Specialistbehandling i rätt tid avgörande för individer med psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan orsaka smärta, stelhet och svullnad.

Psorasisartrit är en sjukdom som ofta går i skov. Detta beror på att immunförsvarets reaktion, som orsakar symtomen, varierar i aktivitet då det finns många aktiverande men också bromsande faktorer som påverkar immunförsvaret. Under skoven mår patienten sämre och mellan dessa perioder mår patienten i allmänhet bättre. Hur länge skoven pågår är väldigt individuellt.

Psoriasisartrit är en sjukdom som har sin grund i immunförsvaret och dels kan ta sig uttryck i psoriasis på huden, dels i form av ledvärk och svullnader. De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, smärta vid rörelse eller vila, ömhet i muskler och senfästen samt svullna leder. Psoriasisartrit orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar genom att initiera en inflammation som skadar patienten, säger Sara Bucher, överläkare i reumatologi och verksamhetschef på Reumatologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Psoriasisartrit är en svårgreppbar inflammatorisk sjukdom som kräver en förståelse för immunförsvaret liksom lederna och musklernas funktion, den så kallade rörelseapparaten. Ett av de vanligaste symtomen är morgonstelhet som blir bättre vid fysisk aktivitet, ett annat är ledsvullnader och smärta. Många patienter med misstänkt psoriasisartrit vänder sig i första hand till primärvården. Individer som har problem med psoriasis vänder sig kanske i första hand till en hudklinik. Sara Bucher betonar vikten av en god samverkan mellan dessa tre aktörer för att patienterna ska kunna få rätt hjälp.

Professionsöverskridande team kan bistå med rehabilitering Samtidigt råder det en brist på reumatologer i delar av landet, vilket innebär att tillgången till dessa specialister varierar. När antalet reumatologer är för få finns det, enligt Sara Bucher, en risk att personer med misstänkt psoriasisartrit inte får träffa en reumatolog.

Det är viktigt att patienter som uppvisar symtom får komma till en reumatologisk klinik som har tillgång till expertkompetens och de avancerade verktyg som behövs för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling i tid. Via en reumatolog kan patienten även få tillgång till ett team som kan hjälpa till med alltifrån fysisk aktivitet till rehabilitering och att hitta rätt förhållningssätt till sin sjukdom, säger hon.

Hon rekommenderar patienter att söka information kring ledsmärta på 1177 och att gradera sin smärta via testverktyget

Lämna inget osagt!

Sara Bucher Överläkare i reumatologi och verksamhetschef på Reumatologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro

”Ont i lederna”, som utvecklats av reumatologer i samarbete med Reumatikerförbundet. Det gör att man kan få ut betydligt mer av besöket i primärvården. Man kan även be sin distriktsläkare att rådfråga en jourhavande reumatolog vid behov.

Det är viktigt att man som patient lär känna sin sjukdom. Som läkare har jag tillgång till fler behandlingsalternativ idag än om vi tittar fem år tillbaka i tiden, vilket förstås är positivt, säger Sara Bucher.

När du träffar din läkare är det viktigt att du vågar vara öppen och ger en tydlig bild av hur din psoriasisartrit påverkar dig. Psoriasisartrit innebär ofta en komplex sjukdomsbild med besvär med smärta i leder och svårighet att utföra dagliga aktiviteter och en hudproblematik. Genom att ge din läkare en helhetsbild av hur du mår, bör ni tillsammans hitta en behandlingsplan som passar just dig – för ditt välmående!

Erika Hindorf Henriksson har diagnosen psoriasisartrit (PsA). Hon vet att den innebär en långvarig smärta för resten av livet, men har valt att inte låta sjukdomen ta över hennes liv.

När Erika var 11 år gammal började hon få eksem och ällande utslag i hårbotten.

Trots flera försök till att få hjälp var det ingen som kunde sätta en diagnos. När hon fyllde 18 år spred sig utslagen till ryggen och det var först då hon fick konstaterat att det var psoriasis.

– Jag fick behandling och det var bra i några år, men efter ett tag fick jag påtagligt ont i händer och fötter. Jag fick en bula på ena långfingret och det bestämdes att den skulle tömmas, men det kom inget ur den. Däremot upptäcktes det små korn i en sena och det konstaterades att jag hade psoriasis i lederna. Då hade jag hunnit fylla 22 år.

Sakta men säkert blev Erika sämre. Till slut så tröttnade hon på situationen. Då hon själv jobbar inom primärvården som sjukgymnast tog hon kontakt med en läkare på jobbet som skickade en remiss till en reumatolog.

– Jag hade turen att träffa en bra reumatolog när jag var mitt inne i ett skov. Jag har förstått att det är en svår diagnos att sätta, men det tog ändå orimligt lång tid att få den. Jag var 29 år när jag fick diagnosen PsA.

Det Erika saknade när diagnosen psoriasis sattes var information om hur den medicinska behandlingen skulle gå till. Det fanns ingen uppföljning om uppeller nedtrappning eller vad hon ska vara uppmärksam på. Jag hade väldigt tydligt den typen av psoriasis, med tillhörande små fläckar, som leder till ledsmärtor. Det var jag tvungen att ta reda på helt på egen hand och att man kan söka vård för det.

Ett tufft besked

Erika misstänkte att det var PsA hon hade. Men det var ändå ett tufft besked att få. Jag jobbar med en del PsA-patienter som har en betydligt värre situation. Jag såg min framtid utstakad och det var väldigt jobbigt. Vissa dagar är det lättare att leva med sjukdomen, andra är det svårare. För två år sedan blev hon mamma till en flicka och sjukdomen har påverkat hennes roll som förälder.

–Jag kan inte bära henne, det är jobbigt att ta sig upp och ned från golvet och att leka. Det är en sorg att känna att man inte fullt ut kan göra det både hon och jag vill, säger Erika.

”Jag har en bra livskvalitet” Mycket som Erika tycker är kul och som hon alltid har gjort, som att bowla och spela badminton, kan hon inte göra nu.

Jag försöker att hitta alternativ istället – jag kan inte spela badminton men jag kan styrketräna.

Det är mentalt jobbigt att stå vid sidan om och titta på. Men hon väljer att inte gräva ned sig och har accepterat att det finns en del saker hon inte kan göra. Istället har hon fått upptäcka nya saker som är roliga att göra. – Jag försöker att hitta alternativ istället – jag kan inte spela badminton men jag kan styrketräna. Vill mina vänner gå och bowla följer jag med och hejar på. Jag är delaktig, under mina egna förutsättningar. Jag har helt enkelt bestämt mig för att aldrig låta sjukdomen begränsa mig. Jag har en bra livskvalitet för jag har lärt mig vad jag behöver anpassa och inte för att kunna leva ett bra liv, säger Erika.

Man bör ta djupt belägna och växande knölar under huden eller ihållande smärta i skelettet på allvar.

Asle Hesla

och analys, säger Asle Hesla, överläkare och tumörortoped vid Karolinska universitetssjukhuset.

Stort behov av mer forskning

Tidig upptäckt ofta avgörande vid sarkom

Sarkom är ett gemensamt namn för cancer utgående ifrån kroppens stödjevävnader, däribland skelett, bindväv, fett och muskler. Sjukdomen är en ovanlig cancerform som står för 1 procent av samtliga cancerfall i Sverige. Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever några av de vanligaste symptomen.

Det finns två typer av sarkom: mjukdelssarkom som uppstår i mjukdelar som muskler, fett, kärlväggar eller bindväv samt skelettsarkom, som uppstår i skelettet. I Sverige diagnostiserar man årligen cirka 350 patienter med sarkom. Mjukdelssarkom utgör 2/3 av alla sarkom. Tidig upptäckt är, precis som vid andra cancerformer, viktigt och ofta avgörande för patientens prognos.

–Man bör ta djupt belägna och växande knölar på allvar även om de inte gör ont. Även smärta som kan härledas till skelettet, utan säker förklaring bör föranleda läkarkontakt eftersom det kan vara tecken på sarkom. Problemet är att smärta i rörelseapparaten är mycket vanligt, vilket gör att många patienter söker sent i förloppet. Vi vill uppmana alla som har knölar eller smärta enligt ovan att uppsöka sin vårdcentral. Där kommer patienten i regel utredas med någon form av bilddiagnostik, och om denna inger misstanke om sarkom, remitteras patienten vidare till ett sarkomcentrum för diagnostisering