Jag önskar att fler visste att man kan må bra trots att man lever med en cancerdiagnos

Helen lever med spridd bröstcancer. Hon vill sprida kunskap kring hur det är att leva med diagnosen och jobbar för att fler kvinnor ska få vård i tid.

Omkring 7 500 kvinnor får bröstcancer i Sverige varje år[1]. För 1 500 kvinnor per år kommer cancern tillbaka form av metastaser, alltså nya tumörer som spridits till andra delar av kroppen[2]. Att diagnostiseras med spridd bröstcancer kan skapa mycket ensamhetskänslor. Kännedomen om diagnosen är låg och många vet inte att sjukdomen är kronisk och att du kommer att vara under behandling i resten av ditt liv.

Viktigt att våga prata om sjukdomen När Helen fick känningar i lungorna trodde läkarna att det var astma. Det visade sig att cancern hon blivit frisk från några år tidigare hade kommit tillbaka. Hon beskriver det som att hon kände att livet slitits ifrån henne. Hennes syster hade dött av bröstcancer några år tidigare och hon tänkte att nu var det hennes tur. Det blev inte bättre av att hon såg dödsångesten i andras ögon när hon stod på systerns begravning med löshår, mitt i sin egen behandling.

– När man möter en vän eller släktning som är allvarligt sjuk tycker jag att man ska ställa en öppen fråga; ”Hur har du det? Hur mår du?” Så får man lyssna, är det så att personen vill prata om det så kommer det vara tydligt.

Hon tror att det kan finnas en rädsla för att ställa frågor eller att bemöta sina egna rädslor. Helen uppmanar dock till att våga fråga. Ibland vill man prata om det, ibland inte. För Helen har hennes engagemang i bröstcancerföreningen i Uppsala varit avgörande för att hitta ett sammanhang där hon kan ventilera och avreagera sig, men också för att skratta och ha kul.

– Vi stöttar varandra när det är svåra tider, men vi skrattar väldigt mycket, vi träffas för att göra roliga saker. Det är ingen ”grinstuga” på något sätt, även om det ibland kan vara svåra tider.

Det går att leva ett bra liv med spridd bröstcancer

Helen fortsätter gå på behandling regelbundet och lever idag med diagnosen spridd bröstcancer. Hon förtydligar att det såklart inte är en rolig diagnos att få, men håller fast vid att det också har gjort henne mer närvarande i sin vardag. Hon är idag sjukskriven och spenderar dagarna med möten i bröstcancerföreningen, skogspromenader, målardagar och sångoch-gitarr-sessioner med sin man.

Helen Bröstcancerpatient

Vi träffas för att göra roliga saker. Det är ingen ”grinstuga” på något sätt, även om det ibland kan vara svåra tider.

– Efter att jag fick diagnosen så tycker jag att allting har blivit klarare, krispigare. Färgerna blev starkare. Jag tror det är för att jag är mer närvarande.

Helen menar att det är viktigt att våga njuta av livet. Att ta hand om sin kropp –såklart – men också om sitt sinne. Det är viktigt att unna sig saker som får dig att må bra, det är viktigt att vara närvarande men också att fortsätta planera och tänka på framtiden.

– Det är inte kul från början. Det är inte kul nu heller, men det går att ha ett vanligt liv. Det går att må bra.

En ny generation precisionsmedicin är på väg att göra sitt intåg i bröstcancervården. Ny banbrytande forskning från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att precisionsmedicin kan användas för att identifiera de bröstcancerpatienter som inte behöver strålbehandlas efter att ha genomgått bröstbevarande kirurgi.

Istudien, som består av tre oberoende kliniska prövningar i Sverige, Kanada och Skottland, har genprofilen POLAR tagits fram. Den identifierar när patienter kan avstå strålbehandling. Av de tre forskningsstudierna framgår att patienter med ett lågt värde på POLARgenprofilen har en lika låg risk att drabbas av ett lokalt återfall som de som får strålbehandling.

–I dagsläget rekommenderas merparten av alla patienter som genomgått bröstbevarande kirurgi lokal strålbehandling, trots att statistiken säger att endast en av sex patienter har medicinsk nytta av det. Om vi i framtiden redan i förväg kliniskt kan fastställa vilka patienter som har nytta av behandlingen så kan vi undvika eventuella bieffekter hos övriga patienter. Det innebär att den här typen av genprofilering kan göra verklig skillnad för många individers livskvalitet, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre.

Förebygger biverkningar hos fler patienter Även om en relativt liten andel av bröstcancerpatienterna upplever allvarliga biverkningar av strålbehandlingen så blir det sammantaget en stor patientgrupp med tanke på att bröstcancer är en relativt vanlig cancersjukdom. Årligen diagnostiseras drygt 8000 individer med bröstcancer i Sverige. Om fler bröstcancerpatienter i framtiden kan slippa strålbehandling innebär det även att de snabbare kan gå vidare till andra behandlingsalternativ efter genomgången kirurgi, exempelvis cytostatika eller hormonell behandling.

Per Karlsson betraktar forskningsstudierna som starten på en ny era inom precisionsmedicin för strålbehandling av cancerpatienter. På sikt kan förhoppningsvis POLARliknande tester även tillgängliggöras för patienter med andra typer av cancer, vilket innebär att ytterligare patienter kan undvika strålbehandlingens bieffekter.

Per Karlsson Professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre

Ny era inom precisionsmedicin Även om forskningsresultaten hittills är mycket lovande och det är frågan om ett biologiskt forskningsgenombrott betonar Per Karlsson att de behöver valideras ytterligare innan de kan implementeras i Text

Annika Wihlborg

det dagliga kliniska arbetet på de svenska sjukhusen.

–Vi ska nu gå vidare genom att överföra testresultaten till en QPCR-plattform där vi planerar genomföra en analytisk validering av testen. Vi ska också i samarbete med forskare från Region Skåne och vid kliniker i de skandinaviska länderna nu påbörja en studie för att se om vi också vid också kan förutse effekterna av regional strålbehandling med hjälp av genomiska profiler. Vår förhoppning är att i framtiden kunna använda POLAR och andra genprofiler även för bröstcancerpatienter med spridning till lym örtlarna, säger han.

Varje dag. Året runt!

Kampen mot cancer fortsätter oavbrutet varje dag, året runt! Framstående forskare blir också kompetenta och nyfkna medarbetare i vården. Till god nytta för alla nära och kära som bor här i vår region. Det vi kallar den goda cirkeln är möjligt tack vare ditt viktiga stöd till cancerforskning i Västsverige.