Njurunda Vårdcentral är ettsom alternativ dig som svarssystem söker kontinuitet och hög kompetens Våra öppettider måndag-fredag hos personalen. Vårdcentralen inom samtliga enheter.är kl. 07.30 -18.00. ringer upp dig. Telefontillgänglighet 100 %.är välbemannad

Vaccinera dig inför resan

DoktorernaNjurunda vid Vårdcentral Njurunda Vårdcentral skor är

Dina viktiga för hälsan

Goda matvanor – väg till bättre hälsa

Våra öppettider måndag-fredag är kl. 07.30 Ska du-18.00. ut och resa besök vår Vaccinationsmottagning.

• Nu kan du själv kontrollera gratisDrop i vårt nya blodtrycksrum.

Ska du ut ochditt resablodtryck besök vår Vaccinationsmottagning. in kl.

16.30-18.00.

Drop in kl. 16.30-18.00.

• DU når oss på telefon 060-51 53 28 som är ett Tele-Q svarssystem vilket innebär att vi • DU når oss på telefon 060-51 53 28 som är ett svarssystem vilket innebär ringer uppTele-Q dig. Telefontillgänglighet 100 %.att vi NYHETER ringer upp dig. Telefontillgänglighet 100 %.

• Nu kan du själv kontrollera ditt blodtryck gratis i vårt nya blodtrycksrum.

Vi vill främja hälsan vårt område.

• Nu ikan du själv kontrollera ditt blodtryck gratis i vårt nya blodtrycksrum.

Du som fyller 40,50 och 60 år under 2012 kommer att bli erbjuden en GRATIS hälsounNYHETER dersökning/samtalNYHETER . Du kommer att få brev hemskickat med information.

Vi vill främja hälsan i vårt område.

Är det viktigt förhälsan digi vårtmed Vi vill främja område.kontinuitet och hög Du som fyller 40,50 och 60 år under 2012 kommer att bli erbjuden en GRATIS hälsounDu som fyller 40,50 och 60 år under 2012 kommer att bli erbjuden en GRATIS hälsoundersökning/samtal . Du kommer att få brev hemskickat med information. kompetensdersökning/samtal hos personalen en med vårdcentral? . Du kommer att få brevpå hemskickat information.

Välkommen till Välj då att lista dig på Njurunda Vårdcentral, www.nvc.nu Njurunda Vårdcentral Telefon: 060-51 53 28 Vår hemsida www.nvc.nu Vår hemsida www.nvc.nu är under omarbetning Mail: vc.njurunda@nvc.nu är under omarbetning

Vår hemsida www.nvc.nu är under omarbetning

Frösunda erbjuder Frösunda pe personlig assistanserbjuder som du vill ha den. som duOavsett. vill ha den.

Frösunda erbjuder personlig assistans Frågor? Kontakta Daniel Jönsson tel. 060Oavsett.

- 701 42 62 som du vill ha den. epost. daniel.jonsson@frosunda.se ---> Vänd blad så får du veta mer!

Oavsett.

--->

Vänd blad så får du veta mer!

frosunda.se

frosunda.se

Var med i vår utökade hälsosatsning, testa ditt

Du kan välja – om du vill

BLODTRYCK & BLODTRYCK & BLODSOCKER BLODSOCKER

Var med i vår utökade hälsosatsning, testa ditt

Det har gått ett par år nu, sedan reformen om vårdvalet blev verklig­ het. I och med reformen om vårdvalet är det du som bestämmer vart du ska vända dig för sjukvård. Om du vill.

På samma sätt som vi numera kan välja elleverantör eller telefon­ operatör kan vi välja vårdcentral – på gott och ont. Men mest på gott, tycker jag. Min hälsa är viktig och är jag nöjd som det är finns ingen anledning till förändring. Men om jag inte är nöjd – då kan jag numera göra något åt saken.

i samband med i samband meddin dintandundersökning tandundersökning

n!

e m m o Välk

060-17 060-17 17 1717 17S. Järnvägsgatan Sundsvall S. Järnvägsgatan 11, 11, Sundsvall

Det är därför vi gör den här tidningen. För att in­ formera och berätta om de verksamheter som finns.

Vi utgår ifrån att alla vårdleverantörer finns där för att hjälpa andra människor – och så gör vi nedslag i deras värld.

I det här numret berättar vi till exempel om Barnmorskemottagningen i Sundsvall som satsar än mer på föräldrastöd.

Ungdomshälsan är ett begrepp, men vad är det egentligen? På sidan 5 får du veta mer.

Svenska kyrkans Familjerådgivning Sundsvall 060-17 69 67 Härnösand 0611-125 80 Övrig info: www.varsta.se

En annan artikel berättar Nacksta Hälsocentral som lyckats få till bättre kontinuitet med stafett­ läkare som är på plats längre perioder.

Vi berättar också om en satsning för bättre matvanor, som riktar sig framför allt till unga.

Projektet Goda Matvanor är ett spännande samarbete mellan folkhälsoenheterna i Väster­ botten, Norrbotten, Jämtland och Västernorr­ land.

God läsning!

Stefan Sahlberg

DET FRIA VÅRDVALET är en bilaga till LokalAktuellt nr 7/2013.

Tel 060-57 21 50, Fax 060-57 21 30. Annonsförsäljning: MediaInvest Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg Adress: LokalAktuellt, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå Tryckeri: Ektab Produktion: Journalisthuset Distributör: SDR

FRISKHUSET

Hjälpmedelsbutik

HJÄLPMEDEL & FRISKVÅRD

erbjuder ett stort utbud av:

MÅNGA NYHETER I BUTIKEN! STÖD/ORTROSER

VARDAGSHJÄLPMEDEL

Kökssax med öppnare!

City, Norra Järnvägsgatan 24: Vardagar 10–18

2 DET FRIA VÅRDVALET

Sjukhuset: Vardagar 9–16

2/2013

Visp – självgående

Nätbutik: www.praktiskt.nu www.friskhusetsundsvall.se

Vill du gå till en tandläkare där vi känner igen dig?

En tandläkare där vi har tid för dig när du har problem?

Vi är ett modernt team med hygienist som erbjuder alla i branschen förekommande behandlingar.

Hos oss får du inte vänta i telefonkö, eller sitta och vänta i väntrum.

Tandläkare Sture Ståhle Storgatan 31, 852 30 Sundsvall 060-61 77 31

SUNDSVALLS VÅRDCENTRAL Vi är en nytänkande vårdcentral med flera olika medicinska specialister som jobbar hos oss Vi har duktiga medarbetare, barnmorskor, BVC sköterskor, distriktssköterskor, sjukgymnaster, labbpersonal, sekreterare, psykolog, kuratorer och arbetsterapeut

Vi har kraftigt utökat våra bokningsbara tider hos våra läkare Gruppverksamhet, mindfullness, gymnastik- och rehabiliteringsgrupper, viktgrupper Arbete pågår med tre vårdenheter; i Bosvedian, Nacksta, Bredsand och Apotek i Skönsmon

Välkommen att lista dig hos oss direkt på www.minavardkontakter.se eller Ring 060-658 12 00

Friskvård & livstilsprogram!

För dig som vill välja oss!

Viktklasser Medicinsk yoga Tobaksavvänjning Sömnskola Bassängträning

www.premicare.com eller minavardkontakter.se Vi finns i Timrå, Söråker Sörberge, Ljustadalen & Öbacka (Härnösand)

God läkarbemanning med hög tillgänglighet på alla våra hälsocentraler!

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

3

Barnmorskemottagningen erbjuder trygghet och flexibilitet Lång erfarenhet, hög kompetens och hög tillgänglighet. Det är några av styrkorna hos Sundsvalls Barnmorskemottagning.

– Nytt för i år är också att vi satsar ännu mer på ett förbättrat föräldrastöd, säger barnmorskan Åsa Karlsson.

P

å Sundsvalls Barnmorske­ mottagning jobbar man mot de landstingsdrivna hälsocentralerna i Cen­ trum, Gilleberget, Granlo, Liden, Matfors, Nacksta och Stöde. Nio barnmorskor och en undersköter­ ska finns i verksamheten.

– Vi har både bredd och djup hör hos oss, säger Åsa.

Bredd för att här finns så många kompetenser.

Djup för att varje kompetens är så gedigen.

– De flesta av oss har jobbat i många år. Vi har både lång erfaren­ het och bra utbildning och det är en trygghet för patienterna.

lighet att byta barnmorska under graviditeten. Det är bra på alla sätt och vis, säger Åsa. tillgänglighet

Hög tillgänglighet är viktig.

– Vi har öppen mottagning för preventivmedelsrådgivningen till exempel. Det innebär att vi kan ta hand om patienterna direkt, förnya recept, ta klamydiaprov och graviditetstest.

– För alla som är gravida och kontaktar oss har vi också som målsättning att kunna ta emot dem inom sju till tio dagar.

– Tre dagar i veckan har vi även öppet en timme på eftermiddagen.

Viktigt med personkemin

Gruppträning för föräldrar

Det Sundsvalls Barnmorskemot­ tagning erbjuder i sin öppenvård är mödrahälsovård, preventivme­ delsrådgivning, föräldragrupper, gynekologisk cellprovskontroll.

– Mycket handlar om person­ kemi inom den här typen av verk­ samhet. Det måste stämma på det personliga planet mellan barnmor­ ska och patient till exempel.

Nu är det inte bara den som är gravid som behöver hjälp och stöd.

Det gäller även partnern.

– Vi jobbar därför med att för­ bättra det totala föräldrastödet och har vidareutbildat oss för att kunna erbjuda fler träffar och jobba med praktisk förlossningsträning, säger Åsa Karlsson.

Detta sker i grupp.

Här handlar det om att träna bland annat andning, avslapp­ ning och mental förberedelse inför förlossningen.

fördel

– Här har vi en stor fördel som är så många. Det gör att vi har stor flexibilitet och det finns alltid möj­

OLOF WIGREN

Besvär med fötter, knän, höfter, rygg, nacke?

Trötthet? Värk? Hälsporre? Hallux Valgus?

Med datafotografering analyserar vi fötterna under belastning och därefter tillverkas dina individuella skoinlägg. Inläggen är smidiga och sköna.

Britt-Inger Östergård 073-068 08 20 För mer info: www.

4 DET FRIA VÅRDVALET

.se

2/2013

Sundsvalls Barnmorskemottagning erbjuder ett tryggt omhändertagande av erfarna barnmorskor.

Plastikkirurgi

• Ansiktsoperationer • Bröst- & Bukoperationer • Fettsugning • Ögonlocks- och öronoperationer För info och bokning kontakta oss:

Tel 0297- 403 00

Estetisk Kirurgi

Södra Åsgatan 29, 816 30 Ockelbo Leg. Läkare, Med. Dr. Spec. I allmän- och plastikkirurgi www.estetiskkirurgi.se

Välkommen till Välkommen till Välkommen till Njurunda Vårdcentral Njurunda Vårdcentral Välkommen till Välkommen till Njurunda Vårdcentral Njurunda Njurunda Vårdcentral Vårdcentral

Ungdomshälsan

– så funkar den När barn och unga mår dåligt behövs ofta insatser både för individ och för familj. Insatserna kommer då oftast från BUP – barn- och ungdomspsykiatrin.

■ Psykisk ohälsa är ett ständigt återkommande samtalsämne i sam­ hället – i alla fall den, som riktar sig till vuxna.

Men psykisk ohälsa är inte bara en vuxenfråga.

Ungdomar mår också dåligt och när pressen blir för stor är det till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) man vänder sig för att få hjälp med sina problem. Det kan handla om problem hemma i familjen, jobbiga händelser i det förflutna, problem med vänner eller i skolan eller vad som helst.

Detta kan i sin tur manifestera sig på olika sätt; allt ifrån lättare ångest till tung depression och självskadebeteende. Öppenvård och slutenvård

BUP är huvudsakligen landstings­ drivet och innefattar både öp­ penvård och slutenvård, det senare såklart för mer krävande vårdfall.

Inom BUP-verksamheten jobbar utbildad personal som psykiatriker, sköterskor, kuratorer, mentalskö­ tare och många andra, precis som inom den vuxna vården.

Personalen jobbar i team och i de fall där det är lämpligt och möjligt gör man ofta det med den unga

människans familj också, eftersom föräldrar och syskon också drabbas av psykisk ohälsa hos ett barn.

Det innebär däremot inte att föräldrar alltid måste veta att en ungdom går hos BUP. Om föräldrarnas vetskap till exempel skulle kunna innebära en risk för konflikt kan man jobba med en sekretess som gör att de inte får vetskap.

BUP har självklart också tystnads­ plikt vilket innebär att psykiatriker etc. inte får föra vidare det som sägs under samtal, med undantag för extrema fall som om någon skulle planera ett allvarligt brott.

Under 18 år

Eftersom BUP står för barn- och ungdomspsykiatri jobbar man med de som ännu inte fyllt 18. Det inne­ bär dock inte att man ”kastas ut” när man fyller 18 – är man under behandling avslutar man denna när det anses lämpligt, även om man hunnit fylla 18 och blivit lagligt sett vuxen. Därefter kan man såklart få hjälp av den vuxna motsvarigheten.

Skulle man vara i behov av nå­ gon som översätter till exempelvis teckenspråk eller ett annat språk än svenska, är det också möjligt att få hjälp med, utan kostnad.

BUP är som regel kostnadsfritt och man i de flesta fall ta kontakt både per telefon och över internet, samt givetvis genom besök.

HENRIK PERSSON

in Vi har nu infört drop t till vårt lab. Lab öppe 8–12, 14–16.

Doktorerna vid Doktorerna vid Njurunda Vårdcentral Vårdcentral Doktorerna vid Njurunda Vårdcentral Doktorerna vid Njurunda Njurunda Vårdcentral Vårdcentral

Hos oss oss arbetar arbetar 77 ordinarie ordinarie läkare läkare och och 22 utbildningsläkare, utbildningsläkare,vilket vilketger gerdig digen envalfrihet. valfrihet.

Hos Det finns finns alltid alltid tid tid för för dig dig som som behöver behöver träffa träffa en enläkare läkaresamma sammadag. dag.

Det Hos oss arbetar 7 ordinarie läkare ochför 2 utbildningsläkare, vilket geroch dighög en valfrihet.

Njurunda Vårdcentral är ett ett alternativ alternativ dig som somsöker sökerkontinuitet kontinuitet kompetens Njurunda Vårdcentral är för dig och hög kompetens Det finns alltid tid Vårdcentralen för dig som behöver träffa en läkare samma dag. hos personalen. är välbemannad inom samtliga enheter. hos personalen. Vårdcentralen är välbemannad inom samtliga enheter.

Njurunda Vårdcentral är ett läkare alternativ för som söker kontinuitet ochdig hög Våra öppettider måndag-fredag är kl. kl. 07.30 07.30 -18.00.

Hos oss arbetar 7 ordinarie och 2 dig utbildningsläkare, vilket ger enkompetens valfrihet.

Våra öppettider måndag-fredag är -18.00.

Hos oss arbetar 7 ordinarie läkare och 2 utbildningsläkare, vilket ger dig en valfrihet. hos personalen.

Vårdcentralen är välbemannad inom samtliga enheter.

Det finns alltid tid förbesök dig som behöver träffa en läkare samma dag.

Ska du ut och resa besök vår Vaccinationsmottagning.

Ska du ut och resa vår Vaccinationsmottagning.

Det alltid tidmåndag-fredag för dig som behöver träffa en dag.och hög kompetens Vårafinns öppettider är kl.

07.30 öppettider: måndag-fredag kl.

07.30-16.30.

Njurunda är ett alternativ för dig-18.00. somläkare sökersamma kontinuitet kl.Vårdcentral 16.30-18.00.

Drop in kl.

16.30-18.00.

Njurunda är ettvår alternativ för dig sominom sökersamtliga kontinuitet och hög kompetens Skapersonalen. du utVårdcentral och resa besök Vaccinationsmottagning. hos Vårdcentralen är välbemannad enheter. oss på telefon 060-51 53 28 som är ett Tele-Q svarssystem vilketinnebär innebäratt attvivi •Drop DUpersonalen. når oss på telefon 060-51 53 28 som är ett Tele-Q svarssystem vilket hos Vårdcentralen är välbemannad inom samtliga enheter. in kl. 16.30-18.00.

Våra öppettider måndag-fredag är kl. 07.30 -18.00. upp dig. dig. måndag-fredag Telefontillgänglighet 100 %.-18.00. ringer upp Telefontillgänglighet %.

Våra öppettider är kl.100 07.30 • DUdunårutoss telefon 060-51 53 28 som är ett Tele-Q svarssystem vilket innebär att vi Ska ochpå resa besök vår Vaccinationsmottagning.

Ska du och resa besök vårditt Vaccinationsmottagning. du själv kontrollera ditt blodtryck gratisiivårt vårtnya nyablodtrycksrum. blodtrycksrum.

• Nu kan du själv kontrollera blodtryck gratis ringer upp dig.

Telefontillgänglighet 100 %.

Drop in ut kl.

16.30-18.00.

Drop in kl. 16.30-18.00.

•• DU når oss på telefon 060-51 53 28 som är ett Tele-Q svarssystem vilket innebär att vi Nu kan du själv kontrollera ditt blodtryck gratis i vårt nya blodtrycksrum.

•NYHETER DU nårupp ossdig. på Telefontillgänglighet telefon 060-51 53 28100 som%.är ett Tele-Q svarssystem vilket innebär att vi ringer NYHETER MISSAupp INTE Gratis Hälsoundersökning/samtal kring din hälsa dig.

Telefontillgänglighet Viringer vill främja hälsan ii vårt främja hälsan vårt område. område. 100 %.

•Detta Nu kan du dig självsom kontrollera ditt blodtryck gratis vårt NYHETER gäller under 2013 fyller 40, 50 och i60 år.nya blodtrycksrum.

40,50 och 2012 kommer att bli en fyller 40,50 och 60 60 år år under 2012gratis kommer attnya blierbjuden erbjuden enGRATIS GRATIShälsounhälsoun•Du Nusom kan fyller du själv kontrollera dittunder blodtryck i vårt blodtrycksrum.

Vi vill främja hälsan i vårtOm område.

Kallelse kommer per brev. du inte tillhör denna grupp kan information. dersökning/samtal dersökning/samtal .. Du Du kommer kommer att att få få brev brev hemskickat hemskickatmed med information.

Duboka somsamma fyller 40,50 och 60 årtill under 2012 kommer du undersökning en kostnad 700 kr. att bli erbjuden en GRATIS hälsounNYHETER dersökning/samtal . Du kommer att få brev hemskickat med information.

NYHETER Det är vi som utför hälsosamtalen.

Vi vill främja hälsan i vårt område.

Vi vill främja hälsan i vårt område.

Du som fyller 40,50 och 60 år under 2012 kommer att Dig bli erbjuden en GRATIS hälsounHAR DU ONT I HÖFT OCH/ELLER KNÄ?

Anmäl till Du som fyller 40,50. Du ochkommer 60 år under att bli erbjuden en GRATIS hälsoundersökning/samtal attmed få2012 brevkommer hemskickat med information. höftoch knäskola.

Vi varvar teori träning.

Ring oss för mer dersökning/samtal . Du kommer att få brev hemskickat med information. information, 060-51 53 24 alla vardagar mellan 09.00–09.30.

Vår Se vår hemsida www.nvc.nu Vår hemsida hemsidawww.nvc.nu www.nvc.nu är under ärhemsida under omarbetning omarbetning Vår www.nvc.nu är under omarbetning

Vår hemsida www.nvc.nu Vår www.nvc.nu är hemsida under omarbetning är under omarbetning DET FRIA

VÅRDVALET

2/2013

5

Alkoholism – ett lidande för alla Alkoholproblem kan innebära hälsoproblem, ekonomiska problem och ett enormt lidande.

Det senare inte minst för de anhöriga.

E

n genomsnittlig svensk man dricker idag 13 liter alkohol per år, siffran för kvinnor är 6.

De flesta som dricker gör det med måtta och har inga problem.

Sen finns det de som har det.

Missbruket får ofta stora konse­ kvenser, både för den som dricker och anhöriga.

Ekonomin kan drabbas, äkten­ skap kan krascha, relationer för­ sämras och jobbet kan vara i fara.

För att inte tala om hälsan.

Om man misstänker att en anhörig har problem med drick­ andet kan det ofta försätta en i en svår sits.

Först måste man veta om det verkligen finns ett problem. Män­ niskors beteende kan förändras av andra orsaker än missbruk och det är inte roligt att bli anklagad för något man inte gjort. Även om det är missbruk behöver det dessutom inte handla om alkohol.

kan säga att en person har pro­ blem.

Här finns råd och hjälp att få för den som känner sig tveksam.

Både i den fas där man försöker reda ut om en missbruksproblema­ tik finns och när man vill gå vidare och ta itu med det.

Svårt att erkänna

Det är också viktigt att komma ihåg att om en alkoholmissbru­ kande person beter sig på ett oac­ ceptabelt vis och begår brottsliga handlingar (det kan vara allt från våld mot närstående till rattfylleri) ska man vända sig till polisen för att få lämplig hjälp.

Den som har ett missbruk känner ofta till det. Men det är inte alltid det är så lätt att erkänna det.

Som anhörig är det därför viktigt att konfrontera den som har missbruks­ problem, men också att komma väl förberedd.

Det finns ledtrådar

ställa krav

Vårdguiden listar ett antal ”ledtrå­ dar” som kan tyda på alkoholmiss­ bruk.

Dessa är: återkommande sprit­ lukt, koncentrationssvårigheter, att man ofta kommer sen eller bryter avtalade tider, att man är rastlös och nedstämd oftare än tidigare och att man i situationer där det dricks ofta gör bort sig eller visar på svårighet att kontrollera drickandet.

Många alkoholister är väldigt duktiga på att dölja sitt missbruk.

De kan dricka när de är ensamma eller på ett sätt som gör det svårt att upptäcka. Flaskor kan gömmas, kastas.

Därför gäller det att, så att säga, göra sin hemläxa innan man säkert

Den som dricker har inte sällan utvecklat bra sköldar.

En bra metod är att ”slå mjukt” och satsa på en strategi där man betonar omtänksamhet och att man är orolig för personens välbe­ finnande. Samtidigt får man inte glömma att också ställa krav.

Drickandet har konsekvenser för alla. Att ställa krav innebär både en hjälphandling och att se till sitt eget bästa.

6 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

Skamfyllt

Det finns en stark känsla av skam kring alkoholproblem hos de flesta.

Som närstående till en missbru­ kare anpassar man sig därför ofta.

Det kan innebära att man drar sig tillbaka socialt och helt enkelt

”bygger bort” situationer där miss­ bruket kan komma till andras kän­ nedom. Det leder inte sällan också till sömnsvårigheter, stressproblem och annat.

Följande resurser kan hjälpa eller rådgiva dig som anhörig till någon med misstänkt eller konstaterat alkoholmissbruk: Vårdguiden, 1177.se, Stock­ holms beroendecentrum, Al-anon, Capio Maria, Alna, Anonyma alkoholister, IOGT-NTO, Jourha­ vande medmänniska, Länkarnas riksförbund HENRIK PERSSON

Alkoholism är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke – även hans eller hennes omgivning tar stryk. Men det finns hjälp att få.

Demens – tufft för alla som berörs En demenssjukdom är en livsomvälvande upplevelse och en smärtsam vandring.

Självklart för den drabbade – men också för de anhöriga.

D

e flesta känner till feno­ menet ”att bli senil” och sjukdomen Alzheimers.

Det är ord som är kopplade till det bredare begreppet demenssjukdom.

Demens är mycket vanligt och drabbar enligt Demenscentrum över 20 000 personer varje år.

Hjärnskador

Demenssjukdomar handlar i grund och botten om hjärnskador som i sin tur kan bero på många saker.

Alzheimer är den överlägset vanli­ gaste sorten, men det finns många andra. De flesta drabbade är äldre – risken att drabbas är mycket högre då. Antalet demenssjuka blir också fler i och med att allt fler blir allt äldre.

För den drabbade är en diagnos givetvis omvälvande och ofta på sätt och vis början till slutet. Men även för de anhöriga är det en job­ big resa som börjar innan diagno­ sen ställs och pågår resten av den drabbades liv.

8 hållpunkter

Sjukdomen kan utvecklas på olika sätt och är högst individuell. Psy­ kologen Birgitta Ingridsdotter sam­ manfattar för Demenscentrum åtta olika hållpunkter som hon menar att alla passerar under sjukdoms­

Över 20 000 personer drabbas varje år av demens – och med dem deras anhöriga.

Det finns stöd att få, både för den sjuke och de anhöriga. förloppet. Hälften är olika anhalter och grader av insikt om sjukdom, därefter handlar det om acceptans, arbete och till slut avsked när den sjuke till slut avlider.

Svår period

Att vara anhörig är jobbigt, fram­ förallt om man väljer att aktivt hjälpa sin anhörige med sysslor eller vård.

Men även om man inte gör det, är det en svår period känslomässigt och något som kan kännas som ett ovärdigt sätt att se sin partner, förälder osv. dö.

Välkommen till Cura apoteket – ditt apotek på ICA! Hos oss kan du hämta ut dina recept och e-recept när det bäst passar dig.

Det finns hjälp och stöd att få även för den demens-anhörige.

Idag är forskningen oändligt mycket bättre än den var för ett antal decennier sedan och vetska­ pen om hur sjukdomarna fungerar är bättre. Det innebär att bättre stödåtgärder kan ges. stödgrupper

Det är viktigt att man ser till att få en kontaktperson i den egna kommunen. Kommunen är skyldig att erbjuda hjälp till närstående.

Självklart ska man heller inte vara rädd att söka stöd bland släkt och

foto: canstock

vänner. Med var femte drabbad över 80 är det många som har liknande erfarenheter.

Det finns också, beroende på var man bor, andra stödgrupper och initiativ att vända sig till. Internet är också en viktig källa idag, med flera forum inriktade på demens och där anhöriga, eller sjuka, kan diskutera och dela erfarenheter. På svenska finns bland annat Demens­ forum och Alzheimerföreningens forum. En annan informativ portal är Svenskt Demenscentrum.

HENRIK PERSSON

”Här får jag ett personligt och lugnt bemötande utifrån mina behov. Det märks att de har lång erfarenhet av tandvårdsrädda.”

Lotta Bovidson

Välkommen in till oss!

Välkommen du också!

Du hittar oss inne på Maxi ICA Stormarknad Sundsvall

Tandläkare P-A Beckman med personal

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

7

Viktigt med bra skor

Det är viktigt att gå skönt, både för hälsa och välbefinnande. Ändå är det för många av oss som struntar i det, menar branschfolket.

V

isst, de lever på att sälja dem, men branschfolket kan inte nog förespråka fotriktiga, ortopediska skor på våra fötter. Åsa Zetterberg, delägare i Hälsokraft i Sundsvall, är en av dem.

– Det är jätteviktigt att ha rätt skor. Dels ska hela foten rym­ mas, dels ska den vara uppbyggd anatomiskt efter din fot, säger Åsa Zetterberg.

Viktigt med bra dämpning

Uppbyggda skor är anpassade efter foten. De har dämpning i hälen och trampdynorna och är upp­ byggda i fotvalvet för att motverka att man får värk. Just dämpningen är central för att undvika att förstö­ ra fotens egna stötdämpning.

– Det är väldigt vanligt att folk kommer in med hälproblem till exempel. Det handlar om att den naturliga fettkudden vi har i hälen trycks ut och då går du till slut på skelettet. Det är klart det gör ont.

Samma sak händer ibland i fram­ delen av foten, säger Åsa. man mår bättre

Utprovade, ortopediska skor är viktiga av flera orsaker, menar Åsa.

Dels handlar det om komfort och välbefinnande. Sköna skor är sköna att gå i – så enkelt är det. Dessut­

om mår man bättre vilket avspeglar sig på psyket. Även de nu så populära dubbade skorna är mycket populära, särskilt på vintern. De gör att man vågar gå ut oftare, särskilt som äldre.

Dessutom går man avslappnat och spänner sig inte. I förlängningen handlar det också om att undvika problem. dubbskor poppis

– Våra egna kunder bad oss ta in såna här dubbskor, de är jättepopu­ lära. Det är mycket skönare att gå när man kan vara avslappnad och våga gå ut även om det är lite isigt.

Vi bär ofta skor som är mindre bra för fötterna – klackskor är ett exempel, men det finns flera andra. Dessutom går många om­ kring på hårda underlag – asfalt på vägarna och hårda betong- eller trägolv på jobbet. Det är vardagen för många.

Blivande kundgrupp

– När jag ser alla som går i Converse-skor förstår jag att de kommer bli en stor kundgrupp en dag – tyvärr. Skorna är helt platta, de har ingen dämpning alls, ingen uppbyggnad. Vi pratar mycket om Conversesjukan men nu finns det iläggssulor man kan köpa som gör dem lite bättre i alla fall, säger Åsa.

Foto: Fotoakuten.

Vilka skor du har påverkar din hälsa.

Tack och lov finns räddning även här – iläggssulor, fotvalvsinlägg och annat finns att köpa till, som gör

skor som Converse om inte sköna så åtminstone lite bättre.

HENRIK PERSSON

Vill du synas i nästa nummer av VÅRDVALET som kommer i vår?

Ring Micke eller Lasse på 060-57 21 50 et fria häerbotlstenovalet HÄLSOVALETDVÅRDVALET Väst alet ls otten ova hä Västerb en bilaga från

Västerbotten

1/11

Nr. 1/2012

Laser fixar synfelet

försäkra dig om en god tandhälsa

ALLT FLER HAR AVTAL FÖR FRISKA TÄNDER

det doLda missbruket rätten till ett självständigt liv tandvården i umeå

1177

ett tt nummer att komma ihåg LOV ÖPPNA UPP FÖR R PRIVAT VÅRD

Norrlänning – så mår du

POPULÄR HÄLSOCEN TRAL BLAND BARNFAMILJER

Var inte rädd

Personlig assistans i olika former

Så botar du din tandläkars kräck Vi erbjuder behandlingar för alla typer aV synfel — äVen brytningsfel och åldersynthet.

Välkommen till oss för kostnadsfria undersökningar och konsultationer utförda av Legitimerade ögonläkare. uMeå: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 luleå: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420 www.koskela.se

välj älj din egen tandläkare

– lika enkelt som

smart

väntetiderna till vården i väSterbotten

Frösunda erbjuder

personlig assistans duhavill ha den. somsom du vill den.

Frösunda erbjuder personlig assistans Oavsett.

Oavsett. som du vill ha den.

Oavsett.

---> så får du veta mer!

---> Vänd blad Vänd så fårblad du veta mer!

--->

Vänd blad så får du veta mer!

frosunda.se

--->

Vänd blad så får

du veta mer!

█

█

alla synfel, vi korrigerar & även brytningsfel ålderssynthet med landsögonsjukvård gäller tingstaxa, frikort

frosunda.se

W W W. K O S K

2/2013

ELA.SE

Aktivitetshandledare Yvonne Fransson & Ingela Lundström Karin Lundberg & Ingela Lundström

Träffpunkt Skönsmon Alnö Kristinelund Kvissleby

www.vll.se/folktandvarden

vård Frisktand som smart – lika enkelt

frosunda.se

www.vll.se/frisktandvard

8 DET FRIA VÅRDVALET

Fyra av fem har listat sig – så gör du

Så tycker Politikerna

Frösunda erbjuder personlig assistans som Frösunda erbjuder personlig assistans du vill ha den.

Oavsett.

Frisktandvård Full koll på dina tandvårdskostnader !

Hur fungerar hälsovalet?

Patienterna ienterna sätter betyg På å vården

Mötesplats för seniorer! Kom till oss för gemenskap, möten och en aktiv vardag. Vi är en öppen mötesplats för alla seniorer.

Vi syns på Träffpunkten!

VälKoMMen!

Telefon 060-658 34 09 060-66 34 70 060-19 84 48 060-51 39 83

Panikångest kan komma plötsligt Varför vissa människor drabbas av paniksyndrom, en beskrivning av upprepade panikattacker, är svårt att förklara. Det finns flera olika teorier.

B

eror det på något i hjärnans signalsystem? Kan ångest­ drabbade människor bära med sig ökad känslighet som ett genetiskt arv? Eller beror det främst på att du varit med om svåra upplevelser?

Det man vet säkert är att de flesta som drabbas av panikångest ofta får attacker efter eller under perioder av till exempel hög stress på arbetet eller privat. attacker leder till oro

Dödsfall inom familjen, skils­ mässa, barnafödsel eller en extremt hög arbetsbelastning kan utlösa attacker. Drabbas man av flera på varandra följande attacker brukar det i sin tur leda till ökad rädsla och oro för att få fler och det för­ värrar tillståndet. Så här beskrivs upplevelsen på Svenska Ångestsyn­ dromsällskapets hemsida:

”Först upplever individen en skrämmande sensation, t ex hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar på detta med att bli ångestfylld. Oron utlöser i sin tur ytterligare sensationer, som i sin tur ökar på ångesten som leder till olika katastroftankar. Personen tänker ”jag har fått en hjärtin­ farkt”, ”jag håller på att bli tokig”, eller något liknande. förväntansångest

Man får ångest för ångesten, även kallat förväntansångest. Vanligt är även att agorafobi tillstöter som en komplikation. Den drabbade bör­ jar successivt undvika situationer där panikattacker kan framkallas, eller vistas i situationer varifrån det kan vara svårt att fly eller snabbt få hjälp i händelse av en panikattack.

Attackerna tenderar även att med tiden bli mindre ”spontana”

Ångestattacker – vad beror de på? Här presenteras några teorier. foto: canstock och mer situationsutlösta och inträffa i större utsträckning i agorafobiska situationer.”

Första steget att behandla panikångest är att träffa läkare och berätta om sin situation. Därefter kan man sätta in antingen läkeme­

del och/eller remittera patienten till kognitiv beteendeterapi, som syftar till att ökad förståelse och att förändra sina tankar och beteenden så att tillståndet kan stabiliseras.

OLOF WIGREN

Källa: www.angest.se

Fakta/ångestattacker

pOp KOMMUniKatiOn.SE FOtO: pHOtODiSc.cOM

pOp KOMMUniKatiOn.SE FOtO: pHOtODiSc.cOM

■ Inom psykiatrin använder man ett diag­ nossystem som kallas DSM IV för att skilja olika psykiatriska diagnoser från varandra.

kat minst en månads oro för en ny attack: ✓ Ansträngd andhämtning eller andnöd ✓ Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet ✓ Hjärtklappning eller hastig puls ✓ Darrningar eller skakningar ✓ Svettningar ✓ Kvävningskänslor ✓ Illamående eller magbesvär

Tar du hand om Tar du hand om nagon nagon annan? annan?

■ Minst fyra av nedanstående symptom ska ha uppträtt tillsammans som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter.

Dessutom ska attackerna ha förekommit minst fyra gånger under den senaste måna­ den, eller endast en gång men i gengäld orsa­

Vill du veta mer? Vi svarar gärna på frågor och är bra på att hitta lösningar.

✓ Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen ✓ Stickningar/domningar i händer och fötter ✓ Värmevallningar eller frysningar ✓ Smärtor eller obehag i bröstet ✓ Rädsla att dö ✓ Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat

Källa: www.angest.se Fri avlösning för anhöriga i hemmet

Fri avlösning för anhöriga i hemmet Fri avlösning för anhöriga i hemmet

Hör av dig till våra anhörigkonsulenter.

Ann-Margrete Östman, 060-19 84 74 ann-margrete.ostman@sundsvall.se

AnhöriGcenTer i SundSvAll är Till för diG.

AnhöriGcenTer i SundSvAll är Till för diG.

Ann-Sofie Torstensson, tel: 19 84 76 alt 073–271 86 01 ann-sofie.torstensson@sundsvall.se Anna-Lena Nilsson,

Som anhörig tel:till19en84äldre 76 altnärstående 073–275 62 34 gör du en värdefull insats.

Christina Hübinette, 060-19 19 54 christina.hubinette@sundsvall.se Annilla Augustinsson, 060-19 84 77 annilla.augustinsson@sundsvall.se

Kontakta Anhörigstödjarna:

anna-lena.nilsson2@sundsvall.se

För att orka med behöver du säkert få tid för dig själv ibland. Kanske för att delta i någon Som anhörig närstående Som anhörigtill tillen en äldre äldre närstående aktivitet, resa bort eller bara vila en stund. gör envärdefull värdefull insats. gör duduen insats.

orka med behöver du säkert få tid för FörFör att att orka med behöver du säkert få tid för dig själv ibland. Kanske för att delta i någon dig själv ibland.

Kanske delta i någon aktivitet, resa bort eller för baraatt vila en stund.

aktivitet, resa bort eller bara vila en stund.

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

9

Bättre kontinuitet på Nacksta Hälsocentral Bättre kontinuitet på läkarsidan har gjort situationen på Nacksta Hälsocentral betydligt angenämare jämfört med det senaste året.

– Vi har nu läkare som är här på långa stafettperioder och det uppskattas av patienterna och ger oss en annan stabilitet i verksamheten, säger Katrin Ek som är chef för hälsocentralen.

■ Tidigare bemannades Nacksta HC av läkare som tjänstgjorde bara korta perioder. Inte sällan för en vecka.

– Det är jobbigt för patienterna att behöva möta nya ansikten hela tiden. Nu har vi den grund som vi strävat efter så länge och det märker vi redan mycket goda effekter av.

Men rekryteringsarbete pågår för att få fasta läkare till hälsocentralen.

Lyssna på patientera

Mycket inom vården handlar om förtroende och förståelse.

– Vi gör vårt bästa för att tillgodose våra patienters olika behov. Vårt mål är att patienterna ska känna sig väl omhändertagna, delaktiga i sin egen vård och att vi lyssnat på dem, säger Katrin.

Av de cirka 4 700 listade patien­ terna på Nacksta HC är ungefär hälften inte svensktalande eller talar svenska mycket begränsat.

– Vi löser detta med förståelsen och kommunikationer från fall till fall och ofta behövs tolkar för att dialogen mellan läkare och patient

foto: canstock

Sömnbehovet olika Katrin Ek. ska fungera.

Hälsocentralen i Nacksta ligger ganska nära universitetsområdet och därför välkomnar Katrin Ek fler studenter.

Gunilla är en klippa

Hon vill också lyfta fram Gu­ nilla Wahlström.

Distriktssköterskan som jobbar på barnhälsovården och som är oerhört uppskattad av patienterna.

– Gunilla är fantastisk i sin roll och har dessutom lång erfarenhet.

Hon slår nästa knut på sig själv för att ta hand om och hjälpa alla patienter.

– Hon inger ett enormt för­ troende och när vi mäter hur bra bemötande som alla får som kom­ mer till oss är omdömet från de patienter som kommer i kontakt Gunilla kolossalt gott.

OLOF WIGREN

■ Tidigare har det ofta sagts att varje människa bör sova minst 6–8 timmar om dagen, men nu visar nya studier gjorde av Stressforsk­ ningsinstitutet att så inte är fallet.

Det är sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt som lägger fram sina teorier och i en artikel i tidningen Expressen hävdar detta. Åtta timmar? En myt

Torbjörn Åkerstedt anser att detta med man ska bör sova åtta timmar utan avbrott är en myt som grun­ dats i vår moderna livsstil. Och att man, om man vaknar mitt i natten någon gång, inte ska få panik av det. Hans råd är att stiga upp, göra något annat ett tag och absolut inte älta problem med sig själv.

Han menar att sömnbehovet både är individuellt och ärftligt.

– Man behöver inte vara trött för att man sover kort tid. Per­ soner som sover länge mår inte bättre än korttidssovare. Våra stu­ dier visar att vissa individer föds med en förmåga att återhämta sig mer effektivt och inte behöver lika

lång sömn för att återbilda energi­ förrådet i hjärnan.

enkelt test

Vilket sömnbehov du har kan du, enligt Torbjörn Åkerstedt, ta reda på genom ett mycket enkelt test: – Spendera mycket tid i sängen och arbeta inte under några dagar, så upptäcker du hur mycket sömn du behöver.

Sömnbehovet kan dessutom minska med åren. Torbjörn Åker­ stedt hävdar att det kan handla om tre minuter per natt för varje år man lever efter man fyllt 20 år.

Det som är oroande är däremot att svensken i gemen stressar all­ deles för mycket och det i sin tur påverkar sömmen negativt. Fram till 1990-talet låg våra sömnbesvär, enligt Statistiska Centralbyrån, på en ganska jämna nivå men sedan ökade de och i dag uppger dubbelt så många människor att de har sömnproblem jämfört med för 20 år sedan. Vi svenskar sover faktiskt minst av alla invånare i Europa.

OLOF WIGREN

Visste du detta om livmoderhalscancer?

■ Varje år dör cirka 200 kvinnor i livmoderhalscancer. 400 insjuknar årligen, även yngre kvinnor.

■ I riskzonen finns egentligen alla kvinnor med ett aktivt sexualliv eller som haft det. Själva sjukdo­ men orsakas av ett virus, humant papillomvirus, som ger en kronisk infektion och överförs via samlag.

10 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

■ Viruset är vanligt hos unga människor och läker ofta ut av sig själv. Det är när den ger en kronisk infektion som den kan utveckla cancer, inte sällan sker detta när den samverkar med faktorer som till exempel rökning.

■ Det finns två vaccin på mark­ naden i dag som skyddar mot de farligaste infektionerna som

orsakas av viruset. Gardasil är det som landstingen upphandlat och är registrerade för både flickor och kvinnor mellan 9 och 45 år och även för pojkar mellan 9 och 26 år.

■ Bäst är det om vaccinering sker innan man börjat ha sex, varför de största insatserna riktas mot flickor i årskurs 6.

■ En stor svensk undersökning visar att vaccinering ger maximalt skydd om det ges innan man fyllt 14 år, då det ger över 90 procents skydd mot en humant papillomvi­ rus-relaterad sjukdom.

■ Vaccineringen sker genom spru­ tor vid tre olika tillfällen. Eventu­ ellt sker en påfyllnadsdos senare.

Källa: Vårdguiden.

VÅRD- O Föräldramottagningen – en öppen mottagning för föräldrar i Sundsvall Behöver du prata med någon utomstående om ditt föräldraskap och ditt barn? Då är du välkommen till Sundsvalls kommuns föräldramottagning.

Du är välkommen att ringa på telefon, 060-19 27 99, eller via kommunens växel, 060-19 10 00.

Du kan också skicka e-post till: foraldramottagningen@sundsvall.se Besöksadressen är Fredsgatan 8, Sundsvall (det lila gårdshuset med grön trappa) www.sundsvall.se/foraldramottagningen

– där kroppen möter själen Medveten andning – öka förståelsen för hur viktig andningen är för ditt välbefinnande och din hälsa, få enkla verktyg för att förbättra din andning i vardagen.

Frigörande andning – alternativ medicinskt behandling, baserad på en speciell andningsteknik, som lösgör spänningar i kroppen och därmed frigör energi.

Vi erbjuder kurser, workshops & coachande träningsgrupper – privatpersoner eller företag. Kontakta oss så berättar vi mer!

Sikta på framtidsjobb!

Välj vård och omsorgsprogrammet!

Du får en yrkesexamen!

Du kan studera vidare!

Du blir oberoende!

Du lär för livet!

Godkända betyg, rätt inställning – Jobbet är ditt!

070-173 80 96 | info@andetagochlust.com | www.andetagochlust.com

Söråkers Tandvård

Solveig Håkan Ann

Söråkers Tandvård hälsar nya patienter välkomna. kontakt@sorakerstandvard.se

Ring och boka tid på 060-414

45

Vill du veta mer Vuxenutbildningen Sundsvall-Timrå Jonas Jogedal 060-19 47 15, jonas.jogedal@sundsvall.se Vuxenutbildningen Härnösand Eva Falk 0611-34 80 00, eva.falk@harnosand.se Sundsvalls Gymnasium Judith Nelvig 060-19 17 04, judith.nelvig@skola.sundsvall.se

Vård och omsorgscollege Södra Norrland www.omsorgscollege.se

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

11

Goda matvanor för bättre hälsa För mycket socker och för mycket läsk och juice leder till övervikt och dåliga tänder.

Det är känt sedan förr men likväl är det ytterst angeläget att sprida mer kunskap om det för att motverka dåliga matvanor.

Barn och ungdomar står i fokus när en utökad satsning nu sker på detta.

Ulf Söderström, folktandvården Västerbotten, och Maria Falck, folkhälsoenheten tror mycket på samverkansprojektet Goda Matvanor.

P

reventionsprojektet Goda Matvanor bedrivs av folktandvården i norr, i samarbete med folkhälso­ enheterna i Västerbotten, Norrbot­ ten, Jämtland och Västernorrland.

I Västerbotten är Ulf Söderström på folktandvården projektansvarig.

– Egentligen är det här inget nytt alls, det här är samma budskap som vi från folkhälsan och folktandvår­ den fört fram i långa tider. Men det är tydligt att det behövs även nu, för problemet med övervikt i befolk­ kontakt de har med folktandvården. ningen och frätskador på tänderna På folkhälsoenheten uttalar sig hos framför allt barn och ungdo­ hälsostrateg Maria Falck så här om mar är i ökande, säger han. Detta projektet Goda Matvanor: samtidigt som sjukdomar relaterade – Vi arbetar redan hälsofrämjande till levnadsvanor blir ett allt större och förebyggande tillsammans med problem för folktand­ samhället. vården se­ De fyra många Ökad insikt hoppas vi ska ge dan norra lands­ år inom till föräldrar och barn stöd i att exempel tingen har i sina gemen­ göra mer hälsosamma val. både samma mål Tobaksfri och aktivi­ Duo och teter kring folkhälsa pekat ut goda Salutsatsningen. Goda matvanor är matvanor som ett område att arbeta en viktig del i Salutsatsningen, därför mer med. Denna satsning är ett sätt känns folktandvårdens engagemang att försöka nå många unga med­ att fokusera mer på just detta om­ borgare och deras föräldrar via den råde särskilt glädjande.

”

Ryggbesvär?

Ischias?

Nackbesvär?

Musarm?

Hälsporre?

Naprapat Massör Sjukgymnast

Storgatan 35 • Härnösand • 0611-184 30 Storgatan 31 • Sundsvall • 060- 53 88 90 12 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

Under hösten och vintern sker olika aktiviteter, på folktandvårds­ kliniker, via opinionsbildning och utbildning till personal där man beskriver hur läsk och sura drycker kan ge frätskador på tänderna, vik­ ten av att äta mer frukt och grönt regelbundet och att ha en bättre måltidsordning. inga pekpinnar

Debatten om goda matvanor är viktig och förhoppningen är att den ska nå ut till både barn, ung­ domar och deras föräldrar.

– Det är viktigt att påpeka att vi inte kommer med några pekpinnar utan enbart visar på riskerna med olika beteenden och vanor. Ökad

insikt hoppas vi ska ge föräldrar och barn stöd i att göra mer hälso­ samma val när så är möjligt. under genomsnittet

Maria Falck säger också att norr­ länningar äter klart under ge­ nomsnittet av frukt och grönsaker och det är också någonting man gemensamt kan hjälpas åt att upp­ märksamma befolkningen på, med hjälp av information och opinion.

Folktandvården möter många människor och vi som inom de fyra norra landstingen jobbar med folkhälsa är inte så många individer, därför tycker vi att det är strategiskt att samarbeta inom dessa frågor. oloF wigren

Ryggbesvär?

Ryggbesvär?

Ischias?

Ischias?

Nackbesvär?

Nackbesvär?

Musarm?

Musarm?

Hälsporre?

Hälsporre?

Anna Lindman Leg. Naprapat Storgatan | 070-203 93Leg. 13 / vx 060-53 88 90 Anna31Lindman Naprapat anna@naprapatklinik.nu

Storgatan 31 | 070-203 93 13 / vx 060-53 88 90 anna@naprapatklinik.nu

Har du Hjärnkoll?

■ Tre av fyra människor har erfa­ renhet av psykisk ohälsa, antingen för egen del eller som närstående till någon med problem.

För att öka öppenheten kring psykisk ohälsa pågår därför kam­ panjen Hjärnkoll, som är nationell och har som mål att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. lyssna utan att ge råd

Det är regeringen som initierat kampanjen och den drivs av myn­ digheten Handisam i samarbete med nätverket Nationell samver­ kan för psykisk hälsa, NSPH. Den som mår psykiskt dåligt tyngs ofta både av det och av omgivningens förhållningssätt till dem. Det är viktigt att som vän

eller i familjen lyssna utan att ge råd och att på jobbet visa att det är okey med den här typen av problem. Det är an­ geläget att minimera det tisslande och tasslande och verka för att göra psykisk ohälsa mer förståeligt genom att prata om det.

Bara i Västerbotten har 20 stycken ambassadörer – av totalt cirka 300 i hela landet – utbildats till ambassadörer.

Alla med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Ambassadörerna bidrar till att öka förståelse hos allmänheten och minska diskri­ minerande attityder, när de når ut

med sina erfarenheter och berättelser.

Kampanjen Hjärn­ koll startade redan 2009 och pågår till och med 2014. ➥ Läs mer om Handisam på www.handisam .se och NSPH på www.nspha.se.

För dig med akuta infektioner har vi öppen mottagning måndag – fredag kl 8.30-10.30.

Du som nybliven förälder erbjuds att delta i föräldragrupp och har förmånen till utbildning i spädbarnsmassage.

Stötvågsbehandling används som behandlingsmetod vid inflammationer i axlar, tennisarmbågar, och hälsporrar m.m. Vi har möjlighet att erbjuda dig denna behandling.

Kostnad för besöket är 80:- och ingår i högkostnadskortet.

Ta kontakt med sjukgymnastiken för mer information 0611 33 23 45.

Välkommen till oss!

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

13

Premicare är störst i länet Vad sålde dom, sa du? inom privatdriven hälsovård Sedan halvårsskiftet drivs hälsocentralerna i Söråker och Öbacka av det privata bolaget Premicare. Verksamhetschef är Malin Nilsson.

– Vi satsar uteslutande på att bedriva vård med hög kvalitet och jobbar utifrån de högt ställda krav som både vi själva och landstinget har på sådana här verksamheter, säger hon.

E

tt av de tydliga kvalitets­ målen är att ta särskilt bra hand om de som är mest sjuka.

– Det finns uttalat i vårt uppdrag. Här jobbar vi även med förebyggande hälsoinsatser, säger Malin.

Till exempel har man speciella viktgrupper för dem som är över­ viktiga.

– Genom att använda oss av kognitiv beteendevetenskap har vi nått väldigt fina resultat.

varandra som gynnar våra patienter och ger en effektiv och bra vård, säger Malin.

Genom att på sikt hinna ännu bättre former för samarbete hop­ pas hon att kvaliteten ska höjas ytterligare.

100 anställda

Förhindra sjukdomar

Andra områden där det görs särskilt stora insatser är inom tobaksavvänjning, riskgrupper för alkoholmissbruk och de som behöver ökad fysisk aktivitet.

Syftet är förstås att förhindra att människor drabbas av sjukdomar.

Mycket går ut på att ge hjälp till självhjälp, genom ökad insikt och information.

Malin Nilsson, verksamhetschef på Premicares hälsocentraler i Söråker och Öbacka.

fyra centraler

– Vi kan ta tillvara kunskapen på alla enheter så att den kommer alla till hjälp. Vi kan utbyta erfaren­ heter och aktiva insatser med

– Vi jobbar både med individen och med grupper. Bedömningen av arbetssätt avgörs av personlighet

och behov.

Premicare, som för närvarande driver fyra hälsocentraler i länet, har en klar fördel av sin stora organisation. utbyta erfarenheter

– Vi har totalt cirka 100 anställda och för att vara hälsocentraler vill jag påstå att vi har särskilt hög kompetens inom den psykosociala delen av hälsovården.

Psykisk ohälsa är alltmer före­ kommande bland människor och behovet av insatser därmed stort.

Premicare är numera den största aktören i länet när det gäller drift av privata hälsocentraler. Söråkers och Öbacka hälsocentraler startade den 1 juli i år och i september öpp­ nade hälsocentralen i Ljustadalen.

Sedan tidigare har Premicare också tagit över Timrå Hälsocen­ tral.

– Vi är fullbemannade på samtliga enheter och har mycket god kompetens på läkarsidan, säger Malin Nilsson.

Apoteken säljer piller, salvor och plåster, men även en hel del annat.

Här är produkterna du kanske inte väntat dig att hitta på ett apotek.

■ Nej, apotek runtom i Sverige har inte förändrats över en natt. Sortimentet har kontinuerligt utvecklats. Men visste du till exempel att man sedan några år kan köpa sexleksaker på vissa apotek?

Massagestavar, geishakulor och annat finns till salu precis som mer väntade produkter som kondomer och graviditetstest.

– Att ta in produkter som ger sexuell njutning är ett naturligt steg för att främja människors välbefinnande, sa Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall till Aftonbladet för ett par år sedan.

– Många vill inte köpa sexleksaker på ett ställe som uppfattas som snuskigt. Då är vi ett neutralt alternativ.

Även godis Sedan avregleringen av apoteken har somliga apotek också börjat sälja sötsaker som chips och choklad.

– Vi har utvecklat vårt sortiment och försöker se till de behov som finns i den här miljön, sa Tobias Ekros, marknadschef på Vårdapoteket, till DN. – Det är direkta svar på efterfrågan så vi säljer trosor, käppar, nagellack, skor och strumpor också.

Sedan i våras säljer en handfull utvalda apotek även kontaktlinser.

Endagslinser, månadslinser och färgade linser finns i sju apotek i södra Sverige.

– Det finns cirka en miljon linsanvändare i Sverige och nästan hälften av dem köper på nätet. Andra köper hos optiker men där är prisnivån högre och i många fall har de ett litet lager, säger Apotekslinsens Petter Åman, till dagensapotek.se.

OLOF WIGREN

Så kan du undvika vinterkräksjukan ■ I vintertider härjar vinterkräksjukan, en intensiv form av mag- och tarmsjukdom som orsakas av ett virus som sprids lätt, bryter ut snabbt och kan ge våldsamma kräkningar, diarréer och magont.

Så här kan du minska risken att drabbas. ✓ Tvätta händerna ofta, både sedan du ätit mat eller varit på toaletten. Använd flytande tvål och pappershanddukar, särskilt i offentliga miljöer. Handsprit rekommenderas. ✓ Ät inte mat där många personer kommer i kontakt med maten. Ett exempel på det är bufféer. ✓ Håll dig ifrån andra som smittats av vinterkräksjuka. ✓ Givetvis ska du, om du drabbas, även undvika att smitta andra.

14 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

Några få procent av befolkningen är immun mot vinterkräksjukan. Men de flesta kan drabbas av den, och flera gånger dessutom. Men en kort tid efter att du haft den är du immun mot den.

Många hävdar att om man äter vitpepparkorn kan man undvika att få vinterkräksjuka. Några vetenskapliga bevis för det finns inte men peppar är en krydda som längre tillbaka i tiden användes som medicin. Kanske är det idag så att tron på att vitpepparkorn fungerar, den s.k. placeboeffekten, Vitpeppar? Iminte är så lite mun? Här får du betydelsefull.

tips mot vinterkräksjukan.

HENRIK PERSSON

Sundsvalls nya skobutik!

Storgatan 16 (mittemot Hotell Knaust) Sundsvall 060-15 61 00 www.facebook.com/halsokraftsundsvall

– allt för dina fötter Airbed

Sköna skor

stl. 36–42, röd Airbed m. pelott stl. 36–42, svart

Gilla oss på Facebook

949:-

m. pelott gelhäl stl. 36–42

899:-

Elastiska sidor Utbytbar fotbädd Perfekt vid Hallux Valgus stl. 36–42

849:-

919:Shell

399:-

Yam

Jättemjuka skor

Elastiska skor

1 495:-

799:-

Cairo stl. 36–41, svart

stl. 36–42, röd

Interlaken stl. 36–41 svart/rosa

549:-

1795:-

stl. 36–42, svart

Arizona

Mjuk fotbädd Finns i två olika fotvidder stl. 35–46

Elastiska skor

Läderstövel

stl. 35–42

Dragkedja på insidan stl. 36–41

999:-

849:-

Vägra halka!

Ivalo Dynamiska dubbar ger säkert grepp! st. 36–41

stl. 35–42

789:-

Rosa Negra

Broddkängor

Tofflor

Pälsfoder stl. 36–45

1 199:-

Ulle, original stl. 36–46

549:-

1700:Omega Individuella sulinlägg Vi mäter!

från

449:-

Mabs Stödstrumpor Fotinlägg

Tofflor

Fårskinn m. sulor stl. 36–41, röd stl. 41–45, svart

440:-

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

15

KOL – en allt vanligare dödsorsak 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i landet.

Därmed blir det allt viktigare att upptäcka den i tid.

Fakta om KOL ■ Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. I Sverige beräknas mellan 500 000-700 000 personer vara drabbade, men många av dem har ännu inte sökt hjälp. Detta är olyckligt eftersom KOL kan behandlas.

K

OL är förkortningen av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom.

Du kan läsa mer om den i faktatexten här intill.

Några av de tidiga varnings­ tecknen på KOL är försämrad kondition, täta förkylningar och långdragen hosta.

För att ta reda på om man kar KOL, och avgöra hur pass svår och långt gången sjukdomen är, gör man ett test med spirometri. Det är enkelt, snabbt och smärtfritt.

Du gör en maximal utandning i en spirometer som är kopplad till en dator och svaret på luftvolymen får du inom tio minuter.

■ Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av våra stora folksjukdomar med minst en halv miljon drabbade. Av dem är det bara var femte som har fått rätt diagnos. Det innebär att minst 400 000 personer i Sverige lever med KOL utan att veta om det. KOL är den enda av de stora folksjukdomarna i vilken dödligheten ökar. Varje år dör fler än 2 500 svenskar i sjukdomen.

■ KOL är en sjukdom som smyger sig på. Många tolkar symtomen som upprepade förkylningar, andra tror att symtomen beror på åldern. Om du känner igen symtomen nedan, sök läkare.

Det finns hjälp att få.

■ Symtom vid KOL:a Andnöd vid ansträngning Kronisk hosta, ofta med upphostning av slem Pip i bröstet

vanligast hos kvinnor

Eftersom KOL ökar börjar vården erbjuda allt fler tester. I Västerbotten pågår sedan en tid ett försök med att erbjuda alla patienter som fyllt 40 år och röker, har rökt eller har bott med en rökare en KOL-screening med hjälp av en mini-spirometer. Effek­ terna av detta kommer att utvärderas under slutet av året.

Att KOL är vanligast bland kvin­ nor anses bero på att kvinnorna tog över männens rökvanor under 1960- och 70-talet.

KOL drabbar främst rökare men 10-15 procent som får sjukdomen är icke-rökare.

Trånghetskänsla i bröstet och/eller besvärande hosta i samband med förkylningar Ett vanligt klagomål är ”försämrad kondition” ■ Symtom vid svårare KOL: Vid svårare KOL har man andnöd i vila och besvär även när man inte är förkyld.

Flera organsystem påverkas, vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdom, avmagring, benskörhet och depression. Viktigt att känna till är att det spelar ingen roll hur länge man har haft KOL eller hur svåra symtomen är. Det finns hjälp att få i alla stadier av KOL. Källa: www.kol.se foto: canstock

OLOF WIGREN

A•• TTIL GA ILLLIL PPLLUUPKGGLSG A K L S R T E A T G 0 G U K A JU K S S R O BARBNAM RNMORSKA

utbildningförfördig digsom somvill villarbeta arbeta med med En En utbildning En utbildning förskeden. dig som vill arbeta med människor i livets alla sexuell och reproduktiv hälsa i livets alla sexuell och reproduktiv hälsa i livets alla skeden. skeden.

Ansök senast 15senast oktober.

Ansök 15 oktober. mer på: www.miun.se/utbildning Läs mer på: www.miun.se/barnmorska LäsLäs mer på: www.miun.se/barnmorska 16 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

Hemtjänst - som du vill ha det Nu kan du som fått hemtjänst beviljad av kommunen välja oss på HomeMaid istället. Vi har lång erfarenhet och utbildning som gör jobbet roligt och enkelt. Vår uppgift är att få dig att trivas i ditt hem. Det vågar vi lova att du kommer att göra.

Kontakta mig så berättar jag mer!

Helen

P.S. Vill du ha extra hjälp med RUT-tjänster som fönsterputsning, matlag matlagning, storstädning eller hundpromenader så löser vi förstås det också.

Tel: 060-740 25 00, e-post: sundsvall@homemaid.se

15194 Annons Det fria vårdvalet 100x66.indd 1

2013-02-15 08.39

Stort mörkertal kring glutenintoleranta

En möjlig ny behandling av PREMENSTRUELLA BESVÄR ska utvärderas i en klinisk studie

Celiaki, eller glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom som mest drabbar kvinnor och som har en hög ärftlighet.

Cirka 35 000 svenskar har fått diagnosen celiaki men det beräknas vara upp emot 200 000 som bär på den utan att veta att de är drabbade.

■ Celiaki är en sjukdom som påverkar tunntarmens funktion negativt när man äter det glutenprotein som finns i vete, korn och råg. Tarmluddet förstörs vilket gör att kroppen inte kan ta upp näring.

Magsmärtor, uppspänd buk, diarré, förstoppning, gasbildning, illamående, lågt blodvärde, trötthet och nedstämdhet är några av de symtom som kan vara tecken på celiaki. Men för att vara helt säker på att man drabbats av sjukdomen måste man göra en s.k. gastroskopi, en inspektion av tunntarmen som görs med video- eller fiberendoskopisk teknik från insidan.

normalt liv Du kan aldrig bli fri från celiaki om du drabbats. Däremot kan du behandla den och ha ett normalt liv om du äter glutenfri kost.

Har man en förälder med celiaki löper man 10 procents risk att få det som barn. Bär du på en eller flera andra autoimmuna sjukdomar, som diabetes, reumatism och sköldkörtelsjukdomar, ökar dessutom risken att drabbas.

Det finns faktiskt också något som kallas tyst celiaki, och där personer inte har några av de vanliga symtomen vid celiaki men ändå upplever att de mår bättra när de äter glutenfri kost.

Vi söker kvinnor mellan 18 och 45 år som dagarna innan menstrua?onen upplever eA eller flera av följande symptom:

• • • •

En annan vanlig intoleranssjukdom är laktosintolerans som innebär att kroppen inte är så bra på at bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i vanlig mjölk. Detta i sin tur beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av ett speciellt enzym. Den laktos man får i sig sönderdelas inte till sockerarter utan fortsätter till tjocktarmen där det startar en jäsningsprocess som kan skapa diarré, magsmärtor och gasbildning.

14 procent av landets befolkning är genetiskt laktosintoleranta och den visar sig oftast när man är tre till tio år gammal.

På Celiakiförbundets hemsida, celiaki.se, kan du läsa mer om gluten- och laktosintolerans och andra intoleranssjukdomar och bland annat ta reda på vilka som är de vanligaste symtomen och OLOF WIGREN vad du får och inte får äta.

nedstämdhet starka humörsvängningar irritabilitet oro och spändhet

För aA kunna delta i studien ska Du i övrigt vara väsentligen frisk och inte använda något hormonellt preven?vmedel.

Studien genomförs på flera kvinnokliniker i Sverige och na?onellt ansvarig studieläkare är Marie Bixo, professor och överläkare vid Södersjukhuset, Stockholm. Kontakta: Länssjukhuset Sundsvall-­‐ Härnösand, Kvinnokliniken Tel: 0733-­‐511 996 chris?ne.naslund@lvn.se ulrika.ronningas@lvn.se

Ansvarig läkare: Dr. LoAa Andrén

Utslag och eksem – en folksjukdom Hudeksem och utslag är vanliga åkommor och kan ha många namn och förklaringar.

Psoriasis är ett av dem och det är en av våra stora folksjukdomar.

Så här tar du reda på vad du har – och hur du får hjälp.

■ Kliar det? Ibland kan klåda bero på att man drabbats av en hud­ åkomma som till exempel eksem.

Eksem är inte alltid lätt att skilja från torr hud eftersom symptomen till en viss gräns är desamma. Det kliar, huden blir röd och irriterad.

Eksem och hudirritation är väldigt vanligt men tvärtemot vad många tror handlar det inte oftast om en allergi. Däremot kan man mycket väl vara känslig för kontakt med vissa ämnen, till exempel metaller i en klocka, såkallat ickeallergiskt kontakteksem.

Andra vanliga typer är blöjeksem, böjveckseksem och mjälleksem, som ofta uppstår i hårbottnen. Mjällek­

sem är inte detsamma som vanliga mjällproblem, som också de är en hudåkomma som i de flesta fall kan botas på egen hand, hemma.

Utslag som kliar kan mvara eksem – eller bara torr hud.

foto: canstock

Självbehandling

Eksem kan förebyggas och be­ handlas själv genom att undvika att fresta på huden för mycket med saker som överdriven tvättning eller kliande och rivande. Det är också bra att smörja sig med mjukgörande kräm, med kortison om det krävs.

Om det inte räcker eller om den som drabbas antingen är ett litet barn eller har väldigt svåra eksem, på jobbiga ställen, är kontakt med vården att rekommendera framför fortsatt självvård.

Psoriasis kan ibland misstas för eksem men är en ”egen” sjukdom.

Psoriasis ger röda utslag som ofta kliar eller fjällar, det senare beror på att huden bildar nya hudceller i en mycket högre takt än normalt.

Utlösande faktorer kan vara

många, men källor anger saker som infektioner och psykisk stress som tänkbara förklaringar.

Ett par procent av befolkningen bedöms lida av just psoriasis, vilket gör det till en av våra största folk­ sjukdomar. oftast lindrigt

Lyckligtvis är det i de flesta fall en lindrig form, där de irriterade

områdena är förhållandevis små.

Psoriasis går inte att bota men däremot att behandla så att det blir mindre besvärande.

På webbsajten mina vårdkontak­ ter (Vårdguiden) kan man dygnet runt ställa frågor till sjuksköterska.

Det går även att ringa eller vända sig direkt till sin lokala vårdcentral.

HENRIK PERSSON

Källa: Vårdguiden DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

17

När medicinen blir en drog Tack vare starka mediciner kan man bota sjukdomar och linda smärta på fantastiska sätt. Men starka preparat kan också leda till beroende och tablettmissbruk, som är svårt att ta sig ur.

D

et finns receptbelagda medi­ ciner som kan få den värsta smärta att försvinna och få en att känna som att man ligger i en badring i en varm pool. Av naturliga skäl är många mediciner av den typen mycket starka och kan resultera i ett missbruk.

Enligt Vårdguiden är 65 000 personer beroende av läkemedel och över 300 000 har någon gång i livet det man beskriver som ett riskbruk.

Betydligt fler män än kvinnor.

Svårt att ta sig ur

Den som börjar missbruka tablet­ ter har inte sällan svårt att ta sig ur det. Har man fått sina tabletter utskrivna av en läkare är det av en anledning och när man övergår

från bruk till missbruk är sällan särskilt tydligt.

Det är viktigt att skilja på miss­ bruk och beroende.

Lars Håkan Nilsson, överläkare på beroendemottagningen på Upp­ sala sjukhus, menar att beroendet är betydligt allvarligare. Beroende­ utveckling är kopplat till hjärnans belöningscentrum, som gör att vi kan uppleva lust och njutning.

Om en person är både beroende och missbrukare diagnosticeras den oftast som beroende eftersom det anses allvarligare.

Ett missbruk kan handla om att man slarvar med sitt arbete, missköter skolan eller är strulig i sina sociala relationer, tar dumma risker och liknande som ett resul­

Medicinsk fotvård nära dig MOCCASIN FOT & NAGELVÅRD S Järnvägsg 7, Sundsvall

Elisabeth Arnell 070-354 46 77 FOTFIN Tina Hansson, Köpmangatan 6 852 31 Sundsvall 010-333 39 08

FOTVALVET

Tina Hansson Affärsgatan 14 D Kvissleby 070-3301005 MATFORS FOTSERVICE

Mediciner är fantastiska – men kan också resultera i missbruk.

Det finns hjälp att få! tat av att man tar tabletter. Det kan ske relativt snabbt och man behöver inte vara beroende för att göra det, menar Nilsson. För att bli beroende måste man under längre tid inta preparat som man till slut inte kan fungera utan.

Fysiska funktioner, beteende och socialt liv påverkas.

Finns råd att få

Har du problem med tablettmiss­ bruk eller misstänker att någon du känner har det, finns det råd att få både från initiativ som Bero­

endelinjen och från landstingets sjukvård.

Att sluta med tabletter kan vara väldigt jobbigt. Ibland har inte grundproblematiken till att någon medicinerar utretts heller, varför det kan vara nödvändigt att reda ut det.

I flera städer finns särskilda bero­ endemottagningar. Stockholm har en helt egen division på Sabbats­ bergs sjukhus som kallas TUB-mot­ tagningen. Det finns också lokala självhjälpsgrupper och stödgrupper för anhöriga till missbrukare.

HENRIK PERSSON

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER MÄTBARA RESULTAT KeepWalking har tagit fram en evidensbaserad metod för stegräkning. Med hjälp av världsledande stegräknare och en forskningsbaserad webbtjänst kan du erbjuda FaR®, fysisk aktivitet på recept.

• Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd • Följ patienters fysiska aktivitet i detalj • Möjlighet att modifiera rekommendationer och slussa vidare till en fortsatt aktiv livsstil Läs mer och beställ stegräknare och webbtjänster på keepwalking.se. Du kan också kontakta oss på 070 - 403 21 91.

Ann-Katrin Lindberg Skölevägen 15A, 2 tr Matfors servicehus 076-367 92 34

ANNA-KARINS FOTVÅRD

060-120080 Köpmangatan 22 Sundsvall www.cajsacare.se

18 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

keepwalking.se

Vill du dansa – så får du LOV LOV – Lagen om valfrihet – gör det möjligt för entreprenörer att starta leverantörsföretag i vård- och omsorgsbranschen. Är du sugen på att börja själv, kan du börja med att läsa den här artikeln.

■ Privata företag inom vård och omsorg jobbar ofta med offent­ liga sektorn som kund. När man gör det måste man först delta i offentliga upphandlingar, där man avgör vem som ger mest valuta för skattepengarna.

Lagen som reglerar detta heter LOU, lagen om offentlig upp­ handling.

Ny lag

2009 tillkom en annan lag som heter LOV – lagen om valfrihet – med snarlikt namn men annat innehåll.

Tanken med LOV är att vård­ tagare själva ska kunna välja från ett urval av vårdgivare och själva påverka vem de vill ha. Dessa omsorgs- och vårdinsatser hade tidigare utförts av kommunen eller landstinget själva, utan vårdtagares inflytande.

Sedan 2010 ska alla landsting i Sverige arbeta efter LOV i pri­ märvården (för övrig vård avgör de själva). Detta innebär ett par olika saker, framförallt att mindre aktörer inom saker som hemtjänst eller primärvård nu kan söka som leverantörer till kommuner och landsting och få uppdrag, antingen själva eller i samarbeten.

Nya möjligheter

En skillnad mellan LOV och LOU är nämligen att ansökningar enligt LOV kan lämnas in när som helst.

Om leverantören inte uppfyller

kraven själva, kan de samarbeta med andra.

Du som redan driver företag eller funderar på att göra det, inom service vård eller omsorg kan alltså hitta nya entreprenörsmöjligheter i branschen. intresseanmälning

På valfrihetswebben.se annonserar landsting, kommuner och andra ut de behov de beslutat åtgärda enligt LOV. Dessa kan privata företag komma med intresseanmälningar på.

Priset är fastställt på förhand och leverantörerna konkurrerar med kvalitet. Därför är det viktigt att man är säker på att man kan utföra den utlysta servicen till sagt pris.

Tillstånd

Det krävs en del för att börja, bland annat tillstånd.

För att driva verksamhet enligt

socialtjänstlagen och LSS måste du ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg.

De som vill driva personlig assis­ tans måste ha tillstånd från IVO. För vissa grupper inom sjukvår­ den finns legitimationskrav från Socialstyrelsen.

HENRIK PERSSON

Tillväxtverket arrangerar seminarium Seminarium - förutsättningar för företagande vid införande av valfrihetssystem.

Tillväxtverket arrangerar tillsammans med olika kommuner ett antal seminarier om hur man kan arbeta för att skapa goda förutsättningar för företagande vid införande av valfrihetssystem.

Mer info, tillvaxtverket.se

Varför stan!

Varför lämna lämna stan!

Vi sundsvall Viopererar opererar ii Sundsvall På vår ultramoderna operationsavdelning får du hjälp av våra På vår ultramoderna operationsavdelning får du hjälp av ill specialister inom kärl- och plastikkirurgi. t r e p l ä våra specialister inom kärl- och plastikkirurgi. j i h ill ngsV Vi Vi utför åderbråcksoperationer, t utför åderbråcksoperationer, r ieri e s n p a l n ä fi j h d bröstförstoring/förminskningar, i me ieringgasr-! bröstförstoring/förminskningar, V bukplastiker, ögonlock sösnin n l a bukplastiker,ögonlock n fi och fettsugningar. med ningar! och fettsugningar s

lö

För info och tidsbokning För info och tidsbokning ring 060-12 25 00

ring 060-12 25 00 Institutsvägen 2, Sundsvall

www.specialistlakarhuset.se Institutsvägen 2, Sundsvall www.specialistlakarhuset.se DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

19

Barnens rätt viktig vid stöd Barn kan ibland behöva personlig assistent, precis som vuxna. Men det är inte alltid så lätt för yngre att veta vad de har rätt till – eller bör begära.

Utbildning är centralt, menar experterna.

I

januari 2011 genomfördes ett antal lagändringar i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För barn och yngres del innebar detta flera intressanta förändringar. Till exem­ pel måste nu personal som arbetar med barn med assistans prövas mot belastningsregistret. Man infördes också vad man kallade barnper­ spektivet, det vill säga att barn själva har rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter om sin assistans och sin situation.

MG Assistans är ett privat assistansföretag i Sundsvall.

Relevant information

Bland de som jobbar med assistans, antingen direkt i verksamhet eller med information, opinionsbild­ ning och annat, verkar det råda visst konsensus kring nödvändig­ heten av information kring LSS. IFA, Intressegruppen för assistans­ berättigade, genomför i höst en utbildning för föräldrar, anhöriga och personliga assistenter med barnansvar. ”Barnet har rätt att få relevant information och ska veta vad de kan begära i olika situationer”, säger IFA i ett uttalande på sin webbsida. Under utbildningsdagen kommer man beskriva de krav som lagen såväl som FN:s barnkon­

vention ställer på anordnare och assistenter ute i verksamheten. IFA bildades 1994, samma år som den personliga assistansen kom, och har cirka 800 medlemmar.

Rättigheter som individ

En annan branschperson som brinner för utbildning i LSS och assistansfrågor, är Magnus Grede­ myr, som driver MG Assistans i Sundsvall. MG är ett privat företag i assistansbranschen men menar att man särskiljer sig markant från ”de stora drakarna”.

– Svenska modellen kring as­ sistans byggde i grunden på att

Foto: Petra Berggren

man såg folk som vårdobjekt. Vi tänker precis tvärtom, du har rät­ tigheter som individ och ska ses som ett subjekt. Varför ska någon annan bestämma när jag ska gå på toa till exempel? Vi utgår från att personen är en kund vars rättighe­ ter vilar på LSS intentioner, säger Magnus Gredemyr.

MG är ett litet företag med runt 50 anställda. Och det vill man förbli – större företag innebär ofta sämre assistans, menar Magnus.

Det centrala i hans filosofi är dess­ utom utbildningsaspekten.

– När jag jobbar med dig som kund utbildar jag dig i chefsskap.

Du ska lönelägga, rekrytera och handlägga din personalgrupp. Är du sen en bra chef får du bättre assistenter, som stannar längre.

Likvärdig chans

Filosofin gäller även barn.

– Vissa blir irriterade när jag säger det men även barn måste lära sig att säga ifrån och begära saker.

Varför ska du som förälder jobba åt ditt barn?

– Barnet ska få växa upp och få en likvärdig chans som sina ickehindrade vänner, säger Magnus.

HENRIK PERSSON

Har du eller någon du känner behov av personlig assistans?

Vi tar det fulla ansvaret för din assistans, ex. schema, rekrytering, ansökningar – eller bara delar av den.

Du bestämmer vad som blir vårt uppdrag. Vi utgår från vad som är aktuellt för dig och vad som sker i din vardag.

Fritid...

Kontakta oss så berättar vi mer!

0660-121 09, 0612-121 19 Järnvägsgatan 24, 872 35 Kramfors www.hogakustenassistans.se, info@hkassistans.se

...är en viktig del av livet!

20 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

Välkommen att besöka oss på vårt nyöppnade kontor i Kramfors.

DML Assistans

- Personlig assistans med brukarfokus!

Det Meningsfulla Livets

Tel: 0224-137 38, 070-618 98 82

www.ekaassistans.se

Vill du veta mer?

Assistans efter dina ring: behov och önskemål Anita 070 66 44 043 Marianne 070 320 89 91 Annika 070 591 90 90

Din assistans - vår hjärtefråga Personligare Assistans Assistans på dina villkor Det lokala alternativet Trädgårdsgatan 14, 852 31 Sundsvall Tel: 060 – 56 01 65

CORAB Assistans är ett privat alternativ för dig som är beviljad personlig assistans.

Vårt kontor finns i Gnarp bara ett stenkast från Sundsvall.

Vi utgår från dina behov och önskemål samt erbjuder ett nära samarbete med hög kvalitet.

Kontakta oss gärna för ett personligt möte 0652- 200 20 073-079 39 32 jessica@corabassistans.se

www.corabassistans.se

Vi söker familjehem Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem.

Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård.

INTRESSERAD AV PERSONLIG ASSISTANS?

Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken.

Vi på Kompis Assistans vill gärna berätta mer om personlig assistans, boende och daglig verksamhet. Kontakta oss för att prata om hur vi kan hjälpa dig till en fungerande vardag – helt enkelt.

Hä

r fin

ns

vi

Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster.

Ring oss så berättar vi mer!

Maud Wallgren Kontoret (08.00 - 17.00)

070-837 86 67 0650-59 53 22

www.kompisassistans.se

www.brizad.se Ann-Louise Magnusson – Arbetsledare Telefon: 060-750 68 41

DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

21

Bättre odds för frisk resa Att vaccinera sig kan innebära att man slipper obehagliga överraskningar.

D

e flesta svenskar har vac­ cinerats mot saker som stelkramp och polio.

Men med resor utom­ lands utsätts man för nya miljöer och risker. Det är inget man ska gå runt och vara rädd för, men vac­ cinering kan vara värt att tänka på innan du åker.

Det första man ska göra inför en resa är att läsa på om vilka risker som finns i den del av världen man tänkt besöka. Sök upp information från en trovärdig källa som inte har något att vinna på att ge dig råd.

Bestäm dig därefter, om du vill i samråd med läkare, för vad du behöver ta.

Var ut i god tid

Vanliga typer är hepatit a och b, tyfus, malaria, tuberkulos och olika typer av diarréer. Många vaccin kräver flera doser, ibland med lång tid emellan. Därför är det viktigt att vara ute i tid så att du hinner ta alla.

Två månader är att rekommendera.

I större städer finns ofta särskilda drop in-kliniker, på mindre orter kan man kontakta den vanliga sjuk­ vården för att få råd och tid.

Vissa grupper behöver tänka till en extra gång innan de vaccinerar sig. Innan man vaccinerar ett barn eller en gravid kvinna kan det vara värt att försäkra sig om att det inte medför några risker. Det kan den ansvarige läkaren svara på.

Vinterplåga

Vintern för ofta med sig en ökad risk för virussjukdomen influensa.

Influensa klassificeras i olika grup­ per, där typ A är den allvarligaste.

Symptomen är som regel förkyl­ ningsbesvär, hosta, huvudvärk, ledvärk. Snuva, frossa och halsont

är också mycket vanligt och det är i princip omöjligt att jobba eller gå i skolan om man drabbas av en rejäl influensa. influensa oftast övergående

Normalt är en influensa en över­ gående fas som man tillfrisknar från och som inte är farlig. Är du relativt ung och frisk ska du inte behöva ett vaccin men självklart kan du vaccinera dig ändå, om du till exempel vill minimera eventu­ ella sjukdagar eller liknande.

Det finns grupper som bör vac­ cinera sig och till dem hör de som

redan, av någon anledning, är extra känsliga. Det handlar framförallt om äldre och folk som redan är sjuka på något vis. Det kan hand­ lar om svår diabetes, njursvikt och andra allvarliga problem. Gravida rekommenderas också ta vaccinet.

Att vaccinera sig innebär inte att man är immun mot influensa, men det sänker som regel risken att drabbas med runt 50 procent.

Under vaccinationskampanjer på vårdcentraler kan pensionärer och gravida som regel vaccinera sig kostnadsfritt.

HENRIK PERSSON

Rökning och övervikt vanliga hälsofaror Rökning och övervikt är två av våra största hälsobovar.

Hälsofördelarna med att sluta är många och hjälp finns att få.

■ Rökning och att ha för hög kroppsvikt är dåligt för hjärtat.

Riktigt dåligt. Åtskilliga människor dör varje år som ett direkt resultat av antingen rökning eller övervikt eller både och.

Att sluta röka eller gå ned i vikt är aldrig för sent och hälsofördelarna är många.

För dig som jobbar finns ofta hjälp att få direkt på arbetsplatsen, särskilt i offentlig

22 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

sektor. Arbetsgivare tjänar på att ha frisk personal och sannolikheten är stor att de antingen redan har program för rökstopp eller kan erbjuda hjälp och/eller friskvårdstimmar.

Det senare kan också vara bra om du vill gå ned i vikt.

Viktminskning är en industri i sig och det är lätt att få råd. Frågan är bara vilka som är rätt.

Kom ihåg att du alltid kan ringa sjukvården och höra dig för om din vikt och hälsa. De kan om inte annat rekommendera dig vidare.

hjälp finns

viktigt äta rätt

Utbudet på nikotinsubstitut är stort och sjukvården kan ge hjälp kring vilken metod som är bäst.

Var därför inte rädd att söka råd och hjälp hos sjukvården om du vill sluta röka – det finns ingen anledning att vänta tills du eventuellt är sjuk.

Självförvållad övervikt går att komma tillrätta med. Framförallt handlar det om att äta rätt. Motion är också viktigt, dels för att tappa kilon men framförallt för att det är nyttigt för alla människor, oavsett vikt.

Kostdoktorn rekommenderar framförallt en lågkolhydratkost där man skippar saker

som frukt och öl och ser till att äta sig ordentligt mätt.

Grönsaker går att äta sig oerhört mätt på utan att kaloriantalet blir särskilt högt.

Vidare rekommenderar Kostdoktorn mindre mejeriprodukter och en stabil sömnrytm.

Ett stort antal seriösa forum på nätet ägnar sig åt frågor kring viktminskning så att fråga där (med vetskapen om att den som svarar inte ALLTID är expert) kan vara en nyttig resurs, för att inte tala om motivationen i att lära känna andra med samma problem.

HENRIK PERSSON

foto: canstock

Vad skingrar höstmörkret bättre än att resa utomlands? Eller en tur i skogen? Men med resor och vinter­halvår kommer risk för sjukdom och influensa.

Vaccin ökar oddsen för att hålla sig frisk.

Värdesätter du Kvalitet

Trygghet Valfrihet & Tydliga villkor?

Det gör vi med.

Vi stödjer RBU

Syftet med det stöd som Omnia Assistans ger RBU är att ta delansvar för social utveckling och för att skapa ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder.

Vidare vill Omnia Assistans bidra till att realisera RBU:s strategiska verksamhet, det vill säga påverkan, marknadsföring och informationsaktiviteter.

Omnia Personlig Assistans AB är assistansföretaget för dig som vill ha en helhetslösning skräddarsydd för just dina behov.

Sedan starten 2006 har vi erbjudit en kvalitativ assistans till samtliga personkretsar i hela landet, bra lönevillkor för våra assistenter och vi vill gärna att våra kunder ska vara med och själva bestämma över insatsens utformning.

kontakt

www.omniaab.se 08 - 442 34 57 DET FRIA VÅRDVALET

2/2013

23

Vi ser framåt…

…och välkomnar nya patienter!

Hälsocentralerna erbjuder • primär sjukvård genom medicinska bedömningar • •

och diagnostik samt behandling, omvårdnad och rehabilitering stöd till dig som vill förändra din livsstil för att förebygga sjukdom möte med rätt vårdpersonal/profession redan vid första kontakten

Vi har bland annat • Artrosskola • Astma/KOL-mottagning • Barnhälsovård • Barnmorskemottagning • Basal kroppskännedom • • • •

– sjukgymnast Bassängträning Demensutredningar Diabetesmottagning Hälsoundersökning för dig som fyller 40, 50 eller 60 år under året

• • • • • • • •

Hälsorum Infektionsmottagning Inkontinensmottagning Praktisk förlossningsträning Riktade träningsgrupper Tobaksavvänjning Vaccinationer Äldrevårdsläkare ra vid Utbudet kan varie ralerna. nt ce de olika hälso

Tre sätt att lista dig hos oss 1. Ta en blankett på hälsocentralen, skriv under och lämna in 2. Gå in på webbsidan: 1177.se/Vasternorrland/Vardval 3. Ring oss så skickar vi dig en blankett Du är fri att lista om dig hur många gånger som helst!

Dina hälsocentraler i Sundsvall Hälsocentralen Centrum Hälsocentralen Granlo Hälsocentralen Gilleberget Hälsocentralen Liden Hälsocentralen Matfors Hälsocentralen Nacksta Hälsocentralen Stöde

Tel.060-18 24 10 Tel. 060-18 49 51 Tel. 060-13 54 12 Tel. 0692-439 20 Tel. 060-14 98 10 Tel. 060-18 37 10 Tel. 0691-25 10 70

Din hälsocentral i Härnösand Hälsocentralen Södra Sundet Tel. 0611-87 07 10

Vi samarbetar för din hälsa. www.lvn.se/halsocentraler

www.lvn.se