Medicinsk Access 2018 #3 by Medicinsk access

2018

ÅRGÅNG 14

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Dags för allmän prostatacancerscreening för män?

Från stetoskop till pacemaker

Fyra fynd i ett medicinhistoriskt museum Evolution, infektioner och kolesterol

– Vad är det vi inte förstår?

GÄSTLEDARE: INGER ROS

DET HÄNDER NÅGOT I OSS NÄR VI BLIR SEDDA

Mycket fisk i stenålderskosten

Fysisk aktivitet viktigt för att inte drabbas av hjärtinfarkt

VAD SKULLE DU SKRIVA UT TILL DIG SJÄLV?

• Bättre reduktion av stroke/systemisk embolism jämfört med warfarin1

• Bättre säkerhet avseende allvarlig blödning jämfört med warfarin1

Ref: 1. Granger CB et al. N Engl J Med 2011; 365: 981–992

432SE18PR00873-01 PP-ELI-SWE-0711 mars 2018

ELIQUIS® är den enda faktor Xa-hämmaren som vid icke-valvulärt förmaksflimmer visat både:

Eliquis ® (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikationer hos vuxna: 1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp) efter elektiv höft eller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och systemisk embolism (NVAF) vid icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer. 3. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), Förebyggande av återkommande DVT och LE. Eliquis® är kontraindicerat vid kliniskt signifikant pågående blödning och vid händelse eller tillstånd som ger betydande risk för större blödning. Eliquis® rekommenderas ej som ett alternativ till ofraktionerat heparin hos patienter med lungembolism som är hemodynamiskt instabila eller som kan komma att genomgå trombolys eller pulmonell embolektomi. Eliquis® rekommenderas ej vid CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys eller med mekanisk hjärtklaffprotes. Eliquis® rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 19 okt 2017. Fullständig information och pris se fass.se. Bristol-Myers Squibb www.bms.com/se Pfizer www.pfizer.se

Innehåll #3 2018 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefi ne Nilsson Tel: 0652-151 10, josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraﬃ c: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.21, 2018 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

28 Dags för allmän prostatacancerscreening för män? 5

Det händer något i oss när vi blir sedda

Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier

Åderförkalkning kan ha avgörande likheter med cancerceller

Fetmaoperation skyddar mot kronisk njursvikt

Så begränsas livet hos multisjuka äldre

Tydligt samband mellan positiv livssyn och hjärt-lunghälsa

Kan kronisk trötthetssyndrom botas?

40 Ny sjukdomsmodell för ALS och MS underlättar läkemedelsutveckling 42

10 Evolution, infektioner och kolesterol – Vad är det vi inte förstår?

58 Mycket fisk i stenålderskosten

22 Från stetoskop till pacemaker – Fyra fynd i ett medicinhistoriskt museum

Metallimplantat i kroppen påverkar bildkvalitén vid skiktröntgen

44 Motion skyddar mot åldersinflammation 46 Behandling av cancer med virus ett steg närmare 50 Gener bakom IBS hos kvinnor identifierade 52

Ny studie klargör koppling mellan PCOS och oro

Studie visar hur musklerna reglerar sin syreförbrukning

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

64 Ojämlikheter i tandhälsa tydligast hos små barn

Omslaget: Foto: Meta Sjödin

Ny bok: Sköldkörtelsjuk & Frisk – Ett inre kaos

Boktävling: Föreställningar om döden

Bokklubben

Medicinnotiser 26–27, 31–32, 35, 38, 48–49, 55, 66

20 Fysisk aktivitet viktigt för att inte drabbas av hjärtinfarkt #3 2018

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Epidemiolog Sigrid Carlsson och professor Per-Anders Abrahamsson visar på stora svenska och Europeiska studier med över 160 000 män som har visat att regelbunden PSA-testning med tidig diagnostik och åtgärd av behandlingskrävande prostatacancer kan nära halvera dödligheten i prostatacancer. Socialstyrelsen säger nej till PSA-screening! Den nu rådande situationen med osystematisk PSA-testning är rena Vilda Western. Läs mer... Hjärta - kärl i detta nummer: Peter M Nilsson, professor/överläkare: När nu ny evidens från behandlingsstudier kan visa värdet av en sänkning av LDL kolesterol för att förebygga kardiovaskulär sjukdom så bör vi samtidigt erkänna att det finns vissa fenomen inom den kardiovaskulära epidemiologin med lipidanknytning som vi inte riktigt begriper. Läs mer… Fysisk aktivitet viktigt: Hos hjärtinfarktpatienter finns en tydlig koppling mellan utbredd åderförfettning (ateroskleros) i kranskärlen och åderförfettning också i övriga delar av kroppen. Kombinationen av dessa förändringar medför en klart sämre prognos för patienten. Fysisk aktivitet liksom behandling med läkemedelsbehandlande stent (kärlimplantat) förbättrar prognosen visar forskning vid Region Örebro län. Läs mer… Gästledaren: Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung. ”Det här måste vi komma till rätta

Medicinsk access nr 8/9 2017 KJELL HOLM Verksamhetschef STROKE-Riksförbundet

”Det är upprörande att det fortfarande finns sjukhus där många strokepatienter först läggs på, en observations- eller intagningsavdelning eller på en vanlig vårdavdelning, för att i ett senare skede överföras till en strokeenhet.” 4

#3 2018

med, inte minst med tanke på att allt fler kommer att leva allt längre med sin sjukdom och med tanke på att människor med kroniska sjukdomar står för cirka 80-85 procent av de totala vård- och sjukförsäkringskostnaderna”.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Tack Lill-Babs för allt gott du gjort för oss! Omslag med Lill-Babs i trädgårde n, 2002.

Ny forskning vid Lunds universitet kan nu visa vad de första människorna faktiskt åt i södra Skandinavien för 10 000 år sedan. Betydelsen av fisk i kosten visade sig vara större än förväntat. Ska man följa en paleodiet så ska man helt enkelt äta massvis med fisk. Läs mer… Mer i detta nummer: Kan kronisk trötthetssyndrom botas? Hopp om ny metod för att lindra svår epilepsi... Daglig motion minskar inflammationen i kroppen... Upptäckt öppnar nya möjligheter för utveckling av virusbaserad cancerbehandling. Läs mer… Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Föreställningar om döden” Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning. Carlsson Bokförlag. TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 1 2018 MARKUS OTTERLOO Vice ordförande EDS Riksförbund

”Detta skapar ett stort mänskligt lidande men också ekonomiskt slöseri då avvisade patienter inte blir friska utan belastar vården alltmer på andra sätt.”

En helårsprenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 366 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Medicinsk access nr 2 2018 BO KARLSSON Ordförande ILCO, Tarm- uro- och stomiförbundet

”Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent eftersom prognosen är mycket god om sjukdomen upptäcks tidigt.”

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

Det händer något i oss när vi blir sedda Tillsammans med läkare, sjuksköterskor och beteendevetare arbetar Riksförbundet HjärtLung med att stärka patienters kunskap och möjligheter att aktivt delta i behandling och egenvård av långvariga och kroniska sjukdomar. Genom den intressepolitiska plattformen Sedd i vården vill vi få upp ögonen på politiker och ansvariga för hur ett personcentrerat arbetssätt kan ta tillvara kraften mellan patient och profession.

En internationell undersökning bland patienter med kronisk sjukdom visar att i Sverige har endast 40 procent en hälsoplan med sina mål samt kort- och långsiktig uppföljning av dessa, jämfört med 80 procent i flera andra länder. Undersökningen visar också att Sverige ligger efter när det gäller information om vad patienterna själva ska göra när de kommer hem från sjukhuset eller vilka behandlingsmöjligheter som finns. Det här måste vi komma till rätta med, inte minst med tanke på att allt fler kommer att leva allt längre med sin sjukdom och med tanke på att människor med kroniska sjukdomar står för cirka 80-85 procent av de totala vårdoch sjukförsäkringskostnaderna. Människor med till exempel hjärtsvikt och KOL har behov av en vård som präglas av kontinuitet och uppföljning och som utgår från en helhetsbild av henne. Det handlar det om att skapa ett bra liv utifrån de förutsättningar som sjukdomen medför. Då blir det extra viktigt att den enskildes behov och mål finns med i behandlingen. Till exempel att orka leka med barnbarnen eller att kunna gå själv till affären. Som person med en långvarig eller kronisk sjukdom behöver du ha lätt att komma i kontakt med vården. Dina vårdinsatser behöver präglas av kontinuitet med rätt information som delas mellan dig och din vårdgivare och som är saklig, entydig och ger stöd till egenvård. Så här vill vi se ditt möte med vården:

• Någon ur vårdteamet blir din fasta vårdkontakt, en sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut eller dietist. Du som patient är en självklar del av teamet. • I samtal med någon ur vårdteamet fångas dina egna drivkrafter och förmågor i en patientberättelse. Utifrån berättelsen och övriga undersökningar planeras vården gemensamt. • Överenskommelsen skrivs ner i form av en hälsoplan som följer dig i mellan sjukhus och vårdcentral så att du eller en närstående inte ska behöva upprepa det som tidigare berättats. Informationen ska finnas samlad och vara enkelt åtkomlig för alla parter. Det här måste vi komma till rätta med, inte minst med tanke på att allt fler kommer att leva allt längre med sin sjukdom och med tanke på att människor med kroniska sjukdomar står för cirka 80-85 procent av de totala vård- och sjukförsäkringskostnaderna. Riksförbundet HjärtLung har tillsammans med läkare, sjuksköterskor och beteendevetare dels tagit fram linjerna till en ny vårdmodell vid kranskärlssjukdom som innehåller en hälsoplan, dels patientutbildningar för människor med hjärtsvikt och KOL. Verktyg för vägledning som stärker patienters kunskap, kompetens och möjligheter att aktivt delta i egenvård och behandling. Utifrån visionen ”Vården ska samlas kring dig, du är den största kraften för ett gott liv” arbetar vi vidare mot en personcentrerad vård där du som patient blir sedd som en person av ett proffs i vården. INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Sedd i vården Med Sedd i vården menar vi att personcentrerad vård är ett strukturerat sätt att arbeta så att vården i mötet med patienten ser människan bakom diagnosen och tar tillvara hennes eller hans erfarenheter, upplevelse och kompetens. Det ger rätt vård till rätt person, tryggare patienter, förbättrade förutsättningar för egenvård och kortare vårdtider. Läs mer på seddivarden.se

#3 2018

Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.

karna använde jonkanaler som GABA öppnar, GABAAreceptorn, som biologisk sensor för GABA och kunde på så sätt bestämma GABAs fysiologiska koncentrationsnivå i Langerhanska öar från människa. De kunde även visa att dessa jonkanaler blev mera känsliga för GABA vid typ2-diabetes och att GABA hjälper till att reglera utsöndringen av insulin (artikel 1). Forskarna isolerade sedan immunceller från blod från människa och studerade effekten av GABA på dessa. De Det är känt att nervtransmittorn gamma-aminosmörsyra visar att GABA bromsade dessa och även minskade utsönd(GABA) har betydelse för diabetes, men mer kunskap be- ring av ett stort antal inflammatoriska molekyler (artikel 2). hövs för att förstå sambanden i detalj. GABA syntetiseras – GABAs antiinflammatoriska effekt är viktig för med hjälp av ett enzym som kallas GAD, dels bukspottskörtelns Langerhanska öar eftersom överlevnaden hos insulinfrån aminosyran glutamat i nervceller, men producerande beta-cellerna ökar när också i de insulinproducerande beta-cellerna toxiska vita blodkroppar hämmas. i Langerhanska öar i bukspottskörteln. GAD – När beta-celler minskar i finns två former i, GAD65 och GAD67. Vid antal och försvinner, som är faltyp-1-diabetes förstörs beta-celler medan let i typ-1-diabetes, minskar även typ-2-diabetes är associerad med nedsatt betaGABA och dess skyddande effekt på cellfunktion och insulinresistens. beta-cellerna. När inflammatoriska Patienter som nyligen har insjuknat i typmolekyler ökar kan dessa försvaga 1-diabetes har ofta antikroppar mot GAD65. eller till och med döda de återstående Däremot har det inte funnits någon stark beta-cellerna. länk mellan GABA och typ-2-diabetes tills I sina fortsatta studier fokuserar alldeles nyligen när det påvisades att GABA forskarna på att klargöra verkningsär viktigt för att kunna bevara och även bilda mekanismerna för GABA i immunnya beta-celler. Bryndis Birnir, forskare Uppsala universitet. celler och i beta-celler från människa. De kommer också att studera hur läkemedel som redan Minskade utsöndring av inflammatoriska molekyler finns kan öka, minska eller härma effekten GABA, säger Bryndis Birnir. De båda aktuella studierna, som nu publiceras i EBioMedicine (http://www.ebiomedicine.com) förstärker bilden av GABAs betydelse, för båda typerna av diabetes. ForsKälla: Uppsala universitet

Artikelreferenser: 1. Functional characterization of native, high-aﬃnity GABAA receptors in human pancreatic beta cells (2018). Sergiy V. Korol#, Zhe Jin#, Yang Jin, Amol K. Bhandage, Anders Tengholm, Nikhil R. Gandasi, Sebastian Barg, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Derek Laver, Bryndis Birnir*, EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.014 2. GABA regulates release of inflammatory cytokines from peripheral blood mononuclear cells and CD4+ T cells and is immunosuppressive in type 1 diabetes (2018). Amol K. Bhandage, Zhe Jin, Sergiy V. Korol, Qiujin Shen, Yu Pei, Qiaolin Deng, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Masood Kamali-Moghaddam, Bryndis Birnir*, EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.019

#3 2018

Xarelto® enda NOAK med behandlings strategi för PCIa i produkt resumén1 Pioneer-studien visade att behandling med Xarelto 15/10 mg en gång om dagen kombinerat med P2Y12-hämmare hos patienter med ickevalvulärt förmaksflimmer som genomgått PCI med stent gav en signifikant reduktion av kliniskt relevant blödning jämfört med behandling med warfarin och dubbel trombocythämning.2

U P P A D R DATEPC S

a. PCI = perkutan koronarintervention.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 15 mg och 20 mg (F). Indikation: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack. Dosering: rekommenderad dos 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. För patienter med nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15–49 ml/min) är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Rekommenderad dos för patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer som genomgår PCI (perkutan koronarintervention) med stentinläggning: Det finns begränsad erfarenhet om användning av reducerad dos, 15 mg Xarelto en gång dagligen (eller 10 mg Xarelto en gång dagligen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion [kreatininclearance 30–49 ml/ min]) med tillägg av P2Y12-hämmare i högst 12 månader till patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer som behandlas med oral antikoagulation och som genomgår PCI med

stentinlaggning. Kontraindikationer: Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia. Leversjukdom förknippade med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Om blödning inte kan kontrolleras kan tillförsel av ett specifikt prokoagulativt medel övervägas, såsom protrombinkomplexkoncentrat (PCC), aktiverat protrombinkomplexkoncentrat (APCC) eller rekombinant faktor VIIa (r-FVIIa). Datum för senaste översynen av produktresumén oktober 2017. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. För ytterligare information samt priser se www.fass.se. Före förskrivning vänligen läs produktresumén på www.fass.se. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

XARS0056 – Bilbo

L.SE.MKT.11.2017.3041

November 2017

Referenser: 1. Xarelto produktresumé, uppdaterad 08/2017. 2. Gibson CM, Mehran R, Bode C, et al. Prevention of Bleeding in Patients with Atrial Fibrillation Undergoing PCI. N Engl J Med 2016; 375:2423-34; December 22, 2016; DOI: 10.1056/NEJMoa1611594

Åderförkalkning kan ha avgörande likheter med cancerceller

Fakta om hjärt-kärlsjukdom 2018 Antal drabbade: I Sverige lever 1,9 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag. Dödstal: Över 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. Sjukdomar: De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke. Riskfaktorer: Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att öka dödstalen i hjärt-kärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre livsstilsråd krävs för att vända utvecklingen. Diabetes: Närmare en halv miljon svenskar lider av diabetes. Dessa löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i övrigt. Blodtryck: En av fem har förhöjt blodtryck i Sverige och löper ökad risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser, exempelvis stroke. Stillasittande och övervikt: Svenska 15-åringar är mer stillasittande än EU-snittet, en av fem är överviktig. Forskning räddar liv: Tack vare forskning och ny medicinteknik har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat med en fjärdedel på tio år.

#3 2018

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack. Upptäckten tyder på att läkemedel som utvecklats för att angripa ämnesomsättningen i cancerceller också kan vara verksamma mot Sveriges vanligaste dödsorsak: hjärt-kärlsjukdom.

– Den omprogrammerade ämnesomsättning vi har hittat i farliga plack återfinns även i cancerceller. På samma sätt som ämnesomsättningen i cancerceller är omprogrammerad för att snabbt kunna spjälka socker, tycks de farliga plackens sockerupptag vara större än hos stabila plack, säger Harry Björkbacka, docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet. Skillnaden i ämnesomsättning mellan instabila och stabila plack tyder på att hjärt-kärlsjukdom på samma sätt som cancerceller kan begränsas genom behandling med läkemedel som angriper ämnesomsättningen. Nästa steg för forskarna bakom studien är bland annat att försöka fastställa just detta samband.

– Harry Björkbackas forskning i plackens ämnesomsättning tyder på viktiga gemensamma nämnare mellan hjärt-kärlsjukdom och cancersjukdom. Vi hoppas att den kan bidra till att få ner dödstalen i hjärt-kärlsjukdom, som fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden. Idag finns ännu inga metoder som med säkerhet kan identifiera och effektivt behandla farliga plack som orsakar hjärt-kärlsjukdom. Förutom att undersöka möjligheten att begränsa plackutvecklingen med läkemedel som angriper den ämnesomsättning som har identifierats, vill forskarteamet i Lund undersöka exakt vilka celler i placken som omprogrammerar sin ämnesomsättning och kartlägga fler detaljer kring hur ämnesomsättningen ser ut i farliga plack. Forskningen tyder också på att det kan vara möjligt att visualisera omsättningen av vissa ämnen i farliga plack med nya avancerade medicinska avbildningsmetoder. Källa: Hjärt-Lungfonden

Harry Björkbacka, docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet. Foto: Hjärt-Lungfonden. 5 sätt att minska risken för hjärtkärlsjukdom: 1. Sluta röka 2. Undvik stillasittande - röra på sig regelbundet. 3. Kontrollera blodtrycket och medicinera vid behov 4. Äta sunt 5. Sluta stressa

Studiens titel: Altered metabolism distinguishes high-risk from stable carotid atherosclerotic plaques.Publicering: European Heart Journal, 19 mars 2018 Population: Studien har analyserat plack från 160 patienter vid Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö. Placken ingår i en plackbiobank av drygt 900 plack som möjliggör unik forskning på orsakerna till hjärt-kärlsjukdom.

#3 2018

Foto: Canstock, arkivbild.

Evolution, infektioner och kolesterol

– Vad är det vi inte förstår?

När nu ny evidens från behandlingsstudier kan visa värdet av en sänkning av LDL kolesterol för att förebygga kardiovaskulär sjukdom så bör vi samtidigt erkänna att det finns vissa fenomen inom den kardiovaskulära epidemiologin med lipidanknytning som vi inte riktigt begriper. Varför får t.ex. inte alla individer med familjär hyperkolesterolemi, funna vid befolknings undersökningar, kardiovaskulär sjukdom och tidig död? Kan det vara så att ökade kolesterolnivåer skyddar mot infektioner i tidig barndom, fr.a. i gastrointestinalkanalen? Genom att applicera evolutionsmedicinska förklaringsmodeller och hypotesen om antagonistisk pleiotropi så kan nya svar ges på dessa frågor, och testbara hypoteser uppställas. Samtidigt kanske en del gamla meningsmotsättningar inom lipidfältet rent av kan komma att upplösas?

Efter många års debatt om LDL kolesterol och dess betydelse för kardiovaskulär sjukdom förefaller vi nu ha fått övertygande bevis om det kausala sambandet mellan LDL kolesterol och den reversibla risken för kardiovaskulär sjukdom. Såväl genetiska argument1 som resultat av riktade interventionsstudier med de nya PCSK-9 hämmarna i GLAGOV2, FOURIER3, ODYSSEY4 ger evidens för detta antagande, vilket kommer att i ökad utsträckning påverka internationella guidelines5 och svenska behandlings rekommendationer. Trots detta bör vi besinna oss och erkänna att det finns vissa med LDL kolesterol förknippade fenomen som vi inte riktigt förstår, ifall vi lämnar patientperspektivet och ser till befolkningar. Jag vill här ge några synpunkter samt föreslå testbara hypoteser som kan tjäna vidare forskning inom området. Varför får inte alla FH individer kardiovaskulär sjukdom?

Ett svårförklarat fenomen är att inte alla individer från familjer med familjär hyperkolesterolemi (FH) löper en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom.6,7 Till skillnad från kohorter dominerade av patienter med redan inträffad sjukdom så finns det flera populationsstudier, samt nationella register i bl.a. Nederländerna samt Tjeckien, för att belysa epidemiologin. Dessa kan rapportera att långt ifrån alla individer med FH insjuknar i kardiovaskulär sjukdom trots lång uppföljning och även inklusion av äldre FH-individer i 80-90 års ålder. Även vid en un-

dersökning av positiv familjehistoria för kardiovaskulär sjukdom baserat på frågeformulär hos FH individer är det endast en minoritet som rapporterar detta (33% i en tjeckisk studie; oral presentation, M Vrablik, 7th Baltic Atherosclerotic Society Meeting, Tallinn, 5-7 April 2018). Det finns således en heterogenicitet för kardiovaskulär risk trots fynd av genetiska mutationer som i andra studier på patienter har associerats med förhöjd risk och insjuknande i kardiovaskulär sjukdom i unga år.8 I stora befolkningsstudier är prevalensen av FH snarare högre än man hittills trott (0.6-0.7%), cirka 1.5 procent enligt t.ex. en studie i Litauen, men risken för kardiovaskulär sjukdom står inte generellt i paritet med förekomsten av genetiska mutationer, trots att man vet att en ansamling av genetiska markörer (genetiskt risk score; GRS) på ett dosberoende sätt kan prediktera kardiovaskulär risk, i bl.a. svenska studier.9 Man kan säkert invända att det kan finnas såväl subklinisk ateroskleros hos skenbart ”friska” FH individer, samt att det alltid är svårt att fråga deltagare i stora befolkningsstudier om familjehistoria eftersom svaret påverkas av graden av kunskap, intresse, minne, etc. Trots allt är det som här beskrivs en slags anomali som väntar på en förklaring. Kan det finnas annan skyddande genetik hos dessa FH individer som inte insjuknar (gen-gen interaktion), eller någon form av skydd (kardioprotektion) av någon miljöfaktor i livsstilen? Vissa data skulle kunna tala för detta baserat på GRS i befolkningar,10 dock inte baserat på studier hos just FH individer.

Det finns en heterogenicitet för kardiovaskulär risk trots fynd av genetiska mutationer som i andra studier på patienter har associerats med förhöjd risk och insjuknande i kardiovaskulär sjukdom i unga år. Foto: Canstock, arkivbild.

Kan kolesterol skydda mot infektioner i barndomen?

En annan tankeväckande observation är att det kan finnas samband mellan kolesterolomsättning och skydd mot infektioner, som även tidigare påpekats av bl.a. Uffe Ravnskov.11 Ett flertal observationsstudier, men även djurstudier har kunnat belägga detta. Dock har t.ex. inte statinbehandling med kolesterolsänkning hos vuxna kunnat sättas i samband med en ökad infektionsrisk jämfört med placebo.12 Hur hänger detta ihop? Hypotesen om antagonistisk pleiotropi som förklaring

Svaret kanske står att finna i ett evolutionsmedicinskt perspektiv och jag vill här ge argument som bygger på hypotesen om s.k. ”antagonistisk pleiotropi”13 applicerat på populationsgenetik. Denna hypotes anger att det kan #3 2018

Värdet av att väga in hur faktorer tidigt i livet (präglade av genetik och evolutionär selektion) kan ha betydelse för hälsa och sjukdom senare i livet. Foto: Canstock, arkivbild.

finnas genetiska faktorer/markörer som associeras med ökad överlevnad, och reproduktion (”reproductive fitness”) tidigt i livet, men som senare i livet tvärtom kan leda till sjukdom och tidig död.13 Ett välkänt exempel är sicklecell anemi som skyddar mot malaria hos individer i östra Afrika,14 men till priset av anemisering samt mjältförstoring (splenomegali) och därigenom ökade risker för dödliga inre blödningar vid buktrauma. Skulle ökade kolesterolnivåer, eller lipidmetabola faktorer/markörer som hänger ihop med detta fenomen, kunna utgöra ett exempel på antagonistisk pleiotropi med hälsovinster tidigt i livet (den under evolutionen enda livsperioden hos de flesta individer) men med hälsorisker senare i livet (ett modernt fenomen)? Ja, det finns en del som talar för detta, och jag vill här fokusera Apolipoprotein E4 (ApoE4) en välkänd markör för ökad risk för förhöjda LDL kolesterolnivåer, ateroskleros samt risk för Alzheimer demens i seniet. Här är en lätt mätbar markör som också är relativt vanlig i populationen. Apolipoprotein E4 Apolipoprotein (apo) E beskrevs initialt som ett lipidtransportprotein och huvud-ligand för LDL-receptorer med en viktig roll för kolesterolmetabolism och kardiovaskulär sjukdom. Det har sedan dess framkommit att apoE även är en viktig riskfaktor (orsakssgen) för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa störningar. De strukturella egenskaperna hos de tre isoformerna (apoE2, apoE3 och apoE4), som skiljer sig åt via endast ett aminosyrautbyte, har unika funktioner. ApoE2 och apoE4 ökar risken för hjärtsjukdomar: apoE2 ökar aterogena lipoproteinnivåer (den binder dåligt till LDL-receptorer) och apoE4 ökar LDL-nivåerna (det binder företrädesvis till triglyceridrika lipoproteiner med mycket låg densitet, vilket leder till nedreglering av LDL-receptorer). ApoE4 ökar också risken för neurodegenerativa sjukdomar, sänker deras insjuknande ålder eller förändrar deras progression. ApoE4 orsakar sannolikt neurodegenerering sekundärt till dess onormala struktur, orsakad av en interaktion mellan dess karboxyloch aminoterminala domäner, kallad domäninteraktion. 30

#3 2018

Studier visar, läs och häpna (!), att individer som är bärare av ApoE4 markören har en ökad chans att överleva infektioner, fr.a. gastro-intestinala och parasitburna, under tidig barndom,15 har en bättre kognitiv kapacitet i unga år vid svåra uppväxtförhållande än förväntat,16 bättre kognition trots hög infektionsbörda,17 god kognition hos medelålder män med bibehållna testosteronnivåer,18 samt hos kvinnor en hormonell profil förenlig med ökade chanser till reproduktion,19 och i en afrikansk studie även associerad med fler födda barn (”reproductive fitness”).20 Här ges således ett exempel som passar väl med hypotesen om antagonistisk pleiotropi, eftersom just överlevnad under dåliga förhållande tidigt i livet (via nutritionsbrist, infektioner, fysisk stress) i kombination med bättre kognitiva möjligheter (för problemlösning och social interaktion) samt ökad reproduktiv potential, alla kan ingå i förklaringsmodellen. Detta trots att samma anlag senare i livet (från medelålder och i seniet) kan ”slå tillbaka” med ökade hälsorisker till följd, t.ex. kardiovaskulär sjukdom och demens.21 Det kan vara så att denna faktor är av särskild betydelse hos kvinnor, eftersom kvalitet på mannens spermier inte har någon relation till ApoE4 markören.22 Vi kanske här kan se ett exempel på hur maternella faktorer, fetal programmering, epigenetik samt exponering för patogena mikrober och parasiter tidigt i livet samverkat för en evolutionärt betingad selektion för överlevnad. Detta spelar av naturliga skäl störst roll under barndom och ungdomsår för barn till kvinnliga anlagsbärare (hypotes), men mindre roll senare i livet. Detta skulle kunna förklara att manipulering (sänkning) av LDL kolesterol inte verkar öka infektionsrisken hos vuxna patienter för vilka överlevnad under kritiska barndomsår redan skett. Varför finns familjär hyperkolesterolemi (FH) i befolkningen?

När det gäller FH så vet man ganska väl att det dels finns en serie av väl belagda genetiska mutationer med familjär ansamling,8 samt att det på flera håll i världen finns s.k. ”founder” effekter, d.v.s. man anser att FH individer i hög grad härstammar från en förfader eller snarare en förmoder, eftersom faderskap inte alltid går att belägga. Sådana kluster av FH finns bl.a. i Kanada, Libanon samt Sydafrika, men även på andra håll. Antingen har detta sin förklaring som de novo mutationer i små befolkningar, som bl.a. den norska där världens första FH fall diagnosticerades 1936 av Muller et al.,23 eller beroende på migration från områden med hög förekomst. Ett sådant område är Litauen där man dels har en relativt hög förekomst av FH och dels haft en utvandring till vissa områden långt bort, inte minst när människor flytt undan fattigdom och pogromer (mot judisk befolkning). Eftersom FH finns utbredd i världen (även om prevalensen är relativt låg) så är detta ett bevis på evolutionär selektion för någon form av överlevnadsfördel eller reproduktiv fördel, annars borde FH inte kunnat kvarstå. Visserligen drabbar skadliga hälsokonsekvenser av FH som regel först efter den reproduktiva periodens slut i medelåldern, men vad gäller homozygot FH (mycket ovanligt) så leder detta till tidiga dödsfall redan i 20-års ålder på basen av avancerad och snabbt förlöpande aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom.24

Går hypotesen att testa för FH individer?

Hur kan denna hypotes om evolutionär selektion och antagonistisk pleiotropa effekter för kolesterolomsättning (där ApoE4 är en markör) kunna testas när inte evolutionen går i repris? Ett sätt är att undersöka fenomen som infektionsresistens (antal barndomsinfektioner, fr.a. gastrointestinala), kognitiv funktion (skolresultat, kognitiva tester, personlighetsprofil) samt antal barn och familjestorlek hos FH individer, dels i nutid men ännu bättre under de senaste 200 åren om registerdata finns, d.v.s. före antibiotika och modern antikonception. Givetvis kan sociala, kulturella och religiösa faktorer starkt inverka på mätvariablerna, men detta får man justera för. Andra kardiovaskulära exempel på antagonistisk pleiotropi

Kan det finnas andra liknande fenomen inom det kardiometabola fältet där hypotesen om antagonistisk pleiotropi skulle kunna vara relevant? Vi vet att nedsatt insulinkänslighet inom normalområdet kan utgöra en adaptation till hormonella förändringar (pubertet, graviditet) men även till skiftande näringsförhållanden. Under evolutionen har selektion förekommit för nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) hos populationer utsatta för svält och umbäranden. Eftersom insulinkänsligheten i hög grad påverkas

av muskelfunktion så kan även graden av fysisk kapacitet (för att överleva strapatser) kunnat bidra till evolutionär selektion. I nutid kan dock ökad insulinresistens innebära risker för utveckling av metabolt syndrom, typ 2 diabetes samt kardiovaskulär sjukdom.25 Ett annat exempel utgörs av hormonet (pro)neurotensin vars effekt är att stimulera upptaget av fett i fettceller, på ett liknande sätt som insulin befrämjar upptaget av glukos över cellmembran.26 Neurotensin är associerat med fetma och en prediktor för fetmautveckling och kardiometabol sjukdom. Trots detta så ökar neurotensin vid viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi27 eller förbättrad livsstil, sannolikt som ett uttryck för kroppens försvar av viktstatus under svältperioder. Slutligen kan nämnas APC resistens, en faktor som befrämjar trombo-embolism under graviditet och postpartum, men som anses ha varit utsatt för en positiv evolutionär selektion för att kvinnor inte skulle blöda ihjäl under förlossning och post-partum.28

Vi vet att nedsatt insulinkänslighet inom normal området kan utgöra en adaptation till hormonella förändringar (pubertet, graviditet) men även till skiftande näringsförhållanden. Foto: Canstock, arkivbild.

Slutsatser och behov av framtida forskning

Slutsatsen av dessa resonemang är att applikationen av ett evolutionsmedicinskt perspektiv, med de selektioner för populationsgenetik som detta medfört, kan bidra till att bättre förstå en del paradoxer inom den kardiovaskulära #3 2018

och metabola medicinen. Om hypotesen om antagonistisk pleiotropi visar sig hållbar så kan den leda till att testbara hypoteser kan uppställas, bl.a. avseende lipidomsättning och dess markörer (ApoE4) och FH som här skildrats. Återigen bekräftas värdet av att väga in hur faktorer tidigt i livet (präglade av genetik och evolutionär selektion) kan ha betydelse för hälsa och sjukdom senare i livet enligt DoHAD konceptet (Developmental origins of Adult Health and Disease).29 Samtidigt ges här en möjlighet att på vissa punkter kunna möta kritikerna av kolesterolhypotesen på ett positivt sätt och erkänna att ett fokus på vuxen ohälsa och patientmaterial gjort många av oss blinda för att samma mekanismer kan betyda något annat tidigt i livet. Här möts således evolutionsmedicin, populationsgenetik, DoHAD, mikrobiota/parasit hypoteser för att förklara lipidrubbning i genesen till kardiovaskulär sjukdom på ett fruktbart sätt. Vetenskapen behöver

av och till nya impulser för att ställa kända problem under ny belysning. Tes och antites leder till en ny syntes. Kan det vara så? Vidare forskning får söka bättre svar än de vi har idag. Observera att dessa resonemang inte förtar värdet av en reglering av LDL kolesterol för att minska kardiovaskulär sjuklighet i vuxenlivet, eller hos barn och ungdomar med homozygot FH.24 Vi måste bara kunna erkänna de kunskapsluckor som trots allt finns och som denna artikel velat skildra. PETER M NILSSON Professor/överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, samt Verksamhetsområde Internmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Referenser 1. Ference BA, Yoo W, Alesh I, et al. Effect of long-term exposure to lower low-density lipoprotein cholesterol beginning early in life on the risk of coronary heart disease: a Mendelian randomization analysis. J Am Coll Cardiol. 2012;60(25):2631-9. 2. Nicholls SJ, Puri R, Anderson T, et al. Effect of Evolocumab on Progression of Coronary Disease in Statin-Treated Patients: The GLAGOV Randomized Clinical Trial. JAMA. 2016; 316(22):2373-2384. 3. Sabatine MS, Giugliano RP, Keech AC, et al; FOURIER Steering Committee and Investigators. Evolocumab and Clinical Outcomes in Patients with Cardiovascular Disease. N Engl J Med 2017;376:1713-1722. 4. Steg PG, Schwartz GG, Szarek M, et al. On behalf of the ODYSSEY OUTCOMES Investigators and Committees. ODYSSEY Outcomes: Cardiovascular Outcomes with Alirocumab after Acute Coronary Syndrome: Results of the ODYSSEY Outcomes Trial. (Late-breaker, oral presentation). American College of Cardiology (ACC) Meeting, Orlando, US, March 10th 2018. 5. Catapano AL, Graham I, De Backer G, Wiklund O, et al. 2016 ESC/EAS Guidelines for the Management of Dyslipidaemias: The Task Force for the Management of Dyslipidaemias of the European Society of Cardiology (ESC) and European Atherosclerosis Society (EAS) Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Atherosclerosis. 2016; 253:281-344. 6. Sijbrands EJ, Westendorp RG, Defesche JC, et al. Mortality over two centuries in large pedigree with familial hypercholesterolaemia: family tree mortality study. BMJ. 2001; 322(7293):1019-23. 7. Benn M, Watts GF, Tybjaerg-Hansen A, Nordestgaard BG. Familial hypercholesterolemia in the danish general population: prevalence, coronary artery disease, and cholesterol-lowering medication. J Clin Endocrinol Metab. 2012; 97(11):3956-64. 8. Migliara G, Baccolini V, Rosso A, et al. Familial Hypercholesterolemia: A Systematic Review of Guidelines on Genetic Testing and Patient Management. Front Public Health. 2017;5:252. 9. Kathiresan S, Melander O, Anevski D, et al. Polymorphisms associated with cholesterol and risk of cardiovascular events. N Engl J Med. 2008; 358(12):1240-9. 10. Khera AV, Emdin CA, Drake I, et al. Genetic Risk, Adherence to a Healthy Lifestyle, and Coronary Disease. N Engl J Med. 2016;375(24):2349-2358. 11. Ravnskov U. High cholesterol may protect against infections and atherosclerosis. QJM. 2003; 96(12):927-34. 12. Ma BX, Li H, Li JS, Wu SS. Effect of statins on preventing infectious complications after surgery: Systematic review and meta-analysis. J Int Med Res. 2015;43(5):610-8. 13. Williams PD, Day T. Antagonistic pleiotropy, mortality source interactions, and the evolutionary theory of senescence. Evolution. 2003;57(7):1478-88. 14. Feng Z, Smith DL, McKenzie FE, Levin SA. Coupling ecology and evolution: malaria and the S-gene across time scales. Math Biosci. 2004;189(1):1-19. 15. Azevedo OG, Bolick DT, Roche JK, et al. Apolipoprotein E plays a key role against cryptosporidial infection in transgenic undernourished mice. PLoS One. 2014;9(2):e89562. 16. Mitter SS, Oriá RB, Kvalsund MP, et al. Apolipoprotein E4 infl uences growth and cognitive responses to micronutrient supplementation in shantytown children from northeast Brazil. Clinics (Sao Paulo). 2012;67(1):11-8. 17. Trumble BC, Stieglitz J, Blackwell AD, et al. Apolipoprotein E4 is associated with improved cognitive function in Amazonian foragerhorticulturalists with a high parasite burden. FASEB J. 2017; 31(4):1508-1515. 18. Panizzon MS, Hauger R, Xian H, et al. Interaction of APOE genotype and testosterone on episodic memory in middle-aged men. Neurobiol Aging. 2014;35(7):1778.e1-8. 19. Jasienska G, Ellison PT, Galbarczyk A, et al. Apolipoprotein E (ApoE) polymorphism is related to differences in potential fertility in women: a case of antagonistic pleiotropy? Proc Biol Sci. 2015;282(1803):20142395. 20. van Exel E, Koopman JJE, Bodegom DVet al. Effect of APOE ε4 allele on survival and fertility in an adverse environment. PLoS One. 2017 Jul 6;12(7):e0179497. 21. Tuminello ER, Han SD. The apolipoprotein e antagonistic pleiotropy hypothesis: review and recommendations. Int J Alzheimers Dis. 2011;2011:726197. 22. Paoli D, Zedda S, Grassetti D, et al. Are apolipoprotein E alleles correlated with semen quality? Int J Androl. 2012 Oct;35(5):714-9. 23. Ose L. [Müller-Harbitz disease--familial hypercholesterolemia]. Tidsskr Nor Laegeforen. 2002 Apr 10;122(9):924-5. 24. Wiegman A, Gidding SS, Watts GF, et al; European Atherosclerosis Society Consensus Panel. Familial hypercholesterolaemia in children and adolescents: gaining decades of life by optimizing detection and treatment. Eur Heart J. 2015 Sep 21;36(36):2425-37. 25. DeFronzo RA. Insulin resistance, lipotoxicity, type 2 diabetes and atherosclerosis: the missing links. The Claude Bernard Lecture 2009. Diabetologia. 2010 Jul;53(7):1270-87. 26. Melander O, Maisel AS, Almgren P, et al. Plasma proneurotensin and incidence of diabetes, cardiovascular disease, breast cancer, and mortality. JAMA. 2012 Oct 10;308(14):1469-75. 27. Christ-Crain M, Stoeckli R, Ernst A, et al. Effect of gastric bypass and gastric banding on proneurotensin levels in morbidly obese patients. J Clin Endocrinol Metab. 2006 Sep;91(9):3544-7. 28. Lindqvist PG, Svensson PJ, Dahlbäck B, Marsál K. Factor V Q506 mutation (activated protein C resistance) associated with reduced intrapartum blood loss--a possible evolutionary selection mechanism. Thromb Haemost. 1998;79(1):69-73. 29. Bianco-Miotto T, Craig JM, Gasser YP, et al. Epigenetics and DOHaD: from basics to birth and beyond. J Dev Orig Health Dis. 2017;8(5):513-519. 30. Mahley RW. Apolipoprotein E: from cardiovascular disease to neurodegenerative disorders. J Mol Med (Berl). 2016; 94(7):739-46.

#3 2018

Selektiv SGLT-2 hämmare för patienter med typ 2-diabetes

FORXIGA®(dapagliflozin) Dokumenterad effekt upp till 4 år1 Signiﬁkant HbA1c-sänkning1-3 – I jämförelse med placebo2,3 – I nivå med SU1,2

Positiv påverkan på kardiovaskulära riskfaktorer som t ex: n HbA1c1-4 n

Vikt*1-4

Blodtryck*1-4

FO För RXIGA skr >1 8 iven ti ll 0 pat 0 000 värl ienter de n öve 5 r.

AstraZeneca AB, AstraZeneca Nordic-Baltic, 151 85 Södertälje, Tel: 08 553 260 00, www.astrazeneca.se

Referenser: 1. Del Prato S et al., Diabetes Obes Metab 2015 Jun;17(6):581-90. 2. Forxiga produktresumé www.fass.se. 3. Bailey CJ et al. BMC Medicine 2013; 11:43. 4. Desouza CV et al. Clin Ther 2015;37:11781194. 5. IMS Health Total Patient Tracker, September 2017. Forxiga® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx, (F) Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. Indikationer: Forxiga är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som: 1) Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2) Tilläggsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion, inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Senaste översyn av produktresumén: 2017-10-12. För ytterligare information och priser se www.fass.se. AstraZeneca AB, AstraZeneca Sverige, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. www.astrazeneca.se Xigduo® (dapagliflozin/metforminhydroklorid) 5 mg/850 mg och 5 mg/1 000 mg filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare/biguanid. Rx, F. Indikationer: Xigduo är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 som ett tillägg till kost och motion för att förbättra glykemisk kontroll: 1) hos patienter som inte är tillräckligt kontrollerade på sin maximalt tolererade dos av enbart metformin. 2) i kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, hos patienter som inte är tillräckligt kontrollerade med metformin och dessa läkemedel. 3) hos patienter som redan behandlas med kombinationen dapagliflozin och metformin som separata tabletter. Senaste översyn av produktresumén: 2017-11-23. För ytterligare information och priser se www.fass.se. AstraZeneca AB, AstraZeneca Sverige, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. www.astrazeneca.se

FO-SE-2980-01-18

*Forxiga är inte indicerat för behandling av övervikt eller högt blodtryck. Viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.

Fetmaoperation skyddar mot kronisk njursvikt Patienter med fetma som opererats med fetmakirurgi har minst 50 procents minskad risk att drabbas av njursvikt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften International Journal of Obesity.

– Njursvikt kan kräva dialys eller njurtransplantation och får betraktas som en av flera svåra följdsjukdomar som fetma kan ge upphov till, säger Per-Arne Svensson, docent i molekylär medicin och forskare inom fetma, diabetes och kardiovaskulär sjukdom. Forskningsprojektet Swedish Obese Subjects, SOS, leds från Sahlgrenska akademin och har i flera uppmärksammade studier påvisat fetmakirurgins hälsovinster. Det har bland annat handlat om att förhindra utvecklingen av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar samt minska förekomsten av vissa cancerformer.

Per-Arne Svensson, docent och forskare. Foto: Malin Arnesson

Fetmakirurgi kan förhindra att patienter med njurpåverkan får förvärrad njursjukdom och i värsta fall njursvikt. fetmaoperationer är som mest påtaglig hos patienter med mycket proteiner i urinen, vilket tyder på njurpåverkan. Detta indikerar att fetmakirurgi kan förhindra att patienter med njurpåverkan får förvärrad njursjukdom och i värsta fall njursvikt.

Halverad risk

Fetmaoperation minskar risken för kronisk njursvikt med minst 50 procent. Foto: CanStock, arkivbild.

I den aktuella studien har forskarna undersökt risken för kronisk njursvikt hos cirka 2 000 patienter som genomgått fetmaoperation, och jämfört dessa med en lika stor grupp patienter med fetma som istället fått sedvanlig behandling för fetma i primärvården. Resultaten visar att fetmaoperation minskar risken för kronisk njursvikt med minst 50 procent. Studien har möjliggjorts genom en kombination av SOS-studiens långa uppföljningstid, upp till 26 år, och tillgången till svenska sjukvårdsregister. Studien visar även att den skyddande effekten av

Ny sjukdom adderad

Sammantaget gör fynden i studien att även njursvikt nu kan adderas till de sjukdomar som kan förhindras med fetmakirurgi. – Även om tidigare studier, ofta med kortare uppföljningstid, har påvisat att fetmakirurgi minskar njurskador och påverkar njurfunktionen positivt, har vi i denna studie för första gången påvisat att detta även leder till minskad förekomst av kronisk njursvikt, konstaterar PerArne Svensson. Källa: Sahlgrenska akademin

Artikel: Incidence of End-Stage Renal Disease Following Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study; https://www.nature.com/articles/s41366-018-0045-x

TA NÄSTA STEG MED REPATHA

Repatha® i tillägg till statin ger • 55-75% ytterligare LDL-sänkning • Upp till 95% av patienterna når LDL <1,8 mmol/L • Full effekt efter första sprutan - EN dos Repatha® varannan vecka ger en effektiv och bibehållen LDL-C-sänkning

Repatha® (evolocumab) Rx, (F), ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk. Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha® är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontraindicerade. *Maximal tolererbar dos statin + ezetimib

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha® är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar. Effekten av Repatha® på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen mars 2018, se www.fass.se

Box 706, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

SWE-P-145-0317-046919

Repatha® subventioneras som tilläggsbehandling för patienter i sekundärprevention efter hjärtinfarkt som har ett kvarstående LDL-kolesterol ≥4 mmol/L trots maximal tolererbar behandling med statin och ezetimib. Repatha® subventioneras också som tilläggsbehandling för patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Se www.fass.se

Så begränsas livet hos multisjuka äldre Hjärnsjukdomar som depression, demens och stroke kan tydligt kopplas till sjunkande funktionsförmåga hos äldre och kan spela en större roll för den vardagliga funktions förmågan än hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i PLOS Medicine. Davide Vetrano, forskarstuderande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Foto: Giulia Grande

Hjärt-kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar är vanligt förekommande hos äldre och uppträder inte sällan samtidigt. Sådan multisjuklighet har en stark inverkan på både fysisk funktionsförmåga och livskvalitet. Ökad förståelse för sambandet mellan multisjuklighet och sjunkande funktionsförmåga kan bidra till förbättrad vård för multisjuka äldre. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur hjärt-kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar är associerade med två viktiga mått på fysisk funktion hos äldre: gånghastighet och aktiviteter i det dagliga livet (förkortat ADL). Med hjälp av data från Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K) studerade forskarna funktionsförmågan

hos 2 385 äldre personer med och utan hjärt-kärlsjukdom (såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och förmaksflimmer) och hjärnsjukdom (såsom depression, demens och stroke). Hjärnsjukdom påverkar mer än hjärt-kärlsjukdom

Under den nioåriga uppföljningstiden sågs störst påverkan på gånghastighet och ADL hos individer med flera hjärtkärlsjukdomar och hjärnsjukdomar. Forskarna observerade en tydlig försämring över tid för både gånghastighet och ADL hos äldre med en eller flera hjärnsjukdomar, men endast för gånghastighet hos äldre med multi sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom. – Våra resultat tyder på att förekomsten av flera hjärnsjukdomar kan ha en större betydelse för funktionsförmågan hos äldre än förekomsten av flera hjärt- kärlsjukdomar. Både patienter och läkare bör vara medvetna om att hjärnsjukdom är en stark riskfaktor för sjunkande funktionsförmåga, säger Davide Vetrano, forskarstuderande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”Trajectories of functional decline in older adults with neuropsychiatric and cardiovascular multimorbidity: A Swedish cohort study” Davide L. Vetrano, Debora Rizzuto, Amaia Calderón-Larrañaga, Graziano Onder, Anna-Karin Welmer, Roberto Bernabei, Alessandra Marengoni, Laura Fratiglioni PLOS Medicine, online 6 mars 2018, doi: 10.1371/journal.pmed.1002503 Forskningen stöddes av finansiärerna bakom Swedish National study on Aging and Care, SNAC: Socialdepartementet, de deltagande kommunerna och landstingen samt Vetenskapsrådet. Särskilda bidrag erhölls från Vetenskapsrådet, Forte, Katolska universitetet i Rom, Lindhés Advokatbyrå AB, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor och Stonhes Stiftelse.

#3 2018

Foto: Canstock, arkiv

Tydligt samband mellan positiv livssyn och hjärt-lunghälsa Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siﬀ ror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på.

– De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu vill vi undersöka i hur stor utsträckning detta beror på livsstil och hur mycket som kan vara en direkt effekt av människors inställning till livet, säger Gunnar Engström, professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet och ansvarig för SCAPISstudien i Malmö. Den nya statistiken visar att människor med en positiv syn på livet har

bättre kärlhälsa och lungfunktion samt lägre BMI jämfört med människor som ser dystert på tillvaron. I den grupp som var minst nöjd med livet var andelen personer med kalk i kranskärlen 11 procent fler jämfört med den grupp som var mest positiv. Resultatet bygger på en enkätundersökning utförd inom SCAPIS, ett världsunikt forskningsprojekt som inkluderar 30 000 svenskar. Som en del i projektet har 5 200 slumpmässigt utvalda Malmöbor i åldern

50–64 år svarat på frågor om hur optimistiska och tillfreds med livet de är. Deltagarna har även genomgått omfattande hälsoundersökningar med bland annat datortomografi och mätning av lungfunktionen. – Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, och att ta fram skräddarsydda behandlingar så att fler får ett längre och friskare liv. Gunnar Engströms forskning kan få stor betydelse i strävan efter att kunna förebygga våra stora folksjukdomar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Källa: Hjärt-Lungfonden

Gunnar Engström, professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet. Foto: Anna Molander för HjärtLungfonden. Om studien: Läs mer om SCAPIS här. www.hjartlungfonden.se/ scapis

Fakta: Om hjärt-kärlsjukdom 2018 - I Sverige lever 1,9 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom. - Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. - De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke. - Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder. - Under 2017 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om forskningsanslag på cirka 1,9 miljarder, och kunde dela ut ett nytt rekordbelopp – drygt 340 miljoner kronor – till forskning om hjärt- och lungsjukdom. För tio år sedan låg samma siff ra på 140 miljoner. - Hjärt-Lungfonden stödjer löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid landets institutioner. (Källa: Hjärt-Lungfonden)

#3 2018

Hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Elin Abelson.

Fysisk aktivitet viktigt för att inte drabbas av hjärtinfarkt

Fredrik Calais, överläkare Hjärt-lungfysiologiska kliniken. Foto: Elin Abelson.

#3 2018

Hos hjärtinfarktpatienter finns en tydlig koppling mellan utbredd åderförfettning (ateroskleros) i kranskärlen och åderförfettning också i övriga delar av kroppen. Kombinationen av dessa förändringar medför en klart sämre prognos för patienten. Fysisk aktivitet liksom behandling med läkemedelsbehandlande stent (kärlimplantat) förbättrar prognosen visar forskning vid Region Örebro län.

– Som kardiolog möter jag i min yrkesutövning varje dag patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp vilket i sin tur vanligen beror på aterosklerossjukdom i kranskärlen. I min forskning försöker jag vidga perspektivet. Istället för att bara fokusera på hjärtat vill jag också titta på ateroskleros som en sjukdom som drabbar hela kroppen, säger Fredrik Calais, överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Åderförfettningens utbredning i kärlen är indikator på utgång för hjärtinfarktpatienter

I sin avhandling har han studerat hur effekten av olika behandlingsmetoder och livsstilsförändringar påverkas av åderförfettningens utbredning. Åderförfettning är en progressiv sjukdom som drabbar artärer i hela kroppen. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör den ledande orsaken till ohälsa och bortgång globalt. – Vår forskning ger underlag för ett nytt sätt att avgöra prognos och styra behandling för patienter med hjärtinfarkt genom en enkel ytterligare analys av kranskärlsförändringarnas utbredning, säger Fredrik Calais. Åderförfettning är en progressiv sjukdom som drabbar artärer i hela kroppen. Viktiga livsstilsförändringar

Årligen behandlas cirka 800 patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp på Universitetssjukhuset Örebro. Patienten kan själv göra olika livsstilsförändringar för att förbättra sin egen prognos att slippa drabbas av hjärtinfarkt genom att sluta röka, minska konsumtionen av rött kött och äta mera grönt dagligen samt röra på sig minst trettio minuter på dagen. Forskningen visar också att läkemedelsbehandlande stent i kranskärl var förknippat med lägre risk för åter-

förträngning och bortgång i jämförelse med metallstent. Det framgår även i avhandlingen att metoden som går ut på att suga ut proppar ur kranskärlen vid behandling av hjärtinfarkt (trombaspiration) inte påverkar prognosen. Den metoden används numera inte som rutinbehandling vid Universitetssjukhuset Örebro.

Hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Elin Abelson.

Källa: Örebro universitetssjukhus.

21:a Svenska

Kardiovaskulära Vårmötet

10-12 april 2019, Göteborg

Vårmötet är en unik mötesplats! Mötet samlar årligen ca 1500 läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, BMA och annan vårdpersonal inom hjärt-kärlsjukvården, samt representanter från industrin. Vi har ett brett program med ca 180 st. föreläsningar, som involverar ca 280 inbjudna föreläsare och moderatorer. I samband med mötet anordnar vi en utställning där ett 70-tal företag visar upp sin verksamhet. Hjärtligt välkomna till det 21:a Kardiovaskulära Vårmötet! Organisationskommittén

Götebor g 2019

WWW.VÅRMÖTET.SE #3 2018

I samband med en studieresa till Frankrike fick den svenske läkaren Magnus Retzius mottaga stetoskopet ur René-Théophile-Hyacinthe Laënnecs hand. Foto: Anders Parrow.

Från stetoskop till pacemaker

Fyra fynd i ett medicinhistoriskt museum Hjärtsjukvårdens framgångsrika utveckling kan illustreras av fyra märkliga föremål, som kan beskådas på Medicinhistoriska museet i Uppsala: det första stetoskopet, den första blodtrycksmanschetten, den första Ekg-apparaten och den första implanterbara pacemakern. Många namn kan nämnas som bidragit till dessa medicintekniska framsteg. Här begränsas de till några få av de mest kända. Stetoskopet

Den franske läkaren Laënnec (1781-1826), med förnamnet René-Théophile-Hyacinthe, upptäckte redan 1816 den häpnadsväckande förstärkning av ljuden från hjärta och lungor som kunde åstadkommas med ett hårt hoprullat pappersrör mot patientens bröstkorg. Han har själv beskrivit hur han kom på detta när han mötte en ung rundhyllt kvinna, som han inte kunde avlyssna 22

#3 2018

genom att lägga sitt öra mot hennes bröst. Genom att pröva sig fram kom han fram till att ett ihåligt trärör med en löstagbar tratt i ena änden fungerade bäst. I samband med en studieresa till Frankrike fick den svenske läkaren Magnus Retzius motta just detta stetoskop ur Laënnecs hand (Bild 1). Själva ordet stetoskop kommer av grekiskans stethos (=bröst) och skopein (= betrakta). Det kan tyckas lite lustigt att stetoskopet alltså beskrivs som ett hjälpmedel för att betrakta bröstet. Kanske borde det kallats stetofon, av phone´ (=ton), men det lär vara försent att ändra på det nu! Stetoskopet kom att bli ett viktigt framsteg för att kunna förstå hur de avlyssnade ljuden från en levande människas bröstkorg kunde härledas till de fynd som en obduktion av samma person senare visade. Det tog flera decennier efter Laënnecs upptäckt innan stetoskopet accepterades av alla läkare och blev den kanske viktigaste symbolen för läkaryrket.

Blodtrycksapparat: Den italienske läkaren Scipione Riva-Rocci (1863-1937) konstruerade en enkel armmanschett kopplad till en kvicksilvermanometer. Foto: Anders Parrow.

Patienten som skulle undersökas fick placera händer och fötter i vatten. Från början var detta en besvärlig procedur, och det krävdes fem tekniker för att sköta apparaten. Foto: Anders Parrow.

Blodtrycksmanschetten

Ekg-apparaten

Sedan 1700-talet hade blodtryck hos djur uppmätts genom att ansluta en artär till ett stigrör. Vid obduktioner under 1800-talet såg man att mycket högt blodtryck kunde leda till arterioskleros och brustna blodkärl. Men det var först 1896 när den italienske läkaren Scipione Riva-Rocci (1863-1937) konstruerade en enkel armmanschett kopplad till en kvicksilvermanometer, som blodtrycksmätning kunde bli en rutinåtgärd i sjukvården. Bild 2 visar museets exemplar av Riva-Roccis blodtrycksapparat. Det systoliska mätvärdet kompletterades 1905 av den ryske läkaren Korotkov (1874-1920), som visade att stetoskopet kunde användas för att avlyssna både systoliskt och diastoliskt blodtryck. Nu kunde man enkelt mäta och följa upp blodtrycket, men tyvärr kunde man ännu inte behandla det. Det finns många berättelser om kända personer som drabbades av hjärtinfarkt och stroke, och som hade skyhöga blodtryck. De gick alla en för tidig död till mötes. En av de mera kända var USA:s president Roosevelt som avled 1945 vid 63 års ålder i en hjärnblödning.

Den nederländske läkaren och fysiologen Willem Eindhoven (1860-1927) konstruerade 1903 en apparat som visade hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av en stränggalvanometer. Redan 1906 gjordes den första Ekgregistreringen i Uppsala. På Medicinhistoriska museet finns en magnifik apparat, stor som en större byrå, med alla tillbehör (Bild 3). Patienten som skulle undersökas fick placera händer och fötter i vatten. Från början var detta en besvärlig procedur, och det krävdes fem tekniker för att sköta apparaten. Det var då bara större sjukhus som hade tillgång till Ekg. Den engelske läkaren Thomas Lewis (1881-1945) är känd som den som utforskade den kliniska nyttan av Ekg. Det handlade till exempel om att kunna se olika rytmrubbningar och följa effekten av syrebrist i samband med hjärtinfarkt. Ett stort steg för att öka användbarheten togs när den svenske läkaren och uppfinnaren Rune Elmqvist (19061996) på 1930-talet konstruerade mobila Ekg-apparater #3 2018

med rörförstärkare och efter hand en bläckstråleskrivare för tre avledningar. Samtidigt utvecklades en ny typ av observationsinstrument, oscilloskop, bland annat för radarspaning inom flyget. Så småningom kunde Ekg-registreringen kopplas till oscilloskopets bildskärm. Därmed slapp man äntligen de kolossala mängder pappersremsor som Ekg-apparaten åstadkom vid längre tids registrering. Pacemakern

En rent svensk uppfinning är den lilla pacemakern, som kan sättas in under huden med en tunn tråd till hjärtats förmak för att reglera hjärtrytmen. Det var även nu Rune Elmqvist som konstruerade den på 1950-talet. År 1958 genomförde Åke Senning (1915-2000) den första operationen. Patienten Arne Larsson var då 43 år gammal, och hade haft upprepade svimningsanfall på grund av hjärtrytmrubbningar. Tack vare pacemakern blev han 86 år gammal och överlevde både Elmqvist och Senning. Den första implanterbara pacemakern finns i en monter tillsammans med andra exempel på tekniska framsteg inom hjärtsjukvården. Redan 1929 gjordes till exempel den första kateteriseringen av ett människohjärta av den tyske läkaren Werner Forssmann, som använde sig själv

Medicinhistoriska museet Medicinhistoriska museet i Uppsala är en stiftelse, som grundats av Uppsala universitet, Region Uppsala och Uppsala Medicinhistoriska förening. Museet är öppet tisdag och torsdag kl. 13-17 samt efter överenskommelse. Första söndagen i varje månad kan man också lyssna till ett medicinhistoriskt föredrag.

som försöksperson och förde upp en slang från vänster armbågsven till höger förmak. I Sverige har metoden använts sedan 1947 och 1956 belönades Forssman med Nobelpriset i fysiologi och medicin. Sammanfattning

Ett litet urval av medicinhistoriska föremål på Medicinhistoriska museet i Uppsala med anknytning till kardiologins utveckling presenteras här i korthet. Syftet är främst att väcka intresse för historien bakom den hjärtsjukvård som vi idag möter som patient eller som vårdgivare. KERSTIN HULTER ÅSBERG MD, docent, överläkare Institutionen för neurovetenskap Uppsala universitet

Den första implanterbara pacemakern 1958 innehöll 2 transistorer, nutidens har 10 000 - 100 000. Foto: Anders Parrow.

Referenser: 1. www.medicinhistoriskamuseet.uu.se 2. Uddenberg Nils. Lidande och läkedom. Del II. Medicinens historia från 1800 till 1950. Fri Tanke. 2015.

#3 2018

Victoza® (liraglutid) – den enda GLP-1 analogen som förebygger hjärtkärlkomplikationer.1,2

Dokumenterad effekt på att förebygga hjärtkärlkomplikationer och död1,2*

Signifikant sänkning av HbA 1c1

Minskad kroppsvikt1

Inte bara sänkt blodsocker – Victoza® förebygger hjärtkärlkomplikationer och död1,2*

Victoza® (liraglutid), Rx, (F), ATC- kod: A10BJ02. Injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna 6mg/ml. Diabetesmedel, övriga blodglukossänkande läkemedel, exklusive insuliner. Indikation: Victoza är indicerat för behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes mellitus som ett komplement till kost och motion • som monoterapi när metformin anses olämplig på grund av intolerans eller kontraindikationer • som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes. För studieresultat vad gäller kombinationer, effekt på glykemisk kontroll och kardiovaskulära händelser, samt vilka populationer som studerats, se avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Varningar och försiktighet: Liraglutid ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Akut pankreatit har observerats vid användning av GLP-1-receptoragonister. Patienter bör informeras om de karakteristiska symtomen på akut pankreatit. Vid misstänkt pankreatit ska behandlingen med liraglutid upphöra. Om akut pankreatit fastställs, ska liraglutid inte sättas in igen. Det finns ingen erfarenhet från patienter med kronisk hjärtinsufficiens NYHA-klass III–IV och liraglutid rekommenderas därför inte till dessa patienter. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Datum för översyn av produktresumén 07/2017. Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.

SE/VT/0817/0570(1)

1. Victoza SPC, www.fass.se, 2. Marso SP et al; LEADER; NEJM 2016 375:4, 311-322 * För patienter med typ 2-diabetes med identifierad risk eller manifest hjärtkärlsjukdom. Primärt utfallsmått var (Major Adverse Cardiovascular Events. MACE): kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt, eller icke-fatal stroke.

MEDICINNOTISER Foto: CanStock, arkiv

Kolesterolsänkare rekommenderas som förebyggande behandling mot återinsjuknande i hjärtinfarkt och stroke Den Europeiska läkemedelsmyndighetens rådgivande kommitté CHMP rekommenderar EU-kommissionen att bevilja ett utökat godkännande av Amgens läkemedel Repatha (evolocumab). EU-godkännandet skulle innebära att Repatha kan ges för att sänka LDLkolesterol hos vuxna patienter med fastställd kardiovaskulär sjukdom som förebyggande behandling mot nya hjärt-kärlhändelser.

Åke Olsson, kardiolog.

Till grund för rekommendationen ligger den globala studien Fourier vilken omfattade totalt 27 564 patienter som alla hade haft hjärtinfarkt, stroke eller symtomatisk perifer artärsjukdom. Samtliga patienter stod på optimerad statinbehandling. Det finns ett betydande behov av nya behandlingar för att förhindra hjärt-kärlhändelser hos patienter som inte når sina målvärden. PCSK9-hämning – helt ny verkningsmekanism Repatha (evolocumab) är en human monoklonal antikropp som hämmar PCSK9 (proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9), ett enzym som binder till LDL-receptorn på leverns yta och bidrar till att LDL-receptorn bryts ner och därmed minskar leverns förmåga att avlägsna det skadliga LDLkolesterolet från blodet. När PCSK9 hämmas ökar antalet LDL-receptorer var på levern effektivare kan avlägsna LDL från blodet. För mer information, se även: https://www.tlv.se/beslut/ beslut-lakemedel/begransadsubvention/ arkiv/2017-12-15repatha-fortsatter-att-inga-i-hogkostnadsskyddet-medbegransning-tilloch- med-31-december-2018.html

#2 2018

Resultaten av Fourier visade en riskreduktion för hjärtinfarkt med 27 procent, stroke med 21 procent samt behandling med koronär revaskularisering med 22 procent hos de patienter som behandlats med Repatha som tillägg till behandling med statin. I kontrollgruppen fanns patienter som fått placebo som tillägg till statinbehandling. – Jag välkomnar CHMPs rekommendation eftersom det finns ett betydande behov av nya behandlingar för att förhindra hjärt-kärlhändelser hos patienter som inte når sina målvärden för LDL-kolesterol, och därmed löper ökad risk att drabbas av svår sjukdom eller död, säger Åke Olsson, kardiolog och huvudprövare för Fourier i Sverige. CHMPs rekommendation kommer nu att granskas av EU-kommissionen. Om den nya indikationen godkänns kommer marknadsgodkännandet att uppdateras. Källa: Amgen Om Repatha (evolocumab) Det europeiska godkännandet av Repatha avser idag behandling av vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär [HeFH]) eller blandad dyslipidemi, som komplement till kolesterolsänkande kost, a) i kombination med en statin eller statin med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som inte kan nå målen för LDL-kolesterol med maximal tolererbar dos av en statin, eller b) ensamt eller i kombination med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som är statinintoleranta, eller för vilka statiner är kontraindicerade. Godkännandet gäller även behandling av personer som är 12 år och äldre med homozygot familjär hyperkolesterolemi (HoFH) i kombination med andra lipidsänkande behandlingar.

MEDICINNOTISER

Studie om ojämlik vård vid förmaksarytmi Carina Carnlöf är en av Karolinska Universitetssjukhusets cirka 200 forskningssjuksköterskor. Nyligen publicerades hennes studie om ojämlik vård vid förmaksarytmi.

I studien, som publicerades i Scandinavian Cardiovascular Journal, följde Carina Carnlöf 214 patienter med förmaksarytmi. Resultatet visade att kvinnor med förmaksarytmi i snitt får vänta sex år längre än män innan de får en remiss för ”ablation” - en behandling som kan bota tillståndet. Detta trots att de har svårare symtom än män. –Ofta misstolkar vården patienternas symtom och tror att dessa beror på panikångest, stress eller depression. Denna misstolkning drabbar

mycket oftare kvinnor, säger Carina Carnlöf. Än så länge vet de inte varför kvinnorna blir missförstådda när de söker vård. –Kanske finns en felaktig uppfattning att kvinnor är mera benägna för stress och ångest än män och att man därför väljer att skylla hjärtklappningssymtom hos kvinnor på det. Jag hoppas vi kan sprida kunskapen om kvinnors symtom så att primärvården fångar även dem, säger Carina Carnlöf.

Studien är en del av det avhandlingsarbete som Carina Carnlöf förbereder till 2018. Hon började som undersköterska i hjärtsjukvården i Huddinge och har sedan utbildat sig till sjuksköterska. När det avslutande arbetet i hennes magisterexamen var klart fortsatte hon att forska. Nu är de en grupp sjuksköterskor, inom hjärtsjukvård, som forskar ihop. –Jag rekommenderar andra sjuksköterskor som är intresserade av att forska att söka sig till en forskargrupp, säger Carina Carnlöf.

Carina Carnlöf, forskningssjuksköterska. Foto: Anders Norderman Medicinsk Bild. Karolinskauniversitetssjukhuset

Källa: Karolinska universitetssjukhuset

Kateterablation: Kateterablation innebär att en tunn kateter förs in i ljumsken via ett blodkärl till det område i hjärtat varifrån rytmrubbningen startar. De elektriska signaler som orsakar besvären värms eller fryses bort. I 95-99 procent av fallen slipper patienterna fortsättningsvis sina besvär. Karolinska Universitetssjukhuset - Tema Hjärta och Kärl Tema Hjärta och Kärl erbjuder patienter vård inom samtliga områden som berör hjärta och kärl. Totalt arbetar cirka 500 medarbetare inom temat som består av fyra patientområden med totalt nio patientflöden, en funktionsenhet och en gemensam vårdavdelning. Arbetet utförs i nära samarbete med specialiserade funktionsområden inom framförallt Perioperativ Medicin och Intensivvård, Bild och Funktion samt Hälsoprofessioner. Tillsammans följer vi patienten genom hela flödet.

XIII

STROKETEAM

KONGRESS

Stockholm Waterfront 13-14 september 2018 www.stroketeam.se

I september 2018 kommer den nationella stroketeamkongressen att äga rum i Stockholm. Vi ser fram emot att träffas med representanter från hela teamet och hoppas att alla delar av vårdkedjan kommer kunna vara med. Stroketeamkongressen är en möjlighet att träffas över professions- och specialitetsgränser för att se hur vi tillsammans kan förbättra vården för patienter med stroke. Som vid tidigare stroketeamkongresser är ambitionen att erbjuda ett varierat program med föredrag, utbildningsaktiviteter, presentationer av kvalitets- och forskningsprojekt och inte minst en möjlighet att träffas och diskutera. Varmt välkommen till Stockholm i september! Å den lokala organisationskommittén vägnar Mia von Euler Besök vår hemsida för mer information: www.stroketeam.se #2 2018

Dags för allmän prostata cancerscreening för män? Prostatacancer är ett stort folkhälsoproblem. Det är den svenske mannens vanligaste cancerform. Årligen får cirka 10 000 svenska män diagnosen. Det är också den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. Årligen avlider cirka 2 500 svenska män i sviterna av prostatacancer.1 Eftersom tidig prostatacancer oftast inte ger några symtom är den enda möjligheten till bot att upptäcka cancern i ett tidigt skede, vilket är möjligt genom mätning av halten av Prostata-Specifikt Antigen (PSA) genom ett vanligt blodprov. 28

#3 2018

Stora svenska och Europeiska studier med över 160 000 män har visat att regelbunden PSA-testning med tidig diagnostik och åtgärd av behandlingskrävande prostatacancer kan nära halvera dödligheten i prostatacancer.2-5 Varför har vi då inte en allmän PSA-screening för män i Sverige, såsom kvinnor erbjuds bröstcancerscreening med mammografi eller livmoderhalscancerscreening med cellprov?

Mätning av halten av Prostata-Specifikt Antigen (PSA) görs genom ett vanligt blodprov.

Socialstyrelsen säger nej till PSA-screening

Nyligen kom Socialstyrelsen ut med den preliminära rekommendationen att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan annat kompletterande test, eftersom man bedömde att nyttan med sådan screening inte överväger riskerna. Denna rekommendation är nu ute på remiss och ett slutgiltigt beslut väntas i höst. Ur såväl ett rättvise- som nyttoperspektiv är vår uppfattning att svenska män bör erbjudas frivillig PSA-testning inom ramen för ett organiserat screeningprogram där de själva får välja om de vill delta eller ej. Vi grundar vår uppfattning på följande fakta: Den nu rådande situationen med osystematisk PSA-testning är rena Vilda Western

Det råder stor oklarhet bland såväl män som distriktsläkare när man skall ta PSA-test, hur det skall tolkas och när man bör remittera vidare till en specialistläkare i urologi. Varannan svensk man i medelåldern har redan tagit sitt PSA-prov på eget initiativ. Andra män tycks ha nekats provtagning. Vissa män törs inte ta provet. Många män vet inte ens om att de har en prostata eller att det finns ett test för cancer i körteln. Ibland får män remiss för sent till urolog, när de redan har symtom och cancern är spridd. Många män ångrar då att de inte visste om PSA-provet eller att de inte tog ett PSA-prov tidigare. Ett organiserat PSA-screeningprogram med en standardiserad uppföljning skulle mycket sannolikt förbättra den nu rådande situationen. En svensk studie visade nyligen att dagens oorganiserade PSA-testning är ineffektiv och leder till att män oroas och får cancerbesked i onödan. Ett organiserat screeningprogram skulle leda till viss risk för samma oro men skulle ge också ge möjlighet till bot i tidigt skede.6 Nyttan av screening beror på hur man screenar och följer upp

Hälsovinsterna av ett screeningprogram och efterföljande utredning kan mycket väl överväga de negativa effekterna om man bara följde ett antal mycket enkla ”gyllene regler”7: • Frivillighet

Endast män som själva känner att de vill ha PSA-provet taget skall screenas. Även Socialstyrelsen är ense om detta och skriver: ”Det är viktigt att betona att rekommendationen om screening gäller ett program för hela den manliga befolkningen mellan 50 och 70 år, och innebär inte att alla män ska avrådas från PSA-prov; enskilda män kan värdera den möjliga nyttan högre än riskerna för skada”.8 • Screena inte män som inte har nytta

Ju yngre en man är, desto mer har han att vinna. Efter 75 års ålder ökar risken att man hittar en långsamväxande cancer och män dör oftare av något annat än prostatacancer

såsom till exempel hjärtinfarkt. Likaså har män med ett PSA-prov lägre än 1 µg/l vid 60 års ålder en extremt låg risk att utveckla spridd prostatacancer på lång sikt.9, 10 Därför bör ett screeningprogram fokuseras på män i åldrarna kring cirka 50-70. Upprepad PSA-testning bör ske glest för män med PSA-värden under 1 µg/l (till exempel vart sjätte till tionde år) men tätare för män med värden mellan 1 och 3 µg/l (till exempel vart annat till vart fjärde år).5, 11

Många män vet inte ens om att de har en prostata eller att det finns ett test för cancer i körteln.

• Vänta med vävnadsprov av prostata

Många män är rädda för vävnadsprov av prostata som kan upplevas smärtsamt och leda till blödning från ändtarmen eller allvarlig urinvägsinfektion med feber. Det är viktigt att veta att ett enstaka förhöjt PSA-värde över 3 µg/l inte automatiskt behöver innebära att en man måste genomgå vävnadsprovtagning av prostata eller har en cancer. Det är mycket vanligare att ett förhöjt värde beror på godartad prostataförstoring eller inflammation. Vid utredning av förhöjda PSA-värden ingår att urologen känner på prostatakörteln och gör ultraljud för att bedöma prostatastorleken. PSA-värdet kan variera upp och ner och det är därför lämpligt att alltid mäta om ett förhöjt värde. Det finns även en hel rad nya tilläggstester till PSA-provet som kan hjälpa till att diagnosticera och särskilja godartade #3 2018

från elakartade prostatacancrar som kan övervägas. Även magnetkameraundersökning av prostata är en teknik som nu är på kraftig frammarsch. Socialstyrelsens genomgång av dessa nya testerna var långt ifrån tillfredsställande enligt vår mening och studier på magnetkamera granskades inte överhuvudtaget. En organiserad screening skulle bespara män både onödig oro och onödiga ingrepp om även utredningen av förhöjda PSA-värden styrdes upp och organiserades via centrala enheter. • Prostatacancer av låg risk kan följas utan omedelbar behandling

Prostatacancer delas in i låg-, mellan- och högrisk-cancer. De två senare rekommenderas behandling i botande syfte med kirurgi eller strålbehandling. Däremot prostatacancer av låg risk växer mycket långsamt och ger sällan eller aldrig spridning av cancer utanför prostata. Dessa patienter rekommenderas “aktiv monitorering” och innebär att mannen går på regelbundna kontroller hos urolog och följer cancers utveckling. På detta sätt kan en man undvika, eller fördröja, till exempel kirurgiskt ingrepp eller strålbehandling och de biverkningar som de kan föra med sig såsom urinläckage eller påverkan på sexualförmågan. • Hänvisa män med behandlingskrävande prostatacancer till erfarna specialister

Rutinerade och skickliga kirurger som har gjort många ingrepp har bättre förutsättningar att behandla cancern och minska biverkningarna. Idag utförs allt för många operationer av mindre erfarna kirurger. En man som har prostatacancer som rekommenderas kirurgisk behandling bör fråga sin urolog: hur många operationer har du gjort och vad har du för resultat? Resursfrågan går att lösa

Om allt nu tyder på att PSA-screening kan ha många fördelar, har svensk hälso- och sjukvård resurserna som

krävs? Socialstyrelsens genomgång visade tydligt att ett organiserat screeningprogram skulle vara kostnadseffektivt och avlasta primärvården. Rapporten ger även det kloka förslaget att sjuksköterskor i framtiden skulle kunna avlasta urologerna med utredningar vilket redan sker på ett flertal urologkliniker i Sverige. Om kostnaderna initialt är dyra kommer man att vinna på att minska lidande och död i spridd prostatacancer som är kraftigt vård- och resurskrävande. Sammanfattningsvis anser vi att alla svenska män i åldrarna 50-70 år bör informeras om för- och nackdelar med PSA-testning och få möjlighet att få PSA-testet utfört inom ramen för ett organiserat program där de själva får välja om de vill delta eller ej. På så sätt blir vinsterna större än skadorna. SIGRID CARLSSON Epidemiolog vid avdelningarna för kirurgi (enheten för urologi) samt epidemiologi och biostatistik vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center, New York, USA; Docent i experimentell urologi, enheten för urologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige; legitimerad läkare. PER-ANDERS ABRAHAMSSON Överläkare, Professor i urologi, f.d. Verksamhetschef, Urologiska Klinken, Lunds Universitet, Malmö, Sverige; f.d. Generalsekreterare för European Association of Urology (EAU); adjungerad professor, avdelningen för urologi, University of Rochester Medical School Rochester, New York, USA.

Referenser 1. S ocialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas. 2. H ugosson J, Carlsson S, Aus G, et al. Mortality results from the Goteborg randomised population-based prostate-cancer screening trial. The Lancet Oncology. 2010;11:725-32. 3. Schröder FH, Hugosson J, Roobol MJ, et al. Screening and prostate cancer mortality: results of the European Randomised Study of Screening for Prostate Cancer (ERSPC) at 13 years of follow-up. Lancet. 2014;384:2027-35. 4. H ugosson J, Godtman RA, Carlsson SV, et al. Eighteen-year follow-up of the Göteborg Randomized Population-based Prostate Cancer Screening Trial: effect of sociodemographic variables on participation, prostate cancer incidence and mortality. Scandinavian Journal of Urology. 2017;1-11. 5. C arlsson S, Assel M, Ulmert D, et al. Screening for Prostate Cancer Starting at Age 50-54 Years. A Population-based Cohort Study. European Urology. 2017;71:46-52. 6. Arnsrud Godtman R, Holmberg E, Lilja H, et al. Opportunistic testing versus organized prostate-specific antigen screening: outcome after 18 years in the Goteborg randomized population-based prostate cancer screening trial. European Urology. 2015;68:354-60. 7. Vickers A, Carlsson S, Laudone V, et al. It ain’t what you do, it’s the way you do it: five golden rules for transforming prostate-specific antigen screening. European Urology. 2014;66:188-90. 8. Socialstyrelsen. Screeningprogram: Prostatacancer, screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test. https://www. socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/prostatacancer-screeningmedpsa1. 2018. 9. Vickers AJ, Cronin AM, Bjork T, et al. Prostate specific antigen concentration at age 60 and death or metastasis from prostate cancer: case-control study. BMJ. 2010;341:c4521. 10. C arlsson S, Assel M, Sjoberg D, et al. Influence of blood prostate specific antigen levels at age 60 on benefits and harms of prostate cancer screening: population based cohort study. BMJ. 2014;348:g2296. 11. V ickers AJ, Eastham JA, Scardino PT, et al. The Memorial Sloan Kettering Cancer Center Recommendations for Prostate Cancer Screening. Urology. 2016;91:12-8.

#3 2018

MEDICINNOTISER

Första testerna i stor studie om barns hälsa

1 600 familjer ingår i forskningsstudien Northpop. Alla blivande föräldrar i Västerbotten inbjuds att delta. Foto: Canstock, arkiv

Nu är det dags att ta reda på om de barn, som har varit med i forskningsprojektet Northpop sedan starten, har utvecklat några allergier. Barnen har hunnit bli 1 ½ år gamla och kommer i dagarna in till Norrlands universitetssjukhus för att ta blodprov.

– I den åldern brukar eksem och matallergier debutera. Vissa barn har även utvecklat astma, säger docent Christina West, huvudansvarig för astma- och allergiforskningen i Northpop. Allergier, astma, fetma och ADHD drabbar många unga idag. I forskningsprojektet NorthPop, som har samlat 1600 familjer sedan sommaren 2016, vill man hitta vilka faktorer som påverkar barns hälsa. Alla blivande föräldrar i Västerbotten bjuds in att delta och hälsodata samlas från mitten av graviditeten fram till att barnet fyller sju år. – Vi har samlat in upprepade prover för att kunna undersöka bakteriesammansättningen i mag-tarmkanalen och nu ska vi mäta om barnet har antikroppar i blodet mot vanliga allergiframkallande ämnen i maten och omgivningen, säger Christina West, som även är medicinskt ansvarig barnläkare för barn och unga med allergiska sjukdomar i Västerbotten.

Christina West, docent. Foto: Mattias Pettersson.

Magnus Domellöf, professor. Foto: arkiv

Bakteriell sammansättning har stor betydelse

Blodprovet bedöms i relation till de allergiska symtom som barnet har. Däremot utvecklar inte alla barn med ”allergiantikroppar” i blodet någon allergi. Hos vissa lär sig istället kroppens immunsystem att tåla de ämnen som det har antikroppar mot. – Vår tidigare forskning visar att den bakteriella sammansättningen i mag-tarmkanalen har stor betydelse för om kroppen ska lära sig att tåla mat och ämnen i luften, till exempel pollen. Intressant nog kopplas även förändringar i den bakteriella sammansättningen till risken att utveckla andra moderna livsstilssjukdomar som till exempel övervikt och fetma. Målet är att kunna utveckla förebyggande metoder så att barnen inte insjuknar, säger Christina West. Föräldrarna har fått svara på frågor om barnet utvecklat några allergiska sjukdomar, graden av besvär och hur ofta samt vilken medicinsk behandling barnet har fått. Frågorna har även handlat om kostvanor och vilken miljö barnet växer upp i. Unika möjligheter till forskning

Med befolkningsstudien NorthPop ges unika möjligheter till forskning kring barns och barnfamiljers hälsa. – Allergikontrollen vid 1 ½ års ålder är en viktig milstolpe i projektet, säger professor Magnus Domellöf, barnläkare och huvudansvarig för NorthPop. Andra riskfaktorer som ska studeras är miljögifter, kostvanor och ärftliga faktorer, samt brist på D-vitamin, jod och folsyra under graviditeten. – Det är ett spännande projekt och vi märker av en stor entusiasm hos de deltagande familjerna och även hos vårdpersonal och forskare. Och antalet familjer i studien fortsätter växa. Vårt mål är 10 000 familjer. Källa: Västerbottens läns landsting #2 2018

MEDICINNOTISER

Gånghjälpmedel och personlig assistans har stor betydelse för personer med Parkinsons sjukdom. Foto: Canstock

Utan stöd är en av tre med Parkinsons sjukdom fast i hemmet En av tre med Parkinsons sjukdom kan inte lämna hemmet utan hjälpmedel eller personlig assistans. Men med hjälpmedel och/eller personligt stöd kan 90 procent ta sig utanför stadsgränsen. Det visar nya forskningsresultat från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Journal of Gerontology Medical Sciences.

Maria H Nilsson docent, leg. sjukgymnast. Foto: Erik Skogh Lunds universitet.

– Resultaten visar vilken avgörande betydelse gånghjälpmedel och personlig assistans har för att personer med Parkinsons sjukdom ska kunna vara delaktiga i samhället, säger docent Maria H Nilsson, leg. sjukgymnast och knuten till CASE (ett centrum för åldrandeforskning) och MultiPark (strategiskt forsknings-

område) vid Lunds universitet. Hon är huvudansvarig för studien som innefattar 164 personer med Parkinsons sjukdom, samtliga boende i södra Sverige. Studien undersöker livsutrymmet för personer med Parkinsons sjukdom, det vill säga hur mycket och hur långt de rör eller förflyttar sig i sin vardag. Den starkast

begränsande faktorn för att kunna röra sig fritt visade sig vara upplevda gångsvårigheter. – Vi skulle behöva följa den här gruppen över tid men det verkar som att det viktigaste är att träna deras gångförmåga och erbjuda hjälpmedel eller personlig assistans om deras livsutrymme ska kunna upprätthållas. Sedan visar studien att det även finns depressiva inslag, trötthet och smärta som också kan behöva tas itu med, sammanfattar Maria H Nilsson. Källa: Lunds universitet

Publikation i The Journal of Gerontology Medical Sciences Life-space mobility in Parkinson’s disease: Associations with motor and non-motor symptoms Merja Rantakokko, Susanne Iwarsson, Björn Slaug, Maria H Nilsson. The Journal of Gerontology Medical Sciences, publicerad 10 april 2018. DOI: https://doi.org/10.1093/gerona/gly074

#2 2018

Kärlhälsa kräver en fungerande

MIKROCIRKULATION LÖSNING BEMER® Fysikalisk Vaskulär Terapi ➢ En målriktad biorytmisk stimuli för kroppens minsta kärl i storleksordning < 500 µm i diameter. ➢ Ökar genomblödningen i kapillärområden. ➢ Förbättrar utbytet av syre och näring till kroppens celler samt bortforsling av metabola nedbrytningsprodukter. DEN TOTALA BLODCIRKULATIONEN BESTÅR AV: 11,5 % ARTÄRER 14,5 % VENER

74 % MIKROCIRKULATION

VETENSKAPLIGT BEVISAT*

29%

Högre syreutnyttjande

31%

Starkare venöst återflöde

29%

Bättre fördelning av blod i kapillärområdet

*Institutet för Mikrocirkulation, Berlin (R.C. Klopp et al.: J Complement Integr Med. 2013; 10 [Suppl]: S15-20)

20 års forskning, beprövad erfarenhet och utvecklad teknologi.

Unik terapeutisk möjlighet för ett ökat blodflöde i mikrocirkulationen. ➢ 50 vetenskapliga publikationer ➢ 14 studier publicerade på PubMed TIMEOUT STUDIO.BEMERGROUP.COM

VASKULÄR TERAPI - FÖR MIKROKÄRL

PROBLEM

LÖSNING

• Generell försämring av den fysiska och psykiska prestationsförmågan pga. energibrist i cellerna.

• Säkerställer en god energiproduktion och -distribution.

POTENTIELLA EFFEKTER AV EN NEDSATT MIKROCIRKULATION

• Begränsad eller störd funktion hos de organ som påverkas av nedsatt cirkulation.

FUNGERANDE MIKROCIRKULATION ÄR GRUNDEN FÖR VÅR HÄLSA

• Genom det fungerar kroppens reglerande mekanismer. • Kroppens egen självläkande förmåga kan agera.

• Försvagat immunförsvar och ökad mottaglighet för infektioner. • Fördröjd regeneration och läkeprocess. • Ökad känslighet för stress.

TIMEOUTSTUDIO AB, Markörgatan 10, 136 44 HANDEN / timeout@timeoutstudio.se / 070-35 279 36

MEDICINNOTISER

Omkring 160 000 personer i Sverige beräknas lida av demenssjukdom av olika slag och antalet insjuknade beräknas öka med stigande ålder och ökad andel äldre i befolkningen. Foto: Canstock

Samlad satsning ska förbättra demensvården En intensifierad satsning på forskning kring demenssjukdomar ska leda till att situationen förbättras för såväl den sjuke som för vårdpersonal. Mittuniversitetet och Sundsvalls kommun samverkar i tre parallella forskningsprojekt under 2018 där bland annat hemsjukvården undersöks och ett nytt e-hälsoverktyg utvecklas.

– Det är väldigt angeläget att stärka livskvalitén för personer med demenssjukdom. Då är det helt avgörande att man kan klara sig själv med minimal hjälp. Genom projekten vill vi förstå individens behov och hur de upplever sin vardag men också förstå anhörigas och hemtjänstpersonalens perspektiv, säger Ove Hellzén, professor i omvårdnadsvetenskap på Mittuniversitetet. Det första projektet är en forskningsstudie för att utveckla arbetssätt och stödprogram som stödjer hemmaboende personer med demenssjukdom i det vardagliga livet. Det andra projektet handlar om hur sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever att det är att vårda personer med demenssjukdom.

– Det finns mycket belägg för hur viktigt det är att också se familjen. Om vi bara tittar på sjukdomen kan vi missa det som i längden kan bidra till ökat lidande för den sjuke och anhöriga och även ökade kostnader för kommunen. Det handlar mycket om hur vi kommunicerar med familjen som har behov, säger Markku Paanalahti, biträdande verksamhetschef för Hälso- och sjukvård på Sundsvalls kommun. Multisjuklighet

Omkring 160 000 personer i Sverige beräknas lida av demenssjukdom av olika slag och antalet insjuknade beräknas öka med stigande ålder och ökad andel äldre i befolkningen. Sjukdomen försämrar successivt det

mentala tillståndet vilket leder till svårigheter att klara av det dagliga livet och egenvård. Utöver demenssjukdom så lever många äldre också med multisjuklighet med två eller flera sjukdomar vilket ger lägre livskvalitet, högre sjukvårdsanvändning och större risk för sjukdomsförsämring. Det tredje projektet utvecklar ett ehälsoverktyg för att stödja patienternas egenvård, exempelvis kring medicinering eller användning av hjälpmedel. Det kan hjälpa äldre med multisjukdom att leva mer självständigt liv med mindre behov av sjukvård. – E-hälsoverktyget kan öka tillgängligheten och delaktigheten för både patienter och brukare. Ett bra utfall på projekten kan ge stora möjligheter för kvalitetsförbättring inom kommunens demensomsorg, säger Anders Engelholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) på Sundsvalls kommun.

Ove Hellzén, professor i omvårdnadsvetenskap på Mittuniversitetet. Foto: Marlene Jonsson

Källa: Mittuniversitetet #2 2018

Kan kronisk trötthetssyndrom botas?

Garth Nicolson, Professor och expert på cellmembranernas funktioner.

Forskare kopplar kroniskt trötthet till dysfunktionella cellväggar eller membraner. Genom tillskott av speciella fetter har de lyckats reparera cellmembranerna, vilket ökat energinivåerna i kroppen. Många kroniska sjukdomar har inslag av trötthet och kanske kan orsaken vara dåligt fungerande cellmembran, säger den amerikanske professorn Garth Nicolson. Boven i dramat tycks vara ökad stress och gifter.

Kroniskt trötthetssyndrom drabbar inte bara dem med diagnostiserad ME/CFS. Mycket annat som borrelios, fibromyalgi, tungmetallförgiftning och cellgiftsbehandling ger också extrem trötthet som inte går att sova bort. Syndromet är svårbehandlat då orsakerna är okända. En mycket intressant hypotes är att cellväggarna (cellmembranen) framför allt i mitokondrierna har förstörts av stress och gifter. Mitokondrierna är cellernas energiproducenter och många biokemiska reaktioner sker genom att proteinkedjor vandrar ut och in genom cellväggarna. Förstörs de fettrika membranerna försämras kroppens förmåga att tillverka energi, viktiga aminosyror och mycket annat. Även membranpotentialen, dvs den spänning som finns mellan den yttre och inre delen av cellen, blir sämre. Om man är fattig på energi störs således hela biokemin liksom kroppens elektriska system. Följden blir sämre immunförsvar och försämrade nervfunktioner. Lipid Replacement Therapy

Intressant i sammanhanget är en behandling för att stärka och återskapa cellväggarnas funktioner som 36

#3 2018

utvecklades för cirka 30 år sedan i jakten på att hindra åldrandet. Forskarna Barenholz & Yechiel patenterade en metod kallad Lipid Replacement Therapy (LRT) redan 1989 (1). De utvecklade en liposomal lipidblandning, dvs lipiderna är inneslutna i mycket små fettdroppar. Preparatet fick namnet NTFactor och fortsatt forskning visar mycket goda resultat inom flera områden. Behandlingen har prövats på patienter med kroniskt trötthetssyndrom med mycket gott resultat och även på andra sjukdomar som betraktas som kroniska. Utvärderingar med bra resultat

Utvärderingar av Lipid Replacement Therapy (LRT) har gjorts i flera olika studier. Professor Garth Nicolson, som är en av världens främsta experter på cellmembranernas funktioner (2), har ägnat flera studier åt LRT. Tillsammans med Michael Ash från England har han sammanfattat sina och andras studier i en tjock och välskriven publikation med 354 referenser (3). I den redovisas cellmembranernas funktion, hur stress och gifter förstör dem och hur de kan återuppbyggas genom tillskott av fosfolipider. Artikeln uppdaterades 2017 (4) och metoden som nu vidareutvecklats kallas “Membrane Lipid Replacement”. Nicolson förklarar att om kroppen inte kan bilda energi i form av så kallat ATP försämras alla funktioner och kroppen går ner på sparlåga. Man får varken energi till hjärnan eller nervsystemet och tillverkning av näringsämnen försämras. Kroppen förlorar möjligheten till reparationer, immunförsvaret sänks och avgiftningen slutar fungera. Bakte-

Mycoplasma är en lite bakterie som tränger in i cellerna och påverkar mitokondrierna genom att förstöra membranerna. Enligt Nicolson störs metabolismen och cellens energi minskar ytterligare. Det blir omöjligt för kroppen att få tillräckligt med energi för att bekämpa infektionen. Lipiderna behöver skyddas

Behandlingen för att återställa cellmembranerna är inte helt enkel eftersom lipider som tillsätts via kost eller kosttillskott bryts ner i den sura magsäcken och i tarmen. Nicolson jämför mitokondriernas arbete med ett batteri som skadats och Detta beskrivs detaljerat i Nicolson och läcker. Det handlar om att cellväggarna försämras, dvs isoleringen mellan batteriets celler försämras. Ash artikel (3). Det var också det som låg till grund för patentet på det liposomala rier och virus kan få fäste och inflammationerna ökar. preparatet LTFactor. Nicolson menar att många kroniska sjukdomar beror på Några biverkningar har inte upptäckts trots att över 40 mitokondriernas alltför dåliga energiproduktion. miljoner doser använts. Inte ens extremt höga lipidtillskott på djur har gett några biverkningar (3). Reparation av cellmembranen

Genom att reparera och bygga upp cellmembraner som förlorat sin funktion kan mitokondriernas energiproduktion förbättras och därmed kan kroppen påbörja sin egen läkning. Det är alltså inte irreversibla skador vilket man kanske tidigare trott. Äldre som fått tillskott av LTFactor förbättrar sina fysiska förmågor, men de kognitiva problemen är knepigare att återställa (5). Nicolson har redovisat kliniska försök som framgångsrikt minskat tröttheten hos patienter med kroniska sjukdomar och cancer (6). Garth Nicolson är en högt rankad forskare med mer än 600 publicerade vetenskapliga artiklar. I en av studierna som beskrivs i den sammanfattande artikeln gjordes dubbelblindtester. Deltagarna slumpades ut och den ena gruppen fick LTFactor och den andra placebo. Därefter bytte man och gav placebogruppen tillskottet. Resultatet visade att de som fick LTFactor förbättrades och de som fick placebo försämrades (3). Mycoplasma och LTFactor

Immunförsvaret försämras kraftigt om mitokondriernas funktion går ner. Därför har Nicolson letat efter bakterier och virus som delförklaring till sjukdomar som uppträder hos patienter med kronisk trötthet. Hos patienter med kroniska sjukdomar har han ofta hittat mykoplasma eller andra bakterier och virus. Sannolikt har de fått fäste på grund av kroppens försämrade immunförsvar. Hälften av dem med kroniskt trötthetssyndrom visade infektion av mykoplasma och bland dem med ALS var det närmare 90 procent som bar på bakterien (3).

Fördelar med LTFactor

De fördelar som Nicolson ser med LTFactor och återställandet av mitokondriernas cellmembran är: Mycoplasma är en lite bakterie som tränger in i cellerna och påverkar mitokondrierna genom att förstöra membranerna. Enligt Nicolson störs metabolismen och cellens energi minskar ytterligare. • Minskade effekter av oxidativ stress på cellernas proteiner och lipider • Viktiga delar av cellmembranet ersätts • Förstörelsen av mitokondrierna och cellkärnornas DNA minskar • Förbättrat immunförsvar • Reparation och återställande av tarmcellernas väggar • Förbättrad absorption av näring från tarmen • Ökad biotillgänglighet av näringsämnen • Ökad energin och minskad trötthet Preparatet är således värt att pröva och särskilt för dem med kroniskt trötthetssyndrom. I dag används det inte i svensk sjukvård, trots de mycket fina resultaten av duktiga och väletablerade forskare. LTFactor kan dock köpas via nätet från bland annat England. ANN-MARIE LIDMARK Zoofysiolog och folkhälsovetare

Referenser 1. Lipid Replacement Therapy/patentet: https://patents.google.com/patent/US4812314A/en 2. Singer, SJ & Nicolson,GI (1972). The Fluid Mosaic Model of the structure of cell membranes. Science 175; 720-731 3. Nicolson, GI & Ash, ME (2014). Lipid Replacement Therapy: A natural medicine approach to replacing damage lipids in cellular membranes and organells and restoring function. Bioch Biophys Acta. 1838;167-1679 4. Nicolson, AL & Ash ME (2017). Membrane Lipid Replacement for chronic illnesses, aging and cancer using oral glycerolphospholipids formulations with fructooligosaccharides to restore phosfolipid funktion in cellular membranes, organelles, cells and tissues. Bioch Biophys Acta. 1859; 1704-1724 5. Agadjanyan, M, Vasilevko, A, Ghochikyan, A et al (2003). Nutritional supplement (NTFactor) restores mitochondrial function and reduces moderately severe fatigue in aged subjects. J Chronic Fatigue Syndr. 3; 23-36 6. Nicolson, GL, Rosenblatt, S, Ferreira de Mattos, G et al (2016). Clinical Uses of Membrane Lipid Replacement Supplements in Restoring Membrane Funktion and Reducing Fatique in Chronic Diseases and Cancer. Diskoveries. 4(1); e54

#3 2018

MEDICINNOTISER

Forskargruppen har påvisat att utveckling av epileptisk aktivitet, när man stimulerar i ena hjärnhalvan i möss, är beroende av anfallsspridning och återkoppling från den andra hjärnhalvan. Stimuleringstekniken kallas för optogenetik, då nervceller har modifierats för att kunna aktiveras av blått ljus. Genom att sedan använda s.k. kemogenetik för att temporärt inhibera aktivitet i den motsatta hjärnhalvan, och därmed förhindra återkopplingen, kunde utvecklingen av epileptisk aktivitet hämmas.

Hopp om ny metod för att lindra svår epilepsi Fredrik Berglind, Doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Mérab Kokaia, Professor i neurofysiologi. Lunds universitet.

My Andersson, Doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

#2 2018

Forskare vid Lunds universitet tror sig ha hittat en metod som i framtiden kan komma att hjälpa personer som lider av så svår epilepsi att ingen behandling i dag hjälper.

Det här öppnar för möjligheter att behandla epilepsi med fokus i områden som t.ex. inte går att operera bort eller behandla direkt.

– I studier med möss har vi från ett område som inte är det epileptiska anfallets fokus, men har direkt koppling till det genom nervcellernas nätverk, lyckats dämpa anfallsaktiviteten. Får vi samma resultat i fler, längre studier kan det här öppna för behandling på personer med svår epilepsi i framtiden, säger Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi och föreståndare för Epilepsicentrum i Lund. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, har forskarna lyckats dämpa aktiviteten vid epileptiskt anfall i hippocampus, ett område i hjärnan som är viktigt för bland annat minne och inlärning. Det är just i denna del av hjärnan som ett epileptiskt anfall oftast startar hos de svårast sjuka personerna.

leptiska anfallet med hjälp av kemogenetik i ett område i hjärnan genom att påverka ett annat område som inte är fokus av anfallet. Det här öppnar för möjligheter att behandla epilepsi med fokus i områden som t.ex. inte går att operera bort eller behandla direkt, säger Mérab Kokaia. I Sverige finns i dag cirka 60 000 personer som lider av epilepsi, ungefär en tredjedel av dessa har så svår epilepsi att dagens behandling med befintliga mediciner inte fungerar. – Vi hoppas naturligtvis att den här kunskapen i framtiden ska bidra till att hjälpa personer med så svår epilepsi, men även att den kommer andra patienter med sjukdomen till nytta.

Kemogenetik

Forskarna har använt sig av s.k. kemogenetik**, en metod som möjliggör att man kan påverka och minska aktiviteten i just de områden och nervceller som är delaktiga i ett epileptiskt anfall, medan andra delar och celler i kroppen förblir opåverkade. Detta till skillnad från dagens mediciner som påverkar mer eller mindre alla delar och celler i kroppen, och som kan leda till biverkningar. – Väldigt få liknande studier har gjorts tidigare, och det här är första studien där man lyckats dämpa det epi-

Källa: Lunds universitet Kemogenetik Kemogenetik innebär att man överför en gen för ett modifierat membranprotein (hM4D) till en viss grupp nervceller i hjärnan. hM4D kan inte aktiveras av någon naturligt förekommande signalsubstans, och påverkar därför inte nervcellernas normala funktion. Man kan sedan specifikt aktivera hM4D genom att ge en väldigt låg dos av ett visst läkemedel, som inte kan påverka övriga celler i hjärnan. Aktiverad hM4D hämmar nervcellernas signalering, men när läkemedlet lämnat kroppen så är nervcellerna återigen opåverkade och fungerar normalt igen. Detta gör att man temporärt kan minska exempelvis epileptiska urladdningar, utan att påverka normal hjärnfunktion under övrig tid. Tekniken för kemogenetik är framtagen av en amerikansk forskargrupp.

Publikation Dynamic interaction of local and transhemispheric networks is necessary for progressive intensification of hippocampal seizures Scientific Reports, publiserad online 4 April 2018, doi:10.1038/s41598-018-23659-x

2x25000

25 00

Starta rätt

0 00

Till varje måltid

Tillräckliga doser av Creon® (pankreatin), varje gång patienten äter. Behandlingsmålen vid exokrin pankreasinsufficiens (EPI) är ett normalt näringsupptag samt ett liv utan besvärliga diarréer och andra symtom.

2 x 25000 lipasenheter vid frukost, lunch och middag

plus 1 x 25 000 vid mellanmål är den startdos som numera rekommenderas vid brist på matsmältningsenzym1,2.

Ge din EPI-patient den rätta behandlingsstarten, följ upp och anpassa dosen vid behov.

Magsyraresistenta minimikrosfärer Varje kapsel Creon® innehåller flera hundra små korn. Minimikrosfärerna har ett hölje som skyddar mot den sura magsaften. Storleken är anpassad för att minimikrosfärerna ska blanda sig väl med födan och kunna passera den nedre delen av magmunnen intakta.

100 enterokapslar

Vnr 07 38 05

Referenser 1. Internetmedicin.se 2. United European Gastroenterology Journal 2017, Vol. 5(2) 153-199. Creon® (pankreatin) F, OTC. ATC kod A9A1. SPC 2017-02-15. Verksamma beståndsdelar: pankreasenzymer (amylas, lipas, proteas). Beredningsform: enterokapslar. Indikation: exokrin pankreasinsufficiens med malabsorption. Styrkor: 10 000, 25 000 och 40 000 (motsvarande Ph.Eur.enheter lipas) Dosering: Bör anpassas individuellt baserat på graden av maldigestion och mängden fett i måltiden. Den dos som krävs för en måltid varierar från cirka 25 000 till 80 000 Ph. Eur.enheter lipas och hälften av den individuella dosen för mellanmål. För priser och övrig information se www.fass.se.

BGP Products AB | Box 23033, 104 35 Stockholm | Tel 08-555 227 07

Pankreatin

25000

pankreatin

Indikation: Vid otillräcklig produktion av matsmältningsenzymer.

CRE-2018-0023

Starta rätt

circuscom.se

Följ upp

Det finns många dödliga neurodegenerativa sjukdomar hos människor, men en brist på experimentella modeller för att utveckla nya immunterapier.

Ny sjukdomsmodell för ALS och MS underlättar läkemedelsutveckling Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny sjukdomsmodell för neurodegenerativa sjukdomar såsom ALS och MS, som kan användas för att utveckla nya immunterapier. Modellen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.

I alla organ i kroppen finns makrofager, en typ av celler som ingår i immunförsvaret. Makrofager äter upp främmande celler såsom bakterier. Men makrofagerna är 40

#3 2018

också specialiserade efter det organ de verkar i och kallas i hjärnan för mikroglia. Forskarna tror att specialiseringen till mikroglia styrs av cytokinet TGF-β, ett slags protein. Deltar i nervcellskommunikation

I en frisk hjärna deltar mikroglia bland annat i kommunikationen mellan nervcellerna och omsättningen av myelin, den isolerande stödjevävnad på nervcellernas utskott som gör att en nervimpuls kan fortplanta sig. Vid sjukdomar som MS och ALS kan en annan typ av

Forskningen finansierades av Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet, Barncancerfonden, Åke Wibergs stiftelse, MS Forskningsfonden, NIH-NINDS, NIH-NIA, National Multiple Sclerosis Society, Amyotrophic Lateral Sclerosis Association, Nancy Davis Foundation Faculty Award, Barncancerfonden, Hjärt-lungfonden, Novo Nordisk Foundation och Margaretha af Ugglas Stiftelse.

Bob Harris, professor. Foto: Stefan Zimmerman

Harald Lund, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Foto: Privat.

immunceller kallade monocyter ta sig in i hjärnan via blodbanan, omvandlas till inflammatoriska celler och orsaka skador på nervcellerna och myelinet. Forskarna bakom den aktuella studien hade en hypotes om att TGF-β kan programmera om monocyter från att vara inflammatoriska celler till att bli mikroglia-liknande celler. – Vi visste sedan tidigare att TGF-β produceras i hjärnan och är viktigt för att ge mikroglia sina specialiserade funktioner. Vi tänkte därför att även monocyter borde kunna svara på TGF-β när de tar sig in i hjärnan. Vi var nyfikna på att se vad som skulle hända om monocyterna förlorade förmågan att svara på TGF-β, säger försteförfattaren Harald Lund, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

sjukdom, vars symptom hade likheter med ALS. Sjukdomsmodellen kan förklara en mekanism som är aktiv vid neuroinflammatoriska och neurodegenerativa sjukdomar. Den kan användas för att utveckla och testa nya immunterapier. Idag saknas effektiva behandlingar.

Fick ALS-liknande sjukdom

För att testa detta utnyttjade forskarna först en musmodell där musens egna mikroglia kan tas bort. Detta ledde till en snabb inströmning av monocyter till hjärnan och ryggmärgen som gav upphov till nya mikroglia-liknande celler, och mössen uppvisade inga sjukdomssymptom. Men när forskarna sedan stängde av receptorn för TGF-β specifikt på de nya mikroglia-liknande cellerna, började de äta upp stora delar av myelinet i ryggmärgen. Mös�sen utvecklade på kort tid en dödlig neurodegenerativ

Brist på experimentella modeller

– Det finns många dödliga neurodegenerativa sjukdomar hos människor, men en brist på experimentella Sjukdomsmodellen kan förklara en mekanism som är aktiv vid neuroinflammatoriska och neurodegenerativa sjukdomar. Den kan användas för att utveckla och testa nya immunterapier. Idag saknas effektiva behandlingar modeller för att utveckla nya immunterapier. Den här nya sjukdomsmodellen kommer att vara ett värdefullt tillägg till vårt forskningsprogram och vi hoppas att nästa studie ska resultera i en ny effektiv behandling, säger professor Bob Harris vid Centrum för molekylär medicin, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet och institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Fatal demyelinating disease is induced by monocyte-derived macrophages in the absence of TGF-β signaling” Lund H, Pieber M, Parsa R, Grommisch D, Ewing E, Kular L, Han J, Zhu K, Nijssen J, Hedlund E, Needhamsen M, Ruhrmann S, Ortlieb Guerreiro Cacais A, Berglund R, Forteza MJ, Ketelhuth DFJ, Butovsky O, Jagodic M, Zhang X-M, Harris RA Nature Immunology, online 16 april 2018, doi: 10.1038/s41590-018-0091-5

#3 2018

En linjäraccelerator, vilket är en strålbehandlingsapparat som kan generera foton- och elektronstrålning. Foto: Elin Abelson

Metallimplantat i kroppen påverkar bildkvalitén vid skiktröntgen Det är viktigt att bildkvalitén vid skiktröntgen (datortomografi) håller hög kvalitet. Bland annat vid strålbehandling av cancer. Därför pågår ett ständigt arbete med att förfina tekniken och ytterligare förbättra bildkvalitén inom skiktröntgen. Det är extra viktigt för de patienter som har metallimplantant i kroppen. Då kan bildkvalitén kraftigt försämras. Nu visar forskning vid Region Örebro län att det finns bra metoder som kan korrigera för sådana bild kvalitetsförsämringar.

– Min avhandling handlar om att undersöka hur man kan förbättra bildkvaliteten vid datortomografi då patienten har metallobjekt i kroppen. Närvaro av metall kan leda till att bildkvaliteten kraftigt försämras så att anatomin i området inte går att urskilja, vilket kan leda till svårigheter att ställa diagnos utifrån bilderna, säger 42

#3 2018

Karin Andersson, sjukhusfysiker på avdelningen för sjukhusfysik vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Vissa tekniker förbättrar bildkvaliteten andra försämrar

Metallobjekt kan vara tandlagningar, skruvar eller höftproteser i kroppen. Idag är det vanligt att patienter har det. Vid strålbehandling av cancer är det mycket viktigt att skiktröntgenbilderna håller hög kvalitet. Om bildkvaliteten försämras på grund av metall i patienten, så kan det leda till att det blir svårare att utifrån bilderna bestämma exakt vilket område som ska behandlas. – Vid planering av strålbehandling kan den försämrade bildkvaliteten också leda till fel vid beräkning av den stråldos patienten ska få, eftersom bilderna används som underlag för beräkningarna, säger Karin Andersson.

Användning av korrektions tekniker för att förbättra bildkvaliteten betyder att man kan ge en mer precis och pålitlig strålbehandling för patienter med metallimplantat.

Förbättra bildkvaliteten

På senare år har det lanserats flertalet nya tekniker från leverantörer av skiktröntgenapparater för att reducera felen som uppstår på grund av att metall finns i det scannade området. I sin avhandling visar hon att många av dessa kommersiella tekniker som lanserats avsevärt förbättrar bildkvaliteten inom diagnostik, medan vissa andra metoder inte förbättrar bilderna i någon stor utsträckning. – Vi har även i vissa fall sett att korrektionsmetoderna försämrar bildkvaliteten i vissa situationer, vilket är viktigt att vara uppmärksam på så att man inte introducerar fel i bilderna som inte fanns där innan. Det är viktigt att radiologerna som granskar bilderna känner till de olika avvikelser som kan förekomma, säger Karin Andersson. Röntgenstrålning – en typ av joniserande strålning som används för bilddiagnostik. Så kallad slätröntgen är den vanligaste typen av röntgenundersökning och ger tvådimensionella bilder av kroppen. Skiktröntgen (datortomografi, DT och CT)– avbildning med röntgenstrålning från många olika vinklar för att möjliggöra tredimensionella avbildningar av patienten, vilket ger hög bildkvalitet. Används för att undersöka många olika sjukdomstillstånd och även som underlag vid planering av strålbehandling. Strålbehandling – användning av joniserande strålning av mycket hög energi för behandling av framför allt cancersjukdomar. Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner.

Karin Andersson, sjukhusfysiker på avdelningen för sjukhusfysik vid Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Elin Abelson

I avhandlingen påvisas det att vid användning av korrektionsmetoder för bildunderlag som används vid strålbehandling, kan metoderna leda till förbättrad noggrannhet vid strålbehandling med protoner. De växelverkar med vävnad på ett helt annat sätt än traditionell strålning. Användning av korrektionstekniker för att förbättra bildkvaliteten betyder att man kan ge en mer precis och pålitlig strålbehandling för patienter med metallimplantat. Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Det gör man på Universitetssjukhuset Örebro och övriga kliniker i Sverige. Sedan år 2015 finns det möjlighet att skicka patienter till Skandionkliniken, en nationell resurs lokaliserad i Uppsala, som är den enda klinik i Sverige som kan ge behandling med protoner. Skiktröntgenavbildningen av patienten och planeringen inför protonstrålbehandlingen görs på universitetsklinikerna. – Med protoner kan stråldosen koncentreras mer till själva tumören, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Protonernas egenskaper kräver att skiktröntgenbilderna som man planerar behandlingen utifrån är av hög kvalitet. Planering av protonstrålbehandling är mer känsligt för felaktigheter i bilderna på grund av metallobjekt i kroppen, i jämförelse med fotoner, avslutar Karin Andersson. Källa: Universitetssjukhuset Örebro Protonstrålbehandling – behandling med protoner, ett strålslag som växelverkar med materia på ett annat sätt än traditionell strålning. Protoner ger andra möjligheter att undvika att bestråla frisk vävnad, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Individuella bedömningar görs för att bestämma ifall protonstrålbehandling är att föredra. Protonbehandling är särskilt lämpligt för barn. Skandionkliniken Nordens första klinik för protonbehandling öppnades år 2015. Anläggningen ägs gemensamt av de sju landsting i Sverige med universitetssjukhus, genom Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling. Förberedelse och planering av behandlingen sker på universitetsklinikerna. Fram till februari 2017 har 488 patienter behandlats på Skandionkliniken.

#3 2018

Foto: CanStock, arkivbild.

Motion skyddar mot ĂĽldersinflammation

Daglig motion minskar inflammationen i kroppen. Men bara att resa sig från stolen och ta en stillsam promenad kan också vara bra. Det visar en studie vid Örebro universitet. – Att röra på sig, även om du inte svettas eller blir andfådd, kan sänka graden av inflammation.

Kronisk låggradig inflammation i blodomloppet förekommer oftast hos äldre personer. Tidigare forskning har visat att denna åldersinflammation kan bidra till att muskelmassan minskar hos äldre. Åldersinflammation föregår eller samspelar även med metabolt syndrom. Det senare innebär ett tillstånd med förhöjda värden av blodsocker, blodfetter och blodtryck som tillsammans med stort midjeomfång ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Örebroforskarna studerade en grupp äldre personer genom att mäta hur mycket de rörde på sig respektive satt stilla under en genomsnittlig dag. Därefter undersökte de vad som hände med inflammationsnivåerna om 30 minuter av stillasittande ersattes med lika lång tid där deltagarna var fysiskt aktiva med olika intensitet. – En halvtimme fysisk aktivitet, såsom promenad i raskt tempo, är den gräns man utgår från i rekommendationerna om hur mycket vi bör röra på oss, förklarar Fawzi Kadi. Örebroforskarna ville bland annat veta om fysisk aktivitet minskade graden av inflammation även hos dem med metabolt syndrom. Det visade sig att den raska promenaden hade den effekten. Hos båda grupperna – de som hade respektive inte hade syndromet – sänktes graden av inflammation. Studien visar även att något så enkelt som att gå i vanlig gångtakt i 30 minuter kunde kopplas till lägre nivåer av enstaka inflammationsmarkörer. Vanlig gångtakt

– Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att veta att det lönar sig att röra på sig även för dem som har metabolt syndrom. Genom att göra det löper de mindre risk att utveckla sjukdomar, säger Fawzi Kadi. Studien visar även att något så enkelt som att gå i vanlig gångtakt i 30 minuter kunde kopplas till lägre nivåer av enstaka inflammationsmarkörer.

Andreas Nilsson. Foto: Örebro universitet.

Fawzi Kadi. Foto: Örebro universitet.

– Resultaten öppnar upp för att även lågintensiv fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt. Samtidigt behövs dagliga aktiviteter i lite raskare tempo för att få störst effekter på grad av inflammation, konstaterar Andreas Nilsson. Kostens betydelse

Det är tre så kallade inflammationsmarkörer som han och Fawzi Kadi mätt. Två av dem är proinflammatoriska, det vill säga att de orsakar inflammation. Den tredje markören, adiponektin, har däremot en dämpande inverkan på inflammation. Här kunde Örebroforskarna konstatera att den fysiska aktiviteten inte hade någon som helst effekt, halterna av proteinet var oförändrade. Nästa steg blir därför att undersöka om adiponektin, som produceras i fettväv, påverkas av det vi äter. – Jättespännande, säger Fawzi Kadi och Andreas Nilsson. Vi har satt igång flera undersökningar där vi tittar på kostens betydelse för den här antiinflammatoriska markören. Källa: Örebro universitet. Foto: Örebro universitet De tre inflammationsmarkörerna som mättes Fibrinogen. Ett protein som är viktigt för blodets förmåga att levra sig. Fibrinogen är normalt starkt kopplad till utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Den här markören påverkades av både den raska gångturen och en promenad i vanlig gångtakt. CRP – C reaktivt protein. CRP är ett protein i blodet som kan användas för att undersöka om du har en inflammation i kroppen. CRP-prov är vanliga inom vården, de tas ofta genom ett stick i fingret. Studien visade att CRP-värdet bara påverkades av den raska promenaden. Adiponektin. Ett protein som till skillnad från de två andra markörerna är antiinflammatoriskt. Låga nivåer av proteinet verkar öka risken för metabolt syndrom. Adiponektinet påverkades inte av den fysiska aktiviteten som deltagarna i studien fick utföra.

Studien: Fawzi Kadi och Andreas Nilsson har tillsammans med doktoranden Oscar Bergens undersökt hur fysisk aktivitet påverkar inflammationsnivåerna hos äldre personer. Deras studie har publicerats i tidskriften Medicine & Science in Sports & Exercise.

#3 2018

Behandling av cancer med virus ett steg närmare Ett internationellt team av forskare under ledning av professor Niklas Arnberg vid Umeå universitet, har nu för första gången lyckats visa att en ovanlig typ av adenovirus binder till en specifik typ av kolhydrat som överuttrycks på vissa typer av cancerceller. Upptäckten öppnar nya möjligheter för utveckling av virusbaserad cancerbehandling.

Adenovirus är ett vanligt virus som orsakar infektionssjukdomar i bland annat luftvägar, ögon och magtarmkanal hos både människor och djur. Forskare vid Umeå universitet studerar infektionsmekanismer på molekylnivå för att kunna förstå hur adenovirus orsakar sjukdom, och för att utveckla nya behandlingar. Forskarna i Umeå har tillsammans med forskargrupper från Tyskland, Storbritannien och Ungern nu upptäckt en ny typ av mekanism som adenovirus använder sig av för att infektera celler. Adenovirus typ 52 (HAdV-52) är ett av få adenovirus som har två olika typer av fiberproteiner på sin utsida, som används för vidhäftning till målceller. I samarbete med forskare vid Imperial College, London, som är världsledande inom glykobiologiområdet, har man visat att den kortare fibern binder till en ovanlig typ av kolhydratbaserad receptor, polysialinsyra. Annasara Lenman som arbetar tillsammans med Niklas Arnberg har därefter validerat att HAdV-52 binder till 46

#3 2018

sialinsyra på målceller, och att detta leder till infektion. I samarbete med forskare vid universitet i Tübingen, som är experter inom det strukturbiologiska området, har interaktionen mellan den korta fibern och polysialinsyra kartlagts på atomnivå. – Vi visste sedan tidigare att den korta fibern binder till sialinsyra, men inte hur den underliggande kolhydratkedjan var konstruerad, förklarar Annasara Lenman, postdoktorand vid Institutionen för Klinisk Mikrobiologi vid Umeå universitet. Man kan också ”beväpna” virus

Eftersom polysialinsyra överuttrycks på cancerceller i bland annat hjärna och lungor öppnas nya möjligheter att använda HAdV-52 för behandling för motsvarande typer av cancer. Adenovirus och andra virus har under en lång tid ansetts vara lämpliga ”vapen” för behandling av olika typer av cancer. Virus kan själva döda cancerceller, men under senare år har man också förstått att en virusinfektion i en tumör kan aktivera immunförsvaret mot cancercellerna. Man kan också ”beväpna” virus med olika gener som motverkar resistensutveckling mot olika läkemedel i cancercellerna. – En stor utmaning har varit att rikta virus specifikt mot cancercellerna. De flesta adenovirus som provats hittills har bara en typ av fiber. HAdV-52 har två olika

fibrer, varav den ena har en naturlig förkärlek för cancerceller som uttrycker polysialinsyra. Detta öppnar upp för en mer effektiv styrning av virus mot rätt typ av celler, berättar Annasara Lenman. Resultaten kan även få stor betydelse inom andra forskningsområden. Niklas Arnbergs forskargrupp har nyligen publicerat två andra studier, också de i samarbete med internationella forskargrupper. Man har dels visat hur ett virus, CVA24v, har utvecklat sin förmåga att interagera med kolhydrater på cellens utsida, och vilken betydelse detta har för virusets förmåga att orsaka pandemiska ögoninfektioner. Man har också identifierat ett nytt virustoxin. Hittills har man bara känt till två virala toxiner. Det nya toxinet har sannolikt förmåga att orsaka diarré hos dem som drabbas. – Vår forskning visar ännu en gång att tvärvetenskaplig forskning kan leda till oväntade fynd samt nya lösningar och terapeutiska alternativ, säger Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Källa: Umeå universitet

Annasara Lenman Institutionen för klinisk mikrobiologi och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) Umeå universitet. Foto: Andreas Lenman.

Niklas Arnberg, professor,Institutionen för klinisk mikrobiologi och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) Umeå Universitet. Foto: Mattias Pettersson.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences of USA. Originalpublikation: Annasara Lenman, A. Manuel Liaci, Yan Liu, Lars Frängsmyr, Martin Frank, Bärbel S. Blaum, Wengang Chai, Iva I. Podgorski, Balázs Harrach, Mária Benkö, Ten Feizi, Thilo Stehle, and Niklas Arnberg (2018): Polysialic acid is a cellular receptor for human adenovirus 52 PNAS 9 April 2018.

#3 2018

MEDICINNOTISER

Blodet tas från en donator med matchande vävnadstyp, så kallad HLA-typ.

Moderkaksceller ska minska livshotande avstötning vid blodstamcellstransplantation

Mats Remberger, professor vid KI och Uppsala universitet. Foto: Privat.

Akademiska sjukhuset leder den första nordiska studien där man ger moderkaksceller till patienter som drabbas av akut livshotande transplantat-mot-värd reaktion, så kallad GVHD, i samband med blodstamcellstransplantation. Erfarenheter av sådan behandling på Karolinska universitetssjukhuset och laboratorieförsök har visat att dessa celler har mycket bättre förmåga att hålla tillbaka immunförsvaret än andra vävnadsceller.

– Vi bedömer att moderkaksceller kan bota akut, livshotande GVHD med få biverkningar. På Karolinska sjukhuset har hittills cirka 40 patienter fått sådan behandling med goda resultat. Över 70 procent har överlevt, säger Mats Remberger, professor vid KI och Uppsala universitet, som leder studien. Blodstamcellstransplantation är numera en etablerad behandling vid olika blodsjukdomar, inte minst leukemier, men även vid allvarlig blod- och immunbrist och metabola sjukdomar som exempelvis thallasemi. I Sverige görs närmare 300 sådana transplantationer per år varav 40-50 på Akademiska sjukhuset. Innan transplantationen får patienterna cytostatika och/eller strålning. Blodet tas från en donator med matchande vävnadstyp, så kallad HLA-typ. – Utmaningen vid blodstamcellstransplantation är att de transplanterade blodcellerna kan attackera patientens hud, tarmslemhinna eller lever, i en transplantat-mot-värd reaktion, så kallad GVHD. Detta beror på att immunceller i det donerade blodet ser mottagaren som främmande

vilket framkallar en eskalerande skadlig inflammationsprocess, förklarar Mats Remberger. Det vanligaste vid GVHD är att huden påverkas och vid svåra reaktioner leder till allvarliga brännskadeliknande sår, näst vanligast är skador på mag-tarmkanalen och levern. Patienter som drabbas av GVHD får initialt behandling med antiinflammatoriska läkemedel som kortison, men trots denna behandling drabbas omkring 40 procent av medelsvår till svår akut GVHD och cirka tio procent dör av reaktionerna. Målgruppen för den randomiserade studien, som inleds senare i år, är barn över 12 år och vuxna med akut livshotande GVHD i samband med blodstamcellstransplantation, som inte svarat på gängse behandling med kortison. Patienterna kommer indelas i två grupper, där den ena får den i nuläget bästa tillgängliga behandling som håller tillbaka immunförsvaret, medan den andra gruppen får stromaceller som odlats fram från moderkakor efter förlossning. Dessa celler skyddar foster från avstötning under graviditeten. Det får så att säga skydd av mammans immunsystem via fosterhinnan. – Det saknas ännu en etablerad behandling för svår akut GVHD. För dessa patienter är överlevnaden endast 10-30 procent ett år efter behandling. Målsättningen är att behandlingen med stromaceller ska stoppa GVHD och därigenom öka överlevnaden för både barn och vuxna. I förlängningen kan effekten även bli ökad livskvalitet för patienterna, minskade vårdkostnader och en säkrare terapi, avrundar Mats Remberger. Källa: Akademiska sjukhuset

I den randomiserade studien kommer cirka 70 patienter att inkluderas. Förutom Akademiska, i nära samarbete med Rikshospitalet i Oslo, är planen att flera sjukhus i Sverige, Danmark och Finland kommer att medverka. Studien finansieras av Vetenskapsrådet.

#2 2018

MEDICINNOTISER

Ojämlik cancervård kostar varje år 2 900 liv Patienter med låg utbildning dör av cancer i betydligt högre grad än patienter med högre utbildning i Sverige. Ojämlikheten motsvarar 2900 liv om året. Det framgår av en stor studie av socioekonomiska skillnader i cancervården som Cancerfonden låtit genomföra, och som presenterats i årets Cancerfondsrapport.

Sett till all cancer sammantaget är det ungefär lika stor risk att få cancer, oavsett socioekonomisk status. Men en ny granskning från revision- och rådgivningsföretaget EY, gjord på uppdrag från Cancerfonden, visar att cancerpatienter med låg utbildning har 35–40 procent högre dödlighet än högutbildade patienter. – Om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning var lika stor som bland högutbildade skulle 2 900 liv räddas per år. Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden. En förklaring till skillnaden i dödlighet är att benägen-

heten att söka vård i tid och delta i screeningprogram skiljer sig åt mellan olika grupper. Men individuella förutsättningar räcker inte för att förklara de stora skillnaderna. Ojämlikheten beror också på att cancerpatienter bemöts olika i cancervården, och att alla inte får tillgång till den bästa behandlingen. Tidigare studier, bland annat från Socialstyrelsen, har exempelvis visat att patienter med lägre utbildning generellt får mindre tid för frågor och önskemål i mötet med vården, har sämre tillgång till de bästa diagnostiska metoderna, får vänta längre från remiss till diagnos och i lägre grad får den behandling som rekommenderas i de så kallade nationella vårdprogrammen. – Regeringen har sagt att de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige ska vara borta inom en generation. Nu krävs det att regeringen går från ord till handling, och lägger fram skarpa politiska åtgärder för att detta ska bli verklighet, säger Jan Zedenius.

Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.

Källa: Cancerfonden

Läs mer i Cancerfondsrapporten: https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/utbildningsniva-paverkar-risken-att-do-i-cancer

ALTERNATIVE SOLUTIONS FOR MENOPAUSE MANAGEMENT STOCKHOLM, 9 MAJ 2018 Endast ett fåtal platser kvar! Professor Andrea R Genazzani, ordförande för den Europeiska Gynekologiska Föreningen, kommer till Stockholm för symposiet Alternative Solutions for Menopause Management. Symposiet äger rum 9 maj på Scandic Grand Central, Kungsgatan 70, Stockholm där Professor Genazzani kommer att tala om den senaste forskningen kring DT56a. En innovativ biomimetik för att skapa en SERM. Vi inleder med lunch som serveras kl 12.00 och därefter startar symposiet som beräknas hålla på till kl 15.00. Vi har ett fåtal platser kvar. Skicka anmälan senast den 7 maj till info@consumerhealth.se så har du chans att delta.

#2 2018

IBS drabbar drygt 10 procent av befolkningen och är vanligare hos kvinnor. Foto: CanStock, arkiv.

Gener bakom IBS hos kvinnor identifierade Ny forskning koordinerad från Karolinska Institutet visar att vissa DNA-varianter kan kopplas till ökad risk för känslig tarm (IBS) hos kvinnor. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology, kan ge nya ledtrådar till varför IBS drabbar fler kvinnor än män.

Känslig tarm (IBS, irritabel bowel syndrome) är det vanligast förekommande mag-tarmbesväret. Mer än 10 procent 50

#3 2018

av befolkningen lider av symtom såsom buksmärta, gaser, diarré och förstoppning, och besvären är vanligare hos kvinnor. Orsakerna till IBS är till stora delar okända, vilket hindrar utvecklingen av effektiv behandling. Man vet att genetiska faktorer kan påverka risken att drabbas av IBS, men forskningen på området är otillräcklig. En internationell forskargrupp ledd av forskare från Karolinska Institutet har nu identifierat DNA-varianter som kan kopplas till ökad risk för IBS – men enbart hos kvinnor.

Genregion som påverkar puberteten

– Genom att analysera data från den stora brittiska biobanken (UK Biobank) och patientkohorter från europeiska och amerikanska expertcenter, har vi kunnat identifiera genetiska kopplingar till IBS med betydligt bättre statistisk säkerhet än tidigare, säger Mauro D'Amato, gästprofessor vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet och samordnare av forskningsprojektet the bellygenes initiative som lett till upptäckten. Forskarna analyserade genetiska data från mer än 300 000 individer i en så kallad GWAS-studie (genomewide association study). De hittade DNA-varianter som kan kopplas till ökad risk för IBS hos kvinnor som diagnostiserats med IBS, men inte hos män. Generna fanns särskilt i en region på kromosom 9 som tidigare rapporterats påverka puberteten hos kvinnor (ålder vid första menstruationen). Könshormoner kan vara inblandade

I uppföljande analyser med drygt 2 000 patienter från IBS-expertcenter i Sverige, Belgien, Nederländerna, Italien och USA, fann forskarna ytterligare kopplingar mellan dessa DNA-varianter och IBS-relaterad förstoppning

och hård avföring, återigen enbart hos kvinnor. – Även om vi inte kan peka på enskilda gener i detta tidiga skede är resultaten spännande, eftersom de överensstämmer med tidigare forskning som visar att IBS är vanligare hos kvinnor och att könshormoner kan vara inblandade, säger Mauro D'Amato. Studien är ett samarbete mellan bland andra Karolinska Institutet, Mayo Clinic och University of California Los Angeles i USA, IKMB i Kiel, Tyskland, TARGID i Leuven, Mauro D’Amato, gästprofessor vid Karolinska Institutet. Belgien, BioDonostia HRI i San Foto: Ferdinando Bonfiglio. Sebastian, Spanien och universiteten i Bologna, Italien, samt Groningen och Maastricht, Nederländerna. Forskningen finansierades delvis av Vetenskapsrådet, amerikanska NIH, EU:s sjunde ramprogram (BBMRI-LPC) och Spanish Ministry of Economy and Competitiveness (ISCIII). Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Female-specific Association Between Variants on Chromosome 9 and Self-reported Diagnosis of Irritable Bowel Syndrome” Bonfiglio F, Zheng T, Garcia-Etxebarria K, Hadizadeh F, Bujanda L, Bresso F, Agreus L, Andreasson A, Dlugosz A, Lindberg G, Schmidt PT, Karling P, Ohlsson B, Simren M, Walter W, Nardone G, Cuomo R, Usai-Satta P, Galeazzi F, Neri M, Portincasa P, Bellini M, Barbara G, Latiano A, Hübenthal M, Thijs V, Netea MG, Jonkers D, Chang L, Mayer EA, Wouters MM, Boeckxstaens G, Camilleri M, Franke A, Zhernakova A, D’Amato M Gastroenterology, online 4 april 2018, doi: 10.1053/j.gastro.2018.03.064

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT PharmaLight

MR5 ACTIV PRO Med upp till 50 W Super Pulsed Laser-effekt ger ACTIV PRO mer effekt och snabbare behandlingstider utan att höja hudtemperaturen, vilket gör den till den säkraste kraftfulla klass 1-laser på marknaden. Vår teknik levererar säkert mesta möjliga ljus till djupvävnad och underlättar upptagningen. Högre effekt kan förkorta behandlingstiden och ge kraftig smärtlindring. I motsats till högeffektiva klass IV-lasrar ökar ACTIV PRO kraften utan den oönskade fototermiska effekten, vilket undviker produktion av för stor mängd reaktiva syrearter (ROS) som kan leda till fotocytotoxicitet och apoptos. Laser, som ultraljud, på låga nivåer, kan stimulera medan det på högre nivåer blir destruktivt. Den synkrona användningen av superpulsad laser med hög effekt, och ultraljusa infraröda, röda och blåa lysdioder optimerar de biologiska effekterna av hela fotorapeutiska tillfället.

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

Handhållen, 50 W Super Pulsed Laser, Laddningsbart batteri med 6 timmars behandlingstid, • 455 nM blått LED ljus, bl a till MRSA • 660 nM rött LED ljus, bl a till sårläkning • 850 nM infrarött ljus, bl a vävnad och leder • 905 nM super Pulsed Laser, utan skadlig värmeökning i vävnad

Together with us champions are made when no one is watching #3 2018

Foto: CanStock, arkivbild.

Ny studie klargör koppling mellan PCOS och oro Fetma och höga halter av manliga könshormoner under graviditeten kan leda till oroligt beteende hos avkomman, visar en studie på möss från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften FASEB Journal. Enligt forskarna ger fynden nya ledtrådar till varför barn till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en ökad risk att utveckla oro i vuxen ålder.

PCOS drabbar mer än var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras av höga nivåer av manligt könshormon i blodet, mensrubbningar, insulinresistens och fetma. Syndromet är också förknippat med kraftigt ökad risk för psykisk ohälsa som oro och depression. Orsaken till PCOS är inte klarlagd men miljön under fosterlivet, såsom fetma hos modern eller exponering för manligt könshormon (androgener) via mammans blod, tros vara en viktig faktor.

Stener-Victorin, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet som lett den aktuella studien. Forskarna matade vissa av mössen i studien med en fett- och sockerrik kost. De undersökte sedan vad som hände när feta respektive normalviktiga dräktiga möss och deras foster exponerades för det manliga könshormonet dihydrotestosteron, liknande det som sker hos gravida kvinnor med PCOS. Även ungarna matades med antingen vanlig kost eller den fett- och sockerrika kosten och följdes sedan till vuxen ålder då deras beteende undersöktes. Resultaten visar att honor som exponerats för manligt könshormon sent i fosterstadiet uppvisar oroligt beteende i vuxen ålder oavsett om mamman var fet eller normal viktig. Deras egen kost hade heller ingen större påverkan på beteendet. Hanarna påverkades tvärtom inte av höga halter av manligt könshormon under fosterstadiet. Däremot observerade forskarna ökad oro hos hanar vars mammor hade diet-inducerad fetma under graviditeten.

Elisabet StenerVictorin, Professor Institutionen för fysiologi och farmakologi. Foto: Mats Rundgren

Resultaten visar att honor som exponerats för manligt könshormon sent i fosterstadiet uppvisar oroligt beteende i vuxen ålder oavsett om mamman var fet eller normalviktig.

Foto: CanStock, arkivbild.

Exponerades för det manliga könshormonet dihydrotestosteron

– Det faktum att döttrar till kvinnor med PCOS har ökad risk att drabbas av tillståndet och att söner ofta får problem med fetma och insulinresistens talar för att fostermiljön kan spela en avgörande roll, säger Elisabet

Forskarnas analys visar även att de olika miljö faktorerna på ett könsspecifikt sätt påverkar uttrycket av gener i amygdala och hypotalamus, områden i hjärnan som är relaterade till oroligt beteende. – Det unika med studien är att vi med den multi faktoriella designen kan visa att honor är mer känsliga för exponering av manligt könshormon under fosterlivet medan hanar är mer känsliga för diet-inducerad fetma. Det här är tidigare okända biologiska mekanismer som kan öka förståelsen för varför både döttrar och söner till kvinnor med PCOS ofta utvecklar oro i vuxen ålder, säger Maria Manti, forskarstuderande i Elisabet StenerVictorins forskargrupp. Källa: Karolinska Institutet

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Novo Nordisk Fonden, Jane och Dan Olssons Stiftelse och Adlerbertska Forskningsstiftelsen.

#3 2018

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Göran Burenhults bok den fulländade människan. Vi hoppas att boken kan bidra till en uppfattning om vilken föda och vilken livsstil vi människor evolutionärt är anpassade till. Boken ger en hel del tips och råd om den goda och nyttiga kosten. ”Det är aldrig för sent att ändra livsstil! Hur ska vi leva för att slippa civilisationssjukdomar? Och hur kommer det sig att hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet och de flesta cancerformer är helt okända i ursprungssamhällen? Vad kan vi lära av jägar- samlarsamhällena, som lever långt från västvärldens snabbmatskultur? Vi föds alla med en unik fysisk kapacitet - men aldrig tidigare i människans historia har vi använt och belastat våra kroppar så lite som idag. Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vad finns det för miniminivå på motion och rörlighet för att vi skall slippa drabbas av fysiska problem. Boken presenterar väl underbyggd kunskap, ger konkreta råd och visar att den nyttiga och goda maten faktiskt finns i överflöd - i butiken runt hörnet.” En lättillgänglig och faktaspäckad bok om vilken livsstil vi människor är biologiskt anpassade till.

OBS!

Begränsad upplaga.

100 kr

Tillkommer 49 kr för porto inkl moms. TOTALT 149 kr/ex (ordinarie pris 287 kr)

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80-talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV-produktioner. Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet- och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 149 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

MED-EL lanserar ett nytt digitalt hjälpmedel som revolutionerar otologisk kirurgi

OTOPLAN

Programvaran som finns tillgänglig för surfplatta använder sig av datortomografi och ger skräddarsydda 3D modeller vilket möjliggör en överlägsen planering inför operationen jämfört mot dagens teknik.

OTOPLAN tillåter kirurger att konstruera individuella 3D rekonstruktioner av patienters unika anatomi av innerörat vilket bland annat underlättar valet av elektroder inför operation.

MED-EL, producent av hörselimplantat och hörsellösningar, och CAScination, specialister inom kirurgiska instrument och medicinska robotar, har nu lanserat en revolutionerande programvara som bland annat underlättar arbetet med att välja rätt elektrod för varje unik patient. OTOPLAN är ett banbrytande hjälpmedel som möjliggör för kirurger inom otologi att kartlägga patienternas individuella anatomi redan innan operationen börjar. Pro-

gramvaran som finns tillgänglig för surfplatta använder sig av datortomografi och ger skräddarsydda 3D modeller vilket möjliggör en överlägsen planering inför operationen jämfört mot dagens teknik. – OTOPLAN är resultatet av flera års samarbete med CAScination för att utveckla nästa generations kirurgiska instrument. Att ge kirurger möjligheten att i 3D kartlägga varje individuell patients anatomi av innerörat gör att de i förväg kan ta beslut för att planera bästa möjliga resultat,

säger Ingeborg Hochmair, MEDELs VD. OTOPLAN ger kirurger bra information för bättre planering och beslutsprocess. I samband med en CI- operation möjliggör OTOPLAN visualisering av det optimala elektrodutförandet för varje unik patient. – Alla människor har en unik anatomi i cochlean, både i form och storlek. Därför har denna portabla teknik förmåga att revolutionera otologiska ingrepp och ge kirurgen en skräddarsydd plan för varje patient, säger Boris Jurisic, klinisk support på MED-EL Nordic.

OTOPLAN är godkänt för länder med CE-märkning.

Källa: MED-EL #2 2018

Stina Nilsson, olympisk mĂ¤stare 2018. Foto: Meta SjĂśdin

Studie visar hur musklerna reglerar sin syreförbrukning En ny studie av forskare från Karolinska Institutet visar att enzymet FIH är avgörande för hur kroppens muskler förbrukar syre. Utan enzymet ökar behovet av syre vid träning. Rönen kan få betydelse för elitidrottare, som visat sig ha högre halter av FIH i sina muskler än andra. Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.

När du tränar förbrukar dina muskler syre för att producera energi, till dess att syrehalten blir för låg. Då övergår energiproduktionen i stället i en process som inte kräver syre, så kallad anaerob metabolism. Detta leder dock till produktion av mjölksyra och till slut utmattning och kramper. I en studie publicerad i Cell Metabolism visar forskare från Karolinska Institutet att enzymet FIH (Factor Inhibiting HIF) är en nyckel till hur denna övergång sker. Exakt reglering

– Vi har upptäckt att musklerna reglerar syreförbrukningen på ett mycket exakt sätt med hjälp av det syrekänsliga enzymet FIH. Enzymet ser till att musklerna kan nyttja den mer effektiva syrebaserade ämnesomsättningen så länge som möjligt och främjar sedan en mycket snabb övergång till anaerob metabolism, säger professor Randall Johnson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet, som har lett studien. FIH finns i alla kroppens celler

Forskarna har arbetat med möss där produktionen av enzymet förhindrats. Mössen som saknar FIH i musklerna kräver mer syre än en vanlig mus när de tränar.

– Vi kan visa att utan FIH så används mycket mer syre i musklerna än annars. Detta kan få en stor betydelse för elitidrottare, som enligt en av våra tidigare studier har högre halter av FIH i sina muskler än andra, säger Randall Johnson. FIH upptäcktes för mer än tio år sedan, men ingen har hittills förstått exakt vilken funktion enzymet haft. FIH finns i alla kroppens celler och vävnader, men det finns 50-100 gånger mer av enzymet i musklerna än i någon annan kroppsdel. De nya rönen kan nu öppna för nya former av läkemedel som påverkar ämnesomsättningen.

Professor Randall Johnson. Foto: Privat

Detta kan få en stor betydelse för elitidrottare, som enligt en av våra tidigare studier har högre halter av FIH i sina muskler än andra. – Tanken att utveckla läkemedel som påverkar FIH har hittills inte funnits, men jag tror att vår studie kommer leda till att fler undersöker den möjligheten. Här får du möjlighet att påverka själva ämnesomsättningen, kanske främst i musklerna, men möjligen i andra delar av kroppen också. Det kan vara viktigt i flera sammanhang som till exempel diabetes och fetma, säger Randall Johnson. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”The FIH (Factor Inhibiting HIF) asparaginyl hydroxylase regulates oxidative metabolism and accelerates metabolic adaptation to hypoxia”. Jingwei Sim, Andrew S. Cowburn, Asis Palazon, Basetti Madhu, Petros A. Tyrakis, David Macías, David M. Bargiela, Sandra Pietsch, Michael Gralla, Colin E. Evans, Thaksaon Kittipassorn, Yu Chinn Joshua Chey, Cristina M. Branco, Helene Rundqvist, Daniel J. Peet, och Randall S. Johnson. Cell Metabolism, online 3 april 2018, doi: 10.1016/j.cmet.2018.02.020. Studien har utförts i professor Randall Johnsons labb som finns både på Karolinska Institutet och vid University of Cambridge, England. Forskningen finansierades av Wellcome Trust, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Barncancerfonden.

#3 2018

Osteolog Adam Boethius analyserar fynd. Foto: Blekinge Museum.

#3 2018

Fiskben hittad vid utgrävningen. Foto: Blekinge Museum.

Mycket fisk i stenålderskosten Ny forskning vid Lunds universitet kan nu visa vad de första människorna faktiskt åt i södra Skandinavien för 10 000 år sedan. Betydelsen av fisk i kosten visade sig vara större än förväntat. Ska man följa en paleodiet så ska man helt enkelt äta massvis med fisk.

Osteologerna Adam Boethius och Torbjörn Ahlström har studerat olika proteinkällors betydelse i den mänskliga kosten för 10 500 till 7500 år sedan. Detta har gjorts genom att kombinera kemiska analyser på människoben från över 80 individer av de äldsta påträffade människoskeletten från Skandinavien, med osteologiska analyser av djurbensmaterial. Studien ingår i en avhandling som med olika metoder undersökt fiskets betydelse för de människor som bebodde södra Skandinavien några tusen år efter att isen, efter den senaste istiden, smält undan.

Att forskarna ofta har missat fiskets betydelse beror sannolikt på att de inte aktivt letat efter de spår som finns. Fiskben är mycket skörare och mindre än ben från däggdjur. – Vid boplatsen Norje Sunnansund, utanför Sölvesborg, kan man t ex se att drygt hälften av proteinintaget har kommit från fisk, en tiondel från sälar, cirka trettiosju procent från landlevande däggdjur, som vildsvin och kronhjort, och knappt tre procent från växter som svampar, bär och nötter, berättar Adam Boethius. På Gotland, som förutom harar inte hade några landlevande däggdjur, har andelen fisk i den totala proteinkonsumtionen varit ännu högre, strax under sextio procent. Säl har här ersatt de landlevande däggdjuren och står för nästan fyrtio procent av proteinintaget medan harar och vegetabilier utgör en försvinnande liten del, fortsätter han. #3 2018

Utgrävningsplats. Foto: Blekinge Museum.

Även på den svenska västkusten visar studien att fisk har varit en mycket betydelsefull proteinkälla, men det förefaller som om säl och delfiner var mer betydelsefulla för de första pionjärbosättarna och efter att först ha haft fokus på att jaga vattenlevande däggdjur ökar fisket än mer som proteinkälla. Upptäckten av fiskets dominans har en enorm betydelse

Traditionellt sett har forskarna trott att människorna vid den här tiden i högre utsträckning varit mobila grupper av storviltsjägare vars huvudsakliga proteinintag då borde ha kommit från växtätare som kronhjort, uroxe och älg och man har inte sett fiskets roll. – Upptäckten av fiskets dominans har en enorm betydelse för att vi ska förstå hur människorna levde. Fiske är mer stationärt än jakt på landlevande däggdjur, vilket ger tydliga indikationer på att man är bofast i Skandinavien långt tidigare än vad forskare tidigare trott, säger osteologen Adam Boethius. Att forskarna ofta har missat fiskets betydelse beror sannolikt på att de inte aktivt letat efter de spår som finns. Fiskben är mycket skörare och mindre än ben från däggdjur, vilket innebär att de bevaras sämre. Vid en utgrävning går fiskbensfragmenten inte att se med blotta ögat utan man måste använda finmaskiga såll för att hitta dem. På alla de undersökta platserna finner man alltså att

fisket varit överraskande dominerande. I studien delas individerna upp i de som levde i marina miljöer och de som levde i sötvattensmiljöer. I sötvattensmiljöer domineras proteinintaget av olika typer av karpfiskar, abborre, gädda och lake. I marina miljöer är torsk dominerande, men sill, sej, kolja, pigghaj och rödspätta är också betydelsefulla arter. Vandrande fisk, som ål och lax, har däremot inte utgjort någon större del i näringsintaget. – Intressant är att värdena från människorna i de olika grupperna inte överlappar. Det tyder på att grupperna har haft en begränsad mobilitet och mest livnärt sig på en lokal diet, säger Adam Boethius. Våldsamma möten mellan olika folkgrupper Resultaten visar också att folk blir mer beroende av fisket över tid och att vissa områden troligen var mer tättbefolkade än man trott. – Även om fisk kan fångas i de flesta sjöar så finns det vissa platser i landskapet som är extra gynnsamma. Det är vid dessa platser som människorna börjar bli bofasta, man skapar sitt eget territorium. Detta medförde troligen våldsamma möten mellan olika folkgrupper, vilket också ofta återspeglas i form av olika våldsrelaterade skador på de skelett vi träffar på vid arkeologiska utgrävningar. – En ökande betydelse av fisk, innebär i detta sammanhang att landskapet blir uppdelat. För fortsatt mobila grupper skapas no go zoner som man tvingas gå runt för att hitta mat. I förlängningen leder det till ökande ”kostnader” för mobila näringsstrategier och en ökande bofasthet är i dessa sammanhang att vänta eftersom det då blir det bästa alternativet, avslutar Adam Boethius. Källa: Lunds universitet Text: Gisela Lindberg Mer om den vetenskapliga modellen bakom fynden: Stabila isotoper av grundämnena kol och kväve finns i alla delar av en människokropp, inklusive skelettet, och återspeglar en persons diet. Genom att analysera dessa isotopsignaler för tänkbara födokällor och relatera dem till de värden som uppvisas i mänskligt benmaterial kan man härleda vilken diet personen i fråga har livnärt sig på. I denna studie har benen från de 82 äldsta människorna från Sverige och Danmark studerats. Benen har samplats och dess kollagen har extraherats och analyserats i en masspektrometer för att utläsa de stabila isotopvärdena från kol och kväve. Genom Bayesisk statistisk modellering har dessa värden relaterats till motsvarande värden för djur och växter, vilket gett information om hur den generella mänskliga dieten såg ut under de första årtusendena efter att isen dragit sig tillbaka från södra Skandinavien. För att få en inblick i hur dieten varierar på olika platser inkluderades även en analys av djurbenbensmaterialen från fyra olika tidigmesolitiska boplatser, vilka sattes in i ett ramverk bestående av information från etnografiska jägar-samlarfiskar befolkningar på motsvarande latituder från hela jorden. Resultaten visar att vattnets resurser har dominerat proteinintaget i både marina och färskvattensmiljöer. Resultaten visar även att det finns stora lokala variationer i vilka arter som föredragits, men att fisket haft en mycket stor betydelse för hur människorna livnärt sig och att fisket ständigt tycks öka i betydelse.

Den vetenskapliga artikeln: Artikeln “Fish and resilience among early Holocene foragers of southern Scandinavia: a fusion of stable isotopes and zooarchaeology through Bayesian mixing modelling” är publicerad i tidskriften Journal of Archaeological Science. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440318300542 Artikeln ingår i Adam Boethius avhandling Fishing for ways to thrive - Integrating zooarchaeology to understand subsistence strategies and their implications among Early and Middle Mesolithic southern Scandinavian foragers. Disputationen i historisk osteologi ägde rum den 16 mars 2018 vid Lunds universitet. Länk till avhandlingen: http://lup.lub.lu.se/record/923623c4-ca1e-4a29-8afb-6752731fabc8

#3 2018

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Christan Sörlie Ekström & Annica Dahlström.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 199 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

I nervceller, eller neuron, dominerade omogen form av amyloid-beta-fibriller (ringformade i gult) medan gliaceller bildade mer mogen struktur av amyloid-beta-fibriller (spetsiga i gult och även i cyanblå färg). Foto: Maria Jonsson.

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan Studien har finansierats med stöd av bland annat Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, Alzheimerfonden och Göran Gustafssons stiftelse.

#3 2018

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada av aggregaten.

Forskarna kunde styra

I den aktuella studien, som publiceras i Cell Chemical Biology, har svenska forskare undersökt om känsligheten för ett av de protein som är nära förknippat med Alzheimers sjukdom skiljer sig mellan olika celltyper i hjärnan. Vid långt framskriden alzheimersjukdom har en stor mängd nervceller dött. Fokus har länge riktats mot att nervceller skadas av felveckade former av amyloid-betaprotein, som ansamlas och med tiden bildar plack i hjärnan. Men felveckat amyloid-beta ackumuleras inte bara i nervcellerna. Amyloidklumpar hittas också i hjärnans blodkärl, i näthinnan i ögat och i så kallade gliaceller. De sistnämnda är

Till sin hjälp tog forskarna bananflugor (Drosophila melanogaster) som använts mycket inom forskningen för att förstå nervsystemets utveckling och sjukdomar, däribland Alzheimers sjukdom. De använde bananflugor som modifierats, så att deras celler bildade höga nivåer av mänskligt amyloid-beta-1–42, den mest skadliga av de två vanligast förekommande varianterna. Forskarna kunde styra i vilken celltyp amyloid uttrycktes och jämförde flugor med uttryck i olika celltyper. I tidigare studier har forskargruppen noterat att ju mer amyloidaggregat det finns i nervcellerna, desto sjukare blir bananflugorna. – När vi i den här studien uttryckte amyloid-beta-1–42

en grupp celler med olika stödjande funktioner i hjärnan. Det är oklart vilken roll detta spelar för sjukdomsutvecklingen. Därför ville forskarna bakom den nya studien undersöka om amyloid-beta kan bildas i dessa olika celltyper och om det är toxiskt för fler celler än just nervcellerna.

Maria Jonson, doktorand vid institutionen för fysik, kemi och biologi. Foto: Robin Karlsson.

i gliaceller i stället så fick bananflugorna otroligt mycket aggregat runt gliacellerna, men de blev knappt sjuka. De var något påverkade jämfört med kontrollflugor, men inte alls i närheten av flugorna som har amyloid-beta i nervcellerna, så det var förvånande, säger Maria Jonson, doktorand vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) och huvudförfattare till artikeln.

Per Hammarström, Professor. Foto Linköpings universitet.

inte klarar av att göra. Amyloiden hamnar utanför gliacellerna som trådbuntar, medan samma protein fastnar i den omogna formen inne i nervcellerna, som dör av det. Det väcker ju frågan om vilken molekylär mekanism som ligger bakom att amyloid-beta är så toxiskt för nervceller medan gliaceller kan klara av höga halter, åtminstone hos bananflugor, säger Per Hammarström, professor vid IFM, som har lett studien.

Kokt spaghetti som bildat trassliga nystan

Forskarna undrade varför amyloid inte skadade gliacellerna lika mycket som nervceller och gjorde därför noggranna studier av aggregatens struktur. Felveckat amyloid-beta finns i olika former och delas bland annat in efter mognadsgrad. Moget amyloid ser i mikroskop ut som små trådar som packats tätt, ungefär som en bunt okokta spaghettistrån. Den omogna formen liknar snarare kokt spaghetti som bildat trassliga nystan. Tidigare studier från forskargrupperna av möss och människor har visat att både formerna förekommer, men detta är första gången de lyckats koppla samman neuronförtvining med amyloidens struktur. – Vi såg att gliaceller verkar tillverka det mogna, mindre skadliga tillståndet av amyloid-beta, som nervcellerna

Vi såg att gliaceller verkar tillverka det mogna, mindre skadliga tillståndet av amyloid-beta, som nervcellerna inte klarar av att göra. En viktig fördel med bananflugan som djurmodell, jämfört med möss, är att hos flugan leder höga nivåer av amyloid-betaaggregat till förtvining av nervceller och tydligt förkortad livslängd, på liknande sätt som hos människa. Stefan Thors forskargrupp vid institutionen för klinisk och experimentell forskning har utvecklat bananflugorna i studien. Källa: Linköpings universitet

Artikeln: “Aggregated Aβ1-42 is selectively toxic for neurons, whereas glial cells produce mature fibrils with low toxicity in Drosophila”, Maria Jonson, Sofie Nyström, Alexander Sandberg, Marcus Carlback, Wojciech Michno, Jörg Hanrieder, Annika Starkenberg, K. Peter R. Nilsson, Stefan Thor och Per Hammarström, Cell Chemical Biology, publicerad online 12 april 2018, doi: 10.1016/j. chembiol.2018.03.006

#3 2018

Bland 7- till 9-åringar var det en av tio som hade kariesskador i sina permanenta tänder och bland de äldsta tonåringarna hade hela två tredjedelar karies eller fyllningar. Foto: Ann-Marie Lidmark

Ojämlikheter i tandhälsa tydligast hos små barn Ojämlikheterna i tandhälsa är som tydligast hos 3- till 6-åriga barn, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor. Ann-Catrin André Kramer, disputerad i odontologi och legitimerad tandhygienist.

– Vi ska inte glömma att de flesta barn har friska och fina tänder, men det finns en mindre grupp av barn som vi ser gång på gång inom tandvården och som har mycket karies, säger Ann-Catrin André Kramer, disputerad i odontologi och legitimerad tandhygienist. I arbetet med sin avhandling har hon studerat tandhälsa bland 300 988 individer i åldrarna 3 till 19 år i Västra Götaland. Analyserna bygger på uppgifter från Folktandvården och de privata vårdgivare som behandlar barn och ungdomar i regionen samt information från Statistiska Centralbyrån, SCB, bland annat om hushållens ekonomi och utbildningsnivå. Forskningen bekräftar bilden av att barn och unga i Sverige har god tandhälsa ur ett internationellt perspektiv. Men trots att tandvården under decennier varit avgiftsfri för barn och unga i Sverige förekommer stora variationer inom tandhälsan. Flickor och pojkar

Barn och ungdomar bosatta på landsbygden hade lägre risk för karies jämfört med jämnåriga som bodde i större städer. Och det fanns även könsskillnader bland barnen. – Det var intressant att flickor hade lägre risk för karies än pojkar under tonåren, med ett omvänt mönster före tonåren då flickor uppvisade en högre risk för karies jäm-

fört med pojkar, vilket inte framkommit tidigare, säger Ann-Catrin André Kramer. – Frågan är om det kan kopplas till beteende, alltså kostvanor och munhygienvanor, eller om det är något biologiskt som händer i kroppen, fortsätter hon. Vi har inget svar på varför det är så här, men det är ett mönster vi ser och som vi verkligen behöver fundera vidare på. Tandvård på schemat

Bland 7- till 9-åringar var det en av tio som hade kariesskador i sina permanenta tänder och bland de äldsta tonåringarna hade hela två tredjedelar karies eller fyllningar. Resultaten från avhandlingen visar att det var barn i familjer med svaga socioekonomiska resurser som hade störst risk för hål i tänderna, framförallt gällde det barn i förskoleåldern. I en mindre delstudie följdes också små barn över tid under förskoleperioden. Denna visade att barn som hade karies redan vid 3 års ålder hade utvecklat betydligt fler kariesskador som 6-åringar jämfört med barn som var kariesfria vid studiens start. Endast hälften av barnen som ingick i studien var helt utan kariesskador i mjölktänderna vid 6 års ålder. – Det här kräver mycket av både patienter och tandvård, och vi måste fundera på hur vi ska nå de grupper som bäst behöver vård. Kanske kan vi utveckla det tvärprofessionella arbetet ytterligare, med andra delar av vården och med skolan. Barn borde få lära sig att borsta tänderna med samma självklarhet som de lär sig att tvätta händerna i tidig ålder, säger Ann-Catrin André Kramer. Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: On dental caries and socioeconomy in Swedish children and adolescents - clinical and register-based studies; http://hdl.handle.net/2077/54528

#3 2018

NY BOK

Nadja Öström

Nadjas energi och livsglädje tycktes outtömlig när hon plötsligt, från ingenstans, drabbades av en panikångestattack i bilen på väg hem från salongen en sen decemberkväll 2001. Ingenting skulle bli sig likt efter detta och det skulle ta många år av kamp, symtom och frustration innan hon till slut fick sina sköldkörteldiagnoser Hashimotos sjukdom och Hypotyreos. Men resan var inte slut här, nu började kampen mot den många gånger ovilliga vården. En kamp som pågår än idag men där Nadja själv till slut lyckats få rätt medicinering och idag lever som sköldkörtelsjuk – och frisk. I Sköldkörtelsjuk & Frisk – Ett inre kaos får man som läsare följa med på Nadjas resa från den ödesdigra bilresan och framåt. Man får även tillbakablickar och inte minst fakta och tips om den viktiga sköldkörtelhälsan, om kosten men även om livet. Nadja Öström har under resans gång hunnit vara ordförande i Sköldkörtelföreningen, utbilda sig till kostrådgivare och etablera sig som flitigt anlitad föreläsare och debattör inom sköldkörtelhälsa. Den här boken är hennes debut som författare.

Nadja Öström Sköldkörtelsjuk & frisk Ett inre kaos

Sköldkörtelsjuk & frisk ETT INRE KAOS

ISBN: 978-91-7785-197-4

www.bod.se

Sköldkörtelsjuk & Frisk Ett inre kaos

Ny bok med hög igenkänningsfaktor för det stora antal personer som drabbats av hypotyreos, och deras närstående. Nadja Öström, f.d. ordförande i Sköldkörtelförbundet, har skrivit en öppenhjärtig biografi om sin kamp mot sjukdomen.

Nadja Öström var själva sinnebilden av den käcka, driftiga frisörskan med egen salong. Med en kaffekopp i den ena handen och en cigarett i den andra kändes ingenting omöjligt och de långa arbetsdagarna på salongen hindrade henne aldrig från en natt på dansgolvet när tillfälle gavs. Nadjas energi och livsglädje tycktes outtömlig när hon plötsligt, från ingenstans, drabbades av en panikångestattack i bilen på väg hem från salongen en sen decemberkväll 2001. Ingenting skulle bli sig likt efter detta och det skulle ta många år av kamp, symtom och frustration innan hon till slut fick sina sköldkörteldiagnoser Hashimotos sjukdom och Hypotyreos. Men resan var inte slut här, nu började kampen mot den många gånger ovilliga vården. En kamp som pågår än idag men där Nadja själv till slut lyckats få rätt medicinering och idag lever som sköldkörtelsjuk och frisk. I Sköldkörtelsjuk och Frisk - Ett inre kaos får man som läsare följa med på Nadjas resa från den ödesdigra

bilresan och framåt. Man får även tillbakablickar och inte minst fakta och tips om den viktiga sköldkörtelhälsan, om kosten men även om livet. Nadja Öström har under resans gång hunnit vara ordförande i Sköldkörtelföreningen, utbilda sig till kostrådgivare och etablera sig som flitigt anlitad föreläsare och debattör inom sköldkörtelhälsa. Den här boken är hennes debut som författare. Om författaren

Nadja Öström har i många år kämpat för att det stora antal personer som drabbats av hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) ska få rätt hjälp och behandling. Inte minst genom sitt treåriga ordförandeskap i Sköldkörtelföreningen, som omvandlades till förbund 2017. Men också genom att idag vara en stark profil, debattör och föreläsare inom ämnet sköldkörtelhälsa, samt licensierad kostrådgivare.

Nadja Öström

Boken Sköldskörtelsjuk & frisk : ett inre kaos, finns nu tillgänglig hos bokhandeln. Förlag: Books On Demand #3 2018

MEDICINNOTISER

Grönt ljus för stamceller mot perianala fistlar Läkemedelsmyndigheten EMA rekommenderar nu att det första läkemedlet baserat på stamceller från en donator blir godkänt i EU. Indikationen: komplexa perianala fistlar hos patienter med Crohns sjukdom.

Antoni Zawadzki, överläkare, medicinskt ansvarig, Bäckenbottencentrum, Kirurgiska kliniken, SUS Malmö.

Onaturliga kanaler, fistlar, mellan ändtarmen och utsidan av kroppen är en vanlig komplikation vid den inflammatoriska tarmsjukdomen crohn. Symtom som smärta och inkontinens kan vara mycket besvärande för patienten. Det nya läkemedlet Alofisel (darvadstrocel) består av fettvävsderiverade mesenchymala stamceller som i en engångsdos injiceras i en fistelgång där de bidrar i läkningsprocessen. En tidigare publicerad fas 3-studie visade att hälften av patienterna läkt ut efter ett halvår, jämfört med en tredjedel i placebogruppen. Enligt företaget Takeda fortsätter långtidsresultaten vara bra i studien. – Patienter med Crohns sjukdom som har fistlar lider stort till följd av sin perianala sjukdom. Många är långtidssjukskrivna och vissa är helt isolerade på grund av sin sjukdom. Detta är ett nytt lovande behandlingsalternativ för patienter med svåra perianala fistlar vid Crohns sjukdom och ett mycket välkommet tillskott till den ex-

isterande behandlingsarsenalen, säger Antoni Zawadzki, överläkare, medicinskt ansvarig, Bäckenbottencentrum, Kirurgiska kliniken, SUS Malmö, där cirka 70 patienter med fistlar till följd av Crohns sjukdom opereras årligen. Den nya behandlingen räknas som ett läkemedel för avancerad terapi och väntas bli indikerad för patienter som tidigare provat minst ett konventionellt läkemedel utan framgång. En komplex perianal fistel definieras i detta sammanhang som att den till exempel går genom eller inom sfinktermuskeln eller att den har minst två öppningar eller associerade system. För att behandlingen ska få försäljningsstillstånd måste rekommendationen från EMA officiellt bli klubbad av EU-kommissionen. Källa: Takeda Crohns sjukdom Ca 19 000 har Crohns sjukdom i Sverige. Fler än var 10:e patient (13%) får denna komplikation som anses vara en av de mest invalidiserande och påverkar patienternas livskvalitet mycket negativt. Trots befintliga behandlingsalternativ och kirurgiska framsteg är perianala fistlar fortfarande ett mycket svårbehandlat område för läkarna och besvären blir ofta kvarstående.

Godkännandet baseras på resultaten från ADMIRE-CD-studien som visar att i patientgruppen som fått stamcellsläkemedlet Alofisel uppnådde en statistiskt signifikant större andel kombinerad remission (50 %) jämfört med kontrollgruppen (34 %). Resultaten publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet. Långtidsresultaten visar dessutom att effekten bibehålls upp till ett år. Behandlingen består av en singeldos injektion lokalt av allogena donatorhärledda stamceller i fistelgångarna. Godkännandet innebär att patienter med komplexa fistlar nu har tillgång till en helt ny typ av behandlingsalternativ. Referenser 1. Panés J, García-Olmo D, Van Assche G, et al., Expanded allogeneic adipose-derived mesenchymal stem cells (Alofisel) for complex perianal fistulas in Crohn’s disease: a phase 3 randomized, double-blind controlled trial. The Lancet. 2016; 388(10051): 1281-1290. 2. Panes J, Garcia-Olmo D, Van Assche G, et al., Long-term Eﬃcacy and Safety of Stem Cell Therapy (Alofisel) for Complex Perianal Fistulas in Patients With Crohn’s Disease. Gastroenterology. 2017. pii: S0016-5085(17)36726-4. doi: 10.1053/j.gastro.2017.12.020. 3. Marzo M, Felice C, Pugliese D, et al., Management of perianal fistulas in Crohn’s disease: An up-to-date review. World J Gastroenterol. 2015; 21(5): 1394-1395. 4. Mahadev S, Young JM, Selby W, et al., Quality of life in perianal Crohn’s disease: what do patients consider important? Dis Colon Rectum. 2011; 54(5): 579-585. 5. Busch, et al. Nationwide prevalence of inflammatory bowel disease in Sweden: a population-based register study, Alimentary Pharmacology and Therapeutics, 2014; 39: 57–68. 6. Geltzeiler C, Wieghard N and Tsikitis V. Recent developments in the surgical management of perianal fistula for Crohn’s disease. Ann Gastroenterol. 2014; 27(4): 320-330 7. CHMP Summary of opinion: http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Summary_ of_opinion_-_Initial_authorisation/human/004258/WC500240363.pdf

#2 2018

Ny och uppd aterad! De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 239 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...” Antal bokpaket

Plats för frimärke

Pris 239 kr för alla tre böcker, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

#3 2018

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

#3 2018

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

BOKTÄVLING

Föreställningar om döden Kjell O. Lejon (red) Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning. ”Av jord är du kommen, jord skall du åter varda.” Alla känner denna gångbara och kärnfulla formulering, detta konstaterande. Tankar om döden är närmast ofrånkomliga för de flesta. Ingen undgår döden. Vad händer efter döden? Har vi ett eller era liv? Kan vi samtala med de döda?

I denna innehållsrika volym skriver ett antal forskare om ämnet: Om konsten att dö; Att umgås med de döda; Fåfängligheters fåfänglighet; Kan vi förlåta de döda?; Snövits död o.s.v. Här behandlas hur döden i västerlandet skiljer sig från den i andra kulturer liksom hur man i konsten handskas med döden. Läsaren överrumplas av de olika bidragens rikedom på infallsvinklar. Bokens redaktör, Kjell O. Lejon, är professor i religionsvetenskap. Övriga medverkande är Björn Alm, socialantropolog, Niclas Franzén, konstvetare, Fredrik Gregorius, religionsvetare, Anna Ingemark Milos, konstvetare, Åsa Nilsson Dahlström, socialantropolog, Kerstin Lind, konstvetare, Gary Svensson,

konstvetare, Karin Ström Lehander, konstvetare, András Szigeti, filosof, Håkan Ulfgaard, religionsvetare. Alla verksamma vid Linköpings universitet.

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Föreställningar om döden” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Kjell O. Lejon. Foto: David Einar

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Föreställningar om döden”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 12 maj!

FRÅGA: VILKEN PROFESSION HAR KJELL O. LEJON? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#3 2018

Bokvinnare nr 2 Vinnarna av Stephan Rössners bok: ”Lyteskomikens historia” Eva Vallsten Sundsvall Jack Bergen Tving Bengt W Johansson Malmö FRÅGAN LÖD: VID VILKEN TEATER HAR STEPHAN RÖSSNER VARIT SKÅDESPELARE? RÄTT SVAR VAR: KLARA SOPPTEATER.

Medicinsk access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#3 2018

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Plats för frimärke

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 366 kr. inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 24 maj, 2018. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan, som var ett hett debattämne under 1980- och 1990-talet. Ord. pris 170:-

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#3 2018

NY! DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

NY!

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:-

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

115:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar. Ord. pris 198:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

75:-

140:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Hänt i skvättet

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Outsidern: min fars kamp...

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Frisk utan mediciner

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st För våra barns bästa

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Den fulländade människan

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Om bakterier...

st Kallet, döden kärleken

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #3 2018

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om…

...VÅRD AV KVINNOR OCH MÄN PÅ SAMMA SJUKSAL

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#3 2018

Andra adrenalinpennor 3-5

Emerade

150 µg

13 mm

16 mm

300 µg

15 – 16 mm

23 mm

500 µg

23 mm

Emerade® Jext

100 % 64 %

Epipen®

33 % Använde rätt

www.emerade.se Tel 018-25 85 30 info@medeca.se

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

VÄLJ EN VÄLBALANSERAD SAMMANSÄTTNING AV KALCIUM OCH D-VITAMIN.

(500 mg kalcium, 800 IE D-vitamin)

Kalcipos-D forte, filmdragerad tablett doseras en gång om dagen och innehåller 500 mg kalcium samt 800 IE vitamin D. Kalcipos-D forte ger en välbalanserad kombination av två nödvändiga ämnen för att bibehålla ett starkt skelett. Kalcipos-D forte är en tilläggsbehandling till patienter med osteoporos och samtidig benspecifik behandling. Ges även till patienter med brist på D-vitamin och kalcium. Tabletten kan dosdispenseras och läggas i dosett. Kalcipos®-D forte (Kalcium 500 mg, vitamin D3 800 IE (20 µg)). Indikationer: Profylax och behandling vid brist på vitamin D och kalcium hos äldre. Vitamin D- och kalciumtillägg som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med risk för vitamin D- och kalciumbrist. ATC-kod A12AX. Receptbelagd. Inom förmånen. Sortiment: Filmdragerad tablett 90 st, 180 st och tuggtablett 90 st. Dosering: 1- 2 tabletter dagligen. Produktresumén är granskad 2016-09-30. För ytterligare information och pris, se www.fass.se Meda AB. Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00, E-post: info@medasverige.se www.bristguiden.se © Meda AB (A Mylan Company)

1851.100.april.2018. MedAcc Nr. 3

SOM TILLÄGGSBEHANDLING VID OSTEOPOROS: