Ama nytt nr 1 2014 by Mediarum

En underlagsduk som ger dig mer jobb

NUMMER 1 M A J 2014 Å R G Å N G 18

När du väljer de bredare dukarna Flexilight PRO eller PRIMA blir det inte bara färre skarvar, utan taket går också fortare att lägga. Nya Flexilight BAS är utmärkt för tak med många detaljer eller extra brant taklutning. Alla våra underlagsdukar är starkare och tåligare än AMA Hus kräver. Och bäst av allt är förstås att dina kunder har ett garanterat tryggt undertak i upp till 30 år. Läs mer på icopal.se

A M A - N Y T T • N U M M E R 1 • M A J 2 014

Tack vare att vi gör våra underlagsdukar extra breda går ditt arbete snabbare och blir mer kostnadseffektivt. Och du kan lägga fler tak på samma tid.

Nytt namn!

Flexilight PRIMA fd Flexilight

Nyhet!

Flexilight BAS

Icopal Underlagsdukar

Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

AF • ANLÄGGNING • HUS • V VS/KYL • EL

Breda våder bra på stora takytor

Ingen klar bild av fackmässighet

hos bygg- och anläggningsbranschen

FÖR ALLA

SID 8

SID 14

ANLÄGGNING

SID 16

HUS

SID 30

VVS/KYL

SID 48

SID 58

VÄLKOMMEN

Intresset för AMA växer

Informationsflödet kommer aldrig vara så långsamt som i dag Det konstaterandet kan man höra då och då. Och jag tror att det stämmer. Det innebär allt högre krav på aktualitet i den information och kunskap som man går ut med till sina kunder. Utan att göra avkall på kvaliteten. Att kunna hålla en hög kvalitet samtidigt som man har hög aktualitet förutsätter en väl fungerande webbtjänst. Jag har tidigare skrivit om lansering av nya versioner av AMA webbtjänst. Och det kommer fortsätta med flera nyhetslanseringar. Vi får hela tiden in synpunkter på förbättringar från alla våra användare. Och en del förbättringar noterar vi även själva. Vi kommer att fortsätta ge ut nya versioner av AMA på webben. Med lika hög kvalitet på »Att kunna hålla en hög kvaliinnehållet. tet samtidigt som man har hög Intresset för AMA växer. Förhandsbokningaktualitet förutsätter en väl arna av AMA Anläggning 13, bokversionen, är ”all time high”. Webbtjänstens tillväxt är hög. fungerande webbtjänst.« Men antalet böcker är fortfarande fler än antalet webbtjänster. Det är viktigt att tillhandahålla AMA i de kanaler som kunden önskar. Frekvensen av utgivningarna kommer fortsätta var tredje år – inte glesare. Aktualiteten i AMA är viktig. BSAB och BIM. För någon vecka sedan var ett femtontal personer samlade med alla offentliga byggherrar representerade samt BIM Alliance och Svensk Byggtjänst. Där rådde samsyn om att utveckla BSAB till branschens klassifikationssystem för BIM. Det fanns förhoppningar att en Vinnova-ansökan skulle kunna bidra till finansieringen. I skrivande stund blev det klart att det inte blir så. Det förändrar dock inte behovet att utveckla BSAB till att vara klassifikationen för BIM. Återigen kan vi presentera ett välfyllt AMA-nytt. Här finns artiklar som berör alla och respektive fackområde: AF, Anläggning, VVS/Kyl, El och Hus. Utredningsarbetet med AMA Hus 14 är klart och kommer snart ut på remiss. Beträffande AMA VVS/Kyl och El pågår arbetet med att utse utredarna, och till hösten påbörjas arbetet med årgång 15 av dessa installationsdelar av AMA. Motiv AMA AF är klar och finns till försäljning. För en mindre snårig byggprocess.

Trevlig läsning Erik Hellqvist

AMA-nytt – Välkommen 1/2014

Erik Hellqvist, VD AB SVENSK BYGGTJÄNST erik.hellqvist@byggtjanst.se

03 ::: Ledaren

Informationsflödet kommer aldrig vara så långsamt som idag

08 ::: För alla

08 Ingen klar bild av fackmässighet hos bygg- och anläggningsbranschen 13 Giltighet för CE-märkning

14 ::: AF

14 Byggfelsförsäkringen avskaffas 15 Motiv till AMA AF 12

16 ::: Anläggning

31 YBG 2013

32 Råsponten på kallvinden möglar

18 Beskrivningsarbete för upp handling av anläggningsarbeten på utförandeentreprenad 22 Arbetet med AMA Anläggning 13

34 Träskyddsbehandlat konstruktionsvirke

58 Nya regler för brandlarm anläggningar

60 Kommunikation i (för) täta hus

36 Att välja och dokumentera byggmaterial från miljö synpunkt

63 Tydligare råd om strukturering och märkning

65 Åskskydd som i Europa

41 Rengöringsgrader för tapetserad yta

66 Nytt utseende på lampanslutningsdonen

42 Allmänna råd om rivningsavfall

67 Reviderade referenser för tv-övervakningssystem

44 ByggaF – metoden för fuktsäkert byggande – har blivit branschstandard

68 Standardförändringar i AMA och RA EL

70 Ytterligare en IP-klass

46 Remiss för AMA Hus 14

47 Ny handbok om Att välja trä

48 Årsbaserade verkningsgrader för jämförelse av värmeåter vinnare

74 ::: Fråga & Svar

52 Glöm inte att dimensionera den viktiga isoleringen

52 Ställ krav även på skyddsrören

55 Evakuering av köldmedie ledningar ska ske under längre tid

72 ::: Bokaktuellt

54 Ny metod för täthetskontroll av rörsystem

30 Tösalt förstör betongen i garage

För alla

58 ::: El

48 ::: VVS • Kyl

16 Upphandling och genomförande av totalentreprenader

30 ::: Hus

Allmänna råd om rivningsavfall

Anläggning

A MA-nytt – Innehåll 1/2014

INNEHÅLL NUMMER 1 – MAJ 2014

AMA-nytt består av två delar AMA-nytts informationsdel innehåller artiklar som är till hjälp vid beskrivningsarbete, upphandling med mera. Artiklarna syftar i första hand till att ge fördjupad information i anslutning till de ändringar och tillägg som görs i beskrivningsdelen. Vidare behandlas andra mer allmänna ämnen om tekniska beskrivningar, administrativa föreskrifter och tillämpning av AMA.

ANSVARIG CHEFREDAKTÖR

Charlotte Steen charlotte.steen@byggtjanst.se PRODUKTCHEF AMA/BSAB

Informationsdelen innehåller också ett avsnitt med frågor och svar som berör AMA på olika sätt. Frågorna som kommer direkt från användarna kan gälla hur texter i AMA ska tolkas eller varför AMA föreskriver ett visst utförande eller var i beskrivningen en viss produkt ska beskrivas.

Helena Dahlberg helena.dahlberg@byggtjanst.se FORMGIVARE

Beate Pytz

AMA-nytts informationsdelar är numera samlade i en publikation för alla fackområden. Den har kvar sin indelning av innehållet efter dessa. Vi har märkt sidorna med färg och text så att du lätt kan hitta ditt område. De artiklar som är av allmän inriktning är samlade under rubriken ”För alla”. Men vi hoppas att du kan få intressant läsning även utanför din egen specialitet. Byggande handlar ju mycket om samverkan mellan olika teknikområden.

TEKNISK BILDREDAKTÖR / REPRO

Harald Holm VD

Erik Hellqvist erik.hellqvist@byggtjanst.se

Spara informationsdelen, den innehåller artiklar som kan komma till nytta fler gånger. Artiklarna finns också tillgängliga i AMA webbtjänst där det är lätt att söka i innehållet.

ANSVARIG UTGIVARE

Charlotte Steen charlotte.steen@byggtjanst.se

Den andra delen är beskrivningsdelen där förslag till nya och ändrade beskrivningstexter publiceras. Bakgrunden till ändringarna kan vara nya normer, föreskrifter och anvisningar och inte minst nya och ändrade standarder. Nya koder och rubriker tillkommer då det är motiverat av nya material och metoder.

AB SVENSK BYGGTJÄNST

St. Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm tfn: 08-457 10 00, www.byggtjanst.se OMSLAGSBILD

Texterna i beskrivningsdelen ackumuleras, varför endast det senaste numret av beskrivningsdelen behöver användas.

Foto: Lennart Forsberg Motiv: Svinesundsbron

Frågor och synpunkter

TRYCKERI

Ineko AB, Årsta, Stockholm

Frågor och synpunkter om artiklarna, innehållet i AMA-nytts beskrivningsdel och övriga AMA-publikationer kan ställas till redaktionen. E-postadresser och telefonnummer finns på föregående uppslag. AMA-nytt utkommer två gånger om året. Abonnemang kan beställas från AB Svensk Byggtjänst.

Hus

AMA-nytt – Innehåll 1/2014

VVS • Kyl

REDAKTION

PRODUKTCHEF AMA/BSAB HELENA DAHLBERG helena.dahlberg@byggtjanst.se 08-457 10 10

PROJEKTLEDARE AMA BO SAMUELSSON bo.samuelsson@byggtjanst.se 08-457 11 87

CHEFREDAKTÖR AMA-NYTT CHARLOTTE STEEN charlotte.steen@byggtjanst.se 070-267 55 48

PROJEKTASSISTENT SUSANN KÄRNEK

PROJEKTASSISTENT CAROLINE JANSSON

ANSVARIG STANDARDER JOZEF HORNAK

susann.kaernek@byggtjanst.se 08-457 10 57

caroline.jansson@byggtjanst.se 08-457 10 57

jozef.hornak@byggtjanst.se 08-457 10 81

ANLÄGGNING

REDAKTÖR YVONNE BRINCK yvonne.brinck@byggtjanst.se 08-457 11 92

REDAKTÖR THOMAS LINDQVIST thomas.lindqvist@byggtjanst.se 010-458 09 41

REFERENSGRUPP ANLÄGGNING ANNA-KARIN CRONER MAGNUS AHLCRONA

Malmö Stad Gatukontoret Malmö Malmö Projektledare

Atkins Global Stockholm Regionchef Samhällsplanering & Miljö, Region Öst

JAN HÅKANSSON ANDREAS HULT

Trafikverket Jönköping Projektledare

Trafikverket Jönköping Upphandlings- och kalkylchef Investering LARS ÅKE LYCKHULT

MÅRTEN LINDSTRÖM

JAN JOHANSSON Skanska

MIKAEL LEANDERSSON

Stockholm Marknadschef

EMIA AB Vaxholm

More10 AB Lidingö Konsult

LAHJA RYDBERG FORSSBECK

MATS WERNER

Trafikverket Solna Sektionschef Byggnadsverk

COWI AB Göteborg Uppdragsledare

CHRISTER ROSENBLAD Trafikkontoret

Stockholm Stadsmiljö

Stockholm Vatten Stockholm Ansvarig materialoch teknikutveckling ANDERS WIMERT

Wimert Lundgren Advokatbyrå AB Stockholm Entreprenadjurist

VVS / KYL

REDAKTÖR MARTIN BRUNNKVIST martin.brunnkvist@byggtjanst.se 08-457 11 51

REDAKTÖR EVA ENESTRÖM SCHMIED eva.enestrom@byggtjanst.se 08-457 10 71

REFERENSGRUPP VVS • KYL JAN ENGSTRÖM JÖRGEN BJÖRKLUND

TORD EKBERG

IUC Katrineholm Utbildare

Helenius Ingenjörsbyrå AB Stockholm Uppdragsansvarig

Gothisol AB Göteborg Entreprenör teknisk isolering

LEIF GUSTAFSON

KJELL-ÅKE HENRIKSSON

STEFAN RING

Tyréns AB Stockholm Projektör 6

JM AB Stockholm Installations- och energiansv.

LARS GARPENHAG

Facil Consult AB Haninge VD/Projektledare MIKAEL WINDEFALK

Rörcompaniet AB Sollentuna VD

Windefalk Ventilation & Energi AB Solna VD A MA-nytt – Redaktion 1/2014

HUS

REDAKTÖR BO SAMUELSSON bo.samuelsson@byggtjanst.se 08-457 11 87

REDAKTÖR THOMAS LUNDGREN thomas.lundgren@byggtjanst.se 08-457 10 90

REDAKTÖR MARTIN STENO martin.steno@byggtjanst.se 08-457 10 26

REFERENSGRUPP HUS ANNIKA ALMQVIST

SIS, Swedish Standards Institute Stockholm Projektledare

STEFAN BJÖRLING

CHRISTER BLOMBERG

RICKARD BORG

SABO Stockholm Projektledare

JM AB Stockholm Inköpare

Innovapro Sverige AB Stockholm VD

TORBJÖRN OSTERLING

BÖRJE WAHLGREN

Bentab Byggkonsult AB Stockholm Byggnadsingenjör, SBR

Skanska Sverige AB Stockholm Projekteringsledare

PETER WALKER

BAU – Byrån för Arkitektur & Urbanism Stockholm Arkitekt SAR/MSA

MARIT ÖHMAN

Link Arkitektur AB Stockholm Byggnadsingenjör, SBR

REDAKTÖR ANDERS WESTER anders.wester@byggtjanst.se 010-458 09 11

REDAKTÖR PER ANDERSSON per.andersson@byggtjanst.se 08-457 10 83

REFERENSGRUPP EL MAGNUS ANDERSSON

Projektengagemang GMKI Elkonsult AB Eskilstuna Regionchef

GÖRAN BERG

Team TSP AB Täby VD

JOAKIM GRAFSTRÖM

ÖRJAN BORGSTRÖM

JOAKIM CARLSSON

Elbranchens Utvecklingsoch Utbildningscenter, EUU Nyköping Produkt- / Utbildningsansvarig

Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Teleingenjör

HANS HELDRING

Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Ingenjör

KJELL GUSTAVSSON

Statens Fastighetsverk Stockholm Ingenjör

Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Företagsrådgivare

KENT OHLSSON

KENTH RYESKOG

SVANTE SKEPPSTEDT

Strukton Rail AB Västerås Elingenjör

STF Ingenjörsutbildningar Träslövsläge Produktchef

SEK Svensk Elstandard Stockholm Ingenjör

AMA-NYTT

THOMAS KARLSSON

Trafikverket Solna Teknisk specialist elteknik

På detta uppslag presenteras AMA-nytts referensgrupper och den redaktion som svarar för innehållet i AMA-nytt. AMA utvecklas genom den regelbundna publiceringen av nyheter och komplement i AMA-nytt. På det sättet hålls AMA levande och aktuell och användarna tillförs ny kunskap.

Referensgruppen tar på eget initiativ upp frågor och har kontakter utåt inom sitt nätverk. Ledamöterna deltar ibland som författare för artiklar i AMAnytt. Gruppernas sammansättning förändras över tiden. Nya deltagare utses på egna meriter och vi strävar efter att varje grupp som helhet ska ha en bred representation och förankring i branschen.

REFERENSGRUPPER

REDAKTION

Svensk Byggtjänsts ambition är att AMAs innehåll ska ha en bred förankring inom byggsektorn. Därför arbetar vi kontinuerligt med ett kontaktnät av kunniga personer inom olika yrkesområden och i olika roller i byggprocessen. Alla fackområden inom AMA har en referensgrupp som har möten regelbundet 4 – 6 gånger om året. Där diskuteras aktuella tekniska frågor, förslag till nya texter för AMA-nytt Beskrivningsdel, standarder samt kommande artiklar i informationsdelen. AMA-nytt – Redaktion 1/2014

På Svensk Byggtjänst finns en redaktion som förbereder ärenden för referensgruppernas möten, sköter kallelser och protokoll och deltar aktivt i gruppernas arbete. Ämnesredaktören ansvarar både för AMAs Infodel och Beskrivningsdel. Redaktören är också huvudansvarig för textframställning och den slutliga granskningen av innehållet, samt samman kallande till referensgruppens möten. 7

F OTO : L E N N A R T F O R S B E R G , T R A F I K V E R K E T

FÖR ALLA

Ingen klar bild av fackmässighet hos bygg- och anläggningsbranschen 

Hur ska begreppet fackmässighet och fackmässigt utförande tolkas? En undersökning visar att byggherrar, konsulter och entreprenörer ”vet vad som avses” men alla har olika tolkningar av begreppet. T E X T: B O S A M U E L S S O N

å alla har sin egen bild av fackmässighet är det stor risk att tvister uppstår på grund av olika kvalitetsförväntningar. Bakgrunden till frågan uppkom i SIK-projektet och tillsammans med Trafikverket formulerades hypotesen att det finns oklarheter kring begrep8

pet fackmässighet i anbudsskedet och att det ligger en problematik i att olika aktörer har olika syn på fackmässighet. Studien har genomförts som ett kandidatarbete inom Väg- och vattenbyggnad på Chalmers. Sju frågor formulerades och ställdes till fyra olika konsulter och fyra entre-

prenörer samt två beställare från Trafikverket. Här tittar vi på några frågeställningar. FACKMÄSSIGT UTFÖRANDE

På frågan var man skulle placera ett fackmässigt utfört arbete på en skala mellan 1 och 10 där 1 är sämst tänkbara och 10 A MA-nytt – För alla 1/2014

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

AMA-nytt – För alla 1/2014

jektivt mätmedel på begreppet. Den andra beställaren uttryckte fackmässighet som ”man vet vad man ska göra” och att fackmässighet är kopplat till kunskap och kompetens samtidigt som slutprodukten ska uppnå rätt nivå. VAD ÄR FACKMÄSSIGHET I ETT ANBUDSSKEDE

På den här frågan svarade samtliga konsulter att det är lägsta priset och inte fackmässigheten i utförandet som är centralt i anbudsskedet. Då Trafikverket är en offentlig upphandlare menade en av konsulterna att ”upphandlingsmodellen bygger ej på fackmässighet”, och en annan att man gör bara det som står specificerat i uppdraget även om ytterligare arbete krävs för att det ska bli fackmässigt. En tredje menade att fackmässigt utförande är att rekommendera för beställaren om ytterligare undersökningar krävs, men att detta inte görs för att man ska kunna konkurrera om att få uppdragen. Den fjärde menade att även om det är specificerat i underlaget vilken kompetens personen har som utför arbetet så

är det någon annan som får utföra det för att ekonomin ska gå runt och man ska kunna konkurrera. Tre av entreprenörerna ansåg att fackmässigheten i anbudsskedet är bedömningen som de tvingas göra på grund av ofullständiga handlingar. En uttryckte att konsekvens blir att man ”räknar på lägsta möjliga pris utifrån underlaget för att helt enkelt få jobbet”. En annan menade att fackmässighet i anbudsskedet är subjektiv och att det ofta går ut på att visa en organisationsplan med CV för de personer som är inblandade i projektet. En tredje entreprenör menade att ”vi ska göra det Trafikverket talar om och ingenting annat det räcker för att uppnå Trafikverkets krav på fackmässighet.” Beställarna svarade lite olika på frågan, den ena att fackmässigheten ligger i att vara noggrann och göra en korrekt bedömning av underlaget och säkerställa att det som efterfrågas verkligen blir gjort. Den andra att fackmässigheten idag är ganska låg under anbudsskedet och konsulter och entreprenörer spelar ovetande för att kunna dra nytta av til�- 

F OTO : A N D E R S W E S T E R

bäst tänkbara svarade varken konsulter eller entreprenörer lika. Konsulterna var ganska överens att det låg mellan 5 och 7 medan entreprenörerna hade svårare att ge ett klart svar. En angav att det skiljer sig mellan privata och offentliga beställare, privata 9 och offentliga 5. En annan angav mellan 3 och 7 beroende på det specifika ärendet. De två övriga svarade ”är man för noga är man inte fackmässig” och ”lagom”. Den ena av beställarna svarade att fackmässigt utförande är mellan 5 och 6 ”för att det skulle bli någon slags kvalitet i det”, medan den andra ansåg att vid ett fackmässigt genomförande ”ska de klara av alla krav vi angett och då är det den del som är maxdelen” på skalan, det vill säga 10. På frågan om vad du anser är fackmässigt utförande/fackmässighet i allmänhet svarade tre av konsulterna att fackmässighet var kraven specificerade i uppdraget och de krav som beställaren ställt historiskt på konsulter. Två ansåg dessutom att det var baserat på kunskap och erfarenheter hos personalen i företagen. Den fjärde menade däremot att fackmässighet definierades som en ”lägsta godtagbara standard” och som ”du betalar för när du går till en certifierad person”. På samma fråga svarade två av entreprenörerna att fackmässighet är en viss lägsta nivå på utförandet, en av dem hänvisade till AMA Anläggning 10 och menade att utfört arbete enligt AMA är fackmässigt. Medan de andra två hade andra definitioner, som att fackmässigt utförande är den ”nivå som branschen anser vara normgivande för ett arbete, det som anses över tiden ingå i ett moment och den kvalitet som branschen i snitt har”. Den andra ansåg att uttrycket fackmässighet är när ”du vet vad du håller på med och du har gjort det tidigare”. Hos beställarna gick åsikterna isär, en ansåg att fackmässigt utförande är ”förväntade minimikrav som kan förväntas av en fackman” och fackmässighet till gällande byggnormer för att få ett ob-

F OTO : A N D E R S W E S T E R

FÖR ALLA



lägg och ändringar längre fram i arbetet. LÄGSTA PRIS

Ytterligare frågor om anbudsskedet visar att allas uppfattning om LOU är att det är lägsta pris som gäller, och att fackmässighet då inte tillämpas. Flera pekade på att en upphandlingsmodell med prekvalificering bättre skulle gynna fackmässighet genom att de mjuka värdena lyfts upp i det första skedet av upphandlingen. Flera hade också synpunkter på Trafikverkets sätt att handla upp totalentreprenader som man menar egentligen är generalentreprenader då dessa är väl detaljstyrda, även beställarna håller med att man ännu inte är framme vid målet att släppa fram entreprenörens egna initiativ till innovativa lösningar. FACKMÄSSIGT UTFÖRANDE I AB, ABT

Begreppet fackmässighet och fackmässigt utförande används i bygg- och anlägg10

ningsbranschens allmänna bestämmelser, AB 04, ABT 06. I båda två står i 2 § 1 att entreprenaden ska utföras fackmässigt men att det inte innebär att beställarens ansvar för lämnade uppgifter (1 § 6) inskränks då det förutsätts att dessa bygger på en fackmässig undersökning. Kommentarer om fackmässighet finns för 1 kap 6 -7 §§ i både AB och ABT. I ABT finns i kommentarerna dessutom en koppling till att entreprenören ska ha den skicklighet och fackkunskap som det finns skäl att förvänta sig av en teknisk konsult i motsvarande uppdrag då entreprenören ska utföra projektering vid totalentreprenad. FACKMÄSSIGHET I ABK

I ABK står det under 2 § 1 att konsulten ska genomföra uppdraget fackmässigt och med omsorg samt även i övrigt iakttaga god yrkessed. Begreppet tolkas

i ”Boken om ABK” som att ”konsulten ska utföra uppdraget med den yrkesskicklighet och noggrannhet som förutsätts vara allmän bland professionellt verksamma aktörer inom ifrågavarande teknikområde. Konsulten ska sträva efter att åstadkomma optimala lösningar med avseende på bland annat funktion, kvalitet och kostnad. Att känna till och följa gällande regler och normer innefattas givetvis i begreppet fackmässighet liksom att hålla sig à jour med utvecklingen inom sitt verksamhetsområde”. Boken är författad av Staffan Carenholm och Lars Lundenmark, Lars ingick i gruppen som utarbetade ABK 09. I branschens allmänna bestämmelser ställs tydliga krav på att parterna vet vad som avses med fackmässigt utförande. Begreppet är inte med i begreppsbestämningar i något av dokumenten och det är svårt att få en klar definition även A MA-nytt – För alla 1/2014

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

i andra källor, Svensk ordbok definierar det som ”motsvarar höga minimikrav på kompetens inom ett visst område”. RÄTTSFALL MED FACKMÄSSIGT UTFÖRANDE

Huruvida ett utförande är fackmässigt utfört eller inte har varit föremål för ett flertal juridiska tvister utan att vi för den skull har fått en entydig tolkning av begreppet. Två av de senare som Svea Hovrätt prövat är tvisten om muddringen i Slite hamn på Gotland, och domen om de enstegstätade fasaderna som nu har fått prövningstillstånd i högsta domstolen där den slutliga prövningen återstår. Domen om muddring i Slite handlade om den geotekniska utredning som låg till grund för muddringsarbetena som entreprenören inte ansåg vara fackmässigt utförd. Gotlands kommun hävdade motsatsen att entreprenören med sin

Fakta SIK – Projektet, Skandinavisk Infrastrukturkompetens, som är ett kompetensprojekt i samarbete mellan Sverige och Norge med målet att få ut mer för investerade pengar, skapa säkrare arbetsmiljöer, öka rörligheten över gränserna och öka mångfalden i anläggningsbranschen.

erfarenhet och kompetens skulle kunna göra en fackmässig bedömning av underlaget. Resultatet i både tings- och hovrätt blev att man ansåg underlaget som fackmässigt och att det var entreprenörens bedömning av underlaget som inte motsvarar kraven på fackmässighet. Hovrätten beskriver begreppet fackmässighet i underlaget som en för projektet relevant normalnivå. Förfrågningsunderlaget ska vidare enligt hovrätten innehålla all relevant information för att anbudsgivaren ska kunna göra en fackmässig be-

dömning av omfattningen på arbetet. Materialet i de geotekniska undersökningarna behöver enligt hovrätten inte vara av toppkvalitet för att uppnå fackmässighet. I domen beskrivs omfattningen av den geotekniska undersökningen som en brist i underlaget men samtidigt belyses faktumet att den inte innehöll några felaktigheter. Genom detta fastställer hovrätten att underlaget var tillräckligt för entreprenören att göra en fackmässig bedömning av de geotekniska förhållandena i området. I den andra domen om de enstegstätade 

VI UTBILDAR BYGGSEKTORN! ®

Alltid aktuella kurser

Novo Utbildning

…är ett oberoende utbildningsföretag som är flexibelt och lyhört gentemot marknadens behov av kvalificerad fortbildning. Våra kurser finns på flera orter över hela landet. Vi erbjuder även företagsinterna kurser inom samtliga våra kursområden, anpassar kursen ihop med er och våra föreläsare.

Här följer några populära utbildningar: l l l l l l l l l

Läs mer om dessa och våra övriga kurser på novoutbildning.se

Byggarbetsmiljösamordnare, BAS-U/P Entreprenadjuridik BBR - Boverkets byggregler Lag om oﬀentlig upphandling LOU Kontrollansvarig enligt PBL Entreprenadbesiktning AMA Praktisk Projektledning Ekonomi för chefer

0340-67 70 50

novoutbildning.se

FÖR ALLA  fasaderna ansåg fastighetsägarna att My-

resjöhus inte utfört sina åtaganden på ett fackmässigt sätt eller tillvaratagit fastighetsägarnas intressen. Myresjöhus hävdar att man agerat fackmässigt och att de enstegstätade fasaderna var allmänt vedertagna vid tiden för uppförandet. Både tingsrätt och hovrätt uttrycker i domen att Myresjöhus utfört arbetet fackmässigt. Tingsrätten hävdar att fackmässigt utförande ska bedömas efter en objektiv måttstock. De beskriver att anvisningar från producenter hur material ska användas ska beaktas för att utgöra ett fackmässigt utförande. Tingsrätten beskriver vidare även att allmänna råd och beskrivningar om metoder med mera ska följas, men inte alltid är ett krav för fackmässigt utförande. I fall då man som entreprenör går ifrån de allmänna råden krävs en bedömning av vad erfarna och kunniga yrkesmän anser för att kunna klargöra om arbetet är fackmässigt utfört. Tingsrätten belyser också att regeringen uttalat att det knappast är möjligt att reglera fackmässigt utförande i detalj utan att det måste göras en bedömning i det enskilda fallet. Hovrätten uttrycker att Myresjöhus AB inte insåg riskerna med enstegstätade fasadkonstruktioner och vidare att metoden som helhet var allmänt vedertagen i branschen under tidsperioden 1999– 2003. Därför anser hovrätten att Myresjöhus AB agerat fackmässigt och att företaget inte agerat vårdslöst i och med valet av enstegstätad fasadkonstruktion. ÄR AMA FACKMÄSSIGT UTFÖRANDE

Uttrycket fackmässigt eller fackmässigt utförande förekommer inte i någon AMA och är därför heller inte definierat i begreppsbestämningar, men är utförande enligt AMA beskrivet i ett förfrågningsunderlag att betrakta som fackmässigt utförande? Svaret är ja då utföranden enligt AMA är granskade av branschen genom ett omfattande remissförfarande. Som exempel på detta är att enstegstätade fasader inte beskrivits som utförande i Hus AMA 98, i RA fanns kod och rubrik för 12

puts på isolering men där hänvisades till leverantören av systemet då det vid den tiden inte ansågs att man hade tillräcklig erfarenhet av lösningen. Exempel ur AMA används relativt ofta i juridiska tvister som fackmässigt utförande. Något som däremot inte är fackmässigt är att i avtal generellt hänvisa att ett projekt ska utföras enligt AMA utan koppling till vilken AMA eller vad i AMA som ska gälla. Det vi kan konstatera är att det råder en ganska oklar bild vad fackmässigt utförande egentligen är kvalitetsmässigt, det beror på till vem och i vilket sammanhang och när frågan ställs. Innebär det låg, medelgod eller hög kvalitet på

det utförda, AMA:s krav motsvarar vanligen medelgod kvalitet som ska kunna skärpas eller mildras av beställaren beroende på det aktuella projektet. ■

Källa: Fackmässighet. En studie kring begreppet och hur det tolkas i ett anbudsskede av olika aktörer inom anläggningsbranschen. Kandidatarbete/rapport nr 2013:034 inom Väg- och Vattenbyggnad, Chalmers. Författad av Sara Bäck, David Fridén, Martin Grunnesjö och Carl Olsson.

A MA-nytt – För alla 1/2014

JOZEF HORNAK Ansvarig standarder AB Svensk Byggtjänst

CE-märkning gäller tills väsentliga egenskaper i harmoniserad standard ändras med revideringen.

Giltighet för CE-märkning 

Reviderad harmoniserad standard påverkar alla i byggprocessen.

T E X T O C H F OTO : J O Z E F H O R N A K

armoniserad standard innehåller en ZA-bilaga som anger vilka bedömningsmetoder och kriterier som ska användas för prestandadeklaration och CE-märkning. I prestandadeklarationen beskrivs produktens avsedda användning och vilken prestanda den har när det gäller väsentliga produktegenskaper. Den ska finnas till alla CE-märkta produkter efter den 1 juli 2013. CE-märket innehåller några grundläggande uppgifter om produkten och bygger på prestandadeklarationen. REVIDERING

Harmoniserade standarder finns sedan 2001 och eftersom tekniska utvecklingen går framåt så förekommer det att något måste ändras eller kompletteras. Revideringar kan ha varierande karaktär och kan olika påverka befintlig prestandadeklaration och CE-märkning. I vissa fall kan det innebära att en byggprodukt måste AMA-nytt – För alla 1/2014

genomgå en ny bedömning av väsentliga egenskaper. VAD GÄLLER

I byggproduktförordningen saknas direkta regler för vem och vad som ska göras när en harmoniserad standard revideras. En vägledning kan vara Kommissionens svar på vanliga frågor om byggproduktförordningen på deras webbsida. Där meddelas bland annat att en tillverkare måste ha produkten omprövad om produkten har förändrats. Ny provning behövs även om den harmoniserade standarden har ändrats för att inkludera andra metoder för de väsentliga egenskaper för vilka tillverkaren avser att deklarera eller förändringar i bedömningsmetoderna som skulle ha betydande effekt i den angivna prestandan. Byggprodukttillverkare med anmält organ får göra bedömning av behov av åtgärd när reviderad harmoniserad standard publiceras.

BYGGHERRE OCH PROJEKTÖR

Båda har ansvar för att lämpliga byggprodukter används för byggnadsverk och det innebär att båda ska bevaka revideringar av harmoniserade standarder på samma sätt som övriga byggregler och föreskrifter bevakas. I projektdokumentationen ska finnas krav på byggprodukten och dessa ska kontrolleras mot redovisad prestanda i prestandadeklarationen av CEmärkta byggprodukter. Svenska byggregler gäller för att en byggprodukt ska kunna användas i byggnadsverk i Sverige. Förteckning över alla harmoniserade standarder för byggprodukter finns på EU-kommissionens webbplats Nando. Där finns även information om det finns samexistensperiod och slutdatum för standarden. ■ Källa: Boverket – CE-märkning, www.boverket.se

AF AF

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

Byggfelsförsäkringen avskaffas  Den sedan länge omdiskuterade byggfelsförsäkringen som krävs vid byggande av bostäder ser nu ut att avskaffas. Regeringen har under våren lagt en proposition till riksdagen som innebär att kravet på försäkring tas bort från och med den 1 juni 2014. T E X T: B O S A M U E L S S O N . F OTO : A N D E R S W E S T E R

ritiken mot försäkringen har varit att den är dyr och den inte gett avsett skydd för de boende. Ett av skälen har varit att bevisbördan har legat på den skadedrabbade och dessutom innehåller försäkringen undantag för utvecklingsskador. Ett exempel är de enstegstätade fasaderna som under lång tid ansågs som en tekniskt vedertagen lösning men som senare visade sig medföra omfattande skador som försäkringen ofta inte täckte.

av försäkring för byggskador, däremot behålls det nuvarande kravet på färdigställandeskydd. Lagtexten skrivs om och förs över i en ny lag om färdigställandeskydd. Dessa ändringar medför också att Planoch Bygglagen, PBL ändras i 10 kap 16 och 19 §§ där frågan om behov av byggfelsförsäkring ska tas vid samrådet och att bevis för försäkring ska finnas innan startbesked ges utgår, och ersätts med kravet på bevis för färdigställandeskydd.

FÄRDIGSTÄLLANDESKYDD BEHÅLLS

Sedan krav på försäkringen infördes har det funnits kod och rubrik i AMA AF för att ställa krav på om entreprenören

Förslaget som nu riksdagen ska fatta beslut om i april innehåller ingen annan typ 14

ska ombesörja avtal om byggfelsförsäkring, och vidare om entreprenören eller beställaren ska betala premien. Efter lagändringen kommer kravet på färdigställandeskydd att finnas kvar med följd att befintlig kod och rubrik inte ska användas och en ny tillkommer AFC/ AFD.547 Färdigställandeskydd. Samtidigt ändras texten i RA AF 12 genom AMA-nytts beskrivningsdel. ■

BYGGFELSFÖRSÄKRING I AMA AF 12

Källa: Regeringens proposition 2013/14:125.

A MA-nytt – AF 1/2014

MOTIV

AMA AF

MOTIV

Förklaringar och Förklaringar motiv till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till MOT och AMA Förklaringar AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklaringar motiv AF 12till och AMA Förklarin moti AF IV motiv

MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOTIV MOT M 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 9 789173 336390

9 789173 336390

ISBN 978-91-7333-639-0

9 789173 336390

ISBN 978-91-7333-6

39-0

tiv

ISBN 978-91-7333-639-0

tiv

ISBN 978-91-7333-639-0

tiv

AMA AFAMA AFAMA AFAMA AFAMA AFAMA AFAMA AFAMA AFAMA AFAMA A

tiv

9 789173 336390

AMA AF 12

9 789173 336390

AMA AF 12

9 789173 336390

AMA AF 12

9 789173 336390

MOTIV AMA AF 12 AMA AF 12

AMA AF 12

ISBN 978-91-7333-639-0

AMA AF 12

ISBN 978-91-7333-639-0

AMA AF 12

ISBN 978-91-7333-639-0

AMA AF 12

ISBN 978-91-7333-639-0

AMA AF 12

ISBN 978-91-7333-639-0

AMA AF 12

tiv

AMA AF

AMA AF 12

tiv

MOTIV AMA AF

MOTIV

MOTIV AMA AF

MOTIV

MOTIV AMA AF

MOTIV

MOTIV AMA AF

AMA AF 12

336390

MOTIV AMA AF

MOTIV

7333-639-0

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

ISBN 978-91-7333-639-0

9 789173 336390

Förklaringar och

motiv till AMA

MOTIV 12

AF 12

AMA AF

Motiv till AMA AF 12

9 789173 33639 0

 Nu finns en helt ny utgåva av Motiv till AMA AF som hjälp till den som ska författa administrativa föreskrifter och likaså förstå bakgrunden till texterna i AMA AF. Den föregående utgåvan anslöt till AF AMA 98 och sedan dess har mycket förändrats. T E X T: B O S A M U E L S S O N

edan förra Motiv utkom har nya allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader, AB 04 och för totalentreprenader, ABT 06 getts ut av Byggandets Kontraktskommitté, BKK och 2007 en uppdaterad utgåva av AMA AF. Av olika skäl gavs det då inte ut några Motiv. Under arbetet med AMA AF 07 aviserades nya lagar om offentlig upphandling vilket innebar att någon större uppdatering av innehållet under AFB inte genomfördes, förslag till nya texter tillkom istället i AMA-nytt under 2008 när nya LOU infördes. Det har därefter varit ytterligare förändringar, bland annat nya regler om byggarbetsmiljösamordning med krav på BAS-P och BAS-U, förändringar av planoch bygglagens krav på kvalitetsansvarig AMA-nytt – AF 1/2014

som nu benämns kontrollansvarig, Byggandets Kontrakts-kommittés reviderade handledning för samordnad generalentreprenad med mera. De förändringar som skett sedan AMA AF 07 föranledde en revidering i AMA AF 12. Där har också AFH och AFJ ersatts med det nya avsnittet AFG, och det har gjorts en allmän översyn som föranlett justeringar och omflyttningar. Arbetet med denna femte omarbetade utgåva av Motiv AMA AF startade för ungefär ett år sedan. Det är tre av medarbetarna i utredningsgruppen för AMA AF 12 som är huvudförfattare, Ronnie Persson, WSP Management, som ansvarat för avsnitten AFC och AFD med koppling till AB 04 och ABT 06. Advokat Bo

Linander som författat innehållet i avsnitt, AFA och AFB och sedan också varit behjälplig med synpunkter och råd i övriga avsnitt. Ansvarig för huvudstrukturen och det nya avsnittet AFG är Anders Lindquist som under många år varit verksam inom Svensk Byggtjänst med bland annat ansvar för AMA AF. Övriga som medverkade i arbetsgruppen för AMA AF har också bidragit med råd och synpunkter på innehållet i nya Motiv. Vi hoppas att denna nya utgåva av Motiv till AMA AF ska vara till stor hjälp vid författandet av Administrativa föreskrifter och att de som ska tolka innehållet i dessa ska få en djupare insikt i AMA AF och bättre förståelse för kopplingen till allmänna bestämmelser. ■ 15

ANLÄGGNING ANLÄGGNING

Bildtext

Upphandling och genomförande av totalentreprenader  Syftet med denna artikel är att ta upp några aspekter som involverade aktörer, beställare, entreprenörer och konsulter bör beakta vid upphandling och genomförande av totalentreprenader. Vid vår genomgång utgår vi ifrån att förfrågningsunderlaget hänvisar till Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, ABT 06. T E X T: A N D E R S W I M E R T, J A N H Å K A N S S O N . F OTO : Y V O N N E B R I N C K

id en totalentreprenad är det entreprenören som åtar sig att både projektera och utföra det projekt som upphandlas av beställaren genom det upprättade förfrågningsunderlaget. Grundtanken i en totalentreprenad är att beställaren i sitt förfrågningsunderlag ska ställa olika funktionskrav som bör vara samordnade med varandra. Ett funktionskrav beskrivs oftast genom att krav ställs på vissa egenskaper eller prestanda hos det aktuella projektet, exempelvis viss trafikmängd, reningseffekt eller energiförbrukning. Beställaren kan även hänvisa till ett referensobjekt, som ska ligga till grund för utformningen av det projekt som upphandlas. Om ett referensobjekt åberopas bör det ske i ett eller flera bestämda avseenden och inte genom en allmänt hållen beskrivning, som inte ger tillräckligt underlag för entreprenörens kalkylering och prissättning. 16

FUNKTIONSKRAV

KONSEKVENSEN AV

OCH TEKNISKA LÖSNINGAR

STYRD TOTALENTREPRENAD

Vår erfarenhet är att beställare ofta väljer att i förfrågningsunderlaget både ange funktionskrav och tekniska lösningar för olika byggdelar. En teknisk lösning innebär att beställaren beskriver hur en del av projektet ska utföras vad gäller konstruktion, metod för utförande eller att han gör ett val av material eller vara. Att ange tekniska lösningar i ett förfrågningsunderlag för en totalentreprenad brukar kallas att beställaren upphandlar en så kallad styrd totalentreprenad. Styrningen består i att beställaren själv bestämt konstruktion, utförandemetod eller ett material som ska användas i projektet. Ju fler tekniska lösningar som en beställare redovisar i förfrågningsunderlaget desto mindre blir entreprenörens möjlighet att själv påverka utförandet genom val av egna tekniska lösningar.

Konsekvensen av att en beställare upphandlar en styrd totalentreprenad är att han själv får ansvaret för att de av honom föreskrivna tekniska lösningarna uppfyller de funktionskrav som ställs på anläggningen eller byggnaden. Entreprenören får alltså ett ansvar för själva utförandet av de föreskrivna tekniska lösningarna, medan beställaren får funktionsansvaret. Entreprenören har ett motsvarande funktionsansvar som innebär att hans val av tekniska lösningar ska uppfylla ställda funktionskrav. Entreprenören har också ett ansvar att anpassa sina lösningar efter de tekniska lösningar som beställaren har föreskrivit. Den nu beskrivna ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör framgår av ABT 06 (kapitel 1 §§ 6 och 8). Om en beställare föreskriver tekniska lösningar bör han se till att de är A MA-nytt – Anläggning 1/2014

ANDERS WIMERT Advokatbyrå AB, Stockholm Entreprenadjurist

byggbara och anpassade till ställda funktionskrav och även utreda och säkerställa att de fungerar tillsammans, om det skulle vara fråga om tekniska lösningar som bildar en helhet i form av en konstruktionsdel eller liknande. TILLHANDAHÅLLA UPPGIFTER

En annan viktig aspekt vid upphandling av totalentreprenader är frågan i vilken omfattning beställaren ska tillhandahålla uppgifter i förfrågningsunderlaget om befintliga förhållanden på den plats eller i den byggnad där projektet ska genomföras. Om en offentlig beställare ska upphandla ett projekt i konkurrens bör utgångspunkten vara att beställaren tillhandahåller så mycket information som möjligt i förfrågningsunderlaget. Ofta är det okända markförhållanden som senare ger upphov till frågeställningar mellan beställare och entreprenör. Frågeställningarna kan många gånger undvikas om förfrågningsunderlaget innehåller uppgifter i form av geotekniska undersökningar som ger ett bra underlag för entreprenörens kalkylering och prissättning. I ett anläggningsprojekt kan dock förutsättningarna för att välja den bästa tekniska lösningen bli kända först när arbetena genomförs. Ett fullt klargörande i förfrågningsunderlaget är i en del fall inte heller rimligt med hänsyn till tidsåtgång och kostnader. I dessa fall kan en beställare, om han själv vill ta ett större ansvar för de risker som oklara förhållanden innebär och med bibehållande av entreprenadformen totalentreprenad, i förfrågningsunderlaget ange ett antal basförutsättningar som entreprenören kan utgå ifrån vid sin kalkylering och prissättning. Om en beställare väljer detta upplägg bör han också i förfrågningsunderlaget ange hur avvikelser i förhållande till basförutsättningarna ska regleras vid genomförande av projektet, exempelvis genom en av entreprenören prissatt mängdförteckning eller à-prislista. Vid offentlig upphandling måste en utvärdering av dessa handlingar bli förAMA-nytt – Anläggning 1/2014

utsebar och göras så att alla anbudsgivare behandlas lika. UPPGIFTER OM FÖRHÅLLANDEN

Det ska nämnas att ABT 06 bygger på att entreprenören normalt inte ska utföra några egna markundersökningar eller förstörande åtgärder i en anläggning eller byggnad under anbudsskedet, utan om sådana undersökningar ska utföras av entreprenören måste det anges av beställaren i förfrågningsunderlaget (kap 1 § 7 med tillhörande kommentarstext). I den tidigare beskrivna upphandlingssituationen bör det alltid vara beställaren som tillhandahåller uppgifter om markförhållandena m.m. Om utgångspunkten i stället är att det är fråga om en privat upphandling och om en beställare som inte regelbundet upphandlar entreprenader kan det vara lämpligt att det är entreprenören som själv utför nödvändiga undersökningar innan projektet startar. En bra samverkan mellan beställare, entreprenör och konsulter är naturligtvis väldigt viktig, så att inblandade aktörer löpande håller varandra informerade och tar del av information som är väsentlig för en bra framdrift såväl tekniskt som ekonomiskt i projektet. Om oförutsedda förhållanden uppkommer ska beställaren snabbt kunna ta ställning till dessa och ge förutsättningar för att entreprenören och dennes konsulter ska kunna lösa de frågor som involverar projektering och utförande utifrån de ändrade förutsättningarna. För att en sådan här samverkan ska fungera krävs att parterna tidigt sätter in rätt och tillräckliga personella resurser i projektet. GENOMFÖRANDET

När projektet genomförs ska beställaren också lämna över styrningen av projekteringen till entreprenören. Entreprenören och de av honom anlitade konsulterna behöver också ges tillräckligt med tid för att genomföra sin projektering och de bör ha ett avgörande inflytande över den tidplan som ska gälla för projekte-

JAN HÅKANSSON Trafikverket, Jönköping Upphandlings- och kalkylchef Investering

ringen. Entreprenören ansvarar för att projekteringsmöten hålls och kallar beställaren samt övriga aktörer som ska involveras. Det är viktigt att ett första möte hålls innan detaljprojekteringen påbörjas. På mötet ska entreprenören redovisa hur projekteringen kommer att bedrivas, till exempel hur förslag på detaljlösningar ska kommuniceras innan de läggs till grund för produktion. Syftet är att löpande hålla beställaren underrättad om utformning, tekniska lösningar, verifieringsmetoder med mera samt ge beställaren möjlighet att lämna synpunkter och om så behövs lämna direktiv om ÄTA-arbeten. En optimering av projekteringen anpassad till verkliga förhållanden är något som många gånger eftersträvas. Det krävs då en så kallad aktiv design som bygger på att konsulterna, i detta fall konstruktörerna, är kontinuerligt representerade på arbetsplatsen och är delaktiga i de beslut som påverkar temporära och permanenta konstruktioner. Detta förfarande skapar även en god grund för BAS-P:s arbete. UTÖKAD SAMVERKAN

Att en bra samverkan är en viktig del för ett lyckat projekt är givet. En samarbetsform som använts under det senaste decenniet i Sverige är så kallad utökad samverkan. Fördelarna med att komma överens om en sådan samarbetsform är förhoppningsvis att ännu mer fokus läggs på just samverkan. Gemensamma möten (workshops), rätt använda, är till stor nytta i projektet där alla aktörer ska involveras och informeras om projektet och de kontraktskrav med mera som gäller. Det ska poängteras att utökad samverkan är en samarbetsform och inte någon entreprenadform. Utökad samverkan kan därför användas både i utförande- och totalentreprenader. En utökad samverkan innebär inte heller någon förändring av upphandlingsreglerna eller av ansvarsförhållandena enligt ABT 06. 

ANLÄGGNING ANLÄGGNING

Beskrivningsarbete för upphandling av anläggningsarbeten på utförandeentreprenad  Beskrivningsarbete handlar till stor del om att upprätta handlingar som ger beställaren jämförbara anbud och den kvalitet som efterfrågas. Misslyckas man med det får man ofta ojämförbara anbud och en entreprenad med stora tillkommande kostnader. Detta leder bara till projekt med fel fokus, istället för samarbete blir det konflikt. Med nedanstående text belyses några enkla saker som är viktiga i beskrivningsarbetet. T E X T: M AT S W E R N E R . F OTO : T H O M A S L I N D Q V I S T, A N D E R S W E S T E R

runden för anbudet är det förfrågningsunderlag som beställaren tillhandahåller. Detta underlag består av ett antal handlingar och vilka de är framgår under AFB.22 i de administrativa föreskrifterna. De huvudsakliga typerna av handlingar finns angivna i AB 04 kap 1 18

§ 3, där det även finns regler som gäller vid motstridigheter i handlingarna. En grundläggande regel i AB 04 finns i kap 1 § 1 där det framgår att omfattningen av entreprenörens kontraktsarbeten bestäms av kontraktshandlingarna, som innan kontraktet ingås utgörs av de

handlingar som redovisas i förfrågningsunderlaget. Konsekvensen av att ett visst arbete inte redovisats i förfrågningsunderlaget är att arbetet inte ingår i entreprenörens kontraktsarbeten. Därmed blir bestämmelserna i AB 04 om ÄTA-arbeten tillämpliga. A MA-nytt – Anläggning 1/2014

MATS WERNER COWI AB Sektorutredare MER

HANDLINGARNA KOMPLETTERAR VARANDRA

Enligt kommentarerna i AB 04 kap 1 § 2 så gäller att handlingarna kompletterar varandra och att arbete som ska omfattas av entreprenörens åtagande enbart behöver redovisas på ett ställe i handlingarna. Det förutsätter samtidigt att handlingarna är upprättande enligt god sed, det vill säga lämpligt och konsekvent samordnade eller – om så inte skulle vara fallet – att entreprenören i anbudsskedet i varje fall inte ska behöva missta sig på vilka arbeten som ska ingå i åtagandet. Kortfattat betyder det att rätt saker ska stå på rätt ställe samt undvik att göra avsteg från regelverken AB 04 och MER. Lydelsen i AB 04 kap 1 § 2 om att handlingarna kompletterar varandra gäller om inte omständigheterna annat föranleder. En sådan omständighet är om det ingår en mängdförteckning i handlingarna. Av kommentaren i AB 92 kap 1 § 1 framgår, att kontraktsarbetenas omfattning då ska bestämmas till det antal som angetts i mängdförteckningen, även om ett annat antal kan utläsas av övriga kontraktshandlingar. Av kommentaren i AB 04 kap 1 § 2 framgår att ”om inte omständigheterna föranleder annat” syftar på sådana fall där man inte rimligen av entreprenören kan begära att denne i anbudsskedet borde ha insett en viss förpliktelse.

skrivningar vilka försvårar tolkningen av ingående arbeten. Då förordar jag skrivningarna i MER där det under PRINCIPER FÖR MÄNGDFÖRTECKNING finns upptaget två grundregler för mängdförteckning, nämligen: 1. Mängdförteckning förutsätts vara komplett och baserad på koder och rubriker i RA och AMA-nytt. BSABsystemets regler för koder och rubriker tillämpas. 2. I de fall mängd är utelämnad för arbete där mängd enligt regelsystemet ska vara angiven, och detta inte uttryckligen är angivet i mängdförteckningen, regleras ersättningen för den uppkomna mängden från noll. Den första satsen uttrycker det så kallade kompletthetskravet vilket innebär att arbetets totala omfattning framgår av de koder och rubriker som finns medtagna i mängdförteckningen. Ingående arbeten för dessa koder och rubriker framgår i AMA, beskrivningen och MER enligt Ersättningsregeln i MER. Det är därför viktigt att när det ingår en separat teknisk

beskrivning så ska den uppta de koder och rubriker som finns med i MF. Skulle en kod och rubrik i mängdförteckningen inte finnas med i den tekniska beskrivningen, det vill säga att det saknas krav på material och utförande, så gäller enligt AB 04 kap 2 § 1 att arbetet ska utföras i klass med entreprenaden i övrigt och på ett fackmässigt sätt. Man kan då säga att krav i AMA ändå blir gällande ”köksvägen” genom AB 04. ADMINISTRATIVA ÅTAGANDEN

Det är självfallet inte bara de tekniska arbetena som ska vara beskrivna på ett tydligt och kalkylerbart sätt i förfrågningsunderlaget utan lika viktigt är detta för de administrativa åtaganden som åligger entreprenören. Till grund för upprättandet av de administrativa föreskrifterna (AF) finns AMA AF 12 med tillhörande råd och anvisningar (RA). Precis som för mängdförteckningar och tekniska beskrivningar så ska de administrativa föreskrifterna innehålla de koder och rubriker som er- 

UTELÄMNAD MÄNGDUPPGIFT

Även i AB 04 kommenteras betydelsen av mängduppgifter i mängdförteckningen. Där framgår under kap 1 § 3 att om en mängduppgift för en viss post i mängdförteckningen har utelämnats och tydlig hänvisning inte gjorts till annat ställe i förfrågningsunderlaget, ska mängden normalt anses vara noll. Dessutom finns det med en i mitt tycke lite märklig skrivning om en utelämnad mängd avser en väsentlig del av åtagandet så ingår detta åtagande eftersom ”handlingarna kompletterar varandra”. En kommentar till detta är att det inte är bra med dylika AMA-nytt – Anläggning 1/2014

ANLÄGGNING ANLÄGGNING  fordras

för att beskriva förutsättningar och åtaganden. RA AF 12 är komplett med koder och rubriker och för dessa finns det råd och anvisningar med vars hjälp man skapar den objektspecifika AF. FÖLJ RÅD OCH ANVISNINGAR

Det är viktigt att man följer dessa råd och anvisningar så att den objektspecifika AF kompletterar det som inte framgår av AMA AF men också vid behov ändrar det som står i AMA AF. Genom den så kal�lade Företrädesregeln så gäller vid motstridigheter i uppgifter mellan AMA AF och den objektspecifika AF det som framgår av den senare handlingen. RA AF ger också tips om att det finns möjlighet att i den objektspecifika AF ange något annat än det som framgår av de olika täckbestämmelserna i AB 04. Exempelvis framgår under AFC.47 Garantitid att ”ange om annan garantitid än som anges i AB 04 kap 4 § 7 ska gälla för entreprenaden eller del därav”. En täckbestämmelse i AB 04 gäller om inget annat framgår av handlingarna. VAD SKA FRAMGÅ VAR?

En annan viktig användning av RA AF är att det under ett antal koder och rubriker framgår att när beställaren vill ange en teknisk specifikation så ska det framgå av den tekniska beskrivningen (TB). Det är tyvärr vanligt att de som upprättar AF inte alltid är förtrogna med vad som ska anges i AF respektive TB. Det omvända förhållandet gäller också, det vill säga att författarna av tekniska beskrivningar inte är så familjära med vad som ska skrivas in i AF. Några exempel tagna från RA AF 12 som visar på vad som ska framgå av AF respektive TB: AFC.242 TILLHANDAHÅLLANDE AV HANDLINGAR OCH UPPGIFTER FRÅN ENTREPRENÖREN

Tekniska handlingar – ansöknings- och anmälningshandlingar, bygghandlingar, relationshandlingar, driftinstruktioner och 20

Tips på tidigare artiklar AMA-Nytt 1/2013 Recept för bra tekniska beskrivningar, Kompetensutveckling inom anläggningsbranschen och Sambandet mellan beskrivning och ritning. AMA-Nytt 2/2013 Recept för bra tekniska beskrivningar – del 2, Ny branschmall AMA AF 12 för anläggningsprojekt, Motiv till AMA AF i ny utgåva och Tre-, fyra- och femstreckare i MER.

underhållsinstruktioner – som entreprenören ska tillhandahålla anges i teknisk beskrivning. Detta betyder i klartext att om beställaren kravställer relationshandlingar i AF så har man förmodligen inte förtecknat dessa under YCD i MF med tillhörande beskrivning av arbetet under YCD i TB, och då ingår inte, i enlighet med kompletthetskravet på koder och rubriker i MF, arbetet med framtagande av relationshandlingar i anbudet.

AFG.3 SKYDD M M

Ange under aktuell kod och rubrik allmänna krav på skydd. Skydd med specificerade krav på utförande anges i teknisk beskrivning. Detta betyder exempelvis att om beställaren förtecknar AFG.313 Skydd av vegetation så väljer entreprenören typ av skydd för träd, buskar och andra växter som ska behållas. Om däremot beställaren vill specificera typ av skydd, exempelvis att angivna träd ska plankas in, så ska detta vara kravställt och förtecknat under BCB.43 för att ersättning för arbetet ska ingå i anbudet.

förutsättningar så att de blir kalkylerbara. De av branschen överenskomna regelverken ska följas så långt det är möjligt. Om man som beställare anser att man måste göra något avsteg så måste det göras i enlighet med de regler som finns för att inte riskera att man därigenom skapar otydligheter och därmed ”bäddar för” kommande ekonomiska tvister. Att göra avsteg från regelverken ställer verkligen höga krav på kunskap om regelverken. Tanken är att i kommande AMA-nytt fortsätta kommentera arbetet med beskrivningar med flera handlingar och belysa exempel på felaktigheter samt ge tips om vad man bör tänka på. 

SLUTORD

Ledorden för förfrågningsunderlag är att de ska vara kalkylerbara och att ställda krav ska vara mätbara. De som upprättar de olika handlingarna ska inte endast vara förtrogna med ”sin” typ av handling utan måste kunna känna till helheten, exempelvis vad som ska beskrivas i AF respektive TB, hur man förtecknar arbeten i MF och hur man formulerar krav och

Specificerat typ av skydd ska vara kravställt och förtecknat under BCB.43.

A MA-nytt – Anläggning 1/2014

Kampen mot radon fortsätter Bygg in tryggheten redan från start. Med våra gas- och radonmembran har du superskydd mot skadliga markgaser nu och i framtiden. Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Den tränger in i hus och byggnader genom otätheter och öppningar i grund och golv. Som skydd har vi utvecklat gas- och radonmembran som effektivt stoppar de skadliga markgaserna. Enklast och mest ekonomiskt är att bygga in membranen vid nybyggnation. De kan monteras under grunden, på grundplattan eller i isoleringslagren. Våra gas- och radonmembran består av flera lager UV-stabiliserad polyeten med en armering av polyesternät. Vissa har ett aluminiumskikt för extra gastäthet. Vi på Icopal har också utvecklat geomembran för effektivt skydd på förorenad mark. Läs mer om våra marknadsledande system och produkter på icopal.se

Superskydd mot radon och skadliga markgaser

Icopal Gas- och radonmembran Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

F OTO : T H O M A S L I N D Q V I S T

ANLÄGGNING ANLÄGGNING

Arbetet med AMA Anläggning 13  Ännu fler nyheter. T E X T: T H O M A S L I N D Q V I S T

edan en tid tillbaka finns den nya uppdaterade publikationen AMA Anläggning 13 tillgänglig. Den går att få antingen som tryckt bok, e-bok eller som någon av Svensk Byggtjänsts webbtjänster, Webbtjänsten för AMA Anläggning eller Beskrivningsverktyget för AMA Anläggning. Oavsett vilket format eller verktyg som användaren väljer att använda så är den nya utgåvan fylld med ändringar och nyheter som påverkar användaren på olika sätt beroende på vilken yrkesroll som denne har. Artikeln ”Arbetet med AMA Anläggning 13 – Snart dags för publicering” i AMA-nytt 2/2013 beskriver övergripande en del av de införda förändringarna. Här 22

kommer nu en fortsättning med ett urval av ännu fler nyheter och dessutom en förteckning över ett urval av nya koder och rubriker. Fokus i denna artikel kommer framför allt att ligga på ändringar i AMA och RA även om MER nämns något. ALLMÄNNA FÖRÄNDRINGAR

Innehållet i AMA och RA är anpassat till nu gällande standarder. Sedan den förra utgåvan av AMA Anläggning har ungefär 300 standarder, som AMA eller RA hänvisar till, ändrats, tillkommit eller upphävts. Samma gäller för andra dokument som AMA hänvisar till, exempelvis Trafikverkets dokument som fortlöpande uppdateras.

Figur- och tabellnumreringen i AMA och RA har ändrats så att det lättare framgår under vilken kod och rubrik en figur har sitt ursprung ifrån. Numer namnges figurer och tabeller enligt den kod och rubrik de tillhör istället för som tidigare med ett löpande nummer kopplat till avsnittet. I den nya utgåvan finns även användandet av så kallade streckkoder förklarat i AMA. Tidigare fanns endast förklaringen i RA men nu finns även denna information i AMA också. Ursprunget till streckkoderna var att spara utrymme i böckerna eftersom kombinationerna av koder och rubriker utskrivna tar en hel del sidutrymme. På sikt kommer övergången till de webbaserade tjänsterna A MA-nytt – Anläggning 1/2014

F OTO : Y V O N N E B R I N C K

THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst

kanske att medföra att streckkoderna försvinner. Eftersom det sedan den 1 juli 2013 är ett lagkrav att alla byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ska ha en CE-märkning och prestandadeklaration enligt byggproduktförordningen så finns nu övergripande information i AMA angående detta. Information finns i de inledande texterna och förteckningen över åberopade standarder har kompletterats med beteckningen H för de standarder som är harmoniserade. Detta har även gett konsekvenser för avsnitt YE i AMA där de olika nivåerna för produktverifiering endast gäller produkter som inte omfattas av krav på prestandadeklaration. ENKLARE FÖR

bra hjälpmedel och ambitionen är att fler koder och rubriker på sikt ska förses med denna typ av information. På samma sätt har det under en mängd koder och rubriker införts fler uppgifter om information som istället för att anges i den tekniska beskrivningen ska anges i AF-delen. AMA Anläggning 13 är till skillnad från AMA Anläggning 10, som var anpassad till AMA AF 07, nu knuten till den nya utgåvan AMA AF 12. Att observera är att ändringar i AF AMA 12 gett förändringar som även påverkar innehållet i MER Anläggning 13. Det gäller bland annat OR-mängder samt på vilket sätt som ändringar av MER ska anges i förfrågningsunderlaget. Om detta finns skrivet även i artikeln ”Tre-, fyra- och femstreckare i MER” som publicerades i AMA-nytt 2/2013.

BESKRIVNINGSFÖRFATTAREN

Ett flertal nya rådstexter har tillkommit för att underlätta för dem som upprättar beskrivningar. Exempelvis för att beskriva ett arbete som omnämns under en viss kod och rubrik men som istället ska beskrivas under en annan kod och rubrik. Exempel på formulering som i detta fall återfinns under CBB kan vara: Ange åtgärder för att hindra spridning och exponering av förorenad jord under BCB.61. RA är inte heltäckande på denna punkt utan det är beskrivarens skyldighet att känna till vilka koder och rubriker som olika arbeten ska beskrivas under. Däremot fungerar dessa hänvisningar som ett AMA-nytt – Anläggning 1/2014

OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH ARBETSMILJÖ

Även om det till stor del är entreprenörens sätt att bedriva arbetet som påverkar omgivning, miljö och arbetsmiljö samtidigt som det är ett område som är starkt reglerat av lagar och förordningar så kan även innehållet i AMA:s publikationer påverka. En del av förändringarna i AMA Anläggning 13 har därför som syfte att minska påverkan på miljö samt minska risker både i arbetsmiljön och för omgivningen. En av dessa åtgärder är att det nu krävs att entreprenören upprättar ett skriftligt underlag för arbetsberedning

för vissa arbeten. Förändringen innebär i korthet att beställaren kan begära att få se ett skriftligt underlag till den arbetsberedning som kravställs under AFC.224 i de administrativa föreskrifterna. Underlaget ska vara baserat på beräkningar eller bedömningar och gäller alla arbeten som kan påverka arbetsmiljö och säkerhet, omgivning och/eller tredje man. Kravtexten i AMA anger konkret i vilka fall som detta gäller och det är bland annat vid osäkra geotekniska förhållanden som underlaget blir aktuellt. En annan förändring är att det under CBB införts förtydligande råd om att projektören alltid ska ange gällande släntlutningar. Inte bara att ange en generell hänvisning till handboken ”Schakta säkert”. Som en konsekvens av detta har även MER:s täckregel för jordschaktens släntlutning ändrats. Förändringen innebär att om inte projektören anger aktuella släntlutningar på ritningsunderlag eller liknande så regleras mängden schakt utifrån en teoretisk släntlutning på 1:1. Tidigare gällde i AMA Anläggning 10, släntlutningen 2:1. Arbetsgruppen för AMA Anläggning 13 vill på detta sätt understryka vikten av att i bygghandlingar och motsvarande alltid ange aktuella släntlutningar utifrån de gällande geotekniska förutsättningarna. Även under CBC Bergschakt så har det tillkommit nya texter med fokus på aktsamhet och åtgärder för att minska påverkan på omgivningen.  23

ANLÄGGNING ANLÄGGNING  ANDRA NYHETER

Förändringarna är relativt många och i artikeln ”Arbetet med AMA Anläggning 13 – Snart dags för publicering” som publicerades i AMA-nytt 2/2013, så har vissa förändringar redan om-

nämnts. I faktarutan nedan redovisas endast ett kompletterande urval över några andra nyheter som införts i AMA och RA Anläggning 13. 

Urval av nyheter i AMA och RA Anläggning 13

CB, CE och DC Materialtabellerna under CB, CE och DC är ändrade. För CB/1 gäller till exempel att fler materialexempel tillkommit, bland annat lermorän. Materialgrupp 7 är justerad/ kompletterad med restprodukter, återvunna material samt lättmaterial. För materialtabell AMA CE/1 gäller att bergkrossmaterial och gruskrossmaterial utgår ur materialtyp 2. Tabellen gör numer ingen skillnad på om materialet är krossat eller okrossat. Materialets ursprung avgör materialtypen. Förtydligat att materialtyp 1 och 3A är sprängsten, krossad eller okrossad. Materialtyp 2 är grovjord krossad eller okrossad. Detta påverkar ett flertal underliggande fyllningskoder och samma principiella skillnad återfinns även i tabell DC/1. CE/3-CE/6, DCH.1 Packningstabellerna CE/3-CE/6, DCH.1 är justerade, bland annat med justerade lagertjocklekar. Tabellen Fyllning och packning för väg, plan o d kategori A utgår och tabell CE/3 gäller numer även för kategori A. Råden är förtydligade,

bland annat med beaktande av att naturgrusanvändning ska ske restriktivt. Schaktmassor Fall A Vid schaktmassor Fall A så ska det i den tekniska beskrivningen anges vilken bearbetning som erfordras för det uppschaktade materialet beroende på till vilken fyllning materialet sedan ska användas. Exempel på bearbetning som ska anges kan vara krossning, siktning, sortering eller liknande åtgärder. CBC För CBC Bergschakt så har nya krav och rådstexter avseende aktsamhet och hänsyn till omgivningspåverkan tillkommit. All sprängning ska utföras med hänsyn till markvibrationer, stenkast, vatten- och luftstötvågor. Laddning och täckning ska anpassas till förhållanden i omgivningen. Preliminär sprängplan ska lämnas till beställare innan sprängnings-

arbete påbörjas. Vid konturhål har krav på detonationshastighet och laddningsmängd utgått och ersatts med krav på att laddningskoncentrationen ska vara anpassad till den angivna bergschaktningsklassen. För CBC.6 Bergschakt för tunnel, bergrum o d så har det införts fler råd angående t ex utförande av förförstärkning med hänvisning till den nya figuren AMA CBC.6/3. CEB och DCB Det har också tillkommit nya kravtexter avseende material och varor, utförande och kontroll vid användande av restprodukter och återvunna material under CEB och DCB. Hänvisning finns under aktuella koder och rubriker till den nya publikationen TRVKB Alternativa material.

F OTO : I S A B E L L E F O R S B E R G

BBC och BCB Under BBC har det införts fler undersöknings- och provmetoder. Under BCB.1 har det införts fler koder och rubriker för olika sätt att omhänderta vatten, bättre anpassade till alla de åtgärder som kan bli aktuella. Under BCB.3 har kravoch rådstexter kompletterats och förtydligats angående tillfälliga åtgärder för skydd av ledning. Under BCB.7 Åtgärd för allmän trafik, är råden kompletterade med hänvisningar till aktuella koder i AF samt angående tillämpning av TRVK Apv (Arbete på väg).

BCB.7 Åtgärd för allmän trafik.

A MA-nytt – Anläggning 1/2014

THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst

DCB.413 För DCB.413 Slitlager av grus för lekytor m m, har det införts råd om att ange lagertjocklek kopplat till att de stötdämpande egenskaperna är tjockleksberoende. På samma sätt har det under DCB.482 Slitlager av bark, träspån o d, lagts till nya kravtexter avseende kornstorlek vid användning som stötdämpande underlag vid lekredskap. Under DCG.112 Beläggning av storgatsten, har det införts råd angående fogstorlek och fogmaterial i det fall ytan ska användas som till exempel infiltrationsyta. ”Gröna tak” Det har tillkommit nya koder och rubriker inklusive kravoch rådstexter för tillämpningar som ”Gröna tak”, ekodukter och liknande. I och med publiceringen av AMA Anläggning 13 finns alla koder och rubriker som krävs för att beskriva denna typ av arbeten i AMA Anläggning. Gränsdragningen mot AMA Hus har skett så att allt upp till och med tätskiktet ska beskrivas med hjälp av koder och rubriker ur AMA Hus. Arbeten ovanför tätskiktet beskrivs sedan med koder och rubriker ur AMA Anläggning. DEG För avsnitten under DEG som behandlar räcken och stängsel har texterna justerats och det har införts ett flertal nya kravoch rådstexter. För DEG.31 Viltstängsel har det införts rådstexter angående vilka krav som ska anges om stängslet ska vara kompletterat med skydd för bökande klövvilt.

F OTO : I S A B E L L E F O R S B E R G

Nya koder och rubriker fyllningslager för dammanläggning De nya koder och rubriker som tillkommit gällande fyllningslager för dammanläggning saknar kravtexter men har vissa rådstexter. Bland annat finns hänvisning för konstruktion och utförande till RIDAS eller GruvRIDAS beroende på typ av konstruktion. Det finns även nya rådstexter om angivande av krav på material och varor, utförande samt kontroll.

EB Platsgjutna konstruktioner i anläggning

EBB Under avsnittet EBB har koden EBB.4 Bärande formställning, utgått och texterna lyfts upp direkt under EBB. I övrigt har avsnitten under EB för platsgjutna konstruktioner getts särskild översyn avseende kravoch rådstexter. GB Under avsnittet GB så har bland annat ny kravoch rådstext angående prefabricerade bullerskärmar tillkommit. HBD Avsnittet HBD har kompletterats med nya koder och rubriker inklusive nya kravoch rådstexter för längdformvaror av limträ. JBE.124 Under JBE.124 Vattentäta skikt av tätskiktsmatta för brunn, finns nu kravoch rådstext angående utförandet av det vattentäta skiktet i kammare, brunnar eller liknande. PB Under PB har kravoch rådstexter formulerats om så att lokala avvikelser från rak sträckning vid anslutning av ledning

till brunn o d nu endast får förekomma om projektören uttryckligen anger att det godtas. PB-.121 Under PB-.121 Ledning av segjärnsrör, tryckrör, har det tillkommit en ny tabell med tryckklasser. Det finns nu möjlighet att ange krav för rör och rördelar enligt de nya tryckklasserna eller de gamla godstjockleksklasserna. YBC/YE Under YBC har det införts nya krav på kontroll av svetsfogar på rör av stål och PE. Den nya koden och rubriken YCQ.13 Kontrollplaner för tunnel, bergrum o d ställer nu krav på att kontrollplaner upprättas för tätnings- och förstärkningsarbeten. För avsnitt YE så är det nu även förtydligat att verifiering enligt denna kod och rubrik endast gäller produkter som inte omfattas av krav på prestandadeklaration enligt byggproduktförordningen (CPR). För de produkterna sker produktverifieringen med CE-märkning och enligt kraven i aktuell standard. 

AMA-nytt – Anläggning 1/2014

ANLÄGGNING ANLÄGGNING 

Ett urval av nya koder och rubriker AMA och RA Anläggning 13 har en hel del ändringar i koder och rubriker, både nya och annullerade koder och rubriker samt i vissa fall justerade rubriker. Faktarutan intill visar ett

urval av de nya koderna med rubriker tillsammans med några kortfattade förklaringar.

Kod

Rubrik

Anm. för AMA/RA

BBC.114

Inklinometermätning

Nya undersökningsmetoder

BBC.115

Slangsättningsmätning

BBC.116

Bälgslangsmätning

BBC.213

Provdragning av förankringar

BBC.214

Provdragning av jordspikar

BCB.13

Tillfällig grundvattensänkning eller portryckssänkning

BCB.131

Tillfällig grundvattensänkning med dränerande lager

BCB.132

Tillfällig grundvattensänkning med brunnar, spetsar o d

BCB.133

Tillfällig grundvattensänkning med pumpgropar o d

BCB.14

Tillfällig avledning av vatten från byggproduktion

BCB.15

Tillfällig avledning av dagvatten

BCB.16

Tillfällig avledning av ytvatten

BCB.161

Tillfällig avledning av dike, bäck o d

BEC.11, m fl

Demontering av ledning m m

BEC.12, m fl

Demontering av väg, plan o d

BEC.14, m fl

Demontering av bro, brygga, kaj, mur, tunnel, kammare od

BEC.15, m fl

Demontering av anläggningskompletteringar i mark

BEC.17, m fl

Demontering av spåranläggning

CBB.56

Jordschakt för fundament

Gäller andra stora fundament än för spåranläggning

CBC.56

Bergschakt för fundament

Gäller andra stora fundament än för spåranläggning

CBC.561

Bergschakt för grundläggning av fundament på sprängbotten

CBC.562

Bergschakt för grundläggning av fundament på fast berg

CBF

BERGBORRNING

CBF.1

Borrning av tunnel

CBF.11

Borrning av tunnel med tunnelborrmaskin (TBM)

CBF.111

Borrning med tunnelborrmaskin för väg och spåranläggning o d

CBF.112

Borrning med tunnelborrmaskin för teknisk försörjning

CBF.12

Borrning av tunnel med mikrotunnelteknik

CBF.121

Borrning med mikrotunnelteknik för teknisk försörjning

CBF.2

Borrning av borrhål i berg

CBF.21

Borrning av borrhål med kärnborrning

CBF.211

Kärnborrning för teknisk försörjning

Nya provningsmetoder Fler metoder för hantering av vatten

Nya demonteringskoder. Innefattar även underkoder.

Utbyggd kodstruktur för bergborrning

A MA-nytt – Anläggning 1/2014

THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst

Forts.

Kod

Rubrik

CBF.22

Borrning av borrhål med hammarborrning

CBF.221

Hammarborrning för teknisk försörjning

CBF.23

Borrning av borrhål med rotationsborrning

CBF.231

Rotationsborrning för teknisk försörjning

CBF.3

Upprymning av borrhål i berg

CBF.31

Upprymning av borrhål med hammarborrning

CBF.32

Upprymning av borrhål med rotationsborrning

CEB.751

Fyllning för dammanläggning

CEB.7511

Fyllning för dammkropp, tätjord

CEB.7512

Fyllning för dammkropp, filterjord

CEB.75121

Fyllning av finfilter

CEB.75122

Fyllning av grovfilter

CEB.7513

Fyllning för dammkropp, stödfyllning

CEB.7514

Fyllning för dammkropp, övergångslager

CEB.7515

Fyllning för dammkropp, erosionsskydd

CEB.75151

Fyllning av erosionsskydd, ordnad fyllning

CEB.75152

Fyllning av erosionsskydd, icke ordnad fyllning

CEB.7516

Fyllning för dammkropp, tåsten

CEB.7518

Fyllning för dammkropp, diverse fyllning

CEB.82

Fyllning som stödfyllning mot lätta material

CEB.83

Fyllning för bädd vid jordförstärkning

CEE.126

Tätning och avjämning av bergterrass för vegetationsyta

CEE.4

Tätning och avjämning av sprängstensfyllning

På fyllning som inte utgör terrass eller slänt

CEF.134

Dränerande lager av mattor o d på byggnadskonstruktion

”Gröna tak”

DBB.4122

Armerande lager av geonät i mur

Delvis nya tillämpningar för geosynteter

DBB.4123

Armerande lager av geonät i brant slänt

DBB.42

Armerande lager av geotextil

DBB.421

Armerande lager av geotextil i obundna lager

DBB.422

Armerande lager av geotextil i fyllning

DBB.4221

Armerande lager av geotextil över bankpålning

DBB.4222

Armerande lager av geotextil i mur

DBB.4223

Armerande lager av geotextil i brant slänt

DBB.51

Tätande lager av polymeriskt geosyntetiskt tätskikt

DBB.52

Tätande lager av lergeomembran

DBB.53

Tätande lager av bitumen geomembran

DBB.6

Dränerande lager av geosyntet

DBB.7

Skyddande lager av geosyntet

DBB.71

Skyddande lager av geotextil

DBG.213

Dränerande lager av skivor för vegetationsyta

DBG.2132

Dränerande lager av skivor för vegetationsyta på byggnadskonstruktion

DBH

LAGER AV STÅL

AMA-nytt – Anläggning 1/2014

Anm. för AMA/RA

Nya fyllningskoder för dammar

Särskild arbetsbädd med permanent funktion

”Gröna tak”



ANLÄGGNING ANLÄGGNING Forts.

 Kod

Rubrik

Anm. för AMA/RA

DBH.1

Armerande lager av stål

Förstärkning av marköverbyggnader med stålarmering

DBH.11

Armerande lager i bitumenbundna lager

DBJ

LAGER AV PLASTFILM

DBJ.1

Skyddslager av plastfilm

”Gröna tak”

DCG.4

Markbeläggning av gummi

Fler material för markbeläggningar

DCG.41

Beläggning av plattor, mattor o d av gummi

DCG.42

Beläggning av platsgjuten gummi

DCG.5

Markbeläggning av plast

DCG.51

Beläggning av plattor, mattor o d av plast

DCG.511

Beläggning av mattor av konstgräs

DCG.53

Beläggning av gräsarmeringsplattor av plast

DCG.6

Markbeläggning av metall

DCG.61

Beläggning av plattor av metall

DCG.63

Beläggning av gräsarmeringsplattor av metall

DDB.14

Spridning av sticklingar m m

”Gröna tak”

DDB.23

Plantering av sticklingar m m

Sticklingar saknar rötter och får egen kod och rubrik

DFB.26

Rälsdetaljer

Spårdetaljer flyttade till egna koder och rubriker

DFB.261

Rälsskarvar

DFB.262

Rälsvandringshinder

DHB.34

Skötsel av sedumytor m m under garantitiden

”Gröna tak”

DHB.35

Skötsel av vegetationsytor på bjälklag under garantitiden

”Gröna tak”

EBE.11522

Barriär o d

Platsgjuten motsvarighet till betongräcken under DEG.11

GBC.2512

Brunn, kammare o d av betongelement kategori B vid nybyggnad

T ex prefabricerad pumpstation

GBH

KONSTRUKTIONER AV GLASELEMENT I ANLÄGGNING

Kompletterat med nytt material

HBD.122

Skärmar av trä

För platsbyggda bullerskyddsskärmar

HBD.2

Konstruktioner av längdformvaror av limträ

Platsbyggda limträkonstruktioner i anläggning

HBD.21

Konstruktioner av limträ i bro, brygga, kaj m m

HBD.211

Konstruktioner av limträ i bro

Ny materialtyp

PB-.5218

Ledning av rör av modifierade plastmaterial, markavloppsrör

Ny materialtyp

PCF.1113

Rengöring av vattenledning genom spolning

PCF.1121

Rengöring av tryckavloppsledning genom spolning

PDY.6

Luftbrunn

Luftningsanordning för skelettjord

A MA-nytt – Anläggning 1/2014

Byggprocessen ser olika ut i olika människors huvuden. För en de l ka ns ke

e et

ve ns kB

De t är

där för vi

elle

D n. se sfa ing ltn va för er ell

in g

på S

n För andra kanske d e

r sj älva

eller i projekteringsstadiet.

nder idé, planering an u örj ib

h e lt s

v ud

hu an

ät t a

gp byg

erl

ro c e

ssen.

är s pik rak

u att

ll a n

fte

a är at t d e

br y .

äkr

sä

hur vi kan bidra till att n å eta mer om Vill du v

fra

nns. Vi erbjuder st fi en n ä lån j gt gr g y

pr er och odukter nst m e tjä ds ad y

e r ko m

er u p p h a

mest kom plic era

byg gna tio ne

r som nä de

ig m u nd

under användn ret ing hå

er s ex

ra river sig r and i Åte . n

ti ll Ö p å

ett e

f fektivare sätt, är du varmt välkommen att besöka oss på byggtjanst.se/atillo

Gör byggprocessen mindre snårig

HUS

Tösalt förstör betongen i garage  En lösning på väg. T E X T O C H F OTO : T H O M A S L U N D G R E N

etong i garage och parkeringshus blir hårt utsatt för klorider från tösalt och för dubbdäckstrafik. Tövatten som tillförs betongen från snöiga bilar vintertid kan avges under den varmare årstiden men klorider och andra kemikalier blir kvar. Följden blir en eskalerande koncentration av klorider med rostskador i armering, betongsprängning, ytsprickor och minskad bärförmåga som följd. OLIKA BELÄGGNINGSSYSTEM UNDERSÖKS

Ett arbete med att förhindra skadorna har nu inletts. Projektet stöds av SBUF och 30

så här långt har den första av tre planerade etapper sammanställts i en rapport nr 12764. Målsättningen med projektet är att ta fram underlag som visar hur parkeringsdäck bör utformas, skyddas och un-

derhållas för att minimera antalet skador och minska underhållsbehovet. Inom projektet har ett garageplan i Kville, Göteborg, belagts med nio olika typer av beläggningssystem samti-

Två nya koder i AMA Hus 14 Idag beskrivs platsgjuten betong i bjälklag i garage och parkeringshus under ESE.24 med underliggande kodstruktur. Eftersom kraven för dessa konstruktioner skiljs från kraven som ställs på den övriga byggnaden skapas nu inför remissen av AMA Hus 14 två nya koder: ESE.27 – Stommar av platsgjuten betong med hög exponeringsklass ESE.271 – Garage och parkeringshus

A MA-nytt – Hus 1/2014

THOMAS LUNDGREN AMA-redaktör Hus AB Svensk Byggtjänst

digt som provplattor för respektive beläggningssystem har gjutits. Härdplast, hårdbetong och bitumenbaserade beläggningssystem finns representerade. Avsikten är att visuellt följa upp hur de olika systemen fungerar på plats och att utföra slitageprovning i laboratorium. KATODISKT SKYDD

Därtill har ett katodiskt skydd med insticksanoder installerats på två pelare i ett parkeringsgarage vid Blasieholmen i Stockholm. Skyddseffektiviteten hos dessa pelare kommer att mätas under projektets kommande etapp. – För att minimera skadornas uppkomst är det viktigt att man väljer rätt betongkvalitet, har ett tillräckligt täckskikt och en fungerande tätskiktsbeläggning. Som komplement kan även ett katodiskt skydd installeras vid kritiska delar i bjälklag, ramper och nedre delarna av väggar och pelare, säger Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet som driver projektet. BESKRIVNING AV BETONG I AMA

Vid användning av betong i garage och parkeringshus krävs ett bättre skydd än för övriga huset. Det är något som även har uppmärksammats vid utredningsarbetet inför kommande AMA Hus 14.

– Det finns idag inga klara riktlinjer för val av skyddsbeläggning eller katodiskt skydd i parkeringsgarage. Kunskapsnivån måste höjas hos såväl beställare som tillverkare och entreprenörer vad gäller materialval, kravspecifikation och utvärdering av funktionella egenskaper, säger Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet.

– Vi har kommit fram till att det vore bra med ett nytt avsnitt om ”garage av platsgjuten betong” som alltför ofta glöms bort i tekniska beskrivningar. Det leder till att betongkonstruktioner i garagedelar inte uppfyller de tuffa expo-

YBG 2013  Uppdaterade rekommendationer för gipsskivor. T E X T O C H F OTO : T H O M A S L U N D G R E N

rkesmässig behandling av gipsskivor är en skrift som har målet att verka som branschrekommendationer i alla led i byggprocessen och vara ett komplement till AMA Hus 11 för att nå ett fullgott slutresultat vid montering av kartongklädda gipsskivor. Skriften ges ut av Branschrådet YBG som är en ekonomisk förening bestående av aktörer inom branschområdet. AMA-nytt – Hus 1/2014

Texterna är till stor del baserade på innehållet i avsnitten om gipsskivor, regelkonstruktion och målning i AMA Hus 11, men med förtydligande och skärpta anvisningar i vissa kapitel. Vissa skillnader jämfört med version 2011 har gjorts. Bland annat ett förtydligande för hur man ska montera pappremsa under väv och en hänvisning till den harmoniserade standarden SS-EN 15824:2009 som stäl-

– Det kan konstateras att i stort sett alla delar av ett garage eller parkeringshus har högre krav på exponeringsklass än övriga delar av en byggnad. Inte bara bjälklag utan även väggar, pelare och balkar, säger Mikael Hallgren, Tyréns.

neringsklasserna som trafiken ger. Med rost och elände till följd, säger Mikael Hallgren, Tyréns som tillsammans med Lars Johansson är kapitelutredare för betongavsnitten ES och GSC i kommande AMA Hus 14. 

ler krav på CE-märkning av bredspackel (utvändig och invändig puts med organiska bindemedel) för kravställning i de fall spacklet inte tillfaller SS-EN 13963:2005 som rör fogspackling. Dessutom inkluderas en mall för utförande av egenkontroll. Skriften och checklistor kan laddas ner kostnadsfritt på www. ybg.nu.  Utgivare: Branschrådet YBG Utgivningsform: Digitalt Antal sidor: 40

HUS en relativ fuktighet mellan 75 och 100 procent. Om ett vindsutrymme är uteluftsventilerat erhålls automatiskt samma relativa fuktighet som uteluften. Och det är svårt att sänka den relativa fuktigheten utan att tillföra värme. Utöver luftfukten från uteluft kan vindsutrymmet belastas av regnvatten vid mindre läckage, luftfukt från underliggande boendeutrymme och byggfukt. FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER

Råsponten på kallvinden möglar  Alternativa lösningar under utveckling. T E X T O C H F OTO : T H O M A S L U N D G R E N

uften i traditionella kallvindar blir så fuktig att bärande underlagstak av råspont riskerar att mögla. Orsaken är att luftfukten kondenserar mot råsponten som kyls nattetid. Byggnadens hållfasthet och beständighet påverkas negativt av möglande tak. Om byggnaden utsätts för vindtryck kan det i vissa fall även påverka inomhusmiljön. I en SBUF-rapport 12438 presenteras ett projekt som bedömer risken med att bygga traditionell kallvind jämfört med alternativa tekniska lösningar. Riskanalyser har gjorts baserade på erfarenheter från bland annat Boverkets rapport ”Så mår våra hus”, men även resultat från beräkningsmodeller och fältmätningar har legat till grund för rapporten.

Generellt sett är problemen med mögelpåväxt avsevärt större i Lund och Göteborg och särskilt då på takens norrsida. Byggnadens placering, takets geografiska riktning och lutning samt framtida klimatförändringar påverkar även utfallet. I rapporten hänvisas till en tidigare kartläggning med provtagning i småhus i Västra Götalands län som pekar på att 60 procent av alla traditionella kallvindar har riklig förekomst av mögelsvamp. – Om man lyckas identifiera en kallvindskonstruktion som klarar en takyta mot norr i Göteborgs klimat, kommer den troligen att fungera i hela landet, säger Angela Sasic-Kalagasidis, Chalmers Byggnadsfysik, som arbetat i projektet tillsammans med Carl-Erik Hagentoft, Chalmers Byggnadsfysik.

LOKALA AVVIKELSER

Inom projektet har vindkonstruktioner med placering i Lund, Göteborg, Stockholm och Östersund undersökts. 32

FUKTKÄLLOR

Det är ganska vanligt med uteluft som har hög relativ fuktighet i Sverige. Alltså

I rapporten utreds konsekvenserna vad gäller mögeltillväxt vid användning av följande konstruktionsdetaljer: kallvind med olika storlek på ventilöppningar isolering av yttertak styrd ventilation. I analysen ingår ett antal variabler. Bjälklag av betong respektive trä med olika lufttäthet har undersökts. Även alternativa orter, fukttillskott och orientering av byggnaden. – Det finns två bra sätt att lyckas med en kallvindskonstruktion med råspont i underlagstaket. Antingen en kontrollerad ventilation med uteluft eller naturlig ventilation i kombination med isolering ovanpå råsponten och god lufttäthet för vindsbjälklaget, säger Angela Sasic-Kalagasidis. Kallvind Konstruktionen är en riskkonstruktion både idag och med förändrat klimat i framtiden. Man kan konstatera att naturlig ventilation inte är särskilt effektiv. Om ventilationen dessutom minskas till att endast ske genom gavelventiler ställs ännu högre krav på att bjälklaget mot inomhusklimat är tätt. Vid användning av denna konstruktion behöver byggavfuktare användas under byggskedet. Isolering av yttertak För att skydda taket från nattkyla kan det tyckas naturligt att isolera det. Resultat av beräkningar visar även att isolering av yttertak minskar risken för mögelA MA-nytt – Hus 1/2014

THOMAS LUNDGREN AMA-redaktör Hus AB Svensk Byggtjänst

Behöver ströläkten vara kraftigare? Ska vatten dräneras ovan eller under isoleringen? Behövs dubbla kragar vid takgenomföringar?

Styrd ventilation En styrd mekanisk ventilation i ett vindsutrymme som lufttätas bedöms i rapporten som en fuktsäker lösning, även med hänsyn tagen till en framtida klimatförändring. Det är viktigt att ventilationen driftsätts redan i byggskedet för att undvika förhöjd luftfuktighet i vindsutrymmet på grund av byggfukt. Någon form av övervakande larmfunktion behövs som kan meddela om installationen slutar att fungera under byggnadens livstid. Installationen är vidare känslig för strömavbrott. 

F OTO : C H A L M E R S B YG G N A D S F YS I K

påväxt. Men det är inte alltid i sig självt en fuktsäker lösning. För att konstruktionen ska fungera bra krävs även en varaktig lufttäthet i bjälklaget. För att undvika höga luftfuktsnivåer under byggskedet rekommenderas användning av byggavfuktare. Användning av cellplastisolering ovan bärande underlagstak väcker dock en del frågeställningar som behöver utredas innan man kan gå vidare. Var placeras hängrännan vid användning av 100 mm isolering? Är cellplast på råspont en brandteknisk riskkonstruktion? Håller infästningar för den ökade momentbelastningen? Hur utformas detaljer vid taknock, uppstigningsluckor, taksäkerhet etc?

– Ett lågt fukttillskott inomhus, ett lufttätt hus och vindsbjälklag minskar risken för påväxt av mögel i vindsutrymmet, säger Angela Sasic-Kalagasidis, Chalmers Byggnadsfysik.

– I remissarbetet för kommande AMA Hus 14 ingår frågan om isolering ovan råspont. Konstruktionen är så pass viktig för dagens fullisolerade kallvindar att den inte kan negligeras, säger Henrik Carlsson, WSP Byggprojektering.

Så mår våra hus

Isolering i AMA Hus 14

Boverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att med hjälp av besiktningar, mätningar och enkäter ta fram en uppdaterad beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet. En rikstäckande undersökning av bebyggelsens energianvändning, tekniska status och innemiljö (BETSI) genomfördes under åren 2007-2009. I rapporten konstateras bland annat att mögelpåväxt är särskilt vanligt på kallvindar och i krypgrunder. Den betydande ökningen av mögelskador på vindar bedömde man kunna bero på ökad tjocklek av bjälklagsisoleringen. Man konstaterade att 84 procent av de undersökta små- och flerbostadshusen med mögel på vinden har självdragsventilation.

I arbetet med att ta fram en remiss för AMA Hus 14 ses BSAB:s kodstruktur över för att även täcka in konstruktioner med isolering på underlagstak av råspont. En annan konstruktion som utreds är parallelltak med ”mjuk” isolering mellan bjälkarna och en styvare skiva på råsponten.

AMA-nytt – Hus 1/2014

– I remissen har uttorkning av byggfukt uppmärksammats. Dessutom förtydligas behovet av lufttätnings- och fuktskyddsskikt av plastfilm för bjälklag och då även på vindsbjälklag av betong, säger Henrik Carlsson, WSP Byggprojektering, som är utredare för kapitlet om isolering i AMA Hus 14.

HUS vederhäftig dokumentation ska tas fram, som visar att företaget kan uppfylla den aktuella specifikationen med avseende på inträngning och upptagning av träskyddsmedel i virket. PRODUKTIONSSÄTT

Bild 1: Exempel på CE-märkningen av konstruktionsvirke.

Träskyddsbehandlat konstruktionsvirke  Vem ansvarar för CE-märkning av träskyddsbehandlat konstruktionsvirke? T E X T O C H F OTO : J O Z E F H O R N A K

nligt senaste Boverkets konstruktionsregler EKS 9 ska byggprodukters egenskaper bestyrkas med CE-märkning i första hand. Konstruktionsvirke för bärande konstruktioner ska sorteras, kontrolleras och CE-märkas enligt SSEN 14081-1:2005+A1:2011 Träkonstruktioner – Sågat konstruktionsvirke – Del 1: Allmänna krav för visuell och maskinell hållfasthetssortering. I standarden SS-EN 15228:2009 Träkonstruktioner – Konstruktionsvirke behandlad mot biologiska angrepp, finns tilläggskrav för träskyddsbehandling. Industriellt impregnerat virke kan produceras enligt NTR, CTB+ och KOMO-system och klassificeras enligt SS-EN 351-1 Träskyddsbehandlat massivt trä – Del 1:

Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel. TYPPROVNING

Hållfasthetssorterat, träskyddsbehandlat virke ska genomgå en som kallas typprovning (ITT, Initial Type Testing) för att kunna CE-märkas enligt SS-EN 14081-1. För trä impregnerat enligt NTR, CTB+ och KOMO krävs ingen särskild typprovning, då denna normalt gjorts i samband med anslutningen till dessa certifieringssystem. Har däremot virket behandlats enligt någon annan specifikation skall typprovning utföras av det företag som utför behandlingen. Företaget kan således självt utföra typprovningen. Detta innebär att

Det kan förekomma fyra olika sätt att producera CE-märkt träskyddsbehandlat hållfasthetssorterat konstruktionsvirke och ansvaret för CE-märkning samt märkning av träskyddsbehandling kan variera: 1. Företag A både sorterar och träskyddsbehandlar virket samt placerar det på marknaden. Det är företaget A som ansvarar för den kompletta CE-märkningen inklusive tilläggen för träskyddsbehandlingen i form av en buntmärkning. Det kan vara ett sågverk som både hållfasthetssorterar och impregnerar virke. 2. Företag A sorterar och placerar virket på marknaden men företag B gör träskyddsbehandlingen. Företag A ansvarar för den slutliga CEmärkningen, innehållet i prestandadeklarationen och buntmärkningen med beteckningen PT (Preservativetreated) samt övrig information. Företag A förser företag B med buntmärkningslappar och företag B kan efter träskyddsbehandlingen leverera virket direkt till kund. Detta kan göras av ett sågverk som inte har egen träskyddsbehandling och anlitar ett annat impregneringsföretag. 3. Företag A sorterar virket som företag B köper, träskyddsbehandlar och placerar på marknaden. Det blir företag B som ansvarar för CE-märkningen i sin helhet. Företag A har CE-märkt virket för sorteringen enligt SS-EN 14081-1 och efter träskyddsbehandling ska företag B buntmärka virket med en märkning som innehåller hela informationen i märkningen från sorteringen samt beteckningen PT med tillhörande information. Förutsättningen är att företag B har

A MA-nytt – Hus 1/2014

BILAGA 2. JOZEF HORNAK Ansvarig standarder/BSAB BILAGA 2. på märklapp för trä impregnerat enligt NTR klass 2. Exempel A AB Svensk Byggtjänst

2. Exempel på märklapp för trä impregnerat enligt NTR klass A

ett internt kvalitetssystem som säkerställer spårbarheten. Detta alternativ gäller för till exempel ett impregneringsföretag som köper in hållfasthetssorterat virke, träskyddsbehandlar det och därefter placerar det på marknaden. 4. Företag A arbetar enligt alternativ 1 eller 2 och köper vid vissa tillfällen in virke från ett annat företag som sorterat det. I sådana fall måste företag A komplettera sitt kvalitetssystem, inklusive journalföringen, och tar över ansvaret för CE-märkningen i sin helhet samt utformar en prestandadeklaration. MÄRKNING AV KONSTRUKTIONSVIRKE

CE-märkningen avseende hållfasthetsklass ska alltid finnas på varje virkesstycke. På bild nummer 1 visas exempel på hur CE-märkningen av maskinellt sorterat konstruktionsvirke kan se ut med information om tillverkare och hållfasthetsklassen. Varje paket med träskyddsbehandlat konstruktionsvirke förses med en buntmärkning. På bild nummer 2 visas exempel på buntmärkning som förutom beteckningen PT även ska innehålla information om: Användningsklass enligt SS-EN 335 Träskyddsmedel som använts Inträngningsklass enligt SS-EN 351 -1 Upptagning, i kg/m3 för det aktuella inträngningsdjupet. I prestandadeklarationen ska förutom övrig information även finnas information om träskyddsbehandlingsmetod, träskyddsklass, träskyddsmedel, inträngningsklass, upptagning, charge nr/år, typ av skydd och information om träskyddsbehandlande företag. 

3. Exempel på märklapp för trä impregnerat enligt annan klass än NTR 3. Exempel på märklapp för trä impregnerat enligt annan klass än NTR

Bild 2: Exempel på buntmärkning av träskyddsbehandlat konstruktionsvirke.

Hänvisningar till standarder SS-EN 14081-1:2005 eller SS-EN 351-1 i AMA eller RA Hus 11 I följande kapitel eller avsnitt i AMA eller RA Hus 11 finns hänvisningar till standarder SS-EN 14081-1:2005 eller SS-EN 351-1: GSN KONSTRUKTIONER AV ELEMENT AV TRÄ ELLER TRÄBASERAT MATERIAL I HUS HSD.1 Konstruktioner av längdformvaror av barrträ LFS SKYDDSIMPREGNERING I HUS

Källa: CE-märkning av träskyddsbehandlat konstruktionsvirke – SP Information, 2013-09-23

AMA-nytt – Hus 1/2014

LFS.1 Tryckimpregnering mot röta, träförstörande insekter o d LFS.11 Tryckimpregnering av furu eller annat lätt impregnerbart barrträ LFS.12 Tryckimpregnering av gran eller annat svårt impregnerbart barrträ

HUS

Att välja och dokumentera byggmaterial från miljösynpunkt  En sammanställning av metoder för deklaration och val av byggmaterial. T E X T: P E R L I L L I E H O R N . F OTO : H A R A L D H O L M

i har i Sverige kommit långt i förhållande till omvärlden. Sedan början av 1990-talet pågår ett intensivt arbete att välja och deklarera byggmaterial från miljösynpunkt. Sannolikt har inget annat land i världen kommit lika långt som vi när det gäller att deklarera och bedöma byggmaterial från miljösynpunkt. Här följer en genomgång av olika metoder att deklarera och välja byggmaterial. De övergripande syftena med miljöredovisning av byggmaterial är att välja material med så liten miljö- och hälsopåverkan som möjligt 36

dokumentera vilka material som byggs in och helst också var i byggnaden materialen byggs in. I arbetet att välja byggmaterial är kopplingen till olika slags standarder av central betydelse. I anslutning till artikeln finns en faktaruta med relevanta standarder att hänvisa till.

ÖVERGRIPANDE KRAV I BBR

BBR: s övergripande krav är att ”Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållan-

den blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas”. BBR slår också fast att ”Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls”. BBR rekommenderar i ett allmänt råd att man vid ändring av en byggnad bör ”inventera vilka material som där finns som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön. Material som kan

A MA-nytt – Hus 1/2014

PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB

påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt bör avlägsnas om det inte finns synnerliga skäl att behålla dem. Man kan också kapsla in dem eller minska deras effekt genom lämplig ventilation. Eventuella kvarvarande farliga ämnen bör dokumenteras”. Direkta materialkrav finns endast på ett fåtal ställen i BBR och då uttryckta på en övergripande nivå. Byggprodukter ska ha bestyrkta egenskaper, klara vissa brandkrav och konstruktioner ska utföras så att fuktproblem inte ska uppstå samt att kombinationer av material inte ska orsaka hälsoproblem. Vidare ska tappvatteninstallationer utföras så att ohälsosamma koncentrationer av skadliga ämnen inte kan utlösas i tappvattnet. I Boverkets skrift ”Byggsektorns miljömål” föreslås att ”byggvaror och byggprodukter ska miljödeklareras i branschge-

BYG G & FA S T I G H E T

Din partner för kompetensutveckling

mensamma typer av byggvarudeklarationer eller enligt ett EU-gemensamt system”. BEDÖMNING AV PRESTANDA

Byggproduktförordningen (CPR) ställer krav på ”i dessa harmoniserade tekniska specifikationer bör provning, beräkning och andra metoder ingå, som definieras i harmoniserade standarder och europeiska bedömningsdokument för att bedöma prestanda i förhållande till byggprodukternas väsentliga egenskaper”. Den svenska implementeringen av CPR (=BBR) går inte så långt att man kräver harmoniserade standarder. En sådan tolkning skulle sannolikt ha slagit ut de nationella systemen. Miljöbalken kap 2 Allmänna hänsynsregler anger krav vid val av varor, framförallt kemiska produkter. Bevisbördan åligger den som väljer material tillsam-

mans med ansvaret för att erforderlig kunskap finns vad gäller människors hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen har ansvaret för att företagens och samhällets kemikaliekontroll sköts på ett bra sätt. Ansvaret omfattar såväl människors hälsa som miljön. Som ett hjälpmedel i detta arbete tillhandahåller KEMI prioriteringsguiden (PRIO) som är ett webbaserat verktyg för arbetet att minska riskerna för människors hälsa och miljö från kemikalier. PRIO ersätter Kemikalieinspektionens OBS-lista. VERKTYG FÖR MATERIALVAL

Specifika, konkreta krav på byggmaterial finns således endast på ett fåtal ställen i de svenska byggreglerna och i lagstiftningen till exempel PBL och miljöbalken. Däremot har det inom näringslivet utvecklats ett stort antal verktyg som stöder ar- 

Uppdatera dina kunskaper i AMA AMA AF 12 med aktuell byggjuridik

Kontakt för anmälan och information:

Stockholm 26-27 maj 2014, 21-22 oktober 2014

Gunilla Ahrnfeldt, 08-586 386 62 gunilla.ahrnfeldt@bfab.se

Stockholm 21-22 maj 2014, 18-19 november 2014

Lotta Holmgren (AMA EL 12) 08-586 386 76 lotta.holmgren@stf.se

www.bfab.se

Beskrivningsteknik med inriktning AMA Anläggning AMA EL 12 Stockholm 10-11 november 2014 Kurserna är intressanta för alla som upprättar eller tolkar tekniska beskrivningar och förfrågningsunderlag. AMA AF är gemensam för alla fackområden.

BFAB:s kursutbud

HUS betet att välja byggmaterial med så liten miljö- och hälsopåverkan som möjligt. Här följer ett urval. För miljömärkning och miljödeklarationer Typ I–III, se även översiktstabell. TYP I-MÄRKNING

Svanen är den officiella nordiska miljömärkningen och ett exempel på Typ Imärkning. Svanen utvecklar kriterier utifrån ett livscykelperspektiv – från råvara till avfall. De nordiska länderna utvecklar kriterier tillsammans. I Sverige är det den Svenska Miljömärkningsnämnden som svarar för det svenska ställningstagandet i kriteriefrågor. Det är sedan den Nordiska Miljömärkningsnämnden som beslutar om vilka produktgrupper och kriterier som ska gälla i hela Norden. Kriterierna för Svanen revideras kontinuerligt. De utvärderas och omarbetas utifrån ny kunskap, teknisk utveckling, externa synpunkter och erfarenhet. Kriterierna skickas därefter ut på remiss. Kraven omarbetas, i regel skärps, kontinuerligt. För byggområdet finns kriterier för

fönster och ytterdörrar, snickerier såsom kök och innerdörrar, inomhusfärg, kemiska byggprodukter, byggskivor, vitvaror, golvbeläggningar, inomhusfärg, kemiska byggprodukter och småhus. En svaghet är det begränsade antalet produktområden. Svanen har utvecklat kriterier för småhus, flerbostadshus och daghem men inte för byggnader som innehåller lokaler. F OTO : T H O M A S LU N D G R E N



TYP II-MÄRKNING

Ett exempel på Typ II-märkning är Byggvarudeklarationer (BVD). Syftet med BVD är framförallt att ge underlag för val av byggvaror och dokumentera byggvarors kemiska innehåll genom att redovisa ingående kemiska ämnen påverkan på yttre miljö påverkan på inre miljö (framförallt emissioner). I BVD-formuläret finns utrymme för livscykelbedömningar (LCA). I nu gällande formulär för BVD (BVD III) har dock betydelsen av LCA-redovisningen tonats ner. En översyn av formuläret för Byggva-

Per Lilliehorn är utredare för miljörelaterade texter i det pågående arbetet med AMA Hus 14.

rudeklarationer pågår genom Föreningen för byggvarudeklarationer. TYP III-MÄRKNING

Till Typ III-märkning räknas exempelvis miljödeklarationer som Environmental Product Declaration (EPD). Syftet med en EPD är att mäta en byggvaras samlade

Relevanta standarder att hänvisa till Beteckning

Titel

BVD – nationell branschstandard

Byggvarudeklarationer – Kretsloppsrådets riktlinjer, BVD 3, juni 2007

BASTA – nationell branschstandard

Arbetsgång vid produktval Bastakriterier, alternativ 1 Bastakriterier, alternativ 2 Betakriterier, alternativ 1 Betakriterier, alternativ 2

SS-EN ISO 14020

Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer

SS-EN ISO 14021 + A1:2012

Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning)

SS-EN ISO 14024

Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ I miljömärkning – Principer och procedurer

SS-EN ISO 14025:2010

Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III miljödeklarationer – Principer och procedurer

SS-EN ISO 14040:2006

Miljöledning – livscykelanalys – Principer och struktur

SS-EN ISO 14044:2006

Miljöledning – livscykelanalys – Krav och vägledning

SS-ISO 14050

Miljöledning – Terminologi

SS-EN 15978:2011

Hållbarhet hos byggnader – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod

SS-EN 15804:2012

Hållbarhet hos byggnadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika regler

A MA-nytt – Hus 1/2014

PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB

Översiktstabell för miljömärkning och miljödeklarationer typ I – III Beteckning

Titel

Typ I On/Off-märkning

Tredjepartscertifierad miljömärkning enligt ”on/off”-system med symboler. SS-EN ISO 14024 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ I miljömärkning – Principer och procedurer. Kvalitativ information, LCA-perspektiv. Exempel ”Svanen”.

Typ II

Självdeklaration som kan belysa relevanta miljöaspekter. SS-EN ISO 14021. Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning). Kvalitativ/kvantitativ information, utvald del av livscykeln. Exempel: Byggvarudeklarationer, (BVD 3, juni 2007).

Typ III

Miljövarudeklaration baserad på tredjepartsredovisning av fastlagda parameterar. SS-EN ISO 14025: 2010. Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III miljödeklarationer – Principer och procedurer SS-EN ISO 14040: Kvantitativ information om hela livscykeln. Exempel: EPD.

miljöpåverkan under hela produktionen från ”vagga till grind”, en modell för livscykelbedömning (LCA). Påverkan mäts i klimatpåverkan (Global Warming Potential, GWP) försurning (Acidification Potential, AP) övergödning (Eutrophication Potential, EP) ozonnedbrytning (Ozone Depletion Potential, ODP) bildning av marknära ozon (Photochemical Oxidant Creation, POC) energi. EPD baseras på olika produktregler (PCR) beroende på vilket produktområde det rör sig om. Totalt finns idag enligt www.environdec.com endast ett fåtal EPD:er, 66 stycken, för byggvaror (Construction products and construction services). Antalet produkter uppgår sannolikt endast till ett par hundra. Heltäckande statistik saknas. I en EPD redovisas inte byggvarans kemiska innehåll och är därmed inte anpassad till de miljöbedömningssystem som används i Sverige. En fördel med EPD är att resultatet av beräkningarna kan adderas och räknas samman på en högre nivå. EPD är grunden för den europeiska standardiseringen på detta område. En snabb utveckling av AMA-nytt – Hus 1/2014

EPD pågår inom området ”anläggningar”, det vill säga vägar, broar med mera. BASTA

Bastasystemet befinner sig mitt emellan typ I och typ II, en on-/off-märkning baserad på en självdeklaration från tillverkaren och ett kriteriedokument. Kriterierna som revideras kontinuerligt har arbetats fram sektorsgemensamt och baseras på den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) och därmed de kemiska ämnenas miljöpåverkan. Tillverkaren gör en bedömning av om produkten klarar kriterierna eller inte. Basta genomför stickprovsvisa revisioner hos tillverkarna. Om produkten klarar kriterierna så får produkten, mot avgift, läggas in i databasen www.bastaonline.se. Databasen är fritt tillgänglig på nätet och innehåller för närvarande drygt 85 000 artiklar. VAL AV MATERIAL

För användningen av Basta gäller följande arbetsgång: 1. Användaren, byggherren eller entreprenören, väljer konstruktionstyp och ingående material 2. Valda material prövas mot Bastas databas

3. Om materialet finns i databasen så fastställs materialvalet 4. Om materialet inte finns i databasen så väljs ett annat material ur databasen eller så måste byggherren acceptera att materialet inte uppfyller kriterierna, vilket bör dokumenteras 5. Eventuella materialbyten under produktionsskedet dokumenteras som en avvikelse. DOKUMENTATION

I Bastasystemet finns ett digitalt verktyg för dokumentation av materialval. Med hjälp av det verktyget kan projektören dokumentera var respektive material byggs in. Bastas största nackdel är att bedömningen anges som ”on/off ” och inte ger någon information om ingående ämnen. Kriterier baseras enbart på ämnenas egenskaper (persistent, bioackumulerbart, hormonstörande och så vidare) och i vilka halter sådana egenskaper får förekomma. MILJÖBEDÖMNINGSSYSTEM

På den svenska marknaden finns två företag som på kommersiell basis arbetar med miljöbedömningssystem – Byggvarubedömningen och SundaHus. Fö-  39

HUS

PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB

Miljökrav i AMA Hus I arbetet med AMA Hus 14 har vi ägnat särskild uppmärksamhet åt att diskutera miljökrav i samband med upprättande av beskrivningar. AMA/RA Hus är i sig ett verktyg i miljöarbetet. Rätt utförda byggkonstruktioner ger oss byggnader med goda drifts- och underhållsegenskaper och minskar risken för till exempel fuktskador och förstörda byggmaterial. I AMA Hus 14 kompletteras de tekniska kraven med sådana som berör val och dokumentation av material. I RA, under 01S. Sammansatta byggdelar, beskrivs hur miljökraven kan hanteras, till exempel: kontrollera om det finns något generellt eller projektspecifikt miljöprogram för projektet kontrollera om byggherren kräver att ett särskilt miljöbedömningssystem ska användas vid val av byggvaror



retagen gör, på uppdrag av en byggherre eller entreprenör, en bedömning av ett byggmaterials miljöegenskaper och betygssätter egenskaperna baserat på ett kriteriedokument. Resultatet i Byggvarubedömningen redovisas i form av rött/ gult/grönt och i SundaHus i betyg A-E. Byggvarubedömningen baserar bland annat sina bedömningar på Bastakriterierna (se ovan) medan SundaHus delvis baserar sina kriterier på Kemikalieinspektionens PRIO-system. Bedömningen av produkterna utgår i stor utsträckning från det kemiska innehållet, men kan till exempel också påverkas av i vilken utsträckning tillverkarna lämnar information om innehållet. Bedömningen går till så att tillverkaren tillhandahåller information om byggvaran – till exempel i form av en byggvarudeklaration, ett säkerhetsdatablad eller annan typ av innehållsdeklaration. Baserat på den informationen görs en bedömning av hur väl produkten klarar kriterierna. VAL AV MATERIAL

För användningen av bedömningssystemen gäller i princip följande arbetsgång: 1. Användaren, byggherren eller entreprenören, väljer konstruktionstyp/material 2. Valda material prövas mot bedömningssystemets databas 40

kontrollera om byggherren ställer krav på använd-

ning av ett särskilt system för dokumentation av valda byggvaror och var de byggts in kontrollera om byggherren avser att certifiera byggnaden enligt något certifieringssystem (till exempel Green Building, Miljöbyggnad, Svanen, LEED eller BREEAM) kontrollera vilka avvikelserutiner som ska tillämpas om byggherrens ambitioner, till exempel när det gäller materialval, inte kan tillämpas. I samband med arbetet med miljöanpassning av AMA Hus 14 har också texterna i Kapitel B, texten om rivning) och texterna om miljödokumentation i kapitel Y (YSL, YSM och YXN) setts över.

3. Om materialet har en tillfredsställande miljöbedömning så fastställs materialvalet 4. Om materialet inte finns i databasen eller har en dålig miljöprofil så väljs ett annat material ur databasen eller så måste byggherren acceptera att materialet inte helt uppfyller kraven, vilket bör dokumenteras 5. Eventuella materialbyten under produktionsskedet dokumenteras som en avvikelse. DOKUMENTATION

Båda bedömningssystemen har digitala verktyg för dokumentation av materialval. Med hjälp av det verktyget kan

projektören dokumentera var respektive material byggs in. Styrkan i bedömningssystemen är att bedömningen i stor utsträckning baseras på information om ingående ämnen. MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM

Genom miljöcertifieringssystem hanteras frågan om val och dokumentation av byggvaror på olika sätt. Systemen behandlar få eller många miljöaspekter och spänner från bedömning av enstaka byggvaror till klassning av hela byggnader. De system som har störst användning i Sverige – Miljöbyggnad, BREEAM och LEED – redovisas i artikeln Vägvisare i klassningsdjungeln i AMA-nytt 1/2013.  A MA-nytt – Hus 1/2014

Rengöringsgrader för tapetserad yta Under den senaste tiden har en del meningsskiljaktigheter uppstått mellan bostadsföretag och målerientreprenörer vid tolkningen av när löst sittande tapet enligt rengöringsgrad 2 slutar och när nedtagning av tapet enligt rengöringsgrad 1 börjar.

To protect and preserve…

Kvalitet & Kompetens

Silanex AB är marknadsledande sedan 1996 med sin erfarenhet och kompetens gällande fukt och emissionsproblem i kombination med olika golvbeläggningar. Vi har kompletta lösningar för att förhindra dessa typer av skador. Våra Florosil-system skyddar mot fukt, alkali och emissioner och har använts i både ROT-objekt och ny-

produktion på mer m. Silanex ABän 700 är000 marknadsledande sedan 1996 Florosil och Florosil TS är baserade på olika högkvalitativa lösningsmedelsfria silaner och kiselföreningar. med sin erfarenhet och kompetens Golvkonstruktionen t.ex. vilket spackel och golvbeläggning man ska använda, gällande avgör valet av produkt. Vi samarbetar med Evonik AG, ett av världens största kemiföretag samt med alla ledande leverantörer i fukt och emissionsproblem i kombination med golvbranschen. Auktoriserade entreprenörer garanterar högsta kvalitet vid utförandet. ToViprotect and olika golvbeläggningar. har kompletta lös- prese Vi delar gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet. ningar för att förhindra dessau pptyper Dina problem–vår gi f t . av skador. 2

T E X T: A L F K A R L S S O N . F OTO : T H O M A S L U N D G R E N

et bottnar oftast i att detta inte är beskrivet i beställarens handlingar. ® Florosilmot Våra Florosil-system skyddar fukt, alkali Problemet utökas när ® Florosil TS och emissioner och har använts i både ROTföreskriven underbeFlorosil® TS Colour handling inte räcker objekt och nyproduktion på mer än 700 000 m2. Silanex AB är marknadsledande sedan 1996 med sin erfarenhet och kompetens gällande fu till för att bygga upp www.silanex.se sionsproblem i kombination olika golvbeläggningar. Vi har kompletta lösningar för att förh 08-449 73 57med | info@silanex.se underlaget till den typer av skador. Florosil och Florosil TS är baserade på olika nya tapeten när lös tahögkvalitativa och Florosil-system skyddar mot fukt,lösningsmedelsfria alkali och emissioner och silaner har använts i både ROT-obje pet i tre eller flera taproduktion på merkiselföreningar. än 700 000 m2. Golvkonstruktionen t.ex. vilket petlager tas bort. spackel och golvbeläggning man ska använda, och Florosil TS är baserade på olika högkvalitativa lösningsmedelsfria silaner och kis För att minimera Golvkonstruktionen t.ex. vilket spackel och golvbeläggning man ska använda, avgör valet av p avgör valet av produkt. problemet föreslås Vi samarbetar med Evonik AG, ett av världens största kemiföretag samt med alla ledande leve ändringar i AMA/RA golvbranschen. Auktoriserade entreprenörer garanterar högsta kvalitet vid utförandet. Vi samarbetar med® Evonik AG, ®ett världens Florosil® Florosil TS Florosil TS av Colour Hus 11, att rengöstörsta kemiföretag samt med alla ledande Vi delar gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet. ringsgrad 2 gäller för Alf Karlsson är kapitelutredare för målningsleverantörer i golvbranschen. Auktoriserade borttagning av löst sit- avsnittet i det pågående arbetet med AMA Dina garanterar proble m–vår p gift.vid entreprenörer högstaupkvalitet tande tapet i två lager, Hus 14. utförandet. vilket fungerar utmärkt tillsammans med den vanligaste underbehandlingen vid omtapetsering, kod 79, Utspackling eller nedFlorosil® slipning av skarvar och kanter. Rengöringsgrad 1 utökas med, ® kunskap Vi delar gärna med oss av vår Florosil TS även för borttagning av löst sittande tapet i mer än två lager. och erfarenhet. ® Där behövs med stor sannolikhet underbehandlingen kod 82, Florosil TS Colour Dina problem–vår uppgift. Utspackling eller nedslipning av skarvar och kanter, grundning, bredspackling. Vid höga krav på ytjämnhet rekommenderas underbehandlingen kod 83 med två gånger bredspackling.  73 57 | info@silanex.se 08-449

Kvalitet & Kompetens

www.silanex.se

Förändringar i AMA och RA Ändrade texter förs in i AMA under LCS.2 Rengöringsgrader, Tapetserad yta. I RA kommer ändringar in under LCS Referensytor och LCS.2 Förbehandlingar.

Florosil® Florosil®TS Florosil® TS Colour ® Florosil Florosil® TS www.silanex.se

08-449 73 57 | info@silanex.se

AMA-nytt – Hus 1/2014

Florosil® TS Colour

HUS

Allmänna råd om rivningsavfall  Under hösten 2013 gav Boverket ut nya allmänna råd om rivningsavfall som stöd för tolkningen av kraven i tionde kapitlet, Plan- och Bygglagen, PBL på kontrollplan för rivningsavfall. T E X T: B O S A M U E L S S O N O C H P E R L I L L I E H O R N . F OTO : A N D E R S W E S T E R

rav på kontroll av rivningsavfall har funnits i PBL sedan tidigare men det systemet avskaffades när den nya PBL trädde i kraft 2011. Istället omfattas hantering av rivningsavfall enligt det generella kontrollsystem som infördes i det tionde kapitlet. Till de äldre reglerna fanns en vägledning och allmänna råd i Boken om lov och tillsyn. För att underlätta tillämpningen av de nya reglerna gavs de nya allmänna råden ut, BFS 2013:15 RIV 1 som gäller från den 1 oktober 2013. I dessa förtydligas vilka uppgifter som bör ingå i en kon42

trollplan för rivningsavfall och vad som bör utföras: en materialinventering som fastställer vilket farligt avfall som rivningen ger upphov till bedömd mängd omfattning av varje materialslag och var i byggnaden dessa material finns. Detta bör göras om det inte är uppenbart onödigt, och inventeringen ska redovisa aktuella förhållanden. Vidare bör i kontrollplanen redovisas: i vilka avfallsslag farligt avfall kommer att sorteras

i vilka avfallsslag annat avfall kommer att sorteras i vilken utsträckning sortering kommer att ske genom källsortering på arbetsplatsen respektive genom eftersortering hur de olika avfallsslagen kommer att hanteras genom materialåtervinning, energiutvinning eller deponering om särskilda skyddsåtgärder måste vidtas, exempelvis vid rivning av asbest eller PCB eller att oskadliggöra virkesförstörande insekter, ohyra, hussvamp med mera. A MA-nytt – Hus 1/2014

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

Den kontrollansvarige bör ta ställning till om denne ska närvara vid inventering av farligt avfall och annat avfall. Dokumentationen från den inventering som utgör underlag för kontrollplanen ska tillsammans med kontrollplan och övriga tekniska handlingar lämnas till byggnadsnämnden som underlag inför det tekniska samråd byggnadsnämnden kallar till. De allmänna råden omfattar inte avfall som uppkommer vid nybyggnad eller rivning som inte omfattas av PBL. RIVNING OCH AVFALLSHANTERING I AMA

Frågorna kring rivning och avfallshantering har sin plats både i administrativa föreskrifter och i tekniska beskrivningar. I AMA AF 12 I de fall entreprenören ska utföra eller dokumentera något i anslutning till krav i kontrollplanen anges detta under AFC/ AFD.1811. Vem som är kontrollansvarig enligt PBL ska framgå under AFC/ AFD.1812. Om beställaren har uttryckt krav på rivning och hur omhändertagande av rivningsavfallet ska ske kan det framgå i beställarens kvalitetsoch miljöplan som ska bifogas med förfrågningsunderlaget, se AFC/AFD.223. Om entreprenören i sin miljöplan ska redovisa hur rivning och sanering samt hur källsortering och omhändertagande av avfall ska ske anges det under AFC/AFD.224. I de fall entreprenören under entreprenadtiden ska tillhandahålla en plan

för hantering av avfall anges detta under AFC/AFD.242. Om entreprenören ska ansvara för omhändertagande och bortforsling av eget farligt avfall finns kravet under AFG.82 Renhållning, likaså att entreprenören ska källsortera avfall. Här kan man också ange om entreprenören ska upprätta en plan för hantering av avfall och vilka fraktioner som källsortering ska omfatta. Under AFG.821 anges vilka krav som ställs på entreprenören för uppsamling och bortforsling av avfall för sidoentreprenör eller om det tillhandahålls för alla, under AFG.822. I tekniska AMA Här återfinns koder och rubriker för utförda undersökningar under BB i samtliga AMA. I AMA Hus 11 finns exempelvis BBC.4 Undersökningar av hus, som säger att vid rivningsarbete ska entreprenören

PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB

inventera förekomst av hälso- och miljöfarliga material genom en materialinventering. Här kan man också ställa krav på den som ska utföra undersökningen samt hur och när resultatet ska presenteras och delges beställaren. I RA finns en tabell över de ämnen och material som miljöinventeringen bör omfatta. Under BD återfinns koder och rubriker för Saneringsarbeten i alla AMA och under BE återfinns Rivning. Under BDS Saneringsarbeten i hus, i RA Hus kan man ange arbetenas omfattning och förekomsten av farligt avfall och ämnen som kan kräva särskilda skyddsåtgärder, samt ohyra och hussvamp med mera. Rivning avhandlas under koden BED, här kan krav ställas på hur rivningsmaterialet ska hanteras, vilket som ska förbli beställarens egendom och vilket som ska källsorteras med mera. 

Kretsloppsrådets riktlinjer Kretsloppsrådets riktlinjer för byggsektorns avfallshantering är en branschnorm för avfallshanteringen inom bygg- och fastighetssektorn. Riktlinjerna innehåller branschnormerande texter för följande moment: Materialinventering inför rivning samt upphandling av inventeringen Återanvändning, källsortering och avfallshantering samt upphandling av entreprenader vid rivning Naturvårdsverket hänvisar till riktlinjerna i den nationella avfallsplanen och i Sveriges program för att förebygga avfall 2014–2017, ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle”. Du hittar riktlinjerna på Sveriges Byggindustriers webbsida under följande rubrik http://publikationer.bygg.org/se/energi--miljo/resurs--och-avfallshantering-vid-byggand__860.

Källa: BFS 2013:15 RIV 1

BESTÄLL TAKSTOLAR

direkt från Sveriges största tillverkare!

Derome I Halmstad I Kalix I Kristianstad I Mjölby I Varberg I Västervik. Vxl 0340-66 64 40 trateknik@derome.se I www.derometrateknik.se

HUS

ByggaF – metoden för fuktsäkert byggande – har blivit branschstandard  ByggaF är en metod som utvecklats för att fuktsäkra byggprocessen. Under 2013 har metoden uppdaterats. T E X T: U L F S Ö D E R L U N D O C H B O S A M U E L S S O N . F OTO : B O S A M U E L S S O N

en stora förändringen är att ByggaF nu blivit en branschstandard, säger Kristina Mjörnell, affärsområdeschef på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. – Det innebär att det nu är tydligare vad som är ska-krav, och som måste uppfyllas, och vad som är vägledning. Ska-krav finns under varje rubrik i branschstandarden. Till respektive ska-krav finns även vägledningstext som förtydligar och förklarar hur ska-kraven kan uppfyllas. Den tidigare publicerade boken från 44

FoU-Väst är nu uppdaterad till en webbsida hos Fuktcentrum fylld med information och hjälpmedel i form av ifyllbara checklistor i pdf-format. HELA BYGGPROCESSEN

Branschstandarden ByggaF innehåller rutiner och hjälpmedel som ska säkerställa fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till förvaltning. Metoden kan tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och renovering.

Initiativet att tillämpa ByggaF måste komma från byggherren. Tanken är att fuktfrågorna ska komma in tidigt i processen och sedan arbetas in i: programhandlingar systemhandlingar bygghandlingar kontrollplaner för drift och underhåll. Som stöd finns mallar för olika aktiviteter, med instruktioner, klara att fylla i för aktuellt projekt. A MA-nytt – Hus 1/2014

ULF SÖDERLUND Redaktör Omvärldsbevakning AB Svensk Byggtjänst

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

FUKTSAKKUNNIG

En nyhet är att byggherren ska anlita en fuktsakkunnig som ska hjälpa byggherren att formulera krav på fuktsäkerhet och följa upp att kraven uppfylls. NYA OCH TYDLIGARE KRAV

I nya ByggaF har det blivit mycket tydligare med vilka krav som ställs på de olika aktörerna i de olika byggskedena, program-, projekterings-, produktions- och förvaltningsskedet. DOKUMENT

Branschstandarden, mallar och dokument går att ladda ner kostnadsfritt från Fuktcentrums webbplats. De dokument som inte är avsedda att ändras finns i pdfformat. Mallarna är i excel- eller wordformat. Alla dokument är daterade den 8 maj 2013. Ambitionen är dock att de ska ses över årligen för att hållas aktuella.

Fuktcentrum – ByggaF-metoden På www.fuktcentrum.lth.se kan hela materialet nedan laddas ned: 1) ByggaF Branchstandard 2) Fuktriskinventering i tidiga skeden 3) Fuktinventering i befintlig byggnad 4) Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter 5) Tjänstebeskrivning för fuktsakkunnig 6) Fuktsäkerhetsbeskrivning 7) Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering 8) Fuktsäkerhetsplan produktion 9) Fuktrondsprotokoll 10) Avvikelserapport 11) Innehåll Fuktsäkerhetsdokumentation ByggaF (in English) Industry standard ByggaF – method for moisture safety of the construction process

finns omnämnd som litteratur under 01.S Sammansatta byggdelar i hus, YSK.21 Bygghandlingar för byggande av hus, YSK.31 Underlag för relationshandlingar

Källa: ByggaF och Kristina Mjörnell, affärsområdeschef på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

för hus, YSK.42 Kontrollplaner för byg-

och

BYGGAF I RA HUS 11

gande av hus

Den tidigare rapporten från FoU-Väst

driftinstruktioner för hus.

YSK.61 Underlag för



Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt? • Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygglösningar • Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

• Hållbarhet är lägre miljöpåverkan • Hållbarhet uppnås när mindre transporteras till samma resultat

Livslängd

• Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring

Miljö

• Hållbarhet är energieffektiva lösningar • Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel • Hållbarhet är när material återanvänds istället för deponi

Trygghet

• Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan. Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

HUS

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

MARTIN STENO AMA-redaktör Hus AB Svensk Byggtjänst

Remiss för AMA Hus 14  Från maj till och med den 15 augusti finns en remiss för AMA Hus 14 tillgänglig. Gå in på Svensk Byggtjänsts hemsida och hämta hela eller delar av AMA och RA för att lämna dina synpunkter på innehållet. T E X T: B O S A M U E L S S O N , M A R T I N S T E N O O C H T H O M A S L U N D G R E N . F OTO : Å K E E : S O N L I N D M A N

MA och RA uppdateras vart tredje år och arbetet med AMA Hus 14 startade i september 2013 och nu föreligger remissen. Under september och oktober bearbetas remissvaren för att under november och december slutföra arbetet för tryck och webb. NÅGRA AV NYHETERNA I REMISSFÖRSLAGET

I remissförslaget till denna uppdatering av AMA och RA har bland annat en total översyn gjorts avseende fukt i alla avsnitt, det innebär dock inte att det är nya krav överallt. Även miljöfrågor har varit föremål för en närmare granskning i hela AMA och RA. I byggdelsavsnittet 01–49 har ett antal nya toleranskrav tillkommit i många av tabellerna för betongelement, men även helt nya tabeller för träbaserat material har utvecklats. Alla avsnitt har arbetats igenom och uppdaterats avseende ny och ändrad standard, ny och ändrad teknik om den är beprövad. Kraven på CE-märkning av byggvaror som omfattas av en harmoniserad standard har uppmärksammats både under 01.S i RA och i respektive avsnitt som berörs. Under ES platsgjutna konstruktioner finns ny text om förstärkning med fiberkompositer. I avsnitt HSD för trävaror har sågat och hyvlat trä försetts med s.k. VB-nummer som hänvisar till egenskapsdeklarationer i träbranschens databas, VilmaBas. I avsnitt GSN element av trä har avsnitten om fukt och brandskydd utökats. I kapitel I om isolervaror har det tillkommit rådtext om oventilerade kallvin46

dar, s.k. klimatvindar, och dessutom om varmgrunder. Under avsnitt JS finns nya texter avseende tätskikt vid taktäckning av vegetation. I avsnittet finns även ändrade krav på brunnar och bräddavlopp samt nivåer av kvarstående vatten på tak eller bjälklag. Kapitel JT innehåller en hel del nya anvisningar och figurer som styr upp utförandet med plåt. Till exempel ingår en rådgivande anvisning för utformning av plåt vid tröskel mot balkong. I kapitel JU görs ett omtag med nya koder, rubriker och anvisningar anpassade för beskrivning av taktäckningar och väggbeklädnader av skiffer. Kapitel K är uppdaterat med nya koder för träullsplattor. Dessutom öppnas upp för P-märkta våtrumsskivor av sammansatt konstruktion.

THOMAS LUNDGREN AMA-redaktör Hus AB Svensk Byggtjänst

I avsnittet LCS för byggplatsmålning har tabellerna för målningsbehandling uppdaterats och förenklats. Under avsnittet NS finns ett stort antal uppdateringar av standarder beträffande kompletteringar av sakvaror, exempelvis gällande dörrar, fönster och beslag. Text beträffande kontroll av fukt i betong och trä har uppdaterats under YSC.12. Ny kod och rubrik är YSC.123 Kontroll av fukt i gipsskivor, med råd om tillvägagångssätt och nivåer. Under YSC.162 finns nya texter beträffande kontroll av brandskyddsmålning. REMISSEN

Remissen är uppdelad i samma avsnitt som AMA och RA, det innebär att man kan hämta de avsnitt som är mest intressanta för sin egen verksamhet och lämna synpunkter på dem. Texten är samredigerad med AMA först som fullspalt, och sedan RA med indragen text för att underlätta läsningen. Remissynpunkter lämnas i det formulär som också kan hämtas tillsammans med remissen. Hämta remissen på www.byggtjanst. se. 

Copperhill Mountain Lodge, Åre, nominerad till Träpriset 2012.

A MA-nytt – Hus 1/2014

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst

Exempel på kvisttyper som kan ses i skriften.

Ny handbok om Att välja trä  Dubbelt så omfångsrik – 120 sidor jämfört med förra utgåvan från 2004, ett uppslagsverk för alla som arbetar med trä. T E X T: B O S A M U E L S S O N . F OTO : S V E N S K T T R Ä

dag när träbyggandet inte bara omfattar småhus utan också höga bostadsbyggnader, hallbyggnader och offentliga byggnader finns det behov av bra information till arkitekter, konstruktörer och hantverkare och boken innehåller över 500 bilder, figurer och faktatabeller. Denna nionde utgåva är uppdaterad med avseende på teknik och alla standarder och normer för träbyggnad som var gällande 2013. På de 120 sidorna ges bland annat beskrivningar av skogsbrukets miljöaspekter, egenskaper hos olika träprodukter, kvalitet och sortering, trä och fukt samt träskydd, färg och ytbehandling. Den tar också upp förbandstyper, byggregler och hjälpmedel för beräkning av virkesåtgång, samt en omfattande ordlista. AMA-nytt – Hus 1/2014

Boken ger svar på många frågor, exempelvis vilken träsort står bäst mot regn och vind i en träfasad? Vad är skillnaden mellan splintved och kärnved? Vilka mått finns för olika träprofiler? Är en limträbalk bättre än en stålbalk ur brandsynpunkt? – Vi har omarbetat innehållet i den nya utgåvan med tanke på den nu mycket bredare användningen av trä i större byggnader och konstruktioner samt de tekniska, ekonomiska och miljömässiga fördelar som trä ger. Vi har även tagit hänsyn till att boken i betydande omfattning används i utbildning och att den når fler målgrupper, säger Per Bergkvist, rådgivare träprodukter på Svenskt Trä, som varit projektledare för skriften. Den primära målgruppen är fortsatt

trä- och byggsektorn, men det är väldigt roligt att innehållet intresserar så många hemmasnickare och studenter, säger Johan Fröbel, rådgivare trä- och limträprodukter, som bidragit till innehållet i boken. Johan ingår också i referensgruppen för AMA Hus 14. I den nya Att välja trä finns det många hänvisningar till AMA Hus 11. I RA Hus 11 finns Att välja trä under rubriken information i GSN och HSD.1. Att välja trä ges ut av Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Boken kan också beställas på www. byggtjanst.se. 

Mer information: www.svenskttra.se

VVS • KYL

Om leverantörerna av värmeåtervinnare använder Svensk Ventilations riktlinjer när de redovisar produktdata blir jämförelsen lättare för konsulter och entreprenörer.

Årsbaserade verkningsgrader för jämförelse av värmeåtervinnare  Svensk Ventilation har tagit fram nya riktlinjer för hur årsbaserade verkningsgrader ska beräknas och redovisas för att underlätta jämförelser av luft–luftåtervinnares prestanda. Om leverantörerna använder riktlinjerna när de redovisar produktdata blir produkterna lättare för konsulter och entreprenörer att väga mot varandra. T E X T: E VA E N E S T R Ö M S C H M I E D . F OTO : A N D E R S W E S T E R

et finns många aktörer på marknaden för komfortventilation och värmeåtervinning. Svensk Ventilation vill med riktlinjerna verka för att tillverkare av luft-luftvärmeåtervinnare redovisar årstemperatur- och årsenergiverkningsgrader baserade på relevanta och realistiska förhållanden och på ett sätt så att aggregaten kan jämföras sinsemellan. 48

– Värmeväxlare som komponent karaktäriseras och jämförs enklast genom dess torra temperaturverkningsgrad, säger Erik Österlund, miljö- och teknikchef på Svensk Ventilation. Det finns dock skillnader i påverkan av fuktutfällning och avfrostningsbehov mellan olika typer av värmeåtervinnare och mellan olika avfrostningssystem. Detta skapar behov av

en mer omfattande värdering, menar Erik Österlund. För att bedöma olika värmeåtervinningssystem ur energisynpunkt krävs beräkningar där systemet värderas utifrån byggnadens förutsättningar och klimatet där byggnaden är belägen. Svensk Ventilation har därför valt att komplettera sina riktlinjer med årstemperaturverkningsgrad och årsenergiverk-

A MA-nytt – VVS • KYL 1/2014

EVA ENESTRÖM SCHMIED AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst

F OTO : S V E N S K V E N T I L AT I O N

Svensk Ventilations riktlinjer

För att bedöma olika värmeåtervinningssystem ur energisynpunkt krävs beräkningar där systemet värderas utifrån byggnadens förutsättningar och klimatet där byggnaden är belägen, menar Erik Österlund, Svensk Ventilation.

ningsgrad som underlag för jämförelser. På så sätt inkluderar beräkningarna påverkan av värmeåtervinnarens avfrostningssystem, fortsätter Erik Österlund. GEMENSAM DATABAS FÖR KLIMATDATA

Den klimatdata som används i beräkningarna, till exempel temperatur och luftfuktighet, ska vara hämtad från databasen Meteonorm, som tillhandahålls av det schweiziska företaget Meteotest. Programmet bygger på insamlad data från ett stort antal väderstationer och kan skapa stokastisk data för flertalet platser på jorden. – Vi anger även vissa fasta förutsättningar i riktlinjerna, bland annat att frånluftstemperaturen ska sättas till 22 °C för alla lokaltyper och fukttillskottet till 2 g/kg torr luft i bostäder och 1 g/kg torr luft i kontor. Om tillverkarna redovisar data med samma förutsättningar blir det lättare

Svensk Ventilation fastlade dokumentet ”Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luft-luftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata” den 29 november 2013. Riktlinjerna är utarbetade på uppdrag av Svensk Ventilations Styrgrupp Produkter genom en särskild arbetsgrupp med representanter från Aircoil, Fläkt Woods, IV Produkt, REC Indovent, Swegon, Systemair, Vent & Energi och Voltair. De finns att hämta på www.svenskventilation.se. På www.svenskventilation.se finns även dokumentet ”Temperaturverkningsgrad i värmeväxlare för till- och frånluftssystem. Riktlinjer för redovisning av produktdata” från den 3 maj 2012.

Definitioner Årstemperaturverkningsgrad – det beräknade årsmedelvärdet av värmeåtervinnarens temperaturverkningsgrad. Årsenergiverkningsgrad – anger hur mycket ventilationsaggregatet täcker av det termiska energibehovet som uppkommer av luftväxlingen som orsakas av aggregatet (inklusive infiltration). Årsenergiverkningsgrad kan inte användas för vidare beräkningar av en byggnads energianvändning.

Källa: Svensk Ventilation

att jämföra luft-luftåtervinnare i projekteringsfasen. Men man bör se upp med hur man använder årsenergiverkningsgrad. Den kan inte användas för att beräkna byggnadens totala uppvärmningsbehov, avslutar Erik Österlund.

text för den temperaturverkningsgrad som avser torr värmeväxling utan fuktutfällning. Om riktlinjerna kommer att påverka texten i AMA VVS & Kyl får kommande utredningsarbete och remiss inför nästa utgåva av referensverket visa. 

KRAV I AMA

AMA innehåller i dagsläget enbart krav-

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören tillhör ett GVK-auktoriserat företag och har rätt behörighet för installationen. Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se

VVS • KYL

Kanalgenomföringar genom brandcellsavskiljande byggnadsdel  Installationer som går mellan olika brandceller behöver utföras så att brandsäkerheten bibehålls. För rektangulära kanaler behöver dessutom AMA:s kravtexter spetsas till. T E X T: M A R T I N B R U N N K V I S T. F OTO : A N D E R S W E S T E R

AMA VVS & Kyl 12 står det i QLF.2 Genomföringar för ventilationskanaler,

en. Genomföringen förlorar därmed sin brandtekniska klass.

med krav på avskiljande i brandteknisk

att rektangulära kanaler med sida större än 500 mm ska stagas. Detta mått är högre än vad gängse praxis är. Därför bör det måttet ändras till 250 mm. klass

LÅT INTE BRANDEN SPRIDA SIG VIA VENTILATIONEN

När en ventilationskanal passerar genom en brandcellsavskiljande byggnadsdel ska detta utföras så att byggnadsdelens brandtekniska klass fortfarande bibehålls. Rent praktiskt görs detta som regel genom isolering av kanalen samt tätning mellan kanal och byggnadsdel. Isoleringen har till uppgift att hindra att värme från brand sprids från den ena brandcellen till den andra. Tätning har till uppgift att förhindra både värme och brandgaser att passera byggnadsdelen vid genomföringen. Exakt hur isolering och tätning ska utföras beror på många faktorer och måste dimensioneras vid varje enskilt fall. Förutom den brandtekniska klassen finns det flera andra faktorer som måste beaktas. Till exempel byggnadsdelens konstruktion, kanalens konstruktion och material, krav på hållfasthet. För rektangulära kanaler finns ytterligare en sak man måste tänka på. När en rektangulär kanal blir varm så utvidgas metallen och kanalsidorna blir större. Eftersom det inte finns något utrymme runt omkring kanalen vid genomföringen kommer en kanal som upphettas vid brand att börja bukta inåt. Då uppstår en glipa mellan kanal och brandtätning50

KANALERNA MÅSTE HÅLLA FORMEN

För att komma till rätta med det problemet behöver rektangulära kanaler stagas så att de behåller sin form även vid upphettning. Stagningen görs med metallprofiler som monteras runtom kanalen vid genomföringen. Hur stagningen ska

göras beror bland annat på byggnadsdelens konstruktion samt kanalens storlek. Kanaler vars största sida är upp till 250 millimeter behöver som regel inte stagas. Några av de vanligaste utföranden av stagningar för olika fall visas i principritningarna här intill. För att få en riktigt stabil stagning kan L-profiler användas som fästs i både kanal och byggnadsdel. Dock kan en sådan konstruktion ge problem

Förslag till beskrivningstexter Med anledning av att måttet för när stagning av rektangulära kanaler ska göras är för högt bör följande beskrivningstext användas. QLF.2 Genomföringar för ventilationskanaler, med krav på avskiljande i brandteknisk klass Rektangulära kanaler med sida större än 250 mm ska stagas. .................................. Hur stagningen ska utföras behöver beskrivas i klartext. För en kanal som är cirka 500 mm som passerar genom en brandcellsskiljande vägg av lättregelkonstruktion kan texten till exempel lyda så här: Vid väggenomföringen ska kanalen stagas runtom med hattprofiler på båda sidor om väggen. Profilen fästs i kanalen i båda flänsarna. Avstånd mellan infästningspunkterna högst 100 mm. Profilens höjd: 25 mm Profilens godstjocklek: minst 0,7 mm Kanalens isolering ska helt täcka profilerna.

A MA-nytt – VVS • KYL 1/2014

MARTIN BRUNNKVIST AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst

med att stomljud förs över från en vibrerande kanal till byggnadsdelen. Ur ljudsynpunkt är det därför bättre att använda hattprofiler som enbart fästs i kanalen. Om en stagad kanal ska isoleras ska profilerna helt täckas av isoleringen. Vid projektering och upprättandet av en teknisk beskrivning bör projektören skriva in att kanaler större än 250 ska stagas. Dessutom måste beskrivningsförfattaren alltid beskriva hur denna stagning ska göras, vilka stag som ska användas inklusive dimension och hur infästning ska ske. 

Princip för hur en ej stagad kanal deformeras vid upphettning

Exempel på hur kanaler kan stagas Kanalerna stagas med metallprofiler runtom kanalen enligt figurerna. Infästning görs lämpligen med samma metod som använts för att foga samman de aktuella kanalerna, till exempel skruv. Avstånd mellan infästningspunkterna ska vara högst 100 mm. Om kanalen ska isoleras ska profilerna helt täckas av isoleringen.

Hattprofiler: minst 0,7 mm godstjocklek och en profilhöjd på minst 25 mm. Profilerna fäst enbart i kanalen i profilens båda flänsar. L-profiler: minst 2 mm godstjocklek. Fästs i både kanal och byggnadsdel.

Stagning av kanal med största kanalsida 250–1000 mm vid massiv byggnadsdel.

Stagning av kanal med största kanalsida mer än 1000 mm vid massiv byggnadsdel.

Stagning av kanal med största kanalsida 250–1000 mm, lättregelkonstruktion. Kan även utföras med L-profil, men då måste problem med stomljud beaktas.

Stagning av kanal med största kanalsida mer än 1000 mm vid massiv byggnadsdel.

AMA-nytt – VVS • KYL 1/2014

VVS • KYL

MARTIN BRUNNKVIST AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst

Glöm inte att dimensionera den viktiga isoleringen  Det finns mycket att vinna på en bra isolering av rörskålar. Men då måste projektören göra en ordentlig projektering och det måste finns plats att montera isoleringen. T E X T: M A R T I N B R U N N K V I S T. F OTO M O N TAG E : M I K A E L S J Ö B E R G

lltför ofta får vi på AMA-redaktionen se exempel på felaktigt användande av AMA. Bland de vanligare felen är att projektören hänvisar till AMA utan att först ha gjort en ordentlig projektering och dimensionering. Inom vvs-området är den typen av fel vanligast för isolering av rörledningar. Inte sällan ser vi texter i tekniska beskrivningar av typen ”Rörledningar ska isoleras med en mininivå enligt AMA” 52

eller ”Isoleringens tjocklek ska ha tjocklek enligt tabell AMA RB/1”. Skrivningar av den typen är både felaktiga och meningslösa. Det står ingenstans i AMA vilka material eller dimensioner som ska användas för isolering i olika specifika fall. Det är uppgifter som projektören måste ta fram. När den projekteringen är gjord kan AMA användas för att på ett enkelt och enhetligt sätt beskriva hur isoleringen ska utföras.

DET FINNS MYCKET ATT VINNA

Det förfaringssättet gäller självfallet för alla delar av en vvs-installation. Men det verkar som om det av någon anledning är vanligast just för teknisk isolering. Vad det beror på kan vi bara spekulera i. Det kan bero på att isolering kommer in sent i arbetet eller att det ofta finns alldeles för lite utrymme att få plats med isoleringen. Isoleringen av rörledningar är viktig. Genom att isolera på rätt sätt bibehålls A MA-nytt – VVS • KYL 1/2014

roxx.se

önskad temperatur i rörledningarna med lägre tillförd energi jämfört med en oisolerad rörledning. Därmed minskar driftskostnaderna och energianvändningen för en fastighet. Att beräkna tjockleken på isoleringen är oftast enkelt med hjälp av de många beräkningsprogram som finns på marknaden. Men då krävs det att projektören vet vilka energikrav som finns i det specifika fallet. SNÅLA INTE MED UTRYMMET

I de fall det inte finns några energikrav att luta sig emot kan det ibland vara svårt att motivera för beställaren varför man ska använda en tjockare isolering som tar upp dyrbar volym i en byggnad. Då kan det vara värt att redovisa hur mycket köpt energi som går åt vid olika isolertjocklekar. Om den kostnaden jämförs med kostnaden för installationen kan ett jämviktsläge hittas. Så länge besparingen är större än installationskostnaden blir isoleringen ekonomiskt lönsam. Det är det som brukar kal�las för ekonomisk isolering. Det som kan vara svårt att beräkna är just kostnaden för installationen över tid. Men kan den siffran tas fram är beräkningen enkel. Börja alltså med att projektera isoleringen. Bestäm material, dimension och utförande utifrån förutsättningarna i aktuellt fall. Först därefter kan AMA användas för att beskriva hur slutresultatet ska bli och hur entreprenören ska göra. 

Exempel på en beräkning av ekonomisk isolering Hetvattenledning med mediatemperatur: Omgivningstemperatur: Rördiameter: Isolering: Ytbeklädnad:

90 °C 20 °C 60 mm rörskål plastplåt

Oisolerad ger denna ledning en värmeförlust av 167 W/m. 40 mm isolertjocklek ger värmeförlusten 18 W/m och yttemperatur 27 °C . 80 mm isolertjocklek ger värmeförlusten 12 W/m och yttemperatur 24 °C . Beräkningen visar att en ökning av isolertjockleken från 40 mm till 80 mm ger en skillnad på 6 W/m. På ett år ger detta en minskning av energiförlusten med cirka 50 kWh/m, vilket med till exempel ett energipris på 60 öre/ kWh ger en besparing på 30 kronor per meter rörledning. Material och montage för 40 mm isolering kostar 125 kronor/meter. Motsvarande för 80 mm isolering är 190 kronor/ meter. Den tjockare isoleringen är alltså 65 kronor dyrare per meter.

rätt från början. Felaktigt utförda vatteninstallationer orsakar en massa elände. Vattenskador, legionellasmitta och frysskador för att nämna några. Projektera VVS-installationen efter branschreglerna – för din säkerhets skull. Ha ditt på det torra och använd erfarenheten som regelverket ger. På www.säkervatten.se hittar du Branschreglerna och de auktoriserade VVS-företagen nära dig.

Det betyder att den extra kostnaden för att öka isolertjockleken är intjänad på cirka två år. Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se AMA-nytt – VVS • KYL 1/2014

VVS • KYL

EVA ENESTRÖM SCHMIED AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst

Ny metod för täthetskontroll av rörsystem  VVS Företagen och Säker Vatten vill underlätta för vvs-företagen och montörerna på plats och har tagit fram en förenklad täthetskontroll med luft för vissa typer av rörsystem. T E X T: E VA E N E S T R Ö M S C H M I E D

VS Företagen och Säker Vatten har tillsammans arbetat fram en metod för att kontrollera rörsystemens täthet med hjälp av luft i stället för med vatten, utan att företaget behöver vara ackrediterat av Swedac. Metoden beskrivs i handledningen ”Förenklad täthetskontroll med luft för vissa rörsystem” och kan tillämpas under speciella förutsättningar: om det finns risk för frysning eller bakterietillväxt innan ett rörsystem tas i drift, om installationen är utförd med rör som är tryckkontrollerade på fabrik, om rören är förlagda utan ingjutna eller inbyggda fogar och om rören är monterade enligt fabrikantens anvisningar och saknar synliga skador. – Vi har gjort det här främst för att underlätta för vvs-företagen och montörerna på plats, till exempel som kontroll innan golvvärmeslingor ska gjutas in eller vid andra liknande tillfällen som kräver egenkontroll. Det kan vara olämpligt att täthetskontrollera med vatten, då det finns risk för frysning eller bakterietillväxt, säger Magnus Everitt på VVS Företagen. Metoden lämpar sig för tappvattensystem, golvvärmesystem och andra konventionella värmesystem av plast- eller metallrör och måste alltid föregås av en riskbedömning. Att enbart förlita sig på täthetskontroll med luft räcker heller inte. Systemen ska alltid tryck- och täthetskontrolleras med vatten enligt Säker Vattens branschregler innan de driftsätts, poängterar Magnus Everitt.

Exempel på provningsanordning för täthetskontroll med luft. Ledningssystemen ska alltid tryck- och täthetskontrolleras med vatten innan de driftsätts. Källa: VVS Företagen och Säker Vatten.

Sex viktiga förutsättningar för förenklad täthetskontroll med luft 1. Gäller inte rörsystem som bearbetas med till exempel lödning och svetsning. 2. Rör och rördelar ska ha certifikat från leverantören som visar att de är provade avseende tryckhållfasthet. Observera att dessa intyg som regel måste beställas samtidigt med rören. 3. Riskbedömning ska utföras och dokumenteras innan täthetskontrollen görs. Riskbedömning utförs enligt ”Riskbedömning vid förenklad täthetskontroll med luft för vissa rörsystem”. 4. Systemet får inte innehålla ingjutna eller inbyggda fogar. 5. Rören får inte ha varit utsatta för åverkan som kan påverka materialet. 6. Montering av rör och rördelar ska utföras enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar som ska finnas på arbetsplatsen.

Källa: VVS Företagen och Säker Vatten AB

KRAV I AMA

Krav på hur rörsystemens täthet ska kontrolleras när arbetet är utfört finns under kapitel Y i AMA. Där finns också krav på att entreprenören ska redovisa en egenkontrollplan innan arbetena påbörjas som ska innehålla åtgärder enligt företa-

gets kvalitetsoch miljöplan. Under arbetets gång ska entreprenören utföra och dokumentera åtagandena enligt kvalitetsoch miljöplanen och redovisa såväl avvikelser från avtalat resultat som avvikelser från avtalad omfattning av kontroll. 

A MA-nytt – VVS • KYL 1/2014

MARTIN BRUNNKVIST AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst

Ställ krav även på skyddsrören  Ställ krav i den tekniska beskrivningen att ytterrören i rör-i-rörsystem ska vara testade enligt norsk standard. Om inte relevanta krav ställs finns en risk med onödiga vattenskador som följd. T E X T: M A R T I N B R U N N K V I S T. F OTO : M A R T I N B R U N N K V I S T, C O L O U R B OX

et är viktigt att ställa krav på att skyddsrören är täta för rör-i-rörsystem. Annars förlorar systemet en viktig del av sin funktion. Därför måste den som beställer eller upprättar en beskrivning se till att skyddsrören uppfyller relevanta krav. LÄCKAN UPPTÄCKS I TID

Så kallade rör-i-rörsystem är numera väl etablerat i olika typer av vvs-installationer. Att ha ett mediarör inuti ett yttre skyddsrör har framförallt två fördelar. Dels ska mediaröret enklare kunna bytas ut även när det är inbyggt. Det ska också minska risken för vattenskador genom att vätska från ett läckande mediarör fångas upp av ytterröret. Den läckande vätskan leds därmed till rörets ändpunkter. Då upptäcks läckan snabbt och inget vatten hamnar i byggnadsdelarna. Det har nu visat sig att vissa skyddsrör lätt spricker vid snäva böjar. Materialet i

Risken för spruckna skyddsrör är störst vid bockfixturer.

Specialister inom teknikområdet VVS Vi hjälper er med systemlösningar, projektering, energieffektivisering, OVK, täthetsprovning, termografering, radonmätning mm. Boka in oss för en offert. Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

VVS • KYL  rören har helt enkelt inte varit tillräckligt

bra. Problemet har framförallt uppstått vid bockningsfixturer. NORGE LIGGER FÖRE OSS

I Norge har detta problem varit känt längre än i Sverige. Provningsinstitutet Sintef har därför tagit fram ett tillägg till standarden NT VVS 129. Det tillägget beskriver syftar till en tuffare kontroll av skyddsröret. Om man vid beställning av ett rör-i-rörsystem ser till att systemet är kontrollerat enligt den standarden med tillägg så minskar man avsevärt risken för läckande skyddsrör. Det finns två nackdelar med testet. Det gäller för det första bara för rör av PEX så rör av andra material innefattas inte i kravet. För det andra så omfattas inte bockfixturer av testet. I Sverige är bockfixturer vanliga. Men det kan alltså vara värt att använda andra lösningar vid till exempel väggenomföringar. Branschorganisationen Säker Vatten arbetar mycket runt dessa frågor och har som ambition att kunna ställa relevanta krav i kommande branschregler. – Just nu ser vi över branschreglerna och diskuterar frågan dels med leverantörerna och dels med de svenska certifieringsbolagen och norska Sintef Byggforsk. Troligen kommer vi att ställa samma krav som i Norge. Det säger Thomas Helmerson, vd på Säker Vatten.

Förslag till beskrivningstext för att säkerställa att relevanta krav ställs på skyddsrören PN RÖRLEDNINGAR M M RÖRLEDNINGAR I SKYDDSRÖR I BYGGNADSKONSTRUKTION Rör-i-rör-system av PEX ska vara kontrollerade och uppfylla kraven i Nordtestmetod NT VVS 129 med tillägg Sintef Test metod No. 01-2010 samt ha ett Tekniskt godkännande från Sintef Byggforsk.

Enligt den nya metoden Sintef No 1-2010 ingår nedanstående kontroller. Värmetålighet. Skyddsrören utsätts för en liten böjradie i ett värmeskåp med

50 °C i 1 000 timmar utan att röret ska spricka Okulärundersökning av rörets utvändiga utformning Mikroskopundersökning av rörvägg och sammansättning av plastmaterialet Tålighet mot UV-ljus Tålighet mot miljöstress i form av rengöringsmedel och liknande Slagtålighet Täthetsprovning av skyddsröret Täthetsprovning av reparations- och ändmuff.

Efter utfärdat godkännande krävs en årlig uppföljning för att få behålla det.

BESKRIV MED RÄTTA KRAV

Men fram till dess är det bästa att ställa krav på att systemen ska uppfylla den norska standarden NT VVS 129 med tillägget Sintef No 1–2010. I AMA finns i dagsläget inga särskilda krav på rör-i-rör. I RA finns en text som säger att man kan ange att rören ska uppfylla

kraven i NT VVS 129. Eftersom de flesta system på marknaden uppfyller både den standarden och även kraven i tillägget är det troligt att kommande AMA kommer ha detta som en kravtext. Tills vidare kommer det finns ett förslag till beskrivningstext i AMA-nytt beskrivningsdel samt i beskrivningsverktyget. Se faktaruta. 

A MA-nytt – VVS • KYL 1/2014

Foto: Super Deuce Sthlm

Förstår du och byggprocessen varandra? Det byggs för lite i Sverige och det känns som att alla skyller på alla. När vi bad branschen illustrera sin syn på hur byggprocessen ser ut från A till Ö, blev det tydlig att den uppfattas som väldigt trasslig. Det börjar kanske bli dags att vi i branschen pratar ihop oss? Ett annat sätt att börja räta ut fnurrorna i relationen med byggprocessen kan vara att prata med oss på Svensk Byggtjänst. På byggtjanst.se hittar du en rad olika tjänster och produkter som syftar till att förenkla processen.

AMA-nytt – VVS • KYL 1/2014

Nya krav på månads- och kvartalsprov är något anläggningsinnehavarna behöver ta till sig i SBF 110:7.

Nya regler för brandlarmanläggningar  Den nya utgåvan av SBF 110 är rejält omarbetad gentemot sin föregångare. Då delar av innehållet har ändrats och nya krav tillkommit så påverkas texterna under vissa koder och rubriker i RA EL 12. T E X T O C H F OTO : P E R A N D E R S S O N

slutet slutet av förra året släppte Brandskyddsföreningen nya regler för brandlarmanläggningar. Titeln är Regler för brandlarmanläggning 2013, SBF 110:7 och de gäller från och med 2014-01-01. Publikationen ersätter Regler för automatiska brandlarmsystem, SBF 110:6 samt Anvisningar för automatiska brandlarm i mindre objekt, SBF 110:6, Bilaga A. 58

Utgåvorna gäller parallellt under ett år och föregångarna dras in 2014-12-31. I jämförelse med tidigare utgåvor så har det i och med SBF 110:7 gjorts en omarbetning av hela regelverket. Denna omarbetning har resulterat i en helt ny kapitelindelning uppdelad på 19 kapitel. Det kan jämföras med 110:6 där innehållet var fördelat på sju kapitel. Även bilagorna har omarbetats och fått nytt innehåll. SBF 110:7 har nio

bilagor och den tidigare utgåvan åtta inklusive bilaga A för de mindre brandlarmanläggningarna. SBF 110 är inte omnämnd i AMA EL 12, men i RA EL 12 finns det hänvisningar till den i kapitel 6 (avsnitt 64), S, T och Y. Några av hänvisningarna är av allmän karaktär och påverkas inte av att det kommit en ny utgåva men för sex koder och rubriker har texterna i RA justerats genom AMA-nytts Beskrivningsdel. A MA-nytt – EL 1/2014

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

NYA OCH JUSTERADE TEXTER I RA

En av nyheterna i SBF 110:7 är att komponenter som använder radioöverföring finns med. Som en följd av det finns det nu under kod och rubrik 64.CBB/4 Branddetekterings- och brandlarmsys-

text om att SBF 110 ska beaktas. Texten under SCG Brandlarmskablar har omarbetats och förtydligats gällande när det kan vara aktuellt att välja en annan färg på den normalt röda spridningskabeln. Vid ett eventuellt strömavbrott är det viktigt att brandlarmanläggningens funktioner upprätthålls. Kraven på batterikapaciteten har sänkts i den nya utgåvan av SBF 110 och normalt ska nu batterierna klara en drift på 24 timmar och därefter 30 minuters larmläge om elmatningen försvinner. Detta förändrade krav har gett upphov till en anpassning av texten under SJB.1 Laddningsbara batterier. Rådstexten har justerats under 64.CBB/1 tem – trådlösa system

Branddetekterings- och brandlarmsystem – automatiska brandlarmsystem , YTB.164 Märkning av teleinstallationer

och

YTC.1642 Kontroll av teletekniska

då titeln på SBF 110 ändrats mellan utgåvorna. säkerhetssystem

FÖRÄNDRADE KRAV PÅ PROV

En annan nyhet som följer med den nya utgåvan är förändrade krav för månadsoch kvartalsprov. Vid månadsprovet ska det även göras en kontroll så att det inte finns några hinder som begränsar åtkomsten till centralutrustning, brandförsvarstablå eller eventuella larmlagringstablåer. Vid kvartalsprovet är det nya krav på antalet sektioner som ska provas. Minst en detektor i minst 25 procent av antalet sektioner ska testas. Varje år ska samtliga sektioner provas och minst fem procent av detektorerna. 

Källa: Regler för brandlarmanläggning 2013, SBF 110:7

AMA-nytt – EL 1/2014

Den nya utgåvan av brandlarmsreglerna har fått en helt ny kapitelindelning.

Regelverket SBF 110:7 Regelverket SBF 110:7 anger krav för brandlarmanläggningar som är fast installerade i byggnader. Den är tillämplig för projektering, installation och underhåll. I reglerna finns det också vissa krav för övervakning av utsidan på byggnaden samt aktivering av andra typer av brandskyddssystem. Regler för brandlarmanläggning 2013, SBF 110:7 är framtaget av Brandskyddsföreningen i samarbete med Svensk Försäkring, Besiktning.org, Säkerhetsbranschen (tidigare Swelarm Brand), Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering samt Locum.

59 59

En yttre antenn vid byggnaden kan betyda stor ökning av antalet användare i enskild mobilmast. Därför bör operatören kontaktas.

Kommunikation i (för) täta hus  Våra nya, energibesparande byggnadskonstruktioner försvårar för radiovågor att passera genom ytterväggarna. Samtidigt ökar vår användning av mobiltelefoni vilket förutsätter att radiovågor kan passera med tillräcklig styrka. T E X T O C H F OTO : A N D E R S W E S T E R

obiltelefonsystem arbetar med allt högre frekvenser med våglängder som har svårt att passera olika material. Samtidigt har våra läsplattor och mobiltelefoner fått allt sämre antenner vilket ökar behovet av starkare signaler från sändarna. Detta är inte ett så stort problem utomhus men inomhus är den dämpade signalen många gånger för svag. Det är värt att notera att PTS (Post- och telestyrelsen) inte ställer täckningskrav på operatörerna när det gäller 3G- och 4G-banden. RADIOVÅGOR STÄNGS UTE

I mätningar som tidningen Byggindustrin har låtit utföra påvisas att de radiovågor som tidigare passerade genom fönster nu till största delen stängs ute genom den ytbeläggning som energieffektiva fönster har. Många gånger har även 60

karmar och fönsterbågar fått ett skikt av aluminium. Om vi därtill har väggar med armering så blir det ganska nära en Faradays bur som gör radiobaserad kommunikation väldigt besvärlig. Möjligtvis har problemet blivit ytterligare förstärkt i dagens lågenergihus. Samtidigt är det viktigt att dagens hus förbrukar minimalt med energi så problemet behöver en långsiktig lösning. HITTA LÖSNINGAR TIDIGT

Detta är ett problem som dagens projektörer inom el och tele måste vara medvetna om. För det finns lösningar på problemet. Men det blir alltid mera kostsamt att inse problemet och hitta lösningar när huset är färdigt. Så frågan bör väckas på ett tidigt stadium. Dels är det ett konstruktionsproblem men det om-

fattas även av krav på tillstånd om ett inomhusnät ska användas. Se faktaruta 2. Problemet som ska lösas är hur man får signalerna på insidan om de täta väggarna. För detta används ofta någon form av repeaterfunktion. Sådan utrustning beskrivs under TFE.532 – Repeaterutrustning. Men RA EL ger inte så många råd. Repeatrar kallas ibland även för minibasstationer. Men andra spännande lösningar är på väg. Se faktaruta 3. När en fastighetsägare ska investera i ett inomhusnät för till exempel ett kontorshotell eller flerbostadshus är en vanlig lösning att via en yttre antenn hämta signalerna och sedan fördela dem inne i byggnaden via ett internt antennsystem. När det gäller större fastigheter och många användare så kan en stor ökning  A MA-nytt – EL 1/2014

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

I elnischen ska Mattias Wall från Hips montera repeaterutrustning för att studenterna i ett campus ska få god kommunikation i hela byggnaden.

AMA-nytt – EL 1/2014

EL  av

användare betyda att den antenn som ligger närmast inte har kapacitet nog. Därför ska antalet användare anges för antennen. Ett annat sätt är att ta in operatörernas signaler med kabel i fastigheten och sedan fördela ut dem på olika våningsplan och i olika sektioner i byggnaden. Då ökar inte den närbelägna basstationens belastning. Som fastighetsägare kan det låta enkelt att överlåta till operatören att sätta upp sin basstation och bygga sitt eget nät. Men detta innebär att kunderna bara får tillgång till den operatörens tjänster. Alla i fastigheten bör ha möjlighet att välja den operatör som man vill, vilket uppfylls bäst genom att fastighetsägaren bygger antennsystemet och operatörerna sedan får ansluta sina basstationer till detta. SÖK SVAR PÅ RELEVANTA FRÅGOR

Några frågor som konstruktören ska besvara är: Var ska utomhusdelarna placeras? Var bör inomhusdelarna placeras? Vilken yta ska den återsända signalen täcka? Vilken signalstyrka ska erhållas? Vilka operatörers signaler ska förstärkas? Hur ska utrustningen matas? Vilken miljö ska den placeras i? Färg?

Inomhusantennerna monteras här i nedfällbara undertak vilket underlättar installationsarbetet.

Så här mycket radiosignal passerar igenom byggmateriel Byggdel Traditionellt tvåglasfönster Lågenergifönster (osynligt metallskikt) Trävägg Tegelvägg Betongvägg PUR-isolering med metallskikt

% 50 0,1 10 5 1–10 0,003

dämpning dB 3 30 10 13 10–30 25-45 Källa: Byggindustrin

TEKNISK ORO

I samhället finns det många som uttrycker oro för att påverkas av de signaler som finns i luften. Även signalerna för mobiltelefoni skapar skepsis hos vissa. En tänkvärd aspekt på detta är att om en byggnad gör det svårt att nå basstationen ökar telefonen sin effekt för att kompensera en svag signal. Och efter-

Repeatrar När privatpersoner och företag använder förstärkare, så kallade repeatrar, för att lokalt skapa bättre mobiltäckning ses detta som en uthyrning av radiotillstånd. Hittills har detta krävt tillstånd från PTS (Post- och telestyrelsen). De nya reglerna i PTSFS 2013:7, som började gälla 2014-01-01, innebär att privatpersoner och företag som vill använda repeatrar oftast bara behöver kontakta de berörda operatörerna för att få ett skriftligt godkännande. Skälet till att tillstånd behövs är att användningen av repeatrar kan orsaka störningar i mobilnäten. Det behövs alltså oftast inte längre ett tillstånd från PTS.

som telefonen hålls nära örat ökar dess strålade effekt direkt mot huvudet. Med en repeater får telefonen stark signal och kan minimera sin egen effekt, vilket även påverkar batteritiden positivt. 

Nya fönster för radiokommunikation Forskare på SP och dotterbolaget Glafo ska tillsammans med Elitfönster försöka hitta lösningar som gör det lättare att ringa inomhus. De tre intressenterna ska utveckla fönster som förstärker mobilsignalerna inomhus. Förhoppningen är att kunna använda glas, karm, båge och andra omgivande material för att förbättra radiokommunikationen. Vilken teknisk lösning som man arbetar på vill, eller får, inte Marianne Grauers på Glafo berätta. Det är lite av en företagshemlighet. Men jag är säker på att vi kommer att lösa problemet. Och att det kommer att ske inom några få år, berättar Marianne.

Källa:

PTS

SP och Glafo.

A MA-nytt – EL 1/2014

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Tydligare råd om strukturering och märkning  Ett nytt avsnitt om installationsdokument i SEKs uppdaterade handbok 419 underlättar för projektören. Handboken ger konkreta råd för att ta fram en bra struktur och underlag för märkning. T E X T O C H F OTO : A N D E R S W E S T E R

ur ska en elanläggning struktureras och märkas? I RA EL 12 finns hänvisningar till SEKs handbok 419 Dokumentation av elanläggningar. I den finns de regler som är gemensamma för Europa förklarade tillsammans med användbara exempel. Handboken presenterar och förklarar användningen av standarderna SSEN 81346-1 (grundläggande regler) och SS-EN 81346-2 (strukturering och klassificering) för det praktiska arbetet. De senaste utgåvorna av standarderna har tagits fram i samarbete med ISO vilket förstärker deras internationella tillämpning. Standarderna har engelsk text men förklaras på svenska i handboken från SEK. GODA RÅD

Handboken ger råd om hur elanläggningar och kopplingsutrustningar struktureras med hjälp av struktur- och översiktsscheman. Utifrån dessa scheman skapas referensbeteckningar som utgör grunden för märkning. I handboken finns även installationsdokumenten med, det vill säga det som finns från gruppcentralnivå och nedåt. Arbetsgången börjar med att bestämma vilka objekt som finns. Det gäller olika ingående komponenter men ett objekt kan även vara olika funktionella grupper. Till och med en hel installation kan under vissa omständigheter betraktas som ett objekt. Detta beroende på att viss information ska knytas till en helhet. AMA-nytt – EL 1/2014

Handbok SEK 419 ger råd om hur elanläggningar och kopplingsutrustningar struktureras med hjälp av struktur- och översiktsscheman.

SYSTEM FÖR ATT SKAPA ORDNING

De ingående delarna organiseras utifrån de relationer de har till varandra. En god hjälp är att tänka i termerna ”består av” och ”ingår i”. Objekten ska klassas efter de klassificeringslistor som finns i standarden SS-EN 81346-2. Där finns klassificering för allt som tillhör en byggnad. En grundtanke med detta är att samma sätt att ordna strukturer kan användas av alla fackområden, vilket gör det enklare för alla att tyda handlingar oavsett

vilket teknikområde man normalt arbetar med. I handboken presenteras ett urval relevanta koder för klassificering inom teknikområde el. Varje klass har en övergripande definition och sedan många exempel på vad en viss klass innebär. Koden T betyder sådana objekt som kan omvandla en form av energi till en annan av samma slag vilket kan beskrivas i termerna expandera, förstärka, komprimera, modulera, omforma och transformera.  63

EL  Här

är några exempelkoder som är användbara för elektriska objekt: dvärgbrytare – F startkopplare – Q krafttransformator – T kabel – W kopplingsplint – X. Referensförteckningar byggs upp i en trädstruktur, det vill säga i en hierarki som utgår från synsättet består av/ingår i. Samma tänkesätt som pyramidregeln i AMA. Om en kod är =A=B=C betyder det att detta ingår i =A=B, vilket i sin tur ingår i =A. Koder kan förenklas i formen =ABC.

ras. Dels kan de placeras på den högsta strukturnivån, under anläggningen som helhet. Men de kan även placeras ute i strukturen, i samma nivåer som de komponenter som de förbinder eller går till. Det går även att fördela kablarna efter de fördelningar som matar dem. Alla har sina olika fördelar.

När en kabel skarvas eller förgrenas, till exempel via en kopplingslåda, betraktas kablarna var för sig och ges egna referensbeteckningar. Handboken innehåller drygt 120 sidor med många figurer och tabeller över aktuella klasser för att strukturera objekt. 

OLIKA SYNVINKLAR

Utifrån olika behov kan objekten sorteras, eller struktureras på olika sätt. Man kan välja att se dem utifrån funktion, typ av produkt eller deras placering. Detta kallas för olika aspekter. Funktionsaspekten betecknas med ”=”. Detta synsätt passar bäst på anläggningsnivå och utförs ofta av den som har ansvaret för anläggningen som en helhet. Detta synsätt kan exempelvis användas för att beskriva kopplingsutrustningar och delsystem i en anläggning. Produktaspekten betecknas med ”-”. Detta blir ett tydligt sätt att visa vad som ska ingå i en utrustningsleverans liksom att det fungerar som en förteckning över de i systemet ingående delkomponenterna. Placeringsorienterad struktur betecknas med ”+”. Sådan information blir ett bra komplement till informationen om referensbeteckningar. En referensbeteckning kan innehålla mer än en aspekt. Detta kan bli aktuellt om det redan finns en färdig dokumentation för ett delsystem som ska tillföras i en större anläggning.

Dokumentationen visa hur de olika delarna kopplas samman och ska märkas.

Användbara standarder SS-EN 81346-1

Struktureringsprinciper och referensbeteckningar – Del 1: Grundläggande regler

SS-EN 81346-2

Struktureringsprinciper och referensbeteckningar – Del 2: Klassificering av objekt och koder för klasser om grundläggande regler för strukturering och klassificering av objekt

SS-EN ISO 3166-1

Beteckningar för namn på länder och deras indelningar – Del 1: Landskoder

SS-EN ISO 4157-1

Byggritningar – Beteckningssystem – Del 1: Beteckningar på byggnader och delar av byggnader

SAMMANBIND TILL ETT SYSTEM

SS-EN ISO 4157-2

Till dokumentationen hör att visa hur de olika delarna kopplas samman. Det finns flera förslag på hur kablar ska presente-

Byggritningar – Beteckningssystem – Del 2: Rumsnamn och rumsnummer

SS-ISO 14617

Grafiska symboler för scheman (standardserie med åtkomst via internet)

A MA-nytt – EL 1/2014

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Åskskydd som i Europa  Efter 35 år har nu åskskyddsstandarden SS 4870110 dragits in. Under flera år har den levt parallellt med den fyrdelade europeiska standarden SS-EN 62305. T E X T O C H F OTO : A N D E R S W E S T E R

killnaderna mellan den gamla och de nya tycktes ställa till allt större besvär, framför allt när det gäller prylarna. Därför bestämde vi oss att föreslå att den gamla skulle dras in, säger Thomas Borglin på SEK Svensk Elstandard. HANDBOK KOMMER

Det har varit fritt att välja standard men många som har tittat på den nya varianten har upplevt den som onödigt omfattande. Nu arbetar SEK på en handbok som säkert kommer att bli till hjälp för utförande av åskskydd. De standarder som gäller nu har alla engelsk text. Den för Europa gemensamma standarden är uppdelad i fyra delar: SS-EN 62305-1 Åskskydd – Del 1: Allmänt SS-EN 62305-2 Åskskydd – Del 2: Riskhantering SS-EN 62305-3 Åskskydd – Del 3: Skydd mot skador på byggnader och personer SS-EN 62305-4 Åskskydd – Del 4: Skydd av elektriska och elektroniska system i byggnader Den indragna SS 4870110 har en hänvisning i RA EL 12 under koden TEB.513 Antenner. Den ersätts med en hänvisning till SS-EN 62305-3. BEHOV AV SKYDD

En väsentlig fråga är om en viss byggnad behöver skyddas mot överspänningar orsakade av åska. I Elinstallationsreglerna påpekas att i Sverige är åskfrekvensen så låg att skyddsåtgärder inte bör baseras på antalet åskdagar (< 25 dagar/år). Men skyddande åtgärder kan behövas av andra skäl, till exempel att det finns AMA-nytt – EL 1/2014

SS-EN 62305-2 tar upp metoder för att göra en riskbedömning vilket ger förutsättningar för ett bättre anpassat åskskydd än vad den nu indragna SS 4870110 medgav.

känslig utrustning eller att det blir stora konsekvenser vid störningar på verksamheten. RISKBEDÖMNING

SS-EN 62305-2 tar upp metoder för att göra en riskbedömning. Enligt Elinstallationsreglerna (443) så kan en förenklad metod användas som bygger på ledningarnas kritiska längd och konsekvensnivå. De gemensamma standarderna ger stora möjligheter att anpassa skyddet för varje specifikt förhållande. Deras komplexitet har dock upplevts som svårbegriplig av många. Men genom att utgå från de europeiska standarderna kan ett åskskydd anpassas efter risker och efter de kostnader en skada kan orsaka. I en villa gäller skyddet framför allt tv, datorer och olika utrustningars styrsys-

tem. I ett kontor eller industri så måste, utöver apparaternas värde, även kostnader för stillestånd vägas in. Utförandet skiljer sig väsentligt mellan system som ska klara en direktträff och en som skyddar mot inducerade överspänningar vid nedslag längre bort. OLIKA ZONER

Med LPZ, Lightning Protection Zone, får konstruktören möjlighet att skräddarsy skyddet inom olika delar av en byggnad. Det finns fem olika LPZ-klasser. De skyddsapparater som hör till respektive klass placeras i zongränsen och ger zonen sin projekterade skyddsnivå. Dessa beskrivs i SS-EN 62305-4 och de grundläggande förutsättningarna för installation av överspänningsskydd finns i Elinstallationsreglerna SS 4364000, 534.2.  65

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Från 2019 är det bara lampanslutningsdon tillverkade enligt SS-EN 61995 som ska användas.

Uttagsbrunnen har en rektangulär form med en styrslits på ena sidan som gör att donet bara kan monteras på ett sätt.

Nytt utseende på lampanslutningsdonen  En ny standard förändrar donen för inkoppling av belysningsarmaturer i tak och på vägg. Konsekvensen blir lika don i Europa och därmed ökad säkerhet. T E X T O C H F OTO : A N D E R S W E S T E R

e nya lampanslutningsdonen finns i grossisternas listor och börjar säljas i större antal. Än så länge mest till grannlandet västerut. Men från 2019 är det bara lampanslutningsdon tillverkade enligt SS-EN 61995-1 och -2 om lampanslutningsdon för bostäder och liknande som gäller. Standarden består av två delar, en med allmänna fordringar och en del som specificerar måtten. Skillnaden syns tydligt då uttagsbrunnen har en rektangulär form istället för de runda uttagen. Kontaktstiften är platta och utformningen av brunnen påmin66

ner till viss del om ett RJ45-uttag. En styrslits på ena sidan gör att donet bara kan monteras på ett sätt. De traditionella lamputtagen klassades som stickproppar och uttag för allmänbruk och var undantagna från krav på CE-märkning enligt Lågspänningsdirektivet 2006/95/EG. De nya lampanslutningsdonen, som utförs enligt SS-EN 61995, ska CE-märkas. Detta är logiskt då byggproduktförordningen syftar till att alla delar som ingår i en byggnad ska vara CE-märkta. I praktiken kommer det att dröja

länge innan alla lösa belysningsarmaturer matas via de nya uttagen, men redan nu är det möjligt att välja materiel som har framtiden för sig. Donen finns tillgängliga hos elgrossister via e-nummer och finns i utförande för tak- respektive väggplacering. I både AMA och RA finns texter om lamputtag under SNB.3. I RA kommer alternativ finnas så beskrivaren kan ange vilket don som avses. Med tiden kommer även kravtexten i AMA att revideras. 

A MA-nytt – EL 1/2014

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Reviderade referenser för tv-övervakningssystem  Stöldskyddsföreningen har reviderat några av sina normer. Under koderna 64.ECC/1 och TFC.216 i RA EL 12 hänvisas bland annat till SSF 1060 och SSF 1061. De har omarbetats och finns nu i nya utgåvor. T E X T O C H F OTO : A N D E R S W E S T E R

okumenten baseras på lagar och standarder och när dessa revideras måste Stöldskyddsföreningens dokument anpassas. Detta är fallet med SSF 1060 och SSF 1061. SSF 1060 Kameraövervakningssystem – Projektering och installation har delvis reviderats utifrån den nya kameraövervakningslagen (presenterad i AMA-nytt 2/2013). De tidigare systemklasserna har ersatts med klasser baserade på Europastandarderna SS-EN 50132-1 och SS-EN 50132-7. Standarderna finns översatta till svenska. Ett kameraövervakningssystem ska projekteras utifrån det syfte och behov som är aktuellt för anläggningen. Grunden är alltid en behovsoch riskanalys, oavsett hur liten eller stor anläggning som planeras. Det finns olika verktyg för dessa analyser och SSF 1060 ställer inga krav på vilken metod som används, bara att de utförs och dokumenteras. KRAV FÖR FUNKTION

För ett väl fungerande kameraövervakningssystem anger SSF 1060 bland annat följande: Genomför och dokumentera behovsoch riskanalyser Projektera och installera enligt de förutsättningar som gäller för varje anläggning, t ex miljöförhållanden och verksamhet Säkerställ kvalitén på det material som spelas in och lagras Verifiera funktionen, genom exempelvis testtavlor AMA-nytt – EL 1/2014

Ett kameraövervakningssystem ska projekteras utifrån det syfte och behov som är aktuellt för anläggningen.

Upprätta anläggningsdokumentation Utbildning i handhavande Service och underhåll. SSF 1061 Anläggarfirma CCTV har reviderats och anpassats till SSF 1060 utgåva 2 och redovisar krav på anläggarfirmor som installerar kameraövervakningsanlägg

ningar enligt SSF 1060. Kraven avser företaget, företagets personal, kvalitetssystem och den lokal där verksamheten bedrivs.  Källa: Stöldskyddsföreningen

Standardförändringar i AMA och RA EL  Periodens förändringar i standardhänvisningarna är många. Flertalet av kapitlen i AMA och RA EL påverkas, vilket gör att det gäller att vara uppmärksam för användarna av referensverket. T E X T O C H F OTO : P E R A N D E R S S O N

AMA och RA EL 12 finns det hänvisningar till drygt 350 olika standarder. Många av dessa standarder förändras över tid. Till detta nummer av AMA-nytt är det 24 hänvisningar som påverkats av bland annat nya utgåvor. ANPASSNINGAR TILL ANGRÄNSANDE STANDARDER

I AMAs och RAs teleavsnitt har det skett standardförändringar inom två områden. För fastighetsnät så har det kommit en ny utgåva av SS-EN 50174-3 som behandlar planering och genomförande av installationer utomhus. I den nya utgåvan har anpassning skett till de två andra delarna i standardserien som 68

kom ut 2009. Det finns också nya bilagor som bland annat tar upp EMC och skyddsåtgärder samt en del med förslag för uppdelning och klarläggande av ansvarsområden för installationen. För passerkontrollsystem finns det en ny standard för generella fordringar på system och utrustning. Beteckningen är SS-EN 60839-11-1 och den ersätter SSEN 50133-1. En av nyheterna är att det i texterna refereras till säkerhetsgrader vilka motsvarar de som används i standarderna för inbrottslarm. MER INFORMATION I BESKRIVNINGSDELEN

För två av de aktuella standarderna, SS-

EN 60071-1 och -2, har publiceringsformen ändrats, vilket innebär att de nu finns återgivna med fulltext. Tidigare har de varit ikraftsättningsdokument som hänvisat till utgåvorna från IEC. I separata artiklar i detta nummer av AMA-nytt finns det mer information om förändringarna i SS-EN 60529 (IP-klasser), det nya lamputtaget (SS-EN 619951) samt att den svenska åskskyddsstandarden SS 4870110 nu försvinner. I AMA-nytts beskrivningsdel finns det mer information knutet till standardförändringarna. Dels vilka koder och rubriker som berörs av ändringen men också uppgifter om vilka standarder som ersätts.  AMA-nytt – EL 1/2014

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Beteckning

Titel

Ny utgåva eller tillägg SS 4280537, utgåva 9

Lågspänningssäkringar – Del 2: Särskilda fordringar på säkringar som betjänas av fackkunniga eller särskilt instruerade personer

SS 4280834, utgåva 3

Stickproppar och uttag för allmänbruk – Särskilda fordringar på stickproppar och uttag använda i Sverige

SS-EN 10216-2:2013, utgåva 2 Sömlösa rör av stål för tryckändamål – Tekniska leveransbestämmelser – Del 2: Olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper SS-EN 50174-3, utgåva 2

Fastighetsnät för informationsöverföring – Installation av kablage – Del 3: Planering och genomförande av installation utomhus

SS-EN 60079-0 A11, utgåva 1

Explosiv atmosfär – Del 0: Utrustning – Allmänna fordringar

SS-EN 60252-1 A1, utgåva 1

Kraftkondensatorer – Motorkondensatorer – Del 1: Allmänt – Egenskaper och provning – Säkerhetsfordringar – Installation och användning

SS-EN 60529, utgåva 1.2

Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning)

SS-EN 60598-2-2, utgåva 3

Ljusarmatur – Säkerhet – Del 2-2: Särskilda fordringar på infälld armatur

SS-EN 60598-2-24, utgåva 2

Ljusarmatur – Säkerhet – Del 2-24: Särskilda fordringar på armatur med begränsad yttemperatur

SS-EN 61131-3, utgåva 3

Programmerbara styrsystem – Del 3: Programspråk

SS-EN 61439-1, utgåva 2

Kopplingsutrustningar för högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning – Del 1: Allmänt

SS-EN 61643-11, utgåva 3

Överspänningsskydd för lågspänning – Del 11: Överspänningsskydd anslutna till lågspänningsnät – Prestanda och provningsmetoder

SS-ISO 1219-1:2012, utgåva 2

Hydraulik och pneumatik – Grafiska symboler och kretsscheman – Del 1: Grafiska symboler

Ändrad publiceringsform SS-EN 60071-1, utgåva 2

Isolationskoordination – Del 1: Definitioner, principer och koordineringsregler

SS-EN 60071-2, utgåva 1

Isolationskoordination – Del 2: Tillämpningsanvisningar

Ny standardhänvisning SS-EN 1627:2011, utgåva 1

Dörrar, fönster, hängande glasfasader, galler och jalusier – Inbrottsskydd – Krav och klassindelning

SS-EN 60839-11-1, utgåva 1

Larmsystem – Passerkontrollsystem – Del 11-1: Fordringar på system och utrustning

SS-EN 61386-24, utgåva 1

Elinstallationsrör med tillbehör – Del 24: Särskilda fordringar – Kabelskyddsrör för förläggning i mark

SS-EN 61995-1, utgåva 1

Lampanslutningsdon för bostäder och liknande – Del 1: Allmänna fordringar

SS-EN 81-82:2013, utgåva 1

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Befintliga hissar – Del 82: Regler för förbättring av tillgängligheten till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättning

Upphävda SS 817345, utgåva 1

Dörrar – Inbrottsskydd – Klassindelning, krav och provning

SS 4870110, utgåva 1

Åskskydd för byggnader

SS-EN 50086-2-4, utgåva 1

Elinstallationsrör med tillbehör – Del 2-4: Kabelskyddsrör för förläggning i mark

SS-EN 50133-1, utgåva 1

Larmsystem – Passerkontrollsystem – Del 1: Systemfordringar

SS-EN 61558-2-19, utgåva 1

Transformatorer, strömförsörjningsdon och liknande – Säkerhet – Del 2-19: Särskilda fordringar på stördämpningstransformatorer

AMA-nytt – EL 1/2014

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Den nya IP-klassen X9 visar tålighet mot varma vattenstrålar med högt tryck och som kan komma från godtycklig riktning.

Ytterligare en IP-klass  Beteckningen som börjar med IP används för att visa hur mycket en kapsling skyddar mot beröring av farliga delar, främmande inträngande föremål och inträngande vatten. T E X T O C H F OTO : A N D E R S W E S T E R

tandarden SS-EN 60529 Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning), som nu finns i utgåva 1.2, anger graden av skydd för elektrisk materiel upp till märkspänningen 72,5 kV. Den nya utgåvan har fått ytterligare en klass. TVÅ ELLER FYRA POSITIONER

Den kod som följer efter bokstäverna IP kan ha fyra positioner, exempelvis IP21CM. Vanligast är dock två siffror. Den första siffran anger skydd mot inträngande föremål och graderas 0–6 eller bokstaven X. Den andra siffran har indelningen 0–9, eller bokstaven X. Siffran 9 är en nyhet i standarden. Betydelsen av siffran är ”varma vattenstrålar med högt tryck”. Detta vatten får ha en temperatur av upp till 80 grader, komma från godtycklig riktning och inte ha skadlig inverkan.

FÖREMÅL ELLER VATTEN

En högre siffra innebär inte alltid att kraven för de lägre nivåerna uppfylls. Exempelvis är det inte säkert att en produkt som tål vattenstrålar med högt tryck enligt IPX9 klarar nedsänkning i vatten enligt IPX7 eller IPX8. Därför kan det hända att flera IP-klasser anges för en viss produkt. Bokstaven X används när en beteckningssiffra inte behöver anges. Utöver de

två sifferbeteckningarna kan IP-beteckningen ha två bokstäver där bokstäverna A-D visar visar skydd mot beröring av farliga delar, till exempel ett finger eller ett verktyg. Den sista bokstaven anger, när den används, kompletterande uppgifter såsom att det avser högspänningsmateriel eller väderleksförhållanden. Detaljkrav för hur de olika klasserna definieras och provas framgår av standarden SS-EN 60529. 

Vad betyder IP? Många tolkar beteckningen IP som en förkortning. Flera förslag på vad bokstäverna står för går att finna. Bokstaven I har föreslagits kunna betyda ingress, internal eller international. P skulle då kunna utläsas protection. Men enligt experterna i AMAs referensgrupp är detta fel. Bokstäverna har bara tillkommit som ett bättre alternativ till en symbol. Samma förhållande gäller IK som används för att klassificera skydd mot mekanisk påverkan.

A MA-nytt – EL 1/2014

När vi bad branschen illustrera sin syn på hur byggprocessen ser ut från A till Ö, blev bilden väldigt snårig. Även om det varierade i vilket läge den uppfattas som besvärligast. Det tar tid att förändra en så komplex process. Men ett sätt att lösa upp några av knutarna kan vara att vi i branschen börjar prata mer med varandra. Ett annat sätt är att kontakta oss. På byggtjanst.se hittar du en rad olika tjänster och produkter som syftar till att förenkla byggprocessen.

Foto: Super Deuce Sthlm

Hur umgås du med byggprocessen?

FRÅGA & SVAR BOKNYTT

EVA ENESTRÖM SCHMIED AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst

R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav Den så kallade R1:an kom ut första gången redan i början av 1990-talet som Bindning: Häftad resultatet av ett samarFormat: 210 x 297 mm bete mellan de nordiska vvs-tekniska föreningarna. Antal sidor: 72 Denna fjärde utgåva har reviderats för att stämma överens med aktuella myndighetskrav och standarder. Syftet med R1:an är att den ska fungera som ett underlag för att specificera och värdera inneklimatets kvalitet. Den kan användas som en referenshandling i samband med projektering och upphandling

av inneklimatsystem, men även som hjälpmedel för bedömning av inneklimatets kvalitet i befintliga byggnader. Skriften berör också mätmetodiken för verifiering av att de ställda inneklimatkraven uppfylls i den färdiga byggnaden. Kapitlet ”Verifiering av inneklimat – mätningar” ger bland annat detaljerade förslag på planering, genomförande och tolkning av termiska klimatmätningar och mätningar av koldioxidkoncentration.

Praktiska lösningar Brandskydd Ventilation 2014

Arkitektens handbok

Utgivare: EMTF Förlag AB

Utgivare: Svensk Ventilation Bindning: Häftad Format: 210 x 297 mm Antal sidor: 122

Boken är en uppdatering av föregångaren med samma titel och innehåller beprövade lösningar på vanliga brandskyddstekniska problem i ventilationssammanhang. Urvalet är gjort så att lösningarna ska

täcka de vanligaste installationssituationerna, exempelvis schakt, aggregatrum, bärförmåga hos upphängningsanordningar och imkanaler. Boken riktar sig till projektörer och entreprenörer inom ventilation och brandskydd.

Författare: Anders Bodin, Jacob Hidemark, Martin Stintzing och Sven Nyström Utgivare: Byggenskap Förlag Bindning: Mjukband Format: 140 x 230 mm Antal sidor: 440

2014 års utgåva av ”Arkitektens handbok”, och den sjätte i ordningen, innehåller liksom tidigare en rikt illustrerad sammanställning av användbar basfakta för arkitekter och byggare i form av olika mått, normer,

regler och symboler. Handboken är reviderad och kompletterad i fråga om funktionsmått, brandbestämmelser, detaljplaner och bygglov samt ändringar i aktuell lagstiftning med mera. Boken är framtagen för byggsektorns aktörer och andra som upprättar, tolkar eller kommer i kontakt med ritningar och byggbeskrivningar.

Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Praktiska råd och rekommendationer vid projektering och kontroll. Rapport 106 Utgivare: Pålkommisionen Bindning: Häftad Format: 200 x 297 mm Antal sidor: 76

I Rapport 106, ”Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod”,

ges regler och rekommendationer för dimensionering av pålars geotekniska bärförmåga. Dessa sammanfaller med de krav som ställs i Eurokod

och avser slagna förtillverkade betongpålar, slagna stålpålar, borrade stålpålar och in-situ tillverkade pålar med tvärsnittsmått som understiger 0,6 m. Rapporten har tagits fram av Pålkommisionen för att undvika feltolkningar av Eurokod mellan de olika parterna i projekten och för

att likställa arbetsmetoder och kostnader. Den har utarbetats av en grupp experter och riktar sig främst till de aktörer som berörs av pålning i grundläggningsprojekt. Böckerna beställer du på www.byggtjanst.se

A MA-nytt – BokAktuellt 1/2014

Premiär! Nu startar vi Aktuellt om Hus

För cirka ett år sedan startade vi vår första webb-TV satsning. Då handlade det om EL. Det blev så uppskattat att vi nu går vidare och lanserar Omvärldsbevaknings-TV för husbyggnation.

Nu kan du enkelt ta del av den samlade fackkunskapen via din dator, platta och mobil. När du vill var du vill. Det första programmet kan du se helt utan kostnad. Gå in på byggtjanst.se/TV

FRÅGA&&SVAR SVAR FRÅGA

Under denna rubrik i AMA-nytt publiceras frågor och svar som anknyter till AMA, RA och MER. Svaren förtydligas ibland genom råd och anvisningar i Beskrivningsdelen.

AF F I AMA AF 12 finns  koden AFC.1832 Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P). I AMA står att Entreprenören utses att vara byggarbetsmiljösamordnare, hur kan det vara möjligt i en utförandeentreprenad?

S Enligt Arbetsmiljölagen  ska byggherren utse någon lämplig person eller själv

vara BAS-P för planering och projektering. Vid en utförandeentreprenad ska projekteringen normalt sett vara färdig då entreprenören påbörjar sitt arbete. Det är ändå ganska vanligt att det vid utförandeentreprenader förekommer insprängda totalentreprenader där entreprenören också projekterar det slutliga utförandet, och i dessa fall kan det vara lämpligt att utse någon hos entre-

F OTO : M A R T I N B R U N N K V I S T

Kan entreprenören utses till BAS-P?

prenören som BAS-P för det projekteringsarbetet. Enligt AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete och de tolkningar som Arbetsmiljöverket gjort på sin temaplats om Byggarbetsmiljösam-

ordning får entreprenören överta ansvaret som BAS-P från byggherren vid generalentreprenad och totalentreprenad men inte vid delad entreprenad. BO SAMUELSSON

Beställningsskrivelse eller kontrakt

F Vi använder en beställningsskrivelse när vi skriver  kontrakt med en entreprenör. Vi döper dokumentet till beställning men sedan signerar vi detta och skickar till entreprenören för påskrift och på så sätt omvandlas beställningsskrivelsen till ett kontrakt. Vad händer om vi döper om beställningsskrivelsen till kontrakt direkt och signerar och skickar detta till entreprenören för påskrift. Då försvinner beställning vilket är punkt 4 i AB 04 kap 1 § 3. Har vi då förändrat kontraktsordningen i AB 04 och måste ta upp detta under AFC.111 sammanställning över ändringar i AB 04 eller räknas detta inte som en förändring av kontraktsordningen i AB 04 fastän en handling försvinner?

Anledningen till att jag frågar detta är att jag anser att vår beställningsskrivelse som vi idag kallar beställning egentligen borde kallas kontrakt eftersom det är ett dokument som båda parter signerar. Skriver två parter under ett dokument så ska det redan från början kallas kontrakt enligt begreppsbestämningar i AB 04. Citat ur AB 04: ”Kontrakt – handling som undertecknas av parterna och som utvisar deras överenskommelse”.

S Nej, du inte behöver ta upp någon ändring av AB under  AFC.111 då beställningsskrivelsen utgör kontrakt. BO SAMUELSSON

En fråga om utsättning i AMA AF 12

F Utsättning finns  upptagen i kod AFG.23

Utsättning. Jag gissar att utsättning oftast tolkas som att fysiskt åka ut på plats och spraya. Som jag ser det så finns det två typer av utsättning. 1. Utsättning av befintliga ledningar. 2. Utsättning av den ledningssträckning som ska utföras i entreprenaden. Är detta ett riktigt påstående?

Handlar kod AFG.23 om båda typerna av utsättning? Jag vill skriva in någonstans i AF-delen att entreprenören själv ska förvissa sig om befintliga ledningar genom att göra en ansökan i www.ledningskollen.se. (Utifrån den ansökan får entreprenören ett krav på att söka grävtillstånd, om det är kommunal mark som det ska grävas i.) Från Ledningskollen får entreprenören ritningar på befintliga ledningar

(ej fysisk utsättning). Ledningar som är dokumenterade som osäkert läge blir fysiskt utsatta på plats. Detta kanske ska skrivas in i den tekniska beskrivningen, men jag önskar även få in den informationen i AF-delen, men vet inte var jag ska skriva detta.

S AFG.23 med underko der är i första hand avsedd att klargöra vem som ansvarar för utsättningsarbete.

I AMA AF 12 finns koden AFG.312 Skydd av ledning, mätpunkt m m, som är avsedd för att entreprenören ska av ledningsägaren begära uppgifter om ledningens läge på platsen. I AMA AF 07 fanns motsvarande kod under AFH.52. I de tekniska AMA finns koder och rubriker under kapitel BJ för utsättning (BJB i anläggning), som är avsedda att för att beskriva hur utsättningsarbetet ska gå till. BO SAMUELSSON

A MA-nytt – Fråga & Svar 1/2014

HUS

Lutande balkongplan lutning av balkong i till exempel AMA, BBR. Har en kund som har en balkong som lutar i hans tycke för mycket.

S I AMA Hus 11 finns krav  på lutning under GSC.65

Balkongplan och loftgångsplan av betongelement. Elementets översida ska då luta 1:100 mot framkanten. Kravet kan också vara til�lämpligt på balkonger av annat utförande än förtillverkade betongelement.

F OTO : H A R A L D H O L M

F Undrar om det finns  några regler angående

BO SAMUELSSON

VVS F I avsnittet om tät hetskontroll av luftbehandlingsaggregat nämns ”aggregat där luftströmmen ändrar riktning”. Vilken typ av aggregat avses med det, och varför är det olika kontrollförfaranden beroende på vilken typ av värmeväxlare det finns i aggregatet?

S I Avsnittet om täthets kontroll av luftbehandlingsaggregat finns under kod och rubrik YTC.157 Kontroll av luftbehandlingsinstallationer. Där står det att aggregat med roterande värmeväxlare och aggregat där luftström-

men ändrar riktning ska kontrolleras som en enhet. Aggregat med andra typer av växlare betraktas som två enheter och ska kontrolleras med till- och frånluftssida var för sig. Med aggregat där luftströmmen ändrar riktning avses aggregat med så kallade kammarväxlare. I ett sådant aggregat finns ett värmeväxlarpaket som först värms upp av frånluften, därefter ändras luftriktningen så att uteluften passerar värmeväxlaren och därmed värms upp och ger varm tilluft. För att få kontinuitet i uppvärmningen krävs två värmeväxlare som

AMA-system från andra länder F Kan man beställa  andra länders regelverk, AMA-liknande system med mera från er? Undrar även om ni vet om det finns någon branschorganisation inom ”AMA”- världen?

S Vi har inte några  ”AMA-liknande” system

AMA-nytt – Fråga & Svar 1/2014

från andra länder i våra lager, men i Norge kan du få tag i NS 3420-serien som du kan beställa hos https://www. standard.no/fagomrader/ bygg-anlegg-og-eiendom/ ns-3420-/. Den Finska motsvarigheten heter Talo, lite förklaring finns på följande länk http://www.vtt. fi/files/sites/eescu/semi-

omväxlande värms och kyls i kortare intervaller. I likhet med roterande värmeväxlare är aggregat med kammarväxlare inte helt täta mellan till- och frånluftssida. Därför måste dessa aggregat täthetkontrolleras som en enhet. För aggregat med övriga typer av värmeväxlare ska det vara tätt mellan till- och frånluftssida. I en beskrivning specificeras lämpligen tätheten på ett aggregat genom att täthetsklass anges enligt diagrammet i figur AMA QAB/1 under aktuell kod som beskriver aggregatet. I det diagrammet finns inte angivet om till- och

frånluftssida ska kontrolleras var för sig eller som en enhet. I standard SS-EN 1886:2007 som diagrammet bygger på finns det en text som gör att man kan tolka det som att alla aggregat med växlare ska kontrolleras som en enhet. Här finns det alltså en liten oklarhet i AMA. AMA-redaktionen kommer att se över texterna i kommande AMA-generationer för att se om det går att förtydliga vilket förfarande som ska gälla.

nar_16052011/10_Finnish_ building_regulations_Finne. pdf Danmark har ett BSABliknande system under utveckling genom BIPS som finns på http://bips.dk/. Utanför Norden finns ett flertal olika system för byggnadsbeskrivningar, men dessa bygger normalt på så kallade fulltextbeskrivningar, det finns alltså inget refe-

rensverk som AMA. Någon direkt branschorganisation inom ”AMA”-världen finns inte, men vi har goda kontakter med våra nordiska grannar och diskuterar då bland annat systematikfrågor, och den internationella standard som BSAB-systemet bygger på med mera.

BO SAMUELSSON

En underlagsduk som ger dig mer jobb

NUMMER 1 M A J 2014 Å R G Å N G 18

A M A - N Y T T • N U M M E R 1 • M A J 2 014

Tack vare att vi gör våra underlagsdukar extra breda går ditt arbete snabbare och blir mer kostnadseffektivt. Och du kan lägga fler tak på samma tid.

Nytt namn!

Flexilight PRIMA fd Flexilight

Nyhet!

Flexilight BAS

Icopal Underlagsdukar

Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

AF • ANLÄGGNING • HUS • V VS/KYL • EL

Breda våder bra på stora takytor

Ingen klar bild av fackmässighet

hos bygg- och anläggningsbranschen

FÖR ALLA

SID 8

SID 14

ANLÄGGNING

SID 16

HUS

SID 30

VVS/KYL

SID 48

SID 58