Medicinsk Access 2016 #4/5 by Medicinsk access

2016

#4/5 ÅRGÅNG 12

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Behandling av höga lipider – är målet värt resan Små stegvisa förändringar viktigast för att ändra livsmönster

C-vitaminets undergörande effekt

Målstyrda missiler mot farliga cancerceller TOMATER FÖREBYGGER PROSTATACANCER?

EpiHealth samarbete mellan Lunds och Uppsala universitet för epidemiologisk forskning

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms. TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Innehåll #4/5 2016 Redaktion: Tel. 0652151 10 Epost: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070679 01 65 Epost: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på inter net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefi ne Nilsson Tel 0652151 10, Mobil: 073707 13 96 josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Epost: info@ tmmedia.se Tel: 0652151 10 Tryckeri: VTab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.38, 2016 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 16529782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

34 Små stegvisa förändringar viktigast för att ändra livsmönster 5

Tomater förebygger prostata cancer?

Det artonde svenska kardiologiska vårmötet i Göteborg

Hjärtsvikt kräver livslång behandling

48 C-vitaminets undergörande effekt

30 Nya rön förklarar sambandet mellan melatonin och typ 2diabetes 32

Unikt forskningsprojekt ska ge svar på varför vissa föder för tidigt

34 Små stegvisa förändringar viktigast för att ändra livsmönster 36 Sänkning av LDLkolesterol inte hela sanningen 38 Kan ställa hudcancerdiagnos på några sekunder

58 Målstyrda missiler mot farliga cancerceller

12 Behandling av höga lipider – är målet värt resan

40 Sjukhus drar inte lärdom av att mäta infektioner 46 Norrman blir ny chef för UNEP 51

Forskare visar att fyrsträngat DNA bildas och veckas upp

52 Hormon som utsöndras vid hunger påverkar besluts förmågan och impulskontrollen 55 Välbesökt riksdagsseminarium om ”dyra patienter” 57

Hundar kan bidra med information om utveckling av hjärntumörer hos människa

60 Transplanterade nervceller överlever ett kvarts sekel vid Parkinsons sjukdom 65 Ny bok: Skydda din hjärna 66 Minskat barnafödande en orsak till att kvinnor lever längre 65 Ny bok: Compassion Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / jarin13

Bokklubben

Medicinnotiser sid 20, 23, 24, 25, 43, 44 och 63

16 EpiHealth – samarbete mellan Lunds och Uppsala universitet för epidemiologisk forskning #4/5 2016

Kardiovaskulära vårmötet en succé Hjärtsvikt kräver livslång behandling Omkring en kvarts miljon personer i Sverige lider av hjärtsvikt som ibland också kallas hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens. Hjärtsvikt drabbar främst äldre, snittåldern vid diagnos i Sverige är 75 år. Varje år insjuknar 30 000 personer i sjukdomen som är ungefär lika vanligt hos kvinnor som hos män.

Medicinsk access har ett fylligt innehåll från en flera symposier och föreläsningar i detta nummer. Det är väl känt att blodfetter utgör en av de starkaste påverkbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Moderatorerna Nina Johnston, kardiolog från Uppsala och Mattias Ekström, kardiolog från Stockholm inledde och presenterade talarna vid symposiet: ”Behandling av höga lipider – är målet värt resan” Gunnar Nyberg, Docent, leg. läk. bevakade många föreläsningar och symposier på Kardiovaskulära vårmötet. Gunnar ger sin syn om föredrag, om nya teorier, nya rön och om mekanismer som framfördes. Peter Nilsson, professor och överläkare: EpiHealth Modern molekylärepidemiologisk forskning har behov av data från stora befolkningsstudier med tillhörande biobanker och senare registeruppföljning för att avtäcka mekanismer bakom sjukdomars utveckling. För kardiovaskulär sjukdom kan detta handla om att finna nya kausala mekanismer som måltavla för interventioner och nya läkemedel. Om C-vitaminets fantastiska egenskaper berättade hjärtläkaren Thomas Levy under sitt besök i Stockholm. Ann-Marie Lidmark skriver om hans mycket informationsrika föreläsning.

länge inom cancerforskningen, men som varit svår att genomföra. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu tagit ett avgörande steg på vägen. Intresset för brustet hjärta har vuxit sig stort under 2000-talet, men kunskapen har hittills byggt framför allt på kliniska iakttagelser av mindre grupper patienter. Sjukdomen kallas även takotsubo, ett japanskt ord för bläckfiskfälla, på grund av hjärtats utseende vid insjuknandet. Inre motivation är viktigast för att på sikt ändra ett beteende – som att börja träna. Vad som kan motivera är högst individuellt, men det är bättre att ta små steg än att försöka ändra livsstil över en natt. Transplanterade nervceller överlever ett kvarts sekel vid Parkinsons sjukdom. Den här studien är helt unik säger professor Anders Björklund. Ingen transplanterad Parkinson-patient har följts så noggrant och under så lång tid. Mer i detta nummer: Sjukhus drar inte lärdom av att mäta infektioner. Hormon som utsöndras vid hunger påverkar beslutsförmågan och impulskontrollen. Hundar kan bidra med information om utveckling av hjärntumörer hos människa. Minskat barnafödande en orsak till att kvinnor lever längre. Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: Skydda din hjärna av David Perlmutter. Den överraskande och glädjande forskningen om hur en bra tarmflora skyddar och stärker din hjärna. Trevlig och varm sommar, vi ses i september!

Målstyrda missiler med en för cancerceller dödlig last av cellgifter, som tar sig in i cancercellerna utan att skada intilliggande frisk vävnad. Det är en vision som funnits

Medicinsk access nr 1 2016 INGER ROS Ordförande Riksför bundet HjärtLung

”Behandla varje patient som en individ – inte som en sjukdom - och utgå ifrån var den enskilde befinner sig i livet, ge stöd till egenvård inte bara utifrån behov utan också vad som är realistiskt för den enskilde.” 4

#4/5 2016

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 2 2016 KATARINA JOHANSSON Ordförande Nät verket mot cancer

”Vårt förslag är att cancer certifierade vårdcentraler införs. Det innebär att just denna vård central har en kvalitetsstämpel för kronisk cancer.”

Medicinsk access nr 3 2016 BO KARLSSON Ordförande ILCO Tarm- uro- och sto miförbundet

”Alla vet om det men ändå lever orättvisorna vidare. Låt oss hop pas att det ser annorlunda ut från och med idag!”

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms. En ettårig utlands prenumeration kostar 600 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumera tion” samt ange fullständig post adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid ningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där. På hemsidan läg ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens t.f. Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

Tomater förebygger prostatacancer?

Blodplasma, eller enbart plasma är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera. Blodplasma består till 90 % av vatten, och dess funktion är att transportera flera viktiga ämnen som cellerna behöver samt de restprodukter som avges från cellerna med undantag av koldioxid och syre.I blodplasman finns även speciella plasmaproteiner med olika funktioner. Immunglobuliner (antikroppar) och koagulationsproteiner är viktiga komponenter av blodplasma. Fibrinogen är ett annat protein som deltar vid koaguleringen av blodet. Lykopen är tillsammans med β-karoten den karotenoid som normalt förekommer i högst halt i kroppen, och då främst i blodplasman. Forskningen har på senare tid fokuserat en hel del på karotenoidernas antioxidativa egenskaper och kartläggning av dess förekomst. Då lykopen innehåller fler dubbelbindningar än övriga karotenoider som valts ut i dessa studier – 13 mot övriga karotenoiders 11 – och de antioxidativa egenskaperna står i förhållande till antalet dubbelbindningar, är det troligt att lykopen har högre antioxidativ potential än de andra karotenoiderna. Tomater är rika på lykopen vilket man sedan tidigare vet är kopplat till en god prostatahälsa. I en studie har forskare från universiteten i Bristol, Cambridge och Oxford undersökt kost och livsstil på nästan 18 000 män i åldern 50 till 69 år och kommit fram till att män som äter minst tio portioner tomater i veckan minskar sin risk att utveckla prostatacancer med en femtedel. En portion räknas som 150 gram tomater.

Koncentrerade produkter

Tomat i olika former innehåller stora mängder av en karotenoid, som finns i blodplasman, vars namn är lykopen. Det är just lykopenet som gör att tomaten är röd. Detta näringsämne återfinns bland annat i aprikoser, blodgrape, vattenmelon, skär guava, papaya, röd paprika, havtorn, gojibär, nypon, bittergurka och just tomat. I studier har det dessutom visat sig en positiv inverkan på karotenoid-absorptionen genom värmebehandling, det vill säga att exempelvis kokt tomatsås ger en högre åtkomst av lykopen än färska tomater. Skillnaden är ganska markant: Tomater råa 3025, tomater kokade 4400, tomatjuice på burk 9318 µg lykopen per 100g. Det finns även gula tomater och dessa kan ofta ätas av allergiker eftersom det är det röda färgämnet som de flesta inte tål.

Forskarna tror att skyddet kommer från tomatens höga halter av lykopen, som frigörs främst vid uppvärmning av tomaterna. Vilket är bra att veta för dem som tycker det verkar jobbigt att behöva sätta i sig 1,5 kilo tomater i veckan eftersom det lätt går att hitta koncentrerade produkter med ett bra innehåll av lykopen. Som till exempel främst i tomatpuré, tomatjuice och krossade tomater. Studien visade även att de män som ökat sitt intag av frukt och grönt till de rekommendationen fem portioner om dagen minskade sin risk ännu mer, med nästan en fjärdedel. Tomater innehåller Men sannolikt är det bättre att äta en lykopener som variation av många grönsaker än att är den mest öka sin konsumtion av bara tomat. potenta antioxidanten av karotenoiderna, en klass av fytokemikalier. De har en antiproliferativ effekt, minskar LDL-kolesterol i blodet och minskar inflammation. När man mätt halterna av lykopener i blod har man sett att risken för prostatacancer minskar med 4% för varje 10 mikrogr/l i blodet. Hur det översätter i konsumerad mängd är oklart men sannolikt är det en liten konsumtion. Det är lite långsökt att tro att en enda grönsak skulle minska risk för prostatacancer och inte andra. Anledningen att tomat slår ut är sannolikt därför att det är en grönsak som äts mycket i populationer med hög prostatacancerrisk, om inte annat så i form av ketchup och tomatsås på pizzor. När man undersöker vilka grönsaker som hämmar odlade prostatacancerceller bäst överträffas tomat av i fallande ordning vitlök, brysselkål, salladslök, purjolök, broccoli, blomkål, grönkål, lök, vitkål, savoykål, rödbetor, strutbräkenskott, jalapeno, rödkål, celleri, kålrot, paprika, spinat, gurka, rädisor, sparris, squash, fänkål, rädisa, äggplanta och potatis. Det är så klart inte bevisat att dessa grönsaker hämmar prostatacancer i människokroppen bättre. Men sannolikt är det bättre att äta en variation av många grönsaker än att öka sin konsumtion av bara tomat. TORD AMRÉ Källa: Wikipedia m.fl. #4/5 2016

En helt ny typ av kolesterolsänkare för patienter som inte når LDL-målen med statiner

Praluent (alirokumab) är den första PCSK9-hämmaren med möjlighet till individuell dosanpassning

~50 % ytterligare LDL-reduktion

~60 % ytterligare LDL-reduktion

som tillägg till maximalt tolererad statindos

SASE.ALI.15.1 1.0050. DEC 2015

Referens: 1. PRALUENT produktresumé, 2015. PRALUENT® (alirokumab) Rx (EF) förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär samt icke-familjär) eller blandad dyslipidemi, som tillägg till diet: i kombination med en statin, eller statin i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som ej når målvärdet för LDL-kolesterol med högsta tolererade statindos eller, ensamt eller i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som är statinintoleranta, eller när statinbehandling är kontraindicerad. Varningar och försiktighet: Praluent ska användas med försiktighet till patienter med gravt nedsatt njur- och leverfunktion. Effekten av Praluent på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. t Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information: se www.fass.se. Kontaktuppgifter: PRALUENT tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com, 08-634 50 00. Datum för senaste översyn av produktresumé: november 2015. Sanofi. Besök: Lindhagensgatan 120, 112 51 Stockholm. Box 30052, 104 25 Stockholm. Tel 08-634 50 00. Fax: 08-634 50 01 www.sanofi.se

Det artonde svenska kardiologiska vårmötet i Göteborg 27–29 april 2016 Det artonde Kardiologiska Vårmötet gick av stapeln i Göteborg den 27 april och blev rekordstort: närmare 1550 registrerade deltagare hade infunnit sig på Svenska mässan vid Korsvägen i Göte borg. Mötets struktur följde ett väl inarbetat mönster: start vid middagstid med 5 parallella symposier, fortsättning på samma sätt med väl tilltagen kaff epaus, och sedan invigning och Werkö-föreläsning innan det blev mingel bland posters och utställare. Samma program följdes hela torsdagen och fredag fram till kl.13.00 Fortsättning nästa sida

Foto: Tord Amré

öreläsningen till minne av Lars Werkö, på 1950- och 60-talet professor i medicin i Göteborg, hölls av Dr Lynne Warner Stevenson, Director of the Cardiomyopathy and Heart Failure Program vid Brigham and Women´s Hospital vid Harvard Medical School sedan 23 år. Hennes föreläsning hade titeln "Taking congestion out of heart failure". Hon sammanfattade forskning som gick tillbaka till välkända auktoriteter som t.o.m. Lars Werkö arbetat med. Grundläggande är att minska fyllnadstryck och därmed förbättra hjärtats förmåga att pumpa blodet vidare, alltså att förhindra kongestion (blodstockning). Temat var väl valt med tanke på att flera symposier var fokuserade på hjärtsvikt, som är ett ökande kvantitativt problem i Sverige. Befolkningen blir äldre och följaktligen blir fler hjärtan nernötta. Dessutom ökar incidensen av förmaksflimmer vilket också ofta leder till hjärtsvikt.

nifikant lägre dödlighet, 20 %, noterades med Entresto. Tolerabiliteten var god både hos äldre och yngre. Riktlinjer för hur, när och till vem Entresto skall ges kommer snart från ESC. Vid ett annat symposium betonades att sekundärprevention efter hjärtinfarkt måste bli mer effektiv. Joop Perk från Kalmar framförde att patienter måste stimuleras att börja med riskförebyggande åtgärder redan från dag 1 efter infarkten. Sjukvårdens uppföljning måste också bli effektivare. Nio procent av all kardiovaskulär dödlighet beror på dålig följsamhet av terapiåtgärder. Catrin Henriksson från Uppsala skisserade hur alla måste hjälpa till med coachning redan före utskrivning, och hur uppföljande besök borde ske 1-2, 6-10 veckor efter infarkt, samt efter 6 och 12 månader, och koordineras med SEPHIA och SWEDEHEART, vilket Margret Leosdottir beskrev.

Hjärtsvikt och sekundärprevention

Förmaksflimmer och noak

En studie som ansågs vara ett paradigmskifte inom sviktbehandlingen presenterades vid ett Novartis-sponsrat symposium. Det är studien PARADIGM-HF, där en ny terapeutisk princip har testats, nämligen neprilysinhämning. Detta hämmar nedbrytning av ANP och

En annan aspekt relaterat till förmaksflimmer var de nya NOAK-antikoagulantia, d.v.s. trombinhämmaren dabigatran och faktor-10-hämmarna apixaban och rivaroxaban. Ett Bayer-sponsrat symposium med titeln "NOAKs och patientmångfald - vad är evidensen från den verkliga världen?" inleddes av en känd brittisk auktoritet på arytmiområdet, Dr John Camm från London, som granskade tillförlitligheten hos större registerstudier efter marknadsgodkännande, såsom RELIEF och XANTUS, och jämförde dem med t.ex. ROCKETAF. Biverkningar och komplikationer tycks f.n. inte vara Tord Juhlin.

flera symposier var fokuserade på hjärtsvikt, som är ett ökande kvantitativt problem i Sverige. Befolkningen blir äldre och följaktligen blir fler hjärtan nernötta. Dessutom ökar incidensen av förmaksflimmer vilket också ofta leder till hjärtsvikt. BNP vilket förbättrar hjärtfunktionen. Cecilia Linde från Stockholm presenterade den biokemiska bakgrunden. Michael Fu från Göteborg gav de kliniska resultaten. 8442 patienter randomiserades till enalapril eller Entresto™ som tillägg till övrig basterapi. Entresto är en prodrug som sönderfaller i valsartan och en neprilysinhämmare, sakubitril. Studien avbröts i förtid efter 27 månader då en sig8

#4/5 2016

mer framträdande i dessa studier än vad de tidigare kontrollerade studierna indikerade. Carin Blomström Lundqvist berörde ordinationsföljsamheten, som i vilket fall inte har visat sig sämre än med Waran. Jämfört med data från Europa är svenska patienter fortfarande underbehandlade. Risken för intrakraniell blödning har visat sig mindre med NOAK än med warfarin. Tord Juhlin från Malmö berörde terapi hos fragila patienter, och poängterade bl.a. att i jämförelse med warfarin är ASA ingen fördel, tvärtom! I Sverige är äldre underbehandlade med warfarin, och NOAK bör användas hos dem. Nedsatt njurfunktion är av betydelse endast för dabigatran.

(FH) med monogen ärftlighet, och kombinerad FH som har polygen ärftlighet. Bägge tillstånden är underdiagnosticerade. För att hitta fler bör man göra genutredning på alla som får en CV-komplikation, inklusive de som dött plötsligt (för att göra en rättsmedicinsk släktutredning). Isabella Goncalves från Malmö gav avslutningsvis en översikt av metoder för att skilja benigna och maligna plack. De senare har tunn kappa och mycket fett, tvärtemot de benigna placken. En ny ultraljudsteknik används f.n. i Malmö i SUMMIT-studien; den förväntas ge bättre diagnos än tidigare ultraljudsteknikerna.

Vad betyder ärftligheten för atherosklerosen?

Behandling av höga blodlipider – mål och medel

SWEDEHEART-symposiet inleddes med ett föredrag av Lennart Nilsson, Linköping, med titeln "Kardiogenetik för dumbommar", en mycket bra genomgång av ärftlighetsgång, dominans-recessivitet och penetrans, och genuttryck. Mer finns att hämta på www.kardiogenetik.se Lipider ägnades en hel del uppmärksamhet. Ett symposium slog fast att LDL-kolesterol är kausalt relaterat till risk för kardiovaskulär sjukdom (CVD). Jan Borén från Göteborg gick förtjänstfullt igenom mekanismerna. För att tränga in och göra skada genom bindning till proteoglykanerna fordras att partikelstorleken är mindre än 70 nm, ett kriterium som uppfylls av LDL och VLDLremnanter. En praktisk följd av detta är att kolesterolprover ej behöver göras fastande, utom om triglycerider är över 5 mol/L. Lennart Nilsson gav en lektion om familjär hyperkolesterolemi Jan Borén.

Detta följdes upp samma dag med ett Amgen-sponsrat symposium med titeln "Behandling av höga lipider - är målet värt resan?". Efter en introduktion om hur CVD förändrats i olika länder gick Stefan Thorsén igenom hur vi lyckas i Sverige statistiskt sett. Skåne är bäst, men ändå nådde bara 45 % målet <1,8 mol/L av LDL. Råden för att uppnå bästa resultat var: ange det konkreta målet, ge adekvat dos och tydliggör patientens eget ansvar. En mmol/L sänkning av LDL motsvarar ungefär tio procents sänkning av förekomsten av kardiovaskulär sjukdom. Kristina Hambraeus från Falun presenterade forskningsprojektet GULLD, som skall utvärdera effekten av Socialstyrelsens nya riktlinjer för lipidbehandling. Man studerar LDL-nivån i SEPHIA-databasen (2013 års överlevare) i förhållande till risk enligt SCORE och en kalibrerad REACH. 70 procent nådde ej målet. Kvinnor var sämre kontrollerade än män. Pia Lundman från Danderyd avslutade med att diskutera vilka patientgrupper som har mest att vinna med att nå behandlingsmålen. Det korta svaret är att de med högst risk har mest att vinna. Minskning av LDL med en mmol/L sänker risken med 20 %. Hon betonade att ASTEROID-studien har visat att när man sänker #4/5 2016

LDL till under 1,8 mmol/L får man regress av plack. De båda högpotenta statiner som finns, rosuvastatin och atorvastatin, är likvärdiga i adekvata doser. Även hos patienter som behandlas med dessa statiner ger PCSK9-hämmarna minst 50 % ytterligare sänkning av LDL.

nering: det finns auto-antikroppar mot oxLDL i placken. GLACIER är en fas-2-studie av antikropparna anti-p45 och anti-p210, som dock ej visat sig ha effekt på placken. Troligen berodde detta på för litet plack-inflammation. Nya teorier om atheroskleros och statiners verkningsmekanism

Pia Lundman.

Instabila plack

I ett avslutande symposium ställdes frågan om instabila plack. Agneta Siegbahn från Uppsala försökte svara på frågan om dessa kunde upptäckas med någon form av blodprov. Mitokondrie-RNA kan vara en möjlighet - flera av dessa korrelerar till förekomst av CVD. Med PEA (proximity extension assay) kan man på 1 mikroliter bestämma 92 biomarkörer; störst är NTproBNP och ST2. Stamcellsfaktor SCF har visat sig korrelera omvänt med carotisIMT. I PIVUS-studien fann man hos 930 individer över 70 år 7 faktorer som korrelerade med plackförekomst. Prit Teder från Uppsala berättade om sladdlösa pacemakers, som implanteras direkt i hjärtat. Batteritiden är 10-15 år och lämpar sig bäst för långsamt AF eller sick sinus syndrome. Göran Bergström, Göteborg, redogjorde för möjligheterna att bestämma plack med bilddiagnostik. I den stora SCAPIS-studien använder man både B-mode ultraljud för IMT, MRI och CTA och CACS, så där kommer om några år data att finnas hur pass bra dessa metoder är. Jan Nilsson, Malmö, ställde frågan om vi kan behandla instabila plack, underförstått antingen till stabila plack eller genom regress. En möjlig väg kan vara genom vacci10

#4/5 2016

I detta sammanhang vill jag uppmärksamma två abstracts från Johan Frostegårds grupp, ett samarbete mellan enheten för immunologi och kroniska sjukdomar vid avd. för Miljömedicin på KI och avd. för akut internmedicin, Huddinge. Genom studier på SLE, som går med ökad atheroskleros och hög CVD-risk, föreslås att små lipidantigener såsom fosforylkolin (PC) spelar en viktig roll när de exponeras för oxLDL. Ju högre halt av anti-PC, desto lägre förekomst av atheroskleros och CVD. Vidare har anti-PC antiinflammatorisk effekt, och hämmar upptag av oxLDL i makrofager. Anti-PC är T-cells-beroende, och T-celler aktiveras från plack genom heat shock proteins. Annexin A5 har kraftig anti-atherosklerotisk och anti-inflammatorisk effekt genom interaktion med lipoproteiner. SLE-patienter har låg halt av anti-PC. Den teori som föreslås går ut på att med för god hygien och för liten exposition för nematoder, parasiter och vissa bakterier, som alla utsätter kroppen för PC, får man inte tillräckligt hög halt av anti-PC och ökar risken för atheroskleros och auto-immuna sjukdomar. Höjning av anti-PC genom passiv immunisering eller vaccinering skulle kunna vara en möjlig terapi. Även AnnexinA5 skulle kunna hjälpa till i den processen. En annan aspekt från samma grupp, som presenterades som ett fritt föredrag av Anquan Liu, rör aktiverade dendritceller, som jämte T-celler finns i rupturerade plack. Statiner har anti-inflammatoriska egenskaper, och man studerade statinernas inverkan på dendritceller och T-celler. Man fann att statinbehandling hämmade dendritcellers mognad som inducerades av oxLDL, och hämmade därigenom den följande T-cellsaktiveringen. Vidare inducerade statin det anti-inflammatoriska cellsystemet

och inducering av T-reglerande celler. Detta är således en ny verkningsmekanism för statinernas effekt på ruptur benägna plack. Sladdlösa implanterbara pacemakers och defibrillatorer

En sektion avhandlade nya implanterbara devisen. Prit Teder från Uppsala berättade om sladdlösa pacemakers, som implanteras direkt i hjärtat. Batteritiden är 10-15 år och lämpar sig bäst för långsamt AF eller sick sinus syndrome. David Mörtsell, även Uppsala, redogjorde för subkutant imDavid Mörtsell. planterad defibrillator. De är MR-kompatibla, totalt har c:a 10 000 implanterats. I EFFORTLESS-registret på över 400 patienter sågs 100 % konversion av VF/VT men inadekvat funktion i 7 procent av fallen och lokal infektion i 3,4 procent. I stort sett har det varit färre komplikationer än med transversell ICD.

resultat vad avser CVD. Gliptinerna har genomgående inte visat sig reducera CVD och FDA har konstaterat att ökad risk för hjärtsvikt finns. En ljuspunkt finns dock i SGLT2-hämnarna, som hämmar återresorptionen av glukos i njuren. Detta medför lätt minskning av HbA1c, viktminskning, liten nedgång i blodtryck och minskad artärstelhet. En stor studie på 7020 patienter, EMPA-REG, som gick under 3 år med antalet händelser som huvudvariabel visade förvånansvärt bra resultat: CV-händelser gick ner signifikant, drivet framförallt av CV död och hjärtsvikt. Bägge dessa diagnoser visade en 35 procent mindre förekomst med empagliflozin (Jardiance™). Lars Rydén, Stockholm, avslutade så med en lysande genomgång av de stora moderna diabetesstudiernas resultat vad avser CVD. Mekanismen för den goda effekten skulle kunna vara förbättrad hjärtmetabolism eller hjärtcirkulationsreserv, men Lars Rydén anser den troligaste förklaringen är exkretion av överskottsnatrium, och därmed vätska. Därav följer minskad kongestion, vilket ju går fint ihop med gästföreläsarens budskap. Föredraget finns som video i Hjärtförbundets app och är väl värt att lyssna på. Sammanfattning

Ljusning på diabetesfronten – SGLT2-hämmarna reducerar hjärtdöd och svikt

Diabetes berördes påfallande litet vid Vårmötet: endast en sektion ägnades åt detta. Thomas Nyström, Stockholm, klargjorde skillnaderna mellan T1D och T2D beträffande vulnerabilitet och prognos vid hjärtkirurgi. Bypasskirurgi är att föredra framför PCI hos diabetiker. Insulinpumpbehandling och risken för död i CVD vid T1D genomgicks av Sofia Gudbjörnsdottir, Göteborg. Hon ansåg att insulinpump skulle in redan i barndomen. Lars Rydén, Stockholm, avslutade så med en lysande genomgång av de stora moderna diabetesstudiernas

Sammanfattningsvis ett möte med betoning på atheroskleros och hjärtsvikt, med presentation av ny verksam sviktbehandling och mycket om forskning på lipidbehandlingsområdet. Andra viktiga områden är förbättrad sekundärprevention av kardiovaskulär sjukdom, förbättrad antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer och ökad uppmärksamhet på ärftliga hjärtsjukdomar, i synnerhet familjär hyperkolesterolemi. GUNNAR NYBERG Docent, leg. läk. Mölndal ggnyberg@glocalnet.net #4/5 2016

Kardiovaskulära vårmötet, Symposium:

”Behandling av höga lipider – är målet värt resan” Det är väl känt att blodfetter utgör en av de starkaste påverkbara riskfaktorerna för hjärtoch kärlsjukdom. De senaste åren har SWEDEHEART- registret glädjande kunnat uppvisa en förbättrad måluppfyllelse avseende LDL-kolesterol. Från 2013 till 2015 har andelen hjärtinfarktpatienter under 75 års ålder i Sverige som uppnått målet ≤ 1,8 mmol/L ökat från 30 till 51 procent. Kristina Hambraeus, kardiolog från Falun och Mickael Löthgren hälsoekonom från Amgen presenterade resultat från GuLLDprojektet som visade att om samtliga patienter skulle lyckas uppnå behandlingsmålet skulle detta motsvara 132-343 färre hjärt-kärlhändelser på tio år vilket skulle kunna medföra en minskning av direkta kostnader om 7,9-20,9 miljoner kronor och indirekta kostnader om 19,3-51 miljoner kronor. ”- Måluppfyllelsen för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt har förbättrats, men fortfarande 2015 når bara hälften av patienterna målet.” 12

#4/5 2016

Symposiet inleddes av moderatorerna Nina Johnston, kardiolog från Uppsala och Mattias Ekström, kardiolog från Stockholm som inledde och presenterade talarna. Mattias Ekström presenterade sedan en bakgrund till ämnet där han målande satte Kolesterol på kartan över påverkbara riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom. I Sverige kan vi konstatera en halverad dödlighet i hjärtinfarkt de senaste 20 åren. Liknande siffror har rapporterats från Island (80 procent) och Finland (50 procent) [1, 2]. När man undersökt orsakerna till dessa resultat har man funnit att det huvudsakligen var förändrade levnadsvanor och i synnerhet minskade kolesterolvärden som förklarade 30-40% av den minskade dödligheten [1-3]. I Turkiet däremot, som under samma tidsperiod noterat en minskad dödlighet i hjärtinfarkt med 30 procent har kolesterolvärdet legat oförändrat. Där är det istället en kraftig minskning av rökning och ett sänkt blodtryck bland befolkningen som främst bidragit till den minskade dödligheten i kranskärlssjukdom [4]. Riktas blicken mot Kina och Beijing har man tyvärr kunnat konstatera en 50 procentig ökning av dödligheten i hjärtinfarkt under perioden 1984-1999.

Här var det också betydande förändringar av levnadsvanor, men då i form av en ökning av kolesterol-värdet från i medeltal 4,30 till 5,55 mmol/L, som förklarade 77 procent av den ökade dödligheten i kranskärlssjukdom [5]. Mattias Ekström summerade sin inledning med hjälp av resultaten från INTERHEART-studien som underströk vikten av att ha en eller flera påverkbara riskfaktorer för hjärtinfarkt, där kolesterolvärdet utföll som den enskilt mest betydande riskfaktorn [6]. Viktigaste statin studierna

Härefter följde Stefan Thorsén, kardiolog i Helsingborg med en presentation över ämnet Behandlingsmål för LDL-kolesterol – är det bra nog att vara bäst? Stefan Thorsén presenterade data från SWEDEHEART- registret där vi kan konstatera att 97 procent hjärtinfarktpatienterna i Sverige får dubbel trombocythämning efter hjärtinfarkt. Likaså når 73 procent av patienterna målet för blodtryck, < 140/90 mmHg. Dessa resultat imponerar men hur kan vi acceptera att endast drygt 50 procent når målet för LDL-kolesterol, ≤1,8 mmol/L? Han demonstrerade några av de viktigaste statin-studierna genom åren som visar en påtagligt minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom och att resultaten håller i sig upp till 10 år efter inledd behandling [7-9], Figur 1. Trots att vinsten av kolesterol-sänkande behandling vid känd kranskärlssjukdom är väl dokumenterad är det fortfarande många läkare som varken ändrar dos eller byter preparat när patienten inte når behandlingsmålet. Varför? Stefan Thorsén fortsatte och konstaterade att: ”läkemedel inte fungerar om inte patienten tar medicinen”. Här finns det flera utmaningar. Det är viktigt att patienten förstår betydelsen av sin medicinering och att den är tills vidare. Men hur når vi de patienter som endast tar medicinen ibland, och de som bara tar sin medicin veckorna före återbesöket för att sedan konstatera att de inte behöver ta några tabletter på lång tid framöver, eftersom doktorn var nöjd Stefan Thorsén, med alla värden, så kallade ”white kardiolog coat compliers”? Helsingborg Stefan Thorsén gav auditoriet följande råd: 1. Ge patienten en chans att förstå varför de ska ta sin medicin. 2. Använd konkreta mål. 3. Ge adekvata doser. 4. Dosjustera eller byt preparat vid behov. 5. Verka för en samsyn mellan olika vårdgivare i vårdkedjan. 6. Tydliggör patientens eget ansvar.

Härefter följde Kristina Hambraeus, kardiolog från Falun och Mickael Löthgren, hälsoekonom från Amgen med en presentation av resultaten från GuLLD-projektet, ett samarbete mellan SWEDEHEART/SEPHIA-registret och läkemedelsföretaget Amgen. Skulle vi kunna vinna på att nå behandlingsmålen för LDL-kolesterol? Syftet med projektet var att försöka förutsäga eventuella effekter på kardiovaskulära händelser (icke-fatal och fatal hjärtinfarkt och stroke) om målvärdet för LDL-kolesterol ≤ 1,8 mmol/L nås samt att försöka förutsäga potentiella effekter på kostnader för kardiovaskulära händelser vid uppfyllt målvärde. Den kohort som studerades var de patienter som registrerats i SWEDEHEART/SEPHIA-

Events (% per annum) Satin/more Control/less

RR(Cl) per 1 mmol/L ruction in LDL-C

Vascular causes of death CHD 1887 (0.5%) 2281 (0.6%) Other cardiac 1446 (0.4%) 1603 (0.4%) All cardiac 3333 (0.9%) 3884 (1.1%) Ischaemic stroke 153 (0.0%) 139 (0.0%) Haemorrhagic stroke 102 (0.0%) 89 (0.0%) Unknown stroke 228 (0.1%) 273 (0.1%) Stroke 483 (0.1%) 501 (0.1%) Other vascular 404 (0.1%) 409 (0.1%)

0.80 (0.74–0.87) 0.89 (081–0.98) 0.84 (0.80–0.88) 1.04 (0.77–1.41) 1.12 (0.77–1.62) 0.85 (0.66–1.08) 0.96 (0.84–1.09) 0.98 (0.81–1.09)

Any vascular

4220 (1.2%) 4794 (1.3%)

0.86 (0.82–0.90)

Non-vascular cases of death Cancer 1781 (0.5%) 1798 (0.5%) Respiratory 224 (0.1%) 237 (0.1%) Trauma 127 (0.0%) 127 (0.0%) Other nonvascular 811 (0.2%) 832 (0.2%) Any non-vascular 2943 (0.8%) 2994 (0.8%)

0.99 (0.91–1.09) 0.88 (0.70–1.11) 0.98 (0.70–1.38) 0.96 (0.83–1.10) 0.97 (0.92–1.03)

Unknown Any death

479 (0.1%) 539 (0.1%) 7642 (2.1%) 8327 (2.3%)

0.87 (0.73–1.03) 0.9 (0.87–0.93)

99% or 95% Cl

0.5

0.75

Statin/more better

1.25

1.5

Control/less better

Effects on cause-specific mortality per 1.0 mmol/L reduction in LDL cholesterol. Rate ratios (RRs) are plotted for each comparison of first event rates between treat ment groups and are weighted per 1.0 mmol/L LDL cholesterol (LDLC) difference at 1 year. RRs are shown with horizontal lines denoting 99% CIs or with open di amonds showing 95% CIs. CHD=coronary heart disease. (Lancet 2010; 376: 1670–8)

registret ett år efter genomgången hjärtinfarkt under 2013. Riskprediktion beräknades med hjälp av REACH-modellen (REduction of Atherosclerosis for Continued Health), vidare använde man ålders- och könsspecifik ickekardiovaskulär mortalitet från statiska centralbyrån och effekt av LDL-C reduktion på kardiovaskulära händelser baserade på CTTC 2010 [9]. Man visade att medelvärdet av LDL-kolesterol skulle behöva sänkas med ytterligare 0,73 mmol/L för att nå behandlingsmålet i den kontrollerade gruppen. Om detta uppnåddes skulle antalet kardiovaskulära händelser kunna minskas med 132-343 färre händelser under en 10-årsperiod. Under samma tidsperiod skulle man kunna reducera direkta kostnader med 7,9-20,9 milKristina joner kronor och indirekta kostnader Hambraeus, med 19,3-51,0 miljoner kronor. kardiolog Falun Familjär hyperkolesterolemi

Symposiets siste talare var Pia Lundman, kardiolog från Stockholm som presenterade vilka patienter som har mest att vinna på att nå behandlingsmålen. Pia Lundman sammanfattade kort att det rörde sig om de patienter som har högst risk. För att ge auditoriet en bild av den kliniska verkligheten presenterade Pia Lundman några olika patientfall som samtliga kännetecknades av hög risk för kardiovaskulära händelser. Det rörde sig om fall med heterozygot familjär hyperkolesterolemi och känd kranskärlssjukdom, Diabetes Mellitus typ II och genomgången hjärtinfarkt som haft svårt att nå behandlingsmålen trots kombinationsbehandling med både statin och en icke-statin och slutligen ett fall med Diabetes MelPia Lundman, litus och känd kranskärlssjukdom kardiolog men som inte tålde statinbehandling. Stockholm #4/5 2016

Pia Lundman underströk vikten av att ge en hög dos statin till patienter med hög kardiovaskulär risk. Om man trots det inte når behandlingsmålen måste man försäkra sig om att patienten tar sin medicin och, om så är fallet, om möjligt öka till adekvat statindos. I de fall där detta inte är tillräckligt för att nå målet får man överväga tillägg av en icke statin, i första hand ezetimib [10] och i andra hand överväga en PCSK9-hämmare, det senaste tillskottet i gruppen av blodfettsänkande läkemedel. PCSK9-hämmare ger en effektiv sänkning av LDL-kolesterol, med ca 50-60 procent, en högre andel av patienterna som når LDL≤ 1,8 mmol/L och har samtidigt en låg biverkningsprofil [11-14]. Än så länge saknas dock prognostiska data för PCSK9-hämmare avseende mortalitet, hjärtinfarkt och stroke men dessa resultat kommer inom de närmaste åren. Symposiets moderatorer förmedlade slutligen frågor

från auditoriet och vi fick sammanfattningsvis uppleva ett symposium som speglade ett viktigt område inom prevention, där blodfetter utgör en av de viktigaste riskfaktorerna. Måluppfyllelsen har förbättrats de senaste åren men fortfarande når bara drygt 50 procent av hjärtinfarktpatienterna LDL ≤1,8 mmol/L. Utöver en bred vetenskaplig bakgrund förmedlades konkreta råd till auditoriet för att om möjligt ytterligare kunna förbättra den blodfettsänkande behandlingen hos våra patienter. MATTIAS EKSTRÖM MD, PhD, överläkare och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, enheten för kardiovaskulär medicin, Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Referenser: 1. Aspelund T, Gudnason V, Magnusdottir BT, Andersen K, Sigurdsson G, Thorsson B, et al. Analysing the large decline in coronary heart disease mortality in the Icelandic population aged 2574 bet ween the years 1981 and 2006. PLoS One. 2010;5:e13957. 2. Laatikainen T, Critchley J, Vartiainen E, Salomaa V, Ketonen M, Capewell S. Explaining the decline in coronary heart disease mortality in Finland between 1982 and 1997. Am J Epidemiol. 2005;162:76473. 3. Bjorck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J. 2009;30:104656. 4. Unal B, Sozmen K, Arik H, Gerceklioglu G, Altun DU, Simsek H, et al. Explaining the decline in coro nary heart disease mortality in Turkey between 1995 and 2008. BMC Public Health. 2013;13:1135. 5. Critchley J, Liu J, Zhao D, Wei W, Capewell S. Explaining the increase in coronary heart disease mortality in Beijing between 1984 and 1999. Circulation. 2004;110:123644. 6. Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case control study. Lancet. 2004;364:93752. 7. Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease: the Scandi navian Simvastatin Survival Study (4S). Lancet. 1994;344:13839. 8. Strandberg TE, Pyorala K, Cook TJ, Wilhelmsen L, Faergeman O, Thorgeirsson G, et al. Mortality and incidence of cancer during 10year followup of the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S). Lancet. 2004;364:7717. 9. Baigent C, Blackwell L, Emberson J, Holland LE, Reith C, Bhala N, et al. Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a metaanalysis of data from 170,000 participants in 26 ran domised trials. Lancet. 2010;376:167081. 10. Cannon CP, Blazing MA, Giugliano RP, McCagg A, White JA, Theroux P, et al. Ezetimibe Ad ded to Statin Therapy after Acute Coronary Syndromes. The New England journal of medicine. 2015;372:238797. 11. Stroes E, Colquhoun D, Sullivan D, Civeira F, Rosenson RS, Watts GF, et al. AntiPCSK9 antibody effectively lowers cholesterol in patients with statin intolerance: the GAUSS2 randomized, place bocontrolled phase 3 clinical trial of evolocumab. Journal of the American College of Cardiology. 2014;63:25418. 12. McKenney JM, Koren MJ, Kereiakes DJ, Hanotin C, Ferrand AC, Stein EA. Safety and efficacy of a monoclonal antibody to proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 serine protease, SAR236553/REGN727, in patients with primary hypercholesterolemia receiving ongoing stable atorvastatin therapy. Journal of the American College of Cardiology. 2012;59:234453. 13. Sabatine MS, Giugliano RP, Wiviott SD, Raal FJ, Blom DJ, Robinson J, et al. Efficacy and safety of evolocumab in reducing lipids and cardiovascular events. The New England journal of medicine. 2015;372:15009. 14. Robinson JG, Farnier M, Krempf M, Bergeron J, Luc G, Averna M, et al. Efficacy and safety of alirocumab in reducing lipids and cardiovascular events. The New England journal of medicine. 2015;372:148999. 14

#4/5 2016

Lyxumiatar greppet om måltidstoppen1

KA NU R SÄ DIO MED KE VA RH SK ET ULÄ SD AT R A1

För insulinbehandlade patienter med typ 2-diabetes Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter.

Ref 1. Lyxumia SPC.

Lyxumia® (lixisenatid) ℞, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes mellitus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift: se www.fass.se. Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@ sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumén, Maj 2016. Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga.

FRÅN SKAPARNA AV LANTUS FINNS UPPFÖLJAREN insulin glargin 100E/ml

Toujeo © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5x1,5 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Toujeo tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, juni 2015. Dosregimen för Toujeo® (dos och tidpunkt) ska anpassas individuellt. I kliniska studier har man efter initiering sett att för det med styrkan på 300 enheter/ml krävs i genomsnitt en 10-18% högre insulindos för att uppnå motsvande glukoskontroll som med 100 enheter/ml. Lantus © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Lantus tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, juli 2015. Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. SASE.LIX.16.05.0153, maj 2016.

EpiHea

– samarbete mellan Lunds och universitet för epidemiologisk

#4/5 2016

Modern molekylärepidemiologisk forskning har behov av data från stora befolkningsstudier med tillhörande biobanker och senare registeruppföljning för att avtäcka mekanismer bakom sjukdomars utveckling. För kardiovaskulär sjukdom kan detta handla om att finna nya kausala mekanismer som måltavla för interventioner och nya läkemedel. Det strategiska forskningsområdet Epidemiology for Health (SFO EpiHealth) vid Lunds och Uppsala universitet syftar till att brett stödja epidemiologisk forskning samt även rekrytera medelålders individer för uppbyggnaden av en stor svensk befolkningskohort, bl.a. för kardiovaskulärt inriktade forskare att utnyttja för riktade studier.

karakterisera sjukdomsmekanismer i genesen till de stora folksjukdomarna (prediktion), t.ex. kardiovaskulära och metabola sjukdomar. På samma sätt kan patientkohorter användas för att följa kliniska förlopp (prognostik) samt studera förutsättningar för olika läkemedelseffekter, t.ex. på basen av farmakogenetik. Här kan även hälsoekonomiska analyser vara betydelsefulla. Mot denna bakgrund har det varit av intresse för statsmakterna och Vetenskapsrådet att utnämna olika nationella företrädare för excellens inom modern epidemiologisk forskning. Detta har skett inom ramen för den satsning som gjordes på strategiska forskningsområden (SFO) 2009 och på basen av den Forskningspolitiska propositionen 2008 (Regeringens proposition 2008/09:50 ”Ett lyft för forskning och innovation”).

Den moderna epidemiologiska forskningen har utvecklat nya metoder för att på basen av befolkningsstudier med biobanker samt registeruppföljningar kunna finna och

Starten för SFO EpiHealth 2010

Som en av SFO ansökningarna från Lunds universitet (LU), inlämnade till Vetenskapsrådet (VR) i mars 2009

epidemiologi och ekonomisk demografi, samt arbets- och miljömedicin i samverkan med Lunds Tekniska Högskola). Bakom SFO EpiHealth finns en ledningsstruktur med undertecknad som Koordinator och med en viceKoordinator (professor Marju Orho-Melander, Malmö) och med en styrgrupp där bl.a. professor Lars Lind,

alth

h Uppsala forskning av Rektor-LU, fanns även en ansökan om satsningen ”Epidemiology for Health (EpiHealth)” där undertecknad varit koordinator för en arbetsgrupp. Vid en internationell expertgranskning fann denna ansökan stöd för ett 5-årigt anslag från strategiska forskningsmedel enligt ett pressmeddelande från VR den 15 juni 2010. Detta innebar ett tillskott på 10 miljoner/år för vårt SFO i samverkan Lunds och Uppsala universitet, och på ett motsvarande sätt fick även Karolinska Institutet ett anslag för epidemiologisk forskning med professor Nancy Pedersen som koordinator. Kärnan i EpiHealth ansökan, som togs fram i ett samarbete med Uppsala universitet, var att definiera och utveckla tre arbetsområden för den närmaste 5-årsperioden med fokus på de stora folksjukdomarna. Dessa var ”Basal epidemiologi” (genetisk epidemiologi, gen-miljö interaktion, epigenetik); ”Infrastukturer för epidemiologi” (biobanker, register, bioinformatik, biostatistik); samt ”Tillämpad/klinisk epidemiologi” (patientregister, primärvårdsjournalregister, hälsoekonomi, social

Hittills har dessa två kohorter sammanlagt screenat snart 60 000 individer, varav EpiHealth kohorten står för mer än 22 000 individer. Uppsala, ingår samt professor Sölve Elmståhl, Malmö, samt professor Jonas Björk, Lund. Dessutom finns det en rad namn inom de tre huvudområden som här beskrivits. Vi har satsat stort på en utveckling inom epidemiologisk forskning som med regeringens beslut kommer att bli ett profilområde för internationell excellens för våra två universitet i samverkan. Bland viktiga uppgifter kan nämnas bl.a. följande: tillskapandet av en gemensam web-sida för informationsutbyte och en katalog tillgänglig över alla epidemiologiska projekt och kontaktpersoner; planering och genomförande av forskarkurser, dels på lokal nivå, men även på nationell och internationell nivå där framstående epidemiologisk forskning samt metodologi belyses; inventering av behov för nyrekryteringar avseende spetskompetens inom biostatistik, medicinsk statistik, samt bioinformatik. En ny stor befolkningskohort med data för forskare

Av betydande allmänt intresse är starten av en stor befolkningskohort i Uppsala och Malmö benämnd EpiHealth kohorten (www.epihealth.se) baserad på en befolkningsscreening bland medelålders och äldre svenskar (45-75 år) över hela landet (n= 300.000) som skall nå äldre åldersgrupper än de som omfattas av det motsvarande LifeGene projektet i åldersgrupperna 0-45 år. Hittills har dessa två kohorter sammanlagt screenat snart 60.000 individer, varav EpiHealth kohorten står för mer än 22.000 individer [1,2]. Till dessa kohorter finns omfattande biobanksresurser, f.n. lagrat vid KI Biobank i Stockholm och med möjlighet för avancerade tekniska analyser i kontakt med teknikplattformar som Science for Life (www.scilife. se). På ett motsvarande sätt har man i Storbritannien byggt upp UK Biobank som samlat data samt biobanksprover från mer än en halv miljon engelsmän, där data redan kunnat utnyttjas för att identifiera riskmönster för ökad mortalitet i medelåldern, synliggjort i en publikation i Lancet där svenska forskare varit delaktiga [3]. #4/5 2016

Till detta kommer även ett tredje stort nationellt screeningprojekt (SCAPIS) för att kartlägga hjärtkärlfunktion med modern metodologi (n= 40.000) under planering via Hjärt-Lungfonden och där Lars Lind ingår i en referensgrupp, liksom Gunnar Engström för Lunds universitet. Tre nya stora befolkningsstudier: LifeGene, EpiHealth och SCAPIS

Sammanfattningsvis kan det således bli tal om tre stora svenska befolkningsinriktade screeningprojekt under den kommande 10-års perioden, vilka bör kunna samverka och integreras på de sätt som är möjliga. Eftersom det statliga stödet till SFO EpiHealth går primärt till Rektor vid Lunds universitet så kommer man från Rektorsnivå även att planera för nya strategiska satsningar inom området omfattande en viss del av anslaget. Detta är ett uttryck för att man från statsmakterna ger universitetet ett uppdrag att utveckla området för internationell excellens. Därmed förbinder sig universitetet att även göra egna sats-

Läs mer: Medicinsk access Nr 2 2013 sid 24-27 Familjär an samling av stora folksjukdomar. Medicinsk access Nr 2 2013 sid 17-23 Den viktiga epigenetiken och hjärtkärlsjukdom Förklaringar: Epigenetik är ett begrepp som har definierats på olika sätt och historiskt har det använts för att beskriva det som inte kunnat förklaras av genetik. Enligt Conrad Wadding ton, som anses ha myntat uttrycket (1942), syftade epigenetik till hur genotypen ger upphov till fenotypen. I denna definition ligger fokus på epigenetikens roll i utvecklingen där gener in teragerar med varandra och miljön för att i zytogen ge upphov till en fenotyp. Geners roll i nedärvningen var då inte känd. Idag används epigenetik för att definiera ärftliga förändringar

#4/5 2016

ningar. Detta kan i hög grad befrämja de strukturer som behövs i bakgrunden för att fullt ut kunna utnyttja de rika biobanker och populationsregister som finns i såväl Malmö, Lund som i Uppsala. På sikt hoppas vi att kunna samverka även med andra universitet och högskolor som finner det attraktivt att samarbeta med SFO EpiHealth. Ett exempel på detta är Institutet för gerontologi vid Jönköpings Högskola där några epidemiologiska projekt kan länkas in i de större satsningarna inom EpiHealth. På sikt bör därför gränsöverskridande samverkan vara en ledstjärna för EpiHealth, såväl geografiskt som fakultets- och institutionsmässigt. Exempel på det senare finns redan idag i samarbetet mellan forskargrupper inom Med Fak i Lund samt Lunds Tekniska Högskola (projekt om miljögifter och aerosoler) samt med Ekonomicentrum i Lund (projekt med inriktning på hälsoekonomi vid kroniska folksjukdomar som diabetes). Liknande samverkansprojekt finns vid Uppsala universitet. I styrelsen arbetar vi tillsammans med medarbetare i Lund, Malmö och Uppsala för att på alla sätt befrämja och utveckla

i fenotypen som inte kan förklaras av mutationer i DNAsekvensen. Detta omfattar den nedärvning av epigenetiska förändringar som sker mellan celler och spelar en viktig roll i celldifferentieringen, men även nedärvning mellan individer. Epigenetik är den del av genetiken som behandlar förändring ar i genutryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Epigenetiken handlar om hur DNA läses av och hur DNA uttrycks. Cellens tillstånd i detta hänseende - det vill säga dess epigenom - kan leda till att generna ompro grammeras och därför uttrycks annorlunda än vad DNA:et signalerar. Epigenomets signaler kan med andra ord överrösta det DNA som ärvts från föräldrarna. Epigenomet påverkas av den yttre miljön (diet, gifter, hormoner, med mera).

epidemiologisk forskning och metodik med siktet inställt på nationell och internationell excellens. Modern svensk epidemiologisk forskning och dess förutsättningar

Våra unika svenska biobanker och populationsregister ger goda möjligheter för detta, inte minst inom den nya molekylärbiologiska epidemiologin (gen-miljö interaktioner), men även inom den kliniska epidemiologin. Denna har stor samhällsnytta genom att bl.a. följa och utveckla kvalitet i vården samt värdera kostnadseffektivitet av medicinska åtgärder eller folkhälsomässiga satsningar. I den s.k. Bengt Westerbergutredningen 2014 [4] slogs det fast att det behövs förenklade och förbättrade rutiner för att underlätta för svenska forskare att använda de rika register som finns i landet. Till dessa kan även räknas den information som blir resultatet av analyser av prover lagrade i biobanker, eftersom ren enkätinformation måste sammanlänkas med fenotypisk information (från kliniska undersökningar och avancerade imaging-metoder) samt information om gener, ”omics” och olika biomarkörer (från biobanker) för senare registeruppföljning. På så sätt kan bl.a. analyser baserat på mendelsk randomisering [5] göras för att avtäcka kausalt verkande nya mekanismer bakom kardiovaskulära sjukdomsyttringar, t.ex. fyndet av att en ny biomarkör proneurotensin är av kausal betydelse både för kardiometabol sjukdom och för bröstcancer, baserat på studier i kohorten Malmö Kost Cancer [6]. Westerberg utredningen har varit ute på remiss och nu förbereds en regeringsproposition vilken dock kan dröja till 2017 eftersom man avvaktar utvecklingen inom EU med förändrad lagstiftning där (s.k. dataskyddsförordningen för hantering av registerdata). Under tiden finns det förslag [7] om bl.a. en förlängning av den s.k. LifeGene lagen från 2013 för att värna denna studies legala möjligheter att få fortsätta efter ett tillfälligt stopp orsakat av att Datainspektionen (DI) inte ansåg att det fanns laglig grund att driva denna studie. EpiHealth kohorten har dock inte varit utsatt för särskild granskning av DI och har legal rätt att fortsätta sin verksamhet. Utsikter för nästa verksamhetsperiod 2016-2020

Inför den kommande verksamhetsperioden 2016-2020 så har SFO EpiHealth reviderat sin verksamhet samt antagit ett nytt strategiskt dokument. Vi kommer att fortsätta våra satsningar på excellens inom den breda epidemiologiska forskningen som vi står för och att bredda underlaget för denna excellens inom epidemiologisk forskning baserat på lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten. Detta beskrivs mera utförligt i våra årliga

uppföljningar till VR, se vår hemsida ”Om oss”. Av stor betydelse är vårt samarbete med Uppsala universitet, KI, BBMRI.se, SND, SciLife samt andra nationella infrastrukturer, liksom med utländska universitet, kanske Vi satsar även på yngre forskares karriär vägar samt vill särskilt befrämja två nya områden: reproduktionsepidemiologi samt nutritionsepidemiologi främst Broad Institute, Boston, Stanford University, Stanford, Syd-danskt universitet, Odense, för att nämna några. Vi vill stödja unga forskare, oavsett bakgrund, till att kunna förkovra sig inom epidemiologi. Detta har lett till att vårt nätverk på 216 personer faktiskt idag har en absolut jämn könsfördelning 108/108. Vi satsar även på yngre forskares karriärvägar samt vill särskilt befrämja två nya områden: reproduktionsepidemiologi samt nutritionsepidemiologi, där vi har en rad olika aktiviteter pågående. Sedan länge arbetar vi med avancerad basal epidemiologi (gen-miljö, epigenetik), infrastrukturer samt klinisk epidemiologi som de tre väsentliga delarna av vår verksamhet och här finns potential för breda samarbeten med olika kompetenser. Sammanfattning

Sammanfattningsvis har nu SFO EpiHealth varit verksamt under snart sju år (2010-2016) och hunnit utveckla en omfattande verksamhet inom avancerad epidemiologisk forskning. Av stor betydelse för kardiometabolt intresserade forskare är möjligheten av att ansöka om uttag av data och prover från vår stora befolkningskohort där det förutom enkätfrågor och biobankade blodprover även finns en del tekniska undersökningar, bl.a. tum-EKG. Kontaktpersoner att vända sig till är Lars Lind i Uppsala samt Sölve Elmståhl i Malmö-Lund. Peter M Nilsson, Koordinator för SFO EpiHealth, Lunds Universitet Hemsida: http://www.med.lu.se/plain/epidemiology_ for_health_epihealth PETER M NILSSON Professor klinisk kardiovaskulär forskning, överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, samt Skånes Universitetssjukhus (SUS), 205 02 Malmö. Koordinator för SFO EpiHealth vid Lunds och Uppsala universitet.

Referenser: 1. Almqvist C, Adami HO, Franks PW, Groop L, Ingelsson E, Kere J, et al. LifeGene - a large prospective population-based study of global relevance. Eur J Epidemiol. 2011;26:67-77. 2. Lind L, Elmståhl S, Bergman E, Englund M, Lindberg E, Michaelsson K, et al. EpiHealth: a large population-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases. Eur J Epidemiol. 2013;28:189-97 3. G anna A, Ingelsson E. 5 year mortality predictors in 498,103 UK Biobank participants: a prospective population-based study. Lancet. 2015;386:533-40. 4. Unik kunskap genom registerforskning. SOU 2014:45. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2014. 5. Nilsson PM. Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering. Läkartidningen 2013; 110: 833-5. 6. M elander O, Maisel AS, Almgren P, Manjer J, Belting M, Hedblad B, et al. Plasma proneurotensin and incidence of diabetes, cardiovascular disease, breast cancer, and mortality. JAMA. 2012;308:1469-75. 7. Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning. Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU3

#4/5 2016

MEDICINNOTISER

Kardiovaskulära vårmötet

Stenestrandstipendiet 2016 tilldelades Ulrik Sartipy Ulrik Sartipy är hjärtkirurg och överläkare vid Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset samt docent vid Karolinska Institutet

Foto: Ulf Sirborn

Under de senaste åren har Ulrik medverkat till att bygga upp ett forskningsprojekt inom klinisk epidemiologi som undersöker risker och prognos för patienter i samband med hjärtkirurgi. Vår forskning syftar till att bättre förstå olika faktorers betydelse för prognos efter hjärtkirurgi. Vi intresserar oss särskilt för vanliga sjukdomstillstånd som depression, diabetes och njursjukdom men även av transfusion av blodprodukter som är vanligt i samband

med hjärtkirurgi. Vi använder data från Svenska Hjärtkirurgiregistret som är en del av SWEDEHEART och informationen sammanlänkas sedan med flera andra nationella hälsodataregister. Målsättningen är att genom ökad kunskap om betydelsen av vanliga sjukdomstillstånd hos patienter med hjärtsjukdom kunna bidra till förbättrad överlevnad och minskad sjuklighet hos patienter som genomgår hjärtkirurgi. Exempel på frågeställningar som vi undersökt är om transfusion av röda blodkroppar med lång lagringstid medför ökade risker jämfört med kort lagringstid, samt om en biologisk eller mekanisk aortaklaffprotes är att föredra hos medelålders patienter."

Malmö

19:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA VÅRMÖTET 26-28 APRIL 2017

2017

MALMÖ

Bästa/Bäste Kollega, För att Vårmötet ska bli så bra som möjligt behöver vi Din hjälp med idéer och förslag på symposier. Vilket ämne vill Du lära dig mer om? Tycker Du att något saknas på årets möte? Ta chansen och anmäl ditt symposieförslag på hemsidan! Du behöver inte ha ett helt färdigt förslag med föreläsare, moderatorer och föreläsningstitlar för att föreslå ett symposium, det räcker med att skriva några rader om ämnet, men naturligtvis är du varmt välkommen även med helt färdiga förslag. Ju fler förslag vi får in desto högre sannolikhet att det blir den bredd som är viktig för att det ska bli ett bra möte. Vi välkomnar särskilt symposieförslag som spänner över flera specialiteter, och ser gärna föreläsare/moderatorer från olika delar av landet, stora som små sjukhus och helst en balanserad könsfördelning. Till och med den 13 oktober 2016 kan förslag på vetenskapliga symposier eller satellitsymposier skickas in. Det finns instruktioner på hemsidan, har Du ytterligare frågor kan Du vända Dig till Malmö Kongressbyrå på telefonnummer 040-258550, info@mkon.se eller till Din specialistförenings representant i organisationskommittén. Vetenskapliga abstract kan sändas in fr o m den 15 december med deadline den 15 februari 2017. Tänk gärna på att det Kardiovaskulära Vårmötet är ett bra tillfälle för ST-läkare att presentera det vetenskapliga projekt eller kvalitetsarbete som numera ingår i ST-utbildningen. Hjärtligt välkomna till det 19:e Kardiovaskulära Vårmötet i Malmö den 26-28 april, 2017. Organisationskommittén

#4/5 2016

NYBEHANDLINGSPRINCIP FÖR ATT SÄNKA LDL-KOLESTEROL Kraftfull sänkning av LDL-C

LDL-C sjönk med 55-75% under första veckan och effekten höll i sig över tid

Full effekt efter första sprutan En dos, 140mg, injektion varannan vecka

Upp till 95% av patienterna når LDL C<1,8 mmol/l Instruktionsfilm för dina patienter som behandlas med Repatha® finns på medicininstruktioner.se

NB-PS-145-0815-112787

Repatha® (evolocumab) Rx, EF, ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk. Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha® är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha® är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar. Effekten av Repatha® på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen juli 2015, se www.fass.se.

EM P AGL I

F LO ZI N

Glykemisk kontroll med samtidig viktreduktion * 1

JARDIANCE® (empagliflozin) för ut överflödigt socker via njurarna1 SGLT2-hämmare för behandling av typ 2-diabetes • Signifikant sänkning av HbA1C jämfört med placebo2,3 • Signifikant viktminskning jämfört med placebo2,4 * • En tablett, en gång om dagen1 * JARDIANCE är inte indicerat för viktminskning. Viktminskning var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.

Boehringer Ingelheim AB Liljeholmsstranden 3 Box 47608 117 49 Stockholm Tel 08-721 21 00

Förskrivarinformation: JARDIANCE® (empagliflozin) är en SGLT2-hämmare, Rx, (F). JARDIANCE är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Kombinationsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. JARDIANCE finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Senaste översyn av produktresumén: 2014-12-19. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering och pris se www.fass.se. Begränsning: JARDIANCE subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

DIAB-15-71

Referenser: 1. JARDIANCE® produktresumé 14-12-19. 2. Roden M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2013;1:208–19. 3. Häring HU, et al. Diabetes Care 2014; 37:1650–9. 4. Ridderstråle M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2:691–700.

MEDICINNOTISER

Brustet hjärta kopplat till andra riskfaktorer än hjärtinfarkt Brustet hjärta är kopplat till vissa andra sjukdomar, medan riskfaktorer som ökar risken för hjärtkärlsjukdom är mindre vanliga hos dessa patienter. Det visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som gjorts på svenska patienter. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of American College of Cardiology, bekräftar att prognosen vid brustet hjärta är jämförbar med prognosen för patienter med hjärtinfarkt.

Intresset för brustet hjärta har vuxit sig stort under 2000-talet, men kunskapen har hittills byggt framför allt på kliniska iakttagelser av mindre grupper patienter. Sjukdomen kallas även takotsubo, ett japanskt ord för bläckfiskfälla, på grund av hjärtats utseende vid insjuknandet. Vid brustet hjärta är det vanligt att en av hjärtats kammare, oftast den vänstra, har vidgats och fått en ballongliknande form. Vid insjuknandet är det mycket svårt att skilja brustet hjärta från hjärtinfarkt. Cirka två procent av alla hjärtinfarkter visar sig senare vara brustet hjärta. Diagnosen ställs med bildundersökningar, som visar att hjärtfunktionen är påtagligt nedsatt men kranskärlen är normala.

Tillståndet utlöses ofta av psykisk eller fysisk stress. Prognosen har tidigare ansetts vara god, men nyare studier har pekat på att brustet hjärtasyndrom är farligare än man tidigare trott. Information om individernas utbildning, inkomst, läkemedel och övriga sjukdomar hämtades från olika register. – Studien visar att brustet hjärta är associerat till andra sjukdomar inklusive medicinering, framför allt kronisk obstruktiv lungsjukdom, psykiatriska sjukdomar och migrän. Däremot är traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes mindre förekommande, säger Per Tornvall, hjärtläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, en av forskarna bakom studien. Högre diagnos hos kvinnor

Psykisk eller fysisk stress

Tillståndet utlöses ofta av psykisk eller fysisk stress. Prognosen har tidigare ansetts vara god, men nyare studier har pekat på att brustet hjärta-syndrom är farligare än man tidigare trott. Under 2015 kom rapporter som visade att prognosen liknade den vid hjärtinfarkt, men studierna saknade friska kontrollgrupper. I den nya, omfattande registerstudien har forskarna studerat 500 svenska patienter med brustet hjärta i det Svenska kranskärls- och angioplastikregistret (SCAAR). Patienterna, som inte hade kranskärlsförträngningar, jämfördes med ålders- och könsmatchade patienter med hjärtinfarkt. Forskarna gjorde även jämförelser med kontrollpersoner som gjort kranskärlsröntgen på grund av bröstsmärta och som visat sig vara utan kranskärlsförträngningar.

De flesta, mer än åtta av tio, som fått diagnosen brustet hjärta var kvinnor. Studien visar också att patienter med brustet hjärta är välutbildade och har högre inkomster, särskilt jämfört med patienter med hjärtinfarkt. Studien bekräftar att prognosen är likvärdig den för patienter med hjärtinfarkt och sämre än för patienter med bröstsmärta. – Studien har stor betydelse för att identifiera riskindivider. Den ger även indikationer avseende orsaker som kan utnyttjas för behandling. Till exempel ger studien stöd för att behandling med så kallade betablockerare skulle vara av nytta för patienter med brustet hjärta, säger Per Tornvall. Studien har finansierats med stöd från Hjärt-Lungfonden.

Per Tornvall, hjärtläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning. Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: "A CaseControl Study of Risk Markers and Mortality in Takotsubo Stress Cardiomyopat hy", Per Tornvall, Olov Collste, Ewa Ehrenborg, Hans JärnbertPetterson, Journal of American College of Cardiology, published online April 18 2016, doi: 10.1016/j.jacc.2016.02.029 #4/5 2016

MEDICINNOTISER

Ny metod för undersökning och behandling av missbildningar och skador i lymfkärl Akademiska är först i Sverige med en ny metod för undersökning och behandling av missbildningar och skador i lymfkärl. Fördelen med metoden är dels att man får information om lymfkärlsfunktion i realtid, dels att man mer träffsäkert kan behandla exempelvis läckage från lymfkärl.

– Den stora fördelen med nodal lymfografi, som den nya metoden kallas, är att man i realtid kan se hur lymfvägarna ser ut och fungerar samt om det är stopp eller läckage. Det underlättar behandling med stöd av samma teknik. Hittills har vi undersökt ett tiotal patienter och behandlat två patienter sedan i maj 2015. Resultaten är mycket positiva, säger Pär Gerwins, professor och röntgenläkare på mottagningen för kärlmissbildningar. Den nya metoden innebär att man sprutar in kontrastmedel i lymfsystemet via en nål som är inlagt i en

lymfkörtel. Med röntgengenomlysning kan man i realtid se exakt hur flödet ser ut. Därefter kan tillstånd där lymfan inte flödar normalt behandlas, som vid reflux där lymfan

Förutom skador och missbildningar i lymfkärl så finns medfödda kärlmissbildningar även i kapillärer, vener och artärer, ibland en kombination av flera i olika syndrom. rinner bakvägen, eller vid skador där lymfa läcker ut i huden, buken eller bröstkorgen. Man använder då bland annat en etsande vätska som gör att lymfkärlen stängs igen och omvandlas till bindväv. MR-baserad teknik

Pär Gerwins, professor och röntgenläkare på mottagningen för kärlmissbildningar.

ningar i lymfkärl så finns medfödda kärlmissbildningar även i kapillärer, vener och artärer, ibland en kombination av flera i olika syndrom. Missbildningarna är ofta små vid födseln, men växer successivt och ofta förvärras tillståndet med tiden. På Akademiska bedöms patienter med kärlmissbildningar på mottagningen för kärlmissbildningar. Bedömningen görs av flera olika

I samarbete med plastikkirurgiska enheten pågår även utveckling av en MR-baserad teknik som gör det möjligt att avbilda lymfsystemet med magnetkamera. Tekniken är tänkt att användas inför plastikkirurgiska operationer när man kopplar ett lymfkärl till en ven, exempelvis efter bröstcancerkirurgi då patienten fått lymfödem efter att lymfkärl i armhålan tagits bort. Förutom skador och missbild-

specialister på en multidisciplinär konferens, där ett team av läkare från bland annat röntgen, plastikkirurgen, öronkliniken, barnkirurgen, kärlkirurgen, hudkliniken och klinisk genetik deltar. De senaste åren har ultraljud, magnetkameraundersökning (MRT) och avancerade interventionsradiologiska operationssalar bidragit till ökad precision i diagnostik och möjligheter att behandla allt svårare fall med mer skonsamma metoder, till exempel perkutan sklerosering och embolisering, som oftast görs med lokalbedövning och där patienten, till skillnad från kirurgi, slipper bestående ärr. Källa: Akademiska sjukhuset

Målgrupper för den nya metoden nodal lymfografi: • Barn med medfödda missbildningar av lymfkärl • Patienter med försämrat avflöde av lymfa orsakat av inflammatoriska sjukdomar och infektioner • Patienter som fått skador på lymfvägarna i samband med operation, där det ibland kan läcka upp till trefyra liter i buk och bröstkorg per dygn. • Patienter som efter operation eller strålbehandling fått stopp i lymfvägarna och svullnad (lymfödem) i arm eller ben.

#4/5 2016

MEDICINNOTISER

Risken att drabbas av ny stroke mer än halverad Risken för återfall minskar för strokedrabbade under 55 år, visar en ny forskningsstudie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Trots detta är risken för återfall fortfarande hög i gruppen och forskarna söker svaret på varför antalet yngre som drabbas av stroke ökar.

– Studien visar att risken att drabbas av en ny stroke har minskat, i synnerhet första året efter en stroke. Fler överlever en stroke och strokeanfallen är mindre allvarliga, säger Annika Rosengren, en av forskarna bakom studien.

Annika Rosengren, Professor Sahlgren ska, forskar om stroke.

Risken att drabbas av en ny stroke inom fyra år har minskat med 55 procent för män och med 59 procent för kvinnor under en tjugoårsperiod. Forskarna har följt upp strokedrabbade i åldern 18 till 54 år mellan 1987 och 2006. Den positiva utvecklingen beror främst på att vården nu har mer effektiva sätt att förebygga en ny stroke och att fler får vård på en särskild strokeenhet, tror forskarna. Trots halveringen är det fortfarande en av sex som antingen avlider eller får en ny stroke inom fyra år bland de yngre strokedrabbade. – Det har funnit ytterst få studier över hur det går för yngre som drab-

bas av stroke, trots att livet förändras helt för de som drabbas mitt i livet. Vi måste se till att fler får leka med sina barn, kan fortsätta jobba, resa och uppfylla sina drömmar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke i Sverige. Antalet personer som drabbas minskar totalt sett i Sverige, men i åldersgruppen 35–44 år har antalet drabbade ökat sedan mitten av 1990-talet. Ungefär hälften av de som drabbas avlider eller får svåra funktionsnedsättningar. Forskningen har gjort stora framsteg, men det är mycket oroväckande att stroke ökar hos yngre och Hjärt-Lungfonden arbetar hårt för att färre unga ska drabbas av stroke.

Fakta om stroke: Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blod propp i hjärnan) och hjärnblödning. Varje år drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke, hälften avlider eller får svåra funktionsnedsätt ningar. Stroke orsakas i de flesta fall av en blodpropp i ett av hjärnans kärl och yttrar sig ofta som en plötslig känselnedsättning eller förlamning av kroppens ena sida. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsätt ningar hos vuxna.

Källa: HjärtLungfonden

Socialstyrelsen har tagit ut riktningen! MULTAQ® (dronedaron) rankas högst av alla antiarytmika vid symtomgivande paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer, när betablockerare inte räcker till. (Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, oktober 2015)

SASE.DRO.16.04.0105 april 2016

MULTAQ ® (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare infor mation, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2015. För mer information, se http://multaq.sanofiaventis.se Sanofi AB, Box 30052, 104 25 Stockholm, Sverige www.sanofi.se

#4/5 2016

Trycksaker Offset, digitaltryck & storformat

- Allt från idé till färdig trycksak!

Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se

Early Vascular Aging (EVA), 1st Edition New Directions in Cardiovascular Protection

Boken introducerar den senaste informationen om tidigt vaskulärt åldrande (EVA), komplett med sammanfattningar av nya forskningsfynd och riktlinjer för relevant riskfaktor kontroll. Referens för studier av vaskulära åldranden, pulsvågshastigheten, arterioskleros, artärstelhet, biomarkörer och hjärtkärlsjukdom. Den innehåller en omfattande och relevant information som är tillgänglig från olika kunskaps områden (från grundläggande biologi till epidemiologi) när det gäller EVA. Boken utgör underlag som leder till ett nytt mål för interventioner, tidig vaskulär åldrande (EVA) hos patienter med tidig debut av ökad artärstelhet. Inkluderar onlinetillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning och kirurgiska ingrepp. Beskrivning: Tidig Vascular Aging (EVA): New Directions i Cardiovascular Protection sammanfattar det senaste decenniets forskning relaterad till karakterisering av EVA, liksom den prediktiva styrkan i pulsvågshastigheten (PWV). Boken presenterar en ny modell för att förebygga problem med hjärtkärlsjukdom, visar den i relation och anger en övergripande strategi för problemet med ökad styvhet av de stora kärlen, dess orsaker och ytterligare konsekvenser. Den information som lämnas åtföljs av online-tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning, och kirurgiska ingrepp.

€ 91,80

Köps direkt från förlaget Elsevier: www.elsevier.com 26

#4/5 2016

Hjärtsvikt kräver livslång behandling Omkring en kvarts miljon personer i Sverige lider av hjärtsvikt som ibland också kallas hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens. Hjärtsvikt drabbar främst äldre, snittåldern vid diagnos i Sverige är 75 år. Varje år insjuknar 30 000 personer i sjukdomen som är ungefär lika vanligt hos kvinnor som hos män.

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre orkar pumpa tillräckligt med blod för att förse kroppens behov.. Det leder till att kroppens celler får för lite näring och syre. Det i sin tur kan ge upphov till många olika fysiska symptom, vanligast är trötthet och andfåddhet. När hjärtat blir svagare och belastningen på hjärtmuskeln ökar växer den och stora delar av biokemin i cellerna förändras. Sjukdomen utvecklas oftast gradvis, den drabbade kan därför ha haft sjukdomen under en längre tid innan han

eller hon får diagnos. Hjärtsvikt kan även uppstå plötsligt exempelvis i samband med en hjärtinfarkt.1 Oavsett hur sjukdomen har uppstått är hjärtsvikt allvarligt och kräver livslång behandling. Ca 50 procent av de drabbade lever 5 år efter att de fått sin diagnos.2 Diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling kan minska hjärtsviktens påverkan på kroppen och därigenom höja den drabbades livskvalitet och förlänga personens livslängd men eftersom hjärtsvikt är en kronisk sjukdom så är den svår att bota. Forskning för att ytterligare kunna hjälpa de kring två procent av Sveriges befolkning som lider av hjärtsvikt bedrivs hela tiden.1 Hjärtsvikt brukar delas in i fyra svårighetsgrader

Grad 1: Kan upptäckas vid en hjärtundersökning men den drabbade känner inte själv några symptom till följd av hjärtsvikten. #4/5 2016

Grad 2: Lätt hjärtsvikt gör den drabbade trött och mer andfådd än vanligt när personen gör en ordentlig fysisk ansträngning. Grad 3: Medelsvår hjärtsvikt gör den drabbade andfådd och trött även vid mindre eller måttlig fysisk ansträngning. Grad 4: Vid svår hjärtsvikt kan den sjuka bli andfådd och trött utan ansträngning. Många drabbade av svår hjärtsvikt är sängliggande. Hjärtsvikt kan också delas upp i olika grupper efter hur sjukdomen framträder

Systolisk hjärtsvikt: omkring 50 procent av alla som har hjärtsvikt har så kallad systolisk hjärtsvikt. Denna form av hjärtsvikt orsakas oftast av högt blodtryck eller genomgången hjärtinfarkt och innebär att hjärtats vänsterkammare har nedsatt pumpförmåga. Diastolisk hjärtsvikt: vid denna typ av hjärtsvikt är

hjärtat mindre elastiskt och får därför problem att fyllas på med blod innan det pumpar ut igen. Hos dessa personer är hjärtats förmåga att pumpa ut blod oftast fullt fungerande. Majoriteten av de som är drabbade av hjärtsvikt har både systolisk och diastolisk hjärtsvikt. Kronisk hjärtsvikt: är vanlig hos äldre personer och har utvecklats under längre tid. Kronisk hjärtsvikt orsakas oftast av en skada på hjärtat som uppkommit antingen till följd av högt blodtryck eller efter en hjärtinfarkt. Denna typ av hjärtsvikt ger till en början inga eller mycket små symptom. Akut hjärtsvikt: uppstår oftast vid en plötslig försämring hos hjärtat, exempelvis efter en akut hjärtinfarkt. Akut hjärtsvikt kan också uppstå vid en kraftig försämring av kronisk hjärtsvikt som resultat av infektioner eller bristande medicinering.1

Refrenser: 1. Hjärtlungfondens text om tema hjärtsvikt 2013 (www.hjartlungfonden.se/Documents/Skrifter/Tema_Hj%C3%A4rtsvikt_2013.pdf (link is external)) 2. Zarrinkoub et al. Eur. J. of HF (2013) 15, 995–1002 doi:10.1093/eurjhf/hft064

Stroke Prevention Stroke Prevention Stroke Prevention App räddar liv! App räddar App räddar liv! liv!

Cambio CDS Stroke Prevention App är en innovativ lösning för att förbättra strokepreventiv behandling hos förmaksCambio CDS Stroke Prevention App är en patienter innovativ med lösning för att Cambio CDS Stroke Prevention App är en innovativ lösning för att flimmer. Applikationen visar en varning påpatienter patientermed med förhöjd förbättra strokepreventiv behandling hos förmaksförbättra strokepreventiv behandling hos patienter med förmaksrisk att drabbas av stroke, baserat på aktuella kliniskamed riktlinjer vid flimmer. Applikationen visar en varning på patienter förhöjd flimmer. Applikationen visar en varning på patienter med förhöjd förmaksflimmer, genom analysera data från befintlig elektrorisk att drabbas av stroke,att baserat på aktuella kliniska riktlinjer vid risk att drabbas av stroke, baserat på aktuella kliniska riktlinjer vid nisk patientjournal (EHR). Appen är ett stöd vid beslutsfattandet förmaksflimmer, genom att analysera data från befintlig elektroförmaksflimmer, genom att analysera data från befintlig elektroavseende strokepreventiv behandling kan den nisk patientjournal (EHR). Appen är ettoch stödrätt vid använd beslutsfattandet nisk patientjournal (EHR). Appen är ett stöd vid beslutsfattandet rädda liv. strokepreventiv behandling och rätt använd kan den avseende avseende strokepreventiv behandling och rätt använd kan den rädda liv. rädda liv. Vill du veta mer? Välkommen att träffa oss på Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg! Vill du veta mer? Välkommen att träffa oss på Kardiovaskulära www.cambio.se Vill du veta mer? Välkommen att träffa oss på Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg! Vårmötet i Göteborg!

#4/5 2016

STROKEPREVENTION VID ICKE-VALVULÄRT FÖRMAKSFLIMMER

Evidens för Xarelto® i klinisk studie1 styrks av resultat från klinisk vardag2 Säkerhet och effektivitet Förekomst av såväl stroke som allvarliga blödningar följdes hos 6 784 Xarelto-behandade patienter i studien XANTUS.2

Studerad över CHADS2-spektrumet 1–61, 2

Xarelto 15 / 20 mg – strokeprevention med en tablett om dagen3

Referenser: 1. Patel M.R., Mahaffey K.W., Garg J. et al; N Engl J Med. 2011;365(10):883–891. 2. Camm A.J., Amarenco P., Haas S. et al; European Heart Journal, doi:10.1093/eurheartj/ehv466 3. Produktresumé Xarelto.

L.SE.MKT.03.2016.2153

Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg. Indikation: 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Dosering: 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Särskilda patientpopulationer: För patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Patienter med förmaksflimmer som genomgår konvertering: Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra

antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och förmån: 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén juli 2015. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Nya rön förklarar sambandet mellan melatonin och typ 2-diabetes Sömnhormonet melatonin försämrar insulinfrisättningen hos personer med en vanlig genvariant, visar en ny experimentell och klinisk studie från Lunds universitet. - Detta kan förklara varför risken för typ 2-diabetes är större hos till exempel nattarbetare eller personer med sömnbesvär, säger professor Hindrik Mulder som ansvarar för studien.

Melatonin är ett naturligt förekommande hormon som bidrar till att upprätthålla vår dygnsrytm. Mängden melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljuset. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten – melatonin kallas ofta ”mörkrets hormon” och används bland annat som sömnmedel och för att förhindra jet-lag. - En tredjedel av alla människor bär på den aktuella

genvarianten. Våra resultat visar att effekten av melatonin är förstärkt hos dem. Detta tror vi förklarar en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, säger Hindrik Mulder. Fynden som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av många års arbete. Forskarna bakom den nya studien kunde redan 2009 presentera en stor genkartläggning som visade att den i befolkningen vanliga genvarianten för melatoninreceptorn ökar risken för typ 2-diabetes. Genvarianten gör att halten av receptorn för melatonin på insulincellens yta ökar, vilket innebär att cellerna blir känsligare för melatonin och att det försämrar deras förmåga att frisätta insulin. Nu har forskarna gått vidare och studerat processerna i möss och betaceller från människor samt utfört en studie om hur läkemedlens effekter påverkas av ärftliga faktorer, den är en av de första i sitt slag inom typ 2-diabetes där deltagare rekryteras utifrån sin genotyp, det vill säga genuppsättning. I studien ingick 23 friska personer med den aktuella genvarianten och 22 personer utan den. Samtliga i samma ålder och med samma BMI (body mass index). Det fanns heller inga skillnader i förekomsten av diabetes i släkten. Under tre månader ordinerades de fyra milligram melatonin vid sänggåendet. Studien gav bland annat följande resultat:

• Insulinfrisättningen hos bärarna av riskgenen var markant lägre än i kontrollgruppen. • Koncentrationen av glukos (socker) i blodet var högre hos alla deltagarna efter tre månaders behandling med melatonin. Detta var dock särskilt påtagligt hos bärarna av riskgenen som inte förmådde öka sin insulinfrisättning. Man vet sedan tidigare att personer som arbetar skift i större utsträckning drabbas av metabola sjukdomar som typ 2-diabetes. - Det kan därför vara mindre lämpligt för personer som är bärare av riskgenen att arbeta skift. Dels kommer då melatoninnivån troligen att bli högre samtidigt som effekten förstärks. Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för detta, understryker Hindrik Mulder, men det borde studeras i framtiden mot bakgrund av våra nya resultat. Hindrik Mulder Foto: Kennet Ruona.

Källa: Lunds Universitet Text: Sara Liedholm

Fakta/Typ 2-diabetes Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som frisätts av betacellerna i bukspottkörteln när man äter. Vid typ 2-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin, eller så kan cellerna inte tillgodogöra sig insulinet lika effektivt, med följden att blodsockernivån stiger, vilket ger allvarliga skador på kroppens organ. Typ 2-diabetes utgör närmare 90% av all diabetes idag, som sammantaget drabbar c:a 5% av Sveriges befolkning, en siffra som stadigt ökar. Även om blodsockernivån kan hållas nere hos flertalet patienter så kan man inte lika effektivt förhindra komplikationer med dagens behandling. Diabetes är ett omfattande och globalt ökande problem – var 7:e sekund dör en människa på jorden av diabetes och dess komplikationer. Lunds universitets diabetescentrum är bland de större och mest framgångsrika centra inom området i världen idag. Publikation: Increased Melatonin Signaling Is a Risk Factor for Type 2 Diabetes Cell Metabolism http://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131%2816%2930160-7

#4/5 2016

Unikt forskningsprojekt ska ge svar på varför vissa föder för tidigt Resultat från forskningsprojek tet väntas kunna presenteras i slutet av 2016 och fram till 2020.

Förlossningar som startar för tidigt eller för sent är förenade med ökade risker. En kombination av registerbaserade studier och DNAstudier ska ge svaret på vilka faktorer som startar en förlossning, samt på vilken roll arv respektive miljö spelar vid förtidsbörd och överburenhet. Det stora forskningsprojektet koordineras från Sahlgrenska akademin.

Ett stort forskningsprojekt om genetiken kring graviditetslängd har fått över 15 miljoner kronor i stöd från amerikanska March of Dimes, Svenska vetenskapsrådet, Norska vetenskapsrådet och Sahlgrenska akademin. Jane och Dan Olssons Stiftelse för Vetenskapliga ändamål har också stöttat ett förprojekt till de studier som nu skall göras. Alla studier i forskningsprojektet leds av professor Bo Jacobsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och de kommer att utföras i Sverige, Norge och USA. Kunskapen om varför en förlossning startar vid en viss tidpunkt är i dag mycket bristfällig, men man vet att förlossningsstarten regleras av genetiska mekanismer. Effektiva interventioner som förebygger förtidsbörd

Målsättningen med forskningsprojektet är att identifiera små förändringar i DNA, i de gener som kan knytas till olika mekanismer som kan förklara när och varför en förlossning 32

#4/5 2016

sätter igång. Syftet är också att bättre förstå vad som orsakar förlossningsstarten samt att undersöka vilka gener som är kopplade till förtidsbörd samt till överburenhet. Förtidsbörd (förlossning före 37 fullgångna graviditetsveckor) är ett stort internationellt problem. Det drabbar 5-18 procent av alla gravida i Europa och orsakar upp till tre fjärdedelar av den perinatala dödligheten och hälften av den perinatala sjukligheten. En för tidig födsel ökar påtagligt risken för cerebral pares, autism och andra neurologiska funktionshinder, men i dag finns begränsade möjligheter till effektiva interventioner som förebygger förtidsbörd. – Genom att klargöra mekanismerna bakom förtidsbörd kan vi finna bättre förebyggande åtgärder och därmed minska kostnaderna både på individ- och samhällsnivå, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Ökade kunskaper om förlossningsstartens mekanismer

Även överburenhet (förlossning från 42 fullgångna graviditetsveckor) innebär ökade risker för barnet och kan leda till svåra komplikationer också för mamman. Det drabbar 6-8 procent av alla gravida. Ökade kunskaper om förlossningsstartens mekanismer kan också leda till en utveckling av bättre metoder

Professor, Bo Jacobsson vid Sahlgrenska aka demin, Göteborgs universitet.

Syftet är också att bättre förstå vad som orsakar förlossningsstarten samt att undersöka vilka gener som är kopplade till förtidsbörd samt till överburenhet. för igångsättning, när så behövs av medicinska skäl. – Den rådande policyn är att förlossningen sätts igång vid 42 fullgångna veckor, men i och med den begränsade förståelsen för vad som startar en förlossning är de metoder som i dag används för igångsättning inte optimala, säger Bo Jacobsson. Studierna bygger på biologiskt material och information från gravida kvinnor som forskarna har tillgång till via ett nära samarbete med den norska mor-barnstudien, samt på det svenska medicinska födelseregistret. Unik information

I det norska materialet har forskarna i projektet tillgång till information om 11 000 familjer, med information om både barnets, mammans och pappans DNA-uppsättning, samt graviditetslängd vid förlossning. De har dessutom information om den miljö som kvinnan befunnit sig i under graviditeten, och kostfaktorer. Genom att sammanföra dessa data, med den genetiska informationen och miljöfaktorer, kan forskarna identifiera hur kvinnans risk för förtidsbörd och överburenhet förändras med den miljö hon lever i. – Det innebär att vi har en unik möjlighet att studera dessa viktiga frågeställningar i ett av de största materialen i världen, som dessutom innehåller helt unik information med mycket hög kvalitet om de miljöfaktorer som

kvinnan har exponerats för under graviditeten, säger Bo Jacobsson. Det svenska medicinska födelseregistret är det största i Skandinavien, med mer än 4 miljoner graviditeter. Forskarna kommer att använda registerbaserade epidemiologiska metoder för att utvärdera omfattningen av genetiska effekter på skillnader i graviditetslängd, samt mekanismer kopplade till olika tillstånd hos mamman och fostret som gör att olika miljöfaktorer som påverkar graviditetslängd kan ha mer eller mindre effekt. – Genetisk forskning som den här utförs i multinationella samarbeten eftersom det krävs ett stort antal prover från gravida för att hitta de genetiska signaler som finns. Resultaten måste också hittas i andra liknande grupper av gravida kvinnor, säger Bo Jacobsson. Källa: Sahlgrenska Akademin

UNIK – KRAFTFULL – SMIDIG WARP 10® – Storsäljaren i Sverige! Sårskador, muskel/sen-skador, inflammationer, akne, svullnader, artros, ledvärk, benbrott, tennisarmbåge, slagskador, whiplash, diskbråck, rynkor är alla exempel på skador/tillstånd man kan behandla. WARP10® är FDA-godkänd och CE-märkt.

är avsett för behandling av smärta och har ett stort användningsområde. Accelererar kroppens läkning upp till 250% bevisad i klinisk studie.

I Skandinavien används WARP 10® idag bland annat av: vårdcentral, sjuksköterskor, vildmarksguiderna vid Riksgränsen, elitidrottare, privatpersoner, sportklubbar, osteopater, naprapater, fysioterapeuter, sjukgymnaster, pensionärer, landslagsryttare/kuskar, tennisspelare, golfspelare, företagshälsovård, sjukvård, massörer, rehabkliniker med flera. Privatpersoner är största kundgruppen.

WARP 10® har nyaste tekniken, kliniska studier på dioderna, är kraftfull, smart NASA:s Hall of Fame design, lättanvänd och med kort behandlingstid. Av ledande forskare ansedd vara en av föregångarna och ledande inom LED Ljusbehandling i kvalitet och utveckling.

När WARP 10®introducerades av PharmaLight.se på Europeiska marknaden blev den snabbt en stor En högintensiv, handhållen, portabel, batteridriven försäljningsframgång. LED ljusbehandlingsenhet, lätt att använda, framtaPris SEK 9 995.00 inkl moms gen av NASA, utformad till US Army. Instrumentet

Together with us champions are made when no one is watching Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook! #4/5 2016

Små stegvisa förändringar viktigast för att ändra livsmönster

Inre motivation är viktigast för att på sikt ändra ett beteende – som att börja träna. Vad som kan motivera är högst individuellt, men det är bättre att ta små steg än att försöka ändra livsstil över en natt. Och digitala verktyg fungerar bra för att stimulera motivationen att börja träna.

Karin Weman Josefsson blev intresserad av vad som egentligen får en person motiverad till att lägga om sitt liv efter att hon själv varit med om en trafikolycka och genomgått en lång rehabilitering. – Jag såg hur människor lämnades att själva skapa nya beteendemönster. Och med tanke på att hälften av alla som börjat träna slutar inom tre till sex månader, funderade jag mer och mer på vad som egentligen får en person att verkligen lägga om sitt liv, säger hon. I sin studie har hon ställt enkätfrågor till drygt tusen personer och gjort randomiserade kontrollstudier med 34

#4/5 2016

drygt tre hundra deltagare. Resultaten visar att mekanismerna bakom det som motiverar kan variera i olika grupper. I två av studierna visade sig män vara mer yttre motiverade till träning medan kvinnor var mer självbestämmande. Likaså var äldre vuxna mer självbestämmande medan yngre var mer yttre orienterade. – Insatser för att få människor att träna mer behöver därför anpassas till ålder, kön med mera, säger Karin Weman Josefsson. Och man måste inte älska träningen för att komma igång, det räcker med att man själv hittar sina egna skäl till det. Motivation

Hon menar även att en inre, självbestämmande, motivation är mer verkningsfullt för en långsiktig förändring än yttre motivation i form av belöningar eller uppmaningar från läkare, personliga tränare eller liknande. – Yttre motivation kan vara bra för att komma igång,

men ska träningen bli självgående behöver man hitta den inre, eller mer självbestämmande, motivationen. Det viktigaste är att inte lägga ribban för högt utan istället göra det som man själv känner passar en, som man mår bra av och som inte är mer krävande än att det känns överkomligt att göra om och om igen. – Personer som inser att de behöver börja träna tror ofta att de måste göra väldigt mycket för att träningen ska få effekt, säger Karin Weman Josefsson. Istället är det de första små förändringarna som är de mest dramatiska. Om man inte brukar röra på sig alls kan det räcka med att bryta stillasittande aktiviteter och bara resa sig några gånger i timmen. En del i studien gick ut på att testa en digital plattform för att inspirera människor att hitta sin inre motivation till att börja träna. Här fanns information att läsa om motion och hälsa, tips på hur man kan göra egna enkla målsättningar, inlägg från andra personer om aktiviteter

de gjort. Det här digitala verktyget visade sig ha positiva effekter på motivationen. Störst effekt märktes på dem som behövde stödet mest; det vill säga de som inte var särskilt motiverade att träna. Den här delen går nu Karin Weman Josefsson vidare med. I ett treårigt forskningsprojekt där företag i hälsobranschen ingår, ska hon fortsätta utveckla den digitala plattformen. Med målet att allt fler ska upptäcka det positiva i att röra sig mer. – Trenden i forskning och praktik är att alltmer komma bort från morot - piska och istället fokusera på självbestämmande motivation; vi gör något för att vi själva ser positiva skäl för det och mår bra av det, säger Karin Weman Josefsson. Avhandlingens titel: You don’t have to love it – Exploring the mechanisms of exercise motivation using Selfdetermination theory in a digital context. Källa: Göteborgs Universitet #4/5 2016

Sänkning av LDL-koleste

#4/5 2016

Det har länge diskuterats att statiners sänkning av LDL-kolesterol inte är den enda mekanismen som är grunden till att risken för kardiovaskulär sjukdom (CVD) minskar. Många anser att en anti-inflammatorisk effekt finns. Vid det senaste Kardiologiska Vårmötet framfördes i en poster och ett föredrag nya teorier om mekanismen för detta (se referatet från Vårmötet).

En stor studie av evacetrabib, ACCELERATE (Assessment of clinical effects of cholesteryl transfer protein inhibition with evacetrabib in patients at a high risk for vascular outcomes) presenterades vid senaste American College of Cardiology årsmöte i Chicago nyligen. Man såg på kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt och stroke som kombinerad endpoint. 12092 patienter randomiserades till evacetrabib eller placebo.

Man kan påminna sig att långt tillbaka i tiden, före statinernas tid, när kolesterolsänkning åstadkoms med jonbytare och fibrater, så var det inte många studier som överhuvudtaget gav något resultat vad avser effekt på CVD. Senare, med nya forskningsrön, fann man också att HDL-kolesterol var en positiv faktor beträffande risk: högt HDL-kolesterol, som är vanligare hos kvinnor, tycktes skydda. Detta har föranlett forskning för att ta fram ett HDL-höjande preparat. Ämnen som hämmar CETP (cholesteryl ester transfer protein) har visat sig väldigt effektiva i att höja HDL-kolesterol, förutom att sänka LDL-kolesterol.

Resultat

Studien avbröts i förtid efter en uppföljning på 30 månader på grund av helt lika effekt i placebo- och aktiv grupp vad avser uppnådd endpoint. Detta trots en HDL-ökning på 130 % och en LDL-sänkning på 37 %, från 2,16 till 1,4 mmol/L. – Uppenbarligen fattas det någon effekt hos dessa s.k. cetrapiber, då andra studier har gett liknande resultat. I några studier har en lätt blodtryckshöjning setts, vilket kanske skulle kunna bidra, men i denna studie var denna endast 1 mmHg. Från samma kongress kan också nämnas kort om resultat från HOPE-3-studien. Den avsåg att studera

erol inte hela sanningen effekten på den primära endpointen CV död, ickefatal infarkt och stroke hos en population utan tidigare hjärtsjukdom men däremot ha flera riskfaktorer. 12705 patienter randomiserades till fyra grupper: a) candesartan + thiazid, b) dito + rosuvastatin, c) enbart rosuvastatin och d) placebo. En kvot midja/höft på > 0,85 var den vanligaste riskfaktorn (87 procent), 27 procent hade varit tidigare rökare, 38 procent hade högt blodtryck. I inklusionskriterierna ingick också att kvinnor skulle vara äldre än 65 och män äldre än 55 år. I blodtrycksjämförelsen sågs ingen skillnad i primär endpoint, men i översta tertilen (>143 mmHg) sågs en minskning jämfört med placebo. I lipidjämförelsen sågs en signifikant minskning i primär endpoint, med en relativ riskreduktion på 24 procent. I jämförelsen dubbelbehandling versus placebo sågs en signifikant minskning i primär endpoint. Man noterade särskilt att de som bröt behandlingen p.g.a. muskelvärk var samma antal i bägge grupperna. En reflexion som osökt inställer sig är: skall verkligen

friska medelålders män och äldre kvinnor, med förhållandevis få riskfaktorer, generellt rekommenderas att livslångt sättas på denna behandling? Om risken enligt En reflexion som osökt inställer sig är: skall verkligen friska medelålders män och äldre kvinnor, med förhållandevis få riskfaktorer, generellt rekommenderas att livslångt sättas på denna behandling? SCORE är låt oss säga 7 %, så blir detta med 24-procentig minskning 5,25 %. Det måste vara den behandlande läkarens uppgift att verkligen hjälpa den individuella patienten att ta ställning till om denna minimala risksänkning är värd kostnaden, besväret och risken för biverkningar. GUNNAR NYBERG Docent, leg. läk. Mölndal, ggnyberg@glocalnet.net #4/5 2016

Kan ställa hudcancerdiagnos

på några sekunder

Så här ser prototypen ut för verktyget som ska diagnostisera hudcancer snabbt och eﬀektivt. Foto: Peter Larsson.

#4/5 2016

avdelningen , forskare på Fritzi Töpfer vid KTH. em st sy h nano för mikro oc Larsson. Foto: Peter

Av alla former av cancer står malignt melanom och övrig hudcancer för den snabbaste ökningstakten enligt statistik från Socialstyrelsen. Den årliga ökningen enbart av malignt melanom ligger på 5,7 procent för kvinnor och 5,9 procent för män. I ett försök att göra något åt den sjukdomen har forskare från KTH utvecklat en teknik som snabbt, effektivt och säkert kan ställa hudcancerdiagnos.

Nu stunder sommaren, en period på året då många människor passar på att befinna sig i solen. Skönhetsideal och allt fler utlandsresor till soligare breddgrader bidrar till de ökande hudcancersiffrorna. Dessa siffror är allt annat än blygsamma. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malign melanom vilket är fler än antalet döda i trafiken. Problematiken är dock mer omfattande än så. Allt fler cancerfall leder till ett ökat behov av att undersöka födelsemärken och hudförändringar, och det ställer allt högre krav på sjukvården. Cancerfonden har efter en undersökning slagit fast att det råder brist på hudläkare. I Stockholm går det cirka 20 000 invånare på varje hudspecialist, medan en specialist i dermatologi i Jämtland, Sörmland och Dalarna måste räcka till för mellan 60 000 och 70 000 invånare. Behovet av alternativa diagnosmöjligheter växer

Detta gör att behovet av alternativa diagnosmöjligheter växer, detta för att möta den samhällsutmaning som hudcancer kommit att bli. Fritzi Töpfer, forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, har tagit fram ett verktyg som ska kunna hjälpa till att lösa denna utmaning. Ett diagnosverktyg för hudcancer. – Att så tidigt som möjligt fastställa en hudcancerdiagnos och inleda en behandling är avgörande för undvika metastaser och därmed rädda patienters liv. Fram till idag har sådana diagnoser bara kunnat ställas av utbildade hudspecialister. Målet för min forskning är att utveckla teknik som med hjälp av mikrovågor kan skilja godartade tumörer från elakartade, frisk hud från sjuk, säger Fritzi Töpfer. Hon fortsätter att berätta att man kan föreställa sig att tekniken kommer att utgöra kärnan i det arbetssätt man i framtiden kommer att använda för att diagnostisera hudcancer, och att den kan användas av icke-specialister för att ställa både säkra och snabba diagnoser, exempelvis i form av screening av ett stor antal människor. Då kan tumörer upptäckas innan de blir dödliga för patienterna och så väl liv som sjukvårdspengar sparas. Idag går besöket på mottagningen till så att huden inspekteras med blotta ögat av hudläkaren. Vid behov används ett dermatoskop - ett något mer avancerat förstoringsglas med en ljuskälla - för att förbättra den visuella bedömningen. Om hudförändringen misstänks vara

malignt melanom utförs en biopsi genom att hela förändringen skärs bort och skickas till lab för mikroskopi. Kapa kostnader, korta vårdköer och avlasta sjukvården

– Jag avser inte att med mitt forskningsresultat ersätta dermatologisten helt och hållet. Det handlar snarare om att tekniken kan användas av vem som helst och direkt sortera bort hudförändringar som inte är hudcancer. På det sättet kan stora mängder människor undersökas snabbt och billigt, vilket kapar kostnader, kortar vårdköer och avlastar sjukvården samt minskar människors lidande. Tanken är att endast de som är i behov av dermatologistens expertkunskaper skickas vidare till en, säger Fritzi Töpfer. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malign melanom vilket är fler än antalet döda i trafiken. Så här fungerar tekniken: Verktyget placeras på huden med ett milt tryck för att etablera kontakt. Sedan skickas mikrovågar in i huden, och en del av dessa vågor reflekteras och skickas tillbaka. De mikrovågar som kommer på retur analyseras sedan för ett få fram ett resultat. – I labbet så placerar jag verktyget stegvis punkt för punkt på huden. I framtida kliniska sammanhanget ska verktyget användas svepande över hudförändringen. Mätningen ska då ske konstant, och man ska kunna analysera skillnaden mellan frisk och sjuk hud. En simpel punktmätning tar bara millisekunder, en mer svepande undersökning tar några sekunder och svaret - cancer eller ej - ges omgående, berättar Fritzi Töpfer. När det kommer till specificitet - det vill säga hur tillförlitligt verktyget är för att identifiera hudcancer så berättar Fritzi Töpfer att det återstår att trimma in den. Något som kräver statistiskt underlag och därmed tid. Det förhåller sig nämligen så att procentsatsen för histopatologiskt undersökta vävnadsprover som visar sig vara hudcancer ligger runt 90 procent hos en erfaren dermatologist. Specificiteten för andra typer av screeningtekniker som mammografi visar, enligt statistiken, att de för närvarande ligger på runt 10 procent. Alltså skickas 90 procent av misstänkta bröstcancerfall vidare trots att de senare visar sig inte vara det. – Det går att öka verktygets känslighet, även kallad sensitivitet, på bekostnad av specificitet. När det kommer till redskap som används för screening accepteras därför låg specificitet. Vinsterna för alla involverade blir i alla fall stora, säger Fritzi Töpfer. En prototyp för tekniken är framtagen, men en del arbete återstår innan en kommersiell produkt är färdig. Kostnaden för en slutgiltig produkt är fortfarande svår att avgöra, men Fritzi Töpfer berättar att de komponenter som verktyget är byggt av inte är särskilt kostsamma var för sig. Källa: KTH Text: Peter Larsson #4/5 2016

Sjukhus drar inte lärdom av att mäta infektioner Att drabbas av en infektion under sin sjukhusvistelse är en vanlig vårdskada. För att förhindra utbredningen och arbeta förebyggande mäter alla sjukhus förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Men de tidsödande mätningarna följs inte upp och en av anledningarna är att personalen misstror resultatet. Det visar en av studierna i en avhandling om patientsäkerhet från Linköpings universitet.

Årligen drabbas cirka nio procent av sjukhuspatienterna av vårdrelaterade skador. Ofta handlar det om infektioner som urinvägsinfektioner, infektioner efter en operation eller lunginflammationer. För att kunna förbättra arbetet, arbeta förebyggande och övervaka utbrott, mäter sedan 2008 alla svenska sjukhus under en dag förekomsten av Mikaela Ridelberg.

vårdrelaterade infektioner. Detta görs två gånger om året i en så kallad punktprevalensmätning och innefattar alla inneliggande patienter på sjukhus samt två tredjedelar av patienterna inom psykiatrin. Men resultatet från mätningarna leder inte till handling, visar Mikaela Ridelbergs doktorsavhandling. – Det här systemet finns för att man vill minska infektionerna och öka säkerheten för patienter. Men när verksamheterna inte litar på resultaten uteblir det man kunde ha lärt sig av mätningarna, säger Mikaela Ridelberg. Det läggs alltså mycket tid på att samla in och att analysera data, men mindre tid på att omsätta den till arbete som skulle kunna minska de vårdrelaterade infektionerna. Misstror mätningarna

I Mikaela Ridelbergs studie ingår 22 personer som arbetar med vårdrelaterade infektioner på sjukhusavdelningar runt om i landet. Dessa angav olika anledningar till att de misstror mätningarna. Den främsta är att tekniken anses invecklad, systemet svårt att rapportera i och de egna resultaten svåra att hitta. Utvärderingen, tycker de intervjuade, kanske kan ge en bild av utbredningen av vårdrelaterade infektioner på en nationell nivå, däremot inte på avdelningsnivå. De intervjuade anser också att metoden att mäta under enbart under en dag gör att det kan ge en osann bild av avdelningen, om det just den dagen är ett utbrott av infektioner. – Det finns en mängd bortförklaringar som att ”vi hade magsjuka på vår avdelning”, ”patienten kom från en annan avdelning och hade infektionen med sig till oss”. Jag önskar att de istället hade tittat på sina siffror och sagt, ”ok, vi har ett problem med katetrar och urinvägsinfektioner, vi jobbar med det”, säger Mikaela Ridelberg. Hon anser att det krävs krafttag för att skapa strukturer för att lära av de förbättringsarbeten som görs. Inte bara inom den egna kliniken och organisationen utan även mellan kliniker och organisationer. Förutom det återkommande fyndet att patientsäkerhetsrelaterade data inte leder till ett lärande visar avhandlingens fem studier att ökad kunskap genom utbildning i ämnet patientsäkerhet behövs till samtliga inom hälsooch sjukvården. Källa: Linköpings Universitet

Avhandlingen: Towards safer care in Sweden? Studies of influences on patient safety, Mikaela Ridelberg (2016)

#4/5 2016

KiSel-10 Original KiSel-10 kombination:

Bibehåll en god hälsa på äldre dar

SE_SelenoQ10_AD_Medicinsk_Access_210x297_0216

Lägg livskvalitet till dina gyllene år med SelenoQ10. Preparatet innehåller den vetenskapligt dokumenterade formulan med SelenoPrecise och Bio-Qinon Q10, som framstående forskare använt i en studie - med utmärkta resultat - på 443 äldre, friska svenska män och kvinnor. SelenoQ10 är utvecklat av Pharma Nord och innehåller förutom coenzym Q10 den patenterade selenjästen (SelenoPrecise), som stöder immunförsvaret och hjälper till att skydda cellerna mot oxidativ stress – något som ständigt inträffar när du blir äldre. Finns i hälsobutikerna och på nätet.

08-036 30 00 • www.pharmanord.se

MEDICINNOTISER

Tuggummin eller piercing kan leda till käkproblem och huvudvärk Tonåringars omfattande tuggande av tuggummi och användning av piercingsmycken i munnen eller läpparna kan leda till ökade problem som ömhet i käkleder och tuggmuskler, huvudvärk och svårigheter att gapa. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin, som gjorts på gymnasieelever.

I en ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, undersöktes användningen av tuggummi och orala piercingsmycken bland ungdomar, för att därefter se om det fanns kopplingar till förekomsten av problem med smärta och funktionsstörningar i käksystemet. – Våra resultat visade på ett tydligt samband mellan frekvent användning av tuggummi och huvudvärk, men också med svårigheter att gapa, ömhet i käkleder och tuggmuskler, säger Christina Mejersjö, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin. Ett liknande samband sågs mellan piercingar och käkproblem.

– Elever med oral piercing hade signifikant mer huvudvärk och ömhet i tuggmuskler Även nagelbitning kunde kopplas till huvudvärk. 124 elever från tredje året på olika gymnasieprogram ingick i studien. De fick svara på ett frågeformulär om symptom från käkar och huvud, samt om medvetna parafunktioner som tandbitning, tungpress, nagelbitning, tuggummianvändning med mera. Det gjordes också en klinisk undersökning av käksystemet på 116 av eleverna. En fjärdedel av eleverna, 24 procent, använde tuggummi dagligen och de flesta av dessa under flera timmar

per dag. 14 procent av eleverna hade ett oralt piercingsmycke, och detta var mycket vanligare hos flickor än pojkar. Smärta och käkdysfunktion var vanligt förekommande. Symptom en gång per vecka eller oftare rapporterades för huvudvärk av 39 procent av eleverna, käkledsknäppning av 18 procent, 7 procent uppgav ansiktssmärta och 6 procent att de hade svårigheter att gapa stort. – Flickor hade betydligt fler och svårare symptom än pojkar både vad gällde de rapporterade symptomen och kliniska symptom, säger Christina Mejersjö. Förklaringen till sambanden som sågs i studien kan tänkas vara att både tuggummituggande och orala piercingsmycken ger en ökad belastning på käksystemet som medverkar till belastningsskador i käksystemet.

Studien Oral para functions, piercing and signs and symptoms of tem poromandibular disorders in high school students publicerades i Acta Odontolo gica Scandinavica i maj. Länk till artikel: http://dx.doi.org/1 0.3109/00016357. 2015.1114668

Källa: Sahlgrenska akademin

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

#4/5 2016

MEDICINNOTISER

Signalmolekylen cAMP viktig vid blodproduktion Varje sekund bildas miljoner nya blodkroppar i människokroppen. Dessa härstammar ursprungligen från blodstamceller som utvecklas under fosterstadiet. Men hur det går till när blodstamcellerna produceras är inte helt kartlagt. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu upptäckt att signalmolekylen cAMP, spelar en viktig roll i bildandet av mänskligt blod under fosterutvecklingen.

Forskningsresultatet bidrar med en av pusselbitarna för att vi ska kunna producera blodstamceller i laboratoriet för behandling av olika cancerformer och blodsjukdomar. - Molekylen cAMP finns i de flesta celltyper och har betydelse för flera viktiga biologiska processer - bland annat vår flykt- och kamprespons som styrs av adrenalinpåslag. Den här typen av adrenalinstyrda signaler verkar även vara nödvändiga för att stimulera specialiserade celler i embryot till att tillverka blod, förklarar NielsBjarne Woods, forskargruppsledare vid Institutionen för laboratoriemedicin. Sedan tidigare vet man att specialiserade s.k. endotheliala celler som finns i fostret, kan omvandlas till blod-

stamceller. cAMP molekylen har tidigare visat sig vara betydelsefull vid tillverkningen av blodkärl hos vuxna individer. Men upptäckten att cAMP reglerar endotheliala celler i fostret och på så sätt påverkar blodproduktion till helt ny. - Om adrenalintillförseln från cAMP ökar, produceras mer blod och tvärtom om adrenalinet sjunker så minskar cellernas blodproduktion, förklarar Shobhit Saxena, som är förstaförfattare i studien. Forskargruppens studier är de första som gjorts på mänskligt blod och som visar på detta sammanhang. Man upptäckte även att cAMP-molekylen inverkade positivt på blodcellernas miljö, genom att reducera DNAskador från syreoxidation. Det vill säga att de känsliga blodcellerna till viss del skyddas från den syrerika miljön i kroppen av cAMP-moleylen. - Utöver detta är cAMP-molekylen också inblandad i det som kallas molekylär ”homing”– det vill säga att ge rätt programmering så att blodstamcellerna hittar sin väg till benmärgen, vilket har positiva följder vid en benmärgstransplantation, avslutar Niels-Bjarne Woods. Källa: Lunds Universitet

Den aktuella studien är publicerades i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports. http://www.cell.com/stemcellreports/abstract/S22136711%2816%29300017

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se www.keepwalking.se 070-403 21 91

#4/5 2016

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

ENDAST 100 KR

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Norrman blir ny chef för UNEP Foto: Bjørn H Stuedal.

- Detta är mitt drömjobb, sa Erik Solheim då han blev utsedd till chef för UNEP (United Nations Environmental Program). Han var tidigare en mycket drivande miljö- och utvecklingsministern i Norge (2007-2012).

Därefter har Solheim varit chef för OECD:s utvecklingskommitté (DAC) i Paris och nu är han alltså vald till chef för FN-organet UNEP. Erik Solheim drivs av ett starkt engagemang både för miljön och för att minska världens fattigdom. UNEP får helt enkelt en ledare med lång erfarenhet och en ovanligt stark drivkraft att åstadkomma förbättringar. - En av de största utmaningarna på det nya jobbet är

att få med näringslivet i miljö- och utvecklingsarbetet, säger Erik Solheim. UNEP har kontoret i Nairobi i Kenya och har som uppgift att koordinera FN:s miljöaktiviteter, hjälpa utvecklings länderna att införa en bra miljöpolitik och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. I de kommande arbetsuppgifterna finns att samordna den internationella kvicksilverkonventionen (Minamatakonventionen) som spänner över miljö, hälsoaspekter och utveckling av ny kvicksilverfri teknologi bland annat gällande dentala material och småskalig gruvbrytning. ANN-MARIE LIDMARK

Erik Solheim var stortingsrepresentant för Sör-Tröndelag 1989–1993, från Oslo 1993–2001. Från och med våren 2000 hade Sol heim tjänstledigt från Stortinget för att vara specialrådgivare för utrikesdepartementet på Sri Lanka, och arbetade för att få till ett fredsavtal mellan myndigheterna och de tamilska tigrarna (LTTE). Efter stortingsvalet 2005 blev Solheim utvecklingsminister i Jens Stoltenbergs andra regering. År 2007 blev han utnämnd till miljöminister, en post han innehade till 2012. Solheim har varit valobservatör i Ryssland, Georgien, Vitryssland och Ukraina. Utöver sitt engagemang för fred och konfliktlösning har Solheim alltid varit intresserad av miljöfrågor; han var bland annat närvarande på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. I utvecklingspolitiken har han, bortsett från fred och miljö, arbetat för kvinnor och jämlikhet samt med olje- och energifrågor. Källa: Wikipedia

#4/5 2016

Upp till 24 timmars smärtlindring Vid långvarig smärta

unik utformning med TVÅ SKIKT upp till

snabb frisättning av paracetamol

8 timmars smärtlindring *

Upp till 24 timmars smärtlindring med 2 tabletter, 3 gånger dagligen Enligt en studie föredrar patienter med artros Alvedon® 665 mg framför paracetamol 500 mg tabletter 1

Var vänlig se produktinformationen (SmPC) för en komplett lista över kontraindikationer, varningar och biverkningar. * Om man följer doseringen och tar två tabletter per tillfälle Referenser: 1) J Int med Res 2009; 37; 3721-35. Alvedon® 665mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum. Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F: 96 st, 100 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Alvedon® är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2016-01-22. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna. CHSE/CHALV/0025/15 02/2016

C-vitamin

undergĂśrande e

#4/5 2016

ÂŠ Can Stock Photo Inc. / Pshenichka

Svarta vinbär, C-vitaminrika.

nets

effekt

Om C-vitaminets fantastiska egenskaper berättade hjärtläkaren Thomas Levy under sitt besök i Stockholm, inbjuden av Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin (SSOM).

Mycket tyder på att C-vitaminbrist är orsak till problem med tänderna, men även andra sjukdomar påverkas starkt av om C-vitamin finns tillgängligt eller ej. Om detta och mycket annat berättade Thomas Levy under sitt Stockholmbesök. - Personer med inflammationer eller kroniska sjukdomar har nästan alltid C-vitaminbrist, påstod han. Han förklarade att C-vitamin mobiliseras till inflammationer för att reparera cellerna och då uppstår lätt brist på andra ställen i kroppen. Botar de obotbara

C-vitamin dödar alla virus och oftast hjälper vitaminet även mot oönskade bakterier, berättade Thomas Levy under sitt föredrag. Han förklarade att C-vitamin stimulerar immunförsvaret och stoppar förökning av bakterier, vilket ofta är tillräckligt för att kroppen ska klara att göra sig av med dem. - Det är bevisat många gånger om att höga doser Cvitamin botar, konstaterade han. I ett försök med polio blev exempelvis 60 av 60 patienter friska efter 2-3 dagars C-vitaminbehandling. Effekten är stor även på borrelios, kronisk hepatit, AIDS, tuberkulos och mycket annat. Dessutom bidrar C-vitamin i höga doser till avgiftning av exempelvis kvicksilver, pesticider, svampgifter och mycket annat. Vilket också kan öka chansen att bli frisk. - C-vitamin har kapacitet att rädda liv och botar det obotbara, konstaterade Thomas Levy. Det är enkelt, fortsatte han och förklarade att alla inflammationer handlar om redox-processer. För att illustrera C-vitaminets enormt positiva effekter visade han en film om en australiensisk man som trots att han var döende snabbt tillfrisknade efter C-vitaminbehandling. Doktor Levy berättade också om flera fall från sin egen praktik med mirakulösa tillfrisknanden. C-vitamin som antioxidant

Thomas Levy menar att allt liv handlar om ett ständigt flöde av elektroner och om detta elektronflöde ändras eller försämras blir man sjuk. Vid oxidation frigörs elektroner, vilket är nödvändigt för biokemiska processer och för signalering till cellerna och till DNA. Viktigt är dock att de fria elektronerna eller fria radikalerna neutraliseras så snart de fullgjort sin uppgift. #4/5 2016

Acerola, Malpighia glabra, är ett tropiskt fruktbärande träd i familjen Malpighiaceae. Frukten är rik på C-vitamin och ser ut som körsbär.

Om så inte sker försätts kroppen i ett tillstånd av oxidativ stress med risk att cellstrukturer förstörs liksom att kroppens normala biokemi försämras i samband med att proteiner och enzymer skadas. Hemligheten bakom Cvitaminets stora potential att bota sjukdomar är dess enorma förmåga att fungera som en kraftfull antioxidant. Ett ämne som är bra på att omhänderta fria radikaler är C-vitamin, men även de fettlösliga vitaminerna E och A har sådan förmåga, liksom aminosyran glutation och flera anda ämnen. C-vitamin tillhör dock de absolut bästa antioxidanterna och som dessutom finns i alla kroppens celler. Hemligheten bakom C-vitaminets stora potential att bota sjukdomar är dess enorma förmåga att fungera som en kraftfull antioxidant. Därmed oskadliggörs de fria elektronerna innan de ställer till skada, exempelvis genom att förstöra celler eller aktivera gener vid fel tidpunkt. C-vitamin ska finnas i aktiv reducerad form för att vara verksamt. I Sverige säljs ofta C-vitamin som askorbinsyra eller som syraneutralt kalciumaskorbat. Thomas Levy avrådde dock från tillskott av kalcium och förordade istället natriumaskorbat eller magnesiumaskorbat. Höga doser nödvändigt

- De flesta ger för låga doser C-vitamin och då uteblir den positiva effekten, konstaterade Thomas Levy. De flesta normalt friska behöver omkring två gram C-vitamin per dag och är man sjuk behövs betydligt mer. Det är för övrigt samma mängder som njurläkaren Suzanne Humphries rekommenderar. Vid allvarlig sjukdom eller förgiftning krävs 10-20 gram C-vitamin per dag, vilket vanligen ges i form av dropp eller på mindre barn i form av injektioner. Anledningen är att magen och tarmarna inte tål mer än en viss mängd C-vitamin och därefter uppträder diarré. Nu har dock så kallat liposomalt C-vitamin kommit, vilket gör det enklare att själv ta höga doser. Denna form av C-vitamin är innesluten i en mycket liten kula av fetter, som är fettlöslig på utsidan och vattenlösligt inuti där C-vitaminet finns. Det liposomala

C-vitaminet är således litet och fettlösligt och tränger därmed igenom cellmembranet och frigör C-vitaminet inne i cellen. Liposomalt C-vitamin är dyrt men enklare för den enskilde än dropp eller injektioner. Därmed blir höga doser C-vitamin mer tillgängligt för den som har stort behov av det. Fortsätt C-vitaminbehandlingen

- Stoppa inte när patienten blivit bra, varnade Thomas Levy. Ofta behöver C-vitamin fortsatt ges i höga doser i åtminstone ett dygn till eller längre tid, annars återkommer sjukdomen. Han berättade också att patienten kan bli sämre i början av C-vitaminbehandlingen. Anledningen är att stora giftmängder frigörs till blodet när bakterierna dör. Då hinner inte alltid C-vitaminet att ta hand om de fria radikaler som bildas och då kan högre halter behöva ges eller en kombination av andra antioxidanter. C-vitamin måste alltså ges i tillräckligt höga koncentrationer för att vara verksamt. C-vitamin bildas från glukos (socker) av de flesta djurarter. Människa, marsvin och vissa apor utgör undantag och måste tillföra C-vitamin med kosten. Hjärtläkare och C-vitamin

En del undrar kanske varför en hjärtläkare som Thomas Levy anser att C-vitamin har sådana undergörande effekter. Förklaringen gav han själv under föredraget i Stockholm. - Jag träffade tandläkare Hal Huggins på en konferens och han tyckte att jag skulle komma förbi hans praktik för att se hur han jobbade, berättade Thomas Levy. Väl där blev Tomas Levy förundrad över att tandläkarens patienter efter att ha tagit bort flera rotfyllda tänder och bytt sina amalgamfyllningar verkade så otroligt friska. Det kan inte bara handla om att de blivit av med gifter, tänkte han. Hal Huggins pekade på droppställningen och förklarade att det snabba tillfrisknandet främst berodde på att patienterna samtidigt fick C-vitamindropp, vilket påverkade hela kroppen positivt. ANN-MARIE LIDMARK Zoofyiolog och folkhälsovetare

Levy, T: Curing the Incurable: Vitamin C, Infectious Diseases, and Toxins. Medfox Publishing, 2011 Föredraget spelade in och kommer att finnas tillgängligt på följande hemsida: www.ortomolekylar.se Se också föredrag av Suzanne Humphries från 2014 på samma hemsida.

#4/5 2016

Forskare visar att fyrsträngat DNA bildas och veckas upp

Jästarten Schizosaccharomyces pombe användes som experimentell modell organism i studien. Jästsvamp är i dag en viktigt redskap i den biologiska forskningen. Foto: Wikipedia.

Umeåforskare har upptäckt att specifika DNAsekvenser rika på byggstenen guanin hos jästarten Schizosaccharomyces pombe kan bilda en speciell form av fyrsträngat DNA. Dessutom visar de att motorproteinet Pfh1 kan vecka upp dessa strukturer, vilket bidrar till att arvsmassan förblir intakt. Detta enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nucleic Acids Research.

DNA-molekylen är känd för sin spiralformade figur, där två strängar slingrar sig runt varandra. Men DNA förekommer även i andra konfigurationer. En av dessa speciella former består av guaninrikt fyrsträngat DNA, så kallade G4-strukturer. Guanin är en av DNA molekylens fyra byggstenar. En lång rad tidigare studier av olika organismer har pekat på att G4-strukturer bildas i arvsmassan och att de fyller viktiga biologiska funktioner, till exempel reglering av genuttryck. – Med olika biokemiska och biofysikaliska metoder har vi kunnat visa att specifika guaninrika DNA-sekvenser i ribosomala DNA-regionen och telomererna hos Schizosaccharomyces pombe också har en stark benägenhet att bilda G4-strukturer, säger Nasim Sabouri, forskarassistent vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och en av författarna till artikeln. G4-strukturer utgör hot ifall de kontinuerligt existerar i arvsmassan. Helikaser är en typ av specialiserade motorproteiner som har förmågan att vecka upp olika typer av DNA. Fram till nu har det dock inte funnits klara bevis om G4-strukturerna bildas i dessa regioner i Schizosac-

Nasim Sabouri (Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien)

charomyces pombe och inte heller vilket protein som är ansvarigt för G4-strukturernas uppveckning. – Våra cellbiologiska och biokemiska experiment påvisar att helikaset Pfh1 binder till de specifika guaninrika DNAsekvenserna i cellen och har dessutom förmågan att vecka upp bildade G4-strukturer. Att effektivt kunna vecka upp dessa strukturer är en nödvändighet för att kunna säkerställa kopieringen av arvsmassan, säger Nasim Sabouri. Forskningen kring G4-strukturer är ännu i sin linda. Man tror att G4-strukturer kan hämma vissa processer i cellen, däribland kopieringen av DNA:t, och de har kopplats till utvecklandet av cancer samt neurodegenerativa sjukdomar hos människan. Således måste bildandet och eliminerandet av G4-strukturer vara väl balanserade för att tillgodose cellens behov och fortlevnad. – Ett intressant forskningsområde är framtagandet av molekyler som specifikt kan binda till och stabilisera G4-strukturer, som potentiellt skulle kunna stänga av uttrycket av vissa gener som är involverade i utvecklandet av tumörer. En förhoppning är att kunskapen i framtiden ska kunna användas för att utveckla nya läkemedel mot cancer. Detta är något som vi för närvarande fokuserar på, säger Nasim Sabouri. Forskarna bakom studien är alla verksamma på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet: Marcus Wallgren, Jani Basha Mohammad, Kok-Phen Yan, Parham Pourbozorgi-Langroudi, Mahsa Ebrahimi och Nasim Sabouri. Källa: Umeå Universitet #4/5 2016

Hormon som utsöndras vid hunger påverkar beslutsförmågan och impulskontrollen Artikeln The StomachDerived Hormone Ghrelin Increases Impul sive Behavior publicerades i den vetenskapliga tid skriften Neuropsy chopharmacology.

Fatta aldrig viktiga beslut när du är hungrig. Hormonet ghrelin – som utsöndras före måltider och ökar aptiten – har en negativ påverkan både på beslutsfattande och på impulskontrollen. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin.

Vid hunger produceras hormonet ghrelin i magsäcken. I en ny studie som gjorts på råttor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hormonet visat sig påverka såväl beslutsförmågan som impulskontrollen negativt. – För första gången har vi kunnat visa att denna hormonökning, som ses före måltider eller vid fasta, påverkar hjärnan att handla impulsivt och också påverkar förmågan att fatta rationella beslut, säger Karolina Skibicka, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Forskarna vid Sahlgrenska akademin fann att mer ghrelin hindrade råttorna från att klara av att vänta på den större belöningen. Impulsivitet är komplext men kan brytas ned i impulsiv handling (oförmåga att stå emot en motorisk respons) och impulsiva val (beslut). Många har erfarenhet av att det kan vara svårt att stå emot att ta en smörgås eller något annat, även när vi vet att middagen snart ska serveras, och detsamma gäller för de råttor som användes i studien. Belöning

Råttor kan tränas att få en belöning (socker) när de utför en handling som att trycka på en spak (”go”) – eller en belöning om de istället väntar med att trycka på spaken (”no-go”) när det är den signalen som ges. Detta lär de sig genom att de får signaler som exempelvis en ljusblixt eller ett surrande ljud som talar om för dem vilken handling de ska utföra för att få sin belöning. En oförmåga att kunna stå emot att trycka på spaken när ”no go-signalen” ges är ett tecken på impulsivitet. Forskarna fann 52

#4/5 2016

att råttor som injicerats med ghrelin i hjärnan, vilket imiterar hur magen skulle meddela oss om behovet av att äta, hade en benägenhet att trycka på spaken istället för att vänta, trots att det alltså ledde till att de då inte fick sin belöning. Förmågan att kunna skjuta upp tillfredsställelse för att få en större belöning senare är motsvarande ett mått på impulsiva val (beslut). Det kan handla om valmöjligheter som den mellan att få en enda kaka omedelbart eller att få flera kakor om du väntar i några minuter. Den som väljer den omedelbara tillfredsställelsen, trots att det ger en lägre belöning, karaktäriseras som mer impulsiv och det tyder på en sämre förmåga att fatta rationella beslut. Forskarna vid Sahlgrenska akademin fann att mer ghrelin hindrade råttorna från att klara av att vänta på den större belöningen. – Våra resultat visade att en begränsning av ghrelininjektionerna till det ventrala tegmentområdet, den del av hjärnan som är kopplad till belöningssystemet, var tillräckligt för att göra råttorna mer impulsiva. När vi istället blockerade ghrelin minskade det impulsiva beteendet till hälften, säger Karolina Skibicka. Även brist på mat, ett mer naturligt sätt att öka ghrelinutsöndringen, ökade det impulsiva beteendet. Impulsivitet är ett utmärkande drag i många neuropsykiatriska störningar och beteendestörningar, som ADHD, tvångssyndrom (OCD), autismspektrumtillstånd (ASD), drogmissbruk och ätstörningar. Studien visade också att förhöjda nivåer av ghrelin även orsakar genetiska förändringar på lång sikt i de hjärnkretsar som är kopplade till impulsivitet. En ghrelininjektion i hjärnan, som resulterade i impulsivt beteende hos råttorna, orsakade samma typ av förändringar i dopaminrelaterade gener och enzymer som kan ses vid ADHD och OCD. – Våra resultat tyder på att ghrelinreceptorer i hjärnan i framtiden kan vara ett tänkbart mål i behandlingar av psykiatriska störningar som innefattar problem med impulsivitet, och även vid alkoholberoende och ätstörningar, säger Karolina Skibicka.

Karolina Skibicka, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Källa: Sahlgrenska akademin

Teamplayer för kärlhälsa

BEMER® unik fysikalisk mikrovaskulär terapi - Prevention - Ökad prestationsförmåga - Kompletterande behandling vid sjukdom

i vården

i hemmet

inom idrotten

på arbetsplatsen Hur fungerar det? Läs mer på nästa sida … TIMEOUTSTUDIO.BEMERGROUP.COM

Säg ja till...

BEMER® fysikalisk vaskulär terapi BEMER har funnits på marknaden sedan 1998 och tack vare fortlöpande forskning finns idag en enkel, säker och effektiv terapi som har medicinsk inverkan på mikrocirkulationen. Den medicinskt aktiva substansen utgörs av BEMER signalen och dess rytm, vilken anpassats utifrån forskningens senaste rön avseende mikrocirkulationens reglerande processer. BEMER® fysikalisk vaskulär terapi överför en målinriktad biorytmisk definierad signal till kroppen som stimulerar frekvensen av vasomotion hos prekapillära kärl, dvs grovkalibriga och finkalibriga arterioler. Detta medverkar till en ökad perfusion och bättre fördelning av blodet i mikrocirkulationens kapillära nätverk. Kroppen får en bättre försörjning av syre och näringsämnen till organ och vävnad samt en mer effektiv bortforsling av ämnesomsättningens restprodukter. Därför kan BEMER terapin tillämpas med stor framgång inom många indikationsområden.

ERBJUDANDE - Arbetsplatser inom vårdsektorn! BEMER terapin används idag av många idrottsutövare på elitnivå, i vårdsammanhang vid rehabilitering, sjukdom och framförallt som friskvård, både i hemmet och på jobbet. Vi erbjuder din arbetsplats att under 6 - 8 veckor pröva BEMER systemet. Lider ni av stress, sjukfrånvaro, värk eller ryggproblem. Låt oss diskutera hur ni kan använda BEMER för en bättre ork och ett ökat välbefinnande.

Kontakta oss för en enkel, säker och effektiv friskvård på jobbet! TimeOut studio/BEMER SWEDEN Markörgatan 10 136 44 Handen timeout@timeoutstudio.se 08-556 531 00 www.timeoutstudio.se

Välbesökt riksdagsseminarium om

”dyra patienter” Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, och Finn Bengtsson (M), socialförsäkringsutskottet, bjöd den 11 maj in till lunchseminarium i riksdagen. Rubriken var ”För dyra patienter?”, med det förtydligande tillägget, patienter med sällsynta sjukdomar nekas av ekonomiska skäl inte sällan behandlingar som finns att tillgå. Kan vi hitta vägar att hjälpa dessa utsatta människor?

gruppen av personer som har sällsynta diagnoser, och som undanhålls vård. Orsaken är bristande kunskap, både om diagnoserna och patienternas komplexa behov. Efter de fyra talarna, bildades en diskussionspanel bestående av Maria Nilsson, utredningen om högspecialiserad vård; Sofia Wallström, generaldirektör Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) samt riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (Liberalerna) och Penilla Gunther (KD). Kunskapen om sällsynta diagnoser måste öka

Den viktiga frågan om särläkemedel för personer som har sällsynta diagnoser togs alltså upp. Men därtill vidgades ämnet, med hjälp av flera talare. Seminariet utvecklades till en diskussion om kunskapsbrist på området sällsynta diagnoser och ett behov av att centralisera vården för ökad kompetens. På talarlistan stod fyra mycket insatta personer: Professor Ann Nordgren, överläkare vid Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) vid Karolinska Institutet (KI), Sällsynta diagnosers ordförande Elisabeth Wallenius, Cecilia Bröms Thell, Sverigechef för läkemedelsföretaget Genzyme och talesperson för Kommissionen för innovativa särläkemedel; samt Dag Larsson, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sjukvårdsberedning. Särläkemedel

De två första föreläsarna, Ann Nordgren och Elisabeth Wallenius, var eniga om att just detta med särläkemedel är något som ofta lyfts fram när sällsynta diagnoser diskuteras, men som faktiskt inte berör de flesta av dem som har en sådan diagnos. Enligt Ann Nordgren rör det sig om cirka 400 diagnoser som är i behov av särläkemedel, av hittills upptäckta 7 000 diagnoser. Både Ann och Elisabeth framhöll istället den stora

”Det är förstås viktigt att våra frågor lyfts i riksdagen. Att seminarielokalen var mer än fullsatt, visar också på att det finns ett stort intresse för våra frågor”, säger Malin Grände som arbetar på Riksförbundet och som fanns i publiken. Malin fortsätter: ”Dessutom är det glädjande att fler än vi tar tillfället i akt att bredda frågan, från att enbart handla om särläkemedel till att beakta vård och behandlingar i stort för personer som har sällsynta diagnoser. Ordet centralisering nämndes av inte bara Elisabeth, utan också av Dag Larsson och Maria Nilsson. Samtliga deltagare pratade om att kunskapen om sällsynta diagnoser måste öka. Sådant är positivt, inte minst när det sägs i riksdagshuset.” Under hela det fullsatta riksdagsseminariet, som varade i två timmar, stod tavlor från Riksförbundets porträttutställning längst fram i möteslokalen. Tavlorna visar våra medlemmar i guldram – de personer diskussionen gäller och de som är allra mest berörda. Den före detta folkpartiledaren (nuvarande Liberalerna) Lars Lejonborg, som var moderator, poängterade detta faktum. Han betonade även det värdefulla i att tavelporträtten fanns med, som en påtaglig påminnelse om varför seminariet arrangerades. Källa: Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) #4/5 2016

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÖNET SITTER I HJÄRNAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Annica Dahlströms bok om skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Debatten om boken har varit het, men vi hoppas att boken bidrar till en konstruktiv samhällsdebatt och att läsaren själv bildar en egen uppfattning om sitt liv som kvinna/man, som livet som människa! I boken beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra personlig heter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Författaren vill framhäva kvinnors mentala egen skaper och de i dag föga uppskattade arbetsinsatser som föräldrar, fr.a. kvinnor, gör i familjen. Vetenskapliga resultat visar klart att, i princip är kvinnors och mäns hjärnor upp byggda enligt olika mallar, utmejslade under evolutionen för att i samarbete säkerställa artens överlevnad.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 270 kr exkl. porto)

Om författaren: Annica Dahlström är prof. emerita i histologi med neurobiologi. Hon har forskat och undervisat vid av delningen för Anatomi och Cellbiologi, Göteborgs Universitet mellan åren 1968–2008. Under sin tid vid Karolinska Institutet, har hon, tillsammans med en kollega, upptäckt och utfört den första kartläggningen av bansystem i hjärnan av nervceller med serotonin, noradrenalin och dopamin (1964–1965). Dahlström disputerade som 25åring vid Karolinska Institutet på en avhandling som kartlade vad som sker inuti nerv celler vad gäller transporter och omsättning av noradrenalinlagrande organeller (små funktionellt viktiga partiklar). Under 19941997 var hon även prorektor vid Göteborgs Universitet.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Könet sitter i hjärnan” Av Annica Dahlström Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Hundar kan bidra med information om utveckling av hjärntumörer hos människa Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som uppkommer hos människa. I en studie som publiceras i tidskriften PLOS Genetics har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använt genetiska undersökningar av olika hundraser för att identifiera gener som kan ha betydelse för uppkomsten av hjärntumörer hos både hund och människa.

Gliom hos människa är en allvarlig form av hjärntumör som mycket sällan kan botas. Gliom uppkommer också hos hundar och vissa raser har en högre risk än andra att utveckla sjukdomen. Det är framför allt några av de trubbnosiga raserna, som boxer och bulldogg, som oftare får denna typ av hjärntumör. – I vår studie antog vi att eftersom de trubbnosiga raserna med förhöjd risk är nära besläktade skulle vi kunna hitta ett område i arvsmassan som är gemensamt för dessa raser. Samma riskfaktor för gliom skulle också kunna finnas hos andra hundraser. Därför började vi med att jämföra genetiska markörer för hundar med gliom från flera raser gentemot friska kontroller. Baserat på detta gjorde vi sedan fler genetiska analyser för att rama in området i arvsmassan säger Katarina Truvé, försteförfattare till den aktuella studien och tidigare doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet. Angeläget med fortsatta studier

De genetiska analyserna gjordes på 25 olika hundraser och forskarna kunde identifiera ett område i arvsmassan som skiljer sig mellan friska och sjuka hundar. Detta område visade också tecken på att ha varit under selektion i de trubbnosiga raser som har störst risk att drabbas av gliom. Det innebär att gener som har betydelse för gliomutveckling skulle kunna finnas på samma ställe i arvsmassan som gener med egenskaper som har gynnats i aveln för dessa trubbnosiga raser. Inom detta område identifierade forskarna sedan tre gener som var mest kopplade till utvecklingen av gliom hos hundar. Hos människa finns samma gener som forskarna identifierat hos hundarna. De gick därför vidare med att studera om det även hos människa fanns en koppling mellan de identifierade generna och gliom.

Humana glioblastomstamceller. Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som upp kommer hos människa. Foto/bild: Tobias Bergström

– Vi jämförde bland annat hur aktiva generna var i tumörvävnad och normal hjärnvävnad. Framför allt en av gener uppvisade lägre aktivitet i tumörvävnad. Resultaten visar att det är angeläget med fortsatta studier av vilken roll de tre generna har i utvecklingen av gliom, något som skulle kunna vara till nytta för både hundar och människor, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab, som har lett analyserna av mänsklig hjärnvävnad i studien. Studien är samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och University of California, Davis, USA. Resultaten har publicerats online i tidskriften PLOS Genetics. Truvé et al. (2016) Utilizing the Dog Genome in the Search for Novel Candidate Genes Involved in Glioma Development - Genome Wide Association Mapping Followed by Targeted Massive Parallel Sequencing Identifies a Strongly Associated Locus, PLOS Genetics. Källa: Uppsala Universitet Linda Koffmar

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

#4/5 2016

ÂŠ Can Stock Photo Inc. / focalpoint

MĂĽlstyrda missiler mot farliga cancerceller 58

#4/5 2016

Vissa av de tusentals proteinerna på ytan av en stressad cell har märkts ut så att de lyser. På videon ser man hur dessa proteiner först befinner sig på cellens yta men sedan gradvis tar sig in i cellen. Bild från film: Mattias Belting, Lunds universitet

Målstyrda missiler med en för cancerceller dödlig last av cellgifter, som tar sig in i cancercellerna utan att skada intilliggande frisk vävnad. Det är en vision som funnits länge inom cancerforskningen, men som varit svår att genomföra. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu tagit ett avgörande steg på vägen.

– Vi har arbetat i flera år för att lära oss vilka målproteiner på cancercellernas yta som kan användas för att hjälpa ”missilerna” in i cellen. Det har varit en komplicerad metodutveckling som vi är mycket glada åt att ha lyckats med, säger Mattias Belting, professor i klinisk onkologi. Den forskargrupp han leder har just publicerat en artikel om den nya metoden i tidskriften Nature Communications. Mattias Belting beskriver det inre av en cancertumör som en ogästvänlig miljö. Tumörens snabba celldelning leder till syrebrist, lågt pH och brist på näringsämnen. I den miljön dör somliga celler av sig själva, medan andra går att döda med strålning, cellgifter eller immunterapi. Men de celler som anpassar sig och överlever är extra farliga. – Vi kallar dem stressade celler, och de är kända för att vara aggressiva och oemottagliga för den vanliga cancer behandlingen. Det är dem vi måste hitta nya sätt att angripa, förklarar Mattias Belting. Giftladdad missil

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi

Lundaforskarna har kartlagt de tusentals proteinerna på ytan av en vanlig cancercell respektive en cancercell som stressas av syrebrist. De har också funnit ett speciellt protein (caveolin-1) som fungerar som en ”portvakt” och hindrar många av ytproteinerna från att ta sig in i stressade cancerceller.

I nästa steg har forskarna identifierat ett 30-tal målproteiner som finns i stora mängder på ytan av stressade cancerceller, och som också har förmågan att effektivt ta sig förbi ”portvakten” och transporteras in i cellerna. Mot ett av dessa proteiner har de lyckats rikta en giftladdad missil i form av en antikropp kopplad till ett cellgift. Denna kunde ta sig in enbart i stressade celler och döda dem, medan andra celler klarade sig oskadade. Mot ett av dessa proteiner har de lyckats rikta en giftladdad missil i form av en antikropp kopplad till ett cellgift. Denna kunde ta sig in enbart i stressade celler och döda dem, medan andra celler klarade sig oskadade. – Det viktigaste i våra resultat är att vi inte bara identifierat proteinerna på de stressade cancercellerna, utan också vilka av dem som kan användas som mål för att få in läkemedel i cellerna, säger Erika Bourseau-Guilmain som är studiens förstaförfattare. Intresset för gruppens forskning har varit mycket stort. Metoden och några målproteiner är noga beskrivna i artikeln i Nature Communications, vilket gör att andra forskargrupper kan bygga vidare på lundagruppens grund. – Vi själva vill gå vidare med övriga målproteiner. Vi vill också studera andra typer av stress för att hitta fler möjliga målproteiner för läkemedelsutveckling, säger Mattias Belting. Lundaforskarnas arbete har gjorts med celler från bland annat glioblastom, en svårbehandlad form av hjärntumör. De tror dock att ”missilmetoden” kan användas inte bara mot denna utan mot många andra – kanske alla – typer av solid cancer, eftersom stressade cancerceller finns i alla farliga cancerformer. Studien har finansierats av bl.a. Lunds universitet, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Skåne samt en donation från Viveca Jeppsson, och gjorts i samarbete med bl.a. CEBMMS (The Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry) i Lund. Källa: Lunds Universitet Ingela Björck

Den vetenskapliga artikeln "Hypoxia regulates global membrane protein endocytosis through caveolin-1 in cancer cells" är publicerad i Nature Com munications 160420. http://www.nature.com/ncomms/index.html

#4/5 2016

- Detta ger oss en bättre förståelse för hur Parkinsons sjukdom sprids i hjärnan förklarar professor Jia-Yi Li som lett studien tillsammans med Olle Lindvall och Anders Björklund. Foto: Mikael Risedal

Transplanterade nervceller överlever ett kvarts sekel vid Parkinsons sjukdom I slutet av 1980- och under 1990-talet utfördes ett pionjärarbete av forskare vid Lunds universitet genom försöken att transplantera nya nervceller till hjärnan på Parkinsonpatienter. Resultaten visade för första gången att transplanterade nervceller kan överleva och fungera i den sjuka mänskliga hjärnan. Vissa patienter blev klart bättre efter transplantationen medan andra uppvisade måttlig eller ingen symptomlindring. Ett litet antal patienter fick oönskade biverkningar i form av ofrivilliga rörelser.

Allt sedan de första transplantationerna genomfördes har en grundläggande fråga varit om de transplanterade cellerna och deras nervförbindelser kan överleva och fungera under lång tid trots en pågående sjukdomsprocess i patientens hjärna. Nu visar forskare vid Lunds universitet att transplanterade nervceller kan överleva i många år och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Studien publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS). - Våra resultat visar att transplanterade nervceller kan överleva och fungera under många år i den sjuka mänskliga hjärnan berättar professor Olle Lindvall, en av forskarna bakom studien. Detta är första gången som en patient har uppvisat ett så välfungerande transplantat så många år efter transplantation av nervceller till hjärnan. Samtidigt har vi obserProfessor Olle Lindvall. verat att transplantatets Foto: Mikael Risedal.

positiva effekter hos den här patienten gradvis försvunnit allteftersom sjukdomen spridit sig till allt fler strukturer i hjärnan. Transplantation av dopaminproducerande nervceller

Forskarna har följt en patient med Parkinsons sjukdom som genomgick transplantation av dopamin-producerande nervceller 24 år före sin död. Patienten uppvisade så god förbättring att medicineringen med L-dopa inte längre var nödvändig tre år efter transplantationen. Med en hjärnavbildningsteknik kunde forskarna visa att dopamin-funktionen var helt normal i den transplanterade hjärnstrukturen 10 år efter operationen. I den nya studien har patientens hjärna analyserats och forskarna visar nu att de transplanterade dopamin-producerande cellerna och deras normala nervförbindelser finns kvar nästan ett kvarts sekel efter operationen. Den här studien är helt unik säger professor Anders Björklund. Ingen transplanterad Parkinson-patient har följts så noggrant och under så lång tid. - Den här studien är helt unik säger professor Anders Björklund. Ingen transplanterad Parkinson-patient har följts så noggrant och under så lång tid. Patienten var unik också på det sättet att nervceller endast transplanterades i den ena hjärnhalvan, vilket gjorde att den andra, icke-transplanterade, sidan kunde fungera som kontroll. Det vi har lärt oss genom att studera denna patient kommer att vara av stort värde för framtida försök att transplantera dopamin-producerande nervceller som tillverkats från stamceller, en ny utveckling som leds av forskare i Lund. Källa: Lunds Universitet. Katarina Branzén

Fakta: Parkinsons sjukdom är en vanlig neurologisk sjukdom som orsakas av förlust av en specifik grupp av nervceller i hjärnan som producerar dopamin. Förlusten av dopaminceller hos patienten leder till nedsatt rörlighet, muskelstelhet och skakningar. Den vanligaste behandlingen vid Parkinsons sjukdom är L-dopa, som omvandlas till dopamin i hjärnan. Problemet är att L-dopa-be handlingen fungerar sämre efter några år. I denna fas av sjukdomen finns också andra läkemedel och s.k. deep-brain stimulation (DBS) att tillgå. Behovet av nya behandlingsmetoder vid Parkinsons sjukdom är emellertid stort. En möjlig framtida terapeutisk strategi för att minska rörelsesvårigheterna vid Parkinsons sjukdom är att ersätta de döda dopamin-producerande nervcellerna med nya friska celler genom transplantation.

#4/5 2016

IG D L IL T E D N A D U J B R E T IV EXKLUS ! S S E C C A K S IN IC D E M R E S SOM LÄ edicinsk Access M en ng ni tid r se lä m so du n ka Nu Maten, evolutionen er ck bö lts hu en ur B an ör G pa kö eller människoföda? yt m t, os ok le Pa n na är hj h oc till specialpris. n ne io ut ol ev la el xu se en D h oc inskaccess ic ed /m se a. in ag .p w w w r: hä ll Bestä 6-30 eller så Erbjudandet gäller t.o.m. 2016-0 frakt. Priserna inkluderar moms och

Du kan även beställa på

långt lagret räcker.

info@tmme dia.se eller 0652-15

149 kr

199 kr

MATEN, EVOLUTIONEN OCH HJÄRNAN. PALEOKOST, MYT ELLER MÄNNISKOFÖDA?

DEN SEXUELLA EVOLUTIONEN

GÖREN BURENHULT

(Ordinarie pris 249 kr)

Vad ska vi äta – och vad ska vi inte äta? Ursprungsbefolkningarna har svaret

(Ordinarie pris 265 kr)

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller.

1 10

MEDICINNOTISER

Små hårstrån i örat avgör om vi kan höra Många hörselproblem beror på att hårceller i innerörat skadats. James Hudspeth, Rockefeller University, forskar om hur hårcellerna transporterar och förvandlar ljud till andra signaler och hur kunskapen kan användas för att förebygga och reparera hörselskada.

I innerörat finns hörselsnäckan och på den sitter omkring 16 000 hårceller. På varje hårcell finns små buntar av hårstrån, stereocilier. Ljudens vibrationer sätter hårbuntarna i rörelse och det leder till att elektriska signaler och jonkanaler triggas. Dessa aktiverar i sin tur hörselnerven. – James Hudspeth har visat att stereocilierna ingår i en aktiv process när ljud aktiverar nerver. Det är en känslig process som förstärker ljudets signaler och skärper hela hörselsnäckans förmåga att urskilja frekvenser, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. Hårstråna på hårcellerna är små och fina och måste

fungera precis rätt för att ljudet ska nå fram till hjärnan, det är den svagaste länken i hela kedjan av ljudets förmedling. James Hudspeth har utvecklat nya tekniker för att studera de små strukturerna i örat, vilket kräver såväl morfologiska som elektrofysiologiska och biokemiska metoder. Han undersöker nu också om det går att ersätta skadade hårceller och om det kan bli en behandling av hörselskada. Rockefeller University är vida berömt för sin forskning och utbildning inom biomedicinska vetenskaper. Bland annat kommer fler än 20 Nobelpristagare därifrån.

James Hudspeth, Rockefeller University

Källa: Karolinska Institutet

Skrivardagar vid havet

Jills veranda, Lörudden 2016 NÄR? Vecka 24 eller 26: 21-24 Juni eller 28 juni – 1 juli. För tredje året och i år två tillfällen! VAR? Lörudden, knappt 3 mil från Sundsvall. Underbara omgivningar med klippor, sandstrand, kapell, hällsristningar och annat som inspirerar! Bastu på klipporna, bra fiskrestaurang och både pausgympa pch pausdans för den som vill! DansSteget finns på plats! HELPENSION? Japp! För den som vill. MAT OCH FIKA OCH MELLANMÅL? Så klart! Maten på bordet! HUR? Gemensamma start i grupp, tyst skrivtid och samling med textläsning och reflektion. Man skriver i sina pågående projekt eller provar-på för första gången! Formen välkomnar alla på sina egna nivåer. UPPLÄGGET? Start kl 10.00 ankomstdagen och avslut till lunch sista dagen. Övernattning från måndagen självklart möjligt. PRIS? 3500:- utan logi och 4500:- med. JILL? Jag är en skrivande och dansande doktor, som förkovrat mig med både skrivarkurser, författarskola och journalistutbildning. Skriver populärvetenskapligt. Jag ser mig som en samlande kraft, arrangör och inspiratör.

ANMÄLAN via www.sjalochkropp.se/skrivlust/ Frågor: 0722 41 10 88 eller jill@sjalochkropp.se #4/5 2016

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

#4/5 2016

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat tias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

NY BOK

Skydda din hjärna

Den överraskande och glädjande forskningen om hur en bra tarmflora skyddar och stärker din hjärna. Skador och sjukdomar på hjärnan blir allt vanligare, såväl hos barn med diagnoser som autism och ADHD, som hos vuxna med utvecklad demens i allt yngre åldrar. Men ny biologisk och neurologisk forskning kan vara på väg att lösa problemen. I Skydda din hjärna beskriver David Perlmutter det överraskande samarbetet mellan tarmens mikrobakterier och hjärnan. Du kan själv stärka och förbättra skyddet för din hjärna. Boken ger dig många enkla och verkningsfulla kostråd. Om du äter rätt kommer du att förbättra den mikrobakteriella miljön i din tarm och skapa nya förutsättningar för att din hjärna skall få ett långt och friskt liv! I Skydda din hjärna läser du om

hur den senaste forskningen avslöjar tarmflorans centrala betydelse för hjärnans uppbyggnad. Varför bröstmjölk ger spädbarn en naturlig tarmflora och hur det leder till en bättre hjärnhälsa. Varför prebiotika, grova fibrer som gynnar tillväxten av nyttiga tarmbakterier, kan vara den mest hälsosamma kost som du kan äta.

Att laga egna jästa och syrade maträtter, rika på prebiotiska bakterier. Hur antibiotika förändrar tarmfloran och hur det kan leda till sjukdomar i hjärnan. Hur tarmtransplantationer kan komma att revolutionera hjärnforskningen. Varför kejsarsnitt ökar risken för ADHD, autism och andra hjärnsjukdomar. Om Författaren

David Perlmutter är läkare och hjärnforskare vid University of Miami School of Medicine. Han är också chef för Perlmutter Health Center och Perlmutter Brain Foundation i Neaples, Florida. Perlmutters förra bok, Hotet mot din hjärna (Pagina Förlag, 2014) är en bestseller. Den har sålt 650.000 ex i USA och är översatt till många språk. Du kan vinna boken ”Skydda din hjärna” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till! Förlag: Pagina Förlag AB

Tävling! $28.00 US

MD,

TION

on a rains

, MD

eam. g the MD,

DOM

k is a MD,

NTER

UCLA

rain, ook!”

$31.00 CAN

S KY D DA D I N H JÄ R N A

tend and d be

TRY,

MD,

LIFE

me– erful

PHD,

OOL

and hort MD,

ELLY

MED KRISTIN LOBERG

m to ents

DAVI D PER LM UTTER , M D

WILD

AV F Ö R FAT TA R E N T I L L »H OTE T

MOT DIN HJÄRNA«

The author of the #1 bestseller

Vi lottar ut tre exemplar av David Perlmutters bok: ”Skydda din hjärna”

Grain Brain uncovers the power ful role of the gut in determining your brain’s destiny.

O m t a r m ba kt e r i e r n a s fö r m åga at t l ä k a o ch skyd d a d in hjä r n a – h el a l ivet

Rates of neurological disorders are skyrocketing — from ADHD and debilitating anxiety to

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Idnummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 17 juni!

depression and even dementia. But a medical

revolution is under way that will forever change how we understand and treat not only behavioral

and mood disorders but also chronic headaches,

multiple sclerosis, Parkinson’s, autism, Alzheimer’s, and many more conditions. Astonishing

SKYDDA DI N

HJÄRNA

new research is revealing that the health of your brain is, to an extraordinary degree, dictated by the state of your microbiome — the vast popula-

tion of organisms that live in your body and outnumber your cells ten to one.

FRÅGA: VILKEN BOK BLEV EN BESTSELLER SENAST FÖR DAVID PERLMUTTER?

In Brain Maker, Dr. Perlmutter shows you

how to take advantage of this cutting-edge knowledge, explaining how your microbiome develops from birth and evolves based on lifestyle choices, how it can become “sick,” and how

MITT SVAR

nurturing gut health with a few easy strategies can dramatically alter your brain’s destiny for the better, boosting your mental clarity and adding years to your life. Drawing on key clinical and laboratory stud-

NAMN

ies as well as remarkable results from doctors and patients around the world, Brain Maker gives you the tools you need to prevent disease

ADRESS

and heal the symptoms that threaten you and

DAVID PER LM UTTER , M D

your loved ones. With simple dietary recommendations and a highly practical program

POSTADRESS

based on six essential keys to reestablishing a

MED KRISTIN LOBERG

healthy microbiome, Brain Maker opens the

TELEFON

door to unprecedented brain health potential.

E-POST ID-NUMMER

#4/5 2016

Minskat barnafödande en orsak till att kvinnor lever längre Genom att titta på historiska data från USA har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att minskat barnafödande leder till längre livslängd hos kvinnor. Hos män syntes inga sådana samband mellan faderskap och livslängd.

Att kvinnor lever längre än män ses som normen i moderna samhällen, men skillnaden är i allmänhet mindre i historiska samhällen. Det är fortfarande oklart varför. En forskarstudie som letts från Uppsala universitet har använt historiska data som samlats in med hjälp av kyrkoböcker från Utah i USA för att studera hur skillnaden i livslängd mellan könen förändrades över tid hos drygt 140,000 personer som föddes mellan 1820 och 1919. Under den tid då personerna i studien levde genomgick Utah stora förändringar då medellivslängden ökade och medelantalet barn per kvinna sjönk drastiskt från 8,5 hos kvinnor som föddes i början av studieperioden till 4,2 barn hos kvinnor som föddes under slutet av perioden. Män som föddes i början av perioden kunde räkna med att i snitt leva två år längre än kvinnorna. Över tid förändrades detta så att kvinnor som föddes under slutet av tidsperioden kunde räkna med att leva i snitt fyra år längre än männen. Den här könsskillnaden orsakades framförallt av att kvinnors livslängd ökade över tid från 68 till 77 år, medan männens medellivslängd endast ökade med knappt tre år från 70,1 till 72,6 år. Fertilitet och livslängd

Eftersom framförallt kvinnors medellivslängd ökade medan barnafödandet minskade, tittade forskarna närmare på sambandet mellan fertilitet och livslängd hos båda könen. De fann då att kvinnor som fick många barn i snitt levde färre år efter sin reproduktiva period

än kvinnor som fick få barn, till exempel levde kvinnor som fick 15 eller fler barn i snitt sex år kortare än kvinnor som bara fick ett barn. Hos männen fanns inget sådant samband mellan faderskap och livslängd. Resultaten stämmer överens med den biologiska livshistorieteorin, som utgår ifrån att en individ har begränsat med resurser: investerar man mycket av sin kropps resurser i reproduktion blir det mindre över till underhåll av kroppen, vilket leder till ett pris i form av förkortad livslängd. Den här biologiska mekanismen kan alltså vara en förklaring till varför kvinnor i moderna samhällen lever längre än män. Då kvinnor ensamma står för graviditet och amning, använder de mer av sin kropps resurser till reproduktion än män, men i dagens samhällen får kvinnor i snitt såpass få barn att de inte behöver betala priset i form av en minskad livslängd. Den här biologiska mekanismen kan alltså vara en förklaring till varför kvinnor i moderna sam hällen lever längre än män. - Eftersom både fertilitetsnivån och medellivslängden är stadda i förändring i världens länder, kan sådana här biologiskt rotade skillnader i livslängd mellan könen hjälpa oss att förutsäga framtida populationstrender och kan även vara till hjälp när vi utvecklar strategier för att uppnå hälsosamt åldrande, säger Elisabeth Bolund, forskarassistent vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Källa: Uppsala Universitet Linda Koffmar

Elisabeth Bolund, Virpi Lummaa, Ken R. Smith, Heidi A. Hanson, Alexei A. Maklakov (2016) Reduced costs of reproduction in females mediate a shift from a male-biased to a female-biased lifespan in humans, Scientific Reports

#4/5 2016

Badsemester i medeltida Agde

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus. Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc. Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder. Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset. Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro. Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum. Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen. Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

Bokvinnare nr 3 Vinnarna av Kajsa Hansson Sigvardssons bok: ”Att få tillbaka sin framtid” blev: Ann-Sofi Torninger, Stockholm Lena Ströberg, Hultsfred Elisabeth Orrkvist, Storuman FRÅGAN LÖD: VILKET YRKE HAR KAJSA HANSSON SIGVARDSSON? RÄTT SVAR VAR: JOURNALIST

Medicinsk access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

#4/5 2016

NY BOK

Ny terapimetod: Var snäll mot dig själv och må bättre Snällhet och medkänsla – compassion – har visat sig vara ett framgångsrecept inom psykologin. Nu kommer terapimetoden Compassion Focused Therapy, CFT, till Sverige. Boken Compassion – Medkänsla med dig själv och andra riktar sig både till alla som är nyfikna på metoden, till de som vill använda den själva och till terapeuter som vill ha en introduktion i CFT.

– Är vi hela tiden självkritiska och tänker ”nu får jag skärpa mig” och ”bättre kan jag”, så skapar vi en ond cirkel av rädsla och flyktbeteende. Om vi i stället visar medkänsla mot oss själva och andra bygger vi trygghet och ger utrymme för lugn nyfikenhet, säger Petra Söderholm, legitimerad psykoterapeut. Hon och kollegan Helena Fogelberg har vidareutbildat sig i CFT i Sverige och England och har många års erfarenhet av att arbeta med medkänsla i psykoterapi. Nu vill de sprida kunskapen om hur man kan använda medkänsla med sig själv och andra för att må bättre och leva ett rikare liv. I dagarna kommer de ut med boken Compassion – Medkänsla med dig själv och andra. Den

riktar sig både till alla som är nyfikna på metoden, till de som vill använda den själva och till terapeuter som vill ha en introduktion i CFT. – Även när vi måste prestera mycket behöver vi kunna känna efter var vår gräns går, när vi måste säga nej och hur vi gör det för att ta hand om oss själva. Vi måste stå på vår egen sida när vi utmanas. Med lugnande, medkännande toner så kan vi närma oss det okända istället för att fly, säger Helena Fogelberg. Petra Söderholm Socionom, par-/familjeterapeut och legitimerad psykoterapeut inom KBT. Vidareutbildad i Compassion Focused Therapy i Sverige och England. Arbetar med unga vuxna inom Stockholms Stad, och tar emot enskilda och par för psykoterapi på privat mottagning. Helena Fogelberg Beteendevetare med fil.kand i psykologi och legitimerad psykoterapeut inom KBT. Vidareutbildad i CFT i Sverige och England. Arbetar på vårdcentral med enskilda samtal, mindfulnessgrupper och kurser/handledning i compassion/medkänsla. Tar emot enskilda och par för psykoterapi på privat mottagning. Roos & Tegnér Förlag #4/5 2016

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Ett urval av recensioner: ”När en känd läkare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet. Den här boken har dock ett annorlunda upplägg. Glädjen och lyckan över livet och kärleken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen.”

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer vecka 38. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. För faktura tillkommer 16:- i avgift. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben KÖNET SITTER I HJÄRNAN Annika Dahlström Här beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra person ligheter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Ord. pris 270:-

Faxa eller skicka in beställnings talongen på höger sida. Faxnummer: 0652-15190. Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#4/5 2016

NY!

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

100:RIKTIGT NÄRINGSINTAG & GOD MUN HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings intag en grund förutsättning för bästa hälsa, ämnesomsätt ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, näringsbrist med mer… Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull ständig uppslags bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs ning där några av de senaste rönen presenteras. Ord. pris 196:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Ord. pris 125:

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:

50:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl . för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar. Ord. pris 198:

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m. Ord. pris 220:

30:ÅLD! S T U L S ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effek terna av Omega3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfaren het och ger kost och livsstilsråd. Ord. pris 200:

40:OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:

LEVERANSVILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652 151 90 eller ringa 0652151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

140:-

170:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Outsidern: min fars kamp...

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Frisk utan mediciner

st Sömnens betydelse...

st Rössners ABCbok

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Diabetes hos barn...

st Kul med cancer

st KOL – Våga skaff a ett bättre liv

st Vill ha barn

st Pottholzt funderingar

st Magnys Nylander – Riktigt näringsintag…

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt andra funderingar

st Könet sitter i hjärnan

st Om bakterier...

st Kallet, döden kärleken

st Magens språk

st Hänt i skvättet

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #4/5 2016

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …PRIVATA VÅRDALTERNATIV

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage. Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

#4/5 2016

Liposomialt järn

Järntillskott med unikt upptag – som skonar magen SiderAL Forte innehåller järn täckt av liposomer. Ett unikt hölje som minskar risken för att järnet kommer i kontakt med mag-tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till varierad kost. Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag): Järnpyrofosfat 30 mg (214,3%), C-vitamin 70 mg (87,5%)

NYHET! SiderAL Forte säljs sedan tidigare på Apotea.se men nu även på Apoteket, Kronans Apotek och Apoteksgruppen.

Renapharma AB · Box 938, 751 09 Uppsala Telefon 018-700 11 40 · info@renapharma.se www.renapharma.se

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

IBLAND BEHÖVS DET TVÅ Standarddosering med Kalcipos®-D forte (500 mg kalcium & 800 IE vitamin D3) är en tablett en gång om dagen, men ibland behövs det två. Två tabletter Kalcipos®-D forte ges en gång om dagen vid lågt intag av kalcium via kosten och samtidig konstaterad D-vitaminbrist.

1851.068.april.2016. MAcc.nr.4/5.

NY GODKÄND DOSERING!

Kalcipos®-D forte (Kalcium 500 mg, vitamin D3 800 IE (20 µg). Indikationer: Profylax och behandling vid brist på vitamin D och kalcium hos äldre. Vitamin D- och kalciumtillägg som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med risk för vitamin D- och kalciumbrist. ATC-kod A12AX. Receptbelagd. Inom förmånen. Sortiment: Filmdragerad tablett 90 st, 180 st och tuggtablett 90 st. Dosering: 1- 2 tabletter dagligen. Produktresumén är granskad 2016-04-07. För ytterligare information och pris, se www.fass.se Meda AB. Postadress: Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00, E-post: info@medasverige.se www.medasverige.se