HMC HMC-metoden - en vinst för både vårdtagare och personal

FOTO: HMC SVERIGE

FOTO: HMC SVERIGE FOTO: HMC SVERIGE

FOTO: HMC SVERIGE

HMC-metoden – En vinst för både vårdtagare och personal

Vårdtagaren bibehåller sin rörlighet och personalen slipper tunga lyft. Det är två av vinsterna med HMC-metoden. ”Även en mycket liten insats från vårdtagarens sida kan vara till stor hjälp”, säger Martin Gottfridsson, fysioterapeut på HMC Sverige.

FOTO: HMC SVERIGE

Martin Gottfridsson

Fysioterapeut HMC Sverige

Text Benedikta Cavallin

Under ett enda arbetspass kan en undersköterska utföra hela 80 till 90 förflyttningar. Trots det är förflyttningar ett område som förbisetts inom vården, vilket leder till onödiga skador för såväl vårdtagare som personal.

Bibehållen rörelseförmåga

Men en förändring är på gång. Tillsammans med partners har HMC Sverige detaljstuderat ämnet förflyttningar. Nu har de utvecklat ett arbetssätt som inte bara förenklar arbetet rejält för personalen, metoden bidrar också till att vårdtagaren behåller sin rörelseförmåga. – Både hälsan och självförtroendet stärks när vårdtagaren får hjälpa till och göra det som han eller hon förmår. Varje rörelse är viktig för hälsan och förflyttningar inom vården är en möjlighet till rörelse som det är dumt att inte ta vara på, påpekar Nicola Parmelund, fysioterapeut på HMC.

Så fungerar HMC-metoden

HMC-metoden innebär att varje vårdtagare får sin rörelseförmåga kartlagd. Utifrån det anpassas de förflyttningar som sker i vardagen så att de utvecklar vårdtagarens egna förmågor. Det är viktigt att vårdtagaren får använda sina egna resurser fullt ut vid varje förflyttning. När den egna förmågan inte räcker till ska miljön anpassas, bland annat med hjälpmedel av olika slag. Först i tredje hand kan vårdpersonalen behöva bidra med sin styrka, men insatsen blir då inte alls så krävande som med traditionella metoder. Det här arbetssättet reducerar personalens fysiska insats med upp till 70 procent. 2018 var HMC-metoden färdigutvecklad för vårdpersonal.

Både hälsan och självförtroendet stärks när vårdtagaren får hjälpa till och hjälpa till att göra det han eller hon förmår. Nicola Parmelund

Sedan dess har HMC hållit många utbildningar och för att effektivisera det arbetet har man nu gjort en del av utbildningspaketet digitalt. – Metoden är en win-win för alla parter. Vår förhoppning är att så många som möjligt ska kunna ta del av den, säger Nicola Parmelund.

FOTO: HMC SVERIGE

Nicola Parmelund

Fysioterapeut HMC Sverige

Om HMC Sverige

HMC Sverige är ett kunskapscenter och utbildningsföretag som arbetat med förflyttningskunskap i över 25 år. 2015 påbörjade de ett utvecklingsarbete tillsammans med forskare på Linnéuniversitetet och RISE.

Så blir äldreomsorgen trygg och säker med digitala lösningar

Digitala lösningar är idag nödvändiga för att vardagen och samhället ska fungera. Äldreomsorgen är inte ett undantag. Ny teknik är nyckeln till en högkvalitativ äldrevård.

veriges befolkning ökar stadigt. Och det är antalet äldre som ökar mest. Men när den yngre befolkningen inte växer i samma takt ställs äldreomsorgen inför nya utmaningar. Hur ska man skapa trygghet för äldre när det råder brist på arbetskraft? Välfärdsteknik är viktiga komplement för att skapa en trygg och säker äldreomsorg.

”Digitala lösningar främjar ett självständigt liv”

– Välfärdsteknik är digitala lösningar som främjar ett självständigt liv och som gör att äldre kan bo kvar hemma så länge som möjligt, förklarar Malin Sölsnaes, chef för satsningsområdet äldreomsorg på Atea.

Exempel på digitala lösningar är robotar som hjälper vårdtagare att ta sin medicin, system som gör det möjligt att kunna skriva journaler direkt på plats, digitala möten eller hemmonitorering som innebär tillsyn och vård i hemmet via chatt och digitala möten. – Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar vården och minskar risken för smittspridning.

Malin Sölsnaes

Chef för satsningsområdet äldreomsorg Atea

Carl-Johan Ekelund

Informationssäkerhet Atea

Virtuellt fikarum

Välfärdsteknik är också ett verktyg som kan användas för att förebygga ensamhet och bryta isolering. Atea har tillsammans med Mälardalens universitet utvecklat webbplattformen Fikarummet som snart lanseras och vars ambition är att minska äldres upplevda ensamhet. – Det är ett virtuellt fikarum där man deltar med eller utan kamera. Man kan till exempel välja ett rum utifrån intresse eller prata med andra från samma område som man själv. Samtidigt får brukarna chansen att förbättra sina digitala kunskaper, vilket också minskar risken för isolering.

Viktiga frågor när det gäller digitala lösningar inom vård och omsorg är hur man säkrar sekretessen kring vårdtagarna och hur data lagras.

”Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta”

– Innan man inför ett digitalt system måste man arbeta med informationssäkerhet och säkerställa att verksamhetens behov tillgodoses utifrån ett säkerhetsperspektiv. Att ta sig tid och fundera över vilken information som behövs och varför den är viktig är bra att ta med sig in i en upphandling, säger Carl-Johan Ekelund som arbetar med informationssäkerhet på Atea.

– Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta. Det finns alltid risker. Därför är det viktigt att se över helheten och väga vinsterna och riskerna mot varandra. Säkerheten utvärderas löpande och man ser över att säkerhetsfunktionerna används. Det digitala arbetssättet är väldigt säkert när det utförs rätt.

Carl-Johan Ekelund tror att det kan finnas en viss oro inom organisationerna för den nya tekniken och för hur den ska användas

Text

Mathias Pernheim

Foto

Atea & Adobe Stock

Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa Malin Sölsnaes

”De mjuka värdena är viktiga”

– Därför behövs introduktion, utbildning och workshops kring hur man arbetar med tekniken. Tekniken bygger på samma gränssnitt som i andra digitala funktioner. Därför känner man igen sig och det blir lätt att göra rätt. Det ska inte bli att man säger ”det var bättre förr”.

Malin Sölsnaes återkommer till vinsterna med välfärdsteknik och vad tekniken innebär för vårdtagarna. Hon nämner att digitala lösningar ger fler valmöjligheter för brukarna och att det ger en känsla av att man tar kommandot över sitt eget liv.

Finns det inte en risk att mänskliga kontakter uteblir när äldreomsorgen digitaliseras mer? – Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa. De mjuka värdena är viktiga. Denna artikel är i samarbete med

Atea.

Sjukvården är präglad av ett stuprörstänkande, där ingen tar ansvar för helheten. Petra Tegman

Läs hela artikeln på nästa uppslag. Sida 8–9.

FOTO: TIM SOBEK Petra Tegman, Programchef och vårdutvecklare, Palliativ vård och äldreomsorg på Betaniastiftelsen.

Sprider kunskap för en starkare palliativ vård

Inom äldreomsorgen får vården i livets slutskede svidande kritik. Det kan man läsa i en delrapport från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som granskat sjukvården vid särskilda boenden. Vad är det då som behövs för en värdig sista tid i livet? Vi träffar Petra Tegman vid Betaniastiftelsen som brinner för att sprida kunskap om äldreomsorg och palliativ vård.

Text Ulrika Fallenius

Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för alla människor som närmar sig livets slut på grund av ålderdom eller livshotande sjukdom. Inom palliativ vård ska vårdpersonal, enligt Socialstyrelsen, möta patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och vara ett stöd till närstående.

Den svenska äldreomsorgen verkar ha svårt att leva upp till dessa krav. IVO:s granskning av nära 2 000 boenden runtom i landet visar att ingen av de granskade kommunerna till fullo når kraven för vård på särskilt boende. Petra Tegman, programchef och vårdutvecklare, har jobbat i nära trettio år inom omsorg. Hon kan bekräfta att den palliativa vården haltar och att det finns rum för många förbättringar.

Vid en cancerdiagnos får patienten på de flesta håll ett cancerbehandlande team för vård och rehabilitering. Någon motsvarighet vid exempelvis alzheimer finns inte. Petra Tegman

Stort behov av samordning

– Sjukvården är idag präglad av ett stuprörstänkande, där ingen tar ansvar för helheten. Då är det patienterna och deras närstående som blir lidande. Vi behöver möta hela människans behov, säger Petra Tegman.

Hon syftar på det mänskliga behovet av att få stöd från flera instanser. Inte att bli lämnad ensam med en diagnos i knäet. – Vid en cancerdiagnos får patienten på de flesta håll ett cancerbehandlande team för vård och rehabilitering. Någon motsvarighet vid exempelvis alzheimer finns inte. Om vi kunde samordna resurserna bättre, skulle vården och omsorgen kring patienten bli avsevärt bättre.

Det viktiga samtalet

När vården går in i livets slutskede ska, enligt gällande regelverk, läkaren erbjuda ett så kallat brytpunktssamtal. Det är ett samtal som sker med patient och närstående. Dessa samtal är viktiga eftersom de ger patienten en möjlighet att vara delaktig i hur den sista tiden i livet ska bli. Enligt IVO:s granskning skedde ett dokumenterat brytpunktssamtal endast i 25 procent av fallen. – Det är en viktig insats att se till att patienter och närstående blir hörsammade, att de som vill får uttrycka sina behov och önskningar. Vårdpersonal kan behöva hjälpa till att lyfta svåra frågor och ge patienten tid att bearbeta tunga besked. Tyvärr är dock kunskapen om palliativ vård inom äldreomsorgen för låg i Sverige, säger Petra Tegman.

FOTO: TIM SOBEK

Kunskap är A och O

I kursplanen för att bli undersköterska genom vård- och omsorgsprogrammet, ingår inte längre specifikt en kurs inom palliativ vård. För att få sådan specialistkompetens behöver man vidareutbilda sig till specialistundersköterska. Den kompetenshöjning inom äldreomsorgen som enligt IVO behövs, kan därmed riskera att utebli. Vidare visar IVO:s rapport att en stor del av läkemedelshanteringen delegeras från legitimerad personal till icke-legitimerad personal, varav många saknar adekvat utbildning. – Vi måste sluta se arbete inom äldreomsorgen som enkla jobb. Det är inget enkelt jobb att vårda multisjuka människor som närmar sig livets slut. Då gäller det att ha kunskap och empati för att kunna möta personens behov av stöd och trygghet.

Många eldsjälar i landet

De flesta inom vården brinner för omsorg och Petra Tegman har genom åren mött otaliga människor som gör allt de kan för att sprida en känsla av trygghet och gemenskap. – Det finns så många eldsjälar som trollar med knäna för att skapa en så värdig tillvaro som möjligt för de äldre. De tar sig tiden att lyssna, säger Petra Tegman och avslutar med att påminna om att vi alla en vacker dag kan komma att behöva det stödet.

Vidareutbildning skapar nya karriärmöjligheter för undersköterskor

Yrket som undersköterska har de senaste åren genomgått en utveckling i samband med att man sett ett ökat behov av bredare och djupare kompetens. Genom att vidareutbilda sig inom demensvård, psykiatri, eller palliativ vård får undersköterskor värdefull kunskap att ta med sig ut i arbetslivet samtidigt som de blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Text TUC Yrkeshögskola

Utbildningarna ges på halvfart och på distans, vilket gör det möjligt att till viss del kombinera med arbete. Sofie Gustafsson, utbildningsledare för specialistutbildad undersköterska inom demensvård ser att allt fler undersköterskor vågar ta klivet och vidareutbildar sig. Det är något som gynnar både vårdtagare och befintlig personal. – Det finns en stor efterfrågan på specialistutbildade undersköterskor på arbetsmarknaden och genom denna utbildning får du en stor kunskapsbank att ta med dig ut i arbetslivet. I utbildningen blandar vi praktik med teori och fördjupar oss inom flera olika områden.

Många av de studerande ser fördelarna med att ta nästa kliv i karriären och anser att vidareutbildningen ger ökad arbetslust och större motivation. – Utbildningen var det bästa jag gjort. Nu har jag jobb som kvalitetsundersköterska på en demensavdelning och har höjt lönen med 3000 kr bara i år. Plus alla underbara vänner jag fått för livet, säger Britt-Mari Åkesson, specialistutbildad undersköterska inom demensvård.

Med rätt utbildad personal får arbetsplatsen en övergripande positiv effekt som gynnar både kollegor och vårdtagare. – För mig var det viktigt att skaffa mig kunskap så att jag känner mig trygg i min yrkesroll vart jag än i framtiden kommer att arbeta, vilket också min utbildning på TUC gav mig. Den kunskapen ska jag idag försöka dela med mig till mina kollegor inom äldreomsorgen där jag jobbar, förklarar Kertu Päri, specialistutbildad undersköterska inom palliativ vård.

FOTO: TUC YRKESHÖGSKOLAN

Sofie Gustafsson Utbildningsledare TUC Yrkeshögskola

Utbildningen var det bästa jag gjort. Nu har jag jobb som kvalitetsundersköterska och har höjt lönen med 3000 kr. Britt-Mari Åkesson

40-tal onlinekurser

för hälso- & sjuk- Det behövs ett kunskapslyft vårdspersonal Under pandemin blev det tydligt att de cirka 150 000 som jobbar inom äldreomsorgen i Sverige länge har vädjat om mer utbildning och stöd. – En nyutexaminerad gymnasist som får sitt första vikariat i hemtjänsten får idag väldigt lite praktisk träning innan det blir dags att på egen hand möta den äldre, säger John Terlinder. För att hjälpa hen att skaffa sig basal medicinsk kunskap har Medster med hjälp av skådespelare skapat flera digitala brukare att träna på. Där kan man i förväg öva på olika situationer; som till exempel en försämring på grund av Covid-19.

John Terlinder

Läkare

Onlinekurser för äldreomsorgen

FOTO: MEDSTER

Digitala utbildningsformer kan på ett effektivt sätt förstärka äldreomsorgen. Att kunna ta del av en utbildning när och var som helst gör det möjligt att på kort tid utbilda hundratusentals medarbetare.

Det är viktigt att ta fasta på vad som är kompetens. Att läsa en massa teori om stroke är ointressant, om du ändå inte förstår vad du ser när en brukare visar upp de klassiska symptomen på stroke, menar läkaren John Terlinder. – De kunskaper man får på en utbildning behöver användas på ett vettigt sätt i verkligheten. Varje utbildningstimme måste öka din reella kompetens, eller med andra ord din förmåga att använda dina nyvunna kunskaper och färdigheter med omdöme. Har din utbildning inte gett dig det, så blir den verkningslös. äldreomsorgen: ”Bemötande av äldre”, ”Vård i livets slutskede” och ”Utbildning i säker rapportering”. – Vårdare inom äldrevården vill kunna ge bästa tillgängliga omsorg och vill inget hellre än att få den kunskap som behövs för att göra ett riktigt bra jobb, menar John Terlinder.

Ta vara på digitaliseringen

Det går åt väldigt mycket tid och resurser för att lära upp personal på ett traditionellt sätt. – Därför behöver vi ta vara på digitaliseringens alla möjligheter. Se till att skapa bra fortbildning som lyfter verklig, reell kompetens. Genom bra onlinekurser kan vi utbilda personalen inom äldreomsorgen effektivt utan att tumma på kvalitén, säger John Terlinder.