6 minute read
Första svenska transplantationen av livmoder från avliden donator
Arkivbild från tidigare operation med forskarteamet bakom livmodertransplantationerna. Foto: Björn Larsson Rosvall.
Advertisement
Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi. Foto: Cecilia Hedström.
Det svenska teamet bakom forskningen kring livmodertransplantationer har för första gången genomfört en transplantation med livmoder från avliden donator. Ingreppet skedde utan komplikationer och mottagaren mår bra.
Transplantationen gjordes i december 2019, under ledning av Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Ytterligare fem transplantationer med livmoder från avliden donator planeras av forskarteamet under 2020 och 2021.
Hittills har tre barn i världen fötts efter transplantation av livmoder från avliden donator, ett barn i Brasilien följt av två i USA. En första födsel i Sverige kan ske tidigast 2021.
– Det känns bra att vi är igång. Nu har vi också kunnat meddela de andra personerna på väntelistan att den första transplantationen är gjord, säger Mats Brännström.
Alla tidigare livmodertransplantationer i Sverige har involverat levande donatorer, ofta mottagarens mamma och i några fall annan närstående. Syftet med att pröva den nya metoden är att bredda möjligheterna inför en eventuell etablering av livmodertransplantation som behandling. Dels skulle antalet möjliga donatorer öka, och dels skulle även kvinnor utan lämplig donator i sin närhet kunna komma ifråga för transplantation. Man undviker också att en levande donator behöver genomgå sövning och kirurgi.
Frågade specifikt om livmodern Donatorn i det nu aktuella fallet var en kvinna som tidigare fött barn, och som var i fertil ålder när hon hastigt gick bort. Frågan om hennes inställning till organdonation ställdes till de efterlevande, vilket alltid görs när en potentiell donator inte finns i donationsregistret.
– Man frågade också specifikt om livmodern eftersom det är ett nytt organ i de här sammanhangen. Enligt det forskningsetiska tillståndet för studien måste livmodern särskilt nämnas, säger Mats Brännström.
Mottagaren av livmodern, en kvinna i 30-årsåldern, kallades på kort varsel till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för operation. Efter fem dygn kunde hon lämna sjukhuset, och står nu under samma bevakning och vård som övriga livmodertransplanterade i Sverige.
Planen är att i höst, tio månader efter operation, inleda försök att göra kvinnan gravid. Det sker genom att ett embryo, som tillkommit via IVF före transplantationen, återförs i den transplanterade livmodern. Totalt tio barn födda i Sverige Efter det svenska genombrottet 2014, med första födseln i världen efter en livmodertransplantation, har ytterligare åtta barn varav tre syskonpar fötts inom det som kallas studie ett. Sista födseln i studien skedde nu i januari 2020.
I studie två, robotprojektet, har ett barn fötts, 2019. Studien innebar ett teknikskifte där robotassisterad titthålskirurgi gjorde det kirurgiska ingreppet på donatorn mer skonsamt. Den sista av åtta operationer i studien gjordes november 2019. En graviditet pågår. Mottagaren av livmodern, en kvinna i 30-årsåldern, kallades på kort varsel till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för operation. Efter fem dygn kunde hon lämna sjukhuset, och står nu under samma bevakning och vård som övriga livmodertransplanterade i Sverige. Foto: Björn Larsson Rosvall.
Från studie ett och två finns deltagare som godkänts för transplantation och genomgått IVF men som av olika skäl inte kunnat fullfölja studien. Antingen för att det sent under utredningen av donatorn påvisats att kärlen till livmodern inte varit av god kvalitet, eller för att en redan inopererad livmoder behövt tas ut igen. Det är dessa personer som ingår i försöken med transplantation av livmoder från avliden donator.
Källa: Sahlgrenska akademin
ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...
Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.
Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10
ENDAST 190 KR Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 249 kr för alla tre böcker
Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”
Antal bokpaket Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.
Plats för frimärke
INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON
T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö
”Detta är den första stora nationella studien som visar att användningen av acetylsalicylsyra är förknippad med en betydligt lägre långsiktig risk för levercancer och dödlighet i leversjukdom”. Foto: Canstock, arkiv.
Vuxna med kronisk virushepatit och förhöjd risk för levercancer har lägre risk att drabbas av levercancer eller att dö av leversjukdom om de under lång tid medicinerat med acetylsalicylsyra (till exempel Trombyl) i låg dos. Det visar en studie som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine av forskare från Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset Örebro i Sverige och Massachusetts General Hospital i Boston, USA.
– Levercancer och dödligheten i leversjukdom ökar i snabb takt i USA och Europa. Trots detta saknas etablerade behandlingar för att förhindra utvecklingen av levercancer eller för att minska risken för död i leversjukdom, säger studiens förstaförfattare Tracey Simon, forskare vid Massachusetts General Hospital.
I den aktuella studien analyserade forskarna data från 50 275 vuxna svenskar med kronisk virushepatit, en typ av leverinfektion som orsakas av hepatit B- eller C-virus. Dessa infektioner är den vanligaste riskfaktorn för levercancer.
”Ju längre en person tog acetylsalicylsyra, desto större var nyttan. Jämfört med kortvarig användning (tre månader till ett år) var risken för levercancer 10 procent lägre för personer som tagit acetylsalicylsyra i 1–3 år, 34 procent lägre för dem som tagit medicinen i 3–5 år och 43 procent lägre för dem som tagit medicinen i minst 5 år”. Grafik: Marek Skupinski.
På tio år utvecklade 4,0 procent av patienterna som fick acetylsalicylsyra i låg dos (upp till 160 mg/dag) levercancer, jämfört med 8,3 procent av de som inte tog acetylsalicylsyra. Användningen av acetylsalicylsyra var kopplat till 31 procents lägre relativ risk för levercancer.
Ju längre en person tog acetylsalicylsyra, desto större var nyttan. Jämfört med kortvarig användning (tre månader till ett år) var risken för levercancer 10 procent lägre för personer som tagit acetylsalicylsyra i 1–3 år, 34 procent lägre för dem som tagit medicinen i 3–5 år och 43 procent lägre för dem som tagit medicinen i minst 5 år. Dessutom var dödligheten i leversjukdom endast 11,0 procent hos dem som tagit acetylsalicylsyra jämfört med 17,9 procent av icke-användarna under en tioårsperiod, motsvarande 27 procents lägre relativ risk för dem som tagit medicinen.
Första stora nationella studien Fördelarna av att äta acetylsalicylsyra sågs oberoende av kön, svårighetsgrad av leverinfektion eller typ av hepatitvirus (B eller C). Risken för inre blödningar (något som acetylsalicylsyra kan orsaka på lång sikt) var inte förhöjd bland personer som åt medicinen. – Detta är den första stora nationella studien som visar att användningen av acetylsalicylsyra är förknippad med en betydligt lägre långsiktig risk för levercancer och dödlighet i leversjukdom, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
Forskarna poängterar att randomiserade kliniska prövningar behövs för att ytterligare utreda fördelarna med acetylsalicylsyra för patienter med leversjukdom.
Källa: Karolinska Institutet
Publikation: “Association of Aspirin with Hepatocellular Carcinoma and Liver-Related Mortality”. Tracey G. Simon, Ann-Sofi Duberg, Soo Aleman, Raymond T. Chung, Andrew T. Chan, Jonas F. Ludvigsson. New England Journal of Medicine (NEJM), online 11 mars 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1912035.
Jonas F. Ludvigsson, professor, överläkare. Foto: Alexander Donka.
