Min Medicin 2019 #4/5 by Medicinsk access

2019

#4/5 ÅRGÅNG 15

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Stamceller ger kunskap om nerv cellers motståndskraft vid ALS Sömnsvårigheter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Därför blir svettiga personer ofta myggbitna Hur säkra är våra generiska preparat egentligen?

GÄSTLEDARE: MARGARETA RÖSTLUND

MAG- OCH TARMFÖRBUNDET

Ökad kunskap om allvarlig leversjukdom

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 370 kr. inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 26 september, 2019. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Innehåll #4/5 2019 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se

64 Därför blir svettiga personer ofta myggbitna

Annonstraffic: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10

5 U nder mars lånade Mag- och tarmförbundet ut inflammatorisk tarmsjukdom under 30 timmar!

Tryckeri: V-Tab Vimmerby

8 Ny Sifoundersökning: Endast var fjärde svensk kan tecknen på stroke

6 Sjukliga proteiner förändrar socialt och aggressivt beteende hos demenssjuka

Nästa nummer: Utkommer v.39, 2019 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

10 Låg utbildning tung riskfaktor globalt för hjärtinfarkt och stroke 12 Enkelt blodprov ger svar om nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom 22 B lodprov kan upptäcka spridning av tarmcancer tidigare 24 Nytt sätt att hitta rätt behandling vid prostatacancer

26 Ökad kunskap om allvarlig leversjukdom

28 Läkemedel mot urinproblem kopplas till åderförkalkning hos möss 36 AbbVie får EU-godkännande för SKYRIZI (risankizumab) för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna 38 N u ställer vården nya krav: Undvik rökning och alkohol före och efter operation 40 S atsning på precisionsmedicin ska öka tillgången till läkemedelsbehandling för svårt cancersjuka 42 Ö kning av hudcancerfall, nu vill forskare lära sig mer om hudtumörer och utveckl a nya behandlingsmetoder

2019

#4/5 ÅRGÅNG 15

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Stamceller ger kunskap om nerv cellers motståndskraft vid ALS Sömnsvårigheter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Därför blir svettiga personer ofta myggbitna Hur säkra är våra generiska preparat egentligen?

GÄSTLEDARE: MARGARETA RÖSTLUND

MAG OCH TARMFÖRBUNDET

Ökad kunskap om allvarlig leversjukdom

Omslaget: Foto: © Can Stock Photo / michelmond

16 Hur säkra är våra generiska preparat egentligen?

44 Första stora studien av proteiner hos patienter med ALL 46 Ny syn på hur hjärnan fungerar 48 S amband mellan höga PCB-nivåer i blodet och för tidig död 52 I L-1-hämmare kan minska strålningsinducerad kärlskada 54 Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn 56 1 ,59 miljarder till förlossningsvården och kvinnors hälsa 58 Ny diagnosmetod möjliggör mer individuell behandling vid SLE 60 Kostfonden uppmanar till kraftfulla åtgärder mot sockret! 62 Konsulterna - Kampen om Karolinska 68 N u finns Prostrolane Inner B i Sverige 72 B okklubben M edicinnotiser 22, 31, 34, 35, 51

20 Sömnsvårigheter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

32 Stamceller ger kunskap om nerv cellers motståndskraft vid ALS #4/5 2019

Låg utbildning riskfaktor globalt för hjärtinfarkt och stroke! Risken för hjärtinfarkt eller stroke hos personer med liten eller ingen utbildning är mer än dubbelt så hög som för personer med hög utbildning.

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Gästledaren Margareta Röstlund. Förbundsordförande, Mag- och tarmförbundet. ”Den enda besvikelsen kring hela projektet var att Försäkringskassan inte ville anta vår utmaning. Det är den myndighet som bäst skulle behöva pröva på att ”gå en mil i våra skor”. Det vet vi från alla samtal från våra medlemmar som stångas med en oförstående handläggare och som ifrågasätts in i det allra mest intima privatlivet.” Enkelt blodprov ger svar om nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom. En ny studie bekräftar att ett enkelt blodprov kan ge svar på accelererande nervcellsskador i hjärnan. Proteinet neurofilament light (NFL) i blodprover, insamlade vid olika tillfällen över flera år, från patienter med Alzheimers sjukdom har analyserats. I studien deltog 1 182 patienter. Läs mer... Nytt sätt att hitta rätt behandling vid prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och ungefär var fjärde drabbad man får spridd cancer. Initial hormonell behandling fungerar väl för de flesta med spridd prostatacancer. Men med tiden utvecklar tumören resistens, vilket resulterar i kastrationsresistent prostatacancer. Läs mer... Hur säkra är våra generiska preparat egentligen? De generiska preparaten har av läkemedelsmyndigheten kontrollerats vara bio-ekvivalenta. Med det menas att de ska ge samma likvärdiga blodkoncentrationer, och därmed likvärdiga effekter. Läs mer...

Stamceller ger kunskap: Amyotrofisk lateral skleros, ALS, är en dödlig sjukdom utan effektiv behandling eller bot. Sjukdomen kännetecknas av förlust av motoriska nervceller, så kallade motorneuron, som kontrollerar kroppens viljestyrda muskler. Det leder till muskelförtvining, svaghet och till slut förlamning. Läs mer... Ny syn på hur hjärnan fungerar: Forskare vid Lunds universitet har, i samarbete med italienska forskare, efter en serie studier visat att inte bara en del utan de flesta delarna av hjärnan kan engageras när vi hanterar de signaler som uppstår vid beröring. Resultaten öppnar för en ny syn på hur hjärnans nätverk av nervceller behandlar information, och därmed hur hjärnan fungerar. Läs mer... Därför blir svettiga personer ofta myggbitna: Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita. Läs mer... Mer i detta nummer: Ungefär en tredjedel av alla svenskar lider av sömnsvårigheter. Kan vi förebygga hjärt-kärlsjukdom genom att hjälpa dem som drabbas att sova bättre har vi tagit ett viktigt steg i kampen mot sjukdomarna... Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: Vino! Älskade spanska viner ( Johan Franco Cereceda) Carlsson Bokförlag. En tanke: Sommarflykt ” Saknad av barnskratt i viken Nu istället på skolgården Hösten definitiv trots värmen Vemod i bröstet och glädje att jag fått ännu en sommar” MK Vi önskar en trevlig sommar!

Ny forskning: Läkemedel som är utvecklade för att behandla en viss sjukdom kan även ha andra effekter på kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare vid Shandong University i Kina, att ett läkemedel som används för behandling av överaktiv urinblåsa kan kopplas till ateroskleros. Läs mer... Medicinsk access nr 1 2019 INGER ROS Ordförande Riksförbundet HjärtLung. Läs mer om personcentrerad vård på hjart-lung.se/ sedd-i-varden

”Nu går vi vidare tillsammans med professionen för att för bättra vården för människor med hjärtsjukdom och visa för vårdpolitikerna var resurserna gör bäst nytta, med personen i centrum.” 4

#4/5 2019

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 2 2019 HELENA ELLIOTT Kanslichef Huvudvärksförbundet www.huvudvarksforbundet.se

”Så om vi nu skapar en fungeran de vårdkedja så kommer huvud värkspatienterna med största sannolikhet ta hjälp av sina karaktärsdrag och se till att de får ett tillfredsställande hälsosamt liv som genererar lägre kostnader för hela samhällssystemet.”

Medicinsk access nr 3 2019 GUNNAR KARLSSON För Patientföreningen FH Sverige

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 600 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

”Vilket Landsting/Region blir först med att testa nya sätt att genom föra förändringar inom vården? Vi, patienter och vården, står på startlinjen och väntar på er.”

GÄSTLEDARE

Under mars lånade Mag- och tarmförbundet ut inflammatorisk tarmsjukdom under 30 timmar! Genom simuleringen In Their Shoes fick bland andra vårdprofession, politiker och myndighetspersoner uppleva hur det är att styras av en kronisk tarmsjukdom i sin vardag. Deltagarna fick via en mobilapp instruktioner som liknade de händelser en tarmsjuk person konfronteras med dagligen. Riktiga skådespelare ringde upp deltagarna, agerade vårdpersonal och ställde frågor: - har du tagit din medicin? Kom ihåg din läkartid!

Varje deltagare fick en tygpåse med våtservetter, medicin (sockerpiller naturligtvis) och andra saker som behövs för den som lever med inflammatorisk tarmsjukdom. Också anhöriga fick delta i simuleringen. En av dem var min make. Han tog utmaningen på yttersta allvar och följde noga de instruktioner som han uppmanades att göra. Väldigt ofta plingade det till i telefonen och ett nytt uppdrag kom. Det kunde exempelvis vara att han skulle söka upp en toalett inom tre minuter. För att bevisa att han verkligen utfört uppdraget skulle han ta ett foto av toaletten och skicka in det i mobilappen. Han hade ytterst jobbiga 30 timmar och var mycket glad när han blev ”frisk” igen! Ungefär 65 000 personer lever idag med inflammatorisk tarmsjukdom, eller IBD som det brukar förkortas. De vanligaste typerna Crohn’s sjukdom och ulcerös kolit. Effekterna av sjukdomarna kan vara omfattande och förutom hälsan påverka andra delar av livet: arbete, skola och sociala relationer. Smärta och oro, gränsande till ångest, är vanligt. Ögonöppnare för många

Det går inte att simulera den oro och smärta som sjukdomarna medför. Men genom projektet in Their Shoes kunde deltagarna ändå få ett smakprov på de vardagliga funktionshindren som följer av IBD. Det var en ögonöppnare för många.

Själv har jag haft IBD (Crohn´s sjukdom) sedan tidig tonår. Jag och maken har levt ihop i snart 50 år. Efter simuleringen har han flera gånger sagt att, trots att vi varit Den enda besvikelsen kring hela projektet var att Försäkringskassan inte ville anta vår utmaning. Det är den myndighet som bäst skulle behöva pröva på att ”gå en mil i våra skor”. Det vet vi från alla samtal från våra medlemmar som stångas med en oförstående handläggare och som ifrågasätts in i det allra mest intima privatlivet. tillsammans under nästan hela min sjukdomsperiod, så har han nu fått en helt ny förståelse för hur det kan vara som drabbad. In Their Shoes medförde att vi pratade med varandra om min sjukdom på ett helt nytt sätt. Det var många nya perspektiv som föll på plats. Den enda besvikelsen kring hela projektet var att Försäkringskassan inte ville anta vår utmaning. Det är den myndighet som bäst skulle behöva pröva på att ”gå en mil i våra skor”. Det vet vi från alla samtal från våra medlemmar som stångas med en oförstående handläggare och som ifrågasätts in i det allra mest intima privatlivet. För fortfarande saknas en hel del förståelse, kunskap och bemötande från det allmänna när det kommer till mag- och tarmsjukdomar. Den ofrihet att röra sig i det offentliga rummet som uppstår på grund av bristande tillgång på toaletter. Isoleringen som kommer av oron att inte våga lämna hemmet utan extra kläder eller att det ska hända en olycka. Det är därför Mag- och tarmförbundet finns! För att sprida kunskap om våra sjukdomar och skapa gemenskap mellan dem som drabbas. MARGARETA RÖSTLUND Förbundsordförande, Mag- och tarmförbundet #4/5 2019

När en person, som av omgivningen tidigare uppfattats som skötsam, börjar begå kri minella handlingar såsom exempelvis stöld, snatteri, sexuella trakasserier eller annat aggressivt beteende, kan det dölja sig en demenssjukdom bakom de oväntade hand lingarna. Foto: Canstock, arkiv

Sjukliga proteiner förändrar socialt och aggressivt beteende hos demenssjuka Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med amerikanska kollegor studerat avlidna patienter, som fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller frontotemporal demens och sett att vissa proteiner samvarierar med den demenssjukes benägenhet att begå en kriminell handling. Madeleine Lilje gren, forskare. Foto: Ingemar Walldén

– Den här studien är unik i det avseendet att vi har studerat avlidna patienter, något som gör att vi är hundra procent säkra på demensdiagnosen, som inte alltid är säkerställd när patienterna är i livet. Dessutom har vi sett att sannolikheten att begå kriminella handlingar var nio gånger högre hos de patienter med frontotemporal demens som hade inlagring i hjärnan av vissa sjukliga proteiner, framförallt TDP-43, jämfört med dem som hade inlagring av tau-protein. TDP-43- proteinerna tycks alltså vara speciellt associerade med att utveckla ett kriminellt beteende hos personer med frontotemporal demens, säger Madeleine Liljegren, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Psykiatri nordväst i Stockholm. När en person, som av omgivningen tidigare uppfattats som skötsam, börjar begå kriminella handlingar såsom exempelvis stöld, snatteri, sexuella trakasserier eller annat aggressivt beteende, kan det dölja sig en demenssjukdom bakom de oväntade handlingarna. Det har flera tidigare studier, bland annat från Lunds universitet (se bl.a. Liljegren M, Englund E, et al, JAMA Neurology 2015), visat.

30 procent hade begått en kriminell handling

Forskarna inom Neuropatologi-gruppen i Lund har studerat 220 avlidna patienter med Alzheimers sjukdom eller frontotemporal demens (FTD), vilka följts vid Minneskliniken i Lund under åren 1967-2017. Av dessa hade 30 procent begått en kriminell handling - 15 procent av patienterna med Alzheimers och 42 procent av dem med FTD. Den senare gruppen begick också upprepade kriminella handlingar i större utsträckning än dem med Alzheimer. Även när det gäller beteende som att skratta onormalt högt eller skrika oväntat, är FTD-gruppen överrepresenterad (75 procent), jämfört med Alzheimer (56 procent). – Det bekräftar vad vi sett i tidigare studier och har sin förklaring i att de patienternas skador finns i främre delen av hjärnan, där vår personlighet med bland annat impulskontroll och empati sitter, säger Madeleine Liljegren och understryker att demenssjukdomar inte bara drabbar äldre personer. – Frontotemporal demens kan även förekomma hos yngre personer och de går ofta länge utan att få korrekt diagnos. Därför är det viktigt att anhöriga, sjukvård, polis och hela rättssystemet reagerar på förändrat socialt och kriminellt beteende och är behjälpliga så att personerna får hjälp av sjukvården. KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET

Publikation Association of Neuropathologically Confirmed Frontotemporal Dementia and Alzheimer Disease With Criminal and Socially Inappropriate Behavior in a Swedish Cohort JAMA Neurology, 29 mars 2019, doi:10.1001/jamanetworkopen.2019.0261 Relaterat: https://www.lu.se/article/skillnader-i-aggressivitet-hos-personer-med-demenssjukdom https://www.lu.se/article/kriminellt-beteende-kan-vara-tecken-pa-demens

#4/5 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 56 kr för porto inkl. moms. TOTALT 206 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 150 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Ny Sifoundersökning:

Endast var fjärde svensk kan tecknen på stroke Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde svensk, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.

– Vid en stroke krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. I dag kommer endast var tredje drabbad till sjukhus inom tre timmar. Därför är det oroväckande att allmänhetens kännedom om symptomen på stroke är så pass låg, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Cirka 100 000 lever med sviterna av stroke, som snabbt kan identifieras med hjälp av AKUT-testet. Nu visar en ny Sifoundersökning av Hjärt-Lungfonden att endast var fjärde svensk, 27 procent, känner till tecknen på stroke. 43 procent har hört talas om testet men vet inte hur det går till, och 28 procent känner inte alls till det. En studie med stöd av Hjärt-Lungfonden ger ny kunskap

om diagnosticering av stroke. Vid akut stroke är det viktigt att snabbt kunna avgöra om patienten har en stor propp i hjärnan, ett tillstånd som kräver behandling med trombektomi. I studien har man jämfört olika kliniska modeller för diagnosticering av stroke baserade på patientens symptom. Resultatet tyder på att man, enbart Jan Nilsson, professor. Foto: Mårten Levin genom att testa den drabbades armmotorik – det vill säga ber patienten att lyfta båda armarna – snabbast kan identifiera en massiv stroke. Studien är publicerad i BMJ Journals Stroke and Vascular Neurology. – Tack vare forskningsframsteg och förbättrad vård har dödligheten i stroke nästan halverats sedan millennieskiftet. Om kunskapen om symptomen för stroke ökar hos allmänheten skulle det både rädda liv och öka livskvaliteten för dem som drabbas, säger Jan Nilsson, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om Sifoundersökningen Den webbaserade undersökningen genomfördes av Kantar Sifo under perioden 7–18 februari 2019. 1 000 svenskar svarade på frågan, med följande resultat: De vanligaste symptomen på stroke sammanfattas i det så kallade AKUTtestet. Kan du AKUT-testet? Jag vet vad det är och hur det går till: 27 procent. Jag vet vad det är men inte hur det går till: 43 procent. Jag vet inte vad det är: 28 procent. Tveksam, vet ej: 3 procent.

Akuttestet. Källa: Hjärt-Lungfonden

#4/5 2019

TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att du får symtom som liknar dem du får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn. Ofta varar symtomen vid TIA endast några minuter. TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Blodcirkulationen brukar snart bli som den ska igen och därför hinner inte någon bestående skada upp stå. Men om du får en TIA finns det en risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen. Du bör därför söka vård omgående även om besvären gått över. Foto: Canstock, arkiv

FAKTA OM STROKE 2019 Stroke är: Ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Drabbade och döda: I Sverige drabbades cirka 26 000 personer av stroke under 2017, och cirka 6 500 personer dog. Omkring 100 000 svenskar lever med sviterna av stroke, cirka 20 000 klarar sig inte själva. Hjärt-Lungfondens mål: Att halvera antalet personer som avlider eller får svåra funktionsnedsättningar på grund av stroke. Forskningsframgångar: Forskningen har på senare år bland annat resulterat i behandlingsmetoder som trombolys och trombektomi, vetenskapligt beprövad rehabilitering samt möjligheten att studera hjärnvävnaden med datortomografi. Forskningens utmaningar: Till exempel att förstå varför stroke ökar bland yngre, bli bättre på att förebygga stroke samt utveckla mer effektiva behandlingsmetoder. (Källa: Hjärt-Lungfonden)

FAKTA: UPPTÄCK STROKE MED AKUT-TESTET Vid en stroke räknas varje sekund – den som får rätt hjälp i tid har betydligt större chans till överlevnad och snabbare rehabilitering. Lär dig att identifiera en stroke genom AKUT-testet. Ansikte: Be personen le. Vid stroke hänger ena mungipan inte alltid med. Kropp: Be personen hålla båda armarna rakt fram. Vid stroke faller ofta ena armen ner. Uttal: Be personen säga en enkel mening. Sluddrigt uttal eller svårighet att hitta ord är ett tecken på stroke. Tid: Om något av testen indikerar en stroke – ring 112 omgående. (Källa: Hjärt-Lungfonden)

#4/5 2019

Låg utbildning tung riskfaktor globalt för hjärtinfarkt och stroke Risken för hjärtinfarkt eller stroke hos personer med liten eller ingen utbildning är mer än dubbelt så hög som för personer med hög utbildning, visar en omfattande internationell studie publicerad i The Lancet Global Health. Störst skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan hög- och lågutbildade finns i låginkomstländer.

Studien Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) har undersökt kvinnor och män från tjugo länder och funnit att låg utbildning medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt oavsett landets inkomstnivå. Skillnaden mellan låg- och högutbildade var dock betydligt mer märkbar i fattigare länder. Eftersom riskfaktorer som fetma, diabetes och högt blodtryck är mindre vanliga bland lågutbildade i låg10

#4/5 2019

inkomstländer, vilket också bekräftades här, har man antagit att hjärt-kärlsjukdom skulle vara vanligare bland de bättre bemedlade. De aktuella forskningsresultaten visar dock på motsatsen. – Vi vet inte exakt vad som orsakar den höga risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med låg utbildning i låginkomstländer, annat än möjligen brist på kunskap och bristande hälso- och sjukvård, säger huvudförfattaren bakom rapporten, Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Störst skillnad i fattiga länder

Studien registrerade utbildningsnivå, hushållets tillgångar (fordon, dator, TV, tvättmaskin, hus/lägenhet, odlingsmark med mera), riskfaktorer och medicinering hos 154

169 vuxna i åldern 35-50 år från fem komstländer som haft hjärtinfarkt låginkomst-, elva medelinkomst- och eller stroke innan de undersöktes i fyra höginkomstländer mellan 2003 studien. Endast 9 procent använde och 2017. något av dessa medel, jämfört med Bland personerna i studien hade 6 936 32 procent bland dem med hög någon kardiovaskulär händelse under utbildning. I höginkomstländer en uppföljningstid på i genomsnitt sju använde alla utbildningsgrupper och ett halvt år. Riskfaktorer som fetma, mediciner i stor utsträckning (75högt blodtryck och diabetes var mindre 84 procent). vanliga bland lågutbildade än bland PURE-studien leds från Kanada högutbildade i låginkomstländer, och av professor Salim Yusuf, Populaförklarade således inte deras högre risk. tion Health Research Institute, vid I höginkomstländerna (huvudsakMcMaster University. Han betonar ligen Kanada och Sverige) var det 26 vikten av förbättrad utbildning som procents ökad risk för att insjukna hållbar strategi för att förbättra hos låg- jämfört med högutbildade, hälsan, vilket Annika Rosengren Annika Rosengren, professor i medicin, efter justering för riskfaktorer och också lyfter fram. Foto: Cecilia Hedström tillgångar i hushållet. Motsvarande – Om vi vill minska risken för i medelinkomstländer var 59 procents högre risk och i hjärt-kärlsjukdom globalt, måste handläggningen för låginkomstländer 123 procents högre risk. drabbade med låg utbildning förbättras, och låg utbildning bör också betraktas som en modifierbar riskfaktor, Mer utbildning för bättre hälsa säger hon. Användningen av läkemedel vid hjärt-kärlsjukdom var mycket låg bland personer med låg utbildning i låginKälla: Sahlgrenska akademin

Titel: Socioeconomic status and risk of cardiovascular disease in 20 low-income, middle-income, and high-income countries: the Prospective Urban Rural Epidemiologic (PURE) study; https://www.thelancet.com/journals/langlo/article/PIIS2214109X(19)30045-2/fulltext

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT PharmaLight

MR4 ACTIV Ljusbehandlingens nyaste instrument, ”All-inclusive”, LASER/LED/magnetfält, allt i en produkt. MRM har funnits i +20 år, finns i +30 länder, +400 000 sålda enheter, över +20 000 professionella utövare.

MR4 ACTIV 25W

MRM är ÖVERLÄGSEN I kliniska studier är Superpulserande laser överlägsna klass IV samt klass IIIb laser i säkerhet, inflammationskontroll, smärtlindring, infektionskontroll och sårbehandling.

• 470 nm blått LED ljus, bl a till MRSA

MRM är BEVISAD Multi Radiance har bevisat att deras teknologi fungerar utan begränsningar! MRM är OPTIMERAD MR4 ACTIV™ har optimerats för att säkert leverera mesta möjliga ljus till djupvävnader och underlätta upptagning. Laserterapi som behandlingsform har stöd genom tusentals gjorda studier. Flertalet randomiserade dubbelblinda studier har visat effekten av Multi Radiance Medicals teknologi. Vill du veta mer och få ett utdrag på gjorda studier: maila till info@pharmalight.se

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

• Laddningsbart batteri med upp till 6 timmars användning

• 640 nm rött LED ljus, bl a till sårläkning • 870 nm infrarött ljus, bl a vävnad och leder • 905 nm Super Pulsed Laser, utan skadlig värmeökning i vävnad • Statiskt magnetiskt fält, 35 mT, underlättar cirkulationen

Together with us champions are made when no one is watching #4/5 2019

Forskarna upptäckte att NFL koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som kan mätas genom ryggvätskeprov och med magnetkamera. Foto: Canstock, arkiv

Enkelt blodprov ger svar om nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom 12

#4/5 2019

En ny studie bekräftar att ett enkelt blodprov kan ge svar på accelererande nervcellsskador i hjärnan. Proteinet neurofilament light (NFL) i blodprover, insamlade vid olika tillfällen över flera år, från patienter med Alzheimers sjukdom har analyserats. I studien deltog 1 182 patienter med olika grad av kognitiv svikt och 401 friska i kontrollgruppen. Studien som publicerats i JAMA Neurology visar att NFL -koncentrationen i blodet skulle kunna tala om ifall ett läkemedel faktiskt påverkar förlusten av nervceller.

Studien har finansierats med stöd av Wallenberg centrum för molekylär medicinsk forskning i Lund. Vetenskapsrådet, och Alzheimer fonden.

Under senare år har det skett en utveckling av mycket känsliga metoder för att mäta förekomsten av olika ämnen i blod som kan tyda på skador i hjärnan och neurologiska sjukdomar som Parkinson, multipel skleros (MS) och Alzheimer. Proteinet neurofilament light (NFL) är just ett sådant ämne. – Vanliga metoder för att påvisa nervcellsskador är att mäta patientens nivå av olika ämnen med ett ryggvätskeprov eller så avbildar vi hjärnan med magnetkamera. Dessa metoder är komplicerade, tar tid och är kostsamma. Att mäta NFL i blodet kan vara billigare och dessutom enklare för patienten, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, som lett studien som är ett samarbete med bland andra Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal. Statistiska samband över tid

När nervcellerna i hjärnan är skadade eller dör läcker NFL protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet. Sedan tidigare är det känt att nivåerna av NFL är högre hos personer med neurodegenerativa sjukdomar, men studier över tid har saknats. – Vi upptäckte att NFL koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson. Studien är gjord på den vanligare formen sporadisk Alzheimers sjukdom, en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och den vanligaste orsaken till demens. Forskarna har analyserat en stor mängd blodprover insamlade över flera års tid hos totalt 1 583 patienter. KORT FAKTA OM STUDIEN Ämne: Klinisk minnesforskning, Alzheimers sjukdom KLINISK FORSKNING Studiedesign: forskarinitierad kvantitativ studie, statistiska samband Observationsstudie: prospektiv, longitudinell, kohortstudie Antal patientgrupper i studien: Alzheimers sjukdom, mild kognitiv svikt, demens av Alzheimertyp (AD), kontroller och ytterligare gruppindelningar till exempel för tecken på beta-amyloid patologi Antal patienter i studien: 1 583

#4/5 2019

Niklas Mattsson, forskare och läkare. Foto: Björn Martinsson.

Kaj Blennow. Foto: Arkivbild.

– Nyligen publicerades en mindre tysk-amerikansk studie som visade liknande resultat på familjär Alzheimers sjukdom, en mycket ovanlig form och starkt relaterad till ärftlighet. Tillsammans talar dessa studier för att NFL i blodet kan användas för att mäta skador på hjärnceller vid olika former av Alzheimers sjukdom. Mått för framtida läkemedelsutveckling

Alzheimer är en svårdiagnosticerad och komplex sjukdom som kommer smygande. Sjukdomen medför att kognitiva såväl som kroppsliga funktioner försämras samtidigt som nervcellerna förtvinar och dör. Det finns idag ingen behandling som minskar förlusten av nervceller i hjärnan. Läkemedel som lindrar kognitiva besvär finns, men inga som bromsar förloppet. Mätningar av NFL-koncentrationen i blodet skulle kunna tala om ifall ett läkemedel faktiskt påverkar förlusten av nervceller, när en optimal dosering av ett läkemedel är uppnått eller om ett annat läkemedel bör prövas. – Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger Niklas Mattsson och fortsätter; – I tidigare läkemedelsstudier har det funnits en stor osäkerhet kring effekterna av läkemedlen. Det finns flera olika orsaker till det. Till exempel har en del patien-

Henrik Zetterberg. Foto: Arkivbild.

ter som inkluderats förmodligen inte haft Alzheimers sjukdom. I andra fall har det varit oklart om läkemedlen satts in för sent i förloppet. Att mäta NFL-koncentration i blodet skulle kunna underlätta för framtida läkemedelsutveckling, både genom att följa effekter av läkemedel och genom att inkludera testpersoner som uppvisar markörer på nervcellssönderfall. På så vis går det även att dra säkrare slutsatser av resultaten. Betonar vikten av ytterligare undersökningar

Niklas Mattsson betonar vikten av att fortsatt undersöka hur känsligt måttet av NFL i blodet är som markör för Alzheimers sjukdom och vad att förvänta av longitudinella förändringar. Det måste undersökas. Vilka läkemedel som har effekt behöver också bekräftas av nya läkemedelsstudier, men Niklas Mattsson tror ändå att metoden att mäta markörer i blodet som säger oss något om hjärnans funktion inte är långt från klinisk rutin. – Det pågår förberedelser på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal för att inom en snar framtid göra den här metoden tillgänglig i klinisk rutin. Då kan läkare använda metoden för att mäta skador på nervceller vid Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar i hjärnan bara genom ett enkelt blodprov. Källa: Lunds universitet

FAKTA ALZHEIMER OCH NFL Alzheimer är en vanlig orsak till kognitiv svikt hos äldre personer och en komplex sjukdom som kommer smygande. I Sverige tillkommer omkring 25 000 nya patienter varje år med demenssjukdomar, varav 60–70 procent är drabbade av Alzheimers sjukdom. Mentala och kroppsliga funktioner försämras samtidigt som nervcellerna förtvinar och dör. Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar – plack och tangles (fibriller) – i olika delar av hjärnan. Plack består främst av beta-amyloid och tangles består främst av tau, båda är proteinämnen som även förekommer i en frisk hjärna. Neurofilament light protein (NFL) är en markör för nervcellskador och nivåerna av NFL ökar i takt med att Alzheimers sjukdom utvecklas. Metoden att mäta NFL -koncentration i blodet hos en person är enkel och ger möjlighet att följa sjukdomsförloppet hos personer med Alzheimers. Men att mäta koncentration av olika ämnen i ryggvätska och med PET -kameraundersökning behöver fortsatt göras för att angripa och förstå andra aspekter av sjukdomen.

Publikation: JAMA Neurology “Longitudinal plasma neurofilament light tracks neurodegeneration in Alzheimer’s disease” Niklas Mattsson, Nicholas C. Cullen, Ulf Andreasson, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow JAMA Neurology, online 22 april doi:10,1001/jamaneurol.2019.0765

#4/5 2019

Edwards Engineering for tomorrow’s TAVI The new SAPIEN 3 Ultra system Built on the proven SAPIEN 3 platform, the new SAPIEN 3 Ultra system simplifies today’s TAVI procedure to deliver the predictable, procedural efficiency you have come to trust from Edwards Engineering See how Edwards is engineering the future of TAVI at tomorrowsTAVI.com Available in 20, 23, and 26mm sizes For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions, and adverse events. Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity. Material for distribution only in countries with applicable health authority product registrations. Material not intended for distribution in USA or Japan. Indications, contraindications, warnings, and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Axela, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN 3, Edwards SAPIEN 3 Ultra, SAPIEN, SAPIEN 3, and SAPIEN 3 Ultra are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. © 2019 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E8809/12-18/THV Edwards Lifesciences • Route de l’Etraz 70, 1260 Nyon, Switzerland • edwards.com

Genom att anekdotiska rapporter och nyheter så lätt sprids på internets sociala medier blir det ett bekymmer för sjukvården att handskas med patienter som behandlas med indragna produkter. Man behöver kanske använda ett annat läkemedel, titrera ut det, eller vidta extra undersökningar av oroliga patienter. Foto: Canstock, arkiv

#4/5 2019

Hur säkra är våra generiska preparat egentligen? Inte så sällan har jag, både som läkare och i bekantskapskretsen, fått höra hur människor klagar över att få sina receptutskrivna preparat utbytta därför att staten har bestämt att endast det billigaste skall ges läkemedelsrabatt. Detta gäller de preparat, som kallas generika, som inte har patentskydd och därför tillverkas av många konkurrerande företag. Eftersom apotekens inköp sker ofta, och företagen konkurrerar med priser, händer det ofta att det billigaste preparatet skiftar från månad till månad. En del människor har då upplevt att det ena preparatet kanske ger dem ont i magen eller snuva eller någon annan, förhållandevis lindrig biverkan.

De generiska preparaten har av läkemedelsmyndigheten kontrollerats vara bio-ekvivalenta. Med det menas att de ska ge samma likvärdiga blodkoncentrationer, och därmed likvärdiga effekter. Men hur stark är kontrollen att tablettens olika beståndsdelar är likvärdiga med avseende på de ingående ämnena som inte är verksamma (som på apoteksspråk kallas constituentia), men som behövs för att göra en tablett? Och kanske ännu viktigare, att det verksamma läkemedlet inte innehåller farliga föroreningar. Ett färskt exempel belyser detta. Oväntade cancerogena ämnen funna i blodtryckspreparat

I en artikel av Byrd et al i New England Journal of Medicine från 25 april i år (1) ges en utförlig kommentar till indragning i USA av flera preparat innehållande angiotensin-receptorblockerare (ARB). Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s agerande berodde i sin

tur att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA redan i juli 2018 meddelade att produkter innehållande valsartan tillverkade av den kinesiska firman Zhejiang Huahai innehöll det cancerogena ämnet N-nitrosodiethylamin (NDMA). I augusti kungjorde EMA att man skulle inspektera tillverkningen, och man gav också en preliminär risksiffra för att den potentiella cancerförekomsten. Ett extra fall av cancer kunde förutses om 5000 patienter tog maxdosen 320 mg dagligen i 7 år, baserat på halten NMDA av 60 ppm (parts per million). I september 2018 meddelas att EMA, och även FDA, har inspekterat tillverkningen i Kina och funnit att den inte överensstämt med GMP procedurer (Good Manufacturing Practice). Preparat som innehöll valsartan från Kina drogs in i EU och USA under juli och augusti, även i Sverige, men NDMA-fria produkter fanns kvar ändå. I september meddelade den tyska myndigheten att man upptäckt en annan nitroso-förening, NDEA, i losartan från Hetero Labs i Indien. Detta föranledde nya indragningar i EU och USA. I Sverige fanns inga produkter från denna tillverkare. NDEA upptäcktes senare även i irbesartan, och så sent som i mars 2019 upptäcktes en tredje cancerogen förening, NMBA, i en losartanprodukt. I USA har cancerrisken efter dessa nya upptäckter beräknats av FDA till ett extra cancerfall per 8000 patienter, som tagit maxdos av respektive ”sartan” i 4 år. I Wall Street Journal den 25 januari 2019 angavs att så många som 2 millioner patienter hade blivit exponerade för dessa ämnen. Om alla dessa tagit maxdosen i 4 år skulle det innebära 250 extra cancerfall. Vilka åtgärder vidtas i EU och USA?

Alla tillverkare måste nu gå igenom sina metoder för att garantera säkerheten. I september 2018 meddelade EMA #4/5 2019

Hur stark är kontrollen att tablettens olika beståndsdelar är likvärdiga med avseende på de ingående ämnena som inte är verksamma (som på apoteksspråk kallas constituentia), men som behövs för att göra en tablett? Foto: Canstock, arkiv.

att alla produkter från alla tillverkare innehållande de nämnda ”sartanerna”, samt även olmesartan, ska granskas av myndigheten. I en översikt från EMA från 1 februari 2019 anges en preliminär maxgräns för intag av NDMA till 96 nanogram (ng) dagligen och 26,5 ng för NDEA. FDA anger halter NDMA per tablett från 300 till 20 000 ng (!). En konsekvens i USA har blivit att de som säljer ”rena” produkter har höjt priset 2-3 ggr eller mer. Detta sker ej i Sverige som har reglerad prissättning. Självfallet är sådana här nyheter oroande. Genom att anekdotiska rapporter och nyheter så lätt sprids på internets sociala medier blir det ett bekymmer för sjukvården att handskas med patienter som behandlas med indragna produkter. Man behöver kanske använda ett annat läkemedel, titrera ut det, eller vidta extra undersökningar av oroliga patienter. Självfallet genererar dessa indragningar också extra kostnader för patienter, läkare, apotek och tillverkare. Det är inte känt om dessa nitrosoföreningar kan ge några specifika symptom eller sjukdomstecken, men å andra sidan kan man inte veta detta säkert eftersom man vet att de är genotoxiska, d.v.s. kan skada DNA, och därför aldrig systematiskt studerats på människa. Cancerrisken baseras på försök på djur, givetvis mot en stor kunskap om cancerrisken hos människa i relation till vad man brukar finna hos djur. Alla läkemedel genomgår rigorösa cancertester innan de går vidare till utvidgade kliniska prövningar, och till marknaden. EMA sägs ha kartlagt att de farliga föroreningarna kan bildas om diethylamine och natriumnitrit reagerar

i sur miljö, som bedöms ha kunnat finnas i tetrazoler tillverkade under de senaste 4 åren. Man kan naturligtvis fråga sig om inte problemet hade kunnat upptäckas tidigare, men tillgängliga uppgifter medger inte kartläggning av exakt hur upptäckten gjordes. Dock får man vara tacksam för att omfattande utredningar, även av andra läkemedel, nu igångsatts, och att tillverkare av råvara och färdiga produkter nu avkrävs grundligare dokumentation av tillverkningsmetoder, framförallt om de ändrats. Vad mer skulle kunna göras?

Även om NDMA och NDEA inte gett några akuta symptom hos patienter, bör en lärdom vara att patienter skall uppmuntras att mycket mer anmäla om de misstänker att symptom uppkommit av läkemedel, eller utbyte av läkemedel som tidigare tolererats utan problem. Läkare är ålagda att rapportera ev. misstankar om biverkningar, men en sådan åtgärd blir ofta nedprioriterad p.g.a. arbetsbelastningen. Kanske en direkt rapportering från patient till läkemedelsmyndighet skulle vara en bättre metod att upptäcka oförutsedda biverkningar. Tyvärr torde detta nog kräva en så stor administration att kostnaden skulle bli för hög. Kanske läkemedelsbolagen skulle åläggas att betala en särskild ”biverkningsskatt”? GUNNAR NYBERG Docent emeritus, invärtesmedicin.

Referens. 1. Byrd JB, Chertow GM & Bhalla V. Hypertension hot potato – Anatomy of the angiotensin-receptor blocker recall. NEJM2019;380:1589-91. DOI: 10.1056/NEJMp1901657

#4/5 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Göran Burenhults bok den fulländade människan. Vi hoppas att boken kan bidra till en uppfattning om vilken föda och vilken livsstil vi människor evolutionärt är anpassade till. Boken ger en hel del tips och råd om den goda och nyttiga kosten. ”Det är aldrig för sent att ändra livsstil! Hur ska vi leva för att slippa civilisationssjukdomar? Och hur kommer det sig att hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet och de flesta cancerformer är helt okända i ursprungssamhällen? Vad kan vi lära av jägar- samlarsamhällena, som lever långt från västvärldens snabbmatskultur? Vi föds alla med en unik fysisk kapacitet - men aldrig tidigare i människans historia har vi använt och belastat våra kroppar så lite som idag. Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vad finns det för miniminivå på motion och rörlighet för att vi skall slippa drabbas av fysiska problem. Boken presenterar väl underbyggd kunskap, ger konkreta råd och visar att den nyttiga och goda maten faktiskt finns i överflöd - i butiken runt hörnet.” En lättillgänglig och faktaspäckad bok om vilken livsstil vi människor är biologiskt anpassade till.

OBS!

Begränsad upplaga.

100 kr

Tillkommer 56 kr för porto inkl moms. TOTALT 156 kr/ex (ordinarie pris 287 kr)

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80-talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV-produktioner. Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet- och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 149 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

Insomni är ett samlingsbegrepp för sömnsvårigheter och omfattar svårigheter att somna, svårigheter att sova tillräckligt länge och generella problem med sömnkvaliteten trots att det finns förutsättningar för god sömn. Insomni förekommer ofta hos vuxna, framför allt hos kvinnor, och är vanligare ju äldre man blir. Foto: Canstock, arkiv.

#4/5 2019

Sömnsvårigheter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom Det finns en koppling mellan sömnsvårigheter (insomni) och dålig kondition, vilket i sin tur ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny forskningsstudie med stöd av Hjärt-Lungfonden.

– Ungefär en tredjedel av alla svenskar lider av sömnsvårigheter. Kan vi förebygga hjärt-kärlsjukdom genom att hjälpa dem som drabbas att sova bättre har vi tagit ett viktigt steg i kampen mot sjukdomarna, säger Ding Zou, sömnforskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien. I undersökningen, som ingår i Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning – befolkningsstudien SCAPIS - har forskarna tittat på konditionen hos 600 svenskar i medelåldern genom att mäta syreupptagningsförmågan under ett prov på testcykel. Deltagarna fick även fylla i ett frågeformulär om sina sömnvanor, och utrustades under en vecka med accelerometer – en sorts avancerad stegmätare som mäter såväl fysisk aktivitet som stillasittande. Resultatet visar att de 32 procent av studiedeltagarna som hade sömnsvårigheter även hade sämre kondition än övriga deltagare, oberoende av faktorer som fysisk aktivitet, kroppssammansättning och livsstil. Forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden har tidigare visat en tydlig koppling mellan dålig kondition och en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. – På 20 år har forskningen bidragit till att nästan halvera dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. Tyvärr riskerar dagens levnadsvanor, till exempel stillasittandet, att bromsa den positiva utvecklingen. Den här studien visar att även sömnsvårigheter bör tas på största allvar och gör det förebyggande hälsoarbetet allt viktigare, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Ding Zou, sömn forskare vid Göteborgs univer sitet. Foto: Malin Arnesson.

Kristina Sparre ljung. Foto: Anna Molander.

Källa: Hjärt-Lungfonden

FAKTA: OM SÖMNSVÅRIGHETER Insomni är ett samlingsbegrepp för sömnsvårigheter och omfattar svårigheter att somna, svårigheter att sova tillräckligt länge och generella problem med sömnkvaliteten trots att det finns förutsättningar för god sömn. Insomni förekommer ofta hos vuxna, framför allt hos kvinnor, och är vanligare ju äldre man blir. I dag finns tre huvudsakliga metoder för att motverka insomni: Bättre sömnhygien: att skapa bättre rutiner kring sin sömn. Kognitiv beteendeterapi: att reducera sin oro för att få bättre sömn. Medicin: för behandling av sömnbesvär.

#4/5 2019

MEDICINNOTISER DNA-analysen förefaller vara en pålitlig metod för att kunna utesluta metastaser. Att slippa behöva gå vidare med en röntgenundersökning skulle medföra stora fördelar för både patient och sjukvård. Foto: Canstock, arkiv.

Blodprov kan upptäcka spridning av tarmcancer tidigare Analys av fritt cirkulerande DNA i blodet från patienter som opererats för tarmcancer kan påvisa återkomst och spridning av sjukdomen tidigare än dagens metoder. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Johns Hopkins University School of Medicine som publicerats i tidskriften JAMA Oncology. Louise Olsson, docent. Foto: Privat

I studien följdes totalt 58 patienter under i genomsnitt fyra år. Patienterna fick lämna blodprov var tredje till var sjätte månad under upp till två år efter operation, för analys av fritt cirkulerande tumör-DNA i blodet. Resultatet av DNA-analysen jämfördes sedan med resultatet från skiktröntgen, den rutinmetod som används idag för uppföljning av tarmcancer efter operation. Tio av patienterna utvecklade metastaser i genomsnitt nio månader efter operation. DNA-testet slog om till positivt i snitt tre månader innan metastaserna blev synliga på skiktröntgen. Bland 45 patienter som enbart hade ett negativt utfall på samtliga blodprov var det ingen som utvecklade metastaser. Tre patienter som fått positivt utfall på något av blodproverna drabbades aldrig av metastaser, men hade senare under uppföljningen negativa provsvar. – DNA-analysen förefaller vara en pålitlig metod

för att kunna utesluta metastaser. Att slippa behöva gå vidare med en röntgenundersökning skulle medföra stora fördelar för både patient och sjukvård, säger Louise Olsson, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och en av de ansvariga forskarna bakom studien. – Resultaten är intressanta men behöver upprepas i en ny och större studie, tillägger hon. Behandlingsmöjligheterna vid spridd tarmcancer har blivit så mycket bättre

Det är oklart om den tidsvinst som påvisades i studien har någon klinisk betydelse, men aktuella riktlinjer för uppföljning av tarmcancer efter operation anger att kontroller med skiktröntgen av lever och lunga ska göras betydligt mer sällan än vad som gjorts i studien. – I praktiken kan därför tidsvinsten bli större och möjligen spela roll. Behandlingsmöjligheterna vid spridd tarmcancer har blivit så mycket bättre varför tidig upptäckt av metastaser, i synnerhet inför kirurgisk behandling, är angeläget. En ny studie kring denna viktiga fråga är på gång, säger Louise Olsson. KÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET

Studien genomfördes i samarbete med forskare vid bland annat Johns Hopkins University School of Medicine. Forskningen finansierades av Virginia and D.K. Ludwig Fund for Cancer Research, John Templeton Foundation, the Commonwealth Foundation, GI SPORE, MSTP, Oncology Core, the Marcus Foundation, the Sol Goldman Sequencing Facility at Johns Hopkins, the Conrad R. Hilton Foundation och Södermanlands läns landsting. Flera av medförfattarna har mottagit arvoden från företag samt står med på patentansökningar avseende tekniken att mäta cirkulerande DNA från tumörer. Mer information om potentiella intressekonflikter finns i den vetenskapliga artikeln. Publikation: ”Prognostic Potential of Circulating Tumor DNA Measurement in Postoperative Surveillance of Nonmetastatic Colorectal Cancer.” Wang Y, Cohen JD, Kinde I, Ptak J, Popoli M, Schaefer J, Silliman N, Dobbyn L, Tie J, Gibbs P, Tomasetti C, Kinzler K, Papadopoulos N, Vogelstein B, Olsson L. JAMA Oncology, online 9 maj 2019, doi: 10.1001/jamaoncol.2019.0512.

#4/5 2019

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Vid beställning av flera exemplar pris enligt offert, kontakta oss!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 56 kr för porto inkl. moms. TOTALT 131 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Pris 75 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#8/9 2018

Plats för frimärke

Målet är att skapa ett test som kan användas rutinmässigt i den kliniska vardagen, så att patienter med spridd prostatacancer kan få en mer individanpassad behandling. Foto: Canstock, arkiv.

#4/5 2019

Nytt sätt att hitta rätt behandling vid prostatacancer Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och ungefär var fjärde drabbad man får spridd cancer. Initial hormonell behandling fungerar väl för de flesta med spridd prostatacancer. Men med tiden utvecklar tumören resistens, vilket resulterar i kastrationsresistent prostatacancer. Även för detta tillstånd finns idag behandlingsalternativ, till exempel läkemedlen Zytiga (abirateronacetat) och Xtandi (enzalutamid). Men alla patienter svarar inte på behandlingen. För att undvika onödiga biverkningar och läkemedelskostnader finns därför behov av att innan behandlingsstart kunna identifiera de män som kommer att ha nytta av läkemedlen. Detta problem har nu kommit närmare en lösning genom nya resultat av forskare vid Karolinska Institutet. – Vår metod kan identifiera patienter med mycket dålig prognos som bör erbjudas andra alternativ, i de fall sådana finns, säger Bram De Laere, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och studiens försteförfattare. Forskarnas metod bygger på analys av så kallade resistensmarkörer i blodet från patienter med spridd kastrationsresistent prostatacancer. Vid prostatacancer kan behandlingsresistens orsakas av förändringar i genen för den så kallade androgenreceptorn, AR, men också i en gen kallad TP53. Dessa resistensmarkörer har oftast undersökts en och en vilket har lett till motstridiga resultat. KI-forskarna har i stället utvecklat en metod för att testa alla kända resistensmarkörer i AR och TP53 samtidigt. Detta gjorde de först i ett större patientmaterial i en studie

som publicerades förra året, där de visade att individuella markörer i AR-genen inte hade någon klinisk relevans. Nu visar de att i en undergrupp av patienterna, de som inte har förändringar i TP53, kan antalet resistensmarkörer i AR ge viktig information. – Vi ser att män med tre eller fler resistensmarkörer i androgenreceptorn har mycket sämre prognos. Det tyder på att patienter med normal TP53-gen, utan eller med ett litet antal resistensmarkörer i androgenreceptorn, har nytta av behandling med läkemedel som Zytiga och Xtandi, säger Johan Lindberg, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare. Forskargruppen inför därför ett nytt begrepp, ARbörda – ett mått på antalet behandlingsrelevanta förändringar i AR-genen. Forskarna arbetar nu vidare med att förbättra sin mätmetod och testa den vidare på större patientmaterial, vilket de kommer att kunna göra i den nyligen initierade kliniska studien ProBio (NCT03903835). – Målet är att skapa ett test som kan användas rutinmässigt i den kliniska vardagen, så att patienter med spridd prostatacancer kan få en mer individanpassad behandling, säger Johan Lindberg.

Forskningen finansierades av the Belgian foundation against cancer, the Flemish cancer society, Cancer Research UK, Radiumhemmets forskningsfonder, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Forskarna har lämnat in en patentansökan rörande sina upptäckter.

Källa: Karolinska Institutet

Bram De Laere, forskare KI. Foto: Ulf Sirborn

Johan Lindberg, forskare KI. Foto: Ulf Sirborn

Publikation: ”AR burden can identify poor responders to abiraterone or enzalutamide in TP53 wild-type metastatic castration-resistant prostate cancer”. Bram De Laere, Prabhakar Rajan, Henrik Grönberg, Luc Dirix & Johan Lindberg, on behalf of the CORE-ARV-CTC and ProBIO Investigators. JAMA Oncology, online 2 maj 2019, doi: 10.1001/jamaoncol.2019.0869.

#4/5 2019

Ökad kunskap om al Ungefär var tionde patient med hepatit B drabbas även av deltahepatit, HDV, som är en av de allvarligaste leversjukdomarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska kollegor beskrivit hur delar av immunförsvaret påverkas vid kronisk HDV-sjukdom. Studien är publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Hepatology.

Hepatit D, även kallat deltahepatit eller HDV, är en blodburen virussjukdom som vanligen sprids via injektionsnålar, vid sexuellt umgänge eller från mor till barn vid graviditet. Sjukdomen kan endast smitta dem som redan är sjuka i hepatit B, då HDV parasiterar på detta virus. Ungefär tio procent av dem som är hepatit B-sjuka får samtidig infektion med hepatit D, som har ett mer aggressivt förlopp än övrig hepatitsjukdom. Vid HDV får patienten ofta skrumplever inom sju till tio år och då krävs en levertransplantation. Även risken för levercancer är förhöjd vid hepatit D-sjukdom. Globalt är uppskatt26

#4/5 2019

ningsvis 70 miljoner människor smittade med HDV, vanligast i delar av Afrika och Asien. Det finns ingen bot eller specifik behandling mot HDV och det är fortfarande oklart hur sjukdomen utvecklas. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med forskarkollegor från Hannover Medical School i Tyskland lyckats lägga en ny bit i pusslet. Det handlar om de så kallade MAIT-cellerna (mucosa associated T-cells) som ingår i vårt ospecifika immunförsvar som snabbt ska reagera på främmande virus och bakterier. MAIT-celler är normalt rikligt förekommande i levern. Studerat blodprover

Forskarna har studerat 41 personer med samtidig kronisk hepatit B och HDV-infektion, 38 personer med endast kronisk hepatit B-sjukdom samt friska kontrollpersoner. Genom att studera blodprover med så kallad flödescytometri, som gör det möjligt att undersöka förekomst av och egenskaper hos olika celler, såg forskarna att förekomsten

Det finns ingen bot eller specifik behandling mot HDV och det är fortfarande oklart hur sjukdomen utvecklas. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med forskarkol legor från Hannover Medical School i Tyskland lyckats lägga en ny bit i pusslet. Foto: Canstockphoto.

Några av forskarna bakom studien. Johan K. Sandberg, Tiphaine Parrot och Niklas K. Björkström, läkare och docent. Foto: Karolinska Institutet.

lvarlig leversjukdom av MAIT-celler var kraftigt reducerad hos personer med kronisk HDV-infektion. Ett mindre antal leverprover verkade ge samma bild. Forskarna hittade även en förklaring till varför MAIT-cellerna dör vid HDV-infektion. – Vi vet väldigt lite om hur immunsystemet fungerar eller varför den immunologiska hälsan påverkas hos personer med kronisk HDV-infektion. Ett av våra komman-

de projekt är att följa patienter med HDV-infektion över tid, för att se om graden av immundefekt går att använda som en prognostisk markör vid sjukdomen, säger Niklas Björkström, läkare och docent vid Karolinska Institutets institution för medicin i Huddinge. Källa: Karolinska Institutet

Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Radiumhemmets Forskningsfonder, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. En del av författarna har fått forskningsstipendier eller ersättning för föreläsningar eller andra uppdrag av läkemedelsföretag. Forskningsartikeln innehåller information om eventuella intressekonflikter.

Publikation: ”Chronic hepatitis delta virus infection leads to functional impairment and severe loss of MAIT cells”. Joana Dias, Julia Hengst, Tiphaine Parrot, Edwin Leeansyah, Sebastian Lunemann, David F.G. Malone, Svenja Hardtke, Otto Strauss, Christine L. Zimmer, Lena Berglin, Thomas Schirdewahn, Sandra Ciesek, Nicole Marquardt, Thomas von Hahn, Michael P. Manns, Markus Cornberg, HansGustaf Ljunggren, Heiner Wedemeyer, Johan K. Sandberg och Niklas K. Björkström. Journal of Hepatology, online 15 May 2019.

#4/5 2019

Patienter med hjärtkärlsjukdom eller ateroskleros bör vara försiktiga med att använda det här läkemedlet eftersom det potentiellt kan påskynda tillväxten av plack och öka plackens instabilitet. Personer med mutationer som gör att kroppen har svårt att göra sig av med LDL – det så kallade onda kolesterolet – kan vara särskilt känsliga eftersom läkemedlet ökar nivåerna av LDL i blodet. Foto: Canstock,arkiv.

#4/5 2019

Läkemedel mot urin problem kopplas till åder förkalkning hos möss Ett läkemedel som används för att behandla överaktiv urinblåsa kan påskynda åderförkalkning hos möss. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Resultaten tyder enligt forskarna på att läkemedlet i vissa fall skulle kunna öka risken för hjärtkärlsjukdom och stroke även hos människor.

Läkemedel som är utvecklade för att behandla en viss sjukdom kan även ha andra effekter på kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare vid Shandong University i Kina, att ett läkemedel som används för behandling av överaktiv urinblåsa kan kopplas till ateroskleros; även kallat åderförkalkning eller åderförfettning. Läkemedelssubstansen heter mirabegron och verkar muskelavslappnande på urinblåsan genom att aktivera det sympatiska nervsystemet i hjärnan. I en studie som publiceras i tidskriften PNAS visar KI-forskarna att substansen även påverkar fettvävnaden hos möss. Hos möss som fick läkemedlet aktiverades det så kallade bruna fettet och vitt fett omvandlades till brunliknande fett. Djuren fick doser motsvarande de som ges till människor. Kan orsaka hjärtinfarkt och hjärnblödning

I studien gav forskarna läkemedlet till möss som saknar vissa transportmolekyler för blodfettet kolesterol och därmed fungerar som djurmodeller av arteroskleros (mös�sen hade förändringar i genen för proteinet ApoE eller i receptorn för lipoproteinet LDL). Mirabegron visade sig då påskynda tillväxten av aterosklerotiska plack, som kan orsaka hjärtinfarkt och hjärnblödning. Placken blev också mindre stabila. Behandlingen med mirabegron ökade produktionen av kolesterol hos mössen och ökade nivåerna av lipoproteinerna LDL och VLDL som är transportmolekyler för kolesterol. Dessa förändringar var beroende av den fettned-

brytning, lipolys, och värmeproduktion som sker när brunt fett aktiveras. – Vi kopplar det här läkemedlet, genom mekanismen i brunt fett, till ateroskleros och därigenom potenYihai Cao, professor Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi tiellt ökad risk för Foto: Bildmakarna hjärtkärlsjukdomar eller tillstånd som stroke som påverkar blodflödet i hjärnan, säger studiens huvudförfattare Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiolog vid Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats med anslag från det Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Karolinska Institutet, Torsten Söderbergs stiftelse, Maud och Birger Gustavssons stiftelse, Novo Nordisk Foundation, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt en rad kinesiska forskningsfinansiärer (se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning).

Patienter med hjärtkärlsjukdom eller ateroskleros bör vara försiktiga

Studien är gjord på möss och resultaten kan därför inte överföras direkt till människor. Men mot bakgrund av en nyligen publicerad studie som visar att mirabegron kan aktivera brunt fett hos människor, anser Yihai Cao att det redan nu finns anledning att höja ett varnande finger. – Patienter med hjärtkärlsjukdom eller ateroskleros bör vara försiktiga med att använda det här läkemedlet eftersom det potentiellt kan påskynda tillväxten av plack och öka plackens instabilitet. Personer med mutationer som gör att kroppen har svårt att göra sig av med LDL – det så kallade onda kolesterolet – kan vara särskilt känsliga eftersom läkemedlet ökar nivåerna av LDL i blodet, säger Yihai Cao. Han poängterar dock att detta måste valideras i kliniska studier på människor. Ungefär 1 av 300-500 personer har mutationer i genen LDLR som kodar för LDL-receptorproteinet, vilket normalt tar bort LDL från blodcirkulationen. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Bladder drug mirabegron exacerbates atherosclerosis through activation of brown fat-mediated lipolysis”. Wenhai Sui, Hongshi Li, Yunlong Yang, Xu Jing, Fei Xue, Jing Cheng, Mei Dong, Meng Zhang, Huazheng Pan, Yuguo Chen, Yunjian Zhang, Qingjun Zhou, Weiyun Shi (史伟云), Xinsheng Wang, Han Zhang, Cheng Zhang, Yun Zhang, och Yihai Cao. PNAS, online 13 maj 2019, doi: 10.1073/pnas.1901655116.

#4/5 2019

d ör v d ör v

n e

n, krävs lkedte ärde

eraler ka n,eMikrävs ppar lkedöda värde gäller eraler även FeMikppar är nöda viktig . En gäller näven (Mn) vktill är ntrerar viktig verkan. . En n (Mn) vg: till trerar angan, verkan. koppar.

Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist Var tredje i fertil ii fertil Var tredje kvinna Varkvinna tredje kvinna fertil ålder lider avlider järnbrist ålder av ålder lider av järnbrist järnbrist En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning gör FeMineral effektiv

FeMineral effektiv En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning Låga nivåer av järn ärgör den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötta. FeMineral effektiv Låga nivåer av effektiv järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötFeMineral Vanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta ta. till järnbrist är otillräckligt med järn i kostenom och bristande förmåga järnVanliga i blodet.orsaker Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras man samtidigt får att ta upp järn i blodet. Sedan länge är det koppar, känt attselen. järnupptaget förbättras man viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, FeMineral innehållerom också Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan orsaken 13 och 50 åratt ärkvinnor trötta. mellan 13 och 50 år är trötta. av järn ärmangan, den samtidigt fårselen, viktiga tillnivåer exempel zink, koppar, selen.till FeMineral spårämnena jodmineraler, och borLåga samt vitaminer som ökarvanligaste järnupptagningen. Dessutom ingår Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och förmåga 50 år är trötta. Vanliga orsaker till järnbrist ärVanliga otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande att uppta svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. innehåller också spårämnena selen, jod och bor samtförbättras vitaminer som ökar järnupptagVanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att järn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får järn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras om man samtidigt får uppta ningen. Dessutomtillingår svenska mineralrika växter som traditionellt användsockså vid förbättras järnjärn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får viktiga mineraler, exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller också Mineralkedjan viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller också spårämnena samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår och blodbrist.selen, jod och borspårämnena selen, jod och bor samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår

”Min ständiga trötthet var som bortblåst”

Mineralkedjan Mineralkedjan spårämnena selen, och borlivet samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. framåt ianvänds livet. Nu känner jag och blodbrist. För några år jod sedan körde svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn– ett lagarbete mig pigganvänds och glad igen. ihop sig för Maria både privat svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn- och blodbrist. – ett lagarbete – ett lagarbete

För att kroppen optimalt ska Och nu när Maria vet hur och på jobbet. Hon sov och Mineralkedjan ”Min ständiga”Min trötthet var sombrabortblåst” För att kroppen optimalt skaska tillgodogöra sig järn, krävs bortblåst” Förkunna att kroppen optimalt FeMineral ärvar för hennesom åt ständiga dåligt och kände sig trött trötthet Mineralkedjan ”Min ständiga trötthet var som bortblåst” kunna tillgodogöra sig järn, ett lagarbete inom mineralkedså kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig framåt i livet. Nu känner jag kunna tillgodogöra sig järn, krävs För några år sedan körde livet – ett lagarbete framåt i livet. Nuinom känner jag För några år sedan körde livet krävs ett lagarbete jan. Järnet ger bättre blodvärde – ett lagarbete med produkten om blodvärdet utmattad och utbränd. migFör pigg och glad igen. ihop sig för Maria både privat lagarbete inom mineralkedframåt Nu känner jag sedan körde livet ettmineralkedjan. För att kroppen optimalt ska mig piggi livet. och glad igen. ihopnågra sig förårMaria både privat Järnet ger bättre För atttillgodogöra kroppen optimalt skakrävs kunna sig järn, kunna tillgodogöra sig järn, krävs ett lagarbete inom mineralkedett lagarbete jan. Järnet gerinom bättremineralkedblodvärde jan.lagarbetet Järnet ger mellan bättre blodvärde när mineraler när spårämnen lagarbetet mellan mineraler och fungerar. FeMioch spårämnen fungerar. FeMineral ger denna effekt. Koppar neralbehövs ger denna effekt. (Cu) för att bildaKoppar röda (Cu) behövsFör förzink att bilda blodkroppar. (Zn) röda gäller blodkroppar. att underskottFör påzink zink(Zn) ofta gäller även att underskott på zink ofta innebär lågt järnvärde. Zink även är innebär järnvärde. är viktig för lågt fertiliteten ochZink en viktig viktig för fertiliteten och enEn viktig komponent i bröstmjölken. komponent i bröstmjölken. En brist på mineralen mangan (Mn) bristtillpåoch mineralen mangantill (Mn) kan med ge upphov kan tillMineralkedjan och med ge upphov till anemi. illustrerar anemi. illustrerar de olika Mineralkedjan mineralernas samverkan. de olika mineralernas samverkan.

.. .. . bäst .i test.. ..

9, B12, or, g:jod de angan,

koppar. 9, B12, or, jod de

FeMineral ger dig: FeMineral ger dig: Modellbild Lättupptagligt järn. Mangan,

Lättupptagligt järn. och Mangan, molybden, zink, krom koppar. molybden, zink, ochB9, koppar. Vitaminerna B1,krom B2, B6, B12, Vitaminerna B1, B2, B6,bor, B9,jod B12, C och D. Spårämnena CModellbild och D. Spårämnena bor, jod och selen. 14 välbeprövade och selen. örter. 14 välbeprövade mineralrika mineralrika örter.

– Jag har alltid haft glatt och på jobbet. Hon sovett och och positivt ochsig dolt om åt dåligt ochsätt kände trött jag inte måttMaria bra. Jag klagar för jämnan. kände sig sällan. Settoch så här i backspegeln utmattad utbränd. så –hade jag behövt ta reda på Jag har alltid haft ett glatt vad var fel tidigare. och som positivt sättmycket och dolt om Det var mått ju enkelt jag inte bra.att Jagåtgärda klagar när jag Sett väl förstod det var, sällan. så här ivad backspegeln säger Maria. så hade jag behövt ta reda på När hon på att vad som varfick felreda mycket tidigare. blodvärdet var lågt började hon Det var ju enkelt att åtgärda ta ett järnochvar, närFeMineral, jag väl förstod vad det mineraltillskott säger Maria. som snabbt gerNär bättre som honblodvärde, fick reda på attär skonsamt och som blodvärdetför varmagen lågt började hon inte ger förstoppning. ta FeMineral, ett järn- och – Det gick ganska när mineraltillskott somfort snabbt jag Min enorma ger kände bättreskillnad. blodvärde, som är trötthet ebbade ut och jagsom fick skonsamt för magen och en energi och en skjuts intesådan ger förstoppning. – Det gick ganska fort när jag kände skillnad. Min enorma trötthet ebbade ut och jag fick en sådan energi och en skjuts

när lagarbetet mellan mineraler sjunker igen. Och nu när vet hur mig pigg och glad igen. ihoppå sigjobbet. för Maria Maria privat jan. Järnet ger bättre blodvärde blodvärde när lagarbetet mellan Och nu när Maria vet hur och Honbåde sov och och spårämnen fungerar. FeMiEnergin kom oväntat och bra–och FeMineral är för henne Och nu när Maria vet hur på jobbet. Hon sig sovtrött och när mineraler och spårämnen lagarbetet mellan mineraler bra FeMineral är för henne åt dåligt och kände neral ger denna effekt. Koppar med sådan Jagsig ärtrött glad så kommer hon att fortsätta bra FeMineral är för henne åten dåligt ochkraft. kände fungerar. FeMineral ger denna så kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig och spårämnen fungerar. FeMi(Cu) behövs för att bilda röda att jag hittade FeMineral. med produkten om blodvärdet effekt. Koppar (Cu) behövs för så kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig med produkten om(Zn) blodvärdet utmattad och utbränd. neral ger denna effekt. Koppar blodkroppar. För zink gäller sjunker igen. attmed bildaprodukten röda blodkroppar. För om blodvärdet utmattad utbränd. sjunker igen. – Jag haroch alltid haft ett glatt (Cu) behövs för bilda underskott påatt zink oftaröda även zink (Zn) gäller att underskott – Energin kom oväntat ochglatt att sjunker igen. – Jag har alltid haft ett – Energin kom oväntat och och positivt sätt och dolt om innebär lågtäven järnvärde. Zink är blodkroppar. För zink (Zn) gäller på zink ofta innebär lågt med en sådan kraft. Jag är glad – Energin kom oväntat ochinte positivt om med enfertiliteten sådan kraft. Jagen äroch glad jag måttsätt bra.och Jag dolt klagar viktig för och järnvärde. Zink är viktig för att underskott påkraft. zink Jag oftaärviktig även att jag jag inte hittade FeMineral. med en sådan glad mått bra. Jag klagar att jag hittade FeMineral. sällan. Sett så här i backspegeln komponent fertiliteten och en viktig kompoi bröstmjölken. Enär innebär lågt järnvärde. Zink att jag hittade FeMineral. sällan. Sett så här i backspegeln så hade jag behövt ta reda på nent ipå bröstmjölken. brist på(Mn) brist mineralen En mangan så hade ta reda på viktig för fertiliteten och en viktig vad som jag var behövt fel mycket tidigare. mineralen kan till kan till ochmangan med ge(Mn) upphov till vad var somjuvar fel mycket tidigare.komponent i bröstmjölken. En Det enkelt att åtgärda och medMineralkedjan ge upphov till anemi. anemi. illustrerar Detjag varväl ju förstod enkelt att Mineralkedjan illustrerar de på mineralen mangan (Mn) när vadåtgärda det var, brist de olika mineralernas samverkan. när jag väl förstod vad det var, kan olika samverkan. säger Maria. tillmineralernas och med ge upphov till säger När Maria. hon fick reda på att anemi. Mineralkedjan illustrerar ger dig: FeMineral ger dig: När hon var ficklågt redabörjade på att hon FeMineral blodvärdet de olika mineralernas samverkan. blodvärdet var lågt började hon Lättupptagligt järn. Mangan, Lättupptagligt järn. ta FeMineral, ett järn- och molybden, zink, kromzink, och koppar. ta FeMineral, ett järnoch Mangan, molybden, mineraltillskott som snabbt Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, mineraltillskott som snabbt krom och koppar. ger bättre blodvärde, som är C och D. Spårämnena bor, jod ger bättre blodvärde, som är Vitaminerna B1, B2, B6, B9, skonsamt för magen och som Lättupptagligt järn. Mangan, ochB12, selen. 14Rysk välbeprövade skonsamt för magen och som C och D. rot. inte ger förstoppning. molybden, zink, krom och koppar. mineralrika örter. inte ger gick förstoppning. Spårämnena bor, jod och – Det ganska fort när Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, selen. Det gick ganska fortenorma när jag–kände skillnad. Min C och D. Spårämnena bor, jod jag kände skillnad. enorma välbeprövade mineralrika trötthet ebbade ut Min och jag fick och 14 selen. 14 välbeprövade örter. trötthet ut och jag fick en sådanebbade energi och en skjuts I en omfattande örter.klinisk en sådan energi och en skjuts mineralrika studie som är publi-

Hjälper hår, hud och bästFeMineral i test 10 är bäst ii test FeMineral är bäst testnaglar sköra I en omfattande klinisk Hjälper hår, 8,0 hår, 8 I en omfattande klinisk Den kliniska studien från 2008 visadeHjälper att studie som är publiHjälper hår, studiei en som är publiFeMineral har en påtaglig effekt på hår, hud och cerad internatiohud 6och cerad i en internatiohud och sköra naglar. Zink och selen skyddar nell vetenskaplig tidskrift 10 hud och nell vetenskaplig tidskrift 4,8 mot oxidativ stress. Koppar bidrar till norsköra naglar bevisades FeMinerals 8,0 sköra bevisades FeMinerals 48 naglar mal hud, hår och bindväv. I FeMineralsköra finns effektivitet. Studien naglar Den kliniska studien från 2008 visade att effektivitet. 2,82008 visade att bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, Den kliniska studien från pågick underStudien 4 veckor och

Modellbild Modellbild

.•• . .. • . . .

VV åå

Låg Låga Va Vanli järn jär viktig vik spårä spå sven

sve

”M ”

FeMineral ger dig:

.FeMineral .. är bäst i te • •

Modell

16 cerad i en internationell vetenskaplig tidskrift 14 10 12 bevisades FeMinerals 8 I en omfattande klinisk 10 effektivitet. Studien 16 6 16 pågick under veckor och 8 studie som är 4publi14 16 4 6 14 ett flertal olika blodvär16 cerad i en internatio12 10 14 2 12 den mättes. Blandtidskrift annat 414 10 nell vetenskaplig 10 12 0 10 undersöktes Hb-värde, 8,0 212 8 bevisades 10 8 antal rödaFeMinerals 8 blodkroppar, 8,0010 6 FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 8 8 effektivitet. Studien Den kliniska studien från 2008 visade att 6 pågick under 4 veckor och nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 2 välbefinnande, trötthet, ett flertal olika blodvär4 6har1,5 hud och sköra naglar. Zink och selen skyddar pågick under veckor och 8 FeMineral en påtaglig effekt på hår, 46 ett flertal olika blodvär6 kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, hud och sköra naglar. Zink och4,8 selen skyddar förstoppning,4kalla hänirritation, blek och Bland huvudvärk. denhud mättes. annatI 2 mot oxidativ stress. Koppar bidrar till nor6 4 6 hud oxidativ och sköra naglar. Zink och selen ettder flertal olika sköra blodvärden mättes. Bland annat 2 4,8naglar, irritation, rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblommot Koppar bidrar tillskyddar noroch fötter, blek hu ten annan kvalitetsprodukt Hb-värde, 04 stress. 0 med enundersöktes mal hud, hår och bindväv. I FeMineralmot finns 4 4,8 02 oxidativ stress. Koppar bidrar till norundersöktes Hb-värde, 4 den mättes. Bland annat ma, astragalus och ingefära. mal hud, hår och bindväv. I FeMineral finns studien jämförde vi resultaten med en annan och FeMineral lag bättre antal gav rödaöver blodkroppar, 2,8 bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, 0 2 4 på den svenska mal hud, hår angelika, och bindväv. I FeMineral antal röda blodkroppar, 2,8 bland annat: alfalfa, björkblad,finns marknaden och FeMineral g undersöktes Hb-värde, Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, 2 2,8 bland annat: angelika, alfalfa,kattmynta, björkblad, 0 1,5 välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, 2 resultat*. Studien publicerad i Scientia Pharmaceut förstoppning, kalla hänantal röda*blodkroppar, kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, irritation, blek hud och huvudvärk. I nypon,malva, hagtorn, isop,nässla, järnört,ringblomma, kattmynta, 2 1,5 förstoppning, kalla hänkloärt, nypon, der och fötter, sköra naglar, irritation, blek hud och huvudvärk. I 1,5 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt välbefinnande, trötthet, rölleka, åkerfräken, rosmarin,I hibiscusblomten med en der annan 0 nypon, kloärt, malva, nässla, ringblomma, ochkvalitetsprodukt fötter, sköra naglar, irritation, blek hudkvalitetsprodukt och huvudvärk. rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien jämförde vi resultaten med enastragalus annan 0 förstoppning, kalla hänma, och ingefära. och FeMineral gavjämförde över lag bättre rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien vi resultaten en annan kvalitetsprodukt 0 ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden ochmed FeMineral gav över lag bättre Femineral finns på: ortmedicinska.se och Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. der och fötter, sköra naglar, irritation, blek ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden och FeMineral gav över lag bättre resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. e inom adaptogenforskning studien jämförde vi resultaten med en ann resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. Världsledande inom adapt ntkontakt: 08-121 404 00 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt på den svenska marknaden och FeMinera FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till Konsumentkontakt: färdig produkt 08-121 resultat*. * Studien publicerad i Scientia Pharmace FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt

FeMineral är bäst i t

Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och

e inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning ntkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00

Världsledande inom adap

Konsumentkontakt: 08-1

MEDICINNOTISER

Vartredje tredjekvinna kvinna i fertil Var i fertil ålderlider lideravav järnbrist ålder järnbrist

nivåer av järn är vanligaste den vanligaste orsaken till att mellan kvinnor13mellan och 50 år är trötta. aga nivåer av järn är den orsaken till att kvinnor och 50 13 år är trötta. anliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga iga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta att uppta i blodet. Sedan länge är detärkänt järnupptaget förbättras om man samtidigt rn i blodet. Sedan länge detatt känt att järnupptaget förbättras om man får samtidigt får ga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar,koppar, selen. FeMineral innehållerinnehåller också ktiga mineraler, till exempel zink, mangan, selen. FeMineral också ämnena selen, jod och bor samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår årämnena selen, jod och bor samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår nska mineralrika växter som traditionellt används vid järn- och blodbrist. enska mineralrika växter som traditionellt används vid järn- och blodbrist.

Min ständiga trötthet var var somsom bortblåst” ”Min ständiga trötthet bortblåst”

lbild

framåt i livet. Nu känner jag För några år sedan körde livet pigg ochframåt glad igen. ihop sig för privat kördemig i livet. Nu känner jag FörMaria någrabåde år sedan livet Och nu när Maria hurglad igen. och på jobbet. Hon sov och både privat mig piggvet och ihop sig för Maria bra FeMineral är förnu henne åt dåligt och och kände sig trött Och när Maria vet hur på jobbet. Hon sov och så kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig bra FeMineral är för henne åt dåligt och kände sig trött med produkten om blodvärdet utmattad och utbränd. så kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig sjunker igen. – Jag har alltid haft ett glatt medoväntat produkten utmattad och utbränd. – Energin kom och om blodvärdet och positivt sätt och dolt om sjunker igen. – Jag alltid haft ettmed glatt en sådan kraft. Jag är glad jag inte mått bra.har Jag klagar – Energin kom oväntat och ochsåpositivt sätt och doltattom jag hittade FeMineral. sällan. Sett här i backspegeln med en sådan kraft. Jag är glad jagbehövt inte mått bra.påJag klagar så hade jag ta reda vad somsällan. var fel mycket Sett såtidigare. här i backspegeln att jag hittade FeMineral. Det var ju såenkelt hade att jagåtgärda behövt ta reda på när jag väl förstod vad fel detmycket var, vad som var tidigare. säger Maria. Det var ju enkelt att åtgärda När hon fick reda på att när jag väl förstod vad det var, blodvärdet var lågt började hon Många diabetespatienter har inte bara problem Ny reglermekanism upptäckt säger Maria. ta FeMineral, ett järn- och med sitt insulin utan även mineraltillskott med frisättningen När hon fick reda på Trots att glukagonets livsviktiga funktion är det inte känt som snabbt av hormonet glukagon. Forskare vid Uppsala hur frisättningen regleras av blodsockret. Genom att anblodvärdet var lågt började hon ger bättre blodvärde, som är universitet har nu upptäckt en reglermekanism skonsamt magen ochett somjärn-vända taför FeMineral, och avancerade mikroskopitekniker för att mäta olika inte ger som i förlängningen kan leda tillförstoppning. nya möjlig- som snabbt signalämnen i alfacellerna har Uppsalaforskare upptäckt mineraltillskott – Det gick ganska blodvärde, fort heter att förbättra blodsockerkontrollen hosnär en ny ger bättre som är reglermekanism. jag kände skillnad. Min enorma dessa patienter. Forskningen harskonsamt presenterats i och Frisättningen av nästan alla hormoner utlöses när för magen som trötthet ebbade ut och jag fick inte ger förstoppning. koncentrationen av kalciumjoner ökar innanför cellmemden vetenskapliga tidskriften Diabetologia. en sådan energi och en skjuts

Nyupptäckt mekanism kan leda till förbättrad blodsockerkontroll

– Det gick ganska fort när I alfacellerna är dock kalciumnivåerna förhöjda branet. jag kände skillnad. Minoavsett enormaom sockerkoncentrationen är låg eller hög. Så även Hormonet glukagon, som frisätts från bukspottkörtelns est alfaceller, spelar en livsviktig roll för kroppens trötthetblodsockebbade ut ochom jag kalcium fick är nödvändigt för att glukagon skall kunna odellbild en sådan energi och enfrisättas skjuts verkar det vara en annan signal som styr hur erreglering. Normalt hämmas frisättningen av glukagon när blodsockerkoncentrationen stiger efter en måltid. mycket av hormonet som släpps ut. När koncentrationen så småningom sjunker så frisätter 10 alfacellerna åter glukagon som i sin tur stimulerar levern Kan leda till förbättrad blodsockerkontroll 8,0 att frigöra socker till blodbanan. På så sätt förhindras att När forskarna mätte signalämnet cykliskt adenosinmono8 Den kliniska studien från 2008 visade att blodsockret nårFeMineral farligt lågaharnivåer mellan måltider fosfat (cAMP), som inte själv kan stimulera hormonfrisätten påtaglig effekt på hår,eller 6 ning men som förstärker kalciumjonernas effekt, upptäckhud och sköra naglar. Zink och selen skyddar vid svält. 4,8 mot oxidativ stress. Koppar bidrar till nor10 påverkar Glukagon fungerar på många sätt som en motpol till 4 tes att socker cAMP-nivåerna i alfacellerna på ett mal hud, hår och bindväv. I FeMineral finns 8,0 det mer välkända hormonet insulin,alfalfa, som ärbjörkblad, blodsockersätt som2,8 överensstämmer med glukagonfrisättningen. bland annat: angelika, 8 Den kliniska från 2008 nypon, hagtorn, isop,studien järnört,mängder kattmynta, sänkande och som frisätts i otillräckliga vidvisade dia- 2att 1,5 Genom att fixera cAMP-koncentrationen på en konhar en påtaglig effekt på hår, kloärt,FeMineral malva, nypon, ringblomma, ud och huvudvärk. I betes. Många diabetespatienter harnässla, emellertid störningar stant hög6 nivå i cellerna kunde den reglerande effekten av och sköra naglar.hibiscusblomZink och selen skyddar rölleka,hud åkerfräken, rosmarin, n kvalitetsprodukt 0 även i glukagonfrisättningen. Ofta stimuleras frisättning socker på glukagonfrisättningen 4,8 förhindras. Upptäckten mot oxidativ stress. Koppar bidrar till norma, astragalus och ingefära. gav över lag bättre av725-742. glukagon efter måltid, vilkethår bidrar till att förvärra att blodsockret styr frisättningen av glukagon genom 4 tica: 2008; 76; mal hud, och bindväv. I FeMineral finns 2,8 diabetikernas redan höga Å andrabjörkblad, sidan direkta effekter på alfacellernas cAMP-nivåer är betydelseblandblodsockernivåer. annat: angelika, alfalfa, FeMineral® är utvecklad och tillverkad Sverige, växtråvara färdig nypon, hagtorn,med isop, järnört,i kattmynta, 2 till1,5 frisätter alfacellerna inte tillräckligt glukagon när frånfull eftersom den kanprodukt leda till nya möjligheter att förbättra kloärt, malva, vilket nypon,kan nässla, hud ochblodsocker huvudvärk. sjunker I till låga nivåer, vararingblomma, livshoblodsockerkontrollen hos diabetespatienter. Femineral finns på: ortmedicinska.se och rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomnan kvalitetsprodukt 0 tande hos insulinbehandlade diabetiker. Källa: Uppsala universitet togenforskning

Hjälper hår, hud och sköra naglar

test

Hjälper hår, hud och sköra naglar

al gav över lag bättre

1 404 00 eutica: 2008; 76; 725-742.

ma, astragalus och ingefära.

FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt Publikation Yu, Q., Shuai, H., Ahooghalandari, P., Gylfe, E., Tengholm, A. 2019. Glucose controls glucagon secretion by directly modulating cAMP in alpha cells. Diabetologia,Femineral doi: 10.1007/s00125-019-4857-6 finns på: ortmedicinska.se och

ptogenforskning

121 404 00

#4/5 2019

KI-forskare har lyckats bilda nervceller som styr våra ögonrörelser – okulomotoriska nervceller – från embryonala stamceller. Cellodlingssystemet kan användas för att förstå hur nervceller påverkas av nervsjukdomen ALS. Foto: Canstock.

Stamceller ger kunskap om nerv Forskningen finansieras med stöd av Vetenskapsrådet. EU Joint Programme for Neurodegenerative Disease. Ragnar Söderbergs stiftelse, Åhlén-stiftelsen, Hjärnfonden, UllaCarin Lindquists stiftelse för ALSforskning, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Lundbeck Foundation, Swiss National Science Foundation och Novo Nordisk Foundation.

#4/5 2019

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en stamcellsbaserad modell för att studera nervcellers motståndskraft och sårbarhet vid nervsjukdomen ALS. Resultaten publiceras i tidskriften Stem Cell Reports och kan bidra till att identifiera nya genetiska mål för behandling som skyddar känsliga nervceller.

Amyotrofisk lateral skleros, ALS, är en dödlig sjukdom utan effektiv behandling eller bot. Sjukdomen kännetecknas av förlust av motoriska nervceller, så kallade motorneuron, som kontrollerar kroppens viljestyrda muskler. Det leder till muskelförtvining, svaghet och till slut förlamning. Vissa grupper av motorneuron är dock mycket motståndskraftiga och överlever hela sjukdomsförloppet. Det gäller till exempel nervcellerna som styr våra ögonrörelser, så kallade okulomotoriska motorneuron. Varför just dessa motorneuron kan stå emot sjukdomen vet man idag inte fullt ut. Den okulomotoriska cellgruppen finns i hjärnstammen och är liten och svår att studera i människa och djur.

För att närmare undersöka skillnader i känslighet mellan olika motorneuron vore det därför bra att i stället kunna utgå från odlade stamceller. En sådan stamcellsbaserad modell av nervcellers motståndskraft vid ALS har nu utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet. Kan identifiera nya gener

– Det här cellodlingssystemet kan bidra till att identifiera nya gener som ger motståndskraft hos okulomotoriska nervceller, som skulle kunna användas i genterapi för att stärka känsliga motorneuron, säger Eva Hedlund, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som lett arbetet med studien. Arbetet bygger på att forskarna har lyckats bilda okulomotoriska nervceller från odlade embryonala stamceller. Det gjordes genom att överuttrycka en transkriptionsfaktor, PHOX2A, som är nödvändig för bildning av okulomotoriska motorneuron under embryots utveckling. Genom olika analyser av cellerna, samt likheter med deras motsvarighet i möss och människor, drar forskarna slutsatsen att de genererade cellerna faktiskt är okulomotoriska motorneuron. Forskarna visar att de motståndskraftiga stamcellsge-

cellers motståndskraft vid ALS nererade nervcellerna aktiverar en överlevnadsfrämjande signalering som kallas Akt, och att denna signalering är aktiverad även i okulomotoriska nervceller hos människa. Robust modell för framtida studier

De genererade okulomotoriska motorneuronen visade sig också vara mer motståndskraftiga mot ALS-liknande nedbrytning än vad ryggmärgsmotorneuron är, vilket även ses hos människor. – Sammantaget visar detta att vi har skapat en robust modell för att studera mekanismer för nervcellers motståndskraft och sårbarhet i ALS, säger studiens försteförfattare Ilary Allodi, som arbetade med studien som postdoktoral forskare i Eva Hedlunds grupp. Källa: Karolinska Institutet

Eva Hedlund, docent. Foto: Ulf Sirborn.

Ilary Allodi. Foto: privat.

Publikation: ”Modeling motor neuron resilience in ALS using stem cells”. Ilary Allodi, Jik Nijssen, Julio Aguila Benitez, Christoph Schweingruber, Andrea Fuchs, Gillian Bonvicini, Ming Cao, Ole Kiehn och Eva Hedlund. Stem Cell Reports, online 9 maj 2019, doi: 10.1016/j.stemcr.2019.04.009.

#4/5 2019

MEDICINNOTISER

Jonas Halfvarson.

Ska utveckla individanpassad behandling av inflammatorisk tarmsjukdom Örebroforskaren Jonas Halfvarson leder ett nordiskt projekt som ska ta fram en individanpassad behandling för personer med tarmsjukdomen IBD. Målet är att förbättra livskvaliteten för den här gruppen. Projektet har beviljats 30 miljoner kronor i stöd av bland annat svenska Vinnova.

IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, är ett samlande begrepp på en grupp inflammationssjukdomar i mag-tarmkanalen. – Problemet med de här sjukdomarna är att de är så varierande. En del personer kanske bara blir dåliga någon enstaka gång i livet. Andra känner av sjukdomen varje dag och deras liv blir därmed allvarligt påverkat, säger Jonas Halfvarson, forskare i medicin vid Örebro universitet. Potent medicinering

Han leder det nordiska projektet Nordtreat där syftet är att ta fram en personanpassad vård för människor med IBD som löper risk att utveckla ett allvarligt sjukdomsförlopp. Genom att undersöka markörer i blodet – i det här

fallet så kallade proteinsignaler – kan forskarna identifiera dessa personer. – Därefter ger vi dem en så kallad top-down-behandling. Det betyder att vi ger dem en mer potent medicinering från början, redan från dag ett. Historiskt sett har man gjort tvärtom, det vill säga trappat upp behandlingen om patienten inte blivit bättre. Den personanpassade behandlingen består av en kombination av två läkemedel, varav det ena är en så kallade TNF-hämmare. Bättre verktyg

Parallellt med behandlingen ska forskarna bland annat analysera bakterierna i tarmen hos patientgruppen. På så sätt hoppas man kunna utveckla metoden som används för att identifiera vilka personer med IBD som riskerar att utveckla ett allvarligt sjukdomsförlopp. – Vi har ett bra verktyg i dag men på det här sättet hoppas vi kunna förfina det, säger Jonas Halfvarson. Källa: Örebro Universitet

Nordtreat är ett av sju nordiska projekt vars syfte är att ta fram och införa personanpassade behandlingar inom hälso- och sjukvården. De sju projekten får dela på 165 miljoner norska kronor och förutom svenska innovationsmyndigheten Vinnova återfinns följande finansiärer: Norges forskningsråd, Innovationsfonden Danmark, Rannís, och Nordforsk.

#4/5 2019

MEDICINNOTISER

”Samtidigt som vi ska klara av vården av fler äldre ligger en utmaning i att tillgodose den ”friskare” befolkningens tillfälliga vårdbehov med god tillgäng lighet. Det ställer stora krav på läkare och andra medarbetare i vården”. Foto: Canstock,arkiv.

Svenska Läkaresällskapet lanserar sju utvecklingsområden för en stärkt primärvård Sjukvårdens stora utmaning är att klara vården av de mest sjuka äldre. En åldrande befolkning med stora behov av vård, kontinuitet och samordning, kräver nya organisationsformer. En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning. Nu lanserar Svenska Läkaresällskapet sju utvecklingsområden för en stärkt primärvård. Det är Svenska Läkaresällskapets bidrag till den diskussion och de arbeten som nu pågår för att reformera primärvården.

År 2028 beräknas de som är 80 år och äldre att vara cirka 250 000 fler än i dag – en ökning med 50 procent. Detta är ett gott betyg till Sverige som välfärdsland men innebär också att gruppen svårt sjuka och sköra patienter

SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS SJU UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR EN STÄRKT PRIMÄRVÅRD: 1. Att det finns en politisk och professionell enighet om att primärvården bör stärkas i Sverige, men det krävs en ökad nationell styrning och uppföljning för att åstadkomma detta. 2. Det behövs fler specialister i allmänmedicin. Staten måste ta större ansvar tillsammans med regionerna för planering av kompetens- försörjning och finansiera utökningen av ST i allmänmedicin. 3. En ökad satsning på fortbildning krävs. Formell reglering och ett ordnat system för fortbildning behöver införas. 4. Förutsättningarna för forskning inom primärvården behöver stärkas.

med komplexa vårdbehov kommer att växa. Samtidigt som vi ska klara av vården av fler äldre ligger en utmaning i att tillgodose den ”friskare” befolkningens tillfälliga vårdbehov med god tillgänglighet. Det ställer stora krav på läkare och andra medarbetare i vården, att värna patienter med nedsatt autonomi och svåra sjukdomstillstånd. Om sjukvården blir mer efterfrågestyrd riskerar svagare grupper trängas undan och få svårare att göra sin röst hörd. – En utbyggd primärvård är en förutsättning för att klara vården av de mest sjuka äldre samtidigt som vi ska tillgodose övriga befolkningens tillfälliga vårdbehov med god tillgänglighet, säger Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Men vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar, utan genom långsiktiga förstärkningar och mer forskning i primärvården.

Britt Skogseid, ord förande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Uneus

Källa: Svenska Läkaresällskapet

5. I utbyggnaden av primärvården ska tillgänglighet och kontinuitet prioriteras så att samtliga invånare kan få möjlighet att på sikt lista sig hos en läkare. Sjukdomars allvarlighetsgrad och medicinska behov ska prioriteras i första hand. Till dess att primärvården är fullt utbyggd ska man prioritera att ge kontinuitet och fast läkarkontakt till dem med störst vårdbehov. 6. R esurser för omstruktureringen måste tillföras. En nationell strategi som involverar den medicinska professionen i omstruktureringen, både lokalt och på nationell nivå behöver tas fram. 7. Styrningen ska vara övergripande och bygga på tillit och professionellt ansvar. Uppföljningen ska ske genom en professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevision. Den nationella styrningen av primärvården måste också noga följas upp.

SLS policydokument för en stärkt primärvård https://www.sls.se/globalassets/sls/dokument/sls-om-en-starkt-primarvard_2019_05_13tryck_sls.pdf

#4/5 2019

AbbVie får EU-godkännande för SKYRIZI (risankizumab) för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna EU-kommissionen har godkänt Skyrizi (risankizumab) för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som behöver systemisk behandling. Den rekommenderade dosen är 150 mg (två 75 mg-injektioner) som ges subkutant först som en startdos vecka 0, en dos vecka 4 och därefter var 12:e vecka.

Godkännandet baseras på resultaten från kliniska studier som visat på hög andel utläkt eller nästan utläkt hud efter 16 veckors behandling, en effekt som visades bestå vid uppföljning av ett års behandling given i form av en dos var 12:e vecka1-4 SKYRIZI (risankizumab) är en humaniserad, monoklonal immunoglobulin G1 (IgG1) antikropp som utformats för att selektivt hämmaIL-23 genom att binda till dess p19-subenhet4och utgör ett nytt behandlingsal-

ternativ för vuxna patienter med måttlig till svår plack psoriasis1-5 Över 200 000 personer i Sverige har psoriasis, som är en kronisk sjukdom, och det finns fortfarande många patienter som inte når behandlingsmål eller med tiden har sämre effekt av sin behandling6-8 I kliniska studier har Skyrizi visat på höga nivåer av utläkt hud efter 16 veckors behandling, en effekt som visades bestå vid uppföljning av ett års behandling (52 veckor).1-4 – Godkännandet av Skyrizi utgör en viktig milstolpe i behandlingen av måttlig till svår psoriasis, säger Anders Ljungberg, medicinsk rådgivare på AbbVie. 80 procent av patienterna som hade utläkt hud efter 16 veckors behandling

– Skyrizi gör det möjligt att uppnå höga nivåer av utläkt hud med en underhållsdosering var 12:e vecka. Vi är

Viktiga resultat från registerstudierna i fas III: • I studierna ultIMMa-1 och ultIMMa-2 uppnåddes det kombinerade primära utfallsmåttet.1,4Vid behandlingsvecka 16 hade 88 procent (ultIMMa-1) respektive 84 procent av patienterna (ultIMMa-2) som fått Skyrizi uppnått sPGA 0/1 samt 75 procent av patienterna i båda studierna uppnått PASI 90.1,4 • En integrerad analys av dessa två studier visar att av patienterna som fick Skyrizi och uppnådde PASI 90 behandlingsvecka 16, hade 88 procent bestående effekt vid utvärderingen efter ett års behandling. Av de patienter som hade fått fullständigt utläkt hud efter behandling med Skyrizi, PASI 100, hade 80 procent bestående effekt efter ett års behandling (52 veckor).4 • Skyrizi uppnådde de kombinerade primära effektmåtten och visade signifikant bättre effekt än adalimumab i IMMventstudien, där 72 procent av patienterna uppnådde PASI 90 vid behandlingsvecka 16 jämfört med 47 procent i gruppen som behandlades med adalimumab (p<0,001).2,4 Efter återrandomisering vecka 16 för partiella responders (≥PASI 50 - <PASI 90), uppnådde 66 procent PASI 90 av patienterna som initialt haft adalimumab och därefter bytt till Skyrizi, jämfört med 21 procent i gruppen som fortsatte med adalimumab (uppmätt vid behandlingsvecka 44, p<0,001).2,4 • Resultat från IMMhance visar att patienter i gruppen som behandlats med Skyrizi och uppnått utläkt eller nästan utläkt hud vid vecka 28 (sPGA 0/1, n=111) hade 87 procent bestående effekt vid utvärderingen efter ett års behandling, jämfört med gruppen som återrandomiserats att avsluta sin behandling (erhållit placebo) där 61 procent hade bestående effekt (n=225).9 • Skyrizi förbättrade även den hälsorelaterade livskvaliteten i samtliga fas III-studierna mätt med DLQI (Dermatology Life Quality Index). DLQI är ett självrapporterat mått på patientens hälsorelaterade livskvalitet och rankas från 0 till 30, där låga siffror indikerar att sjukdomen har liten inverkan på livskvaliteten.10 I studierna ultIMMa-1 och ultIMMa-2 var det signifikant fler patienter i gruppen som fick Skyrizi som rapporterade ett DLQI-värde på 0 eller 1 (75 procent i ultIMMa-1 och 71 procent i ultIMMa-2) jämfört med gruppen som fick ustekinumab (47 procent i ultIMMa-1 och 44 procent i ultIMMa-2) efter ett års behandling (p<0,001).1,4 Mer information om detta program finns på www.clinicaltrials.gov (NCT02672852, NCT02694523, NCT02684370, NCT02684357). De mest frekvent rapporterade biverkningarna var övre luftvägsinfektioner som förekom hos 13 procent av patienterna.4 Andra vanliga biverkningar var tinea -infektioner, huvudvärk, klåda, trötthet och reaktioner vid injektionsstället.4

#4/5 2019

Över 200 000 personer i Sverige har psoriasis, som är en kronisk sjukdom, och det finns fortfaran de många patienter som inte når behandlingsmål eller med tiden har sämre effekt av sin behand ling. Foto: GettyImages.

mycket glada över att det finns ett nytt behandlingsalternativ för svenska psoriasispatienter med potential att under lång tid låta patienter slippa se tecken eller ha symtom av sin sjukdom. – I kliniska studier har patienter upplevt betydligt högre nivåer av utläkt hud med Skyrizi än med standardbehandling, säger Hervé Bachelez, professor vid University Paris Diderot och avdelningen för dermatologi vid Saint-Louis Hospital-Assistance Publique Hôpitaux i Paris, Frankrike, huvudprövare i ultIMMa-2-studien. – Så många som 80 procent av patienterna som hade utläkt hud efter 16 veckors behandling behöll huden helt utläkt under hela det första året då studien pågick. Vi ser fram emot att få resultaten från andra året av IMMhancestudien framöver. EU-godkännande baseras på resultaten från fyra registerstudier i fas III, ultIMMa-1, ultIMMa-2, IMMvent och

IMMhance, som utvärderat mer än 2000 patienter med måttlig till svår plackpsoriasis.1-4 I samtliga fyra studier var det kombinerade primära effektmåttet att uppnå dels åtminstone PASI 90, det vill säga 90-procentig förbättring uppmätt med Psoriasis Area and Severity Index och dels att det läkarbedömda utfallet enligt måttet sPGA (static Physician Global Assessment) skulle vara utläkt eller nästan utläkt hud (sPGA 0/1) vid behandlingsvecka 16.1-4 SKYRIZI ingår i ett samarbete mellan AbbVie och Boehringer Ingelheim, där AbbVie leder utvecklingen och tillhandahåller läkemedlet globalt.

Hervé Bache lez, professor vid University Paris Diderot och avdelningen för dermatologi vid Saint-Louis Hos pital-Assistance Publique Hôpitaux i Paris, Frankrike.

Källa: Abbvie

Referenser: 1.Gordon K, et al. Efficacy and safety of risankizumab in moderate-to-severe plaque psoriasis (UltIMMa-1 and UltIMMa-2): results from two double-blind, randomised, placebo-controlled and ustekinumab-controlled phase 3 trials. The Lancet. 2018 Aug 25;392(10148):650-661. 2.Reich, K., et al. Efficacy and Safety of Risankizumab Compared with Adalimumab in Patients with Moderate-to-Severe Plaque Psoriasis: Results from the Phase 3 IMMvent Trial. ePoster #P1813. European Academy of Dermatology and Venereology Congress. 2018. 3.Blauvelt, A. et al. Risankizumab Efficacy/Safety in Moderate-to-Severe Plaque Psoriasis: 16-Week Results From IMMhance [abstract P066]. Acta Derm Venereol. 2018; 98(suppl 219): 30. 4.SKYRIZI [Summary of Product Characteristics]. AbbVie Ltd. Available at: https://www.ema.europa.eu. 5.Papp K.A., et al. Risankizumab versus Ustekinumab for Moderate-to-Severe Plaque Psoriasis. N Engl J Med. 2017 Apr 20; 376:1551-1560. 6.Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Published March 2019. Available at: www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/ nationellariktlinjer/psoriasis 7.Mroweitz, U., et al. Definition of treatment goals for moderate to severe psoriasis: a European consensus. Arch Dermatol Res. 2011 Jan; 303(1): 1–10. 8.Levin, et al. Biologic fatigue in psoriasis. J Dermatolog Treat. 2014 Feb;25(1):78-82. doi: 10.3109/09546634.2013.826341. 9.Langley, et al. Efficacy and Safety of Continuous Q12W Risankizumab versus Treatment Withdrawal: Results from the Phase 3 IMMhance Trial. Poster #10093. 2019 American Academy of Dermatology Annual Meeting. 2019. 10.Hongbo Y, et al. Translating the science of quality of life into practice: What do dermatology life quality index scores mean? J Invest Dermatol. 2005 Oct;125(4):659-64. 11.HUMIRA [Summary of Product Characteristics]. AbbVie Ltd.; Available at: http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/EPAR_-_Product_Information/human/000481/WC500050870.pdf. Last updated October 5, 2017. Accessed March 22, 2019.

#4/5 2019

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Nu ställer vården nya krav:

Undvik rökning och alkohol före och efter operation

Anna Ståhl och Kerstin Angergård. Foto: Örebro Region.

Både rökning och alkoholbruk bör undvikas i samband med planerade operationer. Nu ställer vården nya krav på patienter som ska opereras. Sedan 2014 finns en rutin om rökfrihet inför operation. Nu kompletteras den med alkoholfri operation.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Gåvotelefon: 072-215 36 00

www.lcﬀ.se 38

#4/5 2019

- Vi kan förebygga ett stort antal komplikationer genom ett rökoch alkoholstopp 4-8 veckor före och efter operationen. Försämrad sårläkning, ökad infektionsrisk, risk för hjärt-, kärl- och lungkomplikationer och blödningar är exempel på komplikationer som kan undvikas. Det förklarar Anna Ståhl som tillsammans med Kerstin Angergård arbetar som verksamhetsutvecklare i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. De har arbetat med att införa en riktlinje i vården i Region Örebro län som rekommenderar patienter som ska opereras att avstå från alkohol och rökning både före och efter operation. Råd och stöd till alla patienter

Nu får alla patienter som röker och dricker alkohol stöd i form av information och rådgivning av Hälso- och sjukvården innan de ska opereras. Även en tid efter operationen bör man avstå från rökning och alkohol för att undvika komplikationer. Även här är rådet 4-8 veckor. - Vi hoppas att man kan se operationen som ett gyllene tillfälle att förändra sina levnadsvanor även när komplikationsrisken avtagit. Det ökar ju möjligheten till ett långt liv med god hälsa även i framtiden, menar Kerstin Angergård. Införandet av rekommendationerna om alkoholfri operation håller nu även på att införas i så gott som hela Sverige. KÄLLA: REGION ÖREBRO

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Dikter av Mattias Kronstrand

Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt. Några av läsarnas uttalanden:

”Hela boken är en skatt!” ”Vilken pärla!” ”Den här diktsamlingen tror jag är den bästa jag har läst”. ”Vaddå diktbok? Det är ju en livsbok!” ...”träffar med en darrning i trakten av mitt hjärta”. ”Bokbloggen Hanneles bokparadis gör tummen upp”. Antal sidor: 64 Vikt: 150g Format: 17 x 12 cm Danskt band ISBN 9789163980749

Om författaren: Mattias Kronstrand är biomedicinsk analytiker, han har tidigare utgivit ”Hänt i skvättet” som också finns att beställa i Medicinsk Access bokklubb.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

150 kr

Tillkommer 36 kr för porto inkl moms. TOTALT 186 kr/ex

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”DET MESTA” Av Mattias Kronstrand Antal ex

Plats för frimärke

Pris 186 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Satsning på precisions medicin ska öka tillgången till läkemedelsbehandling för svårt cancersjuka Akademiska sjukhusets cancerklinik ska tillsammans med representanter från läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att göra läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.

– Konceptet precisionsmedicin utgår ifrån att varje patient är unik med sin sjukdom och därmed utreds/ diagnostiseras därefter. Genetiska markörer bidar till att förutsäga vilken behandling som kan fungera för en specifik patient, att en målstyrd behandling kan ges till rätt patient i rätt tid, säger Peter Asplund, t.f. verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset. Den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten inom Akademiska sjukhusets cancerklinik har tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund och ett antal industripartners enats om att utveckla en plattform för precisionsmedicin och som ett led i detta starta en nationell forskningsstudie. För att kartlägga möjligheterna kring digitalisering av precisionsmedicin och hur man kan underlätta behandling regionalt tog man initiativ till en workshop tillsammans med IBM. I workshopen, som hölls den 23-24 april, deltog representanter i projektet från Region Uppsala, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Roche, Astra Zeneca, Novartis och PCG Solutions. – Vår plan är att i slutet av året Peter Asplund Foto: starta en studie, MEGALiT, med Staffan Claesson 40

#4/5 2019

Akademiska sjukhuset som huvudman och delfinansiär. Syftet är att förbättra översikten av effekt och säkerhet i situationer där vi utvärderar effekten av läkemedel på indikationer som ännu inte är godkända, men också utveckla en struktur som stödjer innovation och på ett systematiskt sätt säkerställer och dokumenterar att behandlingen också är säker och effektiv för patienterna, berättar Peter Asplund. Bristen på nationell samordning

Han betonar att det idag saknas en plattform för att arbeta tillämpat på nationell nivå med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvård. Här får man möjlighet att tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som man systematiskt samlar in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning. – Bristen på nationell samordning och samspel mellan vårdens många IT-system är en utmaning. Bland annat skiljer sig journalsystemen åt mellan regionerna. För att införa precisionsmedicin nationellt, med fokus på kvalitet, jämlikhet och genomförbarhet, krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga manuella och digitala lösningar. Det är detta vi vill utveckla inom MEGALiT-studien, säger Peter Asplund och fortsätter: – För att uppnå samordning nationellt krävs nya sätt att bygga, analysera och dela stora medicinska datamängder. Samtidigt behövs nya sätt att skydda deltagarnas integritet och att deras data behandlas konfidentiellt. Utvecklingen leder till nya partnerskap och nya möjligheter för patienter att bidra till kunskap och ny forskning. Källa: Akademiska sjukhuset

En ny nationell plattform för precisionsmedicin ska göra målstyrd läkemedels behandling mer tillgänglig för patienter med svår cancersjukdom. Foto: Johan Alp.

#4/5 2019

”Att svenskarna älskar solen blir ibland ett bekymmer. Tänk på hur du beter dig i solen. Åker du utomlands är det ofta starkare sol och du kan inte vara lika länge i solen. Använd alltid solkräm och sitt gärna i skuggan”. Foto: Canstock, arkiv

Ökning av hudcancerfall, nu om hudtumörer och utveckl

Sara Prosén, spe cialistläkare. Foto: Elin Abelson

Magnus Lindberg, professor och överläkare. Foto: Elin Abelson

#4/5 2019

Varje år drabbas mer än 50 000 personer av basalcellscancer som är en form av hudcancer. Att vara mycket ute i solen ökar risken att få cancern. Enligt prognosen riskerar ännu fler att utveckla sjukdomen i framtiden. ”Vi önskar att det fanns en enklare metod att behandla basalcellscancer. Det vore jättebra om det fanns en kräm att använda.” säger Sara Prosén, specialistläkare på hudkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

En forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro har fått pengar från Nyckelfonden som är en stiftelse för medicinsk forskning vid sjukhuset. De vill undersöka hud som är UV-skadad och jämföra mot normal hud. – Basalcellscancer är en snäll form av cancer men idag vet vi inte så mycket om tumörens biologi och fysiologi. Flera kommer att drabbas i framtiden och det vore bra om vi kunde hitta enklare behandlingsmetoder, säger Magnus Lindberg, professor och överläkare på hudkliniken och ansvarig för forskargruppen. I studien kommer det att ingå cirka

40 patienter och den kommer att pågå under några år framöver. De kommer att ta en hudbiopsi, ett vävnadsprov, på personer som har solskadad hud. Sedan kommer de att framkalla en akut solbränna på frivilliga försökspersoner med normal hud. – Vi vill jämföra en kroniskt solskadad hud mot en akut solskadad hud. Idag är det många som överskattar vad huden tål. UV-ljuset är inte bara skönt det kan vara farligt också, säger Magnus Lindberg. Njut av solen på rätt sätt

”Basalcellscancer är en snäll form av cancer men idag vet vi inte så mycket om tumörens biologi och fysiologi. Flera kommer att drabbas i framtiden och det vore bra om vi kunde hitta enklare behandlings metoder”. Foto: Canstock, arkiv

Det finns mycket vi kan göra själva för att inte hamna i farozonen. Det gäller att komma ihåg att solen är som starkast mellan klockan 11 och 15. – Att svenskarna älskar solen blir ibland ett bekymmer. Tänk på hur du beter dig i solen. Åker du utomlands är det ofta starkare sol och du kan inte vara lika länge i solen. Använd alltid solkräm och sitt gärna i skuggan. SMHI har en bra översikt över länders UV-index. Där kan du se hur länge du kan vara i solen innan det blir farligt för just din hudtyp, säger Sara Prosén.

vill forskare lära sig mer a nya behandlingsmetoder Många obesvarade frågor kring basalcellscancer behöver bli besvarade. Forskning är ett samarbete poängterar Sara Prosén och alla bitar är lika viktiga. Patienterna donerar en hudbit, forskarna bidrar med sin kunskap i projektet och Nyckelfonden gör det möjligt genom att bidra med pengar. KÄLLA: UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

FAKTA Det finns tre olika typer av hudtumörer – basalcellscancer, malignt melanom och skivepitelcancer. För att upptäcka basalcellscancer gäller det att vara uppmärksam på avvikande hudförändringar. Det är en växande, ibland glansig knuta som emellanåt blöder och huden kan kännas skrovlig. Det är vanligt att få den i ansiktet. För att ta bort hudtumören skrapar, bränner, opererar eller fryser man bort den på hudkliniken. Vårdcentraler kan också behandla patienter med hudtumörer men där skärs den bort.

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#4/5 2019

Forskarna har studerat aktiviteten i mer än 8000 gener och proteiner. Något som aldrig är gjort i den här utsträckningen på den här cancerformen tidigare. Foto: Canstock, arkiv

#4/5 2019

Första stora studien av proteiner hos patienter med ALL (akut lymfatisk leukemi) Den vanligaste cancerformen hos barn är akut lymfatisk leukemi (ALL). Nu har forskare på Lunds universitet i samarbete med Karolinska institutet, SciLifeLab och University of Cambridge genomfört den största analysen av ALL på proteinnivå hittills, genom att studera aktiviteten i mer än 8000 gener och proteiner. Resultatet visar en avvikande veckning i DNAsträngen, något som i sin tur påverkar genernas aktivitet. Studien publiceras nu i Nature Communications.

Ungefär en fjärdedel av de barn som drabbas av ALL har en form av leukemi som kännetecknas av att de sjuka cellerna innehåller för många kromosomer, så kallad hyperdiploidi. Ibland kan man hitta upp till 67 kromosomer i en och samma cell. – Vi har tidigare visat att de gener som sitter på extrakromosomerna styr leukemiutvecklingen genom att bli mer aktiva. Detta medför en obalans i cellerna som då till exempel kan börja dela sig snabbare, säger Kajsa Paulsson, docent på Lunds universitet och sisteförfattare till studien. Bättre bild av hur cellen styrs

Men exakt hur detta går till har hittills varit oklart. Nu har forskarna studerat aktiviteten i mer än 8000 gener och proteiner. Något som aldrig är gjort i den här utsträckningen på den här cancerformen tidigare. Fördelen med att titta på proteiner är att det är mer biologiskt relevant. Om man bara tittar på RNA-nivå och sedan översätter det till proteinnivå, blir sambandet inte helt tydligt, förklarar Kajsa Paulsson. – Det är dels ett nyare fält och dels svårare att undersöka proteinnivåerna, men fördelen är att det ger oss en bättre bild av hur cellen styrs jämfört med om man bara studerar generna, säger Janne Lehtiö, professor på Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Kajsa Paulsson, docent. Foto: Åsa Hansdotter

Janne Lehtiö, professor. Foto: Stefan Zimmerman

I de hyperdiploida leukemierna såg forskarna att proteinet CTCF och proteinkomplexet cohesin, som styr hur DNA-strängen veckas i cellen, fanns i lägre nivåer än i leukemier som inte har extrakromosomer. Forskarna undersökte därför hur DNA veckas i hyperdiploid leukemi och kunde se att en del av fallen uppvisade en avvikande veckning. – Hur DNA veckas har stor betydelse för regleringen av när gener ska vara aktiva eller inte. Vi kunde också se att de hyperdiploida leukemierna uppvisade tecken på felreglerade gener, något som sannolikt bidrar till att sjukdomen uppstår, säger Kajsa Paulsson. Nu fortsätter forskningen kring exakt hur stor andel av DNA’t som har en avvikande veckning. Resultaten från studien är viktiga för förståelsen för hur hyperdiploid barnleukemi uppkommer och vad som driver cancer processen. – Idag botas över 90 procent av alla barn med ALL, med hjälp av omfattande behandling av cytostatika. I framtiden hoppas vi kunna utveckla ännu bättre behandlingar som ger större chans till bot och färre biverkningar, avslutar Kajsa Paulsson.

Studien har finansierats med av anslag från Barncancerfonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund, Stiftelsen Felix Mindus bidrag till leukemiforskningen, Dr Åke Olssons stiftelse för forskning inom haematologi, ALF-medel, Cancer Research UK, the Wellcome trust och European Research Council.

Källa: Lunds universitet

Publikation “Proteogenomics and Hi-C reveal transcriptional dysregulation in high hyperdiploid childhood acute lymphoblastic leukemia” Nature Communications 3 april 2019, https://doi.org/10.1038/s41467-019-09469-3

#4/5 2019

Kunskapen om hur hjärnan hanterar information ner på nervcellsnivå är viktig för att förstå hur neurologiska sjukdomar uppstår, då dessa oftast handlar om en störning i informationsöverföringen mellan nervcellerna. Foto: Canstock, arkiv.

Ny syn på hur hjärnan fungerar Studierna är finansierad av EU H2020 FET (projektet’phcoding’) och italienska utbildnings- och forskningsministeriet i samarbete med Vetenskapsrådet

Forskare vid Lunds universitet har, i samarbete med italienska forskare, efter en serie studier visat att inte bara en del utan de flesta delarna av hjärnan kan engageras när vi hanterar de signaler som uppstår vid beröring. Resultaten öppnar för en ny syn på hur hjärnans nätverk av nervceller behandlar information, och därmed hur hjärnan fungerar.

Forskarna har i flera studier gjort djupgående analyser av hur beröringssignaler vidareförmedlas och hanteras i flera olika delar av hjärnan, varav de två senaste studierna nu publiceras i Cell Reports och Frontiers in Cellular Neuroscience. Försöken som resultaten grundas på utfördes på sövda råttor. – Det visade sig direkt att våra fynd avviker kraftigt från den gängse synen att olika delar av hjärnan har ansvar för olika specifika funktioner, säger Henrik Jörntell, en av forskarna bakom studierna. Resultaten kastar nytt ljus över hur hjärnan hanterar signaler om omvärldsupplevelser. – Enligt en rådande syn på hjärnan, så kallad funk46

#4/5 2019

tionell lokalisation, fungerar hjärnan ungefär som en uppsättning tryckknappar: olika delar av hjärnan har ansvar för olika funktioner. Den teorin är visserligen lätt att ta till sig, men när vi mäter aktiviteterna i enskilda nervceller får vi en annan bild som tyder på att funktionerna istället är mer globalt hanterade av hela hjärnan, säger Henrik Jörntell. Kunskapen om hur hjärnan hanterar information ner på nervcellsnivå är viktig för att förstå hur neurologiska sjukdomar uppstår, då dessa oftast handlar om en störning i informationsöverföringen mellan nerv cellerna. Beröringssignalernas avtryck i hjärnan

Forskarna använde sig av undersökningsmetoder som gör det möjligt att med mycket hög precision kontrollera vilka beröringssignaler som skickas mellan olika nervceller i hjärnans nätverk. Bland annat skapades beröringssignaler genom en fingerprotes med syntetisk hudkänsel, en metod som gör att forskarna kan skicka exakt samma signaler vid varje försök. Tack vare detta nya angreppssätt kunde forskarna analysera hur beröringssignalerna togs emot av

Alla delar av hjärnan vi undersökte var involverade och hanterade signalerna som skapas vid beröring, och att skillnader i information mellan olika nervceller gör att de kompletterar varandra för att skapa en rik bild. Foto: Canstock, arkiv.

enskilda nervceller i olika delar av hjärnan med en betydligt högre upplösning än tidigare. – Det visade sig att alla delar av hjärnan vi undersökte var involverade och hanterade signalerna som skapas vid beröring, och att skillnader i information mellan olika nervceller gör att de kompletterar varandra för att skapa en rik bild, säger Henrik Jörntell, hjärnforskare vid Lunds universitet. Omfattande latent hjärnkapacitet

Forskarnas förklaringsmodell är att all informationshantering utförs som genom ett enda nätverk och att nervcellerna i hjärnan i praktiken har delvis olika funktioner från en situation till en annan. – Varje enskild nervcell är inblandad i ett stort antal olika funktioner. Eftersom den är sammanbunden med ett väldigt stort antal andra nervceller kommer den funktion nervcellen får i en specifik situation avgöras av vad

de andra nervcellerna den står i förbindelse med gör för stunden, säger Henrik Jörntell. Han menar att detta kan förklara den tidigare förbryllande observationen att små hjärnskador eller nervcellsförluster ofta passerar obemärkt. – Hjärnans nätverk lär sig då att lösa samma uppgifter genom att skapa delvis nya samarbetsgrupper av nervceller och kan på så sätt förbigå skadad nervvävnad utan att mätbart tappa funktion. Jag tror att de här resultaten kan öppna upp för en ny värld av lovande behandlingspotential vid en rad olika sjukdomstillstånd. Eftersom det ofta finns en omfattande latent hjärnkapacitet kvar vid större hjärnskador, vilket är något som jag inte tror att många är medvetna om, kan man tänka sig att en stor återhämtning fås om vi kan lära hjärnan att formera nya samarbetsgrupper av nervceller, säger Henrik Jörntell.

Henrik Jörntell, forskare. Foto: Ingemar Hultquist.

Källa: Lunds universitet

Publikationer: “Somatosensory cortical neurons decode tactile input patterns and location from both dominant and non-dominant digits.” Jonas M.D. Enander, Henrik Jörntell Cell Reports, online 26 mars 2019, DOI:https://doi.org/10.1016/j.celrep.2019.02.099 “Ubiquitous neocortical decoding of tactile input patterns.” Enander, J.M.D., Spanne, A., Mazzoni, A., Bengtsson, F., Oddo, C., and Jörntell, H. (2019) Frontiers in Cellular Neuroscience, 12 april 2019, DOI: https://doi.org/10.3389/fncel.2019.00140

#4/5 2019

Särskilt höga halter PCB finns enligt Livsmedelsverket i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Foto: Canstock, arkiv.

Samband mellan höga PCBnivåer i blodet och för tidig död Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en tvärvetenskaplig studie, baserad på 1 000 slumpmässigt utvalda 70-åringar i Uppsala, som publicerats i tidskriften JAMA Network Open.

Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset samt miljökemister vid Örebro universitet, som visar på hälsorisker med PCB:er trots att de varit förbjudna sedan länge. PCB:er (Polychlorinated biphenyls) är en grupp miljögifter som omfattas av restriktioner i många länder och förbuden har lett till lägre halter av PCB:er i miljön. Men då dessa ämnen bryts ner mycket långsamt och lagras i fettväv finns de fortfarande kvar i djur och människor. 48

#4/5 2019

Speciellt PCB:er med många kloratomer i molekylen finns kvar i blodet hos de flesta svenskar. Den så kallade PIVUS-studien omfattar drygt 1 000 stycken slumpvis utvalda 70-åringar i Uppsala som följts under en längre tid. I den aktuella studien mättes nivåer av PCB:er i blodet år 2001-2004 och sedan även vid 75 års ålder. Uppföljning av vilka som avlidit under en 10-årsperiod visade att de individer som hade de högsta nivåerna av PCB:er med många kloratomer i blodet hade en överdödlighet med ca 50 procent, framförallt i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med övriga grupper. Det motsvarar cirka sju extra dödsfall under den 10-åriga uppföljningstiden. Samband mellan höga nivåer av PCB:er och åderförkalkning

Resultaten var oberoende av de riskfaktorer som tidigare förknippats med hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, höga kolesterolvärden, låg ut-

bildning och kardiovaskulär sjukdom vid 70 års ålder. Tidigare studier har även visat samband mellan höga nivåer av PCB:er och åderförkalkning hos både människor och försöksdjur och enligt forskarna talar det, tillsammans med dessa nya data, för att man bör begränsa intaget av PCB:er via födan. - Vi människor får i oss mest PCB:er via maten. Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns enligt Livsmedelsverket i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, säger Monica Lind, verksam som miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, och adjungerad professor vid Uppsala universitet. Källa: Uppsala universitet

Lars Lind, professor. Foto: Mikael Wallerstedt

Monica Lind, professor

Referens: An Associaltion of Exposure to Persistent Organic Pollutants With Mortality Risk. An Analysis of Data From the Prospective Investigation of Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) Study. Monica Lind, et al. JAMA Network Open. 2019;2(4):e193070. doi:10.1001/jamanetworkopen.2019.3070 Läs mer om PCB:er: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb https://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=30&po=4 Länk till några av forskargruppens tidigare artiklar: https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00125-018-4621-3 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3261941/ Läs mer om PIVUS-studien som den aktuella delstudien är gjord inom: http://www.medsci.uu.se/pivus

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 100 KR

Tillkommer 56 kr för porto inkl. moms. TOTALT 156 kr/ex (ordinarie pris 287 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 100 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

#4/5 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

NYKÖPINGS LASARETT

-vårdens utveckling under 1800-talet de medicinska genombrottens tid Många länslasaretts historia finns i bokform, men mera omfattande studier kring vårdens innehåll och medicinska resultat på sjukhusnivå vid olika tidpunkter från starten och framåt saknas. Under 1700-talet ersätter ett vetenskapligt synsätt de lösa teorier som tidigare präglat medicinskt tänkande. Detta leder hundra år senare till de tre medicinska genombrott som är startskottet till dagens höga förändringstakt inom sjukvården och framförallt kirurgin. Först kom narkosen 1848 och möjligheten att operera utan smärta. Sedan följde utvecklingen an anti- och aseptiken kring 1870 som erbjöd en metod att hindra uppkomsten av sårinfektioner. Det tredje att infektioner orsakades av mikrober, Kochs postulat, var ett resultat av bakteriologins stora

framsteg efter 1850-talet. Genom att gå igenom journalerna i Landstinget Sörmlands arkiv har författarna visat hur nyheter från Boston, Edinburgh och Berlin med förvånande snabbhet nådde länslasarettet i Nyköping. Dåtidens obligatoriska kvalitetssystem har gjort det möjligt att avläsa de medicinska resultaten och ställa dem i relation till utvecklingsnivån vid vårdtillfället och samtida nationella och internationella medicinska resultat. Lasarettsläkarnas förmåga att introducera dessa genombrott i Nyköping är värd läsarens beundran och en undran om kollegor på små svenska universitetssjukhus i framtiden förmår att framgångsrikt införa stora tvärvetenskapliga genombrott från världsledande institutioner och då med jämlika resultat och bevarad tillgänglighet för sina regioninnevånare.

150 kr

Tillkommer 79 kr för porto inkl moms. TOTALT 229 kr/ex (ordinarie pris 229 kr)

Om författarna: Roland Sahl, studentexamen Enskede läroverk 1952, medicine licentiat och legitimerad läkare vid Uppsala universitet 1960. Överläkare och klinikchef öron-, näs och halskliniken vid Nyköpings lasarett 1976-1992. Chefläkare och medicinskt sakkunnig för utvecklingen av datajournaler vid Landstinget Sörmland 1992-1997. Henning Höjer, studentexamen Djursholms samskola 1958, medicine licentiat och legitimerad läkare vid Karolinska Institutet 1967. Medicine doktor och docent i allmän kirurgi vid Linköpings Universitet 1978. Överläkare och klinikchef vid kirurgklinken på Nyköpings lasarett, 1986-1998. Kvalitetschef för dåvarande södra sjukvårdsområdet och därefter medicinskt sakkunnig med bland annat kvalitetsansvar vid Landstinget Sörmland 2000-2006.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”NYKÖPINGS LASARETT” Av Roland Sahl & Henning Höjer Antal ex

Pris 229 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Positiva studieresultat för Xospata (gilteritinib) för patienter med AML (akut myeloisk leukemi) Fas III-studien ADMIRAL visar att behandling med Xospata (gilteritinib) resulterade i signifikant förlängd total överlevnad för patienter med återfallande eller refraktär FLT3-positiv akut myeloisk leukemi jämfört med kemoterapi. Studieresultaten presenterades nyligen på den amerikanska cancerkongressen AACR, April 2019

Astellas meddelar resultat från fas III-studien ADMIRAL som jämfört behandling med Xospata (gilteritinib) med behandling med kemoterapi (sviktterapi) hos vuxna patienter med återfallande eller refraktär akut myeloisk leukemi (AML) och med en bekräftad mutation i FLT3genen. Resultaten visar att gilteritinib signifikant förbättrade den totala överlevnaden (OS) jämfört med dagens standardbehandling med kemoterapi. Resultaten presenterades på en presskonferens arrangerad av cancerkongressen American Association for Cancer Research, AACR samt på AACR Clinical Trials Plenary Session (#CT184). Resultaten från ADMIRAL-studien visade en median för total överlevnad (OS) på 9,3 månader för patienter som fick gilteritinib jämfört med 5,6 månader för patienter som fick kemoterapi (hazard ratio, HR=0,637 (95% KI 0,490, 0,830), p=0,007). Efter ett år levde 37 procent av patienterna som fått behandling med gilteritinib, jämfört med 17

procent för patienter som behandlats med kemoterapi (1). De vanligaste rapporterade biverkningarna för respektive behandling i ADMIRAL-studien var febril neutropeni (43,7%), anemi (43,4%) och pyrexi (38,6%). Vanliga biverkningar av grad 3 eller högre som rapporterades vid behandling med gilteritinib, var anemi (19,5%), febril neutropeni (15,4%), trombocytopeni (12,2%) och minskat antal blodplättar (12,2%). Allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar per patientår, justerade i relation till tid för exponering, var mindre vanliga vid behandling med gilteritinib (7,1%) jämfört med kemoterapi (9,2%) (1). – Patienter med återfallande eller refraktär AML och som är FLT3-positiva har generellt en dålig prognos, kort överlevnad och få behandlingsalternativ. Av den anledningen är resultaten från ADMIRAL-studien mycket uppmuntrande, säger Alexander Perl, M.D., Abramson Cancer Center, University of Pennsylvania, som presenterade resultaten på AACR. I februari i år accepterade den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) Astellas ansökan om marknadsföringstillstånd för gilteritinib vid behandling av vuxna patienter med FLT3-positiv AML vid återfall eller refraktär sjukdom (2).

Om ADMIRALstudien Fas III-studien ADMIRAL (NCT02421939) är en internationell, randomiserad multicenterstudie där 371 vuxna patienter med återfallande eller refraktär FLT3-positiv akut myeloisk leukemi (AML) inkluderats (3). De primära sammansatta effektmåtten för studien var total överlevnad (OS) och komplett remission eller komplett remission med partiell hematologisk återhämtning (CH/ CRh). Patienterna randomiserades (2:1) till att få antingen gilteritinib (120 mg) (4) eller kemoterapi (sviktbehandling).

KÄLLA: ASTELLAS PHARMA

Referenser 1. Perl, A et al. Gilteritinib significantly prolongs overall survival in patients with FLT3-mutated (FLT3mut+) relapsed/ refractory (R/R) acute myeloid leukemia (AML): Results from the Phase III ADMIRAL trial. Presented as abstract CT184 at the AACR Annual Meeting 2019, April 2 2019. 2. Astellas Pharma Inc. Astellas Announces Acceptance of XOSPATATM (gilteritinib) for Regulatory Review by the European Medicines Agency (02-28-2019). https://www.astellas.com/us/news/14631. Accessed 03-14-2019. 3. ClinicalTrials.gov. A study of ASP2215 versus salvage chemotherapy in patients with relapsed refractory acute myeloid leukemia (AML) with FMS-like tyrosine kinase (FLT3) mutation (02-01-2019). https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02421939. Accessed 02-05-2019. 4. Gorcea CM, Burthem J, Tholouli E. ASP2215 in the treatment of relapsed/refractory acute myeloid leukemia with FLT3 mutation: background and design of the ADMIRAL trial. Future Oncol (Epub) 03-02-2018. 5. EMA. Orphan designation. Available at: http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/regulation/general/general_ content_000029.jsp Last accessed January 2019. 6. Japan Pharmaceutical and Medical Devices Agency (PMDA). New Drug approvals, May-October 2018. Available at: http:// www.pmda.go.jp/files/000227117.pdf#page=5 Last accessed January 2019. 7. US Food and Drug Administration. FDA approves treatment for adult patients who have relapsed or refractory acute myeloid leukemia (AML) with a certain genetic mutation. Available at: https://www.fda.gov/NewsEvents/Newsroom/PressAnnouncements/ucm627072.htm Last accessed January 2019. 8. Ministry of Health, Labour and Welfare - Japan. Press announcement – Priority Assessment Designation System. Available at: http://www.mhlw.go.jp/stf/houdou/0000102009.html Last accessed January 2019.

#4/5 2019

Problematiken med strålningsinducerade kärlskador ökar i takt med att allt fler överlever sin cancersjukdom. Förutom en högre risk för hjärt-kärlsjukdom ökar även risken för kirurgiska kom plikationer. De bestrålade blodkärlen har en sämre kvalitet än normalt vilket försvårar vävnadstransplantationer, där obestrå lad vävnad flyttas till den cancerdrabbade delen av kroppen. Foto: Canstock, arkiv

IL-1-hämmare kan minska strålnings inducerad kärlskada Strålbehandling mot cancer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet eftersom strålningen ger en kronisk inflammation i de bestrålade blodkärlen. I en ny studie publicerad i European Heart Journal visar forskare vid Karolinska Institutet att inflammationen kan behandlas med så kallade IL-1-hämmare.

Skador på frisk vävnad är fortfarande den viktigaste begränsande faktorn vid strålbehandling av cancer. Tidigare studier har visat att strålningen förändrar genuttrycket i de blodkärl som utsätts för strålningen och ger en bestående inflammation. Nu har forskare från KI visat att hämmare av signaleringsämnet interleukin-1 (IL-1) kan häva inflammationen. Kronisk inflammation

– Vi studerade djupa blodkärl från patienter som bestrålats tidigare i livet och kunde visa på en kronisk inflammation kopplad till IL-1-aktivitet. Fynden överfördes till en djurmodell där behandling med IL-1-hämmare kunde minska inflammationen. Efter tio veckor hade bestrålade möss som behandlats med läkemedlet anakinra fått en minskad inflammation i de bestrålade kärlen, säger Martin Halle, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som är ansvarig forskare för studien. Något som försvårar för experimentella studier är att de kliniska symtomen hos patienterna uppträder först många år efter strålbehandling. Till sin hjälp hade forskargruppen den egna biobanken Biobank of Radiated tissues at Karolinska (BiRKa) med både tidigare bestrålade

och obestrålade kärl. Dessa har kunnat tas tillvara från samma patienter i samband med rekonstruktiv mikrokirurgi efter cancer. Med hjälp av så kallad microarray-teknik gjordes en genanalys av prover från biobanken som ledde vidare till den möjliga behandlingsvägen i form av IL-1-hämmare. Försöken utfördes sedan i en djurmodell av aterosklerosbenägna möss som bestrålades lokalt mot hjärta och halskärl. Ökad problematik

Problematiken med strålningsinducerade kärlskador ökar i takt med att allt fler Martin Halle och Tinna Chris överlever sin cancersjukFoto: Allessandro dom. Förutom en högre risk tersdottir. Gallina. för hjärt-kärlsjukdom ökar även risken för kirurgiska komplikationer. De bestrålade blodkärlen har en sämre kvalitet än normalt vilket försvårar vävnadstransplantationer, där obestrålad vävnad flyttas till den cancerdrabbade delen av kroppen. – Långtifrån alla bestrålade patienter får några besvär, men våra resultat leder oss vidare på vägen till en möjlig terapi för den grupp som drabbas av strålningsinducerad kärlinflammation. Studien kan även öka förståelsen kring annan kärlrelaterad vävnadsskada hos denna ökande grupp av canceröverlevare, säger Martin Halle.

Försteförfattare till studien är Tinna Christersdottir, nyligen disputerad, och John Pirault, tidigare postdoc vid Karolinska Institutet. Forskningen finansierades av bland andra Radiumhemmets Forskningsfonder, Cancerföreningen i Stockholm, Svenska Läkaresällskapet, Region Stockholm, Hjärt-Lungfonden, Karolinska Institutet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Swedish Orphan Biovitrum AB bidrog med läkemedlet Kineret (anakinra).

KÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET

Publikation ”Prevention of radiotherapy-induced arterial inflammation by interleukin-1 blockade.” Tinna Christersdottir, John Pirault, Anton Gisterå, Otto Bergman, Alessandro L Gallina, Roland Baumgartner, Anna M Lundberg, Per Eriksson, Zhong-Qun Yan, Gabrielle Paulsson-Berne, Göran K Hansson, Peder S Olofsson, och Martin Halle. European Heart Journal, online 12 maj 2019, doi: 10.1093/eurheartj/ehz206.

#4/5 2019

Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppger i undersökningen Skolbarns hälsovanor, att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta. Foto: Canstock, arkiv

#4/5 2019

Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn Barn och unga sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla under större delen av sin vakna tid. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten där skolelever har burit aktivitetsmätare. Resultaten visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat att barn och unga rör på sig för lite samt att allt fler upplever skolstress. Nu kommer också resultat baserade på objektivt uppmätt fysisk aktivitet, där barn och unga som är 11, 13 eller 15 år har burit aktivitetsmätare under en vecka. Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppger i undersökningen Skolbarns hälsovanor, att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta. Barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla. Och den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11- åringar till upp emot 75 procent för 15- åringarna i studien. Det motsvarar mellan 25–33 procent med fysisk aktivitet på låg, måttlig eller hög nivå per dag i genomsnitt. – Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten. Koppling mellan att röra på sig och att sam tidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad

För alla åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad under skoltid, fritid och helg under veckan. Pojkar är generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor, både totalt och under skoltid. Skolan bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå.

Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god. – Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet. Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare, säger Marita Friberg.

Marita Friberg, utredare på Folk hälsomyndigheten. Foto: Lena Kata rina Johansson.

KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Barn och ungas rörelsemönster Som en del av undersökningen Skolbarns hälsovanor har 825 unga 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka. Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som fått uppdraget av regeringen.

Läs mer: Rapporten Barns och ungas rörelsemönster https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/

#4/5 2019

Under 2018 ledde satsningen på förlossningsvården bland annat till ökad trygghet, stärkt eftervård och färre allvarliga bristningar. Foto: Canstock, arkiv.

#4/5 2019

1,59 miljarder till förlossningsvården och kvinnors hälsa Regeringen har beslutat att betala ut totalt 1,59 miljarder kronor till landstingen för ökad tillgänglighet inom mödra- och förlossningsvården samt insatser för kvinnors hälsa under 2019. Medlen betalas ut genom en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Alla blivande föräldrar ska kunna känna att de får en trygg och säker vård både under och efter graviditet och förlossning. Vi ska också stärka vård och behandling av sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor, exempelvis endometrios. Satsningen på nästan 1,6 miljarder kronor kommer att göra stor skillnad för förlossningsvården och kvinnors hälsa i hela landet, säger socialminister Lena Hallengren. För att möta problem och brister i förlossningsvården har regeringen utökat och förlängt (budgetproposition 2018) sin befintliga satsning med en miljard kronor årligen fram till 2022. Tillskottet är utöver den nuvarande satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa som uppgår till 400 miljoner kronor årligen fram till 2019. Under 2019 satsas totalt 1,59 miljarder kronor. Pengarna får också användas för insatser inom neonatalvården

Fokus i regeringens satsning är att stärka kompetensförsörjningen, däribland bemanningen, inom förlossningsvården samt att förbättra arbetsmiljön. I paketet ingår även en förstärkning av insatser i primärvården med särskild inriktning på socioekonomiskt utsatta områden. Pengarna får också användas för insatser inom neonatalvården, vården som ges tidigt födda barn. Medlen betalas ut till landstingen mot bakgrund av

överenskommelser mellan regeringen och Sverige Kommuner och Landsting (SKL). Landstingen får använda medel för de insatser som de bedömer ger störst nytta inom satsningens område, med särskilt fokus på bemanning. Under 2018 ledde satsningen på förlossningsvården bland annat till ökad trygghet, stärkt eftervård och färre allvarliga bristningar. Det visar SKL:s rapport om regionernas redovisningar som lämnades till regeringen tidigare i år. Satsning på förlossnings vården och kvinnors hälsa

Regeringen startade 2015 en satsning på att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa i övrigt. Området förstärktes med 200 miljoner kronor under 2015 och därefter med 400 miljoner kronor årligen under perioden 2016–2019. I vårändringspropositionen 2017 tillfördes en tillfällig förstärkning med 500 miljoner kronor som betalades ut 2017 och 2018. Genom budgetpropositionen 2018 förstärktes och förlängdes satsningen med en miljard årligen t.o.m. 2022 samt utökades till att omfatta neonatalvården. Regeringen satsar 130 miljoner kronor per år på kvinnors hälsa med fokus på primärvården, mellan 2016–2019. Syftet är att stärka insatser i primärvården med särskild inriktning på socioekonomiskt utsatta områden. Förutom de medel som betalas ut till landstingen och SKL i enlighet med överenskommelser med SKL om mål och insatser i landstingen, avsätter regeringen medel för uppdrag till relevanta myndigheter på området.

Lena Hallengren Socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regerings kansliet.

KÄLLA: SOCIALDEPARTEMENTET #4/5 2019

”Resultaten visar att risken att få SLE är tolv gånger högre i högriskgruppen. Det är en betydligt större skillnad än man kunnat påvisa i tidigare studier”. Interiör från SLE-laboratoriet, Uppsala universitet. Foto: privat.

#4/5 2019

Ny diagnosmetod möjliggör mer individuell behandling vid SLE Vissa personer med den autoimmuna sjukdomen SLE drabbas av livshotande inflammation i njurar och hjärna, medan andra främst får hudoch ledproblem. En forskargrupp i Uppsala har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att redan vid diagnos förutsäga prognos och sjukdomsförlopp. Detta förbättrar möjligheterna att anpassa behandlingen individuellt.

– För att förebygga allvarliga symptom och undvika onödiga läkemedelsbiverkningar är det oerhört viktigt att kunna anpassa behandlingen till den enskilda individen. Det finns ett stort behov av att hitta metoder som tidigt i förloppet kan skilja individer med en god prognos från dem med en sämre, säger Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet. Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper istället vävnader i kroppen som om de vore främmande. Oftast är det leder, hud, blodkärl och njurar som blir inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas. Besvären kommer i skov. Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer. Genom att kombinera effekten av 57 olika gener kopplade till SLE har forskargruppen i Uppsala lyckats utveckla en metod som verkar kunna förutsäga sjukdomens förlopp redan vid diagnos. Med hjälp av metoden har man räknat ut ett genetiskt riskvärde för patienter inom det svenska SLE -nätverket samt för cirka 3 000 friska personer, och identifierat två grupper med hög respektive låg genetisk risk för SLE.

– Våra resultat visar att risken att få SLE är tolv gånger högre i högriskgruppen. Det är en betydligt större skillnad än man kunnat påvisa i tidigare studier, där man undersökt var och en av de 57 generna för sig, berättar Sarah Reid. Studien är den första som påvisar en koppling mellan den genetiska belastningen vid SLE och sjukdomens prognos. Forskarna fann också att patienterna i högriskgruppen var yngre när de fick sin SLE- diagnos, vilket kan tala för att genetiken har större betydelse hos dem som insjuknar tidigt i livet, medan miljöfaktorer kan spela större roll vid en senare sjukdomsdebut. När de undersökte långsiktiga konsekvenser av sjukdomen, upptäckte forskarna att en hög genetisk risk dessutom var kopplad till sämre prognos, med fler permanenta organskador och sex år kortare överlevnad. Det verkar enligt forskarna framförallt vara njurarna som påverkas vid en hög genetisk belastning. Patienterna i högriskgruppen hade fem gånger så hög risk att behöva dialys eller transplantation, och var i genomsnitt 21 år yngre då behovet uppstod. Sarah Reid framhåller att studien är den första som påvisar en koppling mellan den genetiska belastningen vid SLE och sjukdomens prognos. – Detta kan på sikt bidra till ökad förståelse av mekanismerna bakom sjukdomen. Bland de drygt tusen patienter med SLE som ingick i studien, fanns det inte en enda med samma uppsättning riskgener som någon annan. Sannolikt kan detta spegla sjukdomens stora variation, vilket understryker att varje patient är unik och i behov av ett individanpassat omhändertagande i sjukvården. Förhoppningen är att metoden, som behöver förfinas ytterligare innan den kan komma i klinisk användning, i framtiden kan hjälpa till att styra behandlingsvalet för den enskilda patienten, avslutar Sarah Reid.

Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universi tet. Foto: privat.

KÄLLA: AKADEMISKA SJUKHUSET/ UPPSALA UNIVERSITET

FAKTA: (SLE Systemisk lupus erythematosus) • En autoimmun, reumatologisk sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen. • E xakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer. • Forskare i Uppsala har identifierat drygt 25 av drygt 100 gener som man vet är kopplade till ökad risk för SLE. Dock kan dessa gener endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken. • Interferon spelar en nyckelroll i sjukdomsprocessen. Proteinet produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. • Ännu finns ingen bot. Den medicinska behandlingen är inriktad på att lindra symptom/besvär när de uppstår. Ofta får man flera olika läkemedel, vissa för att dämpa smärta och andra för att bromsa immunförsvarets angrepp på kroppen. De vanligaste preparaten är antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, som även kallas NSAID, kortison, malarialäkemedel, cellhämmande läkemedel, cytostatika och biologiska läkemedel.

Läs mer: Medicinsk Access nr 4/5 2018 sid 62-63 Ny kunskap om riskgenvarianter bakom SLE banar väg för effektivare behandling. https://issuu.com/medicinskaccess/docs/_ma418_01-84

#4/5 2019

Under ett två timmar långt barnkalas får ett barn lätt i sig en dubbel maximal dagsranson socker.

Kostfonden uppmanar till kra Inför ett nationellt mål för sockerförbrukningen: maximalt 25 kg socker per person och år. Det föreslog Kostfonden i slutet av april under ett lunchseminarium på riksdagen. Fonden lämnade över en rapport med totalt åtta förslag på vad regering och riksdag kan göra för att minska sockerkonsumtionen.

Om epidemin av fetma och typ 2-diabetes ska vända, måste Sveriges regering och riksdag på allvar ta tag i frågan. Förutom att fetma ökar risken för hjärt kärlsjukdom, cancer och demens, kopplar numera vetenskapliga studier fetma och diabetes hos gravida till en ökad risk för att barnet ska ta skada, bland annat födas för tidigt, få medfödda hjärtproblem och utveckla autism, cp-skada och epilepsi. 60

#4/5 2019

– Överkonsumtionen av socker är en viktig orsak till fetman. För att nästa generations barn inte ska ta skada behövs insatser lika kraftfulla som de som en gång minskade rökningen, säger Ann Fernholm, fil. dr molekylär bioteknik och grundare av Kostfonden. Hon talade under ett lunchseminarium om socker på riksdagen, arrangerat av riksdagsledamöterna Mats Wiking (S) och Ulrika Jörgensen (M). I samband med seminariet lämnade Kostfonden över en rapport: Ett sockersmart Sverige: Hur minskar vi den skadliga överkonsumtionen av socker? Baserat på Livsmedelsverkets rekommendationer uppmanar Kostfonden riksdagen att införa ett nytt nationellt mål: att sockerförbrukningen i Sverige ska minskas till maximalt 25 kg socker per person och år, vilket är ungefär 15 kg mindre än vad vi förbrukar idag.

Till en svensk tvåbarnsfamilj tillverkas det varje år 60 kg godis och choklad. Foto: Anette Andersson

ftfulla åtgärder mot sockret! Dessutom föreslår fonden:

• att mängden tillsatt socker ska anges på livsmedel • att kostråden kring socker ska följas i alla offentliga måltider • skatt på söt dryck och godis, subventionering av grönsaker • en översyn av förpackningsstorleken på söt dryck och godis • en reglering av marknadsföringen av sötsaker mot barn • avsättning av medel för informationskampanjer kring socker • forskning som utreder kunskapsluckor kring sockrets hälsoeffekter Källa: Kostfonden

Ann Fernholm, grundare av Kostfonden och fil. dr molekylär bioteknik. Foto: Eva Lindblad

Mats Wiking. Riksdags ledamot (S) Foto: Anette Andersson

Kostfonden är en ideell och oberoende insamlingsorganisation som grundades 2014. Målet är att förebygga ohälsa. Kostfonden finansierar högkvalitativ kostforskning som kan bidra till ett etablera effektiva kostbehandlingar i vården. Hittills har Kostfondens finansierat studier på IBS, typ 1-diabetes, fetma och fettlever. Kostfonden satsar nu på typ 2-diabetes.

#4/5 2019

NY BOK

KONSULTERNA KAMPEN OM KAROLINSKA

Konsulterna är berättelsen om hur ett nytt oprövat vårdkoncept – värdebaserad vård – infördes på Sveriges största universitetssjukhus, med hjälp av bolaget Boston Consulting Group. Trots enorma protester från sjukhusets anställda.

Värdebaserad vård, lovar BCG, ska revolutionera hela sjukvården och göra Karolinska till en världsomtalad pionjär. Men efter en rad avslöjanden om enorma fakturabelopp och misstänkta intressekonflikter avslutar sjukhuset samarbetet med konsulterna. Karolinska tvingas hantera hål i budgeten, massflykt av anställda och patienter som dör i växande operationsköer. När journalisterna Anna Gustafsson och Lisa Röstlund börjar nysta i trådarna kring konsultbolaget visar det sig snart att även andra värden än svenska patienters står på spel. Intressenterna i värdebaserad vård sträcker sig långt bortom landets gränser och in i såväl läkemedelsindustrin som forskarvärlden. Och längre in i maktens korridorer än vad någon kunnat ana. 62

#4/5 2019

»Genom envist grävande blottade de ödesdigra beslut, bristande fakturahantering och jäv på ett av världens dyraste sjukhus.« KONSULTERNA utkom maj 2019 Förlag: MONDIAL Formgivare: Conny Lindström ISBN: 9789188671912

Anna Gustafsson och Lisa Röstlund är nominerade till stora journalistpriset & guldspaden. Foto: Magnus Bergström

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

ENDAST 150 KR

Tillkommer 56 kr för porto inkl. moms. TOTALT 206 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 150 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Därför blir svettiga per Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita.

är mycket mindre benägna att bita människor. Genom att ta bort funktionen hos Ir8a reduceras myggornas aktivitet till ungefär hälften jämfört med myggor med fungerande doftreceptorer. Mer effektiva myggmedel

Honmyggor förlitar sig på värme, fukt och kroppslukt i sin jakt på blod. Nu har forskare i Lund och USA upptäckt hur det går till när myggor känner lukten av svett och varför svettiga personer oftare blir bitna. Resultaten är publicerad i tidskriften Current Biology. I studien konstaterar forskarlaget att myggorna identifierar mjölksyra, en komponent i svett och en lukt som myggorna attraheras av. Nu när vi vet vilken del av luktsinnet som känner av svettdofterna, är vårt nästa steg att identifiera de specifika doftreceptorer som är involverade. Målet är då att ta fram ett ämne som kan blockera dessa receptorer, vilket skulle göra oss om inte ”osynliga” för mygg, så åtminstone mycket svårare att hitta. – Att mygg dras till svett är något som varit känt sedan urminnes tider. Vad vi har gjort, är att vi har hittat den del av myggans luktsinne som känner av svettdoft. Vi har sedan lyckats göra mygg som saknar den här delen av luktsinnet. När vi sedan testade dessa myggs förmåga att lokalisera människor, så visade sig det att de här myggen var mycket sämre på detta. Forskarna har studerat gulafebernmyggan (Aedes aegypti) och doftreceptorn Ir8a på myggans antenn. Resultaten visar att myggor vars Ir8a-gen inte fungerar

I sin undersökning har forskarna använt sig av en metod kallad CRISPR/Cas9 för att störa myggornas doftigenkänning, specifikt Ir8a. Studien visar att myggor som bär på en muterad kopia av Ir8a inte längre attraheras av doften av mjölksyra och andra sura ämnen. Nadia Melo och Marcus Stensmyr, båda forskare vid biologiska institutionen i Lund, pekar på att upptäckten kan vara ett steg på väg mot mer effektiva myggmedel. – Genom att tillsätta dofter som maskerar lukten av mjölksyra och på så vis sätter Ir8a ur spel kan människor ”försvinna” ur myggornas synfält, även när de svettas, säger Marcus Stensmyr. – Nu när vi vet vilken del av luktsinnet som känner av svettdofterna, är vårt nästa steg att identifiera de specifika doftreceptorer som är involverade. Målet är då att ta fram ett ämne som kan blockera dessa receptorer, vilket skulle göra oss om inte ”osynliga” för mygg, så åtminstone mycket svårare att hitta. Forskarlagets mål är att utveckla en sammansatt doft, ett slags parfym, som skyddar människor mot myggbett och därmed mot sjukdomar som malaria, gula febern, denguefeber och zikaviruset. Upptäckten kan också bidra till förbättrade fällor jämfört med dagens. Då skulle Ir8a stimuleras istället för att slås ut, och på så vis leda myggorna till fällorna. Källa: Lunds universitet

Studien är publicerad i tidskriften Current Biology. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960982219302155

#4/5 2019

soner ofta myggbitna

Marcus Stensmyr, forskare. Foto: R. Stensmyr.

Nadia Melo, forskare. Foto: Privat.

Huvudet på en gulafebernmygga (Aedes aegypti). Foto: Alex Wild.

#4/5 2019

Bokvinnare nr 3 Vinnarna av ”Fienden utan ansikte” Eva Drott Norrköping Helena Roth Svensson Förslöv Gunnar Nyberg Mölndal FRÅGAN LÖD: V ILKEN PROFESSION HAR SVEN-ERIK SVEHAG? RÄTT SVAR VAR: PROFESSOR EMERITUS I MEDICINSK MIKROBIOLOGI.

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 56 kr för porto inkl. moms. TOTALT 206 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#4/5 2019

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

Vino!

Älskade spanska viner Johan Franco Cereceda

Vinnare av Svenska Måltidsakademiens pris i kategorin ”Dryckes litteratur” 2018!

Motivering: ”Med ‘Vino!’ skildrar Johan Franco Cereceda hela den mångfacetterade spanska vinkulturen i reportagets form, med enbart egna erfarenheter. Kort sagt: en av de mest kvalificerade böcker som skrivits om spanska viner.” Spanien är ett klassiskt vinland. ”Men vad är det som gör det klassiskt?” frågar sig den insiktsfulle författaren. ”Jo, producenterna, traditionen och samtidigt viljan hos dem att ständigt söka efter något nytt, den optimala vingården eller den perfekta blandningen av vin.” VINO! är en engagerad bok om spanska viner och spansk vinkultur, om regionernas specialiteter och rikedomen i utbudet – rödvinet, cavan, det vita vinet, sherryn eller rosévinet. Johan Franco Cereceda uppsöker de mest olikartade vinmiljöer, prövar maträtter och lokala viner, undersöker vad spanjorerna själva har i glasen, samtalar med odlare och producenter. Därmed förmedlar han både kunskap och engagemang till bokens läsare om denna värld av spanskt vin. Boken är illustrerad. Johan Franco Cereceda är en av Sveriges ledande och mest erfarna vinskribenter. Under decennier har han följt särskilt de spanska vinets utveckling på nära håll. Därtill är han sedan barnsben årligen flitig besökare och delvis boende i landet och behärskar spanskan lika bra som svenskan.

Tävling!

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Vino” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Vino”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 15 juni!

FRÅGA: I VILKEN KATEGORI VANN JOHAN FRANCO CERECEDA SVENSKA MÅLTIDSAKADEMIENS PRIS ÅR 2018? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#4/5 2019

Fettreducering för dubbelhaka, behandling före och efter.

Nu finns Prostrolane Inner B i Sverige – första fettreducerande injektions behandlingen med peptider Prostrolane inner B är den första injicerbara gelen med verksamma peptider som effektivt reducerar fett. Produkten verkar på alla fettlager i både kropp och ansikte samt även på celluliter. Behandlingen medför inget större obehag och ingen bedövning behövs. Med Prostrolane inner B kan man punktbränna fettansamlingar som är svåra att nå med träning och hälsosam kost.

Prostrolane Inner B SE, 1 ml

#4/5 2019

– Det är viktigt att komma ihåg att fettreduceringsbehandling aldrig kan ersätta träning och sund kost för en hälsosam kropp. Det är istället ett effektivt sätt att punktförbränna fettansamlingar som exempelvis en dubbelhaka som kan vara svår att reducera trots både träning och god kost, säger Ali Hajimirsadeghi, läkare på Hagakliniken i Göteborg. Under behandlingen injiceras en gel som reducerar fettceller och på det viset minskar fettvävnaden i det om-

råde man injicerat. Prostrolane inner B minskar fettcellstorleken och därför drar huden ihop och därför huden blir tätare och fastare. Gelens sammansättning består av endast naturligt aktiva ingredienser som hyaluronsyra och fyra olika cellkommunicerande peptider. – Nonapeptide-32: Främjar ämnesomsättningen genom glykolys och glukoneogenes. Den slätar även ut hudytan och gropar från celluliter. – Pentapeptide-43: Sätter igång lipolys som bryter ner fettceller. – Tripeptide-41: Stimulerar lipolys och främjar cellförnyelse i vävnader och stramar upp huden. – Octapeptide-11: Aktiverar cellförnyelse för att förbättra hudkvaliteten och jämnar ut hudtonen. – Prostrolane innehåller även en låg dos hyaluronsyra vilket tillsammans med peptiderna skapar en unik sammansättning som naturligt reducerar fettceller och stramar upp huden. – Till skillnad från liknande behandlingar reducerar

Fettreducering för påsar under ögonen.

Fettreducering för buk, skinkor och baksida lår. Fungerar även som behandling av celluliter.

• U V-exponerade keratinocyter utsöndrar melanogena faktorer som a-MSH. •a -MSH inducerar melanogenes genom uppreglering av MITF, tyrosinas, TRP-1 och TRP-2. •M elanosomer överföres till keratinocyt och lokaliseras till perinuclear plats. •C G-peptid hämmar melanogenes i melanocyter och hämmar melanosomöverföring till keratinocyter. • CG-peptid inducerar autofagolysosombildning och främjar melanosomnedbrytning i keratinocyter.

Prostrolane fettcellerna istället för att slå sönder dem. Hos vissa tidigare fettreducerande injektionsbehandlingar har patienten även riskerat obehagliga biverkningar som vävnadsnekros, svullnad, blåmärken, domningar och rodnad. Tack vare Prostrolanes skonsamma peptidteknologi kan man nu genomföra en fettreducering utan dessa biverkningar, säger Ali Hajimirsadeghi. Behandlingen tar cirka 15 minuter och resultat kan ses efter ca två behandlingar. Efter första behandlingstillfället sätts fettreduceringsprocessen igång i kroppen. Beroende på område och livsstil kan antal behandlingstillfällen variera, men minst fyra behandlingar rekommenderas. Det kan variera från individ från individ.

Ali Hajimirsadeghi, läkare. Foto: privat

TORD AMRÉ *FAKTA OM BIOMIMETISKA PEPTIDER Peptider är korta kedjor av aminosyror som förekommer naturligt i kroppen. De fungerar som kroppens budbärare och kommunicerar till celler hur de ska reagera. Biomimetiska peptider framställs på kemisk väg för att vara identiska med kroppens egna peptider. Varje peptid innehar olika egenskaper som verkar på sitt speciella sätt. Forskare inom läkemedelsutveckling studerar peptider för att försöka hitta mediciner som botar exempelvis diabetes, reumatism, Alzheimers och antibiotikaresistens. Caregen har i dag patent på över 140 olika peptider. Prostrolane Inner B innehåller 4 patenterade peptider.

Prostrolane fettreducering kommer i två versioner: Prostrolane Inner B, XX ml – fettreducering för dubbelhaka, överarmar, buk, skinkor och baksida lår. Fungerar även som behandling av celluliter. Prostrolane Inner B SE, 1 ml – fettreducering för påsar under ögonen.

#4/5 2019

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

#4/5 2019

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#4/5 2019

NY! DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:-

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

115:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar. Ord. pris 198:-

140:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

95:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Hänt i skvättet

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Outsidern: min fars kamp...

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Frisk utan mediciner

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st För våra barns bästa

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Den fulländade människan

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Må BÄST orka mer

st Om bakterier...

st Kallet, döden kärleken

st Det mesta är inte så viktigt

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #4/5 2019

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

...ORNITOLOGER PÅ MAG-TARM AVDELNINGEN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#4/5 2019

Foto: Canstock arkiv

NÃ¤sta nummer utkommer

26 SEPTEMBER