Reumatoid artrit – nuvarande behandlingar har hjälpt många men behovet av nya alternativ är stort och angeläget

”Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som orsakar svullnad, värk och ömhet i lederna och som påverkar mer än 20 miljoner patienter globalt. Någon botande behandling finns inte utan målet är att etablera en praktiskt fungerande behandling under resten av livet med så få biverkningar och läkemedelsinteraktioner som möjligt”. Foto: Canstock, arkiv.

Reumatoid artrit

– nuvarande behandlingar har hjälpt många men behovet av nya alternativ är stort och angeläget

I en nyligen publicerad artikel i Biostock1 framgår att den nuvarande arsenalen av behandlingsalternativ för patienter med Reumatoid artrit (RA) inte svarar upp mot alla patienters behov av fungerande, symptomatisk behandling. Vissa patienter svarar inte på nuvarande behandlingar och andra tolererar inte den behandling som står tillbuds. Dessutom har myndigheter utfärdat säkerhetsvarningar när det gäller JAK-hämmare, en ganska ny grupp av läkemedel som experterna såg som lovande när de lanserades. Det finns således behov av mer forskning och läkemedelsutveckling och flera svenska företag driver läkemedelsprojekt inom området.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som orsakar svullnad, värk och ömhet i lederna och som påverkar mer än 20 miljoner patienter globalt. Någon botande behandling finns inte utan målet är att etablera en praktiskt fungerande behandling under resten av livet med så få biverkningar och läkemedelsinteraktioner som möjligt. Nuvarande behandlingar har sina begränsningar. Över 40% av patienterna svarar inte på första linjens, orala behandling med Metotrexat medan 25% av de diagnostiserade patienterna inte tolererar läkemedlet. Andra linjens biologiska läkemedel såsom TNF alfahämmare kan uppvisa mycket bra effekt, men endast 30% av patienterna svarar bra på behandlingen.

Så kallade JAK-hämmare är en läkemedelsklass som lanserades för elva år sedan som ett möjligt alternativ till biologiska läkemedel om dessa inte fungerar. Användningen av JAK-hämmare har dock minskat på senare tid kopplat till den ökade risk för såväl hjärtattack, stroke, cancer som blodproppar som observerats genom s.k. post-marketing surveillance data. Således har amerikanska Food and Drug Administration (FDA) meddelat säkerhetsproblem med nämnda behandling och Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) säkerhetskommitté inledde en översyn av säkerheten för dessa läkemedelsbehandlingar i februari i år. Det finns alltså fortfarande ett stort och angeläget behov av särskilt orala läkemedel för behandling av RA.

Andra linjens orala läkemedel

Svensk forskning inom immunologi är erkänt stark och några svenska företag bedriver utveckling av läkemedel inom området. Ett av dessa företag är Malmö-baserade Cyxone som utvecklar en alternativ, first-in-class oral terapi, Rabeximod, med en ny verkningsmekanism för de patienter för vilka nuvarande terapier inte fungerar. Rabeximod är tänkt som en andra linjens orala läkemedel i de fall när behandling med metotrexat inte fungerar och därmed inte lyckas med att skjuta upp behovet av mer invasiva och komplexa, biologiska och andra injicerbara läkemedel. Företaget fokuserar för närvarande på förberedelser inför en fas 2b-studie med Rabeximod på patienter med RA. Studien kommer att inledas under 2022. ”Om den kliniska studie med Rabeximod som ska inledas senare i år visar att denna orala tablettbehandling som tas en gång om dagen tolereras väl och att behandlingen leder till remmission av sjukdomen, skulle det vara ett stort framsteg”, säger Rikard Holmdahl, ledande forskare inom immunologi och professor vid Karolinska Institutet. ”Intresset för en sådan, alternativ behandling är stort, både bland reumatologer och patienter”. ”Vi inspireras av att miljontals patienter inte svarar på nuvarande behandlingar för RA och vårt team ser nu fram emot att genomföra den kommande kliniska studien”, säger Tara Heitner, VD för Cyxone. ”Rabeximods verkningsmekanism är ny och vi tror att vår läkemedelskandidat Rabeximod kan bli ett nytt alternativ i arsenalen av behandlingar, inte minst eftersom vi redan har bekräftat en gynnsam toleransprofil och då läkemedlet är utvecklat för oral behandling”.

Ett annat svenskt företag, som utvecklar en tablettbehandling är Synact Pharma, med säte i Lund. För ett halvår sedan rapporterade företaget positiva data från sin ”proof of concept”-prövning (fas 2a) på nydiagnostiserade patienter med svår aktiv sjukdom. De tidigare metotrexatnaiva patienterna gavs en tilläggsbehandling till metotrexat och resultaten visade signifikant större reduktion i sjukdomsaktivitet, mätt som CDAI (Clinical Disease Activity Index) jämfört med placebo.

Forskning och utveckling pågår även i Umeå. Lipum befinner sig i pre-klinisk fas och utvecklar en antikropp, således ett biologiskt läkemedel, som ska blockera BileSalt Stimulated Lipase, en målmolekyl i immunförsvaret som hittills varit förbisedd av läkemedelsutvecklare.

OLA BJÖRKMAN

Docent, frilansskribent. Rikard Holmdahl, ledande forskare inom immunologi och professor vid Karolinska Institutet.

Tara Heitner, VD för Cyxone.

”Arbetet med de nya riktlinjerna initierades 2019, efter att WHO redan 2016 deklarerat att obesitas hade blivit en global epidemi. Statistiken visade då att mer än 650 miljoner över 18 år var feta, dvs hade ett BMI> 30. Det svenska arbetet försenades pga Covid-19 pandemin.1 Cirka 1,3 miljoner svenskar 16-84 år har obesitas, vilket motsvarar var 6:e vuxen”. Foto: Unsplash

Obesitas

en folksjukdom som ökat snabbt de sista 20 åren

Socialstyrelsens nya riktlinjer kom ut på remiss den 28 april 2022. Den vänder sig till hälso- och sjukvården med rekommendationer om vilken behandling och insats som behövs för bästa vård. Riktlinjerna skall följas upp med en utvärdering, som riktar sig till beslutshavare och pekar på vad som behöver förbättras.

De nationella riktlinjerna för vård vid obesitas skall även innehålla information till patienterna. Man undviker ordet fetma, vilket anses kränkande, man slår fast att obesitas är en sjukdom. Budskapet är att ”Du som har obesitas får i dig mer energi än vad kroppen gör av med.” Riktlinjerna skall vara kunskapsbaserade. Man utser en faktagrupp med vetenskapligt meriterade forskare och utgår bl a från systematiska översikter från SBU.

Vidare konsulteras hälsoekonomiska experter, som utvärderar de ekonomiska kostnaderna för åtgärderna. Förutsättningen för nationella riktlinjer är att det är en stor patientgrupp med svår sjukdom eller svåra problem. En rangordning sker från 1-10 utifrån svårighetsgrad, åtgärdens effektivitet och kostnadseffektivitet. Vissa existerande åtgärder bortprioriteras. Det skall hela tiden pågå ett FoU arbete.

Arbetet med de nya riktlinjerna initierades 2019, efter att WHO redan 2016 deklarerat att obesitas hade blivit en global epidemi. Statistiken visade då att mer än 650 miljoner över 18 år var feta, dvs hade ett BMI> 30. Det svenska arbetet försenades pga Covid-19 pandemin.1 Cirka 1,3 miljoner svenskar 16-84 år har obesitas, vilket motsvarar var 6:e vuxen. En tredjedel av de med obesitas har komplicerande sjukdomar. Var 6:e barn har övervikt eller fetma, hela 11 % av 4-åringarna och 15% av de mellan 11-15 år är feta. Utredning och behandling av fetma är ojämlikt fördelat mellan regionerna. Det kan bero på tillgängligheten, samordningen mellan olika instanser såsom primärvård, kommunala vårdhem, skola, specialistvård och strukturellt omhändertagande i vårdkedjan. Det ser väldigt olika ut i landet. Fetma är vanligare i socioekonomiskt svaga befolkningar, beroende på utbildningsnivå, inkomstnivå och kulturella förutsättningar. Det kommer att bli en stor utmaning att bygga upp en obesitasvård i dagens sjukvårdssystem.1

Grundpelaren i diagnostiken är mätning av BMI medelst vägning och mätning, vilket är ett oprecist mått på hälsa. Man använder inte bukomfånget, som speglar det metabola fettet i lever, bukspottkörtel och runt tarmar. Det metabola fettet korrelerar direkt till de metabola sjukdomarna, såsom hjärtkärlsjukdom, diabetes, depression, Alzheimers och vissa cancrar.

Grundpelarna i behandling avser kombinerad levnadsvanebehandling, vilket inbegriper kost och matvanor, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd, vidare medikamentell behandling och kirurgisk behandling. Studier visar att det bästa resultatet uppnås med kirurgisk behandling medelst gastric-by-pass och sleeve-gastrectomi, vilket placerar denna åtgärd på nr 2 i prioritetsordningen. Egentligen skulle 220 000 personer ha nytta av denna behandling, men år 2019 opererades endast 5000 personer, varav 1000 obesa fick betala operationen själva via privat sjukvård. Varje operation kostar 90 000 kr. Idag behandlas endast en1 procent av de obesa med läkemedel, vilket till största delen är Orlistat, ett läkemedel, som reducerar upptaget av fet mat. Det ersätts via läkemedelsförsäkringen. Det finns även möjlighet att behandla med s k aptitreglerande läkemedel utanför försäkringen. Det är i första hand GLP-1 analoger, vilka är diabetesläkemedel, som ökar produktionen av insulin. Det medför en ökad belastning av bukspottkörteln, som redan är ansträngd och insulinresistent. Barn med övervikt och fetma i 10 års åldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärtkärlsjukdom redan vid 20 års ålder enligt en studie från Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. Det är viktigt att förebygga utvecklingen av följdsjukdomar genom att tidigt fånga begynnande riskfaktorer särskilt hos barn, tonåringar och unga vuxna.2 Man kan även ge en kombination av opiatantagonister och selektiva hämmare av noradrenalin och dopamin, vilka

”Barn med övervikt och fetma i 10 års åldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärtkärlsjukdom redan vid 20 års ålder”. Foto: Unsplash

har många kontraindikationer och biverkningar. Social-styrelsen hoppas att dessa läkemedel skall bli godkända inom läkemedelstaket, eftersom det finns behandlingsevidens för dem.

Kunskapsläget är inte uppdaterat i den medicinska professionen.

Sorgligt nog finns det inga adekvata koststudier,1 som visar vilken effekt som kan uppnås med en väl fungerande magtarmfunktion, som återställer kalori- och näringsupptag, hormonbalans och immunologiskt status. Läkare och sjuksköterskor har minimal utbildning i nutrition och ingen utbildning i tarmens mikrobiom och dess avgörande betydelse för hälsan. Brittiska läkarstudenter efterfrågar utbildning i nutrition, se artikel i Lancet.3,4,5 Enligt en svensk enkätundersökning ger 90 procent av läkarna och 80 procent av sjuksköterskorna ingen information om levnadsvanebehandling p g a tidsbrist.1

Kopplingar mellan obesitas och metabolt syndrom.

Eftersom obesitas ingår i det metabola syndromet, är det kopplat till diabetes, hjärtkärlsjukdom, hypertoni, blodfettrubbningar, neuropsykiatriska sjukdomar och till och med vissa cancrar. Obesitas är egentligen inte en sjukdom, utan ett symtom på underliggande metabola rubbningar. Fetma ingår som en del i det metabola syndromet. Förutom ett BMI över 30, så har vi flera andra komponenter, såsom ett förhöjt blodsocker, som karakteriseras som prediabetes eller en utvecklad diabetes typ 2. Vidare har vi ett rubbat lipidmönster i blodet med förhöjda triglyceridvärden, ett sänkt HDL-kolesterol och ett förhöjt LDLkolesterol, särskilt det som är bundet till Apo-lipoprotein B. Alla dessa yttringar har en insulinresistens i botten. Insulinresistens karakteriseras av en låggradig inflammation, som drabbar såväl kärl, nerver, njurar, ögon, hjärna, hjärta, bukspottkörtel och lever för att nämna de viktigaste organen i kroppen. Biologiska parametrar som CRP och IgF1 är förhöjda.6

Otaliga rapporter och studier under Covid-19 pandemin har visat att äldre sköra människor särskilt de med en eller flera kroniska folksjukdomar s k comorbiditet är de som blir sjukast och som i högre grad avlider. USA, som tillhör den rika värden, har det högsta antalet Covid-19 döda per capita i västvärlden, delvis beroende på bristande vaccinationstäckning, men även beroende på graden av kronisk sjuklighet, vilket medför en låggradig inflammation. De som hade metabolt syndrom med obesitas, diabetes, kardiovasculär sjukdom och leversjukdom hade sämst utfall.7 Alla dessa tillstånd hör till det metabola syndromet. Vaccineringens effektivitet verkar även varit sämre och vara under kortare tid hos sköra människor. Långtidseffekter av infektionen s k Long-Covid-19 verkar oftast drabba de som varit sjukast eller på annat sätt har ett immunförsvar som överreagerat. Hela 85 procent hade en comorbiditet, vanligast med hypertension och diabetes. 8

Tarmbakteriernas sammansättning, vårt mikrobiom har klara samband med hur immunförsvaret reagerar. Jag har tidigare skrivit om mikrobiomets betydelse för vilken hjälp vi har med att ta hand om inkräktare såsom virus och det nu aktuella corona-viruset.9 Sammansättningen av våra kära tarminnevånare grundläggs under förlossningen och amningstiden. Vid en vaginal förlossning får barnet del av mammans goda bakterier i förlossningskanalen, medan en kejsarsnittförlossning inte ger denna naturliga koppling. Ett barn som ammas får förutom vitaminer, spårämnen och antikroppar även del av mammans mikrobiom i brösten. Man har jämfört barn som fötts vaginalt med kejsarsnittbarn och funnit att den mentala utvecklingen mätt i IQ vid 7 års ålder är lägre hos kejsarsnittbarnen jämfört med de vaginalt förlösta barnen 10. Den mat barnet får har en avgörande betydelse för hur tarmfloran utvecklas till en diversifierad frisk sammansättning under småbarnsåldern.11,12 Det lilla barnet får om det matas med för mycket socker och inflammatoriska fetter en sjukdomsframkallande, ensidig tarmflora. Detta leder till otillräcklig tillgång på de tarmbakterier som tillverkar de enzymer, vitaminer, neurotransmittorer och im-

”Jag har tidigare skrivit om mikrobiomets betydelse för vilken hjälp vi har med att ta hand om inkräktare såsom virus och det nu aktuella coronaviruset.9 Sammansättningen av våra kära tarminnevånare grundläggs under förlossningen och amningstiden. Vid en vaginal förlossning får barnet del av mammans goda bakterier i förlossningskanalen, medan en kejsarsnittförlossning inte ger denna naturliga koppling”. Foto: Canstock, arkiv.

”Några enkla vardagliga tips för att hålla kroppen igång utan att fysiskt träna kan vara att ta trapporna, parkera längst bort från ingången till matvaruaffären, arbeta stående och inte sittande, ta en kort promenad morgon, lunch och kväll även om du inte har hund, rör dig ute i naturen, trädgårdsarbeta, lek med barnen och de fyrbenta”. Foto: Unsplash.

munskyddande substanser, som vi behöver för att hålla oss friska och i god balans.13 Dessa barn blir lättare förkylda, får öroninflammationer och övre luftvägsinfektioner och får ofta upprepade antibiotikakurer. Antibiotika rubbar ytterligare den naturliga bakteriefloran och minskar mängden goda bakterierna.14 Barn med magont, förstoppning och diaréer får ofta huvudvärk, trötthet och mentala besvär. Det finns klara samband mellan tarmens hälsotillstånd och neuroendokrina sjukdomar. Utmattningsyndrom, depression, ADHD och anorexi i ungdomsåren hör

också dit.14,15,17,18

Det finns strategier för att styra kroppsvikten till en hälsosam nivå.

Man måste arbeta med kroppens biologiska system – inte emot. Den optimala vikten skall kunna uppnås och bibehållas utan viljekraft. Vi skall sträva efter att uppnå goda vanor, som avgör var vi vill vara i kroppsviktsspectrat. Dessa goda vanor skall bli rutiner, som inte kopplas till belöningssystemet i hjärnan, dopaminpåslaget. Strategi nummer ett är därför att minska matbelöningen och välja mat med endast en ingrediens. Välj mat som springer, flyger, simmar eller växer i marken. Välj magert kött, fisk, ägg, fibergrönsaker, färska frön och nötter, bönor och grönsaker, glutenfritt bröd och fullkornsgröt. Undvik att trigga matbelöningssystemet med kryddor, sötningsmedel, dressing och såser, feta mejerivaror, fett kött, bakelser, vetebröd och friterad mat.19

Strategi nummer två är att minimera icke kroppsegna ämnen , som når kroppen från omgivningen. Dessa ämnen måste omsättas i kroppen och utsöndras efter metabol omvandling i levern, om de inte skall ansamlas i kroppens fettceller. Toxiner lagras i fett, ett sätt för kroppen att stoppa undan dem, när de inte kan utsöndras via levern och njurarna.20 Fettcellerna i sin tur späder ut innehållet med vatten. Fett binder vatten. Kroppen består ju av 60-70 % vatten. Vi exponeras hela tiden för icke användbara substanser (toxiner) från omgivningen genom maten - tänk på näringskedjan ju högre upp desto större ansamling av plaster och tungmetaller! - vidare genom läkemedel, skönhetsmedel, tillförda hormoner i preventivmedel, från vatten, luft och plastföreningar. Kroppens ämnesomsättning genererar nedbrytningsprodukter från levern och endotoxiner från gramnegativa tarmbakterier.12 Om kroppens utrensningssystem via tarmen, njurarna och huden inte fungerar optimalt ansamlas dessa substanser över tiden i levern och kroppens fettceller. Ju äldre vi blir, desto större är risken för ansamling av icke nedbrytningsbara produkter.

Ytterligare en faktor som vi måste ta hänsyn till är hur kroppens energiflöden fungerar. Det blir nästa strategi, nummer tre. Redan 1956 publicerade J. Mayers forskningsteam en studie på relationen mellan kaloriintag, kroppsvikt och fysisk aktivitet. De studerade 213 manliga kvarnarbetare med olika grad av fysisk aktivitet, allt från stillasittande till hårt fysiskt arbete. De fick initialt mat med ett bestämt antal kalorier. De fann att kaloriintaget ökade hos dem som hade en genomsnittlig fysisk aktivitet, medan de stillasittande inte minskade sitt kaloriintag utan till och med ökade matintaget och gick upp i vikt. Flödet av kalorier in och ut regleras av kroppens flödesmekanismer. Det verkar finnas ett intervall där kroppen är i balans mellan fysisk aktivitet och kaloriintag, och där aptiten regleras. Studien visade att kaloriintaget för optimal reglering av kroppsvikten låg på 2800 kalorier för en mansperson som är stillasittande. Resting Metabolic Rate (RMR) ökar och fettoxidationen ökar medan hungern minskar.22

Under TV-serien ”The Biggest Loser” insamlades en rad fysiologiska data på deltagarna, som sedan har legat till grund för forskning. Man konstaterade att samtliga deltagare efter en stor viktnedgång med råge återtog sin vikt efter 5-6 månader. En ny studie har nyligen gjorts för att förklara hur kroppen kompenserar energiförlusten genom att anpassa metabolismen. Kroppen utgår ifrån att

den utsatts för svält.23 Melby, Paris och Foright har gjort en studie om hur ämnesomsättningen avtar för att ersätta den energiförlust som kroppen upplever efter en stor viktförlust.24 Vi drar slutsatsen att varken alldeles stillasittande eller hård träning befrämjar en normal energibalans. Några enkla vardagliga tips för att hålla kroppen igång utan att fysiskt träna kan vara att ta trapporna, parkera längst bort från ingången till matvaruaffären, arbeta stående och inte sittande, ta en kort promenad morgon, lunch och kväll även om du inte har hund, rör dig ute i naturen, trädgårdsarbeta, lek med barnen och de fyrbenta.

Till sist kan man fundera på kroppens termostat och energiförbrukning. Kroppens bruna fett finns kvar i mindre mängd även i vuxen ålder. Man har sedan tidigare vetat att brunt fett inte har samma metabolism som vitt fett. Brunt fett förbränner fett till värme, som avdunstar. Nyligen har forskning visat att det är en särskild receptor, beta-2-AR, som aktiverar förbränningen i det bruna fettet. Denna receptor triggas vid låg temperatur, 16-22 °C. Ett sätt att bränna kalorier är därför att sänka rumstemperaturen i sovrummet till exempelvis 19°C. Tack vare identifieringen av denna receptor håller man nu på att utveckla ett läkemedel, som aktiverar receptorn, så att man slipper frysa för att uppnå denna effekt.25

Sammanfattning

Sammanfattningsvis följer Socialstyrelsens anvisningar den vård som är förankrad på universitetsnivå och grundar sig på den beprövade vetenskap som finns i kliniska studier. Den skall implementeras främst i primärvården. För barn och vuxna med komplicerande sjukdomar konsulteras specialister. Inom ramen för levnadsvanebehandling erbjuds patienterna lågkalorikost, anpassad motion och stöttande KBT (Kognitiv Beteende Terapi) för att uppnå balansen mellan kalorier in och ut. Tilläggsbehandling med läkemedel ges som stöttande behandling. Man vill dock kunna prioritera kirurgisk behandling med gastric-by-pass eller sleeve-gastrectomi, eftersom den behandlingen har den bäst bevisade effekten.

Alternativt omhändertagande grundar sig på de senaste årtiondens forskning inom fysiologi, molekylärbiologi och genetik. Man utgår från hur kroppens energisystem, immunsystem, metabolism och hormonbalans fungerar. Grundläggande är en optimal tarmfunktion med väl fungerande mikrobiom för att kroppens system skall fungera. Siktet måste vara på att återställa dessa kroppsfunktioner för att uppnå och inte minst bibehålla en funktionell balans. Föreslagna behandlingar måste vara i samklang med kroppens fysiologi. Detta förhållningssätt finns inom funktionsmedicin, men har ännu inte fått plats i den rådande medicinska världen. Kontaktpersoner på Socialstyrelsen är Liv Thalén eller Mattias Fredricsson.

AGNETA SCHNITTGER

Med. Dr, Gynekologi. Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Certifierad i funktionsmedicin. Bor i La Reunion France.

Referenser:

1. https://www.socialstyrelsen.se /nationellariktlinjer 2. Mårild S. et al. Features of childhood growth, lifestyle and environment associated with a cardiometabolic risk score in young adults, Obes Facts 2022;15:170-179. Doi.10.1159/000520661 3. Crowley J,Ball L, HiddinkG.J. Nutrition in medical education; a systemic review. Lancet Planet Health 2019 Sep.3(a):e379-e389 4. Dillon S. We learn nothing about nutrition claim medical students. BBC News 2018-03-25. 5. Xie J. Y., Abramovich N, Burridge J et al. Nutrition education in core medical curricula; a call for action from tomorrow’s doctors. Future Health J. 2021 Mar;8 (1): 19-21. 6. Schnittger, A. Insulin den felande länken, Recito AB, 2014 7. Costa F. et al. Metabolic syndrome and Covid-19. An update on the associated comorbidities and proposed therapies. Diabetes Metabolic Syndrome 2020 September- December 2020 14 (5) 809-814 Doi: 10.1016/j.dsx.2020.06.016 8. Michelen M. et al Characterising long COVID: a living systematic review BMJ Global Health 6, 2021 e005427. Doi.10.1136/ bmjgh-2021-005427. 9. Si-Tahar M et al. Grippe : Lutter contre les surinfections bactériennes grâce au microbiote. Communiqué par Inserm, 03/03/2020. https://presse.inserm.fr/grippe-lutter-contre-les-surinfections-bactériennes-grâce-au-microbiote/38513/ 10. Zhang T et al. Association of cesarian delivery with risk of neurodevelopmental and psychiatric disorders in the offspring.

JAMA network open 2019;2(8):e19100236 doi.10.1001/jamanetworkopen.2019.10236 11. Jakobsson H.E, Abrahamsson T.R et al. Decreased gut microbiota diversity, delayed bacteroidetes colonisation and reduced

Th1 responses in infants delivered by caesarean section. Gut. 2014 Apr;63(4):559-66. doi: 0.1136/gutjnl-2012-303249. Epub 2013 Aug 7. PMID: 23926244. 12. Garcia-Mantrana I.,Collado M.C. Obesity and overweight: Impact on maternal and milk microbiome and their role for infant health and nutrition. Molecular nutrition & food research 60(8),1865-1875, 2016. 13. Cacho N. et al. Manipulation of the intestinal microbiome in newborn infants. Advances in Nutrition, volume 5,issue 1, January 2014, pages 114-118 https://doi.org/10.3945/an.113.004820 14. M.Meyrela et al. The intestinal microbiota: A new player in depression? https://doi.org/10.1016/j.encep.2017.03.005 15. Kedem S, Yust-Katz S, et al. Attention deficit hyperactivity disorder and gastrointestinal morbidity in a large cohort of young adults. World J Gastroenterol. 2020;26(42):6626-6637. doi:10.3748/wjg.v26.i42.6626 16. Francino, M.P. 2016. Antibiotics and the Human Gut Microbiome: Dysbiosis and Accumulation of Resistances. Front. Microbiol. 6:1543 Doi: 10.3389/micb.2015.01543 17. Roubalova R et al. Anorexia nervosa: Gut microbiota-immune-brain interactions. Clinical Nutrition, March 2019 18. Seitz J. et al .The microbiom and eating disorders. Psychiatr Clin North Am 2019 Mar;42(1):93-103 doi.10.1016/j.psc.2018.10.004 19. Volkow N.D.et al. Reward dopamine and the control of food intake: implications for obesity. Trends Cogn Sci.2011 Jan;15(1):37-46 20. Jackson E et al. Adipose tissue as a site of toxin accumulation. Compr Physiol 2017 sep 12;7(4):1085-1135 Doi.10.1002/cphy.c160038 21. Ulevitch R.J., Tobias P.S. Recognition of Gram-negative bacteria and endotoxin by the innate immune system. Sciencedirect. com Volume 11, Issue1, February 1999, 19-22. htpps:// doi.org/10.1016/S0952-7915(99)80004-1 22. Mayer J et al: Relation between caloric intake, body weight and physical work: Studies in an industrial male population in

West Bengal. Am J of Clinical Nutrition, vol 4, issue 2, March-April 1956, pages 169-175. 23. Hall K.D., Energy compensation and metabolic adaptation: “The biggest loser” study reinterpreted. Obesity. 23 November 2021. https:// doi.org/10.1002/oby.23308 24. Melby CL, Paris H.L., Foright R.M. Attenuating the biological drive for weight gain following weight loss. Doi.10.1016/j. clnu.2016.11.007{8} 25. Blondin D.P. et al. Human Brown Adipocyte Thermogenesis driven by beta-AR stimulation. Cell Metabolism 32 (2), 287-300.

E7,2020 https://doi.org/10.1016/j.cmet.2020.07.005

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE EVOLUTIONEN OCH DU

OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobiltelefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare

I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nutrition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteendefysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Merparten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

200 kr

(Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Om författaren:

Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss:

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till:

E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du”

Av Göran Burenhult

Antal ex Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN

INSTITUTION/FÖRETAG

AVDELNING ADRESS POSTADRESS

TELEFON

E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke