Vaccinmotståndets historia och nutid - Del 3

Vaccinmotståndets

historia och nutid - del 3

Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner. Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Genom historien så har det tyvärr förekommit vaccinationsmisslyckanden där fr.a. barn blivit sjuka och i vissa fall även dött av vaccin. Detta har haft en stor påverkan på synen på vaccin och individers vilja att vaccinera sig men dessa tragiska händelser har också resulterat i att vaccin blivit mycket säkrare. Här ges en översikt av några sådana historiska händelser och dessas betydelse för debatten.

Det är ingen nyhet att det ofta är personer med lägre utbildning eller som saknar utbildning helt, som utgör de flesta vaccinmotståndarna. De har kanske inte kunskapen och de verktyg som krävs för att ta in de fakta som stödjer vaccin. Det är då enkelt att bli skeptisk mot vaccin om man inte förstår vad det skall kunna hjälpa mot eller hur det fungerar. När vaccin först kom var det många som inte kunde läsa eller skriva och information delades därför muntligt mellan många människor. Tyvärr försvårades spridningen av information på grund av detta. Bristen på skriftlig information och bristen i förmåga att läsa hindrade även många från att få svar på sina frågor. Om det finns för lite tillgänglig information om något ämne kanske människor inte vet vad sprutan de ska ta ska hjälpa mot och då är det inte konstigt att personer inte vill vaccinera sig. Eftersom vaccinationskampanjerna har varit så framgångsrika är det numera få som vet vad farliga barnsjukdomarna såsom mässling och difteri kan leda till. En del tycker att dessa sjukdomar är ofarliga eftersom nästan inga drabbas längre och av de som faktiskt blir smittade och insjuknar är det få som dör. Även många läkare har svårt att diagnostisera sjukdomar som mässling och röda hund eftersom de aldrig sett dessa förut hos någon patient. Det kan därför bli svårt för läkare att informera föräldrar om allvaret av sjukdomarna

ifråga.5, 11, 20, 22

Vissa föräldrar har även uttryckt att vaccin inte är nödvändigt i västvärlden eller i länder med högt välstånd. Detta då vår goda hygien vanligtvis hindrar smittan av sjukdomar. I viss mån har de rätt, många sjukdomar sprids inte i ett välorganiserat land med bra infrastruktur och sjukvård. Även om många sjukdomar undviks betyder inte det att en risk ej finns för smitta eller utbrott. Det är därför viktigt att så många som möjligt vaccinerar sina barn, även i länder där det knappt förekommer någon smitta av vissa sjukdomar.5, 11

”Vissa föräldrar har även uttryckt att vaccin inte är nödvändigt i västvärlden eller i länder med högt välstånd. Detta då vår goda hygien vanligtvis hindrar smittan av sjukdomar. I viss mån har de rätt, många sjukdomar sprids inte i ett välorganiserat land med bra infrastruktur och sjukvård. Även om många sjukdomar undviks betyder inte det att en risk ej finns för smitta eller utbrott. Det är därför viktigt att så många som möjligt vaccinerar sina barn, även i länder där det knappt förekommer någon smitta av vissa sjukdomar”. Foto: Canstock arkiv.

Om länders infrastruktur förstörs av till exempel krig och konflikter samt ekonomiska kriser kan smittor öka igen. Ett exempel är i forna Sovjetunionen under 1990-talet när även vaccinationsprogrammen blev negativt påverkade.

Det sprids mycket felaktig information

En annan aspekt av okunskap är att individer förlitar sig på fel kunskap. Det sprids mycket felaktig information och konspirationsteorier i media, nyheter och nu förtiden även på internet. Om en person vill göra ett informerat val, för sig själv eller sitt barn, söker hen förmodligen efter fakta. Det kan då vara svårt att sortera bland alla de artiklar och hemsidor som kommer upp vid en sökning. Vad stämmer och vad är lögner? Det kan vara svårt att sortera bland fakta och avgöra trovärdighet även om en person är utbildad och har vana av det. Om man aldrig fått konceptet trovärdighet förklarat för sig blir det ännu svårare. Felaktig information har funnits sedan vaccinets början. Som tidigare nämnt så talades det om ”minotaurization” när det första vaccinet kom, om att pertussis vaccinet på 1970-talet skulle kunna leda till hjärnskador samt om att autism berodde på MPR-vaccinet.6, 9, 17 De senaste två åren har det även spridits ett flertal olika konspirationsteorier med koppling till covid-19. Konspirationsteorierna handlar både om sjukdomen och vaccinet. Några av de teorier som fått störst utrymme är: vaccinet gör människor magnetiska, vaccinet är en front för mikrochip som kommer övervaka invånarna och att vaccinet ändrar personers gener. Alla dessa konspirationsteorier har blivit motbevisade men det hindrar inte en del personer från att vara rädda.

Idag sprids även många åsikter på sociala medier. En studie har visat att över 50% av de föräldrar som inte vaccinerar sina barn har blivit påverkade genom sociala medier. Även där kan det vara svårt att särskilja vad som är trovärdigt eller inte. Något som kan vara en försvårande omständighet är att vi är benägna att lita på personer som vi känner. Om en person som du litar på delar ett inlägg som sprider konspirationsteorier om vaccin är många förmodligen mer mottagliga än om de fått informationen från någon för dem helt okänd person. Man kan tro att det bara är de outbildade som är de största vaccinmotståndarna men det gäller också många ur den välutbildade medelklassen. Hans-Bertil Hansson, tidigare smittskyddsläkare i Skåne (intervju den 8 december 2021), menar just detta. Dessa personer kan tänkas ha mer att förlora på att vaccinera sig om det går fel och de har även mer tid, ork och resurser att sätta sig in i ämnen som vaccin. De är även bättre på att sprida informationen vidare på ett trovärdigt sätt och har ofta tillgång till mer

”Efter att Edward Jenner uppfann vaccinet mot smittkoppor 1796 började många olika människor att invända mot det. Främst för att de var oroliga över hur vaccinet skulle påverka de som tog det men även eftersom de själva ville ha rätten att bestämma över sina egna kroppar”.

Foto: Arkivbild.

Många vet inte heller hur den vetenskapliga processen fungerar. När man forskar i ett ämne så kommer det att dyka upp frågor som kräver svar och alla kommer då inte att ha samma uppfattning. Det var så på Edward Jenners tid när vaccin precis kommit i bruk och vissa av experterna var kritiska. Det är så idag under utvecklingen av covid-19 vaccin. Det kommer alltid finnas de som är utbildade och insatta i ett ämne som inte håller med om till exempel nyttan av vaccinet. Så fungerar en bra vetenskaplig miljö, man ifrågasätter varandra för att få säkrare resultat och behandlingar genom kritik och utveckling av kunskap. Om man inte rör sig i vetenskapliga kretsar kan det dock vara svårt att förstå att ifrågasättande av medicinska metoder är vanligt. Läser allmänheten då något i media om kritik mot ett covid-vaccin från en expert kan detta tolkas som det absoluta svaret även om det inte behöver stämma.19

Det finns ett fenomen som kallas Dunning-Kruger effekten (”kognitiv bias”). Det går ut på att de som vet minst ser sig själva som experter medan de riktiga experterna ser sig själva som utbildade i ämnet men ändå utan alla svar.29 Detta betyder i praktiken att om du har ytliga kunskaper i ett ämne (i detta fall vaccin), är du förmodligen mer självsäker i din kunskap än någon som forskat i ämnet i flera år. Detta gäller även om du tolkat det du läst på ett specifikt sätt som inte nödvändigtvis behöver stämma med fakta. Ju mer du lär dig desto mer inser du att det finns kvar att lära. Om du bara läst en sida sammanfattning är det svårt att begripa hur komplext ett ämne är. Det kan sen vara svårt att förklara och diskutera djupare i ämnet eftersom sådana personer med ytlig insikt redan anser sig själva vara experter. Då de inte tror att det finns mer att veta kommer de inte vara öppna för att lära sig mer eller få en bredare förståelse för ämnet. Något som kanske hade fått dem att ifrågasätta det de redan lärt sig.19, 30

Alternativa lösningar

Det finns också de som menar att vaccin i sig kanske inte är farligt men det är heller inte nödvändigt. Många menar att sjukdomar inte är farliga eller ens existerar om du tar hand om din kropp på ett korrekt och hälsosamt vis. De menar att om man äter nyttigt, är ute i den friska luften och motionerar regelbundet är kroppen mycket starkare och kan klara av sjukdomar utan att det uppstår någon fara för hälsan.18, 20, 21

En del anser att sjukdomar är bra för barnen och deras kroppar. De som förespråkar detta tycker att barnen får ett bättre skydd av själva sjukdomen än av vaccinet och även att det är bra för kroppen och barnens psyke att gå

Edward Jenner (1749–1823) igenom något svårt och jobbigt.20, 21

Samtidigt finns det de föräldrar som är av uppfattningen att man inte skall störa det naturliga sjukdomsförloppet. Om det är meningen att barnet eller barnen ska bli sjuka har inte vi människor någon rätt att hindra det. Även om barnen blir riktigt sjuka och det leder till men för livet eller till och med barnets död bör det få ske. Några som tänker på detta vis är antroposofer som menar att ”det som händer det händer” och om det är meningen för någon att dö så ska inte förloppet motarbetas. Istället bör man enligt denna uppfattning förstå, acceptera och

”Under covid-19 pandemin har det funnits flera förslag på botemedel eller lösningar på problemet som inte inkluderar vaccin. Även om majoriteten av de experter som finns i ämnet har talat för nyttan med vaccin finns det fortfarande de som hävdar att det finns bättre lösningar”. Foto: Canstock, arkiv.

uppskatta att den som dog följde sin förbestämda plan i livet. Detta förhållningssätt kan också kallas fatalism.21

En del anser också att man kan undvika sjukdomar genom att inte bo tätt inpå varandra i städer. Om vi istället lever på landet och är omgivna av ren natur kan vi undvika att bli sjuka. När det förekommer samhällssmittor av olika sjukdomar räcker det med att socialt distansera sig, istället för att vaccinera sig, och på detta sätt skydda både sig själva, sin familj och andra enligt dessa förespråkare. Enligt etnologen Mia-Marie Hammarlin, som forskar om vaccinmotstånd (intervju den 6 december 2021) stannar dessa individer hemma när de bli sjuka och så länge som de uppvisar symptom. De menar att de på så sätt är ansvarsfulla.20, 21

Risken för biverkningar högre

Sedan finns det människor som inte tror på västerländsk medicin utan istället använder sig av naturmediciner som örter och andra okonventionella läkemedel. De menar att sådan terapi har funnits mycket längre och utvecklats genom århundraden på ett sätt som läkemedel inte har gjort. Vissa av de kosttillskott och preparat som säljs idag kan kopplas till företrädare för liknande rörelser på 1800-talet.

Naturläkemedel kan ha läkande effekter och en del av de moderna läkemedlen använder sig av substanser från naturen, men det betyder inte att det är tillrådligt att förlita sig på endast naturläkemedel. Naturläkemedel räcker ofta inte hela vägen.7, 11

Under covid-19 pandemin har det funnits flera förslag på botemedel eller lösningar på problemet som inte inkluderar vaccin. Även om majoriteten av de experter som finns i ämnet har talat för nyttan med vaccin finns det fortfarande de som hävdar att det finns bättre lösningar.

Något som varit omdiskuterat är huruvida läkemedlet mot malaria, kallat hydroxychloroquine, hjälper mot covid-19. Åtskilliga studier som är gjorda kommer till slutsatsen att just detta läkemedel inte hindrar folk från att bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19. Läkemedlet har trots detta ändå skrivits ut och rekommenderats till patienter. Ironiskt nog är risken för biverkningar högre efter intag av detta läkemedel än för vaccinet. Själva biverkningarna är också allvarligare för hydroxychloroquine.32

Aktivt och passivt motstånd

De skeptiker som hörs och syns är de som är ute på gatorna och demonstrerar eller gör sina röster hörda i traditionella eller sociala medier. Även om dessa människor är relativt få finns det en stor andel tysta supportrar bakom dem. Många är inte aktiva i samhället när det kommer till sitt val att inte vaccinera. De demonstrerar inte, försöker inte påverka andras åsikter och kanske talar de inte ens om sina egna åsikter. Det de inte heller gör är att vaccinera sina barn eller sig själva.20 ”Omission bias” var något Mia-Marie Hammarlin tog upp under vårt samtal (6 december 2021). Det betyder att det är enklare att inte agera än att agera och utsättas för riskerna som kan bli följden av att man agera. Det är mycket smärtsammare för föräldrar att tänka att deras aktiva val att vaccinera mot MPR kan leda till autism än att tänka att deras barn kan smittas av de sjukdomar som vaccinet skyddar mot. Föräldrarna har inte aktivt utsatt barnen för något skadligt men med detta tankesätt är det lätt att glömma bort farorna med barnsjukdomarna.3

Även om de passiva motståndarna mot vaccin inte har lika stort inflytande och inte heller bidrar lika aktivt till lägre vaccintäckning har de ändå en stor påverkan på täckningsgraden. Det är därför viktigt att man inte bara försöker informera den minoritet som basunerar ut sitt kritiska budskap, utan även når ut till den majoritet av vaccinmotståndarna som gör ett passivt val i att inte vaccinera sina barn.20

Styrkor och svagheter

Det finns åtskilligt att läsa om vaccin men det kan vara mycket svårt att nå historiska källor då dessa ofta inte finns åtkomliga på nätet eller i böcker. En annan nackdel är att alla artiklar inom området inte kan tas med i denna översikt då de skrivits på flera olika språk som för mig inte är möjliga att läsa. En annan aspekt är tidsbegränsningen då detta arbete skall skrivas under 10 veckor vilket inte ger mig tillräckligt med tid för att kunna använda mig av alla de källor som var möjliga. Eftersom ämnet är så pass brett blir det även svårt att få med allt och att välja ut de viktigaste delarna och skriva om dessa.

Det som dock är positivt är att det finns mycket skrivet om just vaccin och även om vaccinmotstånd i nutid. Det har därför varit möjligt att både hitta vetenskapliga artiklar, artiklar i dagstidningar och att genomföra intervjuer med två experter inom området som komplettering.

Styrkor med arbetet är att ämnet som tas upp är viktigt och relevant både vad gäller nutid men också i framtiden. Detta arbeta bidrar till att öka förståelsen bakom vaccinmotstånd samt hur detta sprids. Förståelse för detta är nödvändigt för att få så många som möjligt att lita på vaccin och dess effekter. Det har inte gjorts särskilt många studier om bakomliggande orsaker för vaccinmotstånd vilket styrker värdet i detta arbete. Jag hoppas även att denna text tydliggör vilka informationsluckor som finns när det kommer till vaccinmotstånd och att dessa leder till vidare forskning.

Framtida forskning

Detta arbete innebar en sammanfattning av möjliga orsaker till, samt en överblick av, vaccinmotståndets historia inom olika länder och befolkningar. I framtiden skulle det kunna vara möjligt att skriva fördjupande om ett visst områdes historia. Hur har till exempel vaccinmotståndets historia i de nordiska länderna sett ut? Det skulle även vara intressant att undersöka vilka länder som har mest vaccinmotstånd inom sin befolkning och hur dessa länder påverkar andra länder och deras befolkningar. Något som kan vara intressant att studera i framtiden kan vara huruvida olika konflikter eller samarbeten mellan länder påverkade spridningen av vaccin mellan dessa samt även överstatliga organisationers roll (WHO).

Sammanfattning

(1) För att besvara frågeställningen uppstod vaccinmotstånd i samband med det allra första vaccinet. Efter att Edward Jenner uppfann vaccinet mot smittkoppor 1796 började många olika människor att invända mot det. Främst för att de var oroliga över hur vaccinet skulle påverka de som tog det men även eftersom de själva ville ha rätten att bestämma över sina egna kroppar. Vaccinmotstånd har sedan utvecklats till att inkludera alla olika vaccin medan argumenten, även om de varierat en aning, till största delen varit desamma. (2) Orsakerna till varför vissa personer är skeptiska mot vaccin kan vara varierande. Det kan bero på faktiska faror med vaccin som funnits genom historien men det kan också bero på konspirationsteorier eller viljan att ta ett eget beslut. (3) Det är svårt att välja ut specifika händelser som bidragit mest till misstron mot vaccin och det är kanske inte heller faktiska händelser som bidragit mest till vaccinmotstånd. Mycket av det vaccinmotstånd vi ser idag kan istället härledas till felaktig information, som riskerna med pertussis vaccin på 70-talet.

Den teori som har fått störst spridning emellertid och därför också kan ses som den viktigaste incidenten är den om en koppling mellan MPR-vaccin och autism. (4) Allt detta har lett till ett stort motstånd mot vaccin inom vissa grupper. Då vaccinmotstånd inte är något nytt påfund finns det starka rötter i samhället som gör det svårt att ta i tu med det. Vidare gör de olika orsakerna bakom vaccinmotstånd det svårt att nå ut och resonera med alla vaccinmotståndare på samma sätt. Allt detta i kombination med att mycket av vaccinmotståndet idag inte är grundat i fakta gör ämnet till ett svårlöst problem för sjukvården och olika länders regeringar.

Vaccinmotstånd ett av de största hoten mot folkhälsan

Syftet med arbetet var att belysa bakomliggande orsaker till vaccinmotstånd och spegla dessa ur ett historiskt perspektiv. Sammanfattningsvis har det historiskt sett funnits och finns än idag flera olika orsaker till varför människor inte vill vaccinera sig själva eller sina barn och varför de undviker ett, flera eller alla vaccin. En del grundar sina negativa åsikter på verkliga händelser där vaccin faktiskt har fört med sig stor skada eller på något vis påverkat människor negativt där denna översikt kunnat belysa några sådana ”vaccinationskatastrofer”. En hel del människor har dock andra anledningar till varför de tackar nej till vaccin. Dessa åsikter kan kategoriseras i tre huvudgrupper. Dels finns det de som tackar nej till vaccin på grund av bl.a. religiösa föreställningar eller misstro mot staten. Sen finns det en grupp där okunskap är den bakomliggande orsaken, ofta kopplat till låg social ställning och bristande utbildning. Antingen är sådana personer inte tillräckligt utbildade i vaccinfrågan för att göra ett informerat val eller så är de felaktigt informerade om

”Spanska sjukan härjade 19181920. H1N1 är ett influensa A virus, samma virus orsakade även svininfluensan 1976.” Bilden: Spanska sjukans virus i mikroskop. Foto: C. Goldsmith. Arkivbild.

vaccin. Slutligen finns det de som menar att vaccin inte är den enda eller ens den bästa lösningen på problemet. De menar att man bland annat kan bygga upp kroppen eller förbereda den på så vis att sjukdomarna inte blir lika skadliga. Flera personer inom denna kategori kan vara välutbildade samt komma från en god social bakgrund.

Alla dessa grupper använder liknande eller rent av samma argument som har förekommit sedan vaccin introducerades i slutet av 1700-talet. Den stora skillnaden idag är istället hur vaccinmotstånd sprids. Med sociala medier och ett mer globalt informationssamhälle sprids åsikter och rena lögner snabbare och vidare än förut.

Dessa olika grupper av vaccinationsmotståndare måste bemötas på olika sätt. Det går att informera en del om vad vaccin faktiskt gör och på så sätt få skeptiker att acceptera vaccin medan andra inte blir övertygade av sådan faktainformation. De behöver istället att någon de litar på, som kanske också förespråkar alternativmedicin och naturläkemedel, berättar för dem om fördelarna med vaccin. Då WHO ser vaccinmotstånd som ett av de största hoten mot folkhälsan och vården kommer detta att bli en mycket aktuell fråga i framtiden. Det är redan idag en aktuell fråga under rådande Covid-19 pandemi. Det kommer att behöva utvecklas kommunikativa metoder och retorik för att nå ut till och övertyga de som aktivt eller passivt arbetar mot vaccin. Förhoppningsvis förstår fler människor det nödvändiga med vaccin i takt med att fler reser och smittsamma sjukdomar börjar spridas mer och till fler ställen globalt.

Artikeln är del tre och sista delen om Vaccinmotståndets historia och nutid. Om du inte läst tidigare delar kan du kontakta redaktionen för beställning av del 1 och del 2.

KLARA TVEDE-JENSEN

Läkarstudent, Lund

PETER M NILSSON

Professor Enheten för medicinsk historia, Lund

1. Andreano E, D’Oro U, Rappuoli R, Finco O. Vaccine Evolution and Its Application to Fight Modern Threats. Front Immunol. 2019; 10:1722. 2. Roser M, Ortiz-Ospina E, Ritchie H. Life Expectancy. OurWorldInData [Internet]. 2013 [8 december 2021]. Hämtad från https://ourworldindata.org/life-expectancy#citation 3. Callender D. Vaccine hesitancy: More than a movement. Hum Vaccin Immunother. 2016 Sep;12(9):2464-8. 4. Grabenstein JD. What the world’s religions teach, applied to vaccines and immune globulins. Vaccine. 2013 Apr 12;31(16):2011-23. 5. Greenwood B. The contribution of vaccination to global health: past, present and future. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2014 May 12;369(1645):20130433. 6. Jourdain O. Resistance to vaccination in France: History and the influence of social media. J Gynecol Obstet Hum Reprod. 2021 Sep 50;7 7. Hotez PJ. America’s deadly flirtation with antiscience and the medical freedom movement. J Clin Invest. 2021 Apr 1;131(7):e149072. 8. Plotkin SA. Vaccines: the fourth century. Clin Vaccine Immunol. 2009 Dec;16(12):1709-19. doi: 10.1128/CVI.00290-09. Epub 2009 Sep 30. 9. André FE. Vaccinology: past achievements, present roadblocks and future promises. Vaccine. 2003 Jan 30;21(7-8):593-5. 10. Pead PJ. Benjamin Jesty: The first vaccinator revealed. Lancet [internet]. 2006 Dec 23 [2021 Dec 13]. 11. Baker JP. The pertussis vaccine controversy in Great Britain, 1974-1986. Vaccine. 2003 Sep 8;21(25-26):4003-10. 12. Berman JM. When antivaccine sentiment turned violent: the Montréal Vaccine Riot of 1885. CMAJ. 2021 Apr 6;193(14):E490-E492. 13. Fitzpatrick M. The Cutter Incident: How America’s First Polio Vaccine Led to a Growing Vaccine Crisis. J R Soc Med. 2006

Mar;99(3):156. 14. Fox GJ, Orlova M, Schurr E. Tuberculosis in Newborns: The Lessons of the ”Lübeck Disaster” (1929-1933). PLoS Pathog. 2016

Jan 21;12(1):e1005271. 15. Sencer DJ, Millar J. Reflections on the 1976 Swine Flu Vaccination Program. Emerg Infect Dis. 2006;12(1):29-33. 07 16. Läkemedelsverket. Svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi (Ds 2020) [Internet]. Stockholm [2021 Dec 15]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/risker-med-vaccin/svininfluensan-pandemrix-ochnarkolepsi 17. Gunther M. Så lurade Andrew Wakefield världen om MPR-vaccinet. DN. 2021 Sep 19 18. Poland GA, Jacobson RM. The clinician’s guide to the anti-vaccinationists’ galaxy. Hum Immunol. 2012 Aug;73(8):859-66. 19. Boyd, K. Beyond politics: additional factors underlying skepticism of a COVID-19 vaccine. HPLS 2021; 43, 12. 20. MacDougall H, Monnais L. Vaccinating in the age of apathy: measles vaccination in Canada, 1963-1998. CMAJ. 2018 Apr 3;190(13):E399-E401. 9. 21. Harmsen IA, Mollema L, Ruiter RA, Paulussen TG, de Melker HE, Kok G. Why parents refuse childhood vaccination: a qualitative study using online focus groups. BMC Public Health. 2013 Dec 16;13:1183. 22. Baker J, Jhaveri R. Conversations with the editors: Promoting Science and Combating Anti-science: The Past and Present of the Antivaccine Movement. Clin Ther. 2020 Dec 42(12) 23. Shafer R.G. The mandatory vaccinations that triggered a riot in Montréal in 1885. Washington Post [Internet]. 2021 Aug 10 [2021 Dec 11]. 24. Holler K, Scalzo A. ”I’ve heard some things that scare me”. Responding with empathy to parents’ fears of vaccinations. Mo

Med. 2012 Jan-Feb;109(1):10-3, 16-8. 25. Sarkanen T, Alakuijala A, Julkunen I, Partinen M. Narcolepsy Associated with Pandemrix Vaccine. Curr Neurol Neurosci Rep. 2018 Jun 1;18(7):43. 26. Jegede AS. What led to the Nigerian boycott of the polio vaccination campaign? PLoS Med. 2007 Mar;4(3):e73. 27. Mohammed A, Tomori O, Nkengasong J.N. Lessons from the elimination of poliomyelitis in Africa. Nat Rev Immunol. 2021; 21: 823–828. 28. Salzinger C. Coronatrötta tyskar. SR. 2021 Mar 26 29. Nevéus I. Så blev pandemin ett lyft för USA:s radikala antivaccinrörelse. DN. 2021 Dec 16:26 30. Motta M, Callaghan T, Sylvester S. Knowing less but presuming more: Dunning-Kruger effects and the endorsement of antivaccine policy attitudes. Soc Sci Med. 2018 Aug;211:274-281. 31. Germani F, Biller-Andorno N. The anti-vaccination infodemic on social media: A behavioral analysis. PLoS One. 2021 Mar 3;16(3):e0247642. 32. Coronavirus disease (Covid-19): Hydroxychloroquine [Internet]. WHO. 2021 Apr 30. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/coronavirus-disease-(covid-19)-hydroxychloroquine

Liselotte Schäfer Elinder. Docent, adjungerad professor i folkhälsovetenskap Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Foto: Anna Molander. ”Obesitasoperation är den effektivaste behandlingsmetoden mot obesitas. Inom den offentliga vården i länet erbjuds obesitasoperation till omkring fyra procent av de som fått en diagnos. Det är vanligare att yngre personer med en obesitasdiagnos opereras jämfört med patienter över 50 år”. Foto: Nina H. Niestroj, NHS photodesign.

Mer än hälften med obesitas får ingen diagnos

Övervikt och obesitas, det vill säga fetma, är ett växande problem såväl globalt som i Stockholms län. Trots det får bara omkring 40 procent av de som uppfyller kriterierna för obesitas en diagnos. En ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar dessutom att behandling för obesitas ges på olika villkor beroende på ålder, kön, födelseland och inkomst.

Både övervikt och obesitas har ökat under de senaste 50 åren av orsaker som ändrade livsvillkor, större tillgång till mat och minskad fysisk aktivitet i vardagen. Sedan 1980-talet har det skett en tredubbling av obesitas i befolkningen. Andelen vuxna med obesitas ligger nu på cirka 13 procent i Stockholms län och 16 procent i övriga landet. Inom vården finns i dag tre behandlingsalternativ vid obesitas; rådgivning om levnadsvanor, läkemedel eller operation. Men det är många som inte fångas upp av vården och därför inte erbjuds behandling.

– Det sker en kraftig underdiagnostisering av obesitas i Stockholms län och bland dem som får en diagnos är det bara två tredjedelar som får någon typ av behandling inom den offentliga vården, säger rapportförfattare Liselotte Schäfer Elinder, vid CES.

Rapporten visar att den vård som ges för obesitas är ojämlik på flera sätt. Bland annat får män diagnos och behandling för obesitas i lägre utsträckning än kvinnor trots att det är något vanligare att män har sjukdomen.

Olika villkor för operation och läkemedel

Obesitasoperation är den effektivaste behandlingsmetoden mot obesitas. Inom den offentliga vården i länet erbjuds obesitasoperation till omkring fyra procent av de som fått en diagnos. Det är vanligare att yngre personer med en obesitasdiagnos opereras jämfört med patienter över 50 år. – Obesitasoperation rekommenderas inte för personer över 60 år, men i praktiken ser vi att operationer görs i lägre utsträckning redan efter 50 års ålder, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Sannolikheten att få en obesitasoperation inom den offentliga vården är något lägre för personer födda utanför Norden jämfört med personer födda i Norden (4,2 procent respektive 4,6 procent). Fler medelinkomsttagare med obesitas får en operation trots att diagnosen är vanligare bland låginkomsttagare (4,0 procent respektive 3,4 procent). Ytterligare en tydlig skillnad är att det tar tio till elva månader längre tid från diagnos till operation för dem med låg inkomst jämfört med dem med hög inkomst.

Förskrivna läkemedel varierar med inkomstnivå

Vilka läkemedel som skrivs ut mot obesitas varierar också beroende på patientens inkomstnivå. Det är närmare tre gånger vanligare att höginkomsttagare behandlas med dyra, icke-subventionerade läkemedel, jämfört med låginkomsttagare. Omvänt är det cirka dubbelt så vanligt att låginkomsttagare får subventionerade läkemedel. – Det innebär att de patienter som kan betala mer oftare får tillgång till de nyare och mer populära läkemedlen mot obesitas, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Det finns flera orsaker till att obesitasvården är ojämlik i dag. Det kan bland annat bero på varierande allvarlighetsgrad av obesitas inom patientgruppen, hur patienterna själva upplever sina besvär, stigmatisering och diskriminering, betalningsförmåga till inköp av läkemedel och privat vård samt vårdpersonalens kunskapsnivå om obesitas.

– Med tanke på hur obesitas påverkar livet och hälsan skulle vården behöva ställa diagnoser och erbjuda behandling i mycket större utsträckning än i dag. Ett större fokus på förbyggande och hälsofrämjande insatser skulle minska trycket på obesitasvården, vilket i sin tur skulle ge bättre förutsättningar för mer jämlik diagnostik och behandling, säger Liselotte Schäfer Elinder.

”Ytterligare en tydlig skillnad är att det tar tio till elva månader längre tid från diagnos till operation för dem med låg inkomst jämfört med dem med hög inkomst.” Foto: Unsplash

Källa: Stockholms läns sjukvårdsområde

Adress till rapport: https://folkhalsoguiden.se/den-ojamlika-obesitasvarden

VÄLFÄRDENS OHÄLSA

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa”

Av Lars Wilsson.

Antal ex Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

TELEFON

E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

”Män verkar i högre grad möta hinder på flera nivåer, dels när de i lägre grad inser att de behöver vård, dels när de i lägre grad söker vård när de inser att de behöver den, och dels efteråt när de oftare tycker att de inte fått den vård de behövt. Eftersom män möter hinder längs alla steg i vårdsökningsprocessen är det många som faller bort längs vägen och inte får den vård som de behöver” Foto: Unsplash.

Svårare för män söka vård för psykisk ohälsa

Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Tidigare forskning har pekat på att omkring tio procent av alla män i höginkomstländer någon gång under sitt liv drabbas av depression eller ångestsjukdom. Denna avhandling från Göteborgs universitet visar att män i högre grad stöter på hinder som gör det svårare att få den vård de behöver. Avhandlingen baseras på enkätundersökningar genomförda i befolkningsurval i Västra Götalandsregionen och Stockholmsregionen 2008, 2014 och 2019. Totalt rör det sig om 8697 svarande, både män och kvinnor. • Av de män som hade symtom på depression tyckte 40 procent att de inte hade behov av vård, jämfört med 25 procent av kvinnorna. • Även om de själva tyckte att de hade ett behov av vård var det vanligare att män inte sökte vård jämfört med kvinnor (36 procent av männen sökte inte jämfört med 26 procent av kvinnorna). • Män var också i något högre grad missnöjda med vården de fått (29 procent av männen tyckte inte de fått den vård de behövde jämfört med 23 procent av kvinnorna).

Hinder på flera nivåer

Avhandlingen pekar alltså på att män i högre utsträckning än kvinnor hindras på olika stadier i vårdsökningsprocessen. – Män verkar i högre grad möta hinder på flera nivåer, dels när de i lägre grad inser att de behöver vård, dels när de i lägre grad söker vård när de inser att de behöver den, och dels efteråt när de oftare tycker att de inte fått den vård de behövt. Eftersom män möter hinder längs alla steg i vårdsökningsprocessen är det många som faller bort längs vägen och inte får den vård som de behöver, säger Sara Blom, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen.

Kunskap och attityder

Avhandlingen pekar inte bara på skillnader mellan män och kvinnor, utan även på skillnader inom gruppen män, där barriärerna är mer uttalade i vissa undergrupper. Män som inte studerat på högskolenivå och de som hade en låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa visade sig vara minst benägna att söka vård.

Män hade också mer negativa attityder till andra med depression än vad kvinnor hade. Fler män än kvinnor angav exempelvis att de inte skulle anställa en person som de visste varit deprimerad. Män var också mer skeptiska till sjukskrivning för en person med symtom på depression, jämfört med kvinnor, vilket delvis förklaras av mäns mer negativa attityder.

Ojämlika konsekvenser

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges efter behov, men avhandlingen visar att många män inte söker vård trots att de har behov. – Detta är problematiskt, eftersom det skulle kunna leda till mer allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa i de grupper som inte söker vård, som exempelvis alkoholproblem och självmord, säger Sara Blom.

Avhandlingen pekar mot att vägen till vård för män med psykisk ohälsa skulle kunna underlättas med ökad kunskap och minskade negativa attityder. – Att många inte upplever behov av vård, trots att de har symtom, indikerar att vården bör arbeta uppsökande och förtroendeskapande. Det behövs också kunskap om hur barriärer till vård samverkar med maskulinitetsnormer, hos individen, i hälso- och sjukvården, och i samhället i stort. Troligen behövs en kombination av breda insatser på befolkningsnivå och mer riktade insatser, exempelvis mot män med lägre utbildningsnivå, säger Sara Blom.

Sara Blom, legitimerad sjuksköterska. Foto: Malin Arnesson.

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel:

Unmet need for mental healthcare among men in Sweden: Gendered pathways to care; https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/70036

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR

En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 112 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar”

Av Björn Petrini.

Antal ex Pris 112 kr styck, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

TELEFON

E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö