Vanligt socker har stor potential som kontrastmedel vid detektering av Alzheimers

"Vår upptäckt kan ge hopp till familjer som drabbats av Alzheimers och där det också kan finnas en ärftlighet för sjukdomen. Framgångsrik vidareutveckling av denna metod för kliniskt bruk kan då hjälpa till att detektera Alzheimers tidigt samt möjliggöra uppföljning av patientens behandling" Foto: Unsplash

Vanligt socker har stor potential som kontrastmedel vid detektering av

Alzheimers

En ny studie visar att socker kan användas för att detektera Alzheimers sjukdom. Med hjälp av en speciell teknik, som varken är beroende av radioaktivitet eller metalliska kontrastmedel, hoppas forskarna kunna upptäcka demenssjukdomen i ett tidigare skede.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan vilket leder till minnesproblem och svårigheter att tolka intryck från sinnena och omgivningen. Till en början förstörs cellernas utskott, men med tiden dör hela nervcellen. Vid undersökning med magnetkamera (MR) – en avbildningsteknik som inte använder någon joniserande strålning – injiceras ofta ett metallbaserat kontrastmedel i patienten för att underlätta diagnos av olika sjukdomar. Tidig diagnos av Alzheimers sjukdom med MR är fortfarande utmanande. Men i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances har ett internationellt team, där forskare från Lunds universitet ingår, undersökt sockrets potential som kontrastmedel. – Vi vill förstå hur upptag och elimination av socker, som är hjärnans bränsle, ändras vid Alzheimers sjukdom. Vårt mål är att se om det går att använda den nya metoden för att kunna detektera Alzheimers i ett tidigt stadium, redan innan patienten visar några symtom, säger Linda Knutsson, professor i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet.

Långsammare elimination av socker

I studien kunde forskarna visa att upptaget och eliminationen av socker i hjärnan är förändrat redan i ett mycket tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Detta kom forskarna fram till genom prekliniska experiment med olika åldersgrupper. Den grupp som bar på sjukdomen visade upp en långsammare elimination av socker än den friska gruppen. – Vår upptäckt kan ge hopp till familjer som drabbats av Alzheimers och där det också kan finnas en ärftlighet för sjukdomen. Framgångsrik vidareutveckling av denna Linda Knutsson, professor. Foto: Privat.

metod för kliniskt bruk kan då hjälpa till att detektera Alzheimers tidigt samt möjliggöra uppföljning av patientens behandling. Dock behövs mycket mer forskning för att uppnå detta, säger Linda Knutsson.

Potential för att detektera Alzheimers

Tidigare har forskarna undersökt socker som kontrastmedel vid undersökningar av tumörer. Att sockret nu även visar sig ha potential för att detektera Alzheimers gläder Linda Knutsson som kommer att arbeta vidare med att utveckla den nya metoden. – Att använda icke-syntetiska kontrastämnen som socker vid undersökningar är inte bara billigare för sjukvården. Det kan även få en positiv psykologisk effekt och göra patienter lugnare, säger Linda Knutsson.

Källa: Lunds universitet

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: City University of Hong Kong, Johns Hopkins University School of Medicine, Kennedy Krieger Research Institute, Hong Kong Polytechnic University, City University of Hong Kong Shenzhen Research Institute.

ÅTER I LAGER! SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA

OBS! Begränsad upplaga.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

Känselnedsättning vid diabetes kan studeras med nya tekniker

Forskare på Skånes universitetssjukhus, Medicinsk service i Region Skåne och Lunds universitet är först i världen med att tolka bilder av nervtrådar på nya sätt. Det kan till exempel leda till bättre prognos för patienter med diabetes som drabbas av känselnedsättning.

Personer med diabetes kan råka ut för många olika komplikationer i hand och ben. Ett av de symptom som kan vara besvärande är känselnedsättning. Det kan ibland bero på inklämning av en nerv i handlednivå. Med hjälp av bland annat digital bildhantering och 3D-teknik går det att få fram unika bilder av nerverna. – Vi förstår mekanismer vid nervinklämningar hos patienterna på ett nytt sätt och kan tolka symptom. Nu kan vi ge bättre prognos och se vilka diabetiker som kan behandlas, säger Lars Dahlin, professor vid Lunds universitet och handkirurg vid Skånes universitetssjukhus.

Kan få nedsatt känsel

Studierna som gjorts är en del i ett flertal andra kliniska studier för att förstå, diagnosticera och behandla nervinklämningar. Personer som drabbas kan ofta behandlas men det beror på vilken nerv det rör sig om. – Personer med diabetes med känselnedsättning ska utredas. Man kan ibland upptäcka en inklämning av en nerv, den så kallade medianusnerven. Detta kan åtgärdas genom att man vid en operation släpper på trycket mot

Lars Dahlin som är handkirurg utforskar nya tekniker tillsammans med Elisabet Englund som är neuropatolog vid Klinisk genetik och patologi. Unika bilder gör det lättare förstå, diagnosticera och behandla nervinklämning hos patienter med diabetes. Foto: Magnus Aspegren.

Lars Dahlin, överläkare i handkirurgi och professor. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

nerven och få tillbaka känsel och motorik. Vi är först i världen med att, med de här teknikerna, visa fenomen i nerv- och hudprover från patienter, säger Lars Dahlin.

Samarbeten en framgångsfaktor

Det finns långtgående samarbeten inom området mellan olika forskare och organisationer. Avgörande för framstegen är samarbetet mellan Lars Dahlin och Elisabet Englund, överläkare på Klinisk genetik och patologi och professor i neuropatologi vid Lunds universitet. Som neuropatolog studerar hon bland annat sjukdomar i nervsystemets vävnad. Samarbetet med motsvarigheten till Max IV, ESRF i Grenoble där den aktuella Elisabet Englund, neuropatolog. Foto: Magnus Aspegren.

studien är gjord, inleddes för fem år sedan. Det finns även ett nära samarbete kring bildanalys tillsammans med Medicinsk Strålfysik i Lund, forskare vid Linköpings Universitet och vid Dansk Tekniskt Universitet i Köpenhamn.

Det pågår också ett samarbete med forskningsanläggningen Max IV. Tanken är arbeta vidare med tekniken här. Synkrotrontekniken på Max IV innebär att synkrotronstrålning produceras av elektroner med stor variation i synligt ljus. Med hjälp av denna teknik kan man få fram unika bilder på hur enskilda nervtrådar ser ut tredimensionellt, dels i normala fall, dels hos personer med diabetessjukdom. – Nu kan vi betydligt bättre förstå hur nervtrådarna i nerverna påverkas av diabetes samt hur nervtrådarna tillbakabildas och sedan försöker växa ut igen, säger Lars Dahlin.

Källa: Region Skåne

Fakta om diabetes och känselnedsättning:

Känselnedsättning i arm och främst i benen är vanligt hos personer med diabetes. Hälften av alla patienter med diabetes typ-2 drabbas. Artikel om studien har publicerats i Scientific Reports ”Three-dimensional architecture of human diabetic peripheral nerves revealed by X-ray phase contrast holographic nanotomography”

Läs mer på nästa sida:

Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur

"Personer med diabetes med känselnedsättning ska utredas. Man kan ibland upptäcka en inklämning av en nerv, den så kallade medianusnerven. Detta kan åtgärdas genom att man vid en operation släpper på trycket mot nerven och få tillbaka känsel och motorik. Vi är först i världen med att, med de här teknikerna, visa fenomen i nerv- och hudprover från patienter" Foto: Canstock, arkiv.