Ökad risk för levercancer vid ickealkoholrelaterad fettlever

”Forskarna såg en 17-faldigt ökad risk för levercancer (hepatocellulär cancer, HCC), men också viss ökad risk för cancer i bukspottkörteln, cancer i njurar och urinblåsa, samt hudcancerformen malignt melanom. Det saknades kopplingar till andra cancertyper”. Foto: Canstock.

Ökad risk för levercancer vid icke-alkoholrelaterad fettlever

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

– I den här studien med detaljerade vävnadsdata från levern kunde vi kvantifiera den ökade risken för cancer, särskilt levercancer, kopplat till NAFLD. Vi fann också att alla stadier av NAFLD var associerade med en förhöjd risk för cancer, även tidiga sjukdomsstadier, säger studiens förstaförfattare Tracey G. Simon, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och hepatolog vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School i USA.

Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD) är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom i Europa och USA, där den drabbar mer än 100 miljoner vuxna. En stor del av patienterna utvecklar icke-alkoholrelaterad steatohepatit (NASH) med fibros, vilket i sin tur kan leda till cirros (skrumplever).

Det finns ett samband mellan NAFLD och övervikt, som är ett växande folkhälsoproblem. Sedan 1980 har fetman i världen ökat från 857 miljoner till mer än två miljarder människor. Nästan var tredje människa har BMI högre än 30, enligt en sammanställning i tidskriften The Lancet.

NAFLD allt vanligare

Det finns relativt lite forskning om cancerutveckling vid NAFLD, och den forskning som gjorts har begränsningar som gör det svårt att dra långtgående slutsatser. Samtidigt blir NAFLD allt vanligare i västvärlden. Det finns alltså ett behov av data kring cancerrisker hos personer med NAFLD, och riktlinjer för hur dessa patienter bör följas upp, samt vilken roll som stadiet av fettlever – från mild sjukdom till cirros – spelar.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med Harvard University och Columbia University, studerat risken för cancer hos personer med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Registerstudien omfattar 8 892 svenska patienter med NAFLD och 39 907 friska kontroller.

Ökad cancerrisk i alla stadier

Data över cancer hämtades från Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Patienter med NAFLD identifierades genom den så kallade ESPRESSO-kohorten (Epidemiology strengthened by histopathology reports in Sweden).

Forskarna såg en 17-faldigt ökad risk för levercancer (hepatocellulär cancer, HCC), men också viss ökad risk för cancer i bukspottkörteln, cancer i njurar och urinblåsa, samt hudcancerformen malignt melanom. Det saknades kopplingar till andra cancertyper. Överlag var NAFLD kopplat till 27 procents ökad risk för cancer. – Våra data talar också för att det finns undergrupper av fettlever-patienter, till exempel de med samtidig leverfibros eller diabetes typ 2, som löper en särskilt hög risk för levercancer. Resultaten kan användas för att utforma individuellt anpassade åtgärder och uppföljning vid NAFLD med målet att minska cancer, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Forskarnas nästa mål är att utforska metabola komplikationer vid NAFLD samt identifiera riskfaktorer för cirrosutveckling vid leversjukdom.

Källa: Karolinska Institutet Tracey G. Simon, forskare och hepatolog. Foto: Massachusetts General Hospital.

Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och professor. Foto: Ulf Sirborn.

Publikation

“Cancer Risk in Patients With Biopsy-Confirmed Nonalcoholic Fatty Liver Disease: A Population-Based Cohort Study”. Tracey G. Simon, Bjorn Roelstraete, Rajani Sharma, Hamed Khalili, Hannes Hagström, Jonas F. Ludvigsson. Hepatology, online 3 april, 2021, doi: 10.1002/hep.31845.

Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG). Den studien har fått finansiering från Janssen. Förstaförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Hannes Hagströms institution har mottagit forskningsanslag från AstraZeneca, Intercept och Gilead, och han har varit rådgivande styrelsemedlem i Bristol Myers Squibb och Gilead.