Hur mår personer med diabetes som genomgår en ögonoperation

” Synnedsättning är ofta förenat med rädsla och oro över att bli blind. Många av patienterna upplevde det som att vara vid ett vägskäl och en avgörande fas i livet med en osäker utgång”. Foto: Arkivbild.

Hur mår personer med diabetes som genomgår en ögonoperation

Hur upplever personer med diabetes som genomgår en ögonoperation sin hälsa?

Och vilka effekter har behandlingen?

Risken att förlora synen är något som skrämmer de flesta personer och i synnerhet dem som lever med diabetes. Retinopati är en ögonsjukdom som kan orsakas av diabetes. Retinopati skadar näthinnan genom att små blodkärl i ögat skadas eller brister. Skadorna kan orsaka svullnad i gula fläcken, något som benämns makulaödem. Dessa skador kan leda till synnedsättning eller försämrad synförmåga.

Sedan mitten av 1980-talet har diabetesrelaterad retinopati behandlats med laser men år 2011 godkändes en ny behandlingsform: anti-VEGF injektioner i ögat. Behandlingen innebär att anti-VEGF (Vascular Endothelial Growth Factor) injiceras i ögats glaskropp för att minska svullnaden. Behandlingen inleds med tre månatliga injektioner och sedan ytterligare injektioner vid behov. Denna nya behandlingsform kan uppfattas som mer krävande för personen som genomgår den i och med att den innebär upprepade injektioner i ögat. – Syftet med min avhandling var att beskriva hur personer med diabetes skattar sin hälsorelaterade livskvalitet

och upplever behandlingen med anti-VEGF injektioner samt beskriva de medicinska effekterna av behandlingen, berättar Therese Granström.

Behandlingen gav positiv effekt

Resultatet visar att deltagarna i studien upplevde en låg generell hälsa före injektionsbehandlingen men att behandlingen gav positiv effekt på synförmågan för drygt hälften av personerna. Den positiva effekten kvarstod efter tre år för att sedan åter sjunka vid fyraårsuppföljningen. – Synnedsättning är ofta förenat med rädsla och oro över att bli blind. Många av patienterna upplevde det som att vara vid ett vägskäl och en avgörande fas i livet med en osäker utgång, förklarar Therese Granström. Deltagarna beskrev tankar om praktiska funderingar kring hur behandlingen skulle gå till och hur det skulle kännas att få injektioner i ögat. Därtill uttryckte de existentiella tankar kring hopp om att få en förbättrad synskärpa eller rädsla för att synen skulle försämras.

Det är viktigt att få kunskap om hur personer som lever med diabetes och ska genomgå injektionsbehandling upplever sin situation för att de ska kunna få adekvat stöd och den information de behöver. Därför är det viktigt att se över samarbetet mellan ögonklinikerna och diabetesvården för att klargöra vem som ger dessa personer information och stöd i den situation de befinner sig i, fortsätter Therese Granström.

I studien har Therese Granström samlat in data från 59 personer på två ögonkliniker i två mellanstora städer i Sverige. Datainsamlingen har skett vid tre tillfällen: före första injektionsbehandlingen, efter ett år och efter fyra år. Therese Granström har också samlat in data med hjälp av två frågeformulär och intervjuer. Hon har också hämtat data om bland annat synskärpa och grad av svullnad vid gula fläcken liksom andra medicinska data och bakgrundsdata.

Källa: Högskolan Dalarna

Therese Granström, sjuksköterska.

Avhandling

”Patient-reported and medical outcomes in patients treated for diabetic macular edema: A real-world longitudinal study” http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1413265&dswid=-7475

Therese Granström är utbildad sjuksköterska och disputerar inom medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. På Högskolan Dalarna arbetar hon inom sjuksköterskeprogrammet och inom omvårdnad med kommunal vårdutveckling.

1 Uppgift 5. Vad är viktigast för mig och mitt förmaksflimmer? Fråga 2. Vad påverkar mitt liv med förmaksflimmer? Vad påverkar ditt liv med förmaksflimmer positivt på sikt? Kryss a för de svarsalternativ som du tycker är viktigast . Mina läkemedel Vad jag äter och dricker Hur jag tänker på mig själv och min sjukdom Min ålder Att jag rör på mig och tränar Att jag inte röker Att jag tar det lugnt och inte överanstränger mig Fråga 1. Vem kan göra mest för mitt förmaksflimmer? Skriv en siffra mellan 1–8 i pusselbitarna. Den person som kan g öra mest får siffran 1 och den som kan påverka minst får siffran 8. Personerna nedan är slu mpmässigt placerade. Läkaren Närstående Fysioterapeuten Arbetsterapeuten Jag själv Dietisten Kuratorn Sjuksköterskan © Riksförbundet HjärtLung, 2018 Aktiv med Förmaksimmer – din patientutbildning Träff 1 Pass 4 © Riksförbundet HjärtLung , 2018 Du kan göra mycket för att påverka ditt liv med förmaksflimmer • Ta dina läkemedel • Regelbunden kontakt med läkare/flimmermottagning • Gör goda livsstilsval: –Rök inte –Motionera –Sträva efter normalvikt –Lär dig hantera oro och stress 32 © Riksförbundet HjärtLung , 2018 Det flimrande hjärtat 17 Hjärta med sinusrytm Hjärta med förmaksflimmer

Aktiv med förmaksflimmer

Nationella HjärtLungskolan Aktiv med KOL

2 Faktablad: Tips vid viktnedgång och ökad aptitlöshet Träff 3 Pass 1 • Ät många små mål fördelade över hela dagen. • Ät mat med mer energi och protein (se sidan 1). • Tillsätt olja, flytande margarin och grädde till maten. • Ät gärna precis innan läggdags för att undvika lång nattfasta. • Välj mejeriprodukter med mer fett, t ex standardfil, standardmjölk och fet ost istället för lättprodukter samt energirikt pålägg som ost, leverpastej, majonnäs och lax. Vid behov kan du få näringsdrycker förskrivna via en dietist. Om du behöver gå upp i vikt: Om du har nedsatt aptit och matlust: Om du har svårt att äta på grund av andningen: • Ät många små mål istället för några stora. • Börja måltiden med att äta den mest energi- och näringsrika maten, t ex fet fisk, kött, sås och ost först och grönsakerna sist. • Ha favoritmat hemma. • Förvara maten synlig och inom räckhåll. Det kan vara bra att veta att depression kan bidra till nedsatt aptit. • Vila före maten, så du är utvilad när det är dags att äta. • Ta din luftrörsvidgande medicin före maten. • Använd pysandning. • Ät långsamt. • Ha färdiglagad mat hemma för tillfällen då du inte orkar laga mat. • Ät i upprätt ställning. • Var utomhus för att stimulera aptiten. • Öka din fysiska aktivitet – men tänk också på att du behöver äta mera då. • Planera för mat du tycker om när du handlar. • Ha din favoritmat hemma och gärna framme, så att du ser den. • Drick efter måltiden, så du inte blir mätt av vätskan. • Ät tillsammans med andra. • Gör måltiden till en fin stund, t ex genom att duka och lägga upp fint. Tips för bättre aptit! • Vila före maten så du är utvilad när det är dags att äta. • Ät gärna ditt huvudmål tidigt på dagen, då är du ofta pigg och energin från målet kan räcka större delen av dagen. • Välj mat som är lätt att tugga och svälja. • Välj gärna färdiglagad mat så du inte behöver lägga energi på matlagningen. • Laga gärna flera portioner när du orkar, så du kan frysa in och äta när du är för trött för att laga. Om du är för trött för att äta Z Z Z © Riksförbundet HjärtLung, 2016

Aktiv med KOL

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

Till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

Och till dig som träffar patienter med KOL

Faktablad: Tips vid viktnedgång och ökad aptitlöshet • Ät många små mål fördelade över hela dagen. • Ät mat med mer energi och protein (se sidan 1). • Tillsätt fett, till exempel olja och flytande margarin. • Ät gärna precis innan läggdags för att undvika lång nattfasta. • Välj mejeriprodukter med mer fett, t ex standardfil, standardmjölk och fet ost istället för lättprodukter samt energirikt pålägg som ost, leverpastej, majonnäs och lax. Om du behöver gå upp i vikt: Om du har nedsatt aptit och matlust: • Ät flera små mål istället för några stora. • Börja måltiden med att äta den mest energi- och näringsrika maten, t ex fet fisk, kött, sås och ost först och grönsakerna sist. • Ha favoritmat hemma. • Förvara maten synlig och inom räckhåll. • Tillsätt gärna olja som extra energi. Det kan vara bra att veta att depression kan bidra till nedsatt aptit. • Var utomhus för att stimulera aptiten. • Öka din fysiska aktivitet – men tänk också på att du behöver äta mera då. • Planera för mat du tycker om när du handlar. • Ha din favoritmat hemma och gärna så att du ser den. • Drick efter måltiden, så du inte blir mätt av vätskan (du kan också välja att äta och dricka vid olika tillfällen). • Ät tillsammans med andra. • Gör måltiden till en fin stund, t ex genom att duka och lägga upp fint. Tips för bättre aptit! • Vila före maten så du är utvilad när det är dags att äta. • Ät gärna ditt huvudmål tidigt på dagen, då är du pigg och energin från det målet kan räcka större delen av dagen • Ta en näringsdryck om du är för trött för att orka laga eller äta mat (en dietiskt kan skriva ut näringsdryck vid behov). Tips! Laga gärna flera portioner så du kan frysa in mat. Då kan du få i dig bra mat snabbt även när du är för trött för att laga. Om du är för trött för att äta Z Z Z Träff 3 Pass 1

© Riksförbundet HjärtLung, 2017

2

Aktiv med hjärtsvikt

Aktiv med KOL har producerats i samarbete med Umeå universitet. Socialstyrelsen har bidragit med ekonomiskt stöd.

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda!

Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och Aktiv med KOL är framtagna av Riksförbundet HjärtLung.

Utbildningarnas upplägg

• Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

Kom igång!

För att komma igång som handledare krävs ett lösenord. Kontakta Marie Ekelund på marie.ekelund@hjart-lung.se. Du kan också läsa mer på

www.hjart-lung.se